Index 
Antagna texter
Tisdagen den 4 april 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Fiskefartygs egenskaper ***I
 Godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon ***I
 Palmolja och avverkning av regnskogar
 Kvinnor och deras roller i landsbygdsområden
 Undersökningen av utsläppsmätningar i bilindustrin

Fiskefartygs egenskaper ***I
PDF 241kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 4 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om definition av fiskefartygs egenskaper (omarbetning) (COM(2016)0273 – C8-0187/2016 – 2016/0145(COD))
P8_TA(2017)0096A8-0376/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0273),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0187/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 19 oktober 2016(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 28 november 2001 om en mer strukturerad användning av omarbetningstekniken för rättsakter(2),

–  med beaktande av skrivelsen av den 17 oktober 2016 från utskottet för rättsliga frågor till fiskeriutskottet i enlighet med artikel 104.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, i synnerhet sin resolution av den 22 november 2012 om småskaligt och icke-industriellt fiske samt reformen av den gemensamma fiskeripolitiken(3),

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f(4) i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 februari 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 104 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A8-0376/2016), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, innehåller kommissionens förslag inte några innehållsmässiga ändringar utöver dem som anges i förslaget, och i fråga om kodifieringen av de oförändrade bestämmelserna i de tidigare rättsakterna tillsammans med dessa ändringar gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen med beaktande av rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 4 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017... om definition av fiskefartygs egenskaper (omarbetning)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/1130.)

(1) EUT C 34, 2.2.2017, s. 140.
(2) EGT C 77, 28.3.2002, s. 1.
(3) EUT C 419, 16.12.2015, s. 167.


Godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon ***I
PDF 1141kWORD 136k
Europaparlamentets ändringar antagna den 4 april 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon (COM(2016)0031 – C8-0015/2016 – 2016/0014(COD))(1)
P8_TA(2017)0097A8-0048/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Den inre marknaden utgör ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital måste säkerställas. Den inre marknadens regler bör vara tydliga, enkla och konsekventa och därigenom skapa rättssäkerhet för företag och konsumenter.
(1)  Den inre marknaden utgör ett område utan inre gränser där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital måste säkerställas. Den inre marknadens regler bör vara tydliga, enkla, konsekventa och ändamålsenliga och därigenom skapa rättssäkerhet för företag och konsumenter.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 4
4.  I utvärderingen konstaterades dock följande behov: det behövs nya bestämmelser om marknadstillsyn som komplement till bestämmelserna om typgodkännande, förfarandena för återkallelse och skyddsåtgärder behövde förtydligas, villkoren för beviljande av utökning av godkännanden av befintliga fordonstyper behövde klargöras, typgodkännandelagstiftningens tillämpning behövde stärkas genom harmonisering och förbättring av de förfaranden för typgodkännande och kontroll av produktionsöverensstämmelse som medlemsstaternas myndigheter och tekniska tjänster tillämpar, ansvarsfördelningen mellan leveranskedjans ekonomiska aktörer behövde förtydligas, ansvarsfördelningen mellan myndigheter och andra aktörer som tillämpar lagstiftningen behövde klargöras, alternativa typgodkännandesystem behövde göras mer ändamålsenliga (nationella godkännanden av små serier och enskilda fordon), etappvis typgodkännande behövde förbättras för lämplig flexibilitet på nischmarknader och för små och medelstora företag, dock utan att de lika spelreglerna för alla ifrågasätts.
4.  I utvärderingen konstaterades dock följande behov: det behövs nya bestämmelser om marknadstillsyn som komplement till bestämmelserna om typgodkännande, förfarandena för återkallelse och skyddsåtgärder behövde förtydligas, villkoren för beviljande av utökning av godkännanden av befintliga fordonstyper behövde klargöras, typgodkännandelagstiftningens tillämpning behövde stärkas genom harmonisering och förbättring av de förfaranden för typgodkännande och kontroll av produktionsöverensstämmelse som medlemsstaternas myndigheter och tekniska tjänster tillämpar, ansvarsfördelningen mellan leveranskedjans ekonomiska aktörer behövde avgränsas tydligt, liksom ansvarsfördelningen mellan myndigheter och andra aktörer som tillämpar lagstiftningen, så att nämnda ansvarsfördelning inte innebär överlappande roller och ansvarsområden, samtidigt som man garanterar nämnda aktörers och myndigheters oberoende och förhindrar intressekonflikter, alternativa typgodkännandesystem behövde göras mer ändamålsenliga (nationella godkännanden av små serier och enskilda fordon) och etappvis typgodkännande behövde förbättras för lämplig flexibilitet på nischmarknader och för små och medelstora företag, dock utan att de lika spelreglerna för alla ifrågasätts.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Den senaste tidens problem med tillämpningen av typgodkännanderamen har dessutom visat på särskilda brister och visar att en genomgripande förändring behövs för ett motståndskraftigt, öppet, förutsägbart och långsiktigt regelverk som ger ett starkt skydd av hälsa och säkerhet och ett starkt miljöskydd.
(5)  Den senaste tidens problem med tillämpningen av typgodkännanderamen har dessutom visat på särskilda brister och på behovet att ytterligare förstärka detta regelverk för att säkerställa att det är motståndskraftigt, öppet, förutsägbart och långsiktigt samt ger ett starkt skydd av hälsa och säkerhet och ett starkt miljöskydd.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)   Eftersom konsumentskydd är en prioritet för unionen bör tillverkare av fordon som framförs inom unionen vara skyldiga att tillhandahålla dessa fordon för provning innan de släpps ut på marknaden och för provning under fordonens hela livslängd. Medlemsstaterna och kommissionen bör vara garanter för denna dubbla kontroll, varvid den ena parten bör kunna agera när den andra parten inte gör det.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 5b (nytt)
(5b)   Unionen bör göra sitt yttersta för att förhindra fusk från fordonstillverkarnas sida i syfte att manipulera provningar av utsläpp och bränsleförbrukning för att uppnå förfalskade resultat eller kringgå eventuella andra regler. Man bör slutgiltigt sätta stopp för sådana manipulationer.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5c (nytt)
(5c)   Denna förordning syftar till att påskynda förfarandena för att återkalla fordon i unionen. Det befintliga förfarandet garanterar inte något ändamålsenligt skydd för unionsmedborgarna, till skillnad från det amerikanska förfarandet, som gjorde det möjligt att skyndsamt vidta åtgärder. Ur denna synvinkel är det väsentligt att göra det möjligt för kommissionen att ålägga de ekonomiska aktörerna att vidta alla nödvändiga begränsande åtgärder, inklusive återkallande av fordon, för att icke-överensstämmande fordon, system, komponenter och andra separata tekniska enheter ska bringas i överensstämmelse med denna förordning.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5d (nytt)
(5d)   Om oriktigheter som strider mot de ursprungliga reglerna för tillstånd upptäcks på fordon i trafik och/eller utgör en fara för konsumenternas säkerhet eller strider mot reglerna för utsläppsbegränsning, ligger det i de europeiska konsumenternas intresse att kunna räkna med snabba, ändamålsenliga och samordnade korrigerande åtgärder, vid behov inbegripet återkallande av fordon som gäller i hela unionen. Medlemsstaterna bör tillhandahålla kommissionen all information som de förfogar över för att kommissionen ska kunna vidta ändamålsenliga och snabba åtgärder för att försvara hela den inre marknadens integritet.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  I denna förordning anges harmoniserade bestämmelser och principer för typgodkännande av motorfordon och släpfordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för motorfordon, liksom om godkännande av individuella fordon, för att garantera en väl fungerande inre marknad för företag och konsumenter liksom ett starkt skydd av hälsa och säkerhet och ett starkt miljöskydd.
(6)  I denna förordning anges harmoniserade bestämmelser och principer för typgodkännande av motorfordon och släpfordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för motorfordon, liksom om godkännande av individuella fordon, för att garantera konsekvent tillämpning av kvalitetsstandarder för att kontrollera produktionsöverensstämmelse samt möjliggöra en väl fungerande inre marknad för företag, med vederbörligt, oinskränkt beaktande av konsumenternas rättigheter, samtidigt som man erbjuder ett starkt skydd av hälsa och säkerhet och ett starkt miljöskydd.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  I denna förordning anges materiella tekniska och administrativa krav för typgodkännande av motorfordon i kategorierna M och N och släpfordon till sådana fordon (kategori O), samt av system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för sådana fordon, i syfte att garantera tillräckliga säkerhets- och miljöprestanda. Kategorierna omfattar motorfordon för personbefordran, motorfordon för godsbefordran samt släpfordon till sådana fordon.
(7)  I denna förordning anges materiella tekniska och administrativa krav för typgodkännande av motorfordon i kategorierna M och N och släpfordon till sådana fordon (kategori O), samt av system, komponenter och separata tekniska enheter avsedda för sådana fordon, i syfte att garantera höga säkerhets- och miljöprestanda. Kategorierna omfattar motorfordon för personbefordran, motorfordon för godsbefordran samt släpfordon till sådana fordon.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
7a.   Denna förordning bör säkerställa tillförlitliga, harmoniserade och insynsvänliga förfaranden för typgodkännande och marknadstillsyn i medlemsstaterna.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 7b (nytt)
(7b)   Denna förordning bör säkerställa att de nationella typgodkännandemyndigheterna tolkar, tillämpar och genomför dess krav i hela unionen. Kommissionen bör ges befogenhet att övervaka de nationella myndigheternas verksamhet genom regelbundna revisioner, återkommande stickprovskontroller av utfärdade typgodkännanden och allmän övervakning av den harmoniserade tillämpningen av denna förordning.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)   För att säkerställa överensstämmelse med denna förordning bör hänsyn tas till bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU1a.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/45/EU av den 3 april 2014 om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet och om upphävande av direktiv 2009/40/EG (EUT L 127, 29.4.2014, s. 51).
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 9
9.  Effektiv tillämpning av typgodkännandekraven bör garanteras genom stärkta bestämmelser om produktionsöverensstämmelse i form av bl.a. regelbundna obligatoriska revisioner av metoderna för kontroll av överensstämmelse och av att de berörda produkterna fortsätter att överensstämma med typen, samt genom stärkta krav på kompetens, skyldigheter och resultat för de tekniska tjänster som genomför provningar för helfordonstypgodkännande under typgodkännandemyndigheternas ansvar. Korrekt fungerande tekniska tjänster är en förutsättning för att garantera en hög nivå på säkerhet och miljöskydd och för att slå vakt om allmänhetens förtroende för systemet. Kriterierna för utseende av tekniska tjänster enligt direktiv 2007/46/EG bör anges närmare, så att de tillämpas konsekvent. De tekniska tjänsterna i de olika medlemsstaterna tenderar att utveckla divergerande bedömningsmetoder på grund av arbetets tilltagande komplexitet. Det är därför nödvändigt att föreskriva processuella skyldigheter som garanterar informationsutbyte om och övervakning av medlemsstaternas praxis för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av de respektive tekniska tjänsterna. Dessa processuella skyldigheter torde avlägsna eventuella skillnader mellan de tillämpade metoderna och tolkningen av kriterierna för utseende av tekniska tjänster.
9.  Effektiv tillämpning av typgodkännandekraven bör garanteras genom stärkta bestämmelser om produktionsöverensstämmelse i form av bättre tillgång till information, strikta bestämmelser för optimeringsteknik vid laboratorieprovning, särskild uppmärksamhet på risken för olagliga manipulationsanordningar som inte får användas enligt Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 715/20071a, regelbundna obligatoriska revisioner av metoderna för kontroll av överensstämmelse och av att de berörda produkterna fortsätter att överensstämma med typen, samt genom stärkta och harmoniserade krav på kompetens, skyldigheter och resultat för de tekniska tjänster som genomför provningar för helfordonstypgodkännande under typgodkännandemyndigheternas ansvar. Korrekt fungerande tekniska tjänster är en förutsättning för att garantera en hög nivå på säkerhet och miljöskydd och för att slå vakt om allmänhetens förtroende för systemet. Kriterierna för utseende av tekniska tjänster enligt direktiv 2007/46/EG bör anges närmare, så att det säkerställs att de tillämpas konsekvent i samtliga medlemsstater. Metoderna för bedömning av de tekniska tjänsterna i de olika medlemsstaterna tenderar att utvecklas på ett divergerande sätt på grund av arbetets tilltagande komplexitet. Det är därför nödvändigt att föreskriva processuella skyldigheter som garanterar informationsutbyte om och övervakning av medlemsstaternas praxis för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av de respektive tekniska tjänsterna. Dessa processuella skyldigheter torde avlägsna eventuella skillnader mellan de tillämpade metoderna och tolkningen av kriterierna för utseende av tekniska tjänster. För att säkerställa adekvat översyn och lika villkor i hela unionen bör bedömningen av en sökande teknisk tjänst inbegripa en bedömning på plats och direkt observation av den faktiska typgodkännandeprovningen.
___________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon (EUT L 171, 29.6.2007, s. 1).
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Behovet av kontroll och övervakning av de tekniska tjänsterna av de utseende myndigheterna har ökat i takt med att det tekniska framåtskridandet fört med sig risken att de tekniska tjänsterna inte har nödvändig kompetens att prova ny teknik eller nya anordningar inom det område de utsetts för. I takt med att teknikens framåtskridande förkortar produktcyklerna och eftersom mellanrummen mellan bedömningar på plats och övervakningens karaktär varierar mellan de utseende myndigheterna, bör minimikrav på mellanrummen mellan tillsyn och övervakning över de tekniska tjänsterna fastslås.
(10)  Behovet av certifiering, kontroll och övervakning av de tekniska tjänsterna har ökat i takt med att det tekniska framåtskridandet fört med sig risken att de tekniska tjänsterna inte har nödvändig kompetens att prova ny teknik eller nya anordningar inom det område de utsetts för. På grund av de stora tolkningsmässiga skillnaderna i det nuvarande genomförandet av direktiv 2007/46/EG och tillämpningen av bestämmelserna vid typgodkännandeförfarandet, finns det betydande skillnader mellan de tekniska tjänsterna. Certifieringen, kontrollen och övervakningen bör därför harmoniseras och utökas för att säkerställa lika villkor på EU:s inre marknad. I takt med att teknikens framåtskridande förkortar produktcyklerna och eftersom mellanrummen mellan bedömningar på plats och övervakningens karaktär varierar mellan de utseende myndigheterna, bör minimikrav på mellanrummen mellan tillsyn och övervakning över de tekniska tjänsterna fastslås.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  För att öka insynen och det ömsesidiga förtroendet och för att ytterligare anpassa och utveckla kriterierna för bedömning, utseende och anmälan av tekniska tjänster, liksom formerna för utökning och förnyelse, bör medlemsstaterna samarbeta med varandra och med kommissionen. De bör samråda med varandra och med kommissionen i frågor av allmän betydelse för denna förordnings tillämpning och underrätta varandra och kommissionen om sin checklista för bedömningar.
(12)  För att öka insynen och det ömsesidiga förtroendet och för att ytterligare anpassa och utveckla kriterierna för bedömning, utseende och anmälan av tekniska tjänster, liksom formerna för utökning och förnyelse, bör medlemsstaterna införa mekanismer för samarbete med varandra och med kommissionen. De bör samråda med varandra och med kommissionen i frågor av allmän betydelse för denna förordnings tillämpning och underrätta varandra och kommissionen om sin checklista för bedömningar. Genom denna förordning upprättas en nätbaserad databas som tillsammans med informationssystemet för den inre marknaden (IMI), upprättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/20121a, skulle kunna vara ett användbart elektroniskt verktyg för att underlätta och öka det administrativa samarbetet genom informationsutbyte med enkla och enhetliga förfaranden. Kommissionen bör för detta ändamål överväga att använda befintliga nätbaserade databaser, t.ex. Etaes eller Eucaris.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1024/2012/EU av den 25 oktober 2012 om administrativt samarbete genom informationssystemet för den inre marknaden och om upphävande av kommissionens beslut 2008/49/EG (IMI-förordningen) (EUT L 316, 14.11.2012, s. 1).
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)   Aktuella problem inom området för typgodkännande har kastat ljus över betydande svagheter i de befintliga nationella systemen för marknadstillsyn och kontroll av typgodkännande. Det är därför nödvändigt att som omedelbart svar på de brister som på så sätt avslöjats ge kommissionen befogenhet att utföra ändamålsenliga tillsynsuppgifter.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Om utseende av en teknisk tjänst bygger på sådan ackreditering som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/200812, bör ackrediteringsorgan och utseende myndigheter utbyta sådan information som är relevant för bedömningen av de tekniska tjänsternas kompetens
(13)  Om utseende av en teknisk tjänst bygger på sådan ackreditering som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/200812, bör ackrediteringsorgan och utseende myndigheter säkerställa de tekniska tjänsternas kompetens och oberoende.
__________________
__________________
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008 av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och upphävande av förordning (EEG) nr 339/93 (EUT L 218, 13.8.2008, s. 30).
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)   Medlemsstaterna bör ta ut avgifter för utseende och övervakning av tekniska tjänster så att deras övervakning av de tekniska tjänsterna blir långsiktigt hållbar och så att det råder lika spelregler för tekniska tjänster. För öppenhetens skull bör medlemsstaterna informera kommissionen och de andra medlemsstaterna innan de bestämmer avgifternas storlek och struktur.
utgår
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)   Medlemsstaterna bör säkerställa att den ekonomiska aktören inte betalar avgifter direkt till den tekniska tjänsten för kostnader för typgodkännanden och marknadstillsynsverksamhet. Denna bestämmelse bör inte begränsa möjligheterna för ekonomiska aktörer att anlita valfri teknisk tjänst för dessa verksamheter.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)   De tekniska tjänsternas oberoende gentemot tillverkarna bör garanteras, bl.a. genom att man undviker att de får betalt direkt eller indirekt av tillverkarna för de typgodkännandeinspektioner och provningar de har utfört. Därför bör medlemsstaterna fastställa en struktur för typgodkännandeavgifter som täcker kostnaderna för samtliga typgodkännandeprovningar och inspektioner som utförs av de tekniska tjänster som myndigheten utsett, liksom de administrativa kostnaderna för utfärdande av typgodkännandet och kostnaderna för kontroller och inspektioner i efterhand.
utgår
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)   För att marknadskrafterna ska fungera bör de tekniska tjänsterna tillämpa reglerna om typgodkännandeförfaranden på ett öppet och enhetligt sätt, utan att onödig börda skapas för de ekonomiska aktörerna. I syfte att garantera högkvalitativ teknisk expertis och rättvis behandling av alla ekonomiska aktörer, bör man säkerställa en enhetlig teknisk tillämpning av reglerna om typgodkännandeförfaranden. Typgodkännandemyndigheterna bör, inom det forum som inrättats genom denna förordning, utbyta information om funktionen hos de olika tekniska tjänster som de certifierat.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Kraftfulla former för tillämpningen behövs för att genomdriva denna förordnings krav. Det bör förbli godkännandemyndigheternas ansvar att sörja för efterlevnad av fordonslagstiftningens krav i fråga om typgodkännande och produktionsöverensstämmelse, eftersom det är ett ansvar som hänger nära samman med utfärdande av typgodkännanden och förutsätter ingående kännedom om typgodkännandenas innehåll. Det är därför viktigt att godkännandemyndigheternas verksamhet regelbundet utvärderas av de andra godkännandemyndigheterna, så att en enhetlig kvalitets- och stränghetsnivå tillämpas av alla godkännandemyndigheter i fråga om typgodkännandekraven. Det är också viktigt att reglera kontroller av att själva typgodkännandet är korrekt.
(18)  Kraftfulla former för tillämpningen behövs för att genomdriva denna förordnings krav. Det bör förbli godkännandemyndigheternas ansvar att sörja för efterlevnad av fordonslagstiftningens krav i fråga om typgodkännande och produktionsöverensstämmelse, eftersom det är ett ansvar som hänger nära samman med utfärdande av typgodkännanden och förutsätter ingående kännedom om typgodkännandenas innehåll. Det är därför viktigt att godkännandemyndigheternas verksamhet blir föremål för regelbunden tillsyn på unionsnivå, inbegripet oberoende revisioner, så att en enhetlig kvalitets- och stränghetsnivå tillämpas av alla godkännandemyndigheter i fråga om typgodkännandekraven. Det är också viktigt att reglera kontroller – utförda av en oberoende tredje part på EU-nivå – av att själva typgodkännandet är korrekt.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)   För att förhindra eventuella intressekonflikter bör typgodkännandemyndigheter och marknadstillsynsmyndigheter inte vara knutna till varandra när de utför sina uppgifter. I detta avseende bör dessa myndigheter vara organiserade som separata enheter i enlighet med den nationella förvaltningens organisation, och bör inte ha vare sig gemensam personal eller andra gemensamma resurser, i enlighet med de nationella myndigheternas strukturer och behörighetsområden.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 19b (nytt)
(19b)   Forumet för genomförande bör tillhandahålla en plattform för informationsutbyte och oberoende analys till stöd för förbättringar av denna förordnings funktionssätt och genomförande. Inom ramen för utbytet kan det finnas skäl för kommissionen att anse att en eller flera typgodkännandemyndigheter inte agerar i överensstämmelse med kraven i denna förordning. I sådana fall bör kommissionen kunna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa överensstämmelse, inbegripet utfärdande av riktlinjer, rekommendationer eller andra instrument samt tillämpning av andra förfaranden, med vederbörligt beaktande av proportionalitetsprincipen. I fall av allvarlig överträdelse bör kommissionen kunna kräva återkallande eller tillfälligt upphävande av myndighetens befogenhet att motta ansökningar om nya typgodkännanden, för att garantera en hög konsumentskydds- och miljöskyddsnivå.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  Regler om marknadstillsyn behöver tas med i denna förordning för att stärka de nationella behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter, garantera en verkningsfull samordning mellan deras marknadstillsyn och förtydliga vilka förfaranden som är tillämpliga.
(21)  Regler om marknadstillsyn är av grundläggande betydelse i denna förordning för att stärka de nationella behöriga myndigheternas rättigheter och skyldigheter, garantera en verkningsfull samordning mellan deras marknadstillsyn och förtydliga vilka förfaranden som är tillämpliga.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 21a (nytt)
(21a)   Marknadstillsynsmyndigheterna och typgodkännandemyndigheterna måste på ett korrekt sätt kunna utföra de uppgifter som föreskrivs i denna förordning. I detta syfte bör medlemsstaterna i synnerhet förse dem med de resurser som krävs för detta ändamål.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  För att öka insynen i godkännandeprocessen och underlätta marknadstillsynsmyndigheternas, godkännandemyndigheternas och kommissionens informationsutbyte och oberoende kontroller, bör typgodkännandedokumentationen tillhandahållas i elektronisk form och vara offentlig, med förbehåll för skydd av affärsintressen och personuppgifter.
(22)  För att öka insynen i godkännandeprocessen och underlätta marknadstillsynsmyndigheternas, godkännandemyndigheternas, kommissionens och tredje parters informationsutbyte och oberoende kontroller krävs offentliggörande av fordons- och provningsinformation för att sådana kontroller ska kunna genomföras. Relevant information för reparations- och underhållsändamål bör tillhandahållas i elektronisk form och vara offentlig, med förbehåll för skydd av affärsintressen och personuppgifter. Information som lämnas för dessa ändamål bör inte vara av en sådan art att konfidentialiteten för skyddad information och immateriella rättigheter äventyras.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 23a (nytt)
(23a)   Tredje parter som utför egna provningar och kontroller av fordons överensstämmelse med kraven i denna förordning bör följa principerna om insyn och öppenhet, också när det gäller ägande samt strukturer och modeller för finansiering. Sådana tredje parter bör även uppfylla samma krav som gäller för de utsedda tekniska tjänsterna vad gäller de vetenskapliga och metodmässiga standarder som tillämpas vid de provningar som de utför.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  De nationella myndigheternas mer specifika skyldigheter enligt den här förordningen bör omfatta efterhandsprovning av överensstämmelse och inspektioner av ett tillräckligt antal fordon som släppts ut på marknaden. Valet av fordon som genomgår denna efterhandsprovning bör bygga på en lämplig riskbedömning som beaktar den eventuella bristande överensstämmelsens grad av allvar och sannolikheten för dess förekomst.
(24)  De nationella myndigheternas mer specifika skyldigheter enligt den här förordningen bör omfatta efterhandsprovning av överensstämmelse och inspektioner av ett tillräckligt antal fordon som släppts ut på marknaden. Valet av fordon som genomgår denna efterhandsprovning bör bygga på en lämplig riskbedömning som beaktar den eventuella bristande överensstämmelsens grad av allvar och sannolikheten för dess förekomst. Det bör också bygga på tydliga och mer specifika kriterier och bör bland annat inkludera slumpmässiga kontroller av en viss procentandel av alla befintliga modeller, av fordon där en ny motor eller ny teknik installeras, av fordon med hög eller mycket låg bränsleförbrukning samt av fordon med en mycket stor försäljningsvolym. Vidare bör det inbegripa beaktande av tidigare resultat i fråga om överensstämmelse, tips från konsumenter, resultat av fjärranalysprovning och anmärkningar från oberoende forskningsorgan.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 24a (nytt)
(24a)   Det är mycket viktigt att kommissionen kan kontrollera att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter överensstämmer med typgodkännandena och den tillämpliga lagstiftningen samt säkerställa att typgodkännandena är korrekta genom att organisera, genomföra eller låta genomföra provningar och inspektioner av de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som redan släppts ut på marknaden.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)   Tredje parter som utför egna provningar och kontroller av fordons överensstämmelse med kraven i denna förordning bör följa principerna om insyn och öppenhet, också när det gäller ägande samt strukturer och modeller för finansiering. Sådana tredje parter bör även tillämpa ett tillvägagångssätt som motsvarar tillvägagångssättet vid de utsedda tekniska tjänsterna genom att följa samma standarder vid utförandet och tolkningen av provningar.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 25b (nytt)
(25b)   Vid marknadstillsynen bör även ett riskbaserat synsätt intas, med fokus på bland annat uppgifter som inhämtas från fjärrövervakningsenheter på vägarna, klagomål, rapporter från periodiska tekniska inspektioner, förväntad livslängd och tidigare identifierade problembetingade fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 25c (nytt)
(25c)   För att kontrollera utsläpp från fordon bör marknadstillsynsmyndigheterna använda sig av bland annat fjärranalysteknik för att bidra till fastställandet av aspekter som bör undersökas ytterligare i fråga om olika fordonsmodeller, t.ex. höga nivåer av luft- eller bullerföroreningar. Myndigheterna bör då samarbeta och samordna sin verksamhet med de myndigheter som ansvarar för periodiska tekniska inspektioner enligt direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet.
Ändring 347
Förslag till förordning
Skäl 25d (nytt)
(25d)   För att stödja medlemsstaterna i arbetet med att upptäcka manipulationsanordningar offentliggjorde kommissionen den 26 januari 2017 sitt tillkännagivande Vägledning om utvärdering av hjälpstrategier för avgasrening och förekomsten av manipulationsanordningar. I överensstämmelse med bestämmelserna i denna vägledning bör kommissionens, typgodkännandemyndigheternas och de tekniska tjänsternas provningsverksamhet för att upptäcka manipulationsanordningar fortsatt vara oförutsägbar till sin karaktär, inbegripet variationer utöver de föreskrivna provningsförhållandena och provningsparametrarna, i syfte att på ändamålsenligt sätt upptäcka manipulationsanordningar.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  För att säkerställa en hög nivå på funktionssäkerhet hos fordonen, på skyddet av passagerare och andra trafikanter samt miljöskyddet bör de tekniska krav och miljökrav som är tillämpliga på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter förbli harmoniserade och anpassade till det tekniska och vetenskapliga framåtskridandet.
(26)  För att säkerställa en hög nivå på funktionssäkerhet hos fordonen, på skyddet av passagerare och andra trafikanter samt miljö- och folkhälsoskyddet bör de tekniska krav och miljökrav som är tillämpliga på fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter förbli harmoniserade och anpassade till det tekniska och vetenskapliga framåtskridandet.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)   För att säkerställa och fortlöpande förbättra den höga nivån på funktionssäkerhet hos fordonen, skyddet av passagerare och andra trafikanter samt miljöskyddet bör man främja nya tekniker som baseras på tekniska och vetenskapliga framsteg. Detta bör ske genom att man begränsar de provningar och den dokumentation som krävs för beviljande av ett EU-typgodkännande av sådana tekniker.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Den här förordningens mål bör inte påverkas av att vissa system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning kan monteras i eller på ett fordon efter det att fordonet har släppts ut på marknaden, registrerats eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör därför vidtas för att garantera att system, komponenter, separata tekniska enheter delar eller utrustning som kan monteras i eller på fordon och som avsevärt kan försämra funktionen hos system som är väsentliga för miljöskydd eller funktionssäkerhet kontrolleras av en godkännandemyndighet innan de släpps ut på marknaden, registreras eller tas i bruk.
(27)  Den här förordningens mål bör inte påverkas av att vissa system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning kan monteras i eller på ett fordon efter det att fordonet har släppts ut på marknaden, registrerats eller tagits i bruk. Lämpliga åtgärder bör därför vidtas för att garantera att system, komponenter, separata tekniska enheter delar eller utrustning som kan monteras i eller på fordon och som kan försämra funktionen hos system som är väsentliga för miljöskydd eller funktionssäkerhet kontrolleras av en godkännandemyndighet innan de släpps ut på marknaden, registreras eller tas i bruk.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Produktionsöverensstämmelse är en hörnsten i EU:s typgodkännandesystem, och därför bör de åtgärder som tillverkaren vidtagit för att garantera överensstämmelsen godkännas av den behöriga myndigheten eller en teknisk tjänst med lämpliga kvalifikationer som utsetts till den uppgiften, och regelbundet kontrolleras genom oberoende, regelbundna revisioner. Godkännandemyndigheterna bör dessutom se till att de berörda produkterna fortsätter att överensstämma.
(29)  Produktionsöverensstämmelse är en hörnsten i EU:s typgodkännandesystem, och därför bör de åtgärder som tillverkaren vidtagit för att garantera överensstämmelsen godkännas av den behöriga myndigheten eller en teknisk tjänst med lämpliga kvalifikationer som utsetts till den uppgiften, och regelbundet kontrolleras. Godkännandemyndigheterna bör dessutom se till att de berörda produkterna fortsätter att överensstämma.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 30
(30)  För att typgodkännanden ska förbli giltiga krävs att tillverkaren informerar den myndighet som godkänt fordonstypen om alla ändringar av typens egenskaper eller de säkerhets- och miljökrav som gäller för typen. Därför är det viktigt att typgodkännandeintyg gäller under en begränsad tid och att intygen endast kan utökas om godkännandemyndigheten har kontrollerat och är övertygad om att fordonstypen fortfarande uppfyller alla tillämpliga krav. Villkoren för utökning av typgodkännanden bör dessutom förtydligas för att garantera en enhetlig tillämpning av förfaranden och krav i samband med typgodkännande i hela unionen.
(30)  För att typgodkännanden ska förbli giltiga krävs att tillverkaren informerar den myndighet som godkänt fordonstypen om alla ändringar av typens egenskaper eller de säkerhets- och miljökrav som gäller för typen. Därför är det viktigt att typgodkännandeintyg gäller under en begränsad tid och att intygen kan utökas endast om godkännandemyndigheten har kontrollerat och är övertygad om att fordonstypen fortfarande uppfyller alla tillämpliga krav. Villkoren för utökning av typgodkännanden bör dessutom förtydligas för att garantera en enhetlig tillämpning av förfaranden och krav i samband med typgodkännande i hela unionen. På grund av arten av vissa system, komponenter och separata tekniska enheter, till exempel backspeglar, vindrutetorkare och däck, är kraven när det gäller dessa emellertid mera statiska. I andra fall, till exempel när det gäller system för hantering av avgaser, kan det finnas ett behov av att begränsa giltighetsperioden, såsom fallet är för fordon. Därför bör kommissionen ges befogenhet att upprätta en förteckning över de system, komponenter och separata tekniska enheter som berörs av en begränsad giltighetsperiod.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  Bedömningen av anmälda allvarliga risker för säkerhet, folkhälsa och miljö bör göras på nationell nivå, men samordning bör ske på unionsnivå om risken eller skadan kan förekomma i fler än en medlemsstat, i syfte att dela på resurser och garantera att åtgärder för att avhjälpa risken eller skadan är enhetliga.
(31)  Bedömningen av anmälda allvarliga risker för säkerhet, folkhälsa och miljö bör göras på nationell nivå, men samordning bör ske på unionsnivå om risken eller skadan kan förekomma i fler än en medlemsstat, i syfte att dela på resurser och garantera att åtgärder för att avhjälpa risken eller skadan är enhetliga. Särskild uppmärksamhet måste riktas på ersättningsutrustning, ersättningssystem och alternativa tekniska enheter som påverkar avgassystemets miljöeffekter och dessa måste vid behov omfattas av krav för tillståndsgivning.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  Lämplig flexibilitet bör ges genom alternativa typgodkännandesystem för tillverkare av fordon i små serier. De borde kunna dra fördel av den inre marknaden i unionen under förutsättning att deras fordon uppfyller de särskilda kraven på EU-typgodkännande av fordon tillverkade i små serier. I vissa begränsade fall är det lämpligt att tillåta nationellt typgodkännande av små serier. För att förebygga missbruk bör alla förenklade förfaranden för fordon i små serier inskränkas till en mycket liten produktion. Därför måste begreppet fordon som tillverkas i små serier definieras exakt, med avseende på antal tillverkade fordon, krav som ska uppfyllas och villkoren för utsläppande av de fordonen på marknaden. Det är lika viktigt att föreskriva ett alternativt system för godkännande av enskilda fordon, särskilt för att ge tillräcklig flexibilitet för etappvis byggda fordon.
(33)  Lämplig flexibilitet bör ges genom alternativa typgodkännandesystem för tillverkare av fordon i små serier. De borde kunna dra fördel av den inre marknaden i unionen under förutsättning att deras fordon uppfyller de särskilda kraven på EU-typgodkännande av fordon tillverkade i små serier. I vissa begränsade fall är det lämpligt att tillåta nationellt typgodkännande av små serier. För att förebygga missbruk bör alla förenklade förfaranden för fordon i små serier inskränkas till en mycket liten produktion i enlighet med denna förordning. Därför måste begreppet fordon som tillverkas i små serier definieras exakt, med avseende på antal tillverkade fordon, krav som ska uppfyllas och villkoren för utsläppande av de fordonen på marknaden. Det är lika viktigt att föreskriva ett alternativt system för godkännande av enskilda fordon, särskilt för att ge tillräcklig flexibilitet för etappvis byggda fordon.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 35a (nytt)
(35a)   För att säkerställa effektiv konkurrens på marknaden för information om reparation och underhåll av fordon och för att klargöra att den berörda informationen också omfattar information som måste lämnas till andra oberoende aktörer än verkstäder för att säkerställa att den oberoende marknaden för reparation och underhåll av fordon som helhet ska kunna konkurrera med auktoriserade återförsäljare, oberoende av om fordonstillverkaren lämnar sådan information direkt till auktoriserade återförsäljare och verkstäder, krävs ytterligare förtydliganden när det gäller vilken typ av information som ska lämnas i syfte att ge tillgång till information om reparation och underhåll av fordon.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 36a (nytt)
(36a)   Eftersom det för närvarande inte finns något gemensamt strukturerat förfarande för utbyte av uppgifter om fordonskomponenter mellan fordonstillverkare och oberoende aktörer, bör principer för ett sådant uppgiftsutbyte utarbetas. Europeiska standardiseringskommittén (CEN) bör formellt utarbeta ett framtida gemensamt strukturerat förfarande för det standardiserade formatet för uppgifter som utbyts. CEN:s mandat bör dock inte föregripa hur detaljerad denna standard kommer att vara. CEN:s arbete bör särskilt avspegla såväl fordonstillverkarnas som de oberoende aktörernas intressen och behov, och man bör också undersöka lösningar såsom öppna dataformat som beskrivs genom väldefinierade metadata för att uppnå en anpassning till befintliga it-infrastrukturer.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 37a (nytt)
(37a)   För att säkerställa effektiv konkurrens på marknaden för information om reparation och underhåll av fordon bör det betonas att den berörda informationen också omfattar information som måste lämnas till andra oberoende aktörer än verkstäder, i ett format som möjliggör vidare elektronisk behandling för att säkerställa att den oberoende marknaden för reparation och underhåll av fordon som helhet ska kunna konkurrera med auktoriserade återförsäljare, oberoende av om fordonstillverkaren lämnar sådan information direkt till auktoriserade återförsäljare och verkstäder.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 37b (nytt)
(37b)   Utan att det påverkar fordonstillverkares skyldighet att tillhandahålla information om reparation och underhåll via sin webbplats, bör uppgifter i fordonet förbli direkt och oberoende tillgängliga för oberoende aktörer.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Medlemsstaterna bör fastställa regler om de sanktioner som kan tillämpas vid överträdelser av denna förordning och säkerställa att reglerna genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna bör varje år rapportera om sanktioner till kommissionen, så att enhetligheten av genomförandet av bestämmelserna kan övervakas.
(40)  Medlemsstaterna bör fastställa regler om de sanktioner som kan tillämpas vid överträdelser av denna förordning och säkerställa att reglerna genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna bör regelbundet rapportera om sanktioner till kommissionen via den nätbaserade databasen, så att enhetligheten av genomförandet av bestämmelserna kan övervakas.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 40a (nytt)
(40a)   Förfalskning av provningsresultat bör anses ha ägt rum om den berörda myndigheten inte kan verifiera resultaten empiriskt när alla provningsparametrar återskapats eller tagits i beaktande.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 40b (nytt)
(40b)   Straffavgifter påförda av kommissionen skulle kunna utnyttjas till marknadstillsynsåtgärder och åtgärder till stöd för personer som drabbas negativt av överträdelser av denna förordning eller annan sådan verksamhet till gagn för konsumenterna och, i relevanta fall, miljöskyddet.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 40c (nytt)
(40c)   I fall av bristande överensstämmelse kan konsumenten komma att personligen lida skada eller lida materiell skada. I sådana fall bör konsumenten ha rätt att yrka ersättning enligt relevant lagstiftning om produkter med säkerhetsbrister eller icke överensstämmande varor, inklusive rådets direktiv 85/374/EEG1a, Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG1b och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG1c, beroende på vad som är tillämpligt. Därutöver kan konsumenten utnyttja tillgängliga rättsmedel enligt gällande avtalsrätt, beroende på vad som är tillämpligt enligt lagstiftningen i respektive medlemsstat.
_____________
1a Rådets direktiv 85/374/EEG av den 25 juli 1985 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister (EGT L 210, 7.8.1985, s. 29; svensk specialutgåva: område 15, volym 6, s. 239).
1b Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG av den 25 maj 1999 om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier (EGT L 171, 7.7.1999, s. 12).
1c Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/114/EG av den 12 december 2006 om vilseledande och jämförande reklam (EUT L 376, 27.12.2006, s. 21).
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 45a (nytt)
(45a)   För att säkerställa effektiv konkurrens på marknaden för information om reparation och underhåll av fordon bör det förtydligas att den berörda informationen också omfattar information som måste lämnas till andra oberoende aktörer än verkstäder, i ett format som möjliggör vidare elektronisk behandling för att säkerställa att den oberoende marknaden för reparation och underhåll av fordon som helhet ska kunna konkurrera med auktoriserade återförsäljare, oberoende av om fordonstillverkaren lämnar denna information direkt till auktoriserade återförsäljare och verkstäder.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 3 – inledningen
3.  För följande fordon och maskiner får tillverkaren ansöka om typgodkännande eller godkännande av enskilt fordon enligt denna förordning, förutsatt att fordonen uppfyller de materiella kraven i denna förordning:
3.  För följande fordon och maskiner får tillverkaren ansöka om typgodkännande eller godkännande av enskilt fordon enligt denna förordning, förutsatt att fordonen uppfyller kraven i denna förordning:
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 3 – led b
b)  Fordon som är konstruerade och tillverkade för användning av försvarsmakten, civilförsvaret, brandförsvaret och ordningsmakten.
b)  Fordon som är konstruerade och tillverkade för användning av försvarsmakten, civilförsvaret, brandförsvaret, katastrofhanteringsorgan och ordningsmakten.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 3 – inledningen
I denna förordning gäller följande definitioner:
I denna förordning och i de unionsrättsakter som förtecknas i bilaga IV gäller följande definitioner, om inte annat föreskrivs i dessa:
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
2.  marknadstillsyn: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadstillsynsmyndigheter för att se till att fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som tillhandahålls på marknaden uppfyller de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning och inte äventyrar hälsa, säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset.
2.  marknadstillsyn: den verksamhet som bedrivs och de åtgärder som vidtas av marknadstillsynsmyndigheter för att se till att fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som tillhandahålls på marknaden uppfyller de krav som fastställs i relevant unionslagstiftning och inte äventyrar hälsa, säkerhet, miljö eller andra aspekter av skyddet av allmänintresset, inbegripet konsumenternas rättigheter.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 7a (nytt)
7a.   originaldelar eller originalutrustning: delar eller utrustning som tillverkas enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstandarder för framställning av utrustningsdelar för montering av fordonet i fråga; de innefattar delar eller utrustning som tillverkas på samma produktionslinje som dessa utrustningsdelar; om inte motsatsen bevisas förutsätts det att delar utgör originaldelar om tillverkaren intygar att delarna är av samma kvalitet som de komponenter som används för monteringen av fordonet i fråga och att de har tillverkats enligt fordonstillverkarens specifikationer och produktionsstandarder.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 9
9.  tillverkare: en fysisk eller juridisk person som är ansvarig för alla aspekter av typgodkännandet av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter eller godkännande av enskilda fordon eller godkännande av delar och utrustning, för säkerställande av produktionsöverensstämmelse och marknadstillsynsfrågor med avseende på fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheter, delen eller utrustningen, oavsett om personen är eller inte är direkt involverad i alla steg i konstruktionen och tillverkningen av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter.
9.  tillverkare: en fysisk eller juridisk person som är ansvarig för överensstämmelse med de administrativa bestämmelserna och tekniska kraven för erhållande av typgodkännande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter, eller godkännande av enskilda fordon eller godkännande av delar och utrustning, samt för säkerställande av produktionsöverensstämmelse, liksom för att främja överensstämmelse med marknadstillsynsbestämmelser med avseende på fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen, oavsett om personen är eller inte är direkt involverad i alla steg i konstruktionen och tillverkningen av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 16
16.  registrering: permanent eller tillfälligt administrativt tillstånd att ta ett fordon i bruk på väg, inbegripet identifiering av fordonet och utfärdande av ett serienummer.
16.  registrering: administrativt tillstånd att ta ett fordon i bruk på väg, inbegripet identifiering av fordonet och utfärdande av ett serienummer (”registreringsnummer”) för det, oavsett om detta är permanent, tillfälligt eller giltigt för en kortare period.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 35
35.  fordonstyp: en särskild kategori av fordon som har åtminstone de väsentliga kriterierna i del B i bilaga II gemensamma, och som får omfatta varianter och versioner enligt vad som sägs där.
35.  fordonstyp: en särskild grupp av fordon som har åtminstone de väsentliga kriterierna i del B i bilaga II gemensamt, och som får omfatta varianter och versioner enligt vad som sägs där.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 37
37.  grundfordon: fordon som används under den inledande etappen av ett etappvis typgodkännande.
37.  grundfordon: fordon som används under den inledande etappen av ett etappvis typgodkännande oavsett om det är ett motorfordon eller inte.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 42
42.  enskilt fordonsgodkännande: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett enskilt fordon, oavsett om det är unikt eller inte, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven för enskilt EU-fordonsgodkännande och nationellt enskilt fordonsgodkännande.
42.  enskilt fordonsgodkännande: förfarande genom vilket en godkännandemyndighet intygar att ett enskilt fordon, oavsett om det är unikt eller inte, uppfyller de tillämpliga administrativa bestämmelserna och tekniska kraven för enskilt EU-fordonsgodkännande eller nationellt enskilt fordonsgodkännande.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 46
46.  information om reparation och underhåll av fordon: all information som krävs för diagnos, underhåll, kontroll, periodisk övervakning, reparation, omprogrammering eller ominstallation av originaldata när det gäller fordonet, samt för montering av delar och utrustning på fordonet, och som tillverkarna tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare eller verkstäder, inklusive alla senare ändringar och tillägg till denna information.
46.  information om reparation och underhåll av fordon: all information som krävs för diagnos, underhåll, kontroll, trafiksäkerhetsprovning, reparation, omprogrammering eller ominstallation av originaldata när det gäller fordonet, samt för montering av delar och utrustning på fordonet, och som tillverkarna använder eller tillhandahåller, inbegripet deras auktoriserade partner, återförsäljare, verkstäder och nätverk, för att erbjuda produkter eller tjänster för fordonsreparation och i underhållssyfte, inklusive alla senare ändringar och tillägg till denna information.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 55
55.  bedömning på plats: en kontroll utförd av typgodkännandemyndigheten i den tekniska tjänstens lokaler eller i lokaler som tillhör dennas underentreprenörer eller dotterbolag.
55.  bedömning på plats: en kontroll utförd i den tekniska tjänstens lokaler eller i lokaler som tillhör dennas underentreprenörer eller dotterbolag.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 56a (nytt)
(56a)   manipulationsanordning: samtliga funktionella delar av en konstruktion som, när de fungerar som de ska, förhindrar en effektiv och ändamålsenlig funktion hos fordonets godkända kontroll- och övervakningssystem och förhindrar överensstämmelse med godkännandekraven vid all faktisk körning.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga II vad gäller indelning av fordon i kategorier efter underkategorier, fordonstyper och karosserityper för att anpassa bilagan till teknikens utveckling.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring av bilaga II med avseende på fordonstyper och karosserityper för att anpassa bilagan till teknikens utveckling.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Medlemsstaterna ska säkerställa att typgodkännandemyndigheter och marknadstillsynsmyndigheter respekterar den strikta gränsdragningen mellan respektive roller och ansvarsområden och bedriver sin verksamhet oberoende av varandra.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1a (ny)
1a.   Om fler än en godkännandemyndighet ansvarar för typgodkännande av fordon, inbegripet typgodkännande av enskilda fordon i en medlemsstat, ska den medlemsstaten utse en enda typgodkännandemyndighet som ansvarar för informationsutbytet med de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och för fullgörandet av de skyldigheter som fastställs i kapitel XV i denna förordning.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska organisera och utöva marknadstillsyn över och kontroller av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som förs in på marknaden i enlighet med kapitel III i förordning (EG) nr 765/2008.
4.  Medlemsstaterna ska organisera och utöva marknadstillsyn över och kontroller av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som förs in på marknaden i enlighet med kapitel III i förordning (EG) nr 765/2008, med undantag för artikel 18.5 i den förordningen.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att marknadstillsynsmyndigheterna, när de anser det nödvändigt och motiverat, har rätt att gå in i de ekonomiska aktörernas lokaler och ta nödvändiga stickprov av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter för överensstämmelseprovning.
5.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att marknadstillsynsmyndigheterna, när de anser det nödvändigt och motiverat, har rätt att gå in i de ekonomiska aktörernas lokaler på sina territorium och ta nödvändiga stickprov av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter för överensstämmelseprovning.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma sin typgodkännandeverksamhet. Sådana översyner och bedömningar ska utföras minst vart fjärde år och resultaten av dem ska överlämnas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska offentliggöra en sammanfattning av resultaten, särskilt antalet typgodkännanden som beviljats och de berörda tillverkarnas identitet.
6.  Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma sin typgodkännandeverksamhet, inbegripet överensstämmelsen hos de typgodkännanden som utfärdats enligt denna förordning. Sådana översyner och bedömningar ska äga rum minst vart tredje år, och resultaten av dem ska överlämnas till de andra medlemsstaterna, till Europaparlamentet och till kommissionen. Resultaten ska diskuteras i det forum som inrättats enligt artikel 10. Den berörda medlemsstaten ska offentliggöra en fullständig rapport om resultaten, som i synnerhet ska innehålla antalet typgodkännanden som beviljats eller avslagits, föremålet för typgodkännandeintyget och identiteten på de berörda tillverkarna och de tekniska tjänsterna med ansvar för att övervaka typgodkännandeprovningarna.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 7
7.  Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma hur deras tillsyn fungerar. Sådana översyner och bedömningar ska utföras minst vart fjärde år och resultaten av dem ska överlämnas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska offentliggöra en sammanfattning av resultaten.
7.  Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma hur deras tillsyn fungerar. Sådana översyner och bedömningar ska utföras minst vart tredje år, och resultaten av dem ska överlämnas till de andra medlemsstaterna, till Europaparlamentet och till kommissionen. Resultaten ska diskuteras i det forum som inrättats enligt artikel 10. Den berörda medlemsstaten ska offentliggöra en sammanfattning av resultaten, som i synnerhet ska innehålla antalet fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som är föremål för provning eller annan bedömning. Sammanfattningen ska innehålla en förteckning över eventuella fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som visar sig inte vara i överensstämmelse med kraven i denna förordning, samt de berörda tillverkarnas identitet och en kort beskrivning av vilken typ av bristande överensstämmelse det rör sig om.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 7a (ny)
7a.   Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 som kompletterar denna förordning genom att fastställa gemensamma kriterier för utseende, översyn och bedömning av nationella godkännandemyndigheter och marknadstillsynsmyndigheter.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 1a (ny)
1a.   Godkännandemyndigheterna ska genomföra och upprätthålla kraven i denna förordning på ett enhetligt och konsekvent sätt för att säkerställa lika villkor och förhindra att olika standarder tillämpas inom unionen. De ska fullt ut samarbeta med forumet och kommissionen i revisions- och tillsynsverksamheten vad gäller tillämpningen av denna förordning och på begäran tillhandahålla all nödvändig information.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2
2.  Godkännandemyndigheterna ska utföra sina åligganden oberoende och opartiskt. De ska iaktta sekretess när så krävs för att skydda affärshemligheter, med förbehåll för det informationskrav som anges i artikel 9.3 för att skydda unionsanvändarnas intressen.
2.  Godkännandemyndigheterna ska fullgöra sina åligganden oberoende och opartiskt. De ska iaktta sekretess när så krävs för att skydda ekonomiska aktörers affärshemligheter, med förbehåll för det informationskrav som anges i artikel 9.3 för att skydda unionsanvändarnas intressen i enlighet med tillämplig lagstiftning.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 1
En medlemsstat där fler än en godkännandemyndighet ansvarar för fordonsgodkännande, inbegripet godkännanden av enskilda fordon, ska utse en enda typgodkännandemyndighet som ansvarar för informationsutbyte med de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och för de skyldigheter som anges i kapitel XV.
utgår
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3 – stycke 2
Godkännandemyndigheterna i en medlemsstat ska samarbeta med varandra genom att dela med sig av upplysningar som är relevanta för deras uppdrag och funktioner.
Godkännandemyndigheterna i en medlemsstat ska införa förfaranden för att säkerställa effektiv och ändamålsenlig samordning och effektivt och ändamålsenligt utbyte av upplysningar som är relevanta för deras uppdrag och funktioner.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 3a (ny)
3a.   Om en godkännandemyndighet anser att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med denna förordning, ska den utan dröjsmål informera kommissionen och övriga medlemsstater om detta. Kommissionen ska omedelbart efter det att denna information mottagits underrätta medlemmarna i forumet för genomförande.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 5
5.   Kommissionen får anta genomförandeakter om fastställande av de gemensamma kriterierna för utseende, översyn och bedömning av nationella godkännandemyndigheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
utgår
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Marknadstillsynsmyndigheterna ska regelbundet genomföra kontroller för att se till att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter överensstämmer med kraven i denna förordning och att deras typgodkännanden är riktiga. Kontrollerna ska utföras i lämplig omfattning, genom dokumentkontroller, provningar under faktisk körning och laboratorieprovningar på grundval av statistiskt relevanta urval. Under sin verksamhet ska marknadstillsynsmyndigheterna beakta vedertagna principer för riskbedömning, klagomål och andra upplysningar.
1.  Marknadstillsynsmyndigheterna ska regelbundet genomföra provningar och inspektioner i enlighet med nationella årliga program som godkänts i enlighet med punkterna 2 och 3 för att kontrollera att fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter överensstämmer med typgodkännandena och tillämplig lagstiftning. Dessa provningar och inspektioner ska genomföras genom bl.a. laboratorieprovningar och utsläppsprovningar under faktisk körning, på grundval av statistiskt relevanta urval, och de ska kompletteras med dokumentkontroller. Medlemsstaterna ska årligen genomföra provningar eller inspektioner av ett antal typer, som ska uppgå till minst 20 % av det antal typer som släpptes ut på marknaden i respektive medlemsstat under det föregående året. Under sin verksamhet ska marknadstillsynsmyndigheterna beakta vedertagna principer för riskbedömning, motiverade klagomål och andra relevanta upplysningar, inbegripet provningsresultat som offentliggjorts av erkända tredje parter, nya tekniker på marknaden, rapporter från periodiska tekniska inspektioner och uppgifter från fjärranalysenheter på vägarna.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1a (ny)
1a.   Marknadstillsynsmyndigheterna får anlita oberoende provningsorganisationer för tekniska uppgifter, t.ex. provningar eller inspektioner. Marknadstillsynsmyndigheten ska bära det fortsatta ansvaret för resultaten. Om tekniska tjänster ges i uppdrag att utföra det som avses i den här artikeln ska marknadstillsynsmyndigheterna säkerställa att en annan teknisk tjänst används än den som utförde provningen avseende det ursprungliga typgodkännandet.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1b (ny)
1b.   Marknadstillsynsmyndigheterna ska utarbeta och till kommissionen lämna in årliga eller fleråriga nationella marknadstillsynsprogram för godkännande. Medlemsstaterna får tillsammans lämna in gemensamma program eller åtgärder.
De nationella marknadstillsynsprogrammen ska innehålla åtminstone följande information:
a)   marknadstillsynsverksamhetens omfattning och räckvidd,
b)   närmare uppgifter om hur marknadstillsynsverksamheten kommer att genomföras (inbegripet uppgifter om användning av dokumentkontroller, fysiska kontroller och laboratoriekontroller), hur den förhåller sig till principer för riskbedömning och hur den hanterar motiverade klagomål, stora volymer av specifika fordonsmodeller som är i bruk inom respektive territorium, och deras delar, den första tillämpningen av en ny motor eller ny teknik, rapporter från periodiska tekniska inspektioner och andra relevanta upplysningar, inbegripet från ekonomiska aktörer eller provningsresultat som offentliggjorts av erkända tredje parter,
c)   en sammanfattning av de åtgärder som vidtagits inom ramen för det föregående programmet, inklusive relevanta statistiska uppgifter om den genomförda verksamhetens omfattning, uppföljande åtgärder som vidtagits samt resultaten av åtgärderna i fråga; om det rör sig om ett flerårigt program ska en sammanfattning av åtgärderna utarbetas och presenteras årligen för kommissionen och forumet för genomförande, och
d)   närmare uppgifter om den finansiering som det ska lämnas uppgifter om enligt artikel 30.4 och de personalresurser som avsatts för marknadstillsyn, och om deras ändamålsenlighet i förhållande till den planerade marknadstillsynsverksamheten.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  Marknadstillsynsmyndigheterna ska ålägga de ekonomiska aktörerna att tillhandahålla den dokumentation och information som marknadstillsynsmyndigheterna anser nödvändig för sin verksamhet.
2.  Marknadstillsynsmyndigheterna ska ålägga de ekonomiska aktörerna att tillhandahålla den dokumentation och information som marknadstillsynsmyndigheterna anser nödvändig för sin verksamhet. Detta ska omfatta tillgång till programvara, algoritmer, motorstyrenheter och eventuella andra tekniska specifikationer som marknadstillsynsmyndigheterna anser vara nödvändiga.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
3.  För typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska marknadstillsynsmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till intyg om överensstämmelse som de ekonomiska aktörerna lägger fram.
3.  För typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska marknadstillsynsmyndigheterna ta vederbörlig hänsyn till intyg om överensstämmelse, typgodkännandemärken eller typgodkännandeintyg som de ekonomiska aktörerna lägger fram.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4 – stycke 1
Marknadstillsynsmyndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder för att inom rimlig tid varna användare på sina territorier om risker de upptäckt med ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, för att förebygga eller minska risken för personskador eller andra skador.
Marknadstillsynsmyndigheterna ska vidta lämpliga åtgärder för att inom rimlig tid varna användare på sina territorier om bristande överensstämmelse de upptäckt hos ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, för att förebygga eller minska risken för personskador eller andra skador. Denna information ska tillhandahållas på marknadstillsynsmyndighetens webbplats och formuleras på ett tydligt och lättförståeligt sätt.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 5
5.  Om marknadstillsynsmyndigheterna i en medlemsstat i enlighet med artikel 49.5 beslutar att dra tillbaka ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet från marknaden, ska de underrätta den berörda ekonomiska aktören och i förekommande fall den berörda godkännandemyndigheten.
5.  Om marknadstillsynsmyndigheterna i en medlemsstat i enlighet med artikel 49.5 beslutar att dra tillbaka ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet från marknaden, ska de underrätta den berörda ekonomiska aktören och den berörda godkännandemyndigheten.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 5a (ny)
5a.   Om en marknadstillsynsmyndighet anser att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med denna förordning, ska den utan dröjsmål informera kommissionen och övriga medlemsstater om detta. Kommissionen ska omedelbart efter det att denna information mottagits underrätta medlemmarna i forumet för genomförande.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 6
6.  Marknadstillsynsmyndigheterna ska utföra sina åligganden oberoende och opartiskt. De ska iaktta sekretess när så krävs för att skydda affärshemligheter, med förbehåll för det informationskrav som anges i artikel 9.3 i största möjliga omfattning för att skydda unionsanvändarnas intressen.
6.  Marknadstillsynsmyndigheterna ska utföra sina åligganden oberoende och opartiskt. De ska iaktta sekretess för att skydda de ekonomiska aktörernas affärshemligheter, med förbehåll för det informationskrav som anges i artikel 9.3 i största möjliga omfattning för att skydda unionsanvändarnas intressen.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 7
7.   Medlemsstaterna ska med jämna mellanrum se över och bedöma hur deras tillsyn fungerar. Sådana översyner och bedömningar ska utföras minst vart fjärde år och resultaten av dem ska överlämnas till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Den berörda medlemsstaten ska offentliggöra en sammanfattning av resultaten.
utgår
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 8
8.   De olika medlemsstaternas marknadstillsynsmyndigheter ska samordna sin marknadstillsyn, samarbeta med varandra och förse varandra och kommissionen med resultaten av tillsynen. När så är lämpligt ska marknadstillsynsmyndigheterna komma överens om arbetsfördelning och specialisering.
utgår
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 9
9.  Om mer än en myndighet i en medlemsstat är ansvarig för marknadstillsyn och kontroll vid yttre gränser ska de myndigheterna samarbeta med varandra genom att dela med sig av uppgifter som är relevanta för deras uppdrag och funktioner.
9.  Om mer än en myndighet i en medlemsstat är ansvarig för marknadstillsyn och kontroll vid yttre gränser ska de myndigheterna upprätta förfaranden för att säkerställa effektiv och ändamålsenlig samordning och effektivt och ändamålsenligt utbyte av uppgifter som är relevanta för deras uppdrag och funktioner.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 10
10.   Kommissionen får anta genomförandeakter om kriterierna för fastställande av omfattning, räckvidd och frekvens för överensstämmelsekontroller av de urval som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
utgår
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 10a (ny)
10a.   Marknadstillsynsmyndigheterna ska offentliggöra en rapport om sina resultat till följd av eventuella överensstämmelseprovningar som de genomfört och ska översända sina resultat till medlemsstaterna och kommissionen. Kommissionen ska översända denna rapport till medlemmarna i forumet för genomförande. Rapporten ska innehålla närmare uppgifter om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som bedömts samt de berörda tillverkarnas identitet och en kort beskrivning av resultaten, inklusive vilken typ av bristande överensstämmelse det rör sig om i förekommande fall.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionen ska organisera och genomföra eller låta genomföra provningar och inspektioner i tillräcklig omfattning av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som redan är tillgängliga på marknaden, för att kontrollera att fordonen, systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna överensstämmer med typgodkännandena och med tillämplig lagstiftning samt för att se till att typgodkännandena är korrekta.
Kommissionen ska med vederbörligt beaktande av de fastställda nationella marknadstillsynsprogram som godkänts enligt artikel 8 organisera och genomföra eller låta genomföra provningar och inspektioner i tillräcklig omfattning av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som redan är tillgängliga på marknaden, för att kontrollera att fordonen, systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna överensstämmer med typgodkännandena och med tillämplig lagstiftning.
De provningar och inspektioner som kommissionen organiserar och genomför eller låter genomföra ska ta ställning till frågan om överensstämmelse för fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter i drift.
Dessa provningar och inspektioner ska genomföras genom bl.a. laboratorieprovningar och utsläppsprovningar under faktisk körning, på grundval av statistiskt relevanta urval, och de ska kompletteras med dokumentkontroller.
I samband med detta ska kommissionen beakta vedertagna principer för riskbedömning, motiverade klagomål och andra relevanta upplysningar, inbegripet provningsresultat som offentliggjorts av erkända tredje parter, nya tekniker på marknaden, rapporter från periodiska tekniska inspektioner och uppgifter från fjärranalysenheter på vägarna.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Om kommissionen, på grundval av information från medlemsstaterna, av en begäran från en medlem i forumet för genomförande eller av provningsresultat som offentliggjorts av erkända tredje parter, anser att en medlemsstat inte fullgör sina skyldigheter fullt ut i fråga om typgodkännande och marknadstillsyn enligt denna förordning, ska den – utan att det påverkar första stycket – själv organisera och genomföra eller låta genomföra provningar och inspektioner av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som redan tillhandahålls på marknaden.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1b (nytt)
Kommissionen får anlita oberoende provningsorganisationer för tekniska uppgifter, t.ex. provningar eller inspektioner. Kommissionen ska bära det fortsatta ansvaret för resultaten. Om tekniska tjänster ges i uppdrag att utföra det som avses i den här artikeln ska kommissionen säkerställa att en annan teknisk tjänst används än den som utförde provningen avseende det ursprungliga typgodkännandet.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2
2.  Tillverkare som innehar typgodkännande eller ekonomiska aktörer ska på begäran förse kommissionen med ett statistiskt relevant antal serietillverkade fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, utvalda av kommissionen, som är representativa för de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som får släppas ut på marknaden enligt det typgodkännandet. Fordonen, systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna ska tillhandahållas för provning vid en tidpunkt och en plats och under en tidsrymd som kommissionen bestämmer.
2.  Tillverkare som innehar typgodkännande eller ekonomiska aktörer ska på begäran förse kommissionen med ett statistiskt relevant antal serietillverkade fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter, utvalda av kommissionen, som är representativa för de fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som får släppas ut på marknaden enligt det typgodkännandet. Fordonen, systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna ska tillhandahållas för provning vid en tidpunkt, på en plats och under en tidsrymd som kommissionen bestämmer beroende på omständigheterna.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2a (ny)
2a.   Medlemsstaterna ska bidra med all nödvändig hjälp och dokumentation samt allt annat tekniskt stöd som krävs för att kommissionens experter ska kunna utföra provningar, kontroller och inspektioner. Medlemsstaterna ska säkerställa att kommissionens experter får tillträde till alla lokaler eller delar av lokaler och tillgång till uppgifter, inbegripet databehandlingssystem och programvara, som är av betydelse för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3 – stycke 1
För att kommissionen ska kunna genomföra sådana provningar som avses i punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna ge kommissionen tillgång till alla uppgifter som rör typgodkännande av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som överensstämmelseprovas. Uppgifterna ska minst omfatta den information som finns på typgodkännandeintyget och dess bilagor, enligt artikel 26.1.
För att kommissionen ska kunna genomföra sådana provningar som avses i punkterna 1 och 2 ska medlemsstaterna omedelbart ge kommissionen tillgång till alla uppgifter som rör typgodkännande av det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som överensstämmelseprovas. Uppgifterna ska minst omfatta den information som finns på typgodkännandeintyget och dess bilagor, enligt artikel 26.1.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4
4.  Fordonstillverkare ska offentliggöra uppgifter som behövs för överensstämmelseprovning som utförs av tredje man. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange vilka uppgifter som ska offentliggöras och villkoren för offentliggörande av dem, med förbehåll för skydd av affärshemligheter och av personuppgifter enligt unionslagstiftning och nationell lagstiftning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
4.  Fordonstillverkare ska kostnadsfritt och utan onödiga dröjsmål offentliggöra uppgifter som behövs för överensstämmelseprovning som utförs av erkända tredje parter. Dessa uppgifter ska omfatta alla parametrar och inställningar som krävs för att de provningsförhållanden som rådde vid typgodkännandeprovningen ska kunna återskapas korrekt. Alla sådana uppgifter ska behandlas med respekt för ett berättigat skydd av affärsinformation. Kommissionen ska anta genomförandeakter för att ange vilka uppgifter som ska tillgängliggöras och villkoren för detta, inbegripet villkoren för tillhandahållande av tillgång till sådana uppgifter via den nätbaserade databas som avses i artikel 10a, med förbehåll för skydd av affärshemligheter och av personuppgifter enligt unionens rättsakter och nationell lagstiftning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4a (ny)
4a.   Kommissionen ska organisera och genomföra gemensamma revisioner av typgodkännandemyndigheterna och de nationella marknadstillsynsmyndigheterna för att kontrollera att de på ett konsekvent sätt genomför kraven i denna förordning och fullgör sina uppgifter på ett oberoende och noggrant sätt. Till följd av samråd med forumet ska kommissionen anta en årlig plan för gemensamma revisioner, varvid resultaten av tidigare översyner ska beaktas vid fastställandet av frekvensen för bedömningarna. I fall där kommissionen har skäl att anta att en typgodkännandemyndighet inte fullgör sina skyldigheter enligt denna förordning får kommissionen begära att gemensamma revisioner genomförs årligen.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4b (ny)
4b.   För fullgörandet av denna uppgift ska kommissionen anlita oberoende tredjepartsrevisorer kontrakterade genom en öppen anbudsinfordran. Revisorerna ska fullgöra sina åligganden oberoende och opartiskt. Revisorerna ska iaktta konfidentialitet för att skydda affärshemligheter i enlighet med tillämplig lagstiftning. Medlemsstaterna ska bidra med all nödvändig hjälp och tillhandahålla all den dokumentation och allt det stöd som revisorerna efterfrågar, för att göra det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter. Medlemsstaterna ska säkerställa att revisorerna får tillträde till alla lokaler eller delar av lokaler och tillgång till uppgifter, inbegripet databehandlingssystem och programvara, som är av betydelse för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter. På begäran kan en medlemsstat ha rätt att skicka en observatör till en gemensam revision som organiseras enligt denna artikel. Sådana observatörer får inte påverka några beslut med anknytning till resultatet av den gemensamma revisionen.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4c (ny)
4c.   Revisionens resultat ska överlämnas till alla medlemsstater och till kommissionen, och en sammanfattning av resultatet ska offentliggöras. Detta ska diskuteras i det forum som inrättats genom artikel 10.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4d (ny)
4d.   Den berörda medlemsstaten ska lämna information till kommissionen och övriga medlemsstater om hur den förhållit sig till rekommendationerna till följd av den gemensamma revision som avses i punkt 4c.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 4e (ny)
4e.   Kommissionen får begära ytterligare information från medlemsstaterna och deras typgodkännandemyndigheter och marknadstillsynsmyndigheter om de till följd av en granskning inom forumet har skäl att anta att det föreligger fall av bristande överensstämmelse med denna förordning. Medlemsstaterna och deras respektive myndigheter ska utan onödiga dröjsmål tillhandahålla sådan information.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – stycke 2
Om provningarna och inspektionerna gör att själva typgodkännandets riktighet kan ifrågasättas, ska kommissionen underrätta den eller de berörda godkännandemyndigheterna samt forumet för informationsutbyte om genomförande.
Om provningarna och inspektionerna gör att själva typgodkännandets riktighet kan ifrågasättas, ska kommissionen omedelbart underrätta den eller de berörda godkännandemyndigheterna samt medlemsstaterna och medlemmarna i forumet för genomförande.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – stycke 2a (nytt)
Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att i adekvat tid varna användare i unionen, inbegripet de berörda typgodkännandemyndigheterna, om eventuella fall av bristande överensstämmelse den har upptäckt hos ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, för att förebygga eller minska risken för personskador eller andra skador. Denna information ska även tillhandahållas på de berörda marknadstillsynsmyndigheternas webbplatser och formuleras på ett tydligt och lättförståeligt sätt.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5 – stycke 3
Kommissionen ska offentliggöra en rapport om sina resultat efter alla kontroller av överensstämmelse som den genomfört.
Kommissionen ska offentliggöra en rapport om sina resultat efter alla överensstämmelseprovningar som den genomfört och ska översända sina resultat till medlemsstaterna och medlemmarna i forumet för genomförande. Rapporten ska innehålla närmare uppgifter om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som bedömts, de berörda tillverkarnas identitet och en kort beskrivning av resultaten, inklusive vilken typ av bristande överensstämmelse det rör sig om i förekommande fall, samt vid behov rekommendationer om uppföljande åtgärder från medlemsstaternas sida.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  Kommissionen ska inrätta och leda ett forum för informationsutbyte om genomförande (nedan kallat forumet)
1.  Kommissionen ska inrätta, leda och förvalta ett forum för genomförande (nedan kallat forumet).
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 2
Forumet ska bestå av ledamöter utsedda av medlemsstaterna.
Forumet ska bestå av personer utsedda av medlemsstaterna, inbegripet deras typgodkännande- och marknadstillsynsmyndigheter.
Vid behov, dock minst en gång per år, ska forumet även bjuda in observatörer till sina sammanträden. De inbjudna observatörerna ska inbegripa företrädare för Europaparlamentet, tekniska tjänster, erkända tredjepartsprovningsorganisationer, branschföreträdare eller företrädare för andra relevanta ekonomiska aktörer, icke-statliga organisationer inom området för säkerhet och miljö samt konsumentgrupper. De observatörer som bjuds in till forumets sammanträden ska utgöra ett brett, representativt och balanserat urval från unionsorgan och nationella organ som företräder berörda parter.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1a (ny)
1a.   Kommissionen ska på sin webbplats offentliggöra sammanträdeskalendern, föredragningslistorna och protokollen, inklusive närvarolistor.
Ändring 109
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – stycke 1
Forumet ska samordna ett nätverk av de nationella myndigheter som ansvarar för typgodkännande och marknadstillsyn.
Forumet ska samordna ett nätverk av de nationella myndigheter som ansvarar för typgodkännande och marknadstillsyn för att underlätta genomförandet av denna förordning, särskilt när det gäller kraven i fråga om bedömning, utseende och övervakning av de organ som utses och den allmänna tillämpningen av de krav som fastställs i denna förordning.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – stycke 2
Dess rådgivande uppgifter ska bland annat omfatta främjande av god praxis, informationsutbyte om tillämpningsproblem, samarbete, utveckling av arbetsmetoder och verktyg, utveckling av rutiner för elektroniskt informationsutbyte, utvärdering av enhetliga tillämpningsprojekt, sanktioner och gemensamma inspektioner.
Dess uppgifter ska omfatta följande:
a)   behandling av motiverade klagomål, bevis eller andra relevanta uppgifter som redovisas av erkända tredje parter med avseende på bristande överensstämmelse,
b)   gemensamma diskussioner om och bedömningar av de nationella marknadstillsynsprogrammen efter det att dessa lämnats till kommissionen,
c)   informationsutbyte om nya tekniker som tillhandahålls eller kommer att tillhandahållas på marknaden,
d)   bedömningar av resultaten av översyner – både sådana som görs enligt artikel 6.6 och sådana som görs till följd av en gemensam revision enligt artikel 71.8 – av hur typgodkännandemyndigheterna fungerar,
e)   bedömningar av resultaten från bedömningar av hur marknadstillsynen fungerar,
f)   bedömningar av resultaten från bedömningar – både sådana som görs enligt artikel 80.3a och sådana som görs till följd av en gemensam bedömning enligt artikel 80.4 – av hur de tekniska tjänsterna fungerar, och
g)   bedömningar, åtminstone vartannat år, av hur effektiva efterlevnadsåtgärderna är, inbegripet i förekommande fall hur konsekventa och effektiva reparationer, återkallelser eller sanktioner är som medlemsstaterna tillämpar på de berörda icke-överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som släppts ut på marknaden i mer än en medlemsstat.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2a (ny)
2a.   Om kommissionen, till följd av en granskning inom forumet, har skäl att anta att det föreligger fall av bristande överensstämmelse med denna förordning, får den begära ytterligare information från medlemsstaterna och deras nationella typgodkännandemyndigheter och marknadstillsynsmyndigheter. Medlemsstaterna och deras respektive myndigheter ska utan onödiga dröjsmål tillhandahålla sådan information.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2b (ny)
2b.   Kommissionen ska årligen offentliggöra en rapport om forumets verksamhet. Denna rapport ska omfatta närmare förklaringar av de frågor som forumet behandlat, åtgärder med anledning av dessa överläggningar och skälet till åtgärderna i fråga, också när inga åtgärder planerats. Kommissionen ska varje år, i Europaparlamentet, redogöra för denna rapport om forumets verksamhet.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2c (ny)
2c.   Om kommissionen till följd av en gemensam revision kan visa att en berörd typgodkännandemyndighet har brutit mot något av kraven i denna förordning ska den omedelbart informera medlemsstaterna, Europaparlamentet och kommissionen om detta. Kommissionen får vidta alla nödvändiga åtgärder för att komma till rätta med den bristande överensstämmelsen. I vissa fall, och med vederbörligt beaktande av typen av bristande överensstämmelse, ska kommissionen ges befogenhet att tillfälligt upphäva eller återkalla den berörda godkännandemyndighetens befogenhet att motta ansökningar om EU-typgodkännande enligt artikel 21.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Inom två månader efter det att denna befogenhet upphävts tillfälligt eller återkallats enligt punkt 3, ska kommissionen till medlemsstaterna översända en rapport om sina slutsatser avseende den bristande överensstämmelsen. Om så krävs för att säkerställa säkerheten hos fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som redan släppts ut på marknaden, ska kommissionen uppdra åt de berörda godkännandemyndigheterna att inom rimlig tid tillfälligt upphäva eller återkalla eventuella otillbörligt utfärdade intyg.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Den nätbaserade databasen
1.   Kommissionen ska upprätta en nätbaserad databas för ett säkert elektroniskt utbyte av information om typgodkännandeförfaranden, utfärdade tillstånd, marknadstillsyn och annan relevant verksamhet mellan nationella typgodkännandemyndigheter, marknadstillsynsmyndigheter, medlemsstaterna och kommissionen.
2.   Kommissionen ska ansvara för samordningen av tillgången till och mottagande av regelbundna uppdateringar med relevanta myndigheter samt datasäkerheten och konfidentialiteten med avseende på posterna i denna databas.
3.   Medlemsstaterna ska till databasen lämna de uppgifter som krävs enligt artikel 25. Därutöver ska medlemsstaterna tillhandahålla närmare uppgifter om fordonsidentifieringsnumret för registrerade fordon och det fordonsidentifieringsnummer som tilldelats ett fordon i enlighet med rådets direktiv 1999/37/EG1a samt regelbundet informera kommissionen om uppdateringar. Dessa uppgifter ska vara tillgängliga i ett format som medger sökningar.
4.   Kommissionen ska upprätta ett gränssnitt mellan databasen och EU:s system för snabbt informationsutbyte (Rapex) och informations- och kommunikationssystemet för marknadskontroll (ICSMS), för att underlätta marknadstillsynsverksamhet och säkerställa att den information som lämnas till konsumenter och tredje parter är samordnad, konsekvent och korrekt.
5.   Kommissionen ska även upprätta ett allmänt tillgängligt gränssnitt som ska omfatta de uppgifter som ingår i bilaga IX samt närmare uppgifter om den godkännandemyndighet som utfärdar typgodkännanden enligt artikel 24 och de tekniska tjänster som utfört de provningar som krävs enligt artikel 28. Kommissionen ska säkerställa att dessa uppgifter presenteras i ett format som medger sökningar.
Kommissionen ska även tillhandahålla tillgång till de uppgifter som behövs för överensstämmelseprovning, i enlighet med de genomförandeakter som antas enligt artikel 9.4.
6.   Kommissionen ska, som en del av databasen, utveckla ett verktyg för uppladdning av provningsresultat från tredje parter och klagomål över prestandan hos fordon, system, komponenter och andra tekniska enheter. Uppgifter som lämnats via detta verktyg ska beaktas i samband med den marknadstillsynsverksamhet som föreskrivs i artiklarna 8 och 9.
7.   För att testa om det är ändamålsenligt att använda informationssystemet för den inre marknaden (IMI) för informationsutbyte på grundval av denna artikel ska ett pilotprojekt inledas senast den … [tre månader efter denna förordnings ikraftträdande].
__________________
1a Rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (EGT L 138, 1.6.1999, s. 57).
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1
1.  Tillverkarna ska se till att de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de tillverkat och som har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk har tillverkats och godkänts i enlighet med kraven i denna förordning.
1.  Tillverkarna ska se till att de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som släpps ut på marknaden eller tagits i bruk har tillverkats och godkänts i enlighet med kraven i denna förordning och att de även fortsatt överensstämmer med dessa krav oberoende av den provningsmetod som tillämpas.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Tillverkaren ska vara ansvarig inför godkännandemyndigheten för samtliga aspekter av godkännandeförfarandet och för säkerställandet av produktionsöverensstämmelse oberoende av den provningsmetod som tillämpas.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 4
4.  För EU-typgodkännanden ska en tillverkare som är etablerad utanför unionen utse ett enda ombud som är etablerat inom unionen för att företräda tillverkaren inför godkännandemyndigheten. Tillverkaren ska också utse ett enda ombud som är etablerat inom unionen för marknadstillsyn, och det kan vara samma ombud som har utsetts för EU-typgodkännanden.
4.  För EU-typgodkännanden ska en tillverkare av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som är etablerad utanför unionen utse ett enda ombud som är etablerat inom unionen för att företräda tillverkaren inför godkännandemyndigheten. Tillverkaren ska också utse ett enda ombud som är etablerat inom unionen för marknadstillsyn, och det kan vara samma ombud som har utsetts för EU-typgodkännanden.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 4 a (ny)
4a.   När tillverkaren ansöker om ett EU-typgodkännande ska denne säkerställa att utformningen av fordonen, systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna inte inbegriper strategier eller andra metoder som i onödan ändrar den prestanda som uppvisats under tillämpliga provningsförfaranden när fordonen, systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna i fråga används under förhållanden som man rimligen kan förvänta sig vid normal drift och användning.
Tillverkaren ska informera om eventuella motorstyrningsstrategier som kan tillämpas genom användning av antingen hårdvara eller programvara. Tillverkaren ska lämna alla relevanta uppgifter om sådana styrningsstrategier, inklusive den programvara som används, parametrarna för alla sådana strategier och en teknisk motivering om varför de är nödvändiga.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 5
5.   Tillverkaren ska vara ansvarig inför godkännandemyndigheten för samtliga aspekter av godkännandeförfarandet och för produktionsöverensstämmelsen, oavsett om tillverkaren är direkt engagerad i samtliga etapper av tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.
utgår
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 6a (ny)
6a.   För att skydda miljön och konsumenternas hälsa och säkerhet ska tillverkaren undersöka och föra register över klagomål och bristande överensstämmelse hos fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning som vederbörande släppt ut på marknaden samt hålla sina importörer och distributörer underrättade om denna övervakning.
Om antalet klagomål och fall av bristande överensstämmelse avseende säkerhets- eller utsläppsrelaterad utrustning överstiger 30 fall eller 1 % (beroende på vilket värde som är minst) av det totala antalet fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning av en viss typ, variant och/eller version som har släpps ut på marknaden, ska närmare uppgifter utan dröjsmål översändas till den berörda godkännandemyndighet som har ansvaret för fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen i fråga samt till kommissionen.
Uppgifterna ska innehålla en beskrivning av problemet och de upplysningar som krävs för att identifiera den berörda typen, varianten och/eller versionen av fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen. Dessa tidiga varningsuppgifter ska användas för att identifiera potentiella trender i konsumenters klagomål och undersöka behovet av återkallelser på initiativ av tillverkaren och marknadstillsyn från medlemsstaternas och kommissionens sida.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 7a (ny)
7a.   Tillverkaren ska säkerställa att fordonsanvändare, på grundval av tidigare information, samtycker till behandling och överföring av alla uppgifter som genereras medan fordonet används, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/6791a. När behandling och överföring av dessa uppgifter inte är nödvändig för att fordonet ska kunna användas på ett säkert sätt, ska tillverkaren säkerställa att fordonsanvändaren har möjlighet att koppla ur uppgiftsöverföringen och kan göra detta på ett enkelt sätt.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1 – stycke 1
Tillverkare som anser att fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk utan att överensstämma med denna förordning eller att typgodkännandet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter, ska omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att få fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen att överensstämma, dra tillbaka den från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt.
Om en tillverkare anser att fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning har släppts ut på marknaden eller tagits i bruk utan att överensstämma med denna förordning eller att typgodkännandet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter, ska tillverkaren omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att få fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen att överensstämma, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 2
2.  Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska tillverkarna omedelbart lämna utförlig information om den bristande överensstämmelsen och alla åtgärder som vidtagits till godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har tillhandahållits på marknaden eller tagits i bruk om detta.
2.  Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska tillverkarna omedelbart lämna utförlig information om den bristande överensstämmelsen, risken och alla åtgärder som vidtagits till godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har tillhandahållits på marknaden eller tagits i bruk om detta.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3 – stycke 1
Tillverkarna ska hålla det informationsmaterial som avses i artikel 24.4 tillgängligt i tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon och i fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.
Tillverkarna ska bevara det informationsmaterial som avses i artikel 24.4, och dessutom ska fordonstillverkarna hålla exemplar av de intyg om överensstämmelse som avses i artikel 34 tillgängliga för godkännandemyndigheterna i tio år efter det att giltigheten för EU-typgodkännandet för ett fordon löpt ut och i fem år efter det att giltigheten för EU-typgodkännandet för ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet löpt ut.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 3 – stycke 2
Fordonstillverkarna ska hålla kopior av de intyg om överensstämmelse som avses i artikel 34 tillgängliga för godkännandemyndigheterna.
utgår
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – stycke 1
Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet förse denna myndighet, via godkännandemyndigheten, med en kopia av EU-typgodkännandeintyget eller det intyg som avses i artikel 55.1 som visar att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås av den nationella myndigheten.
Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet eller kommissionen förse denna myndighet respektive kommissionen, via godkännandemyndigheten, med en kopia av EU-typgodkännandeintyget eller det tillstånd som avses i artikel 55.1 som visar att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen överensstämmer med kraven, på ett språk som lätt kan förstås.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 4 – stycke 2
Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet samarbeta med den myndigheten om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.
Tillverkarna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet eller kommissionen samarbeta med den myndigheten eller kommissionen om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 13 – rubriken
Tillverkarombudens skyldigheter i fråga om marknadstillsyn
Tillverkarombudens skyldigheter
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – inledningen
1.  Tillverkarens ombud för marknadstillsyn ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Den fullmakten ska åtminstone ge ombudet möjlighet att
1.  Tillverkarens ombud ska utföra de uppgifter som anges i fullmakten från tillverkaren. Den fullmakten ska åtminstone ge ombudet möjlighet att
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – led a
a)  få tillgång till det informationsmaterial som avses i artikel 22 och det intyg om överensstämmelse som avses i artikel 34 på ett av unionens officiella språk. Informationsmaterialet ska hållas tillgängligt för godkännandemyndigheterna i tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon och i fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.
a)  få tillgång till typgodkännandeintyget och dess bilagor och intyget om överensstämmelse på ett av unionens officiella språk. Denna dokumentation ska hållas tillgänglig för godkännandemyndigheterna och marknadstillsynsmyndigheterna i tio år efter utsläppandet på marknaden av ett fordon och i fem år efter utsläppandet på marknaden av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 1 – led b
b)  på motiverad begäran av en godkännandemyndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som krävs för att visa att tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med kraven,
b)  på motiverad begäran av en godkännandemyndighet ge den myndigheten all information och dokumentation som krävs för att visa att tillverkningen av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med kraven, inbegripet alla tekniska specifikationer för typgodkännandet och tillgång till programvara och algoritmer,
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 3 – inledningen
3.  Vid en ändring ska åtminstone följande aspekter regleras:
3.  Vid en ändring i fullmakten ska åtminstone följande aspekter regleras:
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 2 – stycke 1
Innan ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som typgodkänts släpps ut på marknaden ska importörerna kontrollera att ett informationsmaterial enligt artikel 24.4 har sammanställts av godkännandemyndigheten, och att systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med erforderligt typgodkännandemärke och uppfyller kraven i artikel 11.7.
Innan ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som typgodkänts släpps ut på marknaden ska importörerna kontrollera att det/den omfattas av ett giltigt typgodkännandeintyg och att komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med erforderligt typgodkännandemärke och uppfyller kraven i artikel 11.7.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 3
3.  Om importörerna anser att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen inte överensstämmer med kraven i denna förordning, och särskilt att de inte överensstämmer med typgodkännandet, får de inte släppa ut fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden eller tillåta ibruktagande eller registrering förrän de sett till att det råder överensstämmelse med de tillämpliga kraven. Om importörerna anser att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen innebär en allvarlig risk, ska de dessutom underrätta tillverkaren och marknadstillsynsmyndigheterna. För typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska de dessutom informera den godkännandemyndighet som har beviljat typgodkännandet om detta.
3.  Om importörerna anser att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen inte överensstämmer med kraven i denna förordning, särskilt i fall där de inte överensstämmer med typgodkännandet, får de inte släppa ut fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden eller tillåta ibruktagande eller registrering förrän de sett till att det råder överensstämmelse med de tillämpliga kraven. Om importörerna anser att fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen innebär en allvarlig risk, ska de dessutom underrätta tillverkaren och marknadstillsynsmyndigheterna. För typgodkända fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska de dessutom informera den godkännandemyndighet som har beviljat typgodkännandet om detta.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6
6.  För att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet ska importörerna undersöka och föra register över klagomål och återkallelser av de fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning de har släppt ur på marknaden och hålla sina distributörer underrättade om denna övervakning.
6.  För att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet ska importörerna undersöka och föra register över klagomål, fall av bristande överensstämmelse och återkallelser av de fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning de har släppt ur på marknaden och hålla sina distributörer underrättade om sådana klagomål och återkallelser.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 14 – punkt 6a (ny)
6a.   Importörerna ska omedelbart underrätta den berörda tillverkaren om klagomål och rapporter om risker, misstänkta tillbud och bristande överensstämmelse i fråga om fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de släppt ut på marknaden.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 1
1.  Om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som importören har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning, ska importören omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt.
1.  Om ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som importören har släppt ut på marknaden inte överensstämmer med denna förordning, ska importören omedelbart vidta de åtgärder som krävs för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven under tillverkarens kontroll, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt. Importören ska även underrätta tillverkaren och den typgodkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 15 – punkt 2 – stycke 1
Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska importörerna omedelbart lämna utförlig information om den allvarliga risken till tillverkaren och godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har släppts ut på marknaden.
Om det fordon, det system, den komponent, den separata tekniska enhet, den del eller den utrustning som släppts ut på marknaden utgör en allvarlig risk ska importörerna omedelbart lämna utförlig information om den allvarliga risken till tillverkaren och godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har släppts ut på marknaden.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1
Distributörerna ska före tillhandahållandet på marknaden, registrering eller ibruktagande av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, kontrollera att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med obligatorisk skylt eller typgodkännandemärke, åtföljs av erforderliga dokument, instruktioner och säkerhetsinformation enligt artikel 63 på de officiella språken i den berörda medlemsstaten samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 11.7 respektive artikel 14.4.
1.   Distributörerna ska före tillhandahållandet på marknaden, registrering eller ibruktagande av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, kontrollera att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten har försetts med obligatorisk skylt eller typgodkännandemärke och åtföljs av erforderliga dokument, instruktioner och säkerhetsinformation enligt artikel 63 på de officiella språken i den berörda medlemsstaten samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artikel 11.7 respektive artikel 14.4.
2.   För att skydda miljön och konsumenternas hälsa och säkerhet ska distributörerna undersöka klagomål och fall av bristande överensstämmelse hos fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar och utrustning som de har släppt ut på marknaden. Dessutom ska importörerna eller tillverkarna utan dröjsmål underrättas om alla klagomål och/eller fall av bristande överensstämmelse som gäller fordonets miljö- eller säkerhetsrelaterade aspekter.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  Om distributörerna anser att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med kraven i denna förordning, får de inte tillhandahålla fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden, eller registrera dem eller ta dem i bruk, förrän produkten fåtts att överensstämma med de tillämpliga kraven.
1.  Om distributörerna anser att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet inte överensstämmer med kraven i denna förordning, ska de underrätta tillverkaren, importören och den typgodkännandemyndighet som beviljat typgodkännandet om detta, och de får i sådana fall inte släppa ut fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten på marknaden, eller registrera dem eller ta dem i bruk, förrän produkten fåtts att överensstämma med de tillämpliga kraven.
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2
2.  Distributörer som anser att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska underrätta tillverkaren eller importören för att se till att erforderliga åtgärder vidtas för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt, i enlighet med artikel 12.1 eller artikel 15.1.
2.  Om distributörer anser att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som de har tillhandahållit på marknaden inte överensstämmer med denna förordning ska de underrätta tillverkaren, importören och den typgodkännandemyndighet som beviljat typgodkännandet för att säkerställa att erforderliga åtgärder vidtas för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma med kraven, dra tillbaka produkten från marknaden eller återkalla den, beroende på vad som är lämpligt, i enlighet med artikel 12.1 eller artikel 15.1.
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3
3.  Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska distributörerna omedelbart lämna utförlig information om den allvarliga risken till tillverkaren, importören och godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har tillhandahållits på marknaden. Distributören ska också underrätta dem om eventuella åtgärder som vidtagits samt lämna uppgifter om i synnerhet den allvarliga risken och de korrigerande åtgärder som tillverkaren vidtagit.
3.  Om fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen utgör en allvarlig risk ska distributörerna omedelbart lämna utförlig information om den allvarliga risken till tillverkaren, importören och godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna i de medlemsstater där fordonet, systemet, komponenten, den separata tekniska enheten, delen eller utrustningen har tillhandahållits på marknaden. Distributören ska också underrätta dem om eventuella åtgärder som vidtagits samt lämna uppgifter om de korrigerande åtgärder som tillverkaren vidtagit.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 4
4.  Distributörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet samarbeta med den myndigheten om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.
4.  Distributörerna ska på motiverad begäran av en nationell myndighet eller kommissionen samarbeta med den myndigheten respektive kommissionen om alla åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 för att undanröja riskerna med fordon, system, komponenter, separata tekniska enheter, delar eller utrustning som de har tillhandahållit på marknaden.
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2
2.  För systemtypgodkännande, komponenttypgodkännande och typgodkännande av separat teknisk enhet är endast typgodkännande i ett steg tillämpligt.
2.  För systemtypgodkännande, komponenttypgodkännande och typgodkännande av separat teknisk enhet är endast typgodkännande i ett steg tillämpligt, utan att det påverkar kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 4
4.  EU-typgodkännande av det sista konstruktionsskedet får beviljas först efter det att godkännandemyndigheten har kontrollerat att den fordonstyp som godkänts i det sista konstruktionsskedet vid tidpunkten för godkännandet uppfyller alla tillämpliga tekniska krav. Kontrollen ska inbegripa dokumentkontroll av alla krav som ingår i EU-typgodkännandet för ett icke färdigbyggt fordon som beviljats under loppet av ett etappvis förfarande, även om det beviljats för en annan kategori av fordon.
4.  EU-typgodkännande av det sista konstruktionsskedet får beviljas först efter det att godkännandemyndigheten har kontrollerat att den fordonstyp som godkänts i det sista konstruktionsskedet vid tidpunkten för godkännandet uppfyller alla tillämpliga tekniska krav i enlighet med förfarandena i bilaga XVII. Kontrollen ska inbegripa dokumentkontroll av alla krav som ingår i EU-typgodkännandet för ett icke färdigbyggt fordon som beviljats under loppet av ett etappvis förfarande, också i fall där det beviljats för en annan kategori av fordon. Den ska också omfatta en kontroll av att de system för vilka typgodkännande beviljats separat fortfarande uppfyller kraven för typgodkännandet efter det att de integrerats i ett komplett fordon.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 5
5.  Val av det typgodkännandeförfarande som avses i punkt 1 får inte påverka tillämpliga materiella krav som den godkända fordonstypen ska uppfylla vid tidpunkten för utfärdande av helfordonstypgodkännande.
5.  Val av det typgodkännandeförfarande som avses i punkt 1 får inte påverka något av de tillämpliga krav som den godkända fordonstypen ska uppfylla vid tidpunkten för utfärdande av helfordonstypgodkännande.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 6a (ny)
6a.   Tillverkaren ska ge godkännandemyndigheten tillgång till så många fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta rättsakterna krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 2
2.  Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en medlemsstat.
2.  Endast en ansökan får lämnas in för en viss typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet och endast i en medlemsstat. Efter att en ansökan har lämnats in ska det inte vara tillåtet för tillverkaren att avbryta förfarandet och lämna in ytterligare en ansökan gällande samma typ till en annan godkännandemyndighet eller en annan teknisk tjänst. Om typgodkännandet avslås eller provningen utförs med icke-godkänt resultat hos en teknisk tjänst ska det inte heller vara tillåtet för tillverkaren att lämna in ytterligare en ansökan gällande samma typ till en annan godkännandemyndighet eller en annan teknisk tjänst.
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1 – led a
a)  Ett informationsdokument i enlighet med bilaga I för typgodkännande i ett steg eller kombinerat typgodkännande eller i enlighet med bilaga III för typgodkännande i flera steg.
a)  Ett informationsdokument i enlighet med bilaga I för helfordonstypgodkännande i ett steg eller kombinerat helfordonstypgodkännande eller i enlighet med bilaga III för helfordonstypgodkännande i flera steg eller i enlighet med de relevanta rättsakterna vid godkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 1 – led d
d)  Alla övriga uppgifter som godkännandemyndigheten begär i samband med ansökningsförfarandet.
d)  Alla övriga uppgifter som godkännandemyndigheten begär i samband med typgodkännandeförfarandet.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 22 – punkt 2
2.  Underlaget ska lämnas i ett elektroniskt format som kommissionen bestämmer, men får också lämnas på papper.
2.  Underlaget ska lämnas i ett elektroniskt format.
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1
En ansökan om typgodkännande i flera steg ska, förutom underlaget i enlighet med artikel 22, åtföljas av en fullständig uppsättning av de EU-typgodkännandeintyg, inbegripet de provningsrapporter som krävs enligt de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
En ansökan om typgodkännande i flera steg ska, förutom underlaget i enlighet med artikel 22, åtföljas av en fullständig uppsättning av de EU-typgodkännandeintyg, inbegripet de provningsrapporter och informationsdokument som krävs enligt de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 2
Vid ansökan om typgodkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, enligt de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV, ska godkännandemyndigheten ha tillgång till underlaget till dess att ansökan om helfordonstypgodkännande har bifallits eller avslagits.
Vid ansökan om typgodkännande av ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, enligt de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, ska godkännandemyndigheten ha tillgång till underlaget och informationsdokumenten till dess att ansökan om helfordonstypgodkännande har bifallits eller avslagits.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 2 – stycke 1
En ansökan om kombinerat typgodkännande ska, förutom underlaget i enlighet med artikel 22, åtföljas av de EU-typgodkännandeintyg, inbegripet de provningsrapporter som krävs enligt de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
En ansökan om kombinerat typgodkännande ska, förutom underlaget i enlighet med artikel 22, åtföljas av de EU- eller Unece-typgodkännandeintyg, inbegripet de provningsrapporter och informationsdokument som krävs enligt de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3 – stycke 1 – led a
a)  I första etappen: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg som är tillämpliga för grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas.
a)  I första etappen: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg och provningsrapporter som är tillämpliga för grundfordonet i dess aktuella konstruktionsfas.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3 – stycke 1 – led b
b)  I den andra etappen och de följande etapperna: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg som hänför sig till den aktuella tillverkningsetappen samt en kopia av det EU-typgodkännande för fordonet som utfärdades för den föregående etappen och fullständiga uppgifter om alla ändringar och kompletteringar som tillverkaren gjort på fordonet.
b)  I den andra etappen och de följande etapperna: de delar av underlaget och de EU-typgodkännandeintyg som hänför sig till den aktuella tillverkningsetappen samt en kopia av det EU-helfordonstypgodkännande för fordonet som utfärdades för den föregående etappen och fullständiga uppgifter om alla ändringar och kompletteringar som tillverkaren gjort på fordonet.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 3 – stycke 2
De uppgifter som anges i leden a och b får lämnas i enlighet med artikel 22.2.
De uppgifter som anges i leden a och b ska lämnas i enlighet med artikel 22.2.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 4 – stycke 1
Godkännandemyndigheten och de tekniska tjänsterna ska ha tillgång till fordonets programvara och algoritmer.
Godkännandemyndigheten och de tekniska tjänsterna ska ha tillgång till fordonets programvara, hårdvara och algoritmer samt dokumentation eller andra uppgifter som gör det möjligt att erhålla en lämplig och relevant förståelse av de system – inbegripet systemutvecklingsprocessen och systemkonceptet – och de funktioner hos sådan programvara och hårdvara som gör att fordonet överensstämmer med kraven i denna förordning.
Under EU-typgodkännandets giltighetsperiod ska tillgång beviljas till fordonets programvara, hårdvara och algoritmer, så att det går att kontrollera att det råder överensstämmelse med kraven i denna förordning vid regelbundna inspektioner. Efter det att typgodkännandeintyget upphört att gälla och om detta intyg inte förnyas, ska tillgång fortsatt beviljas på begäran. Den information som ska lämnas för dessa specifika ändamål får inte vara av en sådan art att konfidentialiteten för skyddad information och immateriella rättigheter äventyras. Tillverkaren ska – i standardiserad form – meddela godkännandemyndigheten och den tekniska tjänsten vilken programvaruversion som styr säkerhetsrelaterade system och komponenter, inställningar och andra justeringar med anknytning till utsläppsrelaterade system och komponenter vid tidpunkten för ansökan om typgodkännande. För att möjliggöra upptäckt av senare, olagliga, ändringar av programvaran ska den tekniska tjänsten ha rätt att märka programvaran genom att fastställa motsvarande parametrar.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 2 – led d
d)  Vid helfordonstypgodkännande enligt förfarandet i flera steg, det kombinerade förfarandet och det etappvisa förfarandet: kontroll enligt artikel 20.4 av att systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna omfattas av separata typgodkännanden enligt de krav som gällde vid tidpunkten för beviljande av helfordonstypgodkännandet.
d)  Vid helfordonstypgodkännande enligt förfarandet i flera steg, det kombinerade förfarandet och det etappvisa förfarandet: kontroll enligt artikel 20.4 av att systemen, komponenterna och de separata tekniska enheterna omfattas av separata, giltiga typgodkännanden enligt de krav som gällde vid tidpunkten för beviljande av helfordonstypgodkännandet.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 4 – stycke 2
Informationsmaterialet ska innehålla ett index med en tydlig förteckning över alla sidor, formatet för varje handling och en kronologisk redovisning av handläggningen av EU-typgodkännandet.
Informationsmaterialet får förvaras elektroniskt och ska innehålla ett index med en tydlig förteckning över alla sidor, formatet för varje handling och en kronologisk redovisning av handläggningen av EU-typgodkännandet.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 5
5.  Godkännandemyndigheten ska avslå en ansökan om EU-typgodkännande om den konstaterar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet visserligen överensstämmer med de tillämpliga kraven men ändå utgör en allvarlig risk för säkerheten eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt. Den ska då omedelbart underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.
5.  Godkännandemyndigheten ska avslå en ansökan om EU-typgodkännande om den konstaterar att en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet visserligen överensstämmer med de tillämpliga kraven men ändå utgör en risk för säkerheten eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt. Den ska då omedelbart underrätta övriga medlemsstaters godkännandemyndigheter och kommissionen om detta med en utförlig sammanställning av vilka skäl som ligger till grund för beslutet tillsammans med styrkande uppgifter.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 6 – stycke 1
I enlighet med artikel 20.4 och 20.5 ska godkännandemyndigheten vid typgodkännande i flera steg, kombinerat typgodkännande och etappvis typgodkännande avslå en ansökan om EU-typgodkännande om den konstaterar att systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna inte uppfyller kraven i denna förordning eller i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
I enlighet med artikel 20 ska godkännandemyndigheten vid typgodkännande i flera steg, kombinerat typgodkännande och etappvis typgodkännande avslå en ansökan om EU-typgodkännande om den konstaterar att systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna inte uppfyller kraven i denna förordning eller i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 1
1.  Godkännandemyndigheten ska inom en månad från utfärdande eller ändring av EU-typgodkännandeintyg till godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater och till kommissionen sända en kopia av intyget om EU-typgodkännande, inklusive bilagor och sådana provningsrapporter som avses i artikel 23, för varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som den har godkänt. Kopian ska skickas med hjälp av ett gemensamt, säkert system för elektronisk kommunikation eller i form av en säker elektronisk fil.
1.  Godkännandemyndigheten ska inom en månad från utfärdande eller ändring av EU-typgodkännandeintyg till den nätbaserade databasen lämna information som omfattar intyget om EU-typgodkännande samt bilagor och sådana provningsrapporter som avses i artikel 23, för varje typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet som den har godkänt.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 3
3.   På begäran av en annan medlemsstats godkännandemyndighet eller av kommissionen ska den godkännandemyndighet som har beviljat ett EU-typgodkännande inom en månad från mottagandet av begäran översända en kopia av det begärda EU-typgodkännandeintyget till den begärande godkännandemyndigheten, inklusive bilagor via ett gemensamt, säkert system för elektronisk kommunikation eller i form av en säker elektronisk fil.
utgår
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 25 – punkt 4
4.  Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater och kommissionen när den inte har beviljat eller återkallat ett EU-typgodkännande samt ange skälen för beslutet.
4.  Godkännandemyndigheten ska utan dröjsmål meddela godkännandemyndigheterna i övriga medlemsstater och kommissionen när den inte har beviljat eller återkallat ett EU-typgodkännande samt ange skälen för beslutet. Godkännandemyndigheten ska även uppdatera dessa uppgifter i den nätbaserade databasen.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 26 – punkt 1 – led d
d)  För helfordonstypgodkännande ett ifyllt exemplar av intyget om överensstämmelse.
d)  För helfordonstypgodkännande ett ifyllt exemplar av intyget om överensstämmelse för fordonstypen.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1
1.  Överensstämmelse med de tekniska kraven i denna förordning och i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV ska visas genom lämpliga provningar i enlighet med de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV, utförda av de utsedda tekniska tjänsterna.
1.  Med avseende på ett EU-typgodkännande ska godkännandemyndigheten kontrollera överensstämmelse med de tekniska kraven i denna förordning och i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV genom lämpliga provningar utförda av de utsedda tekniska tjänsterna.
Provningsrapporternas format ska uppfylla de allmänna kraven i tillägg 3 till bilaga V.
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2
2.  Tillverkaren ska förse godkännandemyndigheten med de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta akter som förtecknas i bilaga IV krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.
2.  Tillverkaren ska förse de berörda tekniska tjänsterna och godkännandemyndigheten med de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som i enlighet med de relevanta akter som förtecknas i bilaga IV krävs för genomförandet av de föreskrivna provningarna.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3a (ny)
3a.   De begärda provningarna ska utföras i enlighet med de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV. Om en rad värden tillhandahålls i de provningsförfaranden som anges i de tillämpliga rättsakterna ska de tekniska tjänsterna kunna fastställa de parametrar och de villkor som används för att utföra de lämpliga provningarna enligt punkt 1. När det gäller helfordonstypgodkännanden ska myndigheterna säkerställa att de fordon som väljs ut för provning representerar värstafallscenario avseende uppfyllandet av respektive kriterier och att de fordon som väljs ut inte ger upphov till resultat som systematiskt skiljer sig från resultaten när dessa fordon framförs under förhållanden som rimligen kan förväntas vid normal drift och användning.
Ändring 348
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3b (ny)
3b.   I syfte att kontrollera överensstämmelse med artikel 3 led 10 och artikel 5.2 i förordning (EG) nr 715/2007 får kommissionen, typgodkännandemyndigheterna och de tekniska tjänsterna avvika från standardprovningsförfarandena och standardvärdena, och de ska ändra förhållandena och parametrarna på ett oförutsägbart sätt, vilket de i synnerhet även får göra utöver de värden och förfaranden som föreskrivs i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2
2.  En godkännandemyndighet som utfärdat ett helfordonstypgodkännande ska kontrollera ett statistiskt relevant urval av fordon och intyg om överensstämmelse och se att de följer artiklarna 34 och 35, och ska kontrollera att uppgifterna i intygen om överensstämmelse är riktiga.
2.  En godkännandemyndighet som utfärdat ett helfordonstypgodkännande ska kontrollera ett adekvat och statistiskt relevant urval av fordon och intyg om överensstämmelse i fråga om uppfyllelse av kraven i artiklarna 34 och 35, och ska kontrollera att uppgifterna i intygen om överensstämmelse är riktiga.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 4
4.  För att kontrollera att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med den godkända typen ska den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet utföra de kontroller eller provningar som krävs för EU-typgodkännandet på stickprov som tagits i tillverkarens lokaler, inklusive produktionsanläggningar.
4.  För att kontrollera att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet överensstämmer med den godkända typen ska den godkännandemyndighet som har beviljat EU-typgodkännandet utföra de kontroller eller provningar som krävs för EU-typgodkännandet på stickprov som tagits i tillverkarens lokaler, inklusive produktionsanläggningar. Godkännandemyndigheten ska utföra sina första sådana kontroller inom ett år efter utfärdandet av intygen om överensstämmelse. Godkännandemyndigheten ska utföra senare kontroller minst en gång om året med slumpvis spridda intervall som den själv ska fastställa.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 4a (ny)
4a.   När provningar utförs enligt punkterna 2 och 4 ska godkännandemyndigheten utse en annan teknisk tjänst än den som användes under den ursprungliga typgodkännandeprovningen.
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 5
5.  En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande och finner att tillverkaren inte längre tillverkar fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna i överensstämmelse med den godkända typen, eller finner att intygen om överensstämmelse inte längre följer artiklarna 34 och 35 fastän tillverkningen fortsätter, ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att förfarandet för produktionsöverensstämmelse tillämpas korrekt eller återkalla typgodkännandet.
5.  En godkännandemyndighet som beviljat ett EU-typgodkännande och finner att tillverkaren inte längre tillverkar fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna i överensstämmelse med den godkända typen, kraven i denna förordning eller kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, eller finner att intygen om överensstämmelse inte längre följer artiklarna 34 och 35 fastän tillverkningen fortsätter, ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att rutinerna för produktionsöverensstämmelse tillämpas korrekt eller återkalla typgodkännandet. Godkännandemyndigheten får besluta att vidta alla nödvändiga begränsande åtgärder i enlighet med artiklarna 53 och 54.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska inrätta en nationell avgiftsstruktur för täckning av sina kostnader för typgodkännande och marknadstillsyn och för typgodkännandeprovning och produktionsöverensstämmelseprovningar och inspektioner som utförs av de tekniska tjänster som de har utsett.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att kostnaderna för deras typgodkännande- och marknadstillsynsverksamheter täcks. Medlemsstaterna får införa en avgiftsbaserad struktur eller finansiera sådana verksamheter genom sina nationella budgetar, eller tillämpa en kombination av dessa båda metoder. Avgifter får inte tas ut direkt av de tekniska tjänsterna.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2
2.  Dessa nationella avgifter ska tas ut av tillverkare som ansöker om typgodkännande i den berörda medlemsstaten. Avgifter får inte tas ut direkt av de tekniska tjänsterna.
2.  Om en avgiftsbaserad struktur införs ska dessa nationella avgifter tas ut av tillverkare som ansöker om typgodkännande i den berörda medlemsstaten. Om en avgiftsbaserad struktur är tillämplig på produktionsöverensstämmelse ska medlemsstaten ta ut dessa nationella avgifter av tillverkaren i den medlemsstat där produktionen äger rum.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 3
3.  De nationella avgifterna ska även täcka kostnaderna för överensstämmelseprovningar och inspektioner som kommissionen utför enligt artikel 9. Dessa bidrag ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i Europeiska unionens allmänna budget, i enlighet med artikel 21.4 i budgetförordningen26.
3.  Kommissionen ska säkerställa att kostnaderna för de inspektioner och provningar som kommissionen låter genomföra enligt artikel 9 täcks. Europeiska unionens allmänna budget ska användas för detta ändamål.
__________________
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska lämna närmare uppgifter om sin nationella avgiftsstruktur till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Uppgifterna ska första gången lämnas den [förordningens ikraftträdande + 1 år]. Senare uppdateringar av de nationella avgiftsstrukturerna ska lämnas till de andra medlemsstaterna och kommissionen årligen.
4.  Medlemsstaterna ska lämna närmare uppgifter om sin eller sina finansieringsmekanismer till de andra medlemsstaterna och till kommissionen. Uppgifterna ska första gången lämnas den [förordningens ikraftträdande + 1 år]. Senare uppdateringar av de nationella avgiftsstrukturerna ska lämnas till de andra medlemsstaterna och kommissionen årligen.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 5
5.   Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa den andel enligt punkt 3 som ska tillämpas på de nationella avgifter som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
utgår
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 5
5.  Om godkännandemyndigheten finner att ändringarna av uppgifterna i informationsmaterialet är så väsentliga att de inte kan bli föremål för en utökning av det befintliga typgodkännandet, ska den avslå ansökan om ändring av EU-typgodkännandet och ålägga tillverkaren att ansöka om ett nytt EU-typgodkännande.
5.  Om godkännandemyndigheten finner att ändringarna av uppgifterna i informationsmaterialet inte kan bli föremål för en utökning av det befintliga typgodkännandet, ska den avslå ansökan om ändring av EU-typgodkännandet och ålägga tillverkaren att ansöka om ett nytt EU-typgodkännande.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 2 – stycke 1 – led ba (nytt)
ba)   Resultaten av antingen kommissionens eller marknadstillsynsmyndigheternas provningar visar bristande överensstämmelse med unionens säkerhets- eller miljölagstiftning.
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 1
1.  Typgodkännanden av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter ska utfärdas för en begränsad tid på 5 år utan möjlighet till förlängning. Sista giltighetsdag ska anges på typgodkännandeintyget. Efter det att typgodkännandeintyget har upphört att gälla får det förnyas efter ansökan av tillverkaren, men endast om godkännandemyndigheten har kontrollerat att typen av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet uppfyller alla krav i de relevanta rättsakterna för nya fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter av den typen.
1.  Typgodkännanden av fordon i kategorierna M1 och N1, och av system, komponenter och separata tekniska enheter förtecknade i enlighet med punkt 1a, ska utfärdas för en begränsad tid på 7 år, och av fordon i kategorierna N2, N3, M2, M3 och O för en begränsad tid på 10 år. Sista giltighetsdag ska anges på EU-typgodkännandeintyget.
Innan typgodkännandeintyget har upphört att gälla får det förnyas efter ansökan av tillverkaren, men endast om godkännandemyndigheten har kontrollerat att typen av fordon i sin helhet uppfyller alla krav – inbegripet provningsprotokollen – i de relevanta rättsakterna för nya fordon av den godkända typen i fråga. Om godkännandemyndigheten fastställer att detta stycke är tillämpligt krävs det inte att de provningar som avses i artikel 28 upprepas.
För att godkännandemyndigheten ska kunna utföra sina uppgifter ska tillverkaren lämna in sin ansökan tidigast 12 månader och senast 6 månader före EU-typgodkännandeintygets sista giltighetsdag.
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 1a (ny)
1a.   Typgodkännanden för system, komponenter och separata tekniska enheter ska i princip utfärdas för en obegränsad tid. Eftersom vissa system, komponenter och separata tekniska enheter på grund av sin karaktär eller sina tekniska egenskaper kan kräva uppdatering oftare, ska de relevanta typgodkännandena utfärdas för en begränsad tid på 7 år. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 med avseende på att komplettera denna förordning genom att upprätta en förteckning över system, komponenter och separata tekniska enheter för vilka – på grund av dessa systems, komponenters och separata tekniska enheters karaktär – typgodkännanden måste utfärdas bara för en begränsad tid.
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 2 – led b
b)  Om tillverkningen av fordon i överensstämmelse med den godkända fordonstypen frivilligt upphör slutgiltigt.
b)  Om tillverkningen av fordon i överensstämmelse med den godkända fordonstypen upphör slutgiltigt, vilket under alla omständigheter ska anses ha skett när inget fordon av den berörda typen har tillverkats under de föregående två åren.
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 4
4.  Den eller de personer som är behöriga att underteckna intyg om överensstämmelse ska vara anställda av tillverkaren och ska vara vederbörligen befullmäktigade att binda tillverkaren rättsligt när det gäller ansvar för fordonets utformning och konstruktion eller produktionsöverensstämmelsen.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 36 – punkt 3a (ny)
3a.   Endast fordon, komponenter eller separata tekniska enheter som är märkta på ett sätt som är förenligt med denna förordning får släppas ut på marknaden av de ekonomiska aktörerna.
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 3
3.  Om de nödvändiga åtgärder för anpassning av rättsakter som avses i punkt 1 inte har vidtagits, får kommissionen tillåta att ett tillfälligt EU-typgodkännande utökas genom ett beslut på begäran av den medlemsstat som beviljade det tillfälliga EU-typgodkännandet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
3.  Om de nödvändiga åtgärder för anpassning av rättsakter som avses i punkt 1 inte har vidtagits, får kommissionen tillåta att giltigheten för ett tillfälligt EU-typgodkännande utökas genom ett beslut på begäran av den medlemsstat som beviljade det tillfälliga EU-typgodkännandet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna får besluta att undanta alla fordonstyper som avses i punkt 1 från ett eller flera av de materiella kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, förutsatt att de medlemsstaterna föreskriver relevanta alternativa krav.
2.  Medlemsstaterna får besluta att undanta alla fordonstyper som avses i punkt 1 från överensstämmelse med ett eller flera av kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, förutsatt att de medlemsstaterna föreskriver relevanta alternativa krav.
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 2a (ny)
2a.   Dessutom ska små och medelstora företag med småskalig produktion som inte kan uppfylla samma tidskriterier som stora tillverkare behandlas mer flexibelt.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 41 – punkt 3 – stycke 2a (nytt)
Om inga invändningar har gjorts inom den period på tre månader som avses i första stycket ska det nationella typgodkännandet anses vara godtaget.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska bevilja ett EU-godkännande av enskilda fordon som uppfyller kraven i tillägg 2 till del I bilaga IV, eller för fordon avsedda för särskilda ändamål i del III i bilaga IV.
1.  Medlemsstaterna ska bevilja ett EU-godkännande av enskilda fordon som uppfyller kraven i tillägg 2 till del I i bilaga IV, eller för fordon avsedda för särskilda ändamål i del III i bilaga IV. Denna bestämmelse ska inte tillämpas på icke färdigbyggda fordon.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 2
2.  En ansökan om EU-godkännande av enskilt fordon ska lämnas in av tillverkaren, av fordonets ägare eller av dennes ombud, förutsatt att ombudet är etablerat i unionen.
2.  En ansökan om EU-godkännande av enskilt fordon ska lämnas in av fordonets ägare, av tillverkaren eller av tillverkarens ombud, förutsatt att ombudet är etablerat i unionen.
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna får besluta att medge undantag för ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte, från en eller flera av bestämmelserna i denna förordning eller från ett eller flera av de materiella kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, förutsatt att de medlemsstaterna ställer relevanta alternativa krav.
1.  Medlemsstaterna får besluta att medge undantag för ett visst fordon, oavsett om det är unikt eller inte, från en eller flera av bestämmelserna i denna förordning eller från ett eller flera av kraven i de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, förutsatt att de medlemsstaterna ställer relevanta alternativa krav.
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2
2.  En ansökan om nationellt godkännande av enskilt fordon ska lämnas in av tillverkaren, av fordonets ägare eller av dennes ombud, förutsatt att ombudet är etablerat i unionen.
2.  En ansökan om nationellt godkännande av enskilt fordon ska lämnas in av fordonets ägare, av tillverkaren eller av tillverkarens ombud, förutsatt att ombudet är etablerat i unionen.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 6 – stycke 1
Intyget om nationellt godkännande av enskilt fordon ska utformas i överensstämmelse med mallen för EU-typgodkännandeintyg i bilaga VI och ska innehålla åtminstone de uppgifter som krävs för att ansöka om registrering enligt rådets direktiv 1999/37/EG28.
Intyget om nationellt godkännande av enskilt fordon ska utformas i överensstämmelse med mallen för EU-typgodkännandeintyg i bilaga VI och ska innehålla åtminstone de uppgifter som omfattas av mallen för intyg om EU-godkännande av enskilt fordon i bilaga VI.
__________________
28 Rådets direktiv 1999/37/EG av den 29 april 1999 om registreringsbevis för fordon (EGT L 138, 1.6.1999, s. 57).
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 44 – punkt 3
3.  En medlemsstat ska tillåta ett fordon som en annan medlemsstat beviljat nationellt godkännande av enskilt fordon i enlighet med artikel 43 tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk, om inte den medlemsstaten har skälig grund att tro att de relevanta alternativa krav som fordonet godkänts enligt inte är likvärdiga med dess egna.
3.  En medlemsstat ska tillåta att ett fordon som en annan medlemsstat beviljat nationellt godkännande av enskilt fordon i enlighet med artikel 43 tillhandahålls på marknaden, registreras eller tas i bruk, om inte den medlemsstaten har skälig grund att tro att de relevanta alternativa krav som fordonet godkänts enligt inte är likvärdiga med dess egna eller att fordonet inte uppfyller dessa krav.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1
1.  Förfarandena i artiklarna 43 och 44 får tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etappvis typgodkännande.
1.  Förfarandena i artiklarna 42 och 43 får tillämpas på ett enskilt fordon under de olika etapperna i tillverkningen i enlighet med ett etappvis typgodkännande. För fordon som godkänts i ett etappvis typgodkännande ska bilaga XVII tillämpas.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 2
2.  Förfarandena i artiklarna 43 och 44 får inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgodkännande och får inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.
2.  Förfarandena i artiklarna 42 och 43 ska inte ersätta någon mellanliggande etapp i det normala förfarandet för ett etappvis typgodkännande och ska inte tillämpas för godkännande av den första tillverkningsetappen för ett fordon.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 1 – stycke 2
Icke färdigbyggda fordon får tillhandahållas på marknaden eller tas i bruk, men de nationella myndigheter som ansvarar för fordonsregistrering får vägra att sådana fordon registreras eller används på väg.
Icke färdigbyggda fordon får tillhandahållas på marknaden, men de nationella myndigheter som ansvarar för fordonsregistrering får vägra att sådana fordon registreras, tas i bruk eller används på väg.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 1 – stycke 2
Första stycket ska bara tillämpas på fordon som redan befann sig på unionens territorium och ännu inte hade släppts ut på marknaden, registrerats eller tagits i bruk innan deras EU-typgodkännande upphörde att gälla.
Första stycket ska bara tillämpas på fordon som redan befann sig på unionens territorium och ännu inte hade registrerats eller tagits i bruk innan deras EU-typgodkännande upphörde att gälla.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 3 – stycke 1
En tillverkare som vill tillhandahålla på marknaden, registrera eller ta i bruk fordon i slutserier enligt punkt 1 ska lämna in en ansökan om detta till den nationella myndigheten i den medlemsstat som beviljade EU-typgodkännandet. I ansökan ska det anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya typgodkännandekraven, och fordonsidentifieringsnummer för de aktuella fordonen ska anges.
En tillverkare som vill tillhandahålla på marknaden, registrera eller ta i bruk fordon i slutserier enligt punkt 1 ska lämna in en ansökan om detta till typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat som beviljade EU-typgodkännandet. I ansökan ska det anges av vilka tekniska eller ekonomiska skäl dessa fordon inte uppfyller de nya typgodkännandekraven, och fordonsidentifieringsnummer för de aktuella fordonen ska anges.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 3 – stycke 2
Den berörda nationella myndigheten ska inom tre månader från mottagandet av ansökan besluta huruvida utsläppande på marknaden, registrering och ibruktagande av dessa fordon ska tillåtas på den berörda medlemsstatens territorium och fastslå antalet fordon som tillståndet får avse.
Den berörda nationella typgodkännandemyndigheten ska inom tre månader från mottagandet av ansökan besluta huruvida utsläppande på marknaden, registrering och ibruktagande av dessa fordon ska tillåtas på den berörda medlemsstatens territorium och fastslå antalet fordon som tillståndet får avse.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 4
4.  Endast fordon i slutserier med ett giltigt intyg om överensstämmelse som förblivit giltigt i minst tre månader efter utfärdandet, men vars typgodkännande upphört att gälla enligt artikel 33.2 a får tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk i unionen.
4.  Endast fordon i slutserier med ett giltigt intyg om överensstämmelse som förblivit giltigt i minst tre månader efter utfärdandet, men vars typgodkännande upphört att gälla enligt artikel 33.2 a får registreras eller tas i bruk i unionen.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 6
6.  Medlemsstaterna ska föra register över fordonsidentifieringsnummer för de fordon som de tillåtit tillhandahållas på marknaden, registreras eller tas i bruk i enlighet med denna artikel.
6.  Medlemsstaterna ska föra register över fordonsidentifieringsnummer för de fordon som de tillåtit att registreras eller tas i bruk i enlighet med denna artikel.
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 49 – rubriken
Förfarande för att hantera fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk på nationell nivå
Nationell utvärdering avseende fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som misstänks utgöra en allvarlig risk eller vara icke-överensstämmande
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 1
1.  En medlemsstats marknadstillsynsmyndigheter som har vidtagit åtgärder i enlighet med artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 och artikel 8 i den här förordningen eller som har tillräckliga skäl att anta att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som omfattas av denna förordning utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning, ska utan dröjsmål underrätta den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet om sina resultat.
1.  Om en medlemsstats marknadstillsynsmyndigheter, på grundval av marknadstillsynsverksamhet eller information från en godkännandemyndighet, tillverkare eller klagomål, har skäl att anta att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som omfattas av denna förordning utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning eller inte uppfyller kraven i denna förordning, ska dessa marknadstillsynsmyndigheter utvärdera fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga med avseende på alla de krav som fastställs i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta fullt ut med marknadstillsynsmyndigheterna.
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – stycke 1
Den godkännandemyndighet som avses i punkt 1 ska bedöma fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga med avseende på alla krav i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta fullt ut med godkännande- och marknadstillsynsmyndigheterna.
utgår
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 ska vara tillämplig på riskbedömningen av produkten.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 2 – stycke 3
Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska tillämpas på sådana begränsande åtgärder som avses i andra stycket.
utgår
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 49 – punkt 3
3.   Den berörda godkännandemyndigheten ska informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om resultaten av den bedömning som avses i punkt 1 och om de åtgärder som den ekonomiska aktören ålagts.
utgår
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 49a (ny)
Artikel 49a
Nationellt förfarande för att hantera fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk eller är icke-överensstämmande
1.   Om en medlemsstats marknadstillsynsmyndigheter, efter att ha gjort en utvärdering enligt artikel 49, konstaterar att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning eller inte överensstämmer med denna förordning, ska de utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att säkerställa att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga vid utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande inte längre utgör en sådan risk respektive inte längre är icke-överensstämmande.
2.   Den ekonomiska aktören ska i enlighet med de skyldigheter som avses i artiklarna 11–19 säkerställa att alla lämpliga korrigerande åtgärder vidtas i fråga om alla berörda fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som den har släppt ut på marknaden eller registrerat eller för vars ibruktagande i unionen den ansvarar.
3.   Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 eller om risken kräver snabba åtgärder, ska de nationella myndigheterna vidta alla lämpliga provisoriska begränsande åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna i fråga på deras nationella marknad, dra tillbaka dem från den marknaden eller återkalla dem.
Artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 ska vara tillämplig på sådana begränsande åtgärder som avses i denna punkt.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 50 – rubriken
Anmälning av och invändning mot begränsande åtgärder på nationell nivå
Korrigerande och begränsande åtgärder på EU-nivå
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 1 – stycke 1
De nationella myndigheterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om begränsande åtgärder vidtagna i enlighet med artikel 49.1 och 49.5.
Den medlemsstat som vidtar korrigerande och begränsande åtgärder i enlighet med artikel 50.1 och 50.3 ska utan dröjsmål underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna med hjälp av det elektroniska system som avses i artikel 22 i förordning (EG) nr 765/2008. Medlemsstaten ska även, utan dröjsmål, underrätta den godkännandemyndighet som beviljade godkännandet om sina slutsatser.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 1 – stycke 2
I den information som lämnas ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som inte uppfyller kraven, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse som görs gällande och vilken risk som är aktuell, vilken typ av nationell begränsande åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter.
2.   I den information som lämnas ska alla tillgängliga uppgifter ingå, särskilt de uppgifter som krävs för att kunna identifiera fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga, dess ursprung, vilken typ av bristande överensstämmelse och/eller risk det rör sig om, vilken typ av nationell korrigerande och begränsande åtgärd som vidtagits och dess varaktighet samt den berörda ekonomiska aktörens synpunkter. Den ska även omfatta angivelser om huruvida risken beror på något av följande:
a)   Fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfyller inte krav som rör personers hälsa eller säkerhet, miljöskydd eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning.
b)   De tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV uppvisar brister.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 2
2.   Den godkännandemyndighet som avses i artikel 49.1 ska ange om den bristande överensstämmelsen beror på något av följande:
utgår
a)   Fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten uppfyller inte krav som rör personers hälsa eller säkerhet, miljöskydd eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning.
b)   Brister i de tillämpliga rättsakter som förtecknas i bilaga IV.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 3
3.   De andra medlemsstaterna än den medlemsstat som inleder förfarandet ska inom en månad efter mottagandet av de uppgifter som avses i punkt 1 informera kommissionen och de andra medlemsstaterna om alla begränsande åtgärder och om eventuella kompletterande uppgifter som de har tillgång till med avseende på fordonets, systemets, komponentens eller den separata tekniska enhetens bristande överensstämmelse med kraven samt eventuella invändningar mot den anmälda nationella åtgärden.
utgår
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 3a (ny)
3a.   En korrigerande eller begränsande åtgärd som har vidtagits av en medlemsstat ska anses vara berättigad om inte vare sig någon medlemsstat eller kommissionen inom en månad efter den underrättelse som avses i punkt 1 invänt mot åtgärden. De andra medlemsstaterna ska säkerställa att motsvarande korrigerande eller begränsande åtgärder vidtas utan dröjsmål med avseende på det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som berörs.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 4
4.  Om en medlemsstat eller kommissionen inom en månad från mottagandet av den information som avses i punkt 1 invänder mot en begränsande åtgärd som en annan medlemsstat har vidtagit, ska åtgärden utvärderas av kommissionen i enlighet med artikel 51.
4.  Om en medlemsstat eller kommissionen inom en månad efter den underrättelse som avses i punkt 1 invänder mot en korrigerande eller begränsande åtgärd som en annan medlemsstat har vidtagit, eller om kommissionen har konstaterat att en nationell åtgärd strider mot unionens lagstiftning, ska kommissionen utan dröjsmål samråda med de berörda medlemsstaterna och den eller de ekonomiska aktörerna i fråga.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 5
5.  En begränsande åtgärd ska anses vara berättigad, om ingen medlemsstat eller kommissionen reser invändningar inom en månad efter mottagandet av den information som avses i punkt 1 mot en begränsande åtgärd som har vidtagits av en medlemsstat. De andra medlemsstaterna ska se till att liknande begränsande åtgärder vidtas med avseende på det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som berörs.
5.  På grundval av resultaten av detta samråd ska kommissionen anta genomförandeakter om harmoniserade korrigerande eller begränsande åtgärder på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Kommissionen ska rikta dessa genomförandeakter till samtliga medlemsstater och omedelbart delge de berörda ekonomiska aktörerna dem. Medlemsstaterna ska tillämpa dessa genomförandeakter utan dröjsmål. De ska underrätta kommissionen om detta.
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 5a (ny)
5a.   Om kommissionen anser att en nationell åtgärd inte är berättigad ska den anta genomförandeakter som ålägger den berörda medlemsstaten att dra tillbaka eller anpassa åtgärden. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 50 – punkt 5b (ny)
5b.   Om den nationella åtgärden anses berättigad och en risk för bristande överensstämmelse tillskrivs brister i de rättsakter som avses i bilaga IV ska kommissionen föreslå följande:
a)   Om rättsakter berörs, nödvändiga ändringar av den berörda akten.
b)   Om Uneceföreskrifter berörs, nödvändiga ändringar av de berörda Uneceföreskrifterna i enlighet med bestämmelserna i bilaga III till rådets beslut 97/836/EG.
Ändring 223
Förslag till förordning
Artikel 51
Artikel 51
utgår
Unionsförfarande för skyddsåtgärder
1.   Om det under det förfarande som anges i artikel 50.3 och 50.4 har gjorts invändningar mot en begränsande åtgärd som en medlemsstat har vidtagit eller om kommissionen anser att en nationell åtgärd strider mot unionslagstiftningen ska kommissionen utan dröjsmål utvärdera den nationella åtgärden efter samråd med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna. På grundval av utvärderingens resultat ska kommissionen anta ett beslut om huruvida den nationella åtgärden är motiverad eller inte. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Kommissionen ska rikta sitt beslut till alla medlemsstater och omedelbart delge de berörda ekonomiska aktörerna det. Medlemsstaterna ska genomföra kommissionens beslut utan dröjsmål och underrätta kommissionen om detta.
2.   Om kommissionen anser att den nationella åtgärden är berättigad ska alla medlemsstater vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa att det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som inte uppfyller kraven dras tillbaka från deras marknader och underrätta kommissionen om detta. Om kommissionen anser att den nationella åtgärden inte är berättigad ska den berörda medlemsstaten dra tillbaka eller anpassa åtgärden, i enlighet med det kommissionsbeslut som avses i punkt 1.
3.   Om den nationella åtgärden anses berättigad och tillskrivs brister i de rättsakter som avses i bilaga IV ska kommissionen föreslå lämpliga åtgärder enligt följande:
a)   Om rättsakter berörs ska kommissionen föreslå nödvändiga ändringar av den berörda akten.
b)   Om Uneceföreskrifter berörs ska kommissionen utarbeta utkast till nödvändiga ändringar av berörda Uneceföreskrifter i enlighet med bestämmelserna i bilaga III till rådets beslut 97/836/EG.
Ändring 224
Förslag till förordning
Artikel 51a (ny)
Artikel 51a
Korrigerande och begränsande åtgärder till följd av kommissionens marknadstillsynsverksamhet
1.   Om kommissionen, efter att kontroller utförts i enlighet med artikel 9, konstaterar att ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet utgör en allvarlig risk för människors hälsa eller säkerhet eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning eller inte överensstämmer med denna förordning, ska den utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att säkerställa att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga vid utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande inte längre utgör en sådan risk respektive inte längre är icke-överensstämmande.
Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar adekvata korrigerande åtgärder inom den period som avses i första stycket eller om risken kräver snabba åtgärder, ska kommissionen anta genomförandeakter som fastställer eventuella korrigerande eller begränsande unionsåtgärder som den anser vara nödvändiga på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Kommissionen ska rikta dessa genomförandeakter till samtliga medlemsstater och omedelbart delge de berörda ekonomiska aktörerna dem. Medlemsstaterna ska tillämpa genomförandeakterna utan dröjsmål. De ska underrätta kommissionen om detta.
2.   Om risken eller den bristande överensstämmelsen tillskrivs brister i de rättsakter som avses i bilaga IV ska kommissionen föreslå följande:
a)   Om rättsakter berörs, nödvändiga ändringar av den berörda akten.
b)   Om Uneceföreskrifter berörs, nödvändiga ändringar av de berörda Uneceföreskrifterna i enlighet med bestämmelserna i bilaga III till rådets beslut 97/836/EG.
Ändring 225
Förslag till förordning
Artikel 52
Artikel 52
utgår
Överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som utgör en allvarlig risk för säkerhet, hälsa eller miljö
1.   Om en medlemsstat efter en utvärdering enligt artikel 49.1 konstaterar att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter trots att de uppfyller de tillämpliga kraven eller är korrekt märkta, utgör en allvarlig säkerhetsrisk eller kan skada miljön eller folkhälsan allvarligt, ska den ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att se till att fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten vid utsläppande på marknaden, registrering eller ibruktagande inte längre utgör en sådan risk, eller vidta begränsande åtgärder genom att dra tillbaka fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten från marknaden eller återkalla produkten inom en period som är rimlig i förhållande till typen av risk.
Medlemsstaten får vägra att registrera sådana fordon till dess att den ekonomiska aktören har vidtagit alla lämpliga korrigerande åtgärder.
2.   Den ekonomiska aktören ska se till att lämpliga korrigerande åtgärder vidtas med avseende på alla fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som avses i punkt 1.
3.   Medlemsstaten ska inom en månad efter det åläggande som avses i punkt 1 förse kommissionen och de andra medlemsstaterna med alla tillgängliga uppgifter, särskilt de uppgifter som krävs för att identifiera fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten, dess ursprung och leveranskedja, den typ av risk som är aktuell samt den typ av nationella begränsande åtgärder som vidtagits och deras varaktighet.
4.   Kommissionen ska utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna, och särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet, och utvärdera de nationella åtgärder som vidtagits. På grundval av den utvärderingen ska kommissionen fastställa om den nationella åtgärd som avses i punkt 1 anses vara berättigad eller inte och om det är nödvändigt föreslå lämpliga åtgärder. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
5.   Kommissionen ska rikta sitt beslut till alla medlemsstater och omedelbart delge den eller de berörda ekonomiska aktörerna det.
Ändring 226
Förslag till förordning
Artikel 53
Artikel 53
utgår
Allmänna bestämmelser om icke-överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter
1.   Om fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som åtföljs av ett intyg om överensstämmelse eller är försedda med ett godkännandemärke inte överensstämmer med den godkända typen eller inte överensstämmer med denna förordning eller har godkänts på grundval av oriktiga uppgifter, får godkännandemyndigheterna, marknadstillsynsmyndigheterna eller kommissionen vidta nödvändiga begränsande åtgärder i enlighet med artikel 21 i förordning (EG) nr 765/2008 för att förbjuda eller begränsa tillhandahållande på marknaden, registrering eller ibruktagande av icke-överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter eller dra tillbaka dem från marknaden eller återkalla dem, inbegripet indragande av typgodkännandet av den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet, till dess att den berörda ekonomiska aktören har vidtagit alla lämpliga korrigerande åtgärder för att se till att fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna fås att överensstämma.
2.   Vid tillämpningen av punkt 1 ska avvikelser från uppgifterna i EU-typgodkännandeintyget eller informationsmaterialet anses utgöra bristande överensstämmelse med den godkända typen.
Ändring 227
Förslag till förordning
Artikel 54 – rubriken
Anmälning och invändning i fråga om icke-överensstämmande fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter
Icke-överensstämmande EU-typgodkännande
Ändring 228
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 1
1.  Om en godkännandemyndighet eller marknadstillsynsmyndighet finner att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med denna förordning eller att typgodkännandet har beviljats på grundval av oriktiga uppgifter eller att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som åtföljs av ett intyg om överensstämmelse eller är försedda med en godkännandemärkning inte överensstämmer med den godkända typen, får den vidta alla lämpliga begränsande åtgärder i enlighet med artikel 53.1.
1.  Om en godkännandemyndighet finner att ett typgodkännande som beviljats inte överensstämmer med denna förordning ska den inte erkänna godkännandet. Den ska underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet, övriga medlemsstater och kommissionen om detta.
Ändring 229
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 2
2.  Godkännandemyndigheten eller marknadstillsynsmyndigheten eller kommissionen ska också begära att den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet kontrollerar att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillverkas fortsätter att överensstämma med den godkända typen eller i förekommande fall att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som redan släppts ut på marknaden åter fås att överensstämma.
2.  Om typgodkännandets bristande överensstämmelse inom en månad efter underrättelsen bekräftas av den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet ska nämnda godkännandemyndighet dra tillbaka typgodkännandet.
Ändring 230
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 3
3.   Vid helfordonstypgodkännande där fordonets bristande överensstämmelse beror på ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet, ska den begäran som avses i punkt 2 också riktas till den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännande av systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten.
utgår
Ändring 231
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 4
4.   Vid etappvis typgodkännande där det färdigbyggda fordonets bristande överensstämmelse beror på ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet som ingår i det icke färdigbyggda fordonet eller på det icke färdigbyggda fordonet självt, ska den begäran som avses i punkt 2 också riktas till den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännande av systemet, komponenten, den separata tekniska enheten eller det icke färdigbyggda fordonet.
utgår
Ändring 232
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 5
5.   När den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet tar emot en sådan begäran som avses i punkterna 1–4 ska den bedöma fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten i fråga med avseende på alla krav i denna förordning. Godkännandemyndigheten ska också kontrollera de uppgifter på grundval av vilka godkännandet beviljades. De berörda ekonomiska aktörerna ska samarbeta fullt ut med godkännandemyndigheten.
utgår
Ändring 233
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 6
6.   När bristande överensstämmelse konstateras av den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännande av ett fordon, ett system, en komponent eller en separat teknisk enhet ska den godkännandemyndigheten utan dröjsmål ålägga den berörda ekonomiska aktören att vidta alla lämpliga korrigerande åtgärder för att få fordonet, systemet, komponenten eller den separata tekniska enheten att överensstämma, och vid behov ska den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet så snart som möjligt och senast inom en månad från dagen för begäran vidta de åtgärder som avses i artikel 53.1.
utgår
Ändring 234
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 7
7.   Nationella myndigheter som vidtar begränsande åtgärder i enlighet med artikel 53.1 ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna.
utgår
Ändring 235
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 8 – stycke 1
Om en annan medlemsstat, inom en månad efter anmälan av begränsande åtgärder som vidtagits av en godkännandemyndighet eller marknadstillsynsmyndighet i enlighet med artikel 53.1, invänder mot en anmäld begränsande åtgärd eller om kommissionen konstaterar att bristande överensstämmelse föreligger i enlighet med artikel 9.5, ska kommissionen utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna och den eller de berörda ekonomiska aktörerna, särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet, och bedöma den nationella åtgärden. På grundval av denna bedömning får kommissionen besluta att vidta nödvändiga begränsande åtgärder enligt artikel 53.1 genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Om den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet, inom en månad efter anmälan av en godkännandemyndighets beslut att inte erkänna typgodkännandet, framför invändningar ska kommissionen utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna, särskilt med den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet och den berörda ekonomiska aktören.
Ändring 236
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 8a (ny)
8a.   På grundval av denna bedömning ska kommissionen anta genomförandeakter med ett beslut om huruvida det beslut att inte erkänna EU-typgodkännandet som antagits enligt punkt 1 är berättigat. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Ändring 237
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 8b (ny)
8b.   Om kommission, efter att ha utfört sina kontroller i enlighet med artikel 9, finner att ett beviljat typgodkännande inte överensstämmer med denna förordning, ska den utan dröjsmål samråda med medlemsstaterna, särskilt den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet och den berörda ekonomiska aktören. Efter dessa samråd ska kommissionen anta genomförandeakter med ett beslut om huruvida det beviljade typgodkännandet överensstämmer med denna förordning. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Ändring 238
Förslag till förordning
Artikel 54 – punkt 9
9.  En begränsande åtgärd ska anses vara berättigad, om ingen medlemsstat eller kommissionen inom en månad efter anmälan av den begränsande åtgärden i enlighet med artikel 53 1 invänder mot en begränsande åtgärd som har vidtagits av en medlemsstat. De andra medlemsstaterna ska se till att liknande begränsande åtgärder vidtas med avseende på det fordon, det system, den komponent eller den separata tekniska enhet som berörs.
9.  För produkter som omfattas av ett icke-överensstämmande typgodkännande och som redan tillhandahålls på marknaden ska artiklarna 49–53 tillämpas.
Ändring 239
Förslag till förordning
Artikel 55
[...]
utgår
Ändring 240
Förslag till förordning
Artikel 56
[...]
utgår
Ändring 241
Förslag till förordning
Artikel 57
Artikel 57
utgår
Allmänna bestämmelser om återkallelse av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter
1.   En tillverkare som beviljats ett helfordonstypgodkännande och åläggs att återkalla fordonen i enlighet med artiklarna 12.1, 15.1, 17.2, 49.1, 49.6, 51.4, 52.1 och 53.1 i den här förordningen eller artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 ska omedelbart underrätta den godkännandemyndighet som beviljade helfordonstypgodkännandet om detta.
2.   En tillverkare av system, komponenter eller separata tekniska enheter som beviljats ett EU-typgodkännande och åläggs att återkalla systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna i enlighet med artiklarna 12.1, 15.1, 17.2, 49.1, 49.6, 51.4, 52.1 och 53.1 i den här förordningen eller artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008 ska omedelbart underrätta den godkännandemyndighet som beviljade EU-typgodkännandet.
3.   Tillverkaren ska föreslå den godkännandemyndighet som beviljade typgodkännandet lämpliga korrigerande åtgärder för att få fordonen, systemen, komponenterna eller de separata tekniska enheterna att överensstämma och i förekommande fall för att undanröja den allvarliga risk som avses i artikel 20 i förordning (EG) nr 765/2008.
Godkännandemyndigheten ska göra en utvärdering för att kontrollera om de föreslagna åtgärderna är tillräckliga och kan genomföras tillräckligt snabbt, och ska utan dröjsmål underrätta de andra medlemsstaternas godkännandemyndigheter och kommissionen om de åtgärder den har godkänt.
Ändring 242
Förslag till förordning
Artikel 58
[...]
utgår
Ändring 243
Förslag till förordning
Artikel 59
Artikel 59
utgår
De ekonomiska aktörernas rätt att höras, delgivning av beslut och möjlighet till prövning
1.   Utom om omedelbara åtgärder krävs på grund av allvarliga risker för människors hälsa eller säkerhet eller miljön, ska den berörda ekonomiska aktören ges tillfälle att lämna inlagor till den nationella myndigheten inom en rimlig tid innan en åtgärd enligt artiklarna 49–58 antas av medlemsstaternas nationella myndigheter.
Om åtgärden vidtas utan att den ekonomiska aktören hörs, ska den ekonomiska aktören ges möjlighet att lämna inlagor så snart som möjligt, och den nationella myndigheten ska se över åtgärden omedelbart därefter.
2.   I alla åtgärder som antas av de nationella myndigheterna ska grunderna för åtgärden anges.
Om åtgärden riktas till en viss ekonomisk aktör ska den utan dröjsmål delges den berörda ekonomiska aktören, som samtidigt ska underrättas om möjlighet till prövning enligt den berörda medlemsstatens lag och de tidsfrister som gäller för sådan prövning.
Om åtgärden har generell räckvidd ska den offentliggöras på lämpligt sätt i det nationella kungörelseorganet eller motsvarande.
3.   Alla åtgärder vidtagna av de nationella myndigheterna ska omedelbart upphävas eller ändras så snart som den ekonomiska aktören visar att verkningsfulla korrigerande åtgärder har vidtagits.
Ändring 244
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 3 – stycke 2
I den delegerade akten ska dag för obligatorisk tillämpning av Uneceföreskrifterna eller ändringarna av dessa anges, och den ska i förekommande fall innehålla övergångsbestämmelser.
I den delegerade akten ska dag för obligatorisk tillämpning av Uneceföreskrifterna eller ändringarna av dessa anges, och den ska i förekommande fall innehålla övergångsbestämmelser, och i synnerhet, inför ett typgodkännande, innehålla information om första registrering och ibruktagande för fordon och tillhandahållande på marknaden för system, komponenter och separata tekniska enheter, i förekommande fall.
Ändring 245
Förslag till förordning
Artikel 63 – punkt 1
1.  Tillverkaren får inte tillhandahålla teknisk information om egenskaperna hos en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet enligt denna förordning, eller i de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning, som avviker från de uppgifter som typgodkänts av godkännandemyndigheten.
1.  Tillverkaren får inte tillhandahålla teknisk information om egenskaperna hos en typ av fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet enligt denna förordning, enligt de delegerade akter eller genomförandeakter som antagits enligt denna förordning, eller enligt de rättsakter som förtecknas i bilaga IV, som avviker från de uppgifter som typgodkänts av godkännandemyndigheten.
Ändring 246
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 1 – stycke 1
Tillverkarna ska ge oberoende aktörer obegränsad och standardiserad tillgång till OBD-information, diagnosutrustning och annan utrustning samt verktyg, inbegripet relevant programvara, och information om reparation och underhåll av fordon.
Tillverkarna ska ge oberoende aktörer obegränsad, standardiserad och icke-diskriminerande tillgång till OBD-information, diagnosutrustning och annan utrustning samt verktyg, inbegripet fullständiga referenser till, och tillgängliga nedladdningar av, tillämplig programvara, och information om reparation och underhåll av fordon. Informationen ska presenteras på ett lättillgängligt och maskinläsbart sätt och i elektroniskt behandlingsbara dataset. Oberoende aktörer ska ha tillgång till fjärrstyrda diagnostjänster som används av tillverkarna och auktoriserade återförsäljare och verkstäder.
Ändring 247
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 2 – stycke 2
OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas på tillverkarnas webbplatser i ett standardiserat format, eller om detta inte är möjligt på grund av informationens art i något annat lämpligt format. Denna tillgång ska särskilt ges på ett sätt som är icke-diskriminerande jämfört med de former eller den tillgång som gäller för auktoriserade återförsäljare och verkstäder.
OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon ska tillhandahållas på tillverkarnas webbplatser i ett standardiserat format, eller om detta inte är möjligt på grund av informationens art i något annat lämpligt format. När det gäller andra oberoende aktörer än verkstäder ska informationen även presenteras i ett maskinläsbart format som kan behandlas elektroniskt med allmänt tillgängliga it-verktyg och programvaror, vilket gör det möjligt för oberoende aktörer att utföra sina uppgifter inom ramen för affärsverksamheten i leveranskedjan på eftermarknaden.
Ändring 248
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 3a (ny)
3a.   I syfte att erhålla information om OBD, diagnostik och reparations- och underhållsinformation om fordonet ska fordonets direkta dataflöde hållas tillgängligt via ett sådant standarduttag som anges i punkt 6.5.1.4 i tillägg 1 till bilaga XI till Uneceföreskrifter nr 83 och bilaga 9B till Uneceföreskrifter nr 49.
Ändring 249
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 10
10.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 om ändring och komplettering av bilaga XVIII för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling eller förebygga missbruk genom att uppdatera kraven om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon samt genom att anta och införliva sådana standarder som avses i punkterna 2 och 3.
10.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 med avseende på att ändra och komplettera bilaga XVIII för att ta hänsyn till teknikens och regelverkets utveckling eller förebygga missbruk genom att uppdatera kraven om tillgång till OBD-information och information om reparation och underhåll av fordon samt genom att anta och införliva sådana standarder som avses i punkterna 2 och 3. Kommissionen ges även befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 88 med avseende på att ändra denna förordning genom att skapa bilaga XVIIIA för att ta itu med teknikens utveckling inom digitalt datautbyte genom användning av trådlösa icke-lokala nätverk, varigenom fortsatt direkt tillgång till data och resurser i fordon för oberoende aktörer samt även konkurrensneutralitet säkerställs genom den tekniska utformningen.
Ändring 250
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 2
2.  Sluttillverkaren ska vara ansvarig för att förse oberoende aktörer med information om det kompletta fordonet.
2.  Vid etappvis typgodkännande ska sluttillverkaren vara ansvarig för att ge tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordonet för sin eller sina tillverkningsetapper samt en länk till den eller de tidigare etapperna.
Ändring 251
Förslag till förordning
Artikel 67 – punkt 1
1.  Tillverkaren får ta ut rimliga och proportionella avgifter för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, utom de register som avses i artikel 65.8. Avgiften får inte avskräcka från tillgång till informationen genom att inte stå i proportion till den utsträckning den oberoende aktören använder sig av den.
1.  Tillverkaren får ta ut rimliga och proportionella avgifter för tillgång till information om reparation och underhåll av fordon, utom de register som avses i artikel 65.9. Avgiften får inte avskräcka från tillgång till informationen genom att inte stå i proportion till den utsträckning i vilken den oberoende aktören använder sig av den.
Ändring 252
Förslag till förordning
Artikel 69 – punkt 3
3.  Om en oberoende aktör eller en branschorganisation för oberoende aktörer inger ett klagomål till godkännandemyndigheten om att tillverkaren inte efterlever artiklarna 65–70, ska godkännandemyndigheten genomföra en revision av tillverkarens efterlevnad.
3.  Om en oberoende aktör eller en branschorganisation för oberoende aktörer inger ett klagomål till godkännandemyndigheten om att tillverkaren inte efterlever artiklarna 65–70, ska godkännandemyndigheten genomföra en revision av tillverkarens efterlevnad. Godkännandemyndigheten ska begära att den godkännandemyndighet som beviljade helfordonstypgodkännandet undersöker klagomålet och därefter av fordonstillverkaren begär bevis för att dess system överensstämmer med förordningen. Resultaten av denna undersökning ska, inom tre månader efter begäran, överlämnas till den nationella godkännandemyndigheten och den oberoende aktören eller branschorganisationen i fråga.
Ändring 253
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 1
1.  Den typgodkännandemyndighet som medlemsstaten utser i enlighet med artikel 7.3, nedan kallad typgodkännandemyndigheten, ska ansvara för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av tekniska tjänster, i förekommande fall inbegripet de tekniska tjänsternas underentreprenörer eller dotterbolag.
1.  Den typgodkännandemyndighet som medlemsstaten utser i enlighet med artikel 7.3, eller ackrediteringsorganet i enlighet med förordning (EG) nr 765/2008 (tillsammans nedan kallade det utseende organet), ska ansvara för bedömning, utseende, anmälan och övervakning av tekniska tjänster i respektive medlemsstat, i förekommande fall inbegripet de tekniska tjänsternas underentreprenörer eller dotterbolag.
Ändring 254
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 2
2.  Typgodkännandemyndigheten ska inrättas, organiseras och drivas så att den garanterar sin objektivitet och opartiskhet och undviker alla intressekonflikter med de tekniska tjänsterna.
2.  Det utseende organet ska inrättas, organiseras och drivas så att det garanterar sin objektivitet och opartiskhet och undviker alla intressekonflikter med de tekniska tjänsterna.
Ändring 255
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 3
3.  Typgodkännandemyndigheten ska vara organiserad så att anmälan av en teknisk tjänst handläggs av annan personal än den som bedömde den tekniska tjänsten.
3.  Det utseende organet ska vara organiserat så att anmälan av en teknisk tjänst handläggs av annan personal än den som bedömde den tekniska tjänsten.
Ändring 256
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 4
4.  Typgodkännandemyndigheten får inte utföra någon verksamhet som de tekniska tjänsterna utför och får inte tillhandahålla konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensutsatt basis.
4.  Det utseende organet får inte utföra någon verksamhet som de tekniska tjänsterna utför och får inte tillhandahålla konsulttjänster på kommersiell eller konkurrensutsatt basis.
Ändring 257
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 5
5.  Typgodkännandemyndigheten ska hålla den information den inhämtar konfidentiell.
5.  Det utseende organet ska hålla den information det inhämtar konfidentiell.
Ändring 258
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 6
6.  Typgodkännandemyndigheten ska ha tillgång till tillräckligt med kompentent personal för att kunna genomföra sin verksamhet enligt denna förordning korrekt.
6.  Det utseende organet ska ha tillgång till tillräckligt med kompentent personal för att korrekt kunna genomföra den verksamhet som fastställs i denna förordning.
Ändring 259
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 8
8.   Typgodkännandemyndigheten ska genomgå kollegial utvärdering av två typgodkännandemyndigheter i andra medlemsstater en gång vartannat år.
utgår
Medlemsstaterna ska upprätta en årlig plan för den kollegiala utvärderingen med en lämplig omsättning på utvärderande och utvärderade typgodkännandemyndigheter, och lämna in den till kommissionen.
Den kollegiala utvärderingen ska omfatta ett besök på plats hos en teknisk tjänst som myndigheten ansvarar för. Kommissionen får delta i utvärderingen och får besluta om sitt deltagande på grundval av en riskanalys.
Ändring 260
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 9
9.   Den kollegiala utvärderingens resultat ska överlämnas till alla medlemsstater och till kommissionen, och en sammanfattning av resultaten ska offentliggöras. Detta ska diskuteras i det forum som inrättas i artikel 10 på grundval av kommissionens bedömning av resultatet och utmynna i rekommendationer.
utgår
Ändring 261
Förslag till förordning
Artikel 71 – punkt 10
10.   Medlemsstaterna ska lämna information till kommissionen och de andra medlemsstaterna om hur de har beaktat rekommendationerna i den kollegiala utvärderingen.
utgår
Ändring 262
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 1 – led b
b)  Kategori B: Övervakning av de provningar som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga IV och som utförs på tillverkarens anläggningar eller på en tredje parts anläggningar.
b)  Kategori B: Övervakning av de provningar – inklusive förberedelser av provningar – som avses i denna förordning och i de akter som förtecknas i bilaga IV och som utförs på tillverkarens anläggningar eller på en tredje parts anläggningar; förberedelse och övervakning av provningar ska utföras av en tillsynsman från den tekniska tjänsten.
Ändring 263
Förslag till förordning
Artikel 72 – punkt 3
3.  En teknisk tjänst ska inrättas enligt en medlemsstats nationella rätt och vara juridisk person, med undantag för en tillverkares interna ackrediterade tekniska tjänst enligt artikel 76.
3.  En teknisk tjänst ska inrättas enligt en medlemsstats nationella rätt och vara juridisk person, med undantag för en teknisk tjänst som hör till en typgodkännandemyndighet och för en tillverkares interna ackrediterade tekniska tjänst enligt artikel 76.
Ändring 264
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 5
5.  Personalen vid en teknisk tjänst ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning, utom gentemot godkännandemyndigheten eller när det krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt.
5.  Personalen vid en teknisk tjänst ska iaktta tystnadsplikt beträffande all information som de erhåller vid utförandet av sina uppgifter enligt denna förordning, utom gentemot den utseende myndigheten eller när det krävs enligt unionsrätten eller nationell rätt.
Ändring 265
Förslag till förordning
Artikel 74 – punkt 1 – inledningen
1.  En teknisk tjänst ska kunna genomföra all den verksamhet för vilken den ansöker om att bli utsedd i enlighet med artikel 72.1. Den ska visa för typgodkännandemyndigheten att den har samtliga följande egenskaper:
1.  En teknisk tjänst ska kunna genomföra all den verksamhet för vilken den ansöker om att bli utsedd i enlighet med artikel 72.1. Den ska visa för den utseende myndigheten eller, vid ackreditering, för det nationella ackrediteringsorganet att den har samtliga följande egenskaper:
Ändring 266
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 1
1.  En teknisk tjänst får med sin utseende typgodkännandemyndighets medgivande lägga ut vissa av de verksamhetskategorier för vilka den utsetts i enlighet med artikel 72.1 på entreprenad eller låta verksamheten utföras av ett dotterbolag.
1.  En teknisk tjänst får med sin utseende myndighets eller, vid ackreditering, det nationella ackrediteringsorganets medgivande lägga ut vissa av de verksamhetskategorier för vilka den utsetts i enlighet med artikel 72.1 på entreprenad eller låta verksamheten utföras av ett dotterbolag.
Ändring 267
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 2
2.  Om en teknisk tjänst lägger ut specifika uppgifter med anknytning till de verksamhetskategorier som de utsetts för på entreprenad eller anlitar ett dotterbolag, ska den se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artiklarna 73 och 74 och informera typgodkännandemyndigheten om detta.
2.  Om en teknisk tjänst lägger ut specifika uppgifter med anknytning till de verksamhetskategorier som de utsetts för på entreprenad eller anlitar ett dotterbolag, ska den se till att underentreprenören eller dotterbolaget uppfyller kraven i artiklarna 73 och 74 och informera den utseende myndigheten eller, vid ackreditering, det nationella ackrediteringsorganet om detta.
Ändring 268
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 4
4.  De tekniska tjänsterna ska se till att typgodkännandemyndigheten har tillgång till de relevanta handlingarna rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och de uppgifter som de har utfört.
4.  De tekniska tjänsterna ska se till att den utseende myndigheten eller, vid ackreditering, det nationella ackrediteringsorganet har tillgång till de relevanta handlingarna rörande bedömningen av underentreprenörens eller dotterbolagets kvalifikationer och de uppgifter som de har utfört.
Ändring 269
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 4a (ny)
4a.   De tekniska tjänsternas underentreprenörer ska anmälas till typgodkännandemyndigheten, och deras namn ska offentliggöras av kommissionen.
Ändring 270
Förslag till förordning
Artikel 76 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)   Den genomgår revision i enlighet med artikel 80, med undantag för att ”den gemensamma revisorskommittén” i hela texten ska ersätta ”typgodkännandemyndigheten” och utföra uppgifterna i enlighet med detta; revisionen ska visa att det råder överensstämmelse med leden a, b och c.
Ändring 271
Förslag till förordning
Artikel 76 – punkt 3
3.  En intern teknisk tjänst behöver inte anmälas till kommissionen enligt artikel 78, men information om dess ackreditering ska lämnas av den tillverkare som den är en del av, eller av det nationella ackrediteringsorganet, till typgodkännandemyndigheten på denna myndighets begäran.
3.  En intern teknisk tjänst ska anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 78.
Ändring 272
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt -1 (ny)
-1.   Den ansökande tekniska tjänsten ska lämna in en formell ansökan till typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den ansöker om att utses i enlighet med del 4 i tillägg 2 till bilaga V. Den verksamhet för vilken den tekniska tjänsten ansöker om att utses ska anges i ansökan i enlighet med artikel 72.1.
Ändring 273
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 1 – stycke 1
Innan en teknisk tjänst utses ska typgodkännandemyndigheten bedöma den enligt en checklista för bedömning som omfattar minst de krav som förtecknas i tillägg 2 till bilaga V. Bedömningen ska omfatta en bedömning på plats av den sökande tekniska tjänstens lokaler och i förekommande fall en bedömning av alla dotterbolag och underentreprenörer i och utanför unionen.
Innan typgodkännandemyndigheten utser en teknisk tjänst ska typgodkännandemyndigheten eller det ackrediteringsorgan som avses i artikel 71.1 bedöma den enligt en harmoniserad checklista för bedömning som omfattar minst de krav som förtecknas i tillägg 2 till bilaga V. Bedömningen ska omfatta en bedömning på plats av den sökande tekniska tjänstens lokaler och i förekommande fall en bedömning av alla dotterbolag och underentreprenörer i och utanför unionen.
Ändring 274
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 1 – stycke 2
Företrädare för minst två andra medlemsstaters typgodkännandemyndigheter ska i samråd med typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad, och tillsammans med en företrädare för byrån eller kommissionen bilda en gemensam bedömningsgrupp och delta i bedömningen av den sökande tekniska tjänsten, även i bedömningen på plats. Den utseende typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad ska ge dessa företrädare tillgång i god tid till de handlingar som krävs för att bedöma den sökande tekniska tjänsten.
1b.   I fall där bedömningen utförs av typgodkännandemyndigheten ska en företrädare för kommissionen delta i en gemensam bedömningsgrupp med den utseende myndigheten som ska utföra bedömningen av den sökande tekniska tjänsten, även bedömningen på plats. För fullgörandet av denna uppgift ska kommissionen anlita oberoende tredjepartsrevisorer kontrakterade genom en öppen anbudsinfordran. Revisorerna ska fullgöra sina åligganden oberoende och opartiskt. Revisorerna ska iaktta konfidentialitet för att skydda affärshemligheter i enlighet med tillämplig lagstiftning. Medlemsstaterna ska bidra med all nödvändig hjälp och tillhandahålla all den dokumentation och allt det stöd som revisorerna efterfrågar, för att göra det möjligt för dem att fullgöra sina uppgifter. Medlemsstaterna ska säkerställa att revisorerna får tillträde till alla lokaler eller delar av lokaler och tillgång till uppgifter, inbegripet databehandlingssystem och programvara, som är av betydelse för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter.
(I början av artikel 77 ändras ordningen på punkterna, inbegripet numreringen.)
Ändring 275
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 1a (ny)
1a.   I fall där bedömningen utförs av ett ackrediteringsorgan ska den sökande tekniska tjänsten tillhandahålla typgodkännandemyndigheten ett giltigt ackrediteringsintyg och motsvarande bedömningsrapport som bevisar att kraven i tillägg 2 till bilaga V är uppfyllda för den verksamhet för vilken den sökande tekniska tjänsten ansöker om att utses.
(I början av artikel 77 ändras ordningen på punkterna, inbegripet numreringen.)
Ändring 276
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 1c (ny)
1c.   Om den tekniska tjänsten har ansökt om att utses av flera typgodkännandemyndigheter i enlighet med artikel 78.3, ska bara en bedömning utföras, under förutsättning att räckvidden för utseendet av den tekniska tjänsten omfattas av den bedömningen.
(I början av artikel 77 ändras ordningen på punkterna, inbegripet numreringen.)
Ändring 277
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna namn på företrädare för den typgodkännandemyndighet som ska anlitas vid varje gemensam bedömning.
5.  Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna namn på företrädare för den utseende myndighet som ska anlitas vid varje gemensam bedömning.
Ändring 278
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 7 – stycke 1
Typgodkännandemyndigheten ska överlämna bedömningsrapporten till kommissionen och de andra medlemsstaternas utseende myndigheter, med dokumentunderlag för den tekniska tjänstens kompetens och arrangemang för att se till att den tekniska tjänsten övervakas regelbundet och kommer att fortsätta att uppfylla kraven i denna förordning.
Den utseende myndigheten ska överlämna bedömningsrapporten till kommissionen och de andra medlemsstaternas utseende myndigheter, med dokumentunderlag för den tekniska tjänstens kompetens och arrangemang för att se till att den tekniska tjänsten övervakas regelbundet och säkerställa att den fortsatt uppfyller kraven i denna förordning.
Ändring 279
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 7 – stycke 2
Den anmälande typgodkännandemyndigheten ska också styrka att det finns kompetent personal tillgänglig för övervakning av den tekniska tjänsten i enlighet med artikel 71.6.
Den utseende myndighet som överlämnar bedömningsrapporten ska också styrka att det finns kompetent personal tillgänglig för övervakning av den tekniska tjänsten i enlighet med artikel 71.6.
Ändring 280
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 8
8.  De andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter och kommissionen får se över bedömningsrapporten och dokumentunderlaget, ställa frågor, lämna synpunkter och begära ytterligare dokumentunderlag inom en månad efter det att bedömningsrapporten och dokumentunderlaget överlämnas.
8.  De andra medlemsstaternas utseende myndigheter och kommissionen får se över bedömningsrapporten och dokumentunderlaget, ställa frågor, lämna synpunkter och begära ytterligare dokumentunderlag inom en månad efter det att bedömningsrapporten och dokumentunderlaget överlämnas.
Ändring 281
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 9
9.  Typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad ska svara på frågorna, synpunkterna och begäran om ytterligare dokumentunderlag inom fyra veckor efter mottagandet av dem.
9.  Den utseende myndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad ska svara på frågorna, synpunkterna och begäran om ytterligare dokumentunderlag inom fyra veckor efter mottagandet av dem.
Ändring 282
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 10
10.  De andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter eller kommissionen får enskilt eller gemensamt rikta rekommendationer till typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad inom fyra veckor efter mottagandet av det svar som avses i punkt 9. Den typgodkännandemyndigheten ska beakta rekommendationerna när den fattar beslut om utseende av den tekniska tjänsten. Om den typgodkännandemyndigheten beslutar att inte följa de andra medlemsstaternas eller kommissionens rekommendationer, ska den motivera det inom två veckor efter att ha fattat beslutet.
10.  De andra medlemsstaternas utseende myndigheter eller kommissionen får enskilt eller gemensamt rikta rekommendationer till den utseende myndigheten i den medlemsstat där den sökande tekniska tjänsten är etablerad inom fyra veckor efter mottagandet av det svar som avses i punkt 9. Den utseende myndigheten ska beakta rekommendationerna när den fattar beslut om utseende av den tekniska tjänsten. Om den utseende myndigheten beslutar att inte följa de andra medlemsstaternas eller kommissionens rekommendationer, ska den motivera det inom två veckor efter att ha fattat beslutet.
Ändring 283
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 2 – stycke 1
Inom 28 dagar efter anmälan får en medlemsstat eller kommissionen lämna skriftliga invändningar, med argument om den tekniska tjänsten eller övervakningen av denna av typgodkännandemyndigheten. När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar ska anmälans verkan tillfälligt upphävas. I sådana fall ska kommissionen samråda med de berörda parterna och genom en genomförandeakt besluta huruvida den tillfälliga upphävningen av anmälan kan hävas. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Inom en månad efter anmälan får en medlemsstat eller kommissionen lämna skriftliga invändningar, med argument om den tekniska tjänsten eller övervakningen av denna av den utseende myndigheten. När en medlemsstat eller kommissionen gör invändningar ska anmälans verkan tillfälligt upphävas. I sådana fall ska kommissionen samråda med de berörda parterna och anta genomförandeakter för att besluta huruvida den tillfälliga upphävningen av anmälan kan hävas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 87.2.
Ändring 284
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 3
3.  Samma tekniska tjänst får utses av flera typgodkännandemyndigheter och anmälas till kommissionen av dessa typgodkännandemyndigheters medlemsstater, oberoende av vilken eller vilka verksamhetskategorier som den tekniska tjänsten ska bedriva i enlighet med artikel 72.1.
3.  Samma tekniska tjänst får utses av flera utseende myndigheter och anmälas till kommissionen av dessa utseende myndigheters medlemsstater, oberoende av vilken eller vilka verksamhetskategorier som den tekniska tjänsten ska bedriva i enlighet med artikel 72.1.
Ändring 285
Förslag till förordning
Artikel 78 – punkt 4
4.  Om det enligt en rättsakt som förtecknas i bilaga IV krävs att en typgodkännandemyndighet utser en särskild organisation eller ett behörigt organ för att bedriva en verksamhet som inte ingår i de verksamhetskategorier som avses i artikel 72.1, ska medlemsstaten göra en sådan anmälan som avses i punkt 1.
4.  Om det enligt en rättsakt som förtecknas i bilaga IV krävs att en utseende myndighet utser en särskild organisation eller ett behörigt organ för att bedriva en verksamhet som inte ingår i de verksamhetskategorier som avses i artikel 72.1, ska medlemsstaten göra en sådan anmälan som avses i punkt 1.
Ändring 286
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 1 – stycke 1
Om typgodkännandemyndigheten har konstaterat eller har informerats om att en teknisk tjänst som den utsett inte längre uppfyller de krav som anges i denna förordning, ska den myndigheten begränsa eller återkalla utseendet tillfälligt eller slutgiltigt, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven är.
Om den utseende myndigheten har konstaterat eller har informerats om att en teknisk tjänst som den utsett inte längre uppfyller de krav som anges i denna förordning, ska den myndigheten begränsa eller återkalla utseendet tillfälligt eller slutgiltigt, beroende på hur allvarlig underlåtenheten att uppfylla kraven är.
Ändring 287
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 1 – stycke 2
Typgodkännandemyndigheten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om en anmälan tillfälligt återkallas, begränsas eller slutgiltigt återkallas.
Den utseende myndigheten ska omedelbart underrätta kommissionen och de andra medlemsstaterna om en anmälan tillfälligt återkallas, begränsas eller slutgiltigt återkallas.
Ändring 288
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 3 – stycke 1
Typgodkännandemyndigheten ska underrätta de andra typgodkännandemyndigheterna och kommissionen när den tekniska tjänstens bristande överensstämmelse påverkar typgodkännandeintyg som utfärdats på grundval av inspektioner och provningsrapporten från den tekniska tjänst som ändringen av anmälan avser.
Den utseende myndigheten ska underrätta de andra utseende myndigheterna och kommissionen när den tekniska tjänstens bristande överensstämmelse påverkar typgodkännandeintyg som utfärdats på grundval av inspektions- och provningsrapporter från den tekniska tjänst som ändringen av anmälan avser.
Ändring 289
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 3 – stycke 2
Inom två månader efter anmälan av ändringen av anmälan ska typgodkännandemyndigheten lämna en rapport om sina resultat i fråga om bristande överensstämmelse till kommissionen och de andra typgodkännandemyndigheterna. Om så krävs för att garantera säkerheten hos fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som redan släppts ut på marknaden ska den utseende typgodkännandemyndigheten uppdra åt de berörda godkännandemyndigheterna att inom rimlig tid tillfälligt eller slutgiltigt återkalla eventuella otillbörligt utfärdade intyg.
Inom två månader efter anmälan av ändringen av anmälan ska den utseende myndigheten lämna en rapport om sina resultat i fråga om bristande överensstämmelse till kommissionen och de andra utseende myndigheterna. Om så krävs för att garantera säkerheten hos fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som redan släppts ut på marknaden ska den utseende myndigheten uppdra åt de berörda godkännandemyndigheterna att inom rimlig tid tillfälligt eller slutgiltigt återkalla eventuella otillbörligt utfärdade intyg.
Ändring 290
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 4 – inledningen
4.  Andra intyg som utfärdats på grundval av inspektioner och provningsrapporter från den tekniska tjänst vars anmälan har tillfälligt återkallats, begränsats eller slutgiltigt återkallats, ska förbli giltiga i följande fall:
4.  Typgodkännandeintyg som utfärdats på grundval av inspektions- och provningsrapporter från den tekniska tjänst vars anmälan har tillfälligt återkallats, begränsats eller slutgiltigt återkallats, ska förbli giltiga i följande fall:
Ändring 291
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 4 – led a
a)  Vid tillfälligt återkallande av anmälan under förutsättning att den typgodkännandemyndighet som utfärdade typgodkännandeintyget inom tre månader efter det tillfälliga återkallandet för de andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter och kommissionen skriftligen bekräftar att den tar över den tekniska tjänstens funktioner under återkallandetiden.
a)  Vid tillfälligt återkallande av utseende under förutsättning att den typgodkännandemyndighet som utfärdade typgodkännandeintyget inom tre månader efter det tillfälliga återkallandet för de andra medlemsstaternas typgodkännandemyndigheter och kommissionen skriftligen bekräftar att den tar över den tekniska tjänstens funktioner under återkallandetiden.
Ändring 292
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 4 – led b
b)  Vid begränsning eller slutligt återkallande av anmälan i tre månader efter begränsningen eller återkallandet. Den typgodkännandemyndighet som utfärdade intygen får förlänga intygens giltighetstid i ytterligare tremånadersperioder, men sammanlagt högst tolv månader, förutsatt att den under denna tid tar över funktionerna för den tekniska tjänst vars anmälan begränsats eller återkallats.
b)  Vid begränsning eller slutligt återkallande av utseende i tre månader efter begränsningen eller återkallandet. Den typgodkännandemyndighet som utfärdade intygen får förlänga intygens giltighetstid i ytterligare tremånadersperioder, men sammanlagt högst tolv månader, förutsatt att den under denna tid tar över funktionerna för den tekniska tjänst vars anmälan begränsats eller återkallats.
Ändring 293
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 6
6.  Ett utseende till teknisk tjänst får bara förlängas sedan typgodkännandemyndigheten kontrollerat att den tekniska tjänsten fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning. Bedömningen ska utföras i enlighet med förfarandet i artikel 77.
6.  Ett utseende till teknisk tjänst får bara förlängas sedan den utseende myndigheten kontrollerat att den tekniska tjänsten fortsätter att uppfylla kraven i denna förordning. Bedömningen ska utföras i enlighet med förfarandet i artikel 77.
Ändring 294
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 1 – stycke 1
Typgodkännandemyndigheten ska löpande övervaka de tekniska tjänsterna för att garantera att kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V följs.
Den utseende myndigheten eller, vid ackreditering, det nationella ackrediteringsorganet ska löpande övervaka de tekniska tjänsterna för att säkerställa att kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V följs.
Ändring 295
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 1 – stycke 2
De tekniska tjänsterna ska på begäran överlämna all relevant information och alla relevanta dokument som krävs för att typgodkännandemyndigheten ska kunna kontrollera att de kraven följs.
De tekniska tjänsterna ska på begäran överlämna all relevant information och alla relevanta dokument som krävs för att den utseende myndigheten eller, vid ackreditering, det nationella ackrediteringsorganet ska kunna kontrollera att de kraven följs.
Ändring 296
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 1 – stycke 3
De tekniska tjänsterna ska utan dröjsmål underrätta typgodkännandemyndigheten om alla förändringar, särskilt i fråga om deras personal, anläggningar, dotterbolag och underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V, eller deras förmåga att göra överensstämmelsebedömningar av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de utsetts för.
De tekniska tjänsterna ska utan dröjsmål underrätta den utseende myndigheten eller, vid ackreditering, det nationella ackrediteringsorganet om alla förändringar, särskilt i fråga om deras personal, anläggningar, dotterbolag och underentreprenörer, som kan påverka överensstämmelsen med kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V, eller deras förmåga att göra överensstämmelsebedömningar av de fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter som de utsetts för.
Ändring 297
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 3 – stycke 1
Typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad ska se till att den tekniska tjänsten fullgör den skyldighet som föreskrivs i punkt 2, utom om det finns skälig grund att inte göra det.
Den utseende myndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad ska se till att den tekniska tjänsten fullgör den skyldighet som föreskrivs i punkt 2, utom om det finns skälig grund att inte göra det.
(Numreringen i kommissionens förslag är inkorrekt: det finns två ”punkt 3”.)
Ändring 298
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 3 – stycke 4
Den tekniska tjänsten eller typgodkännandemyndigheten får begära att all information som lämnas till en annan medlemsstats myndigheter eller till kommissionen ska behandlas med sekretess.
Den tekniska tjänsten eller den utseende myndigheten får begära att all information som lämnas till en annan medlemsstats myndigheter eller till kommissionen ska behandlas med sekretess.
(Numreringen i kommissionens förslag är inkorrekt: det finns två ”punkt 3”.)
Ändring 299
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 3 – stycke 1
Minst var trettionde månad ska typgodkännandemyndigheten bedöma huruvida samtliga tekniska tjänster under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V. Denna bedömning ska inbegripa ett besök på plats hos varje teknisk tjänst under dess ansvar.
Minst vart tredje år ska den utseende myndigheten bedöma huruvida samtliga tekniska tjänster under dess ansvar fortfarande uppfyller kraven i artiklarna 72–76, 84 och 85 samt tillägg 2 till bilaga V och överlämna en bedömning till den ansvariga medlemsstaten. Denna bedömning ska utföras av en gemensam bedömningsgrupp som utsetts i enlighet med det förfarande som beskrivs i artikel 77.1–77.4 och inbegripa ett besök på plats hos varje teknisk tjänst under dess ansvar.
(Numreringen i kommissionens förslag är inkorrekt: det finns två ”punkt 3”.)
Ändring 300
Förslag till förordning
Artikel 80 – punkt 3 – stycke 2
Inom två månader efter färdigställandet av bedömningen av den tekniska tjänsten ska medlemsstaterna rapportera till kommissionen och de andra medlemsstaterna om denna övervakning. Rapporterna ska innehålla en sammanfattning av bedömningen, som ska offentliggöras.
Bedömningens resultat ska överlämnas till samtliga medlemsstater och till kommissionen, och en sammanfattning av resultaten ska offentliggöras. De ska diskuteras i det forum som inrättats enligt artikel 10.
(Numreringen i kommissionens förslag är inkorrekt: det finns två ”punkt 3”.)
Ändring 301
Förslag till förordning
Artikel 81 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionen ska undersöka alla fall där den gjorts uppmärksam på farhågor om en teknisk tjänsts kompetens eller en teknisk tjänsts fortvariga uppfyllelse av de krav och ansvar som gäller för den enligt denna förordning. Kommissionen får också inleda en sådan undersökning på eget initiativ.
Kommissionen ska tillsammans med den berörda medlemsstatens typgodkännandemyndighet undersöka alla fall där den gjorts uppmärksam på farhågor om en teknisk tjänsts kompetens eller en teknisk tjänsts fortvariga uppfyllelse av de krav och ansvar som gäller för den enligt denna förordning. Kommissionen får också inleda en sådan undersökning på eget initiativ.
Ändring 302
Förslag till förordning
Artikel 81 – punkt 2
2.  Kommissionen ska samråda med typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad som ett led i sådana undersökningar som avses i punkt 1. Den medlemsstatens typgodkännandemyndighet ska på begära förse kommissionen med all relevant information om den berörda tekniska tjänstens resultat och uppfyllelse av kraven på oberoende och kompetens.
2.  Kommissionen ska samarbeta med typgodkännandemyndigheten i den medlemsstat där den tekniska tjänsten är etablerad som ett led i sådana undersökningar som avses i punkt 1. Den medlemsstatens typgodkännandemyndighet ska på begäran förse kommissionen med all relevant information om den berörda tekniska tjänstens resultat och uppfyllelse av kraven på oberoende och kompetens.
Ändring 303
Förslag till förordning
Artikel 82 – punkt 4
4.  Informationsutbytet ska samordnas av det forum som nämns i artikel 10.
4.  Informationsutbytet ska samordnas av det forum som inrättats enligt artikel 10.
Ändring 304
Förslag till förordning
Artikel 83 – punkt 1
1.  Om utseendet av en teknisk tjänst bygger på ackreditering i den mening som avses i förordning (EG) nr 765/2008 ska medlemsstaterna se till att ett nationellt ackrediteringsorgan som har ackrediterat en viss teknisk tjänst hålls underrättad av typgodkännandemyndigheten om tillbudsrapporter och annan information som rör frågor under den tekniska tjänstens kontroll, om informationen är relevant för bedömningen av den tekniska tjänstens resultat.
1.  Om utseendet av en teknisk tjänst också bygger på ackreditering i den mening som avses i förordning (EG) nr 765/2008 ska medlemsstaterna se till att ett nationellt ackrediteringsorgan som har ackrediterat en viss teknisk tjänst hålls underrättad av typgodkännandemyndigheten om tillbudsrapporter och annan information som rör frågor under den tekniska tjänstens kontroll, om informationen är relevant för bedömningen av den tekniska tjänstens resultat.
Ändring 305
Förslag till förordning
Artikel 84 – punkt 2 – led a
a)  De ska låta sin godkännandemyndighet bevittna den tekniska tjänstens verksamhet under bedömningen av överensstämmelse.
a)  De ska låta sin godkännandemyndighet eller den gemensamma bedömningsgrupp som beskrivs i artikel 77.1 bevittna den tekniska tjänstens verksamhet under typgodkännandeprovningen.
Ändring 306
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.2, 5.2, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 34.2, 55.2, 55.3, 56.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 ska ges till kommissionen på obegränsad tid från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 4.2, 5.2, 6.7a, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 33.1a, 34.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 ska ges till kommissionen på obegränsad tid från och med den dag då denna förordning träder i kraft.
Ändring 307
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.2, 5.2, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 34.2, 55.2, 55.3, 56.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 4.2, 5.2, 6.7a, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 33.1a, 34.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 308
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 3a (ny)
3a.   Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
Ändring 309
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 5
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.2, 5.2, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 34.2, 55.2, 55.3, 56.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 4.2, 5.2, 6.7a, 10.3, 22.3, 24.3, 25.5, 26.2, 28.5, 29.6, 33.1a, 34.2, 60.3, 65.10, 76.4 och 90.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Ändring 353
Förslag till förordning
Artikel 89 – rubriken
Sanktioner
Sanktioner och ansvar
Ändring 310
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för ekonomiska aktörers och tekniska tjänsters åsidosättande av skyldigheter enligt denna förordning, särskilt artiklarna 11–19, 72–76, 84 och 85, och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
1.  Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för ekonomiska aktörers och tekniska tjänsters åsidosättande av skyldigheter enligt artiklarna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Sanktionerna ska särskilt stå i proportion till antalet icke-överensstämmande fordon som registreras på marknaden i den berörda medlemsstaten eller antalet icke-överensstämmande system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillhandahålls på marknaden i den berörda medlemsstaten.
Ändring 311
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2 – led a
a)  Lämnande av falsk uppgift under godkännandeförfarandet eller förfaranden som leder till återkallelse.
a)  Lämnande av falsk uppgift under godkännandeförfarandet eller förfaranden som leder till korrigerande eller begränsande åtgärder som åläggs i enlighet med kapitel XI.
Ändring 312
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2 – led b
b)  Förfalskning av provningsresultat för typgodkännande.
b)  Förfalskning av provningsresultat för typgodkännande eller marknadstillsyn, inbegripet beviljande av godkännande på grundval av oriktiga uppgifter.
Ändring 313
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2 – led ca (nytt)
ca)   De tekniska tjänsternas otillräckliga förmåga att uppfylla de krav som ligger till grund för att de utsågs.
Ändring 354
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2 – led cb (nytt)
cb)   Bristande överensstämmelse med typgodkännandekraven enligt denna förordning eller någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV hos fordon, komponenter, system eller separata tekniska enheter, eller beviljande av typgodkännande på grundval av oriktiga uppgifter, ifall detta fastställts genom överensstämmelseprovningar, överensstämmelseinspektioner eller andra metoder.
Ändring 314
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 3 – led b
b)  Tillhandahållande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på marknaden som omfattas av kraven på godkännande, utan något sådant godkännande eller med förfalskade handlingar eller märkningar i denna avsikt.
b)  Tillhandahållande av fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter på marknaden som omfattas av kraven på godkännande, utan något sådant godkännande eller med förfalskade handlingar, intyg om överensstämmelse, obligatoriska skyltar eller godkännandemärken i denna avsikt.
Ändring 315
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 5
5.  Medlemsstaterna ska varje år rapportera till kommissionen om de sanktioner de tillämpat.
5.  Medlemsstaterna ska till den nätbaserade databas som inrättats genom artikel 25 översända en underrättelse om de sanktioner som tillämpats. Dessa underrättelser ska överändas inom en månad efter det att sanktionen i fråga tillämpades.
Ändring 355
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 5a (ny)
5a.   Om det fastställs att fordon, komponenter, system eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med typgodkännandekraven enligt denna förordning eller någon av de rättsakter som förtecknas i bilaga IV bör de ekonomiska aktörerna ansvara för skada som de berörda fordonen orsakar ägarna på grund av bristande överensstämmelse eller till följd av återkallelse.
Ändring 316
Förslag till förordning
Artikel 90 – punkt 1 – stycke 1
Om kommissionens överensstämmelsekontroller enligt artikel 9.1 och 9.4 eller artikel 54.1 visar att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med kraven i denna förordning får kommissionen påföra den berörda ekonomiska aktören en straffavgift för överträdelse av denna förordning. Straffavgifterna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Straffavgifterna ska särskilt stå i proportion till antalet icke-överensstämmande fordon som registreras på unionsmarknaden eller antalet icke-överensstämmande system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillhandahålls på unionsmarknaden.
Om kommissionens överensstämmelsekontroller enligt artikel 9.1 och 9.4 eller artikel 54.1 eller marknadstillsynsmyndigheternas överensstämmelsekontroller enligt artikel 8.1 visar att fordon, system, komponenter eller separata tekniska enheter inte överensstämmer med kraven i denna förordning får kommissionen påföra den berörda ekonomiska aktören en straffavgift för överträdelse av denna förordning. Straffavgifterna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Straffavgifterna ska särskilt stå i proportion till antalet icke-överensstämmande fordon som registreras på unionsmarknaden eller antalet icke-överensstämmande system, komponenter eller separata tekniska enheter som tillhandahålls på unionsmarknaden.
Ändring 317
Förslag till förordning
Artikel 90 – punkt 1 – stycke 2
Straffavgifter som kommissionen påför får inte läggas till de sanktioner som medlemsstaterna tillämpas i enlighet med artikel 89 för samma överträdelse och får inte överstiga 30 000 euro per icke-överensstämmande fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet.
Straffavgifter som kommissionen påför får inte läggas till de sanktioner som medlemsstaterna tillämpar i enlighet med artikel 89 för samma överträdelse.
Straffavgifter som kommissionen påför får inte överstiga 30 000 EUR per icke-överensstämmande fordon, system, komponent eller separat teknisk enhet.
Ändring 318
Förslag till förordning
Artikel 91 – punkt 1 - led 3a (nytt)
Förordning (EG) nr 715/2007
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
(3a)   I artikel 5 ska följande stycken läggas till efter punkt 2 c:
”Tillverkare som ansöker om EU-typgodkännande för ett fordon som använder en grundstrategi för avgasrening, en hjälpstrategi för avgasrening eller en manipulationsanordning enligt definitionerna i denna förordning eller förordning (EU) 2016/646, ska till typgodkännandemyndigheten lämna all information, inklusive tekniska motiveringar, som typgodkännandemyndigheten rimligen kan begära som stöd för att fastställa huruvida en grundstrategi för avgasrening eller en hjälpstrategi för avgasrening utgör en manipulationsanordning och huruvida ett undantag från förbudet mot användning av manipulationsanordningar enligt denna artikel är tillämpligt.
Typgodkännandemyndigheten ska inte bevilja EU-typgodkännande förrän den har slutfört sin bedömning och har fastställt att fordonstypen inte är utrustad med en förbjuden manipulationsanordning i enlighet med denna artikel och förordning (EG) nr 692/2008.”
Ändring 345
Förslag till förordning
Artikel 91 – punkt 1 – led 6
Förordning (EG) nr 715/2007
Artikel 11a – punkt 1 – led ba (nytt)
ba)   bränsleförbrukning och CO2-värden som fastställs vid verkliga körförhållanden görs tillgängliga för allmänheten.
Ändring 346
Förslag till förordning
Artikel 91 – punkt 1 – led 6a (nytt)
Förordning (EG) nr 715/2007
Artikel 14a (ny)
6a.   Följande artikel ska införas som artikel 14a:
”Artikel 14a
Översyn
Kommissionen ska se över de utsläppsgränsvärden som fastställs i bilaga I för att förbättra luftkvaliteten i unionen och uppnå EU:s gränser för luftkvalitet samt WHO:s rekommenderade nivåer, och ska på lämpligt sätt lägga fram förslag om nya teknikneutrala Euro 7-utsläppsgränsvärden som senast 2025 ska vara tillämpliga på alla M1- och N1-fordon som släpps ut på unionsmarknaden.”
Ändring 319
Förslag till förordning
Bilaga XII – punkt 1 – kolumn 2
Enheter
Enheter
1000
1500
0
0
1000
1500
0
1500
0
0
0
0
Ändring 320
Förslag till förordning
Bilaga XII – punkt 2 – kolumn 2
Enheter
Enheter
100
250
250
250
500 t.o.m. den 31 oktober 2016
500 t.o.m. den 31 oktober 2016
250 fr.o.m. den 1 november 2016
250 fr.o.m. den 1 november 2016
250
250
500
500
250
250
Ändring 321
Förslag till förordning
Bilaga XIII – Del I – tabellen

Kommissionens förslag

Punkt nr

Beskrivning

Prestandakrav

Provnings-förfarande

Märkningskrav

Förpacknings-krav

1

[...]

 

 

 

 

2

 

 

 

 

 

3

 

 

 

 

 

Ändring

Punkt nr

Beskrivning

Prestandakrav

Provnings-förfarande

Märkningskrav

Förpacknings-krav

1

Avgaskatalysatorer och deras substrat

NOx-utsläpp

Euronormer

Fordonstyp och fordons-version

 

2

Turboladdare

Koldioxid- och NOx-utsläpp

Euronormer

Fordonstyp och fordons-version

 

3

Andra system för kompression av bränsle/luftblandning än turboladdare

Koldioxid- och NOx-utsläpp

Euronormer

Fordonstyp och fordons-version

 

4

Dieselpartikelfilter

PM

Euronormer

Fordonstyp och fordons-version

 

Ändring 322
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 2 – inledningen
2.  Tillgång till OBD och reparation och underhåll av fordonet
2.  Tillgång till OBD och information om reparation och underhåll av fordonet
Ändring 323
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 2 – punkt 2.8
2.8.  Beträffande fordonskategorier som ingår i tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 595/2009 ska, vid tillämpningen av punkt 2.6.2 i de fall där tillverkarna använder diagnos- och provverktyg i enlighet med standarderna ISO 22900, Modular Vehicle Communication Interface (MVCI), och ISO 22901, Open Diagnostic Data Exchange (ODX), i sina franchisenät, ODX-filer göras tillgängliga för oberoende aktörer via tillverkarens webbplats.
2.8.  Vid tillämpningen av punkt 2.6.2 i de fall där tillverkarna använder diagnos- och provverktyg i enlighet med standarderna ISO 22900, Modular Vehicle Communication Interface (MVCI), och ISO 22901, Open Diagnostic Data Exchange (ODX), i sina franchisenät, ska ODX-filer göras tillgängliga för oberoende aktörer via tillverkarens webbplats.
Ändring 324
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 2 – punkt 2.8a (ny)
2.8a   I syfte att erhålla information om OBD, diagnostik och reparations- och underhållsinformation om fordonet ska fordonets direkta dataflöde hållas tillängligt via den seriella anslutning till standarduttaget som anges i punkt 6.5.1.4 i tillägg 1 till bilaga XI till Uneceföreskrifter nr 83 och avsnitt 4.7.3 i bilaga 9B till Uneceföreskrifter nr 49.
Ändring 325
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 6 – punkt 6.1 – stycke 3
Information om alla delar av fordonet, enligt identifiering genom fordonsidentifieringsnumret (VIN) och eventuella ytterligare kriterier, t.ex. hjulbas, motorstyrka, utförande eller tillbehör, och som monterats av tillverkaren och som kan ersättas av reservdelar som tillverkaren tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare och verkstäder eller tredje part genom en hänvisning till originaldelarnas nummer, ska finnas tillgänglig i en databas som ska vara lättåtkomlig för oberoende aktörer.
Information om alla delar av fordonet, enligt identifiering genom fordonsidentifieringsnumret (VIN) och eventuella ytterligare kriterier, t.ex. hjulbas, motorstyrka, utförande eller tillbehör, och som monterats av tillverkaren och som kan ersättas av reservdelar som tillverkaren tillhandahåller sina auktoriserade återförsäljare och verkstäder eller tredje part genom en hänvisning till originaldelarnas nummer, ska finnas tillgänglig, i ett maskinläsbart format och dataset som kan behandlas elektroniskt, i en databas som ska vara åtkomlig för oberoende aktörer.
Ändring 326
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 6 – punkt 6.3
6.3.  Forumet för tillgång till fordonsinformation, som nämns i artikel 70, ska fastställa parametrarna för uppfyllande av dessa krav i enlighet med teknikens ståndpunkt. De oberoende aktörerna ska godkännas och få auktorisation för detta syfte på grundval av handlingar som visar att de bedriver seriös verksamhet och inte har fällts för brott.
6.3.  Forumet för tillgång till fordonsinformation, som nämns i artikel 70, ska fastställa parametrarna för uppfyllande av dessa krav i enlighet med teknikens ståndpunkt. De oberoende aktörerna ska godkännas och få auktorisation för detta syfte på grundval av handlingar som visar att de bedriver seriös verksamhet och inte har fällts för något relevant brott.
Ändring 327
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 6 – punkt 6.4
6.4.  För fordon som omfattas av tillämpningsområdet för förordning (EG) nr 595/2009 ska styrenheter programmeras om i enlighet med antingen ISO 22900-2 eller SAE J2534 eller TMC RP1210B med hjälp av icke immaterialrättsligt skyddad maskinvara. Även ethernet, seriekabel eller LAN-gränssnitt och alternativa medier som cd, dvd eller halvledarminne för infotainmentsystem (t.ex. navigationssystem eller telefoner) får användas, dock på villkor att det inte krävs någon immaterialrättsligt skyddad program- eller maskinvara för kommunikation (t.ex. drivrutiner eller insticksprogram). För att validera kompatibiliteten mellan en tillverkarspecifik applikation och gränssnittet för fordonskommunikation (vehicle communication interfaces – VCI), som överensstämmer med ISO 22900-2, SAE J2534 eller TMC RP1210B, ska tillverkaren erbjuda antingen validering av gränssnitt som utvecklats oberoende, eller uppgifter och utlåning av särskild hårdvara som krävs för att en tillverkare av gränssnittet själv ska kunna göra en sådan validering. Villkoren i artikel 67.1 ska gälla för avgifter för sådan validering eller uppgifter och maskinvara.
6.4.  Omprogrammering av styrenheter ska ske i enlighet med antingen ISO 22900-2, SAE J2534 eller TMC RP1210 med hjälp av icke immaterialrättsligt skyddad maskinvara.
Om omprogrammering eller diagnostik sker enligt ISO 13400 DoIP ska detta överensstämma med kraven i de standarder som avses i första stycket.
Om fordonstillverkare använder extra, immaterialrättsligt skyddade kommunikationsprotokoll ska dessa protokollspecifikationer göras tillgängliga för oberoende aktörer.
För att validera kompatibiliteten mellan en tillverkarspecifik applikation och gränssnittet för fordonskommunikation (vehicle communication interfaces – VCI), som överensstämmer med ISO 22900-2, SAE J2534 eller TMC RP1210, ska tillverkaren inom sex månader efter beviljandet av typgodkännandet erbjuda validering av gränssnitt som utvecklats oberoende och provningsförhållandena, inklusive uppgifter om kommunikationsprotokollens specifikationer och utlåning av särskild hårdvara som krävs för att en tillverkare av gränssnittet själv ska kunna göra en sådan validering. Villkoren i artikel 67.1 ska gälla för avgifter för sådan validering eller uppgifter och maskinvara.
Motsvarande överensstämmelse ska säkerställas antingen genom att bemyndiga CEN att utveckla lämpliga standarder för överensstämmelse eller genom att använda befintliga standarder, såsom SAE J2534-3.
Villkoren i artikel 67.1 ska gälla för avgifter för sådan validering eller uppgifter och maskinvara.
Ändring 328
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 6 – punkt 6.8a (ny)
6.8a   Om OBD-informationen och informationen om reparation och underhåll av fordon på en tillverkares webbplats inte innehåller särskild relevant information som möjliggör korrekt konstruktion och tillverkning av eftermonterade system för alternativa bränslen, ska varje berörd tillverkare av eftermonterade system för alternativa bränslen kunna få tillgång till information enligt avsnitten 1, 3, och 4 i det informationsdokument som anges i bilaga I genom att direkt vända sig till tillverkaren med en sådan begäran. Kontaktuppgifter för det syftet ska anges tydligt på tillverkarens webbplats, och informationen ska lämnas inom 30 dagar. Sådan information ska lämnas endast för eftermonterade system för alternativa bränslen som omfattas av Uneceföreskrifter nr 115 eller för eftermonterade komponenter för alternativa bränslen som ingår i system som omfattas av Uneceföreskrifter nr 115, och ska lämnas endast som svar på en begäran där det tydligt anges exakta specifikationer för den fordonsmodell som informationen krävs för och där det specifikt anges att informationen krävs för utveckling av eftermonterade system eller komponenter för alternativa bränslen som omfattas av Uneceföreskrifter nr 115.
Ändring 329
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 7a (ny)
7a.   Fordonstillverkare ska via en webbtjänst eller i ett nedladdningsbart format tillhandahålla ett elektroniskt dataset som består av alla fordonsidentifieringsnummer (eller en begärd undergrupp) och motsvarande individuella specifikationer och konfigurationsegenskaper som ursprungligen ingick i fordonet.
Ändring 330
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – punkt 7b (ny)
7b.   Bestämmelser om säkerhet för elektroniska system
7b.1   Varje fordon med en styrenhet för utsläppsbegränsning ska innehålla anordningar som förhindrar ändringar som inte är tillåtna av tillverkaren. Tillverkaren ska tillåta ändringar om dessa krävs för diagnos, underhåll, kontroll, ombyggnad eller reparation av fordonet. Alla omprogrammerbara datorkoder eller driftsparametrar ska vara motståndskraftiga mot manipulation och ge ett minst lika gott skydd som bestämmelserna i ISO 15031-7 av den 15 mars 2001 (SAE J2186 från oktober 1996). Alla löstagbara minneschip för kalibrering ska sitta i socklar, vara inneslutna i ett förslutet hölje eller skyddas av elektroniska algoritmer, och de ska inte kunna ändras utan användning av specialverktyg och tillämpning av särskilda förfaranden. Skydd av denna karaktär ska vara tillåtna endast för egenskaper som är direkt knutna till utsläppskalibrering eller förebyggande av fordonsstöld.
7b.2   Datorkodade motordriftsparametrar ska inte kunna ändras utan användning av specialverktyg och tillämpning av särskilda förfaranden (t.ex. datorkomponenter som är fastlödda eller sitter i socklar, eller förslutna (eller fastlödda) datorkapslar).
7b.3   För mekaniska bränsleinsprutningspumpar som monterats i en kompressionständningsmotor ska tillverkarna vidta lämpliga åtgärder för att skydda inställningen för maximal bränsletillförsel från manipulering då fordonet är i drift.
7b.4   Tillverkarna får hos typgodkännandemyndigheten ansöka om undantag från något av kraven i avsnitt 8 för fordon som sannolikt inte kommer att behöva skydd. De kriterier som typgodkännandemyndigheten ska bedöma när den överväger ett undantag ska bland annat omfatta aktuell tillgång till prestandahöjande chip, fordonets högprestandakapacitet och den sannolika försäljningsvolymen för fordonet.
7b.5   Tillverkare som använder datorkodsystem som kan programmeras (t.ex. Electrical Erasable Programmable Read-Only Memory, EEPROM) ska försvåra otillåten omprogrammering. Tillverkarna ska inkludera förstärkta strategier för skydd mot manipulation samt skrivskyddsanordningar som kräver elektronisk tillgång till en dator belägen på annan plats som underhålls av tillverkaren, till vilken oberoende aktörer också ska ha tillgång med hjälp av det skydd som avsnitt 6.2 och punkt 6.4 erbjuder. Metoder som ger ett adekvat skydd mot manipulation ska godkännas av godkännandemyndigheten.
Ändring 331
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – tillägg 2 – punkt 3.1.1
3.1.1.  All ytterligare information om protokoll som krävs för att möjliggöra fullständig diagnos utöver standarderna i punkt 4.7.3 i bilaga 9B till Uneceföreskrifter nr 49, inklusive all ytterligare information om maskinvaru- eller programvaruprotokoll, identifiering av parametrar, överföringsfunktioner, krav på funktionsuppehållande eller felvillkor.
3.1.1.  All ytterligare information om protokoll som krävs för att möjliggöra fullständig diagnos utöver standarderna i punkt 4.7.3 i bilaga 9B till Uneceföreskrifter nr 49 och i punkt 6.5.1.4 i bilaga 11 till Uneceföreskrifter nr 83, inklusive all ytterligare information om maskinvaru- eller programvaruprotokoll, identifiering av parametrar, överföringsfunktioner, krav på funktionsuppehållande eller felvillkor.
Ändring 332
Förslag till förordning
Bilaga XVIII – tillägg 2 – punkt 3.1.2
3.1.2.  Upplysningar om erhållande och tolkning av alla felkoder som inte överensstämmer med standarderna i punkt 4.7.3 i bilaga 9B till Uneceföreskrifter nr 49.
3.1.2.  Upplysningar om erhållande och tolkning av alla felkoder som inte överensstämmer med standarderna i punkt 4.7.3 i bilaga 9B till Uneceföreskrifter nr 49 och i punkt 6.5.1.4 i bilaga 11 till Uneceföreskrifter nr 83.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0048/2017).


Palmolja och avverkning av regnskogar
PDF 406kWORD 62k
Europaparlamentets resolution av den 4 april 2017 om palmolja och avverkning av regnskogar (2016/2222(INI))
P8_TA(2017)0098A8-0066/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling 2015–2030,

–  med beaktande av Parisavtalet från den 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP21),

–  med beaktande av kommissionens tekniska rapport om hur EU:s konsumtion påverkar avskogningen (2013-063)(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 oktober 2008 Bekämpande av avskogning och skogsdegradering för att motverka klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden (COM(2008)0645),

–  med beaktande av Amsterdamförklaringen av den 7 december 2015 om eliminering av avskogning från jordbruksråvarukedjor kopplade till europeiska länder, till stöd för en fullständigt hållbar leveranskedja för palmolja senast 2020 och ett slut på den olagliga avskogningen senast 2020,

–  med beaktande av den utfästelse om regeringsstöd för att göra palmoljeindustrin 100 % hållbar senast 2020 som gjorts av följande fem medlemsstater och signatärstater till Amsterdamförklaringen: Danmark, Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket och Nederländerna,

–  med beaktande av den europeiska strategin för rörlighet med låga koldioxidutsläpp från juli 2016 och kommissionens förslag av den 30 november 2016 till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (omarbetning) (COM(2016)0767),

–  med beaktande av den av kommissionens beställda och finansierade studien av den 4 oktober 2016 The land use change impact of biofuels consumed in the EU: Quantification of area and greenhouse gas impacts,

–  med beaktande av rapporten Globiom: the basis for biofuel policy post-2020,

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2016 om EU:s system för certifiering av hållbara biodrivmedel,

–  med beaktande av Förenta nationernas konvention om biologisk mångfald,

–  med beaktande av konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites),

–  med beaktande av det till konventionen om biologisk mångfald fogade Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, som antogs den 29 oktober 2010 i japanska Nagoya och som trädde i kraft den 12 oktober 2014,

–  med beaktande av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 och tillhörande halvtidsöversyn(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2016 om halvtidsöversyn av strategin för biologisk mångfald i EU(3),

–  med beaktande av Internationella naturvårdsunionens (IUCN) World Conservation Congress på Hawaii 2016 och dess förslag 066 om att minska konsekvenserna för den biologiska mångfalden av palmoljeindustrins utbredning och verksamhet,

–  med beaktande av Förenta nationernas förklaring om urbefolkningars rättigheter,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0066/2017), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen har ratificerat Parisavtalet och bör spela en avgörande roll för att uppnå de fastställda målen om att bekämpa klimatförändringarna och tillhandahålla miljöskydd och hållbar utveckling.

B.  EU har bidragit stort till utformningen av de mål för hållbar utveckling som är tätt knutna till palmolja (mål 2, 3, 6, 14, 16 och 17 samt i synnerhet mål 12, 13 och 15).

C.  Genom 2030-agendan för hållbar utveckling har EU åtagit sig att främja hållbar förvaltning av alla typer av skogar, hejda avskogningen, återställa degraderade skogar och avsevärt öka beskogningen och återbeskogningen över hela världen fram till 2020. Genom 2030-agendan har EU även åtagit sig att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster, uppmuntra företag att införa hållbara rutiner och inbegripa information om hållbarhet i sin rapporteringscykel samt att främja hållbara rutiner för offentlig upphandling i enlighet med nationell politik och globala prioriteringar fram till 2020.

D.  Det finns många drivkrafter bakom global avskogning, bland annat produktion av jordbruksråvaror såsom soja, nötkött, majs och palmolja.

E.  Närmare hälften (49 %) av all tropisk avskogning under senare tid är resultatet av olaglig röjning för kommersiellt jordbruk, och denna förstörelse drivs av utländsk efterfrågan på jordbruksråvaror, däribland palmolja, nötkött, soja och träprodukter. Den olagliga omvandlingen av tropiska skogar för kommersiellt jordbruk beräknas producera 1,47 gigaton koldioxid varje år, vilket motsvarar 25 % av EU:s årliga utsläpp från fossila bränslen(4).

F.  De okontrollerade skogsbränderna i Indonesien och Borneo 2015 var de värsta som observerats på närmare två decennier och inträffade som ett resultat av globala klimatförändringar, förändrad markanvändning och avskogning. De extremt torra förhållandena i den berörda regionen kommer sannolikt att bli vanligare i framtiden, såvida inte samfällda åtgärder vidtas för att förhindra bränder.

G.  Okontrollerade skogsbränder i Indonesien och Borneo har utsatt 69 miljoner människor för ohälsosamma luftföroreningar och bär skuld till tusentals förtida dödsfall.

H.  Bränderna i Indonesien är i regel ett resultat av markröjning för palmoljeodlingar och annan jordbruksanvändning. 52 % av bränderna i Indonesien under 2015 skedde på kolrika torvmarker, vilket har gjort landet till ett av dem som bidrar allra mest i hela världen till den globala uppvärmningen(5).

I.  Avsaknaden av korrekta kartor över palmoljekoncessioner och offentliga fastighetsregister i många producentländer gör det svårt att fastställa ansvaret för skogsbränder.

J.  Genom New York-deklarationen om skogar har EU gått med på att ”bidra till att uppnå den privata sektorns mål att avskogning vid produktion av jordbruksråvaror såsom palmolje-, soja-, pappers- och nötköttsprodukter ska vara avskaffad allra senast 2020, samtidigt som många företag har ambitiösare mål”.

K.  År 2008 åtog sig EU att minska avskogningen med minst 50 % fram till 2020 och att hejda den globala förlusten av skogsarealer fram till 2030.

L.  De värdefulla tropiska ekosystemen, som inte täcker mer än 7 % av jordens yta, står under ökat tryck från avskogning. Anläggningen av palmoljeodlingar orsakar omfattande skogsbränder, uttorkning av floder, jorderosion, dränering av torvmarker, förorening av vattendrag och en total förlust av biologisk mångfald, vilket i sin tur leder till förlust av många ekosystemtjänster och på ett avgörande sätt påverkar klimatet, bevarandet av naturresurser och bevarandet av den globala miljön för dagens och framtidens generationer.

M.  Konsumtionen av palmolja och dess härledda bearbetade varor har en stor del i EU‑konsumtionens inverkan på den globala avskogningen.

N.  Efterfrågan på vegetabiliska oljor överlag lär komma att öka(6), och efterfrågan på palmolja kommer enligt uppskattningar att fördubblas till 2050(7). Från 70-talet fram till i dag har 90 % av den ökade palmoljeproduktionen koncentrerats till Indonesien och Malaysia. Odlingen av oljepalmer håller dessutom på att få fäste även i andra asiatiska länder men även i Afrika och Latinamerika, där nya odlingar tillkommer hela tiden och befintliga byggs ut, en situation som kommer att leda till ytterligare skador på miljön. Att ersätta palmolja med andra vegetabiliska oljor skulle dock skapa ett behov av mer odlingsmark.

O.  Den massiva användningen av palmolja beror framför allt på att produkten är billig, vilket möjliggörs av den ökade förekomsten av oljepalmsodlingar på avskogade arealer. Användningen av palmolja i livsmedelsindustrin avspeglar dessutom en massinriktad och ohållbar produktions- och konsumtionsmodell som går stick i stäv med tanken på att använda och främja ekologiska ingredienser och produkter av hög kvalitet och förenliga med nollkilometermålet.

P.  Palmolja används alltmer som biobränsle och i bearbetade livsmedel, och ungefär 50 % av de förpackade varorna innehåller numera palmolja.

Q.  Vissa företag som handlar med palmolja lyckas inte bevisa bortom varje tvivel att palmoljan i deras leveranskedja inte har något att göra med avskogning, dränering av torvmarker eller miljöföroreningar och påvisa att den har producerats med full respekt för grundläggande mänskliga rättigheter och fullgoda sociala standarder.

R.  Enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet är kommissionen skyldig att i en global kontext utvärdera miljökonsekvenserna av unionens konsumtion av livsmedelsprodukter och andra produkter och att vid behov utarbeta åtgärdsförslag för att ta fasta på resultaten av dessa utvärderingar, samt att överväga att utveckla en unionshandlingsplan om avskogning och skogsdegradering.

S.  Kommissionen planerar studier om avskogning och palmolja.

T.  De totala växthusgasutsläppen orsakade av palmoljerelaterad förändring av markanvändningen är okända. Det är nödvändigt att förbättra de vetenskapliga bedömningarna i detta avseende.

U.  I producentländerna saknas säkra uppgifter om hur stora områden som är avsatta för godkänd eller icke godkänd odling av oljepalmer. Detta sätter redan från början käppar i hjulet på arbetet med att certifiera en hållbar palmoljeproduktion.

V.  År 2014 svarade energisektorn för 60 % av EU:s import av palmolja, varvid 46 % av den importerade palmoljan användes för transporter (sex gånger mer än 2010) och 15 % för el- och värmeproduktion.

W.  År 2020 kommer storleken på den mark som omvandlats för produktion av palmolja för biodieseländamål uppskattningsvis att uppgå till 1 Mha (miljon hektar) globalt, varav 0,57 Mha kommer att ha omvandlats i Sydostasiens primärskogar(8).

X.  Den totala förändrade markanvändningen till följd av EU:s biobränslemandat för 2020 uppgår till 8,8 Mha, varav 2,1 Mha mark omvandlats i Sydostasien på grund av trycket från utbredningen av oljepalmsodlingar, där hälften sker på bekostnad av tropiska skogar och torvmarker.

Y.  Regnskogsavverkningen förstör de naturliga livsmiljöerna för mer än hälften av världens djurarter och mer än två tredjedelar av dess växtarter och utgör ett hot mot deras överlevnad. Regnskogar härbärgerar några av världens mest sällsynta, ofta inhemska arter, som är upptagna i Internationella naturvårdsunionens (IUCN) rödlista i kategorin akut hotade arter som anses ha varit föremål för en observerad, uppskattad, förväntad eller misstänkt nedgång i populationen storlek på över 80 % under en tioårsperiod eller en period på tre generationer. Konsumenterna i EU bör bli bättre informerade om vilka insatser som görs för att skydda dessa djur- och växtarter.

Z.  Ett flertal undersökningar avslöjar omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter i samband med anläggning och drift av palmoljeodlingar i många länder, däribland tvångsavhysningar, väpnat våld, barnarbete, skuldslaveri och diskriminering av ursprungsbefolkningar.

AA.  Det finns mycket oroväckande rapporter(9) om att en betydande del av den globala produktionen av palmolja sker i strid med grundläggande mänskliga rättigheter och fullgoda sociala standarder, att barnarbete ofta förekommer och att det uppstår många markkonflikter mellan lokal- och ursprungsbefolkningar och innehavare av palmoljekoncessioner.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet påminner om att ett hållbart jordbruk, livsmedelstrygghet och ett hållbart skogsbruk tillhör huvudmålen i målen för hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet erinrar om att skogar är mycket viktiga för anpassningen till och begränsningen av klimatförändringarna.

3.  Europaparlamentet noterar komplexiteten i den globala avskogningens drivkrafter, såsom markröjning för boskap och jordbruksgrödor, särskilt för att producera sojafoder för boskap i EU, liksom även palmolja, stadsutbredning, avverkning och annan intensiv jordbruksverksamhet.

4.  Europaparlamentet konstaterar att 73 % av den globala avskogningen härrör från markröjning för jordbruksråvaror och 40 % från omvandling till storskaliga oljepalmodlingar med monokultur(10).

5.  Europaparlamentet konstaterar att exploatering av palmolja inte är den enda orsaken till avskogning, då även utbredning av olaglig avverkning och demografiskt tryck bär skuld till problemet.

6.  Europaparlamentet konstaterar att andra växtbaserade oljor från sojabönor, raps och andra grödor har ett mycket större miljöavtryck och kräver mycket mer omfattande markanvändning än palmolja. Parlamentet noterar att andra oljegrödor i regel medför mer intensiv användning av växtskydds- och gödselmedel.

7.  Europaparlamentet noterar med oro att den globala rusningen efter mark drivs av en ökad global efterfrågan på biobränslen och råvaror och av spekulation i mark och jordbruksråvaror.

8.  Europaparlamentet påminner om att EU är en stor importör av produkter från avskogning, som har förödande effekter för den biologiska mångfalden.

9.  Europaparlamentet konstaterar att knappt en fjärdedel (av värdet) av alla i den internationella handeln förekommande jordbruksråvaror från olaglig avskogning har EU som destination, bland annat 27 % av all soja, 18 % av all palmolja, 15 % av allt nötkött och 31 % av allt skinn(11).

10.  Europaparlamentet framhåller att EU, för att effektivt bekämpa den till konsumtionen av jordbruksråvaror kopplade avskogningen, i sina åtgärder inte bara bör titta på produktionen av palmolja utan även på alla sådana importerade jordbruksprodukter.

11.  Europaparlamentet erinrar om att Malaysia och Indonesien är de främsta producenterna av palmolja, med uppskattningsvis 85–90 % av den globala produktionen, och gläder sig åt att nivåerna för Malaysias primärskog har ökat sedan 1990. Fortfarande är det dock oroväckande att den nuvarande avskogningstakten i Indonesien står för en total förlust på -0,5 % vart femte år.

12.  Europaparlamentet påminner om att Indonesien sedan en tid tillbaka ligger på tredje plats i världen vad gäller utsläpp av koldioxid, samtidigt som den biologiska mångfalden minskar och flera hotade arter av vilda djur och växter håller på att utrotas.

13.  Europaparlamentet erinrar om att palmolja står för ca 40 % av världshandeln med alla vegetabiliska oljor och att EU med runt 7 miljoner ton per år är den näst största importören globalt.

14.  Europaparlamentet är oroat över att ungefär hälften av arealerna av olagligt avverkad skog används för produktion av palmolja avsedd för EU-marknaden.

15.  Europaparlamentet konstaterar att palmolja används som ingrediens och/eller substitut i den jordbruksbaserade livsmedelsindustrin på grund av sin produktivitet och sina kemiska egenskaper, exempelvis vad gäller möjligheter till enkel lagring, smältpunkt och lägre pris som råvara.

16.  Europaparlamentet konstaterar även att palmkärnkaka används i EU för djurfoder, särskilt för gödning av mjölk- och biffkor.

17.  Europaparlamentet poängterar i detta sammanhang att de sociala, hälsomässiga och miljömässiga normerna är strängare i EU.

18.  Europaparlamentet är fullt på det klara med hur komplex och sammansatt frågan om palmolja är och framhåller betydelsen av att ta fram en global lösning med kollektivt ansvar från många aktörers sida. Parlamentet förordar starkt denna princip för alla inblandade i leveranskedjan, däribland EU och andra internationella organisationer, medlemsstater, finansinstitut, producentländers regeringar, ursprungs- och lokalbefolkningar, nationella och multinationella företag inblandade i produktion, distribution och bearbetning av palmolja, konsumentorganisationer och icke-statliga organisationer. Parlamentet är dessutom övertygat om att samtliga dessa aktörer med nödvändighet måste medverka genom att samordna sina insatser för att lösa de många allvarliga problemen kopplade till ohållbar produktion och konsumtion av palmolja.

19.  Europaparlamentet framhåller att det finns ett delat globalt ansvar för att uppnå en hållbar palmoljeproduktion och lyfter även fram livsmedelsindustrins viktiga roll när det gäller att anskaffa hållbart producerade alternativ.

20.  Europaparlamentet konstaterar att ett antal råvaruproducenter och handlare, återförsäljare och andra mellanhänder i leveranskedjan, däribland europeiska företag, har gjort åtaganden inom produktion av och handel med råvaror utan avskogning och utan omvandling av kolrika torvmarker samt med respekt för mänskliga rättigheter, öppenhet och insyn, spårbarhet, kontroller utförda av tredje part och ansvarsfulla förvaltningsrutiner.

21.  Europaparlamentet inser att bevarandet av regnskogen och den biologiska mångfalden är av yttersta betydelse för jordens och mänsklighetens framtid, men framhåller att bevarandeinsatserna bör kombineras med politiska styrmedel för landsbygdsutveckling för att förebygga fattigdom och stödja sysselsättning för småjordbruksbefolkningar i de berörda områdena.

22.  Europaparlamentet anser att insatser för att hejda avskogningen måste inbegripa lokal kapacitetsuppbyggnad, tekniskt bistånd, utbyte av bästa praxis mellan grupper samt stöd för att hjälpa småbrukare att utnyttja sin befintliga odlingsmark på effektivast möjliga sätt utan att tillgripa mer skogsomvandling. Parlamentet framhåller i detta sammanhang agroekologiska metoders stora potential att maximera ekosystemens funktioner genom blandade tekniker för odling, skogsjordbruk och permakultur med stor mångfald utan att göra sig beroende av insatsvaror eller tillämpa monokultur.

23.  Europaparlamentet konstaterar att odling av palmolja kan bidra positivt till länders ekonomiska utveckling och erbjuda bärkraftiga ekonomiska möjligheter för jordbrukare, förutsatt att det sker på ett ansvarsfullt och hållbart sätt och att det fastställs stränga villkor för hållbar odling.

24.  Europaparlamentet noterar att det finns olika typer av frivilliga certifieringssystem, såsom RSPO, ISPO och MSPO, och välkomnar deras roll i främjandet av en hållbar palmoljeodling. Parlamentet konstaterar emellertid att hållbarhetskriterierna för dessa standarder är föremål för kritik, särskilt med avseende på ekologisk och social integritet. Parlamentet poängterar att förekomsten av olika system är förvirrande för konsumenterna och att det slutgiltiga målet bör vara att utveckla ett enda certifieringssystem som skulle göra hållbart producerad palmolja mer synlig för konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att ett sådant certifieringssystem garanterar att bara hållbart producerad palmolja kommer in på EU:s marknad.

25.  Europaparlamentet konstaterar att våra partner utanför EU också måste göras mer medvetna om sin roll i hanteringen av frågor om hållbarhet och avskogning, bland annat i fråga om sina anskaffningsmetoder.

Rekommendationer

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera EU:s internationella åtaganden, bland annat från COP21, FN:s skogsforum (UNFF)(12), FN:s konvention om biologisk mångfald (UNCBD)(13), New York-deklarationen om skogar och det hållbara utvecklingsmålet att hejda avskogningen senast 2020(14).

27.  Europaparlamentet noterar potentialen i initiativ såsom New York-deklarationen om skogar(15), vars syfte är att bidra till uppnåendet av den privata sektorns mål att avskogning från produktion av jordbruksråvaror såsom palmolja, soja, papper och nötkött ska vara avskaffad senast 2020. Parlamentet konstaterar att vissa företag har ambitiösare mål, men samtidigt som 60 % av de företag som är sysselsatta med palmolja har anammat sådana initiativ är hittills bara 2 % i stånd att spåra palmoljan de handlar med tillbaka till dess ursprung(16).

28.  Europaparlamentet noterar livsmedelsindustrins ansträngningar och framsteg när det gäller att anskaffa certifierad hållbar palmolja (CSPO). Parlamentet uppmanar alla industrisektorer som använder palmolja att öka ansträngningarna att anskaffa CSPO.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och alla medlemsstater som ännu inte har gjort det att visa sitt engagemang för att arbeta för ett EU-omfattande nationellt åtagande om att 100 % av den anskaffade palmoljan ska vara certifierat hållbar senast 2020, bland annat genom att underteckna och genomföra Amsterdamförklaringen om eliminering av avskogning från jordbruksråvarukedjor kopplade till europeiska länder, och för att arbeta för ett industriåtagande, bland annat genom att underteckna och genomföra Amsterdamförklaringen till stöd för en fullständigt hållbar leveranskedja för palmolja senast 2020.

30.  Europaparlamentet uppmanar palmoljeodlande företag att följa Bangkokavtalet om ett enhetligt sätt att fullgöra åtagandena att avstå från avskogning samt att tillämpa ”High Carbon Stock”-ansatsen, som hjälper till att fastställa områden som lämpar sig för palmoljeodling, såsom degraderad mark med dålig förmåga att lagra koldioxid och med litet naturvärde.

31.  Europaparlamentet uppmanar EU att stå fast vid sina åtaganden, intensifiera de pågående förhandlingarna om de frivilliga Flegt-partnerskapsavtalen och se till att de slutliga avtalen omfattar timmer som härrör från omvandling av skogar till följd av utveckling av palmoljeodlingar. Parlamentet framhåller behovet av att se till att dessa avtal är förenliga med folkrätten och internationella åtaganden om miljöskydd, mänskliga rättigheter och hållbar utveckling och att de leder till adekvata åtgärder för bevarande och hållbar förvaltning av skogar, däribland skydd av lokal- och ursprungsbefolkningarnas rättigheter. Parlamentet konstaterar att ett liknande förhållningssätt även skulle kunna intas för att säkerställa ansvarsfulla leveranskedjor för palmolja. Parlamentet föreslår att EU:s politik för palmoljesektorn ska ta fasta på Flegt-principerna om flerpartsdialog och hantering av djupt rotade förvaltningsproblem i producentländerna samt understödjande EU-importpolitik. Dessa åtgärder skulle kunna leda fram till förbättrade kontroller av palmindustrin i destinationsländerna.

32.  Europaparlamentet konstaterar att en viktig beståndsdel är samarbete med producentländer genom utbyte av information om hållbar och ekonomiskt lönsam utveckling och affärspraxis. Parlamentet stöder producentländerna i deras ansträngningar att utveckla hållbara metoder som kan bidra till att förbättra levnadsvillkoren och ekonomin i dessa länder.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av bästa praxis om insyn och samarbete mellan regeringar och företag som använder palmolja och att tillsammans med medlemsstaterna samarbeta med tredjeländer för att utforma och införa nationella lagar och respektera befolkningsgruppers hävdvunna markrättigheter som säkerställer skydd för skogar och skogsbefolkningar och deras utkomstmöjligheter.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera behovet av mekanismer för att komma till rätta med omvandlingen av skogar till kommersiella jordbruk inom ramen för Flegt-handlingsplanen om ett frivilligt partnerskapsavtal, och att ytterligare stärka organisationer i det civila samhället och ursprungsbefolkningar samt markägande jordbrukare i denna process.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU att som komplement till de frivilliga partnerskapsavtalen utforma lagstiftning med anknytning till frivilliga partnerskapsavtal om palmolja enligt mönster från EU:s timmerförordning, som inbegriper både företag och finansinstitut. Parlamentet konstaterar att EU har reglerat leveranskedjorna för timmer, fisk och konfliktmineraler men ännu inte leveranskedjor för jordbruksråvaror förenade med skogsrelaterade risker. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen och medlemsstaterna att öka ansträngningarna att tillämpa timmerförordningen för att förbättra kunskaperna om dess verkan och utröna om den kan fungera som modell för en ny EU-rättsakt avsedd att förhindra saluföring av icke hållbart producerad palmolja i EU.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med alla berörda parter från både den offentliga och den privata sektorn inleda informationskampanjer och förse konsumenterna med utförlig information om de positiva miljömässiga, sociala och politiska följderna av hållbar palmoljeproduktion. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att information om att en produkt är hållbart producerad tillhandahålls konsumenterna genom ett omedelbart igenkännbart tecken för alla produkter som innehåller palmolja, och rekommenderar starkt att detta tecken placeras på produkten eller förpackningen eller görs lättillgängligt genom tekniska lösningar.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta nära med andra betydande konsumenter av palmolja, såsom Kina, Indien och producentländerna, för att öka deras medvetenhet och undersöka gemensamma lösningar på problemet med tropisk avskogning och skogsdegradering.

38.  Europaparlamentet ser fram emot kommissionens studier om avskogning och palmolja, som är tänkta att läggas fram så snart som möjligt efter att de inkommit.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla fullständiga uppgifter om import, användning och konsumtion av palmolja i Europa.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sin forskning för att få fram information om den europeiska konsumtionens och de europeiska investeringarnas inverkan på avskogning, sociala problem, hotade arter och miljöföroreningar i tredjeländer, och att vädja till handelspartner utanför EU att följa efter.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla teknik och att lägga fram en konkret handlingsplan, bland annat informationskampanjer, för att begränsa den europeiska konsumtionens och de europeiska investeringarnas inverkan på avskogningen i tredjeländer.

42.  Europaparlamentet medger att befintliga certifieringssystem lämnar ett positivt bidrag men beklagar att varken RSPO, ISPO, MSPO eller något av de andra större erkända certifieringssystem verkligen förbjuder sina medlemmar att omvandla regnskogar eller torvmarker till palmodlingar. Parlamentet anser därför att dessa större certifieringssystem misslyckas med att verkligen begränsa växthusgasutsläppen i samband med anläggning och drift av odlingar och således inte heller har lyckats förhindra omfattande bränder i regnskogar och torvmarker. Kommissionen uppmanas även att säkerställa oberoende granskning och övervakning av dessa certifieringssystem för att garantera att den palmolja som släpps ut på EU-marknaden uppfyller alla nödvändiga krav och är hållbart producerad. Frågan om hållbarhet inom palmoljesektorn kan inte enbart lösas genom frivilliga åtgärder och strategier, utan palmoljeföretag bör även omfattas av bindande regler och ett obligatoriskt certifieringssystem.

43.  Europaparlamentet uppmanar EU att införa hållbarhetsminimikriterier för palmolja, och produkter som innehåller palmolja, som kommer in på EU:s marknad och därigenom se till att palmolja i EU

   varken direkt eller indirekt har gett upphov till degradering av ekosystem, såsom avskogning av primär- och sekundärskogar och förstörelse eller degradering av torvmarker eller andra ekologiskt värdefulla livsmiljöer, och inte förorsakar förlust av biologisk mångfald, först och främst av alla hotade djur- och växtarter,
   inte har gett upphov till ändrade markförvaltningsmetoder som påverkar miljön negativt,
   inte har gett upphov till ekonomiska, sociala och miljömässiga problem och konflikter, i synnerhet problem med barnarbete, tvångsarbete, markrofferi och avhysning av ursprungs- eller lokalbefolkningar,
   till fullo respekterar grundläggande mänskliga och sociala rättigheter och är helt förenlig med fullgoda sociala och arbetsrättsliga standarder avsedda att garantera arbetstagarnas säkerhet och välbefinnande,
   innebär att småodlare av palmolja kan integreras i certifieringssystemet och ta skälig del av intäkterna,
   odlas på odlingar som drivs med modern agroekologisk teknik för att driva på omställningen till hållbara jordbruksmetoder och på så vis minska de negativa miljömässiga och sociala effekterna.

44.  Europaparlamentet noterar att det redan finns kraftfulla standarder för ansvarsfull palmoljeproduktion, bland annat de som utvecklats av Innovationsgruppen för palmolja (Palm Oil Innovation Group, POIG), men att de ännu inte tillämpas på bred front av företag och certifieringssystem, med undantag för RSPO Next.

45.  Europaparlamentet noterar betydelsen av att alla aktörer i hela leveranskedjan kan skilja mellan hållbara respektive icke hållbara källor till palmolja och dess rester och biprodukter. Vidare är det viktigt att råvarorna kan spåras och att öppenhet och insyn råder i alla led i leveranskedjan.

46.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta fram ett bindande regelverk för att säkerställa att alla leveranskedjor för importörer av jordbruksråvaror kan spåras tillbaka till råvarans ursprung.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka spårbarheten för palmolja som importeras till EU och att, fram till dess att det gemensamma certifieringssystemet börjar tillämpas, överväga att tillämpa skilda tullsatsordningar som på ett mer korrekt speglar de verkliga kostnaderna i fråga om miljöpåverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att även överväga att införa och tillämpa icke-diskriminerande tullrelaterade och icke-tullrelaterade hinder baserade på palmoljans koldioxidavtryck. Parlamentet vill att principen om att förorenaren betalar ska tillämpas fullt ut i samband med avskogning.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydligt fastställa påföljder för bristande efterlevnad och samtidigt upprätthålla handelsförbindelserna med tredjeländer.

49.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att initiera en reform av nomenklaturen för Världstullorganisationens (WCO) harmoniserade system (HS) som skulle möjliggöra en åtskillnad mellan certifierade hållbara och ohållbara palmoljor och palmoljederivat.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål inbegripa bindande åtaganden i kapitlen om hållbar utveckling i sina avtal om handel och utvecklingssamarbete i syfte att förebygga avskogning, i synnerhet en garanti mot avskogning i handelsavtal med producentländer, och i syfte att tillhandahålla kraftfulla och genomförbara åtgärder för att bekämpa icke hållbara skogsbruksmetoder i producentländer.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrikta sig på utveckling av styrmedel som gör att frågan om miljöskydd på ett bättre sätt kan införlivas i utvecklingssamarbetet. På detta vis kan man se till att utvecklingsverksamheten inte ger upphov till oförutsedda ekologiska problem utan i stället verkar i synergi med skyddsverksamheten.

52.  Europaparlamentet konstaterar att svaga fastighetsregistersystem i producentländerna allvarligt hindrar kontrollen av palmoljeodlingarnas utbredning och begränsar småbrukarnas möjligheter att få de lån de behöver för att göra sina odlingar mer hållbara. Parlamentet konstaterar att en förstärkning av förvaltningen och skogsinstitutionerna på lokal och nationell nivå är en förutsättning för en verksam miljöpolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge tekniskt och finansiellt stöd till producentländerna för att stärka deras fastighetsregistersystem och förbättra palmoljeodlingarnas miljöhållbarhet. Parlamentet konstaterar att kartläggning av mark i producentländerna, även genom satellitteknik och geospatial teknik, är det enda sättet att bokföra oljepalmskoncessioner och införa riktade strategier för nybeskogning, återbeskogning och ekologiska korridorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa producentländerna med att införa program för att förebygga skogsbränder.

53.  Europaparlamentet stöder den indonesiska regeringens nyligen införda moratorium för torvmarker, som ska förhindra utbredningen av odlingar på beskogade torvmarker. Parlamentet stöder inrättandet av en myndighet för återställande av torvmarker i syfte att återställa 2 miljoner hektar branddrabbade torvmarker.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i dialogen med dessa länder ställa sig bakom behovet av att frysa de för sådana odlingar avsatta arealerna, och även föreskriva ett moratorium för nya koncessioner, till skydd för det som återstår av regnskogarna.

55.  Europaparlamentet är mycket oroat över att markaffärer kan bryta mot principen om lokalbefolkningens fria, på förhand inhämtade och välinformerade samtycke som fastslås i ILO-konvention 169. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att EU-baserade investerare fullt ut uppfyller internationella standarder om ansvarsfulla och hållbara investeringar i jordbruk, framför allt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations (FAO) och OECD:s vägledning om ansvarsfulla leveranskedjor inom jordbruket, FAO:s frivilliga riktlinjer om besittningsrätt till mark, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Parlamentet understryker behovet av åtgärder för att offer för företags överträdelser ska kunna få kompensation.

56.  Europaparlamentet uppmanar därför berörda myndigheter i ursprungsländerna att respektera de mänskliga rättigheterna, däribland skogsinvånares markrättigheter, och att stärka de miljömässiga, sociala och hälsomässiga åtagandena under iakttagande av de frivilliga riktlinjerna om besittningsrätt till mark utfärdade av FAO(17).

57.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU att stödja mikroföretag, småföretag och familjebaserade lokala företag på landsbygden och att främja nationell och lokal laglig registrering av egendom eller innehav av mark.

58.  Europaparlamentet framhåller den låga avskogningstakten för urbefolkningars mark med säkrade hävdvunna system för besittningsrätt och resursförvaltning, som har stor potential att åstadkomma kostnadseffektiva utsläppsminskningar och säkerställa globala ekosystemtjänster. Parlamentet vill att internationella klimat- och utvecklingsfonder utnyttjas för att säkra urbefolkningars mark och stödja urbefolkningar som investerar för att skydda sin mark.

59.  Europaparlamentet påminner om att fattiga kvinnor på landsbygden är särskilt beroende av skogsresurser för sitt uppehälle. Parlamentet framhåller behovet av att jämställdhetsintegrera nationella skogspolitiska åtgärder och myndigheter för att främja exempelvis lika möjligheter för kvinnor att äga mark och andra resurser.

60.  Europaparlamentet erinrar kommissionen om dess meddelande Bekämpande av avskogning och skogsdegradering för att motverka klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden (COM(2008)0645), som betonar ett helhetsgrepp på tropisk avskogning med hänsyn till alla de faktorer som driver avskogning, däribland palmoljeproduktion. Parlamentet erinrar kommissionen om dess mål i COP21-förhandlingarna att hejda minskningen av världens skogstäcke senast 2030 och att minska den totala tropiska avskogningen med minst 50 % senast 2020 i förhållande till nuvarande nivåer.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skynda på med utarbetandet av en EU‑handlingsplan om avskogning och skogsdegradering som innehåller konkreta regleringsåtgärder för att se till att inga leveranskedjor och finansiella transaktioner med koppling till EU medför avskogning och skogsdegradering, i enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet, samt en EU-handlingsplan om palmolja. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en enda, gemensam definition av ”nollavskogning”.

62.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna och kommissionen att ta fram en definition av skog som inkluderar biologisk, social och kulturell mångfald för att förhindra markrofferi och förstörelse av tropiska skogar till följd av stora monokulturer av palmolja, eftersom det skulle äventyra EU:s klimatåtaganden. Parlamentet betonar behovet av att prioritera inhemska arter och därmed skydda ekosystem, livsmiljöer och lokalbefolkningar.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en EU-handlingsplan om ansvarsfullt företagande.

64.  Europaparlamentet insisterar på att utvecklingsbanker bör se till att deras bestämmelser för socialt skydd och miljöskydd är bindande och helt i linje med internationell människorättslagstiftning. Parlamentet efterlyser ökad transparens i privata och statliga finansinstituts finansiering.

65.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa obligatoriska krav om främjande av hållbart producerad palmolja i alla nationella förfaranden för offentlig upphandling.

66.  Europaparlamentet noterar med oro att det kommersiella jordbruket fortsätter att vara en viktig faktor bakom den globala avskogningen och att runt hälften av all tropisk avskogning sedan 2000 har berott på den olagliga omvandlingen av skog till kommersiella jordbruk, som också kan innebära en konfliktrisk. Parlamentet efterlyser mer samordning av politiken för skogsbruk, kommersiellt jordbruk, markanvändning och landsbygdsutveckling för att uppnå målen för hållbar utveckling och fullgöra klimatåtagandena. Parlamentet betonar behovet av en konsekvent politik för utveckling även på detta område, även vad gäller EU:s politik för förnybar energi.

67.  Europaparlamentet uppmärksammar problemen med markkoncentrationsprocesser och förändrad markanvändning som uppstår då monokulturer såsom palmoljeodlingar skapas.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ytterligare forskning om hur växthusgasutsläppen påverkas av ändrad markanvändning, däribland avskogning och produktion av bioenergi.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föregå med gott exempel inför andra länder genom att i EU:s lagstiftning upprätta redovisningsregler för växthusgasutsläpp från brukade våtmarker och för ändrad markanvändning i fråga om våtmarker.

70.  Europaparlamentet noterar effekterna av stora oljepalmmonokulturer, som ökar förekomsten av skadegörare, vattenföroreningar från jordbrukskemikalier och markerosion och påverkar kolsänkorna och ekologin i hela regionen, vilket hindrar djurarters migration.

71.  Europaparlamentet konstaterar att den senaste forskningen påvisar att skogsjordbruk med polykultur för oljepalmodlingar kan medföra kombinerade fördelar i fråga om biologisk mångfald, produktivitet och positiva sociala resultat.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa samstämmighet och främja synergier mellan den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) och annan EU-politik och se till att politiken bedrivs på ett sätt som är förenligt med program avsedda att motverka avskogning i utvecklingsländer, såsom REDD. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att GJP-reformen varken direkt eller indirekt leder till vidare avskogning och att den stöder målet att få slut på den globala avskogningen. Vidare uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att se till att miljöproblem kopplade till palmoljerelaterad avskogning även hanteras utifrån målen i EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020, som bör utgöra en integrerad del av unionens yttre åtgärder på detta område.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge stöd åt organisationer som inriktar sig på främst in situ- men även ex situ-skydd av alla djurarter som drabbats av förlust av livsmiljöer till följd av avskogning för palmoljeändamål.

74.  Europaparlamentet efterlyser mer forskning om hållbart foder på EU-nivå för att det ska utvecklas alternativ till oljepalmprodukter för det europeiska jordbruket.

75.  Europaparlamentet konstaterar att 70 % av de biobränslen som förbrukas i EU odlas eller produceras i EU, och av de biobränslen som importeras till EU är 23 % palmolja, främst från Indonesien, och 6 % soja(18).

76.  Europaparlamentet konstaterar att efterfrågan på biobränsle i EU har indirekta effekter förenade med förstörelse av tropiska skogar.

77.  Europaparlamentet konstaterar att biobränslen härledda ur grödor, när indirekt ändring av markanvändning tas med i beräkningen, i vissa fall till och med kan leda till en nettoökning av växthusgasutsläppen, t.ex. när man bränner livsmiljöer som innehåller stora mängder bundet kol, såsom tropiska skogar och torvmarker. Parlamentet är bekymrat över att konsekvenserna av indirekt ändrad markanvändning inte omfattas av kommissionens bedömning av frivilliga system.

78.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att, som ett led i reformen av direktivet om förnybar energi, i det frivilliga systemet inkludera särskilda kontrollförfaranden med avseende på konflikter om besittningsrätt till mark, tvångsarbete/barnarbete, dåliga arbetsförhållanden för jordbrukare och hälso- och säkerhetsrisker. Parlamentet uppmanar även EU att ta hänsyn till konsekvenserna av indirekt ändrad markanvändning och att inkludera krav i fråga om socialt ansvar i reformen av direktivet om förnybar energi.

79.  Europaparlamentet vill att det i EU:s politik för biobränslen införs effektiva hållbarhetskriterier som skyddar mark av stort värde för den biologiska mångfalden, stora kollager och torvmarker och som inbegriper sociala kriterier.

80.  Europaparlamentet har tagit del av Europeiska revisionsrättens senaste rapport(19) med en analys av de befintliga certifieringssystemen för biodrivmedel, i vilken revisionsrätten fann att dessa system saknar viktiga hållbarhetsaspekter, som att de inte beaktar efterfrågans indirekta effekter, saknar verifiering och inte kan garantera att certifierade biodrivmedel inte orsakar avskogning och därtill kopplade socioekonomiska återverkningar. Parlamentet är medvetet om frågetecknen kring insynen i samband med utvärderingen av certifieringssystemen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra insynen i hållbarhetssystemen, bland annat genom att utarbeta en lämplig förteckning över de aspekter som bör granskas, såsom årsrapporter och möjlighet att begära granskning utförd av en oberoende tredje part. Parlamentet anser även att kommissionen bör ha förstärkta befogenheter att verifiera och övervaka systemen, rapporterna och aktiviteterna.

81.  Europaparlamentet begär att domstolens relevanta rekommendationer ska genomföras, enligt vad kommissionen enats om.

82.  Europaparlamentet noterar med oro att 46 % av all palmolja som importeras av EU är avsedd för produktion av biobränslen, vilket kräver användning av ungefär en miljon hektar tropisk mark. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att vegetabiliska oljor som driver på avskogningen, däribland palmolja, ska fasas ut som beståndsdel i biobränslen, helst till 2020.

83.  Europaparlamentet konstaterar att enbart ett förbud mot eller utfasning av palmolja kan leda till att tropiska vegetabiliska ersättningsoljor används för produktion av biobränslen, som med all sannolikhet skulle odlas i samma ekologiskt känsliga områden som palmolja och som kan ha mycket större inverkan på den biologiska mångfalden, markanvändningen och växthusgasutsläppen än vad palmolja har. Parlamentet rekommenderar att man försöker hitta och främja mer hållbara alternativ till biobränslen, såsom europeiska oljor producerade av raps och solrosfrön som odlats inhemskt.

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samtidigt stödja vidareutveckling av andra och tredje generationens biobränslen för att minska risken för indirekt ändring av markanvändning inom unionen och stimulera övergången till avancerade biobränslen i enlighet med direktiv (EU) 2015/1513 och i överensstämmelse med unionens ambitioner om en cirkulär ekonomi, resurseffektivitet och utsläppssnål rörlighet.

o
o   o

85.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) http://ec.europa.eu/environment/forests/pdf/1.%20Report%20analysis%20of%20impact.pdf
(2) Kommissionens meddelande Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2011)0244).
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0034.
(4) Källa: Forest Trends: Consumer Goods and Deforestation: An Analysis of the Extent and Nature of Illegality in Forest Conversion for Agriculture and Timber Plantations http://www.forest-trends.org/documents/files/doc_4718.pdf.
(5) Källa: World Resources Institute http://www.wri.org/blog/2015/10/indonesia%E2%80%99s-fire-outbreaks-producing-more-daily-emissions-entire-us-economy.
(6) http://www.fao.org/docrep/016/ap106e/ap106e.pdf (FAO, World Agriculture Towards 2030/2050 – 2012 års översyn).
(7) http://wwf.panda.org/what_we_do/footprint/agriculture/palm_oil/ (WWF)
(8) Källa: Globiomstudien https://ec.europa.eu/energy/sites/ener/files/documents/Final%20Report_GLOBIOM_publication.pdf.
(9) Till exempel: Amnesty International – The Great Palm Oil Scandal https://www.amnesty.org/en/documents/asa21/5243/2016/en/ och Rainforest Action Network – The Human Cost of Conflict Palm Oil https://d3n8a8pro7vhmx.cloudfront.net/rainforestactionnetwork/pages/15889/attachments/original/1467043668/The_Human_Cost_of_Conflict_Palm_Oil_RAN.pdf?1467043668.
(10) The impact of EU consumption on deforestation: Comprehensive analysis of the impact of EU consumption on deforestation, 2013, Europeiska kommissionen, http://ec.europa.eu/environment/forests/pdf/1.%20Report%20analysis%20of%20impact.pdf (s. 56).
(11) Källa: FERN: Stolen Goods The EU’s complicity in illegal tropical deforestation (http://www.fern.org/sites/fern.org/files/Stolen%20Goods_EN_0.pdf).
(12) Slutsatserna från FN:s skogsforum.
(13) FN:s konvention om biologisk mångfald, Aichimålen: https://www.cbd.int/sp/targets/
(14) Mål för hållbar utveckling, artikel 15.2, målet att hejda avskogningen https://sustainabledevelopment.un.org/sdg15
(15) FN:s klimattoppmöte 2014
(16) http://forestdeclaration.org/wp-content/uploads/2015/09/2016-NYDF-Goal-2-Assessment-Report.pdf
(17) FN:s livsmedels- och jordbruksorganisations frivilliga riktlinjer för ansvarsfull förvaltning av markinnehav, fiskeri och skog inom ramen för nationell livsmedelstrygghet, Rom 2012, http://www.fao.org/docrep/016/i2801e/i2801e.pdf
(18) Eurostat – Supply, transformation and consumption of renewable energies, årsuppgifter (nrg_107a), Globiomstudien The land use change impact of biofuels consumed in the EU, 2015, och http://www.fediol.be/.
(19) Källa: Europeiska revisionsrätten: Certifiering av biodrivmedel: brister när det gäller erkännandet av och tillsynen över systemet http://www.eca.europa.eu/sv/Pages/NewsItem.aspx?nid=7171.


Kvinnor och deras roller i landsbygdsområden
PDF 209kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden (2016/2204(INI))
P8_TA(2017)0099A8-0058/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) samt artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Pekingplattformen,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, som antogs 1979,

–  med beaktande av rådets direktiv 79/7/EEG av den 19 december 1978 om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(5),

–  med beaktande av artikel 7 i förordning (EU) nr 1305/2013 om Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2008 om kvinnornas situation i EU:s landsbygdsområden(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2011 om kvinnors roll inom jordbruket och i landsbygdsområden(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 om initiativ för grön sysselsättning: ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om familjeföretag i Europa(9),

–  med beaktande av rekommendationerna från FN:s kommitté för globalt tryggad livsmedelsförsörjning om djuruppfödning och livsmedelssäkerhet av den 17 oktober 2016, särskilt dem om jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om hur den gemensamma jordbrukspolitiken kan öka sysselsättningen på landsbygden(10),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8‑0058/2017), och av följande skäl:

Kvinnors mångfunktionella roller i landsbygdsområden

A.  De sociala och ekonomiska förhållandena och levnadsvillkoren har förändrats mycket under de senaste decennierna och varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, och även inom dem.

B.  Kvinnor bidrar i stor utsträckning till landsbygdsekonomin, och diversifieringsåtgärder och begreppet mångfunktionalitet – som nödvändiga förutsättningar för strategier för hållbar utveckling, även om de ännu inte utnyttjas fullt ut på alla områden – har gett kvinnor nya möjligheter, med hjälp av innovation och skapandet av nya koncept som gör att jordbruket kan bli mer dynamiskt.

C.  Det är ofta kvinnor som står för utvecklingen av de kompletterande verksamheter på eller utanför gården som går utöver jordbruksproduktionen och gör det möjligt att skapa ett reellt mervärde för verksamheter på landsbygden.

D.  Kvinnor som bor i landsbygdsområden är inte en enhetlig grupp eftersom deras situation, sysselsättning, bidrag till samhället och slutligen deras behov och intressen varierar avsevärt, såväl mellan som inom medlemsstaterna.

E.  Kvinnor är aktiva inom jordbruksverksamhet, företagande och turism och spelar en viktig roll när det gäller att bevara kulturella traditioner i landsbygdsområden, vilka kan bidra till att bygga upp och/eller stärka den regionala identiteten i sådana områden.

F.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundprincip för Europeiska unionen och dess medlemsstater och att främja den är en av dess huvudsakliga målsättningar. Jämställdhet är en av EU:s värdegrunder och erkänns i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. EU har tagit på sig den specifika uppgiften att integrera jämställdhet i all sin verksamhet. Jämställdhetsintegrering är ett viktigt verktyg för att införliva denna princip i EU:s politik, åtgärder och insatser i syfte att främja jämställdhet och bekämpa diskriminering med målet att öka kvinnors aktiva deltagande på arbetsmarknaden och i ekonomisk och verksamhet. Detta verktyg tillämpas också på EU:s struktur- och investeringsfonder, däribland Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu).

G.  Familjejordbruk är den vanligaste verksamhetsmodellen för jordbruk i EU-28, där 76,5 % av arbetet utförs av jordbruksägaren eller hans eller hennes familjemedlemmar(11) och bör därför stödjas och skyddas. Familjejordbruk främjar solidaritet mellan generationerna och socialt ansvar samt miljöansvar, och bidrar således till en hållbar landsbygdsutveckling.

H.  Med tanke på den ökande urbaniseringen är det nödvändigt att ha en aktiv, dynamisk och välmående befolkning i landsbygdsområdena, med särskild uppmärksamhet på områden med naturbetingade begränsningar, eftersom bevarandet av miljön och landskapet är beroende av det.

I.  Den åldrande befolkningen i kombination med minskat jordbruk och ekonomisk nedgång i EU:s landsbygdsområden är några av de främsta orsakerna till avfolkningen och till varför kvinnor lämnar landsbygden, vilket har negativa konsekvenser inte bara för arbetsmarknaden, utan också för den sociala infrastrukturen. Denna situation kan endast stoppas om de europeiska institutionerna och regeringarna gör allt de kan för att deras arbete såväl som deras rättigheter ska få större erkännande, och om de förser landsbygden med de tjänster som krävs för att arbetsliv och privatliv ska kunna förenas.

J.  Landsbygdsturism, som handlar om att erbjuda varor och tjänster på landsbygden genom familjeföretag och kooperativa företag, är en lågriskverksamhet som skapar sysselsättning, gör det möjligt att kombinera privat- och familjeliv med arbetsliv och ger befolkningen på landsbygden, särskilt kvinnorna, incitament att stanna kvar där.

K.  Den ekonomiska krisen har drabbat hela Europeiska unionen, och haft särskilt allvarliga konsekvenser för många landsbygdsområden. Effekterna av krisen är fortfarande märkbara och bland unga på landsbygden är arbetslösheten, fattigdomen och avfolkningen särskilt utbredd, vilket framför allt påverkar kvinnor. Kvinnor känner direkt av krisens effekter i driften av jordbruk och hushåll.

L.  En sådan situation utgör en stor utmaning för den gemensamma jordbrukspolitiken, som bör säkerställa landsbygdens utveckling och samtidigt stärka dess potential.

M.  Det är nödvändigt att bibehålla en hållbar och livskraftig jordbrukssektor som en grundläggande ekonomisk, miljömässig och social bas i landsbygdsområden, vilket bidrar till landsbygdsutveckling, hållbar livsmedelsproduktion, biologisk mångfald och nya arbetstillfällen.

N.  Småjordbrukens och familjejordbrukens ställning som primära livsmedelsproducenter måste förbättras och deras jordbruks- och uppfödningsverksamhet upprätthållas genom att främja innovation och tillräckliga finansiella resurser och åtgärder på EU-nivå. I EU försvann 2,4 miljoner jordbruk mellan 2005 och 2010, varav de flesta var småjordbruk eller familjejordbruk, vilket ökade arbetslösheten i landsbygdsområden.

O.  Främjande av diversifieringsåtgärder och utveckling av korta leveranskedjor, samt främjande av producentorganisationer, kan bidra till sektorns motståndskraft, som utmanas av otillbörliga affärsmetoder och alltmer volatila marknader.

P.  Det är viktigt att stödja och främja kvinnors deltagande i värdekedjan för jordbruksproducerade livsmedel, eftersom de oftast arbetar inom produktion och bearbetning.

Q.  Tillgång till livslångt lärande, möjlighet till erkännande av färdigheter som förvärvats i en icke-formell miljö, möjlighet att bli omskolad och förvärva kompetenser som kan vara användbara på en dynamisk arbetsmarknad är nödvändiga förutsättningar för ökad sysselsättning bland kvinnor i landsbygdsområden.

R.  Kooperativ, ömsesidiga bolag, sociala företag och andra alternativa företagsmodeller har enorm potential att stimulera en hållbar ekonomisk tillväxt för alla och ge kvinnor ekonomisk egenmakt i landsbygdsområdena och inom jordbrukssektorn.

S.  Om jämställdhet ska kunna uppnås inom jordbruks- och livsmedelsproduktionen samt inom turism och andra branscher på landsbygden, måste kvinnor och flickor delta i utbildning och livslångt lärande, särskilt inom områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt entreprenörskap.

Utmaningar för kvinnor i landsbygdsområden

T.  Kvinnor utgör lite mindre än 50 % av den totala befolkningen i arbetsför ålder på landsbygden i EU, men bara cirka 45 % av hela den förvärvsarbetande befolkningen. Det är många som varken registreras som arbetslösa eller ingår i arbetslöshetsstatistiken och det finns inga tydliga siffror på kvinnors deltagande i jordbruksverksamhet som ägare eller anställda.

U.  I områden i EU med övervägande landsbygd förvärvsarbetade 2009 endast 61 % av kvinnorna i åldersgruppen 20–64 år(12). I många medlemsstater har kvinnor i landsbygdsområden begränsad tillgång till sysselsättning och deras möjligheter att få arbete inom jordbruket är relativt små. Samtidigt spelar de fortfarande en viktig roll för utvecklingen av landsbygdsområdena och för den sociala strukturen i dessa områden genom att bidra till hushållens inkomster eller förbättra levnadsvillkoren.

V.  2014 svarade kvinnorna för ungefär 35 % av den totala arbetstiden inom jordbruket och utförde 53,8 % av deltidsarbetet samt 30,8 % av heltidsarbetet och bidrog därför starkt till jordbruksproduktionen. Det arbete som utförs av makor och andra kvinnliga familjemedlemmar på gårdarna är ofta oumbärligt och ett mer eller mindre ”osynligt arbete” eftersom det inte har någon yrkesstatus som skulle ge arbetet ett erkännande och låta kvinnor registrera sig i socialförsäkringssystemet, vilket skulle förhindra eventuell förlust av rättigheter såsom sjukledighet och mammaledighet, och säkerställa deras ekonomiska oberoende.

W.  I vissa medlemsstater, som i Frankrike, finns det olika rättsliga ställningar för makor som arbetar regelbundet på gården (medarbetare i företaget, anställd eller driftsledare), vilket ger dem ett regelrätt socialt skydd mot oförutsedda händelser i privatlivet och yrkeslivet.

X.  I genomsnitt är det endast 30 % av jordbruksföretagen inom EU som drivs av kvinnor, men det finns många kvinnor som arbetar i jordbruket, och de flesta rubriceras som ägarens maka, vilket motsvarar 80,1 % av alla makor 2007(13).

Y.  Gårdens ägare är den person som anges i bankhandlingar och som får bidrag och intjänade rättigheter och den person som representerar företaget i föreningar och sammanslutningar. Att inte vara jordbrukets ägare innebär att man inte har några rättigheter som rör detta ägandeförhållande (rätt till samlat gårdsstöd, bidrag för am- och dikor, planteringsrätter för vinstockar, inkomster osv.), och detta försätter kvinnliga jordbrukare i en utsatt och ofördelaktig position.

Z.  För att kvinnor ska få det stöd som gynnar arbetande kvinnor i jordbruket måste de vara registrerade som ägare eller delägare. EU bör stödja kvinnliga ägare eller delägare av jordbruk, eftersom det skulle vara positivt för deras situation på arbetsmarknaden, för deras sociala rättigheter och ekonomiska oberoende, och innebära att de skulle synliggöras mer (och deras bidrag till ekonomin och intäkterna skulle erkännas) i landsbygdsområden och ges ökad tillgång till mark.

AA.  Kvinnor i landsbygdsområden måste bli mer synliga i europeisk, nationell och regional statistik så att deras situation och den roll som de spelar återspeglas.

AB.  Ett ökat tillträde för unga människor och kvinnor till mark, skulle underlätta generationsskiften inom jordbruket och främja den ekonomiska tillväxten och den sociala välfärden.

AC.  Tillhandahållande av kvalitativa och rimligt prissatta offentliga och privata tjänster inklusive omsorg för barn, äldre och andra omsorgsbehövande, bland annat personer med funktionsnedsättning, är viktigt för alla invånare i landsbygdsområden. Sådana tjänster är särskilt viktiga för att underlätta en balans mellan arbetsliv och privatliv, särskilt för kvinnor, eftersom de i större utsträckning har tagit hand om yngre, omsorgsbehövande och äldre familjemedlemmar.

AD.  Kvinnan har en multifunktionell roll på landsbygden och därför skulle sådana tjänster göra det möjligt för dem att arbeta och gå vidare i sitt yrkesliv samtidigt som en rättvis fördelning av familje- och omsorgsansvaret säkerställs.

AE.  Förutsättningen för ökad livskvalitet på landsbygden är att det finns infrastruktur såsom transportförbindelser, tillgång till höghastighetsbredband, inklusive mobila datatjänster och energiförsörjning samt sociala tjänster, hälso- och sjukvårdstjänster samt utbildningstjänster av god kvalitet.

AF.  Bredbandstäckningen på landsbygden fortsätter att släpa efter den nationella täckningen i EU-28. År 2015 hade 98,4 % av hushållen på landsbygden tillgång till minst en bredbandsteknik, men endast 27,8 % kunde använda nästa generation av tjänster. Den digitala infrastrukturen, som inte är fullt utvecklad i alla landsbygdsområden i EU, kan vara till stor hjälp för att få tillgång till information och utbildningsmöjligheter, informationsdelning och utbyte av god praxis mellan kvinnor i landsbygdsområden, och kan utgöra en viktig del i det stöd som behövs för att få den kvinnliga befolkningen i dessa områden att stanna kvar.

AG.  Utbildning är grundläggande för att främja värdet av jämställdhet, och bör främjas på alla områden, inte enbart i skolor men också i yrkesutbildning, och särskilt i utbildning som fokuserar på primärsektorn.

AH.  En förbättring av de allmänna förhållandena på landsbygden kommer att höja statusen för kvinnor i dessa områden.

AI.  Kvinnornas stora bidrag till den lokala utvecklingen och landsbygdsutvecklingen återspeglas inte tillräckligt i deras deltagande i motsvarande beslutsprocesser, eftersom kvinnor i landsbygdsområden ofta är underrepresenterade i beslutsfattande organ som jordbrukskooperativ, fackföreningar och kommunala förvaltningar. Det är mycket viktigt att öka kvinnors representation i sådana organ.

AJ.  Kvinnor i landsbygdsområden drabbas också av de skillnader som finns mellan mäns och kvinnors löner och pensioner, vilka i vissa medlemsstater ökar. Aktuell statistik om sysselsättningssituationen för kvinnor i landsbygdsområden samt deras arbets- och levnadsvillkor måste därför få större uppmärksamhet.

AK.  Det har hittills inte inrättats några tematiska delprogram om kvinnor i landsbygdsområden, och kvinnors deltagande i användningen av de instrument som finns tillgängliga inom landsbygdsutvecklingsprogram var fram till 2014 tyvärr mycket lågt. Av 6,1 miljoner deltagare i utbildningsåtgärder var endast 28 % kvinnor. Det var endast 19 % av stödmottagarna när det gäller fysiska investeringar i modernisering av jordbruksföretag som var kvinnor, och 33 % av stödmottagarna av diversifieringsåtgärder var kvinnor. Vad gäller de arbetstillfällen som har skapats till följd av åtgärder inom axel 3 (diversifiering av ekonomin i landsbygdsområden) var endast 38 % av stödmottagarna kvinnor.

1.  Europaparlamentet betonar den aktiva roll som kvinnor spelar i landsbygdsområden och erkänner kvinnors bidrag till ekonomin i sådana områden som entreprenörer, chefer för familjeföretag och främjare av hållbar utveckling. Parlamentet anser att kvinnors företagande utgör en viktig pelare för hållbar utveckling i landsbygdsområdena i socialt, ekonomiskt och ekologiskt hänseende och därför bör främjas, uppmuntras och stödjas inom strategier för landsbygdsutveckling, särskilt genom yrkesutbildning, främjande av kvinnligt ägande, kvinnliga företagarnätverk och deras tillgång till investeringar och krediter liksom av kvinnors representation i ledningsorgan samt genom att skapa de möjligheter som krävs för att stödja unga kvinnor med egna företag, som arbetar deltid och som ofta är låginkomsttagare.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna stödja en lyckad balans mellan arbete och familjeliv, främjandet av nya arbetstillfällen och bättre livskvalitet i landsbygdsområden samt uppmuntra kvinnor till att realisera sina egna projekt.

3.  Europaparlamentet välkomnar stödet till kvinnor i landsbygdsområden i form av initiativ med särskild inriktning på erkännande från samhället och nätverkande. Parlamentet betonar i synnerhet kvinnors mycket viktiga roll som medlemmar i småjordbruk och familjejordbruk, vilka utgör den huvudsakliga socioekonomiska enheten i landsbygdsområden och är de som står för livsmedelsproduktion, bevarande av traditionella kunskaper och färdigheter, regionala identiteter samt miljöskydd. Parlamentet anser att kvinnliga jordbrukare har en viktig roll att spela för att värna småjordbruk och familjejordbruk med framtidsutsikter.

4.  Europaparlamentet anser att eftersom kvinnor på landsbygden har olika roller, arbeten och situationer måste stödet anpassas till deras behov och intressen för att deras sysselsättningsmöjligheter ska kunna förbättras.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja, uppmuntra, underlätta och främja tillträde till arbetsmarknaden för kvinnor i landsbygdsområden som en prioritering i sin framtida landsbygdsutvecklingspolitik, och att formulera mål för varaktig betald sysselsättning i detta avseende. Parlamentet begär att medlemsstaterna i sina strategier för landsbygdsutveckling inkluderar program med särskild inriktning på kvinnors bidrag till att nå målen i Europa 2020-strategin.

6.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i landsbygdsområden omfattar många olika arbeten vid sidan av konventionellt jordbruk, och parlamentet betonar i detta sammanhang att kvinnor i landsbygdsområden kan åstadkomma förändring i riktning mot ett hållbart och ekologiskt sunt jordbruk och kan spela en viktig roll i skapandet av gröna arbetstillfällen.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett mer ändamålsenligt sätt utnyttja och informera om det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter, att använda Ejflu-specifika åtgärder som främjar kvinnors sysselsättning, att främja och öka olika typer av anställningsformer för kvinnor, med hänsyn till de särskilda förhållandena i landsbygdsområdena, att erbjuda olika typer av incitament för att stödja hållbarhet för och utveckling av nystartade företag samt små och medelstora företag, och att lägga fram initiativ för att skapa nya och behålla befintliga arbetstillfällen i jordbrukssektorn och att göra dem mer attraktiva för unga kvinnor.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att regelbundet bevaka kvinnors situation i landsbygdsområden och att i möjligaste mån utnyttja de särskilda instrumenten och de befintliga åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken för att fler kvinnor ska bli stödmottagare, så att deras situation förbättras.

9.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att behålla och förbättra tematiska delprogram för ”Kvinnor i landsbygdsområden” när den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras i framtiden, och basera dessa program på bl.a. marknadsföring, direktförsäljning och främjande av produkter på lokal eller regional nivå, eftersom de kan bidra till att skapa sysselsättning för kvinnor i landsbygdsområden.

10.  Europaparlamentet påpekar att jämställdhet är ett centralt mål för EU och dess medlemsstater, uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa att jämställdhet integreras i EU:s samtliga program, åtgärder och initiativ och efterlyser därför integrering av ett jämställdhetsperspektiv i den gemensamma jordbrukspolitiken och i sammanhållningspolitiken på landsbygden. Parlamentet föreslår nya riktade åtgärder vars syfte är att via Ejflu få kvinnor i landsbygdsområden att delta på arbetsmarknaden.

11.  Europaparlamentet hoppas att en större förståelse för kvinnors situation i landsbygdsområden på medellång sikt ska leda till en europeisk stadga för kvinnliga jordbrukare som fastställer detta koncept och kartlägger direkta och indirekta former av diskriminering av kvinnor i landsbygdsområden och åtgärder för positiv särbehandling för att avskaffa dem.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att, mot bakgrund av de villkor som ställs i fråga om jämställdhet, som en skyldighet och ett centralt mål för EU och dess medlemsstater och för icke-diskriminering, skapa större synergier vid användning av de instrument som finns tillgängliga inom Ejflu, Leader+, Horisont 2020 och ESF för att skapa bättre arbets- och levnadsvillkor, att bedriva en särskild skräddarsydd politik som syftar till att socialt och ekonomiskt integrera kvinnor och flickor, särskilt från utsatta och marginaliserade grupper och ge dem egenmakt, och att öka medvetenheten om alla de möjligheter som den befintliga lagstiftningen erbjuder kvinnor i landsbygdsområden enligt befintlig lagstiftning.

13.  Europaparlamentet understryker att särskilda åtgärder måste utarbetas för att främja utbildning, sysselsättning och skydd av rättigheter för de mest utsatta kvinnorna med särskilda behov, såsom kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnliga migranter, inklusive säsongsarbetare, flyktingar och kvinnor som tillhör minoriteter, kvinnor som är offer för könsbaserat våld, kvinnor som helt saknar utbildning eller som har låg utbildning, ensamstående mödrar osv.

14.  Europaparlamentet betonar den centrala roll som kvinnor i regel har när det gäller bokföringsarbete i familjejordbruk och framhåller i detta sammanhang bristen på rådgivning om ett jordbruk har ekonomiska problem.

15.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att garantera att kvinnors deltagande i ledningen för jordbruksföretag till fullo erkänns, samtidigt som deras möjlighet att bli ägare eller delägare av jordbruk främjas och underlättas.

16.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att främja informationsåtgärder och tekniska stödåtgärder samt utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna om yrkesstatus för de som hjälper makor i jordbruket, så att de kan få individuella rättigheter, särskilt exempelvis mammaledighet, socialförsäkringsskydd vid arbetsolycka, tillgång till utbildning och rätt till pension.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att underlätta bestämmelser för en gemensam jordbrukspolitik som leder till en jämn fördelning av stöd och som säkerställer stöd till småjordbruk.

18.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stöd till kvinnors deltagande i beslutsfattande i landsbygdsområden genom utbildningsverksamhet som utformas för att få dem att delta på områden och i sektorer där de är underrepresenterade, och genom informationskampanjer som tar upp vikten av ett aktivt kvinnligt deltagande i kooperativ, såväl i egenskap av partner som i ledande befattningar.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja jämställdhet i olika ledningsorgan och representationsorganisationer, för att främja lika deltagande och en jämn maktfördelning samt ökad kvinnlig representation i arbetsgrupper och övervakningskommittéer för landsbygdsutveckling och i alla typer av jordbruksorganisationer, föreningar och offentliga institutioner, så att beslutsfattandet avspeglar både kvinnors och mäns synpunkter, och att uppmuntra deras deltagande i lokala aktionsgrupper och en utveckling av lokala partnerskap inom ramen för Leader-programmet.

20.  Europaparlamentet efterlyser stöd för kvinno- och lantbrukarorganisationer som spelar en viktig roll för att främja och initiera nya program för utveckling och diversifiering.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut tillämpa befintliga rättsakter om likabehandling av kvinnor och män, bland annat vad gäller socialförsäkring, mammaledighet och föräldraledighet. Parlamentet uppmuntrar dem att förbättra lagstiftningen om jämställdhet på arbetsmarknaden, och att säkerställa socialförsäkringsskydd för både män och kvinnor som arbetar i landsbygdsområden.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka införlivandet av befintliga rättsakter för att åtgärda de problem och den diskriminering som de kvinnor som bor och arbetar i landsbygdsområden möter.

23.  Parlamentet betonar att effektiva åtgärder måste vidtas på europeisk och nationell nivå för att minska det nuvarande könslönegapet och pensionsklyftan. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna och respektive regionala myndigheter beakta den mångdimensionella aspekten av pensionsklyftan mellan kvinnor och män vid utarbetandet av specifika politiska åtgärder inom EU:s strategi för landsbygdsutveckling, eftersom olika faktorer, däribland klyftor i sysselsättning och lön, avbrutna yrkeskarriärer, deltidsarbete, medhjälpande makors informella arbete, utformning av pensionssystem samt minskade bidrag kan komma att leda till en allt större pensionsklyfta.

24.  Europaparlamentet uppmanar vidare medlemsstaterna att garantera anständiga pensioner, inklusive en minimipension, främst för att hjälpa kvinnor i landsbygdsområden att behålla sin ekonomiska frihet när de når pensionsåldern.

25.  Europaparlamentet anser att EU:s politik när det gäller kvinnors levnadsförhållanden på landsbygden också måste beakta levnads- och arbetsvillkoren för kvinnor som är säsongsanställda inom jordbruket, i synnerhet deras behov av socialt skydd, sjukförsäkring samt hälso- och sjukvård. Parlamentet betonar att dessa kvinnors arbete måste värderas så högt som möjligt.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka de sociala aktörernas och organisationernas roll, som arbetar sida vid sida med myndigheterna, i kontrollen av att arbetslagstiftningen efterlevs, åtgärder vidtas mot odeklarerat arbete och sociala rättigheter samt säkerhetsstandarder följs, för att på så sätt underlätta den sociala och ekonomiska integrationen av samtliga kvinnliga arbetstagare, inbegripet migranter, säsongsarbetare och flyktingar.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att utveckla informationsdatabaser och informationsnätverk på medlemsstatsnivå i syfte att registrera och öka medvetenheten om den ekonomiska och sociala situationen för kvinnor i landsbygdsområden, och om deras bidrag till samhället.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar därför kommissionen och medlemsstaterna att se över sina statistiska planer i syfte att införa verktyg som mäter kvinnornas totala bidrag till landsbygdens inkomster och ekonomi, och att om möjligt könsuppdela indikatorer, och att optimera användningen av data om den ekonomiska och sociala situationen för kvinnor i landsbygdsområden och deras delaktighet i den verksamhet som bedrivs, för att bättre anpassa politiska åtgärder.

29.  Europaparlamentet efterlyser bättre övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, bättre insamling av uppgifter samt bättre utvärderingsindikatorer för att identifiera kvinnors roll i jordbruket och deras ”osynliga” arbetsinsats.

30.  Europaparlamentet påpekar att man måste ägna större uppmärksamhet åt att ta fram aktuell statistik om kvinnors markägande.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter inte bara tillhandahålla lämpligt informationsmaterial om möjligheter till stöd som är särskilt riktat till kvinnliga jordbrukare och kvinnor i landsbygdsområden, utan att också ge full tillgång till utbildning på jordbruksområdet och alla sektorer med anknytning till jordbruk, inklusive forskarutbildning och specialistkurser för företagare och jordbruksproducenter som ger kvinnor med kompetens inom företagsutveckling, kunskaper och tillgång till finansiering och mikrofinansiering för att starta och konsolidera näringsverksamhet, och som också ger dem möjlighet att delta i flera olika produktionsverksamheter på landsbygden och öka deras konkurrenskraft inom jordbruks- och landsbygdsområden, även inom landsbygdsturism som är kopplat till delar av det kommersiella jordbruket.

32.  Europaparlamentet vill se att omfattande yrkesrådgivning erbjuds såväl som rådgivning om diversifiering av företag, och att insatser görs för att öka kvinnors ekonomiska egenmakt, främja kooperativ, ömsesidiga företag, sociala företag och alternativa företagsmodeller, samt förbättra deras entreprenörsstänkande och entreprenörskunskaper.

33.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att kommissionens nya kompetensagenda är ett tillfälle för medlemsstaterna att bättre identifiera och certifiera färdigheter som förvärvats utanför det formella utbildning- och yrkesutbildningssystemen för att bekämpa social utestängning och risken för fattigdom.

34.  Europaparlamentet vill se att kvinnor med högre utbildning deltar i jordbruk, djurhållning och skogsbruk, och att detta ska underlättas genom utbildningsprogram vars syfte är att utveckla verksamhet som är kopplat till tillhandahållandet av rådgivningstjänster till jordbruk och innovation att göra.

35.  Europaparlamentet föreslår ett successivt införande av jämställdhetsmoduler i specialiserade utbildningsprogram för jordbruk och i utformningen av läromaterial, främjandet av informationskampanjer om jämställdhet i landsbygdsområden, med ett fokus på vikten av jämställdhet i skolor på landsbygden.

36.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att ge råd och stöd till kvinnor så att de kan bedriva jordbruksverksamhet och utföra andra innovativa uppgifter på landsbygden.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja och stödja kvinnoorganisationer på landsbygden, och även att uppmuntra nätverksverksamhet, knutpunkter, databaser och föreningar som del av en viktig social, ekonomisk och kulturell utveckling, eftersom de etablerar nätverk och informationskanaler, skapar utbildning och sysselsättning, strävar efter att öka utbytet av erfarenheter och bästa praxis på alla nivåer samt skapar större medvetenhet om den sociala och ekonomiska situationen för kvinnor i landsbygdsområden. Parlamentet uppmuntrar företagsinitiativ, föreningar, kooperativ och organisationer som företräder kvinnor.

38.  Europaparlamentet uppmanar de regionala aktörerna att, med ekonomiska medel ur den andra pelaren, genomföra informationskampanjer för att understryka könsneutralitet inom alla yrken och för att bryta upp den fortfarande mycket traditionella rollfördelningen inom jordbruket.

39.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta lika tillgång till mark, säkerställa äganderätt och arvsrätt och att underlätta tillgång till krediter för kvinnor för att uppmuntra dem att etablera sig på landsbygden och att bidra till jordbrukssektorn. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att ta itu med frågan om markrofferi och markkoncentration på EU-nivå.

40.  Europaparlamentet välkomnar de nya typerna av jordbrukslån som har blivit tillgängliga på grund av det nära samarbetet mellan kommissionen och Europeiska investeringsbanken, och rekommenderar att medlemsstaterna använder dem så brett som möjligt.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att tillhandahålla inrättningar och offentliga och privata tjänster till rimliga priser och av hög kvalitet för vardagslivet i landsbygdsområden, särskilt hälso- och sjukvårds-, utbildnings- och omsorgstjänster. Parlamentet konstaterar att detta skulle kräva infrastrukturer för barnomsorg, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningsinstitutioner, äldreboenden och boenden för andra omsorgsbehövande, möjligheter till vikarier vid sjukdom och mammaledighet samt kulturella tjänster.

42.  Europaparlamentet betonar betydelsen av att tillhandahålla nya möjligheter för betald anställning, särskilt för kvinnor, för att bevara samhällen på landsbygden, och samtidigt skapa villkor som underlättar en tillfredsställande balans mellan arbetsliv och privatliv.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att använda strukturfonderna och Sammanhållningsfonden för att utöka och modernisera transportinfrastrukturen och att säkra en trygg energiförsörjning samt tillförlitliga infrastrukturer och tjänster för bredband med hög hastighet. Parlamentet framhåller betydelsen av digital utveckling i landsbygdsområdena och utvecklingen av ett helhetsperspektiv (”den digitala byn”).

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna vikten av att utöka den digitala agendan till landsbygden eftersom den digitala utvecklingen på ett betydande sätt kan bidra till att skapa arbetstillfällen, underlätta egenföretagande, främja konkurrenskraften och utvecklingen av turism samt skapa en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv.

45.  Europaparlamentet uppmanar lokala och nationella myndigheter samt andra institutioner att garantera de grundläggande rättigheterna för migranter och säsongsarbetare och deras familjer, i synnerhet kvinnor och särskilt utsatta personer, och att främja deras integrering i det lokala samhället.

46.  Europaparlamentet lyfter fram de stora skillnaderna i barnomsorg mellan stads- och landsbygdsområden, samt de regionala skillnaderna när det gäller att uppfylla Barcelonamålen om barnomsorg.

47.  Europaparlamentet fördömer alla former av våld mot kvinnor och konstaterar att hjälp till offren spelar en avgörande roll. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att skicka en stark signal om nolltolerans mot våld mot kvinnor, och att genomföra strategier och erbjuda tjänster som anpassats efter rådande förhållanden på landsbygden för att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och därmed se till att offer har möjlighet att få hjälp.

48.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna samt de regionala och lokala myndigheterna att garantera att offren för våld mot kvinnor som bor i landsbygdsområden och avlägsna områden inte berövas lika tillgång till hjälp, och upprepar sin uppmaning till EU och dess medlemsstater att ratificera Istanbulkonventionen så fort som möjligt.

49.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram ett förslag till EU-direktiv om våld mot kvinnor.

50.  Europaparlamentet betonar att landsbygdsområdena i medlemsstaterna spelar en avgörande roll för ekonomin och livsmedelsförsörjningen i vårt moderna samhälle, där mer än 12 miljoner jordbrukare producerar en tillräcklig mängd hälsosamma och säkra livsmedel till en halv miljard konsumenter i hela Europeiska unionen. Det är ytterst viktigt att samhällena i dessa områden förblir livskraftiga genom att uppmuntra kvinnor och familjer att stanna kvar.

51.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att garantera en stark och tillräckligt finansierad gemensam jordbrukspolitik som arbetar för de europeiska jordbrukarna och konsumenterna, främjar landsbygdsutveckling, minskar effekterna av klimatförändringar och skyddar samt förbättrar den naturliga miljön, samtidigt som en trygg livsmedelsförsörjning av hög kvalitet garanteras och fler arbetstillfällen skapas.

52.  Europaparlamentet konstaterar att det i landsbygdsområden ofta finns natur- och kulturarv som måste skyddas och utvecklas i kombination med en hållbar turism och miljöutbildning.

53.  Europaparlamentet framhåller att multifunktionalitet är ett viktigt begrepp som omfattar sådan ekonomisk, social, kulturell och verksamhet samt miljöverksamhet som bedrivs i landsbygdsområden som ett komplement till jordbruksproduktionen, och som skapar sysselsättning för framför allt kvinnor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna därför att främja åtgärder för diversifiering av verksamheter såsom direktförsäljning av varor, sociala tjänster, omsorgstjänster samt lantgårdsturism. Parlamentet anser att man i denna sektor, med tanke på det ökande intresset för denna typ av turism, bör inrätta företagsnätverk för denna verksamhet och utbyta bästa praxis.

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 6, 10.1.1979, s. 24.
(2) EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.
(3) EUT L 180, 15.7.2010, s. 1.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.
(6) EUT C 66 E, 20.3.2009, s. 23.
(7) EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 13.
(8) Antagna texter, P8_TA(2015)0264.
(9) Antagna texter, P8_TA(2015)0290.
(10) Antagna texter, P8_TA(2016)0427.
(11) Enligt Eurostats undersökning om jordbrukets struktur.
(12) Europeiska kommissionen (2011) ”Agriculture and Rural Development. EU Agricultural Economic Briefs. Rural Areas and the Europe 2020 Strategy – Employment’, Brief nr 5 – november 2011.
(13) Europeiska kommissionen (2012), ”Agricultural Economic Briefs. Women in EU agriculture and rural areas: hard work, low profile”, Brief nr 7 – juni 2012.


Undersökningen av utsläppsmätningar i bilindustrin
PDF 212kWORD 57k
Europaparlamentets rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin (2016/2908(RSP))
P8_TA(2017)0100B8-0177/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 226 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets, rådets och kommissionens beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG av den 19 april 1995 om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt(1),

–  med beaktande av parlamentets beslut (EU) 2016/34 av den 17 december 2015 om tillsättning av en undersökningskommitté beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin och fastställande av dess ansvarsområden, antal ledamöter och mandatperiod(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i Europa(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2015 om utsläppsmätningar i bilindustrin(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2016 om undersökningen av utsläppsmätningar i bilindustrin (enligt interimsbetänkande A8-0246/2016))(7),

–  med beaktande av slutrapporten från undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin (A8-0049/2017),

–  med beaktande av förslaget till rekommendation från undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin,

–  med beaktande av artikel 198.12 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Artikel 226 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för Europaparlamentet att tillsätta en tillfällig undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser av unionsrätten eller administrativa missförhållanden i anslutning till unionsrätten, utan att detta påverkar en eventuell domstolsprövning på nationell nivå eller unionsnivå. Detta är en viktig aspekt av parlamentets tillsynsbefogenheter.

B.  På grundval av ett förslag från talmanskonferensen beslutade parlamentet den 17 december 2015 dels att tillsätta en undersökningskommitté för att undersöka påstådd underlåtenhet att tillämpa unionsrätten i samband med utsläppsmätningar i bilindustrin, dels att kommittén skulle komma med de rekommendationer som den ansåg nödvändiga.

C.  Undersökningskommittén inledde sitt arbete den 2 mars 2016 och antog sin slutrapport den 28 februari 2017, i vilken den beskrev metoden för och slutsatserna från undersökningen.

D.  Marknadsandelen för dieseldrivna personbilar har under de senaste årtiondena ökat i Europeiska unionen till en nivå som innebär att dessa fordon nu utgör mer än hälften av alla nya bilar som säljs i nästan varje medlemsstat. Den fortsatt ökade marknadsandelen för dieselfordon har även varit en följd av EU:s klimatpolitik, eftersom dieseltekniken har fördelar jämfört med bensinmotorer när det gäller koldioxidutsläppen. Vid förbränningsstadiet producerar dieselmotorer jämfört med bensinmotorer många fler förorenande ämnen utöver koldioxid, som är mycket och direkt skadliga för folkhälsan, t.ex. kväveoxid, svaveloxid och atmosfäriska partiklar. Teknik för att begränsa sådana förorenande ämnen finns och används på marknaden.

E.  Det finns för närvarande teknik för att följa Euro 6-normerna för kväveoxidutsläpp från dieseldrivna fordon, även med hänsyn till verkliga körförhållanden och utan negativa effekter på koldioxidutsläppen.

F.  Bästa praxis från Förenta staterna, som innebär hårdare utsläppsnormer för både bensin- och dieseldrivna fordon, och striktare efterlevnadsstrategier, utgör en norm som EU bör eftersträva.

G.  Att skydda folkhälsan och miljön bör vara ett gemensamt samhälleligt problem och ansvar, där alla intressenter, även inom bilindustrin, har en viktig roll att spela.

1.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidta de nödvändiga åtgärderna för att offentliggöra undersökningskommitténs slutrapport, i enlighet med artikel 198.11 i arbetsordningen och artikel 4.2 i beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att säkerställa att slutsatserna och rekommendationerna från undersökningen omsätts i praktiken, i enlighet med beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom 18 månader från antagandet av denna rekommendation, och regelbundet efter det, lämna in en heltäckande rapport om kommissionens och medlemsstaternas uppföljningsåtgärder till undersökningskommitténs slutsatser och rekommendationer.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att ge utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för transport och turism i uppdrag att bevaka de åtgärder som vidtas utifrån undersökningsutskottets slutsatser och rekommendationer, i enlighet med artikel 198.13 i arbetsordningen.

5.  Europaparlamentet uppmanar sitt utskott för konstitutionella frågor att agera på undersökningsutskottets rekommendationer när det gäller begränsningarna av parlamentets undersökningsrätt.

Laboratorieprovningar och utsläpp vid verklig körning

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sin interna struktur så att en enskild kommissionsledamot (och ett generaldirektorat), i enlighet med principen om kollektivt ansvar, ansvarar för såväl lagstiftningen om luftkvalitet som politiken rörande källor för förorenande utsläpp. Parlamentet vill se en ökning av de mänskliga och tekniska resurser som avsätts för fordon, fordonssystem och utsläppskontrollteknik i kommissionen, samt att det gemensamma forskningscentret fortsätter att förbättra den interna tekniska expertisen.

7.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att ändra sin interna struktur och ansvarsfördelning, så att allt det lagstiftningsansvar på området för fordonsutsläpp som för närvarande innehas av generaldirektoratet för inre marknaden, industri, entreprenörskap samt små och medelstora företag (GD GROW) överförs till generaldirektoratet för miljö (GD ENV).

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det finns tillräckliga mänskliga resurser, tillräckligt med teknisk expertis och lämplig autonomi i det gemensamma forskningscentret, och att då även vidta åtgärder för att behålla relevant erfarenhet av fordons- och utsläppsteknik och fordonstestning i organisationen. Parlamentet konstaterar att det gemensamma forskningscentret kan få ytterligare granskningsansvar när det gäller krav i förslaget om ny lagstiftning om marknadstillsyn och typgodkännande.

9.  Europaparlamentet begär att samtliga testresultat från det gemensamma forskningscentret fullständigt och icke-anonymiserat ställs till allmänhetens förfogande via en databas. Parlamentet begär vidare att det gemensamma forskningscentrets laboratorium för fordonsutsläpp (Vela) rapporterar till en tillsynsnämnd som består av företrädare för medlemsstaterna samt miljö- och hälsoskyddsorganisationer.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlagstiftarna att i samband med den pågående översynen av förordning (EG) nr 715/2007 säkerställa att de åtgärder enligt artiklarna 5.3 och 14 som är avsedda att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av lagstiftningsakten antas genom delegerade akter för att säkerställa att parlamentet och rådet kan utöva vederbörlig kontroll, samtidigt som risken för onödiga förseningar vid antagandet av dessa åtgärder minskas. Parlamentet motsätter sig starkt att dessa åtgärder skulle vidtas med genomförandeakter.

11.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande av de tredje och fjärde paketen om utsläpp under faktiska körförhållanden för att fullborda regleringsramen för det nya typgodkännandeförfarandet, och för en snabb tillämpning av denna ram. Parlamentet påpekar att om test av utsläpp under faktiska körförhållanden effektivt ska kunna minska skillnaderna mellan de utsläpp som uppmäts i laboratorier och på vägen, måste specifikationerna i test- och utvärderingsförfarandena utformas mycket noggrant och omfatta vitt varierande körförhållanden med hänsyn till temperatur, motorbelastning, körhastighet, höjd över havet, vägtyp och andra parametrar som kan förekomma vid körning i unionen.

12.  Europaparlamentet noterar att flera städer i EU har ingett en ansökan om ogiltigförklaring av det andra paketet eftersom kommissionens förordning, genom införandet av nya höjda gränsvärden för kväveoxidutsläpp, medför en ändring i en väsentlig del av en grundläggande rättsakt och därmed strider mot ett väsentligt förfarandemässigt krav och mot bestämmelserna i luftkvalitetsdirektivet (2008/50/EG) beträffande begränsningen av de högsta utsläppsnivåerna för kväve när det gäller dieselfordon.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2017 se över överensstämmelsefaktorn för tester av kväveoxidutsläpp under faktiska körförhållanden, i enlighet med bestämmelserna i det andra paketet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att årligen granska överensstämmelsefaktorn utifrån den tekniska utvecklingen i syfte att sänka den till 1 senast 2021.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över tillämplig unionslagstiftning för att kunna avgöra om utsläppandet av andra fordonssystem eller andra produkter på marknaden kan vara en följd av otillräckliga testförfaranden, såsom i fallet med utsläpp från fordon, eller inom andra områden där marknadstillsyn också saknas, och att lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag för att se till att normerna på den inre marknaden följs.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag för att införa miljöinspektioner på EU-nivå i syfte att kontrollera förenligheten med miljöproduktstandarder, utsläppsgränser för drifttillstånd och EU:s miljölagstiftning i allmänhet.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt arbete med att förbättra ombordsystem för utsläppsmätning för att förbättra deras tillförlitlighet och minska felmarginalen. Parlamentet anser att ombordsystem för utsläppsmätning, i fråga om atmosfäriska partiklar, bör ha teknisk förmåga att kunna ta hänsyn till partiklar som är mindre än 23 nanometrar och som är de skadligaste för folkhälsan.

17.  Europaparlamentet anser att de horisontella bestämmelser om inrättandet av, och arbetet i, kommissionens expertgrupper som kommissionen antog den 30 maj 2016 är en förbättring i förhållande till de gamla bestämmelserna, till exempel när det gäller kravet på meningsfulla och fullständiga protokoll från sammanträden. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över dessa bestämmelser i syfte att stärka kravet på en balanserad sammansättning av expertgrupperna. Kommissionen uppmanas att säkerställa en strikt och omedelbar efterlevnad av de (uppdaterade) horisontella bestämmelserna samt att utarbeta en rapport till parlamentet och rådet med en utvärdering av genomförandet av dem.

18.  Europaparlamentet begär att allmänheten ska få tillgång till deltagarförteckningar och sammanträdesprotokoll från kommittéer inom kommittéförfarandet, t.ex. tekniska kommittén för motorfordon, och kommissionens expertgrupper, t.ex. arbetsgruppen för motorfordon eller arbetsgruppen för lätta fordons utsläpp vid verklig körning (RDE‑LDV).

19.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att säkerställa att deras nationella parlament får mer insyn i handlingar från sammanträdena i den tekniska kommittén för motorfordon.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att väsentligen ändra de befintliga principerna för arkivering och lagring av information och se till att anmärkningar, kontakter mellan olika avdelningar, förslag och inofficiella diskussioner inom kommissionen, medlemsstaterna, rådet och deras företrädare arkiveras automatiskt. Parlamentet beklagar bristerna i de offentliga registren till följd av att alltför få handlingar arkiveras, vilket innebär att aktiva åtgärder måste vidtas för att arkivering ska ske.

Manipulationsanordningar

21.  Europaparlamentet anser att även om tester av utsläpp under faktiska körförhållanden kommer att minimera risken för användning av manipulationsanordningar kommer det inte att leda till att eventuella olagliga metoder förhindras fullt ut. Parlamentet rekommenderar därför att man följer de amerikanska myndigheternas exempel och bygger in en viss oförutsägbarhet i testerna för typgodkännandet och för överensstämmelsen hos fordon i drift för att förhindra att kvarvarande kryphål utnyttjas och säkerställa överensstämmelse under ett fordons hela livscykel. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det testprotokoll för manipulationsanordningar som ingår i den vägledning för utvärdering av hjälputsläppsstrategier och förekomsten av manipulationsanordningar som kommissionen antog den 26 januari 2017 och som är tillämplig för fordon som redan finns på marknaden. Parlamentet förväntar sig att medlemsstaternas nationella myndigheter snarast antar detta protokoll i sin marknadstillsyn och genomför den rekommenderade fordonstestningen inom oförutsägbara variationer i de standardiserade testförhållandena, såsom omgivande temperatur, fartmönster, fordonslast och testets längd, vilket även kan omfatta oannonserade tester.

22.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de officiella testerna av fordons koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning fortfarande endast kommer att göras inom ramen för ett laboratorietestförfarande (WLTP), vilket innebär att olaglig användning av manipulationsanordningar förblir möjlig och kan gå obemärkt förbi. Parlamentet vädjar eftertryckligen till kommissionen och medlemsstaterna att införa fjärrövervakningssystem för fordon – med fjärranalysutrustning utmed vägarna och/eller mätare ombord på fordonen – för att kontrollera miljöprestandan hos de fordon som är i drift och upptäcka eventuella olagliga metoder som kan leda till fortsatt diskrepans mellan den uppgivna och den verkliga prestandan.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer ingående analysera varför de strängare bestämmelserna mot manipulationsanordningar som finns i den nuvarande lagstiftningen om tunga fordon inte inkluderades i lagstiftningen om lätta fordon.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra en intern översyn för att kontrollera påståendet att det gemensamma forskningscentrets slutsatser och oro rörande att eventuellt olagligt agerande från tillverkarnas sida aldrig nådde högre upp i hierarkin, trots att de diskuterades inom kommissionens avdelningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera sina slutsatser till parlamentet.

25.  Europaparlamentet anser att det bör införas en tydlig rapporteringsmekanism inom kommissionen för att se till att när bristande överensstämmelse konstateras av det gemensamma forskningscentret rapporteras det till alla relevanta nivåer i kommissionens hierarki.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge det gemensamma forskningscentret i uppdrag att, tillsammans med nationella myndigheter och oberoende forskningsinstitut, ytterligare undersöka de misstänkta utsläpp som konstaterades hos flera fordon i augusti 2016.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ålägga biltillverkare att inom ramen för det nyligen införda kravet på att offentliggöra deras grund- och hjälputsläppsstrategier, förklara alla onormala utsläpp från fordon som upptäcks vid testning samt att visa varför de behöver tillämpa undantagen i artikel 5.2 i förordning (EG) nr 715/2007. Medlemsstaterna uppmanas att lämna ut resultaten av sina undersökningar och de tekniska testresultaten till kommissionen och parlamentet.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt övervaka medlemsstaternas användande av undantag för manipulationsanordningar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den metod och tekniska utvärdering av hjälputsläppsstrategier som ingår i kommissionen vägledning av den 26 januari 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda överträdelseförfaranden vid behov.

Typgodkännande och överensstämmelse för fordon i drift

29.  Europaparlamentet vill se att man, för att värna konsumenternas intresse och skydda miljön, snarast antar förslaget till förordning om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon och släpfordon till dessa (2016/0014(COD))(8), vilket ska ersätta det nuvarande ramdirektivet om typgodkännande, samt vill se att detta träder i kraft senast 2020. Parlamentet anser att ett upprätthållande av ambitionsnivån i kommissionens ursprungliga förslag, i synnerhet vad gäller införandet av EU:s kontroll av systemet, bör utgöra minimikravet för att förbättra EU-systemet. Parlamentet anser vidare att ett mer omfattande och samordnat system för typgodkännande och marknadstillsyn, inbegripet EU-kontroll, gemensamma revisioner och samarbete med och mellan nationella myndigheter bör utgöra målet för de interinstitutionella förhandlingarna i ärendet.

30.  Europaparlamentet anser att större tillsyn på EU-nivå är enda sättet att säkerställa att EU:s lagstiftning om fordon efterlevs ordentligt och att marknadstillsyn i EU genomförs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det nya ramen för typgodkännande och marknadstillsyn godkänns fullständigt och enhetligt, samt att samordna de nationella typgodkännande- och marknadstillsynsmyndigheternas arbete och medla vid eventuella konflikter.

31.  Europaparlamentet vill se en drastisk förstärkning av marknadstillsynen som ska bygga på tydligt fastställda regler och en tydligare ansvarsfördelning i den nya ramen för EU:s typgodkännande, för att kunna upprätta ett förbättrat, effektivt och funktionellt system

32.  Europaparlamentet anser att den nya ramen för EU:s typgodkännande bör inkludera omtestning, i tillräcklig omfattning, av fordon, system, komponenter och separata tekniska enheter som redan är tillgängliga på marknaden, för att kontrollera att de överensstämmer med typgodkännandena och med tillämplig lagstiftning med flera olika slags tester på grundval av statistiskt relevanta urval, och vid behov vidta korrigeringsåtgärder inbegripet återkallande av fordon, indragna typgodkännanden och straffavgifter. Parlamentet anser att det gemensamma forskningscentrets kunskaper är mycket viktiga för denna uppgift.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utvärdera Förenta staternas system med slumpmässiga tester utanför produktionslinjen och av fordon i drift, samt att dra de slutsatser som krävs för att förbättra deras marknadstillsyn.

34.  Europaparlamentet föreslår när det gäller personbilar att slumpvisa marknadstillsynstester, inbegripet med ospecificerade testprotokoll, görs av minst 20 procent av de nya modeller som släpps ut på unionsmarknaden varje år liksom av en representativ mängd äldre modeller, för att kontrollera att fordonen på vägarna överensstämmer med unionens säkerhets- och miljölagstiftning. Parlamentet anser att man, när man väljer ut de fordon som ska testas på unionsnivå, bör följa upp underbyggda klagomål och ta hänsyn till tester som utförts av tredje part, fjärranalysdata, rapporter från periodiska tekniska inspektioner och annan information.

35.  Europaparlamentet understryker att de behöriga nationella myndigheterna måste bedriva en systematisk kontroll av produktionsöverensstämmelse och överensstämmelse i drift av fordon, och att denna kontroll måste samordnas och övervakas på EU-nivå. Parlamentet anser att tester av produktionsöverensstämmelsen och överensstämmelsen hos fordon i drift bör göras av en annan teknisk tjänst än den som ansvarar för typgodkännandet av fordonet i fråga och att interna tekniska tjänster inte bör få utföra utsläppstester för typgodkännandeändamål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att en gång för alla förtydliga vilken myndighet som ansvarar för marknadstillsynen på deras territorium, att se till att denna myndighet är medveten om sitt ansvar samt att meddela kommissionen detta. Parlamentet anser att ett mycket närmare samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaternas marknadstillsynsmyndigheter och kommissionen, även i fråga om nationella marknadstillsynsplaner, kommer att förbättra marknadstillsynen i EU överlag och göra det möjligt för kommissionen att identifiera brister i de nationella marknadstillsynssystemen.

36.  Europaparlamentet anser att en större samordning och dialog mellan typgodkännandemyndigheterna och kommissionen, inom ett forum som leds av kommissionen, kommer att bidra till främjandet av god praxis för att säkerställa ett effektivt och harmoniserat genomförande av förordningen om typgodkännande och marknadstillsyn.

37.  Europaparlamentet anser att möjligheten till en oberoende fullständig översyn av typgodkännanderesultat, inbegripet uppgifter från rullningstester, kommer att förbättra ramens effektivitet och att uppgifterna i fråga bör vara tillgängliga för berörda parter.

38.  Europaparlamentet efterlyser en riktig och oberoende finansiering av typgodkännanden, marknadstillsyn och tekniska tjänsters verksamhet, exempelvis genom inrättandet av en avgiftsstruktur, genom medlemsstaternas nationella budgetar eller genom en kombination av de båda metoderna. Parlamentet anser att typgodkännandemyndigheter bör vara skyldiga att kontrollera de handelsmässiga och ekonomiska förbindelserna mellan biltillverkare och leverantörer å ena sidan och biltillverkare och tekniska tjänster å andra sidan för att förhindra intressekonflikter.

39.  Europaparlamentet hänvisar till det typgodkännandesystem som finns i Förenta staterna, där avgifter från tillverkare som täcker kostnaderna för certifierings- och efterlevnadsprogram skickas till den amerikanska statskassan varpå den amerikanska kongressen avsätter medel för miljöskyddsbyrån så att den kan genomföra sina program,. Parlamentet anser att detta är ett system som skulle kunna vara användbart för att förbättra oberoendet i EU:s system.

40.  Europaparlamentet efterlyser ett snabbt antagande och genomförande samt en skyndsam tillämpning av det fjärde RDE-paketet, som reglerar användningen av ombordsystem för utsläppsmätning för kontroller av överensstämmelse i drift och för tester som utförs av tredje part. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett mandat för det gemensamma forskningscentret att i samband med den nya typgodkännanderamen utföra utsläppstester med ombordsystem för utsläppsmätning som en del av kontrollerna av överensstämmelse i drift på EU-nivå.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlagstiftarna att i den kommande förordningen om godkännande av och marknadstillsyn över motorfordon inrätta ett EU-omfattande fjärranalysnätverk för att övervaka fordonsflottans verkliga utsläpp och identifiera alltför förorenande fordon för att rikta kontrollerna av överensstämmelse i drift och spåra fordon som eventuellt blivit föremål för olagliga ändringar med maskinvara (t.ex. plattor för avstängning av avgasåterföringssystem samt borttagande av dieselpartikelfilter eller system för selektiv katalytisk reduktion) eller med programvara (olaglig chiptrimning).

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja sina delegerade befogenheter i enlighet med artikel 17 i direktiv 2014/45/EU om periodisk provning av motorfordons och tillhörande släpvagnars trafiksäkerhet, för att uppdatera testmetoderna för periodiska tekniska fordonsinspektioner för mätning av fordons kväveoxidutsläpp.

43.  Europaparlamentet anser att typgodkännandemyndigheter, marknadstillsynsmyndigheter och tekniska avdelningar bör utföra sina åtaganden. Parlamentet anser att de därför avsevärt och kontinuerligt bör förbättra sin kompetensnivå, och uppmanar i detta syfte till regelbundna, oberoende revisioner av deras verksamhet.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över möjligheten att kräva att tillverkaren ska meddela kommissionen sitt val av teknisk tjänst, i syfte att främja faktisk kunskap om situationen.

45.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att kräva att biltillverkare ska offentliggöra och motivera sina utsläppsstrategier för typgodkännandemyndigheterna, liksom är fallet med tunga fordon.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att granska om de ”standardlösningar” som tillverkarna erbjuder för att reparera fordon som innehåller fusksystem verkligen uppfyller utsläppsregelverket och att genomföra slumpmässiga kontroller av nya fordon som har reparerats.

Efterlevnad och sanktioner

47.  Europaparlament efterlyser en striktare och mer effektiv efterlevnad av bestämmelserna om fordonsutsläpp i EU. Parlamentet föreslår att styrstrukturen för bilutsläpp bör reformeras utan dröjsmål och harmoniseras med övriga transportsektorer.

48.  Europaparlamentet påminner om att bestämmelserna om utsläppsmätning syftar till att åstadkomma en bättre luftkvalitet, vilket man tidigare inte gjort, dels på grund av det bristfälliga genomförandet av lagstiftningen, dels på grund av att vissa biltillverkare manipulerade sina fordon. Parlamentet anser att myndigheterna i fråga bör ta hänsyn till fordonsutsläpp och uppgifter om luftkvalitetens utveckling när de bedömer om det avsedda målet har uppnåtts.

49.  Europaparlamentet föreslår att man upprättar en stående internationell samarbetsram om utsläpp som gör det möjligt för myndigheter att utbyta information och genomföra gemensamma övervakningsåtgärder. Sådana åtgärder har redan införts för andra produkter inom EU.

50.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inleda överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte har infört en effektiv marknadskontroll och nationella påföljdssystem vid överträdelser av EU-rätten enligt kraven i den befintliga lagstiftningen.

51.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska ges befogenhet att införa effektiva, proportionella och avskräckande straffavgifter för fordonstillverkare och kräva avhjälpande och korrigerande åtgärder när man fastställer brist på överensstämmelse av fordon. Parlamentet anser att de eventuella påföljderna bör inbegripa återkallande av typgodkännande och inrättande av EU-omfattande återkallningsprogram.

52.  Europaparlamentet anser att intäkter från de straffavgifter som påförs fordonstillverkare, intäkter som härrör från överträdelseförfaranden som inletts mot medlemsstater som inte respekterar EU:s lagstiftning om utsläpp samt intäkter från avgifter för extra utsläpp för nya personbilar (budgetrubrik 711) bör avsättas för särskilda EU-projekt eller EU-program inom området för luftkvalitet och miljöskydd, och de bör inte minska medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till EU:s budget. Parlamentet begär att nödvändiga bestämmelser för detta ändamål inkluderas i relevant unionslagstiftning. Parlamentet föreslår att intäkterna från straffavgifterna också delvis kan användas av medlemsstaterna för att kompensera de personer som påverkats negativt av överträdelsen och annan sådan verksamhet, till förmån för konsumenterna.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att bestämmelserna om påföljder för tillverkarnas överträdelser av bestämmelserna i förordning (EG) nr 715/2007 är effektiva, proportionella och avskräckande, och att de kommuniceras snabbt till kommissionen.

54.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta mer genomgripande åtgärder till följd av utsläppsskandalen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras typgodkännandemyndigheter att granska informationen om grund- och hjälpstrategier för avgasrening – som biltillverkarna ska offentliggöra – för redan typgodkända Euro 5- och Euro 6-fordon som konstaterats medföra irrationella utsläpp i olika testningsprogram, och kontrollera deras överensstämmelse med kommissionens tolkningsriktlinjer för bestämmelser om manipulationsanordningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utdöma möjliga påföljder vid bristande överensstämmelse, däribland obligatoriska återkallningsprogram och indraget typgodkännande. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att återkallningsprogrammen tillämpas på ett samordnat sätt inom hela EU.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att förtydliga för ägarna av berörda fordon huruvida de är tvungna att låta reparera de berörda fordonen eller inte och de rättsliga konsekvenserna av reparationerna vad gäller överensstämmelsen med utsläppsregelverket, skyldigheter i fråga om teknisk fordonsinspektion, skatter, konsekvenser med ursprung i en möjlig omklassificering av fordonet etc.

56.  Europaparlamentet konstaterar att det är svårt att inhämta information om påföljder i medlemsstaterna eftersom det saknas statistik på nationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att regelbundet samla in statistik om detta.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stärka de europeiska genomförandemekanismerna, såsom Europeiska unionens nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftning (IMPEL).

Konsumenträttigheter

58.  Europaparlamentet anser att de EU-konsumenter som drabbats av dieselgate-skandalen bör av berörda biltillverkare ges lämplig ekonomisk kompensation och att de återkallningsprogram som endast delvis har genomförts inte bör ses som tillräcklig gottgörelse.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot denna bakgrund lägga fram ett lagförslag om inrättande av ett system för kollektiv prövning i syfte att ge EU:s konsumenter tillgång till ett harmoniserat system och på så sätt undanröja den rådande situationen där konsumenterna i flertalet medlemsstater saknar skydd. Parlamentet kräver att kommissionen ska utvärdera de befintliga systemen inom och utanför EU, i syfte att fastställa bästa praxis inom detta område samt införa denna i sitt lagförslag.

60.  Europaparlamentet anser att om ett fordons typgodkännande dras in på grund av bristande efterlevnad, bör ägaren av berörda fordon till fullo kompenseras för inköpet av fordonet.

61.  Europaparlamentet anser att konsumenterna bör ha rätt till lämplig kompensation om man kan visa att fordonets ursprungliga prestanda (avseende t.ex. bränsleförbrukningsprestanda, effektivitet, komponenters hållbarhet och utsläpp) påverkats negativt av nödvändiga tekniska reparationer eller moduleringar som utförts inom ramen för en fordonstillverkares återkallningsprogram.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att konsumenterna ges detaljerad och heltäckande information om de ändringar som gjorts genom återkallningsprogram och underhållskontroller för att förbättra konsumenternas insyn i, och förtroende för, bilbranschen.

63.  Europaparlamentet beklagar att Europas konsumenter behandlas sämre än Förenta staternas konsumenter. Parlamentet konstaterar dessutom att informationen till de berörda konsumenterna ofta är otydlig och ofullständig vad gäller de berörda fordonen och i fråga om skyldigheten att reparera fordonet och konsekvenserna därav.

64.  Europaparlamentet beklagar att det inom EU inte finns något enhetligt, harmoniserat system som möjliggör för konsumenter att agera gemensamt för att hävda sina rättigheter, och erkänner att det idag i flera medlemsstater inte finns någon möjlighet för konsumenter att agera på detta sätt.

65.  Europaparlamentet betonar att efter återkallandet måste fordonen uppfylla de rättsliga kraven i EU-lagstiftningen. Parlamentet påpekar också att man bör överväga andra former av reparationer utöver återkallningsprogrammen. Parlamentet uppmanar i detta syfte kommissionen att utvärdera gällande EU-bestämmelser om konsumentskydd och lägga fram lämpliga förslag.

66.  Europaparlamentet betonar vikten av att ge konsumenterna realistisk, riktig och betydande information om deras fordons bränsleförbrukning och luftförorenande utsläpp, i syfte att öka konsumenternas medvetenhet och hjälpa dem att fatta ett välgrundat beslut vid köp av fordon. Parlamentet efterlyser en översyn av direktivet om märkning av bilar (1999/94/EG), vilken bör omfatta ett övervägande om att införa ett krav på information avseende andra luftförorenande utsläpp som kväveoxid och partikulärt material utöver information om bränsleanvändning och koldioxidutsläpp.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla de åtgärder som krävs för att se till att konsumenterna ges rättvis och lämplig kompensation, helst genom mekanismer för kollektiv prövning.

Rena fordon

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaternas behöriga myndigheter att fullt ut införa och genomföra en strategi för utsläppssnål rörlighet.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma effektiviteten av de nuvarande lågutsläppszonerna i vissa städer – med tanke på att Euro-normerna för lätta fordon inte återspeglar de verkliga utsläppen – och undersöka fördelarna med att införa en märkning eller standard för fordon med mycket låga utsläpp som uppfyller utsläppsgränsvärdena vid verkliga körförhållanden.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlagstiftarna att ha ett mer integrerat synsätt i sina strategier för att förbättra fordons miljöprestanda, i syfte att säkerställa framsteg när det gäller såväl målet att fasa ut fossila bränslen som luftkvalitetsmålet, t.ex. genom att främja elektrifiering av eller en övergång till alternativ motorteknik inom fordonsflottan.

71.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att se över direktivet om miljövänlig energi för transport (2014/94/EU) och lägga fram ett förslag till förordning om koldioxidstandarder för fordon som släpps ut på marknaden från och med 2025, med inbegripande av mandat avseende utsläppsfria fordon och fordon med mycket låga utsläpp för att stegvis öka deras andel i den totala fordonsflottan, med målet att fasa ut nya fordon som släpper ut koldioxid till 2035.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja strategier för miljöanpassad offentlig upphandling, så att offentliga myndigheter köper in utsläppsfria fordon och fordon med mycket låga utsläpp till den egna fordonsflottan eller till (halv)offentliga bilpooler.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över de utsläppsgränsvärden som fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 715/2007 för att förbättra luftkvaliteten i unionen och uppnå unionens gränser för luftkvalitet samt WHO:s rekommenderade nivåer, och senast 2025 lägga fram förslag, där så är lämpligt, om nya teknikneutrala Euro 7-utsläppsgränsvärden som är tillämpliga på alla M1- och N1-fordon som släpps ut på unionsmarknaden.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en översyn av miljöansvarsdirektivet (2004/35/EG) så att det inbegriper miljöskador som orsakats av luftföroreningar från biltillverkare som bryter mot EU:s lagstiftning om fordonsutsläpp. Parlamentet tror att om biltillverkare skulle kunna hållas ekonomiskt ansvariga att kompensera den miljöskada de åsamkat skulle detta kunna leda till flera förebyggande åtgärder och en större försiktighet.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att se till att inga vanliga arbetstagare inom bilindustrin får lida till följd av utsläppsskandalen. Parlamentet anser att medlemsstater och biltillverkare därför bör samordna och främja yrkesutbildningsplaner för att se till att vanliga arbetstagare, vars arbetssituation har påverkats negativt av utsläppsskandalen, ges allt det skydd och alla de utbildningsmöjligheter de behöver för att garantera att deras färdigheter kan utnyttjas, exempelvis inom området för hållbara transportslag.

Undersökningskommitténs befogenheter och begränsningar

76.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att snarast arbeta för att slutföra förhandlingarna om parlamentets förslag till Europaparlamentets förordning om närmare föreskrifter för utövandet av Europaparlamentets undersökningsrätt och om upphävande av beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG.

77.  Europaparlamentet anser att parlamentet måste få undersökningsbefogenheter liknande de som de nationella parlamenten i EU har, för att utöva demokratisk kontroll över den verkställande makten. Parlamentet anser att parlamentet, för att kunna utöva denna demokratiska kontroll, måste ha befogenhet att kalla och tvinga vittnen att infinna sig samt begära handlingar. Parlamentet anser att, för att dessa rättigheter ska kunna utövas, måste medlemsstaterna ge sitt samtycke till påföljder gentemot enskilda personer som inte infinner sig eller lägger fram handlingar i enlighet med nationell lagstiftning om nationella parlamentsundersökningar. Parlamentet upprepar sitt stöd till den ståndpunkt som presenterades i 2012 års rapport på detta område.

78.  Europaparlamentet anser att befogenheterna för parlamentets undersökningskommittéer i större utsträckning bör harmoniseras med de nationella parlamentens undersökningskommittéer, i synnerhet för att säkerställa ett effektivt inkallande och deltagande av enskilda och utdömande av påföljder vid vägran att samarbeta. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja bestämmelserna om detta i parlamentets nuvarande förslag.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast se över uppförandekoden för kommissionsledamöterna så att den inkluderar bestämmelser om tidigare kommissionsledamöters ansvar när det gäller en undersökningskommittés undersökning av politiskt beslutsfattande och lagstiftande som ägde rum under deras mandatperiod.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja den tid som finns mellan det att plenarsammanträdet fattar beslut om att inrätta en undersökningskommitté och det faktiska inledandet av kommitténs arbete till att förbereda inledande handlingar som gäller undersökningskommitténs mandat, så att informationen kan ges snabbare och därmed underlätta kommitténs arbete redan från början. Parlamentet anser därför att bestämmelserna om arkivering och överförande av dokument i kommissionen bör ses över och förbättras för att underlätta framtida undersökningar.

81.  Europaparlamentet föreslår att en enskild kontaktpunkt för parlamentets undersökningskommittéer upprättas inom kommissionen, i synnerhet när flera generaldirektorat är inblandade, i syfte att å ena sidan underlätta informationsflödet och å andra sidan bygga på den bästa praxis som har uppnåtts.

82.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen och rådet, i flera undersöknings- och specialkommittéer på senare tid, inte har tillhandahållit de begärda dokumenten i vissa fall och i andra tillhandahållit dessa först lång tid därefter. Parlamentet anser att en ansvarsmekanism måste införas för att se till att sådana dokument som undersöknings- eller specialkommittéerna begär och har rätt till garanterat överförs till parlamentet utan dröjsmål.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sin kapacitet att inom lämplig tid och på ett godtagbart sätt hantera dokumentförfrågningar från såväl undersökningskommittéer som journalister och medborgare enligt respektive tillämpliga bestämmelser om dokumentåtkomst. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra dokumenten i sitt ursprungliga format och avstå från att ändra och konvertera formatet, vilket är tidsödande och kan innebära att innehållet ändras. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att säkerställa att sådan information som lagras i ett maskinläsningsbart format, t.ex. en databas, också offentliggörs i ett maskinläsningsbart format.

84.  Europaparlamentet konstaterar att det är undersökningskommitténs ansvar att avgöra huruvida den information som begärs är relevant för kommitténs arbete. Parlamentet noterar att mottagaren av en sådan dokumentförfrågan inte har någon företrädesrätt gällande denna uppgift. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att detta ansvar återspeglas på lämpligt sätt i riktlinjerna för dokumentåtkomst.

85.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att respektera sina rättsliga skyldigheter gentemot undersökningskommittéer enligt beslut 95/167/EG, Euratom, EKSG, i synnerhet artikel 3. Parlamentet uppmanar dem också, mot bakgrund av de mycket sena reaktioner som den här undersökningskommittén har fått, att stödja undersökningskommittéer på ett sätt som respekterar principen om lojalt samarbete enligt artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

86.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som har genomfört nationella utredningar av utsläpp från passagerarfordon att snarast delge kommissionen och parlamentet all statistik och alla resultat från utredningarna.

87.  Europaparlamentet anser att den första delen av utskottets mandatperiod bör avsättas för insamling och analys av skriftliga bevis innan de offentliga utfrågningarna inleds. Vidare anser parlamentet att det skulle vara bra att bygga in en karensperiod mellan slutet av utfrågningarna och utarbetandet av slutrapporten så att insamlingen av bevis kan slutföras, analyseras ordentligt och fullt ut inkluderas i rapporten.

88.  Europaparlamentet anser att undersökningskommittéernas tidsfrist på 12 månader är godtycklig och ofta otillräcklig. Parlamentet anser att undersökningskommittéernas ledamöter är de bäst lämpade att avgöra om en undersökning bör förlängas och i sådana fall för vilken tid.

89.  Europaparlamentet konstaterar att man i artikel 198 i parlamentets arbetsordning på ett tydligare sätt bör ange när perioden för undersökningskommittén bör inledas. Parlamentet föreslår att det ska finnas tillräcklig flexibilitet för att säkerställa tillräcklig tid för undersökningarna. Parlamentet begär att undersökningskommittén inte inleder sitt arbete förrän de begärda dokumenten har erhållits från EU-institutionerna.

90.  Europaparlamentet anser inte att något interimsbetänkande måste inkluderas i framtida mandat, eftersom ett sådant skulle förekomma undersökningens slutgiltiga slutsatser.

91.  Europaparlamentet anser att undersökningskommittéer bör vara organiserade på ett annat sätt i framtiden för att säkerställa större effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller att organisera och leda kommittéernas arbete, i synnerhet vid offentliga utfrågningar.

92.  Europaparlamentet understryker att parlamentets interna administrativa bestämmelser är anpassade till etablerad praxis i de ständiga utskotten och därmed ofta inte passar för en tillfällig undersökningskommitté, som verkar under ovanligare förhållanden, med en specifik fråga och inom en begränsad tidsram. Parlamentet anser att undersökningskommittéernas effektivitet skulle öka om man antog bestämmelser rörande till exempel utfrågningar och uppdrag, som innebar att rättvis politisk representation säkerställs. Parlamentet anser att det finns en risk för att de ekonomiska begräsningarna kan hindra undersökningskommittéer från att fråga ut alla de experter som krävs för att utskottet ska kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet anser att tidsfristerna för den interna tillståndsgivningen för utfrågningar och uppdrag bör göras mer flexibla.

93.  Europaparlamentet anser att undersökningskommittéerna bör ges prioriterad tillgång och öronmärkta resurser inom relevanta avdelningar i parlamentet, så att dessa avdelningar kan hantera framför allt begäranden om studier, genomgångar osv. inom den tidsram som bestämmelserna anger.

94.  Europaparlamentet konstaterar att de befintliga bestämmelserna för att få tillgång till sekretessbelagd och annan konfidentiell information som rådet, kommissionen eller medlemsstaterna ställt till Europaparlamentets förfogande inom ramen för en undersökning inte ger någon fullständig rättslig klarhet men att de generellt tolkas som att ackrediterade parlamentsassistenter inte tillåts ta del av och analysera icke‑sekretessbelagd ”annan konfidentiell information” i säkra läsesalar. Parlamentet konstaterar att flera ledamöter anser att denna regel hindrar en effektiv och ingående genomgång av sådana handlingar inom den begränsade tid som står till undersökningskommittéernas förfogande och att TAXE 2-utskottet (Särskilt utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt), under vilket parlamentsassistenter tillfälligt och undantagsvis beviljades tillgång, kunde utnyttja resurserna på ett mer omfattande och effektivt sätt. Parlamentet efterlyser därför en tydlig bestämmelse i ett omförhandlat interinstitutionellt avtal som garanterar parlamentsassistenter, i deras roll som hjälp till ledamöterna, rätt att få tillgång till handlingar utifrån principen om behov av uppgifter. Parlamentet uppmanar relevanta organ att påskynda omförhandlingen i denna fråga för att inte hämma framtida och pågående parlamentsundersökningars effektivitet och ändamålsenlighet.

o
o   o

95.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation och undersökningskommitténs slutrapport till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1) EUT L 113, 19.5.1995, s. 1.
(2) EUT L 10, 15.1.2016, s. 13.
(3) EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.
(4) EUT L 263, 9.10.2007, s. 1.
(5) EUT L 152, 11.6.2008, s. 1.
(6) Antagna texter, P8_TA(2015)0375.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0322.
(8) Se även Antagna texter 4.4.2017, P8_TA(2017)0097.

Rättsligt meddelande