Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/0230(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0262/2017

Ingivna texter :

A8-0262/2017

Debatter :

PV 11/09/2017 - 21
CRE 11/09/2017 - 21
PV 16/04/2018 - 20
CRE 16/04/2018 - 20

Omröstningar :

PV 13/09/2017 - 9.8
CRE 13/09/2017 - 9.8
Röstförklaringar
PV 17/04/2018 - 6.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0339
P8_TA(2018)0096

Antagna texter
PDF 567kWORD 68k
Onsdagen den 13 september 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inom ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 ***I
P8_TA(2017)0339A8-0262/2017

Europaparlamentets ändringar antagna den 13 september 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i ramen för klimat- och energipolitiken fram till 2030 och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen (COM(2016)0479 – C8-0330/2016 – 2016/0230(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl -1 (nytt)
(-1)  Protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. måste tas i beaktande.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl -1a (nytt)
(-1a)  Protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. måste tas i beaktande.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Den 10 juni 2016 lade kommissionen fram ett förslag till EU:s ratificering av Parisavtalet. Detta lagförslag är ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket bekräftades i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 2015.10
(3)  Den 5 oktober 2016 ratificerade rådet Parisavtalet på unionens vägnar efter att Europaparlamentet gett sitt godkännande den 4 oktober 2016. Parisavtalet trädde i kraft den 4 november 2016. Denna förordning är såtillvida ett led i unionens fullgörande av åtagandet om utsläppsminskningar inom hela ekonomin, vilket angavs i det planerade nationellt fastställda bidrag för unionen och dess medlemsstater som överlämnades till sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (nedan kallad UNFCCC) den 6 mars 201510. Unionen måste fortsätta att föregå med gott exempel och öka sina klimatansträngningar till de nivåer som ligger i linje med Parisavtalets mål.
__________________
__________________
10 http://www4.unfccc.int/submissions/indc/Submission%20Pages/submissions.aspx
10 http://www4.unfccc.int/ndcregistry/pages/Party.aspx?party=EUU
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2°C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5°C över den förindustriella nivån. För att uppnå detta mål bör parterna utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar.
(4)  I Parisavtalet fastställs bl.a. ett långsiktigt mål som ligger i linje med målet att den globala temperaturhöjningen ska ligga väl under 2°C över den förindustriella nivån och att ansträngningar ska göras för att begränsa den till 1.5°C över den förindustriella nivån, vilket kräver att världen går in i en period med negativa utsläppsnivåer, där skogar, jordbruksmark och våtmark, inklusive torvmark, kommer att spela en central roll. Parisavtalet syftar även till att stärka de globala åtgärderna mot hotet från klimatförändringarna inom ramen för en hållbar utveckling och insatser för att utrota fattigdom, bl.a. genom att öka förmågan till anpassning till klimatförändringarnas negativa effekter och främja den klimatmässiga motståndskraften och utvecklingen i riktning mot låga växthusgasutsläpp på ett sätt som inte hotar livsmedelsproduktionen. Parterna i Parisavtalet är även medvetna om den grundläggande prioriteringen att trygga livsmedelsförsörjningen och avskaffa hungern samt livsmedelsproduktionssystemens särskilda utsatthet för klimatförändringarnas skadliga effekter. För att uppnå Parisavtalets syfte måste parterna öka sina kollektiva ansträngningar att begränsa klimatförändringarna och den globala uppvärmningen. Parterna bör utarbeta, meddela och upprätthålla successiva nationellt fastställda bidrag. Parisavtalet ersätter den strategi som antogs genom Kyotoprotokollet från 1997 och som inte kommer att förlängas efter 2020. Parisavtalet kräver också en balans mellan antropogena utsläpp från olika källor och växthusupptag i sänkor under andra hälften av detta århundrade, och uppmanar parterna att vidta åtgärder för att, i förekommande fall, bevara och förbättra sänkor och reservoarer för växthusgaser, däribland skogar. Parterna i Parisavtalet är även medvetna om att anpassningsåtgärder bör följa ett angreppssätt som är transparent i alla delar, med beaktande av ekosystem, och bör grunda sig på och vägledas av den bästa tillgängliga vetenskapen.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Det är avgörande att skogarna förvaltas på ett hållbart sätt i enlighet med de principer för hållbar skogsförvaltning som tagits fram inom ramen för processen Forest Europe. I denna process definieras hållbar skogsförvaltning som förvaltning och användning av skogar och skogsmark på ett sätt och i en takt som upprätthåller deras biologiska mångfald, produktionsförmåga, föryngringsförmåga och vitalitet och deras potential att nu och i framtiden fylla relevanta ekologiska, ekonomiska och sociala funktioner på lokal, nationell och global nivå och på ett sätt som inte ger skador på andra ekosystem. Sådan förvaltning kräver även att beskogningens roll i detta sammanhang erkänns.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4b (nytt)
(4b)  För att få till stånd de negativa utsläppsnivåer som krävs för att nå målen i Parisavtalet måste bokföringssystemet för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) vara robust. Eftersom upptaget genom LULUCF är reversibelt bör det behandlas som en separat pelare i unionens klimatpolitiska ram.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Vid sitt möte den 23–24 oktober 2014 bekräftade Europeiska rådet också de olika mål som fastställts för jordbruks- och markanvändningssektorn, där minskningspotentialen är mindre, samt vikten av samstämmighet mellan unionens mål om livsmedelstrygghet och klimatmål. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att undersöka hur en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen kan uppmuntras på bästa sätt som samtidigt optimerar sektorns bidrag till minskning och bindning av växthusgaser, bl.a. genom plantering av skog, samt att fastställa en policy för hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF-sektorn) ska inbegripas i ramen för en minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 så snart de tekniska förhållandena tillåter detta och under alla omständigheter före 2020.
(5)  Vid sitt möte den 23–24 oktober 2014 bekräftade Europeiska rådet också de olika mål som fastställts för jordbruks- och markanvändningssektorn, där minskningspotentialen är mindre, samt vikten av samstämmighet mellan unionens mål om livsmedelstrygghet och klimatmål. Dessutom bidrar tillämpning av tekniska lösningar inom jordbruks- och skogsbrukssektorerna till att förbättra produktionen och minska miljöavtrycket. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att undersöka hur en hållbar intensifiering av livsmedelsproduktionen kan uppmuntras på bästa sätt som samtidigt optimerar sektorns bidrag till minskning och bindning av växthusgaser, bl.a. genom plantering av skog, samt att fastställa en policy för hur markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nedan kallat LULUCF-sektorn) ska inbegripas i ramen för en minskning av växthusgasutsläppen fram till 2030 så snart de tekniska förhållandena tillåter detta och under alla omständigheter före 2020.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  LULUCF-sektorn kan bidra till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen och bevara och förbättra sänkor och kollager. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva är långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande.
(6)  LULUCF-sektorn är högexponerad och mycket känslig för klimatförändringar. Samtidigt har sektorn en enorm potential att ge långsiktiga klimatvinster och bidra betydligt till uppnåendet av de långsiktiga klimatmålen för unionen och internationellt. LULUCF-sektorn bidrar till att begränsa klimatförändringarna på flera sätt, bl.a. genom att minska utsläppen och bevara och förbättra sänkor och kollager. Sektorn tillhandahåller även biomaterial som i viss mån kan ersätta fossil- eller koldioxidintensiva material med förnybar koldioxidsnål biomassa från skogar. Vid sådan substitution bör hänsyn tas till materialens hela livscykel, från råvaruproduktion till bearbetnings- och tillverkningsetapperna. Bioekonomi, däribland materialsubstitution i t.ex. byggindustrin, inklusive bioenergi, spelar en viktig roll i övergången till en fossilfri ekonomi. För att åtgärder som i synnerhet syftar till ökad koldioxidlagring ska vara effektiva, och i enlighet med Parisavtalet, är en hållbar skogs- och resursförvaltning och långsiktigt stabila och anpassningsbara kolpooler helt avgörande. Eftersom LULUCF-sektorn kännetecknas av långa tidsramar behövs det långsiktiga strategier för att göra hållbara investeringar möjliga i det långa loppet.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)   Unionen bör bli världsledande när det gäller att främja och exportera forskning och investeringar i hållbara, avancerade och innovativa metoder, tekniker och idéer i LULUCF-sektorn, och när det gäller att sprida grön teknik, för att minska växthusgasutsläppen och samtidigt bevara livsmedelsproduktionen och därigenom tjäna som föredöme för sina internationella partner, inklusive utvecklingsländerna. I detta sammanhang bör ett ändamålsenligt samarbete och partnerskap stärkas med aktörer i den privata sektorn, särskilt små och medelstora företag.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 6b (nytt)
(6b)  Att prioritera finansiering av forskning om klimatförändringar skulle stärka LULUCF-sektorns roll i begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna. Framför allt skulle främjande av unionens program för forskning och innovation under perioden 2021–2028 i LULUCF-sektorn bl.a. bidra till att fördjupa och sprida den vetenskapliga kunskapen och lokalsamhällenas kunskap om hur sektorn presterar, skynda på hållbara innovationer, främja övergången till den digitala tidsåldern, modernisera utbildningen, stärka sektorns motståndskraft och övervaka biologisk mångfald och mänsklig verksamhet.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 6c (nytt)
(6c)  Forskning om vilken roll död ved spelar, i synnerhet grova träbitar ovan mark och död ved under marken, både i brukade och obrukade skogar, bör stärkas för att bokföringen av koldioxid i skogar och beräkningen av ekosystemens nettokoldioxidbalans ska bli mer exakt. Endast begränsade belägg föreligger, men dessa tyder på att död ved kan utgöra en stor kolpool, och att låta död ved ligga kvar på plats skulle bland annat kunna spela en väsentlig roll för den biologiska mångfalden och erkännas som ett viktigt inslag i en strategi för minskning av växthusgaser. Dessa indikationer är relevanta med tanke på att skogsförvaltning kan gynna bortförsel av död ved för exempelvis energiändamål, och alla beslut om korrekta begränsnings- och anpassningsåtgärder bör vara välgrundade och vetenskapligt underbyggda. Särskilda resurser bör avsättas för sådan forskning under perioden 2017–2020.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 6d (nytt)
(6d)   Unionen har gjort åtaganden i fråga om FN:s mål för hållbar utveckling, som kan uppnås endast med en ordentlig skogsförvaltning och ett åtagande om att hejda och vända avskogningen och driva på återbeskogningen.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 6e (nytt)
(6e)   Ett helhetsgrepp bör tas på den tropiska avskogningen, med beaktande av alla avskogningens drivkrafter samt målet i ett uttalande av kommissionen från UNFCCC-förhandlingarna att stoppa minskningen av världens skogstäcke senast 2030 och minska den totala tropiska avskogningen med minst 50 % senast 2020 i förhållande till nuvarande nivåer.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 6f (nytt)
(6f)   Skogsbruk och skogar bör förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och verkligen bidra till ett lands ekonomiska utveckling, med hållbara ekonomiska möjligheter för jordbrukare, förutsatt att det inte förekommer avskogning av känsliga ekosystem, att inga odlingar anläggs på torvmark, att odlingarna drivs med modern agroekologisk teknik för att minska negativa miljömässiga och sociala resultat samt att markrätter, ursprungsbefolkningars rättigheter, mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter respekteras.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 6g (nytt)
(6g)  Avancerade och hållbara förvaltningsmetoder kan bidra betydligt till att minska växthusgasutsläppen i LULUCF-sektorn. Utveckling av innovativa metoder och markägares tillämpning av avancerade förvaltningsmetoder, såsom precisionsjordbruk, precisionsskogsbruk och digitalisering av jordbruket, bör främjas. Övervakning via geoinformation och jordobservation samt utbyte av bästa praxis är potentiella sätt att hjälpa medlemsstaterna att nå sina mål och bör därför uppmuntras.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 6h (nytt)
(6h)  Agroekologi underlättar ett skifte från linjära livsmedelssystem till cirkulära system som efterliknar naturliga kretslopp och skulle kunna minska livsmedlens och jordbrukets koldioxid- och miljöavtryck. Det är viktigt att agroekologi och skogsjordbruk främjas med tanke på deras bidrag till begränsningen av klimatförändringarna.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Som ett första steg fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU11 bokföringsregler för LULUCF-sektorns utsläpp och upptag av växthusgaser, och det har därmed bidragit till utvecklingen av en policy för att integrera LULUCF-sektorn i EU:s utsläppsminskningsåtagande. Denna förordning bör vidareutveckla de befintliga bokföringsreglerna genom att uppdatera och förbättra dem inför perioden 2021–2030. Den bör fastställa medlemsstaternas skyldigheter att tillämpa dessa bokföringsregler och skyldigheten att säkerställa att LULUCF-sektorn totalt sett inte genererar nettoutsläpp. Den bör inte föreskriva några bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer.
(7)  Som ett första steg fastställs i Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU11 bokföringsregler för LULUCF-sektorns utsläpp och upptag av växthusgaser, och det har därmed bidragit till utvecklingen av en policy för att integrera LULUCF-sektorn i EU:s utsläppsminskningsåtagande. Denna förordning bör vidareutveckla de befintliga bokföringsreglerna genom att uppdatera och förbättra dem inför perioden 2021–2030. Den bör under alla omständigheter fastställa medlemsstaternas skyldigheter att tillämpa dessa bokföringsregler och skyldigheten att säkerställa att LULUCF-sektorn totalt sett inte genererar nettoutsläpp. Den bör inte föreskriva några bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer, däribland jordbrukare och skogsbrukare, och medlemsstaterna måste undvika sådana krav vid tillämpningen av denna förordning.
__________________
__________________
11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80)
11 Europaparlamentets och rådets beslut nr 529/2013/EU av den 21 maj 2013 om bokföringsregler för utsläpp och upptag av växthusgaser till följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk och om information beträffande åtgärder som rör dessa verksamheter (EUT L 165, 18.6.2013, s. 80).
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Jordbruk och markanvändning är sektorer som har en direkt och betydande inverkan på unionens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Ett viktigt mål för politik som påverkar dessa sektorer är därför att säkra överensstämmelse med målen i unionens strategi för biologisk mångfald. Dessutom finns det annan unionspolitik som kan ge incitament till metoder som går längre än både rättsliga minimikrav och god gängse praxis och som bidrar till verklig anpassning till och begränsning av klimatförändringarna och till bibehållande av kolsänkor som tillhandahållande av offentliga nyttigheter. Åtgärder bör vidtas för att genomföra och understödja verksamhet med anknytning till begränsnings- och anpassningsstrategier för en integrerad och hållbar skogsförvaltning och jordbruksmark. Trots dess erkänt begränsade minskningspotential i fråga om andra utsläpp från jordbruket än koldioxidutsläpp måste jordbruket lämna ett skäligt bidrag till begränsningen av klimatförändringarna. Detta kan uppnås genom uppmuntran av bland annat förbättrad odling för att öka markens innehåll av organiskt kol. Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa överensstämmelse mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och denna förordning.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 7b (nytt)
(7b)  Våtmarker är de effektivaste ekosystemen för lagring av koldioxid. Förstörelsen av våtmarker i unionen är därför inte endast ett problem för den biologiska mångfalden utan även ett större klimatproblem. Skydd och återställande av våtmarker kan däremot både stärka bevarandeinsatserna och minska växthusgasutsläppen i LULUCF-sektorn. IPCC:s finjustering 2019 av riktlinjerna från 2006 bör även beaktas i detta sammanhang.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  För att upprätta en tillförlitlig bokföring av utsläpp och upptag i enlighet med 2006 års riktlinjer från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (nedan kallad IPCC) bör de värden som årligen rapporteras enligt förordning (EU) nr 525/2013 för markanvändningskategorier och omställning mellan olika markanvändningskategorier användas i syfte att rationalisera tillvägagångssätten enligt FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. För mark som övergår till en annan markanvändningskategori bör övergångsfasen uppgå till 20 år, vilket är den standardperiod som fastställs i IPCC:s riktlinjer.
(8)  För att upprätta en tillförlitlig bokföring av utsläpp och upptag i enlighet med 2006 års riktlinjer från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (nedan kallad IPCC) bör de värden som årligen rapporteras enligt förordning (EU) nr 525/2013 för markanvändningskategorier och omställning mellan olika markanvändningskategorier användas i syfte att rationalisera tillvägagångssätten enligt FN:s klimatkonvention och Kyotoprotokollet. För mark som övergår till en annan markanvändningskategori bör övergångsfasen uppgå till 20 år, vilket är den standardperiod som fastställs i IPCC:s riktlinjer. Med tanke på unionens ställning som ledande på klimatområdet bör medlemsstaterna göra avsteg från den standardperioden endast i fråga om beskogad mark och endast under mycket begränsade omständigheter som är motiverade enligt IPCC:s riktlinjer. Möjligheten att göra avsteg tar fasta på att de naturliga och ekologiska förhållandena skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och att deras skogsmark därför uppvisar olika egenskaper.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att utesluta effekter av naturliga och landspecifika kännetecken. Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett granskningsförfarande fastställas för att säkerställa insyn och förbättra kvaliteten på bokföringen inom denna kategori.
(9)  Utsläpp och upptag från skogsmark är beroende av ett antal naturliga omständigheter, åldersklassfördelning och tidigare och nuvarande förvaltningsmetoder, som skiljer sig betydligt mellan medlemsstaterna. Om ett basår används är det inte möjligt att ta hänsyn till dessa faktorer och den cykliska inverkan på utsläpp och upptag som deras variationer från ett år till ett annat leder till. De relevanta bokföringsreglerna bör istället föreskriva användning av referensnivåer för att ta itu med effekter av naturliga och landspecifika kännetecken, såsom omöjlighet att förvalta skogar i Kroatien på grund av ockupationen av dess territorium, det kroatiska självständighetskriget och omständigheterna under och efter kriget. De relevanta bokföringsreglerna bör även föreskriva konsekvens och tillämpning av kraven på hållbar skogsförvaltning från Forest Europe (ministerkonferens till skydd för skogarna i Europa). Eftersom det saknas en internationell granskningsprocess under UNFCCC och Kyotoprotokollet bör ett transparent förfarande fastställas för medlemsstaterna för att göra bokföringen inom denna kategori lättare att granska och förbättra dess kvalitet.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)  Utsläpp från avverkade träprodukter inom LULUCF-sektorn har potential att ersätta utsläpp inom de sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet och förordningen om ansvarsfördelning, och detta kan både belysas och bokföras inom ramen för den här förordningen.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  När kommissionen i enlighet med sitt beslut (C(2016)3301) väljer att bistås av en expertgrupp vid granskningen av nationella kontoplaner för skogsbruk bör den utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC vad gäller bl.a. nationella experters deltagande och rekommendationer, samt välja ett tillräckligt antal experter från medlemsstaterna.
(10)  Inför granskningen av nationella kontoplaner för skogsbruket bör en expertgrupp tillsättas i enlighet med kommissionens beslut (C(2016)3301). Expertgruppen bör utgå från god praxis och erfarenheter från expertgranskningar som gjorts enligt UNFCCC vad gäller bl.a. nationella experters deltagande och rekommendationer, och ett tillräckligt antal experter från medlemsstaterna bör väljas. Expertgruppen bör samråda med den ständiga kommitté för skogsbruk som inrättats genom rådets beslut 89/367/EEG och med berörda parter och det civila samhället om granskningen av de nationella kontoplanerna för skogsbruket.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen till, och öka växthusgasupptaget från, atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, för att skapa incitament att öka användningen av avverkade träprodukter med lång livslängd. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter.
(12)  Den ökade hållbara användningen av avverkade träprodukter kan avsevärt begränsa växthusgasutsläppen genom substitutionseffekten (med tanke på energi- och koldioxidintensiteten i andra sektorer; t.ex. svarar cementtillverkning för ungefär 8 % av de globala koldioxidutsläppen) och öka växthusgasupptaget från atmosfären. Bokföringsreglerna bör säkerställa att medlemsstaterna i sin bokföring återger förändringarna i reservoaren av avverkade träprodukter när de äger rum, i syfte att erkänna och stimulera ökad användning av avverkade träprodukter med lång livslängd i stället för användning av avverkade träprodukter för energiändamål. För att ytterligare främja och inkludera den positiva substitutionseffekten bör kommissionen genom en delegerad akt inbegripa fler produkter i beräkningarna för avverkade träprodukter. Kommissionen bör ge vägledning om metodfrågor i samband med bokföringen av avverkade träprodukter.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring.
(13)  Naturliga störningar, som skogsbränder, insekts- och sjukdomsangrepp, extrema väderhändelser och geologiska störningar som medlemsstaten inte har någon kontroll över och inte väsentligen kan påverka, kan leda till tillfälliga utsläpp av växthusgaser inom LULUCF-sektorn eller orsaka en återföring till atmosfären av tidigare upptag. Eftersom återföringen också kan vara en följd av skogsskötselbeslut om exempelvis avverkning eller plantering av träd bör det i denna förordning säkerställas att antropogen överföring av upptag alltid återspeglas på korrekt sätt i LULUCF-bokföringen. Medlemsstaterna bör uppmuntras att investera i förebyggande åtgärder, såsom hållbara förvaltningsmetoder, för att minska riskerna kopplade till naturliga störningar och därigenom undvika negativa konsekvenser för kolsänkan i skogarna. Denna förordning bör dessutom ge medlemsstaterna en begränsad möjlighet att utesluta utsläpp från störningar som ligger utanför deras kontroll från sin LULUCF-bokföring. Medlemsstaterna får dock inte tillämpa dessa bestämmelser på ett sådant sätt att det leder till orimlig underbokföring.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Medlemsstaterna bör utifrån sina nationella preferenser kunna välja en lämplig nationell strategi för att fullgöra sina åtaganden avseende LULUCF-sektorn, bl.a. genom att det ska vara möjligt att kompensera utsläpp från en markkategori med upptag från en annan markkategori. De bör även kunna räkna ihop nettoupptag under perioden 2021–2030. Handel mellan medlemsstaterna bör fortsätta som ytterligare ett alternativ för att underlätta efterlevnad. I enlighet med praxis under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod bör det även finnas en möjlighet för en medlemsstat att utnyttja sin överprestation enligt förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen, för att fullgöra sina åtaganden enligt den här förordningen.
(14)  Medlemsstaterna bör utifrån sina nationella preferenser kunna välja en lämplig nationell strategi för att fullgöra sina åtaganden avseende LULUCF-sektorn, bl.a. genom att det ska vara möjligt att kompensera utsläpp från en markkategori med upptag från en annan markkategori. De bör även kunna räkna ihop nettoupptag under perioden 2021–2030. Handel mellan medlemsstaterna bör fortsätta som ytterligare ett alternativ för att underlätta efterlevnad. I enlighet med praxis under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod bör det även finnas en möjlighet för en medlemsstat att utnyttja sin överprestation enligt förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information som är relevant för klimatförändringen, för att fullgöra sina åtaganden enligt den här förordningen, utan att den övergripande ambitionsnivån för unionens mål för minskning av växthusgaser äventyras. Medlemsstaterna bör även kunna utnyttja upp till 280 miljoner ton av det totala nettoupptaget från bokföringskategorierna avskogad mark, beskogad mark, brukad åkermark, brukad betesmark, i förekommande fall brukad våtmark samt – med förbehåll för den delegerade akt som kommer att antagas i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EU) [2017/... ] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 – brukad skogsmark, för att fullgöra sina åtaganden enligt förordning (EU) [2017/... ].
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av utsläpp och upptag av växthusgaser och av annan information som behövs för att bedöma medlemsstaternas fullgörande av sina åtaganden bör rapporteringskrav införas i förordning (EU) nr 525/2013 genom den här förordningen som ska beaktas vid de efterlevnadskontroller som görs enligt den här förordningen. Förordning (EG) nr 525/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. Dessa bestämmelser kan förenklas ytterligare för att ta hänsyn till eventuella relevanta förändringar av den integrerade förvaltningen av energiunionen som ska föreslås i kommissionens arbetsprogram före utgången av 2016.
(15)  För att säkerställa en effektiv, transparent och kostnadseffektiv rapportering och kontroll av utsläpp och upptag av växthusgaser och av annan information som behövs för att bedöma medlemsstaternas fullgörande av sina åtaganden bör rapporteringskrav införas i förordning (EU) nr 525/2013 genom den här förordningen som ska beaktas vid de efterlevnadskontroller som görs enligt den här förordningen. Förordning (EU) nr 525/2013 bör därför ändras i enlighet med detta. Dessa bestämmelser kan förenklas ytterligare för att ta hänsyn till eventuella relevanta ändringar i förslaget till förordning om styrningen av energiunionen, som kommissionen lade fram den 30 november 2016.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)   Enligt UNFCCC ska unionen och dess medlemsstater utveckla, regelbundet uppdatera, offentliggöra och till partskonferensen rapportera nationella inventeringar av antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av alla växthusgaser genom användning av jämförbara metoder som partskonferensen enats om. Inventeringar av växthusgaser är avgörande för att övervaka utfasningen av fossila bränslen och bedöma efterlevnaden av klimatlagstiftningen. Medlemsstaternas skyldigheter att sammanställa och förvalta nationella inventeringar anges i kommissionens förslag till förordning om styrningen av energiunionen.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey) och det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen.
(17)  För att underlätta datainsamling och metodförbättringar bör markanvändning uttryckligen inventeras och rapporteras med hjälp av geografisk spårning av varje markområde inom ramen för medlemsstaternas och EU:s datainsamlingssystem. Unionens och medlemsstaternas befintliga program och undersökningar, bl.a. LUCAS (Land Use Cover Area frame Survey), det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus, i synnerhet genom Sentinel-2, och satellitnavigeringssystemen Galileo och Egnos, som kan användas till stöd för undersökning av markanvändning, ska utnyttjas på bästa sätt för att samla in data. Datahantering, inbegripet utbyte för återanvändning i rapporter och spridning, bör ske i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av referensnivåer, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder och informationskrav. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) nr 525/2013, förordning [...] om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter.
(18)  För att föreskriva en lämplig bokföring av transaktioner i denna förordning, inbegripet utnyttjandet av flexibilitetsmöjligheter och tillämpning av efterlevnadskontroller, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller den tekniska anpassningen av definitioner, värden, förteckningar över växthusgaser och kolpooler, uppdateringen av referensnivåer, bokföringen av transaktioner och översynen av metoder på grundval av de senast antagna IPCC-riktlinjerna, däribland 2013 års kompletterande IPCC-riktlinjer om våtmarker för nationella inventeringar av växthusgaser, samt UNFCCC:s riktlinjer och informationskrav. Dessa åtgärder ska ta hänsyn till bestämmelserna i kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister. De nödvändiga bestämmelserna bör ingå i ett enda rättsligt instrument som samlar bokföringsreglerna i direktiv 2003/87/EG, förordning (EU) nr 525/2013, förordning (EU) nr .../... om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen under sitt förberedande arbete genomför lämpliga samråd, inbegripet på expertnivå, i enlighet med de principer som anges i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att Europaparlamentet och rådet ska vara lika delaktiga i utformningen av delegerade akter får de i synnerhet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter har systematiskt rätt att delta i möten i kommissionens expertgrupper som handlar om utformningen av delegerade akter.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen kan även ta hänsyn till resultaten av de globala inventeringarna av Parisavtalet.
(19)  Inom sex månader efter den positiva dialogen inom UNFCCC under 2018 bör kommissionen offentliggöra ett meddelande med en bedömning av konsekvensen mellan unionens klimat- och energirättsakter och Parisavtalets mål. Denna förordning bör ses över 2024 och därefter vart femte år för att bedöma dess övergripande funktion. Översynen kan även ta hänsyn till resultaten av de globala inventeringarna av Parisavtalet.
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1a (nytt)
Denna förordning föreskriver inga bokförings- eller rapporteringskrav för privata aktörer, däribland jordbrukare och skogsbrukare.
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1b (nytt)
Denna förordning bidrar till unionens uppnående av målen i Parisavtalet.
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led ea (nytt)
(ea)  (från och med 2026) brukad våtmark: markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark, samt bebyggd mark och övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 2
2.  En medlemsstat kan inom ramen för sitt åtagande enligt artikel 4 välja att inbegripa brukad våtmark, vilket definieras som markanvändning som rapporterats som våtmark som fortfarande är våtmark och bebyggd mark, övrig mark som ställts om till våtmark och våtmark som ställts om till bebyggd mark och övrig mark. Om en medlemsstat väljer att göra detta ska den bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark i enlighet med denna förordning
2.  Under perioden 2021–2025 kan en medlemsstat inom ramen för sitt åtagande enligt artikel 4 välja att inbegripa brukad våtmark. Om en medlemsstat väljer att göra detta ska den bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark i enlighet med denna förordning.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1 – led fa (nytt)
(fa)  referensnivå för skog: en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller det genomsnittliga årliga nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna 2021–2025 och 2026–2030.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1a (ny)
För perioden efter 2030 ska medlemsstaterna sträva efter att öka sitt upptag så att det överstiger deras utsläpp. Kommissionen ska föreslå en ram för målen efter 2030 som inbegriper ett sådant ökat upptag i enlighet med unionens långsiktiga klimatmål och åtagandena i Parisavtalet.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 1
1.  Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras räkenskaper och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-).
1.  Varje medlemsstat ska upprätta och upprätthålla en bokföring som ger en korrekt bild av utsläpp och upptag från de markbokföringskategorier som avses i artikel 2, i enlighet med de riktlinjer för rapportering som antagits av UNFCCC-organ eller Parisavtalets organ för perioden 2021–2030. Medlemsstaterna ska säkerställa att deras räkenskaper och andra uppgifter som lämnas enligt denna förordning är korrekta, fullständiga, enhetliga, jämförbara och transparenta. Medlemsstaterna ska ange utsläpp med ett plustecken (+) och upptag med ett minustecken (-).
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 5 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i bilaga I, avsnitt B. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i bokföringen som rör kollager i kolpooler, om kolpoolen inte är en källa, med undantag för biomassa ovan jord och avverkade träprodukter på brukad skogsmark.
4.  Medlemsstaterna ska i bokföringen för varje markbokföringskategori inkludera eventuella förändringar av kollagret i de kolpooler som anges i bilaga I, avsnitt B. Medlemsstaterna får välja att inte inkludera förändringar i bokföringen som rör kollager i kolpooler, om kolpoolen inte är en källa, med undantag för biomassa ovan jord, död ved (ovan och under jord) på brukad skogsmark och avverkade träprodukter på brukad skogsmark.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 2
2.  Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark.
2.  Genom undantag från kravet på tillämpning av standardvärdet i artikel 5.3 får en medlemsstat 30 år efter omställningstidpunkten överföra åkermark, betesmark, våtmark, bebyggd mark och övrig mark från kategorin för sådan mark som ställts om till skogsmark till kategorin för skogsmark som fortfarande är skogsmark, om detta är vederbörligen motiverat på grundval av IPCC:s riktlinjer.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3a (ny)
3a.  Beskogningsåtgärder som äger rum 2017–2030 på våtmarker, inklusive torvmarker, i Natura 2000-nätet och i livsmiljöer som förtecknas i bilaga I till direktiv 92/43/EEG, i synnerhet naturliga och delvis naturliga gräsmarker och myrar, och andra våtmarker, inklusive torvmarker, inom ramen för tillämpade brutto–netto-bokföringsregler ska inte upptas i medlemsstaternas nationella bokföring. Sådana områden ska endast räknas, i förekommande fall, för upptag eller utsläpp inom kategorin beskogad mark efter dess omställning till brukad skogsmark i enlighet med artikel 5.3.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3
3.  Om en medlemsstat väljer att inbegripa brukad våtmark i sitt åtagande i enlighet med artikel 2 ska den meddela kommissionen om detta senast den 31 december 2020 för perioden 2021–2025 och senast den 31 december 2025 för perioden 2026–2030.
3.  Om en medlemsstat väljer att inbegripa brukad våtmark i sitt åtagande i enlighet med artikel 2 under perioden 2021–2025 ska den meddela kommissionen detta senast den 31 december 2020.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4
4.  Medlemsstater som har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem.
4.  Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioden 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstater som har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 under perioden 2021–2025 ska bokföra utsläpp och upptag från brukad våtmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioden 2021–2025 minus det värde som erhålls genom att medlemsstatens genomsnittliga årliga utsläpp och upptag från brukad våtmark under basperioden 2005–2007 multipliceras med fem.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 4a (ny)
4a.  Under perioden 2021–2025 ska medlemsstater som inte har valt att inkludera brukad våtmark i sina åtaganden i enlighet med artikel 2 ändå rapportera utsläppen och upptaget från brukad våtmark till kommissionen.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att referensnivån för skog multipliceras med fem. En referensnivå för skog är en uppskattning av de genomsnittliga årliga nettoutsläppen eller nettoupptaget från brukad skogsmark på medlemsstatens territorium under perioderna 2021–2025 och 2026–2030.
1.  Medlemsstaterna ska bokföra utsläpp och upptag från brukad skogsmark, vilka ska beräknas som utsläpp och upptag under perioderna 2021–2025 och 2026–2030 minus det värde som erhålls genom att referensnivån för skog multipliceras med fem.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 1 är negativ i förhållande till referensnivån för skog ska medlemsstaten i sina räkenskaper för brukad skogsmark inkludera ett totalt nettoupptag på högst 3,5 procent av medlemsstatens utsläpp under basåret, eller den tidsperiod som anges i bilaga III, multiplicerat med fem.
2.  Om resultatet av den beräkning som avses i punkt 1 är negativt i förhållande till referensnivån för skog ska medlemsstaten i sina räkenskaper för brukad skogsmark inkludera ett totalt nettoupptag på högst 3,5 procent av medlemsstatens utsläpp under basåret eller basperioden enligt bilaga III, multiplicerat med fem. Medlemsstaterna får till dessa 3,5 procent lägga nettoupptaget i räkenskaperna för brukad skogsmark från träskivor, sågade trävaror och död ved under de villkor som anges i andra, tredje och fjärde stycket i denna punkt.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Nettoupptag från träskivor enligt artikel 9 b och sågade trävaror enligt artikel 9 c får bokföras separat utöver, och som komplement till, nettoupptaget i räkenskaperna för brukad skogsmark upp till 3 % av medlemsstatens utsläpp under basåret eller basperioden enligt bilaga III, multiplicerat med fem.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1b (nytt)
Nettoupptag från kolpoolskategorin död ved får bokföras separat utöver, och som komplement till, nettoupptaget i räkenskaperna för brukad skogsmark upp till 3 % av medlemsstatens utsläpp under basåret eller basperioden enligt bilaga III, multiplicerat med fem.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2 – stycke 1c (nytt)
Nettoupptaget på 3,5 procent enligt första stycket plus nettoupptaget i räkenskaperna för brukad skogsmark från träskivor, sågade trävaror och död ved får tillsammans inte överstiga 7 procent av medlemsstatens utsläpp under basåret eller basperioden enligt bilaga III, multiplicerat med fem.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta ett förslag till en ny referensnivå för skog baseraden oförändrad skogsförvaltning i fråga om praxis och intensitet, såsom den dokumenterats mellan 1990–2009 per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år.
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska innehålla alla de uppgifter som anges i bilaga IV, avsnitt B och innefatta en ny referensnivå för skog baseradoförändrade skogsförvaltningsmetoder i enlighet med bästa tillgängliga uppgifter, såsom de dokumenterats mellan 2000–2012 per skogstyp och åldersklass för nationella skogar och uttryckt i MtCO2eq per år.
En ökning i en medlemsstats avverkning, baserad på hållbara skogsförvaltningsmetoder och på antagen nationell politik fram till dagen för inlämningen av referensnivån för skog, ska respektera följande villkor:
(a)  Brukad skogsmark ska förbli en växthusgassänka.
(b)  Det ska i en långsiktig strategi för låga utsläpp anges på vilka sätt man ska bibehålla eller stärka växthusgassänkan och -reservoarerna fram till 2050 i syfte att fullgöra målet i artikel 4.1 i Parisavtalet, nämligen att uppnå jämvikt mellan antropogena utsläpp från källor och upptag i sänkor av växthusgaser under andra hälften av detta århundrade.
Kommissionen får bevilja undantag från basperioden 2000–2012 om en medlemsstat lämnar in en motiverad begäran, med en förklaring till varför ett sådant undantag är absolut nödvändigt av skäl som rör tillgång till data, såsom tidpunkten för skogsinventering.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3 – stycke 2a (nytt)
Genom undantag från andra stycket får Kroatiens referensnivå för skog beräknas med beaktande av ockupationen av delar av landets territorium under åren 1991–1998 samt krigets och dess efterdyningars följder för skogsförvaltningsmetoderna i landet, varvid politikens följder för skogssänkans utveckling utelämnas.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3 – stycke 3
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras och vara föremål för ett offentligt samråd.
Den nationella kontoplanen för skogsbruket ska offentliggöras, bland annat via internet, och vara föremål för ett offentligt samråd.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontoplanen för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse.
4.  Medlemsstaterna ska visa att de metoder och data som används för att fastställa referensnivån för skog i den nationella kontoplanen för skogsbruket stämmer överens med de som används i rapporteringen av brukad skogsmark. De data som används ska vara den senast kontrollerade bokföringen av markanvändningen och skogarnas tillstånd. Senast vid utgången av perioderna 2021–2025 eller 2026–2030 ska medlemsstaten överlämna en teknisk korrigering av sin referensnivå till kommissionen, om det är nödvändigt för att säkerställa överensstämmelse, samt rapportera positiva bidrag som ett resultat av en hållbar skogsförvaltningspolitik som är i kraft vid tidpunkten för dess fastställande.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 5
5.  Kommissionen ska se över de nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog har fastställts i enlighet med de principer och krav som fastställs i punkterna 3 och 4 samt i artikel 5.1. Om det är nödvändigt för att säkerställa efterlevnad av principerna och kraven i punkterna 3 och 4 samt artikel 5.1 kan kommissionen göra en ny beräkning av de föreslagna nya eller korrigerade referensnivåerna för skog.
5.  En expertgrupp som tillsatts i enlighet med kommissionens beslut (C(2016)3301) och som består av företrädare för kommissionen och medlemsstaterna ska, i samråd med den ständiga kommittén för skogsbruk och gruppen för civil dialog om skogsbruk och kork, se över de nationella kontoplanerna för skogsbruket och de tekniska korrigeringarna och bedöma i vilken utsträckning de nya eller korrigerade referensnivåer för skog som medlemsstaterna fastställt har fastställts i enlighet med principerna och kraven i punkterna 3 och 4 i denna artikel samt i artikel 5.1. Kommissionen får göra en ny beräkning av de nya eller korrigerade referensnivåerna för skog endast om principerna och kraven i punkterna 3 och 4 i denna artikel samt i artikel 5.1 inte har efterlevts. Kommissionen ska sammanställa en sammanfattande rapport och göra den allmänt tillgänglig.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 5 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla uppgifter och all information som begärs för översynen och bedömningen enligt första stycket.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 6
6.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den översyn som gjorts i enlighet med punkt 5 för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som gjorts i samband med översynen. Fram till dess att den delegerade akten träder i kraft ska medlemsstaternas referensnivåer för skog, såsom de anges i bilaga II, fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030.
6.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra bilaga II mot bakgrund av den översyn och bedömning som gjorts av expertgruppen i enlighet med punkt 5 i denna artikel för att uppdatera medlemsstaternas referensnivåer för skog på grundval av de nationella kontoplanerna för skogsbruket, inlämnade tekniska korrigeringar eller eventuella nya beräkningar som gjorts i samband med översynen.
Fram till dess att de delegerade akterna träder i kraft ska medlemsstaternas referensnivåer för skog, såsom de anges i bilaga II, fortsätta att gälla under perioderna 2021–2025 och/eller 2026–2030.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1a (ny)
Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 14 för att ändra denna förordning genom att uppdatera kategorierna av avverkade träprodukter med ytterligare produkter med koldioxidlagrande effekt, baserat på IPCC:s riktlinjer och under säkerställande av miljöintegriteten, samt genom att uppdatera de standardhalveringstider som anges i bilaga V i syfte att anpassa dem till den tekniska utvecklingen.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  I slutet av perioderna 2021–2025 och 2026–2030 får medlemsstaterna från sin bokföring för beskogad mark och brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden 2001–2020, med undantag för statistiska extremvärden (”bakgrundsnivå”) som beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI.
1.  I slutet av perioderna 2021–2025 och 2026–2030 får medlemsstaterna från sin bokföring för brukad skogsmark exkludera växthusgasutsläpp som är en följd av naturliga störningar och som överskrider de genomsnittliga utsläppen från naturliga störningar under perioden 2001–2020, med undantag för statistiska extremvärden (”bakgrundsnivå”) som beräknats i enlighet med denna artikel och bilaga VI.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 5a (ny)
5a.  En bedömning av effekterna av den flexibilitetsmekanism som fastställs i denna artikel ska ingå i den rapport som avses i artikel 15.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 12a (ny)
Artikel 12a
Kommissionen ska 2027 och 2032 rapportera om den ackumulerade balansen av utsläpp och upptag från brukad skogsmark i unionen med hänvisning till de genomsnittliga utsläppen och upptagen under perioden 1990–2009. Om den ackumulerade balansen är negativ ska kommissionen lägga fram ett förslag om att kompensera och dra av motsvarande mängd från medlemsstaternas utsläppstilldelning enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../...1a.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) .../... av den ... om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp 2021–2030 för att skapa en motståndskraftig energiunion och fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och annan information som är relevant för klimatförändringen (EUT L …, …, s. …).
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet].
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 3, 5, 8, 9, 10 och 13 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den [dagen för ikraftträdandet].
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 15 – stycke -1 (nytt)
Inom sex månader efter den positiva dialogen inom UNFCCC under 2018 ska kommissionen offentliggöra ett meddelande med en bedömning av konsekvensen mellan unionens klimat- och energirättsakter och Parisavtalets mål.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 15 – stycke 1
Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgaser fram till 2030, dess bidrag till målen i Parisavtalet och kan om lämpligt även lägga fram förslag.
Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet senast den 28 februari 2024 och därefter vart femte år om tillämpningen av denna förordning, dess bidrag till EU:s övergripande mål om minskning av växthusgasutsläpp fram till 2030 och dess bidrag till målen i Parisavtalet. Rapporterna ska om lämpligt åtföljas av lagstiftningsförslag.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0262/2017).

Rättsligt meddelande