Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2011(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0294/2017

Ingivna texter :

A8-0294/2017

Debatter :

PV 24/10/2017 - 18
CRE 24/10/2017 - 18

Omröstningar :

PV 25/10/2017 - 7.7
CRE 25/10/2017 - 7.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0413

Antagna texter
PDF 385kWORD 60k
Onsdagen den 25 oktober 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism
P8_TA(2017)0413A8-0294/2017

Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism (2017/2038(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av ingressen till EU-fördraget, särskilt andra strecksatsen och strecksatserna 4–7,

–  med beaktande av bl.a. artiklarna 2, 3.3 andra stycket och 6 i EU-fördraget,

–  med beaktande av bl.a. artiklarna 10 och 19.1 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 7 december 2000 (nedan kallad stadgan), vilken proklamerades den 12 december 2007 i Strasbourg och trädde i kraft genom Lissabonfördraget i december 2009,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling 1948,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter, som antogs i New York den 20 november 1989, särskilt artikel 3,

–  med beaktande av Förenta nationernas resolution A/70/L.1 som antogs av generalförsamlingen den 25 september 2015, med titeln Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Förenta nationernas resolution A/RES/60/7 som antogs av generalförsamlingen den 1 november 2005 om åminnelsen av Förintelsen,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter,

–  med beaktande av den förklaring om den framväxande antiziganismen och det ökande rasistiska våldet mot romer i Europa som Europarådets ministerkommitté antog den 1 februari 2012,

–  med beaktande av den allmänna policyrekommendation (nr 13) som Europakommissionen mot rasism och intolerans utfärdat om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer,

–  med beaktande av de europeiska politiska partiernas stadga för ett icke-rasistiskt samhälle som antogs av Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter vid dess 32:a sammanträde i mars 2017,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 1985 (2014) om nationella minoriteters situation och rättigheter i Europa, och resolution 2153 (2017) om att främja inkluderingen av romer och resande,

–  med beaktande av uttalandet från Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland av den 11 april 2017 om tio mål för de kommande tio åren,

–  med beaktande av ILO-konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning från 1958 (nr 111),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(4),

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna och av rådets slutsatser av den 8 december 2016 om påskyndande av processen för integrering av romer och av den 13 oktober 2016 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 juni 2011 om förskola och barnomsorg,

–  med beaktande av kommissionens meddelanden om integreringen av romerna (COM(2010)0133, COM(2012)0226, COM(2013)0454, COM(2015)0299, COM(2016)0424), inklusive meddelandet om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år (COM(2016)0646),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2013/112/EU av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om romer(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2015(8), särskilt punkterna 117–122 om romernas rättigheter,

–  med beaktande av årsrapporten om grundläggande rättigheter 2016 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av EU-MIDIS I- och II-undersökningarna från byrån för grundläggande rättigheter, samt åtskilliga andra undersökningar och rapporter om romer,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016 EU:s politiska initiativ och ekonomiska stöd till integrering av romer: stora framsteg har gjorts under det senaste årtiondet men ytterligare ansträngningar krävs på fältet,

–  med beaktande av Eurobarometerundersökningen Diskriminering i EU 2015,

–  med beaktande av rapporterna och rekommendationerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), bland annat dess handlingsplan för att förbättra romernas och sinternas situation inom OSSE-området,

–  med beaktande av rapporterna och rekommendationerna från övervakningsorganisationer och organisationer från det civila samhället, främst de tillhörande European Roma Rights Centre, Fundación Secretariado Gitano, OSF, Ergo och Amnesty International,

–  med beaktande av referensdokumentet om antiziganism från alliansen mot antiziganism,

–  med beaktande av rapporten från Centre for European Policy Studies med titeln Combating Institutional Anti-Gypsyism: Responses and promising practices in the EU and selected Member States,

–  med beaktande av att det nybildade Europeiska institutet för romsk konst och kultur (ERIAC) i Berlin, som har till syfte att etablera den konstnärliga och kulturella närvaron av Europas tolv miljoner romer, vilket gör det möjligt för dem att uttrycka sig och därigenom bidra till kampen mot antiziganism,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0294/2017), och av följande skäl:

A.  Romerna förvägras fortfarande sina mänskliga rättigheter i Europa.

B.  Romerna är en del av Europas kultur och värden och har bidragit till EU:s kulturella rikedom, mångfald, ekonomi och gemensamma historia.

C.  ”Antiziganism är en specifik typ av rasism som riktas mot romerna, en ideologi som bygger på tanken om rasöverlägsenhet, en form av avhumanisering och institutionaliserad rasism närd av historisk diskriminering, vilket tar sig uttryck i bl.a. våld, hatpropaganda, utnyttjande, stigmatisering och de mest uppenbara formerna av diskriminering”(9).

D.  Trots insatser på nationell, europeisk och internationell nivå kan en ihållande och strukturell antiziganism(10) upptäckas på alla nivåer i samhället och i hela Europa som i det dagliga livet t.ex. tar sig uttryck i att romer blir åsidosatta på individ- eller institutionsnivå, att de diskrimineras, upplever ojämlikhet, minskat inflytande, att de förringas, andrafieras och görs till syndabockar, och att de utsätts för stigmatisering, hatpropaganda, våld, extrem fattigdom och ett omfattande socialt utanförskap. Antiziganismen växer och politiska partier ökar i popularitet när de öppet uttrycker en fientlighet mot romer.

E.  Olika former av antiziganism kan identifieras i offentliga myndigheters arbete och verksamhet samt i institutioner på nästan alla områden och på alla nivåer i medlemsstaterna, och de tar sig vanligen uttryck i misslyckandet att ge romerna lika tillgång eller tillgång överhuvudtaget till allmännyttiga tjänster, i förvägrandet av deras lika rättigheter och lika behandling, i utestängningen av den romska befolkningen i processer som rör beslutsfattande och kunskapsproduktion, i deras underrepresentation i officiella organ på alla nivåer i samhället, i inrättandet av diskriminerande program och i den oriktiga användningen av finansieringsmöjligheter för att förbättra tillvaron för romerna.

F.  Oavsiktlig antiziganism kan även skönjas i EU-institutionernas verksamhet eftersom ett flertal EU-program och fonder, som skulle kunna ha en positiv inverkan på romernas levnadsvillkor och framtidsutsikter, antingen inte når dem eller symboliskt utser romerna till förmånstagare utan att ta hänsyn till deras verklighet och den diskriminering de möter.

G.  Antiziganismen kan, även om den är omedveten, upptäckas i EU:s regelverk som ofta brister i hänsyn till de faktiska omständigheter och utmaningar för romerna som, efter att ha blivit utsatta för multipel diskriminering i århundranden, inte kan åtnjuta samma rättigheter och möjligheter och samma skyddsnivå enligt EU:s regelverk som andra EU‑medborgare.

H.  En förmyndaraktig behandling av romerna dröjer sig kvar i vårt samhälle, något som tar sig uttryck både i språk och handlingar, och som enbart framhäver behovet av ”inkludering” eller ”integrering” av romerna, när det som i själva verket behövs är en genomgripande förändring av attityden. Man måste säkerställa att de får tillgång till och fullt ut kan åtnjuta sina grundläggande rättigheter och sitt medborgarskap i vårt samhälle.

I.  Romerna omtalas ständigt som en sårbar folkgrupp när det faktum att man fråntar romerna deras oförytterliga mänskliga rättigheter och nekar dem lika behandling och tillgång till välfärd, tjänster, information, rättsväsende, utbildning, hälso- och sjukvård, sysselsättning m.m. i själva verket tyder på att det är de strukturer som inrättats och upprätthålls av dem som har makten som är diskriminerande och gör romerna sårbara. Detta visar att myndigheterna i fråga har åsidosatt sitt ansvar för de mänskliga rättigheterna.

Tillhörighet och delaktighet

1.  Europaparlamentet betonar att för att bekämpa det undermedvetna samförstånd som råder i samhället om att utesluta romerna, för att bekämpa diskrimineringen av dem och deras sociala utanförskap, och för att bekämpa olika stereotyper som i århundraden har skapats och förstärkts av populärlitteratur, medier, konst och språk, är det oerhört viktigt att undervisa majoritetssamhällen om romernas mångfald, deras historia och kultur samt formerna och omfattningen av och allvaret i den antiziganism som de möter i vardagen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att ta fullt ansvar för sina romska medborgare och inleda långsiktiga medvetandeskapande och intersektionella, medvetandehöjande kampanjer.

2.  Europaparlamentet anser att ett aktivt och meningsfullt socialt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt deltagande från romernas sida är avgörande för att bekämpa antiziganismen effektivt och skapa ett välbehövligt, ömsesidigt förtroende som gynnar hela samhället. Parlamentet konstaterar att kommissionen och medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar i detta avseende. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att utforma strategier som kännetecknas av både proaktiva och reaktiva åtgärder på grundval av faktiska och systematiska samråd med företrädare för romerna och icke-statliga organisationer samt att engagera dem i driften, övervakningen och utvärderingen av allmänna program och projekt som inleds på alla nivåer, även lokal nivå. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja bildandet av oberoende romska organisationer i det civila samhället och offentliga institutioner och ökat inflytande för unga framåtsträvande romska ledare.

Försoning och förtroendeskapande

3.  Europaparlamentet vädjar till kommissionen att inrätta en sannings- och försoningskommission på EU-nivå (antingen inom befintliga strukturer eller som ett separat organ) för att skapa ett viktigt, ömsesidigt förtroende och erkänna förföljelsen, utestängandet och förnekelsen av romer under århundraden, dokumentera detta i en officiell vitbok och samarbeta med Europaparlamentet och experter på romska frågor när detta arbete utförs.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta (antingen inom befintliga strukturer eller som ett separat organ) nationella sannings- och försoningskommissioner för att erkänna förföljelsen, utestängandet och förnekelsen av romer under århundraden, där parlamentsledamöter, regeringstjänstemän, advokater och företrädare för romerna, icke-statliga organisationer och gräsrotsorganisationer deltar för att dokumentera detta i en officiell vitbok, och uppmanar medlemsstaterna att införa romernas historia i skolornas läroplaner.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hedra minnet av förintelsens romska offer, att utse den 2 augusti till minnesdag för förintelsen av romerna och garantera en skälig ersättning som omgående ges till överlevande från förintelsen genom ett förenklat förfarande som åtföljs av en medvetandehöjande kampanj. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även hedra minnet av de romska offren på minnesdagen med anledning av förintelsen, som hålls den 27 januari varje år, och att organisera frivillig utbildning för offentligt anställda om förintelsen av romerna.

Att genomföra resultatkontroller

6.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att de flesta allmänna program, inklusive de som omfattas av strukturfonderna, misslyckas med att nå ut till de mest utsatta grupperna, i synnerhet romerna, trots att flera målinriktade program genomförs i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att regelbundet kontrollera resultatet av EU:s sysselsättnings- och utbildningsprogram, som t.ex. Erasmus+ och sysselsättningsinitiativet för unga, på ett mer genomgripande sätt.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen

   att utvärdera EU-program och finansieringsmöjligheter för att avgöra om de uppfyller kravet på icke-diskriminering och delaktighet, och att vid behov vidta korrigerande åtgärder utan dröjsmål,
   att tillämpa ett robust och kvalitetsinriktat program för långsiktig kontroll och finansredovisning för att kontrollera medlemsstaternas resultat vid användning av EU-program,
   att aktivt involvera projektens romska förmånstagare i kontroll- och utvärderingsprocessen för projekten på ett effektivt och transparent sätt,
   att säkerställa att den befintliga mekanismen för klagomål görs mer tillgänglig och transparent för medborgarna, icke-statliga organisationer och myndigheter så att de kan rapportera om diskriminerande EU-fonder och program,
   att avbryta finansieringen ifall EU-medel missbrukas,
   att reformera ESI-fonderna så att de ger finansiellt stöd till kampen mot antiziganismen på ett mer proaktivt sätt, och
   att utvidga finansieringsprogrammen Ett Europa för medborgarna och Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap så att den viktiga roll som civilsamhällets tillsynsorganisationer har i övervakningen av antiziganism och säkerställandet av respekten för de grundläggande rättigheterna erkänns.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna

   att säkerställa att de relevanta insatser som finansieras av EU med möjliga konsekvenser för den romska befolkningen är inkluderande och bekämpar segregering,
   att säkerställa att segregerande metoder beskrivs tydligt och uttryckligen undantas från finansiering,
   att förbättra finansieringsmöjligheter för att säkerställa att de utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter som skapas ger en faktisk och hållbar väg ut ur långtidsarbetslöshet, vilket är nödvändigt för ett värdigt liv,
   att säkerställa att alla tillgängliga resurser används effektivt, och
   att öka utnyttjandegraden av EU-medel, i linje med de prioriteringar som fastställs i de nationella strategierna för integrering av romer.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka samordningen mellan lokala och nationella myndigheter för att undanröja administrativa och politiska hinder och effektivt använda EU:s fonder för att förbättra romernas, och i synnerhet barnens, situation.

10.  Europaparlamentet påminner om rådets rekommendation från 2013 som fastställer att främjande av social inkludering och bekämpning av fattigdom och diskriminering, bland annat socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper som t.ex. romer, bör underlättas genom att minst 20 procent av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat anslås för investeringar i människor.

Att säkerställa lika rättigheter och bekämpa antiziganism genom utbildning

11.  Europaparlamentet erinrar om att minoriteters rättigheter och förbudet mot diskriminering utgör en integrerad del av de grundläggande rättigheterna och att de som sådana faller inom ramen för EU:s värden som ska respekteras i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet erinrar om att EU kan vidta åtgärder ifall det finns en uppenbar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter dessa värden, i enlighet med artikel 7 EU-fördraget.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, på grundval av oroväckande rapporter från icke-statliga organisationer och tillsynsorganisationer,

   att genomföra och verkställa direktiv 2000/43/EG för att effektivt förebygga och undanröja alla former av diskriminering av romer och säkerställa att nationella, regionala och lokala administrativa bestämmelser inte är diskriminerande och inte leder till segregerande metoder,
   att genomföra och verkställa rambeslut 2008/913/RIF, eftersom det tillhandahåller instrument för en framgångsrik kamp mot retorik och våld som riktas mot romer.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla medlemsstaterna stöd i samband med införlivandet och genomförandet av direktiven om likabehandling och att fortsätta inleda överträdelseförfaranden mot alla de medlemsstater, utan undantag, som överträder eller inte genomför eller införlivar direktiv om likabehandling, som t.ex. direktivet om likabehandling oavsett ras (2000/43/EG), direktivet om rätten att röra och bosätta sig fritt (2004/38/EG)(11), direktivet om brottsoffers rättigheter (2012/29/EU), rambeslut (2008/913/RIF) om rasism och främlingsfientlighet, direktivet om audiovisuella medietjänster (2010/13/EU)(12) och rådets direktiv om likabehandling av kvinnor och män (2004/113/EG)(13) samt direktivet om likabehandling (2000/78/EG).

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att bryta dödläget och återuppta förhandlingarna om direktivet mot diskriminering.

15.  Europaparlamentet fördömer att vissa medlemsstater förnekar den ojämlikhet som deras romska medborgare upplever, att dessa medlemsstaters politiska vilja brister i fråga om att åtgärda sina tillkortakommanden genom att trygga romernas tillgång till och åtnjutande av sina grundläggande rättigheter, samt att de anklagar romerna för att själva ha del i sitt sociala utanförskap som är orsakat av strukturell rasism.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna

   att tydligt fördöma och bestraffa förnekande av förintelsen av romerna och hatpropaganda samt politikers och offentliga tjänstemäns utpekande av syndabockar på alla nivåer och i alla typer av medier, eftersom detta direkt stärker antiziganismen i samhället,
   vidta ytterligare åtgärder för att förhindra, fördöma och bekämpa hatpropaganda mot romer, även genom att använda kulturell dialog.

17.  Europaparlamentet vädjar till kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt arbete med icke-statliga organisationer för att ge utbildning i bästa praxis för att motverka fördomar samt effektivt bemöta kampanjer med hatpropaganda genom att kartlägga de icke-statliga partnerorganisationernas särskilda behov och efterfrågan i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå ut med en uppmaning till det civila samhället om att övervaka och rapportera hatpropaganda, hatbrott och förnekelse av förintelsen i medlemsstaterna.

18.  Europaparlamentet uppmanar sin talman att ta avstånd från och utfärda sanktioner mot de ledamöter av Europaparlamentet som i parlamentet använder ett språkbruk eller uppträder på ett sätt som är förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt.

19.  Europaparlamentet beklagar djupt att romernas rätt till fri rörlighet åsidosätts. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att EU:s grundläggande principer ska gälla för alla medborgare, och att direktivet om fri rörlighet inte tillåter kollektiva utvisningar eller någon form av rasprofilering. Parlamentet uppmanar ursprungsmedlemsstaterna att ta sitt ansvar för att bekämpa fattigdom och utanförskap bland alla sina medborgare, och uppmanar de mottagande medlemsstaterna att öka sitt gränsöverskridande samarbete i kampen mot diskriminering och utnyttjande samt förhindra att utanförskapet fortsätter i ankomstlandet.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med fördomar mot romska flyktingar och asylsökande på migrationsområdet. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna tar emot asylsökande från länderna på västra Balkan, som i absoluta tal utgörs av många romer från Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och att det kan vara förknippat med de särskilda faktorer som påverkar den romska befolkningen där. Parlamentet vill se att ett särskilt kapitel om förföljelse införs till följd av antiziganism i ursprungslandets information om de berörda länderna.

21.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över antalet statslösa romer i Europa som leder till att de fullständigt nekas tillgång till sociala tjänster, utbildning och hälso- och sjukvård och tvingas ut till samhällets utkanter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avskaffa statslöshet och säkerställa grundläggande mänskliga rättigheter för alla.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra födelseregistrering utan diskriminering och att säkerställa identifieringen av alla sina medborgare för att undvika att romer nekas tillgång till alla viktiga grundläggande tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta korrigerande åtgärder för att stoppa diskriminerande födelseregistrering och att genom sina lokala myndigheter vidta aktiva åtgärder för att säkerställa att varje barn registreras. Kommissionen uppmanas bedöma och övervaka situationen i medlemsstaterna, dela bästa praxis om identifiering och skydd av personer vars medborgarskap inte har erkänts och som saknar tillgång till identitetshandlingar, och inleda medvetandehöjande kampanjer om vikten av födelseregistrering.

23.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över romernas ojämlika tillgång till information, tjänster och vård inom hälso- och sjukvården, den allvarliga bristen på sjukförsäkringskort bland dem och de rasistiska brott som de utsätts för. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att undanröja alla hinder för att få tillgång till hälso- och sjukvårdssystemet. Parlamentet ber medlemsstaterna att vid behov säkra finansieringen för program för hälso- och sjukvårdsmedling för romer, öka medvetenheten om hälso- och sjukvård och förbättra tillgången till vaccinering och förebyggande hälso- och sjukvård bland den romska befolkningen.

24.  Europaparlamentet oroas över diskrimineringen av romska kvinnor som ofta placeras på segregerade undermåliga förlossningsavdelningar och utsätts för fysiska övergrepp, försummelser och sämre eller felaktig behandling av vårdpersonalen när de försöker få tillgång till tjänster för sexuell eller reproduktiv hälsa, och de har sällan tillgång till mobila hälsokontroller. Parlamentet vädjar till medlemsstaterna att omgående införa en övervaknings- och korrigeringsmekanism i detta syfte och att säkerställa att vårdpersonal som bryter mot etiska regler hålls ansvarig. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna för att främja hållbar och övergripande kapacitetsuppbyggnad för romska kvinnor, skapa specialiserade strukturer som t.ex. kontaktpunkter för tillhandahållande av skräddarsytt material med hälsoinformation, och att ge det stöd som krävs för lokala initiativ som rör hälsa.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera barnen vid genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för romer, framför allt genom att ge romska barn tillgång till hälso- och sjukvård, värdiga levnadsvillkor och utbildning. Parlamentet betonar att kampen mot analfabetismen bland romska barn är avgörande för bättre integrering och inkludering av romerna, så att kommande generationer kan förbättra sina möjligheter till sysselsättning.

26.  Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att fördöma tvångssterilisering och att ersätta romska kvinnor som utsatts för systematisk och statsunderstödd sterilisering, och att i samband med det även ge offren för detta brott mot mänskligheten en offentlig ursäkt.

27.  Europaparlamentet är djupt oroat av företeelsen att olagligen skilja romska barn från deras föräldrar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utreda sådana fall utan dröjsmål och vidta lämpliga åtgärder för att förebygga dem.

28.  Europaparlamentet fördömer att medlemsstaterna misslyckats med att trygga romerna lika tillgång till rättslig prövning och likhet inför lagen, vilket tar sig uttryck i

   underlåtenheten eller den oacceptabelt långsamma processen för att säkerställa rättvisa för offer som utsatts för hatbrott, särskilt sådana brott som begåtts av polisen,
   den oproportionerliga kriminaliseringen som gör romer till brottslingar,
   negativ särbehandling från polisens sida (etnisk profilering, överdrivna kroppsvisiteringar, opåkallade razzior i romska bosättningar, godtyckligt beslagtagande och förstörelse av egendom, överdriven användning av tvång vid gripanden, överfall, hot, förödmjukande behandling, fysisk misshandel och nekande av rättigheter under polisförhör och häktning),
   och bristande polisassistans vid brott mot romer där inget eller ringa bistånd och skydd ges (t.ex. i fall som rör människohandel och offer för våld i hemmet) eller där inga eller ringa utredningar görs i samband med brott som anmäls av romer.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna

   att garantera att alla medborgare är lika inför lagen och säkerställa att alla har lika tillgång till rättslig prövning och processuella rättigheter,
   att tillhandahålla obligatorisk, människorättsbaserad och serviceinriktad fortbildning för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter och inom rättsväsendet på alla nivåer,
   att utreda och åtala hatbrott och tillhandahålla bästa praxis för att identifiera och utreda hatbrott, inklusive de som särskilt motiveras av antiziganism,
   att upprätta enheter mot hatbrott som har kunskap om antiziganism inom polisen,
   att främja adekvat polisarbete och tillämpa sanktioner vid tjänstefel från polisens sida,
   att rekrytera professionella tvistlösare för att arbeta med polisen,
   att främja en aktiv rekrytering av romer till poliskåren,
   att säkerställa att stödprogram för brottsoffer inriktas på romernas särskilda behov, och att de får stöd när de anmäler brott och lämnar in klagomål,
   att fortsätta och utvidga den geografiska omfattningen av JUSTROM, ett gemensamt program för kommissionen och Europarådet om romska kvinnors tillgång till rättslig prövning,
   att fullt ut genomföra EU:s direktiv mot människohandel och intensifiera sitt polisiära och rättsliga samarbete för att bekämpa människohandel, och
   att fullt ut genomföra direktiv 2011/93/EU(14) för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering och att skydda offren.

30.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) till fortsatta fortbildningsinsatser på området grundläggande rättigheter och ett med dessa förknippat ökat intersektionellt medvetande hos polisen.

31.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över den utbredda diskrimineringen av romer i fråga om boende, ett område som kännetecknas av diskriminerande hyres- och fastighetsägarmarknader och system med subventionerade boenden, tvångsavhysningar och rivningar av romernas hem utan att de erbjuds andra alternativa bostäder, placeringen av romer i segregerade läger och nödhärbärgen utan grundläggande tjänster, upprättande av murar runt romska bosättningar och underlåtenhet från de offentliga myndigheternas sida att säkra romerna full tillgång till dagligt dricksvatten och avloppssystem.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att säkerställa lika behandling av romer i fråga om tillgången till bostäder, och att fullt ut använda EU-medel så att bostadssituationen för romerna kan förbättras, särskilt genom att arbeta för minskad segregering, få bukt med all bostadssegregering och genom att främja lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar som stöds genom ESI-fonderna, men även genom en konsekvent politik för subventionerade boenden. Parlamentet vädjar till medlemsstaterna att säkerställa tillgång till allmännyttiga tjänster, t.ex. vatten, el och gas, och bostadsinfrastruktur i enlighet med nationella lagstadgade krav.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna sin behörighet i fråga om rasistiskt motiverade tvångsavhysningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att tvångsavhysningar sker i fullständig överensstämmelse med såväl unionsrätten som andra internationella människorättsliga förpliktelser, t.ex. de som följer av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet begär vidare att tillgången på och antalet experter som arbetar med att minska segregeringen ökar i de mest berörda medlemsstaterna för att hjälpa myndigheterna att se till att de europeiska struktur- och investeringsfonderna på ett effektivt sätt främjar arbetet mot segregering, och uppmanar att Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ESF och Eruf) öronmärks för åtgärder mot segregering i samband med fysisk planering.

34.  Europaparlamentet välkomnar proaktiva initiativ som syftar till att förbättra bostadssituationen för romer i städerna. Parlamentet erkänner initiativet Eurocities som samlar bevis genom att kartläggningsarbete som undersöker särdragen hos romska befolkningar som lever i städer, de utmaningar de ställs inför och städernas åtgärder i förhållande till dessa utmaningar.

35.  Europaparlamentet beklagar djupt den fortsatta segregeringen i skolan, inklusive överrepresentationen av romska barn i ”specialskolor”, skolor enbart för romer, separata klasser, ”containerskolor” m.m. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram och vidta särskilda åtgärder för att bekämpa segregeringen i skolan och andra effektiva åtgärder för att säkerställa lika behandling och de romska barnens fullständiga tillgång till högkvalitativ och konventionell utbildning samt säkerställa att alla romska barn åtminstone fullföljer den obligatoriska utbildningen. I detta avseende framhåller parlamentet vikten av att utreda skälen till varför elever slutar skolan i förtid, särskilt antiziganismens del i denna företeelse. Medlemsstaterna uppmanas vidare att utforska nya sätt att minska den utbildningsklyfta som finns genom vuxenutbildning och yrkesutbildning samt informellt och icke-formellt lärande. Parlamentet insisterar på att detta måste göras med särskild hänsyn tagen till intersektionell diskriminering, under medverkan av experter på romska frågor och skolmedlare, och att lämpliga resurser säkerställs för sådana åtgärder.

36.  Europaparlamentet anser att diskrimineringen av romer på arbetsmarknaden, som oftast kännetecknas av långtidsarbetslöshet, arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej har avtalats, osäkra arbetsvillkor utan sjuk- och socialförsäkringar eller pensioner, hinder på arbetsmarknaden (även för romer med högre utbildning) och bristen på möjligheter till omskolning, är oroväckande och oacceptabel. Parlamentet vädjar därför till medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att säkerställa lika behandling av romer i fråga om tillträde till arbetsmarknaden och möjligheter till sysselsättning, och att undanröja direkta och indirekta hinder, häribland diskriminering.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att närma sig den privata sektorn för att stödja romernas möjligheter till utbildning, sysselsättning och företagande, särskilt inom växande tekniksektorer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på allvar utforska hur ny teknik kan vara till hjälp och bidra till den sociala och ekonomiska integreringen av romer och till kampen mot antiziganism. Parlamentet framhåller vikten av regional utveckling för att skapa varaktiga arbetstillfällen i de minst utvecklade regionerna.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja politiska åtgärder som har visat sig ha en avsevärd positiv effekt, som yrkesutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning, individuella rådgivningstjänster, egenföretagande, socialt entreprenörskap och introduktionsprogram på arbetsmarknaden, i syfte att främja romernas deltagande på arbetsmarknaden och förebygga att fattigdom överförs från generation till generation i den romska befolkningen.

39.  Europaparlamentet fördömer diskriminering av romer på flera grunder, vilka ofta hålls hemliga eller är dolda. Parlamentet betonar att politik som riktar sig mot en särskild typ av diskriminering bör ta hänsyn till situationen för särskilda grupper som sannolikt kan bli offer för flerfaldig diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt att höja utbildningsnivån, förbättra deltagandet, tillträdet till arbetsmarknaden, bostäder, hälso- och sjukvård och att förebygga diskriminering i de fall där romer utsätts för diskriminering på flera grunder, och att införliva särskilda program för dem i EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020.

40.  Europaparlamentet noterar med oro att romska kvinnor utsätts för diskriminering på flera grunder: för att de är kvinnor och för att de tillhör den etniska minoritetsgruppen romer, vilket gör det svårt för dem att delta i samhället på alla nivåer och att få tillgång till grundläggande tjänster och resurser. Parlamentet framhåller att diskrimineringen är ännu allvarligare för romska kvinnor och flickor som saknar identitetshandlingar. Parlamentet betonar att en förbättring av situationen för romska kvinnor och flickor förutsätter specifika och riktade icke-diskriminerande politiska åtgärder som möjliggör lika tillgång till sysselsättning och utbildning, inklusive livslångt lärande, och säkerställer bostäder av god kvalitet – en viktig faktor för att förbättra deras levnadsvillkor och bekämpa fattigdom och utanförskap.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att ett särskilt kapitel om kvinnors rättigheter och jämställdhet införs i de nationella strategierna för integrering av romer och att åtgärder för jämställdhetsintegrering i syfte att främja kvinnors rättigheter och jämställdhetsperspektivet tillämpas i varje avsnitt, särskilt i fråga om fördelningen av medel, i enlighet med rådets slutsatser om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer som kräver ”att ett jämställdhetsperspektiv tillämpas i all politik och alla åtgärder till främjande av romernas integrering”. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar och lokala myndigheter att involvera romska kvinnor i utarbetandet, genomförandet, utvärderingen och övervakningen av de nationella strategierna för integrering av romer. Parlamentet betonar att könsuppdelade uppgifter måste samlas in systematiskt och analyseras regelbundet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma om politiska strategier leder till önskade förbättringar för i synnerhet romska kvinnor och flickor, och att vidta åtgärder om inga framsteg sker. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja jämställdhetsarbetet i genomförandet av alla delar av Europa 2020-strategin i enlighet med strategin för jämställdhet 2010–2015.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till de särskilda utmaningar som romska kvinnor och flickor möter i fråga om tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt angrepp mot deras fysiska integritet, och uppmuntrar medlemsstaterna att främja och stödja insamlingen och spridningen av uppgifter om rättsliga åtgärder och andra åtgärder som vidtagits på nationell nivå för att förebygga och bekämpa våld mot romska kvinnor och flickor.

43.  Europaparlamentet uppmuntrar företag och lokala myndigheter att skapa utbildningsprogram och arbetstillfällen för romska kvinnor.

44.  Europaparlamentet uppmanar regeringar att uppmuntra och stödja ett effektivt deltagande av romska kvinnor i det offentliga och politiska livet.

45.  Europaparlamentet anser att organ för främjande av likabehandling är oerhört viktiga för att informera romerna om deras rättigheter, bistå dem i utövandet av dessa rättigheter och rapportera diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa standarder för att garantera att organ för främjande av likabehandling har tillräckliga befogenheter och resurser för att övervaka och vidta åtgärder i fall som rör antiziganism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja arbetet och den institutionella kapaciteten hos likabehandlingsorgan för att främja likabehandling genom att garantera dessa tillräckliga resurser, så att de kan tillhandahålla effektivt rättsligt och juridiskt bistånd och stärka sitt arbete med romernas juridiska rådgivare i syfte att underlätta rapporteringen av missförhållanden.

46.  Europaparlamentet är bekymrat över att romerna i sådan liten utsträckning deltar som samtalspartner eller som närvarande företrädare i lokala, regionala och nationella förvaltningsorgan och att dessa förvaltningsorgan misslyckats med att garantera att romernas medborgarskap utövas fullt ut. Parlamentet är medvetet om civilsamhällets avgörande roll i detta sammanhang. Parlamentet efterlyser en bredare samverkan mellan berörda nationella och lokala myndigheter, EU, Europarådet och icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas institutioner och politiska partier att aktivt främja politiskt deltagande och ökat inflytande bland romerna och rekryteringen av dem till offentliga förvaltningar. Parlamentet efterlyser program för att öka romernas inflytande, bland annat de som syftar till att öka och säkerställa det långsiktiga deltagandet av romer ur ett intersektionellt perspektiv som företrädare för lokala, regionala och nationella förvaltningsorgan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att säkerställa en ökad närvaro av romska kvinnor i det politiska livet och i beslutsfattande.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla obligatorisk utbildning om verkliga och sektorsövergripande grundläggande rättigheter och icke-diskriminering för alla statliga tjänstemän som har ett ansvar och är nyckeln till ett korrekt genomförande av EU:s och medlemsstaternas lagstiftning, så att de får den kunskap och de färdigheter som de behöver för att kunna stå till tjänst för alla medborgarna sett ur ett människorättsperspektiv.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, med tanke på mediernas makt att påverka allmänhetens uppfattning av etniska minoriteter,

   att tillhandahålla obligatorisk utbildning för dem som arbetar inom offentligägd radio och tv samt medier för att öka deras medvetenhet om de utmaningar och den diskriminering som romerna möter och om skadliga stereotypa föreställningar,
   att främja rekryteringen av romer till offentliga medier, och
   att främja att de romska organisationerna företräds i de offentliga mediernas styrelser.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa obligatorisk undervisning om mänskliga rättigheter, demokratiskt medborgarskap och politik i sina läroplaner på alla nivåer, i syfte att framgångsrikt förhindra att antiziganismen fortgår, så att den romska befolkningens identitetsosäkerhet upphör och deras självförtroende och förmåga att utöva och kräva sina lika rättigheter stärks.

50.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över nedskärningar inom den offentliga sektorn som drastiskt har påverkat verksamheter både inom staten och i statligt finansierade icke-statliga organisationer för främjandet av jämlikhet för romer och som har begränsat omfattningen av dessa projekt. Parlamentet betonar att staten och dess institutioner har en grundläggande roll i att främja jämlikhet, en roll som inte går att ersätta.

Nationella strategier för integrering av romer

51.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att trots de ansträngningar som gjorts och de finansiella åtgärder som vidtagits har de många europeiska och nationella program och fonder som riktar sig till den romska befolkningen inte bidragit avsevärt till att förbättra deras levnadsvillkor och har inte ökat integreringen av romer, särskilt inte på lokal nivå. I syfte att bekämpa romernas marginalisering, diskriminering och utanförskap och påskynda processen med att integrera romerna och bekämpa antiziganismen uppmanar därför parlamentet medlemsstaterna

   att vara ambitiösa i upprättandet av nationella strategier för romer, att bedriva mer forskning om framgångsrika lokala tillvägagångssätt och program, med aktivt deltagande av romerna, för att visa på den situation, den verklighet och de utmaningar som de möter, och att ägna särskild uppmärksamhet åt antiziganismen och konsekvenserna av den, i syfte att utveckla en förbättrad, övergripande och heltäckande strategi för att närma sig frågan, och då inte bara ta upp den sociala och ekonomiska aspekten, utan även kampen mot rasism, samtidigt som man arbetar för ett ömsesidigt förtroende,
   att fullt ut genomföra sina nationella strategier för integrering av romer,
   att utvärdera hur effektiva strategierna är och att uppdatera dem regelbundet, definiera tydliga insatser, skräddarsydda åtgärder och sätta upp mätbara mål och milstolpar,
   att föra ett nära samarbete med alla berörda aktörer, inklusive regionala och lokala enheter, den akademiska världen, den privata sektorn, gräsrotsorganisationer och icke-statliga organisationer, och att aktivt involvera romerna,
   att vidareutveckla uppgiftsinsamling, fältanknutna, finansiella och kvalitetsinriktade övervaknings- och rapporteringsmetoder, eftersom de underbygger en effektiv och evidensbaserad politik och kan bidra till mer effektiva strategier, insatser och vidtagna åtgärder, och att identifiera varför programmen och strategierna inte ger de efterlängtade resultaten,
   att bemyndiga sina nationella romska kontaktpunkter genom att se till att de har lämpligt mandat, nödvändiga resurser och lämpliga arbetsvillkor för att utföra sina samordningsuppgifter.

Prioritering av problem som rör antiziganism i en förbättrad strategi efter 2020

52.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts och de många olika användbara mekanismer och fonder som utvecklats av kommissionen för att främja romernas sociala och ekonomiska inkludering, och det faktum att den introducerade en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, i vilken medlemsstaterna uppmanades att anta nationella strategier.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen

   att uppgradera EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 på grundval av slutsatserna och rekommendationerna från revisionsrätten, FRA, icke-statliga organisationer, tillsynsorganisationer och alla berörda parter, för att få till stånd en förbättrad, uppdaterad och ännu mer övergripande strategi,
   att inte bara inrikta sig på social inkludering, utan även antiziganism, inom EU:s ram efter 2020 och att införa indikatorer för icke-diskriminering inom områdena utbildning, sysselsättning, bostäder, hälsa m.m., eftersom antiziganism underminerar ett framgångsrikt genomförande av de nationella strategierna för integrering av romer,
   att behandla antiziganismen som en övergripande fråga, och att – i partnerskap med medlemsstater, FRA och icke-statliga organisationer – ta fram en förteckning över konkreta åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att bekämpa antiziganismen,
   att fullborda arbetsgruppen för frågor som rör romer vid de berörda avdelningarna inom kommissionen genom att inrätta en projektgrupp på kommissionärsnivå om frågor som rör romer och att i den gruppen samla alla berörda kommissionärer som arbetar med lika rättigheter och icke-diskriminering, medborgarskap, sociala rättigheter, sysselsättning, utbildning och kultur, hälsa, bostäder och den externa dimensionen av dessa frågor för att säkerställa att det finns icke-diskriminerande och kompletterande EU-medel och EU-program,
   att stärka och komplettera arbetet i kommissionens enhet för icke-diskriminering och samordning av frågor som rör romer genom att stärka enheten, anslå tillräckliga resurser och anställa mer personal, så att den har lämplig kapacitet för att bekämpa antiziganism och öka medvetenheten om förintelsen av romerna samt främja minnet av förintelsen.

54.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att integrera romernas rättigheter i sina yttre förbindelser. Parlamentet framhåller eftertryckligen behovet av att bekämpa antiziganism och främja romernas rättigheter i kandidatländerna och i potentiella kandidatländer.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa och aktivt sprida ECRI:s definition av antiziganism för att ge tydliga riktlinjer till statliga myndigheter.

56.  Europaparlamentet uppmanar samtliga politiska grupper i parlamentet och politiska partier i medlemsstaterna att respektera de europeiska politiska partiernas reviderade stadga för ett icke-rasistiskt samhälle, och ber dem att regelbundet förnya sitt åtagande och bestraffa hatpropaganda.

57.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att förbereda en studie om antiziganism i EU och kandidatländerna, att inrikta sig på antiziganismen i sitt arbete med frågor som rör romer och att övervaka frågan inom alla relevanta områden.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Europarådet och Förenta nationerna.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.
(2) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
(3) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.
(4) EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.
(5) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.
(6) EUT C 4 E, 7.1.2011, s. 7, EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 73. EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 112, EUT C 468, 15.12.2016, s. 36, EUT C 468, 15.12.2016, s. 157.
(7) EUT C 328, 6.9.2016, s. 4.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0485.
(9) Europakommissionen mot rasism och intolerans allmänna policyrekommendation nr 13 om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer.
(10) Det engelska begreppet ”Anti-Gypsyism” stavas ibland på andra sätt, och i de olika medlemsstater används ibland ett något annorlunda begrepp, som t.ex. ”Antiziganismus”.
(11) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.
(12) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.
(13) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.
(14) EUT L 335, 17.12.2011, s. 1.

Rättsligt meddelande