Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2057(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0267/2017

Ingivna texter :

A8-0267/2017

Debatter :

PV 13/09/2017 - 22
CRE 13/09/2017 - 22

Omröstningar :

PV 14/09/2017 - 8.8

Antagna texter :

P8_TA(2017)0354

Antagna texter
PDF 341kWORD 56k
Torsdagen den 14 september 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Modernisering av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile
P8_TA(2017)0354A8-0267/2017

Europaparlamentets rekommendation av den 14 september 2017 till rådet, kommissionen och utrikestjänsten avseende förhandlingarna om moderniseringen av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile (2017/2057(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, som ingicks 2002, samt dess handelspelare, som trädde i kraft den 1 februari 2003(1) (nedan kallat associeringsavtalet),

–  med beaktande av resultatet av det sjätte mötet i associeringsrådet EU–Chile, som hölls i april 2015(2),

–  med beaktande av slutdeklarationen från gemensamma rådgivande kommittén av den 5 oktober 2016(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497), och kommissionens diskussionsunderlag från maj 2017 om hur vi bemöter globaliseringen(4) och från april 2017 om den sociala dimensionen i Europa(5),

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar och yttranden (C-350/12 P, 2/13, 1/09) och Europeiska ombudsmannens beslut av den 6 januari 2015, som avslutar hennes undersökning på eget initiativ OI/10/2014/RA om hantering av förfrågningar om information och tillgång till handlingar(6), och med beaktande av domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)(7),

–  med beaktande av de ändringar som parlamentet antog den 4 juli 2017(8) till förslaget till direktiv om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar(9), och av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför(10),

–  med beaktande av studien från parlamentets utredningstjänst om effekterna av klausuler med koppling till mänskliga rättigheter i det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko och associeringsavtalet mellan EU och Chile(11),

–  med beaktande av riktlinjerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för multinationella företag, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik och ILO:s agenda för anständigt arbete,

–  med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar från 2015 (Parisavtalet), som trädde i kraft den 4 november 2016(12), och som även ratificerats av Chile,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile av den 3 november 2016(13),

–  med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 8, 207.3 och 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av det förslag till förhandlingsriktlinjer som kommissionen antog den 24 maj 2017,

–  med beaktande av artikeln om Chile i årsboken för International Work Group for Indigenous Affairs (IWGIA) The Indigenous World 2016(14),

–  med beaktande av artiklarna 108.4 och 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0267/2017), och av följande skäl:

A.  I handelsstrategin ”Handel för alla” fastställs att ”kommissionen måste driva en politik som gynnar samhället som helhet och som främjar europeiska och universella normer och värden tillsammans med de grundläggande ekonomiska intressena. Större tonvikt måste läggas på hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, skatteundandragande, konsumentskydd och ansvarsfull och rättvis handel”.

B.   EU och Chile har ett nära samarbete med gemensamma värderingar och ett gemensamt åtagande att främja effektiv multilateral styrning av handeln och respekt för de mänskliga rättigheterna, liksom delat välstånd och gemensam säkerhet inom ramen för ett regelbaserat internationellt system. EU är Chiles tredje största handelspartner. Chile å sin sida är en viktig regional aktör och en av Sydamerikas mest snabbväxande ekonomier under de senaste årtiondena, och reformarbetet i landet pågår fortfarande.

C.  Det gällande associeringsavtalet, inbegripet dess handelskapitel, ingicks 2002 och har varit mycket fördelaktigt för de båda parterna sedan genomförandet 2003. Det har bidragit till en fördubbling av handeln med varor och en ökad handel med tjänster och investeringar(15). Både EU och Chile har emellertid sedan dess ingått mer moderna och ambitiösa handelsavtal.

D.  Under 2016 exporterade EU varor till Chile för ett värde på över 8,6 miljarder EUR, medan Chile exporterade varor till EU för ett värde på 7,4 miljarder EUR. Under 2015 uppgick värdet av EU:s handel med tjänster med Chile till 3,8 miljarder EUR, och motsvarande belopp för Chile var 2 miljarder EUR. EU:s direktinvesteringar i Chile stod för 42,8 miljarder EUR(16).

E.  I det gällande associeringsavtalet saknas bland annat separata kapitel om investeringar, små och medelstora företag, immateriella rättigheter, energi och kön, och inte heller finns det något kapitel om handel och hållbar utveckling med skyldigheter att verkställa arbets- och miljönormer och främjande av bästa praxis på områden såsom företagens sociala ansvar och försäkringar om hållbarhet.

F.  I EU:s förhandlingar om handelsavtal måste man bibehålla regeringars rätt och möjlighet att lagstifta i allmänhetens intresse, till exempel om skydd och främjande av folkhälsa, sociala tjänster, social trygghet och konsumentskydd, allmän utbildning, säkerhet, miljö, djurskydd, skydd av allmän moral, integritets- och uppgiftsskydd och främjande och skydd av den kulturella mångfalden.

G.  EU:s förhandlingar om handelsavtal måste garantera det högsta möjliga sociala, arbetsrättsliga och miljömässiga skydd som parterna uppnått, och kan fungera som ett verktyg för att främja en agenda för social rättvisa och hållbar utveckling, både inom EU och i hela världen. Moderniseringen av associeringsavtalet bör ses som en möjlighet för EU och dess medlemsstater att fortsätta främja gemensamma höga standarder och åtaganden i sina handelsavtal, särskilt på områdena arbetstagarrättigheter, miljöskydd, konsumentskydd och allmän välfärd. Kommissionen har meddelat att den kommer att överväga olika sätt att genomföra dessa åtaganden, inklusive en sanktionsbaserad mekanism.

H.  Gemensamma rådgivande kommittén EU–Chile, som består av organisationer i det civila samhället från båda parterna, höll sitt första sammanträde den 4 och den 5 oktober 2016 i syfte att övervaka genomförandet av det gällande associeringsavtalet, liksom förhandlingarna om uppdateringen av avtalet, genom att kanalisera det civila samhällets synpunkter och främja dialog och samarbete mellan EU och Chile utanför regeringskanalerna. Denna betydande försening av inrättandet av gemensamma rådgivande kommittén får inte upprepas när det gäller det moderniserade avtalet. När det moderniserade avtalet träder i kraft måste det civila samhällets deltagande baseras på tydliga strukturer, ett balanserat medlemskap och rapporteringsmandat.

I.  EU och Chile har deltagit i plurilaterala förhandlingar i syfte att ytterligare liberalisera handeln med tjänster (TiSA).

J.  Chile är inte part utan endast observatör vid WTO-avtalet om offentlig upphandling, och deltar inte i de plurilaterala förhandlingarna om ett avtal om miljöanpassade varor.

K.  Artikel 45 i associeringsavtalet mellan EU och Chile från 2002 i kapitlet om samarbete föreskriver att samarbetet ska ”bidra till att stärka politik och program som syftar till att trygga ett rättvist deltagande av män och kvinnor på alla områden av det politiska, ekonomiska och sociala livet och kulturlivet”.

L.  Chile har undertecknat Stillahavspartnerskapet (TPP), vars framtid för närvarande verkar vara osäker, och landet har undertecknat frihandelsavtal med alla parter som undertecknat Stillahavspartnerskapet och anses allmänt vara en stabil och pålitlig partner.

M.  År 2010 blev Chile som första sydamerikanska land medlem av OECD, och Chile har en sund makroekonomisk ram.

N.  Det är viktigt att maximera de möjligheter som moderniseringen av associeringsavtalets handelskapitel erbjuder företag, särskilt små och medelstora företag, och medborgare i såväl EU som Chile på ett sätt som kommer alla till godo. Mer skulle kunna göras i detta avseende, inklusive bland annat spridning av tillgänglig information, vilket skulle kunna generera en omfattande multiplikatoreffekt av fördelar för parterna i associeringsavtalet.

O.  Chile har bilaterala investeringsavtal med 17 EU-medlemsstater, vars innehåll inte återspeglar den senaste utvecklingen och bästa praxis när det gäller investeringspolitik. Dessa avtal kommer att ersättas och upphöra att gälla så snart ett avtal mellan EU och Chile med ett kapitel om investeringar träder i kraft.

P.  Oproportionellt strikta villkor i den chilenska lagstiftningen som EU:s fiskefartyg måste efterleva hindrar dessa fiskefartyg i utnyttjandet av hamnanläggningar i Chile för att landa, lasta om, fylla på med bränsle eller hämta fiskeredskap.

Q.  Chiles nuvarande exportmönster står i skarp kontrast till det europeiska exportmönstret, eftersom det i hög grad domineras av export av råvaror, såsom koppar, frukt och grönsaker.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten

   a) att säkerställa att Europaparlamentet får fullständig, omedelbar och korrekt information under hela förhandlingsprocessen så att parlamentet kan fullgöra sin uppgift att besluta huruvida det ska godkänna ingåendet av det moderniserade associeringsavtalet med Chile, inklusive avtalets handelskapitel; att betänka att även om associeringsavtal som ingås i enlighet med artikel 217 i EUF-fördraget av tradition är blandade och omfattar områden som faller utanför den gemensamma handelspolitiken så är det, mot bakgrund av domstolens yttrande om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore, nödvändigt med en djupgående diskussion om vägen framåt för moderniseringen av associeringsavtalet mellan EU och Chile så att man kan separera och garantera de områden som faller inom en exklusiv respektive en delad behörighet på handelsområdet, och att till fullo respektera fördelningen av behörighet mellan unionen och dess medlemsstater under hela förhandlingsprocessen och vid undertecknandet och ingåendet av avtalen; att därför ingå två separata avtal, där tydlig åtskillnad görs mellan ett handels- och investeringsavtal som endast avser frågor som faller inom unionens exklusiva behörighet och ett andra avtal som omfattar områden där behörigheten är delad med medlemsstaterna,
   b) att notera att både EU och Chile har ingått mer moderna, ambitiösa och omfattande handelsavtal sedan deras bilaterala associeringsavtal trädde i kraft, och att ett antal områden inte behandlas i associeringsavtalet, dvs. områden som är viktiga för att säkerställa att avtalet bidrar till delad tillväxt, lika möjligheter, anständigt arbete och hållbar utveckling, inbegripet respekt för och främjande av arbets- och miljöstandarder, djurskydd och jämställdhet till förmån för människor på båda sidorna,
   c) att betrakta det som viktigt och nödvändigt att eftersträva en modernisering av associeringsavtalet mellan EU och Chile för att ta hänsyn till den ekonomiska och politiska utvecklingen under de senaste 15 åren, i synnerhet handelskapitlet, i en anda av ömsesidighet, ömsesidiga fördelar och balans, och att uppmärksamma det konsekventa stödet för en modernisering som uttryckts av den gemensamma parlamentarikerkommittén EU-Chile, liksom det faktum att gemensamma rådgivande kommittén välkomnade de åtgärder som vidtagits för en uppdatering,
   d) att komma ihåg att globaliserings- och handelspolitiken nyligen har varit föremål för intensiv debatt i Europa och på andra ställen, på grund av risken för ojämlik fördelning av dess vinster; att överväga att det är nödvändigt att förutse trender och eventuella konsekvenser, att garantera en jämnare fördelning av fördelarna med handel och att ge adekvat skydd åt dem som inte omfattas av avtalet och som kan komma att missgynnas i den efterföljande processen; att därför ta fram politiska åtgärder, främst på nationell nivå men även på EU-nivå, inom andra områden, utöver bestämmelserna i själva handelsavtalen, till exempel på områdena för industri-, skatte- och socialpolitik,
   e) att komma ihåg hur viktig den multilaterala agendan är och att inga bilaterala förhandlingar får undergräva strävan att uppnå framsteg multilateralt; att beakta att stärkta bilaterala förbindelser och samarbete mellan EU och Chile även bör främja ett ökat samarbete och större synergieffekter mellan parterna i multilaterala och plurilaterala sammanhang; att i detta hänseende uppmuntra ett fullt deltagande från Chiles sida i förhandlingarna om WTO:s avtal om miljöanpassade varor och WTO:s reviderade avtal om offentlig upphandling,
   f) att sätta gemensamma värderingar i centrum för moderniseringsprocessen, och att även i fortsättningen ha som praxis att inbegripa en klausul om mänskliga rättigheter, vilket görs i alla associeringsavtal,
   g) att säkerställa att ett moderniserat associeringsavtal genomgående garanterar och på ett uttryckligt och otvetydigt sätt fastslår parternas rätt och förmåga att anta och tillämpa sina egna lagar och författningar i allmänhetens intresse, för att uppnå legitima allmänpolitiska mål, t.ex. skydd och främjande av mänskliga rättigheter, inklusive tillgång till vatten, folkhälsa, sociala tjänster, allmän utbildning, säkerhet, miljö, allmän moral, social trygghet och konsumentskydd, integritets- och uppgiftsskydd samt främjande och skydd av den kulturella mångfalden; att se till att krav från investerare inte på något sätt kan undergräva dessa mål; att i detta avseende framhålla att EU:s frihandelsavtal inte syftar till att begränsa unionens, medlemsstaternas eller delstatsnivåenheters rättmätiga intresse av att lagstifta i allmänhetens intresse,
   h) att vid förhandlingarna om handel med varor sträva efter ambitiösa förbättringar av marknadstillträdet generellt för alla tullpositioner och undanröja onödiga hinder, inklusive med avseende på tillträde till hamnanläggningar för EU-fartyg, och samtidigt ta hänsyn till att det finns ett antal känsliga jordbruksprodukter, bearbetade produkter och industriprodukter som bör behandlas på lämpligt sätt, till exempel genom tullkvoter, adekvata övergångsperioder eller, vid behov, undantag; att inkludera en användbar och effektiv bilateral skyddsklausul som möjliggör en tillfällig indragning av förmåner om ökad import till följd av ikraftträdandet av det moderniserade associeringsavtalet orsakar eller riskerar att allvarligt skada känsliga sektorer,
   i) att i sina förhandlingsdirektiv inkludera målet att förenkla ursprungsregler och tullförfaranden i syfte att anpassa dem till verkligheten i alltmer komplexa globala värdekedjor; att säkerställa att ett moderniserat associeringsavtal innefattar bestämmelser om och åtgärder för bedrägeribekämpning, och åtaganden att standardisera tullbestämmelser och metoder inom tullverksamhet, i syfte att öka insynen, effektiviteten, den rättsliga säkerheten och samarbetet mellan tullmyndigheter, och samtidigt modernisera och förenkla förfarandena, enligt WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer och den reviderade Kyotokonventionen,
   j) att avseende handel med tjänster beakta att tjänstesektorns potential inte utnyttjas till fullo i det nuvarande associeringsavtalet, och att ett moderniserat associeringsavtal bör ta itu med onödiga hinder för marknadstillträde och nationell behandling; att beakta att åtaganden bör göras med utgångspunkt i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats) och att regler bör uppdateras vid behov för att ta hänsyn till nya händelser; att utesluta audiovisuella tjänster från avtalets tillämpningsområde; att säkerställa och uttryckligen föreskriva att det moderniserade associeringsavtalet inte får hindra parternas förmåga att utforma, reglera, tillhandahålla och stödja offentliga tjänster i allmänhetens intresse, att det inte på något sätt får ålägga regeringar att privatisera tjänster eller hindra dem att tillhandahålla offentliga tjänster som tidigare tillhandahållits av privata tjänsteleverantörer eller att återföra tjänster som regeringar tidigare har valt att privatisera till offentlig kontroll, inte heller att hindra regeringar att utvidga det urval av tjänster som de tillhandahåller till allmänheten genom att utesluta eventuella klausuler, bestämmelser eller åtaganden som skulle undergräva den flexibilitet som krävs för att återföra befintliga och framtida tjänster av allmänt ekonomiskt intresse till offentlig kontroll,
   k) att säkerställa att ett moderniserat avtal fastställer de åtgärder som krävs för att införa större insyn i lagstiftningen och ett större ömsesidigt erkännande, inklusive bestämmelser för att säkerställa opartiskhet och respekt för den högsta skyddsnivå när det gäller krav, kvalifikationer och licenser, och att i detta avseende föreskriva institutionella mekanismer för samråd som inbegriper olika berörda parter, t.ex. små och medelstora företag och organisationer i det civila samhället,
   l) att säkerställa att även om åtaganden görs för att underlätta inresa och vistelse för fysiska personer för affärsändamål, så måste utländska tjänsteleverantörer följa EU:s och medlemsstaternas social- och arbetsmarknadslagstiftning och tillämpliga kollektivavtal när arbetstagare omfattas av åtaganden inom ramen för leveranssätt 4,
   m) att säkerställa att ett långtgående samarbete i lagstiftningsfrågor och harmoniseringen av standarder även i fortsättningen är frivilligt, respekterar tillsynsmyndigheternas självständighet, baseras på utökat informationsutbyte och administrativt samarbete i syfte att identifiera onödiga hinder och administrativa bördor, samt upprätthåller försiktighetsprincipen; att påminna om att regleringssamarbetet ska syfta till att gagna styrningen av den globala ekonomin genom ökad konvergens för och bättre samarbete om internationella standarder, och garantera högsta möjliga nivå av konsumentskydd, miljöskydd, socialt skydd och arbetarskydd,
   n) att överväga att i det moderniserade associeringsavtalet inkludera en försiktighetsklausul för finansiella tjänster som bygger på klausulen i det övergripande avtalet om ekonomi och handel mellan EU och Kanada (Ceta), för att ge parterna politiskt utrymme att reglera sina finans- och banksektorer i syfte att säkerställa det finansiella systemets stabilitet och integritet; att införa skyddsåtgärder och allmänna undantag med avseende på kapitalrörelser och betalningar som ska tillämpas när dessa kan orsaka eller riskerar att orsaka allvarliga svårigheter för en väl fungerande ekonomisk och monetär union eller för EU:s betalningsbalans,
   o) att inkludera bestämmelser om god förvaltning på skatteområdet och öppenhetsnormer som bekräftar parternas åtagande att tillämpa internationella normer i kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skattesmitning, i synnerhet relevanta rekommendationer från OECD om urholkning av skattebasen och överföring av vinster, och som inkluderar krav på automatiskt informationsutbyte och inrättande av offentliga register över verkliga huvudmän för truster och konkreta bestämmelser i kapitlen om finansiella tjänster, kapitalrörelser och fastställande av uteslutning av oupptäckt skatteplanering från företags sida,
   p) att komma ihåg att korruption undergräver mänskliga rättigheter, jämlikhet, social rättvisa, handel och sund konkurrens, och därmed bromsar den ekonomiska tillväxten; att uttryckligen förbinda parterna, genom införande av ett särskilt avsnitt med tydliga och starka åtaganden och åtgärder, att bekämpa korruption i alla dess former och att genomföra internationella standarder och multilaterala antikorruptionskonventioner,
   q) att beakta att kraftfulla bestämmelser om öppnandet av offentlig upphandling som främjar principen om det mest fördelaktiga anbudet med beaktande av sociala, miljömässiga och innovativa kriterier, förenklade förfaranden och insyn för anbudsgivare, inklusive ett effektivt tillträde för anbudsgivare från andra länder, också kan vara effektiva verktyg för att bekämpa korruption och främja integritet i den offentliga förvaltningen samtidigt som det ger skattebetalarna valuta för pengarna; att genom ett moderniserat associeringsavtal förbättra tillträdet till marknader för offentlig upphandling, inklusive på regional nivå, och säkerställa transparenta förfaranden som grundas på nationell behandling, opartiskhet och rättvisa,
   r) att säkerställa att investeringspolitiken omfattar goda styrelseformer och underlättande för investeringar, och att utveckla och förankra skyldigheter för investerare, och samtidigt förbättra skyddet för investerare,
   s) att säkerställa att förhandlingsdirektiven ger kommissionen i uppdrag att förhandla fram ett modernt kapitel om investeringar, med beaktande av bästa praxis på internationell nivå, såsom den investeringspolitiska ramen för hållbar utveckling från Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (Unctad) och det senaste yttrandet från domstolen om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore,
   t) att göra framsteg på vägen mot en nödvändig internationell reform av tvistlösningssystemet; att begära ett åtagande från alla parter om att prioritera användningen av kompetenta domstolar och ersätta mekanismen för tvistlösning mellan investerare och stat med ett offentligt system med investeringsdomstolar (ICS) och en överklagandemekanism, stränga regler för intressekonflikter och en bindande uppförandekod; att beakta investerares skyldigheter och bevara rätten att lagstifta för att uppnå legitima allmänpolitiska mål, till exempel mål om hälsa och vattenförsörjning samt arbets- och miljöskydd; att syfta till att förhindra onödiga tvister och omfatta alla demokratiska processuella garantier, såsom rätten till icke-diskriminerande tillgång till rättslig prövning (med särskild hänsyn till små och medelstora företag), rättsligt oberoende, transparens och ansvarsskyldighet, samtidigt som man går vidare med att inrätta en multilateral investeringsdomstol (MIC),
   u) att säkerställa att det moderniserade associeringsavtalet innehåller ett stabilt och ambitiöst kapitel om handel och hållbar utveckling som inkluderar bindande och verkställbara bestämmelser som är underställda lämpliga och effektiva mekanismer för tvistlösning, som, bland olika verkställighetsmetoder, beaktar en sanktionsbaserad mekanism, och som gör det möjligt för arbetsmarknadens parter och det civila samhället att delta på lämpligt sätt; att överväga att detta kapitel bland annat bör omfatta parternas åtagande att i sina nationella lagstiftningar anta och upprätthålla de principer som fastställs i ILO:s grundläggande konventioner och effektivt genomföra gällande ILO-konventioner, särskilt de prioriterade konventionerna, programmet Anständiga arbetsvillkor för alla, ILO:s konvention C169 om ursprungsbefolkningars rättigheter, konventionen om jämställdhet mellan manliga och kvinnliga arbetstagare, konventionen om hushållsarbetare och konventionen om arbetstagare med familjeansvar, arbetsrättsliga normer för migrantarbetare, och regler för företagens sociala ansvar, inklusive användningen av OECD:s sektorsvisa riktlinjer och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och ett förfarande genom vilket arbetsmarknadens parter och det civila samhället samlade i gemensamma rådgivande kommittén kan begära inledande av offentliga samråd,
   v) att, med hänvisning till de framsteg som Chile har uppnått i bilaterala handelsförhandlingar med Uruguay och Kanada, säkerställa att parterna inkluderar ett särskilt kapitel om handel och jämställdhet och kvinnors egenmakt, utöver parternas anslutning till och respekt för internationella människorätts- och arbetsnormer och sociala standarder, genom att föreskriva aktiva åtgärder som syftar till att öka kvinnors möjlighet att dra nytta av de möjligheter som erbjuds genom associeringsavtalet; att föreskriva åtgärder som bland annat syftar till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv och tillgång till sociala tjänster och hälsovårdstjänster; att bland annat säkerställa att parterna åtar sig att samla in uppdelade uppgifter som möjliggör detaljerade för- och efterhandsanalyser av det moderniserade associeringsavtalets inverkan på jämställdhet; att sträva efter ett större deltagande från företag som drivs av kvinnor (särskilt mikroföretag och små och medelstora företag) i offentlig upphandling, med utgångspunkt i de erfarenheter som det chilenska ministeriet för jämställdhet samlade på sig när de 2015 inrättade ett stödprogram för att öka kvinnliga entreprenörers deltagande som leverantörer på marknaden för offentlig upphandling ”Chile Compras”; att stödja internationaliseringen av företag som drivs av kvinnor och kvinnors deltagande i leveranssätt 4-möjligheter; att säkerställa att jämställdhetsexpertis finns med i förhandlingsgrupperna och regelbundna diskussioner om genomförandet av detta kapitel inom gemensamma rådgivande kommittén, där även organisationer som främjar jämställdhet bör ingå,
   w) att också inkludera ett övergripande kapitel om mikroföretag och små och medelstora företag som föreskriver att betydande framsteg ska göras med underlättande av handel och undanröjande av handelshinder och onödiga administrativa bördor, samt aktiva åtgärder som syftar till att säkerställa att de resulterande möjligheterna är tillräckligt användbara och kommuniceras till alla huvudsakliga och potentiella aktörer (dvs. genom inrättande av gemensamma kontaktpunkter, särskilda webbplatser och publicering av sektoriella handböcker med information om förfaranden och nya möjligheter för handel och investeringar),
   x) att inkludera ett avsnitt om energi som omfattar bland annat förnybar energi och råvaror; att erkänna hur viktigt det är att genomförandet av multilaterala miljöavtal, framför allt Parisavtalet om klimatförändringar, omfattar handelsrelaterade bestämmelser och åtaganden om att delta i internationella instrument, förhandlingar och ömsesidigt stödjande handels- och miljöpolitik som överensstämmer med målen för en cirkulär ekonomi, inklusive åtaganden om grön tillväxt, och att stödja och ytterligare främja handel och investeringar i miljövaror och miljötjänster och förnybar energi, samt klimatvänlig teknik,
   y) att anta förhandlingsdirektiv som stärker bestämmelserna om djurskydd i det aktuella associeringsavtalet, genom att upprätta ett effektiv bilateralt samarbete i frågan och villkorad liberalisering för när djurs välbefinnande äventyras vid tillverkning av vissa produkter,
   z) att anta förhandlingsdirektiv som innehåller uttryckliga krav avseende tillämpning av konkurrenslagstiftningen och bestämmelser om sanitära och fytosanitära åtgärder, för att återspegla principerna om öppenhet, rättvisa förfaranden och icke-diskriminering samt regler för subventioner,
   aa) att ha i åtanke att alla handelsavtal måste befästa konsumenternas välbefinnande som ett av de övergripande målen, och se till att associeringsavtalet förpliktar parterna att hålla en hög konsumentsäkerhets- och konsumentskyddsnivå, efterleva de högsta internationella standarderna, och utarbeta en enhetlig bästa praxis, särskilt avseende konsumentskydd på områdena för finansiella tjänster, produktmärkning och e-handel,
   ab) att acceptera att förhandlingarna måste utmynna i kraftfulla och verkställbara bestämmelser om erkännande och skydd av alla former av immateriella rättigheter, inklusive ambitiösa bestämmelser om geografiska beteckningar som utgår ifrån men går längre än de bestämmelser som ingår i det nuvarande associeringsavtalet, för att säkerställa bättre marknadstillträde, ett förstärkt genomförande och möjligheten att lägga till nya geografiska beteckningar; att se till att det reviderade associeringsavtalet innefattar ett kapitel om immateriella rättigheter som garanterar nödvändig flexibilitet och att immaterialrättsliga bestämmelser inte hindrar tillgången till viktiga läkemedel och medicinsk behandling till ett överkomligt pris inom ramen för inhemska folkhälsoprogram; att säkerställa att detta kapitel går utöver bestämmelserna i avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (Trips),
   ac) att säkerställa att parterna garanterar högsta möjliga nivå av transparens och deltagande för att se till att målen med förhandlingarna uppfylls, och att detta förutsätter konstanta och vederbörligen informerade dialoger med alla berörda parter, vilket innebär såväl intressenter, såsom företag och fackföreningar, som det civila samhället, inklusive företrädare för ursprungsbefolkningarna; att i detta avseende systematiskt involvera båda behöriga parlamentariska organ, särskilt den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile och den gemensamma rådgivande kommittén EU–Chile, under hela associeringsavtalets livscykel, från förhandlingar till genomförande och utvärdering, och att med avseende på genomförandefasen stödja inrättandet av ett officiellt chilenskt organ för det civila samhällets deltagande som återspeglar mångfalden i det chilenska samhället, med särskild uppmärksamhet ägnad åt dess ursprungsbefolkningar; att, utan att undergräva EU:s förhandlingsstrategi, i detta syfte tillsammans med Chile säkerställa att all relevant information offentliggörs på ett så tillgängligt sätt som möjligt till allmänheten, inbegripet faktablad översatta till spanska som det gemensamma officiella språket,
   ad) att komma ihåg parlamentets uppmaningar om att mandaten för handelsförhandlingar ska göras tillgängliga för allmänheten, och att förhandlingsdirektiven för moderniseringen av associeringsavtalet ska offentliggöras omedelbart efter att de har antagits,
   ae) att säkerställa att associeringsavtalet tillhandahåller de mekanismer som behövs så att avtalet respekteras i praktiken under genomförandet, inklusive en modern, effektiv mekanism för tvistlösning mellan stater.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaternas regeringar och parlament, samt till regeringen och parlamentet i Republiken Chile.

(1) EGT L 352, 30.12.2002, s. 3.
(2) Rådets pressmeddelande 197/15, 21.4.2015.
(3) http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-eu-chile-jcc-01-declaration
(4) https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-globalisation_en.pdf
(5) https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-social-dimension-europe_en.pdf
(6) https://www.ombudsman.europa.eu/sv/cases/decision.faces
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0041.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0284.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0298.
(10) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 94.
(11) http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_STU%282017%29558764
(12) http://unfccc.int/files/essential_background/convention/application/pdf/english_paris_agreement.pdf
(13) http://www.europarl.europa.eu/cmsdata/113103/1107500EN.pdf
(14) http://www.iwgia.org/publications/search-pubs?publication_id=740
(15) http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-and-regions/countries/chile/
(16) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2006/september/tradoc_113364.pdf

Rättsligt meddelande