Index 
Antagna texter
Torsdagen den 6 april 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Ryssland, gripandet av Aleksej Navalnyj och andra oppositionella
 Vitryssland
 Bangladesh, inbegripet barnäktenskap
 Grossistledet på roamingmarknader ***I
 Tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering respektive är undantagna från detta krav: Ukraina ***I
 Europeisk solidaritetskår
 Tillräckligheten avseende det skydd som säkerställs genom skölden för skydd av privatlivet i EU och USA

Ryssland, gripandet av Aleksej Navalnyj och andra oppositionella
PDF 167kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 6 april 2017 Ryssland, gripandet av Aleksej Navalnyj och andra oppositionella (2017/2646(RSP))
P8_TA(2017)0125RC-B8-0245/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare betänkanden och resolutioner om Ryssland, särskilt resolutionerna av den 23 oktober 2012(1), av den 13 juni 2013 om rättsstatsprincipen i Ryssland(2) och av den 13 mars 2014 om Ryssland: domarna mot demonstranter som deltog i händelserna på Bolotnajatorget(3), sin rekommendation av den 2 april 2014 samt sina resolutioner av den 23 oktober 2014 om upplösning av den icke-statliga organisationen Memorial (vinnare av Sacharovpriset 2009) i Ryssland(4), av den 15 januari 2015 om Ryssland, särskilt fallet Aleksej Navalnyj(5), av den 12 mars 2015 om mordet på den ryske oppositionsledaren Boris Nemtsov och den demokratiska situationen i Ryssland(6) och av den 24 november 2016 om fallet Ildar Dadin, samvetsfånge i Ryssland(7),

–  med beaktande av den ryska konstitutionen, särskilt artikel 29, som skyddar yttrandefriheten, och artikel 31, som inbegriper rätten till fredliga sammankomster, samt internationella skyldigheter på människorättsområdet som Ryssland har förbundit sig att fullgöra som medlem av Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och FN,

–  med beaktande av partnerskapet för modernisering, som inleddes 2010 i Rostov‑na‑Donu, och de ryska ledarnas åtagande om att låta rättsstatsprincipen utgöra grunden för moderniseringen av Ryssland,

–  med beaktande av artikel 5 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som båda föreskriver att ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och som Ryssland är part i,

–  med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 9 december 1998,

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 16 mars 2017 om ukrainska politiska fångar i Ryssland och situationen i Krim(8),

–  med beaktande av den sjätte återkommande utvärderingen av Ryska federationen, som behandlades av FN:s råd för mänskliga rättigheter vid dess 3 136:e och 3 137:e möten den 16 och 17 mars 2015,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 26 mars 2017 deltog mellan 33 000 och 93 000 människor i sammankomster, marscher och demonstrationer mot korruption i över 80 städer runt om i Ryssland. Över 2 000 demonstranter frihetsberövades av polis i ryska städer, däribland 1 000 i Moskva. Oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj frihetsberövades och ålades böter på 350 US‑dollar för att ha organiserat förbjudna protester samt dömdes till 15 dagars fängelse. Protesterna anses ha varit de största sedan demonstrationerna mot Kreml 2011 och 2012.

B.  Domen i Lenindomstolen i Kirov den 8 februari 2017 mot den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj, anklagad för försök till förskingring, syftade till att tysta ännu en oberoende politisk röst i Ryssland. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har slagit fast att Navalnyj förvägrades rätten till en rättvis rättegång då han 2013 stod åtalad på samma punkter.

C.  Den ryska regeringen har inlett en brottsutredning mot oidentifierade personer som på internet manade till en demonstration i Moskva den 2 april 2017 med krav på premiärminister Dmitrij Medvedevs avgång, slut på de ryska militära insatserna i Ukraina och Syrien, frigivande av Navalnyj och skadestånd till aktivister som frihetsberövades under en protest i Moskva den 26 mars 2017. Den 2 april 2017 greps minst 31 människor under oppositionsprotester i Moskva och hölls därefter frihetsberövade för ”brott mot den allmänna ordningen”.

D.  Som fullvärdig medlem av Europarådet och signatärstat till FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN-konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning har Ryssland förbundit sig att följa principerna om demokrati, rättsstatlighet och respekt för grundläggande friheter och mänskliga rättigheter. Europeiska unionen har vid upprepade tillfällen erbjudit extra stöd och experthjälp för att hjälpa Ryssland att modernisera och leva upp till sin konstitutionella och rättsliga ordning, i enlighet med Europarådets normer.

E.  Utvecklingen i Ryssland ger anledning till oro när det gäller respekten för och skyddet av de mänskliga rättigheterna samt respekten för gemensamt överenskomna demokratiska och rättsstatliga principer. Ryssland har ratificerat 11 av de 18 internationella fördragen om mänskliga rättigheter.

F.  Den ryska strafflagen har ändrats och en ny artikel 212.1 har införts, enligt vilken en person kan åtalas för brott mot lagen om offentliga sammankomster, trots att denna ändring begränsar yttrande- och mötesfriheten.

G.  Enligt Memorials människorättscentrum har antalet politiska fångar i landet ökat kraftigt de senaste åren och uppgick 2016 till sammanlagt 102 personer.

1.  Europaparlamentet fördömer de polisinsatser i Ryssland som syftade till att förhindra och skingra fredliga demonstrationer mot korruption och vid vilka hundratals medborgare frihetsberövades, däribland Aleksej Navalnyj, vars organisation tog initiativ till demonstrationerna.

2.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att omedelbart frige och dra tillbaka anklagelserna mot Aleksej Navalnyj och alla andra fredliga demonstranter, journalister och aktivister som frihetsberövades vid sammankomsterna mot korruption i Moskva och ett antal andra ryska städer den 26 mars och 2 april 2017. Parlamentet framhåller att de ryska myndigheterna bär det fulla ansvaret för de frihetsberövades säkerhet och välbefinnande.

3.  Europaparlamentet framhåller att de utfärdade domarna är politiskt motiverade, och uppmanar med kraft det ryska rättsväsendet att visa att det är fritt från politisk inblandning. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att sätta stopp för trakasserierna mot journalister, politiska motståndare, politiska aktivister och aktivister från det civila samhället, att fullt ut respektera internationella skyldigheter på människorättsområdet och att garantera medie- och mötesfriheten.

4.  Europaparlamentet noterar det stora deltagandet i de omfattande protesterna mot korruption över hela Ryssland söndagen den 26 mars 2017, särskilt den starka mobiliseringen av unga som samlades i protest mot korruptionen och det alltmer auktoritära styret i Ryssland. Parlamentet välkomnar detta engagemang och ser det som ett hoppfullt tecken på ett ökat intresse för offentliga och politiska angelägenheter.

5.  Europaparlamentet uttrycker stark oro över att frihetsberövandet av Aleksej Navalnyj är ett exempel på hur de ryska myndigheterna använder lagen om offentliga sammankomster som ett sätt att snabbt fängsla fredliga demonstranter och därefter begå systematiska övergrepp.

6.  Europaparlamentet fördömer de konstanta försöken att tysta Aleksej Navalnyj och uttrycker stöd för de insatser hans organisation gör för att öka medvetandet om, och bekämpa, korruption i offentliga institutioner och bland politiska företrädare och innehavare av offentliga ämbeten. Parlamentet ser med stor oro på domstolsdomen från februari 2017, som i praktiken stänger ute Aleksej Navalnyj från den politiska arenan, ytterligare inskränker den politiska pluralismen i Ryssland och väcker allvarliga frågor om rättvisan i Rysslands demokratiska processer.

7.  Europaparlamentet erinrar om att mötesfriheten är en rättighet, inte ett privilegium, och att denna rättighet tillsammans med rätten till åsikts- och yttrandefrihet och föreningsfrihet spelar en avgörande roll för att ett verkligt demokratiskt system ska kunna växa fram och existera. Parlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att fullt ut fullgöra sina internationella åtaganden, bland annat i Europarådet och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), att upprätthålla de grundläggande yttrande-, förenings- och mötesfriheterna, som är grundläggande rättigheter som står inskrivna i landets konstitution, och att utan dröjsmål frige de fredliga demonstranter som frihetsberövats.

8.  Europaparlamentet uppmanar de ryska myndigheterna att sätta stopp för alla trakasserier, även inom rättsväsendet, mot politiska motståndare, journalister och människorättsförsvarare i Ryssland och att under alla omständigheter se till att de kan bedriva sin legitima verksamhet utan inblandning.

9.  Europaparlamentet anser att flera rättegångar och rättsliga förfaranden mot oppositionsmedlemmar och icke-statliga organisationer de senaste åren väcker tvivel kring de ryska rättsliga institutionernas oberoende och opartiskhet. Parlamentet uppmanar med kraft de ryska rättsliga och brottsbekämpande myndigheterna att utföra sina uppgifter på ett opartiskt och oberoende sätt, utan politisk inblandning.

10.  Europaparlamentet framhåller att mötesfriheten i Ryssland garanteras genom artikel 31 i den ryska konstitutionen och genom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, som Ryssland är part i, vilket innebär att de ryska myndigheterna är skyldiga att respektera den. Parlamentet uppmanar Ryssland att respektera principerna om rättsstaten, yttrandefriheten och mötesfriheten.

11.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att Ryssland till fullo respekterar sina internationella rättsliga skyldigheter som medlem av Europarådet och OSSE samt de grundläggande mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen i enlighet med Europakonventionen och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

12.  Europaparlamentet uppmanar Ryssland att ändra lagstiftning som på ett otillbörligt sätt begränsar och kriminaliserar mötesfriheten. Parlamentet fördömer det faktum att Ryssland, genom ny lagstiftning från december 2015, även har gett sin författningsdomstol befogenhet att upphäva Europadomstolens domar.

13.  Europaparlamentet noterar korruptionsanklagelserna mot ledande ryska politiker. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att vidta systematiska åtgärder mot alla försök till penningtvätt eller olagliga tillgångar inom EU. Parlamentet instruerar även sin undersökningskommitté för Panamadokumenten att ägna ökad uppmärksamhet åt eventuella spår av misstänkta ryska penningflöden via EU-baserade banker.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet och medlemsstaterna att utforma en enhetlig politik gentemot Ryssland där medlemsstaterna och EU:s institutioner förbinder sig att skicka ett kraftfullt gemensamt budskap om de mänskliga rättigheternas roll i förhållandet mellan EU och Ryssland och om behovet av att upphöra med kraftåtgärderna mot yttrande-, mötes- och föreningsfriheten i Ryssland.

15.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att se till att alla fall med personer som åtalats av politiska skäl tas upp vid överläggningarna om mänskliga rättigheter mellan EU och Ryssland när dessa återupptas och att Rysslands representanter i dessa överläggningar formellt uppmanas att ge ett svar i varje enskilt fall. Parlamentet uppmanar ordförandena för rådet och kommissionen samt vice ordföranden/den höga representanten att fortsätta att nära följa sådana fall, att ta upp dessa frågor i olika format och möten med Ryssland och att rapportera tillbaka till parlamentet om diskussioner med de ryska myndigheterna.

16.  Europaparlamentet fördömer terroristattacken i Sankt Petersburg och uppmanar talmannen att uttrycka parlamentets djupa medkänsla och solidaritet med offren, deras anhöriga och det ryska folket.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa samt Rysslands president, regering och parlament.

(1) EUT C 68 E, 7.3.2014, s. 13.
(2) EUT C 65, 19.2.2016, s. 150.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0253.
(4) EUT C 274, 27.7.2016, s. 21.
(5) EUT C 300, 18.8.2016, s. 2.
(6) EUT C 316, 30.8.2016, s. 126.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0446.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0087.


Vitryssland
PDF 175kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 6 april 2017 om situationen i Vitryssland (2017/2647(RSP))
P8_TA(2017)0126RC-B8-0253/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner och rekommendationer om Vitryssland, inklusive om den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av uttalandena av den 27 mars 2017 från ordföranden för parlamentets delegation för förbindelserna med Vitryssland, av den 17 mars 2017 från Europeiska utrikestjänstens talesperson, av den 14 och 28 mars 2017 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Vitryssland, av den 24 mars 2017 från OSSE:s parlamentariska församling, av den 17 och 26 mars 2017 från direktören för OSSE/ODIHR, av den 27 mars 2017 från OSSE:s parlamentariska församlings kommitté för de mänskliga rättigheterna och av den 29 mars 2017 från övervakningsorganet till skydd för människorättsförsvarare om den senaste tidens gripanden av fredliga demonstranter och olagliga frihetsberövanden i Vitryssland,

–  med beaktande av rådets slutsatser om Vitryssland, i synnerhet slutsatserna av den 15 februari 2016, enligt vilka de restriktiva åtgärderna mot 170 personer och tre vitryska företag upphävdes,

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2017/350 av den 27 februari 2017(1), enligt vilket de restriktiva åtgärderna mot Vitryssland förlängdes till den 28 februari 2018; åtgärderna inbegriper ett vapenembargo såväl som frysning av tillgångar och reseförbud mot fyra personer som uppfördes på förteckningen i samband med de ouppklarade försvinnandena av två oppositionspolitiker, en affärsman och en journalist 1999 och 2000,

–  med beaktande av parlamentsvalet den 11 september 2016 och presidentvalet den 11 oktober 2015; med beaktande av de många förklaringarna från de vitryska myndigheterna om att vissa av OSSE/ODIHR:s rekommendationer efter presidentvalet 2015 skulle genomföras före parlamentsvalet 2016, och med beaktande av OSSE/ODIHR:s slutrapport av den 28 januari 2016 om presidentvalet i Vitryssland den 11 oktober 2015,

–  med beaktande av rapporten från Internationella federationen för mänskliga rättigheter (FIDH) och människorättsorganisationen ”Vjasna” om tvångsarbete och omfattande kränkningar av arbetstagares rättigheter i Vitryssland,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s deklaration om människorättsförsvarare, FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den vitryska regeringen har infört presidentdekret nr 3 om ”förebyggande av socialt beroende”, den så kallade ”skatten på socialt parasiterande”, som undertecknades av president Aleksandr Lukasjenko 2015 och började tillämpas i februari 2017 – detta dekret föreskriver sanktioner mot arbetslösa genom att ålägga dem en särskild skyldighet att finansiera offentliga utgifter. Dessa sanktioner kan vara allt ifrån en avgift på omkring 240 euro, vilket är ungefär två tredjedelar av en genomsnittlig månadsinkomst i Vitryssland, till tvångsarbete för personer som har arbetat mindre än 183 dagar på ett år. Dekretet fick omfattande kritik från allmänheten, aktivister och journalister.

B.  Sedan den 17 februari och under hela mars 2017 har fredliga massdemonstrationer med tusentals människor hållits i ett dussintal städer i hela Vitryssland, trots påtryckningar från statliga medier och säkerhetsstyrkor, inklusive i närvaro av beväpnade medlemmar som skulle skingra demonstrationerna, i reaktion mot antagandet av presidentdekret nr 3, och mot byggnationen av ett företagscentrum nära Kurapaty, en minnesplats för Stalins offer.

C.  Myndigheterna har reagerat våldsamt på dessa demonstrationer, särskilt den 25–26 mars 2017. Fredliga demonstrationer försökte gå utefter Minsks huvudgata på Frihetsdagen den 25 mars, men stoppades av en kedja av kravallpoliser. Säkerhetsstyrkorna har angripit demonstranterna och slagit kvinnor, underåriga och äldre. Hundratals demonstranter har gripits, inklusive vitryska och utländska journalister som rapporterade om händelserna. Minst 700 personer har frihetsberövats i Minsk, bland dem människor som var ofrivilliga åskådare.

D.  Ett stort antal människorättsförsvarare greps när de observerade de fredliga demonstrationerna. Vid dagens slut den 27 mars 2017 hade enligt människorättsorganisationen ”Vjasna” totalt 177 personer fått rättsliga avgöranden om administrativa påföljder för sitt deltagande i demonstrationerna den 25 mars, av vilka 74 stycken resulterade i administrativt frihetsberövande och 93 stycken i böter. Fler än 100 medlemmar av oppositionen greps i förebyggande syfte före demonstrationerna.

E.  27 personer, däribland Zmitser Dasjkevitj, en före detta politisk fånge och ledare av ”Young Front”-rörelsen, har gripits, anklagade för att ha planerat ett upplopp med grupper som tränats i Ukraina, Polen och Litauen. Det brott de anklagas för är belagt med fängelsestraff i upp till tre år. Kommittén för statens säkerhet (KGB) vägrar att lämna ut uppgifter om hur många som gripits i samband med det så kallade målet om massupplopp.

F.  Mikalaj Statkevitj, en centralgestalt inom oppositionen och före detta presidentkandidat, som förväntades leda demonstrationen i Minsk, greps och hölls i förvar i en KGB‑förvarsanläggning i tre dagar, utan någon information om var han fanns. Sergej Kulinitj och Sergei Kuntsevitj greps också. Uladzimir Njakljajeu, en välkänd vitrysk poet och presidentkandidat 2010 frihetsberövades också olagligt före demonstrationen den 25 mars 2017, och behövde till följd av detta uppsöka sjukhus på grund av sitt försämrade hälsotillstånd. Ett antal medborgaraktivister, däribland Pavel Sevjarinets, Vitali Rymashevski, Anatol Liabedzka och Juri Hubarevich, greps under mars månad 2017. Den 23 mars greps Ales Lahvinets, vice ordförande för Frihetsrörelsen, i Minsk. Omkring 60 människorättsobservatörer greps i förebyggande syfte.

G.  Den 25 mars 2017 genomfördes en polisrazzia i människorättsorganisationen Vjasnas kontor i den vitryska huvudstaden, och minst 57 personer som observerade de pågående fredliga protesterna greps. Därförut greps andra människorättsförsvarare, såsom Oleg Voltjek, chef för människorättsorganisationen ”Juridisk hjälp för allmänheten”, och Anatoli Poplavni, medlem i människorättsorganisationen Vjasnas Gomel-avdelning, och dömdes till korta fängelsestraff. Leonid Sudalenka, medlem i Vjasna, greps också och dömdes för att ha lagt fram mer än 200 medborgarklagomål mot bestämmelserna i ovan nämnda presidentdekret nr 3.

H.  Enligt Vitryska journalistförbundet har 120 fall av kränkningar av journalisters rättigheter registrerats. Internet stängdes ner i hela landet och journalister har påförts sanktioner för att ha följt händelserna eller dömts till fängelse efter anklagelser om huliganism eller om att inte ha följt polisens order. Vissa av dem väntar fortfarande på rättegång. Mer än 20 fall av trakasserier av Belsat TV-reportrar har registrerats sedan den 12 mars 2017, och den 31 mars 2017 gjorde polisen en razzia och genomsökning av Belsat TV-kontoret, och viss utrustning beslagtogs och avlägsnades.

I.  Dessa händelser är de allvarligaste som har inträffat sedan det hårda tillslaget mot demonstrationer 2010 och kan anses vara ett beklagligt bakslag. Denna nya våg av förtryck kommer exakt ett år efter EU:s beslut om att återuppta förbindelserna med Vitryssland.

J.  Vitryssland är medlem i OSSE och har gått med på att respektera rätten att delta i fredliga sammankomster och föreningsfriheten. De ovannämnda massgripandena, övervåldet mot demonstranter och de rapporterade razziorna mot organisationer i det civila samhället är tydliga brott mot dessa åtaganden.

K.  Vitryssland är det enda landet i Europa som fortfarande verkställer dödsstraff. Det första dödsstraffet under 2017 utdömdes den 17 mars 2017.

L.  I februari 2016 hävde EU de flesta av de restriktiva åtgärderna gällande vitryska statstjänstemän och juridiska personer, som ett tecken på god vilja för att uppmuntra Vitryssland att förbättra situationen avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten. Rådet underströk den 15 februari 2016 i sina slutsatser om Vitryssland behovet att stärka samarbetet mellan EU och Vitryssland på ett antal ekonomi-, handels- och stödrelaterade områden, vilket skulle göra det möjligt för Vitryssland att ansöka om finansiering från EIB och EBRD.

M.  Den svåra ekonomiska situationen i Vitryssland ser ut att kunna förvärras ytterligare och viktiga sektorer befinner sig fortfarande i statlig ägo och omfattas av ett administrativt styr- och kontrollsystem. Vitrysslands beroende av Rysslands ekonomiska stöd ökar kontinuerligt.

N.  Ett av syftena med Vitrysslands deltagande i det östliga partnerskapet och dess parlamentariska gren Euronest är att intensifiera samarbetet mellan landet och EU. Det vitryska parlamentet har ingen officiell status i den parlamentariska församlingen Euronest.

O.  Vitryssland ingår i Organisationen för fördraget för kollektiv säkerhet och deltar tillsammans med Ryssland i de gemensamma militärmanövrerna Zapad 2017, som omfattar scenarier med angrepp mot landets västra grannländer, bland annat med simulerad användning av kärnvapen, vilket kan inverka negativt på säkerheten och den nationella suveräniteten i Republiken Vitryssland och regionen.

P.  EU stöder helhjärtat en stabil, demokratisk och blomstrande framtid för Vitryssland till gagn för befolkningen. Betydande förbättringar vad gäller yttrandefriheten och mediefriheten, respekt för vanliga medborgares och oppositionsaktivisters politiska rättigheter samt respekt för rättsstaten och de grundläggande rättigheterna är alla förutsättningar för bättre förbindelser mellan EU och Vitryssland.

1.  Europaparlamentet fördömer de våldsamma attackerna mot fredliga demonstranter och repressalierna före och under demonstrationerna den 25 mars 2017. Parlamentet betonar att trots det internationella samfundets uppmaning till återhållsamhet agerade säkerhetstjänsterna urskillningslöst och olämpligt. Parlamentet uttrycker oro över den senaste utvecklingen i Vitryssland och framhåller att det finns ett klart behov av en bredare demokratiseringsprocess i landet.

2.  Europaparlamentet fördömer de otillbörliga begränsningarna av rättigheten att hålla fredliga sammankomster, yttrandefriheten och föreningsfriheten, däribland för personer som uttrycker åsikter om sociala och andra offentliga frågor, och framför allt trakasserierna och frihetsberövandet av oberoende journalister och medlemmar av oppositionen, människorättsaktivister och övriga demonstranter.

3.  Europaparlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att omedelbart och ovillkorligen frige och dra tillbaka alla anklagelser mot alla fredliga demonstranter, journalister, människorättsförsvarare, aktivister inom det civila samhället och oppositionella som har frihetsberövats i samband med den nuvarande vågen av demonstrationer. Parlamentet anser att förebyggande gripanden är totalt oacceptabla och uppmanar med kraft myndigheterna att omedelbart lämna ut uppgifter om alla gripna till de anhöriga och den bredare allmänheten.

4.  Europaparlamentet upprepar att användningen av våld mot någon som utövar sin rätt att fredligt demonstrera inte kan motiveras under några som helst omständigheter, och att undertryckandet av rätten till yttrandefrihet och föreningsfrihet strider mot Vitrysslands internationella åtaganden och Republiken Vitrysslands konstitution. Parlamentet uppmanar med kraft Vitrysslands regering att inleda en öppen dialog med sina medborgare, oberoende civilsamhällesorganisationer och oberoende medier.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de vitryska myndigheterna att omedelbart göra en grundlig och opartisk utredning av alla påståenden om godtyckliga frihetsberövanden och andra kränkningar av demonstranternas rättigheter i samband med de senaste demonstrationerna. Parlamentet varnar om att om sådana utredningar inte görs kan EU komma att tillämpa nya restriktiva åtgärder mot de högsta vitryska tjänstemännen som är ansvariga för den senaste tidens våldsamma attacker.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att upphöra med de politiskt grundade trakasserierna mot oberoende medier, och att sätta stopp för administrativa åtal och godtycklig användning av avsnitt 2 i artikel 22.9 i förvaltningslagen mot frilansjournalister för att ha samarbetat med utländska medier utan ackreditering, vilket begränsar rätten till yttrandefrihet och informationsspridning.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de vitryska myndigheterna att upphöra med trakasserierna av civilsamhället, att tillåta offentliga organisationer att i rättsligt avseende verka fullt ut och fritt, att utan dröjsmål upphäva artikel 193.1 i strafflagen, som gör det straffbart att organisera eller delta i icke-registrerade offentliga föreningars och organisationers verksamhet, och att tillåta offentliga sammanslutningar och föreningar att verka fullt ut, fritt och obehindrat i rättsligt avseende, inbegripet nationella minoriteter och deras oberoende organisationer.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft OSSE:s parlamentariska församling, som planerar hålla sin 26:a årliga session i Minsk i juli 2017, att beakta de senaste händelserna i Vitryssland och att som ett minimum se till att involvera politiska demokratiska oppositionspartier, oberoende medier och civilsamhällesorganisationer.

9.  Europaparlamentet uppmanar den vitryska regeringen att inleda en konstruktiv dialog med oppositionen och civilsamhällesorganisationerna samt att fullt ut samarbeta med FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Vitryssland och genomföra reformer som uteblivit alldeles för länge för att skydda de mänskliga rättigheterna och stärka demokratin. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att fortsätta och stärka sitt stöd till civilsamhällesorganisationer i Vitryssland och utomlands. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet att stödja alla oberoende informationskällor för det vitryska samhället, inklusive medier som sänder på vitryska och från utlandet. Parlamentet uppmanar vidare EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter att undersöka olika sätt att främja fullständigt och effektivt skydd av de mänskliga rättigheterna i Vitryssland.

10.  Europaparlamentet rekommenderar upphävande av presidentdekret nr 3, som är en godtycklig, sträng och moraliskt tvivelaktig åtgärd som kränker internationella mänskliga rättigheter och beräknas drabba mer än 470 000 vitryssar.

11.  Europaparlamentet kräver att mandatet för FN:s särskilda rapportör om människorättssituationen i Vitryssland förlängs. Parlamentet uppmanar den vitryska regeringen att erkänna mandatet och fullt ut samarbeta med den särskilda rapportören. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att bättre samordna EU:s politik gentemot Vitryssland med FN:s särskilda rapportör. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja och stödja ett förlängt mandat för FN:s särskilda rapportör för att fortsätta övervaka situationen i landet.

12.  Europaparlamentet uppmanar de vitryska myndigheterna att utan dröjsmål, och i samarbete med internationella parter, återuppta arbetet med en övergripande valreform inom ramen för den bredare demokratiseringsprocessen. Parlamentet betonar behovet av att genomföra de relevanta rekommendationerna från OSSE/ODIHR i god tid före lokalvalen i mars 2018.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att ansluta sig till ett världsomfattande moratorium för dödsstraffet, som ett första steg på vägen mot dess allmänna avskaffande.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja utbildningsprogram som gör det möjligt för unga vitryssar att studera i EU genom att påskynda handläggningen av visum- och stipendieansökningar.

15.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut av den 27 februari 2017 att förlänga de restriktiva åtgärderna mot fyra enskilda personer och vapenembargot mot Vitryssland till den 28 februari 2018. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta att nära följa och övervaka situationen i landet i syfte att bedöma effektiviteten av EU:s politik om ett konstruktivt återupptagande av förbindelserna. Parlamentet anser att EU bör fastställa tydliga riktmärken i form av konsekventa villkorsklausuler avseende mänskliga rättigheter, för att säkerställa reformer som skyddar grundläggande friheter och mänskliga rättigheter.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma huruvida högsta standarder för kärnsäkerhet garanteras för det kärnkraftverk i Ostrovets som är under konstruktion, och om en EU-garanti till EIB inte slutligen skulle användas för att finansiera detta kärnkraftverk i Vitryssland och om en sådan garanti är förenlig med EU:s sanktioner mot Ryska federationen.

17.  Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att arbeta till förmån för det vitryska folket, stödja deras prodemokratiska ambitioner och initiativ samt bidra till en stabil, demokratisk och blomstrande framtid för Vitryssland. Parlamentet upprepar att respekten för grundläggande medborgerliga friheter, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter är avgörande för utformningen av vidare förbindelser mellan EU och Vitryssland.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna, OSSE/ODHIR, Europarådet, de vitryska myndigheterna och OSSE:s parlamentariska församling.

(1) EUT L 50, 28.2.2017, s. 81.


Bangladesh, inbegripet barnäktenskap
PDF 165kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 6 april 2017 om Bangladesh, inbegripet barnäktenskap (2017/2648(RSP))
P8_TA(2017)0127RC-B8-0252/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bangladesh, särskilt av den 18 september 2014 om människorättskränkningar i Bangladesh(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2017(2),

–  med beaktande av de avslutande iakttagelserna av den 22 mars 2017 från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna om Bangladesh,

–  med beaktande av resolutionen av den 2 juli 2015 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om förstärkta insatser för att förebygga och utrota barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, som antogs av rådet den 6 mars 2017,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av Pekingdeklarationen och handlingsplanen från Peking, vilka antogs vid den fjärde världskvinnokonferensen och undertecknades av Bangladesh, och av de regelbundna granskningarna av framstegen med genomförandet av den i Bangladesh, vilka gjordes 2000, 2005, 2009 och 2014,

–  med beaktande av artikel 16 i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering mot kvinnor,

–  med beaktande av samarbetsavtalet från 2001 mellan Europeiska gemenskapen och Bangladesh om partnerskap och utveckling,

–  med beaktande av Bangladeshs lag av den 11 mars 2017 om begränsande av barnäktenskap och lagen av den 15 september 2014 om förhindrande av barnäktenskap,

–  med beaktande av Bangladeshs nationella handlingsplan för utrotande av barnäktenskap 2015–2021,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU har en lång tradition av förbindelser med Bangladesh, bland annat genom samarbetsavtalet om partnerskap och utveckling. Respekten för och främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer ligger till grund för parternas inrikes- och utrikespolitik och måste bilda ett väsentligt inslag i EU:s yttre åtgärder.

B.  Under de senaste månaderna har det från icke-statliga organisationer och oberoende medier rapporterats en rad människorättskränkningar, bland annat i form av påtvingade försvinnanden, tillslag mot det civila samhället, angrepp på politiska aktivister och tortyr.

C.  Enligt aktuella uppgifter från FN är barnäktenskapsfrekvensen i Bangladesh fortfarande en av de högsta i världen och den högsta i Asien. Av flickorna i Bangladesh är 52 procent gifta vid 18 års ålder och 18 procent vid 15 års ålder.

D.  FN erkänner att barnäktenskap är en människorättskränkning, där barn varken kan välja själva eller ge fullständigt samtycke, och där de ofta utsätts för psykiska och fysiska risker.

E.  Bangladesh är ett av de 12 målländerna för det världsomfattande programmet för påskyndade åtgärder för att få slut på barnäktenskap. Detta program drivs av FN:s befolkningsfond och Unicef och stöds av EU.

F.  Bangladesh är medlem i det sydasiatiska initiativet för att få slut på våld mot barn, vilket antagit en regional handlingsplan för att få slut på barnäktenskap.

G.  Vid toppmötet för flickor i juli 2014 utfäste sig Bangladeshs regering att fram till 2021 med en tredjedel minska antalet flickor som gifter sig i åldrarna mellan 15 och 18 år, samt att fram till 2021 få bort äktenskap som involverar barn som inte fyllt 15 år, jämte att fram till 2041 få bort äktenskap som involverar barn som inte fyllt 18 år.

H.  År 2015 kom Bangladesh på 119:e plats bland de 159 länder som undersökts i FN:s utvecklingsprograms jämställdhetsindex.

I.  Den 27 februari 2017 antog Bangladeshs regering lagen om begränsande av barnäktenskap. Minimiåldern för äktenskap förblev visserligen 18 år för kvinnor och 21 för män. Samtidigt infördes dock undantag, så att ungdomar med domstols tillstånd kunde gifta sig i ”särskilda fall” eller om detta var påkallat med hänsyn till ”deras bästa”. Dessa kriterier definierades emellertid inte, och inte fastställdes det heller någon minimiålder för sådana äktenskap. Barnets samtycke krävs inte. Lagen fick verkan efter att ha godkänts av presidenten den 11 mars 2017.

J.  Denna lag kan leda till att det blir vanligare med missbruk av hemgifter, sexuella trakasserier, våldtäkter och syraangrepp, samt till att sexuellt utnyttjande av barn kommer att framstå som legitimt. Dessutom kan lagen tillåta föräldrar att tvinga sina döttrar att gifta sig med dem som de blivit våldtagna av.

K.  I EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter bekräftas det än en gång att EU, i sin externa människorättspolitik åtar sig att främja och skydda barnets rättigheter på ett heltäckande sätt.

1.  Europaparlamentet bekräftar än en gång sitt fördömande av samtliga fall av tvångsäktenskap och barnäktenskap och av sexuellt våld mot kvinnor och flickor överallt i världen.

2.  Europaparlamentet konstaterar vilka framsteg Bangladesh gjort med att minska antalet barnäktenskap.

3.  Europaparlamentet välkomnar att Bangladesh under de senaste åren antagit ett flertal lagstiftningsåtgärder och institutionella åtgärder till skydd för barn. Parlamentet oroar sig dock över att dessa åtgärder genomförs i otillräcklig grad eller inte alls.

4.  Europaparlamentet beklagar djupt antagandet av lagen om begränsande av barnäktenskap 2017, och de kryphål i den lagstiftningen som leder till att barnäktenskap blir tillåtna i lag. Parlamentet beklagar dessutom avsaknaden av rättsliga kriterier i lagen, vilket ökar risken för eventuella övergrepp i omfattande skala.

5.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att ändra lagen för att täppa till kryphålen och förbjuda alla äktenskap som involverar barn.

6.  Europaparlamentet håller fast vid att Bangladeshs regering, till dess att kryphålen i lagen kommit bort, måste anta tydliga kriterier som domstolarna måste ta som grund för alla beslut om att tillåta äktenskap mellan underåriga, varvid beslutsfattandet ska ske i samarbete med yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård och socialvård och även innefatta en intervju med den berörda flickan, utan att några familjemedlemmar då medverkar.

7.  Europaparlamentet konstaterar med oro att den nyligen antagna lagen innebär ett steg bakåt för Bangladesh i dess arbete med att få bort barnäktenskap. Parlamentet påminner om att denna normuppmjukning blir till skada för Bangladeshs regerings egna mål om färre barnäktenskap.

8.  Europaparlamentet inser vilka konsekvenser barnäktenskap kan få, också genom att begränsa möjligheterna att delta i utbildning, samt genom att skapa isolering, fattigdom, ekonomiskt beroende och barnslavarbete, i all synnerhet för flickor på landsbygden, och noterar med oro de ökade risker för våldtäkt, fysiskt våld och påtvingade graviditeter som barnäktenskap för med sig.

9.  Europaparlamentet konstaterar med oro att barnäktenskap ofta är förenat med oönskad graviditet och graviditet i alltför tidig ålder, och påminner här om hur viktigt det är att kvinnor och flickor får upplysning om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, jämte bistånd och säker medicinsk behandling, också i form av säker och laglig abort.

10.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs regering att återuppta arbetet med att utveckla den nationella handlingsplanen för utrotande av barnäktenskap 2015–2021, samt att förklara hur den planerar att uppnå sina mål och få bort alla barnäktenskap.

11.  Europaparlamentet uppmanar Bangladeshs myndigheter att effektivt gå in för att uppnå de mål för hållbar utveckling som nyligen antagits på det internationella planet, särskilt för att minska bristen på jämlikhet och säkerställa jämställdhet och kvinnors rättigheter.

12.  Europaparlamentet anser att barnäktenskap verkningsfullt kan åtgärdas med hjälp av arbete till förmån för mänskliga rättigheter, människovärdet och offentlig socialpolitik. Parlamentet uppmanar därför Bangladeshs myndigheter att systematiskt låta lokalsamhällen och det civila samhället, inklusive icke-statliga organisationer och organisationer för barn, medverka för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till barnäktenskap i Bangladesh och för att i skolorna öka medvetenheten om denna problematik.

13.  Europaparlamentet uppmanar här Bangladeshs myndigheter att ändra lagen om bestämmelser för utländska donationer (frivilliga verksamheter) för att säkerställa att det arbete som utförs av det civila samhällets organisationer inte godtyckligt toppstyrs från myndighetshåll och att alla beslut som fattas med stöd av den lagen görs till föremål för oberoende prövning.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Bangladeshs myndigheter att fördöma de fortlöpande fasansfulla angreppen på yttrandefriheten, och att agera för att omedelbart sätta stopp för all former av våld, trakasserier, hot och censur mot journalister, bloggare och det civila samhället. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft de bangladeshiska myndigheterna att utföra oberoende utredningar av de utomrättsliga avrättningarna, påtvingade försvinnandena och det överdrivna bruket av maktmedel, och att ställa de ansvariga inför rätta, i enlighet med internationella normer.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU:s delegation i Bangladesh att ta upp dessa frågor med Bangladeshs myndigheter, och uppmanar Europeiska utrikestjänsten att vid nästa möte i den gemensamma kommissionen EU–Bangladesh ta upp frågan om den lag som diskuterats i det föregående.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU att med alla tillbudsstående medel stödja Bangladeshs regering, så att den kan respektera sina internationella skyldigheter på människorättsområdet.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, och Bangladeshs regering och parlament.

(1) EUT C 234, 28.6.2016, s. 10.
(2) Antagna texter, P8_TA(2017)0089.


Grossistledet på roamingmarknader ***I
PDF 237kWORD 44k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 531/2012 vad gäller bestämmelser om grossistledet på roamingmarknader (COM(2016)0399 – C8-0219/2016 – 2016/0185(COD))
P8_TA(2017)0128A8-0372/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0399),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0219/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 19 oktober 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f(4) i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 8 februari 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0372/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EU) nr 531/2012 vad gäller bestämmelser om grossistledet på roamingmarknader

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/920.)

(1) EUT C 34, 2.2.2017, s. 162.


Tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering respektive är undantagna från detta krav: Ukraina ***I
PDF 236kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 6 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina) (COM(2016)0236 – C8-0150/2016) – 2016/0125(COD))
P8_TA(2017)0129A8-0274/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0236),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 77.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0150/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f(4) i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 2 mars 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för rättsliga frågor (A8-0274/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 6 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/... om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredje länder vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredje länder vars medborgare är undantagna från detta krav (Ukraina)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/850.)


Europeisk solidaritetskår
PDF 254kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 6 april 2017 om den europeiska solidaritetskåren (2017/2629(RSP))
P8_TA(2017)0130B8-0238/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 december 2016 En europeisk solidaritetskår (COM(2016)0942),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om Europeiska volontärtjänsten och främjandet av frivilligarbetet i Europa(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om rollen för interkulturell dialog, kulturell mångfald och utbildning när det gäller att främja EU:s grundläggande värderingar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 april 2008 om volontärarbetets roll för att bidra till ekonomisk och social sammanhållning(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(6),

–  med beaktande av den politiska agendan för frivilligarbete i Europa och förslaget till europeisk stadga om frivilligarbetares grundläggande rättigheter och skyldigheter(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(9),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om Europeisk volontärtjänst ( O-000107/2016 – B8-1803/2016),

–  med beaktande av frågorna till kommissionen om Europeiska unionens solidaritetskår (O-000020/2017 – B8-0210/2017 och O-000022/2017 – B8-0211/2017),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kultur och utbildning,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen vilar på grundläggande idéer, värderingar och principer som medlemsstaterna enats om och delar.

B.  Principen om solidaritet inom Europeiska unionen är en av de grundläggande principerna och bygger på att man delar såväl fördelar som bördor.

C.  Solidaritetsprincipen har varit en drivkraft för Europeiska volontärtjänsten, som under sina tjugo år har gett fantastiska resultat som inte får slösas bort.

D.  EU-institutionerna och medlemsstaterna måste ta klar ställning för att aktivt stödja allmänhetens medborgerliga engagemang och erkänna att volontärarbete bidrar till att stärka känslan av solidaritet, samhällsansvar och gemensamma medborgerliga värderingar och erfarenheter.

E.  Inrättandet av den europeiska solidaritetskåren måste bygga på gemensamma EU-värderingar som fastställs i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. Solidaritetskårens mål bör vara att bygga upp en känsla av gemenskap, solidaritet och samhällsansvar i Europa och samtidigt ge en meningsfull och utvecklande volontär-, arbets-, praktikant- eller lärlingserfarenhet.

F.  Volontärarbete av hög kvalitet kan vara vägen till anställning och skapa möjligheter till social integrering.

G.  Det mesta volontärarbetet sker utanför EU-program och bör stödjas genom gynnsamma rättsliga och ekonomiska ramar.

H.  Europeiska volontärtjänsten är den nuvarande referensramen för volontärverksamhet i EU, och inom denna ram har man i över tjugo år åstadkommit påvisbara resultat, byggt upp ett stort kunnande och dragit lärdomar. Eventuella nya volontärprogram på EU-nivå bör både komplettera och bygga på erfarenheterna från Europeiska volontärtjänsten och andra lyckade volontärprogram inom EU, t.ex. EU-frivilliga för humanitärt arbete.

I.  Solidaritetskåren kan vara en möjlighet för ungdomar – initiativets främsta målgrupp (i synnerhet ungdomar från marginaliserade befolkningsgrupper och svagare socioekonomiska miljöer) – att på ett värdefullt sätt bidra till samhället, öka synligheten för EU:s engagemang och blåsa liv i den bredare debatten om volontärarbete i Europa och samhällsvinsterna med detta.

J.  Civilsamhället och ungdomsorganisationer kan bidra med lokala, nationella och gränsöverskridande volontäruppdrag, och det behövs kontinuerligt stöd och gynnsamma rättsliga och ekonomiska villkor för att möjliggöra detta.

K.  Över 20 000 människor har redan anmält sig till solidaritetskåren sedan kommissionen öppnade möjligheten att anmäla sig online i december 2016.

L.  Kommissionen bör ta fram en tydlig och detaljerad rättslig ram för solidaritetskåren, och därvid beakta nedanstående rekommendationer från Europaparlamentet.

Europeisk solidaritet

1.  Europaparlamentet anser att en tydlig definition av solidaritetsverksamhet på EU-nivå är av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa solidaritetskårens mål och se till att dess insatser blir mätbara och effektiva, och därvid ta hänsyn till de viktiga positiva effekter som solidaritetsverksamhet har både för de enskilda volontärerna och för hela samhället. Parlamentet understryker att de definitioner som anses nödvändiga för att möjliggöra detta bör formuleras i nära samarbete med medlemsstaterna och relevanta aktörer inom volontär-, medborgar- och ungdomsorganisationer, i linje med de centrala EU-värderingar som fastställs i fördragen och stadgan.

2.  Europaparlamentet understryker vikten av att garantera lika tillgång till solidaritetskåren för alla EU-medborgare. Det bör göras mer för att främja möjligheterna för personer med särskilda behov och personer från missgynnade miljöer att delta i initiativet.

3.  Lärandet – även icke-formellt och informellt – och upplevelsen för den enskilde volontären, unga arbetstagaren, praktikanten eller lärlingen är visserligen viktiga faktorer, men Europaparlamentet anser att solidaritetskårens främsta mål bör vara att åstadkomma positiva resultat för projektets och insatsernas målgrupp samt för hela samhället, som ett tydligt uttryck för solidaritet och samhällsansvar.

4.  Europaparlamentet anser också att uppdrag inom solidaritetskåren kan hjälpa enskilda deltagare att utveckla livserfarenhet, ansvarskänsla, engagemang och generositet, och därmed överbrygga skillnader i språk, kultur, religion, övertygelse eller ekonomi, felaktiga uppfattningar och fördomar. Solidaritetskåren kan också bidra till att främja ett aktivt medborgarskap och hjälpa deltagarna att bli kapabla till kritisk analys av verkligheten och de samhällsproblem de möter. Parlamentet uppmanar kommissionen att anlägga ett jämställdhetsperspektiv på genomförandet av solidaritetskåren.

5.  Europaparlamentet betonar att civilskydd och humanitärt bistånd inte kan vila på ungdomars volontärarbete via den europeiska solidaritetskåren. I detta avseende uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa fortsatta investeringar i strukturellt civilskydd och humanitärt bistånd.

Finansiering av den europeiska solidaritetskåren

6.  Europaparlamentet är mycket oroat över kommissionens avsikter att genomföra solidaritetskårens inledande fas genom att införliva den i existerande program och initiativ, i synnerhet utbildnings- och kulturprogram som Erasmus+, Ett Europa för medborgarna, ungdomsgarantin och programmet för sysselsättning och social innovation, utan tillräcklig klarhet vad gäller solidaritetskårens ekonomiska och mänskliga resurser. Parlamentet, i egenskap av dels medlagstiftare om gemenskapsprogram, dels budgetmyndighet, motsätter sig omfördelning av medel från prioriterade program, som ofta saknar tillräckliga resurser för finansiering av kärnverksamheten, för att finansiera nya politiska initiativ.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sitt kommande lagförslag om solidaritetskåren inkludera tydliga angivelser om de budgetarrangemang som kommer att ge solidaritetskåren möjlighet att fungera effektivt. Parlamentet understryker att finansiering av solidaritetskåren inte får påverka existerande ungdomsprogram och initiativ negativt, t.ex. programmen Ett Europa för medborgarna och Erasmus+, programmet för sysselsättning och social innovation och initiativ som ungdomsgarantin, och inte får ha några snedvridande effekter på verksamheten inom existerande framgångsrika verktyg som Europeiska volontärtjänsten.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en verksam mekanism för kontroll och utvärdering av solidaritetskåren, för att säkerställa korrekt genomförande, tjänster av god kvalitet och hållbara resultat.

Integrering av den europeiska solidaritetskåren i en bredare volontärstrategi

9.  För att säkerställa att solidaritetskåren ger goda resultat, föreslår Europaparlamentet att kommissionen integrerar initiativet i en bredare volontärstrategi som syftar till att skapa gynnsamma förhållanden för volontärarbete i Europa, samtidigt som man undviker dubbelarbete och i stället stärker de välfungerande initiativ som redan finns, t.ex. Europeiska volontärtjänsten.

10.  Europaparlamentet understryker att den absolut största delen av allt volontärarbete sker lokalt och fyller lokala behov. Solidaritetskåren bör i början därför fokusera på lokalt baserat volontärarbete snarare än gränsöverskridande uppdrag som kräver internationell rörlighet, vilket kan exkludera personer från missgynnade miljöer.

11.  Europaparlamentet betonar att solidaritetskåren inte bör innebära någon ytterligare administrativ börda för enskilda personer eller deltagande organisationer, och att den böra arbeta så nära som möjligt med de existerande och väletablerade volontärmöjligheter som redan finns inom ramen för civilsamhällets organisationer.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att sträva efter jämvikt mellan det stora antalet onlineanmälningar till solidaritetskåren och det utbud av volontärplatser som finns, för att undvika att ungdomar som anmäler sig till solidaritetskåren blir besvikna.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att integrera volontärarbete i fler europeiska program och fonder, t.ex. strukturfonderna, Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Lifeprogrammet och EU:s program och fonder för yttre åtgärder. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att inrätta en samlad kontaktpunkt för samordning av EU:s politik och program för volontärarbete.

14.  Europaparlamentet föreslår att utbildningsinstitutioner också ska erbjuda utbildningsprogram i volontärarbete, med fokus på solidaritetsarbete, i syfte att ge stöd till genomförandet av solidaritetskåren.

Tydlig åtskillnad mellan volontärarbete och anställning samt kvalitetsmöjligheter för ungdomar inom ramen för yrkesdelen

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid genomförandet av solidaritetskåren göra klar åtskillnad mellan volontärarbete och riktiga jobb för att upprätthålla den grundläggande skillnaden mellan volontäraktivitet och arbete, där huvudfokus i det ena fallet ligger på mottagarnas behov och i det andra fallet på deltagarnas utbildning och utveckling, samt för att undvika att potentiella riktiga, avlönade arbetstillfällen ersätts. I detta syfte betonar parlamentet att volontärplatser inte bör kunna finansieras med medel som specifikt syftar till att bekämpa ungdomsarbetslösheten, t.ex. Sysselsättningsinitiativet för unga.

16.  Europaparlamentet understryker att initiativets volontärdel bör vila på en tydlig överenskommelse om principerna för volontärverksamhet av god kvalitet, i enlighet med den europeiska stadgan om frivilligarbetares grundläggande rättigheter och skyldigheter. Parlamentet betonar också att allt volontärarbete alltid bör vara inriktat på icke-vinstdrivande solidaritetsverksamhet för att fylla fastställda samhällsbehov.

17.  Europaparlamentet betonar att initiativets yrkesdel bör fokusera på att skapa arbetstillfällen, praktikplatser och lärlingsplatser av god kvalitet inom solidarisk icke-vinstdrivande verksamhet eller inom sociala företag i solidaritetssektorn.

18.  Europaparlamentet understryker vikten av att ge lämpligt administrativt och ekonomiskt stöd till värdorganisationer och organ inom initiativets båda delar och säkerställa att det finns nödvändiga kunskaper och färdigheter för att kunna ta emot solidaritetskårsvolontärer på ett korrekt sätt.

19.  Europaparlamentet anser att värdorganisationerna bör ansluta sig till en kvalitetsstadga med överenskomna mål, principer och standarder, i enlighet med den europeiska stadgan om kvalitet i praktikant- och lärlingsverksamhet(10). Parlamentet uppmuntrar värdorganisationerna att i förväg beskriva vilka färdigheter och kvalifikationer som bör erhållas under volontärinsatsen. Parlamentet efterlyser jämförbarhet, erkännande och validering av färdigheter och kompetenser som erhålls under volontärinsatsen, i enlighet med vad som sägs i rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande, så att de kan bidra till långsiktig integrering av ungdomar. Parlamentet påpekar att tydliga standarder skulle vara användbara för övervakningen av genomförandet av solidaritetskåren.

20.  Europaparlamentet understryker vikten av att ge unga volontärer rimlig ekonomisk ersättning, och unga arbetstagare korrekt betalning samt sjukförsäkring, utbildning och mentorskap. Deras arbetsbörda och arbetsmiljö bör kontrolleras med hänsyn till de specifika uppgifter de ska utföra genom sitt volontäruppdrag eller arbete inom solidaritetskåren.

21.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att koppla samman ungdomssysselsättningspolitik med högkvalitativa och hållbara arbetsavtal, i syfte att åtgärda problemet med osäkra anställningsförhållanden och undersysselsättning.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa fullständig tillgång till solidaritetskåren för ungdomar från missgynnade miljöer eller med särskilda behov. Parlamentet betonar därför att en separat budget bör anslås till kostnader för personlig assistans eller extra stöd för den berörda personen. Parlamentet anser att solidaritetskåren skulle kunna betraktas som god praxis i detta avseende.

Samordning mellan olika tjänster och samråd med berörda parter

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa korrekt samordning och integrering av solidaritetskårsinitiativet inom hela sin organisation och med alla andra europeiska och nationella institutioner för att säkerställa enhetligt och konsekvent genomförande. Parlamentet föreslår att kommissionens generaldirektorat för utbildning, ungdom, idrott och kultur ska ansvara för samordning och integrering av solidaritetskårsinitiativet.

24.  Europaparlamentet påminner kommissionen om vikten av att säkerställa att rätt förutsättningar ges för korrekt samråd med viktiga aktörer, som ungdomsorganisationer, arbetsmarknadens parter i Europa, volontärorganisationer, fackförbund och medlemsstater, innan lagförslaget utarbetas. Parlamentet understryker att dessa aktörer regelbundet bör involveras i genomförandet och, där så är lämpligt, övervakningen av initiativet, för att säkerställa korrekt genomförande, tjänster av god kvalitet och hållbara resultat.

o
o   o

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0425.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0005.
(3) EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 9.
(4) EUT C 224, 21.6.2016, s. 19.
(5) EUT C 440, 30.12.2015, s. 67.
(6) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.
(7) http://ec.europa.eu/citizenship/pdf/volunteering_charter_en.pdf
(8) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
(9) EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.
(10) http://www.youthforum.org/assets/2014/04/internship_charter_EN.pdf


Tillräckligheten avseende det skydd som säkerställs genom skölden för skydd av privatlivet i EU och USA
PDF 192kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 6 april 2017 om huruvida ett adekvat skydd säkerställs genom skölden för skydd av privatlivet i EU och USA (2016/3018(RSP))
P8_TA(2017)0131B8-0235/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och artiklarna 6, 7, 8, 11, 16, 47 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(1) (dataskyddsdirektivet),

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(3), och av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF(4),

–  med beaktande av EU-domstolens dom av den 6 oktober 2015 i mål C-362/14, Maximillian Schrems mot Data Protection Commissioner(5),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 6 november 2015 om överföring av personuppgifter till Amerikas Förenta stater enligt direktiv 95/46/EG med anledning av domstolens dom i mål C-363/14 (Schrems) (COM(2015)0566),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 10 januari 2017 om utbyte och skydd av personuppgifter i en globaliserad värld (COM(2017)0007),

–  med beaktande av domstolens domar av den 21 december 2016 i mål C-203/15, Tele2 Sverige AB mot Post- och telestyrelsen, och mål C-698/15, Secretary of State for the Home Department mot Tom Watson m.fl.(6),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut (EU) 2016/1250 av den 12 juli 2016 enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om huruvida ett adekvat skydd säkerställs genom skölden för skydd av privatlivet i EU och USA(7),

–  med beaktande av Europeiska datatillsynsmannens (EDPS) yttrande 4/2016 om utkastet till beslut om huruvida ett adekvat skydd säkerställs genom skölden för skydd av privatlivet i EU och USA(8),

–  med beaktande av artikel 29-gruppens yttrande av den 13 april 2016 om utkastet till beslut om adekvat skydd genom skölden för skydd av privatlivet i EU och USA(9), samt artikel 29-gruppensuttalande av den 26 juli 2016(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om transatlantiska dataflöden(11),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I sin dom av den 6 oktober 2015 i mål C-362/14, Maximillian Schrems mot Data Protection Commissioner, ogiltigförklarade Europeiska unionens domstol Safe Harbor-beslutet och klargjorde att en adekvat skyddsnivå i ett tredjeland måste uppfattas såsom en skyddsnivå som är ”väsentligen likvärdig” med den som garanteras inom Europeiska unionen enligt direktiv 95/46/EG, tolkat mot bakgrund av stadgan. Detta föranledde att förhandlingar om ett nytt arrangemang måste slutföras, så att det skulle uppstå rättslig säkerhet om hur personuppgifter bör överföras från EU till Förenta staterna.

B.  När kommissionen granskar skyddsnivån i ett tredjeland måste den bedöma innehållet i de bestämmelser som är tillämpliga i det landet enligt landets interna lagstiftning eller dess internationella förpliktelser, samt det förfarande som ska se till att dessa bestämmelser iakttas, eftersom kommissionen enligt artikel 25.2 i direktiv 95/46/EG måste beakta alla de förhållanden som har samband med en överföring av personuppgifter till ett tredjeland. Denna bedömning får inte bara avse lagstiftning och förfaranden med avseende på skyddet av personuppgifter för kommersiella och privata ändamål, utan även alla aspekter av den ram som är tillämplig för detta land eller denna sektor, framför allt, men inte uteslutande, brottsbekämpning, nationell säkerhet och respekt för de grundläggande rättigheterna.

C.  Överföringar av personuppgifter mellan kommersiella organisationer i EU och i Förenta staterna är ett viktigt inslag i de transatlantiska förbindelserna. Dessa överföringar bör göras med full respekt för rätten till uppgiftsskydd och rätten till personlig integritet. Ett av EU:s grundläggande mål är att skydda de grundläggande rättigheterna, i enlighet med stadgan.

D.  I sitt yttrande 4/2016 aktualiserade EDPS ett flertal farhågor om utkastet till sköld för skydd av privatlivet. I samma yttrande välkomnade EDPS de ansträngningar som samtliga parter gjort för att finna en lösning för överföringar av personuppgifter från EU till Förenta staterna för kommersiella ändamål inom ramen för ett system med självcertifiering.

E.  I sitt yttrande 1/2016 över kommissionens förslag till genomförandebeslut om huruvida ett adekvat skydd säkerställs genom skölden för skydd av privatlivet i EU och USA välkomnade artikel 29-gruppen de avsevärda förbättringar som skölden för skydd av privatlivet fört med sig, jämfört med safe harbor-beslutet, men samtidigt aktualiserades starka farhågor både om de kommersiella aspekterna och om myndigheternas åtkomst till uppgifter som överförts med hjälp av denna sköld.

F.  Den 12 juli 2016, efter ytterligare diskussioner med Förenta staternas administration, antog kommissionen sitt genomförandebeslut (EU) 2016/1250, och förklarade att skölden för skydd av privatlivet i EU och USA medger en adekvat skyddsnivå för personuppgifter som, med hjälp av denna sköld, överförs från unionen till organisationer i Förenta staterna.

G.  Skölden för skydd av privatlivet i EU och USA åtföljs av ett flertal skrivelser och ensidiga uttalanden från Förenta staternas administration, där man förklarar bl.a. vilka principer som gäller för uppgiftsskyddet, hur tillsynen, verkställigheten och rättsmedlen fungerar, och vilka skyddsåtgärder säkerhetsorganen måste rätta sig efter för att komma åt personuppgifter och få behandla dem.

H.  I sitt uttalande av den 26 juli 2016 välkomnade artikel 29-gruppen de förbättringar som skölden för skydd av privatlivet i EU och USA fört med sig, jämfört med safe harbor-programmet, och samtidigt berömdes kommissionen och de amerikanska myndigheterna för att de beaktat arbetsgruppens farhågor. Det oaktat anger artikel 29-gruppen att ett antal av dess farhågor kvarstår, både om de kommersiella aspekterna och om de amerikanska myndigheternas åtkomst till uppgifter som överförts från EU, bl.a. att det varken finns särskilda regler för automatiserat beslutsfattande eller en allmän rätt att göra invändningar, att det behövs striktare garantier för ombudspersonens oberoende och befogenheter, och att det saknas konkreta försäkringar om att massinsamling och slumpartad insamling av personuppgifter (bulkinsamling) inte ska förekomma.

1.  Europaparlamentet välkomnar vad både kommissionen och Förenta staternas administration gjort med anledning av de farhågor som aktualiserats av Europeiska unionens domstol, medlemsstaterna, Europaparlamentet, dataskyddsmyndigheterna och berörda parter, så att kommissionen kan anta genomförandebeslutet där det förklaras att skölden för skydd av privatlivet i EU och USA har adekvat skyddsnivå.

2.  Europaparlamentet erkänner att skölden för skydd av privatlivet i EU och USA avsevärt förbättrar normernas tydlighet jämfört med det tidigare safe harbour-programmet mellan EU och Förenta staterna, och att amerikanska självcertifierade organisationer som intygar efterlevnad av skölden kommer att åläggas tydligare normer för uppgiftsskydd än vad som blivit fallet enligt safe harbor.

3.  Europaparlamentet konstaterar att den 23 mars 2017 hade 1 893 amerikanska organisationer slutit upp bakom skölden för skydd av privatlivet i EU och USA. Parlamentet beklagar att skölden bygger uteslutande på frivillig självcertifiering och därmed tillämpas endast på amerikanska organisationer som frivilligt anslutit sig till den, vilket i sin tur innebär att många företag inte omfattas av systemet.

4.  Europaparlamentet erkänner att skölden för skydd av privatlivet i EU och USA underlättar överföringen av uppgifter både från små och medelstora företag och från affärslivet i unionen till Förenta staterna.

5.  Europaparlamentet konstaterar att de europeiska dataskyddsmyndigheternas befogenheter inte påverkas av beslutet om adekvat skyddsnivå, något som stämmer överens med domstolens dom i målet Schrems, och att dessa myndigheter således kan utöva sina befogenheter, också i form av att tillfälligt inställa eller förbjuda överföringen av uppgifter till en organisation som registrerats enligt skölden för skydd av privatlivet i EU och USA. Parlamentet välkomnar i detta avseende att skölden för skydd av privatlivet gett medlemsstaternas dataskyddsmyndigheter en framträdande roll, såväl för att utreda och undersöka klagomål som hänför sig till skyddet av rätten till privatlivet och familjelivet enligt stadgan, som för att tillfälligt förbjuda överföringen av uppgifter, liksom också att Förenta staternas handelsministerium ålagts att lösa sådana klagomål.

6.  Europaparlamentet konstaterar att skölden för skydd av privatlivet ger de registrerade i EU flera olika möjligheter att anlita rättsmedel i Förenta staterna. För det första kan klagomål anföras direkt mot ett företag eller via Förenta staternas handelsministerium, efter att ärendet hänskjutits dit av en dataskyddsmyndighet, eller också till ett oberoende tvistlösningsorgan. För det andra, om de grundläggande rättigheterna kränkts för ändamål som rör nationell säkerhet, kan civilrättslig talan väckas inför amerikansk domstol, och liknande klagomål kan också handläggas av den nyligen inrättande oberoende ombudspersonen. Slutligen kan klagomål över ingrepp i grundläggande rättigheter för ändamål som rör brottsbekämpning och allmänintresset handläggas genom bestridande av rättsliga förelägganden. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och dataskyddsmyndigheterna att genom ytterligare vägledning göra alla dessa rättsmedel mer lättåtkomliga och tillgängliga.

7.  Europaparlamentet erkänner att Förenta staternas handelsministerium klart och tydligt gått in för att noggrant övervaka hur amerikanska organisationer rättar sig efter principerna i skölden för skydd av privatlivet i EU och USA, liksom också att verkställighetsåtgärder avses vidtas mot enheter som inte följer dem.

8.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att utverka klarläggande av den rättsliga statusen för Förenta staternas ”skriftliga försäkringar” och säkerställa att åtaganden och arrangemang som föreskrivs inom ramen för skölden för skydd av privatlivet upprätthålls även efter det att en ny regering tillträtt i Förenta staterna.

9.  Europaparlamentet anser att tungt vägande frågor kvarstår kring vissa kommersiella aspekter, nationell säkerhet och brottsbekämpning, trots åtaganden och försäkringar från Förenta staternas regering i form av skrivelser som bifogats arrangemanget med skölden för skydd av privatlivet.

10.  Europaparlamentet noterar i synnerhet den betydande skillnaden mellan dels det skydd som föreskrivs i artikel 7 i direktiv 95/46/EG, dels den princip om ”meddelande och valmöjlighet” som ingår i skölden för skydd av privatlivet, samt de avsevärda skillnaderna mellan artikel 6 i direktiv 95/46/EG och principen om ”dataintegritet och ändamålsbegränsning” inom ramen för arrangemanget med skölden för skydd av privatlivet. Parlamentet framhåller att det behövs en rättslig grund (t.ex. samtycke eller avtal) som är tillämplig på alla former av behandling, men att skölden för skydd av privatlivet i stället för detta tillförsäkrar de registrerades rättigheter endast vid två snävt begränsade former av behandling (utlämning av uppgifterna och ändring av användningsändamålet för dem) och att registrerade bara ges en rätt att invända (”opt-out”).

11.  Europaparlamentet anser att dessa många farhågor skulle kunna leda till att en ny talan väcks i domstol framöver, mot beslutet om adekvat skyddsnivå. Parlamentet betonar de skadliga konsekvenserna av detta både för respekten för de grundläggande rättigheterna och för den rättsliga förutsebarhet som krävs för de berörda parterna.

12.  Europaparlamentet konstaterar bl.a. att det varken finns särskilda regler för automatiserat beslutsfattande eller en allmän rätt att invända, och inte heller några tydliga principer om hur man ska få sköldens principer att gälla för uppgiftsbehandlarna (agenterna).

13.  Europaparlamentet konstaterar att enskilda visserligen har möjlighet att till den personuppgiftsansvarige inom EU invända mot varje överföring av deras personuppgifter till Förenta staterna, och mot vidare behandling av de berörda uppgifterna i Förenta staterna, om det till skölden anslutna företaget agerar registerförare på vägnar av den personuppgiftsansvarige inom EU, men framhåller samtidigt att skölden saknar särskilda regler om en allmän rätt att invända gentemot det amerikanska självcertifierade företaget.

14.  Europaparlamentet konstaterar att bara en bråkdel av de amerikanska organisationer som anslutit sig till skölden för skydd av privatlivet har valt att använda en dataskyddsmyndighet i EU som tvistlösningsmekanism. Parlamentet är oroat över att detta är till nackdel för EU-medborgarna när de försöker hävda sina rättigheter.

15.  Europaparlamentet noterar bristen på uttryckliga principer om hur principerna för skölden för skydd av privatlivet ska tillämpas på registerförare (agenter), samtidigt som det konstaterar att alla principer ska gälla behandling av personuppgifter som utförs av självcertifierade företag i Förenta staterna ”[o]m inget annat anges” och att överföring för behandling alltid kräver ett avtal med den personuppgiftsansvarige inom EU som bestämmer ändamålen och sätten för behandlingen, inbegripet huruvida registerföraren får göra vidare överföringar (t.ex. för behandling som utförs av underentreprenörer).

16.  Europaparlamentet betonar, när det gäller nationell säkerhet och övervakning, att massövervakning (bulk surveillance) kvarstår som en möjlighet, trots de klarlägganden som byrån för direktören för den amerikanska underrättelsemyndigheten Office of the Director of National Intelligence, ODNI gjort i de skrivelser som bifogats arrangemanget med skölden för skydd av privatlivet och trots att de amerikanska myndigheterna använder andra facktermer. Parlamentet beklagar att massövervakning av ovannämnda slag inte fått någon enhetlig definition, utan att man antagit den amerikanska terminologin, och efterlyser därför en enhetlig definition av sådan massövervakning, med anknytning till den europeiska tolkningen av termen, där utvärderingen inte är beroende av urvalet. Parlamentet betonar att all massövervakning strider mot stadgan.

17.  Europaparlamentet erinrar om att det i bilaga VI (skrivelse från Robert S. Litt vid ODNI) görs klart att den amerikanske presidentens policydirektiv 28 (Presidential Policy Directive 28, nedan kallat PPD-28) i sex fall fortfarande tillåter bulkinsamling av personuppgifter och personliga kommunikationer från personer som inte är amerikanska medborgare. Parlamentet påpekar att denna bulkinsamling endast måste vara ”så anpassad som möjligt” och ”skälig”, något som inte uppfyller de striktare kriterier för nödvändighet och proportionalitet som fastställs i stadgan.

18.  Europaparlamentet konstaterar med oro att styrelsen för tillsyn över personlig integritet och medborgerliga friheter (Privacy and Civil Liberties Oversight Board, PCLOB), som avses i bilaga VI (skrivelse från Robert S. Litt, Odni), och som är ett oberoende lagstadgat organ, med ansvar för att analysera och granska program och policyer för terrorismbekämpning, inbegripet användning av signalspaning, för att se till att integriteten och de medborgerliga fri- och rättigheterna skyddas på lämpligt sätt, inbegripet användning av signalspaning, efter den 7 januari 2017 inte längre är beslutfört och inte heller kommer att bli det förrän de nya styrelseledamöterna utnämns av Förenta staternas president och bekräftas av Förenta staternas senat. Parlamentet framhåller att PCLOB i denna situation får sina befogenheter begränsade och inte kan vidta vissa åtgärder som kräver styrelsens godkännande, såsom att inleda tillsynsprojekt eller lägga fram rekommendationer i tillsynsfrågor, så att de garantier och försäkringar om efterlevnad och tillsyn som gjorts av Förenta staternas myndigheter på detta område betänkligt försvagas.

19.  Europaparlamentet beklagar djupt att skölden för skydd av privatlivet i EU och USA inte förbjuder bulkinsamling av uppgifter för i brottsbekämpande syfte.

20.  Europaparlamentet betonar att Europeiska unionens domstol i sin dom av den 21 december 2016 klargjort att stadgan ”ska tolkas på så sätt att den utgör hinder för en nationell lagstiftning som i brottsbekämpande syfte föreskriver en generell och odifferentierad lagring av samtliga trafikuppgifter och lokaliseringsuppgifter avseende samtliga abonnenter och registrerade användare och samtliga elektroniska kommunikationsmedel”. Parlamentet framhåller att massövervakningen i Förenta staterna därför inte medför en väsentligt likvärdig nivå på skyddet av personuppgifter och kommunikation.

21.  Europaparlamentet är ytterst oroat över den senaste tidens avslöjanden om att en amerikansk leverantör av elektroniska kommunikationstjänster, på begäran av Nationella säkerhetsmyndigheten (NSA) och FBI övervakat alla e-postmeddelanden som nått dess servrar, så sent som 2015, alltså under förhandlingarna om skölden för skydd av privatlivet i EU och USA, ett år efter det att PPD-28 antogs. Parlamentet håller fast vid att kommissionen ska utverka fullständig klarhet från de amerikanska myndigheterna, samt ställa de svar som kommer in till förfogande för rådet, parlamentet och de nationella dataskyddsmyndigheterna. Parlamentet ser detta som en anledning att starkt ifrågasätta de försäkringar som ODNI kommit med. Parlamentet är medvetet om att skölden för skydd av privatlivet i EU och USA bygger på PPD-28, som utfärdades av presidenten och även kan upphävas av vilken president som helst längre fram, utan kongressens godkännande.

22.  Europaparlamentet konstaterar med oro att Förenta staternas representanthus och Förenta staternas senat den 23 respektive 28 mars 2017 röstat emot den bestämmelse som framlagts av Federal Communications Commission om ”integritetsskydd för kunder som använder bredbands- och andra kommunikationstjänster” (Protecting the Privacy of Customers of Broadband and Other Telecommunications Services), vilket i praktiken innebär slutet för regler om integritetsskydd som skulle ha gällt för bredbandstjänster och ålagt internetleverantörerna att utverka kundernas uttryckliga samtycke innan de säljer eller delar med sig av uppgifter om webbsökning eller annan privat information till annonsörer eller andra företag. Parlamentet anser detta som ännu ett hot mot skyddet för privatlivet i Förenta staterna.

23.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att NSA utfärdat förfaranden för tillgängliggörande och spridning av obehandlade signalspaningsuppgifter (Procedures for the Availability or Dissemination of Raw Signals Intelligence Information) enligt avsnitt 2.3 i Executive Order 12333, vilka godkändes av Förenta staternas justitieminister den 3 januari 2017 och ger NSA rätt att dela med sig väldiga mängder personuppgifter – insamlade utan vare sig bemyndigande, domstolsföreläggande eller kongressens medgivande – till 16 andra instanser, däribland FBI, Förenta staternas federala narkotikabekämpningsbyrå (DEA) och Department of Homeland Security. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål göra en bedömning av huruvida dessa nya regler är förenliga med de åtaganden som de amerikanska myndigheterna gjort inom ramen för skölden för skydd av privatlivet, samt av reglernas konsekvenser för nivån på skyddet av personuppgifter i Förenta staterna.

24.  Europaparlamentet erinrar om att enskilda personer, inklusive registrerade i EU, visserligen har olika möjligheter till rättslig prövning när de har varit föremål för olaglig (elektronisk) övervakning för ändamål som rör nationell säkerhet, men att det framgår lika klart att åtminstone några av de rättsliga grunder som Förenta staternas underrättelsemyndigheter kan tillämpa, såsom dekret (executive order) 12333, inte omfattas. Även om utländska medborgare i princip faktiskt kan söka rättslig prövning, t.ex. av övervakning enligt FISA, finns det dock begränsningar för vilka grunder för talan som då får åberopas, och talan som väcks av enskilda personer (inklusive medborgare i Förenta staterna) kommer att avvisas om talerätten inte kan påvisas, vilket kringskär rätten att föra talan vid allmän domstol.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma inverkan av dekretet om förbättrad allmän säkerhet inom Förenta staterna av den 25 januari 2017, och framför allt dess avsnitt 14, där utländska medborgare utesluts från det skydd som Förenta staternas lag om förtrolighet erbjuder för sådana uppgifter om dem som kan identifieras med avseende på person, vilket strider mot de skriftliga försäkringarna om att enskilda personer kan anlita rättsliga mekanismer för prövning om de amerikanska myndigheterna berett sig tillgång till deras uppgifter. Parlamentet uppmanar kommissionen att sända ut en ingående juridisk utredning av dekretets konsekvenser för de rättsmedel och möjligheter till rättslig prövning som står till buds för europeiska medborgare i Förenta staterna.

26.  Europaparlamentet beklagar djupt att varken principerna för skölden för skydd av privatlivet eller skrivelserna från Förenta staternas administration med sina klarlägganden och garantier påvisar att rättigheterna till effektiva rättsmedel – vilka EU-domstolen i sin dom av den 6 oktober 2015 framhöll som det väsentliga innehållet i den grundläggande rätten i artikel 47 i stadgan –upprätthålls för enskilda personer i EU vilkas uppgifter överförs till en amerikansk organisation med stöd av dessa principer och sedan blir tillgängliga för amerikanska myndigheter, som behandlar dem för brottsbekämpande ändamål och andra ändamål som rör allmänintresset.

27.  Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 26 maj 2016, där det framhölls att den mekanism för en ombudsperson som inrättats i Förenta staternas utrikesdepartement inte är tillräckligt oberoende och inte fått tillräckligt effektiva befogenheter för att kunna fullgöra sina skyldigheter och erbjuda unionsmedborgare ett effektivt rättsmedel. Parlamentet påpekar att Förenta staternas nya regering ännu inte utnämnt någon ny ombudsperson efter det att ämbetsperioden löpt ut för landets undersekreterare med ansvar för ekonomisk tillväxt och energi- och miljöfrågor, som utnämndes till denna funktion i juli 2016. Parlamentet anser att Förenta staternas försäkringar om tillhandahållande av effektiva rättslig prövning för unionsmedborgare är av noll och intet värde om inte en oberoende ombudsperson med adekvata befogenheter utnämns. Parlamentet är allmänt oroat över att en enskild person som drabbats av en regelöverträdelse inte kan göra något mera än lämna in en begäran om upplysningar och om att få uppgifterna raderade och/eller få en vidare behandling stoppad, utan att ha någon rätt till skadestånd.

28.  Europaparlamentet konstaterar med oro att den federala handelskommissionen (Federal Trade Commission (FTC)), som tillser att skölden för skydd av privatlivet efterlevs, hade tre av sina fem tjänster obesatta den 30 mars 2017.

29.  Europaparlamentet beklagar att förfarandet för antagande av ett beslut om adekvat skyddsnivå inte föreskriver något formellt samråd med relevanta berörda parter såsom företag och, framför allt organisationer som företräder små och medelstora företag.

30.  Europaparlamentet beklagar kommissionens pragmatiska förfarande vid antagandet av sitt genomförandebeslut, där parlamentet i själva verket inte kom åt att effektivt utöva sin rätt att granska utkastet till genomförandeakt.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra allt som behövs för att säkerställa en fullständig överensstämmelse mellan skölden för skydd av privatlivet och dels förordning (EU) 2016/679, som ska börja tillämpas den 16 maj 2018, dels stadgan.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet säkerställa att personuppgifter som överförts till Förenta staterna inom ramen för skölden för skydd av privatlivet inte kan överföras till ett annat tredjeland, om inte överföringen är förenlig med det ändamål för vilket uppgifterna ursprungligen samlades in och samma regler om specifik och riktad åtkomst för brottsbekämpningsändamål tillämpas i tredjelandet i fråga.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka om personuppgifter som inte längre är nödvändiga för det ändamål för vilket de ursprungligen samlades in raderas, också av brottsbekämpande organ.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka om skölden för skydd av privatlivet gör det möjligt för dataskyddsmyndigheterna att till fullo utöva alla sina befogenheter och, om så inte är fallet, ta reda på vilka bestämmelser som hindrar detta utövande.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid den första gemensamma årliga översynen göra en grundlig och íngående undersökning av alla brister och svagheter som påtalas i denna resolution och i parlamentets resolution av den 26 maj 2016 om transatlantiska dataflöden, jämte av dem som utpekats av artikel 29-gruppen, EDPS och de berörda parterna, och att visa hur dessa åtgärdats för att överensstämma med stadgan och unionslagstiftningen, samt att skärskåda om de mekanismer och skyddsåtgärder som angetts i försäkringarna och klargörandena från Förenta staternas administration är effektiva och genomförbara.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inför den första gemensamma årliga översynen se till att alla medlemmar av översynsgruppen har fullständig och obehindrad tillgång till samtliga handlingar och lokaler som de behöver ha tillgång till för att kunna sköta sitt arbete, även för att ordentligt kunna utvärdera om det varit nödvändigt och proportionerligt att offentliga myndigheter samlat in och haft tillgång till de uppgifter som de överfört, antingen i brottsbekämpningssyfte eller för ändamål som rör nationell säkerhet.

37.  Europaparlamentet betonar att varje medlem av den gemensamma översynsgruppen måste tillförsäkras möjlighet att kunna utföra sina uppgifter på ett oberoende sätt och måste ha rätt att anmäla avvikande meningar i den slutliga rapporten om den gemensamma översynen, vilka kommer att offentliggöras och fogas till den gemensamma rapporten.

38.  Europaparlamentet uppmanar unionens dataskyddsmyndigheter att övervaka hur skölden för skydd av privatlivet i EU och USA fungerar och att utöva sina befogenheter, också i form av att tillfälligt inställa eller slutgiltigt förbjuda överföringen av uppgifter till en organisation som registrerats enligt skölden för skydd av privatlivet i EU och USA, om de anser att den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och till skydd av personuppgifter för unionens registrerade personer inte säkerställs.

39.  Europaparlamentet betonar att Europaparlamentet bör ha oinskränkt åtkomst till alla relevanta handlingar med anknytning till den gemensamma årliga översynen.

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och nationella parlament samt Förenta staternas regering och kongress.

(1) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
(2) EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.
(3) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(4) EUT L 119, 4.5.2016, s. 89.
(5) ECLI:EU:C:2015:650.
(6) ECLI:EU:C:2016:970.
(7) EUT L 207, 1.8.2016, s. 1.
(8) EUT C 257, 15.7.2016, s. 8.
(9) http://ec.europa.eu/justice/data-protection/article-29/documentation/opinion-recommendation/files/2016/wp238_en.pdf
(10) http://ec.europa.eu/justice/data-protection/article-29/press-material/press-release/art29_press_material/2016/20160726_wp29_wp_statement_eu_us_privacy_shield_en.pdf
(11) Antagna texter, P8_TA(2016)0233.

Rättsligt meddelande