Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2114(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0310/2017

Ingivna texter :

A8-0310/2017

Debatter :

PV 25/10/2017 - 13
CRE 25/10/2017 - 13

Omröstningar :

PV 26/10/2017 - 10.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0418

Antagna texter
PDF 219kWORD 61k
Torsdagen den 26 oktober 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Den ekonomiska politiken i euroområdet
P8_TA(2017)0418A8-0310/2017

Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2017 om den ekonomiska politiken i euroområdet 2017/2114(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF), särskilt artiklarna 121.2 och 136, samt protokollen 1 och 2 till detta,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2017 Europeiska planeringsterminen 2017 Landspecifika rekommendationer (COM(2017)0500),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2017(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 februari 2017 Europeiska planeringsterminen 2017: Bedömning av framstegen med strukturreformer, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser samt resultatet av de fördjupade granskningarna enligt förordning (EU) nr 1176/2011 (COM(2017)0090),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt 2017 (COM(2016)0725), Rapport om förvarningsmekanismen 2017 (COM(2016)0728), kommissionens och rådets Utkast till gemensam sysselsättningsrapport 2017 (COM(2016)0729), samt kommissionens rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2015)0692),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 november 2016 Mot en positiv finanspolitisk inriktning i euroområdet (COM(2016)0727),

–  med beaktande av rapporten från den europeiska finanspolitiska nämnden om bedömning av en lämplig framtida finanspolitisk inriktning för euroområdet av den 20 juni 2017,

–  med beaktande av rapport nr 182 i Europeiska centralbankens serie ”occasional papers” om euroområdets finanspolitiska inriktning i januari 2017,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 21 mars 2017 om den ekonomiska politiken i euroområdet(2),

–  med beaktande av rådet slutsatser av den 23 maj 2017 om fördjupade granskningar och genomförande av de landsspecifika rekommendationerna för 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 juni 2017 när det gäller avslutandet av förfaranden vid alltför stora underskott för två medlemsstater och ekonomisk politik och finanspolitik,

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska vårprognos 2017 från maj 2017,

–  med beaktande av Eurostats uppgifter om BNP per capita, tillväxttakt och totalsummor av den 31 maj 2017,

–  med beaktande av OECD:s statistik om de totala skatteintäkterna av den 30 november 2016,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av COP21-avtalet som antogs vid klimatkonferensen i Paris den 12 december 2015,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(3),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet,(5)

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet,(9)

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(10),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för regional utveckling (A8-0310/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt kommissionens prognoser var BNP-tillväxten i euroområdet 1,8 % år 2016 och ser ut att ligga stabil på 1,7 % under 2017 och på 1,9 % i hela EU, och den överskrider därmed nivåerna före krisen även om den fortfarande är otillräcklig och uppvisar betydande skillnader på olika håll i EU. Den privata konsumtionen har varit den huvudsakliga drivkraften för tillväxt under de senaste åren, även om den eventuellt dämpas i år till följd av den tillfälligt ökade inflationstakten i konsumentledet, men den inhemska efterfrågan väntas driva på tillväxtutsikterna på medellång sikt. Tillväxten inom EU är fortfarande alltför låg för att skapa nya arbetstillfällen i medlemsstaterna och den är mycket lägre än den beräknade tillväxten för hela världen.

B.  Euroområdets och EU28:s arbetslöshet var 9,3 % respektive 7,8 % i april 2017, de lägsta nivåerna sedan mars 2009 och december 2008. Den ligger dock fortfarande över nivåerna före krisen. Betydande skillnader i arbetslöshetstal finns fortfarande kvar inom EU, i ett spann mellan 3,2 % och 23,2 %. Ungdomsarbetslösheten i euroområdet och EU-28 låg fortfarande på höga nivåer i april 2017, närmare bestämt 18,7 % respektive 16,7 %.

C.  Den offentliga sektorns underskott i euroområdet förväntas uppgå till 1,4 % under 2017 och 1,3 % under 2018, samtidigt som de enskilda medlemsstaternas resultat förväntas bli mångskiftande. Den offentliga skuldsättningen som andel av BNP i euroområdet förväntas minska och ligga på 90,3 % 2017 och 89,0% 2018.

D.  Den globala ekonomiska tillväxten är ännu skör och euroområdets ekonomi står inför ökande osäkerhet och viktiga inre och yttre politiska utmaningar.

E.  EU:s alltför låga produktivitet och globala konkurrenskraft kräver socialt balanserade strukturreformer, fortsatta finanspolitiska insatser och investeringar i medlemsstaterna för att åstadkomma en hållbar och inkluderande tillväxt och sysselsättning och uppnå en uppåtriktad konvergens med andra globala ekonomier och inom EU.

F.  Sysselsättningsgraden i euroområdet ökade med 1,4 % under 2016. I mars 2017 uppgick arbetslösheten till 9,5 %, vilket är en minskning från 10,2 % i mars 2016. Trots förbättringar på senare tid har arbetslösheten ännu inte återgått till nivåerna före krisen.

G.  Sysselsättningsgraden ökade med 1,2 % under 2016 i EU-28 och 234,2 miljoner personer förvärvsarbetade under första kvartalet 2017, vilket är det högsta antal som någonsin registrerats(11). Det stora antalet arbetstillfällen som skapas i förhållande till den ekonomiska tillväxten döljer dock utmaningar, såsom den ofullständiga återhämtningen av antalet arbetstimmar och den blygsamma produktivitetsökningen. Om detta fortgår kan dessa faktorer skapa ytterligare tryck på långsiktiga ekonomiska tillväxtaspekter och social sammanhållning i EU(12).

H.  Sysselsättningsgraden är generellt sett lägre bland kvinnor. Under 2015 uppgick sysselsättningsgraden för män mellan 20 och 64 år till 75,9 % i EU-28, jämfört med kvinnornas sysselsättningsgrad på 64,3 %.

I.  I mars 2017 låg ungdomsarbetslösheten i euroområdet på 19,4 %, jämfört med 21,3 % i mars 2016. Ungdomsarbetslösheten är fortfarande oacceptabelt hög. År 2015 var andelen unga som varken arbetar eller studerar fortfarande hög och utgjorde 14,8 % av alla personer mellan 15 och 29 år, dvs. 14 miljoner människor. Unga som varken arbetar eller studerar beräknas kosta unionen 153 miljarder euro (1,21 % av BNP) per år i förmåner och uteblivna inkomster och skatter(13), medan den totala beräknade kostnaden för att inrätta ungdomsgarantisystem i euroområdet är 21 miljarder euro per år, eller 0,22 % av BNP. En miljard euro tilldelas för närvarande ungdomssysselsättningsinitiativet, ett belopp som ska matchas med en miljard euro från Europeiska socialfonden för perioden 2017–2020.

J.  Även om långtidsarbetslösheten i EU-28 har minskat från 5 % 2014 till 4 % 2016, är den fortfarande ett oroande problem och står för nästan hälften av den totala arbetslösheten. Den mycket långvariga arbetslösheten på 2,5 % 2016 ligger fortfarande mer än 1 % över siffran för 2008. Stora skillnader kvarstår mellan medlemsstaterna.

K.  I många medlemsstater fortsätter både storleken på befolkningen i arbetsför ålder och arbetskraften att minska, framför allt till följd av låga födelsetal. Kvinnors anställbarhet samt de migranter, flyktingar och asylsökande som för närvarande anländer innebär möjligheter för medlemsstaterna att hantera denna fråga och förstärka arbetskraften i EU.

L.  Ett av de fem målen i Europa 2020-strategin är att minska antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner. Fattigdomen är på väg att minska och 4,8 miljoner färre personer riskerade att drabbas av fattigdom eller social utestängning under 2015 än under 2012. Denna siffra för 2015 överstiger fortfarande den för 2008 med 1,6 miljoner. 32,2 miljoner personer med funktionsnedsättning riskerade att drabbas av fattigdom eller social utestängning i EU under 2012. Under 2013 löpte 26,5 miljoner barn i EU-28 risk att drabbas av fattigdom eller social utestängning. Risken att drabbas av fattigdom eller social utestängning är fortfarande oacceptabelt hög, 23,7 %, och siffrorna är fortfarande mycket höga i vissa medlemsstater. Dessutom är energifattigdomen fortfarande så hög att den för de 11 % av EU:s befolkning som berörs leder till en ond cirkel av ekonomiska nackdelar.

M.  Arbetsmarknadens villkor och resultat visar på stora skillnader mellan medlemsstaterna, men dessa olikheter är på väg att minska.

N.  Nya former av sysselsättning och arbete blir allt vanligare i och med den digitala revolutionen av arbetsmarknaden.

1.  Europaparlamentet välkomnar det förbättrade resultatet för den europeiska ekonomin som stöds av en måttlig BNP-tillväxt som överstiger nivån före krisen och en minskande men fortfarande hög arbetslöshet. Parlamentet anser att den positiva utvecklingen beror på politiken under de senaste åren. Parlamentet noterar dock att den måttliga återhämtningen fortfarande är skör och ojämnt fördelad över samhället och regioner samtidigt som utvecklingen av BNP per capita nästan har stannat av. Parlamentet beklagar att den ekonomiska utvecklingen fortfarande belastas av krisens spår. Parlamentet noterar att trots betydande framsteg ligger skuldnivåerna i många medlemsstater fortfarande kvar över den tröskel som föreskrivs i stabilitets- och tillväxtpakten.

2.  Europaparlamentet noterar med oro att BNP och produktivitetstillväxt fortfarande ligger under sin fulla potential och att det därför inte finns utrymme för självbelåtenhet, samt att denna måttliga återhämtning kräver oförtrutna ansträngningar om större motståndskraft och hållbarhet på medellång och lång sikt ska kunna uppnås genom högre tillväxt och sysselsättning.

3.  Europaparlamentet konstaterar att Europa har en outnyttjad ekonomisk potential då tillväxt och sysselsättning inte utvecklas i samma takt. Parlamentet understryker att detta är en följd av de heterogena prestationerna i medlemsstaternas ekonomier. Parlamentet betonar att genomförandet av socialt balanserade strukturreformer och ökade privata och offentliga investeringar både i medlemsstaterna och på EU-nivå skulle kunna ge minst 1 % högre tillväxt. Parlamentet erinrar om att en ekonomisk och finanspolitisk samordning i syfte att bidra till att säkerställa konvergens och stabilitet i EU bör förbli en huvudprioritering i den europeiska planeringsterminen.

4.  Europaparlamentet anser att en högre grad av uppåtriktad konvergens som ökar den övergripande konkurrenskraften också skulle behövas för att upprätthålla den ekonomiska återhämtningen i EU och euroområdet på längre sikt. Parlamentet anser att de nuvarande ekonomiska och sysselsättningsrelaterade indikatorerna är avgörande för att uppnå en hållbar och inkluderande tillväxt.

5.  Europaparlamentet anser att för att detta ska kunna förverkligas måste de strukturella förutsättningarna för tillväxt förbättras. Parlamentet anser att den potentiella tillväxten i alla medlemsstater bör öka till minst 3 % på lång sikt. För att åstadkomma detta måste större tonvikt läggas vid ekonomisk konvergens, där skapandet av tydliga riktmärken för hur man kan förbättra den potentiella tillväxten i medlemsstaterna kunna ge nödvändig vägledning för politiska åtgärder. Parlamentet påpekar att en sådan regelbunden riktmärkning skulle behöva ta vederbörlig hänsyn till enskilda strukturella styrkor och svagheter i medlemsstaterna och eftersträva en inkluderande och hållbar tillväxt. Den bör omfatta sådana områden som den digitala ekonomin, tjänstesektorn, energimarknaden, men också kvaliteten på offentliga tjänster, villkoren för investeringar, utbildningssystemens integrationskapacitet och framtidsberedskap.

6.  Europaparlamentet understryker att detta skulle komplettera pågående insatser för förbättring av kvaliteten på de nationella budgetarna och förvaltningen av dem genom att ta upp faktorer som sätter fart på tillväxten i linje med unionens finanspolitiska regler och med full respekt för existerande flexibilitetsklausuler.

Strukturpolitik

7.  Europaparlamentet anser att den ojämna tillväxt- och sysselsättningssituationen i euroområdet kräver en bättre samordning av den ekonomiska politiken och förbättrat nationellt egenansvar och korrekt genomförande av de landsspecifika rekommendationerna, även i syfte att främja uppåtriktad konvergens, inbegripet genom ett bättre genomförande och uppfyllande av EU-lagen. Parlamentet framhåller att reformerna måste ta vederbörlig hänsyn till varje medlemsstats specifika situation och utmaningar. Kommissionen uppmanas att säkerställa konsekvens mellan strukturreformer och EU:s utgifter. Parlamentet påminner i detta sammanhang också om vikten av tekniskt bistånd för att hjälpa medlemsstaterna att bygga upp kapacitet och åstadkomma konvergens, och anser att en partnerskapsbaserad strategi skulle kunna säkerställa ökad ansvarsskyldighet och egenansvar för hur genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna utfaller.

8.   Europaparlamentet konstaterar att ungdomsarbetslösheten fortfarande är alldeles för hög i euroländerna och påpekar att en hög och ihållande ungdomsarbetslöshet utgör en långsiktig strukturell risk. Parlamentet instämmer i att det fortfarande är högsta prioritet att ta itu med effekterna av krisen, bland annat långtidsarbetslöshet, sysselsättning som inte fullt utnyttjar kunskaper och färdigheter och åldrande samhällen liksom hög privat och offentlig skuldsättning, vilket kräver att hållbara och inkluderande reformer genomförs.

9.  Europaparlamentet anser att det som krisen lämnat efter sig, såsom en hög skuldsättning i alla sektorer av ekonomin, fortsätter att hämma den hållbara tillväxten och utgöra potentiella systemrisker. Medlemsstaterna uppmanas att minska de alltför höga nivåerna på skulderna. Parlamentet är i detta avseende oroat över att den konstant höga nivån på nödlidande lån i vissa medlemsstater skulle kunna få avsevärda spridningseffekter från en medlemsstat till en annan, och mellan banker och statspapper, och bli en risk för den finansiella stabiliteten i Europa. Parlamentet konstaterar att kapitalbuffertar i den finansiella sektorn har stärkts men att utmaningar uppstår på grund av låg lönsamhet, i kombination med de högra nivåerna på nödlidande lån. Parlamentet är övertygat om att en EU-strategi för att ta itu med nödlidande lån skulle möjliggöra en mer heltäckande lösning som kombinerar en mix av kompletterande politiska åtgärder på nationell nivå och på europeisk nivå när så är lämpligt.

10.  Europaparlamentet anser att reformer och initiativ för att förbättra affärsklimatet är nödvändiga för att öka produktiviteten, den prisrelaterade och icke-prisrelaterade konkurrenskraften, investeringarna och sysselsättningen i euroområdet. Parlamentet anser att ytterligare ansträngningar krävs för att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering, vilket är en avgörande faktor för företagens innovation och expansion. Parlamentet understryker i detta sammanhang betydelsen av framtidsinriktade reformer som är anpassade till både utbuds- och efterfrågesidan.

11.  Europaparlamentet anser att välfungerande och produktiva arbetsmarknader med en adekvat nivå på social trygghet och dialog, kan bidra till att öka sysselsättningen och säkra en hållbar tillväxt. Parlamentet understryker vikten av att upprätthålla en hög sysselsättning när en sådan redan har uppnåtts. Parlamentet konstaterar dock att bristen på kvalificerad arbetskraft, åldrande samhällen samt ett antal andra utmaningar också innebär en hämsko för ytterligare ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet i de olika medlemsstaterna.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av en ansvarsfull och tillväxtvänlig löneutveckling som ger en god levnadsstandard, i takt med produktiviteten och med beaktande av konkurrenskraften. Parlamentet konstaterar att löneökningarna beräknas bli relativt måttliga. Parlamentet anser att ökad produktivitet bör utgöra ett prioriterat mål för strukturreformerna. Parlamentet håller med kommissionen om det finns utrymme för löneökningar som skulle kunna få positiva effekter på den sammantagna konsumtionen.

13.  Europaparlamentet noterar att beskattningsnivåerna bör stödja konkurrenskraft, investeringar och sysselsättningsskapande. Parlamentet efterlyser reformer av skattesystemen för att förbättra uppbörden av skatter, förhindra skatteflykt, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, samt komma till rätta med den höga beskattningen av arbetskraften i Europa samtidigt som man säkerställer de sociala trygghetssystemens hållbarhet. Parlamentet anser att en sänkning av skattetrycket på arbete skulle höja sysselsättningen och främja tillväxten. Parlamentet understryker att finanspolitisk stimulans, om möjligt också genom lägre skatter, kan stödja den inhemska efterfrågan, den sociala tryggheten, investeringarna och arbetskraftsutbudet.

Investeringar

14.  Europaparlamentet instämmer i att den ekonomiska återhämtningen måste stödjas genom offentliga och privata investeringar, särskilt i innovationer, och noterar att det fortfarande finns ett investeringsgap i euroområdet. Parlamentet välkomnar att investeringarna i vissa medlemsstater redan överstiger den nivå som rådde före krisen men beklagar att investeringarna i andra fortfarande släpar efter eller inte når den nödvändiga takten. Parlamentet understryker även att ytterligare åtgärder är nödvändiga för att ta itu med det investeringsgap som ackumulerats sedan krisen bröt ut.

15.  Europaparlamentet anser att reformer för att få bort flaskhalsar för privata och offentliga investeringar skulle möjliggöra omedelbart stöd till den ekonomiska aktiviteten och samtidigt bidra till att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Parlamentet påpekar att investeringar i utbildning, innovation och FoU skulle möjliggöra en bättre anpassning till kunskapsekonomin. Parlamentet betonar att fullbordandet av kapitalmarknadsunionen är en viktig faktor för att attrahera och öka investeringarna och förbättra finansieringen av tillväxt och sysselsättning.

16.  Europaparlamentet anser att forskning, teknik och utbildning är av avgörande betydelse för den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i euroområdet. Parlamentet betonar skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller investeringar på dessa områden och påpekar att investeringar skulle bidra till utvecklingen av innovation och möjliggöra en bättre anpassning till kunskapsekonomin, i linje med Europa 2020-strategin.

17.  Europaparlamentet välkomnar att den snabba överenskommelsen om den reviderade europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) kommer att bidra till att förbättra detta instruments ändamålsenlighet och ta itu med de brister som hittills konstaterats vid genomförandet, genom att underlätta finansieringen av fler projekt med stor potential, med en strikt tillämpning av additionalitet och förbättrad geografisk täckning och användning, och därmed stödja investeringar som annars inte hade genomförts.

18.  Europaparlamentet noterar de olika målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) jämfört med Efsi, och därmed även den fortsatta betydelsen av ESI-fonderna, bland annat för att stödja hållbara strukturreformer.

19.  Europaparlamentet understryker att en till fullo fungerande kapitalmarknadsunion på längre sikt kan erbjuda ny finansiering för små och medelstora företag och därmed komplettera finansieringen från banksektorn. Parlamentet betonar att små och medelstora företag utgör ryggraden i den europeiska ekonomin, och anser därför att ökad tillgång till finansiering för dem och bekämpning av den osäkerhet som hänger samman med deras verksamhet bör vara en av de främsta prioriteringarna för att förbättra konkurrenskraften i euroområdet. Parlamentet betonar behovet av att minska byråkratin, rationalisera statliga tjänster och göra dem effektivare.

Finanspolitik

20.  Europaparlamentet anser att en försiktig och framåtblickande finanspolitik spelar en viktig roll för stabiliteten i euroområdet och i unionen som helhet. Parlamentet understryker att stark samordning av finanspolitiken och ett riktigt genomförande av unionens regler på detta område och en efterlevnad av dessa, inbegripet full respekt för existerande flexibilitetsklausuler, är ett rättsligt krav och avgörande för att den ekonomiska och monetära unionen (EMU) ska fungera väl.

21.  Europaparlamentet välkomnar här att de offentliga finanserna ser ut att förbättras då de offentliga underskotten i euroområdet förväntas sjunka. Ansträngningarna för att minska skuldbördan behöver dock fortsätta för att främja den ekonomiska tillväxten, så att medlemsstaterna inte blir så sårbara för externa chocker.

22.  Europaparlamentet instämmer med kommissionen att den offentliga skulden fortfarande är hög i vissa medlemsstater och att det finns ett behov av att göra de offentliga finanserna hållbara samtidigt som tillväxt och jobb främjas. Parlamentet varnar i detta sammanhang för att låga räntebetalningar, en ackommoderande penningpolitik, engångsåtgärder och andra faktorer som lindrar den nuvarande skuldbördan endast är tillfälliga, och betonar därför att offentliga finanser behöver bli hållbara, också med beaktande av framtida åtaganden och med inriktning på långsiktig tillväxt. Parlamentet påpekar att kostnaderna för att betala för skulden kan stiga. Parlamentet understryker vikten av att minska de totala skuldnivåerna.

23.  Europaparlamentet understryker att de finanspolitiska inriktningarna på nationell nivå och för euroområdet måste väga de offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet, i full överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten, och med respekt för dess flexibilitetsbestämmelser, mot kortfristig makroekonomisk stabilisering.

24.  Europaparlamentet påpekar att den samlade finanspolitiska inriktningen för euroområdet i stort sett förblev neutral under 2016 och att den också ser ut att förbli så under 2017. Parlamentet påminner om att kommissionen i sitt meddelande från 2016 efterlyste en positiv finanspolitisk inriktning, medan Eurogruppen, efter att ha konstaterat att den i huvudsak neutrala finanspolitiska inriktningen under 2017 utgjorde en lämplig avvägning, kom överens om att understryka vikten av att uppnå en lämplig balans mellan behovet av att säkerställa hållbarhet och behovet av att stödja investeringar för att stärka återhämtningen och därigenom bidra till en mer balanserad policymix. I detta sammanhang noterar parlamentet den första bedömningen av den framtida finanspolitiska inriktningen för euroområdet från den oberoende europeiska finanspolitiska nämnden av den 20 juni 2017. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att planera en finanspolitisk inriktning som är anpassade till olika omständigheter.

25.  Europaparlamentet betonar dock att den samlade bilden också bör beakta den heterogena situationen i de olika medlemsstaterna och behovet av att differentiera den specifika finanspolitik som krävs av varje medlemsstat. Parlamentet betonar att konceptet med en samlad finanspolitisk inriktning inte innebär att överskott och underskott i olika medlemsstater kan uppväga varandra.

Landsspecifika rekommendationer

26.  Europaparlamentet välkomnar att medlemsstaterna har gjort framsteg med två tredjedelar av rekommendationerna. Parlamentet anser dock att genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna fortfarande ligger efter, vilket därmed förhindrar konvergensprocessen inom euroområdet. Parlamentet anser dock att medlemsstaterna bär ansvaret för konsekvenserna av att de landsspecifika rekommendationerna inte genomförts och förväntar sig därför en större uppslutning från medlemsstaterna att vidta de nödvändiga politiska åtgärderna på grundval av de överenskomna rekommendationerna.

27.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna har gjort framsteg i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna avseende finanspolitiken och en aktiv arbetsmarknadspolitik, medan otillräckliga framsteg har gjorts på områden såsom konkurrens inom tjänstesektorn och affärsklimatet. Parlamentet förväntar sig ett starkare åtagande från medlemsstaternas sida om att vidta de nödvändiga politiska åtgärderna på grundval av de landsspecifika rekommendationerna, vars genomförande är avgörande för att åtgärda obalanserna i euroområdet.

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rekommendation att förfarandet vid alltför stora underskott ska avslutas för flera medlemsstater. Parlamentet välkomnar tidigare och pågående budget- och reforminsatser som fått dessa medlemsstater att lämna förfarandet vid alltför stora underskott, men understryker ändå att dessa ansträngningar måste fortsätta för att säkerställa hållbara offentliga finanser också på lång sikt, samtidigt som tillväxt och jobbskapande främjas. Kommissionen uppmanas att säkerställa ett korrekt genomförande av stabilitets- och tillväxtpakten genom att tillämpa dess bestämmelser på ett enhetligt sätt.

29.  Europaparlamentet konstaterar att 12 medlemsstater har makroekonomiska obalanser av varierande typ och omfattning, medan alltför stora obalanser föreligger i sex medlemsstater. Parlamentet noterar kommissionens slutsats att det för närvarande inte finns någon grund för att intensifiera förfarandet vid makroekonomiska obalanser för någon medlemsstat.

30.  Europaparlamentet framhåller att förfarandet vid makroekonomiska obalanser ska förebygga obalanser inom medlemsstaterna i syfte att undvika negativa spridningseffekter till andra medlemsstater.

31.  Europaparlamentet anser därför att det är avgörande att samtliga medlemsstater vidtar de nödvändiga policyåtgärderna för att ta itu med de makroekonomiska obalanserna, framför allt de höga skuldsättningsnivåerna, bytesbalansöverskotten och konkurrenskraftsobalanserna och åtar sig att genomföra socialt balanserade och inkluderande strukturreformer för att garantera den ekonomiska hållbarheten i varje enskild medlemsstat, och därmed säkerställer den europeiska ekonomins allmänna konkurrenskraft och motståndskraft.

Sektorsspecifika bidrag till rapporten om den ekonomiska politiken för euroområdet

Sysselsättnings- och socialpolitik

32.  Europaparlamentet anser att det krävs fortsatta insatser för att uppnå en balans mellan de ekonomiska och sociala dimensionerna av den europeiska planeringsterminen och för att främja socialt och ekonomiskt väl avvägda strukturreformer som minskar ojämlikheten och främjar anständiga arbetstillfällen som leder till kvalitetsjobb, hållbar tillväxt och sociala investeringar. Parlamentet är positivt till att utnyttja den sociala resultattavlan inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet efterlyser större fokus på strukturella obalanser på arbetsmarknaden i de landsspecifika rekommendationerna.

33.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att de tre nya huvudindikatorerna på sysselsättningsområdet ska ses som lika viktiga som befintliga ekonomiska indikatorer, så att man kan säkerställa bättre analys av interna obalanser och förbättrad effektivitet i strukturreformerna. Parlamentet föreslår att man ska införa ett icke-bestraffande förfarande för sociala obalanser i utformningen av de landspecifika rekommendationerna, så att man förhindrar en kapplöpning mot botten när det gäller sociala normer, och att detta förfarande ska bygga på en effektiv användning av sociala indikatorer och sysselsättningsindikatorer inom ramen för makroekonomisk övervakning. Parlamentet noterar att ojämlikheten har blivit större i cirka tio medlemsstater och är en av de viktigaste socioekonomiska utmaningarna i EU(14).

34.  Europaparlamentet framhåller att socialt ansvarsfulla reformer måste bygga på solidaritet, integration och social rättvisa. Parlamentet understryker att reformerna även bör ta hänsyn till fortsatt stöd till social och ekonomisk återhämtning, skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, främja social och territoriell sammanhållning, skydda sårbara grupper och förbättra levnadsstandarden för alla medborgare.

35.  Europaparlamentet anser att den europeiska planeringsterminsprocessen bör bidra till att hantera inte bara de befintliga sociala utmaningarna, utan också de kommande, och på så sätt garantera en effektivare ekonomi och en union med bättre social sammanhållning. Parlamentet framhäver i detta avseende behovet av att utvärdera EU-politikens sociala verkningar.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillräcklig finansiering för att bekämpa ungdomsarbetslösheten som fortfarande är oacceptabelt hög i EU och att fortsätta ungdomssysselsättningsinitiativet även under perioden efter den nuvarande fleråriga budgetramen, samtidigt som man förbättrar dess funktion och genomförande och tar hänsyn till de senaste rönen i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om ungdomssysselsättning och användningen av sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra revisionsrättens rekommendationer och att säkerställa att ungdomsgarantin är fullt tillgänglig. Parlamentet beklagar budgetöverföringarna från Europeiska socialfonden (ESF), inklusive ungdomssysselsättningsinitiativet, till den europeiska solidaritetskåren, som i stället bör finansieras av alla finansiella medel som är tillgängliga enligt den gällande förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet framhåller behovet av en kvalitativ och kvantitativ utvärdering av den sysselsättning som skapas. Parlamentet betonar att EU-finansiering inte bör användas för att ersätta nationella sociala trygghetsförmåner.

37.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av ungdomsgarantin bör förstärkas på nationell, regional och lokal nivå, och betonar hur viktig denna garanti är för övergången från skolans värld till arbetslivet. Parlamentet påpekar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt unga kvinnor och flickor som kan möta könsrelaterade hinder för att få ett anställningserbjudande av god kvalitet, fortsatt utbildning eller en praktikplats. Parlamentet framhåller att man måste se till att ungdomsgarantin når ut till sådana ungdomar som står inför flerfaldig utestängning och extrem fattigdom.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra de förslag som framgår av rådets rekommendation av den 15 februari 2016 om långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden(15).

39.  Europaparlamentet anser att omfattningen, effektiviteten och ändamålsenligheten av verksamma och hållbara arbetsmarknadsstrategier bör ökas med riktig och adekvat finansiering med fokus på miljö-, arbetsgivar-, arbetstagar-, hälso- och konsumentskydd. Parlamentet anser att fenomenet med fattigdom bland förvärvsarbetande måste hanteras.

40.  Europaparlamentet beklagar att den sociala ekonomin har förbisetts av kommissionen i paketet med bedömningar/rekommendationer. Parlamentet betonar att denna sektor omfattar två miljoner företag med över 14 miljoner anställda och att den bidrar till att målen för 2020 uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge sociala företag större erkännande och högre profil genom en europeisk åtgärdsplan för den sociala ekonomin. Parlamentet anser att denna brist på erkännande gör det svårare för dem att få tillgång till finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till en europeisk stadga för föreningar, stiftelser och ömsesidiga bolag.

41.  Europaparlamentet påminner om behovet av att stödja och förbättra dialogen mellan arbetsmarknadens parter, kollektivförhandlingar och arbetstagarnas ställning i lönebildningen, som spelar en avgörande roll för att uppnå arbetsvillkor på hög nivå. Parlamentet understryker att arbetsrätten och höga sociala standarder spelar en avgörande roll för den sociala marknadsekonomin, inkomststöd och uppmuntran till investeringar i kapacitet. Parlamentet betonar att all EU-lagstiftning måste respektera fackliga rättigheter och friheter, vara förenliga med kollektivavtal i linje med medlemsstaternas praxis och upprätthålla likabehandling i arbetslivet.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bygga vidare på parlamentets resolution genom att lägga fram ambitiösa förslag för en stark europeisk pelare för sociala rättigheter och genom att fullständigt sträva efter att uppnå fördragens sociala mål för att förbättra levnads- och arbetsvillkoren och skapa goda möjligheter för alla.

43.  Europaparlamentet varnar för den minskande löneandelen i EU, de allt större löne- och inkomstskillnaderna och den växande fattigdomen bland förvärvsarbetande. Parlamentet påminner om att både FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och ILO:s stadgar från 1919 erkänner arbetstagarnas behov av att kunna försörja sig på sin lön, och om att enligt alla förklaringar om mänskliga rättigheter bör man kunna försörja en familj på sin lön.

44.  Europaparlamentet betonar att en arbetstagare måste kunna tillgodose sina och sin familjs behov med sin lön, och att alla arbetstagare i Europeiska unionen bör ha en levnadslön som inte bara täcker basbehov såsom mat, boende och kläder utan också räcker till hälso- och sjukvård, utbildning, transport, fritid och ett visst sparande som kan användas för oförutsedda händelser, t.ex. sjukdomar och olyckor. Parlamentet betonar att detta är den rimliga levnadsstandard som arbetstagare och deras familjer i EU bör kunna uppnå med en levnadslön.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur man kan fastställa vad en levnadslön skulle kunna omfatta och hur den bör beräknas, i syfte att fastställa ett referensverktyg för arbetsmarknadens parter och bidra till att utbyta bästa praxis på detta område.

46.  Europaparlamentet erinrar om att anständiga löner är viktiga inte bara för den sociala sammanhållningen utan även för att bibehålla en stark ekonomi och en produktiv arbetskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att höja kvaliteten i arbetet och minska lönespridningen.

47.  Europaparlamentet påpekar det fortsatta behovet av en samordning på EU-nivå av socialförsäkringssystemen, där förvaltningsansvaret ligger hos medlemsstaterna. Parlamentet betonar att garantin för socialförsäkringssystemens hållbarhet måste ha absolut prioritet, eftersom de utgör en grundpelare i den europeiska sociala modellen. Parlamentet betonar att tillräckliga och hållbara pensioner är en universell rättighet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillräckliga och hållbara pensioner i ljuset av fortsatta demografiska förändringar. Parlamentet understryker att pensionssystemen bör säkerställa en tillräcklig pensionsinkomst som ligger över fattigdomsgränsen och som låter pensionärerna behålla en godtagbar levnadsstandard. Parlamentet anser att det bästa sättet att säkerställa hållbara, trygga och tillräckliga pensioner för kvinnor och män är att öka den allmänna sysselsättningsgraden och antalet anständiga arbetstillfällen för alla åldrar och att förbättra arbets- och anställningsvillkoren. Parlamentet påpekar att pensionsskillnaderna mellan könen fortfarande är betydande och har negativa sociala och ekonomiska konsekvenser. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att kvinnor integreras på arbetsmarknaden och andra lämpliga åtgärder för att bekämpa löneskillnader mellan könen och fattigdom bland äldre. Parlamentet anser att reformer av pensionssystemen och pensionsåldern särskilt bör återspegla tendenser på arbetsmarknaden, födelsetal, hälsoläget och välståndet, arbetsförhållanden och försörjningskvoten.

48.  Europaparlamentet anser att dessa reformer också måste beakta situationen för de miljontals arbetstagare i Europa, framför allt kvinnor och unga samt egenföretagare, som har osäkra anställningar och perioder med ofrivillig arbetslöshet och reducerade arbetstider.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att särskilt uppmärksamma förbättringen av barnomsorgen och arrangemang med flexibla arbetstider, behov hos äldre män och kvinnor och andra personer i beroendeställning med avseende på långtidsvård.

50.  Europaparlamentet framhåller att otillräckliga och dåligt fokuserade investeringar i kompetensutveckling och livslångt lärande, särskilt digital kompetens och programmering och annan kompetens som behövs inom tillväxtsektorer, såsom den gröna ekonomin, kan undergräva unionens konkurrensställning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett bättre utbyte av kunskap, bästa praxis och samarbete på EU-nivå, i syfte att hjälpa till att främja kompetensutvecklingen genom uppdatering av kvalifikationer och motsvarande utbildning, utbildningsprogram och läroplaner. Parlamentet noterar hur viktigt det är med kunskaper och färdigheter som förvärvats i icke-formella och informella lärandemiljöer. Parlamentet betonar därför vikten av att skapa ett valideringssystem för icke-formella och informella kunskapsformer, särskilt sådana som erhållits genom frivilligarbete.

51.  Europaparlamentet anser att bättre kompetensmatchning och förbättrat ömsesidigt erkännande av kvalifikationer är nödvändigt för att komma till rätta med kompetensbrist och kompetensglapp. Parlamentet framhåller den roll som yrkes- och lärlingsutbildning kan spela i detta sammanhang. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla ett alleuropeiskt verktyg för att förutse kompetensbehoven, inklusive den kompetens som behövs inom tillväxtsektorerna. Parlamentet anser att samtliga berörda parter på arbetsmarknaden måste vara starkt engagerade på alla nivåer för att förutse framtida kompetensbehov.

52.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att införa alla lämpliga mekanismer för ökad rörlighet bland ungdomar, inklusive lärlingsutbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja lärlingsutbildningar och att till fullo använda de medel inom ramen för Erasmus+ som står till förfogande för lärlingar för att garantera lärlingsutbildningens kvalitet och dragningskraft. Parlamentet efterlyser ett bättre genomförande av Eures-förordningen. Parlamentet framhåller att ett bättre samarbete mellan offentliga förvaltningar och berörda parter på lokal nivå och bättre samverkansvinster mellan förvaltningar på olika nivåer, skulle få programmen att nå ut till fler och ge dem större effekt.

53.  Europaparlamentet anser att tillgången till och kvaliteten på utbildning bör förbättras. Parlamentet påminner om att medlemsstaternas roll är att garantera tillgång till högkvalitativ utbildning till ett överkomligt pris, oavsett arbetsmarknadens behov i hela EU. Parlamentet konstaterar att många medlemsstater måste göra mer för att utbilda sin arbetskraft, bland annat erbjuda möjlighet till vuxenutbildning och yrkesutbildning. Parlamentet betonar särskilt livslångt lärande, även för kvinnor, eftersom det ger möjlighet till omskolning på den ständigt föränderliga arbetsmarknaden. Parlamentet efterlyser ytterligare målinriktat främjande av insatserna som riktar sig mot flickor inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, för att ta itu med befintliga utbildningsstereotyper och bekämpa långvariga klyftor mellan könen i fråga om sysselsättning, löner och pensioner.

54.  Europaparlamentet betonar att man måste investera i människor på ett så tidigt stadium av deras liv som möjligt för att man ska kunna minska ojämlikheter och främja social delaktighet i tidiga år. Parlamentet efterlyser därför tillgång till högkvalitativa och överkomligt prissatta tjänster inom förskoleverksamhet och barnomsorg för alla barn i samtliga medlemsstater. Parlamentet betonar också vikten av att bekämpa stereotyper från den yngsta skolåldern genom att främja jämställdhet på alla utbildningsnivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut genomföra rekommendationen om att investera i barnens framtid och att noggrant övervaka de framsteg som görs. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och införa initiativ, t.ex. en barngaranti, som sätter barnen i centrum för befintliga åtgärder för att bekämpa fattigdom.

55.  Europaparlamentet understryker den tendens till djupgående framtida förändringar av arbetsmarknaden som är ett resultat av utvecklingen av artificiell intelligens. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utveckla verktyg och samarbetsinitiativ som involverar arbetsmarknadens parter för att stärka kompetensen inom denna sektor genom inledande, grundläggande och fortlöpande utbildning.

56.  Europaparlamentet efterlyser att man i detta syfte och som ett sätt att uppnå en balans mellan arbete och privatliv överväger åtgärder för flexibilitet, bland annat distansarbete och flexibel arbetstid, i samråd med arbetsmarknadens parter.

57.  Europaparlamentet framhäver vikten av att investera i humankapital, som utgör en drivkraft för utveckling, konkurrenskraft och tillväxt.

58.  Europaparlamentet betonar att en bättre balans mellan arbete och privatliv och en större jämställdhet är nödvändig för att stödja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet understryker att nyckeln till kvinnors ekonomiska egenmakt är att omvandla och anpassa arbetsmarknaden och välfärdssystemen så att hänsyn tas till kvinnors livscykler.

59.  Europaparlamentet välkomnar förslaget till direktiv om balans mellan arbete och privatliv som ett positivt första steg framåt för att säkerställa förenlighet mellan arbets- och privatliv för de män och kvinnor som tar hand om sina barn och andra anhöriga, och om att öka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden. Parlamentet insisterar på att det är viktigt att säkra lämpliga ersättningar och starka sociala trygghetssystem för att uppnå dessa mål.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram förändringspolitik och investera i medvetandehöjande kampanjer för att undanröja könsstereotyper och främja en mer jämställd fördelning av omsorgs- och hushållsrelaterade arbetsuppgifter och att även fokusera på männens rätt till och behov av att åta sig omsorgsansvar utan att bli stigmatiserade eller bestraffade.

61.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta proaktiva åtgärder och lämpliga investeringar som är skräddarsydda och utformade för att hjälpa kvinnor och män att komma in på, återvända till och stanna kvar på arbetsmarknaden efter perioder av familje- och omsorgsrelaterade typer av ledighet, med hållbara anställningar och arbetstillfällen av hög kvalitet, i linje med artikel 27 i den europeiska sociala stadgan.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra skyddet mot diskriminering och olaglig uppsägning som rör balansen mellan arbete och privatliv. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen och medlemsstaterna att föreslå politiska strategier som förbättrar genomförandet av åtgärder mot diskriminering på arbetsplatsen, däribland att höja medvetenheten om den lagliga rätten till likabehandling genom informationskampanjer, genom att vända på bevisbördan och ge de nationella jämlikhetsorganen befogenhet att på eget initiativ genomföra formella utredningar i frågor om likabehandling samt att bistå potentiella offer för diskriminering.

63.  Europaparlamentet understryker att integreringen av långtidsarbetslösa med hjälp av individuellt anpassade metoder är oerhört viktig för kampen mot fattigdom och social utestängning och kommer i slutändan att bidra till de nationella sociala trygghetssystemens hållbarhet. Parlamentet anser att en sådan integrering är nödvändig, mot bakgrund av dessa medborgares sociala situation och deras behov i fråga om tillräckliga inkomster, adekvata bostäder, kollektivtrafik, hälso- och sjukvård och barnomsorg. Parlamentet betonar behovet av en bättre övervakning på europeisk nivå av den politik som genomförs på nationell nivå.

64.  Europaparlamentet betonar vikten av förståelse för nya former av sysselsättning och arbete och vikten av att samla in jämförbara uppgifter om denna fråga för att öka arbetsmarknadslagstiftningens effektivitet och i slutändan öka sysselsättningen och den hållbara tillväxten.

65.  Europaparlamentet vill se en integrerad fattigdomsbekämpningsstrategi för att nå Europa 2020-strategins fattigdomsmål. Parlamentet understryker den roll som medlemsstaternas system för minimiinkomst har för att minska fattigdomen, särskilt om de förenas med åtgärder för social integration med medverkan av de berörda. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta för att gradvis inrätta minimiinkomstsystem som inte bara är lämpliga utan som också säkerställer tillräcklig täckning och spridning. Parlamentet anser att en adekvat minimiinkomst är en inkomst som är oumbärlig för att leva ett liv i värdighet och för att fullt ut kunna delta i samhället under hela livet. Parlamentet påpekar att för att minimiinkomsten ska vara tillräcklig måste den ligga över fattigdomsgränsen för att uppfylla människors grundläggande behov, inklusive icke-monetära aspekter, t.ex. tillgång till utbildning och livslångt lärande, anständigt boende, kvalitetssjukvård, sociala aktiviteter och medborgardeltagande.

66.  Europaparlamentet efterlyser effektivare, riktad och noggrannare övervakning av användningen av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) av nationella, regionala och lokala myndigheter för att främja investeringar i sociala tjänster, sjukvårds-, utbildnings- och arbetsförmedlingstjänster av hög kvalitet samt för att ta itu med energifattigdom, ökade levnadskostnader, social utestängning, bostadsbrist och bostadsbeståndets otillräckliga kvalitet.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna att upprätta särskilda investeringsprogram för de regioner där arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten överstiger 30 %.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att ägna nästa vårmöte åt sociala investeringar i de sektorer där det finns starka belägg för att det främjar social och ekonomisk avkastning (t.ex. utbildning i vård och omsorg, grundskola och gymnasieutbildning, fortbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik, prisvärda och subventionerade boenden och sjukvård).

69.  Europaparlamentet efterlyser en agenda där Europaparlamentets ståndpunkt ges ökat värde och beaktas innan rådet fattar sitt beslut. Parlamentet rekommenderar att rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) ges en förstärkt roll i den europeiska planeringsterminen.

70.  Europaparlamentet efterlyser kompletterande gemensamma insatser för att förbättra integrationen av migranter och personer med migrantbakgrund på arbetsmarknaden.

Regionalpolitik

71.  Europaparlamentet välkomnar att finansieringen inom sammanhållningspolitiken motsvarar 454 miljarder euro i löpande priser för perioden 2014–2020. Parlamentet betonar emellertid att EU:s sammanhållningspolitik inte enbart är ett instrument utan en långsiktig strukturpolitik som syftar till att minska skillnaderna i utvecklingen i olika regioner och främja investeringar, sysselsättning, konkurrenskraft, hållbar utveckling och tillväxt, och att den är en av de viktigaste och mest omfattande strategierna för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i alla medlemsstater, utan att göra någon åtskillnad mellan dem inom och dem utanför euroområdet. Parlamentet påminner om att EU-28:s budget är 50 gånger mindre än de totala offentliga utgifterna för EU-28 och att den uppgår till ca 1 % av BNP för EU-28. Parlamentet betonar därför att synergieffekter bör skapas mellan EU:s budget och medlemsstaternas budgetar, politiska prioriteringar och åtgärder och projekt som syftar till att uppfylla EU:s mål, samtidigt som en balans upprätthålls mellan de ekonomiska och sociala dimensionerna i EU:s politiska ram. Parlamentet påpekar att krav på medfinansiering inom ramen för ESI-fonderna är en viktig mekanism för att skapa synergieffekter. Parlamentet anser att enigheten kring EU:s budget bör bevaras. Parlamentet välkomnar de åtgärder som infördes under den nuvarande programperioden för att bättre anpassa sammanhållningspolitiken till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

o
o   o

72.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlamentet och Europeiska centralbanken.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0038.
(2) EUT C 92, 24.3.2017, s. 1
(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
(7) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(8) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
(9) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(10) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(11) Employment and Social Developments in Europe, Annual Review 2017 (Sysselsättning och social utveckling i EU, årsrapport) 2017, s. 11.
(12) Ibid., s. 46.
(13) Eurofounds rapport om ungdomsarbetslöshet.
(14) Employment and Social Developments in Europe, Annual Review 2017, (Sysselsättning och social utveckling i EU, årsrapport) 2017, s. 47.
(15) EUT C 67, 20.2.2016, s. 1.

Rättsligt meddelande