Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2044(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0299/2017

Ingivna texter :

A8-0299/2017

Debatter :

PV 24/10/2017 - 13
CRE 24/10/2017 - 13

Omröstningar :

PV 25/10/2017 - 7.2
CRE 25/10/2017 - 7.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0408

Antagna texter
PDF 497kWORD 63k
Onsdagen den 25 oktober 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 – alla avsnitt
P8_TA(2017)0408A8-0299/2017

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2017 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 (11815/2017 – C8-0313/2017 – 2017/2044(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2017 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2017 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2018(6),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som kommissionen antog den 29 juni 2017 (COM(2017)0400),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som rådet antog den 4 september 2017 och översände till Europaparlamentet den 13 september 2017 (11815/2017 – C8-0313/2017),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2017 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018(7),

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0299/2017).

Avsnitt III

Översikt

1.  Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2018 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringar som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolutioner av den 15 mars 2017 och av den 5 juli 2017. Parlamentet påminner om att hållbar tillväxt, sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning, säkerhet och klimatförändringar är centrala för dessa prioriteringar.

2.  Europaparlamentet framhåller att unionen fortsätter att ställas inför ett antal allvarliga utmaningar och är övertygat om att de ekonomiska resurser som krävs måste komma från unionens budget för att de politiska prioriteringarna ska kunna hanteras och för att unionen ska kunna ge svar och på ett effektivt sätt reagera på dessa utmaningar, samtidigt som budgetdisciplinen upprätthålls. Parlamentet understryker att unionens utgifter bör baseras på principen om europeiskt mervärde och respektera subsidiaritetsprincipen.

3.  Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att finansiera EU-politik som ökar sysselsättning och tillväxt i alla unionens regioner genom investering i forskning, utbildning, infrastruktur, små och medelstora företag och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning. Parlamentet förstår inte hur unionen ska kunna uppnå framsteg på dessa områden med tanke på de nedskärningar som rådet föreslagit under underrubrik 1a. I stället beslutar parlamentet att stärka forsknings- och innovationsprogram som har en mycket hög genomförandegrad och som på grund av överteckning präglas av en särskilt låg andel framgångsrika ansökningar.

4.  Europaparlamentet står fast vid utfästelserna som gjordes av parlamentet under förhandlingarna om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), nämligen att begränsa effekten av Efsi-relaterade nedskärningar av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet föreslår därför att man kompenserar för dessa nedskärningar genom att återställa den ursprungliga årliga profilen för dessa två program, för att göra det möjligt för dessa program att till fullo uppnå de mål som man enades om i samband med antagandet av den relevanta lagstiftningen.

5.  Europaparlamentet uttrycker sitt politiska stöd för inrättandet av en europeisk solidaritetskår och välkomnar de lagstiftningsförslag som lagts fram av kommissionen i detta avseende. I avvaktan på ett beslut om finansiering av den europeiska solidaritetskåren och antagandet av relevant förordning enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, anser parlamentet emellertid att inga finansiella anslag bör införas för detta ändamål i budgeten för 2018. Parlamentet beslutar därför att relevanta anslag och omfördelningar som kommissionen fört in i budgetförslaget för 2018 för tillfället bör dras tillbaka, eftersom beslutet om 2018 års budget inte på något vis bör föregripa resultatet av lagstiftningsförhandlingarna. Parlamentet är fast beslutet att integrera beslutet om solidaritetskårens finansiering i nästa års budget genom en ändringsbudget, om förhandlingarna om den aktuella förordningen inte avslutas före utgången av budgetförfarandet för 2018.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över att ungdomsarbetslösheten fortfarande är högre än någonsin tidigare och är övertygat om att det krävs ytterligare åtgärder för att framtiden för en hel generation av unga européer inte ska äventyras. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet utöver den nivå som kommissionen föreslagit för 2018. Parlamentet betonar att en sådan förstärkning bör övervägas som komplement till de totala anslag som godkänts politiskt för sysselsättningsinitiativet för unga i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, och inte enbart som ett tidigareläggande av detta anslag i 2018 års budget.

7.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken spelar en central roll när det gäller att uppnå ekonomisk och social konvergens i unionen och därmed säkerställa utveckling och tillväxt. Parlamentet betonar att programmen inom sammanhållningspolitiken under 2018 förväntas komma ikapp och nå marschfart. Parlamentet betonar sitt åtagande att säkerställa tillräckliga anslag för dessa program, som utgör ett av unionens centrala politikområden. Parlamentet är emellertid oroat över de oacceptabla förseningarna i genomförandet av operativa program på nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att utnämningen av förvaltningsmyndigheter, revisionsmyndigheter och attesterande myndigheter avslutas och att genomförandet påskyndas. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att gå vidare med förenklingen av förfarandena i samband med detta.

8.  Europaparlamentet är mycket oroat över den ökande instabiliteten och osäkerheten både inom och utanför unionen. Parlamentet insisterar på vikten av ett förnyat fokus på unionens strategi för sammanhållning, integration, fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att koppla samman och stärka insatserna för stöd till fred och konfliktförebyggande. Parlamentet påminner om den inspiration som långfredagsavtalet väckte och är samtidigt medvetet om de extrema utmaningar och påfrestningar som uppstått i kölvattnet av folkomröstningen i Förenade kungariket 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka stödet till försoningsinsatser för att säkerställa fred och stabilitet i Irland.

9.  Europaparlamentet anser att även om toppen av migrations- och flyktingkrisen verkar ha passerats måste unionen vara redo att hantera eventuella oförutsedda händelser på detta område och eftersträva en mer proaktiv strategi på migrationsområdet. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck kommissionen att fortlöpande kontrollera om anslagen under rubrik 3 är tillräckliga och att till fullo använda alla instrument som är tillgängliga genom den nuvarande fleråriga budgetramen för att i tid reagera på oförutsedda händelser som skulle kunna kräva ytterligare finansiering. Parlamentet påminner om att även om unionen lyckats införa vissa mekanismer som bidrar till att hantera denna situation har fortfarande mer än hundra tusen flyktingar och migranter anlänt till Europa sjövägen hittills under 2017 enligt UNHCR. Parlamentet beslutar därför att i begränsad omfattning öka anslagen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet, samt organen med ansvar på asylområdet, t.ex. det europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), som måste förses med tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser. Parlamentet noterar på nytt att taket i rubrik 3 är ytterst otillräckligt för att tillhandahålla tillräckliga medel för migrations- och flyktingkrisens inre dimension samt för andra prioriterade program såsom kultur- och medborgarskapsprogram.

10.  Europaparlamentet betonar att rubrik 3 till stor del har tagits i anspråk under de senaste åren för att hantera migrations- och flyktingkrisen, och att sådana åtgärder bör fortsätta så länge som det behövs. Parlamentet konstaterar dock att finansieringen hittills är otillräcklig. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen till organ som är verksamma på området rättsliga och inrikes frågor som på grund av ökad arbetsbelastning och ytterligare uppgifter har haft brist på personal och finansiering de senaste åren.

11.  Europaparlamentet understryker att mot bakgrund av den senaste tidens oro för säkerheten i hela unionen bör finansiering under rubrik 3 också ägna uppmärksamhet åt åtgärder som leder till att öka säkerheten för unionens medborgare.

12.  Europaparlamentet upprepar att en mycket viktig del av lösningen på migrations- och flyktingkrisen samt när det gäller unionsmedborgarnas säkerhet består i att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och att anslå tillräckliga ekonomiska medel till externa instrument som syftar till att lösa problem som rör fattigdom, brist på sysselsättning, utbildning och ekonomiska möjligheter, instabilitet, konflikter och klimatförändringar som är en av de bakomliggande orsakerna till de allt större migrationsströmmarna. Parlamentet anser att unionen på bästa möjliga sätt bör utnyttja de finansiella medlen under rubrik 4, som har visat sig vara otillräckliga för att bemöta alla yttre utmaningar, med tanke på att resurserna är klart otillräckliga och bör ökas på ett mer naturligt sätt.

13.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet i samband med utarbetandet av sin ståndpunkt inte har blivit tillräckligt underrättat om de budgetmässiga konsekvenserna av ett eventuellt politiskt beslut om att utvidga faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya initiativ inte får finansieras på bekostnad av EU:s befintliga externa projekt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i händelse av en förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet föreslå att denna finansieras med nya medel och engagera fler lokala icke-statliga organisationer i samband med dess genomförande. Parlamentet noterar att taket i rubrik 4 är ytterst otillräckligt för en hållbar och effektiv hantering av de rådande yttre utmaningarna, inklusive migrations- och flyktingutmaningarna.

14.  Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten måste stödja uppnåendet av målen i Parisavtalet och unionens egna långsiktiga klimatmål genom att uppnå klimatutgiftsmålet på 20 % i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram några konkreta och realistiska förslag för att uppnå dessa mål. Parlamentet föreslår därför ökningar över nivån i budgetförslaget för klimatrelaterade åtgärder. Parlamentet noterar dock att dessa ökningar inte är tillräckliga och uppmanar kommissionen att lägga fram alla förslag som behövs för att nå målen i kommande förslag till budgetar. I detta sammanhang noterar parlamentet att 8,2 % av de totala åtagandebemyndiganden som föreslås i budgetförslaget är kopplade till skyddet av den biologiska mångfalden. Parlamentet framhåller att en årlig ökning på 0,1 % står i kontrast till den oroväckande och tilltagande minskningen av arter och livsmiljöer.

15.  Europaparlamentet uppskattar att den nya strategin med en resultatinriktad budget för första gången har integrerats i kommissionens interna budgetberedning i syfte att se över utgifterna på grundval av hittills uppnådda erfarenheter och identifiera eventuella behov av justeringar.

16.  Europaparlamentet återställer de nedskärningar av budgetförslaget som föreslagits av rådet. Parlamentet förstår inte tanken bakom de föreslagna nedskärningarna av till exempel Horisont 2020 och FSE, som är två program som redan drabbats av omfördelningar till Efsi och till extern politik. Parlamentet motsätter sig i vilket fall som helst rådets uttalade avsikt att inrikta sig på budgetposter med låg genomförandegrad eller där förmågan att utnyttja anslagen är låg, eftersom detta inte motiveras av de verkliga genomförandesiffrorna och innebär att man bortser från det varierande genomförandemönstret för vissa program.

17.  Europaparlamentet konstaterar att för att kunna finansiera alla akuta behov på ett tillfredsställande sätt och med tanke på de mycket små marginalerna i den fleråriga budgetramen för 2018, kommer alla tillgängliga medel i fråga om flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen att behöva användas. Parlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens i förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar. Parlamentet understryker att varje avvikelse från den ursprungliga programplaneringen inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen talar för en justering uppåt av taken i den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020.

18.  Europaparlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2018 till 162 597 930 901 EUR i åtagandebemyndiganden och 146 712 004 932 EUR i betalningsbemyndiganden.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

19.  Europaparlamentet motsätter sig rådets omotiverade nedskärningar på 750 miljoner EUR i underrubrik 1a, som ensamma står för nästan två tredjedelar av rådets övergripande nedskärningar av åtagandebemyndigandena i rubrikerna i den fleråriga budgetramen. Parlamentet konstaterar att sådana nedskärningar strider mot rådets egna uttalade politiska prioriteringar.

20.  Europaparlamentet insisterar på att för att uppnå hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen i unionen är främjandet av investeringar i forskning, innovation, utbildning, infrastruktur och mikroföretag samt små och medelstora företag avgörande. Parlamentet varnar för att sådana nedskärningar som föreslagits av rådet skulle äventyra program med ett verkligt europeiskt mervärde och en direkt inverkan på skapandet av sysselsättning och tillväxt, såsom Horisont 2020 eller FSE. Parlamentet påpekar särskilt att tillräcklig finansiering för Horisont 2020 är avgörande för utvecklingen av forskning och innovation, ledarskap inom digitalisering och för att stödja små och medelstora företag i Europa. Parlamentet påminner om att detta program har visat ett starkt europeiskt mervärde och att 83 % av Horisont 2020-projekten inte skulle ha genomförts utan stöd på unionsnivå. Parlamentet upprepar betydelsen av FSE‑finansieringsinstrument för genomförandet av TEN-T-nätet och för förverkligandet av ett gemensamt europeiskt transportområde. Parlamentet beslutar därför att återställa alla rådets nedskärningar och att dessutom till fullo återinföra den ursprungliga profilen för de Horisont 2020- och FSE-budgetposter som minskades till förmån för inbetalningar till Efsis garantifond.

21.  Europaparlamentet betonar dessutom behovet av att stärka både utbildnings- och ungdomsdelarna av Erasmus+, som en del av en strategisk investering i Europas ungdom.

22.  Europaparlamentet betonar att ett tillräckligt ekonomiskt stöd till mikroföretag, entreprenörer och små och medelstora företag bör vara en central prioritering för unionen eftersom dessa är den främsta källan till skapandet av arbetstillfällen i Europa. Parlamentet betonar att säkerställandet av god tillgång till finansiering är av största vikt för att upprätthålla de små och medelstora företagens konkurrenskraft och för att hjälpa dem att lösa problemen med tillgång till den inre marknaden och till den globala marknaden.

23.  Europaparlamentet beslutar därför att öka anslagen över nivån i budgetförslaget och över nivån före inrättandet av Efsi och solidaritetskåren, för de program som är avgörande för att stimulera tillväxt och sysselsättning och som återspeglar allmänt överenskomna unionsprioriteringar, det vill säga Erasmus +, Horisont 2020 (Marie Curie-programmet, Europeiska forskningsrådet, instrumentet för små och medelstora företag), Cosme och EaSI (Progress och Eures). Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tillräckligt med medel till budgetposter avseende Wifi4EU och att uppfylla sina investeringsåtaganden mellan 2017 och 2020.

24.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av budgetposten för det särskilda årliga evenemanget i budgeten för 2018, som kommer att göra det möjligt att utveckla en känsla av europeisk tillhörighet bland medborgarna. Parlamentet konstaterar att tillämpningsområdet för det särskilda årliga evenemanget på ett tydligt sätt måste bidra till ett mervärde för de europeiska medborgarna i alla medlemsstater.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av att stimulera samarbete om försvarsrelaterad forskning i Europa för att åtgärda viktiga kapacitetsbrister vid en tidpunkt då den internationella utvecklingen och osäkerheten i allt högre grad kräver att Europa intensifierar sina insatser på försvarsområdet. Parlamentet stöder det ökade anslaget för den förberedande åtgärden om försvarsforskning. Parlamentet efterlyser ett försvarsforskningsprogram med en särskild budget inom nästa fleråriga budgetram, men upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya initiativ ska finansieras genom nya anslag och inte på bekostnad av nuvarande unionsprogram. Vidare understryker parlamentet behovet av att förbättra konkurrenskraften och innovationen inom den europeiska försvarsindustrin.

26.  Europaparlamentet anser att man bör anslå ytterligare medel i budgeten för 2018 i syfte att genomföra en heltäckande och opartisk bedömning av de risker som tredjeländer utgör när det gäller deras strategiska brister avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, baserad på kriterierna i artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849(8) samt upprätta en förteckning över ”högriskjurisdiktioner”.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillräckliga anslag så att Europeiska unionens referenslaboratorium för alternativ till djurförsök effektivt kan fullgöra sina skyldigheter och arbetsuppgifter som förtecknas i bilaga VII till direktiv 2010/63/EU(9), särskilt när det gäller att samordna och främja utveckling och användning av alternativ till djurförsök, däribland på områdena grundforskning och tillämpad forskning och lagstadgade tester.

28.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena för rubrik 1a över nivån i budgetförslaget med 143,9 miljoner EUR (exklusive ett återställande till den nivå som programmet hade innan Efsi och solidaritetskåren inrättades, pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras inom den tillgängliga marginalen och genom ett ytterligare utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

29.  Europaparlamentet är missnöjt med rådets föreslagna nedskärningar med 240 miljoner EUR av betalningarna under underrubrik 1b, och återställer dem, i avvaktan på uppdaterade prognoser från kommissionen.

30.  Europaparlamentet noterar med allt större oro att de oacceptabla förseningarna i genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna har undergrävt effektiviteten i genomförandet och satt press på förvaltningsmyndigheter och stödmottagare. Parlamentet upprepar än en gång den risk de nuvarande förseningarna kan innebära för anhopningen av obetalda räkningar under den andra halvan av den nuvarande fleråriga budgetramen och i början av nästa. Parlamentet upprepar bestämt sin uppmaning till medlemsstaterna att söka råd och bistånd från kommissionen i syfte att komma till rätta med förseningarna när det gäller utnämningen av förvaltningsmyndigheter, attesterande myndigheter och revisionsmyndigheter. Parlamentet är också oroat över den nedåtgående trenden och över bristen på exakthet i medlemsstaternas prognoser.

31.  Europaparlamentet påminner om att ungdomsarbetslösheten fortfarande är oacceptabelt hög i unionen. Parlamentet understryker att för att ta itu med denna fråga är det viktigt att säkerställa en lämplig finansiering av ungdomsgarantisystemen genom ungdomssysselsättningsinitiativet och ESF. Parlamentet välkomnar överenskommelsen om behovet av att tillhandahålla nya medel för sysselsättningsinitiativet för ungdomar och att ta med motsvarande anslag i budgetförslaget för 2018. Parlamentet anser emellertid att mot bakgrund av de utmaningar och risker som ungdomsarbetslösheten innebär bör sysselsättningsinitiativet för unga få ökade anslag och beslutar därför att initiativet får 600 miljoner EUR i åtaganden 2018. Parlamentet anser att yrkesutbildning, särskilt lärlingsutbildning för ungdomar bör vara berättigade till finansiering inom ramen för sammanhållningspolitiken.

32.  Europaparlamentet välkomnar den nya finansieringsram på 142,8 miljoner EUR som har inrättats för att underlätta genomförandet av stödprogrammet för strukturreformer under perioden 2017–2020.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

33.  Europaparlamentet påminner om att kommissionens förslag att öka anslagen för att finansiera Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) till stor del beror på att de tillgängliga inkomsterna för särskilda ändamål förväntas vara betydligt lägre under 2018. Parlamentet noterar rådets nedskärningar med 275 miljoner EUR, men anser att kommissionens ändringsskrivelse bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av anslag för EGFJ och återinför nivåerna i budgetförslaget i enlighet med detta, i avvaktan på en prövning av denna ändringsskrivelse vid förlikningen.

34.  Europaparlamentet betonar att lagerhållningsprogram har visat sig effektiva i kristider och att det därför vore kontraproduktivt att minska de medel som öronmärkts för dessa i planeringsprocessen.

35.  Europaparlamentet understryker att en del av lösningen för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten består i att ge adekvat stöd åt ungdomar i landsbygdsområden. Parlamentet föreslår därför en ökning med 50 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget för betalningarna för unga jordbrukare. Parlamentet betonar behovet av att underlätta tillgången för ungdomar till fiskeyrken med hjälp av Europeiska havs- och fiskerifonden och andra EU-medel.

36.  Europaparlamentet beslutar i enlighet med Europa 2020-målen och unionens internationella åtaganden för att bekämpa klimatförändringarna, att föreslå en ökning på 21,2 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget för klimatrelaterade åtgärder. Parlamentet upprepar att både Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) och Ekofinrådet har konstaterat att unionens budget inte är i linje med unionens klimatmål.

37.  Europaparlamentet påminner om att skattebetalarnas pengar inte ska användas för att stödja uppfödning eller avel av tjurar som används för tjurfäktningar. Avel eller uppfödning för dessa ändamål bör inte berättiga till grundstöd, och kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag som ändrar den nuvarande lagstiftningen på detta område.

38.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 78,1 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 619,7 miljoner EUR under taket för åtagandena i rubrik 2 när pilotprojekt och förberedande åtgärder har dragits av.

39.  Europaparlamentet betonar att katastrofer tyvärr oftast drabbar dem med små möjligheter att skydda sig själva, oavsett om det handlar om enskilda eller länder. Europaparlamentet anser att insatser bör sättas in så snart som möjligt i samband med naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor för att minimera skador och rädda människor och egendom. Parlamentet vill uppmärksamma behovet av ytterligare ökningar av medel, särskilt i de budgetposter som är kopplade till katastrofförebyggande och katastrofberedskap inom unionen, med beaktande av framför allt bränderna i Spanien och Portugal (med tragiska dödsoffer som följd) som påverkar människor på ett dramatiskt och betydande sätt.

40.  Europaparlamentet framhåller de faktorer som hotar många skogsekosystem, till exempel spridningen av invasiva främmande arter, skadedjur (såsom tallvedsnematod och andra) och skogsbränder. Parlamentet anser att tillräckliga ekonomiska resurser bör tillhandahållas genom EU:s stödprogram och stödåtgärder för att utvärdera skogarnas ekologiska hälsa och växtskyddssituation samt deras återställande, bland annat återbeskogning. Parlamentet konstaterar att frågan om sådana resurser är särskilt viktig och brådskande i vissa medlemsstater, framför allt Portugal och Spanien efter upprepade bränder i hela det nationella territoriet.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

41.  Europaparlamentet betonar att hanteringen av migration och säkerhet även i fortsättningen måste vara högsta prioriteringar för unionen och upprepar sin övertygelse om att utgiftstaket för rubrik 3 har visat sig vara helt otillräckligt för att i adekvat utsträckning finansiera den interna dimensionen av dessa utmaningar.

42.  Europaparlamentet konstaterar att även om antalet migranter som tog sig till unionen via den centrala och östra Medelhavsrutten minskade under de första nio månaderna 2017, kvarstår trycket på den västra Medelhavsrutten. Parlamentet konstaterar att över hundra tusen migranter och flyktingar anlände till Europa sjövägen under de första nio månaderna 2017. Av dessa anlände över 75 % till Italien och resten fördelades mellan Grekland, Cypern och Spanien. Parlamentet anser att ökade resurser krävs för att fullt ut täcka unionens behov på migrationsområdet, särskilt genom asyl-, migrations- och integrationsfonden, för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förbättra integrationsåtgärder och praxis för dem som är i behov av internationellt skydd, framför allt underåriga utan medföljande vuxen, och vid behov genomföra återsändandeinsatser för dem som inte har rätt till skydd, med full respekt för principen om ”non‑refoulement”. I detta sammanhang insisterar parlamentet också på att Easo ska förses med tillräckliga finansiella och mänskliga resurser för att byrån ska kunna fullfölja de uppgifter den tilldelats.

43.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en ny budgetpost för en sök- och räddningsfond för att stödja medlemsstaterna i deras skyldigheter enligt internationell sjörätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om inrättandet av en sådan sök- och räddningsfond för EU.

44.  Europaparlamentet är övertygat om att för att effektivt kunna hantera unionsmedborgarnas säkerhet behöver budgeten för fonden för inre säkerhet ytterligare medel för att göra medlemsstaterna bättre rustade i kampen mot terrorism, gränsöverskridande organiserad brottslighet, radikalisering och it-brottslighet. Parlamentet understryker särskilt att tillräckliga resurser måste tillhandahållas för att öka säkerheten och främja informationsutbytet mellan brottsbekämpande organ och nationella myndigheter, bland annat genom bättre interoperabilitet mellan informationssystem samtidigt som respekten för individuella fri- och rättigheter garanteras.

45.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som unionens organ på området för rättsliga och inrikes frågor spelar när det gäller att ta itu med unionsmedborgarnas akuta problem. Parlamentet beslutar därför att öka budgetanslag och personal för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), inklusive inrättandet av sju tjänster för den nya operativa enhet som kallas Europols operativa enhet för försvunna barn, samt att förstärka Europeiska unionens enhet för rättsligt samarbete (Eurojust), Easo och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol). Parlamentet påminner om dessa organs bidrag till att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av de faktiska framstegen i de pågående interinstitutionella förhandlingarna tillhandahålla uppdaterad information om de finansiella konsekvenserna under 2018 av lagstiftningsförslag som ännu inte antagits som en del av den europeiska migrationsagendan, särskilt reformen av Dublinsystemet, systemet för in- och utresa, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd och Easo, så att man kan ta hänsyn till detta i förlikningsfasen.

47.  Europaparlamentet beklagar rådets godtyckliga nedskärningar på mer än 30 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden till ett antal program på områdena kultur, medborgarskap, rättvisa, folkhälsa, konsumentskydd och civilskydd, i strid med dessa programs utmärkta genomförandegrad och trots redan otillräcklig tillgång till finansiering som innebär att många högkvalitativa projekt inte får finansiering. Parlamentet återinför alla budgetposter till nivån i budgetförslaget och föreslår ytterligare ökningar av relevanta budgetposter.

48.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att det är dags att främja finansieringen av viktiga EU-program på områdena kultur och medborgarskap, särskilt programmet Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna, som har en central roll för att stödja den kulturella och den kreativa sektorn, samt ett aktivt medborgarskap, särskilt inför valet till Europaparlamentet 2019. Parlamentet upprepar att alla institutioner måste respektera den politiska överenskommelsen om 2018 års finansiering för Europaåret för kulturarv genom att tillhandahålla tillräckliga anslag för Europaåret genom programmet Kreativa Europas delprogram för kultur, i avsaknad av en särskild budgetpost för Europaåret. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över initiativ inom ramen för budgetposten multimedieåtgärder för att säkerställa att budgeten på ett effektivt sätt stöder högkvalitativ, oberoende täckning av EU-frågor.

49.  Europaparlamentet förespråkar större transparens och synlighet för Daphnes mål inom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, såsom ett av unionens viktiga verktyg i kampen mot alla former av våld mot barn, ungdomar, kvinnor, hbti-personer och andra riskgrupper. Parlamentet stöder inrättandet av ett europeiskt centrum för övervakning av könsrelaterat våld inom ramen för Europeiska jämställdhetsinstitutet.

50.  Europaparlamentet förstärker rubrik 3 med 108,8 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget, med undantag för pilotprojekt och förberedande åtgärder, och föreslår att dessa ökningar finansieras genom ett ytterligare utnyttjande av flexibilitetsmekanismen.

Rubrik 4 – Europa i världen

51.  Europaparlamentet betonar på nytt att unionens yttre åtgärder står inför ständigt växande finansieringsbehov som vida överstiger den nuvarande storleken på rubrik 4. Parlamentet anser att mobiliseringen av unionens budget för att hantera migrationsutmaningen kommer att fortsätta att kräva en dynamisk reaktion under de kommande åren. Parlamentet betonar att en tillfällig höjning, såsom den som gjordes 2017, inte kan betraktas som tillräcklig med hänsyn till de komplexa utmaningar som unionen står inför och det överhängande behovet av en förstärkning av unionens externa närvaro i dagens globala värld.

52.  Europaparlamentet anser att man bör prioritera unionens närmaste grannar och insatser för att ta itu med de främsta problem som dessa står inför, nämligen migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris i det södra grannskapet, och Rysslands aggression i det östra grannskapet. Parlamentet anser att stabilitet och välstånd i unionens grannskap är till nytta både för de berörda regionerna och för unionen som helhet. Parlamentet upprepar sin uppmaning att öka stödet till fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA, för att hantera de ökande behoven, i syfte att uppnå unionens uttalade mål att främja utveckling och stabilitet i regionen och stödja palestiniernas motståndskraft. Parlamentet upprepar att stöd till länder som håller på att genomföra associeringsavtal med unionen är väsentligt för att underlätta politiska och ekonomiska reformer, men betonar att sådant stöd endast bör ges så länge dessa länder uppfyller behörighetskriterierna, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och upprätthållandet av demokratiska institutioner. Parlamentet beslutar därför att öka resurserna för det europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet för stöd inför anslutningen och för makroekonomiskt stöd.

53.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Europa spelar på global nivå när det gäller att utrota fattigdom och säkerställa utveckling i de minst gynnade regionerna, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet anslår därför ytterligare medel till instrumentet för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Parlamentet påminner om att eftersom en betydande andel av de migranter som korsar Medelhavet kommer från Afrika söder om Sahara är unionens stöd i denna region centralt för att ta itu med de underliggande orsakerna till migration.

54.  Europaparlamentet motsätter sig de drastiska minskningarna av de finansiella bidragen från de externa finansieringsinstrumenten (europeiska grannskapsinstrumentet, föranslutningsinstrumentet, partnerskapsinstrumentet och finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete) till Erasmus+, trots att program för ungdomsutbyten är en av de mest framgångsrika långsiktiga investeringarna i kulturell diplomati och ömsesidig förståelse, och beslutar därför om en ökning av dessa medel.

55.  Mot bakgrund av den oroande försämringen av situationen när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, beslutar Europaparlamentet att minska stödet för politiska reformer i Turkiet. Parlamentet beslutar att föra en del av de återstående anslagen till reserven och att frigöra dessa först när Turkiet gör mätbara framsteg när det gäller rättsstatsprincipen, demokrati, mänskliga rättigheter och pressfrihet, i syfte att omdirigera dessa medel till det civila samhällets aktörer för genomförandet av åtgärder till stöd för dessa mål.

56.  Europaparlamentet anser att för att på ett adekvat sätt bemöta desinformationskampanjer och främja en objektiv bild av unionen utanför dess gränser, behövs ytterligare ekonomiska medel. Parlamentet vill därför se en ökad finansiering för att bemöta desinformationskampanjer och it-angrepp. Parlamentet beslutar därför att öka resurserna till strategisk kommunikation som ska utföras i grannskapet och på västra Balkan. Parlamentet påminner om vikten av investeringar i synliggörandet av unionens yttre åtgärder i syfte att öka effekterna av finansieringen på detta område och göra det möjligt att uppfylla ambitionerna för unionens offentliga diplomati i linje med den globala strategin.

57.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer i Cypern samt välbefinnandet för maroniter som vill återvända och för alla personer som lever i enklaver, i enlighet med det tredje Wienavtalet, och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

58.  Europaparlamentet betonar att kommissionens tendens att använda kompletterande mekanismer utanför budgeten såsom förvaltningsfonder och andra liknande instrument inte alltid har visat sig vara framgångsrik. Parlamentet är bekymrat över att inrättandet av finansieringsinstrument utanför EU-budgeten skulle kunna hota enhetligheten i budgeten och kringgå budgetförfarandet och samtidigt undergräva den transparenta förvaltningen av budgeten och begränsa parlamentets rätt att utöva effektiv kontroll av utgifterna. Parlamentet anser därför att externa finansieringsinstrument som växt fram under de senaste åren måste införlivas i unionens budget, och att parlamentet ska ha full kontroll över genomförandet av dessa instrument. Parlamentet konstaterar att i slutet av september 2017 hade åtaganden för sammanlagt 795,4 miljoner EUR gjorts för EU‑förvaltningsfonder i 2017 års budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet det belopp som den har för avsikt att avsätta för 2018 till förvaltningsfonderna. Parlamentet upprepar sin oro över att medlemsstaternas bidrag till förvaltningsfonderna tycks släpa efter i förhållande till åtagandena. Parlamentet har noterat revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2017 om EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken. Parlamentet är bekymrat över de brister som konstaterats av revisionsrätten, såsom avsaknaden av en bedömning av de samlade behoven och de illa fungerande samordningsmekanismerna med andra givare. Parlamentet uttrycker sin avsikt att bedöma mervärdet av EU:s förvaltningsfonder som ett instrument för unionens yttre politik.

59.  Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 24 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska unionens och Euratoms samtliga inkomster och utgifter föras in i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 7 i budgetförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bevara budgetens enhetlighet och att betrakta denna princip som vägledande vid framläggandet av nya initiativ.

60.  Europaparlamentet betonar vikten av valobservatörsuppdrag i syfte att stärka demokratiska institutioner och bygga upp allmänhetens förtroende för valprocesserna, vilket i sin tur främjar fred och stabilitet. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräckliga finansiella resurser för detta syfte.

61.  Europaparlamentet påpekar att finansiering från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete inte ska omfördelas för att finansiera det nya initiativet kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling inom ramen för instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Parlamentet beklagar budgetförslaget att omfördela 7,5 miljoner EUR från instrumentet för utvecklingssamarbete till kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling, och betonar det akuta behovet av att finna alternativa lösningar för att fylla denna lucka.

62.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att budgetposten för EU:s särskilda representanter ska flyttas på ett budgetneutralt sätt från Gusp-budgeten till Europeiska utrikestjänstens administrativa budget, så att unionens diplomatiska verksamhet kan stärkas ytterligare.

63.  Europaparlamentet beslutar därför att återställa nästan alla rådets nedskärningar och att förstärka rubrik 4 med 299,7 miljoner EUR över nivån för åtagandebemyndigandena i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder, överföringen av EU:s särskilda representanter med dubbla befogenheter och antagna nedskärningar).

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

64.  Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar inte återspeglar de verkliga behoven och därmed äventyrar de redan avsevärt rationaliserade administrativa utgifterna. Parlamentet återinför därför beloppen i budgetförslaget för alla kommissionens administrativa utgifter, inklusive utgifter för administrativt stöd och forskningsstöd i rubrikerna 1–4.

65.  Europaparlamentet beslutar i enlighet med det gemensamma yttrandet från de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen avseende tre aspekter av förhållandet mellan Olaf och dess övervakningskommitté av den 12 september 2016, att hålla inne 10 % av anslagen för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) tills övervakningskommittén ges tillgång till Olafs utredningar, samtidigt som Olafs budget ökas något i linje med de utökade ansvarsområdena.

66.  Europaparlamentet noterar att Olaf i början av 2017 utredde allvarliga fall av tullbedrägeri i Förenade kungariket som orsakades av en undervärdering av importerade produkter och som har lett till ett inkomstbortfall på nästan 2 miljarder EUR för unionens budget under perioden 2013–2016. Parlamentet oroas över att bedrägeriet inte har stoppats och att förlusterna för unionens budget fortfarande pågår. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid förhandlingarna om brexit ta hänsyn till den långsamma reaktionen från de brittiska myndigheterna på kommissionens rekommendationer i detta avseende. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som invänt mot en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner att ompröva sin ståndpunkt för att möjliggöra en snabb lösning på problemet.

Decentraliserade byråer

67.  Europaparlamentet stöder i stort sett kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov. Parlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar som föreslagits av rådet skulle äventyra byråernas funktionssätt och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats. Parlamentet anser att de nya tjänster som parlamentet antagit i sin ståndpunkt behövs för att fullgöra ytterligare uppgifter till följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning. Parlamentet upprepar sitt åtagande att skydda resurser och vid behov tillhandahålla ytterligare resurser för att säkerställa att organen ska fungera väl.

68.  Mot bakgrund av de utmaningar som unionen fortfarande står inför vad gäller migration och säkerhet, och med tanke på behovet av en samordnad europeisk insats, beslutar Europaparlamentet att öka anslagen till Europol, Eurojust, Cepol, Easo och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa).

69.  Europaparlamentet påminner om vikten för unionen att fokusera på konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet påminner om unionens strategiska prioritering att till fullo utveckla och genomföra sina Galileo- och Egnos-projekt för vilka Europeiska byrån för GNSS (GSA) delvis är ansvarig. Parlamentet påminner om att GSA har resursmässig eftersläpning på området för it-säkerhet och offentlig reglerad tjänst och beslutar därför att öka byråns anslag.

70.  Europaparlamentet anser att ytterligare anslag och personal behövs för att byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) ska kunna uppfylla sina utvidgade uppdrag som rör genomförandet och övervakningen av föreskrifter och riktlinjer för el- och gasnät.

71.  Europaparlamentet påminner i synnerhet om att Europeiska Miljöbyrån (EEA) hjälper unionen att fatta väl underbyggda beslut om att förbättra miljön, integrera miljöhänsyn i den ekonomiska politiken och att gå mot ett hållbart samhälle, och att kommissionen i samband med unionens klimat- och energipolitik för 2030 har föreslagit nya uppgifter för miljöbyrån med avseende på styrningen av energiunionen, utan någon motsvarande ökning av tjänsteförteckningen.

72.  Europaparlamentet betonar att även om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns budgetmedel och personal verkar adekvata i dagsläget måste man noga övervaka byråns framtida behov av verksamhetsresurser och personal.

73.  Europaparlamentet välkomnar att tillräckliga medel anslagits i 2018 års budget för att stödja de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna). Parlamentet understryker att ESA-myndigheterna spelar en avgörande roll för att främja en konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen och en bättre samordning mellan nationella myndigheter, och för att säkerställa finansiell stabilitet, bättre integrerade finansmarknader och konsumentskydd samt få till stånd en mer enhetlig tillsyn. Parlamentet betonar att för att främja en återhållsam användning av sin budget måste ESA-myndigheterna hålla sig till de uppgifter och uppdrag som de tilldelats av unionslagstiftaren.

74.  Europaparlamentet upprepar att i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 var 2018 det sista året för genomförande av personalminskningen med 5 % och för strategin med en omplaceringspool för personalen vid byråerna. Parlamentet upprepar sitt motstånd mot en fortsättning av en övergripande strategi för byråernas resurser efter 2018. Parlamentet bekräftar återigen att det är redo att uppnå effektivitetsvinster genom ett ökat administrativt samarbete mellan byråerna eller till och med att analysera möjligheterna för sammanslagningar när så är lämpligt, och genom att vissa funktioner samordnas med antingen kommissionen eller en annan byrå. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang initiativet att ytterligare samordna byråernas verksamhet via inrättandet av det ständiga sekretariatet för EU-byråernas nätverk (numera kallat gemensamma stödkontoret) och stöder tilldelningen av ytterligare en tjänst i tjänsteförteckningen för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, vars kostnader kommer att täckas av EU-byråernas nuvarande budgetar och som kommer att placeras vid stödkontoret.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

75.  Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet beslutar att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna och taken för pilotprojekt och förberedande åtgärder.

76.  Europaparlamentet betonar därför det arbete som parlamentet gjort i detta avseende och uppmanar kommissionen att visa god vilja när det gäller genomförandet av de pilotprojekt och förberedande åtgärder som antogs i slutet av budgetförfarandet, oavsett bedömningarna av deras genomförbarhet, liksom för alla beslut som fattats av Europaparlamentet och rådet.

Särskilda instrument

77.  Europaparlamentet påminner om nyttan med särskilda instrument för att ge flexibilitet utöver de mycket snäva taken i den nuvarande fleråriga budgetramen, och välkomnar de förbättringar som halvtidsrevideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen har inneburit. Parlamentet efterlyser en omfattande användning av flexibilitetsmekanismen, den samlade marginalen för åtaganden och marginalen för oförutsedda utgifter för att finansiera det stora antalet nya utmaningar och nya ansvarsområden som unionens budget står inför.

78.  Europaparlamentet efterlyser ökade anslag till reserven för katastrofbistånd och EU:s solidaritetsfond mot bakgrund av de senaste tragiska katastroferna, det vill säga bränderna och den extrema torkan i Portugal och Spanien.

79.  Europaparlamentet noterar också betydelsen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för katastrofbistånd och Europeiska unionens solidaritetsfond. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att införa ett snabbare utnyttjande av solidaritetsfonden genom att huvuddelen av dess årliga belopp förs till en reserv i unionens budget, utöver det belopp som redan avsatts för förskottsbetalningar. Parlamentet beklagar rådets nedskärning i detta avseende och återinför delvis budgetförslaget, med undantag för det belopp som har tidigarelagts till 2017 genom ändringsbudget nr 4/2017 och utnyttjandet av EU:s solidaritetsfond för Italien. Parlamentet efterlyser en utvidgning av räckvidden för solidaritetsfonden för att ge stöd till offren för terroristdåd och deras familjer.

Betalningar

80.  Europaparlamentet oroar sig över den rådande tendensen med underutnyttjande av betalningarna i hela unionens budget, inte bara i underrubrik 1b utan även i rubrikerna 3 och 4, trots behovet av att bemöta den kraftiga ökningen av nya utmaningar och inrättandet av flexibla finansieringsmekanismer. Parlamentet påminner om att för de två senaste åren har nivån på betalningsbemyndigandena i unionens budget minskat avsevärt, kombinerat med en hög nivå på budgetöverskottet. Parlamentet uttrycker därför sin oro över att budgetförslaget fortfarande lämnar en aldrig tidigare skådad marginal på 10 miljarder EUR under taket för betalningarna, vilket återspeglar en trend med lågt utnyttjande som kan leda till ett akut betalningstryck vid utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen.

81.  Europaparlamentet insisterar på behovet att återinföra beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar och ökar betalningsbemyndigandena på ett målinriktat sätt, främst för de budgetposter där det har gjorts ändringar av åtagandebemyndigandena.

Övriga avsnitt

82.  Europaparlamentet beklagar rådets upprepade praxis att öka det schablonmässiga avdraget för unionens institutioner. Parlamentet anser att detta har en särskilt snedvridande effekt på budgetarna för institutioner med historiskt sett korrekta schablonavdrag. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt inte utgör en riktad minskning eller en sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet återinför därför schablonavdraget på budgetförslagets nivå.

Avsnitt I – Europaparlamentet

83.  Europaparlamentet behåller den övergripande nivån på parlamentets budget för 2018 som antogs i ovannämnda resolution av den 5 april 2017, dvs. 1 953 483 373 EUR. Parlamentet införlivar budgetneutrala tekniska justeringar för att återspegla aktuell information som inte var tillgänglig tidigare i år.

84.  Europaparlamentet noterar att nivån på budgetberäkningen för 2018 motsvarar 18,88 %, vilket är lägre än vad som uppnåddes 2017 (19,25 %) och den lägsta andelen av rubrik 5 under de senaste 15 åren. Parlamentet insisterar emellertid på att strävan efter lägsta möjliga utgiftsnivå för Europaparlamentet inte bör ske på bekostnad av parlamentets kapacitet att utföra sitt ordinarie lagstiftningsarbete.

85.  Europaparlamentet upprepar parlamentets prioriteringar för det kommande budgetåret, nämligen att konsolidera de säkerhetsåtgärder som redan har vidtagits och förbättra parlamentets förmåga att stå emot it-angrepp, förbättra transparensen i parlamentets interna budgetförfarande, och fokusera parlamentets budget på dess kärnverksamhet, det vill säga dess lagstiftande roll, dess funktion som budgetmyndighetens ena gren, att företräda medborgarna och att granska arbetet i de andra institutionerna.

86.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av presidiets arbetsgrupp om ersättning för allmänna utgifter. Parlamentet påminner om förväntningarna om en större transparens när det gäller ersättningen för allmänna utgifter och behovet av att fastställa mer exakta bestämmelser för redovisningsskyldigheten när det gäller de utgifter som ersätts av detta anslag, utan att detta medför några merkostnader för parlamentet.

87.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att göra följande konkreta ändring när det gäller ersättning för allmänna utgifter:

   Ersättningen för allmänna utgifter bör vid varje tillfälle hanteras på ett separat bankkonto.
   Alla kvitton som rör ersättning för allmänna utgifter bör sparas av ledamöterna.
   Den del av ersättningen för allmänna utgifter som inte spenderats bör återlämnas vid slutet av mandatperioden.

88.  Europaparlamentet minskar antalet tjänster i tjänsteförteckningen för sitt generalsekretariat med 60 tjänster för 2018 (målet att minska personalstyrkan med 1 %), i linje med den överenskommelse som nåddes med rådet den 14 november 2015 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016. Parlamentet påminner om att de 35 tjänster som parlamentet beviljades 2016 avsåg nya åtgärder för att öka säkerheten och därför undantogs från personalminskningsmålet, vilket bekräftades vid antagandet av ändringsbudget nr 3/2016 och den allmänna budgeten för 2017(10). Parlamentet uppmanar kommissionen att justera sina övervakningstabeller i enlighet härmed för att förse Europaparlamentet och rådet med korrekta uppgifter i alla skeden av förfarandet.

89.  Europaparlamentet välkomnar den diskussion om parlamentets fastighetspolitik som hölls den 11 juli 2017 mellan budgetutskottet, generalsekreteraren och de vice talmännen med ansvar för parlamentets fastighetspolitik. Parlamentet anser att denna dialog bör vara en kontinuerlig process, särskilt mot bakgrund av presidiets kommande diskussioner om renoveringen av Paul Henri-Spaak byggnad.

90.  Europaparlamentet upprepar parlamentets ståndpunkt såsom den uttrycks i parlamentets ovannämnda resolution av den 5 april 2017, det vill säga att det finns utrymme för ytterligare förbättring av kontrollmekanismerna avseende europeiska politiska partier och politiska stiftelser. Parlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens förslag om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014(11) och välkomnar alla ansträngningar för att förbättra redovisning och transparens i utgifterna.

91.  Europaparlamentet påminner om revisionsrättens analys från 2014 i vilken man uppskattade kostnaderna för att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser till 114 miljoner EUR per år. Dessutom noterar parlamentet konstaterandet i parlamentets betänkande från den 20 november 2013 om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner(12) att 78 % av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Parlamentet betonar att man i betänkandet också uppskattar miljökonsekvenserna för den geografiska spridningen till mellan 11 000 och 19 000 ton koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar på nytt allmänhetens negativa inställning, som beror på denna geografiska spridning, och efterlyser därför en handlingsplan för ett enda säte och en minskning av berörda budgetposter.

Avsnitt IV – Domstolen

92.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar som är avgörande för att domstolen ska kunna fungera och återinför beloppen från budgetberäkningen för två budgetposter i syfte att förbättra domstolens förmåga att hantera en allt större efterfrågan på översättningar.

93.  Europaparlamentet uttrycker sin misstro mot rådets ensidiga uttalande och den tillhörande bilagan om målet att minska personalstyrkan med 5 % i rådets ståndpunkt om förslaget till budget för 2018, enligt vilken domstolen fortfarande behöver minska sin tjänsteförteckning med 19 tjänster. Parlamentet understryker att dessa 19 tjänster motsvarar de 12 och 7 tjänster som beviljats av parlamentet och rådet i budgetförfarandena för 2015 och 2016 för att hantera de ytterligare behoven och insisterar därför på att dessa 19 tjänster inte ska lämnas tillbaka eftersom domstolen redan har uppfyllt kravet att minska sin personalstyrka med 5 % genom att stryka 98 tjänster under perioden 2013–2017.

Avsnitt V – Revisionsrätten

94.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter som rådet har skurit ned för att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna.

95.  Europaparlamentet för anslagen under punkten ”Samråd, studier och undersökningar” till reserven i avvaktan på resultatet av de pågående förhandlingarna om revideringen av budgetförordningen, och den revidering som träder i kraft 2018.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

96.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

97.  Europaparlamentet ökar anslagen för två budgetposter över nivån i budgetförslaget med avseende på det arbete som utförs av inhemska rådgivande grupper i samband med handelsavtal.

Avsnitt VII – Regionkommittén

98.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

99.  Europaparlamentet ökar anslagen för ett antal budgetposter över nivån i budgetförslaget i linje med Regionkommitténs egna beräkningar.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

100.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som ombudsmannen gjort för att hitta effektivitetsvinster i sin egen budget jämfört med föregående år.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

101.  Europaparlamentet ifrågasätter varför rådet vill minska budgeten för Europeiska datatillsynsmannen med tanke på de ytterligare uppgifter som tilldelats institutionen av parlamentet och rådet. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att Europeiska datatillsynsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

102.  Europaparlamentet återinför beloppen för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

103.  Europaparlamentet inrättar en budgetpost för en kapacitet för strategisk kommunikation i linje med Europeiska rådets slutsatser från mars 2015 för att förse utrikestjänsten med tillräckligt med personal och verktyg för att möta utmaningarna i samband med desinformation som sprids av tredjeländer och icke-statliga aktörer.

104.  Europaparlamentet beslutar dessutom att överföra EU:s särskilda representanter från Gusp-kapitlet till Europeiska utrikestjänstens budget för att stärka samstämdheten i unionens yttre åtgärder.

105.  Europaparlamentet anslår ett ytterligare belopp över nivån i Europeiska utrikestjänstens budgetberäkning för praktikanter vid unionens delegationer, med anledning av resultatet av Europeiska ombudsmannens utredning om obetalt praktikarbete(13).

o
o   o

106.  Europaparlamentet noterar Frankrikes och Luxemburgs ensidiga uttalande som bifogats rådets ståndpunkt om budgetförslaget för 2018, som antogs den 4 september 2017. Parlamentet påminner om att företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen enades om den pragmatiska tidsplanen för budgetförfarandet, inbegripet datumen för förlikningen, under vårens trepartsmöte om budgeten den 27 mars 2017. Parlamentet påminner om att rådet (allmänna frågor) godkände den pragmatiska tidsplanen vid sitt möte den 25 april 2017, med full kännedom om parlamentets sammanträdeskalender för 2017. Parlamentet konstaterar därför att budgetförfarandet sker i enlighet med den pragmatiska tidsplan som godkänts av de tre institutionerna.

107.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0085.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0114.
(7) Antagna texter, P8_TA(2017)0302.
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).
(10) Antagna texter, P8_TA(2016)0401/P8_TA(2016)0411.
(11) COM(2017)0481.
(12) EUT C 436, 24.11.206, s. 2.
(13) Europeiska ombudsmannen, 454.2014/PMC.

Rättsligt meddelande