Index 
Antagna texter
Torsdagen den 27 april 2017 - BrysselSlutlig utgåva
Begäran om upphävande av António Marinho e Pintos immunitet
 EU-varumärken ***I
 Minamatakonventionen om kvicksilver ***
 Hybrida missmatchningar med tredjeländer *
 Avtal om operativt och strategiskt samarbete mellan Danmark och Europol *
 Nominering av en ledamot av revisionsrätten
 Årsrapport om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015
 Stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017-2020 ***I
 Europaåret för kulturarv ***I
 Unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision ***I
 Unionsprogram för att stärka delaktigheten för konsumenter i politiken på området finansiella tjänster ***I
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – kommissionen och genomförandeorganen
 Ansvarsfrihet 2015: Revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – åttonde, nionde, tionde och elfte EUF
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europaparlamentet
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska rådet och rådet
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – domstolen
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – revisionsrätten
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Regionkommittén
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska utrikestjänsten
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska ombudsmannen
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska datatillsynsmannen
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s byråer – verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll
 Ansvarsfrihet 2015: Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)
 Ansvarsfrihet 2015: Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec)
 Ansvarsfrihet 2015: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska polisakademin (Cepol)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska bankmyndigheten (EBA)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska miljöbyrån (EEA)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska järnvägsbyrån (ERA)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska värdepapperskommittén (Esma)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-Osha)
 Ansvarsfrihet 2015: Euratoms försörjningsbyrå
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska enheten för rättsligt samarbete (Eurojust)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska polisbyrån (Europol)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex)
 Ansvarsfrihet 2015: Europeiska byrån för GNSS (GSA)
 Ansvarsfrihet 2015: gemensamma företaget för biobaserade industrier (BBI)
 Ansvarsfrihet 2015: gemensamma företaget Clean Sky 2
 Ansvarsfrihet 2015: gemensamma företaget Ecsel
 Ansvarsfrihet 2015: gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas 2 (FCH)
 Ansvarsfrihet 2015: gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel 2 (IMI)
 Ansvarsfrihet 2015: gemensamma företaget för ITER och utveckling av fusionsenergi
 Ansvarsfrihet 2015: gemensamma Sesar-företaget
 Förvaltningen av fiskeflottor i de yttersta randområdena
 EU:s flaggskeppsinitiativ för klädsektorn
 Nuläget för koncentrationen av jordbruksmark i EU: hur kan man förenkla tillgången till mark för jordbrukare?
 Årsrapport om Europeiska investeringsbankens finansiella verksamhet
 Genomförandet av gruvavfallsdirektivet
 Situationen i Venezuela

Begäran om upphävande av António Marinho e Pintos immunitet
PDF 243kWORD 46k
Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om begäran om upphävande av António Marinho e Pintos immunitet (2016/2294(IMM))
P8_TA(2017)0132A8-0163/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om upphävande av António Marinho e Pintos immunitet som översändes den 23 september 2016 av Miguel Pereira da Rosa, domare vid domstolen för distriktet Lissabon väst (Oeiras) (ref. 4759/15.2TDLSB), med anledning av ett pågående brottmålsförfarande mot honom, och som tillkännagavs i kammaren den 24 oktober 2016,

–  med beaktande av skrivelsen av den 12 december 2016 från den behöriga biträdande åklagaren med en utskrift av António Marinho e Pintos uttalanden,

–  efter att ha hört António Marinho e Pinto den 22 mars 2017 i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 11.1–3 och 11.5 i lag 7/93 av den 1 mars 1993 om de portugisiska ledamöternas ställning och cirkulär nr 3/2011 av den 10 oktober 2011 från åklagarmyndigheten,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0163/2017), och av följande skäl:

A.  Domaren vid domstolen för distriktet Lissabon väst (Oeiras) har begärt ett upphävande av den parlamentariska immuniteten för António Marinho e Pinto, ledamot av Europaparlamentet, med anledning av rättsliga åtgärder till följd av en påstådd förseelse.

B.  Upphävandet av António Marinho e Pintos immunitet avser påstådd grov ärekränkning i enlighet med artiklarna 180.1 och 183.2 i den portugisiska strafflagen, vilket bestraffas med fängelse i upp till två år, liksom kränkning av en organisation, en tjänst eller en juridisk person i enlighet med artikel 187.1 och 187.2 a i den portugisiska strafflagen, vilket bestraffas med fängelse i upp till två år.

C.  Välgörenhetsorganisationen Santa Casa de Misericórdia de Lisboa har väckt talan mot António Marinho e Pinto.

D.  Talan avsåg uttalanden av António Marinho e Pinto den 30 maj 2015 under en intervju i programmet ”A Propósito” i den portugisiska kanalen SIC Notícias, lett av António José Teixeira och sänt kl. 21, då han ska ha yttrat följande: ”I fråga om social trygghet kan jag säga att solidaritetsaspekten måste hållas utanför. Det är en fråga för staten, och finansieringen får inte ske på bekostnad av arbetarnas pensioner, förstår du? Det måste komma från statsbudgeten. Den sociala solidariteten måste utövas genom skatterna, genom den här jättelika institutionen Misericórdia de Lisboa, som hanterar miljoner och åter miljoner som ofta slösas bort, för personlig vinning och i somligas personliga intressen. [...] Jag tror att Manuel Rebelo de Sousa skulle vara bättre än Pedro Santana Lopes, med tanke på vad vi såg av Santana Lopes i regeringen. Det var för övrigt intressant att se hur överintendenten på Santa Casa da Misericórdia de Lisboa arbetade till stöd för hans kandidatur och vilka medel och resurser han använde till detta.”

E.  Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

F.  Europeiska unionens domstol har konstaterat att ett yttrande av en ledamot av Europaparlamentet omfattas av immunitet endast om ledamoten har gjort det ”under utövandet av sitt ämbete”. Det måste således föreligga ett samband mellan yttrandet och ämbetet som parlamentsledamot. Detta samband måste vara direkt och uppenbart(2).

G.  Enligt artikel 9 i protokollet ska ledamöterna på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas ledamöterna i deras lands parlament.

H.  Enligt artikel 11.1–3 och 11.5 i lag 7/93 av den 1 mars 1993 om de portugisiska ledamöternas ställning och cirkulär nr 3/2011 av den 10 oktober 2011 från åklagarmyndigheten kan António de Sousa Marinho e Pinto varken förhöras eller åtalas utan Europaparlamentets förhandstillstånd.

I.  De påstådda handlingarna saknar direkt eller uppenbart samband med António Marinho e Pintos utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet utan handlar snarare om verksamhet av rent nationell karaktär, eftersom uttalandena gjordes i en tv-sändning i Portugal i en specifikt portugisisk fråga som rör förvaltningen av en förening enligt nationell lag.

J.  De påstådda handlingarna rör därmed inte yttranden som gjorts eller röster som avlagts under utövandet av hans ämbete som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

K.  Anklagelsen har uppenbarligen inget samband med António Marinho e Pintos ställning som ledamot av Europaparlamentet.

L.  Det saknas fog för att misstänka att det rör sig om ett fall av fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och konkret misstanke om att förfarandet har inletts i avsikt att skada ledamotens politiska verksamhet.

1.  Europaparlamentet beslutar att upphäva António Marinho e Pintos immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till domaren vid domstolen för distriktet Lissabon väst (Oeiras) och till António Marinho e Pinto.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C 200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.
(2) De förenade målen T-346/11 och T-347/11, Gollnisch mot parlamentet.


EU-varumärken ***I
PDF 238kWORD 49k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om EU-varumärken (kodifiering) (COM(2016)0702 – C8-0439/2016 – 2016/0345(COD))
P8_TA(2017)0133A8-0054/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0702),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 118 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0439/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 – Påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0054/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 27 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om EU‑varumärken (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/1001.)

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Minamatakonventionen om kvicksilver ***
PDF 231kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 april 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av Minamatakonventionen om kvicksilver (05925/2017 – C8-0102/2017 – 2016/0021(NLE))
P8_TA(2017)0134A8-0067/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (05925/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 192.1 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0102/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0067/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner ingåendet av Minamatakonventionen om kvicksilver.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen, regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna samt Förenta nationerna.


Hybrida missmatchningar med tredjeländer *
PDF 434kWORD 55k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 april 2017 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer (COM(2016)0687 – C8-0464/2016 – 2016/0339(CNS))
P8_TA(2017)0135A8-0134/2017

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0687),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8–0464/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttrandena från den nederländska första kammaren, den nederländska andra kammaren och Sveriges riksdag, som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av övriga inlagor från den tjeckiska senaten, det tyska förbundsrådet, det spanska parlamentet och det portugisiska parlamentet om utkastet till lagstiftningsakt,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(3),

–  med beaktande av kommissionens beslut av den 30 augusti 2016 om det statliga stöd (State aid SA.38373 (2014/C) (f.d. 2014/NN) (f.d. 2014/CP)) som Irland har genomfört till förmån för Apple och av kommissionens öppna utredningar av Luxemburgs påstådda stöd till McDonald's och Amazon,

–  med beaktande av arbetet i parlamentets undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0134/2017), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Direktiv (EU) 2016/1164 ger en ram för att hantera hybrida missmatchningar.
(4)  Direktiv (EU) 2016/1164 innehåller en första ram för att hantera hybrida missmatchningar, som inte på ett heltäckande och systematiskt sätt undanröjer alla hybrida missmatchningar och vars tillämpningsområde är begränsat till unionen.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)   Till grund för BEPS-initiativet ligger också G20-ledarnas förklaring vid mötet i Sankt Petersburg den 5–6 september 2013, i vilken de uttryckte sin önskan att säkerställa att vinsterna beskattas där de ekonomiska verksamheter har utförts som genererat vinsten och där värdet har skapats. I praktiken skulle detta ha krävt ett införande av den globala metoden (unitary taxation) baserad en bestämd formel för fördelning av skatter till olika stater. Detta mål har inte uppnåtts.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Det är nödvändigt att fastställa regler som neutraliserar hybrida missmatchningar på ett övergripande sätt. Med hänsyn till att direktiv EU 2016/1164 endast omfattar hybrida missmatchningar som uppstår i samverkan mellan medlemsstaternas bolagsskattesystem, utfärdade Ekofinrådet den 20 juni 2016 ett uttalande där man begärde att kommissionen senast i oktober 2016 skulle lägga fram ett förslag om hybrida missmatchningar som berör tredjeländer i syfte att införa regler som är förenliga med och inte är mindre effektiva än de som rekommenderas av OECD/BEPS rapport om åtgärd 2, med målet att nå en överenskommelse före slutet av 2016.
(5)  Det är av stor vikt att fastställa regler som neutraliserar hybrida missmatchningar och missmatchningar avseende filialstrukturer på ett övergripande sätt. Med hänsyn till att direktiv EU 2016/1164 endast omfattar hybrida missmatchningar som uppstår i samverkan mellan medlemsstaternas bolagsskattesystem, utfärdade Ekofinrådet den 20 juni 2016 ett uttalande där man begärde att kommissionen senast i oktober 2016 skulle lägga fram ett förslag om hybrida missmatchningar som berör tredjeländer i syfte att införa regler som är förenliga med och inte är mindre effektiva än de som rekommenderas av OECD/BEPS rapport om åtgärd 2, med målet att nå en överenskommelse före slutet av 2016.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 5a (nytt)
(5a)   Effekterna av hybrida missmatchningar bör också beaktas i förhållande till utvecklingsländerna, och unionen och dess medlemsstater bör sträva efter att stödja utvecklingsländernas insatser för att hantera dessa effekter.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Med hänsyn till att [bland annat anges i skäl 13 i direktiv (EU) 2016/1164 att] det är avgörande att ytterligare insatser görs när det gäller andra hybrida missmatchningar, exempelvis sådana som berör fasta driftställen, är det viktigt att missmatchningar med avseende på hybrida fasta driftställen också tas upp i det direktivet.
(6)  Med hänsyn till att [bland annat anges i skäl 13 i direktiv (EU) 2016/1164 att] det är avgörande att ytterligare insatser görs när det gäller andra hybrida missmatchningar, exempelvis sådana som berör fasta driftställen, däribland obeaktade fasta driftställen, är det viktigt att missmatchningar med avseende på hybrida fasta driftställen också tas upp i direktiv (EU) 2016/1164. Vid hanteringen av dessa missmatchningar är det nödvändigt att beakta de rekommenderade reglerna i OECD:s diskussionsunderlag av den 22 augusti 2016 om BEPS-åtgärd 2 - missmatchningar med avseende på filialstrukturer.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  I syfte att tillhandahålla en heltäckande ram som är förenlig med OECD:s BEPS-rapport hybrida missmatchningar är det viktigt att direktiv (EU) 2016/1164 också innehåller regler om hybridöverföringar, importerade missmatchningar och missmatchningar med avseende dubbel hemvist, i syfte att förhindra att skattskyldiga utnyttjar kvarvarande kryphål.
(7)  I syfte att tillhandahålla en ram som är förenlig med och inte mindre effektiv än OECD:s BEPS-rapport om hybrida missmatchningar är det viktigt att direktiv (EU) 2016/1164 också innehåller regler om hybridöverföringar och importerade missmatchningar och behandlar alla former av dubbla avdrag, i syfte att förhindra att skattskyldiga utnyttjar kvarvarande kryphål. Dessa regler bör standardiseras och samordnas i största möjliga utsträckning mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna bör överväga att införa sanktioner mot skattebetalare som utnyttjar hybrida missmatchningar.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 7a (nytt)
(7a)   Regler måste fastställas för att förhindra att jurisdiktioner använder olika skatteredovisningsperioder, vilket ger upphov till missmatchningar i fråga om skatteresultat. Medlemsstaterna bör säkerställa att de skattskyldiga deklarerar betalningar i alla berörda jurisdiktioner inom en rimlig tidsperiod. De nationella myndigheterna bör dessutom undersöka alla orsaker till hybrida missmatchningar och bör täppa till eventuella kryphål och förhindra aggressiv skatteplanering, snarare än enbart sträva efter att erhålla skatteintäkter.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Mot bakgrund av att direktiv (EU) 2016/1164 innehåller regler om hybrida missmatchningar mellan medlemsstater, bör regler om hybrida missmatchningar med tredjeländer inkluderas i det direktivet. Följaktligen bör dessa regler gälla för alla skattebetalare som är föremål för bolagsbeskattning i en medlemsstat, inbegripet fasta driftställen för enheter med hemvist i tredjeländer. Det är nödvändigt att täcka alla hybrida missmatchningar där minst en av de berörda parterna är ett bolagsskattepliktig i en medlemsstat.
(8)  Mot bakgrund av att direktiv (EU) 2016/1164 innehåller regler om hybrida missmatchningar mellan medlemsstater, bör regler om hybrida missmatchningar med tredjeländer inkluderas i det direktivet. Följaktligen bör dessa regler gälla för alla skattebetalare som är föremål för bolagsbeskattning i en medlemsstat, inbegripet fasta driftställen för enheter med hemvist i tredjeländer. Det är nödvändigt att täcka alla hybrida missmatchningar eller relaterade arrangemang där minst en av de berörda parterna är ett bolagsskattepliktig i en medlemsstat.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  Regler om hybrida missmatchningar vara inriktade på missmatchningssituationer som är ett resultat av motstridiga skatteregler i två (eller flera) jurisdiktioner. Dessa regler bör dock inte påverka de allmänna dragen i en jurisdiktions skattesystem.
(9)  Det är av avgörande betydelse att regler om hybrida missmatchningar automatiskt tillämpas på gränsöverskridande betalningar där avdrag har gjorts av betalaren, utan att motiv till skatteundandragande behöver bevisas, och är inriktade på missmatchningssituationer som är ett resultat av dubbla avdrag, motstridigheter vad gäller den rättsliga klassificeringen av finansiella instrument, betalningar och subjekt eller konflikter vad gäller fördelningen av betalningar. Eftersom hybrida missmatchningar kan leda till dubbla avdrag eller till avdrag utan inkludering, är det nödvändigt att fastställa regler enligt vilka den berörda medlemsstaten antingen nekar avdrag för en betalning, kostnader eller förluster eller kräver att den skattskyldige inkluderar betalningen i sin beskattningsbara inkomst.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 9a (nytt)
(9a)   Missmatchningar med avseende på fasta driftställen uppkommer när skillnader i reglerna i det fasta driftställets och hemvistets jurisdiktioner för fördelning av inkomster och utgifter mellan olika delar av samma subjekt ger upphov till en missmatchning av skatteutfall, vilket inbegriper de fall där en missmatchning uppstår på grund av att ett fast driftställe inte beaktas till följd av tillämpningen av lagstiftningen i filialens jurisdiktion. Dessa missmatchningar kan leda till icke-beskattning utan inkludering, ett dubbelt avdrag eller ett avdrag utan inkludering, och de bör därför undanröjas. I fall där fasta driftställen är obeaktade bör den medlemsstat i vilken den skattskyldige har hemvist kräva att den skattskyldige i sin beskattningsbara inkomst inkluderar den inkomst som annars skulle hänföras till det fasta driftstället.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)   För att säkerställa proportionalitet är det nödvändigt att ta upp endast sådana fall där det föreligger en betydande risk för skatteflykt genom användning av hybrida missmatchningar. Det är därför lämpligt att inbegripa hybrida missmatchningar mellan den skattskyldige och dennes närstående företag och hybrida missmatchningar som är ett resultat av ett strukturerat arrangemang som involverar en skattskyldig.
utgår
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)   För att få en tillräckligt bred definition av ”närstående företag” vid tillämpningen av reglerna om hybrida missmatchningar, bör definitionen också omfatta en enhet som ingår i samma konsoliderade koncern av redovisningsskäl, ett företag i vilket den skattskyldige har ett betydande inflytande på förvaltningen och, omvänt, ett företag som har ett betydande inflytande på förvaltningen av den skattskyldige.
utgår
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)   Missmatchningar som särskilt rör enheters hybridkaraktär bör tas upp endast om ett av de närstående företagen – som ett minimum – har faktisk kontroll över övriga närstående företag. I sådana fall bör det följaktligen krävas att ett närstående företag innehas av, eller innehar, den skattskyldige eller ett annat närstående företag genom ett deltagande i form av rösträtt, kapitalinnehav eller en rätt till erhållna vinster motsvarande 50 procent eller mer.
utgår
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Eftersom missmatchningar med avseende på hybridsubjekt där tredjeländer är involverade kan leda till dubbla avdrag eller till avdrag utan inkludering, är det nödvändigt att fastställa regler enligt vilka den berörda medlemsstaten antingen nekar avdrag för en betalning, kostnader eller förluster eller kräver att skattebetalaren inkluderar betalningen i sin beskattningsbara inkomst, beroende på situationen.
(15)  Eftersom missmatchningar med avseende på hybridsubjekt där tredjeländer är involverade i många fall leder till dubbla avdrag eller till avdrag utan inkludering, är det nödvändigt att fastställa regler enligt vilka den berörda medlemsstaten antingen nekar avdrag för en betalning, kostnader eller förluster eller kräver att skattebetalaren inkluderar betalningen i sin beskattningsbara inkomst, beroende på situationen.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  Hybridöverföringar kan ge upphov till en skillnad i skattemässig behandling om, som ett resultat av en överföring av ett finansiellt instrument enligt ett strukturerat arrangemang, den underliggande avkastningen på instrumentet behandlas som om den har erhållits samtidigt av fler än en av parterna i arrangemanget. Den underliggande avkastningen är den inkomst som kan relateras till och härledas från de överförda instrumenten. Denna skillnad i skattemässig behandling kan leda till avdrag utan inkludering eller till ett skattetillgodohavande i två olika jurisdiktioner för samma källskatt. Sådana missmatchningar bör därför undanröjas. Vid avdrag utan inkludering bör samma regler gälla som för neutralisering av ett finansiellt hybridinstrument eller en missmatchning med avseende på hybridsubjekt som leder till ett avdrag utan inkludering. I händelse av ett dubbelt skatteavdrag bör den berörda medlemsstaten begränsa skattelättnaden i förhållande till den skattepliktiga nettoinkomsten för den underliggande avkastningen.
(17)  Hybridöverföringar kan ge upphov till en skillnad i skattemässig behandling om, som ett resultat av en överföring av ett finansiellt instrument, den underliggande avkastningen på instrumentet behandlas som om den har erhållits samtidigt av fler än en av parterna i arrangemanget. Den underliggande avkastningen är den inkomst som kan relateras till och härledas från de överförda instrumenten. Denna skillnad i skattemässig behandling kan leda till avdrag utan inkludering eller till ett skattetillgodohavande i två olika jurisdiktioner för samma källskatt. Sådana missmatchningar bör därför undanröjas. Vid avdrag utan inkludering bör samma regler gälla som för neutralisering av ett finansiellt hybridinstrument eller en missmatchning med avseende på hybridsubjekt som leder till ett avdrag utan inkludering. I händelse av ett dubbelt skatteavdrag bör den berörda medlemsstaten begränsa skattelättnaden i förhållande till den skattepliktiga nettoinkomsten för den underliggande avkastningen.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  Vid importerade missmatchningar överflyttas effekten av en hybrid missmatchning mellan parter i tredjeländer till en medlemsstats jurisdiktion genom användning av ett icke-hybridinstrument, vilket gör reglerna som ska motverka hybrida missmatchningar minde effektiva. En avdragsgill betalning i en medlemsstat kan användas för att finansiera utgifter inom ramen för ett strukturerat arrangemang som involverar en hybrid missmatchning mellan tredjeländer. För att motverka sådan bristande överensstämmelse vid import, är det nödvändigt att införa bestämmelser om att inte tillåta avdrag för en betalning om den motsvarande inkomsten från den betalningen direkt eller indirekt kvittas mot ett avdrag som uppkommer på grund av en hybrid missmatchning som ger upphov till dubbla avdrag eller ett avdrag utan inkludering mellan tredjeländer.
(19)  Vid importerade missmatchningar överflyttas effekten av en hybrid missmatchning mellan parter i tredjeländer till en medlemsstats jurisdiktion genom användning av ett icke-hybridinstrument, vilket gör reglerna som ska motverka hybrida missmatchningar minde effektiva. En avdragsgill betalning i en medlemsstat kan användas för att finansiera utgifter inom ramen för ett strukturerat arrangemang som involverar en hybrid missmatchning mellan tredjeländer. För att motverka sådan bristande överensstämmelse vid import, är det nödvändigt att införa bestämmelser om att inte tillåta avdrag för en betalning om den motsvarande inkomsten från den betalningen direkt eller indirekt kvittas mot ett avdrag som uppkommer på grund av en hybrid missmatchning eller ett relaterat arrangemang som ger upphov till dubbla avdrag eller ett avdrag utan inkludering mellan tredjeländer.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 21
(21)  Syftet med detta direktiv är att förbättra motståndskraften hos den inre marknaden som helhet mot hybrida missmatchningar. Eftersom de nationella bolagsskattesystemen är olika och oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida endast skulle reproducera den nuvarande fragmenteringen av den inre marknaden på området för direkt beskattning, kan detta inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig. Det skulle därför göra det möjligt för ineffektiviteter och felaktigheter att kvarstå vid samverkan av olika nationella åtgärder. Detta skulle således leda till en brist på samordning. På grund av den gränsöverskridande karaktären hos hybrida missmatchningar och behovet av att anta lösningar som fungerar på den inre marknaden som helhet, kan målet uppnås bättre på unionsnivå. Unionen får därför anta åtgärder i enlighet med den subsidiaritetsprincip som föreskrivs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Genom att fastställa den nödvändiga skyddsnivån för den inre marknaden syftar detta direktiv endast till att uppnå den kritiska samordning inom unionen som krävs för att uppnå dess mål.
(21)  Syftet med detta direktiv är att förbättra motståndskraften hos den inre marknaden som helhet mot hybrida missmatchningar. Eftersom de nationella bolagsskattesystemen är olika och oberoende åtgärder från medlemsstaternas sida endast skulle reproducera den nuvarande fragmenteringen av den inre marknaden på området för direkt beskattning, kan detta inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna var för sig. Det skulle därför göra det möjligt för ineffektiviteter och felaktigheter att kvarstå vid samverkan av olika nationella åtgärder. Detta skulle således leda till en brist på samordning. På grund av den gränsöverskridande karaktären hos hybrida missmatchningar och behovet av att anta lösningar som fungerar på den inre marknaden som helhet, kan målet uppnås bättre på unionsnivå. Unionen får därför anta åtgärder i enlighet med den subsidiaritetsprincip som föreskrivs i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen, bland annat genom att övergå från en separat behandling av subjekten till en global metod när det gäller beskattningen av multinationella företag. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål. Genom att fastställa den nödvändiga skyddsnivån för den inre marknaden syftar detta direktiv endast till att uppnå den kritiska samordning inom unionen som krävs för att uppnå dess mål.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 21a (nytt)
(21a)   För att säkerställa ett tydligt och effektivt genomförande, är det viktigt att betona överensstämmelsen med rekommendationerna i OECD:s publikation om neutralisering av effekterna av hybrida missmatchningar, åtgärd 2 - 2015 (slutrapport).
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 23
(23)  Kommissionen ska utvärdera genomförandet av detta direktiv fyra år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering.
(23)  Kommissionen bör utvärdera genomförandet av detta direktiv vart tredje år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna all information som behövs för denna utvärdering.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 23a (nytt)
(23a)   Medlemsstaterna bör vara skyldiga att dela all relevant konfidentiell information och bästa praxis i syfte att bekämpa missmatchningar och säkerställa att direktiv (EU) 2016/1164 genomförs på ett enhetligt sätt.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led -1 (nytt)
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 1 – stycke 1a (nytt)
(-1)   I artikel 1 ska följande stycke läggas till:
”Artikel -9a ska även gälla för alla subjekt som behandlas som skattemässigt transparenta av en medlemsstat.”
Ändring 22
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led a
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 4 – stycke 3
a)   I punkt 4 ska tredje stycket ersättas med följande:
utgår
”Vid tillämpningen av artikel 9 ska med närstående företag även förstås ett subjekt som, för affärsredovisningsändamål, ingår i samma konsoliderade grupp som den skattskyldige, ett företag i vilket den skattskyldige har ett betydande inflytande på förvaltningen eller ett företag som har ett betydande inflytande på förvaltningen av den skattskyldige. Om missmatchningen innefattar ett hybridsubjekt ska definitionen av närstående företag ändras så att kravet på 25 procent ersätts med ett krav på 50 procent”.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led aa (nytt)
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 4 – stycke 3
aa)   I punkt 4 ska tredje stycket utgå.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9 – stycke 1 – inledningen
”9. hybrida missmatchningar: en situation som råder mellan en skattskyldig och ett närstående företag eller ett strukturerat arrangemang mellan parter i olika skattejurisdiktioner där något av följande resultat kan hänföras till skillnader i den rättsliga klassificeringen av ett finansiellt instrument eller ett subjekt, eller i behandlingen av en kommersiell etablering som ett fast driftsställe:
”9. hybrida missmatchningar: en situation som råder mellan en skattskyldig och ett annat subjekt där något av följande resultat kan hänföras till skillnader i den rättsliga klassificeringen av ett finansiellt instrument eller en betalning i enlighet med detta eller som ett resultat av skillnader i godkännandet av betalningar till, eller betalningar, kostnader eller förluster hos, ett hybridsubjekt eller fast driftställe eller som ett resultat av skillnader i godkännandet av en betalning som anses gjord mellan två parter hos samma skattskyldige, eller i godkännandet av en kommersiell etablering som ett fast driftställe:
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9 – stycke 1 – led b
(b)  ett avdrag från skattebasen i den jurisdiktion där betalningen har sin källa utan att samma betalning tas med på motsvarande sätt för skatteändamål i den andra jurisdiktionen (avdrag utan inkludering).
(b)  ett avdrag från skattebasen i någon jurisdiktion där betalningen anses göras (betalarens jurisdiktion) utan att samma betalning tas med på motsvarande sätt för skatteändamål i någon annan jurisdiktion där betalningen anses tas emot (betalningsmottagarens jurisdiktion) (avdrag utan inkludering).
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9 – stycke 1 – led c
(c)  Vid skillnader i behandlingen av en kommersiell etablering som ett fast driftställe, icke-beskattning av inkomster som har sin källa i en jurisdiktion utan motsvarande inkludering för beskattningsändamål i den andra jurisdiktionen (icke-beskattning utan inkludering).
(c)  Vid skillnader i godkännandet av en kommersiell etablering som ett fast driftställe, icke-beskattning av inkomster som har sin källa i en jurisdiktion utan motsvarande inkludering för beskattningsändamål i den andra jurisdiktionen (icke-beskattning utan inkludering).
Ändring 27
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9 – stycke 1 – led ca (nytt)
(ca)   en betalning till ett hybridsubjekt eller fast driftställe som leder till ett avdrag utan inkludering när missmatchningen kan hänföras till skillnader i godkännandet av betalningar till fasta driftställen eller hybridssubjekt,
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9 – stycke 1 – led cb (nytt)
(cb)   en betalning som ger upphov till ett avdrag utan inkludering som ett resultat av en betalning till ett obeaktat fast driftställe,
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9 – stycke 2
En hybrid missmatchning uppstår endast i den utsträckning som samma betalning som har avdragits, kostnader som har uppstått eller förluster som har lidits i två jurisdiktioner överstiger den inkomst som har inkluderats i båda jurisdiktionerna och som kan hänföras till en och samma källa.
En hybrid missmatchning som är resultatet av skillnader i godkännandet av betalningar, kostnader eller förluster hos ett hybridsubjekt eller fast driftställe eller är resultatet av skillnader i godkännandet av en betalning som anses gjord mellan två parter hos samma skattskyldige uppstår endast i den utsträckning som det resulterade avdraget i källjurisdiktionen kan kvittas mot en post som inte i ingår i de båda jurisdiktioner där en missmatchning har uppstått. Om den betalning som leder till denna hybrida missmatchning även leder till en hybrid missmatchning som kan hänföras till skillnader i den rättsliga klassificeringen av ett finansiellt instrument eller av en betalning i enlighet med detta instrument, eller är ett resultat av skillnader i godkännandet av betalningar till ett hybridsubjekt eller till ett fast driftställe, uppstår den hybrida missmatchningen endast i den mån betalningen leder till ett avdrag utan inkludering.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9 – stycke 3 – inledningen
En hybrid missmatchning inbegriper även överföring av ett finansiellt instrument inom ramen för ett strukturerat arrangemang som involverar en skattskyldig, om den underliggande avkastningen på det överförda finansiella instrumentet i beskattningshänseende behandlas som om den genererats samtidigt av fler än en av parterna i arrangemanget, och dessa parter av skatteskäl har hemvist i olika jurisdiktioner, vilket har lett till följande resultat:
En hybrid missmatchning inbegriper även överföring av ett finansiellt instrument som involverar en skattskyldig, om den underliggande avkastningen på det överförda finansiella instrumentet i beskattningshänseende behandlas som om den genererats samtidigt av fler än en av parterna i arrangemanget, och dessa parter av skatteskäl har hemvist i olika jurisdiktioner, vilket har lett till följande resultat:
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led ba (nytt)
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9a (ny)
ba)   Följande punkt ska läggas till:
”9a. hybridsubjekt: ett subjekt eller arrangemang som anses vara en person för skatteändamål enligt lagstiftningen i en jurisdiktion och vars inkomster eller utgifter behandlas som en eller flera andra personers inkomster eller kostnader enligt lagstiftningen i en annan jurisdiktion.”
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led bb (nytt)
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 9b (nytt)
bb)   Följande punkt ska läggas till:
”9b. obeaktat fast driftställe: varje arrangemang som enligt lagstiftningen i huvudkontorets jurisdiktion behandlas som om det utgör ett fast driftställe och som enligt lagstiftningen i den jurisdiktion där det fasta driftstället är etablerat inte behandlas som om det utgör ett fast driftställe.”
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led c
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 11
11.   strukturerade arrangemang: arrangemang som involverar en hybrid missmatchning, där missmatchningen har beaktats i villkoren för arrangemanget eller ett arrangemang som har utformats för att leda fram till en hybrid missmatchning, såvida inte skattebetalaren eller ett närstående företag inte rimligen kunde ha förväntats känna till den hybrida missmatchningen och inte tog del av värdet på den skattefördel som den hybrida missmatchningen gett upphov till.
utgår
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led ca (nytt)
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 2 – punkt 11a (ny)
ca)   Följande punkt ska läggas till:
”11a. betalarens jurisdiktion: den jurisdiktion där ett hybridsubjekt eller fast driftställe etableras eller där betalningen anses som utförd.”
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 9 – punkt 1
1.  I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstater leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnader eller förluster, ska avdraget endast göras i den medlemsstat där betalningen har sin källa eller kostnaderna eller förlusterna uppkommer.
1.  I den mån en hybrid missmatchning leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnader eller förluster, ska avdraget nekas i den medlemsstat som utgör investerarens jurisdiktion.
I den mån en hybrid missmatchning som involverar ett tredjeland leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnader eller förluster, ska den berörda medlemsstaten neka avdrag för betalningen, kostnaderna eller förlusterna, om inte tredjelandet redan har gjort detta.
Om avdraget ogillas i investerarens jurisdiktion ska avdraget ogillas i betalarens jurisdiktion. I den mån ett tredjeland är involverat ska det åligga den skattskyldige att bevisa att avdraget har nekats av det tredjelandet.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 9 – punkt 2
2.  I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstater leder till ett avdrag utan inkludering ska betalarens medlemsstat vägra avdrag för denna betalning.
2.  I den mån en hybrid missmatchning leder till ett avdrag utan inkludering ska avdraget ogillas i den medlemsstat som utgör betalarens jurisdiktion. Om avdraget inte nekas i betalarens jurisdiktion ska den berörda medlemsstaten kräva att den skattskyldige inkluderar det belopp av betalningen som annars skulle ge upphov till en missmatchning tas med i inkomsterna i betalningsmottagarens jurisdiktion.
I den mån en hybrid missmatchning som involverar ett tredjeland leder till ett avdrag utan inkludering ska följande gälla:
i)   Om betalningen har sin källa i en medlemsstat, ska denna medlemsstat neka avdraget.
ii)   Om betalningen har sin källa i ett tredjeland, ska den berörda medlemsstaten ålägga den skattskyldige att inkludera betalningen i beskattningsunderlaget, såvida inte tredjelandet redan har nekat avdraget eller krävt att betalningen inkluderas.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 9 – punkt 3
3.  I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstater som involverar ett fast driftställe leder till icke-beskattning utan inkludering, ska den medlemsstat i vilken den skattskyldige har skatterättslig hemvist ålägga den skattskyldige att inkludera den inkomst som genererats av det fasta driftstället i beskattningsunderlaget.
3.  I den mån en hybrid missmatchning involverar inkomster från ett obeaktat fast driftställe som inte är föremål för skatt i den medlemsstat i vilken den skattskyldige har skatterättslig hemvist ska denna medlemsstat ålägga den skattskyldige att i sin beskattningsbara inkomst inkludera den inkomst som annars skulle ha genererats av det fasta driftstället i beskattningsunderlaget.
I den mån en hybrid missmatchning involverar ett fast driftställe som är beläget i ett tredjeland leder till icke-beskattning utan inkludering, ska den berörda medlemsstaten ålägga den skattskyldige att inkludera den inkomst som genererats av det obeaktade fasta driftstället i tredjelandet i beskattningsunderlaget.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 9 – punkt 3a (ny)
3a.   Medlemsstaterna ska neka avdrag för alla skattskyldigas betalningar om sådana betalningar direkt eller indirekt finansierar avdragsgilla utgifter som leder till en hybrid missmatchning genom en transaktion eller en serie transaktioner.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 9 – punkt 4
4.  I den mån en betalning som en skattskyldig gör till ett närstående företag i ett tredjeland kvittas direkt eller indirekt mot en betalning eller kostnader eller förluster som, på grund en hybrid missmatchning, ger avdragsrätt i två olika jurisdiktioner utanför unionen, ska den skattskyldiges medlemsstat neka rätt att från skatteunderlaget dra av en betalning som den skattskyldige har gjort till ett närstående företag i ett tredjeland, såvida inte avdrag för den skattskyldiga personen betalade in skatten till ett företag i intressegemenskap i ett tredjeland från beskattningsunderlaget, såvida inte ett av de berörda tredjeländerna redan har nekat avdragsrätt för betalningen, utgifterna eller förlusterna som skulle vara avdragsgilla i två olika jurisdiktioner.
4.  I den mån en betalning som en skattskyldig gör till ett subjekt i ett tredjeland kvittas direkt eller indirekt mot en betalning eller kostnader eller förluster som, på grund en hybrid missmatchning, ger avdragsrätt i två olika jurisdiktioner utanför unionen, ska den skattskyldiges medlemsstat neka rätt att från skatteunderlaget dra av en betalning som den skattskyldige har gjort i ett tredjeland, såvida inte avdrag för den skattskyldiga personen betalade in skatten till ett företag i intressegemenskap i ett tredjeland från beskattningsunderlaget, såvida inte ett av de berörda tredjeländerna redan har nekat avdragsrätt för betalningen, utgifterna eller förlusterna som skulle vara avdragsgilla i två olika jurisdiktioner.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 9 – punkt 5
5.  I den mån den motsvarande inkluderingen av en avdragsgill betalning som en skattskyldig gör till ett närstående företag i ett tredjeland kvittas direkt eller indirekt mot en betalning som betalningsmottagaren, på grund en hybrid missmatchning, inte inkluderar i sitt skatteunderlag, ska den skattskyldiges medlemsstat neka rätt att från skatteunderlaget dra av en betalning som den skattskyldige har gjort till ett närstående företag i ett tredjeland, såvida inte avdrag för den skattskyldiga personen betalade in skatten till ett företag i intressegemenskap i ett tredjeland från beskattningsunderlaget, såvida inte ett av de berörda tredjeländerna redan har nekat avdragsrätt för den icke-inkluderade betalningen.
5.  I den mån den motsvarande inkluderingen av en avdragsgill betalning som en skattskyldig gör i ett tredjeland kvittas direkt eller indirekt mot en betalning som betalningsmottagaren, på grund en hybrid missmatchning, inte inkluderar i sitt skatteunderlag, ska den skattskyldiges medlemsstat neka rätt att från skatteunderlaget dra av en betalning som den skattskyldige har gjort i ett tredjeland, såvida inte avdrag för den skattskyldiga personen betalade in skatten till ett företag i intressegemenskap i ett tredjeland från beskattningsunderlaget, såvida inte ett av de berörda tredjeländerna redan har nekat avdragsrätt för den icke-inkluderade betalningen.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 3a (nytt)
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel -9a (ny)
3a)   Följande artikel ska införas:
”Artikel -9a
Omvända hybrida missmatchningar
Om ett eller flera närstående utomlands hemmahörande subjekt har en del av vinsten i ett hybridsubjekt som är registrerat eller etablerat i en medlemsstat, ligger i en jurisdiktion eller jurisdiktioner som anser att hybridsubjektet är skattskyldigt, ska hybridsubjektet anses vara hemmahörande i denna medlemsstat och dess inkomster ska beskattats i den mån dessa inkomster inte beskattas enligt annan lag i den medlemsstaten eller annan jurisdiktion.”
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv (EU) 2016/1164
Artikel 9a
I den mån en betalning eller kostnader eller förluster för en skattskyldig som har skatterättslig hemvist både i en medlemsstat och i ett tredjeland, i enlighet med lagstiftningen i medlemsstaten och tredjelandet i fråga, ger rätt till avdrag från skatteunderlaget i båda jurisdiktionerna, och denna betalning eller dessa kostnader eller förluster får kvittas i den skattskyldiges medlemsstat mot beskattningsbar inkomst som inte är inkluderad i tredjelandet, ska den skattskyldiges medlemsstat vägra avdrag för betalningen, kostnaderna eller förlusterna, om inte tredjelandet redan har gjort detta.
I den mån en betalning eller kostnader eller förluster för en skattskyldig som har skatterättslig hemvist både i en medlemsstat och i ett tredjeland, i enlighet med lagstiftningen i medlemsstaten och tredjelandet i fråga, ger rätt till avdrag från skatteunderlaget i båda jurisdiktionerna, och denna betalning eller dessa kostnader eller förluster får kvittas i den skattskyldiges medlemsstat mot beskattningsbar inkomst som inte är inkluderad i tredjelandet, ska den skattskyldiges medlemsstat vägra avdrag för betalningen, kostnaderna eller förlusterna, om inte tredjelandet redan har gjort detta. Sådan avdragsvägran ska också gälla situationer där den skattskyldige är ”statslös” i skattehänseende. Det ska åligga den skattskyldige att bevisa att avdraget av denna betalning eller dessa kostnader eller förluster har nekats av tredjelandet.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0408.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0457.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0310.


Avtal om operativt och strategiskt samarbete mellan Danmark och Europol *
PDF 245kWORD 43k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 april 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om godkännande av Europeiska polisbyråns (Europol) ingående av avtalet om operativt och strategiskt samarbete mellan Konungariket Danmark och Europol (07281/2017 – C8-0120/2017 – 2017/0803(CNS))
P8_TA(2017)0136A8-0164/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (07281/2017),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8‑0120/2017),

–  med beaktande av rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol)(1), särskilt artikel 23.2,

–  med beaktande av rådets beslut 2009/935/RIF av den 30 november 2009 om fastställande av förteckningen över de tredjestater och organisationer med vilka Europol ska ingå överenskommelser(2), ändrat genom rådets genomförandebeslut (EU) 2017/290(3),

–  med beaktande av rådets beslut 2009/934/RIF av den 30 november 2009 om antagande av tillämpningsföreskrifter för Europols förbindelser med partner, inbegripet för utbyte av personuppgifter och sekretessbelagd information(4), särskilt artiklarna 5 och 6,

–  med beaktande av förklaringen av den 15 december 2016 från Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande och Danmarks statsminister, i vilken de operativa behoven betonades men där det även underströks att det planerade arrangemanget mellan Europol och Danmark är av undantags- och övergångskaraktär,

–  med beaktande av ovan nämnda förklaring, i vilken det betonades att det föreslagna arrangemanget har som villkor att Danmark fortsätter att vara medlem i EU och i Schengenområdet, att Danmark uppfyller sin skyldighet att i dansk lagstiftning senast den 1 maj 2017 fullt ut ha genomfört direktiv (EU) 2016/680(5) om uppgiftsskydd i polisiära sammanhang, och att Danmark godtar tillämpningen av Europeiska unionens domstols behörighet och Europeiska datatillsynsmannens behörighet,

–  med beaktande av protokoll nr 22 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av resultatet av den danska folkomröstningen den 3 december 2015 om protokoll nr 22 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 14 februari 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om ändring av beslut 2009/935/RIF med avseende på förteckningen över de tredjestater och organisationer med vilka Europol ska ingå överenskommelser(6), särskilt den begäran i punkt 4 i resolutionen om att det framtida arrangemanget mellan Europol och Danmark ska upphöra att gälla efter fem år, för att säkerställa dess övergångskaraktär inför ett mer permanent arrangemang,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0164/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att – som en del av den utvärdering som ska genomföras i enlighet med artikel 25 i avtalet om operativt och strategiskt samarbete mellan Konungariket Danmark och Europol – säkerställa att parlamentet regelbundet informeras och hörs, särskilt genom den gemensamma parlamentariska kontrollgrupp avseende Europol som ska inrättas i enlighet med artikel 51.1 i förordning (EU) 2016/794(7).

5.  Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter att uttömma alla primär- och sekundärrättsliga möjligheter för att på nytt erbjuda Danmark fullvärdigt medlemskap i Europol.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och Europol.

(1) EUT L 121, 15.5.2009, s. 37.
(2) EUT L 325, 11.12.2009, s. 12.
(3) EUT L 42, 18.2.2017, s. 17.
(4) EUT L 325, 11.12.2009, s. 6.
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF (EUT L 119, 4.5.2016, s. 89).
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0023.
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794 av den 11 maj 2016 om Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) och om ersättande och upphävande av rådets beslut 2009/371/RIF, 2009/934/RIF, 2009/935/RIF, 2009/936/RIF och 2009/968/RIF (EUT L 135, 24.5.2016, s. 53).


Nominering av en ledamot av revisionsrätten
PDF 230kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om nomineringen av Ildikó Gáll-Pelcz till ledamot av revisionsrätten (C8–0110/2017 – 2017/0802(NLE))
P8_TA(2017)0137A8-0166/2017

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8–0110/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0166/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 12 april 2017 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Ildikó Gáll-Pelcz till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Årsrapport om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015
PDF 307kWORD 59k
Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om årsrapporten om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet för 2015 (2016/2098(INI))
P8_TA(2017)0138A8-0161/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens verksamhetsberättelse för 2015,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens resultatrapport och statistiska rapport för 2015,

–  med beaktande av 2015 års hållbarhetsrapport, 2015 års rapport om bedömningen av de tre pelarna med avseende på EIB:s verksamhet i EU och 2015 års rapport om EIB:s resultat utanför EU,

–  med beaktande av revisionskommitténs årsrapporter för 2015,

–  med beaktande av EIB-gruppens årsrapport om bedrägeribekämpning under 2015,

–  med beaktande av rapporten om genomförandet av EIB:s öppenhetspolicy 2015 och rapporten om verksamhetsstyrningen 2015,

–  med beaktande av verksamhetsrapporten för 2015 om EIB:s avdelning för kontroll av regelefterlevnad (Office of the Chief Compliance Officer),

–  med beaktande av EIB-gruppens operativa planer för 2014–2016, 2015–2017, 2016–2018 och EIF:s verksamhetsplan för 2014–2016,

–  med beaktande av artiklarna 3 och 9 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 174, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och protokoll nr 5 om EIB:s stadga och protokoll nr 28 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens arbetsordning,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 11 mars 2014 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2012(1), av den 30 april 2015 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2013(2), av den 28 april 2016 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2014(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011 om EIB:s externa mandat 2007–2013(4) och Europaparlamentets och rådets beslut nr 466/2014/EU av den 16 april 2014 om beviljande av en EU-garanti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid finansieringstransaktioner till stöd för investeringsprojekt utanför unionen(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 670/2012 av den 11 juli 2012 om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013) och förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet(6) (som avser pilotfasen av projektobligationsinitiativet inom Europa 2020-strategin),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 om en investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 juli 2015 Samfällt arbeta för jobb och tillväxt: de nationella utvecklingsbankernas roll som stöd för investeringsplanen för Europa (COM(2015)0361),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 juni 2016 Europa investerar igen, Utvärdering av investeringsplanen för Europa (COM(2016)0359),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 14 september 2016 om förlängningen av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar liksom införandet av tekniska förstärkningar av den fonden och Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (COM(2016)0597), (SWD(2016)0297) och (SWD(2016)0298),

–  med beaktande av EIB:s rapport Evaluation of the functioning of the European Fund for Strategic Investments (Efsi) från september 2016,

–  med beaktande av revisionsrättens yttrande nr 2/2016 över förslaget till förordning om förlängning och utvidgning av Efsi,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013,

–  med beaktande av Ernst & Youngs ad hoc-granskning av den 8 november 2016 av tillämpningen av förordning (EU) 2015/1017 (Efsi-förordningen),

–  med beaktande av trepartsavtalet från september 2016 mellan Europeiska kommissionen, Europeiska revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken,

–  med beaktande av skrivelsen av den 22 juli 2016 från Europeiska ombudsmannen till Europeiska investeringsbankens ordförande,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0161/2017), och av följande skäl:

A.  EIB ska enligt fördraget bidra till integration, ekonomisk och social sammanhållning och regional utveckling i EU genom särskilt utformade investeringsinstrument såsom lån, eget kapital, garantier, riskdelningsinstrument och rådgivningstjänster.

B.  EIB, som är världens största offentliga långivare, är verksamt på de internationella kapitalmarknaderna och erbjuder sina kunder konkurrenskraftiga och gynnsamma villkor till stöd för EU:s politik och projekt.

C.  Europeiska investeringsfonden (EIF) och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) bör spela en nyckelroll för att komplettera EIB:s insatser som EU:s specialinstrument för riskkapital och garantier, främst som stöd för små och medelstora företag och europeisk integration och ekonomisk, social och regional sammanhållning.

D.  Europaparlamentet utarbetar tre olika betänkanden om EIB:s verksamhet: ett betänkande om EIB:s finansiella verksamhet (från utskottet för ekonomi och valutafrågor och budgetutskottet), ett betänkande om kontrollen av EIB:s finansiella verksamhet (från budgetkontrollutskottet) och ett betänkande om genomförandet av Efsi (från utskottet för ekonomi och valutafrågor och budgetutskottet).

E.  Skyddsåtgärder mot bedrägerier, bland annat skattebedrägerier och penningtvätt, och mot riskerna för terrorismfinansiering finns i EIB:s avtalsbestämmelser, som är inkluderade i de kontrakt som undertecknas mellan EIB-gruppen och dess motparter. EIB ska kräva att dess motparter iakttar all tillämplig lagstiftning. Ytterligare avtalsbestämmelser om särskilda transparens- och integritetsfrågor bör läggas till av EIB på grundval av resultatet av due diligence-granskningar.

F.  EIB fungerar som Europa 2020-strategins och flaggskeppsinitiativens genomförandeorgan genom att säkerställa utnyttjandet av offentliga investeringar som en ersättning för eller korrigering av brister på finansmarknaden och genom att stimulera nya drivkrafter i EU för skapandet av tillväxt och sysselsättning.

G.  Katalysatoreffekten av EIB:s insamling av medel är en central aspekt för att definiera ett europeiskt mervärde och säkerställa att Europa förblir en ledande global aktör med alla de attribut som kännetecknar en ekonomi i världsklass med avseende på konkurrenskraft, innovation, infrastruktur och attraktivitet.

H.  EIB:s investeringar utgör ett grönt stimulanspaket som ska göra EU mycket bättre rustat att fortsätta vara en ”möjligheternas plats” och bemöta de utmaningar som uppkommer i den globaliserade ekonomiska konkurrensen.

I.  Investeringsplanen för Europa är en del av en bredare strategi som syftar till att vända den negativa tendens som kan iakttas i offentliga och privata investeringar genom att utnyttja ny och privat finansiell likviditet som ska tillföras realekonomin i syfte att främja långsiktiga strategiska och hållbara investeringar i hela unionen.

J.  Det finns för närvarande ett allt större antal finansieringsinstrument som utformats och främjas av EIB, från offentlig-privata partnerskap till värdepapperisering. Sådana instrument kan riskera att ge upphov till en socialisering av förluster och en privatisering av vinster.

K.  EIB:s finansiering av insatser utanför EU stödjer i första hand målen för EU:s yttre politik, samtidigt som unionens synlighet och värden stärks och bidrar till att upprätthålla stabiliteten i tredjeländer.

L.  Kontinuerlig uppmärksamhet bör ägnas åt utvecklingen av bästa praxis med avseende på EIB:s resultatpolitik och resultatstyrning och i fråga om transparens och god styrning.

M.  EIB bör behålla kreditbetyget AAA som är en grundläggande tillgång i dess affärsmodell och en högkvalitativ, solid tillgångsportfölj med sunda investeringsprojekt vid genomförandet av Efsi.

N.  EIB har ännu inte vidtagit alla nödvändiga åtgärder till följd av parlamentets rekommendationer och uppmaningar i dess resolutioner om EIB:s årsrapporter från tidigare år.

Stärka hållbarheten i EIB:s investeringspolitik

1.  Europaparlamentet noterar att EIB 2015 undertecknade transaktioner till ett belopp av 77,5 miljarder EUR (jämfört med 77 miljarder EUR 2014), varav 69,7 miljarder EUR gick till EU-medlemsstater och 7,8 miljarder EUR till länder utanför unionen).

2.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s årsrapporter för 2015 och de resultat som presenteras i dessa samt de ansträngningar som gjorts för att förbättra presentationen av och rapporteringen om EIB:s bidrag (eller additionalitet) och resultat.

3.  Europaparlamentet påminner om parlamentets begäran om en mer heltäckande och enhetlig årsrapport för att möjliggöra en bättre kvalitativ överblick och utvärdering av EIB:s totala verksamhet och utlåningsprioriteringar. Parlamentet insisterar på att EIB ytterligare bör förfina och tillhandahålla information om de konkreta och uppnådda ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna samt mervärdet av EIB:s verksamhet i medlemsstaterna och utanför EU.

4.  Europaparlamentet betonar att all EIB-finansierad verksamhet måste vara en del av och ständigt förenlig med EU:s allmänna strategi och politiskt prioriterade områden såsom de definieras i Europa 2020-strategin, tillväxt- och sysselsättningsfaciliteten och tillväxt- och sysselsättningspakten, samtidigt som de ekonomiska, sociala, finansiella och miljömässiga effektivitetskriterierna tillämpas på projekturvalet för att säkerställa ett konsekvent genomförande av EU-politiken.

5.  Europaparlamentet betonar behovet av att lägga fram konkreta och tydliga resultat om hur EIB:s externa investeringar har bidragit till uppnåendet av EU:s prioriteringar och utvecklingen av kapacitetsuppbyggnad i regionerna.

6.  Europaparlamentet uppmanar bestämt EIB att fortsätta sina insatser för att komma till rätta med brister avseende investeringar, marknader och sektorer och att investera i projekt och insatser som ger ett verkligt mervärde för att uppnå en större ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU, ett förbättrat investeringsklimat, högre sysselsättning och en återgång till en hållbar tillväxt i hela EU.

7.  Europaparlamentet påminner om att främjande av ekonomisk återhämtning, en hållbar tillväxt och starkare sammanhållning är ett övergripande mål och att EIB bör bli bättre på att förutse strukturella förändringar, särskilt de som avser Europas återindustrialisering och den kunskapsbaserade och digitala ekonomin, för att skapa nya ekonomiska möjligheter, innovationer, utveckling av en cirkulär ekonomi och en bättre användning av förnybara energikällor i linje med miljö-, klimat- och energipolitikens mål. Parlamentet betonar att processen för återindustrialisering ska genomföras samtidigt som hänsyn tas till behovet av att å ena sidan skapa arbetstillfällen av hög kvalitet och å andra sidan de olika förhållanden som kännetecknar den europeiska ekonomin, men i vilket fall som helst med vederbörlig hänsyn till miljön och arbetstagarnas och allmänhetens hälsa.

8.  Europaparlamentet anser att EIB systematiskt bör uppmärksamma de ekonomiska, sociala och miljömässiga effekterna på medellång och lång sikt vid fastställandet av investeringsåtgärder och finansieringsbeslut, särskilt med avseende på gränsöverskridande aspekter. Parlamentet anser att EIB måste investera i både stor- och småskaliga hållbara projekt av systemisk betydelse på lång sikt som skapar mervärde på regional nivå och EU-nivå.

9.  Europaparlamentet betonar att de finansierade projektens sundhet inte endast bör bedömas med avseende på ekonomisk relevans utan även med ett lika starkt fokus på miljömässig och social hållbarhet samt på den politiska, gränsöverskridande och regionala betydelsen av sådana projekt. Parlamentet påminner om att prioriteringen inom EIB:s utlåningsverksamhet av projekt med tydliga och hållbara resultat och med effekter för tillväxten och sysselsättningen måste förbli den centrala vägledande principen.

10.  Europaparlamentet konstaterar att EIB är en central aktör som behövs för att gjuta nytt liv i EU:s ekonomi, främja sysselsättningen, öka tillväxten i medlemsstaterna och maximera tillgängliga finansiella resursers ändamålsenlighet och ge valuta för pengarna när det gäller tillgängliga ekonomiska resurser genom användning av revolverande instrument, dvs. genom att skapa en multiplikatoreffekt av garantifonder och hävstångseffekter.

11.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att säkerställa en motståndskraftig, hållbar och stabil finansieringsstrategi för EU för att påskynda den ekonomiska återhämtningen, främja sysselsättningen och hjälpa vissa ekonomiska sektorer och mindre utvecklade geografiska regioner att komma ikapp. Parlamentet påminner om behovet av att fokusera på produktiva investeringar som gör en skillnad, särskilt på lång sikt, och att stärka den primära sektorn, forskning, infrastruktur och sysselsättning. Parlamentet anser att projekt bör väljas ut på grundval av sina egna meriter, deras potential att skapa mervärde för EU som helhet och faktisk additionalitet, eventuellt med en högre riskprofil.

12.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang att mer information bör offentliggöras om exakt vilken sorts projekt som finansieras direkt och indirekt genom EIB:s utlåningsverksamhet och särskilt vilket mervärde de ger och vilken ekonomisk inverkan de förväntas ha på varje medlemsstat.

13.  Europaparlamentet upprepar parlamentets oro med avseende på fastställandet av en balanserad strategi med en dynamisk, rättvis och transparent geografisk fördelning av projekt och investeringar mellan medlemsstaterna, samtidigt som man beaktar den särskilda tonvikten på de mindre utvecklade länderna och regionerna. Parlamentet konstaterar att 73 % av EIB:s totala utlåning för 2015 (51 miljarder EUR) är koncentrerad till sex medlemsstater, vilket visar att inte alla medlemsstater eller regioner har möjlighet att i samma utsträckning dra nytta av investeringsmöjligheter.

14.  Europaparlamentet stöder EIB:s initiativ för att tillhandahålla gemensam teknisk hjälp på plats till förvaltande myndigheter och finansiella intermediärer, bland annat i form av riktad fi-compass-utbildning.

15.  Europaparlamentet uppmanar EIB att intensifiera sin kommunikationspolicy gentemot potentiella intressenter och privata investerare angående tillgängliga finansieringskällor och -instrument och i förhållande till medborgarna om de resultat som uppnåtts.

16.  Europaparlamentet uppmanar EIB och kommissionen att öka spridningen av sina finansieringsmöjligheter samt sitt stöd och sin rådgivning för att öka finansieringen av projekt hos lokala och regionala myndigheter och små och medelstora företag, och att förenkla tillgången till EIB-finansiering samt kombinera bidrag med lån och finansieringsinstrument. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja utarbetandet av utbildningsprogram för möjliga stödmottagare genom att ge förvaltande myndigheter en mer konkret roll när det gäller att tillhandahålla information, vägledning och råd till slutliga stödmottagare.

17.  Europaparlamentet anser att det är av grundläggande betydelse att EIB bibehåller kreditbetyget AAA för att kunna behålla sin tillgång till internationella kapitalmarknader enligt de bästa lånevillkoren och föra vidare fördelarna i sin investeringsstrategi och sina utlåningsvillkor. Parlamentet uppmanar EIB att utveckla sin riskkultur för att förbättra sin effektivitet och komplementariteten och synergierna mellan insatserna och olika EU-åtgärder.

18.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över de generellt högre kostnaderna och avgifterna för EIB/EIF-förvaltade fonder som genomför finansieringsinstrument med delad förvaltning, vilket framgår av resultaten i revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 Genomförandet av EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013, och uppmanar revisionsrätten att genomföra en liknande revision för den innevarande perioden.

Övervakning av EIB:s inverkan på genomförandet av centrala offentligpolitiska områden

19.  Europaparlamentet noterar rapporten om resultaten och effekterna av EIB:s verksamhet i EU under 2015 som bygger på trepelarmetoden med avseende på att bedöma förväntat resultat, övervaka aktuellt resultat och mäta effekterna av de fyra viktigaste offentliga politiska målen, nämligen innovation och kompetens (22,7 % av EIB:s undertecknanden 2015 till ett belopp av 15,8 miljarder EUR), finansiering av små och medelstora företag och midcapföretag (28,5 % av EIB:s undertecknanden eller 19,8 miljarder EUR), infrastruktur (24,5 % eller 17,1 miljarder EUR) och miljö (24,3 % eller 16,9 miljarder EUR). Parlamentet noterar att ett urval av utfall och resultat för de nya transaktioner som undertecknats har tagits med för att visa förväntade resultat, men att det varken finns någon information i rapporten om övervakat aktuellt resultat eller om vilka effekter som har uppnåtts.

20.  Europaparlamentet beklagar att det inte finns någon information i årsrapporten för 2015 om EIB:s verksamhet i EU om de förväntade och uppnådda resultaten av EIB:s verksamhet med avseende på dess två genomgående politiska mål, nämligen klimatåtgärder och sammanhållning. Parlamentet är bekymrat över att EIB under 2015 inte nådde upp till den planerade nivån på 30 % för investeringar för sammanhållning (25,2 % uppnåddes inom EU) och att det planerade genomförandet för 2016 (27 %) också är under målet på 30 %. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att återinföra den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen som ett primärt offentligt politiskt mål och att börja att uttryckligen rapportera om dess genomförande.

21.  Europaparlamentet beklagar också att uppdateringen av trepelarmetoden för att anpassa den till kraven i Efsi-förordningen varken har lett till någon harmonisering av EIB:s rapportering om transaktioner inom EU med rapporteringen av transaktioner utanför EU eller till införandet av analytisk och omfattande information om konkreta resultat som uppnåtts inom EU. Parlamentet begär att mer information redovisas på projektnivå genom att ge allmänheten tillgång till projektutvärderingen och utvärderingsformulären för bedömningssystemet med tre pelare och ramen för resultatmätning.

22.  Europaparlamentet framhåller att en ambitiös investeringsstrategi måste åtföljas av tydliga övervaknings- och rapporteringsinstrument som garanterar resultatstyrningen.

23.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta lägga vikt vid resultatkontroll med hjälp av resultatutvärderingar och dokumenterade effekter. Parlamentet uppmuntrar EIB att fortsätta definiera sina övervakningsindikatorer, särskilt additionalitetsindikatorer, för att kunna bedöma effekterna så snart som möjligt i projektutvecklingsfasen, och förse styrelsen med tillräcklig information om de förväntade effekterna, särskilt när det gäller projektets bidrag till EU-politiken.

24.  Europaparlamentet erkänner att det är komplicerat att övervaka en växande portfölj och olika projektplaner och att detta även gäller den efterföljande övergripande förvaltningen av indikatorerna. Parlamentet uppmuntrar EIB att öka ansträngningarna att säkerställa en ändamålsenlig övervakning.

25.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att bli mer proaktivt gentemot medlemsstaterna i syfte att tillhandahålla kapacitetsuppbyggnads- och rådgivningstjänster direkt till stödmottagarna för förberedelsen av storskaliga investeringsprojekt genom bättre samarbete med relevanta nationella eller decentraliserade myndigheter eller nationella investeringsbanker.

Finansieringssystem för små och medelstora företag

26.  Europaparlamentet påminner om att EIB har ett globalt ansvar för att säkerställa EU:s attraktivitet på den internationella arenan genom att främja ett gynnsamt investeringsklimat för företag.

27.  Europaparlamentet erkänner den centrala roll som små och medelstora företag och midcapföretag spelar för att främja sysselsättning och tillväxt i EU:s och de enskilda medlemsstaternas ekonomi. Parlamentet stöder EIB:s ansträngningar att öka sitt stöd till alla former av små och medelstora företag (startkapital, nystartade företag, mikroföretag och mellanstora företag samt företagskluster), med fokus på nya företagsmodeller med hög potential att skapa sysselsättningsmöjligheter för unga. EIB uppmanas i detta sammanhang att vidta de åtgärder som krävs för att säkerställa ett fullständigt genomförande av initiativet för små och medelstora företag.

28.  Europaparlamentet noterar att EIB:s stöd till små och medelstora företag utgjorde ungefär 36,6 % av dess finansiering 2015 och genom en hävstångseffekt gav upphov till 39,7 miljarder EUR i finansiering för små och medelstora företag och stöd till 5 miljoner arbetstillfällen.

29.  Europaparlamentet välkomnar EIF:s ansträngningar för att få initiativet för små och medelstora företag att fungera i för närvarande sex länder (Spanien, Italien, Bulgarien, Finland, Rumänien, Malta), vilka förväntas få omkring 8,5 miljarder EUR i nya lån till små och medelstora företag på gynnsamma villkor. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra initiativet för små och medelstora företag i större utsträckning, med beaktande av dess kapacitet att minska risken för finansiella mellanhänder. Parlamentet uppskattar därför kommissionens förslag att förlänga initiativet för små och medelstora företag fram till 2020. Parlamentet betonar dock att initiativet för små och medelstora företag bör spela en större roll eftersom finansieringen av små och medelstora företag är avgörande för att främja tillväxt och sysselsättning i EU, särskilt under perioden efter den ekonomiska och finansiella krisen. EIB uppmanas att övervaka och förbättra användningen av värdepapperisering. Parlamentet efterlyser dessutom en förbättring av EIB:s kommunikationspolicy och av de administrativa villkoren för initiativet för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar EIF att offentliggöra en rapport om programmets framgångar och misslyckanden.

30.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av nya instrument som EIB och kommissionen kommit överens om, såsom instrumentet för privat finansiering för energieffektivisering (PF4EE), initiativet för små och medelstora företag och finansieringsinstrumenten inom Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI), som förväntas bidra till förverkligandet av Europa 2020-strategins strategiska mål. Parlamentet noterar EIF:s verksamhet, särskilt finansieringsinstrumenten Cosme (program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag) och Innovfin, som fick stöd från Efsi 2015 genom att mängden garanterade lån fördubblades.

31.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka riskprofilen för sina insatser, särskilt när man ger stöd till små och medelstora företag som tar risker eller utvecklas i ekonomiskt missgynnade regioner eller instabila regioner. Parlamentet anser också att sektorn för små och medelstora företag och dess tillgång till finansiering är ett återkommande och långvarigt mål som bör eftersträvas och stärkas ytterligare.

Innovation

32.  Europaparlamentet stöder alla incitament för marknadsdriven innovation, social utveckling och miljöskydd, för att därigenom bibehålla en hållbar tillväxt och en varsam användning av resurserna. Parlamentet stöder incitament som bidrar till EU:s ambition att bli en cirkulär, kunskapsbaserad och digital ekonomi och att upprätthålla EU:s konkurrenskraft.

33.  Europaparlamentet noterar att EIB redan finansierar investeringar i forskning och utveckling som görs av säkerhetsföretag i EU med avseende på civil teknik och teknik med dubbla användningsområden. Parlamentet anser att när det gäller teknik med dubbla användningsområden bör EIB främst ge stöd till de investeringar som motiveras av kommersialisering i civila tillämpningar – exempel på EIB-projekt av den här typen omfattar redan FoU-investeringar i leveranser till luft- och rymdfarkoster, radarsystem, it-säkerhet och molnsäkerhet, mikroelektronik och vacciner.

34.  Europaparlamentet noterar att lån till innovativa projekt under 2015 uppgick till rekordhöga 18,7 miljarder EUR och välkomnar EIB:s ökade betoningen på investeringar i innovation.

35.  Europaparlamentet noterar att EIB genom ett fortsatt stöd till civil teknik och teknik med dubbla användningsområden skulle kunna öka sitt stöd till EU:s säkerhetssektor inom sin befintliga rättsliga ram. Detta inbegriper insatser som får stöd från Efsi.

Infrastruktur

36.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta att stödja en infrastrukturagenda baserad på effektiva projekt av gemensamt intresse inom transport- och energisektorerna med de egna resurserna och genom att genomföra skuldinstrumenten inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa, samtidigt som man beaktar deras förenlighet med miljö- och klimatpolitiska mål och regional utveckling. Parlamentet uppmanar EIB att ta fram nya finansieringsinstrument för uppförandet av infrastruktur och genomförandet av arbeten inom ramen för makroregionala strategier.

37.  Europaparlamentet välkomnar finansieringsnivån när det gäller målen för den ekonomiska och sociala sammanhållningen (17 634 miljarder EUR) och återupplivandet av landsbygd och tätorter (5 467 miljarder EUR), och rekommenderar att den bibehålls. Parlamentet anser att sådan finansiering är nödvändig för att komplettera sammanhållningspolitiken och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). Parlamentet framhåller vikten av att upprätthålla en regelbunden dialog med förvaltningsmyndigheterna för att skapa synergieffekter och så att de båda instrumenten kan komplettera varandra.

38.  Europaparlamentet uppmanar EIB, kommissionen och nationella, regionala och lokala myndigheter att tillsammans med nationella utvecklingsbanker och utvecklingsinstitutioner förstärka sitt samarbete för att skapa fler synergieffekter mellan ESI-fonderna och EIB:s finansieringsinstrument och lån liksom för att minska de administrativa bördorna, förenkla förfaranden, öka den administrativa kapaciteten, främja den territoriella utvecklingen och sammanhållningen och förbättra förståelsen för ESI-fonderna och EIB:s finansiering. Parlamentet tar hänsyn till att informationen om EIB:s utlåningsverksamhet inom sammanhållningspolitiken och dess program är begränsad. Parlamentet uppmanar EIB att fullgöra sin roll som offentlig institution och att ha så höga ambitioner som möjligt när det gäller ansvar, transparens och synlighet för att undvika tvetydigheter. Parlamentet uppmanar EIB att utveckla en kommunikationspolicy för att sprida information om sin verksamhet, inbegripet rådgivningsverksamheten, så att samtliga förvaltningstyper och mottagare kan få tillgång till dess program.

39.  Europaparlamentet understryker att den ökade användningen av finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken kräver ett kraftfullare engagemang från Europaparlamentets sida vid granskningen av EIB:s verksamheter, också för att bättre kunna bedöma effekterna och konsekvenserna av EIB:s roll.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att helt och hållet utnyttja sina anslag från ESI-fonderna och andra tilldelade medel, och på så sätt komplettera EIB:s lån och finansieringsinstrument. Dessutom efterlyser parlamentet utökade och bättre kombinationer av bidrag och EIB-finansiering för att bättre utnyttja Esi-fondernas hävstångseffekt. Parlamentet begär att EIB går i spetsen för denna process eftersom banken har sakkunskapen och ett ansvar gentemot aktieägarna som kommer att hjälpa EIB att uppnå avkastning på sina investeringar.

41.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sin finansiering av den ekonomiska och sociala sammanhållningen och målen för tätorterna, samtidigt som man fortsätter att stödja traditionella och innovativa sektorer i EU. Dessutom uppmanar parlamentet till utveckling av särskilda finansieringsinstrument till stöd för genomförandet av handlingsplaner för makroregionala strategier, i samarbete med medlemsstaterna.

Miljö- och klimatinvesteringar

42.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att rikta in sina klimatåtgärder på hållbarhet när det gäller sektorsövergripande projekt inom ramen för COP21-målen och att ge stöd till utbyggnaden av förnybara energikällor och resurseffektivitet. Parlamentet noterar att finansieringen av förnybara energikällor uppgick till 3,4 miljarder EUR.

43.  Europaparlamentet uppmanar EIB att göra en ny bedömning av den uppmärksamhet den specifikt ägnar åt projekt för gasinfrastruktur, särskilt med tanke på att efterfrågan på gas i Europa minskar medan nya storskaliga planer på att bygga nya rörledningar och LNG-terminaler håller på att växa fram. Parlamentet uttrycker sin oro över att EIB:s investeringar i gasinfrastruktur skulle kunna leda till investeringar i strandade tillgångar.

44.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att fortsätta utveckla en marknad för hållbara gröna projekt, och att framför allt främja skapandet av en cirkulär ekonomi, särskilt genom en grön obligationsmarknad.

EIB:s bidrag till hanteringen av globala frågor

45.  Europaparlamentet noterar ökningen av det externa mandatet från 10 till 27 miljarder EUR med ett ytterligare frivilligt belopp på 3 miljarder EUR. Parlamentet påminner om behovet av att konstant se till att detta mandat stämmer överens med målen för EU:s externa politik, i synnerhet när det gäller respekten för medborgerliga rättigheter i de länder som tar emot finansiering. Parlamentet upprepar sin begäran till revisionsrätten om en särskild rapport om resultatet av EIB:s externa utlåningsverksamhet och dess överensstämmelse med unionens politik.

46.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s snabba anpassningsförmåga till internationella utmaningar. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta stödja EU:s externa politik och katastrofberedskap i samband med den globala migrationsutmaningen genom att ta hänsyn till utvecklingsaspekten och främja ekonomisk resiliens.

Övervakning av Efsis mervärde och additionalitet

47.  Europaparlamentet noterar att Efsi strävar efter att genom EIB anskaffa ett totalt belopp på 315 miljarder EUR för extra investeringar och nya projekt i realekonomin under 2018. Parlamentet konstaterar att 97 infrastruktur- och innovationsprojekt och 192 avtal om finansiering för små och medelstora företag har godkänts, vilket motsvarar en förväntad investering på totalt 115,7 miljarder EUR.

48.  Europaparlamentet erkänner att genomförandet av Efsi snabbt har ändrat EIB:s profil och företagsmodell i fråga om processer och övervakningen av underskrifter och kontrakt.

49.  Europaparlamentet noterar att för att till fullo utnyttja den ytterligare riskkapaciteten utvecklar EIB-gruppen olika nya produkter som kommer att möjliggöra ett högre risktagande (t.ex. mindre prioriterade skulder, kapital likställt med eget kapital, riskdelning med banker), och har sett över sina riktlinjer för kreditrisker och stödberättigande för att möjliggöra en ökad flexibilitet. Parlamentet noterar att EIB ökar sitt stöd till innovativa företag eller till infrastrukturprojekt med hjälp av stödet från Efsi. Parlamentet noterar att EIB kan ge stöd till ett större antal av dessa riskfyllda projekt utan att göra avkall på principerna om sund förvaltning.

50.  Europaparlamentet påminner om att Efsi har som mål att identifiera tydliga, verkligt innovativa och mer riskfyllda projektprofiler med nya motparter från den privata sektorn jämfört med EIB:s övriga befintliga finansieringsinstrument, samtidigt som man uppnår ett betydande gränsöverskridande europeiskt mervärde vid genomförandet av de utvalda projekten och ett effektivt bidrag till EU:s nuvarande gemensamma politiska mål.

51.  Europaparlamentet erkänner att Efsi är ett marknadsbaserat instrument. Parlamentet påminner dock om att alla medlemsstater måste utveckla tillräcklig kapacitet för att använda det.

52.  Europaparlamentet noterar att man bör överväga en så bred geografisk spridning som möjligt vid genomförandet av planerade Efsi-projekt som gynnar sammanhållnings- och hållbarhetsmål. Parlamentet uppmanar EIB att rätta till de nuvarande geografiska obalanserna inom unionen och den sektoriella koncentrationen i Efsis portfölj, särskilt inom ramen för finansieringsfönstret för infrastruktur- och innovation och finansieringsfönstret för små och medelstora företag, genom att öka sin rådgivningsverksamhet för projektutveckling i medlemsstaterna och tekniskt stöd genom Europeiska centrumet för investeringsrådgivning (EIAH), genom att överväga att utöka antalet sektorer som är berättigade till Efsi-stöd eller genom att bättre anpassa projektens typ och storlek till marknadens behov i medlemsstaterna.

53.  Europaparlamentet uppmanar EIB att i urvalsprocessen noggrant överväga verklig additionalitet och ny dynamik tillsammans med multiplikatoreffektens storlek, vilken kan variera från projekt till projekt, särskilt på områden där EIB eller EIF inte varit verksamma tidigare, när det gäller marknadsmisslyckanden eller i suboptimala investeringssituationer.

54.  Europaparlamentet noterar att hävstångseffekten varierar mellan projekten, främst beroende på deras storlek, komplexitet och sambandet mellan viktiga sektoriella utmaningar och de slutliga stödmottagarnas förväntningar i en situation med knappa offentliga medel. Parlamentet anser att antagandet om en genomsnittlig hävstångseffekt på femton gånger endast kan mätas i slutet av investeringscykeln samtidigt som man tar hänsyn till sektorernas särdrag. Parlamentet anser också att insatsernas ändamålsenlighet inte bedöms endast med avseende på finansieringsinstrumentens potential utan även med avseende på mätbara resultat.

55.  Europaparlamentet uppmanar EIB att fästa särskild uppmärksamhet vid additionalitetsprincipen och att tillhandahålla relevant kvalitativ förvaltningsinformation om genomförandet av de uttalade målen för Efsi, som visar deras faktiska additionalitet och inverkan jämfört med riktmärkena, men också med hänsyn till förlängningen av Efsi efter 2017.

56.  Europaparlamentet anseratt det är viktigt för mobiliseringen av kapital från den privata sektorn att EIB kan befria investerarna från en del av de risker som uppkommer av potentiella projekt. Parlamentet uppmanar också EIB att öka både Efsis attraktivitet och dess synlighet i riktlinjerna för investeringar och projekt som ska finansieras genom att utveckla en ännu effektivare politik i syfte att öka medvetenheten hos potentiella privata investerare.

57.  Europaparlamentet noterar att Efsi (genom finansieringsfönstret för små och medelstora företag) är ett viktigt verktyg för att tillhandahålla kompletterande finansiering till små och medelstora företag, dvs. upp till 75 miljarder EUR av den totala investeringen genom Efsi under tre år, tillsammans med EIB:s och EIF:s utlåningskapacitet.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en permanent europeisk garantiplattform inom ramen för Efsi för att underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering och förbättra utvecklingen av garantier och utlåningsprodukter som bygger på europeiska garantier.

59.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ta vara på det tillfälle som Efsi erbjuder för att öka finansieringen av småskaliga, fristående och decentraliserade projekt för förnybar energi som involverar medborgare och samhällen som har svårt att få finansiering från andra källor.

60.  Europaparlamentet noterar också ökningen av EIB:s särskilda verksamheter när det gäller volymen till följd av Efsis första genomförandeår, vilket återspeglar en utveckling av EIB:s försiktiga riskkultur och utlåningspolitik.

61.  Med hänsyn till ansvarsskyldigheten insisterar Europaparlamentet på att utvecklingen av resultatinriktade investeringar regelbundet ska bedömas av investeringskommittén med hjälp av resultattavlan med indikatorer, i syfte att identifiera målinriktade projekt med avseende på deras bidrag till tillväxt och arbetstillfällen och för att ge en objektiv översikt över deras additionalitet, mervärde och förenligheten med unionens politik eller andra klassiska EIB-transaktioner. Parlamentet uppmanar EIB att lämna ut information om resultatet för projekt som har tillgång till Efsi-garantin i förhållande till Efsis resultattavla över indikatorer.

62.  Europaparlamentet noterar att EIB i framtiden fortsätter att vara öppet för diskussioner med parlamentets tjänster om ytterligare arrangemang som skulle kunna innebära ett mer strukturerat och mindre fragmenterat tillvägagångssätt för dialogen mellan parlamentet och EIB. EIB och parlamentet arbetar för ett snabbt ingående av det formella avtalet om Efsi som innehåller bestämmelser om allt utbyte av information inom ramen för Efsi, vilket även omfattar årsrapporten om Efsi till rådet och parlamentet.

Ökning av EIB:s transparens, ansvarsskyldighet, integritet och interna kontroll som en förutsättning för en bättre verksamhetsstyrning

63.  Europaparlamentet anser att EIB:s stärkta ekonomiska roll, dess ökade investeringsförmåga och användningen av EU-budgeten för att garantera EIB:s transaktioner måste åtföljas av större transparens och en ökad ansvarsskyldighet för att säkerställa en verklig offentlig granskning av dess verksamhet, projekturval och finansieringsprinciper.

64.  Europaparlamentet uppmanar EIB att regelbundet uppdatera sin kartläggning av risker och anpassa sin riskkultur med hänsyn till sin senaste företagsmodell och den ökande projektvolymen för genomförandet av nya instrument med Efsi, olika instrument, investeringsplattformar och riskdelningsinstrument. Parlamentet uppmanar även EIB i detta sammanhang att i sin kartläggning av risker inkludera icke-finansiella aspekter såsom socialt och/eller miljömässigt mervärde. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang genomförandet av EIB:s tillsynsram för riskvillighet i syfte att stärka övervakningen av risker och tillsynen av riskernas ursprung, riskansvar och riskhantering. Parlamentet påminner om behovet av att utveckla en enhetlig och homogen kontrollram.

65.  Europaparlamentet välkomnar den höga kvaliteten på EIB:s låneportfölj samt att andelen osäkra fordringar utgör 0,3 % av EIB:s totala låneportfölj, vilket bekräftar EIB:s konsekvent ansvarsfulla policy för riskhantering och innebär att EIB behåller sin starka kreditvärdighet på de internationella kreditmarknaderna.

66.  Europaparlamentet välkomnar att EIB:s öppenhetspolicy bygger på en presumtion om att information ska göras tillgänglig och att alla kan få tillgång till EIB:s handlingar och information. Parlamentet påminner om sin rekommendation om att handlingar som inte är sekretessbelagda, såsom verksamhetsplaner för tidigare år, interinstitutionella överenskommelser och samförståndsavtal bör offentliggöras på EIB:s webbplats, och uppmanar EIB att inte stanna där, utan att fortsätta att ständigt leta efter sätt att förbättra sig och höja ribban.

67.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om genomförandet av EIB-gruppens öppenhetspolicy för 2015 och den kommande översynen av EIB:s policy för uppgiftslämnande.

68.  Europaparlamentet påminner om att transparens vid genomförandet av EU:s politik inte bara stärker EIB:s övergripande ansvarsskyldighet och trovärdighet genom att ge en tydlig översikt över de olika typerna av finansiella mellanhänder och stödmottagare, utan att den även bidrar till att förbättra de finansierade projektens ändamålsenlighet och hållbarhet vid sidan av en nolltolerans för bedrägerier och korruption i låneportföljen. Parlamentet uppmanar EIB att anpassa sig till det nya systemet för snabb varning och uteslutning som planeras av kommissionen.

69.  Europaparlamentet noterar med oro att EIB, trots att banken tilldelas tre gånger så mycket finansiering som Världsbanken, har svartlistat endast tre enheter, medan Världsbanken har svartlistat 820. Parlamentet uppmanar EIB att i syfte att rätta till denna situation samarbeta med nätverket av andra offentliga banker som hanterar svartlistning, ett nätverk som omfattar Världsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD).

70.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om ökad transparens i EIB:s transaktioner som görs tillsammans med finansiella mellanhänder och stödmottagare för att undvika motparter med negativa omdömen, svartlistade motparter och motparter med eventuella kopplingar till icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner, offshoreverksamhet eller organiserad brottslighet. Parlamentet anser att användningen av kriterier för urvalet av finansiella mellanhänder och uppdaterad information om företagets ägare, även truster, stiftelser, och skatteparadis, är en bästa praxis som ständigt bör iakttas. Parlamentet uppmanar EIB att stärka sina avtalsvillkor ytterligare genom att inkludera en klausul eller en hänvisning till god förvaltning för att minska integritets- och renommériskerna.

71.  Europaparlamentet föreslår att EIB bör följa det exempel som fastställts av Internationella finansieringsbolaget (IFC) från Världsbanksgruppen och börja offentliggöra information om de mest riskfyllda delprojekt som EIB finansierar via affärsbanker (de viktigaste mellanhänderna/finansiella instrumenten som används av EIB för att finansiera små och medelstora företag).

72.  Europaparlamentet välkomnar de regelbundna mötena med civilsamhället och offentliga samråd om utvecklingen av EIB:s policyer.

73.  Europaparlamentet vill se att en allt högre grad av transparens säkerställs i EIB:s offentlighetspolicy för dess styrande organ, särskilt genom offentliggörandet av sammanträdesprotokollen från EIB:s och EIF:s styrelser eller Efsis investeringskommitté, och när det gäller projekt av allmänt intresse som får stöd från EU:s budgetgaranti och som får konsekvenser för EU:s territorier och medborgare. Parlamentet anser att offentliggörandet av resultattavlan med indikatorer är en god praxis för alla transaktioner och för de miljömässiga och sociala konsekvensbedömningarna på projekt- och delprojektnivå.

74.  Europaparlamentet upprepar sitt krav om att EIB ska offentliggöra information om systemet för uppdrags- och underleverantörsavtal och göra den lättåtkomlig och begär att parlamentet under alla omständigheter ska garanteras tillgång till relevant finansiell information och finansiella handlingar.

75.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska ombudsmannens proaktiva tillvägagångssätt när det gäller utövandet av offentlig kontroll över EIB. Parlamentet är djupt oroat över de brister som konstaterats i EIB:s befintliga mekanismer för att förebygga eventuella intressekonflikter inom dess styrande organ. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EIB, i syfte att bättre förebygga intressekonflikter i bankens styrelse och potentiella svängdörrsproblem, att beakta ombudsmannens rekommendationer och att se över sin uppförandekod så snart som möjligt.

76.  Europaparlamentet anser att EIB:s vice ordförande inte längre bör ansvara för projekt i sina hemländer, med tanke på den uppenbara risken för intressekonflikter och det faktum att endast en minoritet av medlemsstaterna har en egen vice ordförande.

77.  Europaparlamentet välkomnar översynen av bestämmelserna för klagomålsmekanismens kansli och förnyelsen av samförståndsavtalet mellan Europeiska ombudsmannen och EIB. Parlamentet begär ett förtydligande från EIB om förseningen av inledandet av ett offentligt samråd om översynen av riktlinjerna och förfarandena för bankens klagomålsmekanism. Parlamentet anser att en sådan översynsprocess ger möjlighet att ytterligare stärka klagomålsmekanismens oberoende och effektivitet, i syfte att också inrätta en mekanism för ett systematiskt informationsflöde direkt mellan klagomålsmekanismens kansli och direktörerna. Parlamentet betonar att EIB:s ledning årligen bör rapportera till ombudsmannen och parlamentet om hur klagomålsmekanismens rekommendationer har beaktats i de riktlinjer och den praxis som tillämpas av banken. Parlamentet betonar dessutom att chefen för klagomålsmekanismens kansli bör lägga fram sin verksamhetsrapport och sin bedömning av hur banken uppfyller kansliets rekommendationer till parlamentet en gång per år.

78.  Europaparlamentet uppmanar EIB att göra sitt yttersta i kampen mot skatteflykt, skattebedrägerier och skatteundandragande, oriktig verksamhet och penningtvätt genom sin policy gentemot icke-transparenta och samarbetsovilliga jurisdiktioner och ramen för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

79.  Europaparlamentet uppmanar också EIB att upprätthålla ett regelbundet samarbete med andra internationella finansinstitut genom utbyte av information om resultaten av sina due diligence-granskningar av företag och skatter samt kundkännedom-kontroller och att årligen rapportera till parlamentet och allmänheten om hur banken genomför sin policy gentemot icke-transparenta och samarbetsovilliga jurisdiktioner.

80.  Europaparlamentet anser att EIB:s externa tillsyn bör granskas noggrant, vilket parlamentet påpekat i sina tidigare resolutioner.

81.  Europaparlamentet noterar ingåendet av det uppdaterade trepartsavtalet mellan EIB, kommissionen och revisionsrätten i september 2016 och uppmanar revisionsrätten att göra effektivitetsrevisioner av EIB:s verksamhet i olika sektorer när dessa är kopplade till användningen av EU:s budgetmedel med avseende på deras effektivitet och ändamålsenlighet.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni varje år från och med 2018 lägga fram en årlig rapport om genomförandet, från och med början av den nuvarande fleråriga budgetramen, och det aktuella läget, inklusive de resultat som åstadkommits, för alla finansieringsinstrument som förvaltas och genomförs av EIB-gruppen, som finansieras med medel från EU:s budget, i syfte att använda den i ansvarsfrihetsförfarandet.

83.  Parlamentet uppmanar Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) att inkludera information i sin årsrapport om ärenden som rör EIB.

Uppföljning av parlamentets rekommendationer

84.  Europaparlamentet begär att EIB rapporterar om de framsteg som gjorts när det gäller parlamentets tidigare rekommendationer, i synnerhet när det gäller effekterna av EIB:s utlåningsverksamhet.

85.  Europaparlamentet uppmanar EIB att se över sin policy för att förebygga och avskräcka från otillåtet beteende inom EIB:s verksamhet (Policy on preventing and deterring prohibited conduct in European Investment Bank activities), som en gång för alla bör slå fast nödvändigheten för EIB att upphöra med att finansiera och/eller godkänna ytterligare lån till projekt som omfattas av pågående nationella utredningar eller Olafs utredningar om korruption och bedrägerier.

o
o   o

86.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska investeringsbanken och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0201.
(2) EUT C 346, 21.9.2016, s. 77.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0200.
(4) EUT L 280, 27.10.2011, s. 1.
(5) EUT L 135, 8.5.2014, s. 1.
(6) EUT L 204, 31.7.2012, s. 1.
(7) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.


Stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017-2020 ***I
PDF 239kWORD 46k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (COM(2015)0701 – C8-0373/2015 – 2015/0263(COD))
P8_TA(2017)0139A8-0374/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0701),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 175 och 197.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0373/2015),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 16 mars 2016(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 7 april 2016(2),

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 februari 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, fiskeriutskottet och utskottet för kultur och utbildning (A8-0374/2016), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 27 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/825.)

(1) EUT C 177, 18.5.2016, s. 47.
(2) EUT C 240, 1.7.2016, s. 49.


Europaåret för kulturarv ***I
PDF 246kWORD 43k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kulturarv (COM(2016)0543 – C8-0352/2016 – 2016/0259(COD))
P8_TA(2017)0140A8-0340/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0543),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0352/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 12 oktober 2016(1),

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 februari 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från budgetutskottet (A8-0340/2016), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets och rådets gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 27 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/… om ett Europaår för kulturarv (2018)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut(EU) 2017/864.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

GEMENSAMT UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

I enlighet med artikel 9 i detta beslut är finansieringsramen för genomförandet av Europaåret för kulturarv (2018) fastställd till 8 miljoner EUR. För att täcka förberedelserna inför Europaåret för kulturarv, kommer 1 miljon EUR att finansieras av befintliga budgetanslag i 2017 års budget. Vad avser 2018 års budget kommer 7 miljoner EUR att reserveras för Europaåret för kulturarv och kommer att synliggöras i en budgetpost. Av den summan kommer 3 miljoner EUR att tas från medel som för närvarande är avsedda för programmet Kreativa Europa, och 4 miljoner EUR kommer att omprioriteras från andra befintliga resurser, utan att befintliga marginaler används, och utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter.

UTTALANDE AV KOMMISSIONEN

Kommissionen noterar överenskommelsen mellan medlagstiftarna om att införa en finansieringsram på 8 miljoner EUR i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets beslut om ett Europaår för kulturarv (2018). Kommissionen erinrar om att det är budgetmyndighetens befogenhet att godkänna anslagsbelopp i den årliga budgeten, i enlighet med artikel 314 i EUF-fördraget.

(1) EUT C 88, 21.3.2017, s. 7.


Unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision ***I
PDF 237kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 258/2014 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014-20 (COM(2016)0202 – C8-0145/2016 – 2016/0110(COD))
P8_TA(2017)0141A8-0291/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0202),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0145/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 maj 2016(1),

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 mars 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0291/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 27 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/... om ändring av förordning (EU) nr 258/2014 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014–2020

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/827.)

(1) EUT C 303, 19.8.2016, s. 147.


Unionsprogram för att stärka delaktigheten för konsumenter i politiken på området finansiella tjänster ***I
PDF 237kWORD 45k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 27 april 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet för att stärka delaktigheten för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster i utformningen av unionens politik på området finansiella tjänster för perioden 2017-2020 (COM(2016)0388 – C8-0220/2016 – 2016/0182(COD))
P8_TA(2017)0142A8-0008/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0388),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 169.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0220/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrandeav den 19 oktober 2016(1),

–  med beaktande av den provisoriska överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 15 mars 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0008/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 27 april 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskilda verksamheter för att stärka delaktigheten för konsumenter och andra slutanvändare av finansiella tjänster i utformningen av unionens politik på området för finansiella tjänster för perioden 2017‑2020

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/826.)

(1) EUT C 34, 2.2.2017, s. 117.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – kommissionen och genomförandeorganen
PDF 674kWORD 107k
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen (2016/2151(DEC))
P8_TA(2017)0143A8-0150/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0269/2016)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338), SWD(2016)0339),

–  med beaktande av kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2015 (COM(2016)0446),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016)0628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0322),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (05876/2017 – C8-0037/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015(6).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2015 (2016/2151(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(7),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0269/2016)(8),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2015(9),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338), SWD(2016)0339),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016)0628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0322),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2015 med genomförandeorganets svar(10),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(11), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2015 (05874/2017 – C8-0038/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(12), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram,(13) särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(14), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/776/EU av den 18 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur och om upphävande av beslut 2009/336/EG(15),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2015(16).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2015 (2016/2151(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(17),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0269/2016)(18),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2015(19),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338), SWD(2016)0339),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016)0628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0322),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag för budgetåret 2015 med genomförandeorganets svar(20),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(21), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2015 (05874/2017 – C8-0038/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(22), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(23), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(24), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/771/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för små och medelstora företag och om upphävande av besluten 2004/20/EG och 2007/372/EG(25),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015(26).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

4. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor för budgetåret 2015 (2016/2151(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(27),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0269/2016)(28),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks-, och livsmedelsfrågor för budgetåret 2015(29),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338), SWD(2016)0339),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016)0628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0322),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor för budgetåret 2015 med genomförandeorganets svar(30),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(31), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2015 (05874/2017 – C8-0038/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(32), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram,(33) särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(34), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor och om upphävande av beslut 2004/858/EG(35),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2014/927/EU av den 17 december 2014 om ändring av genomförandeförordning 2013/770/EU för att omvandla ”genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor” till ”genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor”(36),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015(37).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

5. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2015 (2016/2151(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(38),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0269/2016)(39),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2015(40),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338), SWD(2016)0339),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016)0628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0322),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2015 med genomförandeorganets svar(41),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(42), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2015 (05874/2017 – C8-0038/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(43), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram,(44) särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(45), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/779/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet och om upphävande av beslut 2008/37/EG(46),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015(47).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

6. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2015 (2016/2151(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(48),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0269/2016)(49),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2015(50),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338), SWD(2016)0339),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016)0628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0322),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2015 med genomförandeorganets svar(51),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(52), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2015 (05874/2017 – C8-0038/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(53), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram,(54) särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(55), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/778/EU av den 13 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för forskning och om upphävande av beslut 2008/46/EG(56),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för forskning ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015(57).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

7. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2015 (2016/2151(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(58),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0269/2016)(59),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2015(60),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338), SWD(2016)0339),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016)0628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0322),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk för budgetåret 2015 med genomförandeorganets svar(61),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(62), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2015 (05874/2017– C8-0038/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(63), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram,(64) särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(65), särskilt artikel 66 första och andra styckena,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/801/EU av den 23 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för innovation och nätverk och om upphävande av beslut 2007/60/EG ändrat genom beslut 2008/593/EG(66),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015(67).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut, till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

8. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen (2016/2151(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(68),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0269/2016)(69),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674) och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338), SWD(2016)0339),

–  med beaktande av kommissionens årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2015 (COM(2016)0446),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2015 (COM(2016)0628) och det arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0322),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(70), samt revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(71), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (05876/2017 – C8-0037/2017),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2015 (05874/2017 – C8-0038/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(72), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram,(73) särskilt artikel 14.2 och 14.3,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015(74),

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

9. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2016/2151(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen,

–  med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganens budgetar för budgetåret 2015,

–  med beaktande av artiklarna 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(75) (budgetförordningen) och kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget(76) (arbetsordningen),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0150/2017), och av följande skäl:

A.  Europa står inför en förtroendekris avseende sina institutioner och denna situation, för vilken varje enskild EU-institution måste ta sin del av ansvaret, kräver att parlamentet är särskilt noggrant vid granskningen av kommissionens räkenskaper.

B.  Unionens institutioner och medlemsstaterna bör förbättra sin kommunikationspolitik för att bättre informera medborgarna om de resultat som uppnåtts med hjälp av unionens budget liksom dess mervärde.

C.  Parlamentet måste visa stor beslutsamhet när det gäller unionsmedborgarnas oro över hur unionens budget används och hur unionen skyddar deras intressen.

D.  Unionens institutioner bör arbeta för att införa ett stabilt och motståndskraftigt budgetsystem, som är flexibelt men som också snabbt kan anpassa sig under både stabila och turbulenta perioder.

E.  Sammanhållningspolitiken ger ett klart mervärde genom att förbättra livskvaliteten för medborgarna i Europa och utgör en central solidaritetspolitik samt en viktig källa till offentliga investeringar.

F.  Unionens institutioner måste bygga upp en tydlig och gemensam förståelse för vilka europeiska politiska prioriteringar och kollektiva nyttigheter som bör finansieras först för att hantera medborgarnas farhågor och avhjälpa luckorna i unionens insatser.

G.  Unionens utgifter, som är begränsade till 1 % av unionens BNI, är ett viktigt instrument för uppnåendet av de allmänna målen för hela Europa tack vare det europeiska mervärdet, och står i genomsnitt för 1,9 % av EU-medlemsstaternas offentliga utgifter.

H.  Procentandelarna av unionens budget a) som en andel av medlemsstaternas samlade utgifter och b) som den del av denna budget som inte bokförts eller som använts felaktigt eller slösats bort, är små, men de faktiska beloppen är betydande och kräver därför en strikt granskning.

I.  Enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt har kommissionen det slutliga ansvaret för genomförandet av unionens budget, medan medlemsstaterna är skyldiga att uppriktigt samarbeta med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

J.  När Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet kontrollerar parlamentet om medlen har använts korrekt och om de politiska målen har uppnåtts.

Budget, programperiod och politiska prioriteringar

1.  Europaparlamentet konstaterar att den sjuårsperiod som den fleråriga budgetramen pågår inte är samordnad med parlamentets och kommissionens mandatperioder på fem år, och att detta också skapar diskrepanser mellan det årliga budgetgenomförandet och ansvarsfriheten för budgetens genomförande. Parlamentet påpekar vidare att den tioåriga strategiska planeringscykeln och Europa 2020-strategin inte heller ligger i fas med sjuårsperioden för förvaltningen av unionens budget. Parlamentet anser att detta är en av orsakerna till en stor brist i unionens politiska styrning, eftersom parlamentet och kommissionen blir bundna av tidigare överenskommelser om politiska mål och finanser, vilket kan ge intryck av att valet till Europaparlamentet är irrelevant i detta sammanhang.

2.  Europaparlamentet konstaterar att unionens budget för 2015 skulle stödja uppnåendet av målen i två olika långsiktiga politiska program, nämligen

   a) Europa 2020-strategin, å ena sidan och
   b) de tio politiska prioriteringar som fastställts av ordförande Jean-Claude Juncker, å andra sidan,

och samtidigt hantera ett antal krissituationer: flyktingar, osäkerhet i Europa och dess grannskap, finansiell instabilitet i Grekland och de ekonomiska effekterna av det ryska exportförbudet, samt de långvariga effekterna av den finansiella krisen och dess strukturella konsekvenser i form av arbetslöshet, fattigdom och ojämlikhet.

3.  Europaparlamentet konstaterar att unionens politik kan ha olika kort-, medel- och långsiktiga mål, vars förverkligande inte nödvändigtvis kan bestämmas i en enda flerårig budgetram. Parlamentet anser att man bör överväga en ny balans mellan fastställandet av de politiska prioriteringarna, genomförandet av åtgärderna och de finansiella ramarna.

4.  Europaparlamentet beklagar att tillfälliga budgetarrangemang inte är det ideala systemet för att omsätta de sociala och politiska ambitionerna i användbara operativa mål för finansieringsprogram och stödordningar.

5.  Europaparlamentet påpekar att det 2020 kommer att ges möjlighet att anpassa den långsiktiga strategin och det politiska beslutsfattandet till budgetcykeln, och rekommenderar att denna möjlighet utnyttjas.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över att den finansieringsandel som avsatts till klimatåtgärder från unionens budget bara var 17,3 % år 2015 och endast uppgick till i genomsnitt 17,6 % för perioden 2014–2016 enligt revisionsrätten(77), medan målet var att åtminstone nå 20 % under perioden. Parlamentet betonar därför att det enligt revisionsrätten finns en allvarlig risk för att 20-procentsmålet inte kommer att uppnås utan ytterligare ansträngningar för att hantera klimatförändringar.

7.  Europaparlamentet påpekar vidare att målet om 20 procents klimatrelaterade utgifter beslutades innan Parisavtalet antogs. Parlamentet är övertygat om att ytterligare insatser bör göras för att unionens budget ska bli ännu mer klimatvänlig. Parlamentet understryker dessutom att revideringen av den fleråriga budgetramen utgör ett utmärkt tillfälle att säkerställa att 20- procentsmålet för klimatåtgärder uppnås och att eventuellt höja detta tröskelvärde i linje med de internationella åtaganden som EU ingick under COP21.

8.  Europaparlamentet välkomnar den resultatbaserade budgeteringsmetod som införts av kommissionen. Parlamentet anser att unionsbudgeten måste bli mer ändamålsenlig och effektiv än någonsin på grund av de knappa ekonomiska resurserna. Parlamentet beklagar dock att kommissionen främst fokuserar på produktion (output) i stället för på resultat (outcome).

Åtgärder som ska vidtas

9.  Europaparlamentet stöder det förslag som revisionsrätten lägger fram i sitt informationsdokument om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen av den 28 oktober 2016 (punkterna 39 och 40) om att det är dags för kommissionen att undersöka andra alternativ, till exempel följande:

   Ett löpande budgeteringsprogram med en planeringshorisont på fem år, en klausul eller klausuler för revidering av mål och riktlinjer och ett löpande utvärderingsprogram.
   En löptid för program och stödordningar som fastställs utifrån politiska behov i stället för längden på den finansiella planeringsperioden, och som ålägger medlemsstaterna och kommissionen att presentera a) väl motiverade behov av EU-finansiering och b) resultat som ska uppnås innan utgifterna fastställs.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på föredragningslistan för nästa expertmöte om en resultatinriktad EU-budget föra upp de förslag som revisionsrätten lagt fram i sitt informationsdokument av den 28 oktober 2016 (punkterna 39 och 40) och rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel, i syfte att förbereda nästa konferens om initiativet avseende en resultatinriktad EU-budget, där en diskussion kommer att föras om de politiska områden där unionens budget bör användas innan beslut om budgetramen fattas.

11.  Europaparlamentet stöder alla revisionsrättens rekommendationer i den särskilda rapporten nr 31/2016 och särskilt rekommendationen till kommissionen att utforska alla potentiella möjligheter, inbegripet revideringen av den fleråriga budgetramen efter halva tiden samt översynen av vissa rättsliga grunder, att säkerställa en vidare, faktisk omställning till klimatåtgärder. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta en uppföljningsrapport om klimatrelaterade utgifter i unionsbudgeten före utgången av 2018.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i större utsträckning utnyttja de möjligheter som ges genom resultatreserven inom den befintliga rättsliga ramen, i syfte att skapa ett verkligt finansiellt incitament att på ett effektivt sätt förbättra den ekonomiska förvaltningen. Parlamentet kräver dessutom en förstärkning av resultatreserven som instrument, genom att den resultatberoende delen utvecklas inom nästa lagstiftningsram.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fokusera sina prioriteringar på att genomföra Europa 2020-strategin med hjälp av den europeiska planeringsterminens instrument.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag till politiska prioriteringar för den finansieringsperiod som börjar 2021, och överlämna texten till parlamentet i ett tidigt skede.

15.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte utförde en fullständig översyn av Europa 2020-strategin för att säkerställa att den genomförs inom ramen för den strategiska agendan för unionen i tider av förändring, som antogs av Europeiska rådet i juni 2014, vilket föreskrivs i denna agenda.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta Parisavtalet och att omedelbart öka det klimatrelaterade utgiftsmålet i unionsbudgeten från 20 % till 30 %.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utforma unionens framtida budgetar så att de blir effektivare och mer ändamålsenliga och att bättre anpassa dem till målen i Europa 2020-strategin, unionens klimatmål och unionens internationella åtaganden.

Skuggbudgetar

18.  Europaparlamentet påpekar att ett stort antal finansiella mekanismer till stöd för unionens politik inte finansieras direkt genom unionens budget och inte heller tas upp i unionens balansräkning. Detta gäller bland annat Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten, Europeiska stabilitetsmekanismen, den gemensamma resolutionsmekanismen och Europeiska investeringsfonden, som är knuten till Europeiska investeringsbanken.

19.  Europaparlamentet konstaterar att andra mekanismer delvis tas upp i unionens balansräkning, till exempel kombinerade mekanismer och Europeiska fonden för strategiska investeringar.

20.  Europaparlamentet betonar den ökade användningen av finansieringsinstrument som huvudsakligen består av lån, egetkapitalinstrument, garantier och riskspridningsinstrument inom ramen för indirekt förvaltning för perioden 2014–2020, och att Europeiska investeringsbanksgruppen förvaltade nästan alla finansieringsinstrument inom ramen för indirekt förvaltning. Parlamentet anser inte att det finns tillräckligt med information för att utvärdera vad som uppnåtts med dessa instrument, särskilt i fråga om deras sociala och miljömässiga effekter. Parlamentet betonar att finansieringsinstrument kan komplettera bidrag men att de inte bör ersätta dem.

21.  Europaparlamentet beklagar att den ökande användningen av sådana finansieringsinstrument, liksom finansieringsinstrument med delad förvaltning (finansieringstekniska instrument), utgör en större fara inte bara för att unionsbudgeten inte ska förbli ett trovärdigt verktyg och vara tillräcklig för både nuvarande och framtida mål, utan också för ansvarsskyldigheten och samordningen av unionens politik och verksamhet. Parlamentet betonar att en utökad användning av finansieringsinstrument bör föregås av en omfattande utvärdering av deras resultat, prestationer och effektivitet. Parlamentet pekar på revisionsrättens särskilda rapporter(78) där det hävdas att finansieringsinstrumenten inte fungerar som förväntat och/eller är överdimensionerade och/eller har misslyckats med att locka till sig privat kapital.

22.  Europaparlamentet varnar kommissionen för att finansieringsinstrument och andra finansieringsarrangemang inte nödvändigtvis är bundna av unionens politiska syften och mål och skulle kunna finansiera projekt som inte är förenliga med unionens åtaganden.

23.  Europaparlamentet påpekar att inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar har inneburit en uppskjuten lansering av Fonden för ett sammanlänkat Europa, och att Europeiska fonden för strategiska investeringar också kommer att påverka användningen av vissa andra finansieringsinstrument.

Åtgärder som ska vidtas

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att göra unionens arrangemang för finansiering av genomförandet av unionsbudgeten – som för närvarande omfattar olika verktyg och kombinationer mellan dem som till exempel program, strukturfonder och investeringsfonder, förvaltningsfonder, strategiska investeringsfonder, garantifonder, faciliteter, finansieringsinstrument, makrofinansiella stödinstrument osv. – tydligare, enklare, mer enhetliga och bättre rustade för att säkerställa tillräcklig transparens, ansvarighet, resultat och allmänhetens förståelse för hur unionens politik finansieras och vilka fördelar den medför. Parlamentet beklagar att förslaget till en ny budgetförordning från september 2016 inte innebär någon adekvat lösning på dessa problem.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en ny utvärdering av förhandsbedömningen av skuldinstrumentet för Fonden för ett sammanlänkat Europa mot bakgrund av inrättandet av Europeiska fonden för strategiska investeringar, och att till parlamentet överlämna en bedömning av hur Europeiska fonden för strategiska investeringar inverkar på andra EU-program och finansieringsinstrument.

26.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utvärdera det bidrag som finansieringsinstrumenten och finansieringsarrangemangen (enligt förteckning i punkt 24) har gett till Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att finansieringsinstrumenten och eventuella finansieringsarrangemang är förenliga med unionens strategi, mål och åtaganden.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionsledamot Oettingers avsikt att på lång sikt återföra de olika skuggbudgetarna till EU-budgeten. Parlamentet anser att detta i mycket stor grad skulle öka den demokratiska ansvarigheten. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att detta problem bör lösas så snart som möjligt men senast i slutet av nästa finansiella programperiod. Kommissionen uppmanas att utarbeta ett meddelande om denna fråga före november 2017.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

28.  Europaparlamentet beklagar den betydande eftersläpningen i utnyttjandet av strukturfonderna 2007–2013. Parlamentet konstaterar att vid utgången av 2015 var betalningarna för 10 % av det totala beloppet på 446,2 miljarder EUR som hade avsatts för alla godkända operativa program fortfarande utestående.

29.  Europaparlamentet betonar att denna situation verkligen kan utgöra en betydande utmaning och undergräva effektiviteten i de europeiska struktur- och investeringsfonderna, då det outnyttjade unionsbidraget, tillsammans med den obligatoriska medfinansieringen, i vissa medlemsstater överstiger 15 % av de totala offentliga utgifterna när de två sista budgetramarna, 2007–2013 och 2014–2020, beaktas.

30.  Europaparlamentet noterar bekymrat att vid utgången av 2015 stod fem medlemsstater (Tjeckien, Italien, Spanien, Polen och Rumänien) och stora stödmottagare för mer än hälften av de outnyttjade åtagandebemyndigandena för strukturfonderna som ännu inte har lett till betalningar för programperioden 2007–2013. Skälen till förseningen är olika: brist på kapacitet och administrativt stöd, brist på nationella medel för att medfinansiera unionstransaktioner, förseningar vid inlämningen av regionala program för den fleråriga budgetramen 2014–2020, osv.

31.  Europaparlamentet påpekar att ett nytt inslag i denna fleråriga budgetram är att outnyttjade belopp under betalningstaket och åtagandetaket automatiskt höjer flexibiliteten under påföljande år.

32.  Europaparlamentet betonar att åtagandebemyndigandena 2015 var större än något tidigare år och låg precis inom den övergripande gränsen (97,7 % av det tillgängliga beloppet).

33.  Europaparlamentet påpekar att under 2015 gick tre fjärdedelar av driftsutgifterna till stödordningar som omfattas av reglerna för den förra fleråriga budgetramen, dvs. stöd till jordbrukare för 2014, sammanhållningsprojekt och forskningsprojekt inom det sjunde ramprogrammet, som inleddes 2007.

34.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att färre än 20 % av de nationella myndigheter som ansvarar för de europeiska struktur- och investeringsfonderna – med undantag av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling– hade utsetts av medlemsstaterna vid utgången av 2015. Att dessa utses är ett nödvändigt steg för att medlemsstaternas myndigheter ska kunna lämna in utgiftsdeklarationer till kommissionen. Parlamentet anser att de väsentliga nyheter som införts för perioden 2014–2020 har lett till administrativa svårigheter trots försök till förenkling.

35.  Europaparlamentet påpekar att svårigheterna med att slutföra bedömningen av överensstämmelsen när det gäller det nya förvaltnings- och kontrollsystemet, som i allmänhet infaller i början av programperioden, är en viktig orsak till försenat upptagande.

36.  Europaparlamentet konstaterar att den globala konjunkturnedgången, som får direkta följder i form av budgetmässiga åtstramningsåtgärder som tillämpas på offentliga budgetar och svårigheter att skaffa fram intern finansiering, också är en viktig faktor som försenar upptagandet.

37.  Europaparlamentet beklagar djupt att detta medför en risk för att förseningarna i budgetgenomförandet när det gäller programperioden 2014–2020 blir större än de var under perioden 2007–2013. Parlamentet befarar att den kommande fleråriga budgetramen kan börja med en historiskt hög nivå av utestående åtaganden (RAL) som skulle kunna äventyra förvaltningen av unionsbudgeten under de första åren. Parlamentet förväntar sig att kommissionen har dragit lärdom av denna erfarenhet och undviker liknande förseningar i framtiden.

38.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i mars 2015 antog en betalningsplan som innehåller kortsiktiga åtgärder för att minska andelen obetalda fakturor, men påpekar att även om dessa åtgärder syftar till att förbättra likviditetsförvaltningen på kort sikt kräver hanteringen av den stora mängden utestående åtaganden ett mer långsiktigt perspektiv och en grundlig utvärdering av de bakomliggande orsakerna (administrativa och operativa svårigheter, makroekonomiska restriktioner, etc.) i syfte att ta fram en effektiv strategi så att de inte upprepas i framtiden.

39.  Europaparlamentet betonar att utlösandet av artikel 50 i fördraget om den Europeiska unionen skulle kunna skapa problem för det sätt på vilket unionsbudgeten förvaltas, särskilt när det gäller betalningar. Parlamentet pekar på behovet av att låta denna avgörande del omfattas av eventuella övergångsåtgärder eller av en slutlig överenskommelse med en utträdande medlemsstat.

Åtgärder som ska vidtas

40.  Europaparlamentet begär att kommissionen vidtar åtgärder för att strikt iaktta reglerna och tidtabellerna i fråga om utestående åtaganden, till exempel

   i) avslutande av och tillbakadragande av åtaganden för programmen under 2007–2013,
   ii) korrekt användning av nettokorrigeringar på sammanhållningsområdet,
   iii) en minskning av mängden likvida medel hos förvaltare och
   iv) sammanställning av betalningsplaner och prognoser om de utestående åtagandena är betydande.

41.  Europaparlamentet upprepar att kommissionen årligen bör ta fram en uppdaterad långsiktig kassaflödesprognos, med en tidshorisont på sju till tio år, som omfattar budgettak, betalningsbehov, kapacitetsbegränsningar och potentiella tillbakadraganden av åtaganden för att bättre matcha betalningsbehov med tillgängliga medel.

42.  Europaparlamentet begär, med tanke på den besvärliga situation som flera medlemsstater nu befinner sig i, att kommissionen i sin budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning med högsta prioritet bör beakta kapacitetsbegränsningar och de specifika socioekonomiska förhållandena i vissa medlemsstater. Kommissionen uppmanas att utnyttja alla tillgängliga instrument inom ramen för tekniskt bistånd och det nya stödprogrammet för strukturreformer för att stödja dessa medlemsstater, i syfte att undvika att fonder underutnyttjas och att öka utnyttjandegraden, särskilt när det gäller de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

43.  Europaparlamentet upprepar behovet av förenkling och tydliga regler och förfaranden, både på unionsnivå och på medlemsstatsnivå, för att underlätta tillgången till unionsmedel för stödmottagarna och för att säkerställa en sund förvaltning av dessa medel bland myndigheterna. Parlamentet anser att en förenkling skulle bidra till snabbare utbetalning av medel, högre utnyttjandegrad, ökad effektivitet och transparens, färre fel och kortare betalningsperioder. Balans bör dock uppnås mellan förenkling och stabila regler, förfaranden och kontroller. Parlamentet noterar att en nödvändig förutsättning för att genomförandet ska lyckas är att presumtiva sökande och stödmottagare får tillräckligt med information och riktlinjer.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avstå från nya nedskärningar av det tekniska bistånd som står till förfogande och att lägga fram en handlingsplan för ett effektivt och snabbt utnyttjande, med särskild tonvikt på de medlemsstater och regioner som släpar efter och som har låg utnyttjandegrad.

Finansieringstekniska instrument

45.  Europaparlamentet beklagar att endast 75 %(79) av bidragen till finansieringstekniska instrument med delad förvaltning för programperioden 2007–2013 betalades ut till slutmottagarna vid utgången av 2015 (57 % betalades ut vid utgången av 2014 och 37 % vid utgången av 2012), och att likvida medel i finansieringsinstrument med indirekt förvaltning fortfarande var omfattande (1,3 miljarder EUR 2015, 1,3 miljarder EUR 2014, 1,4 miljarder EUR 2013).

46.  Europaparlamentet noterar med oro att de outnyttjade beloppen för finansieringsinstrumenten fortfarande är relativt höga och att 80 % av dessa i slutet av 2014 var koncentrerade till fem medlemsstater (där Italien stod för 45 % av totalbeloppet). Parlamentet anser att kommissionen bör göra en övergripande bedömning av dessa instrument före utgången av 2018, så att det kan avgöras huruvida de bör föras över till nästa finansiella programperiod.

47.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska återkräva outnyttjade saldon i finansieringsinstrument med delad förvaltning och återstående outnyttjade medel i finansieringsinstrument med indirekt förvaltning från de föregående fleråriga budgetramarna, för vilka stödberättigandeperioderna har löpt ut.

Revisionsrättens revisionsförklaring

48.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten, såsom varje år sedan 2007, uttalade sig utan reservationer om räkenskapernas tillförlitlighet för 2015, och att revisionsrätten drog slutsatsen att inkomsterna inte innehöll några väsentliga fel 2015, och noterar med tillfredsställelse att de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2015 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

49.  Europaparlamentet beklagar djupt att betalningarna för 22:a året i följd har innehållit väsentliga fel på grund av att övervaknings- och kontrollsystemen endast till en del är effektiva.

50.  Europaparlamentet beklagar att den mest sannolika felnivån för betalningarna uppgår till 3,8 %. Parlamentet påminner om att den mest sannolika felnivån för betalningarna uppskattades till 4,4 % för budgetåret 2014, till 4,7 % för budgetåret 2013, 4,8 % för budgetåret 2012 och 3,9 % för budgetåret 2011.

51.  Europaparlamentet betonar att även om situationen har förbättrats på senare år ligger den mest sannolika felprocenten fortfarande betydligt högre än väsentlighetströskeln på 2%. Parlamentet betonar att om kommissionen, myndigheterna i medlemsstaterna eller oberoende revisorer hade använt all tillgänglig information skulle de ha kunnat förebygga eller upptäcka och korrigera en stor del av felen innan betalningarna gjordes. Parlamentet kan inte godta att tillgänglig information inte används för att minska felnivån. Parlamentet är fast övertygat om att medlemsstaterna har en avgörande roll att spela i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda all tillgänglig information för att förebygga, upptäcka och korrigera eventuella fel och att agera i enlighet med detta.

52.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten på grund av en ändring i den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken 2015 inte längre inkluderar tvärvillkoren i sin transaktionsgranskning, vilket försvårar en jämförelse med föregående budgetår. Parlamentet konstaterar att sådana fel under 2014 bidrog med 0,6 procentenheter till den uppskattade felnivån under rubrik 2 ”Naturresurser” i den fleråriga budgetramen, medan deras andel av den uppskattade övergripande felnivån mellan 2011 och 2014 uppgick till 0,1–0,2 procentenheter.

53.  Europaparlamentet noterar med oro att om de korrigerande åtgärder som vidtogs av medlemsstaterna och kommissionen inte hade tillämpats på de betalningar som granskades av revisionsrätten, skulle den totala uppskattade felprocenten ha varit 4,3 % i stället för 3,8 %.

54.  Europaparlamentet konstaterar att förvaltningsmetoden har en begränsad inverkan på felnivån, eftersom revisionsrätten finner nästan samma uppskattade felnivå i samband med delad förvaltning med medlemsstaterna (4,0 %) som för utgifter som förvaltas direkt av kommissionen (3,9 %).

55.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten konstaterade de högsta uppskattade felnivåerna i utgifter inom ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (5,2%) och inom konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning (4,4 %), medan administrativa utgifter hade den lägsta uppskattade felnivån (0,6%). Parlamentet understryker att felen i allmänhet inte utgör bedrägerier. Parlamentet rekommenderar revisionsrätten att ta initiativ till en särskild rapport för att undersöka och jämföra dessa områden i syfte att utarbeta en kortfattad ”bästa praxis”.

56.  Europaparlamentet konstaterar att de olika riskmönstren för systemen med ersättningar och stödrättigheter har haft stor påverkan på felfrekvensen inom de olika utgiftsområdena. Parlamentet noterar att när EU ersätter stödberättigande kostnader för stödberättigande verksamhet på grundval av kostnadsredovisningar från stödmottagare är felnivån 5,2 %, medan felprocenten är 1,9 % när betalningar görs under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda snarare än på grundval av ersättningsanspråk. Parlamentet rekommenderar revisionsrätten att undersöka och jämföra dessa områden i syfte att utarbeta en särskild rapport om bästa praxis.

Årlig förvaltnings- och resultatrapport: förvaltningsresultat och kommissionens verktyg för intern styrning

57.  Europaparlamentet konstaterar att jämfört med läget 2014 har riskbeloppet för betalningarna, enligt vad som kommissionen konstaterat i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport för EU:s budget 2015 (COM(2016)0446), minskat med omkring 10 %, framför allt till följd av minskningen av det riskbelopp som rapporterats inom jordbruket.

58.  Europaparlamentet betonar att kommissionen medger att felnivån i utgifterna är väsentlig, eftersom kommissionen i sin årliga förvaltnings- och resultatrapport för 2015, presenterar riskbeloppet som ett intervall mellan 3,3 och 4,5 miljarder EUR, vilket motsvarar mellan 2,3 % och 3,1 % av betalningarna. Parlamentet noterar att kommissionen uppskattar att den under de kommande åren kommer att upptäcka och korrigera fel för ett belopp på 2,1– 2,7 miljarder EUR.

59.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionens metod för uppskattning av sitt riskbelopp har förbättrats under de senaste åren, men att de enskilda generaldirektoratens bedömningar av felaktiga utgifter inte grundar sig på en konsekvent metod (se särskilt punkt 1.38 i revisionsrättens årsrapport för 2015). Parlamentet rekommenderar att denna praxis regleras och standardiseras så snart som möjligt.

60.  Europaparlamentet konstaterar att trots förbättringar har kommissionen inte undanröjt risken för att effekten av korrigerande åtgärder överskattas.

61.  Europaparlamentet poängterar särskilt att kommissionens generaldirektorat för mer än tre fjärdedelar av utgifterna 2015 grundar sina uppskattningar av riskbeloppen på uppgifter som lämnats av nationella myndigheter, medan det av de årliga verksamhetsrapporterna från kommissionens berörda generaldirektorat (generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling (GD AGRI) och generaldirektoratet för regional- och stadspolitik (GD REGIO)) framgår att tillförlitligheten i medlemsstaternas kontrollrapporter fortfarande är en utmaning, även om medlemsstaternas rapportering har förbättrats. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att medlemsstaterna inte samarbetar på ett lojalt sätt med kommissionen när det gäller kontrollrapporter och deras tillförlitlighet.

62.  Europaparlamentet understryker att kontrollbördan för slutanvändare skulle minska om en modell för samordnad revision tillämpades, där en europeisk revision inte skulle genomföras separat, utan skulle bygga på de nationella revisionerna. Parlamentet noterar att en sådan sammanhängande ansvarskedja emellertid endast är möjlig om de nationella revisionerna är korrekta och om kommissionen och medlemsstaterna enades om principerna och tolkningarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara proaktiv i detta avseende och offentliggöra riktlinjer.

63.  Europaparlamentet anser att beviljandet av ansvarsfrihet bör kräva nödvändiga förbättringar av den ekonomiska förvaltningen på medlemsstatsnivå. Parlamentet lyfter i detta sammanhang fram instrumentet nationella förklaringar som skulle kunna bidra till att uppnå större ansvarsskyldighet och egenansvar på nationell nivå.

64.  Europaparlamentet påpekar att det på grund av den fleråriga programplaneringen och de komplexa och många regionala, nationella och europeiska regler som gäller för budgetförfarandet, och eftersom fel kan korrigeras mer än 10 år efter det att de uppstod, är långsökt att basera inverkan av kommande års korrigeringar på bokförda korrigeringar de senaste sex åren.

65.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att om kommissionen var säker på att dess korrigeringskapacitet är effektiv, skulle generaldirektörerna inte utfärda några finansiella reservationer i sina årliga verksamhetsrapporter.

66.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen rapporterar(80) genomförda finansiella korrigeringar och återvinningar för ett belopp på totalt 3,9 miljarder EUR. Parlamentet noterar att revisionsrätten klassificerade dem i tre kategorier: 1,2 miljarder EUR i korrigeringar och återvinningar ”vid källan” gjordes innan kommissionen godkände utgifterna (jordbruk, sammanhållning och direkt/indirekt förvaltning), 1,1 miljarder EUR i tillbakadraganden från medlemsstaternas sida gjordes efter godkännandet av utgifterna genom att icke stödberättigande belopp ersattes med nya sammanhållningsprojekt, och 1,6 miljarder EUR i nettokorrigeringar (jordbruk och direkt/indirekt förvaltning).

67.  Europaparlamentet betonar att när det finns en stor risk för oriktigheter hör det till bästa praxis att diskutera risken och kvantifiera omfattningen och de sannolika effekterna. Parlamentet beklagar att kommissionens rapportering om denna fråga särskilt uppmärksammar ”korrigerande kapacitet” i stället för att mäta och analysera de fel som identifieras och vidta relevanta förebyggande åtgärder för att undvika sådana fel. Parlamentet påpekar särskilt att kommissionens meddelanden om skyddet av EU:s budget inte innehåller någon uppskattning av omfattningen av oriktigheterna i preliminära eller godkända ersättningsanspråk.

68.  Europaparlamentet delar den åsikt som revisionsrätten framför i sin särskilda rapport nr 27/2016 att den åtskillnad som införts genom Kinnock-Prodi-reformen mellan kommissionsledamöternas politiska ansvar och generaldirektörernas verksamhetsansvar innebär att det inte alltid tydligt har framgått om ”politiskt ansvar” omfattar ansvarstagande för generaldirektoratens budgetgenomförande, eller om det är åtskilt från detta (se punkt 5 i sammanfattningen av revisionsrättens särskilda rapport nr 27/2016).

69.  Europaparlamentet påpekar att kollegiet av kommissionsledamöter inte tar ansvar för årsredovisningen genom att utarbeta en inledning eller en rapport från kommissionens ordförande eller kommissionsledamoten med ansvar för budgeten, och att kommissionen inte utarbetar en årsberättelse om styrningen eller en årlig redogörelse avseende intern kontroll, i enlighet med bästa praxis och praxis i medlemsstaterna.

Åtgärder som ska vidtas

70.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen och medlemsstaterna att införa tillförlitliga förfaranden för att bekräfta tidpunkten för, ursprunget till och beloppet på de korrigerande åtgärderna samt, i så stor utsträckning som möjligt, ge information om vilket år utbetalningen har skett, vilket år det relaterade felet har upptäckts och vilket år återkraven eller de finansiella korrigeringarna redovisats i noterna till räkenskaperna.

71.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att årligen utfärda en egen ”revisionsförklaring” på grundval av generaldirektörernas årliga verksamhetsrapporter, och att utarbeta sin egen statistiska uppskattning av felnivån. Parlamentet uppmanar kommissionen att separat bedöma det belopp i form av unionsmedel man planerar att återfå, i form av återvinningar eller finansiella korrigeringar kopplade till budgetåret 2015.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en noggrann analys av så kallade ”retrospektiva projekt”, dvs. att i det regionala operativa programmet införa projekt som redan har inletts av myndigheterna med hjälp av andra medel och som kan införliva eller ersätta åtgärder eller projekt med operativa problem eller som strider mot reglerna, och att se till att denna analys inkluderar förhandsbedömningar som kontrollerar att de nya projekten uppfyller de planerade målen.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till finansieringsöversikten bifoga en årsberättelse om styrningen och om intern kontroll, vilken framför allt bör inkludera

   en beskrivning av kommissionens verktyg för intern styrning,
   en bedömning av verksamhet relaterad till operativ och strategisk risk under året, och
   en förklaring om den finanspolitiska hållbarheten på lång och medellång sikt,

samt att i sitt meddelande om skyddet av EU:s budget ge en uppskattning av omfattningen av oriktigheterna i preliminära eller godkända ersättningsanspråk.

74.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla tillförlitliga uppgifter till kommissionen särskilt när det gäller kontrollrapporterna.

Politiska reservationer

75.  Europaparlamentet stöder de reservationer som generaldirektörerna för GD REGIO, generaldirektoratet för havsfrågor och fiske (GD MARE), generaldirektoratet för migration och inrikes frågor (GD HOME), generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling (GD DEVCO) och GD AGRI gjort i sina årliga verksamhetsrapporter. Parlamentet anser att dessa reservationer visar att de kontrollförfaranden som har införts inom kommissionen och i medlemsstaterna inte kan ge nödvändiga garantier för lagligheten och korrektheten i de underliggande transaktionerna inom de berörda politikområdena.

76.  Europaparlamentet ifrågasätter varför generaldirektören för generaldirektoratet för forskning och innovation (GD RTD) liksom tidigare år fortsätter att utfärda ett horisontellt förbehåll som omfattar alla betalningar och ersättningsanspråk inom sjunde ramprogrammet för forskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att en gång för alla utarbeta en mer meningsfull, riskbaserad metod och använda särskilda reservationer när sådana behövs.

Uppnå resultat med hjälp av unionens budget

Årlig förvaltnings- och resultatrapport: utvärdering av resultatet

77.  Europaparlamentet noterar att den årliga förvaltnings- och resultatrapporten för EU:s budget 2015 är en kombination av två rapporter: utvärderingsrapporten som tas fram i enlighet med artikel 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och den sammanfattande rapporten som krävs enligt artikel 66.9 i budgetförordningen.

78.  Europaparlamentet gläder sig över att rapporten innehåller information för varje budgetpost om framstegen i genomförandet av programmen i den fleråriga budgetramen för 2014–2020, uppgifter om resultatet av programmen i den fleråriga budgetramen för 2007–2013 och också redogör för kopplingarna till Europa 2020-strategin.

79.  Europaparlamentet beklagar att den så kallade utvärderingsrapporten, å ena sidan, blandar ihop beskrivningar av verksamheten med resultat och, å andra sidan, försöker utvärdera effekterna av politik och ger löften inför framtiden.

80.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna inte är förpliktigade att inkludera gemensamma indikatorer i sina program, med undantag av ungdomssysselsättningsinitiativet och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, och att resultatbaserade utvärderingar inte ingår i den inledande kontrollfasen i medlemsstaterna,

81.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i stället för att förenkla sina interna verktyg för styrning har lagt till en ny flerårig strategisk plan för varje avdelning inom kommissionen utifrån gemensamma allmänna mål som omfattar Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar och som stöder Europa 2020-målen och skyldigheterna enligt fördraget.

82.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på tematisk koncentration, som uttrycktes i betänkandet om ansvarsfrihet för budgetåret 2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning tematisk koncentration skulle kunna bidra till en förenkling och minskning av regelbördan och kontrollbördan.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta sin årliga förvaltnings- och resultatrapport i god tid så att revisionsrätten kan ta den i beaktande i sin årsrapport. Parlamentet insisterar på att informationen i denna rapport bör vara så objektiv som möjligt och innehålla en omfattande bedömning av de resultat som kommissionen uppnådde föregående år när den genomförde sin politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att diskutera behovet av en långsiktig politisk programperiod, såsom den tioåriga Europa 2020-strategin.

84.  Europaparlamentet betonar att utarbetandet av resultatindikatorer måste vara transparent och demokratiskt, involvera alla unionsinstitutionerna och partner och berörda intressenter, för att säkra indikatorer som kan mäta genomförandet av unionsbudgeten, och tillmötesgå unionsmedborgarnas förväntningar.

Åtgärder som ska vidtas

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina kommande resultatrapporter bättre utvärdera resultatet och utfallet av all politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att tydligt och på ett överskådligt sätt visa de europeiska politiska strategiernas bidrag till unionens mål och att utvärdera deras respektive bidrag till Europa 2020-målen.

Horisont 2020

86.  Europaparlamentet påminner om att Horisont 2020 är ett ambitiöst och omfattande program, vars allmänna mål bygger på följande tre prioriteringar: vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar.

87.  Europaparlamentet konstaterar att Junckerkommissionen har antagit tio politiska prioriteringar för 2014–2019 som inte är exakt desamma som prioriteringarna i Europa 2020-strategin. För Horisont 2020 leder detta till en situation där programmets rättsliga ram och budgetanslag återspeglar Europa 2020-strategin, samtidigt som kommissionen vid genomförandet av Horisont 2020 sedan 2014 har riktat om sin strategiska planering och förvaltning mot de tio politiska prioriteringarna.

88.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen hittills inte kartlagt förhållandet mellan de två uppsättningarna prioriteringar, och uppmanar kommissionen att klargöra kopplingarna mellan dem.

89.  Europaparlamentet betonar att en avgörande framgångsfaktor för Horisont 2020 är att nationella och europeiska forsknings- och innovationsprogram samverkar och kompletterar varandra på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet noterar att kommissionen planerar att analysera dessa effekter och synergier mellan Horisont 2020 och de europeiska struktur- och investeringsfonderna i samband med halvtidsutvärderingen av Horisont 2020.

90.  Europaparlamentet noterar de två exemplen på komplementaritet mellan nationella och europeiska forskningsprogram i revisionsrättens årsrapport för 2015, och att de högre revisionsorganen i Bulgarien och Portugal fann att, även om det fanns vissa områden där nationella och unionens forskningsprogram kompletterade varandra i deras länder, det också förekom vissa problem på nationell nivå när det gäller indikatorer kopplade till Horisont 2020 i de nationella åtgärdsplanerna och strategierna och vissa problem när det gäller samordningen och samverkan mellan alla dem som deltar i Horisont 2020 på nationell nivå(81). Parlamentet noterar dessutom att Bulgarien var den första medlemsstat som frivilligt använder enheten för politiskt stöd inom Horisont 2020, och uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja medlemsstater som behöver modernisera sina forsknings- och innovationssektorer.

91.  Europaparlamentet påminner om att det med den rättsliga ramen för Horisont 2020 införs flera faktorer som är viktiga vid resultatstyrning, såsom mål och centrala resultatindikatorer. Parlamentet betonar att de mål och indikatorer som man har enats om överlag utgör en verklig förbättring jämfört med de tidigare ramprogrammen.

92.  Europaparlamentet påpekar att det fortfarande finns ett antal brister i de resultatindikatorer som används i Horisont 2020, såsom

   i) balansen mellan de indikatorer som endast mäter input eller output snarare än resultat och effekter(82),
   ii) avsaknaden av utgångsvärden och
   iii) avsaknaden av tillräckligt ambitiösa målvärden.

93.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten fann att kommissionen inte använder arbetsprogrammen för Horisont 2020 och de tillhörande ansökningsomgångarna för att öka den nödvändiga inriktningen på resultat(83).

94.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att när det gäller de förslag och bidragsöverenskommelser som revisionsrätten granskade hade tillräcklig tonvikt lagts vid resultat i målen när kommissionen så kräver, och att samma sak gäller för utvärderingen av förslagen.

95.  Europaparlamentet beklagar att användningen i de enskilda arbetsprogrammen som fungerar som drivkrafter inom Horisont 2020 och tillhörande ansökningsomgångar av det bredare begreppet ”förväntad effekt” i stället för ”förväntat resultat” ökar risken för att informationen om den här delen är för allmän, vilket kan försvåra resultatbedömningen av Horisont 2020(84).

96.  Europaparlamentet är oroat över att kommissionen inte alltid använder centrala resultatbegrepp på ett konsekvent sätt (t.ex. ”output”, ”resultat”, ”utfall” och ”effekter”).

97.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten konstaterade att kommissionen med det nuvarande systemet inte kan övervaka och rapportera om utgifter och resultat separat när det gäller forskning och utveckling (FoU) samt innovation inom Horisont 2020. Det ekonomiska bidraget från Horisont 2020 inom Europa 2020 är väletablerat i budgetprocessen genom de offentliggjorda programförklaringarna, men det är beklagligt att kommissionen ännu inte har rapporterat på ett meningsfullt sätt om genomförandet av Horisont 2020 och hur det bidrar till Europa 2020. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om genomförandet av Horisont 2020 och dess bidrag till Europa 2020 på ett meningsfullt sätt så att programmets resultat sprids.

98.  Europaparlamentet föreslår att de nationella kontaktpunkternas (NCP) roll bör förstärkas i syfte att tillhandahålla högkvalitativt tekniskt stöd på plats. Parlamentet anser att en årlig utvärdering av resultat, utbildning och främjande av välfungerande nationella kontaktpunkter kommer att öka andelen framgångsrika åtgärder inom Horisont 2020.

Åtgärder som ska vidtas

99.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina framtida resultatrapporter redogöra för bidragit från Horisont 2020 till Europa 2020-strategin på ett klart och uttömmande sätt.

Förvaltningsplanerna och de årliga verksamhetsrapporterna från fyra generaldirektorat som ansvarar för utgifter inom Naturresurser

100.  Europaparlamentet beklagar revisionsrättens iakttagelser att många av de mål som används i förvaltningsplanerna och de årliga verksamhetsrapporterna från GD AGRI, GD CLIMA, GD ENVI och GD MARE hade hämtats direkt från politiska eller lagstiftande dokument och saknade den detaljnivå som krävs för förvaltning och övervakning.

Åtgärder som ska vidtas

101.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   bedöma resultatet av arbetsprogram genom att omsätta de högnivåmål som fastställs i lagstiftningen för Horisont 2020 i operativa mål på arbetsprogramnivå,
   ytterligare förtydliga kopplingarna mellan Europa 2020-strategin (2010–2020), den fleråriga budgetramen (2014–2020) och kommissionens prioriteringar (2015–2019),
   säkerställa användningen av termerna ”input”, ”output”, ”resultat” och ”effekt” på ett konsekvent sätt i alla sina aktiviteter och i överensstämmelse med sina riktlinjer för en bättre lagstiftning.
   vidta åtgärder för att garantera lika lön för forskare som utför samma arbete inom samma projekt.
   tillhandahålla en förteckning, uppdelat per stat, över alla börsnoterade företag som redovisar en vinst i sin årsredovisning och som erhåller medel från Horisont 2020.

Intäkter

102.  Europaparlamentet gläder sig över att de samlade revisionsbevisen visar att felnivån i inkomsterna inte är väsentlig, och framför allt att de granskade systemen är ändamålsenliga när det gäller BNI-baserade och momsbaserade egna medel, att de granskade systemen generellt sett är ändamålsenliga när det gäller traditionella egna medel, att nyckelinternkontrollerna i de medlemsstater som revisionsrätten besökte var delvis ändamålsenliga och att revisionsrätten inte fann några fel i de granskade transaktionerna.

103.  Europaparlamentet påminner om att genom en reservation kan en tveksam del i de BNI-uppgifter som lämnats in av en medlemsstat hållas öppen för en eventuell korrigering, och gläder sig över att revisionsrätten inte fann några allvarliga problem i det urval av hävda transaktioner som analyserades 2015.

104.  Europaparlamentet är bekymrat över att trots att framsteg har gjorts för att förbättra tillförlitligheten i de grekiska BNI-uppgifterna har dessa reservationer inte hävts. Parlamentet noterar att detta var de enda allmänna utestående reservationerna i slutet av 2015 och gällde åren 2008 och 2009.

105.  Europaparlamentet noterar när det gäller tullar att revisionsrätten konstaterade att den metod som används vid de kontroller som utförts för att se om importörerna följer tull- och importbestämmelserna (som inbegriper revision efter klarering), liksom kvaliteten på och de resultat som uppnås, varierar i medlemsstaterna. Revisionsrätten lyfter särskilt fram att Frankrike avbryter tidsfristen på tre år för underrättelser om en tullskuld, en praxis som skiljer sig från den i andra medlemsstater och leder till att ekonomiska aktörer behandlas olika inom EU(85).

106.  Europaparlamentet påpekar när det gäller traditionella egna medel att kommissionen i slutet av 2015 också hade en lista med 325 öppna punkter som gällde fall av bristande efterlevnad av EU:s tullbestämmelser som den hade identifierat vid sina inspektioner i medlemsstaterna.

107.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten konstaterade – när det gäller sammanställningarna av tullar och sockeravgifter – att förvaltningen av fordringar (så kallade B-räkenskaper) var ineffektiv i medlemsstaterna och att kommissionen konstaterat liknande brister i 17 av de 22 besökta medlemsstaterna.

108.  Europaparlamentet betonade att revisionsrätten konstaterade risker som gällde indrivning av tullskulder från företag som är registrerade utanför EU eller från medborgare från länder utanför EU, och fann ett antal fall i olika medlemsstater där man inte kunde driva in skulder från medborgare eller företag som är baserade i till exempel Vitryssland, Brittiska Jungfruöarna, Ryssland, Schweiz, Turkiet och Ukraina.

109.  Europaparlamentet betonar att dessa omfattande revideringar av BNI-saldona skulle ha fått mindre effekt om det hade funnits en gemensam revideringspolicy inom EU med en harmoniserad tidtabell för större revideringar.

110.  Europaparlamentet beklagar att de strukturella och rättsliga faktorer som ledde till de politiska incidenter som inträffade i slutet av oktober 2014 när det gäller bidragen från vissa medlemsstater fortfarande är aktuella.

Åtgärder som ska vidtas

111.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   vidta nödvändiga åtgärder för att harmonisera tidsfristen för underrättelser om tullskuld till de ekonomiska aktörerna efter en revision efter klarering i medlemsstaterna,
   se till att medlemsstaterna lämnar korrekta redovisningar av de belopp som uppburits från tullar i de kvartalsvisa sammanställningarna och ge vägledning om hur de ska bokföras,
   så långt det är möjligt göra det lättare för medlemsstaterna att driva in tullskulder i de fall då gäldenärerna inte är baserade i en EU-medlemsstat,
   förbättra kontrollerna av beräkningarna av EES-/Eftaländernas bidrag och korrigeringsmekanismerna, och
   upprätta de arrangemang som krävs för att minska konsekvenserna av revideringar av metoder och källor som presenterats av medlemsstater för sammanställning av deras BNI.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för kommissionen för budgetåret 2014(86)

112.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen gick med på att vidta nya åtgärder när det gäller 88 framställningar som parlamentet lade fram i sin resolution som åtföljer beslutet om ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2014.

113.  Europaparlamentet noterar att de efterfrågade åtgärderna för 227 framställningar från parlamentet enligt kommissionen redan har vidtagits eller pågår, och att av skäl som har att göra med gällande rättsliga ramar och regler för budgetarbetet eller kommissionens institutionella roll eller behörigheter kan kommissionen inte godta 35 av Europaparlamentets framställningar.

114.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens svar ibland är oklara och tvetydiga.

115.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen följde upp fem av de sex viktigaste åtagandena.

116.  Europaparlamentet insisterar dock på att kommissionen ger sina generaldirektorat i uppdrag att offentliggöra alla landsspecifika rekommendationer som de har utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen i sina respektive årliga verksamhetsrapporter (det sjätte åtagandet).

117.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sin ståndpunkt, särskilt i fråga om tillförlitligheten när det gäller de uppgifter som medlemsstaterna lämnar in, transparensen avseende de slutliga mottagarna av EU-medel, insynen i den etiska kommitténs verksamhet, kampen mot korruption och reformen av Europaskolornas administrativa strukturer.

118.  Europaparlamentet fördömer skarpt det faktum att kommissionen inte längre ser något behov av att publicera EU:s rapport om insatserna mot korruption. Parlamentet anser att vilka avsikter som kommissionen än har för att bekämpa korruption sänder denna inställda publicering en felaktig signal inte bara till medlemsstaterna utan också till medborgarna. Parlamentet upprepar sin uppfattning att korruptionen fortfarande är en utmaning för unionen och medlemsstaterna, och utan effektiva åtgärder mot korruption undergrävs ekonomisk utveckling, rättsstaten och förtroendet för demokratiska institutioner inom unionen. Kommissionen uppmanas med kraft att slutföra och publicera 2016 års rapport om insatserna mot korruption, att agera snabbt och kraftfullt för att eliminera korruption i medlemsstaterna och vid unionens institutioner och att beställa en oberoende bedömning av standarderna för korruptionsbekämpning inom unionens egna institutioner.

119.  Europaparlamentet upprepar med kraft sin uppmaning till kommissionen att utveckla ett system med strikta indikatorer och enhetliga kriterier som är enkla att tillämpa och som baseras på kraven i Stockholmsprogrammet för att mäta korruptionsnivån och utvärdera antikorruptionsprinciperna i medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas att utveckla ett korruptionsindex för att kategorisera medlemsstaterna. Parlamentet anser att ett korruptionsindex skulle kunna ge en tillförlitlig grund på vilken kommissionen kan fastställa sin landsspecifika kontrollmekanism vid kontroll av användning av EU:s medel.

Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

Europa 2020

120.  Europaparlamentet noterar att, trots den upprepade felnivån och förseningar i genomförande och avslutande, anses det sjunde ramprogrammet ha varit lyckat enligt den efterhandsutvärdering av programmet som utförts av en expertgrupp(87) på hög nivå. Högnivågruppen betonade i första hand att det sjunde ramprogrammet

   uppmuntrade vetenskaplig spetskompetens på individuell och institutionell nivå,
   främjade banbrytande forskning genom det nya programmet ”Ideas” (Europeiska forskningsrådet),
   involverade näringslivet och små och medelstora företag på ett strategiskt sätt,
   stärkte en ny samarbetsmodell och en öppen innovationsram,
   stärkte det europeiska forskningsområdet genom att främja en samarbetskultur och skapa omfattande nätverk som är lämpade att hantera tematiska utmaningar,
   behandlade vissa samhällsutmaningar genom forskning, teknik och innovation genom programmet ”Cooperation”,
   uppmuntrade harmonisering av nationella forsknings- och innovationssystem och strategier,
   stimulerade rörlighet bland forskare runt om i Europa: programmet ”People” har skapat de nödvändiga förutsättningarna för en öppen arbetsmarknad för forskare,
   främjade investeringar i europeisk forskningsinfrastruktur,
   nådde en kritisk massa vad gäller forskning runt om i Europa och i hela världen.

121.  Europaparlamentet beklagar att följande svaga punkter uppdagades vid det offentliga samråd med berörda parter som hölls i samband med utvärderingen av det sjunde ramprogrammet mellan februari och maj 2015:

   Stor administrativ börda och tungrodda rättsliga och finansiella regler.
   Omfattande överteckning.
   Otillräckligt fokus på samhällsföljderna.
   Alltför begränsad omfattning på teman och ansökningar.
   Otillräckligt fokus på näringslivets deltagande.
   Hög tröskel för nykomlingar, och låg genomsnittligt andel framgångsrika förslag och sökande på 19 % respektive 22 %.
   Svag kommunikation.

122.  Europaparlamentet beklagar djupt att målet att investera 3 % av medlemsstaternas bruttonationalprodukt (BNP) i forskning senast 2020 sannolikt inte kommer att nås. Parlamentet anser därför att de återkommande nedskärningarna i EU:s budget för forskningsprogram bör stoppas. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att anta utmaningen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att dra de nödvändiga slutsatserna inför halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen och inför nästa fleråriga budgetram.

123.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i genomförandet av Innovationsunionens åtaganden: i mitten av 2014 hade samtliga åtaganden antingen uppnåtts eller var på väg att uppnås.

124.  Europaparlamentet välkomnar också att den andel av budgeten för Horisont 2020 som anslagits till små och medelstora företag ökade från 19,4 % under 2014 till 23,4 % under 2015, och rekommenderar att denna tendens aktivt uppmuntras.

125.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att GD RTD inte efterlevde kravet på att kommissionens generaldirektorat skulle offentliggöra alla sina landsspecifika rekommendationer i sina årliga verksamhetsrapporter. Parlamentet konstaterar bekymrat att endast ett begränsat antal territorier är representerade i de 20 viktigaste projekten inom ramen för Horisont 2020.

Allmänna frågor

126.  Europaparlamentet påpekar att kapitel fem i revisionsrättens årsrapport 2015 omfattar betalningar inom följande områden: forskning (10,4 miljarder EUR), allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott (1,8 miljarder EUR), rymdprogram (1,4 miljarder EUR), transport (1,3 miljarder EUR), övriga åtgärder och program (1,1 miljard EUR), energi (0,5 miljarder EUR) och konkurrenskraft för företag och små och medelstora företag (Cosme) (0,3 miljarder EUR). Forskning står därmed för 62 % av utgifterna.

127.  Europaparlamentet noterar att ansvaret för att genomföra ramprogrammen för forskning delas mellan olika generaldirektorat inom kommissionen, genomförandeorgan, gemensamma företag och så kallade artikel 185-organ (partnerskap med medlemsstaterna), vilka alla kräver nära samordning.

128.  Europaparlamentet preciserar att revisionsrättens revision nästan uteslutande gällde betalningar inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning (FP7).

129.  Europaparlamentet är bekymrat över att den årliga verksamhetsrapporten från GD RTD visar att 1915 projekt inom det sjunde ramprogrammet, till ett värde av 1,63 miljarder EUR, fortfarande inte hade avslutats vid utgången av 2015. Detta kan försena genomförandet av Horisont 2020.

Förvaltnings- och kontrollsystem

130.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten anser att övervaknings- och kontrollsystemen för forskning och annan intern politik är ”delvis ändamålsenliga”.

131.  Europaparlamentet noterar att av de 150 transaktioner som revisionsrätten granskade 2015 innehöll 72 (48 %) fel. På grundval av de 38 fel som revisionsrätten kvantifierat uppskattade den felnivån till 4,4 %. När det gäller 16 kvantifierbara fel hade kommissionen, de nationella myndigheterna eller de oberoende revisorerna tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de godkände utgifterna. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 0,6 % lägre.

132.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten rapporterade felprocentsatser på över 20 % för tio av de 38 transaktioner som innehöll kvantifierade fel. Dessa tio fall (nio från sjunde ramprogrammet för forskning och ett från ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation 2007–2013) står för 77 % av den uppskattade övergripande felnivån för ”Konkurrenskraft för tillväxt och arbetstillfällen” 2015.

133.  Europaparlamentet beklagar att de flesta av de kvantifierade fel som revisionsrätten upptäckte (33 av 38) avsåg ersättning av icke stödberättigande personalkostnader och indirekta kostnader som stödmottagare hade redovisat, och att nästan alla de fel som revisionsrätten konstaterade i kostnadsredovisningarna berodde på att stödmottagarna hade missuppfattat de komplexa stödreglerna eller beräknat sina stödberättigande kostnader felaktigt, vilket leder till den självklara slutsatsen att dessa regler måste förenklas.

134.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten anser att efterlevnaden av upphandlingsreglerna förbättrats avsevärt.

135.  Europaparlamentet ifrågasätter varför generaldirektören för GD RTD på nytt har utfärdat, liksom under föregående år, en övergripande reservation avseende alla kostnadsanspråk i det sjunde ramprogrammet (1,47 miljarder EUR). Parlamentet anser att övergripande reservationer generellt sett inte kan betraktas som instrument för en sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet konstaterar att vissa delar av utgifterna i det sjunde ramprogrammet inte täcktes av en reserv där det finns belägg för att riskerna (och därmed de kvarstående felprocenten) var betydligt lägre än för utgifterna totalt. På området forskning och teknisk utveckling gäller detta vissa gemensamma företags utgifter. Utanför GD RTD gäller detta också utgifter från genomförandeorganet för forskning inom Marie Curie-programmen och alla utgifter från genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet.

136.  Europaparlamentet är förvånat över att Europeiska institutet för innovation och teknik inte deltog under 2015 i det gemensamma stödcentrumet för forskning och innovation.

137.  Europaparlamentet är bekymrat över att det sjunde ramprogrammet, enligt kommissionen, inte kommer att till fullo ha genomförts och utvärderats före 2020. Kommissionen uppmanas att offentliggöra utvärderingsrapporten så snart som möjligt och senast innan den lägger fram forskningsprogrammet för tiden efter Horisont 2020.

Horisont 2020

138.  Europaparlamentet noterar att inom ramen för Horisont 2020 gjordes endast förskottsbetalningar fram till slutet av 2015. Parlamentet varnar kommissionen för att en sen start av Horisont 2020-projekt kan försena genomförandet av programmet. Parlamentet varnar på nytt för finansiella eftersläpningar när programperioden är slut.

139.  Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens slutsatser att fleråriga program med politiska mål såsom Europa 2020 eller Horisont 2020 visserligen löper på parallellt men egentligen inte är kopplade till varandra(88).

140.  Europaparlamentet beklagar dessutom att den första övervakningsrapporten om Horisont 2020 endast ger begränsad information om synergieffekter mellan programmet och strukturfonderna.(89) Kommissionen uppmanas att rapportera om dessa synergieffekter i takt med att programmets resultat blir tillgängliga.

141.  Europaparlamentet är djupt oroat över att revisionsrätten anser att Horisont 2020 inte är tillräckligt resultatinriktad(90).

Åtgärder som ska vidtas

142.  Europaparlamentet upprepar sitt krav från resolutionen om ansvarsfrihet(91) för kommissionen för 2014 att kommissionen bör ge sina generaldirektorat i uppdrag att offentliggöra alla landsspecifika rekommendationer som de har utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen i sina respektive årliga verksamhetsrapporter.

143.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en extra insats för att uppnå målet att investera 3 % av BNP i forskning. Parlamentet anser att detta skulle främja spetskompetens och innovation. Kommissionen uppmanas därför att undersöka möjligheten att föreslå en vetenskapspakt på lokal, regional och nationell nivå, med utgångspunkt i den dynamik som redan har skapats genom borgmästaravtalet. Medlemsstaterna och parlamentet uppmanas att också göra en insats via unionens budget.

144.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över den centrala resultatindikatorn ”EU:s innovationsresultat”, eftersom den indikatorn, på grund av sin sammansatta karaktär, enligt kommissionen inte är lämplig för att fastställa mål.(92)

145.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt följa upp de 16 fall av kvantifierbara fel där kommissionen, de nationella myndigheterna eller de oberoende revisorerna hade tillräckligt med information för att förhindra eller upptäcka och korrigera felen innan de godkände utgifterna. Kommissionen uppmanas att informera parlamentets ansvariga utskott i detalj om de korrigerande åtgärder som vidtagits före utgången av oktober 2017.

146.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentets ansvariga utskott i detalj om de 10 transaktioner som stod för 77 % av felen och de korrigerande åtgärder som vidtagits.

147.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att modernisera sina förvaltnings- och kontrollsystem så att övergripande reservationer blir överflödiga. Kommissionen uppmanas vidare att informera parlamentets ansvariga utskott om de åtgärder som vidtagits före november 2017.

148.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, tillsammans med revisionsrätten, att ytterligare förtydliga kopplingarna mellan Europa 2020-strategin (2010–2020), den fleråriga budgetramen (2014–2020) och kommissionens prioriteringar (2015–2019), till exempel inom ramen för processen för strategisk planering och rapportering (2016–2020). Detta skulle stärka övervaknings- och rapporteringsrutinerna och göra att kommissionen på ett ändamålsenligt sätt kan rapportera om hur EU-budgeten bidrar till att uppfyllandet av Europa 2020-målen.

Övrigt

149.  Europaparlamentet noterar att driftsbidragen i budgetpost 04 03 01 05 ”Informations- och utbildningsåtgärder för arbetstagarorganisationer” uteslutande gått till två specifika fackföreningsinstitut, Europeiska fackföreningsinstitutet och European Centre for Workers’ Questions Parlamentet påminner kommissionen om att driftsbidrag och rampartnerskapsavtal i princip ska behandlas som bidrag och därmed bli föremål för öppna anbudsförfaranden och offentliggörande. Parlamentet vill uttrycka sin oro över motiveringen till en sådan tilldelningspraxis på grund av de facto-monopol eller organ för teknisk kompetens, hög grad av specialisering eller administrativa befogenheter (artikel 190 1 c, f i tillämpningsföreskrifterna). Parlamentet anser att bestående exklusiv tilldelning av driftsbidrag till olika organ på dessa grunder i själva verket kan leda till de facto-monopol, hög kompetens, specialisering och befogenheter, vilket därmed ytterligare skulle motivera exklusiv tilldelning av driftsbidrag på grundval av artikel 190 i tillämpningsföreskrifterna.

150.  Europaparlamentet påminner här kommissionen om att undantag från bestämmelserna om transparens och offentliggörande i artiklarna 125 och framåt i budgetförordningen ska tolkas och tillämpas restriktivt. Europaparlamentet, rådet och kommissionen uppmanas att sträva efter att tydligt definiera både tidsfristen och tillämpningsområdet för undantagen från principerna om transparens och offentliggörande, med det uppenbara syftet att ytterligare begränsa användningen av dem.

Åtgärder som ska vidtas

151.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en restriktiv tillämpning och tolkning av de undantag från bestämmelserna om transparens och offentliggörande som fastställs i artiklarna 125 och framåt i budgetförordningen. Kommissionen uppmanas att tydligt definiera både tidsfristerna och tillämpningsområdet för undantagen från principerna om transparens och offentliggörande, med det uppenbara syftet att ytterligare begränsa användningen av dem.

Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

Europa 2020

152.  Europaparlamentet noterar att 1 EUR som investeras inom ramen för sammanhållningspolitiken, enligt efterhandsutvärderingen av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden (SF) 2007–2013(93), kommer att generera 2,74 EUR i ökad BNP fram till 2023. Struktur- och sammanhållningsfonderna investerade främst i små och medelstora företags innovationer (32,3 miljarder EUR), allmänt företagsstöd (21,4 miljarder EUR), infrastruktur för forskning och teknisk utveckling (17,5 miljarder EUR), transport (82,2 miljarder EUR), energi (11,8 miljarder EUR), miljö (41,9 miljarder EUR), kultur och turism (12,2 miljarder EUR) och stadsmiljö och social infrastruktur (28,8 miljarder EUR).

153.  Europaparlamentet gläder sig över att Eruf och SF i viss utsträckning kunde uppväga effekterna av finanskrisen 2007–2008, vilket visar att utan strukturfondernas bidrag skulle de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan de europeiska regionerna har ökat ännu mer.

154.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av sammanhållningspolitiken, vilket framgår av efterhandsutvärderingen av programperioden 2007–2013 i förhållande till Europa 2020-målen:

   via Eruf och Sammanhållningsfonden: Rubrikerna 1 ”Sysselsättning” och 2 ”Forskning och utveckling och innovationer” – 41 600 arbetstillfällen inom forskning skapades och 400 000 små och medelstora företag fick stöd. Rubrik 3 ”Klimatförändringar och energi” – 3 900 MW extra produktionskapacitet för förnybar energi skapades.
   via Europeiska socialfonden (ESF): Rubrik 1 ”Sysselsättning” – minst 9,4 miljoner människor fick ett arbete (varav mer än 300 000 blev egenföretagare). Rubrik 4 ”Utbildning” – minst 8,7 miljoner människor fick ett examensbevis/intyg.

155.  Europaparlamentet konstaterar dock att mycket få program fokuserade på resultat eller mätbara effekter, och därför vet man lite eller ingenting om investeringarnas hållbarhet.

156.  Europaparlamentet betonar dock att mycket få program fokuserade på resultat eller mätbara effekter 2015, och parlamentet uppmanar därför kommissionen att på interinstitutionell nivå införa och anta nödvändiga indikatorer för ett resultatbaserat genomförande av budgeten. Parlamentet noterar dock att man i detta skede vet lite eller ingenting om investeringarnas hållbarhet och europeiska mervärde.

157.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet inte informerats om de åtgärder som kommissionen uppmanade medlemsstaterna att vidta inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Kommissionen uppmanas att informera Europaparlamentet om de åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

158.  Europaparlamentet är mycket oroat över att revisionsrätten rapporterade förseningar i inledningen av programperioden 2014–2020 redan i sin årsrapport för 2014, och att mindre än 20 % av de nationella myndigheterna som ska ansvara för de europeiska struktur- och investeringsfonderna hade utsetts i slutet av 2015.

Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska socialfonden: Allmänna frågor

159.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten har anpassat kapitlen i sin årsrapport till rubriken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser dock att anslagen under denna rubrik är av så stor ekonomisk betydelse – ERUF 28,3 miljarder EUR, SF 12,1 miljarder EUR och ESF 10,3 miljarder EUR – att revisionsrättens revisionsstrategi bör göra tydlig skillnad mellan Eruf och SF, å ena sidan, och ESF, å andra sidan.

160.  Europaparlamentet är bekymrat över att medlemsstaterna, särskilt mot slutet av programperioden, fokuserade på att utnyttja medel som var tillgängliga inom ramen för nationella finansieringsramar snarare än på att uppnå politiska mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa de sämst presterande medlemsstaterna genom tekniskt bistånd, särskilt i slutet av budgetperioden.

161.  Europaparlamentet är angeläget om att de 16 medlemsstater som fortfarande inte har införlivat direktivet om offentlig upphandling(94) och de 19 medlemsstater som inte har införlivat direktivet om tilldelning av koncessioner(95) samt de 17 medlemsstater som inte har införlivat direktivet om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transport och posttjänster(96), gör detta så snabbt som möjligt eftersom direktiven syftar till ytterligare förenklingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera framstegen på dessa områden.

162.  Europaparlamentet framhåller vikten av ungdomssysselsättningsinitiativet. I slutet av november 2015 hade nästan 320 000 unga människor deltagit i åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet och 18 av 22 medlemsstater hade vidtagit åtgärder inom ramen för detta initiativ. Åtaganden hade gjorts för 28 % av de tillgängliga medlen inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet, 20 % hade lagts ut på stödmottagare och 5 % hade betalats ut till stödmottagare. Parlamentet noterar att tre medlemsstater ännu inte hade gjort några åtaganden i slutet av november 2015 (Spanien, Irland och Förenade kungariket).

163.  Europaparlamentet noterar de preliminära resultaten av genomförandet av ESF och systemet för stöd till nystartade innovativa företag under 2014–2015 och att 2,7 miljoner personer deltog i ESF och ungdomssysselsättningsinitiativet, däribland 1,6 miljoner arbetslösa och 700 000 icke förvärvsarbetande personer.

164.  Europaparlamentet beklagar samtidigt att en första undersökning(97) också förefaller peka på bristande effektivitet när det gäller de tjänster som erbjuds och bristfällig insamlingen av uppgifter i vissa medlemsstater.

Förvaltnings- och kontrollsystem

165.  Europaparlamentet noterar att 2015 var mer än 80% av betalningarna mellanliggande betalningar till operativa program från programperioden 2007–2013, för vilka stödberättigandeperioden löpte ut den 31 december 2015. Förskottsbetalningarna för programperioden 2014–2020 uppgick till cirka 7,8 miljarder EUR.

166.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de oacceptabla förseningarna i Italien i utbetalningarna till praktikanter inom ramen för ungdomsgarantin. Kommissionen uppmanas att övervaka situationen och att utarbeta en särskild handlingsplan för de medlemsstater där detta problem förekommer.

167.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten granskade 223 transaktioner (120 transaktioner gällde Eruf, 52 SF och 44 ESF).

168.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten uppskattade felnivån till 5,2% (2014: 5,7%). Parlamentet är bekymrat över att revisionsrätten, i likhet med tidigare år, drog slutsatsen att i 18 fall av kvantifierbara fel som stödmottagare hade begått hade de nationella myndigheterna tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan de redovisade utgifterna för kommissionen. Parlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att använda all information för att förebygga, upptäcka och korrigera fel. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att kontrollera huruvida medlemsstaterna använder all information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen. Om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 2,4 % lägre.(98)

169.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade att en av de största riskerna när det gäller Eruf/SF-utgifter är att stödmottagarna å ena sidan redovisar kostnader som inte är stödberättigande enligt nationella stödregler och/eller stödreglerna i EU:s strukturfondsförordningar, som är färre, eller, å andra sidan bristande efterlevnad av EU:s och/eller nationella regler för offentlig upphandling vid tilldelning av kontrakt. Kommissionen beräknade risken för fel inom detta politikområde till mellan 3 % och 5,6 %.

170.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten ansåg att de största riskerna när det gäller ESF-utgifter hänger samman med att investeringar i humankapital är immateriella till sin karaktär och att många, ofta småskaliga, parter deltar i projektgenomförandet. Kommissionen beräknade risken för fel inom detta politikområde till mellan 3 % och 3,6 %.

171.  Europaparlamentet beklagar att en av de främsta källorna till utgiftsrelaterade fel i rubriken ”Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning” fortfarande är överträdelser av reglerna om offentlig upphandling. Parlamentet betonar att de allvarliga överträdelserna av reglerna för offentlig upphandling bland annat var direkt tilldelning av ytterligare kontrakt eller ytterligare arbeten eller tjänster för vilka ingen motivering lämnats, olaglig uteslutning av anbudsgivare, intressekonflikter och diskriminerande urvalskriterier. Parlament anser att det är avgörande med en policy för fullständig transparens när det gäller information om uppdragstagare och underleverantörer, så att fel och missbruk kan undvikas.

172.  Europaparlamentet betonar att förenkling, inbegripet förenklade kostnadsalternativ, minskar risken för fel. Parlamentet betonar dock att förvaltningsmyndigheterna oroar sig över en ökad arbetsbörda, rättslig osäkerhet och risk för att eventuella oegentligheter kan betraktas som ett systemfel.

173.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaternas årliga kontrollrapporter blivit mer tillförlitliga under årens lopp: Endast i 14 fall (Eruf/SF) justerade kommissionen den felprocent som rapporterats av medlemsstaterna uppåt med mer än 2 %.

174.  Europaparlamentet beklagar att GD REGIO ansåg att det var nödvändigt att utfärda 67 reservationer (minskning från 77) på grund av otillförlitliga förvaltnings- och kontrollsystem i 13 medlemsstater och en reservation avseende det gränsöverskridande programmet Grekland – f.d. jugoslaviska republiken Makedonien inom föranslutningsinstrumentet. Av de 67 program som är föremål för reservationer gäller 22 Spanien, 10 Ungern och 7 Grekland. Samtidigt minskade de uppskattade finansiella konsekvenserna av dessa reservationer från 234 miljoner EUR 2014 till 231 miljoner EUR 2015 när det gällde Eruf/SF.

175.  Europaparlamentet beklagar också att generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD EMPL) utfärdade 23 reservationer (minskning från 36) på grund av otillförlitliga förvaltnings- och kontrollsystem i 11 medlemsstater. De uppskattade finansiella konsekvenserna av dessa reservationer minskade från 169,4 miljoner EUR 2014 till 50,3 miljoner EUR 2015 när det gällde ESF.

176.  Europaparlamentet stöder kommissionens plan att en förbättring av konsekvensbedömningarna av sammanhållningspolitikens program bör göras till en prioritering(99). Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara hur resultaten kommer att införlivas i lagstiftningen för nästa programperiod.

Finansieringstekniska instrument

177.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter rapporterade totalt 1 052 finansieringstekniska instrument (vilket omfattar 77 holdingfonder och 975 specifika fonder) i slutet av 2015: 89 % utgörs av finansieringstekniska instrument för företag, 7 % för stadsutvecklingsprojekt och 4 % för fonder för energieffektivitet/förnybar energi.

178.  Europaparlamentet är medvetet om att dessa finansieringstekniska instrument inrättades i 25 medlemsstater (alla utom Irland, Luxemburg och Kroatien) och fick finansiellt stöd från 188 operativa program, inbegripet ett operativt gränsöverskridande samarbetsprogram.

179.  Europaparlamentet konstaterar att det totala värdet på de bidrag från de operativa programmen som betalades till finansieringstekniska instrument uppgick till 16,9 miljarder EUR, inklusive 11,7 miljarder EUR från strukturfonder (Eruf och ESF). Parlamentet konstaterar dessutom att betalningarna till de slutliga mottagarna uppgick till 12,7 miljarder EUR i slutet av 2015, varav 8,6 miljarder EUR kom från strukturfonderna, vilket innebar att utnyttjandegraden av beloppen från de operativa programmen var nästan 75 %.

180.  Europaparlamentet påpekar att Polen, Ungern, Italien och Frankrike är de finansieringstekniska instrumentens viktigaste stödmottagare.

181.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör se till att alla utgifter som hänför sig till Eruf- och ESF-finansieringsinstrumenten under programperioden 2007–2013 tas med så tidigt i avslutningsredovisningarna att revisionsmyndigheterna kan genomföra sina kontroller. Kommissionen bör också uppmuntra alla medlemsstater som har genomfört finansieringsinstrument att utföra särskilda revisioner av genomförandet av dessa instrument inför avslutningen.

182.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att den finansiella komplexitet som skapas av mer än 1 000 finansieringstekniska instrument utgör en stor del av den ”budgetgalax” som omöjliggör ett demokratiskt ansvarsutkrävande.

Europeiska investeringsbanken

183.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över de generellt högre kostnaderna och avgifterna för Europeiska investeringsbanken/EIF-förvaltade fonder som genomför finansieringsinstrument med delad förvaltning, vilket framgår av resultaten i revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 om ”Genomförandet av EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013”, och uppmanar revisionsrätten att genomföra liknande revisioner för den innevarande perioden.

184.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast i juni varje år från och med 2018 lägga fram en årlig rapport om genomförandet från och med början av den nuvarande fleråriga budgetramen och det aktuella läget, inklusive de resultat som åstadkommits, för alla finansieringsinstrument som förvaltas och genomförs av Europeiska investeringsbanksgruppen, som drivs med medel från EU:s budget, i syfte att använda den i ansvarsfrihetsförfarandet.

Specialfall

185.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) inledde administrativa utredningar, t.ex. i Tyskland avseende Volkswagen på grund av utsläppsskandalen, i Frankrike avseende Front national och dess ordförande, och i Tjeckien för ett projekt som kallas ”Stork Nest”, på grundval av påstådda oegentligheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentets ansvariga utskott omedelbart när utredningen har avslutats.

186.  Europaparlamentet är djupt oroat över att revisionsrätten och GD REGIO upptäckte allvarliga oegentligheter i Ungern i förbindelse med anläggningen av tunnelbanelinje fyra i Budapest. På basis av en administrativ utredning som Olaf inledde 2012 och som först nyligen avslutats på grund av fallets komplexitet, kan kommissionen bli tvungen att återkräva 228 miljoner EUR och Europeiska investeringsbanken 55 miljoner EUR. Detta missbruk av medel upptäcktes på projektnivå. I Olafs rapport om fallet rekommenderas även rättsliga uppföljningar i Ungern och Förenade kungariket. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentets ansvariga utskott om de framsteg som gjorts och vilka åtgärder som vidtagits.

187.  Europaparlamentet beklagar att den rumänska regeringen antog en förordning som skulle ha kunnat förhindra en effektiv bekämpning av korruption och dessutom ge möjlighet att benåda politiker som har varit inblandade i olaglig verksamhet. Sådana nya lagstiftningsåtgärder kan få mycket negativa följder för kommissionens strävan att skydda unionens ekonomiska intressen, eftersom Rumänien är en stor mottagare av strukturfondsmedel. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentets ansvariga utskott om de åtgärder som kommissionen har vidtagit för att åtgärda situationen.

Åtgärder som ska vidtas

188.  Europaparlamentet upprepar sitt krav från resolutionen om ansvarsfrihet(100) för kommissionen för 2014 att kommissionen bör ge sina generaldirektorat i uppdrag att offentliggöra alla landsspecifika rekommendationer som de har utfärdat inom ramen för den europeiska planeringsterminen i sina respektive årliga verksamhetsrapporter.

189.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att se till att det i dess revisionsstrategi görs tydlig skillnad mellan Eruf och SF, å ena sidan, och ESF, å andra sidan, med hänsyn till dessa fonders ekonomiska betydelse.

190.  Parlamentet uppmanar kommissionen att

   se till att man i de 15 medlemsstaterna(101) förstärker de förvaltnings- och kontrollsystem som uppvisade brister, och att rapportera om sina insatser till parlamentets ansvariga utskott skriftligen före oktober 2017,
   förtydliga skillnaden mellan återbetalningsbar och icke-återbetalningsbar mervärdesskatt,
   rapportera de belopp som frigjordes (land, fond, belopp) efter utgången av finansieringsperioden 2007–2013,
   föreslå, när den lägger fram sitt lagförslag för nästa programperiod, i linje med revisionsrättens rekommendation, att nödvändiga uppdateringar görs av utformningen och genomförandemekanismen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, och även att hänsyn tas till förslag från förenklingsgruppen på hög nivå, i syfte att stärka sammanhållningspolitikens bidrag för att komma till rätta med skillnaderna mellan EU:s regioner och medlemsstaterna, och kommissionen uppmanas att utarbeta ett meddelande om denna fråga i ett tidigt skede,
   inför nästa programperiod införa mer hanterbara och mätbara resultatindikatorer, eftersom parlamentet fäster lika stor vikt vid kontroller avseende lagligheten och korrektheten som vid resultatet,
   skapa full transparens och tillgång till dokumentation för infrastrukturarbeten som finansieras av unionen, genom att särskilt rikta in sig på uppgifter om leverantörer och underleverantörer.

191.  Europaparlamentet stöder helt och hållet den ståndpunkt kommissionsledamot Oettinger intagit om att finansieringsinstrument och skuggbudgetar på lång sikt måste återföras till unionens budget, eftersom detta skulle innebära att kommissionen blir ansvarig inför parlamentet. Kommissionen uppmanas att utarbeta ett meddelande om denna fråga före november 2017.

Gemensamma jordbrukspolitiken

192.  Europaparlamentet påminner om att de direkta stödordningar som infördes genom 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken inte trädde i kraft förrän ansökningsåret 2015 och att detta betänkande gäller utgifterna för budgetåret 2015, som motsvarar de ansökningar om direktstöd som lämnades in under 2014, det sista året av de gamla ordningarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

Efterlevnadsfrågor

193.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten uppskattar felnivån för rubrik 2 ”Naturresurser” i den fleråriga budgetramen till 2,9 % under budgetåret 2015. Parlamentet konstaterar att denna nivå är ungefär samma som för 2014, med hänsyn till förändringen i revisionsrättens metod avseende tvärvillkorsfel som inte längre ingår i felprocenten.

194.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen, i syfte att förbättra ansvarighet och rapportering på hög ledningsnivå, att överväga en mer flexibel och effektiv tillämpning av regeln om intern rörlighet av personer i ledande ställning i fall där en lång tid i tjänsten sammanfaller med kontinuerligt höga felprocent enligt revisionsrätten och upprepade reservationer för resultaten av förvaltningen på de berörda avdelningarna.

195.  Europaparlamentet påpekar att den uppskattade felprocenten för ”Marknads- och direktstöd” är 2,2 %, något över väsentlighetströskeln på 2 % (samma nivå som 2014), medan den uppskattade felnivån för ”Landsbygdsutveckling och övrig politik” fortfarande är hög och låg på 5,3 %, men detta är lägre än den beräknade nivån på 6 % förra året.

196.  Europaparlamentet betonar att felen på området för direktstöd nästan alla berodde på ett överdeklarerat antal stödberättigande hektar, trots att tillförlitligheten när det gäller uppgifterna i systemet för identifiering av jordbruksskiften ständigt har förbättrats under de senaste åren, och påpekar att hälften av felen inom landsbygdsutveckling berodde på att stödmottagare eller projekt inte var stödberättigade, 28% på upphandlingsfrågor och 8% på överträdelser av miljöåtaganden inom jordbruket.

197.  Europaparlamentet beklagar djupt att, när det gäller de båda områdena direktstöd och landsbygdsutveckling, skulle nationella myndigheter ha kunnat minska felnivån till en nivå som ligger nära eller under väsentlighetströskeln(102), eftersom de antingen hade tillräckligt med information för att upptäcka felen eller hade gjort felen själv. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda all tillgänglig information för att förebygga, upptäcka och korrigera eventuella fel och att agera i enlighet med detta.

198.  Europaparlamentet gläder sig över att kommissionen markant minskat antalet öppna förfaranden för bedömning av överensstämmelse, från 192 under 2014 till 34 under 2015, och att, till följd av ändringar i lagstiftningen som syftat till att förenkla förfarandet, kommissionen nu övervakar revisionscykeln mer noggrant så att de interna och externa tidsfristerna respekteras.

Förvaltningsmyndigheter

199.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten fann brister som påverkar vissa centrala kontrollfunktioner inom medlemsstaternas utbetalande organ. Dessa brister gällde följande:

   a) För Europeiska garantifonden för jordbruket:
   Systemet för identifiering av jordbruksskiften, de administrativa kontrollerna.
   Kvaliteten på inspektionerna på plats.
   Bristande konsekvens i definitionen av parametrar för bibehållande av mark i god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC).
   Förfarandena för återkrav av felaktiga utbetalningar.
   b) För landsbygdsutveckling:
   Brister i de administrativa kontrollerna av stödvillkor, särskilt dem som gäller offentlig upphandling.
   c) För tvärvillkor – tillförlitligheten i kontrollstatistiken och urvalsmetoden.

Tillförlitligheten när det gäller de uppgifter som medlemsstaterna har lämnat

200.  Europaparlamentet noterar att under 2015 var de attesterande organen för första gången skyldiga att kontrollera utgifternas laglighet och korrekthet. Parlamentet beklagar att kommissionen endast i begränsad omfattning kunde använda dessa organs arbete på grund av betydande svagheter i metoden och genomförandet, såsom

   otillräckliga revisionsstrategier,
   för små urval,
   otillräcklig teknisk kompetens och rättslig expertis hos de attesterande organens revisorer.

201.  Europaparlamentet beklagar djupt att det fortfarande finns problem med tillförlitligheten i de uppgifter som medlemsstaterna lämnar, t.ex.:

   a) När det gäller direktstöd:
   GD AGRI gjorde justeringar (tillägg) för 12 av 69 utbetalande organ med en felnivå på över 2 % – men inte i något fall över 5 % – medan endast ett utbetalande organ ursprungligen hade reservationer i sin förklaring.
   GD AGRI utfärdade reservationer för 10 utbetalande organ: 3 för Spanien, 1 för Frankrike, Bulgarien, Cypern, Italien (Kalabrien), Rumänien och 1 för Spanien och Frankrike avseende Poseiprogrammet (särskilt program för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär).
   b) När det gäller landsbygdsområden
   GD AGRI gjorde justeringar (tillägg) för 36 av 72 utbetalande organ och i 14 fall var den justerade felnivån över 5 %.
   GD AGRI utfärdade reservationer för 24 utbetalande organ som omfattar 18 medlemsstater: Österrike, Belgien, Bulgarien, Tjeckien, Danmark, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Irland, Italien (4 utbetalande organ), Lettland, Nederländerna, Portugal, Rumänien, Sverige, Spanien (3 utbetalande organ) och Förenade kungariket (2 utbetalande organ);
   GD AGRI utfärdade dessutom reservationer avseende offentlig upphandling för 2 medlemsstater: Tyskland och Spanien.

202.  Europaparlamentet betonar att de felprocent för Europeiska garantifonden för jordbruket som fastställts av GD AGRI och revisionsrätten inte stämmer överens(103), medan den justerade felprocenten på 4,99 % som uppgivits av GD AGRI för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling i stort sett är i linje med revisionsrättens uppskattade felnivå.

Resultatrelaterade frågor

203.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten under 2014 behandlade resultatrelaterade frågor för utvalda transaktioner inom landsbygdsutveckling, och är bekymrat över att det fanns otillräckliga bevis för att kostnaderna var rimliga i 44 % av projekten och över att det fanns brister i åtgärdernas målinriktning och i urvalet av projekt, bland annat svaga kopplingar till Europa 2020-målen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla tänkbara åtgärder för att rätta till denna oroande situation.

Centrala resultatindikatorer

204.  Europaparlamentet är oroat över tillförlitligheten i de uppgifter som kommissionen använt för att mäta den första centrala resultatindikatorn som fastställts av GD AGRI och som gäller jordbrukets faktorinkomst. Parlamentet anser att den nuvarande trenden med deltidsjordbrukare på grund av låga råvarupriser inte redovisas korrekt, och i synnerhet följande:

   a) Kommissionen kan inte lämna exakta siffror för jordbrukare som har lämnat sina jobb under 2015 på grund av krisen inom mejerisektorn och grisköttssektorn, eftersom man inte har direkt tillgängliga uppgifter om nya aktörer eller om antalet jordbrukare som har lämnat sektorn (frågorna 1 och 3 för skriftligt besvarande vid utfrågningen av kommissionsledamot Phil Hogan den 29 november 2016).
   b) 2013 är det sista året för vilket det finns uppgifter om antalet jordbruksföretag: 10 841 000 jordbruksföretag som i varje fall förvaltas av en jordbrukare.
   c) Antalet stödmottagare inom den gemensamma jordbrukspolitikens första pelare under 2015 är: 7 246 694 EU-jordbrukare och 127 268 mottagare av marknadsstöd.
   d) Jordbrukets faktorinkomst beräknas per årsarbetsenhet, som motsvarar det arbete som har utförts av en person som arbetar i ett jordbruksföretag på heltid, den totala arbetskraften inom jordbruket i de 28 medlemsstaterna motsvarade 9,5 miljoner årsarbetsenheter under 2013, varav 8,7 miljoner (92 %) var vanliga arbetstagare(104)(105).
   e) I sin särskilda rapport nr 1/2016 kom revisionsrätten fram till att kommissionens system för att mäta effekterna av den gemensamma jordbrukspolitiken på jordbrukarnas inkomster inte är tillräckligt väl utformat och att kvantiteten och kvaliteten på de statistiska uppgifter man använder för att analysera jordbrukarnas inkomster har stora begränsningar.

205.  Europaparlamentet fruktar att kommissionen inte är tillräckligt väl rustad för att årligen lämna fullständiga uppgifter om den första centrala resultatindikatorn och därmed att exakt och noggrant övervaka utvecklingen av jordbrukarnas inkomster.

206.  Europaparlamentet anser att den fjärde centrala resultatindikatorn om sysselsättningsgraden på området för landsbygdsutveckling inte är relevant, eftersom sysselsättningsgraden inom landsbygdsutveckling inte enbart påverkas av de åtgärder som vidtas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och eftersom målet att bevara och skapa arbetstillfällen på landsbygden delas med flera andra instrument, framför allt andra europeiska struktur- och investeringsfonder.

En rättvis gemensam jordbrukspolitik

207.  Europaparlamentet betonar de stora skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller den genomsnittliga inkomsten för jordbrukare(106), och påminner om att parlamentet förra året förklarade att det var ohållbart att 44,7 % av alla jordbruksföretag i unionen har en inkomst på mindre än 4 000 EUR om året och att i genomsnitt 80 % av dem som mottar direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får ungefär 20 % av stödet och 79 % av dem som mottar direktstöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken får 5 000 EUR eller mindre per år(107).

208.  Europaparlamentet noterar att generaldirektören för GD AGRI på en sida i sin årliga verksamhetsrapport för 2015 rapporterade om utvecklingstendenserna när det gäller fördelningen av direktstöd, och betonade återigen att det är upp till medlemsstaterna att utnyttja de möjligheter som erbjuds genom 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken att omfördela stödet från den gemensamma jordbrukspolitiken.

209.  Europaparlamentet anser att direktstöd inte fullt ut spelar sin roll som ett säkerhetsnät för att stabilisera jordbruksinkomsterna, särskilt för mindre jordbruksföretag, med tanke på att den nuvarande obalanserade fördelningen av betalningar leder till att 20 % av alla jordbruksföretag i EU får 80 % av allt direktstöd, vilket inte återspeglar produktionsnivån och är ett arv från medlemsstater som fortsätter att grunda stödet på historiska kriterier, men konstaterar att det är varje medlemsstat som avgör om ett jordbruksföretag betraktas som stort eller litet. Parlamentet anser att större jordbruksföretag inte nödvändigtvis måste ha samma grad av stöd för att stabilisera jordbruksinkomsterna som mindre jordbruksföretag i en situation som präglas av inkomstvolatilitet, eftersom de kan utnyttja potentiella stordriftsfördelar som kan göra dem mer motståndskraftiga. Parlamentet anser att ett tak för direktstöd, vilket från början föreslogs av kommissionen och godkändes av parlamentet, skulle kunna ge tillräckliga ekonomiska resurser för att göra den gemensamma jordbrukspolitiken mer rättvis.

Biodrivmedel

210.  Europaparlamentet påpekar att enligt uppgifter som revisionsrätten lämnar i sin särskilda rapport nr 18/2016 om EU:s system för certifiering av hållbara biodrivmedel, är EU:s system för certifiering av hållbara biodrivmedel inte helt tillförlitligt och har varit bedrägeriutsatt eftersom kommissionen utfärdade beslut om erkännande av frivilliga system som inte hade tillfredsställande kontrollrutiner för att garantera att ursprunget till biodrivmedel framställda av avfall verkligen var avfall.

Förenkling

211.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 25/2016 kontrollerade om systemet för identifiering av jordbruksskiften gjorde att medlemsstaterna på ett tillförlitligt sätt kunde kontrollera mätningen av och stödberättigandet för mark som jordbrukare begär stöd för och om systemen höll på att anpassas för att uppfylla kraven inom den gemensamma jordbrukspolitiken 2014–2020, särskilt dem som gäller skyldigheter avseende miljöanpassning.

212.  Europaparlamentet är bekymrat över revisionsrättens slutsatser att sex större ändringar som kan påverka systemet för identifiering av jordbruksskiften infördes i maj 2015 och att de komplexa regler och förfaranden som krävs för att hantera dessa ändringar ytterligare har ökat medlemsstaternas administrativa börda.

Betalande organ i Tjeckien

213.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda förfarandet för kontroll av överensstämmelse, som inleddes den 8 januari 2016, för att få detaljerad och exakt information om risken för en intressekonflikt inom statens fond för interventioner på jordbruksmarknaden i Tjeckien. Parlamentet noterar att om de åtgärder som krävs för att förhindra en intressekonflikt inte vidtas kan det leda till att den behöriga myndigheten blir tvungen att dra tillbaka det utbetalande organets ackreditering eller att kommissionen tillämpar finansiell korrigering. Kommissionen uppmanas att utan dröjsmål informera parlamentet om GD AGRI i slutet av förfarandet för kontroll av överensstämmelse lämnar uppgifter till Olaf om eventuella fall av bedrägeri, korruption eller all annan olaglig verksamhet som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen.

Förfarande för kontroll av överensstämmelse

214.   Europaparlamentet anser att förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken och minskningen av den administrativa bördan för stödmottagarna och de utbetalande organen bör vara en prioritering för kommissionen under de kommande åren. Kommissionen bör visserligen sträva efter att bevara den positiva utvecklingen när det gäller effektiviteten i förvaltningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och felnivåerna för den gemensamma jordbrukspolitiken, genom att koncentrera sina insatser på att upprätthålla sin korrigerande kapacitet och på de korrigerande åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna, men den bör överväga att avstå från att inleda eller fullfölja kontroller av överensstämmelse av mindre omfattning.

Åtgärder som ska vidtas

215.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   a) fortsätta sina ansträngningar med att följa upp de fall där den nationella lagstiftningen inte följer unionslagstiftningen och bland annat använda alla rättsliga medel som den förfogar över, särskilt betalningsinställelse,
   b) varje år övervaka resultatet av de kvalitetsbedömningar av systemet för identifiering av jordbruksskiften som medlemsstaterna gör och kontrollera att alla medlemsstater med negativa bedömningar verkligen vidtar de korrigerande åtgärder som krävs,
   c) på nytt se över den nuvarande rättsliga ramen för att förenkla och effektivisera reglerna i fråga om systemet för identifiering av jordbruksskiften för nästa period för den gemensamma jordbrukspolitiken och till exempel ompröva behovet av stabilitetströskeln på 2 % och 100-trädsregeln,
   d) se till att alla medlemsstaters handlingsplaner för att åtgärda fel på området för landsbygdsutveckling inbegriper ändamålsenliga åtgärder när det gäller offentlig upphandling,
   e) övervaka och aktivt stödja de attesterande organen så att de förbättrar arbetet och metoden avseende utgifternas laglighet och korrekthet, och i synnerhet i samband med utarbetandet av yttranden om lagligheten och korrektheten i utgifterna för den gemensamma jordbrukspolitiken av sådan kvalitet och omfattning att kommissionen kan kontrollera tillförlitligheten i de utbetalande organens kontrolluppgifter eller, i förekommande fall, bedöma de nödvändiga justeringarna av de utbetalande organens felnivåer på grundval av dessa yttranden, i syfte att genomföra en samordnad granskning på området för jordbruksutgifter.
   f) uppdatera GD AGRI:s revisionshandbok och ta med detaljerade granskningsåtgärder och krav på dokumentation för kontrollen av de uppgifter som medlemsstaterna lämnar och som används för att beräkna finansiella korrigeringar,
   g) vidta de åtgärder som är nödvändiga för att från medlemsstaterna erhålla exakta och heltäckande uppgifter om antalet jordbrukare i EU och, när det gäller jordbruksinkomsterna, för att verkligen mäta och övervaka den första centrala resultatindikatorn, som nämns i den årliga verksamhetsrapporten från generaldirektören för GD AGRI avseende jordbruksinkomster,
   h) omdefiniera den fjärde centrala resultatindikatorn avseende sysselsättning i landsbygdsområden, i syfte att understryka de specifika effekterna av åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken på sysselsättningen i dessa områden,
   i) inleda regelbundna diskussioner mellan medlemsstaterna i rådet om genomförandet av de bestämmelser som infördes genom reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken 2013 när det gäller omfördelning av direktstöd mellan stödmottagare, och att till fullo rapportera om de framsteg som görs i detta avseende i den årliga verksamhetsrapporten från GD AGRI; (108)
   j) inom ramen för sina diskussioner om en förenklad och moderniserad gemensam jordbrukspolitik, bedöma om direktstödet är ändamålsenligt utformat för att stabilisera jordbruksinkomsterna för alla jordbruksföretag, eller om en annan utformning av policyn eller en annan modell för fördelning av direktstödet skulle kunna leda till en bättre anpassning av offentliga medel till målen,
   k) väsentligt ändra systemet för certifiering av hållbara biodrivmedel och i synnerhet effektivt kontrollera att unionens producenter av biodrivmedelsråvaror uppfyller EU:s miljökrav på jordbruksområdet, ge tillräckliga garantier för ursprunget till avfall och restprodukter som används vid framställningen av biodrivmedel och bedöma om de frivilliga systemens förvaltningsstruktur minskar risken för intressekonflikter,
   l) höja det tröskelvärde under vilket en kontroll av överensstämmelse i enlighet med artikel 52 i förordning (EU) nr 1306/2013 inte behöver genomföras från 50 000 EUR till 100 000 EUR(109).
   m) på nytt överväga införandet av ett bindande övre tak för direktstöd.

Europa i världen

Felprocent

216.  Europaparlamentet betonar att enligt revisionsrättens iakttagelser var felnivån i utgifterna för ”Europa i världen” väsentlig, och uppskattades till 2,8 % (2,7 % under 2014).

217.  Europaparlamentet beklagar att felprocenten för specifika transaktioner som kommissionen förvaltar direkt, med undantag för transaktioner från flera givare och budgetstöd, uppskattats till 3,8 % (3,7 % under 2014).

218.  Europaparlamentet konstaterar att om all information som samlas in av kommissionen – och de revisorer som utses av kommissionen – hade använts till att korrigera felen skulle den uppskattade felnivån för kapitlet Europa i världen ha varit 1,6 procentenheter lägre. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja all tillgänglig information för att förebygga, upptäcka och korrigera eventuella fel och att agera i enlighet därmed.

219.  Europaparlamentet påpekar att de budgetstödtransaktioner som revisionsrätten granskade inte innehöll några fel med avseende på laglighet och korrekthet.

220.  Europaparlamentet påpekar att den vanligaste typen av fel som står för 33 % av den uppskattade felnivån avser icke stödberättigande utgifter, dvs. utgifter som inte hade uppkommit när kommissionen godkände dem och i vissa fall betalade dem.

221.  Europaparlamentet påpekar att den vanligaste typen av fel, som står för 32% av den uppskattade felnivån, avser icke stödberättigande utgifter, dvs.

   a) utgifter för verksamheter som inte omfattas av något kontrakt eller utgifter som uppkommit utanför den stödberättigande perioden,
   b) bristande efterlevnad av ursprungsregeln,
   c) icke-stödberättigande skatter och indirekta kostnader som felaktigt redovisats som direkta kostnader.

Revisionsförklaringen

222.  Europaparlamentet påminner om att generaldirektören för generaldirektoratet för grannskapspolitik och utvidgningsförhandlingar (GD NEAR) i sin revisionsförklaring anser att den finansiella exponeringen från riskbeloppet ligger under väsentlighetsgränsen på 2 % och att den genomsnittliga fastställda felprocenten för hela generaldirektoratet är 1,12 % när det gäller båda de finansieringsinstrument som förvaltas av GD NEAR – det europeiska grannskapsinstrumentet och instrumentet för stöd inför anslutningen.

223.  Europaparlamentet beklagar att detta uttalande inte stämmer överens med revisionsrättens revisionsarbete och noterar att GD NEAR i sin rapport erkänner att den strategi som tillämpas bör förbättras ytterligare.

224.  Europaparlamentet noterar att GD NEAR beräknat en kvarstående felprocent för 90 % av utgifterna, vilket ledde till tre procentsatser: kvarstående felprocent för IPA:s indirekta förvaltning, en procentsats för kvarstående fel för den indirekta förvaltningen av instrumentet för stöd inför anslutningen och en procentsats för kvarstående fel för det europeiska grannskapsinstrumentet som täcker alla förvaltningsmetoder. För de återstående 10 % av utgifterna använde GD NEAR andra källor för att uppnå säkerhet.

225.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten konstaterat att beräkningen av kvarstående felprocent när det gäller förvaltningsmetoden ”indirekt förvaltning av mottagarländer”, som kombinerar resultaten från ett icke-statistiskt urval av revisionsmyndigheter med historiska kvarstående felprocent som beräknats av GD NEAR inte är tillräckligt representativa och inte ger korrekt information om beloppet för utbetalningar i riskzonen. Enligt revisionsrätten finns det en risk att beräkningen underskattar felnivån och att den försäkran som generaldirektören ger kan påverkas.

226.  Europaparlamentet gläder sig över att generaldirektören för GD DEVCO satte stopp för det tidigare bruket med övergripande reservationer avseende transaktionernas laglighet och korrekthet för alla verksamheter i GD DEVCO, och till följd av rekommendationerna från parlamentet gjort en differentierad revisionsförklaring i den årliga verksamhetsrapporten för 2015.

227.  Europaparlamentet noterar att en särskild reservation avseende den fredsbevarande resursen för Afrika utfärdades på grund av de bristande kontroller som kommissionens tjänst för internrevision upptäckt. Parlamentet anser att en sådan reservation borde ha utfärdats tidigare eftersom de upptäckta bristerna funnits sedan resursen inrättades i 2004. Parlamentet konstaterar att bruket med en övergripande reservation avseende hela GD DEVCO uppenbarligen har bidragit till bristen på transparens vad gäller den ekonomiska förvaltningen inom GD DEVCO.

228.  Europaparlamentet noterar att GD DEVCO har bedömt två utgiftsområden som högriskområden, nämligen

   i) bidrag med direkt förvaltning, och
   ii) indirekt förvaltning med internationella organisationer.

Parlamentet delar dock revisionsrättens åsikt att det hade varit motiverat att göra en reservation avseende indirekt förvaltning med de stödmottagande länderna, särskilt eftersom bidrag som genomförs indirekt av mottagarländerna bör kräva en liknande nivå av riskanalys som bidrag som genomförs direkt.

229.  Europaparlamentet påpekar att enligt revisionsrättens slutsatser (se punkterna 48–50 i revisionsrättens årsrapport 2015 om EUF) har den korrigerande kapaciteten hos GD DEVCO överskattats genom att man inte har uteslutit återvunna förfinansieringsbelopp och upplupna räntor och annullerade återvinningsorder från beräkningen av det genomsnittliga årliga beloppet för återvinningsorder som utfärdats för fel och oriktigheter mellan 2009 och 2015.

Svagheter i kontroll- och förebyggandesystem

230.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten funnit bland annat följande brister i kommissionens kontrollsystem:

   Vid de utgiftskontroller som utfördes av revisorer som anlitats av stödmottagarna upptäcktes i vissa fall inte fel, vilket ledde till att kommissionen godkände icke stödberättigande kostnader.
   Det förekom förseningar i kommissionens validering, godkännande och betalning av utgifter.
   De specifika regler som kommissionen fastställt för instrument för partnersamverkan (inom ramen för det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet) avseende klumpsummor och schablonkostnader hade utformats på ett sådant sätt att de innebar en risk för att den genomförande medlemsstatspartnern skulle göra en vinst.

Förvaltningsrapport om externt stöd

231.  Europaparlamentet beklagar att de förvaltningsrapporter om externt stöd som utfärdades av cheferna för EU:s delegationer inte bifogas de årliga verksamhetsrapporterna från GD DEVCO och GD NEAR i enlighet med artikel 67.3 i budgetförordningen. Parlamentet beklagar att de systematiskt betraktas som konfidentiella, medan det i artikel 67.3 i budgetförordningen anges att de ska ”tillhandahållas Europaparlamentet och rådet, i tillämpliga fall med beaktande av rapporternas konfidentialitet”.

232.  Europaparlamentet betonar att eftersom analyser av centrala resultatindikatorer hade gjorts vid GD NEAR för första gången är det inte möjligt att dra några slutsatser när det gäller ”trender”, och att fem centrala resultatindikatorer inte beräknats för GD NEAR under 2015.

233.  Europaparlamentet påpekar följande:

   a) I stort har delegationernas prestationer förbättrats, mätt som antalet riktmärken som uppnåtts i genomsnitt per delegation.
   b) Det totala värdet av den projektportfölj som förvaltas av delegationerna har minskat från 30 miljarder EUR till 27,1 miljarder EUR.
   c) Andelen projekt med genomförandeproblem hade minskat från 53,5 % till 39,7 %.

234.  Europaparlamentet betonar att i) stabilitetsinstrumentet, ii) instrumentet MIDEAST och iii) Europeiska utvecklingsfonden fortfarande är program med oroväckande hög andel genomförandeproblem, och att 3 av 4 EUR som spenderas med Europeiska utvecklingsfonden riskerar att inte nå sina mål eller att försenas.

235.  Europaparlamentet noterar att information om 3 782 projekt har rapporterats av delegationscheferna för 27,41 miljarder EUR i åtaganden och att

   a) 800 projekt (21,2 %) som var värda 9,76 miljarder EUR (35,6 % av den totala projektportföljen) är utsatta för en viss typ av outputrisk – endera a priori eller löpande – och projekt som finansieras med medel från Europeiska utvecklingsfonden står för 72 % av det totala riskbeloppet (7 miljarder EUR),
   b) 648 projekt (17,1 %) som var värda 6 miljarder EUR (22 % av den totala projektportföljen) riskerar att försenas, och projekt som finansieras genom Europeiska utvecklingsfonden står för två tredjedelar av alla försenade projekt,
   c) 1 125 projekt (29,75 %) till ett värde av 10,89 miljarder EUR (39,71 %) riskerar att inte nå sina mål eller med ett försenat genomförande, och Europeiska utvecklingsfonden står för 71 % av de 10,8 miljarder EUR som står på spel.

236.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen för första gången frågade cheferna för unionens delegationer om en a priori-risk för projekten, vilket kan vara ett första steg mot en centraliserad riskhanteringsprocess. Parlamentet rekommenderar att kommissionen, på grundval av de tillgängliga uppgifterna om vilka eventuella svårigheter delegationerna har, intensifierar sin dialog med delegationerna om hur man ska hantera denna risk under projektens genomförandefas.

237.  Europaparlamentet konstaterar att de fyra sämst fungerande delegationerna inom GD DEVCO:s ansvarsområde är Jemen, Centralafrikanska republiken, Gabon och Mauretanien medan rangordningen av de fyra sämst fungerande delegationerna inom GD NEAR:s ansvarsområde är Syrien, Egypten, Albanien och Kosovo.

238.  Europaparlamentet förväntar sig att GD DEVCO gör framsteg när det gäller att uppnå följande prioriteringar under 2016 och rapporterar om dem i sin årliga verksamhetsrapport för 2016:

   a) Ökad noggrannhet för finansiella prognoser om beslut och avtal.
   b) Ökad andel betalningar inom 30 dagar.
   c) Effektivare kontroller.
   d) Förbättrade prestationer hos alla delegationer med mindre än 60 % av sina centrala resultatindikatorer ”gröna” under 2015, särskilt genom antagande av handlingsplaner och införande av informationssystem.

239.  Europaparlamentet förväntar sig att GD NEAR gör framsteg när det gäller att uppnå följande prioriteringar under 2016 och rapporterar om dem i sin årliga verksamhetsrapport för 2016:

   a) Införande av de fem centrala resultatindikatorer som saknades i förvaltningsrapporten för 2015.
   b) Förbättra övervakningsmöjligheterna för centrala resultatindikatorer.

Unionens utgifter för migration och asyl i grannskapsländerna

240.  Europaparlamentet påminner om att en viktig aspekt i unionens yttre förbindelser är att kampen mot fattigdom också bör syfta till att skapa förutsättningar att förebygga den okontrollerade tillströmningen av irreguljära migranter i Europa.

241.  Europaparlamentet stöder de viktigaste iakttagelser som rapporterades av revisionsrätten i dess särskilda rapport nr 9/2016 ”EU:s utgifter för den externa migrationspolitiken i länderna i södra Medelhavsområdet och det östra grannskapet fram till 2014”, och betonar särskilt att den nuvarande fragmenteringen av instrument hindrar en parlamentarisk granskning av i) hur medlen används och ii) fastställandet av ansvar, vilket därför gör det svårt att bedöma vilka finansiella belopp som faktiskt används för att stödja yttre åtgärder avseende migration.

Världsbanken

242.  Europaparlamentet påminner, mot bakgrund av de oroväckande uppgifterna i Politico den 2 december 2016 rörande farhågor om intressekonflikter i samband med Kristalina Georgievas förehavanden vid Världsbanken, om att parlamentet uppmanade kommissionen i sin senaste resolution om ansvarsfriheten för kommissionen för 2014 att se över uppförandekoden för kommissionsledamöterna senast i slutet av 2017, bland annat genom att definiera vad som menas med en intressekonflikt. Parlamentet betonar att utan en detaljerad definition av vad som menas med en intressekonflikt, kommer parlamentet inte att på rätt sätt, rättvist och konsekvent kunna bedöma om det föreligger en faktisk eller potentiell intressekonflikt.

243.  Europaparlamentet anser att de nya finansieringsarrangemang som kommissionen ingått med Världsbanken(110), där en fast förvaltningsavgift ersätts med en mer komplicerad formel och det särskilt anges att vissa projekt som direkt utförts av Världsbanken kan bli föremål för en avgift på 17 % av kostnaderna för personal och konsulter, troligtvis kommer att vara till skada för unionens budget och skulle kunna leda till betalningar som överstiger taket på 7 % för förvaltningskostnader, vilket är förbjudet enligt artikel 124.4 i budgetförordningen.

244.  Europaparlamentet betonar att den förvaltningsavgift som betalas till Världsbanken inte kommer att användas för utvecklings- och samarbetsprojekt. Parlamentet ställer sig frågande till att Världsbanken ska ersättas av kommissionen för bankverksamhet som är hjärtat i dess uppdrag som bank.

International Management Group

245.  Europaparlamentet gratulerar kommissionen till utgången i mål T-381/15 den 2 februari 2017. Parlamentet vill få klarhet i vilka avtal med International Management Group som fortfarande pågår.

Åtgärder som ska vidtas

246.  Europaparlamentet uppmanar

   GD DEVCO och GD NEAR att förbättra kvaliteten på de utgiftskontroller som görs på uppdrag av stödmottagarna, särskilt genom införandet av nya åtgärder som en kvalitetsmatris för att kontrollera kvaliteten på det arbete som utförs av de revisorer som anlitats av stödmottagarna och en översyn av revisorernas mandat,
   GD NEAR att vidta åtgärder för att se till att den finansiering som kanaliseras via ett partnersamverkansinstrument är förenlig med regeln om att EU-bidrag inte får generera en vinst och följer principen om en sund ekonomisk förvaltning,
   GD NEAR att se över metoden för den kvarstående felprocenten för att kunna ge statistiskt exakt information om riskbeloppet för de betalningar som görs inom ramen för den indirekta förvaltningen av instrumentet för stöd inför anslutningen,
   GD DEVCO att se över uppskattningarna av sin framtida korrigerande kapacitet genom att från beräkningen utesluta outnyttjad förfinansiering och upplupna räntor och annulleringar av tidigare utfärdade återvinningskrav,
   GD DEVCO och GD NEAR att offentliggöra de rapporter om yttre bistånd och förvaltningsrapporter som utfärdats av cheferna för unionens delegation i deras årliga verksamhetsrapporter i enlighet med artikel 67.3 i budgetförordningen, och att i sina årliga verksamhetsrapporter uppge vilka åtgärder som vidtagits för att rätta till situationen vid de delegationer som har problem med genomförandet, korta ned förseningarna och förenkla programmen,
   kommissionen att offentliggöra revisionsförklaringarna från cheferna för EU:s delegationer.
   kommissionen att
   i) klargöra målen,
   ii) utveckla, utvidga och förbättra resultatmätningsramen av dess migrations- och asylpolitik i grannländerna,
   iii) fokusera tillgängliga finansiella resurser på tydligt definierade och kvantifierade målprioriteringar, och
   iv) ytterligare stärka kopplingen mellan utveckling och migration,
   kommissionen att i uppförandekoden för kommissionsledamöter inkludera definitionen av vad som menas med en intressekonflikt, att i grunden ompröva behovet att i sina finansieringsarrangemang med internationella organisationer och enheter som anförtrotts uppgifter ha bestämmelser om ersättning för deras personalkostnader som är kopplade till verksamhet som utgör hjärtat i deras uppdrag, och att till fullo rapportera till Europaparlamentet före utgången av 2017 om sina överväganden i detta avseende och också om konsekvenserna av tillämpningen av den nya policyn om kostnadstäckning.

Migration och säkerhet

247.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att rådet, med tanke på frågans politiska känslighet, för första gången behandlade migrations- och säkerhetspolitiken i andra delen av kapitel 8 i årsrapporten. Parlamentet konstaterar att detta område med 0,8 miljarder EUR utgör en liten men ökande andel av unionens budget.

248.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten inte har redovisat någon felfrekvens för detta politikområde medan generaldirektören för GD HOME angav i sin årliga verksamhetsrapport för 2015 uppskattningar på en flerårig kvarvarande felprocent på 2,88 % för direkt förvaltade icke-forskningsrelaterade bidrag inom GD HOME.

249.  Europaparlamentet delar revisionsrättens kritik att den revision av solidaritet och hantering av migrationsströmmar som utfördes av kommissionen inte omfattade granskning av kontrollerna av de flesta centrala processer och att det därför finns en risk för att vissa årliga program med ineffektiva kontrollsystem har beaktats av kommissionen för att ge rimlig säkerhet och dessa följaktligen inte kommer att stå i fokus för kommissionens efterhandsrevisioner.

250.  Europaparlamentet påminner om att brister konstaterats av GD HOME i förvaltningen och kontrollsystemen av Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden, Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare och Europeiska fonden för de yttre gränserna för perioden 2007–2013 från Tjeckiens, Tysklands, Frankrikes och Polens sida.

251.  Europaparlamentet anser att den centrala resultatindikatorn 1 i GD HOME:s verksamhetsrapport för 2015 inte är relevant eftersom irreguljära migranters återvändande till tredjeländer inte väsentligt påverkas av GD HOME:s förvaltning.

252.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen anser att det är svårt, om inte omöjligt, att tillhandahålla en beräknad kostnad för migranter/asylsökanden land för land eftersom förvaltningen av migrationsströmmarna omfattar ett brett spektrum av verksamheter(111).

253.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att för budgetkontrollmyndigheten presentera den mest sannolika felprocenten när det gäller migrations- och säkerhetspolitiken i sin årsrapport för 2016 och att utvärdera den korrigerande kapaciteten hos kommissionens avdelningar på detta politikområde.

254.  Europaparlamentet uttrycker oro över kontrollerna som gjorts av medlen för flyktingar som ofta tilldelas medlemsstaterna i krislägen och på ett sätt som inte är förenligt med gällande regler. Parlamentet anser att det är av största betydelse att kommissionen inför mer rigorösa kontroller, inte minst i syfte att säkerställa att flyktingar och asylsökandes mänskliga rättigheter respekteras.

Åtgärder som ska vidtas

255.  Europaparlamentet rekommenderar att GD HOME

   a) i sin årliga verksamhetsrapport noggrant kvantifierar och analyserar vilken typ av fel man upptäcker och lämnar mer information om tillförlitligheten av sin ”korrigerande kapacitet”,
   b) främjar användningen av förenklade kostnadsalternativ, användningen av klumpsummor och standardiserade ”enhetskostnader” i förvaltningen av sina medel,
   c) noggrant drar lärdomar från det förflutna avseende brister i förvaltningen av Europeiska flyktingfonden, Europeiska återvändandefonden, Europeiska fonden för integration av tredjelandsmedborgare och Fonden för yttre gränser för perioden 2007–2013,
   d) tillhandhåller budget- och budgetkontrollmyndigheten så exakta uppgifter som möjligt om vilka kostnader som har betalats för migranter/asylsökanden i syfte att gediget motivera beloppen i budgetäskandena för finansieringsprogrammen, samtidigt som man erkänner värdet av alla människors liv,
   e) testar effektiviteten i medlemsstaternas interna kontrollsystem som används för de mest centrala processerna i SOLID-programmen: urvals- och tilldelningsförfaranden, projektövervakning, betalningar och redovisning,
   f) säkrar och främjar större synergier mellan alla de avdelningar som ansvarar för program som möjligen kan påverka migrationsströmmarna.

Förvaltning

256.  Europaparlamentet konstaterar att en tjänsteman kan utses till en tjänst som chefsexpert eller ledande assistent vilket öppnar möjligheten att befordras till lönegrad AD 14 respektive AST 11, och att när en tjänsteman utnämnts till en sådan experttjänst finns det ingen möjlighet att flytta tillbaka honom eller henne till en handläggartjänst. Parlamentet beklagar inkonsekvensen mellan denna åtgärd och sådana åtgärder som syftar till att minska de administrativa utgifterna och stärka kopplingen mellan lönegrad och funktion. Kommissionen uppmanas att ändra denna praxis.

257.  Europaparlamentet noterar oroat att antalet år i lönegraden före befordran har minskat för lönegraderna AD 11 och högre. För lönegrad AD 12 befordrades 2008 till exempel en tjänsteman i genomsnitt endast efter 10,3 år medan han eller hon under 2015 befordrades i genomsnitt efter 3,8 år, vilket visar att befordringarna i de högre lönegraderna har trappats upp. Kommissionen uppmanas att sakta ner befordringarna i lönegraderna över AD 11 respektive AST 9.

258.  Europaparlamentet betonar att geografisk balans, dvs. förhållandet mellan personalens nationalitet och medlemsstaternas storlek, även i fortsättningen bör vara en viktig faktor i resursförvaltningen, i synnerhet när det gäller de medlemsstater som anslöt sig till unionen efter 2004, och välkomnar att kommissionen har uppnått en mer balanserad sammansättning av tjänstemän från de medlemsstater som anslutit sig till unionen före och efter 2004. Parlamentet påpekar dock att dessa medlemsstater fortfarande är underrepresenterade på de högre nivåerna inom administrationen och på chefstjänster, varför fortsatta framsteg emotses på detta område.

259.  Europaparlamentet noterar med oro de orimligt höga priser som tas ut för medicinska tjänster i Luxemburg och svårigheterna att garantera att medlemmarna av EU-institutionernas gemensamma sjukförsäkringssystem behandlas på samma sätt som luxemburgska medborgare. Parlamentet uppmanar institutionerna, och i synnerhet kommissionen, att begära och garantera att artikel 4 i direktiv 2011/24/EU(112), enligt vilken medlemsstaterna ska se till att vårdgivare på deras territorium tillämpar samma arvoden för patienter från andra medlemsstater som för inhemska patienter, verkställs i alla medlemsstater, och i Storhertigdömet Luxemburg i synnerhet. Parlamentet uppmanar också kommissionen att införa lämpliga sanktioner i de fall där detta direktiv inte respekteras.

Olaf

260.  Europaparlamentet noterar att kommissionskollegiet hävde immuniteten för Olafs generaldirektör, till följd av en begäran från belgiska myndigheter i samband med utredningar som är kopplade till ”fallet Dalli”. Parlamentet anser att generaldirektören står inför en trefaldig intressekonflikt:

   Medan kollegiet var i färd med att besluta om att upphäva generaldirektörens immunitet övervägde han möjligheten att inleda Olaf-utredningar mot kommissionsledamöter.
   Efter det att kollegiet har fattat sitt beslut om att upphäva hans immunitet vidtog generaldirektören rättsliga åtgärder mot kommissionen för påstådda oriktigheter vid antagandet av dess beslut. Samtidigt fortsatte generaldirektören att företräda kommissionen i policyfrågor som rör hans ärenden.
   Efter det att upphävandet av hans immunitet hade bekräftats inledde den belgiska åklagarmyndigheten en undersökning av generaldirektörens roll i det aktuella fallet, samtidigt som han fortsätter att fungera som samtalspartner med Olafs generaldirektör för att bekämpa bedrägerier riktade mot EU:s ekonomiska intressen i Belgien.

Parlamentet anser att dessa intressekonflikter skulle kunna skada både Olafs och kommissionens anseende. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta Olafs generaldirektör ur tjänst fram tills utgången av den undersökning som genomförs av de belgiska myndigheterna, och att utse en tillfällig ersättare.

261.  Parlamentet är chockat över nyhetsrapporterna om att den brittiska tullens ”kontinuerliga vårdslöshet” skulle ha berövat unionen, enligt Olafs beräkningar, på 1,987 miljarder EUR i förlorade inkomster och tullar för kinesiska varor, och över att ett mycket sofistikerat nätverk av organiserade brottslingar också åsamkat EU förluster på 3,2 miljarder EUR i förlorade mervärdesskatteintäkter från stora EU-länder, såsom Frankrike, Tyskland, Spanien och Italien. Parlamentet begär att beviljas tillgång till den fullständiga ärendeakten och kräver att regelbundet informeras.

Uppförandekod

262.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att det finns ett växande behov av stränga etiska regler för att uppfylla artiklarna 17 i fördraget om Europeiska unionen och 245 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet betonar att väl fungerande uppförandekoder måste ses över kontinuerligt. Parlamentet betonar att en uppförandekod utgör en effektiv förebyggande åtgärd endast om den tillämpas korrekt och om efterlevnaden systematiskt granskas, inte enbart i samband med incidenter.

263.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag om att se över uppförandekoden för kommissionsledamöter. Parlamentet beklagar dock att översynen begränsas till att förlänga karensperioden till tre år endast för kommissionens tidigare ordförande. Kommissionen uppmanas att se över uppförandekoden för kommissionsledamöterna senast i slutet av 2017, och att bland annat genomföra parlamentets rekommendation att reformera den tillfälliga etikkommittén så att dess befogenheter utvidgas och även oberoende experter omfattas, definiera vad som menas med en ”intressekonflikt” och införa kriterier för att bedöma huruvida nya anställningar efter tjänstgöringen vid kommissionen är godtagbara och förlänga karensperioden till tre år för alla kommissionsledamöter.

264.  Europaparlamentet påpekar att ett viktigt steg när det gäller intressekonflikter är att öka transparensen hos kommissionens ordförande och kommissionens och generalsekreterarens tillfälliga etikkommitté när man granskar potentiella konfliktsituationer. Parlamentet konstaterar att allmänheten kan hålla kommissionen ansvarig endast om den etiska kommitténs yttranden offentliggörs proaktivt.

265.  Europaparlamentet uppmanar kommissionskollegiet att fatta ett beslut nu när rekommendationen från den etiska ad hoc-kommittén i fråga om kommissionens före detta ordförande har slutförts och att hänskjuta ärendet till unionens domstol så att den kan uttala sig i frågan.

Expertgrupper

266.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut av den 30 maj 2016 om övergripande regler för inrättandet av kommissionens expertgrupper(113) och för deras funktion, men beklagar att kommissionen inte ordnat något fullständigt offentligt samråd, trots att flera icke-statliga organisationer uttryckt sitt intresse. Parlamentet upprepar vikten av att främja olika former av deltagande av företrädare för det civila samhället och arbetsmarknadens parter på centrala områden såsom transparens i EU-institutionerna och deras funktion.

267.  Europaparlamentet påminner om att en brist på transparens har en negativ effekt på EU-medborgarnas förtroende för EU-institutionerna. Parlamentet anser att en effektiv reform av kommissionens system för expertgrupper, baserad på tydliga principer avseende transparens och balanserad sammansättning, kommer att förbättra tillgången till uppgifter och uppgifternas tillförlitlighet, vilket i sin tur kommer att bidra till att öka människors förtroende för EU.

268.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör göra framsteg i riktning mot en mer balanserad sammansättning av expertgrupperna. Parlamentet beklagar dock att det ännu inte görs någon uttrycklig skillnad mellan dem som företräder näringslivets intressen och dem som inte gör det, i syfte att uppnå största möjliga transparens och balans.

269.  Europaparlamentet erinrar om att både parlamentet och Europeiska ombudsmannen har rekommenderat kommissionen att offentliggöra expertgruppernas föredragningslistor, bakgrundsdokument och protokoll från sammanträden och överläggningar.

Särskilda rådgivare

270.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra namn, befattning, lönegrad och kontrakt (arbetstid, löptiden för kontraktet och tjänsteort) för alla särskilda rådgivare. Parlamentet anser att det finns en risk för intressekonflikt med de särskilda rådgivarna. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att intressekonflikter bör undvikas eftersom det skulle undergräva institutionernas trovärdighet. Kommissionen uppmanas att offentliggöra intresseförklaringarna från de särskilda rådgivarna.

Europaskolorna

271.  Europaparlamentet konstaterar att de enskilda skolorna ansvarar för räkenskaperna (som ingår i Allmänna ramar). De tillgängliga anslagen i 2015 års budget uppgick till 288,8 miljoner EUR, varav kommissionen bidrog med 168,4 miljoner EUR (58 %).

272.  Europaparlamentet är chockerat över att revisionsrätten efter alla dessa år av påstådda reformer fortfarande är ytterst kritisk till Europaskolornas ekonomiska förvaltning:"“II. Skolorna färdigställde inte sina årsredovisningar inom den föreskrivna fristen. Ett antal fel upptäcktes, varav de flesta korrigerades (till följd av granskningen) i den slutliga versionen av redovisningen. De utgör en systematisk brist i redovisningsförfarandena. (...)

IV.  Betalningssystemen hos de två utvalda skolorna var behäftade med betydande brister: ingen automatisk koppling mellan redovisnings- och betalningssystem och ingen strikt åtskillnad mellan funktioner, betalningar som gjorts utanför redovisningssystemet och som inte automatiskt stoppats av systemet och en låg kontrollnivå i allmänhet. Dessa brister utgör en betydande risk när det gäller betalningarnas laglighet och korrekthet.

V.  Revisionsrätten fann också flera betydande brister i upphandlingsförfarandena, som riskerade att kompromettera principerna om transparens och lika behandling.

VI.  I några fall hittade revisionsrätten inte några belägg för kvalifikationerna hos den rekryterade personalen och konstaterade luckor i deras personalakter.

VII.  Därför kunde revisionsrätten inte bekräfta att den ekonomiska förvaltningen var sund.”

"

273.  Europaparlamentet beklagar att ”revisionsrätten inte [kunde] bekräfta att den ekonomiska förvaltningen var sund.”

274.  Europaparlamentet beklagar också att kommissionen, i linje med revisionsrättens iakttagelser och på grund av ett fall av misstänkt bedrägeri som inträffade mellan 2003 och 2012, på nytt utfärdade en anseenderelaterad reservation avseende betalningarna.

275.  Europaparlamentet noterar att den budget som anslagits till systemet med Europaskolor är avsevärt större än den budget som erhållits av alla utom två av de 32 byråerna. Parlamentet anser att den finansiella ansvarsskyldigheten för systemet med Europaskolor bör höjas till en nivå som är jämförbar med nivån i de europeiska byråerna, bland annat med hjälp av ett särskilt förfarande för beviljande av ansvarsfrihet för de 168,4 miljoner EUR som ställs till dess förfogande.

276.  Europaparlamentet påminner om att man redan i förfarandet för att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för 2010 ifrågasatte ”strukturerna för beslutsfattande och finansiering i konventionen med stadga för Europaskolorna”, och begärde att kommissionen ”tillsammans med medlemsstaterna skulle undersöka möjligheten att se över konventionen och senast den 31 december 2012 rapportera om de framsteg som gjorts”(114). Parlamentet noterar att man aldrig har fått någon rapport om framstegen.

277.  Europaparlamentet noterar att den pågående finansiella och organisatoriska krisen inom systemet med Europaskolor blir allt mer akut på grund av planerna på att öppna en femte skola i Bryssel och de eventuella följderna av ett utträde av en medlemsstat från konventionen om Europaskolorna någon gång i framtiden. Parlamentet ifrågasätter om systemet med Europaskolor såsom det för närvarande organiseras och finansieras har de resurser som krävs för att klara den planerade utbyggnaden till fem skolor i Bryssel. Parlamentet noterar att detta riskerar att skapa ännu större problem i framtiden genom en alltför stor belastning på vissa språkavdelningar som enligt dagens resursmodeller endast har kapacitet att täcka fyra Brysselskolor (i fråga om de tyskspråkiga sektionerna) eller tre (i fråga om de engelskspråkiga sektionerna).

278.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att medlemsstaternas företrädare fortsätter att bevilja ansvarsfrihet till Europaskolorna, trots att kommissionen, som betalar 58 % av den årliga budgeten, och revisionsrätten avråder från det.

279.  Europaparlamentet stöder fullt ut revisionsrättens elva rekommendationer som anges i dess rapport av den 11 november 2015 om Europaskolornas årsredovisning för 2014, vilken omfattar frågor om redovisning, personal, upphandlingsförfaranden, kontrollstandarder och utbetalningar.

280.  Europaparlamentet välkomnar den uppdaterade handlingsplan som GD Personal och säkerhet upprättat i syfte att bemöta kommissionens reservation och revisionsrättens iakttagelser.

281.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före november 2017 utarbeta ett meddelande till parlamentet och rådet om hur den administrativa strukturen för Europaskolorna på bästa sätt kan reformeras.

282.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att spela sin roll fullt ut i alla aspekter av reformen som omfattar förvaltningstekniska, finansiella, organisatoriska och pedagogiska frågor. Kommissionen uppmanas att varje år lämna in en rapport med sin bedömning av de framsteg som gjorts inom dessa områden till parlamentet, så att dess relevanta utskott kan granska förvaltningen av skolsystemet och bedöma hur det använder de resurser som ställs till systemets förfogande från unionens budget. Parlamentet begär att den berörda kommissionsledamoten verkligen uppmärksammar frågan, och uppmanar honom konkret att delta personligen i de halvårsvisa styrelsemötena. Parlamentet upprepar sin uppfattning att det finns ett akut behov av en övergripande översyn av systemet med Europaskolor. Parlamentet begär att det första utkastet till en sådan översyn ska läggas fram senast den 30 juni 2017.

Utskottens ställningstaganden

Utrikesfrågor

283.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts men konstaterar att 6 av 10 civila uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) ännu inte har erkänts av kommissionen som förenliga med artikel 60 i budgetförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera arbetet för att ackreditera alla civila GSFP-uppdrag, i enlighet med revisionsrättens rekommendation, så att de ska kunna anförtros budgetgenomförandeuppgifter inom ramen för indirekt förvaltning.

284.  Europaparlamentet välkomnar plattformen för uppdragsstöd, vilken syftar till att minska den administrativa bördan och öka de civila GSFP-uppdragens effektivitet. Parlamentet beklagar dess begränsade storlek och tillämpningsområde och efterlyser på nytt ytterligare framsteg på vägen mot ett gemensamt servicecenter, vilket skulle möjliggöra ytterligare budget- och effektivitetsvinster genom centralisering av alla de tjänster i samband med uppdragsstöd som inte behöver tillhandahållas lokalt.

285.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att unionens finansiella regler bättre måste anpassas till de yttre åtgärdernas särskilda karaktär, inbegripet krishantering, och betonar att den pågående översynen av budgetförordningen måste medföra större flexibilitet.

286.  Europaparlamentet är bekymrat över avsaknaden av direkta kontrollinstrument avseende de stödmottagande tredjeländernas användning av makroekonomiskt stöd. Kommissionen uppmanas att i större utsträckning koppla denna typ av stöd till mätbara parametrar.

287.  Europaparlamentet välkomnar också revisionsrättens föreslagna rekommendationer i sin särskilda rapport nr 13/2016 om unionsstöd för att stärka den offentliga förvaltningen i Moldavien och i sin särskilda rapport nr 32/2016 om EU:s stöd till Ukraina. Parlamentet anser att EU fullt ut bör använda påtryckningsmedlen i villkoren och säkerställa en ordentlig övervakning av reformgenomförandet för att positivt bidra till att demokratisk praxis i både Moldavien och Ukraina stärks.

Utveckling och samarbete

288.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2016 om unionens utgifter för den externa migrationspolitiken i länderna i södra Medelhavsområdet och det östra grannskapet. Parlamentet betonar att revisionsrätten drog slutsatsen att unionens utgifter för den externa migrationspolitiken är ineffektiva, att det är omöjligt att mäta dess resultat, att kommissionens tillvägagångssätt för att garantera att migration har en positiv effekt för utvecklingen är oklart, att stödet för återvändande och återtagande har få effekter och att respekten för migranternas mänskliga rättigheter, som bör ligga till grund för alla åtgärder, endast är teori och sällan omsätts i praktiken.

289.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2016 om utgifter för humanitärt bistånd i området kring de afrikanska stora sjöarna. Parlamentet betonar att revisionsrätten drar slutsatsen att kommissionen överlag förvaltade det humanitära biståndet till den konfliktdrabbade befolkningen i området kring de afrikanska stora sjöarna ändamålsenligt. Parlamentet betonar att detta står i bjärt kontrast till migrationsutgifterna och anser att detta är ett ytterligare bevis på att en välplanerad utvecklingspolitik ger mycket bättre resultat än kortsiktig migrationsaktivism.

290.  Europaparlamentet är mycket oroat över en påtaglig tendens i nya förslag från kommissionen att ignorera rättsligt bindande bestämmelser i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014(115) när det gäller stödberättigande utgifter för offentligt utvecklingsbistånd och stödberättigade länder inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete. Parlamentet påminner om att unionsutgifternas laglighet är en central princip för en sund ekonomisk förvaltning och att politiska överväganden inte bör ha företräde framför tydligt fastställda rättsliga bestämmelser om kommissionen vill förbli trovärdig i rättsstatsfrågor. Parlamentet påminner i detta sammanhang kommissionen om domstolens dom (116)nyligen om samarbete med Marocko och Västsaharafrågan, i vilken domstolen fastslog att unionen konsekvent har överträtt internationell lag.

291.  Europaparlamentet stöder generellt användningen av budgetstöd, men uppmanar med kraft kommissionen att tydligare bedöma och fastställa de utvecklingsresultat som ska uppnås genom budgetstöd i varje enskilt fall, och framför allt att stärka kontrollmekanismerna avseende mottagarländernas uppträdande när det gäller korruption, respekt för mänskliga rättigheter, rättsatsprincipen och demokrati. Parlamentet uttrycker stor oro över den potentiella användningen av budgetstöd i länder som saknar demokratisk kontroll, antingen på grund av avsaknaden av en fungerande parlamentarisk demokrati eller friheter för civilsamhället och medierna eller på grund av bristande kapacitet hos kontrollorganen.

292.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en incitamentbaserad strategi för utveckling genom att införa principen ”mer för mer”, med den europeiska grannskapspolitiken som förebild. Parlamentet anser att ju fler och snabbare framsteg ett land gör avseende interna reformer för att bygga och konsolidera de demokratiska institutionerna, utrotning av korruption, respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten, desto mer stöd bör det få från unionen. Parlamentet betonar att denna strategi med “positiv villkorlighet”, tillsammans med en stark tonvikt på finansiering av småskaliga projekt för landsbygdssamhällen, kan medföra en verklig förändring och garantera att de europeiska skattebetalarnas pengar spenderas på ett mer hållbart sätt.

293.  Europaparlamentet beklagar att inget föregående samråd med parlamentet ägde rum i samband med inrättandet av EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder för Afrika. Parlamentet kräver mer ändamålsenliga insatser för att öka transparensen i beslut om projekt i anslutning till EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, och understryker avsaknaden av ett lämpligt upplägg för regelbundna samråd med parlamentet och beklagar att inga åtgärder vidtagits i denna fråga.

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

294.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens rekommendation att kommissionen bör utnyttja erfarenheterna från programperioden 2007–2013 och lägga fram en detaljerad analys av de nationella stödreglerna för programperioden 2014–2020, samt utifrån detta ge medlemsstaterna vägledning om hur de kan förenkla och undvika onödigt komplexa eller betungande regler.

295.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga möjligheten att inkludera unionens finansieringsprogram i sin årliga undersökning av bördorna enligt överenskommelsen inom ramen för det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016(117). Parlamentet betonar att införandet av årliga mål för att minska bördorna, som inkluderar EU:s finansieringsprogram, skulle leda till att efterlevnaden ökar och därmed till att felfrekvensen minskar.

296.  Europaparlamentet välkomnar den ökade fokuseringen på resultat under programperioden 2014–2020. Parlamentet anser emellertid att en ytterligare utveckling av resultatindikatorer och övervakningssystem skulle bidra till sund ekonomisk ansvarighet och öka de framtida operativa programmens effektivitet.

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

297.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av de fem decentraliserade byråer som omfattas av dess ansvarsområde och som utför tekniska, vetenskapliga eller förvaltningsmässiga uppgifter till stöd för unionens institutioner när de utarbetar och genomför politiken på områdena miljö- och klimatpolitik, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, samt det sätt på vilket dessa byråers budgetar genomförs.

298.  Europaparlamentet anser att det övergripande genomförandet av driftsbudgeten för Life+, som var 99,95 % år 2015 för åtagandebemyndiganden och 98,93 % för betalningsbemyndiganden, var tillfredsställande. Parlamentet understryker att programmet Life+ har bidragit till att öka medvetenheten hos medborgarna och deras deltagande när det gäller lagstiftning och genomförande av unionens miljöpolitik, liksom till att förbättra styrelseformerna på detta område. Parlamentet konstaterar att 2015 gjordes åtaganden för 225,9 miljoner EUR för verksamhetsbidrag, 40 miljoner EUR utnyttjades för finansiella instrument som förvaltas av Europeiska investeringsbanken och 59,2 miljoner EUR utnyttjades för åtgärder avsedda att stödja kommissionens roll när det gäller att initiera och övervaka utarbetandet av politik och lagstiftning. Parlamentet konstaterar att 10,2 miljoner EUR utnyttjades för administrativt stöd till Life och stöd till genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme).

299.  Europaparlamentet noterar att GD CLIMA har ökat sitt genomförande så att det uppgår till 99,9 % av 108 747 880 EUR i åtagandebemyndiganden och 91,77 % av 47 479 530 EUR i betalningsbemyndiganden, och att genomförande nivån för betalningar uppgår till 96,88 % om administrativa utgifter inte beaktas.

300.  Europaparlamentet uppmuntrar budgetmyndigheten att i framtiden fokusera på pilotprojekt och förberedande åtgärder med ett verkligt mervärde för unionen. Parlamentet uppmärksammar att tio pilotprojekt och fem förberedande åtgärder för ett sammanlagt belopp på 1 400 000 EUR i åtagandebemyndiganden och 5 599 888 EUR i betalningsbemyndiganden har genomförts.

301.  Europaparlamentet konstaterar att en utvärdering av det andra hälsoprogrammet (2008–2013) avslutades 2015. Parlamentet välkomnar att det tredje hälsoprogrammet stärktes 2015 för att stödja och främja utbyte av information och god praxis i de medlemsstater som står inför utmaningar relaterade till ett omfattande mottagande av migranter, asylsökande och flyktingar, i synnerhet med hänsyn till de personliga patientjournaler för bedömning av migranters hälsa som generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet (GD SANTE) utarbetar och som ska användas vid ”hypotekslån” och mottagningsområden, och för att tillhandahålla ytterligare budgetmedel för projekt knutna till migranters hälsa.

Transport och turism

302.  Europaparlamentet noterar att under 2015 fördelades 12,8 miljarder EUR till 263 transportprojekt genom bidragsöverenskommelser undertecknade 2015 inom ramen för 2014 års ansökningsomgångar för Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet konstaterar även att finansieringen från Fonden för ett sammanlänkat Europa genererade investeringar på totalt 28,3 miljarder EUR, genom att kombinera ett EU-bidrag med regionala budgetar och medlemsstaternas budgetar, samt lån från Europeiska investeringsbanken.

303.  Europaparlamentet noterar att på området ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”, som transport tillhör, granskade revisionsrätten endast sju transaktioner som generaldirektoratet för transport och rörlighet (GD MOVE) ansvarade för. Parlamentet noterar att fel hittades i endast en av de granskade transaktionerna, och att dessa fel rörde bristande överensstämmelse med reglerna för offentlig upphandling.

304.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska investeringsbanken i sin utvärderingsrapport noterar geografiska obalanser och sektorsspecifika koncentrationer i portföljen för infrastruktur- och innovationstjänster, och att finansieringen inom ramen för denna portfölj koncentreras till tre medlemsstater (63 %). Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast göra en bedömning av vilken inverkan Europeiska fonden för strategiska investeringar har haft på unionen som helhet. Parlamentet beklagar att Europeiska fonden för strategiska investeringar inte i tillräckligt hög grad används för finansiering av innovativa transportprojekt inom alla transportsätt, till exempel för att främja hållbara transportmedel eller för att ytterligare uppmuntra digitaliseringsprocessen samt obehindrad tillgänglighet.

305.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen (GD MOVE) ännu inte har fastställt något formaliserat konsoliderat strategidokument för övervakningen av utbyggnaden av TEN-T:s emissionskostnader. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att anta ett sådant strategidokument för övervakningsverksamhet och transparens. Parlamentet påminner om att transparens och samråd med alla berörda parter bidrar till att transport projekt blir framgångsrika.

306.  Europaparlamentet påpekar att transport projekt under perioden 2014–2020 kommer att finansieras från flera olika källor, bland annat Fonden för ett sammanlänkat Europa, Sammanhållningsfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska fonden för strategiska investeringar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utveckla synergieffekter som gör det möjligt för dessa olika finansieringskällor att fördela de tillgängliga medlen på ett effektivare sätt och att kombinera dessa olika resurser. Parlamentet uppmanar kommissionen att årligen sammanställa lättillgängliga förteckningar över transport projekt – inklusive transportsättets andel av totala transporter – och turismprojekt som medfinansieras av ovan nämnda fonder, och att offentliggöra dem, bland annat på sin webbplats.

Regional utveckling

307.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin granskning av de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen via högnivågruppen(118) fästa särskild uppmärksamhet vid de nationella reglerna för stödberättigande, och hjälpa medlemsstaterna att förenkla dem så att ändringar kan göras. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att tillämpa principen om samordnad granskning. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga begreppet återbetalningsbar mervärdesskatt genom att tillhandahålla förenklade och effektiva riktlinjer, för att undvika att begreppet ”icke återbetalningsbar” mervärdesskatt tolkas på olika sätt och att EU-medel inte utnyttjas optimalt. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att säkerställa att stödmottagarna får konsekvent information om stödvillkoren, särskilt när det gäller stödberättigande utgifter och taken för ersättningarna.

308.  Europaparlamentet beklagar att förvaltningsmyndigheterna lade fram färre ersättningsanspråk 2015 än 2014, vilket ledde till att beloppet för obetalda ersättningsanspråk föll från 23,2 miljarder EUR 2014 till 10,8 miljarder EUR 2015. Av detta belopp var 2,8 miljarder EUR obetalt sedan slutet av 2014. Parlamentet påpekar att förseningarna i budgetgenomförandet för perioden 2014–2020 inte borde bli större än under föregående period, vilket skulle leda till en ackumulering av obetalda fordringar mot slutet av finansieringsperioden. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna noggrant övervaka situationen och anpassa sin betalningsplan i enlighet härmed.

309.  Europaparlamentet beklagar att enligt situationen per den 30 juni 2016 hade inte alla medlemsstater införlivat direktiven om offentlig upphandling, och uppmanar kommissionen att fortsätta hjälpa medlemsstaterna att öka sin kapacitet att införliva dessa direktiv, liksom att genomföra alla sina handlingsplaner avseende förhandsvillkoren, vilket är en nödvändig förutsättning för att förhindra oriktigheter (både de som är bedrägerier och de som inte är det). Parlamentet betonar vikten av att genomföra handlingsplanen för offentlig upphandling för de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020 i syfte att förenkla, påskynda och harmonisera elektroniska offentliga upphandlingar.

310.  Europaparlamentet noterar att den genomsnittliga utbetalningsgraden för finansieringsinstrument inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF) uppgick till 57 % i slutet av 2014, vilket motsvarar en ökning på endast 10 % jämfört med 2013. Parlamentet beklagar revisionsrättens iakttagelser om att stödberättigandeperioden för utbetalningar till slutmottagare förlängdes genom ett kommissionsbeslut i stället för genom en ändringsförordning. Parlamentet oroar sig över möjligheten att revisionsrätten skulle kunna besluta att alla utbetalningar efter den 31 december 2015 ska betraktas som oriktiga. Parlamentet konstaterar med oro att en stor del av Eruf- och ESF-finansieringsinstrumentens ursprungliga kapital under programperioden 2007–2013 användes till förvaltningskostnader och förvaltningsavgifter.

311.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens strategi att fokusera på resultat, och anser det vara god praxis att förvaltningsmyndigheterna fastställer relevanta resultatindikatorer som mäter hur projekten bidrar till uppnåendet av de operativa programmens mål i enlighet med additionalitetskriteriet. Parlamentet betonar behovet av att intensifiera kommunikationen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram mer effektiva kommunikationskanaler i syfte att öka synligheten för investeringar genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett begränsat antal relevanta indikatorer som kan hjälpa till att mäta resultaten.

312.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att använda de territoriella instrumenten på bästa möjliga sätt genom att se till att de integrerade strategierna för stadsutveckling godkänns för finansiering i god tid, för att göra det möjligt för städer att investera i heltäckande strategier, utnyttja synergieffekter mellan olika politikområden och säkerställa en effektivare långsiktig inverkan på tillväxten och sysselsättningen.

Jordbruk och landsbygdens utveckling

313.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att även i fortsättningen tillhandahålla separata bedömningar för Europeiska garantifonden för jordbruket, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och rubrik 2, även efter nästa budgetår, eftersom separata bedömningar möjliggör riktade åtgärder för att förbättra de avsevärt olika felprocenten.

314.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen både kommissionen och medlemsstaternas myndigheter att fortsätta arbetet med att åtgärda och minska komplexiteten i fråga om direktstöd, närhelst detta är möjligt, och särskilt om många olika nivåer är involverade i förvaltningen av Europeiska garantifonden för jordbruket.

315.  Europaparlamentet välkomnar en ny generation av ytterligare finansieringsinstrument och anser att dessa måste utformas med tydligare mål och tillräcklig kontroll i slutet av genomförandeperioden för att visa deras inverkan och se till att de inte leder till en ökad felprocent.

316.  Europaparlamentet vill se att man inom de nationella utbetalande organen i de medlemsstater där förväntningarna inte har uppfyllts under de senaste tre åren låter redan tjänstgörande EU-tjänstemän vara ansvariga inom de utbetalande organen, i stället för personer som är medborgare i medlemsstaten i fråga.

317.  Europaparlamentet påminner om att jordbrukspolitikens förvaltningssystem är flerårigt, och betonar att den slutliga bedömningen av oegentligheter i samband med genomförandet av förordningen(119) kan göras först när programperioden har avslutats.

318.  Europaparlamentet noterar att förenklingen av den gemensamma jordbrukspolitiken inte bör äventyra en hållbar livsmedelsproduktion, och efterlyser åtgärder för att ställa om till en koldioxidsnålekonomi inom jordbrukets livsmedelsindustri och skogsnäringen.

Fiskeri

319.  Europaparlamentet välkomnar att uppföljningen av de reservationer som GD MARE framförde i sin årsrapport för 2014 avseende förvaltnings- och kontrollsystemen för programmen för Europeiska fiskerifonden (EFF) (2007-2013) har gjort det möjligt att minska antalet operativa program och medlemsstater som avses till fem.

320.  Europaparlamentet är övertygat om att det interna kontrollsystem som GD MARE genomfört ger tillräckliga garantier för en adekvat riskhantering med avseende på transaktionernas laglighet och korrekthet.

321.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten inte upptäckte några kvantifierbara fel i samband med granskningen av de tolv transaktioner som särskilt avsåg fiske.

322.  Europaparlamentet beklagar dock att en överväldigande majoritet av medlemsstaterna lade fram sitt operativa program relaterat till Europeiska havs- och fiskerifonden mycket sent, vilket orsakar stora förseningar i genomförandet av fonden.

323.  Europaparlamentet konstaterar följaktligen att inga utgifter kunde redovisas för kommissionen, eller kontrolleras, före den 30 juni 2015. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna är ansvariga för att genomföra anslagen inom ramen för delad förvaltning.

Kultur och utbildning

324.  Europaparlamentet upprepar att tanken med att införliva alla program för ungas rörlighet i EU i Erasmus+ i första hand är att öka deras effektivitet, och uppmanar därför kommissionen att hålla fast vid de överenskomna målen och programmets budgetposter för att undvika att programmet tappar fokus.

325.  Europaparlamentet välkomnar engagemanget från både Erasmus+ och Kreativa Europa för att bemöta de nya utmaningarna i samband med integration av flyktingar och migranter och kampen mot radikalisering under 2015.

326.  Europaparlamentet noterar att lån inom ramen för garantimöjligheten för studielån (Erasmus+-lån för masterutbildningar) gjordes tillgängliga för första gången 2015, då två banker i Spanien och Frankrike lanserade systemet. Parlamentet insisterar på att för att detta ska bli en bärkraftig lånefacilitet måste en bred geografisk täckning säkerställas och kommissionen måste noggrant övervaka lånevillkoren.

327.  Europaparlamentet påpekar att 2015 var det första året då programmet Kreativa Europa förvaltades över två generaldirektorat vid kommissionen, generaldirektoratet för utbildning, ungdom, idrott och kultur och generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik. Parlamentet insisterar på behovet av en samordnad strategi så att interna organisatoriska utmaningar inte skadar programmets verksamhet eller hur allmänheten uppfattar det.

Medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

328.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta och till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten överlämna en förteckning över fastställda fall med intressekonflikter.

329.  Europaparlamentet beklagar att de centrala resultatindikatorerna i GD HOME:s årliga verksamhetsrapport inte omfattar hur många personer som fick hjälp, vidarebosattes, omflyttades och återvände under 2015. Parlamentet beklagar bristen på indikatorer för att utvärdera effekterna av de åtgärder som antogs för att förbättra samordningen och samarbetet mellan de nationella rättsvårdande myndigheterna.

330.  Europaparlamentet uppmuntrar utvecklingen av tydligare och långsiktiga politiska prioriteringar med mer konkret omsättning i operativa prioriteringar. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av närmare samarbete med andra organ, särskilt byråerna.

331.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens styrstrukturer för informationssäkerheten inte har anpassats till erkänd bästa praxis (enligt granskningsrapporten från kommissionens tjänst för internrevision).

Jämställdhetsfrågor

332.  Europaparlamentet påpekar att jämställdhet bör vara ett övergripande mål för samtliga politikområden. Parlamentet konstaterar emellertid att vissa program inte omfattar särskilda riktade åtgärder med specifika budgetanslag för att uppnå detta mål, och att en bättre insamling av uppgifter inte enbart skulle möjliggöra kvantifiering av de anslag som avsatts för åtgärder som bidrar till jämställdhet, utan också en bättre utvärdering av effekterna av dessa EU-medel.

333.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att överväga att använda jämställdhetsbudgetering i alla skeden av budgetförfarandet, bland annat även under genomförandet av budgeten och utvärderingen av dess genomförande, inbegripet Efsi, ESF, Eruf och Horisont 2020, i syfte att bekämpa den diskriminering som förekommer i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att en gemensam uppsättning kvantifierbara resultat- och effektindikatorer, vilket skulle göra det möjligt att bättre utvärdera genomförandet av budgeten ur ett jämställdhetsperspektiv, bör införlivas i planeringen, genomförandet och utvärderingen av budgeten i överensstämmelse med initiativet för en resultatinriktad EU-budget och fokuseringen på genomförandet.

334.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en jämställdhetsbudgeteringsanalys av både nya och befintliga budgetposter och, när det är möjligt, göra nödvändiga ändringar för att säkerställa att bristande jämställdhet inte uppstår indirekt.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0144.
(7) EUT L 69, 13.3.2015.
(8) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(9) EUT C 417, 11.11.2016, s. 2.
(10) EUT C 449, 1.12.2016, s. 51.
(11) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(12) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(13) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(14) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(15) EUT L 343, 19.12.2013, s. 46.
(16) Antagna texter, P8_TA(2017)0144.
(17) EUT L 69, 13.3.2015.
(18) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(19) EUT C 417, 11.11.2016, s. 10.
(20) EUT C 449, 1.12.2016, s. 61.
(21) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(22) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(23) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(24) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(25) EUT L 341, 18.12.2013, s. 73.
(26) Antagna texter, P8_TA(2017)0144.
(27) EUT L 69, 13.3.2015.
(28) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(29) EUT C 417, 11.11.2016, s. 2.
(30) EUT C 449, 1.12.2016, s. 41.
(31) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(32) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(33) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(34) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(35) EUT L 341, 18.12.2013, s. 69.
(36) EUT L 363, 18.12.2014, s. 183.
(37) Antagna texter, P8_TA(2017)0144.
(38) EUT L 69, 13.3.2015.
(39) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(40) EUT C 417, 11.11.2016, s. 9.
(41) EUT C 449, 1.12.2016, s. 157.
(42) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(43) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(44) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(45) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(46) EUT L 346, 20.12.2013, s. 58.
(47) Antagna texter, P8_TA(2017)0144.
(48) EUT L 69, 13.3.2015.
(49) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(50) EUT C 417, 11.11.2016, s. 11.
(51) EUT C 449, 1.12.2016, s. 230.
(52) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(53) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(54) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(55) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(56) EUT L 346, 20.12.2013, s. 54.
(57) Antagna texter, P8_TA(2017)0144.
(58) EUT L 69, 13.3.2015.
(59) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(60) EUT C 417, 11.11.2016, s. 11.
(61) EUT C 449, 1.12.2016, s. 219.
(62) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(63) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(64) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(65) EUT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(66) EUT L 352, 24.12.2013, s. 65.
(67) Antagna texter, P8_TA(2017)0144.
(68) EUT L 69, 13.3.2015.
(69) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(70) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(71) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(72) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(73) EUT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(74) Antagna texter, P8_TA(2017)0144.
(75) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(76) EUT L 362, 31.12.2012, s. 1.
(77) Revisionsrättens särskilda rapport nr 31/2016.
(78) Revisionsrättens särskilda rapporter 05/2015 och 19/2016.
(79) Sammanfattning från kommissionens GD REGIO av uppgifter om de framsteg som gjorts när det gäller att finansiera och genomföra finansieringstekniska instrument och som rapporterats av förvaltningsmyndigheterna i enlighet med artikel 67.2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006, programperioden 2007–2013, situationen per den 31 december 2015, 20.9.2016, s. 61.
(80) Se punkt 1.39 i revisionsrättens årsrapport för 2015.
(81) Se punkterna 3.22 och 3.23 i revisionsrättens årsrapport för 2015.
(82) Se punkt 3.29 i revisionsrättens årsrapport för 2015.
(83) Se punkterna 3.33–3.38 i revisionsrättens årsrapport för 2015.
(84) Se punkt 3.56 i revisionsrättens årsrapport för 2015.
(85) Se punkt 4.16 i revisionsrättens årsrapport för 2015.
(86) COM(2016)0674, SWD(2016)0338, SWD(2016)0339
(87) Commitment and Coherence – Ex‐Post Evaluation of the 7th EU Framework Programme (2017-2013) (Engagemang och samstämmighet – Efterhandsutvärdering av sjunde ramprogrammet för forskning (2007-2013)), november 2015.
(88) Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2015, punkt 3.19.
(89) Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2015, punkt 3.22.
(90) Revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2015, avsnitt 3.
(91) Europaparlamentets resolution av den 28 april 2016 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen, punkt 8 (EUT L 246, 14.9.2016, s. 27).
(92) Årlig verksamhetsrapport för 2015, generaldirektoratet för forskning och innovation, Bryssel 2016, s. 11, fotnot 8.
(93) SWD(2016)0318 final.
(94) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
(95) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1).
(96) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
(97) First results of the Youth Employment Initiative, Final report to the DG Employment, Social Affairs and Inclusion of the European Commission, juni 2016
(98) Europeiska revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2015, punkt 6.36.
(99) Svar på fråga nr 19 i frågorna för skriftligt besvarande till kommissionsledamot Crețu.
(100) Se punkt 8 i resolutionen av den 28 april 2016.
(101) Europeiska revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2015, punkt 6.9, fotnot 8.
(102) Om dessa fel hade undvikits skulle den uppskattade felprocenten för ”Marknads- och direktstöd” ha sjunkit med 0,9 % och för ”Landsbygdsutveckling och övrig politik” med 3,2 %.
(103) I den årliga verksamhetsrapporten för GD AGRI rapporterar man att den aggregerade justerade felprocenten har minskat från 2,61 % 2014 till 1,47 % 2015.
(104) Med heltid avses det minsta antal timmar som krävs enligt relevanta nationella bestämmelser om anställningsavtal. Om de nationella bestämmelserna inte anger antalet timmar, ska 1 800 timmar betraktas som lägsta årliga antal arbetstimmar, vilket motsvarar 222 arbetsdagar på åtta timmar.
(105) Enligt den senaste undersökningen av företagsstrukturen inom jordbruket (Eurostat) minskade den totala arbetskraften inom jordbruket i EU-28 under perioden 2007–2013 med 2,3 miljoner årsarbetsenheter, vilket motsvarar en minskning på 19,8 %.
(106) Se svaret på fråga 3 för skriftligt besvarande vid utfrågningen av kommissionsledamot Phil Hogan den 29 november 2016.
(107) Se punkt 317 i resolutionen av den 28 april 2016.
(108) Medlemsstaterna måste minska skillnaderna mellan nivåerna per hektar till stödmottagarna på sina respektive territorier (detta kallas ”intern konvergens”); i princip (undantag kan tillämpas) ska de också minska med minst 5 % de intäkter som överstiger 150 000 EUR och som en stödmottagare får från ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning. Medlemsstaterna har dessutom möjlighet att omfördela upp till 30 % av sina nationella anslag till direktstöd till de första 30 hektaren för varje jordbruksföretag (”omfördelningsstöd”), samt att fastställa en absolut övre gräns för varje stödmottagares intäkter från ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning (”tak”),
(109) Se artikel 35.1 i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 908/2014 av den 6 augusti 2014 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 med beaktande av utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, räkenskapsavslutning, regler om kontroller, värdepapper och öppenhet (EUT L 255, 28.8.2014, s. 59) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).
(110) Kommissionens beslut C(2016)2210 av den 12 april 2016 om ändring av beslut C(2014)5434 rörande godkännande för återbetalning på grundval av enhetskostnader för verksamhet som genomförs av en enhet inom Världsbanksgruppen enligt ramavtalet med unionen.
(111) Svar på skriftlig fråga nr 23 – utfrågning av kommissionsledamot Avramopoulos den 29 november 2016.
(112) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/24/EU av den 9 mars 2011 om tillämpningen av patienträttigheter vid gränsöverskridande hälso- och sjukvård (EUT L 88, 4.4.2011, s. 45).
(113) C(2016)3301.
(114) Se punkt 38 i Europaparlamentets resolution av den 10 maj 2012 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, Avsnitt III - Kommissionen och genomförandeorganen (EUT L 286, 17.10.2012, s. 31).
(115) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014–2020 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 44).
(116) Domstolens dom av den 21 december 2016, rådet mot Frente Polisario C-104/16 P, ECLI:EU:C:2016:973.
(117) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).
(118) Högnivågruppen av oberoende experter för övervakning av förenklingen för mottagare av stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.
(119) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).


Ansvarsfrihet 2015: Revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015
PDF 571kWORD 101k
Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för budgetåret 2015 (2016/2208(DEC))
P8_TA(2017)0144A8-0160/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapporter i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0338/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, tillsammans med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av sitt beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen(5), och av sin resolution med de iakttagelser som utgör en del av det beslutet,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (05876/2017 – C8-0037/2017),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0160/2017),

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

B.  Revisionsrättens särskilda rapporter innehåller information om viktiga aspekter i samband med genomförandet av utgifterna, och är därför viktiga för att parlamentet ska kunna utöva sin roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet.

C.  Europaparlamentets iakttagelser i fråga om revisionsrättens särskilda rapporter utgör en del av Europaparlamentets ovannämnda beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt III – kommissionen.

Del I – Revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2015 ”Ekonomiskt bistånd till länder som har svårigheter”

1.  Europaparlamentet noterar iakttagelserna och rekommendationerna i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport.

2.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens första särskilda rapport om den ekonomiska styrningen i EU och ser fram emot kommande rapporter som ska publiceras under året som kommer.

3.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i denna rapport inte har tagit med alla de medlemsstater som erhållit finansiellt stöd sedan finanskrisens början, inte minst programmen för Grekland, i syfte att underlätta jämförelser.

4.  Europaparlamentet välkomnar dock att revisionsrätten kommer att utarbeta en separat särskild rapport om Grekland. Revisionsrätten uppmanas att jämföra resultaten av de båda särskilda rapporterna och i synnerhet ta fasta på förslagen från parlamentet avseende rapporten om Grekland, inbegripet resultat på medellång och lång sikt (dvs. den aktuella debatten om möjliga skuldlättnader).

5.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att stärka sina egna personalresurser och expertkunskaper på detta område så att kvaliteten på arbetet kan höjas. Fram tills dess uppmanas revisionsrätten att fullt ut beakta de externa expertrapporter som den begärt som underlag för revisionen.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar att revisionsrätten begränsat revisionen till en mycket kort sikt och ett konkret scenario med finansiellt stöd som beslutats av rådet utan att beakta andra möjliga lösningar på de finanspolitiska obalanser som redan figurerade i den offentliga och akademiska debatten, såsom ömsesidigt ansvar för statsskulder och skuldlättnader.

7.  Europaparlamentet beklagar att rapporten begränsar sitt fokus till förvaltningen av stödet utan att analysera eller ifrågasätta programmets innehåll och de villkor som överenskommits för det finansiella stödet.

8.  Europaparlamentet noterar att de särskilda åtgärder som vidtagits på EU-politisk nivå och huvudinslagen i programmen enbart beskrivits i den särskilda rapporten. Revisionsrätten uppmanas att analysera om de vidtagna åtgärderna var lämpliga för programmens mål och hur de samspelade med den större politiska ramen och de långsiktiga målen, inbegripet Europa 2020-strategin.

9.  Europaparlamentet noterar att målen i de finansiella biståndsprogrammen var att låta de bistådda länderna återvända till de finansiella marknaderna, uppnå hållbara offentliga finanser samt återfå tillväxt och minska arbetslösheten. Parlamentet beklagar att det i revisionsrättens slutsatser inte ingår några fullständiga analyser av programmens resultat utifrån dessa mål.

10.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i huvudsak fokuserat sina slutsatser på kommissionen som förvaltare av det finansiella stödet, men anser att man för att skapa en bättre förståelse borde ha fäst mer uppmärksamhet på Internationella valutafonden och Europeiska centralbanken som ursprungligen bistod kommissionen vid utarbetandet och övervakningen av programmen.

11.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att rådets och andra samarbetspartners roll har underskattats vid utarbetandet och förvaltningen av programmet. Revisionsrätten och kommissionen uppmanas att analysera relevansen hos de åtgärder som rådet antagit, den roll som Europeiska centralbanken spelat och huruvida dessa var lämpliga för att uppfylla programmens mål och om de bidrog till unionens mål, inte minst att få den ekonomiska krisen att avklinga och att skapa fler jobb och högre tillväxt.

12.  Europaparlamentet beklagar att samarbetspartnerna inte alltid delade all tillgänglig information med kommissionen, vilket ledde till att förhandlingsteamet tillämpade olika tillvägagångssätt. Kommissionen uppmanas att ingå formella avtal med sina samarbetspartner för att få fullständig tillgång till all tillgänglig information i rätt tid, så att sådana problem därmed kan undvikas i framtiden.

13.  Europaparlamentet betonar att vissa av de reformer som anges i programmen (t.ex. reformer av arbetsmarknaderna) endast kan leda till resultat när det gäller förbättrad konkurrenskraft på mycket lång sikt medan biståndsprogram framför allt syftar till omedelbara, kortsiktiga resultat.

14.  Europaparlamentet beklagar att programmen framför allt fokuseras på utgiftssidan (reformer av arbetsmarknaderna, pension- och arbetslöshetsprogram, neddragningar på lokala organ, etc.) och på nedskärningar av offentliga program. Parlamentet inser att dessa nedskärningar har gjorts för att reformera stödländernas finansmarknader.

15.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck rådet att noggrant se över ”verktygslådan” och den uppsättning åtgärder som finns tillgängliga för finansiellt bistånd i framtida program i syfte att lindra konsekvenserna för befolkningen, de icke-önskade effekterna för den inhemska efterfrågan och ”socialiseringen” av krisens kostnader.

16.  Europaparlamentet betonar att det finansiella stödet till medlemsstater i svårigheter tog formen av lån som lånats upp på kapitalmarknaderna med EU-budgeten som garanti. Parlamentet anser att dess roll som budgetmyndighet i dessa program har underminerats och att den demokratiska legitimiteten i det finansiella stödet därmed har minskat ytterligare.

17.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att göra parlamentet mer involverat i samband med finansiellt stöd där EU-budgeten står på spel.

18.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att studera Europeiska centralbankens roll för att indirekt hjälpa medlemsstaterna att uppfylla sina mål och det vidare stödet till unionens finansiella arkitektur under de finansiella programmens löptid.

19.  Europaparlamentet anser att det i början av krisen var svårt att förutse vissa våldsamma obalanser med förödande effekter i vissa medlemsstater. Parlamentet betonar svårigheten att förutse vidden och karaktären på 2007–2008 års globala finansiella kris som saknade motstycke.

20.  Europaparlamentet delar revisionsrättens åsikt att den uppmärksamhet som fästes vid de rättsliga övervakningsramarna före krisen inte var tillräcklig för att identifiera risken i de underliggande statsfinansiella ställningarna i en tid med allvarlig ekonomisk kris.

21.  Europaparlamentet välkomnar lagstiftarnas godkännande av sex- och tvåpacken, som infördes till följd av finanskrisen och som åtgärdade de övervakningsbrister som uppdagades genom krisen. Parlamentet anser dock att reformeringen av unionens ramar för ekonomisk styrning under de senaste åren inte har lett till att krisen avklingat och uppmanar kommissionen att fortsätta att analysera styrkorna och svagheterna i de nya ramarna jämfört med andra liknande ekonomier (dvs. USA, Japan och andra OECD-länder) och att vid behov föreslå nya reformer.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa revisionsrättens rekommendationer för att ytterligare förbättra kvaliteten på sina makroekonomiska och finanspolitiska prognoser.

23.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens slutsats att kommissionen trots svåra tidsbegränsningar och begränsade erfarenheter faktiskt lyckats med att sköta sina nya uppgifter att förvalta de finansiella stödprogrammen. Parlamentet framhäver revisionsrättens slutsats att detta var en riktig prestation med tanke på omständigheterna.

24.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att tillåta att ansvaret för förvaltningen av det finansiella stödet vilar på kommissionen i stället för på andra finansiella samarbetspartner, vilket möjliggör ett skräddarsytt bistånd som beaktar medlemsstaternas särdrag och egenansvar.

25.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna visserligen bör behandlas lika men att det ändå ansågs nödvändigt med flexibilitet för att skräddarsy och anpassa programmen och reformerna till särskilda nationella omständigheter. För framtida program från kommissionen och rapporter från revisionsrätten bör det krävas att genomförandet av strikta EU-åtgärder identifieras och differentieras från de nationella hypotetiska agendorna.

26.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens kommentar avseende kommissionens svårigheter att hålla ordning på information och att dess processer inte var inriktade på en tillbakablickande utvärdering av fattade beslut.

27.  Europaparlamentet betonar att kommissionen under programmens tidiga faser agerade under stark tidspress och politisk press och stod inför osäkra risker som äventyrade stabiliteten i hela det finansiella systemet med oförutsägbara konsekvenser för ekonomin.

28.  Europaparlamentet anser att kommissionen, även om man saknade tidigare erfarenhet av finansiellt stöd, lärde sig under arbetets gång och lyckades med att relativt snabbt införa dessa program på ett korrekt sätt och att man förbättrade förvaltningen för senare program.

29.  Europaparlamentet delar revisionsrättens rekommendationer att kommissionen bör fortsätta att analysera de centrala aspekterna i ländernas anpassning men att den också bör jämföra de ekonomiska prognoserna, inbegripet för bostadsmarknaden och offentlig och privat nationell skuld. Alla medlemsstater uppmanas med eftertryck att systematiskt och regelbundet lämna lämpliga uppgifter till kommissionen.

30.  Europaparlamentet anser att tidsramarna sedan lanseringen av det första EU-programmet fram till slutet på revisionsrättens analys bör skapa möjlighet att inkludera förbättrade rekommendationer både om förbättringarna och resultaten av programmen inför framtida program, till följd av interinstitutionella och kontradiktoriska dialoger mellan revisionsrätten och kommissionen.

31.  Europaparlamentet anser – för att säkra transparens, bättre information och kommunikation med medborgarna – att kommissionens svar och revisionsrättens yttrande bör presenteras i en dubbelspalt så att synpunkter kan jämföras på samma sätt som i revisionsrättens årsrapporter.

32.  Europaparlamentet rekommenderar – med tanke på hur känsliga dessa nya rapporter om unionens finansiella styrning är – att pressmeddelanden och andra kommunikationsdokument noggrant bör återspegla revisionsrättens slutsatser och rekommendationer.

Del II – Revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2015 ”Tillhandahållandet av tekniskt bistånd till Grekland måste bli mer resultatinriktat”

33.  Europaparlamentet noterar att vid den tidpunkt då denna resolution utarbetades hade kommissionen redan lagt fram sitt förslag om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer. Parlamentet välkomnar det faktum att kommissionen tydligen har tagit hänsyn till revisionsrättens rekommendationer och hoppas att stödprogrammet för strukturreformer kommer att bli att kraftfullt verktyg för det tekniska biståndet på grundval av de lärdomar som dragits från arbetsgruppen för Grekland.

34.  Europaparlamentet är bekymrat över att det ad hoc-mässiga, snabba inrättandet av arbetsgruppen orsakade en del av dess operativa problem. Parlamentet vill se en grundlig bedömning av situationen på plats och utarbetandet av en kortfattad stegvis handlingsplan som ett obligatoriskt preliminärt steg i varje projekt för tekniskt bistånd. Parlamentet begär att kommissionen i sina följande program för tekniskt bistånd ska tillämpa ett mer planerat tillvägagångssätt och inbegripa en tidsplan med start- och slutdatum för mandaten.

35.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt med en särskild budget för ett framgångsrikt program för tekniskt bistånd, både för planering och effektivisering av utgifterna. Därmed undviker man olika kontrollnivåer och regler som ska iakttas för olika budgetposter.

36.  Europaparlamentet noterar att arbetsgruppen förvaltade ett imponerande antal projekt som involverade ett stort antal partnerorganisationer. Parlamentet anser att det tekniska biståndets inverkan skulle ha kunnat förbättras om man effektiviserat programmen, begränsat antalet partnerorganisationer och programmens omfattning för att minimera de administrativa samordningsinsatserna och öka effektiviteten.

37.  Europaparlamentet beklagar att mottagande medlemsstater samt arbetsgruppen inte lämnade några regelbundna verksamhetsrapporter till kommissionen. Parlamentet påpekar att kommissionen bör insistera på att få kvartalsvisa verksamhetsrapporter utan överdrivet dröjsmål och en heltäckande slutrapport i form av en utvärdering i efterhand inom rimlig tid efter att arbetsgruppens arbete avslutats. Parlamentet begär att kommissionen systematiskt övervakar genomförandet av det tekniska biståndet för att fokusera på att uppnå ett resultatinriktat tekniskt bistånd. Parlamentet begär vidare att det tekniska biståndet och arbetsgruppen för Grekland i sina olika rapporter ska inbegripa en redovisning av hur och exakt var de så kallade räddningspaketen för Grekland betalades ut.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, parlamentet och rådet att i samband med diskussionen om stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 passa på att se över områdesledarnas goda praxis. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna hitta ett system för att hyra experter direkt från medlemsstaterna och därmed undvika ytterligare komplexitet och administrativ börda genom att kringgå de nationella byråerna.

39.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna visar ett starkare engagemang. Parlamentet anser att ett resultatinriktat tillvägagångssätt skulle göra det möjligt för både Europaparlamentet och de nationella parlamenten att spela en mer stödjande roll genom sina respektive budgetkontrollutskott.

Del III – Revisionsrättens särskilda rapport nr 21/2015 ”Genomgång av risker med en resultatinriktad strategi för EU:s utvecklings- och samarbetsåtgärder”

40.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

41.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har integrerat riskanalyser i förvaltningen av sina externa insatser, som äger rum under komplexa och känsliga förhållanden med många olika risker, eftersom utvecklingsnivåerna och styrningsramarna skiljer sig åt i partnerländerna.

42.  Europaparlamentet välkomnar särskilt revisionsrättens rekommendation att kommissionen bör förbättra användningen av terminologin för långsiktiga resultat (output, utfall och effekter), och betonar vikten av att utarbeta verkliga SMART-mål innan man fattar några beslut om finansiering av olika projekt.

43.  Europaparlamentet betonar behovet av att lägga extra fokus på att utarbeta nåbara och realistiska mål för att undvika fall där partnerländerna uppnår de ursprungliga målen men utan väsentliga resultat i fråga om utveckling.

44.  Europaparlamentet anser att man måste avstå från att fokusera på budgetutfall som det enda förvaltningsmålet, eftersom detta kan vara till nackdel för principen om sund ekonomisk förvaltning och uppnåendet av resultat.

45.  Europaparlamentet påminner om att en regelbunden övervakning och kartläggning av högriskfaktorer (externa, ekonomiska och operativa) och deras kvantifiering, från fastställande- till genomförandestadiet, är en förutsättning inte bara för en sund ekonomisk förvaltning och utgifter av god kvalitet utan också för att garantera unionsinsatsernas trovärdighet, hållbarhet och anseende. Parlamentet anser att fastställandet av riskprofiler för verksamheter och länder också underlättar utformningen av snabba riskreduceringsstrategier i händelse av en försämring av situationen i ett partnerland.

46.  Europaparlamentet betonar behovet av att regelbundet anpassa funktionerna för kontrollmiljö och riskhantering så att de tar hänsyn till framväxten av nya former av instrument och faciliteter för stöd, såsom kombinerad finansiering, förvaltningsfonder och ekonomiska partnerskap med andra internationella institutioner.

47.  Europaparlamentet påminner om ståndpunkten att det behövs en ny balans mellan utnyttjande, efterlevnad och resultat, som bör återspeglas i förvaltningen av insatser.

48.  Europaparlamentet anser att partnerutvecklingsländernas kapacitetsuppbyggnad, styrningsramar och egenansvar också är viktiga för att kunna reducera systemrisker i syfte att främja ett gynnsamt klimat som innebär att medlen går till de tilltänkta ändamålen och uppfyller kraven när det gäller de tre E:na (economy, efficiency, effectiveness, dvs. sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet).

49.  Europaparlamentet anser också att man måste stärka den politiska dialogen, villkoren för stöd och ramen för den logiska kedjan i syfte att både garantera enhetlighet mellan beslut och förutsättningar för betalningar eller utbetalningar i finansieringsöverenskommelser genom att tydligt koppla betalningar till genomförandet av åtgärder och resultat samt till de utvalda målens och indikatorernas relevans.

50.  Europaparlamentet uppmanar de internationella institutionerna, särskilt när det gäller medfinansierade initiativ med flera givare, att göra följande:

   Bedöma och planera för de framtida fördelarna med ett projekt och det sätt på vilket varje partner bidrar till slutresultatet och de bredare effekterna för att undvika frågor om vem som äger resultaten, dvs. vilken del av resultaten som kan tillskrivas unionens finansiering eller andra givares insatser.
   Kombinera sina styrningsramar med EU:s styrningsramar, särskilt genom att förbättra sina riskhanteringsmetoder. Parlamentet anser att medlens fungibilitet noggrant bör övervakas på grund av den höga förvaltningsrisken.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att kopplingen mellan bedömningar och politikutformning är effektiv genom att beakta alla lärdomar som dragits under beslutsprocessen.

52.  Europaparlamentet påminner om att undergrävandet av resultatövervakningen och resultatbedömningen leder till negativa effekter för det offentliga ansvarsutkrävandet och till att beslutsfattarna inte får fullständig information.

Del IV– Revisionsrättens särskilda rapport nr 23/2015 ”Vattenkvaliteten i Donaus avrinningsområde: framsteg har gjorts i genomförandet av ramdirektivet för vatten men det återstår fortfarande en hel del att göra”

53.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör tillhandahålla riktlinjer för en mer differentierad rapportering om de framsteg som gjorts när det gäller vattenkvaliteten.

54.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör främja jämförbarhet mellan uppgifter, till exempel genom att minska skillnaderna i fråga om antalet fysikalisk-kemiska ämnen som bedöms när den ekologiska statusen ska fastställas.

55.  Europaparlamentet betonar att kommissionen måste fortsätta sin uppföljning av medlemsstaternas framsteg med att uppnå målet med ramdirektivet för vatten, det vill säga god vattenkvalitet.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en vattenövervakning av god kvalitet för att få tillgång till exakt information om föroreningssituationen och föroreningarnas ursprung per vattenförekomst så att korrigeringsåtgärderna kan riktas bättre och kostnadseffektiviteten ökas.

57.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa samordning mellan de organ som fastställer åtgärder i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt och dem som godkänner projekt för finansiering.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma och säkerställa efterlevnadsmekanismernas ändamålsenlighet, särskilt den täckning som man vill uppnå och de tillämpade påföljdernas avskräckande effekt,

59.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna att bedöma potentialen för att använda vattenföroreningsavgiften som ett ekonomiskt instrument och som ett sätt att tillämpa principen att förorenaren betalar åtminstone på de huvudsakliga ämnen som påverkar vattenkvaliteten negativt.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en systematisk bedömning av att de normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och de miniminormer som medlemsstaterna har antagit finns med och är lämpliga.

61.  Europaparlamentet noterar att kommissionen bör ge vägledning om möjliga metoder för kostnadstäckning när det gäller diffusa föroreningar.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma potentialen för att använda ekonomiska instrument, såsom miljöskatter, som ett incitament till att minska föroreningarna och som ett sätt att tillämpa principen att förorenaren betalar.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att identifiera hur rutinerna för och genomförandet av kontroller kan förenklas och hur deras ändamålsenlighet kan säkerställas, utifrån en inventering av efterlevnadsmekanismer på både unionsnivå och medlemsstatsnivå.

Del V – Revisionsrättens särskilda rapport nr 24/2015 ”Motverka gemenskapsinternt momsbedrägeri: det behövs kraftfullare åtgärder”

64.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör ta initiativ till ett gemensamt system för att uppskatta storleken på gemenskapsinternt momsbedrägeri så att medlemsstaterna kan utvärdera hur väl de lyckas i förhållande till lämpliga indikatorer. Resultatet bör bedömas med avseende på i vilken omfattning förekomsten av gemenskapsinternt momsbedrägeri minskas, och i vilken omfattning uppbörden av skatt ökar när bedrägeri konstateras.

65.  För att förbättra Eurofisc som ett effektivt system för tidig varning anser Europaparlamentet att kommissionen bör rekommendera medlemsstaterna att (a) införa en gemensam riskanalys för att se till att den information som utbyts via Eurofisc är tydligt inriktad på bedrägeri, (b) öka hastigheten och frekvensen på informationsutbytena, (c) använda en tillförlitlig och användarvänlig it-miljö, (d) fastställa relevanta indikatorer och mål för mätning av de olika verksamhetsområdenas resultat, (e) delta i Eurofiscs samtliga verksamhetsområden.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid sin utvärdering av arrangemangen för administrativt samarbete mellan medlemsstaterna för informationsutbyte mellan sina skattemyndigheter för att bekämpa gemenskapsinternt momsbedrägeri, göra övervakningsbesök i medlemsstater som valts ut efter en riskbedömning. Parlamentet anser att dessa övervakningsbesök bör inriktas på att förkorta den tid det tar för medlemsstaterna att besvara informationsförfrågningar, förbättra tillförlitligheten i systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES), förkorta tidsåtgången för multilaterala kontroller och bättre följa upp resultaten av dess tidigare rapporter om administrativt samarbete.

67.  Med tanke på att medlemsstaterna behöver information från länder utanför EU för att moms ska kunna uppbäras på tjänster som levereras elektroniskt till slutkunder (transaktioner mellan företag och konsumenter – B2C) och för immateriella värden som levereras via internet uppmanar Europaparlamentet kommissionen att ge stöd till medlemsstaterna i förhandlingar om arrangemang för ömsesidigt bistånd med de länder där många leverantörer av digitala tjänster är etablerade och vid undertecknande av dessa arrangemang, för att förbättra samarbetet med länder utanför EU och verkställa uppbörden av moms.

68.  Europaparlamentet anser att eftersom gemenskapsinternt momsbedrägeri ofta är knutet till organiserad brottslighet bör kommissionen och medlemsstaterna avlägsna juridiska hinder för informationsutbyte mellan administrativa, rättsliga och brottsbekämpande myndigheter på nationell nivå och unionsnivå. Parlamentet anser i synnerhet att Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europol bör få tillgång till uppgifter i systemet för utbyte av information om mervärdesskatt (VIES) och från Eurofisc och att medlemsstaterna bör få utnyttja den underrättelseinformation som de lämnar.

69.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör tillhandahålla tillräckliga ekonomiska resurser för att säkerställa att de operativa handlingsplaner som inrättats av medlemsstaterna och ratificerats av rådet inom ramen för Europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot blir bärkraftiga och hållbara.

Del VI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 25/2015 ”EU:s stöd till infrastruktur på landsbygden har potential att ge mycket mer valuta för pengarna”

70.  Europaparlamentet erkänner betydelsen av att infrastrukturinvesteringar på landsbygden får stöd från EU-medel och särskilt från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, som ger fördelar även vid sidan av jordbruket, för behov som annars eventuellt inte hade finansierats, med tanke på de betydande ekonomiska utmaningar och begränsade finansieringsmöjligheter som landsbygden ställs inför.

71.  Europaparlamentet noterar att stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling till infrastrukturprojekt bygger på delad förvaltning där medlemsstaterna ansvarar för förvaltning, övervakning och kontroll samt för urvalet och genomförandet av projekt, medan kommissionens roll är att övervaka att medlemsstaternas förvaltnings- och kontrollsystem fungerar ordentligt. Parlamentet anser att dessa roller bör definieras tydligare så att stödmottagarna har klart för sig inom vilka områden de olika övervakningsorganen är behöriga. Parlamentet understryker att både kommissionen och medlemsstaterna ska rätta sig efter principerna om sund ekonomisk förvaltning.

72.  Europaparlamentet anser att revisionsrättens resultat och rekommendationer i den särskilda rapporten nr 25/2015 är användbara för att ytterligare förbättra det resultatbaserade utnyttjandet av EU-finansierade investeringar i infrastruktur på landsbygden, och för att uppnå bättre resultat och bättre valuta för pengarna. Europaparlamentet begär att kommissionen genomför dessa rekommendationer.

73.  Europaparlamentet rekommenderar med eftertryck att unionens investeringar i infrastruktur på landsbygden inriktas på projekt som möjliggör förbättringar av offentliga tjänster och/eller bidrar till skapandet av arbetstillfällen och ekonomisk utveckling på landsbygden, och där det finns ett påvisbart behov av offentligt stöd och att detta stöd ger ett mervärde, samtidigt som det säkerställs att dessa medel är ytterligare investeringar och inte används för att ersätta nationell finansiering av grundläggande tjänster.

74.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna använder sig av ett samordnat tillvägagångssätt som i förekommande fall kvantifierar behov och likviditetsgap och motiverar användningen av landsbygdsutvecklingsåtgärder, och som inte endast beaktar EU-medel och EU-program utan även nationella, regionala och lokala program och offentliga och privata medel som skulle kunna tillgodose – eller redan tillgodoser – samma behov som landsbygdsutvecklingsåtgärderna.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på de första åtgärder som vidtagits för att garantera en ändamålsenlig samordning och komplementaritet mellan de olika EU-medlen, med hjälp av den kontrollista som kommissionen använt sig av för att säkerställa att landsbygdsprogrammen för 2014–2020 är samstämda, och att ge medlemsstaterna ytterligare vägledning under genomförandet av programmen om hur de kan uppnå bättre komplementaritet, men också hur de kan undvika risken för att medel ersätts med varandra och minska risken för dödviktseffekt. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att ingripa även genom att främja bästa praxis.

76.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att i syfte att minska risken för dödviktseffekt, innan de fastställer stödsatser för infrastrukturåtgärder, bedöma hur stor offentlig finansiering som behövs för att uppmuntra investeringar, samt att under projekturvalsprocessen vid behov kontrollera om den sökande­ har tillräckligt med kapital eller tillgång till kapital för att finansiera hela eller delar av projektet innan de godkänner stödansökningar. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i större utsträckning använda förvaltningssystem för information.

77.  Europaparlamentet vill se att principen om additionalitet ska iakttas på alla nivåer och insisterar därför på ett korrekt inrättande av övervakningskommittéer och att dessa aktivt deltar i samordningsprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt utnyttja sin rådgivande roll i övervakningskommittéerna.

78.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens vägledning som gavs ut i mars 2014 där medlemsstaterna uppmanades att se till att stöd- och urvalskriterier tillämpas på ett öppet och enhetligt sätt under hela programperioden, att urvalskriterier tillämpas även i de fall då den tillgängliga budgeten räcker för att finansiera alla stödberättigade projekt och att projekt med en sammanlagd poäng under ett visst tröskelvärde utesluts från stöd. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt rätta sig efter denna vägledning för EU-finansierade infrastrukturprojekt på landsbygden.

79.  Europaparlamentet begär att medlemsstaterna fastställer och konsekvent tillämpar kriterier för att garantera att de mest kostnadseffektiva projekten väljs ut, det vill säga de projekt som har potential att bidra mest till målen i landsbygdsprogrammet per kostnadsenhet. Framför allt när det gäller infrastrukturprojekt uppmanar parlamentet medlemsstaterna att se till att projektkostnadsberäkningarna grundas på aktuell prisinformation som speglar de faktiska marknadspriserna och att förfarandena för offentlig upphandling är rättvisa och medger insyn och främjar verklig konkurrens. Parlamentet noterar riktlinjerna för hur man undviker vanliga fel i EU-medfinansierade projekt som utarbetades av kommissionen i slutet av 2014, och uppmuntrar alla medlemsstater att senast i slutet av 2016 uppfylla förhandsvillkoret för offentlig upphandling.

80.  Europaparlamentet efterlyser också större transparens i urvalsprocessen och anser att förvaltningsmyndigheterna bör ta hänsyn till den allmänna opinionen avseende lokala problem på landsbygden när de beviljar bidragsansökningar. Parlamentet konstaterar att lokala aktionsgrupper kan spela en viktig roll i denna process.

81.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att i sina kommande granskningar ta med en undersökning av resultataspekterna med avseende på infrastrukturprojekt på landsbygden och förväntar sig de förändringar som kommissionen gjorde för programplaneringsperioden 2014–2020, på grundval av tidigare fastställda problem, kommer att innebära att man uppnår den eftersträvade förbättringen.

82.  Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna inför krav som ålägger stödmottagare att säkerställa långsiktig hållbarhet och ordentligt underhåll av den infrastruktur som finansierats av EU-investeringar, och att kontrollera genomförandet av respektive krav.

83.  Europaparlamentet kräver att medlemsstaterna fastställer en rimlig tidsram för behandlingen av bidrags- och betalningsansökningar och att de följer denna, eftersom de flesta stödmottagare redan har utnyttjat överbryggningskrediter för att avsluta arbeten.

84.  När det gäller programperioden 2014–2020 rekommenderar Europaparlamentet att kommissionen och medlemsstaterna bör samla in aktuella, relevanta och tillförlitliga uppgifter som ger användbar information om de finansierade projektens och åtgärdernas resultat. Parlamentet förväntar sig att denna information gör det möjligt att dra slutsatser om hur ändamålsenligt och effektivt medlen har använts, att identifiera vilka åtgärder och typer av infrastrukturprojekt som bidrar mest till EU-målen och att den ger en tillförlitlig grund för hur förvaltningen av åtgärderna kan förbättras.

85.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att säkerställa att tydliga, specifika och, vid behov, kvantifierade mål fastställs för de projekt för vilka medel anslås, och därmed underlätta genomförandet av övervakningen av dessa projekt och ge förvaltningsmyndigheterna användbar återkoppling.

86.  Europaparlamentet konstaterar att lokalt ledd utveckling är ett viktigt verktyg för att övervinna de brister som revisionsrätten konstaterat.

Del VII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2016 ”Är kommissionens resultatmätningssystem för jordbrukarnas inkomster väl utformat och baserat på tillförlitliga uppgifter?”

87.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att utveckla en mer heltäckande statistisk ram för hur uppgifter ska tas fram om jordbrukshushållens disponibla inkomster för att få en bättre bild av jordbrukarnas levnadsstandard. Parlamentet anser att i detta syfte bör kommissionen i samarbete med medlemsstaterna utifrån en gemensam metod överväga hur man bäst utvecklar och kombinerar de statistikinstrument som unionen redan har.

88.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att förbättra ramen för jämförelsen av jordbrukarnas inkomster med inkomsterna i andra ekonomiska sektorer.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla räkenskaperna för jordbruket så att deras potential kan utnyttjas bättre och

   de kan ge mer detaljerad information om de faktorer som påverkar jordbruksinkomsten,
   säkerställa att regionala uppgifter kan överföras baserat på formella överenskommelser med medlemsstaterna.

90.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör undersöka om räkenskaperna för jordbruket kan vidareutvecklas så att de ger en rimlig uppskattning av det ekonomiska värdet på de kollektiva nyttigheter som produceras av jordbrukssektorn och se till att uppgifter om räkenskaperna för jordbruket används på lämpligt sätt i inkomstindikatorerna.

91.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att basera sin analys av jordbrukarnas inkomster på indikatorer som tar hänsyn till den aktuella situationen inom jordbruket och på tillräckliga och enhetliga uppgifter om alla mottagare som åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken riktas till. Parlamentet anser att detta skulle kunna göras med hjälp av synergieffekter mellan de administrativa uppgifter som redan finns eller genom en vidareutveckling av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter eller andra lämpliga statistikverktyg,

92.  Mot bakgrund av räkenskaperna för jordbrukets betydelse vid övervakningen av den gemensamma jordbrukspolitiken anser Europaparlamentet att kommissionen bör införa regelbunden kvalitetsrapportering om räkenskaperna för jordbruket och skaffa sig rimliga garantier för att medlemsstaterna inför en kvalitetssäkringsram för att se till att de uppgifter som medlemsstaterna lämnar är jämförbara och har sammanställts i enlighet med de kvalitetskriterier som gäller för europeisk statistik.

93.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att försöka komma till rätta med de konstaterade bristerna i genomförandet av informationssystemet för jordbruksföretagens redovisningsuppgifter genom att komma överens med de berörda medlemsstaterna om en tydlig tidsplan och uppmuntra dem att bättre utnyttja systemets potential.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla de nuvarande kvalitetssystemen för medlemsstaternas upprättande av statistik från räkenskaperna för jordbruket för att se till att de sektorer och storleksklasser av jordbruksföretag som är intressanta för den gemensamma jordbrukspolitiken är tillräckligt väl representerade i alla medlemsstater och även speglar de val som medlemsstaterna har gjort när det gäller olika alternativ inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

95.  Med hänsyn till de brister som revisionsrätten har identifierat rekommenderar Europaparlamentet kommissionen att se till att informationen om vilka effekter åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken har på jordbrukarnas inkomster blir mer tillförlitlig och fullständig genom att

   från början fastställa lämpliga operativa mål och utgångsvärden som effekterna av åtgärderna inom den gemensamma jordbrukspolitiken kan jämföras med för nästa programperiod,
   i samband med sina utvärderingar komplettera den nuvarande ramen för resultatindikatorer med andra relevanta uppgifter av god kvalitet för att mäta de resultat som uppnåtts,
   också i samband med sina utvärderingar bedöma hur ändamålsenliga och effektiva åtgärderna till stöd för jordbrukarnas inkomster är.

Del VIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2016 ”Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön: fler och mer ändamålsenliga åtgärder krävs”

96.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport och presenterar sina rekommendationer nedan.

97.  Europaparlamentet beklagar djupt att man har haft begränsad framgång med att minska utsläppen av näringsämnen, trots att unionen mellan 2007 och 2013 bidrog med 14,5 miljarder EUR till åtgärder för att rena avloppsvatten och skydda grundvatten i unionens medlemsstater i Östersjöområdet, utöver 44 miljoner EUR till förbättring av vattenkvaliteten i Ryssland och Vitryssland 2001–2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt kostnadseffektiviteten i de ovannämnda åtgärderna.

98.  Europaparlamentet understryker att eutrofiering är ett av de största hindren för att uppnå en god ekologisk status i Östersjön. Europaparlamentet betonar att man måste bekämpa eutrofieringen i ett av världens mest förorenade hav. Parlamentet beklagar därför att endast begränsade framsteg har gjorts med att minska utsläppen av näringsämnen inom ramen för Helsingforskommissionens (Helcoms) program för minskning av näringsämnen som innebär att varje baltisk stat får ett mål för att minska näringsämnena. Parlamentet beklagar att några medlemsstater bara delvis har genomfört EU-direktivet.

99.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör utforma sina nitratprogramförfaranden på grundval av de senaste vetenskapliga beläggen och råden.

100.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära att medlemsstaterna samlar in information om kostnadseffektiviteten i åtgärderna för att minska näringsämnesbelastningen så att framtida åtgärdsprogram kan utarbetas utifrån en tillförlitlig analys.

101.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att göra övervakningsuppgifterna om näringstillförseln till Östersjön mer tillförlitliga, eftersom tillförlitligheten inte är garanterad.

102.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna fastställer nitratkänsliga områden på ett effektivt sätt, så att tillräckliga åtgärder kan sättas in i mycket känsliga områden och så att man kan undvika att lägga onödiga bördor på jordbrukare som bedriver verksamhet i områden som inte är nitratkänsliga. Parlamentet betonar att medlemsstaterna i Östersjöområdet bör ompröva sina fastställanden av nitratkänsliga områden.

103.  Europaparlamentet noterar med oro bristen på ändamålsenlighet i åtgärder som ska minska föroreningar orsakade av näringsämnen i avloppsvatten från tätbebyggelse. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en effektiv uppföljning av genomförandet av direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse(7) och att säkerställa att medlemsstaterna till fullo följer direktivet.

104.  Europaparlamentet beklagar att Helcom-rekommendationerna endast delvis har uppnåtts och genomförts enligt EU-direktivet för särskilda aktiviteter.

105.  Europaparlamentet noterar att hävstångseffekten av finansieringen av projekten i Ryssland och Vitryssland har varit hög. Parlamentet är dock oroat över förseningarna i projekten, som kan leda till avsevärda resursförluster. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå vidare med sitt arbete i detta avseende och att inrikta sig mer på de förorenare som Helcom har identifierat som de värsta. Parlamentet anser också att man i fråga om samarbetet mellan unionen och tredjeländer bör kartlägga och i stor omfattning tillämpa bästa praxis.

Del IX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2016 ”Europeiska institutet för innovation och teknik måste ändra sitt arbetssätt och delar av sin utformning för att få de förväntade effekterna”

106.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), och redovisar sina iakttagelser och rekommendationer nedan.

107.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsatser och rekommendationer.

108.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har identifierat flera brister i nyckelbegreppen och verksamhetsrutinerna, och utfärdat fyra rekommendationer om EIT vill bli ett banbrytande innovativt institut.

109.  Europaparlamentet påminner om ansvarsfrihetsförfarandena för 2012 och 2013 för EIT, där beslutet att bevilja EIT ansvarsfrihet sköts upp, på grund av bristande säkerhet i fråga om lagligheten och korrektheten när det gäller EIT:s bidragstransaktioner, olämpliga bevis på att dess bidrag inte översteg taket på 25 % av kunskaps- och innovationsgruppernas (KI-grupperna) totala utgifter, en stor del av överföringar som inte hade genomförts och förseningar i genomförandet av rekommendationerna från kommissionens tjänst för internrevision.

110.  Europaparlamentet anser att revisionsrättens senaste rapport ger upphov till allvarliga farhågor om EIT:s grund, finansieringsmodell och verksamhet.

111.  Europaparlamentet noterar kommissionens svar på rapporten, i vilket kommissionen ger sina synpunkter på fakta och slutsatser. Parlamentet konstaterar att kommissionen håller med om de flesta av revisionsrättens rekommendationer

112.  Europaparlamentet noterar att rapporten fastställer att EIT gjorde flera förbättringar under 2015 som tycks överensstämma med revisionsrättens slutsatser och rekommendationer. Parlamentet noterar att en nära övervakning och utvärdering behövs för att kontrollera effekterna av dessa förbättringar.

113.  Europaparlamentet betonar att varken ett flerårigt bidragsavtal mellan EIT och KI-grupperna och den fleråriga strategin för KI-grupperna bör stå i vägen för en årlig rapportering från KI-grupperna.

114.  Europaparlamentet betonar att resultatövervakning och resultatbedömning är avgörande för det offentliga ansvarsutkrävandet och för att beslutsfattarna ska få fullständig information. Parlamentet understryker att detta också måste gälla för EIT och KI-grupperna.

115.  Europaparlamentet noterar att kommissionsledamoten med ansvar för forskning, vetenskap och innovation 2015 införde begreppet ”öppen innovation” som det viktigaste policykonceptet för utformning av innovationspolitik på unionsnivå. Parlamentet anser inte att det är tydligt vilken roll EIT spelar i detta begrepp, och betonar att begreppet inte utgör en tydlig ram för utformning av en konsekvent och samordnad insats från kommissionens sida, med tanke på antalet strategier och instrument som ingår och antalet generaldirektorat som stöder innovation.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa en samordnad och effektiv innovationspolitik, i vilken ansvariga generaldirektorat finjusterar insatserna och instrumenten, och att informera parlamentet om detta arbete.

117.  Europaparlamentet är oroat över att företag deltar i arbetet med att välja forskningsprojekt i KI-grupperna, och att detta kan leda till situationer där forskare är ekonomiskt eller på annat sätt förbundna med industrin och eventuellt inte längre anses vara oberoende. Parlamentet ger uttryck för denna oro mot bakgrund av den utveckling där företagens inflytande på vetenskap och grundläggande forskning har ökat.

118.  Europaparlamentet förstår att EIT har i uppdrag att främja samarbete mellan högre utbildning, forskning och innovation. Parlamentet anser att företagen i slutändan kan vara de som gynnas mest genom att de är lagliga ägare till de innovativa produkter som förs ut på marknaden och får den ekonomiska vinsten. Parlamentet betonar behovet i denna situation att överväga möjligheten att införliva en struktur i samarbetsmodellen där utbetalade medel åtminstone delvis går tillbaka till EIT.

119.  Europaparlamentet anser att ovannämnda förbättringar och kommissionens enighet med rekommendationerna gör att man kan se fram emot den fortsatta utvecklingen inom EIT.

120.  Europaparlamentet uppmanar EIT att i sin årsrapport för 2016 ge den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten en djupgående analys av genomförandet av revisionsrättens rekommendationer.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla parlamentet en uppföljningsrapport om genomförandet och övervakningen av revisionsrättens rekommendationer och om vilka åtgärder som har vidtagits i samband med dessa rekommendationer.

Del X – Revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2016 ”Har kommissionen sett till att tjänstedirektivet genomförs ändamålsenligt?”

122.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, stöder dess rekommendationer och välkomnar att kommissionen godtar dem och kommer att beakta dem i framtiden.

123.  Trots att tillhandahållandet av vissa tjänster inte omfattas av tjänstedirektivet(8) noterar Europaparlamentet att det har ett mycket brett tillämpningsområde och att kommissionen därför var tvungen att införa en rad åtgärder för att garantera att direktivet tillämpas på ett korrekt sätt.

124.  Europaparlamentet betonar att tjänstemarknaden inte har nått sin fulla potential och att ett framgångsrikt genomförande av tjänstedirektivet i hög grad påverkar tillväxt och sysselsättning. Parlamentet noterar att den potentiella ekonomiska nyttan med att direktivet genomförs fullt ut ännu inte är känd, men anser att kommissionen bör ta fram en studie för att göra en så tillförlitlig bedömning som möjligt av de kvantitativa outputvinsterna.

125.  Europaparlamentet begär att man senare inkluderar fler sektorer för att i högre grad kunna undanröja sektorsvisa hinder för marknadsintegration, med det slutliga målet att undanröja hinder på den inre marknaden för tjänster och utveckla unionens fulla potential för tillväxt, konkurrenskraft och skapande av sysselsättning.

126.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna kunde ha använt de åtgärder som kommissionen har tillhandahållit för att stödja införlivandet, genomförandet och tillämpningen av direktivet på ett bättre sätt, särskilt genom att utbyta erfarenheter om problem under de olika stadierna av förfarandet, diskutera möjliga gemensamma lösningar och utbyta bästa praxis.

127.  Europaparlamentet håller med om att kommissionen bör förkorta längden på överträdelseförfarandena så mycket som möjligt.

128.  Europaparlamentet beklagar att företag och konsumenter inte hade tillräckligt med kännedom om, och inte i tillräcklig utsträckning använde, sådana instrument såsom gemensamma kontaktpunkter, informationssystemet för den inre marknaden och nätverket av europeiska konsumentcentrum (ECC-net) vid problem i samband med tillämpningen av tjänstedirektivet.

129.  Europaparlamentet noterar att tillhandahållandet av tjänster online fortsätter att vara begränsat på grund av osäkerhet för leverantörer och mottagare.

Del XI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 6/2016 ”Program för utrotning, bekämpning och övervakning för att begränsa djursjukdomar ”

130.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rekommendationer och kommissionens godtagande av dessa.

131.  Europaparlamentet välkomnar att djursjukdomsprogrammen bedömdes vara framgångsrika och att den tekniska rådgivningen, riskanalyserna och mekanismen för prioritering av medel ansågs vara goda. Parlamentet välkomnar programmens positiva resultat för djurhälsan i unionen. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa denna framgångsrika strategi även i fortsättningen.

132.  Europaparlamentet anser att de omfattande outputindikatorerna för de nationella programmen för utrotning, bekämpning och övervakning av vissa djursjukdomar och zoonoser bör förbättras ytterligare, särskilt när det gäller det tekniska genomförandet och de ekonomiska indikatorerna, vilket skulle möjliggöra en analys av programmens kostnadseffektivitet.

133.  Europaparlamentet noterar kommissionens åsikt att det är svårt att fastställa programmens kostnadseffektivitet, särskilt eftersom det inte finns några modeller för detta ens på internationell nivå. Parlamentet konstaterar också att programmens kostnad i förhållande till nyttan har bevisats genom man undvikit att sjukdomar spridits och att människor smittats och genom att liv har räddats.

134.  Europaparlamentet noterar att utbytet av epidemiologisk information och snabb tillgång till historiska resultat skulle kunna stödjas bättre av de aktuella informationssystemen, vilket skulle möjliggöra en bättre samordning av kontrollverksamheten mellan medlemsstater. Parlamentet noterar att enligt kommissionen håller de nuvarande it-verktygen på att utvecklas för att bättre stödja medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att säkerställa ett de utvecklade it-verktygen för utbytet av nödvändig information ger ett mervärde.

135.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör stödja tillgången på vaccin som medlemsstaterna kan använda när det är motiverat av epidemiologiska skäl. Parlamentet välkomnar det faktum att bankerna för vaccin/antigener redan har införts för två sjukdomar. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta med en riskanalys som kan komma att fastställa ett potentiellt behov av banker för vaccin/antigener.

136.  Europaparlamentet noterar att kommissionen godtar att medlemsstaterna systematiskt ska beakta aspekten vilda djur i veterinära program när detta är relevant.

137.  Europaparlamentet noterar att programmen inte var lika framgångsrika i alla länder när det gällde att utrota djursjukdomar och att framstegen var ganska långsamma. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna prioritera dessa särskilda fall och utarbeta en detaljerad strategi som bidrar till att strömlinjeforma utrotandet av sjukdomarna, särskilt tuberkulos hos nötkreatur i Storbritannien och Irland samt brucellos hos får och getter i södra Italien.

138.  Europaparlamentet noterar med oro att den lagstiftning som omfattar djursjukdomar fortfarande är alltför komplex och fragmenterad. Parlamentet välkomnar antagandet av en paraplylagstiftning i mars 2016 - förordningen om överförbara djursjukdomar (djurhälsolagen)(9). Parlamentet noterar att den nya förordningen kommer att gälla i fem år efter antagandet. Parlamentet välkomnar att den nya förordningen kommer att innebära strömlinjeformade, enklare och tydligare bestämmelser.

Del XII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2016 ”Hur Europeiska utrikestjänsten förvaltar sina fastigheter runtom i världen”

139.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport och redovisar sina iakttagelser och rekommendationer nedan.

140.  Europaparlamentet betonar att Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna har ett gemensamt intresse av att ytterligare utveckla det lokala samarbetet när det gäller förvaltning av fastigheter, varvid särskild hänsyn bör tas till säkerhetsfrågor, bästa valuta för pengarna och unionens image.

141.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av antalet projekt för att samlokalisera unionens och medlemsstaternas delegationer, och konstaterar att 17 samförståndsavtal om samlokalisering undertecknats. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att ytterligare finna möjligheter att utöka denna goda praxis. Parlamentet anser att denna politik bör inkludera innovativa strategier vars syfte är att fastställa både en samordnad strategi för samlokalisering med de medlemsstater som är angelägna att samlokalisera och lämpliga kostnadsbesparingsarrangemang relaterade till fastigheter och logistik.

142.  Europaparlamentet beklagar den otillräckliga registreringen och bristerna i informationssystemet för förvaltningen av delegationernas kontorsfastigheter och bostäder. Parlamentet efterlyser en regelbunden granskning av fullständigheten och tillförlitligheten för de uppgifter som kodats av unionens delegationer.

143.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att förbättra sin förvaltningskontroll och sina övervakningsverktyg med avseende på alla kostnader som genereras inom fastighetspolitiken, i syfte att säkra en korrekt översikt över och uppföljning av samtliga utgifter. Parlamentet anser att man bör fokusera på att de tak som fastställts i fastighetspolitiken för att minska delegationskontorens totala årliga hyreskostnader ska respekteras, att tillräckliga bidrag ska betalas av samlokaliserade enheter, att löpande kostnader relaterade till samlokaliseringssituationer ska täckas och att kostnaderna ska vara korrekta i förhållande till de lokala marknadsförhållandena.

144.  Europaparlamentet anser att rättslig och teknisk expertis i fastighetsförvaltning snabbt bör utvecklas, samtidigt som eventuella kostnadseffektiva lösningar beaktas, såsom att anlita extern expertis, t.ex. lokala mäklare, med uppgift att kartlägga marknaden eller eventuellt förhandla med hyresvärden.

145.  Europaparlamentet stöder genomförandet av en medel- till långsiktig strategi för att kartlägga alla möjligheter – från investeringsprioriteringar eller förvärvsmöjligheter och förnyande av hyresavtal till möjligheten att dela lokaler med medlemsstater, varvid hänsyn också bör tas till personalprognoser samt policyplanering och policyutveckling.

Del XIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2016 ”Godstransporter på järnväg i EU: ännu inte på rätt spår ”

146.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, stöder dess rekommendationer och välkomnar att kommissionen godtar dem och kommer att beakta dem.

147.  Europaparlamentet uppmärksammar de områden där behovet av åtgärder från medlemsstaterna och kommissionen är störst: avreglering av marknaden, trafikstyrningsförfaranden, administrativa och tekniska hinder, övervakning av och insyn i godstransportarbetet på järnväg, rättvis konkurrens mellan olika transportsätt, en enhetlig strategi för politiska mål och tilldelning av medel, och förbättrad samordning mellan medlemsstaterna och kommissionen i samband med urval, planering och förvaltning av projekt samt underhåll av järnvägsnätet.

148.  Europaparlamentet noterar att kommissionen inte ordentligt bedömt konsekvenserna av de lagstiftningspaket som kommissionen sedan 2000 har tagit initiativ till för järnvägssektorn, särskilt godstransporter på järnväg. Parlamentet beklagar att de EU-medel som investerats i flera projekt inte kan anses vara kostnadseffektiva.

149.  Europaparlamentet anser att om det aktuella läget i järnvägssektorn fortsätter kommer de ändrade målen för 2030 inte att uppfyllas.

150.  Europaparlamentet anser att det är i medlemsstaternas intresse att införa en gemensam och obligatorisk konsekvensbedömning av framtida lagstiftning för godstransporter på järnväg för att säkerställa att de bristerna som avser oförenligheter mellan nätverk avhjälps på ett effektivt sätt.

151.  Europaparlamentet noterar att järnvägssektorn generellt sett är mycket korporativ till sin natur, vilket eventuellt kan medföra att marknadsavregleringen snarare uppfattas som ett hot än en fördel.

152.  Europaparlamentet anser att godstransporter på järnväg är en central aspekt av den inre marknaden för varor, och med tanke på deras enorma positiva potential i fråga om att uppnå klimatmål och minska användningen av vägtransporter uppmanar parlamentet med eftertryck kommissionen att ingjuta ny kraft i detta transportsätt inom ramen för strategin för den inre marknaden. Parlamentet vill se att det införs en strategi för godstransporter på järnväg.

153.  Europaparlamentet vill se en omfattande utvärdering av unionens godstransporter på järnväg med särskild betoning på genomförandet av förordning (EU) nr 913/2010(10), bland annat inrättandet av en enda kontaktpunkt och tilldelning av tåglägen samt parallellt med detta en utvärdering av godskorridorer och korridorerna för Fonden för ett sammanlänkat Europa, även de projekt som redan godkänts inom ramen för Fonden för ett sammanlänkat Europa.

154.  Europaparlamentet vill se en omfattande utvärdering av de nationella järnvägssystemens driftskompatibilitet.

155.  Europaparlamentet vill se en utvärdering av medlemsstaternas transportstrategier, utarbetade efter ingåendet av partnerskapsavtalen med avseende på gränsöverskridande harmonisering och TEN-T-korridorernas kompatibilitet.

156.  Europaparlamentet vill se en åtgärdsplan till stöd för ett fullständigt och snabbt genomförande av det fjärde järnvägspaketet.

157.  Europaparlamentet beklagar att flera av de hinder för en stark och konkurrenskraftig järnvägstransport i Europa som revisionsrätten fastställde i den särskilda rapporten nr 8/2010 fortsätter att hindra att framsteg görs inom sektorn.

Del XIV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2016 ”EU:s utgifter för den externa migrationspolitiken i länderna i södra Medelhavsområdet och det östra grannskapet fram till 2014”

158.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

159.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens kritiska hållning och det stora antal brister som revisionsrätten tar upp, särskilt den bristande effektiviteten när det gäller användningen av de tilldelade medlen.

160.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera revisionsrättens iakttagelser och att vidta de åtgärder som krävs för att undvika att samma misstag görs i migrationspolitiken under perioden 2014–2020. Parlamentet vill se att alla revisionsrättens rekommendationer följs.

161.  Europaparlamentet anser att användningen av medlen bör vägledas av förbättrade övervaknings- och utvärderingssystem baserade på utgångsindikatorer, progressiva riktmärken och mätbara och realistiska mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över alla indikatorer, riktmärken och mål som finns i de nuvarande migrationsprogrammen.

162.  Europaparlamentet anser att eftersom migrationskrisen innebär många sektors- och institutionsöverskridande utmaningar måste man ständigt eftersträva en omfattande och samordnad insats.

163.  Europaparlamentet vill se en ständig förbättring av den strategiska förståelsen och ramen för unionens externa migrationspolitik och politiska modeller i förhållande till centrala aktörer för att se till att det råder klarhet samt ett samordnat och sammanhängande utnyttjande av de externa migrationsmekanismerna på kort, medellång och lång sikt, inom ramen för eller utanför unionens budget.

164.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett konstruktivt sätt engagera sig för en bättre samordning mellan instrument, mekanismer och relevanta intressenter för att förebygga migrationskriser.

165.  Europaparlamentet uppmanar alla centrala aktörer att på ett adekvat sätt överväga ett balanserat förhållande mellan insatsernas flexibilitet, medlens komplementaritet, deras nivå och nödvändig hävstångseffekt samt möjliga synergieffekter och den totala additionaliteten av unionens insatser.

166.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att vederbörlig hänsyn ska tas till att stödet på lämpligt sätt inriktas på de olika och skiftande externa migrationsfrågorna, samtidigt som det även säkerställs att de utbetalade medlen kontrolleras tillräckligt för att undvika risken för förskingring och dubbelfinansiering.

167.  Europaparlamentet anser att det finns ett avgörande behov av att förena kravet på bättre resultat med tillgängligheten till tillräckliga medel för att säkerställa en hög ambitionsnivå vid utformningen av unionens omfattande och hållbara svar på nuvarande och framtida utmaningar till följd av migrationskrisen. Parlamentet anser att det är lämpligt att hantera dessa utmaningar under förhandlingarna om halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, i syfte att öka budgeten för dessa medel.

168.  Europaparlamentet anser att utöver finansieringsgapet utgör den nuvarande fragmenteringen av instrument med egna särskilda mål som inte är sammankopplade ett hinder för parlamentets kontroll av hur medlen används och identifieringen av ansvar, vilket därmed gör det svårt att tydligt bedöma de belopp som faktiskt används till stöd för externa migrationsinsatser. Parlamentet beklagar att detta leder till bristande effektivitet, transparens och ansvar. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ändra användningsmöjligheterna för nuvarande politiska instrument med en tydlig och förnyad målstruktur, för att öka deras totala effektivitet och synlighet.

169.  Europaparlamentet anser att unionens utgifter för extern migration måste betalas ut på ett mycket effektivare sätt och uppfylla kriterierna för mervärde för att ge människor drägliga levnadsvillkor i deras ursprungsländer och undvika ökade flöden av ekonomiska migranter.

170.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett konstruktivt sätt följa, bedöma och se över verksamheten hos Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, som skulle inledas i oktober 2016.

171.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av EU:s förvaltningsfonder och avsikten att betala ut medel snabbare och på ett mer flexibelt sätt i nödsituationer, och att sammanföra olika finansieringskällor för att kunna angripa en kris i alla dess dimensioner.

172.  Europaparlamentet noterar att förvaltningsfonder är en del av ett för ändamålet särskilt utformat svar, vilket visar att EU:s budget och den fleråriga finansieringsramen saknar de resurser och den flexibilitet som krävs för att på ett snabbt och heltäckande sätt kunna hantera större kriser. Parlamentet beklagar djupt att resultatet blir att budgetmyndigheten förbigås och att budgetens enhet undergrävs.

173.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att inrätta en ny krisreserv för Europeiska unionen som ska finansieras av frigjorda anslag, som en del av halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, för att snabbt reagera på krissituationer i unionen. Parlamentet uppmanar rådet att ge sitt fulla stöd till detta förslag.

174.  Europaparlamentet understryker vikten av tillräckliga kontrollmekanismer för att säkra politisk kontroll av budgetgenomförandet inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att omedelbart vidta åtgärder för att utöka budget- och budgetkontrollmyndighetens involvering och bättre anpassa förvaltningsfonderna och andra mekanismer till budgetreglerna, i synnerhet genom att göra dem synliga i EU:s budget.

175.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte lämnat några detaljerade uppgifter om de faktiska utbetalningarna och uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att stärka och förenkla kodifieringen i det finansiella informationssystemet för att förbättra spårningen och övervakningen av de belopp som är avsedda för externa migrationsinsatser.

176.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en omfattande databas för migrationsrelaterade EU-utgifter som ska innehålla information om alla avslutade, pågående och planerade projekt. Parlamentet anser att den interaktiva databasen ska förse intressenter och medborgare med resultaten, som ska åskådliggöras på världskartan och möjliggöra en sökning, filtrerad efter länder, projekttyp och berörda belopp.

177.  Europaparlamentet anser att en framsynt hantering, såsom långsiktig krishantering, skulle vara effektivare än en ren reaktionspolitik.

178.  Europaparlamentet påminner om parlamentets hållning när det gäller ett helhetsperspektiv för migrationen som bygger på en ny kombination av politiska åtgärder, bland annat stärkandet av samband mellan migration och utveckling, som innebär att man tar itu med de grundläggande orsakerna till migrationen, samtidigt som parlamentet förespråkar en förändring av de sätt på vilka migrationskrisen finansieras.

Del XV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2016 ”Ytterligare förbättringar krävs för att garantera att tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott är ändamålsenlig”

179.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna och rekommendationerna i revisionsrättens rapport.

180.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen ökar insynen i förfarandet vid alltför stora underskott (EDP) genom att regelbundet redogöra för sina bedömningar av hur länderna genomför de strukturreformer som föreslås inom ramen för EDP-förfarandet och genom att öka insynen i hur reglerna tillämpas.

181.  Europaparlamentet anser att kommissionen, efter samråd med medlemsstaterna, regelbundet bör rapportera till parlamentet om hur de landsspecifika EDP-förfarandena utförs.

182.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att fortsätta insatserna för att involvera nationella finanspolitiska nämnder och att säkerställa att den rådgivande europeiska finanspolitisk nämnden ges en formell roll i EDP-förfarandet. Parlamentet konstaterar att insynen i EDP-förfarandet har förbättrats under de senaste åren och förstår att det inte alltid är möjligt att offentliggöra politiskt känslig information.

183.  Europaparlamentet rekommenderar att EDP-förfarandet i högre grad fokuserar på att minska offentliga skulder. Parlamentet noterar att endast 13 medlemsstater hade en skuldkvot på under 60 % av bruttonationalprodukten i slutet av 2014. Parlamentet påpekar att flera medlemsstater för närvarande har stora skulder, trots en svag återhämtning i unionen, och att de offentliga skuldnivåerna är högre i dag än 2010.

184.  Europaparlamentet är medvetet om att regeln om skuldtaket först trädde i kraft inom ramen för EDP-förfarandet under 2011. Parlamentet anser att en minskning av de offentliga skuldnivåerna, i synnerhet i medlemsstater med stora skulder, avsevärt kommer att stärka den ekonomiska tillväxten på lång sikt.

185.  Europaparlamentet rekommenderar att man säkerställer att tillräcklig flexibilitet bevaras i samband med tillämpningen av EDP-bestämmelserna inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet betonar att eftersom oförutsedda händelser kan inträffa på området för den makroekonomiska politiken, måste en ram för sund ekonomisk styrning vara anpassningsbar för att kunna ta hänsyn till den ekonomiska utvecklingen.

186.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör säkerställa att tillämpningen av EDP-bestämmelser samordnas nära med strukturreformsåtgärder som antagits inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Del XVI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2016 ”Att stärka den administrativa kapaciteten i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien: begränsade framsteg i en svår miljö”

187.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, stöder dess rekommendationer och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa rekommendationer i arbetet med att stärka f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens administrativa kapacitet.

188.  Europaparlamentet är oroat över att det har gjorts begränsade framsteg när det gäller att stärka landets administrativa kapacitet och att inga större framsteg har gjorts i tillämpningen av denna lagstiftning på vissa nyckelområden, exempelvis utvecklingen av en professionell och oberoende offentlig förvaltning.

189.  Europaparlamentet noterar att det endast har gjorts begränsade framsteg när det gäller att bekämpa korruption och öka insynen.

190.  Europaparlamentet noterar dock att kommissionen arbetar i en svår politisk situation och möts av bristande politisk vilja och politiskt engagemang hos de nationella myndigheterna för att ta itu med de frågor som återstår att lösa. Parlamentet noterar att den pågående politiska krisens begränsningar spelade en roll för de finansierade projektens framgång.

191.  Europaparlamentet noterar och ger sitt stöd till kommissionens viktiga roll för att lösa den politiska krisen i landet och välkomnar kommissionsledamotens involvering i medlingen i den politiska dialogen mellan de motstridiga politiska krafterna.

192.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta dialogen med de politiska ledarna över hela det politiska spektrumet samt med nationella myndigheter och experter på rättsväsende och brottsbekämpning, för att enas om aktiv kamp mot korruption och organiserad brottslighet och om genomförande av stränga åtgärder och mekanismer för att förebygga korruption och ekonomisk brottslighet i linje med landets straffrätt.

193.  Europaparlamentet rekommenderar starkt att kommissionen utnyttjar den politiska dialogen och kontakterna med nationella myndigheter för att förbättra effektiviteten i systemet för offentlig upphandling och insynen i offentliga utgifter.

194.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera kampen mot korruption och beklagar avsaknaden av en ändamålsenlig nationell strategi i kampen mot korruption. Parlamentet påminner om att det behövs ett större politiskt åtagande från de nationella myndigheternas sida för att säkerställa hållbara resultat i detta avseende.

195.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II) bygga vidare på resultaten av framgångsrika projekt som är hållbara, har ett kvantifierbart mervärde och genomfördes och användes i enlighet med reglerna.

196.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens inledande av projekt som är inriktade på civilsamhällets organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med detta och att etablera starka förbindelser med de lokala icke-statliga organisationerna.

197.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram projekt som stärker rättigheterna och ställningen för visselblåsare som gör allmänheten uppmärksam på korruptionsfall och bedrägerier.

198.  Europaparlamentet noterar att trots att många av projekten förvaltades väl var resultaten inte alltid hållbara eller uppnåddes inte ens. Parlamentet konstaterar dessutom att projekten inte alltid passade in i en konsekvent strategi som skulle stärka den administrativa kapaciteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra den strategiska planeringen och se till att projekten är hållbara och genomförbara genom att göra detta till ett villkor för projekten.

199.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att strikt följa principerna om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att ta fram projekt som också kan fungera som en språngbräda för ytterligare investeringar i landet. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera projekt med stor potential inom nyckelområden som offentlig upphandling eller urvalsförfaranden, och att inte finansiera projekt med begränsade utsikter för hållbarhet.

200.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att reagera på ett mer flexibelt sätt på oväntade händelser, antingen genom att i god tid frigöra medel som behövs eller genom att dra in medel för att lösa frågor som dyker upp.

Del XVII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2016 ”Byråernas finansiering med hjälp av bidrag är inte alltid det bästa valet och man har inte kunnat visa att den finansierade verksamheten är ändamålsenlig”

201.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

202.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsatser och rekommendationer.

203.  Europaparlamentet noterar kommissionens och de berörda byråernas svar, som bland annat innehåller viktig information om åtgärder som vidtagits sedan revisionerna ägde rum.

204.  Europaparlamentet betonar att byråerna har ansvaret för den fleråriga och årliga programplaneringen av och (det operativa och finansiella) genomförandet av de åtgärder som deras bidrag finansierar. Parlamentet anser därför att det är avgörande att byråerna förvaltar de bidragsfinansierade verksamheterna på ett ändamålsenligt sätt för att EU:s mål ska uppfyllas och politiken genomföras.

205.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har konstaterat att de granskade byråerna i allmänhet beviljade och betalade ut bidrag i enlighet med reglerna.

206.  Europaparlamentet noterar dock att revisionsrätten har upptäckt vissa brister avseende finansieringsalternativ, upphandlingsförfaranden, kontrollsystem och resultatmätning, och har utfärdat fem rekommendationer för att åtgärda dessa brister.

207.  Europaparlamentet noterar att en byrås strategiska motivering och val av finansieringsverktyg skulle kunna stärka verktygets effektivitet och ändamålsenlighet och därmed förbättra genomförandet av uppgifterna. Parlamentet framhåller att otillräcklig uppföljning av förhandsutvärderingar skulle kunna bidra till att byråerna väljer olämpliga finansieringsverktyg och utformade bidragen bristfälligt.

208.  Europaparlamentet beklagar de mycket allmänna beskrivningarna av byråernas bidragsfinansierade verksamhet och de vaga beskrivningarna av uppnådda resultat, vilket leder till ofullständiga årliga arbetsplaner.

209.  Europaparlamentet noterar betydelsen av att anpassa byråernas bidragsfinansierade åtgärder till deras uppdrag och strategiska mål. Europaparlamentet uppmuntrar därför alla byråer att fastställa särskilda riktlinjer och kriterier som hjälp för att välja det särskilda finansieringsverktyget, på grundval av en analys av byråernas behov och resurser, de mål som ska uppnås, de potentiella stödmottagare som avses, den konkurrensnivå som behövs och de lärdomar som dragits av tidigare val.

210.  Europaparlamentet noterar att det bör framgå av byråernas arbetsprogram vilka verksamheter som ska genomföras med hjälp av bidrag, vilka specifika mål och förväntade resultat som ska uppnås genom de bidragsfinansierade åtgärderna och vilka planerade finansiella resurser och personalresurser som behövs för att genomföra de bidragsfinansierade åtgärderna.

211.  Europaparlamentet anser att fastställandet av strategiska mål, målinriktade resultat och effekter är av yttersta vikt för att en väldefinierad årlig programplanering.

212.  Parlamentet understryker att vissa byråers regelverk föreskriver att de måste använda bidragsförfaranden. Parlamentet noterar emellertid med oro att byråerna inte på ett systematiskt sätt övervägt alla tillgängliga finansieringsalternativ och att bidrag inte alltid varit det lämpligaste verktyget. Parlamentet noterar vidare revisionsrättens iakttagelse att bidragsförfaranden innebär att stödkriterierna är mer restriktiva och finansieringskriterierna mindre strikta än vid upphandling och de bör därför inte vara standardalternativ för finansiering. Parlamentet anser dock att en noggrann balans bör upprätthållas mellan dessa svagheter i bidragsförfaranden och de administrativa kostnaderna för upphandlingsförfaranden, och instämmer därför inte med revisionsrättens iakttagelse att offentlig upphandling bör vara standardalternativet.

213.  Europaparlamentet är oroat över revisionsrättens iakttagelse att de berörda byråerna har misslyckats med att inrätta lämpliga övervakningssystem och efterhandsutvärderingar. Parlamentet uppmanar byråerna att utveckla utvärderingar i efterhand för att förbättra sin övervakning och rapportering av de bidragsfinansierade verksamheterna.

214.  Europaparlamentet betonar att resultatövervakning och resultatbedömning är avgörande för det offentliga ansvarsutkrävandet och för att beslutsfattarna ska få fullständig information. Parlamentet betonar att detta är desto mer relevant för byråerna på grund av deras decentraliserade karaktär. Parlamentet uppmanar byråerna att införa system för övervakning och rapportering som baseras på resultat- och effektinriktade centrala resultatindikatorer och resultatet av efterhandsutvärderingar. Parlamentet anser att användningen av centrala resultatindikatorer är avgörande för övervakningen och utvärderingen av framsteg, effekter och resultat.

215.  Europaparlamentet noterar med oro att centrala resultatindikatorer fortfarande är mer inriktade på input och output än på resultat och effekter. Parlamentet uppmanar byråerna att utforma sina centrala resultatindikatorer på ett mer strategiskt sätt och att basera dem på resultat och effekter.

216.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att utarbeta och genomföra en riskbedömning med avseende på utvärderingen av de årliga arbetsplanerna för att förbättra effektiviteten genom ett mer korrekt genomförande, övervakning och utvärdering.

217.  Europaparlamentet rekommenderar en strategisk tilldelning av finansiella verktyg för kortsiktiga mål i syfte att fatta mer korrekta finansieringsbeslut.

218.  Europaparlamentet uppmanar unionsbyråernas nätverk att bistå byråerna med att förbättra finansieringsförfarandena och särskilt förfarandena för resultatövervakning.

219.  Europaparlamentet betonar särskilt revisionsrättens slutsatser avseende bidragsförfarandena och behovet av transparens, likabehandling och undvikande av potentiella intressekonflikter. Parlamentet uppmanar de berörda byråerna att snarast genomföra revisionsrättens rekommendationer.

220.  Europaparlamentet uppmanar byråerna att tillämpa särskilda bidragsförfaranden för att inrätta formella interna förfaranden när det gäller principerna om öppenhet och likabehandling och skydd mot de potentiella intressekonflikterna. Parlamentet understryker att byråerna av denna anledning bör förbättra de kontrollsystem som gäller genomförandet av bidragsfinansierade projekt.

221.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de byråer som granskades i denna särskilda rapport att tillhandahålla parlamentet en uppdatering av genomförandet av rekommendationerna.

Del XVIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2016 ”EU-stöd för att stärka den offentliga förvaltningen i Moldavien”

222.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, stöder dess rekommendationer och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa rekommendationer i arbetet med att stärka Republiken Moldaviens administrativa kapacitet.

223.  Europaparlamentet noterar med oro att unionen endast delvis har bidragit till att stärka den offentliga förvaltningen och att revisionsrätten har konstaterat ett antal brister, inbegripet i utformningen och genomförandet av de granskade programmen och projekten.

224.  Europaparlamentet noterar dock att kommissionen arbetar i en svår politisk situation med omfattande korruption och många brister i de offentliga institutionerna, såsom alltför stor byråkrati, bristande fokus på kärnfunktioner, hög personalomsättning, låg effektivitet och avsaknad av ansvarsskyldighet. Parlamentet konstaterar även att Moldavien är hårt drabbat av politisk instabilitet, ekonomisk oro, djup fattigdom och massiv utvandring.

225.  Europaparlamentet noterar att den särskilda politiska situationen och de yttre faktorerna spelade en viktig roll för de budgeterade programmens framgång och att programmen faktiskt i flera fall låg utanför kommissionens kontroll, men att det förekom konkreta brister som kommissionen kunde ha åtgärdat.

226.  Europaparlamentet noterar att de brister som revisionsrätten konstaterade omfattade långsam reaktion från kommissionens sida på plötsliga händelser, dålig anpassning av programmen till de moldaviska nationella strategierna, en avsaknad av ambitiösa mål, vaga och otydliga villkor, och avsaknad av motivering för att bevilja ytterligare incitamentsbaserade medel.

227.  Europaparlamentet ber kommissionen att uppmuntra de moldaviska motparterna att utveckla systematiska och tydligt utformade nationella strategier, som skulle omfatta tydliga och mätbara mål, och att bättre koppla utformningen av programmen i landet till dessa strategier.

228.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra förhandsbedömningar för att tydligt bedöma finansieringsbehoven och skapa en fokuserad och motiverad budgetplanering.

229.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera kampen mot korruption och beklagar avsaknaden av en verkligt ändamålsenlig nationell strategi i kampen mot korruption. Parlamentet välkomnar att man har utnämnt en rådgivare på hög nivå för korruptionsbekämpning vid premiärministerns kansli. Parlamentet påminner dock om att det behövs en mer ambitiös och effektiv strategi och ett större politiskt åtagande från de nationella myndigheternas sida för att säkerställa hållbara resultat i detta avseende. Parlamentet uppmanar de nationella myndigheterna att som en prioritering fokusera på kampen mot korruption och på att uppnå större transparens och integritet inom den offentliga förvaltningen.

230.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta dialogen med de politiska ledarna över hela det politiska spektrumet samt med nationella myndigheter och experter på rättsväsende och brottsbekämpning, för att enas om aktiv kamp mot korruption och organiserad brottslighet och om genomförande av stränga åtgärder och mekanismer för att förebygga korruption och ekonomisk brottslighet i linje med landets straffrätt.

231.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram projekt som stärker rättigheterna och ställningen för visselblåsare som gör allmänheten uppmärksam på korruptionsfall och bedrägerier.

232.  Europaparlamentet noterar att stödet främst tillhandahölls i form av sektorsuppdelat budgetstöd (74 % av stödet) och projekt. Parlamentet beklagar att budgetstödet hade begränsad effekt när det gällde att stärka den offentliga förvaltningen.

233.  Europaparlamentet noterar med oro att sektorsuppdelat budgetstöd är en mycket riskabel metod för budgetfördelning, särskilt i Moldavien, vars offentliga förvaltning är paralyserad av massiv korruption och domineras av den lokala oligarkin. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över de metoder som används på grundval av en noggrann riskanalys.

234.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda metoder som leder till synliga och konkreta resultat för Moldaviens medborgare.

235.  Europaparlamentet konstaterar att projektutformningen generellt var relevant, även om den saknade samordning när det gäller tillämpningsområde och tidsplan, och att det tekniska biståndet till utvecklingen av administrativ kapacitet borde ha kommit tidigare.

236.  Europaparlamentet beklagar att trots att projekten i allmänhet gav förväntade resultat var dessa inte alltid hållbara, delvis på grund av den politiska viljan och yttre faktorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på resultaten av framgångsrika projekt som är hållbara, har ett kvantifierbart mervärde och genomfördes och användes i enlighet med reglerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra den strategiska planeringen och se till att projekten är hållbara och genomförbara genom att göra detta till ett villkor för projekten.

237.  Europaparlamentet noterar att projekten delvis bidrog till att stärka den offentliga förvaltningen, men att de inte alltid var anpassade till den moldaviska förvaltningens behov eller mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta projekten mer specifikt på de konkreta nationella behoven.

238.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att strikt följa principerna om sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till med att utforma projekt som skulle bana vägen för ytterligare investeringar i landet och att inleda ett samarbete med internationella finansinstitut i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera projekt med stor potential inom nyckelområden som offentlig upphandling eller urvalsförfaranden, och att inte finansiera projekt med begränsade utsikter för hållbarhet.

239.  Europaparlamentet konstaterar med oro att trots att kommissionen under 2012 utvecklade en mer systematisk riskanalys, styrkommittéer på hög nivå för budgetstödåtgärder och ett system för tidig varning som ska användas när risker materialiseras, kunde man inte i tid upptäcka “århundradets stöld”, då 1 miljard USD av insättarnas medel, eventuellt även bidrag från EU-medel, förskingrades i en enorm korruptionsskandal. Parlamentet noterar att budgetstödbetalningarna slutligen avbröts i juli 2015 och att återupptagandet kommer att ske på villkor att den makroekonomiska och finanspolitiska situationen förbättras och ett IMF-avtal ingås.

240.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra systemet för tidig varning och riskanalysen för att snabbare och på ett mer flexibelt sätt reagera på potentiella risker.

241.  Europaparlamentet konstaterar att uppbyggnaden av en förvaltningskapacitet i Moldavien är en nyckelfråga eftersom landet inte har full kontroll över hela sitt territorium, vilket ger pro-ryska styrkor incitament till separatistiska tendenser. Parlamentet påminner om att Moldavien har ett europeiskt perspektiv och därför är en strategisk partner för unionen.

242.  Europaparlamentet beklagar att Moldaviens nuvarande politiska instabilitet orsakar långvariga skador på trovärdigheten hos landets demokratiska institutioner, vilket leder till begränsade framsteg mot demokrati, minskat stöd för integration i unionen och ökade pro-ryska politiska initiativ.

243.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt engagemang i Moldavien, i syfte att stärka den politiska associeringen och ekonomiska integrationen mellan unionen och Moldavien. Parlamentet betonar vikten av att unionen stöder, vägleder och övervakar prioriterade reformer som syftar till att åtgärda politiseringen av de statliga institutionerna och den strukturella korruptionen samt till att reformera den offentliga förvaltningen för att uppnå dessa mål.

Del XIX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016 ”EU:s politiska initiativ och ekonomiska stöd till integrering av romer: stora framsteg har gjorts under det senaste årtiondet men det krävs ytterligare ansträngningar på fältet”

244.  Europaparlamentet är medvetet om artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, direktiv 2000/43/EG(11) om likabehandling oavsett ras, direktiv 2000/78/EG(12) om likabehandling i arbetslivet och direktiv 2004/38/EG(13) om rätten att fritt röra sig i unionen.

245.  Europaparlamentet gläder sig över rådets rambeslut från 2008 om bekämpande av rasism och främlingsfientlighet(14), parlamentets resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer(15), kommissionens meddelande av den 5 april 2011 om EU:s ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173), rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsländerna(16), samt kommissionens meddelande av den 17 juni 2015 Rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer 2015 (COM(2015)0299).

246.  Europaparlamentet påminner om att integreringen av romer kräver att de inkluderas och att de kan åtnjuta samma rättigheter som alla europeiska medborgare, som de till fullo utgör en del av.

247.  Europaparlamentet påminner om de gemensamma grundläggande principerna för integrering av romer(17), det vill säga de tio gemensamma grundläggande principer som diskuterades vid det första möte som EU:s plattform för integrering av romer höll i Prag 2009, och senare infördes som en bilaga till slutsatserna från ett möte i rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) som hölls den 8 juni 2009.

248.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer och uppmanar kraftfullt kommissionen och medlemsstaterna att snarast möjligt genomföra revisionsrättens rekommendationer.

249.  Europaparlamentet beklagar den otillräckliga inkluderingen och integreringen av romerna under programperioden 2007–2013. Parlamentet kräver att man i samband med utarbetandet av unionens framtida strategiska ram i högre grad beaktar integrationssvårigheterna och den diskriminering som romer och andra marginaliserade befolkningsgrupper utsätts för.

250.  Europaparlamentet beklagar att man i den undersökning som utförts av revisionsrätten inte baserade sig på ett bredare spektrum av länder i vilka romerna utgör en stor befolkningsgrupp, såsom Slovakien, Grekland eller Frankrike.

251.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa vilka missgynnade personer som de vill inrikta sig på, baserat på dessa personers behov och problem, och att särskilt uppmärksamma de romska befolkningsgrupperna vid tilldelningen av EU-medel.

252.  Europaparlamentet beklagar att de sammanhållningspolitiska fonderna, som är de enda som finns tillgängliga för projekt som rör inkludering, integrering och bekämpning av diskriminering av romer, på grund av sin komplexitet inte i tillräcklig grad kan bidra till inkluderingen av romer och garantera deras tillgång till rättigheter.

253.  Europaparlamentet anser att det av detta skäl förefaller nödvändigt att varje medlemsstat antar en färdplan för att analysera de verkliga effekterna av lagar, förordningar, administrativa bestämmelser och fonder som ska användas till stöd för romer, och att fastställa var administrativa resurser och kapaciteter på nationell, regional och lokal nivå bör förstärkas för att stödja införandet och förvaltningen av projekt som syftar till inkludering, integrering och bekämpning av diskriminering av romer.

254.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lämna detaljerad information om den finansiering som finns tillgänglig för romer, att analysera befintliga hinder och att ta hänsyn till detta i samband med förenklingen av fonderna.

255.  Europaparlamentet bekräftar betydelsen i samband med tilldelningen av medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna av att välja ut långsiktiga projekt till förmån för marginaliserade romska befolkningsgrupper.

256.  Europaparlamentet understryker behovet av att införa mer flexibla urvalskriterier för projekt som avser integrering av romer och andra marginaliserade befolkningsgrupper.

257.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till nästa programperiod eller när de operativa programmen ses över, se till att målen för integrering av romer i den nationella strategin för integrering av romer återspeglas i ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna på alla operativa nivåer.

258.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att tillhandahålla relevanta och harmoniserade statistiska uppgifter om romerna, så att man bättre kan utvärdera deras sociala, administrativa och ekonomiska inkludering.

259.  Europaparlamentet understryker att utestängning från bostadsmarknaden, hemlöshet, utestängning från utbildning, arbetslöshet och diskriminering när det gäller tillträdet till arbetsmarknaden ofta är avgörande inslag i marginaliseringen. Parlamentet betonar därför vikten av integrerade initiativ på området för bostäder, utbildning och tillträde till arbetsmarknaden till förmån för romer och andra marginaliserade befolkningsgrupper.

260.  Europaparlamentet understryker att ett viktigt hinder i kampen mot diskriminering av romer är det mycket låga antalet fall av diskriminering som rapporteras till organisationer eller institutioner såsom polis eller sociala myndigheter. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att inkludera en strategi för att bekämpa institutionell diskriminering och åtgärda romernas bristande förtroende för institutionerna,

261.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i partnerskap med företrädare för marginaliserade befolkningsgrupper, i synnerhet de romska befolkningsgrupperna, och ”specialiserade institutioner”, inrätta ett utbildningsprogram för medlemsstaternas myndigheter för att bekämpa diskriminerande metoder och föregå med gott exempel för att främja integration via en sund, konstruktiv och effektiv dialog.

262.  Europaparlamentet påminner om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI), som har en budget på 900 miljoner EUR för perioden 2014–2020 och som särskilt riktar sig till utsatta personer och kampen mot fattigdom och social utestängning.

263.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga inrättandet av en europeisk fond, som specifikt ska användas till förmån för integreringen av romer och andra marginaliserade befolkningsgrupper, och uppmanar kommissionen att säkerställa en adekvat kontroll av fondens utgifter.

264.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa en verklig europeisk strategi för integrering av romer i form av en europeisk handlingsplan, som utarbetats och tillämpas på alla politiska och administrativa nivåer, med deltagande av företrädare för den romska befolkningsgruppen, och som bygger på de grundläggande värderingarna om jämlikhet, tillgång till rättigheter och icke-diskriminering. Parlamentet understryker att denna strategi måste bidra till en verklig integrering av romerna och deras tillgång till utbildning, sysselsättning, bostäder, kultur, hälsovård, delaktighet i samhällslivet, vidareutbildning och fri rörlighet i unionen.

265.  Europaparlamentet understryker dock att det åligger medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder till stöd för romerna och att garantera en enhetlig tillämpning av den nationella lagstiftningen och samtliga rättigheter i landet, utan någon som helst diskriminering.

Del XX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2016 ”Förvaltade kommissionen det humanitära biståndet till konfliktdrabbade befolkningar i området kring de afrikanska stora sjöarna på ett ändamålsenligt sätt?”

266.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten om genomgången av risker med en resultatinriktad strategi för unionens utvecklings- och samarbetsåtgärder, och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

267.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna att det humanitära stödet hade förvaltats ändamålsenligt, trots den svåra arbetsmiljön som präglas av osäkerhet och oförutsägbarhet, vilket gör ett effektivt genomförande till en riktig utmaning.

268.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd när de lokala förhållandena tillåter detta. Parlamentet anser att detta eventuellt skulle kunna stödjas med hjälp av en permanent plattform för att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd. Parlamentet anser att en sådan plattform skulle bland annat kunna användas till att identifiera potentiella program som skulle kunna kombineras. Parlamentet anser att integrerade tillvägagångssätt med ett tydligt angivet samordningsmål och en sammanhängande land-/områdesstrategi som omfattar alla intressenter bör inrättas där så är möjligt.

269.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionens avdelningar att se till att övergången från kortsiktiga humanitära åtgärder till långsiktiga utvecklingsinsatser förbättras och att med hjälp av en gemensam strategi som bygger på en gemensam ram för det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet, säkerställa en sammanhängande samordning, både mellan de olika EU-aktörerna och med andra internationella organisationer men även med avseende på nationella prioriteringar.

270.  Europaparlamentet anser att en systematisk bedömning ska genomföras av det faktiska resultatet av de humanitära insatserna med en bedömning av de administrativa kostnaderna i regionen genom att lägga ett större fokus på effektivitet och att det bör utvecklas eventuella riktmärken för gemensamma och regelmässiga kostnader.

271.  Europaparlamentet uppmuntrar i möjligaste mån till en bättre anpassning av tidsramarna till den miljö där insatserna ska göras för att undvika tidskrävande och kostsamma förlängningar.

272.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta EU- och FN-institutionerna att fullt ut följa och genomföra det ekonomiska och administrativa ramavtalet. Kommissionen uppmanas att rapportera till parlamentet om genomförandet av avtalet och de tillhörande riktlinjerna, och att kartlägga områden där förbättringar behövs och att lägga fram relevanta förslag i detta avseende.

273.  Europaparlamentet påminner om att rapporteringen från FN och internationella organisationer bör säkerställa en så korrekt spårbarhet som möjligt för utgifterna, jämförelser med de operativa aspekterna av det bistånd som man kommit överens om i början av insatsen samt att användbar återkoppling bör ges till kommissionens avdelningar. Parlamentet betonar vikten av att kommissionens partnerorganisationer tillhandahåller rapporter i rätt tid till kommissionen för att möjliggöra en snabb hantering eller anpassning av de humanitära insatserna och finansieringsmetoderna.

274.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra FN:s ansvarsskyldighet och transparens med avseende på användningen av EU-medel samt resultatet av genomförandet av internationellt överenskomna humanitära och utvecklingsstrategiska inriktningar och mål.

275.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa resultatutvärderingar på nivån för åtgärder för humanitärt bistånd för att göra det möjligt att riktmärka åtgärder för humanitärt bistånd och dela bästa praxis.

276.  Europaparlamentet beklagar förekomsten av informationen som är ofullständig eller inte tillräckligt resultatinriktad, vilket hindrar kommissionen från att utöva sin tillsynsfunktion på ett korrekt sätt.

277.  Europaparlamentet insisterar på att det är nödvändigt att uppnå bästa möjliga transparens och institutionell ansvarsskyldighet på alla nivåer genom att säkerställa tillgång till uttömmande och välgrundade budgetuppgifter och finansiella uppgifter som rör EU-finansierade projekt så att parlamentet har möjlighet att genomföra sin kontroll.

Del XXI– Revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2016 ”EU:s utbildningsmål: programmen motsvarar målen men resultatmätningen är bristfällig”

278.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, stöder dess rekommendationer och välkomnar att kommissionen godtar dem och kommer att beakta dem.

279.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har genomfört revisionsrättens tidigare rekommendationer i sin rättsliga ram för Europeiska struktur- och investeringsfonder 2014–2020, vilket garanterar bättre valuta för pengarna, genom en resultatram och en resultatreserv, förhandsvillkor samt gemensamma output- och resultatindikatorer.

280.  Europaparlamentet betonar att man måste fokusera på framsteg och resultat och välkomnar att det nya regelverket för programplaneringsperioden 2014–2020 omfattar bestämmelser om medlemsstaternas rapportering av resultat.

281.  Europaparlamentet noterar bristerna i resultatmätningen, särskilt när det gäller fastställandet av output- och resultatindikatorer för projekt som genomförts under perioden 2007–2013. Tyvärr är resultatindikatorerna ännu inte helt tillförlitliga, och parlamentet förväntar sig att denna svaghet rättas till under senare delen av programperioden 2014–2020.

282.  Europaparlamentet välkomnar trenden med färre elever som lämnar skolan i förtid och fler som fullbordar eftergymnasial utbildning. Medlemsstaterna bör anpassa sina nationella mål till EU-målen så att utbildningsmålen lättare kan uppnås.

283.  Europaparlamentet noterar att målsysselsättningsgraden för nyutexaminerade i EU har fastställts till 82 % fram till 2020, och att fyra av de fem besökta medlemsstaterna ännu inte har uppnått detta mål. Parlamentet framhåller att dessa medlemsstater led av en allvarlig ekonomisk kris, från vilken de först nu håller på att återhämta sig. Det är fortfarande möjligt för dessa medlemsstater att uppnå och till och med överträffa detta mål.

284.  Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att upprätthålla en tillräcklig nivå på EU:s utbildningsinvesteringar, med tanke på den starka kopplingen mellan utbildningsresultat och anställbarhet.

Del XXII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2016 ”EU-institutionerna kan göra mer för att underlätta tillträdet till sina offentliga upphandlingar”

285.  Europaparlamentet välkomnar iakttagelserna och rekommendationerna i revisionsrättens rapport.

286.  Europaparlamentet efterlyser en ökad transparens vid offentliga upphandlingar i EU-institutionerna samt på nationell nivå genom att handlingar och uppgifter om offentlig upphandling görs tillgängliga för allmänheten. Parlamentet anser att synligheten när det gäller EU-institutionernas upphandlingsverksamhet på internet är dålig och att informationen är otillräcklig, otydlig och utspridd på många olika webbplatser.

287.  Europaparlamentet ställer sig helt bakom revisionsrättens rekommendation att EU-institutionerna bör skapa en enda gemensam elektronisk kontaktpunkt för sin upphandlingsverksamhet där ekonomiska aktörer kan få tillgång till all relevant information på en enda webbplats och ha kontakt med EU-institutionerna genom denna webbplats. Parlamentet anser att upphandlingsförfaranden, inklusive information om gällande bestämmelser, affärsmöjligheter, relevanta upphandlingsdokument, inlämning av anbud och all annan kommunikation mellan institutionerna och ekonomiska aktörer bör hanteras via en sådan elektronisk kontaktpunkt.

288.  Europaparlamentet begär att kommissionens webbplats om EU-medel som betalats ut till alla medlemsstater bör offentliggöras på ett av institutionernas tre arbetsspråk och innehålla samma uppgifter för alla medlemsstater, åtminstone kontraktets värde, föremålet för kontraktet, kontraktspartens namn, eventuella underleverantörers namn, kontraktslängden och eventuella ytterligare handlingar. Parlamentet påpekar att detta kommer att göra det möjligt för icke-statliga organisationer från alla medlemsstater och medborgarna att se hur pengarna används och hur kostnadseffektiva projekten är.

289.  Europaparlamentet insisterar på att det är de upphandlande myndigheternas uppgift att säkerställa en offentlig upphandling som är marknadsbaserad, genererar ett tillräckligt antal anbud och tillhandahåller en balanserad tillgång för alla ekonomiska aktörer. Parlamentet håller med revisionsrätten om att för den pågående översynen 2016 av budgetförordningen bör kommissionen föreslå att man inför en särskild regelbok för offentlig upphandling. Parlamentet betonar att små och medelstora företag särskilt bör uppmuntras att delta, till skillnad från den nuvarande situationen där endast stora aktörer har en fördel. Det bör finnas regler om undersökning av marknaden före undertecknandet av fastighetskontrakt och om språkanvändningen vid upphandlingar i denna regelbok och avvikelser från 2014 års upphandlingsdirektiv(18) bör motiveras.

290.  Europaparlamentet påminner om att de upphandlande myndigheternas användning av selektiva upphandlingsförfaranden avskräcker potentiella anbudsgivare och förhindrar transparens och information om hur skattebetalarnas pengar används. Parlamentet betonar att rådet under åren 2010–2014 använde sig av selektiva förfaranden för det stora flertalet av sina anbud och att alla EU-institutionerna tillsammans tilldelade 25 % eller fler av sina kontrakt genom ett selektivt förfarande. Parlamentet kräver att sådana förfaranden ska användas i ett mycket begränsat antal fall och motiveras ordentligt.

291.  Europaparlamentet noterar att parlamentet på sin webbplats offentliggör en fullständig årlig förteckning över samtliga kontraktsparter som tilldelats kontrakt med ett värde på över 15 000 EUR, men att parlamentet inte offentliggör samtliga kontrakt. Parlamentet uppmuntrar alla institutioner att tillhandahålla fullständig information om alla kontraktsparter och kontrakt som tilldelats genom offentlig upphandling, även de fall som avser direkttilldelning eller selektiva förfaranden.

292.  Europaparlamentet betonar behovet av ett bredare offentliggörande och upphandlingsmeddelanden som offentliggörs på ett transparent sätt för alla aktörer. Parlamentet påminner om att enligt revisionsrättens iakttagelser ”använde Europaparlamentet ett förhandlat förfarande för att sluta ett fastighetskontrakt på 133,6 miljoner EUR för en byggnad i Bryssel, trots att byggnaden inte existerade när kontraktet undertecknades den 27 juni 2012”, och ignorerade därmed bestämmelsen att enbart befintliga byggnader omfattas av undantaget från upphandling med så brett deltagande som möjligt enligt artikel 134.1 i tillämpningsföreskrifterna. Parlamentet understryker kraftfullt att alla ofärdiga byggnader eller byggnader som ännu inte har uppförts måste vara föremål för öppna och konkurrenskraftiga tilldelningsmetoder och anser att denna politik bör utvidgas till att omfatta alla fastighetskontrakt med tanke på kontraktens komplexitet och de stora belopp som det handlar om.

293.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att EU-institutionerna när det är möjligt bör dela upp kontrakt i delar för att öka deltagandet i sina upphandlingsförfaranden. Parlamentet understryker att rådet 2014 tilldelade ett ramavtal på tio år med ett värde på över 93 miljoner EUR för drift, underhåll, reparation och anpassning av tekniska installationer i rådets nuvarande eller framtida byggnader till ett enda företag utan att dela upp det i delar. Parlamentet påpekar att kommissionen gick till väga på samma sätt 2015 för sitt femåriga kontrakt ”’Ditt Europa – Rådgivning’ – Europeiska unionens kostnadsfria juridiska rådgivningstjänst” med ett värde på nästan 9 miljoner EUR. Parlamentet betonar att bristen på uppdelning tillsammans med orimligt långa ramavtal (tio eller sju år, med ett rekord på 17 år för ett kontrakt som tilldelats av rådet för Justus Lipsius-byggnaden) förstör konkurrensen och uppmuntrar till bristande insyn och potentiell korruption. Parlamentet uppmanar därför samtliga institutioner att upphöra med dessa förfaranden som är helt i strid med den anda av transparens och god praxis som unionen bör främja.

294.  Europaparlamentet kräver att alla EU-institutioner utvecklar och genomför lämpliga verktyg och metoder för granskningar och utvärderingar i syfte att erkänna och signalera förekomsten av oriktigheter. Parlamentet upprepar att det behövs bättre teknik för övervakning, upptäckt, analys och rapportering för att bekämpa bedrägerier och korruption. Parlamentet insisterar på att denna kunskap även måste ställas till medlemsstaternas förfogande. Parlamentet betonar den centrala roll som visselblåsare spelar för att avslöja försummelser, och påminner om att alla EU:s institutioner och byråer måste anta de bindande regler för skydd av visselblåsare enligt artikel 22c i tjänsteföreskrifterna som trädde i kraft den 1 januari 2014.

295.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att kommissionen bör föreslå ändringar till unionens budgetförordning för att möjliggöra en snabb granskning av klagomål från ekonomiska aktörer som anser att de har behandlats orättvist. Parlamentet noterar att en sådan prövning ska göras innan de ekonomiska aktörerna får vända sig till Europeiska ombudsmannen eller unionens domstolar.

296.  Europaparlamentet anser att brottsbekämpning vid offentlig upphandling först och främst kan säkerställas genom inrättandet av behöriga och oberoende utredande organ och byråer som är inriktade på att utreda korruption i samband med offentlig upphandling. Parlamentet påpekar att unionens institutioner och medlemsstater bör dela information och underrättelser om offentlig upphandling sinsemellan och med Olaf, Europol, Eurojust och andra utredningsorgan. Parlamentet rekommenderar med eftertryck att de institutioner som har utredningsbefogenheter, särskilt Olaf, bör förbättra sitt ärendehanteringssystem för att framställa rapporter och statistik om de olika typerna av anklagelser som utreds och om utredningarnas resultat.

297.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens slutsats att unionsinstitutionerna för att möjliggöra effektiv övervakning i efterhand av sin upphandlingsverksamhet bör upprätta ett offentligt arkiv med information om sina upphandlingskontrakt.

298.  Europaparlamentet betonar att en central insamling av uppgifter om offentlig upphandling bidrar till att skapa meningsfull, korrekt och detaljerad statistik med målet att förhindra, upptäcka och utreda korruption vid offentlig upphandling och att vidta lämpliga motåtgärder. Parlamentet betonar att ett tillägg av uppgiftsfält i de centrala upphandlingsdatabaserna (även TED) skulle kunna varna för ”rödflaggade” situationer med avseende på oriktigheter vid offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar unionsinstitutionerna att säkerställa att sådana uppgiftsfält fylls i vid rätt tidpunkt och på ett fullständigt sätt.

299.  Europaparlamentet understryker de utredande journalisternas och de icke-statliga organisationernas roll när det gäller att säkerställa transparens i offentliga upphandlingsförfaranden och upptäcka bedrägerier eller potentiella intressekonflikter. Parlamentet är fullständigt övertygat om att ovannämnda kategorier bör ha full tillgång till Arachne, Orbis och andra berörda instrument och databaser för att göra det möjligt att upptäcka alla misstankar om intressekonflikter eller korruption vid offentliga upphandlingar i EU-institutionerna samt i alla medlemsstater, särskilt med avseende på förvärv med EU-medel.

300.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck alla institutioner och byråer att alltid offentliggöra meritförteckningarna och intresseförklaringarna från mellanchefer och högre chefer, ledamöter, experter och alla typer av ledande organ eller strukturer, även när det handlar om utstationerade nationella experter från medlemsstaterna, eftersom sådana experters meritförteckningar alltid bör vara tillgängliga för allmänheten. Parlamentet understryker att en förklaring om att det inte föreligger några intressekonflikter som några institutioner och byråer fortfarande använder inte är den handling som bör offentliggöras, eftersom bedömningen av huruvida det föreligger någon intressekonflikt eller inte alltid bör göras av oberoende fristående organisationer eller organ.

301.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att regelbundet offentliggöra register över alla missbruk som avser visselblåsarfall samt alla situationer med intressekonflikter eller svängdörrssituationer som upptäckts under övervaknings- eller granskningsprocesser, och begär att revisionsrätten åtminstone en gång per år offentliggör särskilda rapporter om politiken avseende intressekonflikter och de fall med intressekonflikter som har fastställts i alla EU:s byråer och gemensamma företag, särskilt i dem som är kopplade till industrin.

302.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rekommendation att EU-institutionerna bör använda sig av inbördes granskningar för att lära av varandra och utbyta bästa praxis på upphandlingsområdet.

Del XXIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2016 ”EU:s system för certifiering av hållbara biodrivmedel”

303.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, särskilt kommentarerna och rekommendationerna från revisionsrätten. Parlamentet noterar att kommissionen till fullo har accepterat fyra av fem rekommendationer och delvis accepterat en rekommendation. Parlamentet uppmanar kommissionen att på nytt överväga att till fullo acceptera rekommendationen om tillförlitligheten när det gäller uppgifterna från medlemsstaterna.

304.  Europaparlamentet noterar att unionen anses vara ledande inom den globala miljöpolitiken, och att EU fastställer miljönormer på internationell nivå och tillhandahåller bästa praxis för skydd av miljön och upprätthåller en konkurrenskraftig närvaro på den globala marknaden. Parlamentet noterar att unionen i sitt sjunde miljöhandlingsprogram för 2050 fastställer målet ”leva gott inom planetens gränser”. Parlamentet noterar att en av prioriteringarna är att se till att ”vårt välstånd och vår goda miljö bygger på en innovativ kretsloppsekonomi där ingenting slösas bort och där naturresurser förvaltas hållbart och biologisk mångfald skyddas, värderas och återställs på sätt som stärker vårt samhälles motståndskraft”.

305.  Europaparlamentet noterar att unionen i direktivet om förnybar energi(19) gjort ett åtagande om att 2020 ska andelen energi från förnybara energikällor när det gäller alla former av transporter utgöra minst 10 %, vilket endast kan nås genom en betydande användning av biodrivmedel. Parlamentet noterar dock att själva produktionen av biodrivmedel kan kopplas till vissa risker i samband med markanvändningen och att det därför är nödvändigt att säkerställa deras hållbarhet.

306.  Europaparlamentet betonar att införandet av ett effektivt och tillförlitligt system för certifiering av hållbara biodrivmedel är ett av de viktigaste stegen mot ett uppfyllande av de politiska prioriteringar som fastslås i det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet noterar att biodrivmedlens hållbarhet certifieras av frivilliga system som har erkänts av kommissionen. Parlamentet beklagar i detta avseende att revisionsrätten kommit fram till att unionens system för certifiering av hållbara biodrivmedel inte är helt tillförlitligt.

307.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens förfarande för erkännande inte tar hänsyn till en del av de centrala aspekterna när det gäller hållbarhet och rättvis handel, såsom konflikter avseende besittningsrätt till mark, tvångsarbete eller barnarbete, dåliga arbetsvillkor för jordbrukare, hälso- och säkerhetsrisker och inverkan av indirekt ändring av markanvändning, som i andra sammanhang anses vara ytterst relevanta. Parlamentet anser att detta innebär att kommissionens politik inte är konsekvent. Parlamentet uppmanar kommissionen att omforma sina bedömningsförfaranden på ett mer omfattande sätt och att ta med dessa aspekter i sitt kontrollförfarande för de frivilliga systemen. Parlamentet uppmanar kommissionen att kräva att de frivilliga systemen en gång om året utifrån sitt certifieringsarbete rapporterar alla uppgifter om dessa risker.

308.  Europaparlamentet noterar att kommissionen hittills har lagt fram två rapporter om inverkan av EU:s biodrivmedelspolitik på den sociala hållbarheten i unionen och i tredjeländer och om inverkan på tillgången till livsmedel till överkomligt pris. Parlamentet beklagar att dessa rapporter endast innehåller begränsad information och otydliga slutsatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra rapporteringssystemet och förse parlamentet med en detaljerad analys i syfte att informera allmänheten om dessa viktiga frågor.

309.  Europaparlamentet noterar med stor oro att produktionen av biobränsle kan konkurrera med odlingen av livsmedelsgrödor och att den omfattande spridningen av grödor som odlas för biodrivmedelsproduktion kan få en enorm inverkan på miljö- och hälsonormerna i utvecklingsländerna, t.ex. i Sydamerika eller södra Asien, och att detta kan leda till en omfattande avskogning och minskning av det traditionella jordbruket, vilket får långsiktiga socioekonomiska konsekvenser för lokalsamhällen. Parlamentet beklagar att kommissionen inte alls tar upp bredare utvecklingsfrågor i utvecklingsländerna i sina rapporter. Parlamentet uppmanar kommissionen att anta en mer enhetlig och konsekvent strategi för sin miljö-, energi- och utvecklingspolitik samt andra liknande frågor. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga särskild vikt vid de effekter som indirekta ändringar av markanvändningen har.

310.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen har erkänt frivilliga system som inte hade tillfredsställande kontrollrutiner för att garantera att ursprunget till biodrivmedel framställda av avfall verkligen var avfall eller att biodrivmedelsråvaror som odlats inom unionen verkligen uppfyllde unionens miljökrav på jordbruksområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera att producenter av råvaror till biodrivmedel i unionen verkligen uppfyller unionens miljökrav på jordbruksområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tillräckliga bevis för ursprunget till avfall och restprodukter som används vid produktion av biodrivmedel.

311.  Europaparlamentet noterar med oro att några av de erkända systemen inte var tillräckligt transparenta eller hade förvaltningsstrukturer där endast ett fåtal ekonomiska aktörer var företrädda. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att de frivilliga systemen inte är föremål för någon intressekonflikt och att säkerställa en effektiv kommunikation med övriga intressenter.

312.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de frivilliga systemen och de ekonomiska aktörerna präglas av transparens genom att kräva att det inrättas en officiell webbplats för systemen där det ska finnas allmänt tillgänglig detaljerad information om de frivilliga systemen, deras certifieringsförfaranden, anställd personal, utfärdade certifikat, granskningsrapporter, klagomål och de ekonomiska aktörer som de samarbetar med.

313.  Europaparlamentet noterar med oro att kommissionen inte övervakar hur de erkända frivilliga systemen fungerar och därmed inte kan få några garantier för certifieringarnas kvalitet. Parlamentet beklagar att det inte finns något särskilt system för klagomål vilket innebär att kommissionen inte kan kontrollera om klagomål hanteras korrekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett övervakningssystem som säkerställer om de frivilliga systemens certifieringsförfaranden följer de standarder som lagts fram för erkännande. Parlamentet uppmanar kommissionen att begära att de frivilliga systemen inrättar transparenta, användarvänliga, informativa och tillgängliga system för klagomål på sina webbplatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka systemen för klagomål och att vid behov vidta åtgärder.

314.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen utfärdar noter med anvisningar till de frivilliga systemen som kan bidra till att främja bästa praxis och ökad effektivitet. Parlamentet noterar dock att noterna inte är bindande och inte genomförts till fullo. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra dessa noter bindande för de frivilliga systemen för att se till att kraven uppfylls.

315.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna ansvarar för att se till att den statistik om hållbara biodrivmedel som rapporteras till kommissionen är tillförlitlig, men påpekar att det finns en risk för att statistiken överskattas. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett krav för medlemsstaterna att underbygga sin statistik med bevis i form av t.ex. ett intyg eller en deklaration från den enhet som har ansvaret för att samla in uppgifter om biodrivmedel och överlämna dem till den nationella myndigheten, som skickar dem vidare till Eurostat.

316.  Europaparlamentet påpekar på nytt att medlemsstaternas uppgifter ofta inte är möjliga att jämföra på grund av att de använder olika definitioner, vilket i princip gör det omöjligt att få en bild av den verkliga situationen. Parlamentet uppmanar kommissionen att harmonisera definitionen av ämnen som utgör avfall och som inte sedan tidigare finns med i förteckningen i direktivet om förnybar energi, men som används för produktion av avancerade biodrivmedel i anläggningar som fanns innan direktiv (EU) 2015/1513(20) om ändring av direktivet om förnybar energi antogs.

317.  Europaparlamentet noterar med oro att det särskilda värdet (dubbelräkning) av biodrivmedel som tillverkats av avfall och restprodukter ökar risken för bedrägerier. Parlamentet påpekar att det behövs en dialog mellan kommissionen och medlemsstaterna om övervakning och förebyggande av bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en sådan dialog.

318.  Europaparlamentet välkomnar exemplet på ett frivilligt system som nämns i revisionsrättens rapport, som innebär att höga krav ställs på en hållbar produktion som inte bara syftar till att förhindra skador på miljön, bland annat att skydda mark, vatten och luft, säkra arbetsvillkor och respekt för mänskliga rättigheter, arbetstagares rättigheter och markrättigheter. Parlamentet anser att detta är ett exempel på bästa praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga inrättandet av en plattform för de frivilliga systemen där bästa praxis skulle kunna utbytas.

Del XXIV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2016 ”Att genomföra EU:s budget med hjälp av finansieringsinstrument – lärdomar av programperioden 2007–2013”

319.  Europaparlamentet välkomnar iakttagelserna och rekommendationerna i revisionsrättens rapport.

320.  Europaparlamentet beklagar att den samlade överblicken över finansieringsinstrumenten inte visar på någon framgångsrik åtgärd för att förbättra investeringarna i unionen. Parlamentet noterar att i första hand kommissionen, men även medlemsstaterna, har tagit på sig större risker och beklagar att den privata sektorns bidrag till dessa varit obetydliga.

321.  Europaparlamentet betonar de höga förvaltningskostnaderna och förvaltningsavgifterna i förhållande till den faktiska utbetalningen till slutmottagare. Parlamentet föreslår att skattetak ska fastställas för finansiella intermediärer. Parlamentet påpekar att storleken på specifika storleken på medlen i Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden bör ses över för att när så är möjligt dra fördel av de betydande besparingar som kan göras i kostnaderna för att genomföra instrumenten.

322.  Europaparlamentet anser att kommissionen har goda förutsättningar att ge medlemsstaterna ytterligare vägledning om hur de ska inrätta sådana finansieringsinstrument i medlemsstaterna eller på EU-nivå (som förvaltas direkt eller indirekt av kommissionen). Parlamentet betonar betydelsen av att se till att finansieringsinstrument inte är föremål för oacceptabla arrangemang för skatteflykt.

323.  Europaparlamentet är bekymrat över att skattebeslut i en del fall har använts för att göra finansieringsinstrumenten attraktivare för investerare i den privata sektorn. Parlamentet beklagar att kommissionen anser att förhandsbesked i skattefrågor i sig inte kan anses strida mot dess egen politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att förhindra varje form av skattebeslut om användningen av unionens finansieringsinstrument.

324.  Europaparlamentet instämmer i åsikten att de lärdomar som dragits från den granskade programperioden (2007–2013) ska återspeglas när finansieringsinstrumenten för europeiska struktur- och investeringsfonderna inrättas. Parlamentet anser särskilt att förslagen bör riktas in på prestationer och resultat, snarare än endast på efterlevnad. Parlamentet framhåller att projekten måste tillför ett mervärde för den regionala specialiseringen och ekonomiska utvecklingen i europeiska regionerna.

325.  Europaparlamentet beklagar att den rättsliga grunden under den förra perioden gjorde det möjligt för medlemsstaterna att frysa en del av bidragen på konton hos de banker och finansiella intermediärer som förvaltar fonderna, utan att medlen faktiskt används för sina avsedda syften. Parlamentet noterar de ändringar som kommissionen infört i sina riktlinjer om avslutande av program. Parlamentet uppmanar kommissionen att aktivt övervaka situationen i syfte att undvika sådan praxis i framtiden.

326.  Europaparlamentet anser att multiplikatoreffekten bör illustrera i vilken omfattning den privata finansieringen attraherats av både unionens och medlemsstaternas ursprungliga finansiella bidrag. Parlamentet beklagar att iakttagelserna från revisionsrättens särskilda rapport visar att finansieringsinstrumenten inte lyckades attrahera privat kapital varken med delad eller med central förvaltning. Parlamentet anser att medlemsstaternas medfinansiering av finansiella instrument bör, tillsammans med unionens bidrag, ses som en del av den offentliga finansieringen.

327.  Europaparlamentet begär att kommissionen i budgetförordningen ska fastställa en definition av finansieringsinstrumentens hävstångseffekt, som är tillämplig på EU-budgetens alla områden, och som klart och tydligt skiljer mellan hävstångseffekten från privata och nationella offentliga bidrag inom det operativa programmet och/eller ytterligare privata eller offentliga kapitalbidrag samt beaktar den berörda typen av instrument. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna ska anstränga sig ytterligare när det gäller insamling, hantering och delning av information om finansieringsinstrumentens revolverande effekt.

328.  Europaparlamentet framhåller behovet att från början tillhandahålla tydliga och konkreta beräknade hävstångseffekter för framtida finansieringsinstrument. När det gäller Europeiska regionala utvecklingsfondens och Europeiska socialfondens finansieringsinstrument under programperioden 2007–2013 förväntar sig parlamentet att kommissionen ser till att medlemsstaterna lämnar fullständiga och tillförlitliga uppgifter om privata bidrag till kapitalet, både genom de operativa programmen och i tillägg till dem.

329.  Europaparlamentet anser att innan ett beslut fattas om finansieringstekniska åtgärder för relevanta infrastrukturprojekt ska förvaltningsmyndigheterna se till att deras förslag vederbörligen motiveras genom en oberoende förhandsbedömning av hög kvalitet, baserad på en standardiserad och allmänt vedertagen metod. När kommissionen godkänner operativa program som omfattar berörda infrastrukturprojekt bör den kontrollera att de stämmer överens med en oberoende förhandsbedömning och se till att bedömningen håller god kvalitet.

330.  Europaparlamentet rekommenderar att förvaltningsmyndigheterna kopplar ersättningen till fondförvaltare till kvaliteten på faktiskt gjorda investeringar, mätt i deras bidrag till uppfyllandet av det operativa programmets strategiska mål och till värdet på de resurser som återförts till verksamheten från investeringar som gjorts av instrumentet.

331.  Europaparlamentet rekommenderar ett proaktivt tillvägagångssätt och tekniskt stöd på plats från förvaltningsmyndigheternas och EU-institutionernas sida när det gäller en bättre användning av finansieringsinstrumenten i regionen.

332.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för att kommissionen bör göra en jämförande analys av genomförandekostnaderna för bidrag och finansieringsinstrument (med central och delad förvaltning) när det gäller programperioden 2014–2020 för att ta reda på deras faktiska storlek och deras inverkan på förverkligandet av Europa 2020-målen och sammanhållningspolitikens elva tematiska mål. Parlamentet noterar att den informationen skulle vara särskilt relevant när lagstiftningsförslagen inför perioden efter 2020 ska utarbetas. Parlamentet efterlyser en fullständig resultatutvärdering före utgången av 2019 för att diskutera framtiden för sådana instrument.

Del XXV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2016 ”Att stärka den administrativa kapaciteten i Montenegro: framsteg har gjorts men bättre resultat krävs på många centrala områden”

333.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, stöder dess rekommendationer och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa rekommendationer i arbetet med att stärka Montenegros administrativa kapacitet.

334.  Europaparlamentet gläder sig åt det faktum att unionens föranslutningsstöd har bidragit till att stärka den administrativa kapaciteten. Parlamentet noterar dock framsteg på många centrala områden endast har varit mycket långsamma.

335.  Europaparlamentet beklagar att trots att projekten i allmänhet gav förväntade resultat var dessa inte alltid hållbara, delvis på grund av den politiska viljan och yttre faktorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på resultaten av framgångsrika projekt som är hållbara, har ett kvantifierbart mervärde och genomfördes och användes i enlighet med reglerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra den strategiska planeringen och se till att projekten är hållbara och bärkraftiga genom att göra detta till ett villkor för projekten.

336.  Europaparlamentet beklagar det klena engagemanget från nationella myndigheter, vilket får negativa effekter på hur det administrativa kapacitetsuppbyggandet fortskrider. De nationella myndigheterna uppmanas att följa upp de resultat som projektet gett så att effektiviteten kan öka. Parlamentet betonar dock att stark politisk vilja behövs för att på ett effektivt sätt ta itu med frågan om att avpolitisera och disciplinera statsförvaltningen.

337.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att projekten i de flesta fall samordnades väl med andra projekt som får föranslutningsstöd eller där givare är inblandade. Parlamentet betonar att det också fanns fall av svagare samordning som lett till överlappningar mellan vissa av insatserna. Kommissionen uppmanas att bättre samordna sina åtgärder för Montenegro med andra projekt där många mottagare är inblandade.

338.  Europaparlamentet beklagar att det i kommissionens rapport inte fanns tillräcklig information som visar på framsteg över tiden när det gäller att stärka den administrativa kapaciteten. Parlamentet noterar att rapporterna inte alltid behandlade samma delar av den offentliga administrationen och att kriterierna för att bedöma den administrativa kapaciteten inte alltid var tydliga, vilket gör jämförelser över tiden svårare.

339.  Europaparlamentet välkomnar dock de nya rapporteringsmetoderna för den årliga utvärderingen i 2015 års framstegsrapport som lett till mer harmonisering av bedömningsskalorna och bättre jämförbarhet. Kommissionen uppmanas att i framtiden bygga vidare på detta rapporteringssystem.

340.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har använt icke-finansiella medel väl för att stödja en reformprocess i form av en politisk dialog, men betonar att viktiga frågor förblir olösta.

341.  Europaparlamentet beklagar, trots att vissa resultat uppnåtts under det senaste året för att genomföra korruptionsbekämpande lagstiftning, att framstegen i kampen mot korruption förblir långsamma. Parlamentet betonar att hela rättsstatssystemet behöver generera mer resultat med särskilt fokus på att stärka kampen mot korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet begär att kommissionen uppmuntrar nationella myndigheter att stärka sin kapacitet för att genomföra finansiella utredningar och skydda visselblåsare.

342.  Europaparlamentet välkomnar att byrån för bekämpning av korruption inledde sitt arbete 2016. Parlamentet noterar dock att korruption förblir vanligt förekommande på många områden och fortfarande är ett allvarligt problem.

343.  Europaparlamentet noterar att decentralisering av projektförvaltning kan leda till värdefullt kapacitetsuppbyggande i de operativa strukturerna tack vare detaljerade förhandskontroller. Parlamentet noterar vidare att verkliga resultat potentiellt kan uppnås genom spridning av den goda praxis för projektförvaltning som byggts upp i strukturerna för föranslutningsstöd till resten av den offentliga förvaltningen inom samma område. Kommissionen uppmanas att utnyttja dessa möjligheter för att göra kapacitetsuppbyggandet i Montenegro effektivare. Kommissionen uppmanas också att uppmuntra de nationella myndigheterna att överväga att använda god praxis för kapacitetsuppbyggande.

344.  Europaparlamentet noterar att Montenegro anses vara det land i regionen som kommit längst i sin anslutningsprocess. Parlamentet betonar att unionen har spelat en oersättlig roll i landet. Parlamentet beklagar dock att Montenegro på senare tid skakats av politisk instabilitet och polarisering och av en hårdnande kamp om inflytande mellan Ryssland och Nato, till vars styrkor Montenegro kommer att ansluta sig 2017. Kommissionen uppmanas att fortsätta den politiska dialogen med nationella myndigheter för att bidra till att uppnå kompromisser mellan regering och opposition.

Del XXVI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 22/2016 ”EU:s stödprogram för kärnkraftsavveckling i Litauen, Bulgarien och Slovakien: vissa framsteg har gjorts sedan 2011 men stora utmaningar väntar”

345.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens hängivna arbete för att avveckla kärnkraftverk, i enlighet med den nuvarande och 2011 års särskilda rapport(21).

346.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer, och kommissionen accepterade helt och hållet majoriteten av dessa.

347.  Europaparlamentet påminner om att budgetkontrollutskottet sedan 2012 särskilt intresserar sig för frågan om kärnkraftsavveckling, och att det därför anordnade informationsuppdrag till de tre kärnkraftverken under 2012, 2013 och 2014.

348.  Europaparlamentet betonar att kärnsäkerhet är ytterst viktigt, inte bara för de berörda medlemsstaterna utan för befolkningen i hela unionen och dess grannskap.

349.  Europaparlamentet betonar att man i Litauen måste prioritera bortskaffandet och en säker lagring av kärnbränslestavarna i reaktor 2.

350.  Europaparlamentet påminner om att en av huvudorsakerna till förseningar i Litauen var att tekniska och kommersiella tvister mellan nationella myndigheter och externa uppdragstagare förblev olösta i flera år. Parlamentet anser att för att undvika att ett sådant problem hindrar avvecklingsprocessen bör särskilda projektledningsteam utses. Parlamentet frågar kommissionen om sådana projektledningsteam har inrättats i alla tre berörda medlemsstater.

351.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att Slovakiens högre revisionsorgan hade planerat in en revision av Javys(22) för 2015. Parlamentet ber att få information om resultatet av denna revision. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang de behöriga myndigheterna i Bulgarien och Litauen att också granska avvecklingsprocessen i Ignalina och Kozloduy.

352.  Europaparlamentet oroar sig över förseningarna när det gäller arbetet med faciliteter för lagring av låg- och medelaktivt radioaktivt avfall. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera parlamentets behöriga utskott om de framsteg som gjorts.

353.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera sitt behöriga utskott om ansträngningarna för att minska finansieringsunderskottet, särskilt i Litauen.

354.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten uppskattade avvecklingskostnaderna i de tre medlemsstaterna, inklusive slutförvaring av högaktivt avfall och använt kärnbränsle, till 11 388 miljoner EUR. Parlamentet anser att avvecklingskostnaderna inte bör inkludera slutförvaring av högaktivt avfall och använt kärnbränsle, eftersom detta tillhör medlemsstaternas behörighetsområde och bör täckas av nationella medel.

355.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med de tre berörda medlemsstaterna lägga fram en rapport om det nuvarande läget för hanteringen av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall som genereras till följd av avvecklingen av de tre kärnkraftverken.

356.  Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att undersöka alternativ när det gäller att identifiera geologiska förvar för högaktivt kärnavfall.

357.  Europaparlamentet understryker att stängningen av kärnkraftverket Ignalina var ett villkor i samband med Litauens anslutning till unionen, i utbyte mot unionens stöd för stängningen, avvecklingen och lindringen av de sociala och ekonomiska konsekvenserna, i enlighet med protokoll nr 4 i 2003 års anslutningsfördrag. Parlamentet noterar att Litauen har iakttagit sina skyldigheter när det gäller stängningen av Ignalinas kärnreaktorer enligt den överenskomna tidsplanen. Parlamentet är emellertid bekymrat över den försenade avvecklingen och föreslår därför att unionens myndigheter ska utöva en mer grundlig kontroll av processen.

358.  Europaparlamentet påminner om att kärnsäkerhet är ytterst viktigt för befolkningen i hela unionen och noterar revisionsrättens rekommendationer angående den fortsatta finansieringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig bedömning av behovet av att fortsätta med de särskilda finansieringsprogrammen för kärnkraftsavveckling i Litauen, Bulgarien och Slovakien efter 2020. Parlamentet understryker att all eventuell ny EU-finansiering efter 2020 som föreslås av kommissionen för kärnkraftsavveckling i de tre medlemsstaterna bör inbegripa tydliga regler och rätt incitament för genomförandet av avvecklingen med effektivare kontrollmekanismer både med avseende på finansiering och tidsplan, samtidigt som parlamentet understryker behovet av en effektiv användning av unionens finansiella resurser.

359.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla framtida kostnader för kärnkraftsavveckling och slutförvaring av använt bränsle redovisas korrekt och beräknas i enlighet med internationella standarder och EU-lagstiftningen.

360.  Europaparlamentet begär att kommissionen utvärderar handlingsplaner i de tre länderna för att föreslå gemensamma upphandlingar för projekt som är likadana, särskilt för konsulttjänster och utformning av faciliteter för avfallsförvar.

361.  Europaparlamentet ber kommissionen att utvärdera avvecklingsprocessen i Litauen, Bulgarien och Slovakien, inklusive den kostnadseffektiva användningen av EU:s ekonomiska stöd, för finansieringsperioden 2007–2013.

362.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling att granska hur stödfonderna för avveckling fungerade mellan 2007 och 2013.

363.  Europaparlamentet är chockat över revisionsrättens slutsats att kommissionens bedömning av respektive finansieringsplan och detaljerad avvecklingsplan för finansieringsperioden 2014–2020, det vill säga av det andra och tredje förhandsvillkoret(23), inte var tillfredsställande. Parlamentet undrar vem som bär det ekonomiska ansvaret för detta misslyckande i kommissionen. Parlamentet önskar i detta sammanhang få information om den genomförda handlingsplan som åtgärdade de upptäckta bristerna.

Del XXVII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 23/2016 ”Sjötransporten inom EU: på stormigt hav – till stora delar oändamålsenliga och ohållbara investeringar”

364.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport och stöder dess rekommendationer.

365.  Europaparlamentet välkomnar att sjötransporten har vuxit i unionen under det senaste årtiondet trots de betydande skillnaderna mellan medlemsstaternas användning av hamnarna.

366.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas investeringspolitik för hamnar fastställs i enlighet med politiska beslut på nationell nivå som kan skilja sig från unionens strategi, som också fastställs av medlemsstaterna. Parlamentet anser att kommissionens främsta uppgift bör vara att säkerställa att nationella insatser för att finansiera infrastruktur i unionen är förenliga med unionens transportpolitik och att anpassa dem till strategier på unionsnivå. Parlamentet beklagar att kommissionen inte förfogar över alla instrument för att säkerställa en sådan överensstämmelse.

367.  Europaparlamentet konstaterar att investeringar i hamninfrastruktur är långsiktiga investeringar. Parlamentet beklagar dock att avkastningen på investeringarna i de flesta fall är liten och långsam.

368.  Europaparlamentet beklagar att nationella utvecklingsstrategier för hamnar för det mesta togs fram men att stabila planer för genomförande och samordningen fortfarande är ett problem.

369.  Europaparlamentet är mycket oroat över att revisionsrätten ansåg att rapporteringen om uppgifter om total kapacitet var bristfällig och att rapporteringen om tillgänglig kapacitet var otillförlitlig.

370.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte tillhandahåller uppgifter om stomhamnarnas kapacitet, vilket hindrar kommissionens kapacitetsövervakning. Parlamentet betonar att det är viktigt att situation förbättras så att kommissionen kan lägga fram en plan för hamnutveckling som omfattar hela unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa ett tydligt rapporteringssystem för uppgifter från medlemsstaterna.

371.  Europaparlamentet anser att samordningen mellan Europeiska investeringsbanken och kommissionens avdelningar kan förbättras med bättre samarbete och mer transparenta förfaranden.

Del XXVIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 25/2016 ”Systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS): ett användbart verktyg för att fastställa stödberättigandet för jordbruksmark – men det skulle kunna förvaltas bättre”

372.  Med utgångspunkt från en kvantifierad kostnadsnyttoanalys och en riskbedömning rekommenderar Europaparlamentet medlemsstaterna att under den innevarande perioden för den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) öka sina ansträngningar att göra uppgifterna i systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS) tillförlitligare genom att i tid och grundligt uppdatera systemet. Parlamentet anser att eftersom pro rata-bedömningen är så komplex bör de medlemsstater som använder detta alternativ, under den innevarande GJP-perioden, anstränga sig ytterligare för att ta fram en pro rata-katalog med tydliga beskrivningar och bedömningskriterier och använda kompletterande tekniska verktyg för att göra analysen av ortobilder mer objektiv och säkerställa att den kan göras om. Parlamentet rekommenderar att medlemsstaterna även överväger att registrera uppgifter om ägande och arrende i sina LPIS-system när det är görligt och kostnadseffektivt.

373.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att med stöd från kommissionen under den innevarande GJP-perioden utforma och införa en ram för att bedöma kostnaden för att driva och uppdatera sina LPIS-system. Parlamentet anser att på så sätt skulle medlemsstaterna kunna mäta hur deras LPIS-system presterar och hur kostnadseffektiva systemförbättringar är.

374.  Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att säkerställa att de, med hjälp av sina LPIS-system, på ett tillförlitligt sätt identifierar, registrerar och på ett ändamålsenligt sätt övervakar områden med ekologiskt fokus, permanent gräsmark och nya markkategorier. Parlamentet rekommenderar att de även gör en kostnads-nyttoanalys med avseende på inbegripandet av alla landskapselement som skyddas av tvärvillkor eller miljöprogram för jordbruket i LPIS-systemen, för att ytterligare förstärka övervakningen och skyddet av element med gynnsam inverkan på miljön och den biologiska mångfalden.

375.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att på nytt se över den nuvarande rättsliga ramen för att förenkla och effektivisera de LPIS-relaterade reglerna för nästa GJP-period och till exempel ompröva behovet av stabilitetströskeln på 2 % och 100-trädsregeln.

376.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att innan kvalitetsbedömningarna inleds 2017 göra en kostnadsnyttoanalys för att fastställa om urvalen för kvalitetsbedömning kan bli mer representativa så att populationen av skiften i LPIS täcks bättre.

377.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att med början 2016 förbättra sin övervakning av kvalitetsbedömningarnas resultat genom att analysera eventuella inkonsekvenser i rapporteringen av dem, följa upp dem, ge medlemsstaterna återkoppling och se till att handlingsplaner utarbetas och genomförs när det krävs. Parlamentet uppmanar att kommissionen dessutom varje år gör en detaljerad trendanalys av varje medlemsstat och alla typer av referensskiften så att potentiella problem kan upptäckas i god tid.

Del XXIX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 26/2016 ”Att förenkla tvärvillkoren och göra dem mer ändamålsenliga är fortfarande en svår uppgift”

378.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att som ett led i sin konsekvensbedömning när det gäller GJP efter 2020 undersöka hur den kan vidareutveckla sina uppsättningar indikatorer för bedömningen av tvärvillkorens resultat. Parlamentet rekommenderar också kommissionen att undersöka hur man med hjälp av indikatorerna kan bedöma jordbrukarnas efterlevnad av reglerna om tvärvillkor, i syfte att stärka tillämpningen och genomförandet av miljönormer inom jordbruket för att säkerställa konsekvens när det gäller GJP.

379.  Europaparlamentet rekommenderar att för att se till att problemen inte upprepas kommer kommissionen att beakta olika krav i enlighet med lokala och territoriella behov. Parlamentet anser dessutom att betalningsnivåerna i högre grad bör kopplas till de krav som ställs på jordbrukarna, för att göra det möjligt att ta itu med särskilda miljöproblem och också att kompensera jordbrukare för de begränsningar som de samtidigt har ålagts.

380.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att från och med nu förbättra informationsutbyte om överträdelser som har med tvärvillkoren att göra mellan berörda avdelningar och på så sätt hjälpa dem att hitta orsakerna till överträdelserna och vidta lämpliga åtgärder för att komma till rätta med dem.

381.  När det gäller GJP efter 2020 uppmanar Europaparlamentet kommissionen att förbättra reglerna avseende tvärvillkor för kontroller på plats och kommer att uppmana medlemsstaterna att genomföra sina nuvarande administrativa kontroller på ett effektivt sätt genom att använda all relevant information som finns tillgänglig. Parlamentet anser att detta bör göra att man kan koncentrera sig på centrala kontrollpunkter på ett mer ändamålsenligt sätt.

382.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att som ett led i sin konsekvensbedömning när det gäller GJP efter 2020 analysera erfarenheterna av att ha två system med liknande miljömål (normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och miljöanpassning) och se till att det finns större synergieffekter mellan dem. Parlamentet anser att vid analysen bör den beakta sådana kriterier som vilken effekt normerna har på miljön och hur jordbrukarna tidigare har följt reglerna.

383.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att efter rapporten om GJP:s resultat som ska läggas fram i slutet av 2018 ta fram en metod för hur man mäter kostnaderna för tvärvillkor.

384.  Europaparlamentet föreslår att kvalitativa indikatorer och mer konkreta mål fastställs för tvärvillkorsåtgärderna. Parlamentet rekommenderar en smidig, snabb och förenklad ansökningsmetod för stödmottagarna.

385.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att när det gäller GJP efter 2020 främja en mer harmoniserad tillämpning av sanktioner på EU-nivå genom att ytterligare förtydliga begreppen allvar, omfattning, varaktighet, upprepning och avsiktlighet, men även att ta hänsyn till de särskilda villkoren i de olika medlemsstaterna. För att uppnå detta mål anser parlamentet att minimivillkor bör införas på EU-nivå.

386.  Europaparlamentet anser att indikatorerna för perioden 2014–2020 och därefter bör bedöma det faktiska resultatet av genomförandet av tvärvillkor, vilket är en lärdom som kan dras från perioden 2007–2013.

Del XXX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 27/2016 ”Europeiska kommissionens förvaltning – bästa praxis?”

387.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att i enlighet med vad som krävs av europeiska företag av allmänt intresse, när den beslutar att inte följa bästa praxis, förklara sina skäl till detta. Parlamentet rekommenderar också kommissionen att starkt fokusera på resultat samtidigt som man drar lärdomar av tidigare erfarenheter.

388.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att

   a) uppmana tjänsten för internrevision att utföra mer granskningsarbete när det gäller förvaltningsfrågor på hög nivå,
   b) slutföra anpassningen av sin ram för intern kontroll till COSO 2013,
   c) ytterligare tidigarelägga offentliggörandet av årsredovisningen,
   d) sammanställa information som redan har presenterats i flera olika befintliga rapporter i en enda redovisningsrapport eller serie rapporter, under sin ordförandes ledning, som innehåller räkenskaperna men även
   en årsberättelse om styrningen,
   en genomgång av operativa och strategiska risker,
   en rapport om icke-finansiella resultat,
   information om verksamheten under året och framstegen mot att nå de politiska målen,
   en rapport om revisionskommitténs roll och slutsatser och
   en förklaring om den finanspolitiska hållbarheten på lång och medellång sikt, vid behov kompletterad med länkar till information i andra rapporter,
   e) lägga fram denna redovisningsrapport eller serie rapporter för granskning av räkenskaperna. Europaparlamentet anser att den/de sistnämnda rapporten/rapporterna måste vara analytiska, kompakta, lättbegripliga och tillgängliga för revisorer, arbetstagare och EU-medborgare, samtidigt som de internationella redovisningsstandarderna strikt respekteras och bästa praxis används,
   f) offentliggöra den uppskattade felnivån, som grundas på en sund metod, som en del av årsredovisningen eller i den åtföljande informationen samt engagera aktörer, inbegripet parlamentet, i varje steg samtidigt som man väljer den statistiska metoden för att uppskatta fel. Europaparlamentet anser att metoden bör vara tydlig och konsekvent,
   g) regelbundet uppdatera och offentliggöra sina styrformer och förklara sitt val av strukturer och förfaranden inom den ram som tillämpas,
   h) göra kommittén för revisionsuppföljning till en revisionskommitté med en majoritet av oberoende, externa ledamöter och utöka dess mandat till att omfatta riskhantering, finansiell rapportering samt arbete i och resultatet från enheterna för efterhandskontroll och revisionsdirektoraten.

389.  Europaparlamentet insisterar på att

   a) styrningen på hög nivå av internationella organisationer måste följa en affärsmodell och bör vara transparent, ansvarsfull och, viktigast av allt, effektiv,
   b) styrningen på hög nivå måste anpassas till en allt mer föränderlig värld och den måste utvecklas och upptäcka potentiella utmaningar innan dessa leder till problem,
   c) de horisontella och vertikala förhållandena mellan kommissionens olika strukturer måste vara tydliga och spårbara; processen för att minska byråkratin måste fortsätta; större samordning mellan de olika strukturerna rekommenderas också,
   d) större synlighet när det gäller resultaten i medlemsstaterna från den årliga styrningen behövs; sunda uppgifter som offentliggörs och presenteras på ett effektivt sätt kan vara till stöd för viktiga beslut,
   e) noggranna utvärderingar på förhand, i efterhand och efter halva tiden bör säkerställa värdet för varje euro som spenderas; för att underlätta engagemang bör dokumentet tillhandahålla information om de relevanta kostnaderna och fördelarna i samband med alla utgifter,
   f) en strategisk användning av offentlig upphandling bör främjas: medlemsstaterna spenderar årligen ungefär 14 % av sin budget för inköp av tjänster, arbeten och leveranser; offentlig upphandling bör och måste användas som ett viktigt instrument för att uppnå Europa 2020-målen.

Del XXXI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 28/2016 ”Att hantera allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i EU: viktiga steg har tagits men mer behöver göras”

390.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport, stöder dess rekommendationer och uppmanar kommissionen att beakta dessa rekommendationer när man genomför ytterligare åtgärder för att beakta allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa i unionen.

391.  Europaparlamentet upprepar revisionsrättens rekommendation att erfarenheterna från den första rapporteringscykeln måste utnyttjas på lämpligt sätt inför nästa rapport. Parlamentet anser att för att säkerställa att rapporteringen i framtiden är korrekt måste processen vara enhetlig i alla medlemsstater.

392.  Europaparlamentet noterar de framsteg som gjorts sedan folkhälsostrategin för 2008–2013 men betonar att det behövs en bättre och mer strategisk övervakning.

393.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation att hälsosäkerhetskommittén ska utveckla en strategisk plan för att ta itu med de operativa och strategiska utmaningar som den står inför.

394.  Europaparlamentet noterar att Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar inte har någon formell process för att på ett effektivt sätt svara på förfrågningar om hjälp. Parlamentet anser att en sådan situation är oacceptabel.

395.  Europaparlamentet rekommenderar att de olika kommissionsavdelningarna med hälsorelaterade uppgifter och Generaldirektoratet för hälsa och livsmedelssäkerhet håller på att utarbeta en strukturerad metod för att förbättra samarbetet.

396.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte har agerat kollektivt för att påskynda den gemensamma upphandlingen av pandemiskt influensavaccin och konstaterar att influensan årligen påverkar hälso- och sjukvården i de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet anser att en samordnad metod i alla medlemsstater skulle gynna EU-medborgarnas hälsa och minska kostnaderna.

397.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar att samarbeta för att ytterligare utveckla systemet för tidig varning och reaktion. Parlamentet betonar att det är viktigt att ett sådant system, som har använts i stor omfattning, uppgraderas så att det återspeglar tekniska förändringar och utnyttjas på bästa sätt.

o
o   o

398.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten, och att se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0143.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) Rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse (EGT L 135, 30.5.1991, s. 40).
(8) Direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, s. 36).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/429 av den 9 mars 2016 om överförbara djursjukdomar och om ändring och upphävande av vissa akter med avseende på djurhälsa (”djurhälsolag”) (EUT L 84, 31.3.2016, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 913/2010 av den 22 september 2010 om ett europeiskt järnvägsnät för konkurrenskraftig godstrafik (EUT L 276, 20.10.2010, s. 22).
(11) Rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung (EUT L 180, 19.7.2000, s. 22).
(12) Rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling (EUT L 303, 2.12.2000, s. 16).
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier och om ändring av förordning (EEG) nr 1612/68 och om upphävande av direktiven 64/221/EEG, 68/360/EEG, 72/194/EEG, 73/148/EEG, 75/34/EEG, 75/35/EEG, 90/364/EEG, 90/365/EEG och 93/96/EEG (EUT L 158, 30.4.2004, s. 77).
(14) Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former och uttryck för rasism och främlingsfientlighet med hjälp av straffrättslig lagstiftning (EUT L 328, 6.12.2008, s. 55).
(15) Europaparlamentets resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer (EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 112)..
(16) EUT C 378, 24.12.2013, s. 1.
(17) Se bilaga III till särskild rapport nr 14/2016, s. 74–76.
(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
(19) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara källor och om ändring och upphävande av direktiv 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
(20) EUT L 239, 15.9.2015, s. 1.
(21) Särskild rapport nr 16/2011 EU:s ekonomiska stöd till avvecklingen av kärnkraftverk i Bulgarien, Litauen och Slovakien: uppnådda resultat och framtida utmaningar.
(22) Jadrové vyrad'ovacia spoločnost' (JAVYS): Ägare av kärnkraftverket och ansvarig för avvecklingen av kärnkraftverket Bohunice.
(23) Se COM(2011)0783, rådets förordningar (Euratom) nr 1368/2013 och (Euratom) nr 1369/2013 och kommissionens genomförandebeslut C(2014)5449.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – åttonde, nionde, tionde och elfte EUF
PDF 436kWORD 67k
Beslut
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015 (2016/2202(DEC))
P8_TA(2017)0145A8-0125/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av balansräkningarna och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015 (COM(2016)0485 – C8-0326/2016),

–  med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om Europeiska utvecklingsfonden (COM(2016)0386),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015, med kommissionens svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för budgetåret 2015 (05376/2017 – C8-0081/2017, 05377/2017 – C8-0082/2017, 05378/2017 – C8-0083/2017, 05379/2017 – C8-0084/2017),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674), och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338 och SWD(2016)0339),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(3) och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet)(5),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS–EG konventionen(6),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG fördraget är tillämplig(7),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 17 juli 2006 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(8),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 24 juni 2013 och den 26 juni 2013 mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig(9),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG konventionen(10),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(11),

–  med beaktande av artikel 50 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(12),

–  med beaktande av artikel 48 i rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden(13),

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0125/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om avslutande av räkenskaperna för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015 (2016/2202(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av balansräkningarna och inkomst- och utgiftsredovisningen för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015 (COM(2016)0485 – C8-0326/2016),

–  med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om Europeiska utvecklingsfonden (COM(2016)0386),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015, med kommissionens svar(14),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(15), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 21 februari 2017 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet för budgetåret 2015 (05376/2017 – C8-0081/2017, 05377/2017 – C8-0082/2017, 05378/2017 – C8-0083/2017, 05379/2017 – C8-0084/2017),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2014 (COM(2016)0674), och av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2016)0338 och SWD(2016)0339),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(16) och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(17),

–  med beaktande av rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 20131 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT-beslutet)(18),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS–EG konventionen(19),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(20),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 17 juli 2006 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(21),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 24 juni 2013 och den 26 juni 2013 mellan företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om finansiering av Europeiska unionens bistånd inom den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 i enlighet med AVS–EU-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämplig(22),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG konventionen(23),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(24),

–  med beaktande av artikel 50 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(25),

–  med beaktande av artikel 48 i rådets förordning (EU) 2015/323 av den 2 mars 2015 med budgetförordning för elfte Europeiska utvecklingsfonden(26),

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0125/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015 (2016/2202(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2015,

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0125/2017), och av följande skäl:

A.  Det huvudsakliga syftet med partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra si11dan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(27) och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(28) (det s.k. Cotonouavtalet), som ramen för unionens förbindelser med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), är att minska och så småningom utrota fattigdomen, i överensstämmelse med målen för hållbar utveckling.

B.  Det huvudsakliga syftet med rådets beslut 2013/755/EU(29) är att bidra till en successiv utveckling av AVS-länderna och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) genom att förbättra konkurrenskraften och stärka motståndskraften i ULT och minska deras ekonomiska och miljömässiga sårbarhet samt främja samarbete mellan dem och andra parter.

C.  Europeiska utvecklingsfonden (EUF) är unionens viktigaste instrument för att finansiera utvecklingssamarbetet med AVS-länderna och ULT.

D.  Ett brett utbud av metoder för genomförande, som återspeglar Europeiska utvecklingsfondens mellanstatliga karaktär används i 79 länder med komplexa regler och förfaranden för upphandling och tilldelning av kontrakt.

E.  EUF:s verksamhet genomförs under svåra förhållanden genom att den ständigt utsätts för högriskexponering som antingen är geopolitisk eller institutionell.

F.  Externa faktorer för ett korrekt genomförande av EUF kan dämpa eller tillintetgöra de ansträngningar som gjorts när det gäller utveckling.

G.  EUF finansieras av medlemsstaterna och förvaltas av både kommissionen och Europeiska investeringsbanken (EIB). Kommissionen är enbart ansvarig för EUF:s ansvarsfrihet.

H.  Unionen har potential och inflytande att finna svar på globala och geopolitiska utmaningar.

I.  Dess medlemsstaters historia medför skyldigheter för unionen när det gäller utvecklingen i AVS-länderna och ULT.

J.  Unionens, AVS-ländernas och ULT:s framtid är knutna till varandra på grund av geografin, globaliseringen och demografiska förändringar.

K.  Globala befolkningsprognoser för 2100, tillsammans med effekterna av nya migrationsströmmar, väpnade konflikter, global uppvärmning och många ekonomiska och sociala kriser, kräver omedelbar uppmärksamhet av unionen, i synnerhet inom dess utvecklingspolitiska mål. Utvecklingsbistånd är ett viktigt verktyg, vars flera olika metoder för genomförande måste optimeras för att bemöta dessa många globala utmaningar.

L.  Migrationskrisen har inte bara lett till ett ifrågasättande av internationella biståndsprinciper- och mål, utan även lyft fram att solidaritetsprincipen måste tillämpas mer enhetligt och villkorslöst av alla medlemsstater.

M.  Nuvarande migrationskriser får inte överskugga hållbarheten hos de migrationsflöden som är kopplade till demografiska förändringar och som kräver olika lösningar.

N.  Det finns ett behov av en förnyad strategi gentemot AVS-länderna och ULT som kräver nya ekonomiska incitament och instrument.

O.  Ny uppmärksamhet måste ägnas det faktum att en stor del av AVS-länderna är små östater under utveckling. Öar, och särskilt AVS-öar, spelar en ny roll i internationella sammanhang, särskilt som ett resultat av internationella förhandlingar om klimatförändringar.

P.  Flera ULT är belägna i samma regioner som AVS-länderna. ULT står inför liknande globala utmaningar men är till skillnad från AVS-länderna en del av den europeiska familjen och bör därför få ökad uppmärksamhet vid tilldelningen av medel. De mycket små ULT och den konstitutionella förbindelsen mellan ULT och Europeiska unionen är särdrag som bör beaktas.

Q.  Kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling samt för regional- och stadspolitik undertecknade en avsiktsförklaring i september 2013 i syfte att öka samarbetet mellan regioner i de yttersta randområdena, ULT och AVS-länderna.

R.  Unionens externa insatser sker genom internationella organisationer som antingen använder unionsmedel eller samfinansierar projekt tillsammans med unionen, vilket innebär utmaningar avseende tillsyn och styrning.

S.  Både omfattningen och arten av unionens åtaganden måste vara differentierad och villkorad, och utgå från mätbara framsteg inom olika områden såsom demokratisering, mänskliga rättigheter, god samhällsstyrning, hållbar socioekonomisk utveckling, rättsstatsprincipen samt kampen mot korruption, och när det behövs erbjuder unionen stöd för att främja utveckling.

T.  En regelbunden och ingående politisk dialog är väsentlig för att säkerställa ett större ansvarstagande från AVS-länder och ULT och förmågan att anpassa de politiska målen.

U.  Det är av central betydelse att säkerställa samstämmigheten mellan unionens alla politikområden och målen för unionens utvecklingspolitik.

V.  Det är av central betydelse att öka unionens synlighet och främja unionens värderingar i samband med alla typer av utvecklingsbistånd.

W.  Förenklingen av genomförandeprocesser är en drivkraft för att öka effektiviteten i biståndet.

X.  Hållbar utveckling är avgörande för att öka utvecklingsbiståndets övergripande effektivitet genom att ständigt spåra påverkan genom alla sätt att tillhandahålla stöd.

Y.  Unionens stöd för styrning är en viktig komponent i utvecklingsbiståndet för att skapa effektiva styrelsereformer.

Z.  Budgetstöd är en central drivkraft för förändring och för att möta de viktigaste utmaningarna i samband med utveckling men det innebär också en betydande förvaltningsrisk och bör endast beviljas om det i tillräcklig grad kan bidra till transparens, spårbarhet, ansvarstagande och effektivitet vid sidan av ett styrkt åtagande för politiska reformer. Budgetstöd är särskilt anpassat för små och isolerade områden, såsom AVS-öar.

AA.  Transparens och ansvarstagande är förutsättningar för demokratisk kontroll och för ett effektivt utvecklingsbistånd.

AB.  De administrativa kostnaderna bör övervakas kontinuerligt under alla omständigheter och avseende alla biståndsformer.

AC.  Olagliga finansiella flöden i utvecklingsländerna förvärrar fattigdomen.

AD.  Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten har upprepat sin begäran om att inkludera EUF i unionens allmänna budget för att förbättra synligheten och den demokratiska kontrollen av EUF och den övergripande utvecklingspolitiken.

AE.  Unionsmedborgarnas efterlevnad av utvecklingspolitiken kräver maximal transparens, god förvaltning och resultat.

Revisionsförklaring

Finansiellt genomförande av medlen under 2015

1.  Europaparlamentet noterar att utgifterna under 2015 rörde fyra europeiska utvecklingsfonder, i synnerhet åttonde EUF, som uppgick till 12 480 miljoner EUR, nionde EUF, som uppgick till 13 800 miljoner EUR, tionde EUF, som uppgick till 22 682 miljoner EUR och elfte EUF, som uppgick till 30 506 miljoner EUR. Parlamentet noterar att finansieringen av elfte EUF tilldelar 29 089 miljoner EUR till AVS-länderna och 364,5 miljoner EUR till ULT och att dessa två belopp utgör 1 134 miljoner EUR respektive 5 miljoner EUR för EIB:s AVS-investeringsanslag. Parlamentet noterar att 1 052,5 miljoner EUR avser kommissionens utgifter för planering och genomförande av EUF.

2.  Europaparlamentet uppmärksammar att dessa medel används genom projekt och budgetstöd i följande fyra former: 42 % av utbetalningarna gjordes genom direkt förvaltning varav 24 % gjordes genom budgetstöd. Parlamentet uppmärksammar att resterande 58 % av betalningarna gjordes via indirekt förvaltning, dvs. 31 % genom internationella organisationer, 24 % genom tredjeländer och 3 % genom nationella organ i medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet noterar med oro att utgifterna för 2015 fortfarande består av medel som kommer från den åttonde EUF som lanserades 1995.

4.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts av EuropeAid under 2015 när det gäller nivån på slutgiltiga globala åtaganden som gjorts under 2015 med 5 034 miljoner EUR till följd av ikraftträdandet av den elfte EUF, vilket ökade medlen för åtaganden med 27 839 miljoner EUR. Parlamentet noterar att den elfte EUF påverkade genomförandegraden för utestående åtaganden, vilka minskade från 98 % till 69,7 % för globala åtaganden och från 91,2 % till 63,5 % för individuella åtaganden.

5.  Europaparlamentet beklagar att den avsaknad av betalningsbemyndiganden som kommissionen stod inför under 2015 ledde till en svår budgetsituation i utvecklingssamarbetet som skadade fondernas övergripande resultat, i synnerhet överföringen på 483 miljoner EUR för 2016 och utbetalningen av ett beräknat belopp på 1 miljon EUR för dröjsmålsränta. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av kommissionen för att säkerställa ett fortsatt utvecklingsbistånd och för att begränsa de negativa konsekvenserna av befintliga brister i betalningarna.

6.  Europaparlamentet noterar också kommissionens kontinuerliga strävan för ansvarsområdet som helhet att minska gammal förfinansiering (39 % uppnått med ett mål på 25 %), gamla utestående åtaganden (46 % uppnått jämfört med målet på 25 %), samt antalet inledda utgångna kontrakt, där framstegen emellertid var mindre tillfredsställande inom ramarna för EUF. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta minska EUF:s andel i utgångna kontrakt.

Räkenskapernas tillförlitlighet

7.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att revisionsrätten i sin årliga rapport om de verksamheter som finansieras av åttonde, nionde, tionde och elfte Europeiska utvecklingsfonden för räkenskapsåret 2015 finner att de slutliga årsboksluten i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning per den 31 december 2015, och att resultatet av fondens verksamhet, kassaflöden och förändringar i nettotillgångar vid årsskiftet är förenligt med bestämmelserna i EUF:s budgetförordning och redovisningsreglerna, som baseras på internationellt erkända redovisningsstandarder för den offentliga sektorn.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att lösa frågan om återhämtning för både ränta på förfinansiering över 750 000 EUR och för ränta på förfinansiering mellan 250 000 EUR och 750 000 EUR, vilket resulterar i en faktisk registrering av 2,5 miljoner EUR i intjänad ränta i 2015 års bokslut. Parlamentet uppmanar kommissionen att även överväga situationen för fall under 250 000 EUR.

9.  Europaparlamentet beklagar, inom ramen för förvaltningen av betalningskrav, den felaktiga registreringen av operativa intäkter som uppgår till 9,6 miljoner EUR, som motsvarade outnyttjad förskottsfinansiering.

10.  Europaparlamentet beklagar att 29,6 miljoner EUR i betalningskrav inom ramarna för åttonde, nionde, tionde och elfte EUF har dragits tillbaka på grund av kodningsfel, rättelser eller ändringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om de 15,8 miljoner EUR som fortfarande är föremål för en pågående rättstvist.

11.  Europaparlamentet är djupt oroat över att återbetalningskrav på 1 miljon EUR respektive 623 000 EUR skrevs av efter en förlikning mellan kommissionen och gäldenären(30). Parlamentet erkänner samstämmigheten med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(31) (nedan kallad budgetförordningen), samt proportionalitetsprincipen med avseende på återkrav. Parlamentet betonar emellertid att skattebetalarnas pengar står på spel och behöver skyddas på alla nödvändiga sätt.

Lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

12.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att revisionsrätten anser att de inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för budgetåret 2015 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

13.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten i sin rapport uppskattar den mest sannolika felprocenten för utgiftstransaktioner från åttonde, nionde, tionde och elfte EUF till densamma som under 2014, vilket var 3,8 % och högre än under 2013, vilket var 3,4 % och under 2012, vilket var 3 %. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att utarbeta en åtgärdsplan för att vända på den tilltagande trenden med väsentliga fel och lägga fram den för den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

14.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över revisionsrättens bedömning av lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna vilka påverkas väsentligt av fel. Parlamentet är oroat över resultaten av de stickprovskontroller som gjorts för betalningstransaktionerna, enligt vilka 35 av 140 betalningar (25 %) påverkades av fel. Parlamentet noterar att de interna kontrollsystemen och kontrollerna av deras ändamålsenlighet inte bara omfattar kommissionens huvudkontor och unionens delegationer i mottagarländerna, men även andra aktörer, t.ex. nationella utanordnare som utses av AVS-staterna, där brister i kontrollerna ofta har upptäckts. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja och stärka denna sköra institutionella och administrativa kapacitet.

15.  Europaparlamentet är oroat över att den feltypologi som ligger bakom 2015 års felfrekvens på 3,8 % är densamma som 2014 dvs. avsaknaden av styrkande handlingar (summan som påverkas av denna kategori av fel är 3,692 833 miljoner EUR) och icke-överensstämmelsen med reglerna om upphandling (summan som påverkas av denna felkategori uppgår till 1,176 140 miljoner EUR) vilket motsvarar 70 % av den beräknade felnivån (jämfört med 63 % år 2014). Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att öka sina ansträngningar och att effektivt förbättra både förhands- och efterhandskontrollerna av finansieringsprojekten så att de belopp som påverkas av fel i kategorier såsom ”avsaknad av styrkande handlingar” och ”bristande efterlevnad av upphandlingsreglerna” minskar betydligt.

16.  Europaparlamentet har dessutom sedan länge uttryckt oro över bristerna i förhandskontrollerna såtillvida att 16 av de 28 slutliga transaktioner som var föremål var förhandskontroller senare godkändes trots de kvantifierbara felaktigheter som avslöjades av dessa förhandskontroller. Parlamentet beklagar att de flesta av de fel som konstaterats, liksom tidigare år, rörde programberäkningar, bidrag och åtgärder som förvaltas av internationella organisationer. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ägna större uppmärksamhet åt förhandskontroller för att säkerställa lagligheten och korrektheten när det gäller genomförandet av EUF. Parlamentet erkänner att budgetstödets karaktär begränsar bedömningen av den faktiska felnivån när det gäller utbetalningarna av budgetstöd, så att det finns risk för fel i transaktionerna.

17.  Europaparlamentet betonar den inneboende risken i samband med den hypotetiska strategi som innebär att kommissionens bidrag till projekt med flera givare förklaras vara fria från regleringsfel när de slås ihop med andra givares bidrag och inte öronmärks för specifika identifierbara utgiftsposter, eftersom kommissionen förutsätter att unionens stödregler följs så länge det sammanslagna beloppet innefattar tillräckligt med stödberättigade utgifter för att täcka unionens bidrag.

18.  Europaparlamentet uttrycker oro över att den hypotetiska strategin avsevärt begränsar revisionsrättens arbete, särskilt mot bakgrund av det faktum att för budgetåret 2015 betalades det ut 763 miljoner EUR i form av budgetstöd, vilket motsvarar 24 % av EUF:s utgifter.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast åtgärda dessa brister i förhandskontrollerna, och konstaterar samtidigt att kommissionen hade tillräcklig information från sina informationssystem för att förebygga, upptäcka och korrigera kvantifierbara fel innan utgifterna gjordes med en direkt positiv effekt på den uppskattade felnivån som skulle ha varit 1,7 procentenheter lägre.

20.  Europaparlamentet noterar att 89,9 miljoner EUR återkrävdes för återbetalning av felaktiga utbetalningar på grund av oegentligheter och fel.

Komponenter i försäkringsramen

21.  Europaparlamentet välkomnar övergången från en allmän reservation till en differentierad reservation, vilket parlamentet begärt i sina tidigare EUF-resolutioner, nämligen (i) en tematisk reservation för de två bidragsområdena med högriskutgifter med direkt förvaltning (18 % av det totala belopp som betalades ut under 2015) och indirekt förvaltning med internationella organisationer, och (ii) en särskild reservation avseende den fredsbevarande resursen för Afrika.

22.  Europaparlamentet noterar de åtgärder som vidtagits av kommissionen och som var inriktade på två områden med högre risker, och uppmanar kommissionen att rapportera om genomförandet av dessa åtgärder till parlamentet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta förfina riskbedömningen av dess verksamhetsbaserade budgetering för att ytterligare säkerställa en tillräcklig nivå av sektorsspecifik försäkran. Parlamentet vill i detta sammanhang se en utvärdering av risk- och sårbarhetsnivån för indirekt förvaltning.

24.  Europaparlamentet uttrycker oro över riskerna med indirekt förvaltning, framför allt på grund av bristen på spårbarhet när det gäller medel som betalas ut av generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling till lokala aktörer och underleverantörer.

25.  Europaparlamentet anser att den förbättrade kontrollen av verktyg för att följa resultaten av de externa revisionerna är positiv. Parlamentet välkomnar den nya granskningsansökan och det kvalitetssystem som utvecklats av kommissionen och stöder revisionsrättens rekommendation om att förbättra dessa nya verktyg.

26.  Europaparlamentet välkomnar att en studie över den kvarstående felfrekvensen genomfördes för fjärde året i rad och håller på att bli ett viktigt verktyg inom kontroll-, övervaknings-, och granskningsstrategin.

27.  Europaparlamentet betonar att den kvarstående felfrekvensen beräknas genom att man från revisionsmyndigheternas årliga felprocentsatser drar av de fleråriga finansiella korrigeringar som beslutats på nationell nivå och unionsnivå.

28.  Europaparlamentet är djupt oroat över att den kvarstående felprocenten 2015 avseende avslutade kontrakt som ingår i den årliga verksamhetsrapporten uppskattades till 2,2 %, vilket fortfarande ligger över väsentlighetströskeln på 2 %, och motsvarar cirka 174 miljoner EUR, inbegripet 98 miljoner EUR för EUF.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätthålla höga metodologiska standarder när den bedömer den kvarstående felfrekvensen, samt att ingående övervaka och genomdriva medlemsstaternas finansiella korrigeringar.

30.  Europaparlamentet uppmärksammar det faktum att det behövs en ny balans mellan utnyttjande, efterlevnad och resultat, som bör återspeglas i förvaltningen av insatser.

31.  Europaparlamentet välkomnar minskningen av den beräknade kontrollkostnaden för kommissionens generaldirektorat för internationellt samarbete och utveckling från 371 miljoner EUR 2014 till 293 miljoner EUR 2015, och uppmanar kommissionen att ytterligare förbättra kostnadseffektiviteten i generaldirektoratets kontroller och samtidigt säkerställa att så få fel som möjligt sker.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin förhands- och efterhandsutvärdering integrera förvaltnings- och resultatutvärderingsverktyg som är i linje med kommissionens initiativ om en resultatinriktad budget, inriktade på att analysera inverkan av unionens övriga externa politik och åtgärder på situationen i mottagarländerna.

Risker i samband med en resultatinriktad strategi för EU:s utvecklingssamarbete

33.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har integrerat riskanalyser i förvaltningen av sina externa insatser, som utförs under komplexa och känsliga förhållanden med många olika risker eftersom utvecklingsnivåerna och styrningsramarna skiljer sig åt i partnerländerna.

34.  Europaparlamentet pekar på behovet av att förbättra användningen av terminologi i fråga om långsiktiga resultat (avkastning, utfall och effekter) och vikten av att formulera riktiga och hållbara s.k. SMART-mål innan något beslut om finansiering av olika projekt fattas. Parlamentet betonar behovet av att lägga extra fokus på att utarbeta nåbara och realistiska mål för att undvika fall där partnerländerna uppnår de ursprungliga målen men utan väsentliga resultat i fråga om utveckling. Parlamentet upprepar att vid bedömningen av utvecklingsmål måste sociala och miljömässiga aspekter beaktas, liksom ekonomiska aspekter.

35.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att avstå från att fokusera på budgetutfall som det enda förvaltningsmålet, eftersom detta kan vara till nackdel för principen om sund ekonomisk förvaltning och uppnåendet av resultat. Parlamentet betonar att varje incitamentsbaserat tillvägagångssätt som grundar sig på ett system av ”positiv villkorlighet” och resulterar i incitament för välfungerande stödmottagare och strängare kontroller för de stödmottagare som uppvisar dåliga resultat, bör kopplas till särskilda och stränga resultatindikatorer, vilket möjliggör en mätbar metod för att bedöma brister och uppnådda mål.

36.  Europaparlamentet understryker med skärpa att alla system som grundar sig på ”positiv villkorlighet” utan undantag bör följa försiktighetsprincipen.

37.  Europaparlamentet påminner om att en regelbunden övervakning och kartläggning av högriskfaktorer (externa, finansiella och operativa) och deras kvantifiering, från fastställande- till genomförandestadiet, är en förutsättning inte bara för en sund ekonomisk förvaltning och utgifter av god kvalitet utan också för att garantera unionsinsatsernas trovärdighet, hållbarhet och anseende. Parlamentet anser att fastställandet av riskprofiler för verksamheter och länder också underlättar utformningen av snabba riskreduceringsstrategier i händelse av en försämring av situationen i ett partnerland.

38.  Europaparlamentet understryker behovet av att regelbundet anpassa kontrollmiljön och riskhanteringsfunktionerna för att ta hänsyn till uppkomsten av nya former av biståndsinstrument och faciliteter som blandad finansiering, förvaltningsfonder och finansiella partnerskap med andra internationella institutioner, och även när mottagarländerna drar nytta av olika typer av bistånd.

39.  Europaparlamentet anser att partnerutvecklingsländernas kapacitetsuppbyggnad, styrningsramar och egenansvar är avgörande för att reducera systemrisker, se till att medlen går till de tilltänkta ändamålen och uppfylla kraven när det gäller de tre E:na (economy, efficiency, effectiveness, dvs. sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet). Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att ytterligare undersöka möjligheterna och riskerna med att använda lokala revisionsföretag och lokala servicekontrakt för att säkerställa fullständig transparens och ansvarsskyldighet.

40.  Europaparlamentet konstaterar att budgetförordningen gör det möjligt för stödmottagare att teckna kontrakt med lokala revisionsföretag. Parlamentet är emellertid ytterst oroat över bristerna i EuropeAids förvaltningsinformationssystem när det gäller resultaten och uppföljningen av externa revisioner, som nämns av revisionsrätten inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för EUF för 2014. Parlamentet uppmanar generaldirektoratet för internationellt samarbete och utveckling att införa en kvalitetsmatris för att bedöma tillförlitligheten hos kontrollerna på plats för revisioner och utgiftskontroller som utförts av lokala revisionsbyråer direkt kontrakterade av stödmottagarna, där risken för bristande kvalitet bedöms vara högre och revisions- och kontrollrapporter inte innehåller tillräcklig information om det faktiska arbete som utförts för att den nuvarande matrisen ska kunna användas på ett effektivt sätt.

Förbättra EUF-biståndets effektivitet

41.  Europaparlamentet betonar att för att kunna fastställa utvecklingsbiståndets trovärdighet, särskilt när det gäller vilka instrument som används, biståndsmetoder och berörda medel, är viktigt att kunna påvisa att man fått valuta för pengarna och uppnått resultat med detta stöd, men också att det finns samstämmighet mellan unionens yttre politik och åtgärder och målen med utvecklingsbiståndet, särskilt målen för social utveckling, skydd av mänskliga rättigheter och miljöskydd.

42.  Europaparlamentet påminner om att biståndets effektivitet, partnerländernas inflytande på utvecklingsresultaten och tilliten till partnerländernas styrningsramar är vägledande principer som regelbundet måste förfinas.

43.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att formerna för genomförandet av projekten är anpassade till de mål som eftersträvas i varje enskilt fall och för varje projekt. Parlamentet anser att bättre resultat i fråga om effektivitet kan uppnås genom att stödja projekt med en dimension som är anpassad till tidigare fastställda mål, vilket leder till konkreta och identifierbara resultat inriktade mot hållbar utveckling av lokalsamhällen.

44.  Europaparlamentet anser att för infrastrukturprojekt som finansieras genom EUF är det oumbärligt med en oberoende förhandsbedömning som beaktar de sociala och miljömässiga effekterna av projekten, samt deras mervärde. Parlamentet anser att finansieringsbeslut borde vara korrelerade med en lämplig kostnads-nyttoanalys av finansierade projekt och att projekt ska finansieras om genomförandet inte är miljömässigt, ekonomiskt eller socialt kontroversiellt.

45.  Europaparlamentet påminner om att undergrävandet av resultatövervakningen och resultatbedömningen leder till negativa effekter för målen att uppnå ett offentligt ansvarsutkrävande och att beslutsfattarna ska få fullständig information. Parlamentet påpekar att det är nödvändigt att tillhandahålla parlamentet en klar bild av vad som verkligen åstadkommits i fråga om huvudmålen för unionen. Parlamentet betonar vikten av ett mer balanserat tillvägagångssätt med mindre sekretess och större transparens, särskilt när det gäller förvaltningsrapporterna om externt stöd.

46.  Europaparlamentet anser att bedömningen av de risker som är förbundna med valet av en viss genomförandemetod är avgörande innan åtaganden ingås om unionens finansiella resurser och när de förväntade resultaten beaktas. Parlamentet anser att denna blandning av projekt, både vad gäller ämnen och olika typer av genomförande, är viktig för att säkerställa effektiviteten i stödet från EUF.

47.  Europaparlamentet anser att ett ökat stöd för tekniska och administrativa resurser är nödvändigt för att förbättra ändamålsenligheten i EUF:s stöd, särskilt med avseende på de komplicerade reglerna eftersom EUF:s budgetförordning inte är ett fristående dokument och ska användas i kombination med andra rättsliga källor, vilket medför stor risk för rättsosäkerhet och fel.

48.  Europaparlamentet anser att en förenkling av reglerna för tilldelning av medel är nödvändig för att garantera ett bättre utnyttjande av strukturfonderna och för att förbättra biståndets effektivitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta initiativ till en förenkling av reglerna för tilldelning av medel och att stödja lokala partner i genomförandet av projekten. Parlamentet betonar emellertid att förenklingen inte får inverka negativt på det nuvarande systemet med kontroller och motvikter i förhand och efterhand, som är av grundläggande betydelse för en övergripande tillsyn. Parlamentet understryker att det redan finns ihållande brister i förhandskontrollerna, ett område där förenkling måste vägas noga mot risker. Parlamentet påminner kommissionen om att den bör betona rätt balans mellan minskade administrativa bördor och en effektiv finanskontroll samtidigt som man förenklar reglerna för tilldelning av medel som är avsedda för utveckling.

49.  Europaparlamentet hävdar att förenklingen av reglerna för tilldelning av medel inte får innebära att anslagen går till annat än målen och principerna för de grundläggande rättsakterna, och anser att ingen form av kanalisering genom förvaltningsfonder får ske på bekostnad av EUF och unionens långsiktiga politik.

Arbetsgruppen ”kunskap, prestanda och resultat”

50.  Europaparlamentet välkomnar den första rapporten om utvalda projektresultat i samband med lanseringen av unionens ram för internationellt samarbete och utvecklingsresultat som ett kompletterande steg i kommissionens åtagande att förbättra redovisningsskyldigheten och utvidga resultaten genom att redogöra för pågående verksamheter. Parlamentet är särskilt intresserat av förteckningen över indikatorer för organisationsresultat som bidrar till mätningen och rapporteringen av utvecklingens effekter, utfall och avkastning som uppnåtts av partnerländerna och kommissionens avdelningar.

51.  Europaparlamentet anser det lämpligt att regelbundet låta denna information ingå i kommande årliga verksamhetsrapporter för att följa utvecklingen av unionens bidrag till resultat på olika områden av utvecklingssamarbetet såsom förvaltning av offentliga finanser, god samhällsstyrning eller den hävstångseffekt som uppnås med blandad verksamhet.

Bedömning av uppnådda resultat av unionens delegationer

52.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i analysen av globala resultat som uppnåtts av EU:s delegationer, grundade på resultat i form av nyckeltal för verksamheten jämfört med mål avseende effektivitet i interna kontrollsystem och revisionssystem på plats samt på en effektiv förvaltning av verksamhet och resurser för 2015.

53.  Europaparlamentet efterlyser en högre ambitionsnivå i strategin för, förvaltningen av och ansvarsskyldigheten i förbindelse med EUF-medel. Parlamentet understryker att detta är en möjlighet att optimera motståndskraften inom all EUF-verksamhet, genom att förstärka kriterierna för ekonomisk och finansiell effektivitet och identifiera produktivitets- och effektivitetsökningar, som bör avspeglas i förvaltningsresultatet. Parlamentet anser att utarbetandet av behovsbedömningar är ett effektivt första steg mot att säkerställa unionsmedlens slutliga effektivitet.

54.  Europaparlamentet fäster stor vikt vid de uppgifter som rapporteras i 86 förvaltningsrapporter om externt stöd för att säkerhet ska garanteras av kommissionen när det gäller förvaltningen av bistånd till tredjeländer, liksom vid de positiva trenderna för delegationernas resultat som innebär att 20 av 24 nyckeltal för verksamheten uppfyllde målen under 2015, jämfört med 15 under 2014.

55.  Europaparlamentet konstaterar dock att nio delegationer av 86 inte har nått riktmärket på 60 % av sina nyckeltal. Parlamentet uppmanar kommissionens avdelningar att noga övervaka de delegationer som nyligen uppnått målet på 60 % eller som ligger precis över 60 %-målet för att förfina och stärka trendanalyserna för delegationerna.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens avdelningar att regelbundet uppdatera definitionen av nyckeltal för verksamheten och tillhörande bedömningsmetoder och att vidareutveckla sin riskbedömning, i synnerhet genom att inrätta riskprofiler (a priori- eller produktionsrisker) för projekt i varje delegations portfölj i syfte att på ett tidigt stadium bättre välja ut endast lönsamma projekt. Parlamentet rekommenderar starkt en mer omfattande förhandsbedömning av riskerna så att endast de mest hållbara projekten väljs ut.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en typologi över orsakerna till de flaskhalsar och svårigheter som uppstår i genomförandet av projekten i syfte att omedelbart identifiera de mest lämpliga motåtgärderna och korrigerande åtgärderna.

58.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att delegationscheferna även i fortsättningen regelbundet uppmärksammas på den centrala roll som de spelar i den övergripande förstärkningen av säkerheten och i sin förvaltning av verksamheten, i synnerhet när det gäller viktningen av de olika faktorer som kan leda till att en reservation utfärdas.

59.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck att ansvarsskyldigheten för unionens delegationer som är bemannade med personal från utrikestjänsten måste upprätthållas ordentligt. Parlamentet anser att detta bör göras utöver förvaltningsrapporterna om externt stöd, som utarbetas och undertecknas av cheferna för unionens delegationer.

60.  Europaparlamentet anser att cheferna för unionens delegationer tydligt bör påminnas om sitt lednings- och tillsynsansvar och att de inte bara bör koncentrera sig på den politiska aspekten av sina uppgifter.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genast rapportera om de särskilda åtgärder som ska vidtas när ett projekt har klassificerats som ”rött” tre år i följd när det gäller nyckeltal 5 (dvs. andelen projekt med rött ljus för genomförande) och nyckeltal 6 (dvs. andelen projekt med rött ljus för att uppnå resultat) för att snabbt kunna ompröva de ursprungliga planeringsmålen, omfördela tillgängliga medel till mer lämpliga projekt och stödbehov, eller till och med överväga att eventuellt stoppa projektet.

62.  Europaparlamentet erkänner de diplomatiska konsekvenserna av att stoppa projektfinansiering och stoppa utbetalningarna av direkt budgetstöd, men betonar starkt vikten av att skydda unionens ekonomiska intressen.

63.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt övervakningen av verksamhet som genomförs med internationella organisationer såsom FN och dess underorganisationer, till gamla utestående åtaganden, särskilt i EUF-sammanhang, samt åt tillförlitligheten i uppgifter och värden från det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser som används för utarbetandet av förvaltningsrapporter om externt stöd.

64.  Europaparlamentet understryker att de totala anslagen för åttonde, nionde, tionde och elfte EUF uppgår till 76,88 miljarder EUR, av vilka 41,98 miljarder EUR uppges vara betalningar. Parlamentet är djupt oroat över att de utestående åtagandena uppgår till 11,61 miljarder EUR och att det tillgängliga saldot i slutet av 2015 uppgick till 23,27 miljarder EUR.

Resultatorienterad övervakning

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera att kopplingen mellan bedömningar och politikutformning är effektiv genom att beakta alla lärdomar som dragits under beslutsprocessen. Parlamentet uppmanar kommissionen att både fördela lämplig kapacitetshantering till de olika utvärderingsverksamheterna och att säkerställa att systemen för utvärdering av EuropeAid och resultatorienterad övervakning är tillförlitliga.

66.  Europaparlamentet påminner om att en extern, objektiv och opartisk feedback om resultatet av kommissionens projekt och program för stöd bör ges som en del av kommissionens åtagande att garantera kvaliteten. Parlamentet anser att resultatet av utvärderingarna är en nyckelaspekt i den politiska översynsprocessen, och bidrar till att anpassa strategiska politiska mål och stärka den övergripande samstämmigheten i unionspolitiken. Parlamentet anser att man bör garantera att finansierade projekt kommer att underkastas en slutlig bedömning genom en oberoende utvärdering i efterhand.

67.  Europaparlamentet anser att en investering i analys och sammanslagning av bevisresultat från olika typer av utvärderingar hjälper kommissionen att inte bara få en allmän bild av tendenser, utan även att dra lärdomar som stärker utvärderingsprocessernas slutliga effektivitet samtidigt som det ger ett bättre underlag för beslutfattande och utformning av politiken.

68.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att med alla medel dela med sig av kunskaper för att utveckla inte bara en utvärderingskultur utan först och främst en effektiv resultatinriktad kultur.

Transaktioner avseende budgetstöd

69.  Europaparlamentet konstaterar att det under 2015 anslogs 1,266 44 miljoner EUR av totalt 5,746 miljoner EUR i sammanlagda betalningar (eller 22 %) till budgetstöd.

70.  Europaparlamentet anser att budgetstöd är en stödform som är anpassad till den utvecklingsbiståndets särskilda karaktär. Det främjar landets inflytande och biståndseffektivitet, vilket har visat konkreta resultat när det gäller att nå målen för utvecklingspolitiken. Parlamentet noterar emellertid att budgetstöd innebär förvaltningsrisker och kan leda till osäkerhet om resultat och prestationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa god användning av utvecklingsbiståndet genom budgetstöd, i synnerhet genom att tillhandahålla skräddarsydda utbildningar och tekniskt stöd till stödmottagarna.

71.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens årliga rapport över budgetstödet 2016, i vilken de viktigaste resultatindikatorerna under 2015 i olika unionsländer med budgetstöd granskas. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera slutsatserna i detta betänkande i den kommande årliga verksamhetsrapporten.

72.  Europaparlamentet påminner om behovet av att kontinuerligt respektera de fyra godkännandekriterierna i offertunderlagsfasen, utvecklingen av de angivna målen och de förväntade resultaten från granskningen av budgetstöd.

73.  Europaparlamentet betonar att budgetstödets bidrag till de eftersträvade utvecklingsresultaten måste påvisas tydligt, och utnyttjandet måste underställas krav på förbättring av förvaltningen av de offentliga finanserna samt demokratisk kontroll och redovisningsskyldighet, liksom full transparens gentemot nationella parlament och medborgare i mottagarländerna. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att detta stöd kopplas till krav på en effektiv korruptionsbekämpning i länder som får budgetstöd.

74.  Europaparlamentet anser att prestandakriterierna för utbetalningar är en central faktor i förvaltningen av budgetstödverksamhet samt för fördjupad politisk dialog och policydialog.

75.  Europaparlamentet anser att man måste stärka den politiska dialogen, villkoren för stöd och ramen för den logiska kedjan i syfte att säkerställa enhetligheten mellan beslut och förutsättningar för betalningar genom att tydligt koppla betalningar till genomförandet av åtgärder och resultat, samt till de utvalda målens och indikatorernas relevans. Parlamentet uppmanar kommissionens avdelningar att ytterligare konsolidera sin tillsynsram i enlighet med detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka och mer systematiskt rapportera om prestationer och resultat.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om genomförandet av skatteinitiativet från Addis Abeba som inleddes 2015, särskilt om de åtgärder som inletts för att bekämpa skatteflykt, skatteundandragande och olagliga finansiella flöden. Parlamentet anser också att regeringens effektivitet och förvaltning av de offentliga finanserna, korruption och bedrägerier är de viktigaste riskaspekterna som ständigt och noggrant bör granskas.

Utveckla övervakningsaspekten av förvaltningsfonder och kombinationsinstrument

77.  Europaparlamentet erkänner motiven för att utveckla särskilda förvaltningsfonder som samverkande instrument för ekonomiska resurser från olika aktörer i syfte att öka flexibiliteten och påskynda unionens svar på globala internationella frågor, större kriser och nödsituationer. Parlamentet anser dock att småskaliga projekt med tydligt angivna mål, aktörer och mottagare, som ger konkreta resultat och svarar på en långsiktig strategi, också kan delta effektivt i unionens svar på dessa utmaningar.

78.  Europaparlamentet anser att vederbörlig hänsyn ska tas till överensstämmelsen och komplementariteten mellan alla nya utvecklingsverktyg och utvecklingsfonderna, särskilt när det gäller stödets effekt, de förvaltningsmässiga och administrativa kostnaderna i förhållande till de totala bidragen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa nya utvecklingsverktyg alltid är i linje med unionens övergripande strategi och målen för utvecklingspolitiken.

79.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den mångfald av fonder och blandade plattformar som finansieras av medlemsstaterna med betydande belopp men som inte är en del av unionens budget. Parlamentet understryker med kraft de eventuella frågor om styrning, effektivitet, transparens och redovisningsskyldighet som detta ger upphov till. Parlamentet varnar kommissionen för risken med utkontraktering och urvattning av målen för utvecklingspolitiken. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att bidra till bedömningen av riskerna, förbättra den övergripande transparensen och ansvarsskyldigheten och att jämföra effektiviteten hos investeringar som görs genom förvaltningsfonder med de investeringar som förvaltas direkt eller indirekt av EUF.

80.  Europaparlamentet noterar att förvaltningsfonder var en del av ett för ändamålet särskilt utformat svar, vilket visar att EUF, unionens budget och den fleråriga finansieringsramen saknar de resurser och den flexibilitet som krävs för att snabbt och på ett heltäckande sätt kunna hantera större kriser. Parlamentet anser att det behövs mer tid för att bevisa dess effektivitet.

81.  Europaparlamentet erkänner inrättandet av EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika, men beklagar att detta inte föregåtts av samråd med parlamentet, trots att parlamentet på basis av ett politiskt åtagande från kommissionens sida har fått stärkta befogenheter att övervaka EUF-programplaneringen. Parlamentet noterar att 57 % av det ursprungliga belopp som utlovats av medlemsstaterna och andra givare (Schweiz och Norge) betalades till förvaltningsfonden för nödåtgärder i Afrika (dvs. 47,142 miljoner EUR). Parlamentet konstaterar att 1,4 miljarder EUR från EUF-reserven kommer att användas till förvaltningsfonden och att de sammanlagda ekonomiska utfästelser som gjorts av medlemsstaterna endast representerar 81,492 miljoner EUR (dvs. 4,3 % av planerade 1,8 miljarder EUR). Parlamentet noterar förvaltningsfonden Bêkou för det utlovade och utbetalade beloppet 34,925 miljoner EUR.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra omfattande kontrollmekanismer för att säkerställa politisk granskning, i synnerhet från parlamentet, av styrningen och hanteringen av budgetens genomförande av dessa nya instrument i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet anser att det är viktigt att utveckla särskilda strategier för övervakning av dessa instrument, med specifika mål, målsättningar och omdömen.

83.  Europaparlamentet är djupt oroat över bristen på tillräckligt konkreta mål och bindande indikatorer och mätbara mål för att bedöma förvaltningsfondernas resultat. Parlamentet vill se att arrangemangen för kontroll av resultaten (eller resultatmatriser eller rambestämmelser) som avser planerade åtgärder förbättras ytterligare för att inkludera mål på medellång och lång sikt som är helt i linje med unionens politiska mål.

84.  Europaparlamentet är särskilt intresserat av att få information om de bruttosoliditetsgrader som uppnåtts genom befintliga kombinerade faciliteter med särskilt fokus på värdeskapande och additionalitet jämfört med klassiskt unionsstöd.

Stärka ramarna för samarbete med internationella organisationer

85.  Europaparlamentet konstaterar att EUF-insatser som genomförts via indirekt förvaltning med internationella organisationer och utvecklingsbyråer uppgick till 810 miljoner EUR, varav 347 miljoner EUR var genom FN.

86.  Europaparlamentet erkänner det mervärde som samarbetet med internationella organisationer i vissa specifika sammanhang innebär. Parlamentet påpekar dock återkommande brister såsom förekomsten av finansiella fel som påverkar felfrekvensen, brister i rapporteringen, problemet med vem som äger resultat och, som en följd av detta, unionens bristande synlighet som givare och behovet av att harmonisera förväntningarna vad gäller resultatinriktning och valuta för pengarna.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen eller de internationella institutionerna, särskilt när det gäller medfinansierade initiativ med flera givare, att göra följande:

   i) Bedöma och planera för de framtida fördelarna med ett projekt och det sätt på vilket varje partner bidrar till slutresultatet och de bredare effekterna för att undvika frågor om vem som äger resultatet, dvs. vilken del av resultaten som kan tillskrivas unionens finansiering eller andra givares insatser.
   ii) Kombinera styrningsramarna med unionens ramar, särskilt genom att förbättra deras riskhanteringsmetoder. Parlamentet anser att medlens fungibilitet noggrant bör övervakas på grund av den höga förvaltningsrisken.
   iii) Förbättra modellerna för samarbetsramar som används med internationella organisationer för att i synnerhet säkerställa en mer noggrann kontroll av förvaltningskostnaderna.
   iv) Säkerställa samstämmighet mellan projekt som genomförs inom ramar för samarbete med internationella organisationer och åtgärder och politik för unionen som helhet.

Förvaltning av den fredsbevarande resursen för Afrika

88.  Europaparlamentet noterar att den fredsbevarande resursen för Afrika är unionens finansiella instrument för att stödja samarbetet med Afrika på freds- och säkerhetsområdet med en totalsumma på 901,2 miljoner EUR under 2015, ett belopp på 600 miljoner EUR som kontrakterats och ett totalbelopp som betalats ut enligt elfte EUF. Parlamentet noterar att ca 90 % av medlen till den fredsbevarande resursen för Afrika förvaltas via avtal med Afrikanska unionens kommission, som är Afrikanska unionens verkställande organ.

89.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen inte litar på genomförandet av den fredsbevarande resursen för Afrika, som har funnits i många år. Parlamentet är i detta sammanhang förvånat över kommissionens förslag att avsätta ytterligare utvecklingsmedel för säkerhetsinsatser i Afrika. Parlamentet understryker även att finansieringen av den fredsbevarande resursen för Afrika via EUF nu har fungerat som en tillfällig lösning i femton års tid. Parlamentet betonar att utvecklingsfinansiering har utgjort ett mycket viktigt finansiellt bidrag till Afrikas säkerhetspolitik under alla dessa år, samtidigt som unionen inte avsätter några medel för säkerhet för utvecklingsändamål.

90.  Europaparlamentet beklagar kraftigt det faktum att kontrollsystemet för förvaltning och operativ övervakning av den fredsbevarande resursen inte var effektivt nog att skydda EUF mot illegala och oegentliga utgifter och genomförandet av förmildrande åtgärder var otillräckligt för att avhjälpa de institutionella brister som identifierats. Parlamentet beklagar också bristerna i övervaknings- och rapporteringssystemen om den finansierade verksamheten inom den fredsbevarande resursen för Afrika.

91.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att resultatet av de pelarbedömningar som utförts enligt kraven i budgetförordningen inte har beaktats, närmare bestämt avseende bristande efterlevnad i fråga om redovisning, upphandling och vidaredelegering. Parlamentet beklagar att korrigerande åtgärder inte har genomförts snabbare.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anpassa styrning, samordning och ansvarsfördelning för berörda parter (dvs. kommissionen, utrikestjänsten och unionens delegationer) i övervakningen av finansieringen via den fredsbevarande resursen för Afrika och rapporteringen om pågående projekt.

93.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i vederbörlig ordning rapportera till parlamentet om de korrigerande åtgärderna, återhämtningsnivån och förbättringarna i förvaltningen av medel genom den fredsbevarande resursen för Afrika.

Samarbete med de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT)

94.  Europaparlamentet erkänner att EUF främst inriktar sig på afrikanska länder och anser att ULT inte får förbises i fråga om politiska mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra mer synergier med unionens inre och sektorsövergripande politik med ett konkret deltagande av ULT.

95.  Europaparlamentet anser att större uppmärksamhet bör ägnas biståndsresultat och utvecklingspolitikens effekter, men även annan europeisk och internationell politik för länder som ligger inom samma geografiska område som ULT. Parlamentet begär att särskild uppmärksamhet ägnas den speciella situationen i Mayotte på grund av dess förändrade ställning från att vara ett ULT till att bli ett yttersta randområde under 2014.

96.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att finansieringen fördelas rättvist och lika för alla ULT. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja ULT:s myndigheter i genomförandet av EUF-projekt, särskilt genom utbildning och tekniskt stöd.

97.  Europaparlamentet påminner om de geografiska förhållandena i ULT. Parlamentet uppmanar kommissionen att bättre integrera riktade nyckelresultatindikatorer för finansiering i ULT. Parlamentet uppmanar också kommissionen att föreslå, som en del av förlängningen av den förberedande åtgärden inom Best-systemet (frivilligt system för biologisk mångfald och ekosystemtjänster i utomeuropeiska territorier), en permanent mekanism för att skydda den biologiska mångfalden, utveckla ekosystemtjänster och bekämpa effekterna av klimatförändringarna i unionens utomeuropeiska länder och territorier.

98.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att från 2020 inrätta ett särskilt finansieringsinstrument för ULT, i vilket hänsyn tas till dessa områdens särskilda ställning och deras tillhörighet till det europeiska samfundet.

EUF:s svar på de akuta globala utmaningarna

Migrationsfrågan och utvecklingsstöd

99.  Europaparlamentet påminner om att det främsta målet för EU:s utvecklingspolitik är att minska och på sikt utrota fattigdomen och att EUF hittills har åstadkommit framsteg i AVS-länderna och ULT. Parlamentet anser att framgångsrika utvecklings- och migrationsfrågor hänger samman eftersom migration kan vara en följd av social och ekonomisk sårbarhet och eftersom en lindring av de bakomliggande orsakerna till migration kan spåras tillbaka till ett riktat utvecklingsbistånd.

100.  Europaparlamentet noterar unionens nyligen antagna globala strategi för att uppnå en hållbar utveckling före 2030, vilken ytterligare stärker sambandet mellan migration och utveckling och lyfter fram migration och säkerhet inom de nya ramarna för utveckling och samarbete.

101.  Europaparlamentet påminner om parlamentets hållning när det gäller ett helhetsperspektiv på migrationen som bygger på en ny kombination av politiska åtgärder, bland annat ett stärkt samband mellan migration och utveckling, som innebär att man tar itu med de bakomliggande orsakerna till migrationen, samtidigt som parlamentet förespråkar en förändring av de sätt på vilka hanteringen av migrationskrisen finansieras.

102.  Europaparlamentet konstaterar att unionen har ökat stödet för reformer av säkerhetssektorn. Parlamentet anser dock att kommissionen bör se till att medlen inte övergår till att främja säkerheten utan en samtidig förstärkning av stödet till demokratiska reformer.

103.  Europaparlamentet anser att omfattningen av migrationskrisen har lett till behovet av snabbare och effektivare bistånd och respons. Parlamentet anser att det är ändamålsenligt att ta fram en lämplig sektorskod för migration i OECD:s biståndskommitté för att bättre integrera migration i utvecklingsagendan, förenkla kodningen och användningen av medlen och att bättre följa upp och övervaka de belopp som öronmärkts för externa åtgärder för kampen mot de bakomliggande orsakerna till migration.

104.  Europaparlamentet välkomnar att det finns en avsikt att lansera en extern investeringsplan i Afrika efter modellen för Europeiska fonden för strategiska investeringar för att ta itu med specifika flaskhalsar i investeringar. Parlamentet betraktar detta som ett av de mest lämpliga och effektiva verktygen för att uppnå parlamentets långsiktiga mål att ge människor drägliga livsvillkor, och därmed också ta itu med de bakomliggande orsakerna till en överdriven migration från Afrika.

105.  Europaparlamentet konstaterar att EUF-medlen bidrar till att ta itu med de bakomliggande orsakerna till den aktuella globala flykting- och migrationskrisen. Parlamentet understryker att EUF-medlen inte får användas för andra ändamål än vad som fastställs i bestämmelserna, såsom gränskontroller och effektiva åtgärder för återsändande. Parlamentet uppmanar kommissionen att arbeta konstruktivt för att skapa synergier mellan unionens budget, EUF och det bilaterala samarbetet i syfte att behandla frågor som rör förebyggandet av migrationskriser.

106.  Europaparlamentet vill se en ständig förbättring av den strategiska förståelsen och ramen för unionens externa migrationspolitik och politiska modeller i förhållande till centrala aktörer för att se till att det råder klarhet samt ett samordnat och sammanhängande utnyttjande av de externa migrationsmekanismerna på kort, medellång och lång sikt, inom ramen för eller utanför unionens budget.

107.  Europaparlamentet anser att det finns ett avgörande behov av att förena kravet på bättre resultat med tillgängligheten till tillräckliga medel för att säkerställa en hög ambitionsnivå vid utformningen av unionens omfattande och hållbara svar på nuvarande och framtida utmaningar till följd av migrationskrisen. Parlamentet anser att unionens utgifter för extern migration måste betalas ut på ett mycket effektivare sätt och uppfylla kriterierna för mervärde för att ge människor drägliga levnadsvillkor i sina ursprungsländer och andra AVS-länder.

108.  Europaparlamentet uppmanar alla centrala aktörer att på ett adekvat sätt överväga ett balanserat förhållande mellan insatsernas flexibilitet, medlens komplementaritet, deras nivå och nödvändig hävstångseffekt samt möjliga synergieffekter och den totala additionaliteten av unionens insatser.

109.  Europaparlamentet anser att den nuvarande fragmenteringen av instrument med egna särskilda mål som inte är sammankopplade utgör ett hinder för parlamentets kontroll av hur medlen används och identifieringen av ansvar, vilket därmed gör det svårt att tydligt bedöma de belopp som faktiskt används till stöd för externa migrationsinsatser. Parlamentet beklagar att detta leder till bristande effektivitet, transparens och ansvar. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ändra användningsmöjligheterna för nuvarande politiska instrument med en tydlig och förnyad målstruktur, för att öka deras totala effektivitet och synlighet.

110.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att vederbörlig hänsyn ska tas till att stödet på lämpligt sätt inriktas på de olika och skiftande externa migrationsfrågorna, samtidigt som det även säkerställs att de utbetalade medlen kontrolleras tillräckligt för att undvika risken för förskingring och dubbelfinansiering och samtidigt som det säkerställs att andra AVS-länder kan fortsätta att dra nytta av EUF-stöd.

111.  Europaparlamentet anser att klimatförändringar och utmaningarna i samband med dessa, migration och utveckling är nära sammanflätade. Parlamentet efterlyser en bättre förståelse av detta samband vid tilldelningen av utvecklingsbistånd och i de utvecklingspolitiska målen. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att undvika att bara öka de medel som används för att komma till rätta med migrationsrelaterade problem utan att ta hänsyn till projekt som syftar till anpassning till klimatförändringarna och andra utvecklingsprojekt.

Bidrag från EIB

112.  Europaparlamentet konstaterar att under 2015 anslogs 936 miljoner EUR till AVS-länderna och ULT i projekt som genomfördes i 15 länder och sex regionala grupperingar.

113.  Europaparlamentet stöder de övergripande målen för ramen för AVS-investeringsanslaget, dvs. att stödja den lokala privata sektorn och utvecklingen av sysselsättningen och socioekonomiska infrastrukturer som främjar en hållbar utveckling på lokal och regional nivå, samt utveckling av den privata sektorn och viktiga infrastrukturer inom EU:s förvaltningsfond för infrastruktur i Afrika.

114.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s insatser för att bidra till ett svar från unionen i viktiga internationella frågor, särskilt genom EIB:s AVS-migrationspaket och initiativet för ekonomisk resiliens, som stödjer unionen och partnerländerna i hanteringen av de socioekonomiska utmaningar som bidrar till migration, inför den externa investeringsplanen. Parlamentet konstaterar dock att en lämplig politisk och demokratisk kontroll av EIB:s verksamhet är en ständig utmaning.

115.  Europaparlamentet uppmanar EIB att insistera och ge prioritet till investeringarnas långsiktiga effekt och deras bidrag till en hållbar utveckling i alla ekonomiska, sociala och miljömässiga avseenden.

116.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare stödja den lokala utvecklingen inom den privata sektorn som en nyckelfaktor för hållbarhet, att stödja grundläggande social och ekonomisk infrastruktur av direkt intresse för stödmottagarna liksom sökandet efter nya lokala och regionala partner inom det specifika området mikrofinansiering. Parlamentet uppmanar EIB att öka additionaliteten med hjälp av en bättre motivering av användningen av medel.

117.  Europaparlamentet uppmanar EIB att se till att pågående projekt regelbundet övervakas och att de ursprungliga målen och kriterierna uppfylls på ett effektivt sätt så länge som projektet varar. Parlamentet anser att EIB bör beakta ett projekts möjliga utveckling och mål.

118.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s andra rapport 2015 om resultaten av EIB:s externa verksamhet och EIB:s användning av bedömningssystemet med tre pelare och ramen för mätning av resultatet för förhandsbedömning av förväntade resultat av investeringsprojekt.

119.  Europaparlamentet anser att det ramverk som mäter resultat och prestationer i investeringsanslaget bör mäta effekterna på utvecklingen för varje projekt. Parlamentet understryker vikten av att sikta mot samma mål och strategier som unionens utvecklingspolitik. Parlamentet uppmanar EIB att ytterligare anpassa sina verksamheter till målen för unionens utvecklingspolitik.

120.  Europaparlamentet efterlyser en systematisk redovisning av AVS-investeringsanslagets vidareutlåningsavtal och ökad transparens med avseende på styrelsens beslut och styrdokument.

121.  Europaparlamentet betraktar granskningen av investeringsanslaget som en god praxis i fråga om samarbete och gemensam granskning mellan parlamentet och revisionsrätten. Parlamentet beklagar emellertid att projekt som genomförs i och medel som tilldelas ULT inte omfattas av granskningen. Parlamentet beklagar att investeringsanslaget inte omfattas av revisionsrättens årliga revisionsförklaring och inte är föremål för parlamentets förfarande för beviljande av ansvarsfrihet.

Vägen till det avtal som ska ersätta Cotonouavtalet

122.  Europaparlamentet erkänner EUF:s resultat samtidigt som man beaktar att nya möjligheter bör övervägas för att ta hänsyn till förändringarna i landskapet i AVS-länderna och ULT och i utvecklingen av nya hållbara mål, i synnerhet sambandet mellan fred, humanitärt bistånd, klimatförändringar och de utmaningar som dessa medför, förlust av biologisk mångfald och migration.

123.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma meddelandet till parlamentet och rådet Ett nytt partnerskap med länderna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, som offentliggjordes av kommissionen och den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik den 22 november 2016 (JOIN(2016)0052), och uppmanar till fortsatta diskussioner mellan unionens institutioner om framtiden för förbindelserna mellan unionen och AVS-länderna.

124.  Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som kommissionen föreslagit väsentliga förenklingar av budgetförordningen för den allmänna budgeten styrs varje EUF fortfarande av sin egen budgetförordning. Parlamentet anser att en enda budgetförordning skulle minska komplexiteten när det gäller förvaltningen och genomförandet av de olika EUF. Parlamentet understryker dessutom att parlamentet redan länge efterlyst en integrering av EUF i unionens budget.

125.  Europaparlamentet anser att ytterligare samordning bör säkerställas efter Cotonouavtalet mellan utvecklingsmålen och all utrikespolitik i EU, och att faktorer som t.ex. kampen mot orättvisor och åtgärder för en hållbar utveckling bör vara centrala.

126.  Europaparlamentet förväntar sig att få fullständig information och att rådfrågas i samband med halvtidsöversynen av elfte utvecklingsfonden, en översyn i vilken hänsyn bör tas till Agenda 2030 och ett nytt europeiskt samförstånd om utveckling, men där man även till fullo bör respektera de principer om utvecklingseffektivitet som bekräftades vid högnivåmötet om det globala partnerskapet i Nairobi, i synnerhet mottagarländernas egenansvar för prioriteringar.

127.  Europaparlamentet rekommenderar att man efter Cotonouavtalet går bortom ekonomiska frågor och främjar en effektiv politisk dialog. Parlamentet påminner om att politisk dialog är en av förutsättningarna för att säkerställa resultat och effektivitet för bistånd.

128.  Europaparlamentet anser att man efter Cotonouavtalet bör främja ökad delaktighet och medverkan av lokalsamhällen och det civila samhället i allmänhet, i synnerhet genom inrättandet av lokala partnerskap, i syfte att säkerställa ett korrekt genomförande av projekt på lokal nivå, särskilt inom ramen för indirekt förvaltning.

129.  Europaparlamentet efterlyser ett erkännande av effekterna av klimatförändringarna och utmaningarna i samband med dessa och förlusten av biologisk mångfald för alla utvecklingsfaktorer. Parlamentet anser att man efter Cotonouavtalet bör vara mer inriktad på en hållbar utveckling i mottagarländerna och särskilt i fråga om självförsörjning på energiområdet.

130.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna och vidareutveckla ödimensionen i utvecklingspolitiken och skapa ett specifikt instrument för små östater under utveckling, och på så sätt möjliggöra en bättre fördelning av medel, resultat och anpassad kontroll.

131.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en a priori-bedömning och att rapportera mer systematiskt om utvecklingspolitikens effekter för länder och regioner i samma geografiska område samt att tillåta mer samverkan mellan alla tillgängliga medel i dessa regioner.

132.  Europaparlamentet upprepar sitt långvariga stöd för ett införlivande av EUF i budgeten för att öka den demokratiska insynen och ansvarsskyldigheten, öka effektiviteten, transparensen och insynen i användningen av EUF. Parlamentet understryker också att ett införlivande i budgeten skulle minska transaktionskostnaderna och förenkla rapporterings- och redovisningskraven genom att man bara skulle ha en uppsättning administrativa regler och beslutsstrukturer.

Uppföljning av parlamentets resolutioner

133.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa årsrapport inbegripa en granskning av uppföljningen av rekommendationerna i parlamentets årliga resolution om beviljande av ansvarsfrihet.

(1) EUT C 375, 13.10.2016, s. 287.
(2) EUT C 375, 13.10.2016, s. 297.
(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(4) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(5) EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
(6) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(7) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(8) EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.
(9) EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.
(10) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(11) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(12) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.
(13) EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.
(14) EUT C 375, 13.10.2016, s. 287.
(15) EUT C 375, 13.10.2016, s. 297.
(16) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(17) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(18) EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.
(19) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(20) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(21) EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.
(22) EUT L 210, 6.8.2013, s. 1.
(23) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(24) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(25) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.
(26) EUT L 58, 3.3.2015, s. 17.
(27) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(28) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(29) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
(30) Meddelande CAB D(2016) Ares 06675546.
(31) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europaparlamentet
PDF 424kWORD 78k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt I – Europaparlamentet (2016/2152(DEC))
P8_TA(2017)0146A8-0153/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0270/2016)(2),

–  med beaktande av rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetåret 2015, avsnitt I – Europaparlamentet(3),

–  med beaktande av internrevisorns årsrapport för budgetåret 2015,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, tillsammans med institutionernas svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(5) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 164, 165 och 166,

–  med beaktande av presidiets beslut av den 16 juni 2014 om interna bestämmelser för genomförandet av Europaparlamentets budget(7), särskilt artikel 22,

–  med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0153/2017), och av följande skäl:

A.  Talmannen antog parlamentets årsredovisning för budgetåret 2015 den 4 juli 2016.

B.  I egenskap av delegerad chefsutanordnare intygade generalsekreteraren den 24 juni 2016 att resurserna som avsatts för parlamentets budget med rimlig säkerhet har använts i avsett syfte och genomförts i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning, och att de kontrollförfaranden som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet.

C.  Revisionsrätten angav i sin särskilda bedömning av administrativa och andra utgifter under 2015 att man inte funnit några allvarliga brister i de granskade årliga verksamhetsrapporterna från och interna kontrollsystemen i institutionerna och organen, enligt kraven i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

D.  Enligt artikel 166.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska samtliga EU‑institutioner vidta alla åtgärder som krävs för att rätta sig efter iakttagelserna i parlamentets beslut om ansvarsfrihet.

1.  Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen och revisionsrätten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt I – Europaparlamentet (2016/2152(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt I – Europaparlamentet,

–  med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0153/2017), och av följande skäl:

A.  I sin attestering av de slutliga räkenskaperna uppgav Europaparlamentets räkenskapsförare att räkenskaperna med rimlig säkerhet i allt väsentligt ger en sann och rättvis bild av parlamentets finansiella ställning och att han inte stött på några frågor som kräver en reservation.

B.  I enlighet med det normala förfarandet sändes 129 skriftliga frågor till parlamentets administration, och skriftliga svar mottogs och diskuterades offentligt av budgetkontrollutskottet (CONT), i närvaro av vice talmannen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och internrevisorn.

C.  Noggrann kontroll, i synnerhet i form av det årliga ansvarsfrihetsförfarandet, är nödvändig för att garantera att parlamentets politiska ledning och administration hålls ansvarig inför unionsmedborgarna. Det finns alltid utrymme för förbättringar avseende kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet vid förvaltningen av de offentliga finanserna. Principen om resultatbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser bör utgöra ett grundläggande inslag vid genomförandet av budgeten.

Tillsyn över parlamentets budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning

1.  Europaparlamentet noterar att det formella systemet för tillsyn över parlamentets budgetförvaltning och ekonomiska förvaltning består av följande fyra huvudkomponenter:

   a) Parlamentets räkenskapsförares attestering av de slutliga räkenskaperna.
   b) Internrevisorns årsrapporter och hans/hennes yttrande över det interna kontrollsystemet.
   c) Bedömningen av administrativa och andra utgifter för unionens samtliga institutioner, inklusive parlamentet, av deras externa revisor, dvs. revisionsrätten.
   d) Förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet som förberetts av budgetkontrollutskottet och som utmynnar i ett beslut från parlamentet om att bevilja parlamentets talman ansvarsfrihet.

2.  Europaparlamentet konstaterar att internrevisorns årsrapport innehåller iakttagelser baserade på specifikt granskningsarbete, och syftar till att förbättra budgetförfarandet och den ekonomiska förvaltningen, men ger ingen heltäckande bild av parlamentets budget- och finansförvaltning. Parlamentet noterar samtidigt att revisionsrättens rapport endast är resultatet av ett litet urval (16 transaktioner) av parlamentets transaktioner.

3.  Europaparlamentet inser att den i allmänhet låga felnivån när det gäller administrativa utgifter kan vara en förklaring till den relativt ringa uppmärksamhet som revisionsrätten ägnat parlamentets transaktioner.

4.  Europaparlamentet påpekar dock att även om felnivån är anmärkningsvärt låg, är risken för dåligt rykte relativt hög med hänsyn till att sådana finansiella och budgetmässiga fel kan inverka negativt på institutionens rykte.

5.  Europaparlamentet tillägger att man nyligen, till följd av det allmänt kända behovet av resultatbaserad budgetering, har framfört att ansvarsfrihetsförfarandet inte bör begränsas till att upptäcka oegentligheter, utan även omfatta mätning av konkreta effekter och resultat och att detta också är särskilt viktigt för parlamentet, eftersom bristande resultat har en direkt inverkan på institutionens anseende.

6.  Europaparlamentet konstaterar mot denna bakgrund att det arbete som utförs av parlamentet i samband med ansvarsfrihetsförfarandet utgör en möjlighet att mer utförligt reflektera över räkenskaperna för parlamentets administration. Parlamentet kräver att man stärker intern expertis om räkenskaper och revision som föredragande kan utnyttja när de utarbetar sina betänkanden om beviljande av ansvarsfrihet.

Parlamentets räkenskaper

7.  Europaparlamentet noterar att parlamentets slutgiltiga anslag för 2015 uppgick till 1 794 929 112 EUR eller 19,78 % av rubrik 5 i den fleråriga budgetramen(8) av det belopp som avsatts för administrativa utgifter under 2015 för unionens institutioner som helhet, dvs. en ökning med 2,2 % jämfört med 2014 års budget (1 755 631 742 EUR).

8.  Europaparlamentet noterar att de totala inkomsterna i räkenskaperna per den 31 december 2015 uppgick till sammanlagt 176 367 724 EUR (2014: 174 436 852 EUR), inklusive 27 988 590 EUR i inkomster avsatta för särskilda ändamål (2014: 26 979 032 EUR).

9.  Europaparlamentet framhåller att fyra kapitel stod för 71 % av de totala åtagandena: kapitel 10 (Ledamöter), kapitel 12 (Tjänstemän och tillfälligt anställda), kapitel 20 (Fastigheter och utgifter i samband med dessa) och kapitel 42 (Utgifter för assistentstöd till ledamöterna). Dessa siffror visar att parlamentets utgifter karakteriseras av en hög nivå av kontinuitet för den största delen som är kopplad till ersättningar till ledamöter och personal, som justeras i enlighet med tjänsteföreskrifterna och andra avtalsenliga skyldigheter.

10.  Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2015 avslutades:

a)  Tillgängliga anslag (EUR)

Anslag för 2015

1 794 929 112

Icke-automatiska överföringar från budgetåret 2014

-

Automatiska överföringar från budgetåret 2014

277 911 825

Anslag motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål för 2015

27 988 590

Överföringar motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål från 2014

106 077 150

Totalt

2 206 906 677

b)  Anslagsutnyttjande budgetåret 2015 (EUR)

Åtaganden

2 176 992 756

Utförda betalningar

1 770 807 099

Anslag som överförts automatiskt inklusive dem från inkomster avsatta för särskilda ändamål

392 379 176

Anslag som inte överförts automatiskt

-

Förfallna anslag

43 720 402

c)  Budgetinkomster (EUR)

Mottagna 2015

176 367 724

d)  Summa balansräkningen den 31 december 2015 (EUR)

1 511 058 599

11.  Europaparlamentet noterar att under 2015 utnyttjades 99,1 % av anslagen i parlamentets budget, dvs. 0,9 % av anslagen förföll, och att man därmed uppnådde en mycket hög nivå på budgetgenomförandet, precis som tidigare år.

12.  Europaparlamentet uppmärksammar att de anslag som förfallit uppgick till 41 422 684 EUR och att största delen av de förfallna beloppen avser arvoden och utgifter för byggnader.

13.  Europaparlamentet konstaterar att uppsamlingsöverföringarna uppgick till 71 000 000 EUR, det vill säga 4 % av de totala anslag som överfördes från budgetposter för preliminära anslag och från andra källor för att bidra till finansieringen av de årliga leasingavgifterna för Konrad Adenauer-byggnaden. Europaparlamentet uppmanar att fastighetspolitiken fastställs med tillräcklig tydlighet inom ramen för budgetstrategin. Parlamentet anser att nivån på uppsamlingsöverföringarna är mycket hög. Parlamentet är av den bestämda uppfattningen att man genom en ändamålsenlig förvaltning av budgeten bör kunna minska denna överföring till ett minimum. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i detta sammanhang utarbeta ett betänkande om parlamentets fastighetspolitik.

Revisionsrättens yttranden över räkenskapernas tillförlitlighet för budgetåret 2015 samt lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

14.  Europaparlamentet konstaterar att de samlade granskningsresultaten visar att utgifterna för ”administration” inte innehåller några väsentliga fel, men att den uppskattade felnivån, på grund av de sju kvantifierade felen i rubrik 5 i den fleråriga budgetramen för administration, är 0,6 % (en ökning från 0,5 % år 2014).

15.  Europaparlamentet är mycket oroat över revisionsrättens iakttagelse att 22 av de 151 transaktioner som revisionsrätten granskade 2015 för unionens samtliga institutioner innehöll fel (14,6 %). Parlamentet noterar dock att av dessa 22 transaktioner, kvantifierades endast sju fel, som sålunda hade ekonomiska konsekvenser, vilket ledde till en uppskattad felnivå på 0,6 %.

16.  Europaparlamentet noterar dessutom de särskilda iakttagelserna avseende parlamentet i revisionsrättens årsrapport för 2015. Parlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade brister i kontrollerna av godkännandet och regleringen av utgifter som uppkom 2014. Dessa inkluderade endast en av de 16 transaktioner från parlamentets sida som granskades, och som avsåg någon av de politiska grupperna, och dessa brister åtgärdades under 2015.

17.  Europaparlamentet noterar parlamentets svar till revisionsrätten under det kontradiktoriska förfarandet. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att hålla det ansvariga utskottet underrättat om genomförandet av dess rekommendation att ge bättre vägledning, och att se över den nuvarande kontrollramen för genomförandet av budgetanslag till de politiska grupperna.

Internrevisorns årsrapport

18.  Europaparlamentet noterar att internrevisorn vid sammanträdet som hölls den 30 januari 2017 i det ansvariga utskottet presenterade sin årsrapport, och meddelade att han under 2015 hade antagit rapporter om följande ärenden:

   Uppföljningen av oavslutade åtgärder från interna granskningsrapporter.
   Riktlinjerna för flerspråkighet.
   Den operativa effektiviteten för och resultatmätningen av it-verksamheten.
   Systemen för ekonomisk förvaltning.
   Förfarandet för indrivning av skulder.
   Kontinuitetshanteringen.
   Inventeringen av it-datacentrumet och förvaltningen av extern expertis.

19.  Europaparlamentet noterar och stöder internrevisorns synpunkter avseende behovet av

   att utarbeta ett motiverat förslag till uppdatering av uppförandekoden om flerspråkighet för tolktjänsterna, som innehåller särskilda bestämmelser om planeringen av sammanträden i samband med trepartsmötena,
   att förbättra det regelverk som är som gäller för möten med tolkning, inklusive bättre samordning mellan befintliga regelverk, åtgärder för att åstadkomma bättre fördelning under veckan och identifiera och fylla outnyttjade tidsperioder, varvid behovet av att minska antalet möten som ställs in med kort varsel understryks, eftersom detta leder till en betydande felallokering av resurser,
   att utarbeta relevanta kriterier och vägledande tröskelvärden för att inleda rättsliga förfaranden och för avskrivning av fordringar och lägga fram dessa för godkännande av den huvudansvarige delegerade utanordnarnaren,
   att fastställa en lämplig styrning och policy (inklusive institutionell vägledning och praktiska arrangemang) för kontinuitet i förvaltningen.

20.  Europaparlamentet noterar att fyra åtgärder, alla med måttlig risk, från granskningen av ramen för intern kontroll, fortfarande, efter flera uppföljningsrevisioner, är oavslutade vid utgången av 2015, varav en vars genomförandedatum sköts upp till 2017 med anledning av parlamentets nya system för ekonomisk förvaltning. Parlamentet uppmanar internrevisorn att hålla budgetkontrollutskottet underrättat om hur det går med dessa åtgärder.

21.  Europaparlamentet uppmanar internrevisorn att i samband med framläggandet av årsrapporten i ännu högre grad inrikta sig på de aspekter där brister och/eller oegentligheter har påträffats. Parlamentet uppmanar också internrevisorn att göra sin rapport om uppföljning, utveckling och lösningar som rör problem som identifierats under hans/hennes mandattid tillgänglig för budgetkontrollutskottet. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att införa förfaranden för bedömning av prestanda och resultat.

Uppföljning av ansvarsfrihetsresolutionen för 2014

22.  Europaparlamentet noterar de skriftliga svaren på resolutionen om ansvarsfrihet för 2014 som budgetkontrollutskottet fick den 20 oktober 2016, och generalsekreterarens presentation av svaren på de olika frågorna och önskemålen i parlamentets ansvarsfrihetsresolution för 2014, samt den diskussion med ledamöterna som följde. Parlamentet beklagar dock att många av dessa begäranden inte har följts upp och att ingen anledning eller motiv till detta har getts. Parlamentet betonar hur viktigt det är att i budgetkontrollutskottet oftare kunna diskutera frågor med generalsekreteraren som påverkar parlamentets budget och dess genomförande.

23.  Europaparlamentet noterar att det rådde inkonsekvens mellan datumen för framläggandet av parlamentets betänkande om ansvarsfrihet och möjligheten att lägga fram ytterligare frågor till generalsekreteraren. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att ge svar på de kompletterande frågorna innan tidsfristen för ingivande av ändringsförslag löper ut och vid behov före omröstningen i utskottet.

Parlamentets ansvarsfrihet för 2015

24.  Europaparlamentet noterar diskussionen mellan vice talmannen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet den 30 januari 2017 i närvaro av revisionsrättens ledamot och internrevisorn.

25.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse över åtagandet från parlamentets administration att fortlöpande förbättra resultatet av parlamentets tjänster överlag, och att göra detta på ett effektivt sätt, även om parlamentet också anser att det i vissa fall tar alltför lång tid att genomföra förändringar i praktiken.

26.  Europaparlamentet uppmärksammar att parlamentet, som kostar ca 3,60 EUR per medborgare och år, inte behöver rygga tillbaka inför jämförelser med andra parlamentariska system, särskilt som en tredjedel av kostnaderna redovisas för grundläggande faktorer (flerspråkighet och antalet verksamhetsorter), över vilka parlamentet självt har begränsat inflytande och som inte är tillämpliga på andra parlament på samma sätt.

27.  Europaparlamentet noterar dock att den uppmärksamhet som fästs vid resultatbaserad budgetering varierar mellan generaldirektoraten och är väl utvecklad inom till exempel generaldirektoratet för ekonomi (GD FINS), men är fortfarande i en inledningsfas på andra håll inom administrationen. Generalsekreteraren uppmanas att säkerställa att tydliga och mätbara mål fastställs och följs upp i hela administrationen.

28.  Europaparlamentet noterar generalsekreterarens svar när det gäller ledamöternas och allmänhetens tillgång till applikationen ePetition samt rättstjänstens rapport. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att rapportera om åtgärderna för att följa upp rättstjänstens rekommendationer.

29.  Europaparlamentet välkomnar den uppmärksamhet som administrationen fäster vid hållbarhet, särskilt i samband med offentliga upphandlingsförfaranden. Parlamentet noterar dock att det med ikraftträdandet av det nya direktivet om offentlig upphandling(9) blivit möjligt att öka vikten för de kriterier som har med social och miljömässig hållbarhet att göra jämfört med kriteriet lägsta pris.

30.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att lägga fram en handlingsplan för hur man kan tillämpa hållbarhetskriterier på parlamentets offentliga upphandlingsförfaranden, och att i detta avseende inkludera en utvärdering om hur grön offentlig upphandling använts som ett instrument.

31.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten anser att kostnaderna för den geografiska uppdelningen av parlamentet uppgår till 114 miljoner EUR per år, och noterar slutsatserna i resolution av den 20 november 2013 om lokaliseringen av sätena för Europeiska Unionens institutioner(10), att 78 % av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda som omfattas av tjänsteföreskrifterna uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska uppdelning. Parlamentet påminner om att miljöpåverkan av denna uppdelning uppskattas ligga mellan 11 000 och 19 000 ton CO2-utsläpp. Presidiet anmodas att uppmana generalsekreteraren att snarast utarbeta en färdplan för ett enda säte för parlamentet. Parlamentet upprepar att parlamentet och rådet måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte, så att man uppnår långsiktiga besparingar i unionens budget, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner. Parlamentet anser att Förenade kungarikets utträde och behovet av att omplacera de europeiska byråer som för närvarande har sina säten i Förenade kungariket skulle kunna utgöra ett utmärkt tillfälle att lösa flera problem samtidigt. Parlamentet hänvisar dock till artikel 341 i EUF-fördraget, där det anges att sätena för unionens institutioner ska fastställas av medlemsstaternas regeringar i samförstånd av medlemsstaterna, och protokoll nr 6 som är fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det fastställs att parlamentet ska ha sitt säte i Strasbourg. Parlamentet påminner om att en lösning med ett enda säte kräver fördragsändringar.

32.  Europaparlamentet påminner om svaret från administrationen på fråga 75 i frågeformuläret om ansvarsfriheten för parlamentet för 2013, nämligen att den hade beslutat att avstå från sin praxis med långvariga tjänsteresor, vilket lett till avsevärda besparingar, men anser det vara en större motstridighet att 13 anställda för närvarande befinner sig på långvariga tjänsteresor. Parlamentet anser att en långvarig tjänsteresa för en anställd, som inbegriper ett utlandstillägg och dagtraktamenten, till en plats där denna person redan varit bosatt och arbetat är ett förkastligt sätt att använda skattebetalarnas pengar och strider mot tjänsteföreskrifterna. Parlamentet insisterar på ett förtydligande av omständigheterna kring varje långvarig tjänsteresa, och särskilt om redogörelse för skälen och kostnaderna för denna långvariga tjänsteresa.

33.  Europaparlamentet påminner om att alla tjänstemän och övriga anställda i unionen, även de som arbetar inom kabinetten, ska utföra sina uppgifter med enbart unionens bästa för ögonen, i enlighet med bestämmelserna i tjänsteföreskrifterna. Parlamentet påpekar att unionens tjänstemän betalas med skattebetalarnas pengar, som inte är avsedda att finansiera pressen eller annan personal som deltar i främjandet av någon talmans nationella politiska intresse. Parlamentet uppmanar presidiet att fastställa tydliga regler i parlamentets bestämmelser.

34.  Europaparlamentet noterar talmannens beslut av den 21 oktober 2015, genom vilket han hade för avsikt att utse personer till ledande befattningar inom parlamentet utan att iaktta förfaranden, och i synnerhet utan ansökningsomgångar. Parlamentet konstaterar att detta beslut ”inte överensstämmer med reglerna” (administrationens svar i samband med det andra frågeformuläret från budgetkontrollutskottet). Parlamentet insisterar på att detta beslut av talmannen ska återkallas formellt.

35.  Europaparlamentet noterar att talmannen, den 15 december 2015, gav sig själv befogenhet att bevilja en särskild ersättning till medarbetarna i sitt kansli, utöver den befintliga ersättningen till kanslipersonal, trots att tjänsteföreskrifterna inte innehåller några bestämmelser om en sådan särskild ersättning. Parlamentet ifrågasätter på nytt lagenligheten i detta beviljande och giltigheten för särskilda ersättningar. Parlamentet anser att man bör överväga huruvida det berörda beslutet bör upphävas.

Förvaltning av bidragssystemet för besöksgrupper

36.  Europaparlamentet noterar att presidiet den 24 oktober 2016 antog de reviderade bestämmelserna för utbetalning av bidrag för sponsrade besöksgrupper.

37.  Europaparlamentet välkomnar att detta avsevärt minskar kontantbetalningar och att obligatoriska elektroniska överföringar införs, vilket därmed minskar riskerna för stöld, samt risken för dåligt rykte för parlamentet, samtidigt som man bidrar till betydande flexibilitet. Parlamentet ställer sig bakom presidiets avsikt att utvärdera det reviderade systemet efter ett år. Parlamentet beklagar dock att parlamentsassistenter kan utses att ta emot betalningar till sina egna konton och attestera gruppens kostnader. Parlamentet oroar sig för att detta innebär ett onödigt rättsligt och finansiellt ansvar för ackrediterade ledamotsassistenter och utsätter dem för potentiella risker. Parlamentet uppmanar presidiet att ompröva detta som en prioriterad fråga.

38.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet beviljade talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av parlamentets budget för budgetåret 2014 och i sista minuten strök viktiga punkter där ytterligare frågor väcktes om talmannens politiska verksamhet och finansiella beteende under valet till Europaparlamentet 2014.

Öppenhetsregister och intressekonflikter

39.  Europaparlamentet välkomnar det ökade intresset för parlamentet och dess administration från mediernas och allmänhetens sida. Parlamentet konstaterar dock att vissa journalister upplever att det är svårt att få fram den specifika information som de letar efter. Parlamentet påpekar att insyn i parlamentet och dess administration är avgörande för institutionens legitimitet och att tillgången till information bör förbättras, samtidigt som full respekt för de regler som styr skyddet av personuppgifter säkras.

40.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att på parlamentets webbplats offentliggöra relevanta handlingar som läggs fram av generalsekreteraren i ett maskinläsbart format, såvida inte typen av information i dessa gör detta omöjligt, t.ex. för skydd av personuppgifter.

41.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att göra det arbete som utförs av parlamentets interna beslutsorgan, särskilt presidiet, mer transparent och tillgängligt. Parlamentet begär at presidiets föredragningslistor ska offentliggöras på intranet i god tid och att sammanträdesprotokollen ska offentliggöras mycket snabbare. Parlamentet konstaterar att det inte är nödvändigt att vänta tills de är översatta till samtliga språk.

42.  Europaparlamentet påminner om ledamöternas skyldighet att omedelbart informera administrationen om varje ändring i sina intresseförklaringar.

43.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att översända denna resolution till presidiet, och då understryka alla begäranden om åtgärder eller beslut som ska vidtas eller fattas av presidiet. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en handlingsplan och en tidsplan som gör det möjligt för presidiet att följa upp och/eller reagera på rekommendationerna i parlamentets ansvarsfrihetsresolutioner och att inkludera resultaten i det årliga övervakningsdokumentet. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att i god tid rapportera till budgetutskottet och budgetkontrollutskottet om alla projekt med betydande budgetkonsekvenser som har lagts fram för presidiet.

44.  Europaparlamentet anser att ledamöterna bör kunna använda parlamentets webbplats för att erbjuda sina väljare största möjliga insyn i verksamheten, och uppmanar därför generalsekreteraren att utarbeta ett system som ledamöterna kan använda för att offentliggöra uppgifter om sina möten med företrädare för intressegrupper. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att möjliggöra detta utan någon ytterligare fördröjning, vilket redan begärdes i parlamentets resolution om ansvarsfrihet för 2014.

45.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att fastställa och offentliggöra bestämmelserna för användningen av ersättningen för allmänna utgifter.

46.  Europaparlamentet noterar i hur liten utsträckning ledamöterna är medvetna om möjligheten att återbetala överskott på ersättningen för allmänna utgifter. Parlamentet påminner ledamöterna om att ersättningen för allmänna utgifter inte utgör ytterligare lön. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att offentliggöra denna möjlighet som en prioriterad fråga. Parlamentet uppmanar med kraft ledamöterna att återbetala överskott vid slutet av sina mandat.

47.  Europaparlamentet uppmanar på samma sätt generalsekreteraren att ge de ledamöter som på sina webbplatser vill publicera närmare uppgifter om utbetalningar av andra parlamentsersättningar till dem med lämpliga uppgifter som lätt kan bearbetas på nytt.

48.  Europaparlamentet uppmanar vidare generalsekreteraren att bistå intresserade politiska grupper på samma sätt.

49.  Europaparlamentet konstaterar att det på parlamentets webbplats finns en uppsättning handlingar avseende beslutet om erkännande av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, tillsammans med uppgifter som anger det slutliga bidragsbeloppet. Parlamentet uppmanas att be kommissionen att lägga fram ett förslag om en översyn av den nuvarande unionsrättsakten om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser(11), inklusive strängare krav för inrättande av europeiska politiska partier och stiftelser, i syfte att förebygga missbruk.

50.  Europaparlamentet välkomnar införandet av ett särskilt formulär för föredragande där dessa kan ange vilka intresseföreträdare som kan ha påverkat deras rapporter (avtryck i lagstiftningen).

51.  Europaparlamentet upprepar sin efterlysning av en rapport från parlamentets administration om intressegruppers och andra externa organisationers utnyttjande av parlamentets lokaler.

52.  Europaparlamentet är bekymrat över att den nuvarande uppförandekoden för ledamöterna kan behöva förbättras ytterligare för att intressekonflikter ska kunna undvikas, så att särskild uppmärksamhet ägnas åt följande:

   Ledamöternas avlönade bisysslor.
   Lobbyverksamhet som riktar sig till EU-institutionerna från före detta ledamöter under den period under vilken de har rätt till en övergångsersättning.
   Registreringen av ledamöternas intresseförklaringar.
   Den rådgivande kommitténs sammansättning och befogenheter.

Generaldirektoratet för kommunikation

53.  Europaparlamentet välkomnar utarbetandet av indikatorer för mätning av resultat från parlamentets kommunikationsverksamhet, och uppmanar generalsekreteraren att ägna ett särskilt avsnitt om hur effektivt detta nya resultatbaserade tillvägagångssätt är för kommunikationen i 2016 års rapport om parlamentets verksamhet.

54.  Europaparlamentet stöder de olika program som syftar till att underlätta besök av journalister och medborgare som är intresserade av att få veta mer om parlamentets verksamhet.

55.  Europaparlamentet upprepar i detta avseende sin uppmaning i resolutionen om ansvarsfrihet för 2014 där det konstaterades att parlamentets webbplats fortfarande var relativt användarovänlig och svår att navigera på och att den ännu inte hade införlivat den senaste tekniska utvecklingen, vilket leder till att det är svårt att hitta relevant information snabbt. Det påpekades också att webbplatsen, med tanke på vikten av kommunikation med EU-medborgarna, inte bidrog till att förbättra bilden av parlamentet för den breda allmänheten.

56.  Europaparlamentet uppmanar generaldirektoratet för kommunikation (GD COMM) att upprätta en mer effektiv och användarvänlig webbplats som är utrustad med en mer effektiv sökmotor, vilket skulle höja parlamentets profil inför allmänheten och mer direkt tillgodose medborgarnas intressen och behov. Parlamentet konstaterar att endast medelmåttiga resultat uppnåtts, trots utgifterna för betydande resurser.

57.  Europaparlamentet uttrycker oro över effektiviteten i parlamentets kommunikationsstrategi. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en omfattande översyn av den nuvarande strategin och, framför allt, en mer aktiv hållning gentemot personer som inte automatiskt är intresserade av parlamentets verksamhet eller som till och med är skeptiska till dess funktion. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en ny strategi för att nå även dessa medborgare, även genom att underlätta tillgång till information, och för att och att på lämpligt sätt hantera ogrundade fördomar mot parlamentet och samtidigt undvika onödiga och kostnadskrävande reklamkampanjer.

58.  Europaparlamentet understryker behovet av att modernisera uppdraget för parlamentets informationskontor genom att optimera användningen av ny kommunikationsteknik och nya kommunikationsmönster och genom att utnyttja deras gynnsamma geografiska läge nära medborgarna för att ytterligare intensifiera lokala aktiviteter (”going local”), exempelvis i form av debatter med ledamöterna och det civila samhället, i syfte att lyssna på människor och engagera dem. Parlamentet betonar att diskussioner på nätet och uppmärksamhet från mediernas sida till följd av sådana händelser bör bidra till att nå ut ännu bättre till medborgarna. Parlamentet konstaterar att kostnaderna för byggnader och personal för medlemsstaternas informationskontor är oproportionerligt höga i förhållande till de belopp som investeras på dessa kontors centrala funktioner. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att före utgången av 2017 förelägga budgetkontrollutskottet en detaljerad verksamhets- och finansrapport om informationskontoren i Bryssel och Strasbourg, med särskild inriktning på det mervärde de tillför.

59.  Europaparlamentet är oroat över de svar som getts på frågorna för skriftligt besvarande om parlamentets informationskontor i vissa medlemsstater, med hänsyn till att i flesta fall endast en bråkdel av deras driftskostnader uppstår till följd av de faktiska målen och uppgifterna för dessa kontor, medan största delen av pengarna spenderas på kontorshyror och personalens löner och resekostnader.

60.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att förbättra den interna kommunikationen mellan olika generaldirektorat, så att exempelvis utvecklingen av nya viktiga verktyg, såsom lagstiftningståget, kommer en bredare allmänhet till kännedom, både internt och externt.

LUX-priset

61.  Europaparlamentet välkomnar den gemensamma presentationen inför budgetkontrollutskottet och utskottet för kultur och utbildning av den undersökning som genomförts – i enlighet med kravet i ansvarsfrihetsbetänkandet 2013 – för att avgöra huruvida LUX-priset är välbekant och hur det uppfattas, om det alls är känt, i de olika medlemsstaterna, samt av de resultat som anges i undersökningen.

62.  Europaparlamentet påminner om att undersökningen i huvudsak avsåg hur väl ledamöter och filmskapare kände till syftet med LUX-filmpriset, vilket är att visa medborgarna parlamentets engagemang för allmänt accepterade värden, såsom mänskliga rättigheter och solidaritet liksom dess åtagande för kulturell och språklig mångfald.

63.  Europaparlamentet konstaterar att undersökningen hade en låg svarsfrekvens, endast 18 % av parlamentets ledamöter, vilket motsvarar 137 ledamöter från alla politiska grupper och medlemsstater, och att över 90 % bland dessa ledamöter var medvetna om LUX-priset, 75 % förstod dess syfte och över 80 % hade en positiv bild av priset.

64.  Europaparlamentet är inte övertygat om urvalsmetoden, enligt vilken ledamöter beslutar om nomineringar och det slutliga valet av pristagare, och uppmanar presidiet att rapportera om alternativa modeller för att få önskade resultat, t.ex. genom att stödja ett jämförbart initiativ som tas av filmskaparnas egna organisationer.

65.  Europaparlamentet konstaterar att trots att antalet åskådare har ökat under årets lopp är 43 000 personer inom unionen fortfarande är ett mycket lågt antal, och väcker frågan om huruvida LUX-priset är motiverat.

Europeiska historiens hus

66.  Europaparlamentet beklagar de upprepade förseningarna för invigningen av Europeiska historiens hus, som ursprungligen planerats till mars 2016, därefter senarelades till september och november 2016 och nu planeras äga rum den 6 maj 2017.

67.  Europaparlamentet noterar med oro de pågående diskussionerna om karaktären på de tillfälliga utställningarna. Parlamentet betonar vikten av akademiskt oberoende för Europeiska historiens hus i fråga om utställningens innehåll och utformning, något som uteslutande ska bestämmas av museologiska och historiska kriterier.

68.  Europaparlamentet gläder sig över att Europeiska historiens hus enligt uppskattningar kommer att ta emot 250 000 besökare per år. Parlamentet påpekar att de årliga driftskostnaderna för denna anläggning på förhand uppskattats till 13,3 miljoner EUR. Parlamentet uttrycker sin oro över det proportionellt sett låga antalet besökare jämfört med de höga driftskostnaderna, med tanke på att parlamentet under 2015 tog emot 326 080 besökare, och att de driftskostnaderna uppgick till endast 4,3 miljoner EUR.

69.  Europaparlamentet noterar att med inrättandet av Parlamentarium och öppnandet av Europeiska historiens hus är Europaparlamentet och dess omgivningar på väg att bli ett medborgarprojekt och en turistattraktion som kommer att leda till bättre kunskap om den roll som parlamentet spelar och visa för medborgarna vilket engagemang parlamentet har för allmänt accepterade värden såsom mänskliga rättigheter och solidaritet. Parlamentet begär att presidiet ska överväga att inleda en dialog med de lokala myndigheterna för att se hur dessa kan bidra till finansieringen och förvaltningen av Europeiska historiens hus.

70.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att överväga att anpassa förvaltningen av Europeiska historiens hus till en mer interinstitutionell metod och att undersöka möjligheterna till ett ökat samarbete med unionens övriga institutioner, särskilt kommissionen och rådet.

71.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut att bidra med 800 000 EUR per år till driftskostnaderna för Europeiska historiens hus. Parlamentet anser dock att kommissionen bör bidra till en mycket högre andel av de uppskattade årliga driftskostnaderna.

Generaldirektoratet för personal (GD PERS)

72.  Europaparlamentet noterar att den 31 december 2015 arbetade sammanlagt 5 391 tjänstemän och tillfälligt anställda vid sekretariatet (en ökning med 96 jämfört med den 31 december 2014) och sammanlagt 771 tjänstemän och tillfälligt anställda arbetade inom de politiska grupperna (en ökning med 26 jämfört med den 31 december 2014). Europaparlamentet noterar att tillsammans med kontraktsanställda ansvarade GD PERS för 9 402 personer (en ökning med 467 jämfört med den 31 december 2014).

73.  Europaparlamentet noterar att 47 tjänster ströks ur Europaparlamentets tjänsteförteckning den 1 januari 2015, i enlighet med 2014 års översyn av tjänsteföreskrifterna och den fleråriga budgetramen för 2014–2020, vilket innebär att det finns totalt 6 739 tjänster i tjänsteförteckningen kvar, varav 5 723 (84,9 %) för sekretariatet och 1 016 (15,1 %) för de politiska grupperna. Europaparlamentet noterar att den 31 december 2015 var 4,9 % av tjänsterna vid sekretariatet vakanta, jämfört med 9,6 % i slutet av 2014.

74.  Europaparlamentet välkomnar att balansen mellan könen bland generaldirektörerna förbättrades från 18,2 % / 81,8 % år 2014 till 33,3 % / 66,7 % år 2015, men konstaterar att denna balans för direktörernas del försämrades från 34 % / 66 % år 2014 till 31,1 % / 68,9 % år 2015. Parlamentet påminner om att majoriteten av parlamentets personal består av kvinnor men att kvinnor innehar en begränsad del av chefstjänsterna. Parlamentet konstaterar att balansen mellan könen bland enhetschefer förbättrades från 30 % / 70 % i slutet av 2014 till 31,2 % / 68,8 % i slutet av 2015. Parlamentet betonar att obalanser för chefstjänster kvarstår och betonar därför att ett program för lika möjligheter för dessa tjänster förblir av yttersta vikt. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att parlamentet bör ha minst 40 % kvinnor på chefstjänster före 2019.

75.  Europaparlamentet uttrycker sin förvåning över att parlamentets rådgivande kommitté för utnämning av högre tjänstemän uteslutande består av personer ur högsta ledningen, och uppmanar generalsekreteraren att inkludera en företrädare för en personalorganisation.

76.  Europaparlamentet betonar att geografisk balans, dvs. förhållandet mellan antalet anställda av en viss nationalitet och befolkningsstorleken i motsvarande medlemsstater, även i fortsättningen bör vara en viktig faktor i resursförvaltningen, i synnerhet när det gäller de medlemsstater som anslöt sig till unionen efter 2004, och välkomnar att parlamentet har uppnått en mer balanserad sammansättning av tjänstemän från de medlemsstater som anslutit sig till unionen före och efter 2004. Parlamentet påpekar dock att dessa medlemsstater fortfarande står för endast 3 % av de anställda på högre handläggarnivå (AD12 – AD16) vid de tre arbetsplatserna, i förhållande till deras andel av unionens befolkning, som uppgår till 21 %, och att framsteg på detta område fortfarande behövs.

77.  Europaparlamentet konstaterar att för viss verksamhet, såsom drift av personalmatsalar och lokalvård, har utläggning på entreprenad varit det alternativ som parlamentet föredragit, och till följd av detta kan den externa personalen för vissa generaldirektorat till och med vara större än antalet tjänstemän.

78.  Europaparlamentet konstaterar dock att ett sådant utläggningsbeslut inte kan förklara utnyttjandet av all extern personal och att förhållandet mellan antalet externt anställda och antalet parlamentsanställda vid till exempel generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd (GD ITEC) är svårt att förklara.

79.  Europaparlamentet hävdar att extern personal inte bör sättas in för att kompensera den minskning av antalet tjänster som man enades om i samband med översynen 2014 av tjänsteföreskrifterna och den nuvarande fleråriga budgetramen.

80.  Europaparlamentet noterar generalsekreterarens svar när det gäller villkoren för externa kontrakt med parlamentet. Parlamentet betonar att förvaltningen noggrant och systematiskt måste se till att tjänsteleverantörer strikt efterlever den anställnings-, säkerhets- och sociala trygghetslagstiftning etc. som är tillämplig på all extern personal som arbetar i Europaparlamentets lokaler, till exempel bespisnings-, städ- och underhållspersonal. Parlamentet uppmanas att införa mekanismer för regelbunden varning och övervakning för att förebygga och upptäcka enskilda eller systematiska fall av försummelse, missbruk eller överträdelse, som gör det möjligt att vidta omedelbara åtgärder.

81.  Europaparlamentet noterar att förfarandet för internalisera parlamentets säkerhetstjänster har slutförts och att förfarandet för att göra detsamma med chaufförstjänsten pågår. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att rapportera till budgetkontrollutskottet om vad man har lärt sig av dessa förfaranden och vilka besparingar som åstadkommits.

82.  Europaparlamentet noterar med oro att bespisningspersonal inte betalas i enlighet med de i kontraktet angivna timmarna under de veckor då parlamentsledamöterna arbetar på annat håll, till exempel under valkretsveckorna eller plenarsammanträdena i Strasbourg, och att ett stort antal hänvisas till korttidsarbete, vilket påverkar deras anställning och inkomster. Generalsekreteraren uppmanas att komma fram en lösning efter förhandling med tjänsteleverantören för matsalarna som garanterar de anställda regelbundna timmar och regelbunden betalning varje vecka.

83.  Europaparlamentet noterar att det vid utgången av 2015 fanns 1 813 ackrediterade parlamentsassistenter som arbetar vid parlamentet, jämfört med 1 686 ett år tidigare. Parlamentet efterlyser särskild uppmärksamhet för de rättigheter som ackrediterade parlamentsassistenter och lokala assistenter har, eftersom deras kontrakt är direkt kopplade till mandatet för de ledamöter som de stöder, med tanke på att ackrediterade parlamentsassistenter är anställda med parlamentets anställningsavtal, medan lokala assistenter omfattas av olika former av nationell lagstiftning.

84.  Europaparlamentet beklagar att utvärderingsrapporten om tillämpningen av bestämmelserna om ackrediterade parlamentsassistenter inte överlämnades till budgetkontrollutskottet före utgången av 2016, i enlighet med kravet i resolution om beviljandet av ansvarsfrihet för 2014, och att den fortfarande inte har lämnats in.

85.  Europaparlamentet påpekar att i fall av trakasserier eller avslöjande av missförhållanden befinner sig de ackrediterade parlamentsassistenterna i en särskilt utsatt situation eftersom deras kontrakt grundar sig på det ömsesidiga förtroendet mellan ledamoten och assistenten. Europaparlamentet noterar att om detta förtroende saknas är den omständighet i sig skäl nog för uppsägning av kontraktet. Europaparlamentet noterar vidare att om ledamoten måste avgå på grund av renomméskador till följd av ett brott eller andra lagöverträdelser innebär detta dessutom i allmänhet att kontrakten med alla hans eller hennes assistenter också kommer att avslutas. Parlamentet efterlyser därför en omedelbar förstärkning av de ackrediterade parlamentsassistenternas representation i den rådgivande kommittén för handläggning av klagomål om trakasserier, så att det en jämn könsfördelning säkerställs, vilket redan begärts i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för 2013 och 2014. Parlamentet uppmanar presidiet att anslå tillräckligt med medel för att täcka utgifter för resa och uppehälle för ackrediterade ledamotsassistenter som lägger fram klagomål, vilka ofta inte har möjlighet att komma till Bryssel för att närvara personligen och framföra sina synpunkter för den rådgivande kommittén för handläggning av klagomål om trakasserier. Parlamentet begär också att möjligheten till ekonomiska kompensationsåtgärder för ackrediterade parlamentsassistenter bör övervägas i samband med nästa översyn av tjänsteföreskrifterna, i syfte att säkerställa lika behandling av ackrediterade parlamentsassistenter och erkännande av deras särskilda sårbarhet i händelse av trakasserier eller avslöjande av missförhållanden.

86.  Europaparlamentet välkomnar administrationens avsikt att inleda en process för anpassning av de schablonersättningar för tjänsteresor till Strasbourg som betalas till ackrediterade parlamentsassistenter, vilka är betydligt lägre än de som gäller för fast anställda tjänstemän. Parlamentet betonar att denna anpassning bör baseras på en öppen beräkningsmetod och att den bör vara direkt kopplad till den senaste revideringen uppåt av taken för fast anställda tjänstemäns kostnader för logi och traktamenten. Parlamentet betonar även att en automatisk indexering av ersättningar bör införas vid framtida revideringar.

87.  Europaparlamentet beklagar att presidiet inte har tillmötesgått parlamentets begäran i ansvarsfrihetsresolutionerna 2013 och 2014 om att samma dagtraktamenten ska tillämpas för de ackrediterade parlamentsassistenterna som för övrig personal. Generalsekreteraren uppmanas att innan några ändringar genomförs tillhandahålla en uppskattning av de extra kostnader som skulle uppstå genom denna justering. Samtidigt understryker parlamentet att de nuvarande taken för ersättning av kostnader för tjänsteresor för ackrediterade ledamotsassistenter inte har justerats sedan 2009, och att skillnaden mellan ackrediterade ledamotsassistenter och övrig personal har ökat ytterligare med upp till 40% till följd av införandet av nya tak som godkändes av rådet den 9 september 2016 och som hittills, från och med den 10 september 2016, endast tillämpats för tjänstemän. Parlamentet uppmanar därför presidiet att vidta nödvändiga åtgärder för att rätta till denna ojämlikhet.

88.  Europaparlamentet beklagar djupt att anställningstiden för en ackrediterad parlamentsassistent, om hans eller hennes ledamot avlider eller avgår, upphör vid utgången av relevant kalendermånad. Parlamentet understryker att detta skulle kunna betyda att en ackrediterad parlamentsassistent inte skulle ha rätt till en enda dags varsel om ledamotens mandatperiod råkar löpa ut den sista dagen i en viss månad. Parlamentet begär att denna oacceptabla situation löses i samband med nästa översyn av tjänsteföreskrifterna, genom att man kopplar samman uppsägningstiden med en fastställd tidsperiod, t.ex. fyra veckor, i stället för kalendermånader. Parlamentet uppmanar dessutom presidiet att skyndsamt införa tillfälliga åtgärder som skulle kunna bidra med en tillfällig lösning på detta problem innan en sådan juridisk granskning äger rum.

89.  Europaparlamentet är oroat över påstådd praxis där ledamöter tvingar ackrediterade parlamentsassistenter att göra tjänsteresor, särskilt till Strasbourg, utan reseförordnanden och utan ersättning för tjänsteresan eller helt enkelt utan ersättning för resekostnaderna. Parlamentet anser att en sådan praxis ger utrymme för missbruk. Om ackrediterade assistenter reser utan reseorder måste de inte bara själva stå för kostnaderna, utan de omfattas inte heller av arbetsplatsförsäkringen. Parlamentet uppmanar presidiet att se till att tjänsteföreskrifterna tillämpas korrekt och att påföljder utfärdas för de ledamöter som bryter mot reglerna.

90.  Europaparlamentet konstaterar att praktikanter har rätt till ett avdrag på 0,50 EUR på huvudrätterna i alla restauranger med självservering i Bryssel och Luxemburg och ett avdrag på 0,80 EUR i Strasbourg. Parlamentet anser emellertid med hänsyn till de genomsnittliga lönenivåerna och de höga priser som tillämpats under de senaste två åren att dessa rabatter inte är tillräckliga för att ha ens en minimal inverkan på deras finanser. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att bevilja reducerade priser i överensstämmelse med praktikanternas löner.

91.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att se till att sociala rättigheter och pensionsrättigheter garanteras för ackrediterade parlamentsassistenter som har arbetat utan avbrott under de senaste två valperioderna. Parlamentet uppmanar i detta avseende administrationen att lägga fram ett förslag som beaktar beslutet att tidigarelägga valet 2014, såväl som den tid som läggs på rekryteringsförfarandet vid beräkning av den tioåriga tjänsteperiod som fastställs i tjänsteföreskrifterna.

92.  Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att ompröva möjligheten för ackrediterade ledamotsassistenter att, på vissa villkor, följa med ledamöter i parlamentets officiella delegationer och på officiella uppdrag, såsom redan har begärts av flera ledamöter.

93.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren och presidiet att se över och lösa problem som uppstått framför allt till följd av den senaste ändringen av villkoren för ackrediterade parlamentsassistenter (såsom förseningar i samband med undertecknandet av kontrakt, avbrutna kontrakt, tidigarelagda val till Europaparlamentet etc.) som kan få allvarliga konsekvenser för ackrediterade parlamentsassistenters framtida förvärv av arbetstagarrättigheter. Parlamentet begär att företrädare för de ackrediterade parlamentsassistenterna ska involveras i sökandet efter lösningar.

94.  Europaparlamentet vill att man, för att beakta principen om lika möjligheter och respektera arbetstagarrättigheterna, ska anta riktlinjer för hur de ackrediterade parlamentsassistenterna ska tilldelas en tjänstegrad, och att utveckla motsvarande tydliga arbetsbeskrivningar, ansvarsområden och uppgifter för varje tjänstegrupp.

95.  Europaparlamentet noterar att under 2015 var antalet personer som avslutade tjänstgöringen 154, varav 126 fall avsåg pensioneringar, 13 invaliditet, 9 egna uppsägningar och 6 dödsfall. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att strikt tillämpa artikel 16.4 i tjänsteföreskrifterna om potentiella intressekonflikter efter tjänstens upphörande i parlamentet, särskilt i fall av uppsägning, eftersom det är anmärkningsvärt att inga fall av potentiella intressekonflikter någonsin har offentliggjorts.

96.  Europaparlamentet konstaterar med oro att inga särskilda arrangemang har inrättats för personalen för den händelse att en medlemsstat beslutar att lämna unionen. Parlamentet inser att denna fråga är relevant för alla europeiska institutioner, och uppmanar därför generalsekreteraren att inleda en dialog med kommissionen för att se till att brittisk personal inte påverkas negativt av Brexit, och att deras lagstadgade, avtalsbaserade och förvärvade rättigheter till fullo garanteras.

97.  Europaparlamentet efterlyser en effektivare organisation av utbildningskurser i syfte att anpassa dem till de ackrediterade parlamentsassistenternas särskilda behov. Europaparlamentet uppmanar administrationen att särskilt ta hänsyn till kalendern över parlamentets och ledamöternas verksamhet och fastställa skräddarsydda tidsplaner och särskilda frågor.

98.  Europaparlamentet påpekar att 43 % av parlamentets anställda anser att distansarbete skulle ha en positiv inverkan på deras tillfredsställelse med arbetet. Det bör framhävas att parlamentet är den enda institution som inte har infört distansarbete och ett flextidssystem, samtidigt som båda systemen har funnits i många år vid merparten av de övriga institutionerna, inklusive kommissionen, med dokumenterade resultat i form av ökad produktivitet och bättre livskvalitet för de anställda. Parlamentet konstaterar att man införde tillfälligt distansarbete i oktober 2016. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att rapportera till alla berörda enheter, inbegripet ledamöterna och deras assistenter, om genomförandet av denna tjänst. Parlamentet begära också att ett flextidssystem snarast möjligt ska införlivas i parlamentets arbetsrutiner.

99.  Europaparlamentet uppmanas att ändra sina interna bestämmelser beträffande praktikplatser som erbjuds av Europaparlamentets ledamöter och politiska grupper i syfte att förbättra situationen för lärlingar och praktikanter i parlamentet, inbegripet skälig lön, fastställande av en begränsad tid för praktikens längd och ett lärlingskontrakt.

GD FINS

Kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet

100.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att det på sin webbplats offentliggör en fullständig årlig förteckning över samtliga kontraktsparter som tilldelats kontrakt med ett värde på mer än 15 000 EUR, och att denna förteckning inbegriper kontraktspartens namn och adress, kontraktets typ och innehåll, dess varaktighet, dess värde, det förfarande som följts och det relevanta generaldirektoratet.

101.  Europaparlamentet påpekar att denna förteckning med råge uppfyller transparenskraven i budgetförordningen. Parlamentet uppmuntrar alla EU-institutioner att tillhandahålla fullständig information om alla kontraktsparter och kontrakt som tilldelats genom offentlig upphandling, även de fall som avser direkttilldelning eller selektiva förfaranden.

102.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens slutsats att EU-institutionerna för att möjliggöra effektiv övervakning i efterhand av sin upphandlingsverksamhet bör upprätta ett offentligt arkiv med information om sina upphandlingskontrakt.

103.  Europaparlamentet påpekar att de tjänster som erbjuds av parlamentets resebyrå fortfarande är otillfredsställande, trots tidigare uppmaningar till förbättringar, eftersom priserna är relativt höga och byrån har underlåtit att förhandla om överenskommelser med de största flygbolagen för att säkra bättre priser och mer flexibilitet vid bokning av resor.

104.  Europaparlamentet uppmanar byrån att aktivt sträva efter att erbjuda lägre priser oavsett vilket flygbolag som anlitas. Parlamentet uppmanar byrån att inrätta ett feedbackförfarande (användarenkäter) i syfte att fastställa de områden där ytterligare förbättringar kan åstadkommas.

Den frivilliga pensionsfonden

105.  Europaparlamentet noterar att den frivilliga pensionsfonden ökade sitt beräknade försäkringstekniska underskott till 276,8 miljoner EUR vid utgången av 2015. Parlamentet noterar vidare att i slutet av 2015 uppgick de nettotillgångar som ska beaktas och det försäkringstekniska åtagandebeloppet till 155,5 miljoner EUR respektive 432,3 miljoner EUR.

106.  Europaparlamentet påminner om att dessa förväntade framtida förpliktelser sträcker sig över flera decennier, men konstaterar att det sammanlagda belopp som betalats under 2015 genom den frivilliga pensionsfonden uppgår till 15,8 miljoner EUR.

107.  Europaparlamentet noterar dock att detta väcker farhågor om en eventuell dränering av fonden och att parlamentet garanterar betalningen av pensionsrättigheterna när och om fonden inte kan uppfylla sina åtaganden.

108.  Europaparlamentet uppmanar på nytt presidiet att så snart som möjligt utvärdera den rådande situationen för pensionsfonden.

109.  Europaparlamentet påminner om punkt 112 i förra årets ansvarsfrihetsresolution(12) där en bedömning av den rådande situationen för pensionsfonden efterlyses. Parlamentet beklagar att en sådan utvärdering ännu inte har genomförts.

110.  Europaparlamentet påminner om att EU-domstolen 2013 slog fast att beslutet om att höja pensionsåldern för fondens medlemmar från 60 till 63 år i syfte att undvika en förtida kapitaldränering och anpassa fonden till den nya ledamotsstadgan var giltigt.

111.  Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som nationella pensionsfonder normalt måste uppfylla stränga standarder och inte tillåts ha några försäkringstekniska underskott alls, har den frivilliga pensionsfonden nu ett försäkringstekniskt underskott på 64 % av det försäkringstekniska pensionsåtagandet. Generalsekreteraren uppmanas att förelägga presidiet en omfattande handlingsplan för att undvika att fondens dräneras i förtid.

Övriga frågor

112.  Europaparlamentet beklagar att man vid urval av de finansinstitut som anlitas för betalningar och konton inte lägger någon vikt vid dessa instituts policy när det gäller företagens sociala ansvar, och uppmanar generalsekreteraren att se till att parlamentet i framtiden i första hand anlitar finansinstitut vars investeringspolitik är inriktad på hållbarhet och andra aspekter av företagens sociala ansvar.

113.  Europaparlamentet betonar att parlamentet under 2015 i genomsnitt hade 106,25 miljoner EUR på bankkonton som inte ger någon ränteinkomst alls. Generalsekreteraren uppmanas att undersöka huruvida det är nödvändigt att ha en sådan hög likviditet, och särskilt att förbättra likviditetsförvaltningen i detta avseende och om möjligt finna sätt att öka avkastningen på sådana insättningar.

GD ITEC

114.  Europaparlamentet är tillfreds med genomförandet av GD ITEC:s strategiska riktlinjer 2014–2019. Parlamentet anser att många ändringar i den elektroniska arbetsmiljön för ledamöterna och personalen håller på att genomföras, men att konsekvenserna av dessa förändringar, däribland nya möjligheter, är relativt okända och håller på att utvecklas främst inom GD ITEC. Parlamentet uppmanar till ett närmare samarbete mellan GD ITEC och GD COMM för att förbättra den interna och externa kommunikationen om de många innovationer som har genomförts eller snart kommer att genomföras.

115.  Europaparlamentet inser de ansträngningar som GD ITEC gjort för att öka antalet träffar på parlamentets webbsidor vid användning av Googles sökmotor. Parlamentet anser dock även att sökmotorn på parlamentets egen webbplats bör leda till meningsfulla resultat, så att användare kan använda portalen på webbplatsen för att snabbt hitta relevanta webbsidor. Parlamentet är bekymrat över att denna sökmotor för närvarande inte fungerar ordentligt, och uppmanar generalsekreteraren att hitta en snabb lösning på detta långvariga problem.

116.  Europaparlamentet noterar med oro att trots att det under GD ITEC:s ansvar görs årliga inköp av hårdvara för ett belopp som överstiger 35 miljoner EUR, saknas en klar politik för en miljömässigt och socialt hållbar upphandling, och uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en handlingsplan i detta sammanhang för att se till att alla framtida anbudsinfordringar innehåller miljömässiga och sociala urvalskriterier för hårdvara.

117.  Europaparlamentet uppmanar GD ITEC att göra alla parlamentets webbsidor tillgängliga för bärbara enheter, eftersom även om en betydande del av besökarna på sidorna använder en iPad eller mobiltelefon för få tillgång till parlamentets och de specialiserade utskottens webbplatser kan de nuvarande gränssnitten kan inte anses vara förenliga med bärbara enheter. Parlamentet föreslår att man genomför åtgärder för att konkret och inom en rimlig tidsram förbättra tillgången till webbplatserna för bärbara enheter.

118.  Europaparlamentet anser att det är avgörande för ledamöternas mandat att skrivare finns kvar på deras kontor. Parlamentet påpekar att billiga generiska patroner eventuellt kan orsaka farliga nivåer av partikelutsläpp och hälsoskador. Parlamentet begär att GD ITEC och generaldirektoratet för infrastruktur och logistik (GD INLO) vidtar åtgärder för att främja inköp av miljövänliga skrivare och se till att endast originalpatroner används, samtidigt som ledamöterna och deras personal erbjuds alternativet att förfoga över skrivare som är belägna strategiskt nära men inte inne på deras kontor.

119.  Europaparlamentet noterar att presidiet den 7 september 2015 antog en säkerhetspolicy för IKT-systemen. Parlamentet betonar att man mot bakgrund av den aktuella globala situationen brådskande måste genomföra en betydligt robustare politik för IKT-säkerheten som till fullo beaktar riskhanteringen i samband med it-säkerhet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang utnämningen av en it-säkerhetschef i parlamentet.

120.  Europaparlamentet upprepar sin begäran från resolutionen om ansvarsfrihet för 2014 att det bör inrättas ett snabbvarningssystem som gör det möjligt för GD ITEC att i samarbete med GD SAFE sända snabbmeddelanden med SMS eller e-post till ledamöter och personal som godtar att deras kontaktuppgifter förs upp på en kommunikationslista som kan användas i särskilda nödsituationer.

121.  Europaparlamentet lovordar GD ITEC för att ha infört ett trådlöst nätverk (Wi-Fi) i alla parlamentets byggnader. Parlamentet konstaterar dock att det trådlösa nätverket i plenisalen är otillförlitligt, särskilt om många ledamöter använder systemet samtidigt under omröstningar och viktiga debatter. Parlamentet uppmanar därför generalsekreteraren att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder i detta avseende.

Generaldirektoratet för EU-extern politik

122.  Europaparlamentet välkomnar att vissa av de interparlamentariska delegationernas offentliga sammanträden redan sänds på webb-tv. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att fortsätta att utveckla och utvidga denna tjänst, tillsammans med innehållet i delegationernas webbsidor.

GD INLO

123.  Europaparlamentet konstaterar att fastighetsstrategin på medellång sikt från 2010 nu håller på att ses över. Parlamentet önskar att denna strategi utökas med ett mer långsiktigt perspektiv, och att den även ska omfatta en fallstudie av de sannolika konsekvenserna av Brexit.

124.  Europaparlamentet gläder sig över att kontorsutrymmena för ledamöterna och deras assistenter i Strasbourg kommer att öka från och med 2019. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att, så länge man inte har hittat någon lösning för att få till stånd en enda arbetsort för Europaparlamentet, se till att varje assistent förfogar över det minsta antal kvadratmeter som krävs enligt de nuvarande bestämmelserna om arbetsvillkor, eftersom parlamentets ståndpunkt i denna fråga för närvarande är sårbar på grund av att man medvetet bortser från dessa bestämmelser om minimistorlek på kontorslokaler.

125.  Europaparlamentet beklagar djupt beslutet att byta ut möblerna i ledamöternas och deras assistenters kontor i Bryssel, och begär att detta omedelbart stoppas. Parlamentet konstaterar att de flesta av inventarierna är fullt funktionsdugliga och presentabla, och att det därför absolut inte finns något behov av att byta ut dem. Parlamentet anser att feedback från ett antal ledamöter – i motsats till en allmän enkät – inte i sig är tillräckligt för att motivera utbytet, samtidigt som de argument som läggs fram av administrationen i fråga om smak, mode eller föråldrad stil är lika olämpliga. Enskilda möbler bör endast bytas ut om det finns tydliga tecken på försämring, större slitage eller hälsorisker på arbetsplatsen av ett specifikt eller allmänt slag (t.ex. möjligheten att utveckla mer ergonomiska kontorsstolar). Europaparlamentet påpekar att i tider präglade av ekonomisk kris, vilket resulterar i dagens svåra ekonomiska omständigheter, kan en sådan fixering vid de yttre detaljerna allvarligt äventyra parlamentets och dess ledamöters trovärdighet, särskilt i medborgarnas och den allmänna opinionens ögon.

126.  Europaparlamentet konstaterar att i enlighet med presidiets beslut från 2013 och 2015 omfattar de nya cateringavtalen inte några direkta subventioner från parlamentets budget. Parlamentet är emellertid bekymrat över att vissa tjänster under 2015 erbjöds till priser som var högre än marknadspriserna. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till kaffeserveringen under sammanträdena. Parlamentet konstaterar att priserna sågs över i augusti 2016.

127.  Europaparlamentet beklagar djupt de godtyckliga, subjektiva och orimliga kriterier som används för rekryteringen av förare och för den internalisering av denna tjänst som inleddes 2016 av säkerhetsskäl. Parlamentet beklagar att man i förfarandet inte tog hänsyn till de färdigheter och erfarenheter som förarna har förvärvat under flera år av arbete i direkt kontakt med ledamöterna och det förtroendeförhållande som upprättats mellan dem, och att dessa förare sedan blev arbetslösa, många av dem redan vid en ålder då det är svårt att hitta arbete.

Generaldirektoratet för tolkning och konferenser (GD INTE)

128.  Europaparlamentet är bekymrat över den problematiska sociala dialogen mellan GD INTE och företrädarna för tolkarna som inleddes i januari 2014 och som hittills inte har lett fram till någon överenskommelse. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att inleda en förlikning mellan de berörda parterna i syfte att förbättra den ömsesidiga förståelsen av ståndpunkterna och hitta lösningar som kan godtas av alla.

129.  Europaparlamentet uttrycker sin tillfredsställelse med de framsteg som redan har gjorts när det gäller moderniseringen av GD INTE, särskilt i fråga om förbättrad tillgång till tolkar, den måttliga ökningen i antalet timmar som tolkarna tillhandahåller tolkning och den förbättrade fördelningen av tolkarnas arbetsbörda. Parlamentet konstaterar att beräkningsmetoden när det gäller statistiken har klargjorts och att alla årliga semestrar och sjukledigheter nu har uteslutits från beräkningen av det genomsnittliga antalet timmar som tolkarna tillbringar i tolkbåsen.

130.  Europaparlamentet begär information från generalsekreteraren om de åtgärder som har vidtagits sedan antagandet av resolutionen om ansvarsfrihet för budgeten för 2014 för att uppnå ökad resurseffektivitet och effektivitet i organisationen av sammanträden genom att effektivisera konferensförvaltningen inom parlamentet,

GD SAFE

131.  Europaparlamentet välkomnar de fortsatta insatserna för att öka säkerheten och tryggheten inom och runt omkring parlamentets byggnader. Parlamentet erkänner att man ifråga om säkerheten inom parlamentet måste göra en känslig avvägning mellan att beakta ett antal skyddsåtgärder, och att införa alltför säkerhetsbaserade system som inverkar bromsande på parlamentets verksamhet. Parlamentet insisterar dock på att parlamentets säkerhet ytterligare bör förstärkas, och uppmanar generalsekreteraren att se till att personalen har rätt utbildning och kan utföra sina uppgifter på ett professionellt sätt, även i nödsituationer.

132.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att se till att samarbetet med unionens övriga institutioner aktivt fortsätter, vid sidan av samarbetet med de belgiska, franska och luxemburgska myndigheterna.

133.  Europaparlamentet uppmanar GD ITEC och GD SAFE att stärka it-skyddskapaciteten mot bakgrund av det ökade hotet från it-angrepp under de senaste månaderna.

Ett miljövänligt parlament

134.  Europaparlamentet påminner om att presidiet inledde miljöledningssystemet (Emas) i parlamentet den 19 april 2004. Parlamentet noterar att presidiet antog en revidering av miljöpolitiken 2016 som upprätthåller och bekräftar parlamentets åtagande att göra fortlöpande förbättringar på miljöområdet.

135.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en interinstitutionell helpdesk för miljöanpassad offentlig upphandling, som man nu måste verkställa fullt ut genom att fastställa tydliga mål på området samt genom att intensifiera den interna informationsverksamheten och öka insatserna för att främja och effektivt förvalta miljöanpassad offentlig upphandling. Parlamentet understryker också det faktum att underleverantörer av tjänster likaså måste följa dessa regler. Parlamentet beklagar den höga förbrukningen av flaskor, koppar, behållare och paketering av plast i parlamentet.

136.  Europaparlamentet konstaterar att parlamentet åtog sig att minska sina koldioxidutsläpp per heltidsekvivalent med 30 % senast 2020, jämfört med 2006. Parlamentet lovordar att indikatorn minskade med omkring 24,3 % mellan 2006 och 2015.

137.  Europaparlamentet anser därför att det är av yttersta vikt att parlamentet fastställer nya, mer utmanande, kvantitativa mål för sin verksamhet och att dessa mål regelbundet mäts av de ansvariga avdelningarna. Parlamentet noterar i detta avseende presidiets beslut från 2015 om att kompensera för parlamentets totala koldioxidutsläpp, inklusive utsläppen från ledamöternas flygresor mellan sina respektive hemländer och parlamentets arbetsorter.

138.  Europaparlamentet påminner om sitt åtagande i samband med direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet enligt vilket man, på grund av byggnadernas stora synlighet och den ledande roll de bör spela när det gäller deras byggnaders energiprestanda och utan att det påverkar gällande budget- och upphandlingsbestämmelser, kommer att åta sig att tillämpa samma krav på de byggnader som man äger och utnyttjar som de som inom ramen för artiklarna 5 och 6 i direktivet gäller för byggnader som tillhör statliga myndigheter i medlemsstaterna. Parlamentet understryker att denna deklaration brådskande måste efterlevas, inte minst för parlamentets egen trovärdighet inom ramen för de för närvarande pågående översynerna av direktiven om byggnaders energiprestanda och energieffektivitet.

139.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att undersöka ett incitamentsystem för att främja hållbarare och effektivare transportsätt för pendling mellan bostaden och arbetsplatsen.

140.  Europaparlamentet välkomnar parlamentets initiativ när det gäller att genomföra en övergripande politik för att minska livsmedelsslöseriet. Parlamentet uppmanar parlamentet att se till att livsmedelsslöseri aktivt förhindras av alla cateringleverantörer i alla parlamentets lokaler. Parlamentet uppmanar parlamentet att intensifiera sin praxis att donera osålda livsmedel till välgörenhet.

141.  Europaparlamentet utgår i från att inrättandet av ett effektivt system för bokning av sammanträdeslokaler och ett förvaltningsregister för utrustning kan bidra med en stor potential när det gäller parlamentets kostnader och miljömässiga insatser, och uppmanar generalsekreteraren att arbeta vidare på denna strategi.

Politiska grupper (budgetpunkt 4 0 0)

142.  Europaparlamentet noterar att de anslag som 2015 förts upp under budgetpunkt 4 0 0, som avser politiska grupper och grupplösa ledamöter, användes på följande sätt:

Grupp

2015

2014**

Årliga anslag

Egna medel och anslag överförda från tidigare budgetår

Utgifter

Utnyttjandegrad för årliga anslag

Belopp överförda till nästa period

Årliga anslag

Egna medel och anslag överförda från tidigare budgetår

Utgifter

Utnyttjande-grad för årliga anslag

Belopp överförda till nästa period (2011)

PPE

17 440

10 198

17 101

98,06 %

8 720

19 919

7 908

17 796

89,34 %

9 960

S&D

15 256

5 748

15 379

100, 81 %

5 625

15 619

4 653

14 850

95,07 %

5 422

ECR

5 959

1 614

5 065

84,99 %

2 509

5 014

1 060

4 476

105,43 %

1 598

ALDE

5 692

2 517

5 865

103,03 %

2 344

6 214

1 774

5 491

88,35 %

2 498

GUE/

NGL

4 305

1 256

3 832

89,02 %

1 729

3 527

417

2 689

76,62 %

1 255

Verts/

ALE

4 153

1 293

3 890

93,67 %

1 556

4 292

1 389

4 396

88,41 %

1 287

EFDD

3 843

1 643

3 629

94,45 %

1 856

3 231

1 142

2 708

88,83 %

1 615

ENF

1 587

0

827

52,09 %

760

 

 

 

 

 

Grupplösa ledamöter

1 627

533

1 001

61,51 %

214

1 991

441

1 281

64,32 %

533

Totalt

59 860

24 803

56 588

94,53 %

25 312

59 807

18 784

53 687

89,76 %

24 168

* Alla belopp i tusen EUR.

** År 2014 bestod av två budgetår till följd av valet till Europaparlamentet i maj 2014. Siffrorna för 2014 i tabellen utgör de konsoliderade beloppen.

143.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten i sin årsrapport rekommenderade parlamentet att ”se över den nuvarande kontrollramen för genomförandet av budgetanslag till de politiska grupperna” och att parlamentet även bör ”ge bättre vägledning genom mer övervakning av hur grupperna tillämpar reglerna för godkännande och reglering av utgifter och för upphandlingsförfaranden”.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

144.  Europaparlamentet noterar att de anslag som 2015 förts upp under budgetpunkt 4 0 2 användes på följande sätt(13):

Parti

Förkort-ning

Egna medel*

Bidrag från parlamentet

Totala inkomster

Bidrag från parlamentet såsom % av stödberättig-ande utgifter (max 85 %)

Inkomstöverskott (överföring till reserver) eller förlust

Europeiska folkpartiet

PPE

1 926

8 053

12 241

85 %

363

Europeiska Socialdemokraters Parti

PSE

1 246

5 828

8 024

85 %

40

Alliansen liberaler och demokrater för Europa

ALDE

561

2 093

2 789

85 %

90

Europeiska gröna partiet

EGP

480

1 666

2 245

85 %

83

Alliansen av europeiska konservativa och reformister

AECR

395

1 952

2 401

85 %

8

Europeiska vänsterpartiet

EL

372

1 484

2 044

85 %

71

Europeiska demokratiska partiet

EDP/PDE

120

457

577

85 %

0

EU-Demokraterna

EUD

55

292

370

85 %

3

Europeiska fria alliansen

EFA

127

636

845

85 %

0

Europeiska kristna politiska rörelsen

ECPM

87

461

560

85 %

4

Europeiska fria alliansen

EAF

94

494

588

85 %

7

Alliansen för europeiska nationella rörelser

AENM

53

292

399

85 %

0

Rörelsen för nationernas och friheternas Europa

MENF

161

401

562

85%

0

Alliansen för direktdemokrati i Europa

ADDE

250

821

1,070

85 %

-403

Rörelsen för

frihetens och demokratins

Europa

MELD

91

44

226

85 %

-208

Totalt

 

6 017

24 974

34 943

85 %

59

(*) Alla belopp i tusen EUR.

145.  Europaparlamentet noterar att de anslag som 2015 förts upp under budgetpunkt 4 0 3 användes på följande sätt(14):

Stiftelse

Förkortning

Ansluten till parti

Egna medel*

Bidrag från parlamentet

Totala inkomster

Bidrag från parlamentet

såsom % av stödberättigande utgifter

(max 85 %)

Wilfried Martens Centre for European Studies

WMCES

PPE

949

4 725

5 674

85 %

Foundation for European Progressive Studies

FEPS

PSE

847

3 848

4 695

85 %

European Liberal Forum

ELF

ALDE

183

880

1 063

85 %

Green European Foundation

GEF

EGP

163

914

1 077

85 %

Transform Europe

TE

EL

159

847

1 066

85 %

Institute of European Democrats

IED

PDE

47

284

331

85 %

Centre Maurits Coppieters

CMC

EFA

57

241

298

85 %

New Direction - Foundation for European Reform

ND

AECR

323

1 100

1 423

85 %

European Foundation for Freedom

EFF

EAF

47

268

315

85 %

Organisation For European Interstate Cooperation

OEIC

EUD

33

132

165

85 %

Christian Political Foundation for Europe

CPFE

ECPM

51

267

318

85 %

Foundation for a Europe of Liberties and Democracy

EFF

MELD

50

248

298

85 %

Institute for Direct Democracy in Europe

IDDE

ADDE

144

673

817

85 %

European Identities and Traditions

EIT

AENM

32

169

201

85 %

Totalt

 

 

3 085

14 596

17 681

85 %

(*) Alla belopp i tusen EUR.

 

 

 

 

 

 

146.  Europaparlamentet ser med oro på att när det gäller Alliansen för direktdemokrati i Europa, Rörelsen för frihetens och demokratins Europa, Initiativet för direktdemokrati i Europa och Stiftelsen för frihetens och demokratins Europa, har betydande oriktigheter upptäckts i samband med direkt eller indirekt finansiering av nationella partier och donationer.

147.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den anseenderisk för parlamentet som sådana oriktigheter innebär och är övertygat om behovet av snabba och effektiva åtgärder för att förhindra och hantera eventuella liknande oriktigheter i framtiden. Parlamentet anser dock att dessa oriktigheter endast förekommer hos ett begränsat antal politiska partier och stiftelser. Parlamentet anser att dessa oriktigheter inte bör leda till att den ekonomiska förvaltningen av andra politiska partier och stiftelser ifrågasätts.

148.  Europaparlamentet är medvetet om de nya förordningarna, dvs. förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014(15), som kommer att påverka finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser från och med budgetåret 2018, och den viktiga roll som den nyligen inrättade myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser spelar, samt de pågående diskussionerna i presidiet om generalsekreterarens förslag att ta itu med en rad olösta frågor genom de ovannämnda förordningarna. Parlamentets internrevisor uppmanas att utarbeta en ny revisionsrapport om finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser så snart som möjligt efter det att den nya förordningen har trätt i kraft.

149.  Europaparlamentet anser att det i detta avseende är viktigt att utreda eventuella brister i det nuvarande systemet med interna och externa kontroller när det gäller att undvika större oegentligheter. Parlamentet noterar den externa revisorns, EY, uttalanden om att revisionen syftar till att uppnå rimlig säkerhet om att årsräkenskaperna inte innehåller väsentliga felaktigheter och att enheten har iakttagit regler och bestämmelser, samt att underlagen för revisionsuttalandet granskats med hjälp av stickprov. Parlamentet konstaterar dock att granskningarna inte omfattar undersökningar av eventuella falska uttalanden och handlingar, och att de därför leder till en något begränsad inblick i den ekonomiska verksamhet som granskas.

150.  Europaparlamentet noterar de knappa personalresurser (två heltidsekvivalenter) inom GD FINS som avsatts för granskningen av räkenskaperna för de europeiska politiska partierna och stiftelserna. Med tanke på den höga anseenderisk som är förenad med detta anser parlamentet att mer resurser bör avsättas för detta ändamål

151.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att, i den mån principen om sekretess gör det möjligt, underlätta tillgången till de underliggande handlingar som ingår i slutrapporterna från de europeiska politiska partierna och stiftelserna, och i synnerhet räkenskaperna och de revisioner som genomförts.

152.  Europaparlamentet uppmanar den nyinrättade myndigheten att lämna en lägesrapport till parlamentet efter sitt första verksamhetsår, det vill säga 2017, och uppmanar generalsekreteraren att se till att myndigheten kommer att ha tillgång till alla nödvändiga resurser för att fullgöra sina uppgifter.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 354, 27.9.2016, s. 1.
(4) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(5) EUT C 375, 13.10.2016, s. 10.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) PE 422.541/Bur.
(8) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
(10) EUT C 436, 24.11.2016, s. 2.
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUT L 317, 4.11.2014, s. 1).
(12) EUT L 246, 14.9.2016, s. 3.
(13) Anmärkningar:Alla belopp i tusen EUR.Anmärkning (1) : total inkomst inkluderar föregående års överföringar i enlighet med artikel 125.6 i budgetförordningen.
(14) Anmärkningar:Alla belopp i tusen euro.
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 vad gäller finansiering av europeiska politiska partier (EUT L 317, 4.11.2014, s. 28).


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska rådet och rådet
PDF 255kWORD 45k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (2016/2153(DEC))
P8_TA(2017)0147A8-0131/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0271/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0131/2017).

1.  Europaparlamentet uppskjuter beslutet att bevilja rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska rådets och rådets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, EU-domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (2016/2153(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0131/2017), och av följande skäl:

A.  Inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet betonar den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten vikten av att ytterligare stärka unionsinstitutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet och genom införandet av begreppet resultatbaserad budgetering och god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som slutade den 31 december 2015 avseende administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015 (nedan kallad revisionsrättens rapport) fastslår att man inte funnit några betydande brister med avseende på de granskade områden som rörde personal och upphandlingar för Europeiska rådet och rådet.

3.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska rådet och rådet under 2015 hade en total budget på 541 791 500 EUR (534 202 300 EUR för 2014), med en utnyttjandegrad på 92,6 %.

4.  Europaparlamentet noterar ökningen med 7 600 000 EUR (+1,4 %) i rådets budget för 2015.

5.  Europaparlamentet noterar att rådets generalsekretariat har offentliggjort de årliga verksamhetsrapporterna från juridiska avdelningen, generaldirektoratet för kommunikation och information samt generaldirektoratet för administration.

6.  Europaparlamentet noterar förklaringarna om det strukturella underutnyttjandet av anslag i den årliga verksamhetsrapporten från generaldirektoratet för administration. Parlamentet är dock bekymrat över att underutnyttjandet är fortsatt högt inom vissa kategorier. Parlamentet förespråkar centrala resultatindikatorer för att förbättra budgetplaneringen.

7.  Europaparlamentet är fortsatt bekymrat över det mycket höga antal anslag som fördes över från 2015 till 2016, i synnerhet när det gäller anslag till materiella anläggningstillgångar.

8.  Europaparlamentet upprepar att Europeiska rådets och rådets budgetar bör skiljas åt, vilket skulle bidra till att göra de båda institutionernas ekonomiska förvaltning mer transparent och till att förbättra fullgörandet av deras redovisningsskyldighet.

9.  Europaparlamentet efterlyser en översyn av personalresurserna, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, nationalitet och yrkesutbildning.

10.  Europaparlamentet betonar att geografisk balans, dvs. förhållandet mellan personalens nationalitet och medlemsstaternas storlek, bör fortsätta att vara en viktig faktor i resursförvaltningen, i synnerhet när det gäller de medlemsstater som anslutit sig till unionen sedan 2004. Parlamentet välkomnar att Europeiska rådet och rådet har uppnått en balanserad sammansättning av tjänstemän från de medlemsstater som anslutit sig till unionen före och efter 2004, men påpekar att de medlemsstater som anslöt sig 2004 eller senare fortfarande är underrepresenterade på högre nivå inom administrationen och på ledningsbefattningar, något som fortfarande måste åtgärdas.

11.  Europaparlamentet konstaterar att rådets generalsekretariat bedriver en jämställdhetspolitik, och välkomnar den positiva jämställdhetsutvecklingen i ledningen. Parlamentet uppmanar emellertid rådet att ytterligare stärka sina ansträngningar med tanke på att jämställdheten i ledningsbefattningar fortfarande bara var 30 % / 70 % i slutet av 2015.

12.  Europaparlamentet välkomnar uppgifterna om vilken yrkesverksamhet som tidigare högre tjänstemän i rådets generalsekretariat ägnar sig åt efter att de lämnat sin tjänst(6) 2015. Parlamentet stödjer den fullständiga transparensen och offentliggörandet av sådana uppgifter varje år.

13.  Europaparlamentet konstaterar mycket bekymrat att rådets generalsekretariat 2015 ännu inte hade genomfört de interna bestämmelserna om personer som slår larm om missförhållanden (nedan kallade visselblåsare), vilket påpekats av ombudsmannen. Parlamentet uppmanar rådet att utan ytterligare dröjsmål genomföra interna bestämmelser om visselblåsare.

14.  Europaparlamentet noterar rådets tjänsteförteckning som är utformad för att respektera det interinstitutionella avtalets bestämmelser om att minska personalstyrkan med 5 % över en period på fem år. Parlamentet begär att bli underrättat om hur denna minskning överensstämmer med inrättandet av 19 nya tjänster. Rådet uppmanas att rapportera till parlamentet om eventuella alternativa besparingar som gjorts för att kompensera för dröjsmålet med personalminskningen.

15.  Europaparlamentet noterar att generaldirektoratet för administration har genomfört en omorganisation för att höja sin kvalitet och effektivitet. Parlamentet förväntar sig att denna ändring kommer att inverka positivt på genomförandet av rådets budget.

16.  Europaparlamentet är bekymrat över förseningarna i färdigställandet av Europabyggnaden. Parlamentet begär att få information om de finansiella konsekvenserna av uppskjutandet.

17.  Europaparlamentet kräver på nytt att den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten ska få information om rådets fastighetspolitik. Rådet påminns om parlamentets begäran om framstegsrapporter för fastighetsprojekt och en detaljerad fördelning av kostnaderna fram till dags dato.

18.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att rådets generalsekretariat tilldelades utmärkelsen Eco-dynamic enterprise 2015 och Emas certifiering 2016 för sin effektiva miljöförvaltning.

Lägesrapport

19.  Europaparlamentet noterar det officiella svaret från rådets generalsekreterare på parlamentets budgetkontrollutskotts inbjudan att delta i diskussionen med övriga institutioners generalsekreterare. Parlamentet noterar att svaret endast upprepar rådets tidigare ståndpunkt om utbytet av finansiell information. Parlamentet konstaterar att den skriftliga enkät som skickades till rådets generalsekretariat den 17 november 2016 med frågor från ledamöterna lämnades obesvarad.

20.  Europaparlamentet betonar på nytt att rådet bör vara transparent och fullt ansvarigt inför unionens medborgare för de medel det anförtros i sin egenskap av EU-institution. Parlamentet betonar att detta innebär att rådet till fullo och lojalt måste medverka i det årliga ansvarsfrihetsförfarandet, precis som övriga institutioner gör. Parlamentet anser i detta avseende att en effektiv kontroll av genomförandet av unionens budget kräver att parlamentet och rådet samarbetar på grundval av ett samarbetsavtal. Parlamentet beklagar djupt de svårigheter som hittills uppstått under ansvarsfrihetsförfarandena.

21.  Europaparlamentet betonar att rådets utgifter måste granskas på samma sätt som övriga institutioners utgifter och påpekar att grunderna för en sådan granskning har fastställts i parlamentets ansvarsfrihetsresolutioner från de senaste åren.

22.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet beviljar de övriga institutionerna ansvarsfrihet efter att ha behandlat de inlämnade handlingarna och de svar som getts på frågorna. Parlamentet beklagar att det gång efter annan är problematiskt att få svar från rådet. I detta avseende hoppas parlamentet på ett avsevärt förbättrat samarbete med rådets generalsekreterare, som tog på sig dessa nya ansvarsområden för första gången 2015.

23.  Europaparlamentet beklagar att ansvarsfrihet tidigare inte har kunnat beviljas på grund av bristande samarbete mellan parlamentet och rådet. Parlamentet noterar att båda parter tycks vara mer välvilligt inställda och uttrycker optimism över att framsteg kommer att ske vad gäller en förbättring av samarbetet i framtiden, något som kommer att förbättra allmänhetens bild av parlamentet och rådet. Parlamentet och rådet uppmanas att fortsätta på den inslagna vägen.

24.  Europaparlamentet understryker sin befogenhet att bevilja ansvarsfrihet enligt artiklarna 316, 317 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artiklarna 164 till 167 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, och betonar att det är parlamentets skyldighet gentemot unionsmedborgarna att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet.

25.  Europaparlamentet påminner om att varje institution, i enlighet med definitionen i artikel 2 b i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, självständigt ska genomföra sina respektive avsnitt av budgeten i enlighet med deras självständighet i budgetfrågor enligt artikel 55 i budgetförordningen. Parlamentet betonar att man, i enlighet med den tolkning och praxis som för närvarande gäller och rådets självständighet i budgetfrågor, och i syfte att säkra transparens och demokratisk redovisningsskyldighet gentemot unionens skattebetalare, beviljar ansvarsfrihet för varje enskild institution separat.

26.  Europaparlamentet anser att ett tillfredsställande samarbete mellan parlamentet, Europeiska rådet och rådet genom en öppen och formell dialog kan vara en positiv signal att sända ut till unionens medborgare.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Artikel 16 tredje och fjärde stycket i tjänsteföreskrifterna.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – domstolen
PDF 261kWORD 48k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt IV – domstolen (2016/2154(DEC))
P8_TA(2017)0148A8-0136/2017

Europaparlamentet utfärdar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0272/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, tillsammans med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(4) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0136/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar domstolens justitiesekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av domstolens budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till domstolen, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, revisionsrätten, ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen, och Europeiska utrikestjänsten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt IV – domstolen (2016/2154(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt IV – domstolen,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0136/2017), och av följande skäl:

A.  Inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet betonar den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten vikten av att ytterligare stärka EU‑institutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet och genom införandet av begreppet resultatbaserad budgetering och god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport för 2015 inte upptäckte några väsentliga brister på de områden som granskats när det gäller personal och upphandling för Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen).

2.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2015 för administrativa och andra utgifter för domstolen inte innehöll några väsentliga fel.

3.  Europaparlamentet konstaterar att domstolen för 2015 hade anslag på 357 062 000 EUR (355 367 500 EUR för 2014), och att genomförandegraden var 99 %. Parlamentet välkomnar den mycket höga utnyttjandegraden för 2015, som var identisk med utnyttjandegraden för 2014.

4.  Europaparlamentet noterar att domstolens inkomster för budgetåret 2015 beräknades uppgå till 44 856 000 EUR. Parlamentet uppmanar domstolen att förklara varför de fastställda fordringarna för budgetåret 2015 uppgår till 49 510 442 EUR, vilket är 10,4 % högre än beräknat.

5.  Europaparlamentet noterar att inkomsterna från fordringar som överförts från 2014 till 2015 uppgår till 84 620,37 EUR och att 84,28 % består av inkomster från personer knutna till institutionerna eller andra unionsorgan.

6.  Europaparlamentet konstaterar att domstolens budget till största delen är en administrativ budget, där cirka 75 % går till kostnader för personal som arbetar inom domstolen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och särskilda uppgifter som domstolen utför. Parlamentet understryker dock att införandet av resultatbaserad budgetering inte endast bör tillämpas på domstolens budget som helhet, utan bör inbegripa fastställande av specifika, mätbara, uppnåbara, realistiska och tidsbundna mål (SMART-mål) för enskilda avdelningar, enheter och personalens årliga planer. Parlamentet uppmanar i detta hänseende domstolen att i högre grad införa principen om resultatbaserad budgetering i den dagliga verksamheten.

7.  Europaparlamentet välkomnar domstolsverksamhetens produktivitet under 2015, med 1 711 inlämnade mål till domstolens tre instanser och 1 755 avslutade mål. Parlamentet noterar att detta är det högsta antalet mål under ett år i domstolens historia.

8.  Europaparlamentet noterar att domstolen avslutade 616 mål under 2015, vilket innebär en minskning jämfört med föregående år (719 avslutade mål 2014), och tog emot 713 nya mål (622 inlämnade mål 2014).

9.  Europaparlamentet noterar att tribunalen under 2015 tog emot 831 nya mål och behandlade 987 mål, vilket innebär en generell ökning jämfört med föregående år.

10.  Europaparlamentet noterar att personaldomstolen 2015 slutförde 152 mål, vilket var lika många som 2014, och hade 167 nya mål. Parlamentet understryker att 2015, tio år efter inrättandet, var sista året som personaldomstolen existerade. Parlamentet anser att domstolen bör göra en djupgående utvärdering av verksamheten under dessa tio år.

11.  Europaparlamentet påpekar att rättsstatistiken för 2015 för domstolens tre instanser bekräftar den tendens som konstaterats under de senaste åren i fråga om förfarandenas längd, som ligger kvar på tillfredsställande nivåer för domstolen: 15,3 månader för begäranden om förhandsavgörande (jämfört med 15 månader 2014), 1,9 månader för brådskande begäranden om förhandsavgörande (jämfört med 2,2 månader 2014), 17,6 månader för direkt talan (jämfört med 20 månader 2014) och 14 månader för överklaganden (jämfört med 14,5 månader 2014). För tribunalen och personaldomstolen ligger förfarandenas längd på 20,6 månader (jämfört med 23,4 månader 2014) respektive 12,1 månader (jämfört med 12,7 månader 2014) för alla mål. Parlamentet anser att ändringarna av stadgan för domstolen, som antogs 2015, endast ytterligare kommer att förbättra denna rationaliseringsinsats.

12.  Europaparlamentet välkomnar ökningen på 57 % av antalet avslutade mål under perioden 2007–2015, vilket till största delen beror på samordningsinsatserna mellan domstolarna och den tillfälliga personalen, trots den extremt begränsade ökningen av den tillfälliga personalstyrkan under samma period.

13.  Europaparlamentet noterar att 2015 var det år då domstolens reform av rättsväsendet antogs, vilken åtföljdes av utvecklingen av nya rättegångsregler för tribunalen. Parlamentet förstår att eftersom antalet domare i tribunalen kommer att fördubblas under ett förfarande i tre steg som sträcker sig fram till 2019, kommer reformen att göra det möjligt för domstolen att fortsätta att ta itu med ökningen av antalet mål. Parlamentet ser fram emot att analysera resultaten från denna reform med avseende på domstolens kapacitet att hantera mål inom rimlig tid och i överensstämmelse med kraven på en rättvis rättegång.

14.  Europaparlamentet anser att denna reform kommer att göra det möjligt för domstolen som institution att snabbare och mer effektivt hantera den ökande tillströmningen av nya mål och tillvarata intressena för dem som ansöker om rättslig prövning, i överensstämmelse med deras rätt till ett korrekt rättsförfarande inom en rimlig frist i linje med målen för ett högkvalitativt och välfungerande rättssystem.

15.  Europaparlamentet noterar den planerade omarbetningen av ledamöternas uppförandekod där villkoren för extern verksamhet och publiceringen av deras ekonomiska intressen kommer att förtydligas. Parlamentet efterlyser större insyn i varje domares externa verksamhet. Parlamentet begär att information om andra befattningar och övrig betald extern verksamhet för domarna offentliggörs på domstolens hemsida och tas med i dess årliga verksamhetsrapporter.

16.  Europaparlamentet konstaterar att av utgiftsåtagandena för tjänsteresor som uppgick till 295 500 EUR användes endast 41 209 EUR. Parlamentet påpekar att sådana underinvesteringar skulle kunna undvikas. Parlamentet uppmanar domstolen att förbättra sin budgetering och ansvarsskyldighet med avseende på budgeten för tjänsteresor och understryker behovet av principen om kostnadseffektiva tjänsteresor.

17.  Europaparlamentet anser att domstolen bör göra en allmän översikt över deltagarna och innehållet under sina sammanträden med externa parter tillgänglig, förutom dem som rör domstolsverksamheten.

18.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att förse den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten med en förteckning över sammanträden med lobbyister, yrkesorganisationer och det civila samhället senast i juni 2017. Parlamentet uppmanar domstolen att komma in med protokollen från dessa sammanträden senast i juni 2017.

19.  Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som gjorts i applikationen e-Curia och att alla medlemsstater använde den under 2015. Parlamentet anser att man vid övergången till elektroniska dokument även bör förbättra datasäkerheten.

20.  Europaparlamentet noterar att domstolen enligt sin årliga förvaltningsrapport för 2015 har ett nära samarbete med den arbetsgrupp inom revisionsrätten som ska genomföra dess resultatöversyn. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att domstolen hindrade granskningsgruppens arbete i början av granskningsprocessen. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att domstolen har förbättrat sitt samarbete med revisorerna och försett revisionsrätten med ytterligare handlingar. Parlamentet är medvetet om att principen om överläggningar under sekretess är nödvändig för att bidra till att bevara beslutsfattarnas oberoende, för att främja beslutens bindande verkan och slutgiltighet och för att undvika att beslutsfattarna måste ägna mer tid åt att förklara sina beslut än att fatta dem. Parlamentet påpekar dock att överläggningar under sekretess som grundläggande princip förhindrar alla former av extern kontroll. Domstolen uppmanas därför att ta fram en intern mekanism för kontroll och korrigerande åtgärder för att erbjuda en viss kontroll i dessa fall.

21.  Europaparlamentet noterar att domstolen har efterlevt det interinstitutionella avtalets bestämmelser om att minska personalstyrkan med 5 % över en period på fem år.

22.  Europaparlamentet noterar den stora andelen tillsatta platser (98 %) trots den höga personalomsättningen i domstolen, och stöder domstolens aktiva rekryteringspolicy. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa regler om ”svängdörrar”.

23.  Europaparlamentet välkomnar domstolens personalutbyte med Europeiska centralbanken 2015 och förväntar sig att samarbetet fortsätter under kommande år.

24.  Europaparlamentet välkomnar domstolens initiativ att förbättra könsfördelningen på chefsposter och det faktum att könsbalansen på chefsposter på mellannivå eller hög nivå uppgick till 35–65 % 2015. Parlamentet anser dock att det finns ytterligare utrymme för förbättringar på detta område inom institutionen. Parlamentet konstaterar vidare att Europaparlamentet och rådet har fastställt som mål att säkerställa lika antal kvinnor och män när de utser nya domare till tribunalen(6).

25.  Europaparlamentet betonar att geografisk balans, främst förhållandet mellan personalens nationalitet och medlemsstaternas storlek, måste förbli en viktig faktor i resursförvaltningen, i synnerhet när det gäller medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 eller senare.

26.  Europaparlamentet gläder sig över att revisionsrätten har uppnått en mer balanserad sammansättning av tjänstemän från de medlemsstater som anslöt sig till unionen före och från de medlemsstater som anslöt sig efter 2004 eller senare. Parlamentet oroas dock mycket över den stora geografiska obalansen när det gäller chefsposter på mellannivå och hög nivå, till nackdel för de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 eller senare. Parlamentet uppmanar domstolen att sträva efter att komma till rätta med denna situation och att rapportera till parlamentet om de förbättringar som skett i detta hänseende.

27.  Europaparlamentet beklagar att domstolens interna bestämmelser om rapportering om missförhållanden antogs först i början av 2016. Parlamentet rekommenderar att domstolen sprider dessa bestämmelser bland sin personal så att alla anställda känner till dem. Parlamentet uppmanar domstolen att senast i juni 2017 tillhandahålla information om fall av rapportering av missförhållanden under 2015, och i förekommande fall, hur de hanterades och löstes.

28.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att föreskriva att intresseförklaringar ska lämnas in i stället för förklaringar om avsaknad av intressekonflikter, eftersom en självutvärdering av intressekonflikter i sig är en intressekonflikt. Parlamentet anser att utvärderingen av en situation med intressekonflikt måste göras av en oberoende part. Parlamentet uppmanar domstolen att rapportera senast i slutet av juni 2017 om de ändringar som införts och att ange vem som kontrollerar situationer med intressekonflikter. Parlamentet upprepar att transparens är nyckeln till allmänhetens förtroende, Parlamentet uppmanar domstolen att fastställa tydliga regler för ”svängdörrsmetoder” och att anta åtgärder och avskräckande påföljder, såsom en minskning av pensionerna eller förbud mot att arbeta inom liknande organ under minst tre år, i syfte att förebygga ”svängdörrsmetoder”.

29.  Europaparlamentet noterar domstolens samarbete med kommissionens och parlamentets tolktjänster inom den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning, särskilt när det gäller tolkning. Parlamentet förväntar sig att samarbetet utökas till översättningsområdet, och stöder ett sådant samarbete när det blir möjligt och kan ske utan att domstolens ansvarsområden undergrävs.

30.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att förse parlamentet med kostnaderna för översättning enligt den harmoniserade metod som man enats om inom den interinstitutionella arbetsgruppen om den huvudsakliga interinstitutionella verksamheten och resultatindikatorer.

31.  Europaparlamentet noterar att arbetsbelastningen för domstolens direktorat för översättning ökade med 1,4 % och att produktiviteten ökade med 7 % under 2015 på grund av utkontraktering av arbetet och tillämpning av nya stödverktyg för översättning.

32.  Europaparlamentet stöder den översyn av utgifterna och villkoren för användning av tjänstebilar som genomförts av domstolens och revisionsrättens tjänster för internrevision. Parlamentet uppmanar domstolen att överväga att inom ramen för denna översyn undersöka möjligheterna att minska det antal tjänstebilar som är tillgängligt för ledamöterna och personalen. Parlamentet uppmanar vidare domstolen att förbättra sin kontroll av användningen av tjänstebilar för privat bruk.

33.  Europaparlamentet välkomnar domstolens åtagande med ambitiöst uppsatta miljömål. Parlamentet uppmanar institutionen att genomföra principerna om miljöanpassad offentlig upphandling och efterlyser fastställandet av bestämmelser och tillräckliga budgetmedel för kompensation för koldioxidutsläpp.

34.  Europaparlamentet noterar den ingående informationen om domstolens fastighetspolitik, särskilt arbetet med att göra en femte utbyggnad av den nuvarande byggnaden.

35.  Europaparlamentet välkomnar öppnandet av domstolens historiska arkiv vid unionens historiska arkiv i Florens.

36.  Europaparlamentet välkomnar domstolens initiativ att offentliggöra sin årliga verksamhetsrapport i ett nytt format. Parlamentet uppmanar domstolen att offentliggöra revisionsrättens årsrapport, i synnerhet de delar som rör domstolen.

37.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att förbättra sin kommunikationspolitik med avseende på unionens medborgare.

38.  Europaparlamentet anser att domstolens svar på parlamentets fråga (nr 26) om bidragen är ofullständigt. Parlamentet ber domstolen om ett förtydligande och ett tydligt och utförligt svar.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Se bilagan till parlamentets lagstiftningsresolution av den 28 oktober 2015, Gemensamt uttalande från Europaparlamentet och rådet, Antagna texter P8_TA(2015)0377.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – revisionsrätten
PDF 262kWORD 47k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt V – revisionsrätten (2016/2155(DEC))
P8_TA(2017)0149A8-0151/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0273/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0151/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar revisionsrättens generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av revisionsrättens budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till revisionsrätten, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt V – revisionsrätten (2016/2155(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt V – revisionsrätten,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2012 ”Hantering av intressekonflikter vid utvalda EU-organ”,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0151/2017) och av följande skäl:

A.  Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten betonar att det i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är särskilt viktigt att ytterligare stärka EU‑institutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet, införandet av begreppet resultatbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet uppskattar samarbetet mellan revisionsrätten och parlamentets budgetkontrollutskott och välkomnar regelbunden återkoppling på parlamentets begäran. Parlamentet välkomnar den nya praxis som gör det möjligt för parlamentet att lägga fram sina förslag för revisionsrätten avseende dess årliga arbetsprogram. Parlamentet kräver en ännu mer strukturerad årlig diskussion mellan revisionsrättens ordförande och parlamentets utskottsordförandekonferens.

2.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens slutliga årsredovisning granskas av en oberoende extern revisionsfirma. Syftet med detta är att se till att samma principer om transparens och redovisningsskyldighet tillämpas på revisionsrätten som på de av revisionsrätten reviderade organen. Parlamentet noterar att revisionsbyrån anser att revisionsrättens årsredovisning ”ger en sann och rättvisande bild av Europeiska revisionsrättens finansiella ställning”.

3.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2015 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 132 906 000 EUR (jämfört med 133 498 000 EUR för 2014), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 98,68 %. Parlamentet betonar att utnyttjandegraden var lägre än för 2014 (98,8 %).

4.  Europaparlamentet betonar att revisionsrättens budget är rent administrativ, där ett stort belopp går till kostnader för personer som arbetar inom institutionen. Parlamentet understryker dock att införandet av resultatbaserad budgetering inte endast bör tillämpas på institutionens budget som helhet, utan även bör inbegripa fastställande av specifika, mätbara, uppnåbara, realistiska och tidsbundna mål (SMART-mål) för enskilda avdelningar, enheter och personalens årliga planer. Parlamentet välkomnar i detta hänseende revisionsrättens införande av resultatbaserad budgetering i den dagliga verksamheten.

5.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten om, enligt den gemensamma ansatsen om de decentraliserade byråerna som antogs i juli 2012 av parlamentet, rådet och kommissionen (punkt 54), att revisionen av de decentraliserade byråerna i enlighet med den gemensamma strategin fortfarande ”faller [...] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden”. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att lägga fram förslag till lösning av frågan om revisionen av byråerna inom ramen för den pågående revideringen av budgetförordningen och den efterföljande revideringen av rambudgetförordningen. Parlamentet anser att denna fråga bör klargöras så att den överdrivet stora administrativa bördan på de decentraliserade byråerna avsevärt kan minskas, vilket inte negativt får påverka behovet av och ändamålsenligheten när det gäller revisionsrättens arbete.

6.  Europaparlamentet noterar att reformen av revisionsrätten genomfördes 2015 och att revisionsrätten betraktar den som en framgång. Parlamentet ser fram emot att erhålla en halvtidsutvärdering av revisionsrättens strategi för 2013–2017, tillsammans med en analys av hur reformens främsta mål har uppnåtts.

7.  Europaparlamentet välkomnar den strategi som baseras på ökat mervärde för unionen i revisionsrättens rapporter. Parlamentet vill se mer arbete med unionens övriga institutioner för att utveckla resultatindikatorer och prioriteringar för god finansiell förvaltning.

8.  Europaparlamentet noterar att det av ändringen av artikel 163 i budgetförordningen framgår att särskilda rapporter ska utarbetas och antas inom [...] 13 månader(6). Parlamentet påpekar att denna tidsfrist inte respekterades 2015. Parlamentet uppmanar bestämt revisionsrätten att respektera denna tidsfrist utan att äventyra rapporternas kvalitet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang revisionsrätten att förbättra rekommendationerna i sina särskilda rapporter, så att de blir ännu mer målinriktade.

9.  Europaparlamentet anser att de mottagande institutionerna bör ge revisionsrättens särskilda rapporter större vikt och att de bör vara föremål för årliga rapporter. Parlamentet betonar att effektiviteten när det gäller revisionsrättens enskilda särskilda rapporter skulle kunna förbättras om de grupperades tidsmässigt för de specifika politikområdena, vilket skulle göra det möjligt för parlamentet att utarbeta ad hoc‑betänkanden om dessa särskilda rapporter utanför ansvarsfrihetsförfarandet.

10.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten hittills inte har lagt fram en särskild rapport om intressekonflikter avseende alla byråer, i synnerhet byråer med kopplingar till näringslivet, trots parlamentets upprepade krav i sina ansvarsfrihetsresolutioner sedan 2012. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta och lägga fram en första särskild rapport om intressekonflikter senast i slutet av juni 2017 och därefter offentliggöra följande rapporter varje år. Parlamentet anser att årliga rapporter om intressekonflikter är av största betydelse för integriteten hos unionens institutioner, organ och byråer, och att undvika intressekonflikter mellan unionsbyråer särskilt de som rör det industriella området och lobbyföretagen.

11.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten efterlever det interinstitutionella avtalets bestämmelser om att minska personalstyrkan med 5 % över en period på fem år. Parlamentet begär att senast i juni 2017 få information om hur denna nedskärning matchar de nyrekryteringar som revisionsrätten gjort under 2015 och om andelen nyrekryteringar under 2015.

12.  Europaparlamentet beklagar den skeva könsfördelningen inom revisionsrätten med fem kvinnliga medlemmar jämfört med 23 män under 2015, och att antalet kvinnor minskade till tre 2016. Parlamentet beklagar vidare att revisionsrätten har en löpande skev könsfördelning på högre chefstjänster och chefstjänster på mellannivå (30,4 % / 69,6). Parlamentet uppmanar revisionsrätten att främja jämställdhet, i synnerhet på chefstjänster. Parlamentet uppmanar dessutom revisionsrätten att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtas och de resultat som uppnås i detta avseende, utan att dess uppdrag äventyras.

13.  Europaparlamentet betonar att geografisk balans, främst ett proportionellt förhållande mellan personalens nationalitet och de relevanta medlemsstaternas storlek, måste förbli en viktig faktor i resursförvaltningen, i synnerhet när det gäller medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 eller senare. Parlamentet gläder sig över att revisionsrätten har uppnått en balanserad sammansättning av tjänstemän från de medlemsstater som anslöt sig till unionen före och från de medlemsstater som anslöt sig efter 2004 eller senare. Parlamentet påpekar dock att de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 och därefter fortfarande är underrepresenterade på de högre nivåerna inom administrationen och på chefstjänster, varför fortsatta framsteg emotses på detta område.

14.  Europaparlamentet är bekymrat över det stora antalet sjukdagar bland personalen. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att målinrikta sina åtgärder för fysiskt välbefinnande för att säkra personalens välbefinnande, så att revisionsrätten bättre kan utföra sina centrala uppgifter.

15.  Europaparlamentet noterar den metod som revisionsrätten tillämpar för att beräkna personalens sjukdagar. Parlamentet anser att denna metod inte är lämplig för att effektivt beräkna sjukfrånvaro. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att tillämpa ett beräkningssystem som baseras på antalet arbetsdagar som den enskilda medarbetaren har varit frånvarande, i likhet med vad andra institutioner gör.

16.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten anordnade fem ”bortadagar”, främst för att förbereda reformen av revisionsrätten, där ett lågt antal medarbetare deltog (endast 107). Parlamentet uppmanar revisionsrätten att bättre målinrikta sina åtgärder för fysiskt välbefinnande för att inkludera proaktiv och positiv utveckling av de mänskliga resurserna, med deltagande av så många medarbetare som möjligt.

17.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens förstärkta etiska ram för förebyggande av intressekonflikter och oegentligheter bland medarbetare och medlemmar. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att rapportera till parlamentet om översynen av dess interna regler för bekämpning av mobbning.

18.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att föreskriva att intresseförklaringar ska lämnas in i stället för förklaringar om avsaknad av intressekonflikter, eftersom en självutvärdering av intressekonflikter i sig är en intressekonflikt. Parlamentet anser att utvärderingen av en situation med intressekonflikt måste göras av en tredje part som är oberoende. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att rapportera senast i slutet av juni 2017 om de ändringar som införts och att ange vem som kontrollerar situationer med intressekonflikter. Parlamentet upprepar att integritet och transparens är centrala faktorer för allmänhetens förtroende. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att fastställa tydliga regler för ”svängdörrsmetoder” och att anta åtgärder och avskräckande påföljder, såsom en minskning av pensionerna eller förbud mot att arbeta inom liknande organ under minst tre år, i syfte att förebygga ”svängdörrsmetoder”.

19.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten om att unionens decentraliserade byråer måste anta regler för god förvaltningssed och uppmanas att använda öppenhetsregistret som ett referensinstrument för sin egen samverkan med relevanta företrädare.

20.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att ansluta sig till det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister.

21.  Europaparlamentet välkomnar införandet av en öppenhetsportal på revisionsrättens webbplats och gläder sig över att revisionsrätten redan har antagit bestämmelser om rapportering av missförhållanden. Parlamentet rekommenderar att revisionsrätten sprider dessa bestämmelser bland sin personal så att alla anställda känner till dem. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att senast i juni 2017 tillhandahålla information om fall av rapportering av missförhållanden under 2015, och i förekommande fall, hur de hanterades och löstes.

22.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten år 2015 ägde tre byggnader, K1, K2 och K3. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att inkludera planeringen av uppgraderingsarbetet på dessa byggnader i sin årliga verksamhetsrapport och att säkerställa genomförandet av högsta möjliga standarder för energieffektivitet i samband med uppgraderingarna.

23.  Europaparlamentet noterar sammanfattningen av revisionsrättens fastighetspolitik som ingår i dess årliga verksamhetsrapport, och kräver att det i framtiden ingår mer detaljerad information i denna fråga.

24.  Europaparlamentet noterar den ökade mängden översättningsarbete under 2015, dvs. nästan 3 % större än 2014. Parlamentet noterar att översättningsdirektoratets struktur optimerades i samband med reformen av revisionsrätten. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att klargöra hur det direktoratet förbättrade sitt arbete.

25.  Europaparlamentet noterar förhandlingarna mellan revisionsrätten och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för att undersöka möjligheten med ett administrativt arrangemang. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att rapportera om de framsteg som görs i dessa förhandlingar.

26.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till revisionsrätten att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

27.  Europaparlamentet noterar rekommendationen från tjänsten för internrevision om att undersöka ett mer rationellt utnyttjande av revisionsrättens tjänstefordon. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att behandla detta ärende i samarbete med EU-domstolen och att informera parlamentet om de åtgärder som vidtas för att rationalisera förvaltningen av tjänstefordonen.

28.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens insatser för att minska sitt miljöavtryck och det resultat som uppnåtts. Parlamentet noterar att revisionsrätten inledde projektet med EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) 2013 i syfte att uppnå Emas-certifiering i slutet av 2016. Parlamentet gläder sig över att revisionsrätten den 13 november 2015 antog en miljöpolitik som formaliserar dess deltagande i ett miljöförvaltningsinitiativ av hög kvalitet. Parlamentet är bekymrat över den försenade Emas-certifieringen.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av ett bredare samarbete med europeiska universitet för att skapa specialistkurser i EU-revision. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att regelbundet informera Europaparlamentet om utvecklingen och de framsteg som uppnås i detta bredare samarbete.

30.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att undersöka möjligheten att utfärda rekommendationer om bättre kommunikation om unionens budget, hur den fungerar och dess målsättning, och om hur man bättre kan förklara budgeten för unionsmedborgarna.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Se artikel 251.1 i kommissionens förslag COM(2016)0605.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
PDF 256kWORD 46k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2016/2156(DEC))
P8_TA(2017)0150A8-0144/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0274/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0144/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, EU-domstolen, revisionsrätten, Regionkommittén, ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2016/2156(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0144/2017), och av följande skäl:

A.  I samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är det särskilt viktigt att ytterligare stärka EU-institutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet, införandet av begreppet resultatbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2015 inom administrativa och andra utgifter för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (nedan kallad kommittén) inte innehöll några väsentliga fel.

2.  Europaparlamentet noterar nöjt att revisionsrätten i sin årsrapport för 2015 fastslår att man inte funnit några allvarliga brister med avseende på de granskade områden som rörde personal och upphandlingar för kommittén.

3.  Europaparlamentet noterar att kommitténs budget för 2015 uppgick till 129 100 000 EUR (jämfört med 128 559 380 EUR för 2014), med en utnyttjandegrad på 95,9 %. Parlamentet påpekar att utnyttjandegraden ökade något 2015 jämfört med 2014.

4.  Europaparlamentet konstaterar att kommitténs budget till största delen är en administrativ budget, där en stor del av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter. Parlamentet understryker dock att införandet av resultatbaserad budgetering inte endast bör tillämpas på kommitténs budget som helhet, utan även bör inbegripa fastställande av specifika, mätbara, uppnåbara, realistiska och tidsbundna mål (SMART-mål) för enskilda avdelningar, enheter och årsplaner för personalen. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommittén att i högre grad införa principen om resultatbaserad budgetering i den dagliga verksamheten.

5.  Europaparlamentet tar del av de iakttagelser som följer upp parlamentets resolution om ansvarsfrihet för 2014, vilken bifogats kommitténs årliga verksamhetsrapport. Parlamentet välkomnar inrättandet av en tjänst för offentlig upphandling 2015.

6.  Europaparlamentet noterar att 2015 var det första året på kommitténs nya mandat, vilket kan ha påverkat resultaten, särskilt för direktoraten för lagstiftning, inbegripet direktoraten för tolkning, kommunikation och personal.

7.  Europaparlamentet noterar att man i rapporten om genomförandet av samarbetsavtalet mellan parlamentet och kommittén (nedan kallat avtalet) på ett lägligt sätt gör en positiv bedömning av samarbetet mellan de båda institutionerna.

8.  Europaparlamentet noterar att kommittén anser att det ”intensifierade” samarbetet enligt avtalet behöver klarläggas bättre och att vissa delar fortfarande behöver fullbordas, och begär fortsatt engagemang från de båda institutionerna. Parlamentet är övertygat om att ytterligare insatser för ett fullständigt genomförande av avtalet och ett utvecklande av synergier kommer att resultera i fördelar för båda parter.

9.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att en gemensam bedömning av budgetbesparingarna till följd av avtalet ska inkluderas i halvtidsöversynen eller i nästa uppföljningsrapport av avtalet.

10.  Europaparlamentet noterar att yttrandena från kommittén inte är särskilt väl integrerade i parlamentets arbete och uppmanar kommittén att tillsammans med parlamentets generalsekreterare utarbeta förslag för att rationalisera förfarandena för kommittén och parlamentet i detta avseende.

11.  Europaparlamentet noterar ingåendet av det nya administrativa bilaterala samarbetsavtalet mellan kommittén och Regionkommittén som undertecknades 2015. Parlamentet är övertygat om att avtalet kommer att effektivisera båda kommittéernas prestationer. Parlamentet anser att liknande administrativa funktioner bör slås samman så att man undviker en onödig dubblering av insatser.

12.  Europaparlamentet noterar att direktpassagen mellan byggnaderna RMD och REM stängdes av parlamentet på grund av säkerhetsbetänkligheter efter terroristattackerna i Paris i november 2015. Parlamentet hoppas att man kommer att ompröva dessa säkerhetsbetänkligheter, eftersom en på nytt öppnad passage säkerligen skulle vara gynnsam för de tre institutionerna.

13.  Europaparlamentet välkomnar de administrativa förändringar som gjordes 2015, särskilt fullbordandet av ett kostnadsbaserat system för ersättning av ledamöternas reseutgifter och en fullständig omstöpning av ledamöternas portal. Kommittén uppmanas att lägga fram en årlig jämförelse av ledamöternas reseutgifter för 2014, 2015 och 2016.

14.  Europaparlamentet noterar att i enlighet med kommitténs arbetsordning är dess ledamöter helt oberoende i fullgörandet av sina uppdrag, i unionens allmänna intresse. Parlamentet noterar att ledamöternas intresseförklaringar finns tillgängliga på kommitténs webbplats. Kommittén uppmanas att ansluta sig till det framtida interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt transparensregister.

15.  Europaparlamentet är oroat över det stora antalet vakanta fasta tjänster 2015 och uppmanar kommittén att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra rekryteringsprocessen.

16.  Europaparlamentet noterar bekymrat att det fortfarande råder obalans mellan könen i den högre ledningen och på mellanchefstjänster (30 % / 70 % i fallet med den högre ledningen). Parlamentet noterar också den geografiska obalansen på högre och mellanhöga chefsposter, särskilt bristen på personal från medlemsstater som anslutit sig till unionen 2004 eller därefter. Kommittén uppmanas att vidta åtgärder för att korrigera dessa obalanser och att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtagits och de resultat som uppnåtts.

17.  Europaparlamentet noterar kommitténs plan att efterleva det interinstitutionella avtalets bestämmelser(6) om att minska personalstyrkan med 5 % över en period på fem år. Parlamentet begär att hållas underrättat om hur denna nedskärning överensstämmer med situationen under 2016 i vilken tre nya tjänster skapades. Kommittén uppmanas att rapportera till parlamentet om eventuella alternativa besparingar som gjorts för att kompensera för möjliga dröjsmål med personalminskningen.

18.  Europaparlamentet välkomnar att de interna reglerna för rapportering om missförhållanden (visselblåsning) trädde i kraft i början av 2016.

19.  Europaparlamentet stöder helhjärtat inrättandet av tjänsten som etisk rådgivare för att hjälpa till med möjliga trakasserifall och specifik utbildning för ledningshierarkin för att förbättra kunskaperna om och hanteringen av visselblåsningsfall. Parlamentet beklagar att rättsliga åtgärder behövde vidtas i tre trakasserifall.

20.  Europaparlamentet kan inte yttra sig om nivån på personalens sjukfrånvaro, på grund av den undermåliga rapport som kommittén lämnat i denna fråga. Kommittén uppmanas att rapportera sin personals sjukfrånvaro, uppdelad på antalet arbetsdagar som varje enskild person i personalen varit sjukfrånvarande.

21.  Europaparlamentet noterar att kommittén minskade den genomsnittliga kostnaden för sina ”bortadagar” med 35 % per deltagare jämfört med 2014 och att endast 218 personer ur personalen deltog i evenemangen, jämfört med 415 under 2014. Kommittén uppmanas att målinrikta sina åtgärder för välbefinnande i syfte att få så många som möjligt ur personalen att delta och därmed förbättra personalens välbefinnande ytterligare.

22.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att andelen begärda men outnyttjade tolkningstjänster har minskat från 4,3 % år 2014 till 3,5 % år 2015.

23.  Europaparlamentet välkomnar de översättningsuppgifter som lämnats i enlighet med den harmoniserade metod som den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning fastställt. Parlamentet noterar den pågående översyn av uppförandekoden för översättning som görs gemensamt med Regionkommittén.

24.  Europaparlamentet noterar att andelen utkontrakterade översättningar ökade till nära 10 % under 2015 på grund av personalöverföringen till parlamentet enligt avtalet. Kommittén uppmanas att göra en utvärdering av kostnadseffektiviteten i det nya arrangemang som tillämpas.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommitténs strategiska ram för utbildning och utveckling, särskilt den nya tonvikten på lärande kollegor emellan. Kommittén uppmanas att göra en uppföljning av denna särskilda metod i sin nästa årliga verksamhetsrapport.

26.  Europaparlamentet noterar med stor tillfredsställelse de insatser och resultat som uppnåtts hittills för att förbättra kommitténs miljöavtryck och förlängningen av EMAS‑certifieringen (gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning).

27.  Europaparlamentet noterar de administrativa arrangemangen mellan kommittén och Europeiska kontoret för bedrägeribekämpning i syfte att etablera en strukturerad ram för samarbete och underlätta ett snabbt informationsutbyte.

28.  Europaparlamentet välkomnar informationen om kommitténs fastighetspolitik i dess årliga verksamhetsrapport, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är överdrivet höga.

29.  Europaparlamentet noterar kommitténs insatser för att stärka sin informations- och kommunikationspolitik och det resultat som uppnåtts. Parlamentet betonar dock att förbättrad effektivitet i dess yttranden om unionens beslutsfattande är viktigare än att de publiceras i allmänhet.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Regionkommittén
PDF 257kWORD 46k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VII – Regionkommittén (2016/2157(DEC))
P8_TA(2017)0151A8-0141/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0275/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0141/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar Regionkommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Regionkommitténs budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Regionkommittén, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VII – Regionkommittén (2016/2157(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VII – Regionkommittén,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0141/2017).

A.  Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten betonar att det i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är särskilt viktigt att ytterligare stärka EU‑institutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet, införandet av begreppet resultatbaserad budgetering, och god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2014 konstaterade att inga allvarliga brister upptäcktes på de områden som granskats när det gäller personal och upphandling för Regionkommittén (nedan kallad kommittén).

2.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som avslutades den 31 december 2015 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter inte innehöll några väsentliga fel.

3.  Europaparlamentet konstaterar att kommitténs budget till största delen är en administrativ budget, där en stor del av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom kommittén och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter. Parlamentet understryker dock att införandet av resultatbaserad budgetering inte endast bör tillämpas på kommitténs budget som helhet, utan även bör inbegripa fastställande av specifika, mätbara, uppnåbara, realistiska och tidsbundna mål (SMART-mål) för enskilda avdelningar, enheter och årsplaner för personalen. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommittén att i högre grad införa principen om resultatbaserad budgetering i den dagliga verksamheten.

4.  Europaparlamentet noterar att kommittén för 2015 hade en godkänd budget på 88 900 000 EUR (jämfört med 87 600 000 EUR för 2014), varav 87 200 000 EUR var åtagandebemyndiganden, med en utnyttjandegrad på 98,2 %. Parlamentet noterar en liten minskning av utnyttjandegraden för 2015.

5.  Europaparlamentet noterar ingåendet av det nya administrativa bilaterala samarbetsavtalet mellan kommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén som undertecknades 2015. Parlamentet är övertygat om att avtalet kommer att effektivisera Regionkommitténs och Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs prestationer.

6.  Europaparlamentet noterar att man i rapporten om genomförandet av samarbetsavtalet mellan parlamentet och kommittén (nedan kallat avtalet) på ett lägligt sätt gör en positiv bedömning av samarbetet mellan de båda institutionerna. Parlamentet noterar att kommittén anser att det ”intensifierade” samarbetet enligt avtalet behöver klarläggas bättre.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommitténs intresse av att ta sig an samarbetet med parlamentet på ett mer systematiskt sätt, särskilt på politiska områden och med parlamentets utredningstjänst (EPRS). Parlamentet är övertygat om att utvecklandet av synergier kommer att resultera i fördelar för båda institutionerna.

8.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att en gemensam bedömning av budgetbesparingarna till följd av avtalet ska inkluderas i nästa uppföljningsrapport av avtalet.

9.  Europaparlamentet noterar med oro att inget av de mål som kommittén fastställde 2015 för att öka parlamentets och rådets engagemang för verksamhet i anslutning till kommittéernas yttrande uppnåddes.

10.  Europaparlamentet noterar att direktpassagen mellan byggnaderna RMD och REM stängdes av parlamentet på grund av säkerhetsbetänkligheter efter terroristattackerna i Paris i november 2015. Parlamentet hoppas att man kommer att ompröva dessa säkerhetsbetänkligheter, eftersom en på nytt öppnad passage säkerligen skulle vara gynnsam för alla tre institutioner.

11.  Europaparlamentet noterar oroat att genomförandegraden 2015 för betalningar minskat stadigt för vissa budgetposter. Parlamentet noterar att 2015 var det första året på kommitténs sjätte mandatperiod. Parlamentet anser dock att kommittén inte bör låta detta påverka budgetförvaltningen. Kommittén uppmanas att förbättra sina prestationer och förbereda sig bättre för startåret på kommitténs sjunde mandatperiod.

12.  Europaparlamentet kräver att kommittén förbättrar transparensen i sin verksamhet och tar med alla tillgängliga uppgifter om de tjänsteresor som dess ledamöter gjort i den årliga verksamhetsrapporten, med detaljerade utgifter.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommittén att ansluta sig till det framtida interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt transparensregister.

14.  Europaparlamentet noterar bekymrat att det fortfarande råder en könsmässig obalans i den högre ledningen och på mellanchefstjänster (25 % / 75 % av den högre ledningen och 38 % / 62 % bland mellancheferna). Kommittén uppmanas att vidta åtgärder för att förbättra könsbalansen och att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om de åtgärder som vidtagits för att åtgärda detta och de resultat som uppnåtts.

15.  Europaparlamentet noterar nöjt den goda geografiska balansen bland chefstjänsterna.

16.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över det stora antalet sjukdagar bland kommitténs personal. Parlamentet uppmanar kommittén att utvärdera skälen, fokusera sin HR‑styrning på att förbättra situationen och målinrikta sina åtgärder för fysiskt välbefinnande i syfte att få så många som möjligt ur personalen att delta och därmed bidra till att förebygga denna typ av frånvaro.

17.  Europaparlamentet är bekymrat över att det interna genomförandet av revisionsrekommendationerna om it-projektens prestationer släpar efter. Kommittén uppmanas att utan ytterligare dröjsmål korrigera denna situation.

18.  Europaparlamentet välkomnar de översättningsuppgifter som lämnats i enlighet med den harmoniserade metod som den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning fastställt. Parlamentet noterar den pågående översyn av uppförandekoden för översättning som gjorts gemensamt med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén .

19.  Europaparlamentet noterar att andelen utkontrakterade översättningar ökade från 2,57 % till nära 10 % under 2015 på grund av personalöverföringen till parlamentet enligt avtalet. Kommittén uppmanas att göra en utvärdering av kostnadseffektiviteten i det nya arrangemang som nu tillämpas.

20.  Europaparlamentet noterar att kommittén antog regler för rapportering av missförhållanden (visselblåsning) i december 2015. Parlamentet noterar också att ett visselblåsningsärende inleddes 2015. Kommittén uppmanas att hålla parlamentet underrättat om utvecklingen av detta ärende.

21.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att kommittén genast följer upp de två utslagen från EU:s personaldomstol(6) och fallrapporten från Europeiska byrån för bedrägeribekämpning(7), rapporten från kommissionens lönekontor (8), och parlamentets resolutioner(9), och se till att visselblåsningsfallet avseende kommitténs tidigare internrevisor får en rättvis, hederlig och rimlig lösning före utgången av 2017.

22.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att kommittén arbetar tillsammans med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén för en omedelbar uppföljning av utslagen från personaldomstolen i fallet med trakasserier med tjänstemän från de båda institutionerna(10), att kommittén rapporterar till parlamentet om framstegen och att den ser över sina förfaranden för att hantera framtida påstådda trakasserier så att de är förenliga med personaldomstolens rättspraxis.

23.  Europaparlamentet noterar med stor tillfredsställelse de insatser som gjorts och resultat som uppnåtts hittills för att förbättra kommitténs miljöavtryck och förlängningen av EMAS-certifieringen (gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning).

24.  Europaparlamentet noterar kommitténs insatser för att stärka sin informations- och kommunikationspolitik och det resultat som uppnåtts.

25.  Europaparlamentet välkomnar informationen om kommitténs fastighetspolitik i dess årliga verksamhetsrapport, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är överdrivet höga.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(6) Domar från personaldomstolen av den 7 maj 2013, mål F-86/11 (ECLI:EU:F:2011:189) och av den 18 november 2014, mål F-156/12 (ECLI:EU:F:2014:247).
(7) Europeiska byrån för bedrägeribekämpnings slutliga fallrapport av den 8 oktober 2003.
(8) Rapporten från kommissionens lönekontor (PMO) av den 8 maj 2008.
(9) Parlaments sex olika resolutioner av den 29 januari 2004 (EUT L 57, 25.2.2004, s. 8), 21 april 2004 (EUT L 330, 4.11.2004, s. 153), 12 april 2005 (EUT L 196, 27.7.2005, s. 54), 27 april 2006 (EUT L 340, 6.12.2006, s. 44), 29 april 2015 (EUT L 255, 30.9.2015, s. 132) och 28 april 2016 (EUT L 246, 14.9.2016, s. 152) till stöd för kommitténs internrevisors fall.
(10) Dom som personaldomstolen meddelade den 26 februari 2013, mål F-124/10: Vassilliki Labiri mot Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) (ECLI:EU:F:2013:21).


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska utrikestjänsten
PDF 270kWORD 49k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten (2016/2160(DEC))
P8_TA(2017)0152A8-0122/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0278/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99 och 164–167,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 07/2016 ”Hur Europeiska utrikestjänsten förvaltar sina fastigheter runtom i världen”

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0122/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska utrikestjänstens budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska utrikestjänsten, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten (2016/2160(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0122/2017), och av följande skäl:

A.  Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten betonar att det inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är särskilt viktigt att ytterligare stärka EU‑institutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet, införandet av begreppet resultatbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet gläder sig över att den övergripande felnivån i rubrik 5 (Administration), inbegripet Europeiska utrikestjänstens (nedan kallad utrikestjänsten) budget, enligt Europeiska revisionsrätten fortsätter att vara relativt låg och beräknas till 0,6 % år 2015.

2.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten inte funnit några allvarliga brister med avseende på utrikestjänstens årliga verksamhetsrapport och interna kontrollsystem.

3.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att åtgärda vissa brister som revisionsrätten fann i förfarandena för rekrytering av lokalanställda vid delegationer (bristfällig transparens i fråga om vissa steg i förfarandet) och i upphandlingsförfaranden som anordnas av delegationer (framför allt hade en ordentlig bedömning av om anbuden uppfyllde de tekniska specifikationerna inte gjorts eller också hade fel upphandlingsförfarande använts).

4.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att det är viktigt att förbättra riktlinjerna, utformningen, samordningen och genomförandet av offentliga upphandlingsförfaranden för kontrakt med lågt värde, eftersom dessa kontrakt representerade 4,5 % av det totala värdet av de kontrakt som ingicks 2015. Parlamentet stöder utrikestjänstens avsikt att anordna regionala seminarier och tillhandahålla administrativt upphandlingsstöd till hela nätverket av delegationer.

5.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att förbättra kvaliteten på sina upphandlingsförfaranden genom att integrera all nödvändig dokumentation. Parlamentet ber utrikestjänsten att bättre harmonisera de upphandlingsförfaranden som utförs vid delegationerna. Parlamentet upprepar sitt krav på att de återkommande bristerna på detta område måste åtgärdas, genom att det administrativa stödet till de delegationer där situationen är mest kritisk upprätthålls.

6.  Europaparlamentet gläder sig över att man inom ramen för förvaltningsrapporten om externt bistånd (EAMR) för år 2015 utfärdat förbättrade och mer omfattande riktlinjer som syftar till att stärka övervakningen av delegationscheferna och som omfattar både ansvarsskyldighet och rapporteringskrav.

7.  Europaparlamentet beklagar ökningen av den genomsnittliga nivån av oriktigheter när det gäller åtaganden till 22,4 % år 2015 (jämfört med 18,3 % år 2014) i förbindelse med efterhandskontroller.

8.  Europaparlamentet noterar att utrikestjänstens totala budget för 2015 uppgick till 602,8 miljoner EUR, det vill säga en ökning på totalt 16,2 % jämfört med 2014, vilket beror på en överföring till dess budget på 71,5 miljoner EUR från kommissionens administrativa budget (25,2 miljoner EUR) och från andra budgetposter (upp till 46,3 miljoner EUR) för att finansiera EU-delegationernas gemensamma kostnader, såsom hyror, säkerheten vid kontoren och it-utgifter. Parlamentet konstaterar att EUF‑medel inte hade inkluderats.

9.  Europaparlamentet påpekar att genomförandet av utrikestjänstens administrativa budget fortfarande ger upphov till oro, eftersom vissa delegationer mottar budgetbidrag från kommissionen från 33 olika budgetposter utöver utrikestjänstens egen budget. Parlamentet uppmanar alla aktörer att förbättra och förenkla budgetkällorna och budgetarrangemangen för att underlätta genomförandet av budgeten. Parlamentet gläder sig över det budgetarrangemang man nyligen införde när det gäller EUF:s administrationskostnader, som från och med 2016 kommer att belasta utrikestjänstens budget på grundval av en beräkning av ett standardbelopp per person.

10.  Europaparlamentet noterar att huvudkontorets budget uppgick till 218,9 miljoner EUR, av vilka 140,5 miljoner EUR (eller 64,7 %) är avsedda för löner och andra ersättningar till anställda och extern personal, 30 miljoner EUR (eller 13,7 %) för byggnader och 30,7 miljoner EUR för it-system, utrustning och inventarier.

11.  Europaparlamentet konstaterar att av delegationernas budget på 383,9 miljoner EUR avsåg 155,8 miljoner EUR (dvs. 40,6 %) för byggnader och dithörande kostnader, 105,5 miljoner EUR (27,5 %) för löner till anställda, 60,1 miljoner EUR (15,7 %) för extern personal och externa tjänster, 20,6 miljoner EUR (5,4 %) för övriga utgifter avseende personal och 41,9 miljoner EUR (10,9 %) för andra administrativa utgifter. Parlamentet noterar vidare att 204,7 miljoner EUR mottogs från kommissionen för administrativa utgifter för kommissionens personal som är utstationerad vid unionens delegationer.

12.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att man, i synnerhet vid delegationerna, fäster uppmärksamhet vid verksamhetens kontinuitet och dokumenthantering som viktiga standarder för intern kontroll, men också som väsentliga förvaltningsfaktorer, i synnerhet för tillgänglighet och tillförlitlighet när det gäller den information som används för olika förvaltningsändamål, det vill säga övervakning, utvärdering och rapportering av verksamhet och projekt.

13.  Europaparlamentet konstaterar att endast två delegationer gjorde reservationer i fråga om avsaknaden av ett korrekt upphandlingsförfarande och av viktig förvaltningsinformation som skulle användas för revisionsförklaringen.

14.  Europaparlamentet stöder de regelbundna kontakterna mellan utrikestjänsten och kommissionens avdelningar som behandlar externa frågor rörande förebyggande och upptäckt av bedrägerier.

15.  Europaparlamentet stöder inrättandet av Regional Centre Europe, som är ett initiativ som syftar till att ge bättre administrativt stöd till unionens delegationer på områdena ekonomisk förvaltning, upphandling och mänskliga resurser. Parlamentet ser fram emot att få utvärderingen av pilotprojektet 2017. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta denna praxis med att samla och dela know-how, när detta är relevant, i andra regioner för att konsekvent minska delegationernas administrativa börda och kostnader.

16.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att delegationscheferna även i fortsättningen regelbundet uppmärksammas på den centrala roll som de utöver sitt politiska uppdrag spelar i den övergripande förstärkningen av säkerheten, förvaltningen och ansvarsskyldigheten, i synnerhet när det gäller viktningen av de olika faktorer som kan leda till att en reservation utfärdas. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att erbjuda utbildning och expertstöd till delegationscheferna, i synnerhet till medlemsstaternas diplomater.

17.  Europaparlamentet konstaterar att ändringarna och rationaliseringen av utrikestjänstens organisation för att förenkla rapporteringskanalerna och informationsflödet och därmed underlätta utrikestjänstens utformning av reaktioner på kriser eller politiska utmaningar och minska antalet nivåer i hierarkin med färre direktorat.

18.  Europaparlamentet erkänner att förvaltningen av de mänskliga resurserna är en avgörande faktor inom utrikestjänsten med ”tre rekryteringskällor” och förvaltningen av utstationeringen vid delegationerna, samtidigt som man ska uppnå det årliga personalnedskärningsmålet, som 2015 utgjorde 17 tjänster vid huvudkontoret.

19.  Europaparlamentet noterar att andelen diplomater från medlemsstaterna representerar 32,9 % av utrikestjänstens totala AD-personal (dvs. 307 personer) jämfört med 33,8 % år 2014. Parlamentet betonar att denna andel är högre vid delegationerna med 43,1 % eller 166 diplomater från medlemsstaterna och 25,7 % på huvudkontoret. Parlamentet kräver en mer balanserad personalfördelning och påminner utrikestjänsten om vikten av att samla och dela den expertis som anställda från medlemsstaterna och från utrikestjänsten har på alla nivåer.

20.  Europaparlamentet betonar att 63 av 134 (47 %) delegationschefstjänster var tillsatta med diplomater från medlemsstaterna. Parlamentet påpekar att dessa 63 tjänster inte var jämt fördelade mellan kvinnor och män (16 % / 84 %) och att endast 16 av de 63 tjänsterna var tillsatta med medborgare från medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 eller senare. Parlamentet noterar vidare att av 29 tjänster som vice delegationschef var fördelningen mellan kvinnor och män 24 % / 76 %, och att 6 av de vice delegationscheferna var diplomater från medlemsstaterna.

21.  Europaparlamentet konstaterar att antalet utstationerade nationella experter från medlemsstaterna fortsatte att öka 2015 (8 % fler jämfört med 2014) och uppgick till 434 (varav 376 var placerade på huvudkontoret och 58 vid delegationerna). Parlamentet noterar att 40 % av de 376 utstationerade nationella experterna (dvs. 151) som var placerade i Bryssel betalades av deras nationella förvaltningar.

22.  Europaparlamentet påminner utrikestjänsten om behovet av att garantera full respekt för bemanningsmodellen, som anger förhållandet mellan personal från medlemsstaterna och personal från EU-institutionerna, i enlighet med rådets beslut om utrikestjänstens inrättande.

23.  Europaparlamentet noterar att den allmänna könsfördelningen nästan är helt jämn med 47 % / 53 % i den totala personalstyrkan, men att fördelningen när det gäller AD‑personalen är 31,7 % / 68,3 % (jämfört med 31 % / 69 % år 2014). Parlamentet konstaterar att denna andel på cirka 30 % har varit stabil sedan 2011.

24.  Europaparlamentet är fortfarande bekymrat över obalansen mellan könen på ledande befattningar, som för närvarande är 21,4 % / 78,6 %. Parlamentet beklagar att andelen av det andra könet som söker ledande befattningar fortfarande ligger på endast 16 %. Parlamentet anser att det är viktigt att nå framsteg i detta avseende, och uppmanar därför utrikestjänsten att omdana sina villkor och sin rekryteringspolicy för att i samma utsträckning locka de båda könen till ledande befattningar.

25.  Europaparlamentet upprepar att geografisk balans, främst förhållandet mellan personalens nationalitet och medlemsstaternas storlek, bör vara en viktig faktor i utrikestjänstens förvaltning av mänskliga resurser, i synnerhet när det gäller medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 eller senare. Parlamentet är allvarligt bekymrat över dessa medlemsstaters konstanta underrepresentation, både på personal- och ledningsnivå. Parlamentet uppmanar därför utrikestjänsten att sträva efter att väsentligt rätta till denna situation. Parlamentet betonar dock att dessa medlemsstater är särskilt underrepresenterade på de högre nivåerna inom administrationen och på chefstjänster, varför fortsatta avsevärda framsteg emotses på detta område.

26.  Europaparlamentet välkomnar vice ordförandens/den höga representantens åtagande gentemot parlamentet att åtgärda den befintliga överrepresentationen av nationella diplomater på delegationschefsposter, och uppmanar utrikestjänsten att under 2017 lägga fram en översyn av sin personalpolitik, där man beaktar frågor såsom könsfördelning och personalens rörlighet mellan institutionerna, samtidigt som man också beaktar följderna när det gäller mänskliga resurser för förstärkningen av unionens yttre åtgärder och synlighet genom EU:s globala strategi.

27.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att vidareutveckla EU-delegationernas roll, i synnerhet genom att främja och stödja samordningen mellan medlemsstaterna i samband med tillhandahållandet av konsulärt bistånd.

28.  Europaparlamentet påminner utrikestjänsten om att gränsen mellan ekonomisk diplomati och lobbyverksamhet är subtil. Parlamentet uppmanar därför utrikestjänsten att ansluta sig till det kommande interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister, även när det gäller unionens delegationer, om detta är juridiskt möjligt.

29.  Europaparlamentet noterar den årliga utgiften på 160 miljoner EUR som har öronmärkts för unionens delegationsnät, vilket utgör en ökning på mer än 50 % jämfört med det föregående budgetåret. Parlamentet konstaterar att 80 % av delegationerna fortfarande är placerade i hyrda lokaler, och att hyrorna uppgick till 53,04 miljoner EUR år 2015. Parlamentet välkomnar lånefaciliteten på 200 miljoner EUR för en bättre förvaltning av fastighetspolitiken och en minskning av inköpskostnaderna för delegationerna. Parlamentet beklagar att utrikestjänsten endast äger ett fåtal delegationsbyggnader, trots lånefaciliteten och de allt högre utgifterna. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att lägga fram både delegationernas byggnadskontrakt för det innevarande året och en översikt av situationen när det gäller alla delegationsbyggnader i sin årliga verksamhetsrapport.

30.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att grundligt se över sin byggnadspolitik i överensstämmelse med de rekommendationer som revisionsrätten utfärdade i sin särskilda rapport nr 07/2016, särskilt att

   se till att de avgifter som betalas av EU-medlemsstater eller EU-institutioner eller EU-organ som är hyresgäster i delegationsfastigheter är konsekventa och täcker alla kostnader,
   förbättra det förfarande som används när fastigheter ska väljas ut,
   direkt involvera högkvarteret innan en fastighet hyrs (eller ett hyresavtal förlängs) eller köps,
   förbättra sitt informationssystem för fastighetsförvaltning så att det kan tillhandahålla mer tillförlitlig och relevant information som kan bidra till planeringsprocessen.

31.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att ytterligare förbättra användningen av lokalerna, i synnerhet genom att prioritera hanteringen av de enskilda fall med outnyttjade eller onödigt stora byggnader och de dithörande extrakostnader som revisionsrätten uppmärksammade på (7,8 miljoner EUR), men erkänner samtidigt problemen med fastighetsförvaltning i ofta komplexa miljöer.

32.  Europaparlamentet betonar att utrikestjänsten och medlemsstaterna har ett gemensamt intresse av att beakta utnyttjandet av byggnaderna och ytterligare utveckla det lokala samarbetet när det gäller förvaltningen av fastigheter, med särskilt och konstant fokus på bästa valuta för pengarna, säkerhetsfrågor och unionens image.

33.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av antalet projekt för att samlokalisera unionens och medlemsstaternas delegationer genom undertecknandet av sex samförståndsavtal om samlokalisering 2015, vilket innebär att det totala antalet samlokaliseringsprojekt uppgick till 86 i slutet av 2015. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att ytterligare finna möjligheter att utöka denna goda praxis. Parlamentet anser att denna politik bör inkludera innovativa strategier vars syfte är att fastställa både en samordnad strategi för samlokalisering med de medlemsstater som är angelägna att samlokalisera och lämpliga kostnadsbesparingsarrangemang relaterade till fastigheter och logistik. Parlamentet konstaterar att samlokaliseringsarrangemang också berör andra enheter, som bidrar till förvaltningen av utrikespolitiken, t.ex. Europeiska investeringsbanken, Echos avdelningar, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens uppdrag och EU:s särskilda representanter.

34.  Europaparlamentet beklagar den otillräckliga registreringen och bristerna i informationssystemet för förvaltningen av delegationernas kontorsfastigheter och residens. Parlamentet efterlyser en regelbunden granskning av fullständigheten och tillförlitligheten av de uppgifter som registrerats av unionens delegationer, för att fördjupa den överordnade planeringen av lokaler, platser och kostnader.

35.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att förbättra sin förvaltningskontroll och sina övervakningsverktyg med avseende på alla kostnader som genereras inom fastighetspolitiken, i syfte att säkra en korrekt översikt över och uppföljning av samtliga utgifter på detta område. Parlamentet anser att man bör fokusera på övervakningen av de tak som fastställts i fastighetspolitiken för att minska delegationskontorens totala årliga hyreskostnader och dithörande fasta utgifter och säkerställa att tillräckliga bidrag betalas av samlokaliserade enheter, att löpande kostnader relaterade till samlokaliseringssituationer täcks och att kostnaderna är korrekta i förhållande till de lokala marknadsförhållandena.

36.  Europaparlamentet anser att rättslig och teknisk expertis i fastighetsförvaltning snabbt bör utvecklas, samtidigt som eventuella kostnadseffektiva lösningar beaktas, såsom att anlita extern expertis (t.ex. lokala mäklare) med uppgift att kartlägga marknaden eller eventuellt förhandla med hyresvärden.

37.  Europaparlamentet ber utrikestjänsten att lämna en årlig lista över inspektioner som utförs vid delegationerna.

38.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att ge delegationsinspektionen i uppdrag att kontrollera de senaste fem avtalen om hyra eller köp av EU-ambassadörernas residens, däribland i Tirana, Albanien, och att avlägga rapport till parlamentet.

39.  Europaparlamentet stöder genomförandet av en medel- till långsiktig strategi för att kartlägga alla möjligheter på detta område, från investeringsprioriteringar eller förvärvsmöjligheter och förnyande av hyresavtal till möjligheten att dela lokaler med medlemsstater, varvid hänsyn också bör tas till personalprognoser samt policyplanering och policyutveckling.

40.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att i högre grad använda miljölednings- och miljörevisionsordningen (EMAS) och principen om miljöanpassad offentlig upphandling i sin fastighetspolitik, men har förståelse för att de 139 delegationernas lokala förhållanden kräver en viss grad av flexibilitet.

41.  Europaparlamentet anser att säkerheten för utrikestjänsten och dess delegationer ytterligare måste förstärkas, och uppmanar utrikestjänsten att prioritera säkerheten när man väljer byggnader och placeringar för sina delegationer. Parlamentet anser att byggnadernas säkerhet bör vara en integrerad del av fastighetspolitiken, och att utrikestjänstens evakueringsplan och evakueringsbeslut, när dessa behövs, bör samordnas med representationerna för de berörda medlemsstaterna.

42.  Europaparlamentet gläder sig över att utrikestjänsten planerar ett projekt med en gemensam vision och gemensamma åtgärder, i syfte att uppnå ett starkare Europa som bidrar till fred och säkerhet i regionen och i hela världen.

43.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att förbättra sin kommunikationspolitik med avseende på unionens medborgare.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska ombudsmannen
PDF 254kWORD 45k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (2016/2158(DEC))
P8_TA(2017)0153A8-0142/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0276/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0142/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska ombudsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska ombudsmannens budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska ombudsmannen, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (2016/2158(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0142/2017).

A.  Den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten betonar att det i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är särskilt viktigt att ytterligare stärka EU-institutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet, införandet av begreppet resultatbaserad budgetering och en god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten inte funnit några betydande brister med avseende på de områden som granskats som rörde personalresurser och upphandlingar för Europeiska ombudsmannen (nedan kallad ombudsmannen).

2.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2015 inom verksamhetsområdet administrativa utgifter för ombudsmannen inte innehöll några väsentliga fel.

3.  Europaparlamentet betonar att ombudsmannens budget är rent administrativ och att den 2015 uppgick till 10 346 105 EUR (9 857 002 EUR 2014). Parlamentet understryker dock att införandet av resultatbaserad budgetering inte endast bör tillämpas på ombudsmannens budget som helhet, utan även bör inbegripa fastställande av specifika, mätbara, uppnåbara, realistiska och tidsbundna mål (SMART-mål) för enskilda avdelningar, enheter och personalens årliga planer. Parlamentet uppmanar i detta hänseende ombudsmannen att i mer omfattande grad tillämpa principen om resultatbaserad budgetering i den dagliga verksamheten.

4.  Europaparlamentet noterar att åtaganden ingåtts för 92,32 % av de totala anslagen (jämfört med 97,87 % 2014), och att betalningar gjorts för 86,19 % av de totala anslagen (jämfört med 93,96 % 2014), med en utnyttjandegrad på 92,32 % (jämfört med 97,87 % 2014). Parlamentet konstaterar att utnyttjandegraden fortsatte att sjunka under 2015.

5.  Europaparlamentet konstaterar att den minskade utnyttjandegraden 2015 påverkades av ombudsmannens beslut att minska anslagen för flera budgetposter, närmare bestämt budgetposterna för tjänsteresor, representationskostnader och kostnader för publikationer och översättningar, vilket följaktligen minskade budgeten för dessa poster.

6.  Europaparlamentet uppmärksammar att ombudsmannen är en föregångare vad gäller transparens inom unionens institutioner, men efterlyser trots detta en förbättring av transparensen i rekryteringsvillkoren och rekryteringsförfarandena. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att ange chefsrådgivarens uppgifter och klargöra dennes ställning i organisationsschemat. I ljuset av de ändringar som gjorde före antagandet av institutionens organisationsstruktur i november 2015, uppmanar parlamentet ombudsmannen att se till att en uppdaterad version av organisationsschemat finns tillgänglig på institutionens webbplats.

7.  Europaparlamentet välkomnar att ombudsmannens utredningar av den s.k. svängdörrsproblematiken inom kommissionen fortsätter. Parlamentet oroar sig över den interna svängdörrsproblematik mellan ombudsmannen och andra institutioner som eventuellt håller på att granskats av ombudsmannen, eller svängdörrsproblematik mellan de andra institutionerna som kanske granskar varandras arbete. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att analysera situationen och, om det anses nödvändigt, utarbeta regler för att undvika intressekonflikter.

8.  Europaparlamentet välkomnar det effektiva genomförandet av den årliga förvaltningsplanen under 2015 inom ramen för ”strategin mot 2019”. Parlamentet noterar att större delen av de mål som ombudsmannen hade fastställt för att bedöma sitt resultat med hjälp av centrala resultatindikatorer uppnåddes. Parlamentet litar på att denna trend kommer att vara rådande under de kommande åren.

9.  Europaparlamentet uppmärksammar den nyckelroll som ombudsmannen spelade i förfarandet för att före utgången av 2015 införa interna bestämmelser för skydd av uppgiftslämnare inom unionens institutioner, i enlighet med artikel 22 a–c i tjänsteföreskrifterna. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att fortlöpande övervaka genomförandet av dessa bestämmelser och att utvärdera om de ger parlamentets ackrediterade assistenter ett lämpligt skydd.

10.  Europaparlamentet uppmuntrar ombudsmannen i arbetet med att ta fram bestämmelser om förebyggande och bekämpning av trakasserier.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar vikten av ombudsmannens strategiska och egna initiativ, och uppmanar ombudsmannen att regelbundet informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om effekten av sina undersökningar. Parlamentet upprepar att ombudsmannens främsta prioritet bör vara att behandla klagomål från allmänheten inom en rimlig tidsram. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att vid utförandet av sina uppgifter tolka administrativa missförhållanden så brett som möjligt och att i sitt strategiska arbete utveckla ett närmare samarbete med parlamentets budgetkontrollutskott.

12.  Europaparlamentet uppmärksammar de nya definitionerna av offentligt och icke-offentligt intresse som införts via genomförandebestämmelserna för att klassificera de mottagna klagomålen. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur dessa definitioner påverkade verksamheten.

13.  Europaparlamentet gläder sig över att ombudsmannen på sin webbplats offentliggör identiteten och andra uppgifter för de externa intressenter som ombudsmannen träffar.

14.  Europaparlamentet noterar de resultat som uppnåddes vid behandlingen av klagomål 2015, och välkomnar att unionens institutioner i 90 % av fallen efterlevde ombudsmannens förslag. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att i sina årliga verksamhetsrapporter ge en detaljerad redovisning över unionsinstitutionernas efterlevnad av ombudsmannens förslag. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att tillhandahålla en analys av möjliga orsaker till unionsinstitutionernas bristande efterlevnad av ombudsmannens förslag för att ytterligare förbättra deras grad av efterlevnad.

15.  Europaparlamentet välkomnar att man uppnått en jämn könsfördelning på ledningsnivå under 2015. Parlamentet stöder ombudsmannens främjande av åtgärder till förmån för en lika stor andel kvinnor och män i arbetsstyrkan.

16.  Europaparlamentet beklagar emellertid den tydliga geografiska obalansen på mellanchefsnivå och högre chefsnivå, särskilt överrepresentationen av chefer från den medlemsstat där ombudsmannen har sitt medborgarskap. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att se till att denna situation rättas till på ett varaktigt sätt.

17.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens plan att efterleva det interinstitutionella avtalets bestämmelser om att minska personalstyrkan med 5 % över en period på fem år, och ber att få bli informerat om hur denna minskning går ihop med 2016 års beräkningar om inrättande av fem nya tjänster.

18.  Europaparlamentet oroas över de två klagomål som under 2015 lämnades in till Europeiska datatillsynsmannen mot ombudsmannen, och ber att närmare information om dessa ska läggas fram för budgetkontrollutskottet.

19.  Europaparlamentet välkomnar den konsekventa tillämpningen av bestämmelserna i EU:s miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas), dematerialiseringen av dokument, inrättandet av ett permanent system för miljövänlig rörlighet och utnyttjandet av videokonferenser för sammanträden. Parlamentet uppmanar till en fortsatt tillämpning av principerna om grön offentlig upphandling, och uppmanar ombudsmannen att inrätta bestämmelser och en budget för kompensation av koldioxidutsläpp.

20.  Europaparlamentet välkomnar ombudsmannens klargörande när det gäller avsaknaden av en fastighetspolitik, eftersom de olika avdelningarna är inhysta hos parlamentet, och ber att få bli informerat om eventuell utveckling eller eventuella ändringar när det gäller den aktuella situationen.

21.  Europaparlamentet välkomnar tillhandahållandet av uttömmande uppgifter över all personal som ombudsmannen har till sitt förfogande, uppdelad per lönegrad, kön och nationalitet, och begär att denna information automatiskt ska införas i ombudsmannens årliga verksamhetsrapport.

22.  Europaparlamentet förväntar sig att ombudsmannen fortsätter att arbeta för jämn kvalitet i den årliga verksamhetsrapporten, och uppmanar ombudsmannen att tillhandahålla en omfattande årlig konsekvensrapport, som är ett viktigt verktyg vid bedömningen av arbetet.

23.  Europaparlamentet önskar att de nationella ombudsmännen, myndigheter i medlemsstaterna och unionens institutioner i större utsträckning ska bistå ombudsmannen genom att göra unionens medborgare uppmärksamma på möjligheten att vända sig till ombudsmannen i fall av administrativa missförhållanden vid någon av unionens institutioner eller vid något av dess organ.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska datatillsynsmannen
PDF 264kWORD 49k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 27 april 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (2016/2159(DEC))
P8_TA(2017)0154A8-0140/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0277/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 314.10, 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(5), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0140/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska datatillsynsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska datatillsynsmannens budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska datatillsynsmannen, Europeiska rådet, rådet, kommissionen, EU-domstolen, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska utrikestjänsten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 27 april 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (2016/2159(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0140/2017), och av följande skäl:

A.  Inom ramen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet är det särskilt viktigt att ytterligare stärka EU-institutionernas demokratiska legitimitet genom ökad transparens och ansvarsskyldighet och genom införande av begreppet resultatbaserad budgetering och god förvaltning av personalresurser.

1.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats att betalningarna i sin helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2015 för administrativa och därmed sammanhängande utgifter för Europeiska datatillsynsmannen (nedan kallad datatillsynsmannen) var fria från väsentliga felaktigheter och att de granskade systemen för övervakning och kontroll av administrativa och andra utgifter var ändamålsenliga.

2.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2015 fastslår att man inte funnit några allvarliga brister med hänsyn till de granskade områden (fem rekryteringsförfaranden, fem upphandlingsförfaranden och en enskild finansiell transaktion) som rörde datatillsynsmannens personal och upphandlingar. Parlamentet understryker att detta är det fjärde året i följd under vilket revisionsrätten inte konstaterat några allvarliga brister.

3.  Europaparlamentet konstaterar att datatillsynsmannen under 2015 hade en anslagen budget som uppgick till totalt 8 760 417 EUR (jämfört med 8 012 953 EUR 2014), och att genomförandegraden var 96 % (jämfört med 92 % 2014). Parlamentet välkomnar det förbättrade resultatet.

4.  Europaparlamentet konstaterar att datatillsynsmannens budget till största delen är en administrativ budget, där en stor del av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter. Parlamentet understryker dock att införandet av resultatbaserad budgetering inte endast bör tillämpas på datatillsynsmannens budget som helhet, utan även bör inbegripa fastställande av specifika, mätbara, uppnåbara, realistiska och tidsbundna mål (SMART-mål) för enskilda avdelningar, enheter och årsplaner för personalen. Parlamentet uppmanar i detta hänseende datatillsynsmannen att i högre grad införa principen om resultatbaserad budgetering i den dagliga verksamheten.

5.  Europaparlamentet noterar med oro att det för tre indikatorer avseende interna kontrollsystem konstaterades behov av omfattande kompletterande insatser, i synnerhet avseende de mål och resultatindikatorer som rekommenderas för utveckling av SMART-mål och relevanta, accepterade, trovärdiga, enkla och stabila indikatorer. Parlamentet välkomnar datatillsynsmannens åtagande att genomföra samtliga rekommendationer avseende dessa indikatorer.

6.  Europaparlamentet konstaterar att samtidigt som datatillsynsmannen endast förfogar över en tjänst i högsta ledningen råder det en obalans mellan könen på mellanchefsnivå (40 % kvinnor/ 60 % män). Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att även i fortsättningen göra insatser för att se till att rekryterings- och befordringspolitiken säkrar bästa möjliga balans mellan könen.

7.  Parlamentet noterar med stor tillfredsställelse att varje anställd hos datatillsynsmannen i genomsnitt varit frånvarande på grund av sjukdom endast 6,6 dagar.

8.  Europaparlamentet betonar att datatillsynsmannen har ordnat olika evenemang efter arbetet. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att undersöka möjligheter att belöna enskilda anställda som bidrar mest till institutionens hälso- och motionsaktiviteter, fortsätta sådana aktiviteter och sträva efter att så många som möjligt i personalen deltar. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att dela sina erfarenheter på detta område med unionens institutioner och andra unionsorgan.

9.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att datatillsynsmannen har utsett två rådgivare för motarbetande av trakasserier, vilka kan bistå med konfidentiella råd och som ingår i kommissionens nätverk. Parlamentet konstaterar att inga rapporterade fall av trakasserier förekom.

10.  Europaparlamentet noterar att datatillsynsmannen antog en uppförandekod för tillsynsmyndigheter den 16 december 2015. Parlamentet betonar dock att koden mer är ett policyuttalande och innehåller inga bestämmelser om intressekonflikter. Parlamentet beklagar att meritförteckningar och intresseförklaringar från datatillsynsmannens ledamöter och personal inte är tillgängliga för allmänheten. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att utarbeta och till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten överlämna en förteckning över fastställda fall med intressekonflikter.

11.  Europaparlamentet välkomnar datatillsynsmannens praxis att regelbundet informera personalen om styrelsesammanträdena och deras resultat.

12.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att datatillsynsmannens deltagande i professionella sammanträden med olika organisationer eller egenföretagare utanför unionens institutioner (inbegripet lobbygrupper) offentliggörs, åtminstone på institutionens webbplats. Parlamentet konstaterar att likaså alla konferenser i vilka datatillsynsmannen deltar offentliggörs på datatillsynsmannens webbplats, tillsammans med eventuella formella uttalanden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till datatillsynsmannen att i sin årliga verksamhetsrapport inkludera ingående uppgifter om tjänsteresor som ledamöter och personal har gjort, eftersom den information som getts inte var tillräckligt detaljerad i fråga om transparens och garantier för kostnadseffektivitet.

13.  Europaparlamentet uppmanar datatillsynsmannen att ansluta sig till det interinstitutionella avtalet om ett obligatoriskt öppenhetsregister när detta inrättas.

14.  Europaparlamentet noterar inrättandet av en liten arbetsgrupp i juli 2015 med uppgift att bedöma vilka rättsliga, operativa och budgetrelaterade resurser som krävs för att bygga upp Europeiska dataskyddsstyrelsen, som ska ersätta den arbetsgrupp som avses i artikel 29. Parlamentet välkomnar den utnyttjandegrad som uppnåddes 2015 för de anslag som ingår i de relevanta avdelningarna. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att i sin årliga verksamhetsrapport inkludera arbetsgruppens resultat.

15.  Europaparlamentet välkomnar särskilt den rådgivande roll som datatillsynsmannen spelade vid utvecklingen av lagstiftningen i uppgiftsskyddspaketet (den allmänna uppgiftsskyddsförordningen(6) och dataskyddsdirektivet(7)), reformen av Europol(8), direktivet om passagerarlistor(9), skölden för skydd av privatlivet i EU och USA(10), och datatillsynsmannens yttrande över det första reformpaketet avseende det gemensamma europeiska asylsystemet (Eurodac, Easo och Dublinföror