Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2193(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0312/2017

Ingivna texter :

A8-0312/2017

Debatter :

PV 25/10/2017 - 15
CRE 25/10/2017 - 15

Omröstningar :

PV 26/10/2017 - 10.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0420

Antagna texter
PDF 262kWORD 50k
Torsdagen den 26 oktober 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Förhandlingsmandat för handelsförhandlingar med Nya Zeeland
P8_TA(2017)0420A8-0312/2017

Europaparlamentets resolution av den 26 oktober 2017 med parlamentets rekommendation till rådet om det föreslagna förhandlingsmandatet för handelsförhandlingarna med Nya Zeeland (2017/2193(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 29 oktober 2015 från kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, Europeiska rådets ordförande, Donald Tusk, och Nya Zeelands premiärminister, John Key,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 21 september 2007 om förbindelser och samarbete mellan EU och Nya Zeeland och av partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan EU och Nya Zeeland, som undertecknades den 5 oktober 2016,

–  med beaktande av kommissionens handelspaket, som offentliggjordes den 14 september 2017, där kommissionen åtog sig att offentliggöra alla framtida mandat för handelsförhandlingar,

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om samarbete och ömsesidigt administrativt bistånd i tullfrågor, som undertecknades den 3 juli 2017,

–  med beaktande av andra bilaterala avtal mellan EU och Nya Zeeland, i synnerhet avtalet om sanitära åtgärder som tillämpas inom handeln med levande djur och animaliska produkter och avtalet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning om överensstämmelse,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionen av den 25 februari 2016 om inledande av förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland(1), och av sin lagstiftningsresolution av den 12 september 2012 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Nya Zeeland om ändring av avtalet om ömsesidigt erkännande(2),

–  med beaktande av kommunikén i samband med mötet mellan G20-ländernas stats- och regeringschefer i Brisbane den 15–16 november 2014,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 25 mars 2014 från ordförande Van Rompuy, ordförande Barroso och premiärminister Key om att fördjupa partnerskapet mellan Nya Zeeland och Europeiska unionen,

–  med beaktande av yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 från Europeiska unionens domstol (domstolen) över EU:s befogenhet att underteckna och ingå frihandelsavtalet med Singapore(3),

–  med beaktande av kommissionens studie av den 15 november 2016 av de kumulativa effekterna av framtida handelsavtal för EU:s jordbruk, som offentliggjorts av kommissionen,

–  med beaktande av förslaget till betänkande från parlamentets utskott för internationell handel om en digital handelsstrategi (2017/2065(INI)),

–  med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 108.3 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0312/2017), och av följande skäl:

A.  EU och Nya Zeeland arbetar tillsammans för att hantera gemensamma utmaningar inom ett stort antal områden och samarbetar i ett antal internationella forum, bland annat om handelspolitiska frågor på multilateral nivå.

B.  År 2015 var EU Nya Zeelands näst största handelspartner inom varuhandeln efter Australien. Handeln med varor mellan EU och Nya Zeeland uppgick till 8,1 miljarder euro och handeln med tjänster till 4,3 miljarder euro.

C.  EU:s stock av direktinvesteringar i Nya Zeeland uppgick 2015 till nästan 10 miljarder euro.

D.  Nya Zeeland är part i avtalet om offentlig upphandling.

E.  EU avslutade förhandlingarna om partnerskapsavtalet om förbindelser och samarbete mellan EU och Nya Zeeland den 30 juli 2014.

F.  Den europeiska jordbrukssektorn och vissa jordbruksprodukter såsom nöt- och fårkött, mejeriprodukter, spannmål och socker – däribland speciella sockerarter – är särskilt känsliga frågor vid dessa förhandlingar.

G.  Nya Zeeland är världens största exportör av smör och den näst största exportören av mjölkpulver, och har också en stor andel av världsmarknaden för export av andra mejeriprodukter samt av nöt- och fårkött.

H.  EU och Nya Zeeland deltar i plurilaterala förhandlingar för att ytterligare liberalisera handeln med ”gröna varor” (avtalet om miljöanpassade varor) och handeln med tjänster (avtalet om handel med tjänster).

I.  EU anser att skyddet av personuppgifter i Nya Zeeland är tillfredsställande.

J.  Nya Zeeland är part i de avslutade förhandlingarna om Stillahavspartnerskapet (TPP), vars framtid fortfarande är osäker, och i de pågående förhandlingarna om ett regionalt omfattande ekonomiskt partnerskap (RCEP) i Östasien, som förenar dess viktigaste handelspartner. Nya Zeeland har ett frihandelsavtal med Kina sedan 2008.

K.  Nya Zeeland gjorde betydande åtaganden inom ramen för TTP om att främja ett långsiktigt bevarande av vissa arter och ta itu med den olagliga handeln med vilda djur och växter genom förstärkta bevarandeåtgärder, och fastställde också krav på en effektiv efterlevnad av miljöskyddsreglerna och ett stärkt regionalt samarbete. Dessa åtaganden bör användas som riktmärke för frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland.

L.  Nya Zeeland är en av EU:s äldsta och närmaste partner. Landet har samma värderingar och verkar för att främja välstånd och säkerhet inom ramen för ett globalt regelbaserat system.

M.  Nya Zeeland har ratificerat och genomfört de viktigaste internationella konventionerna om mänskliga, sociala och arbetsrelaterade rättigheter och om miljöskydd, och respekterar till fullo rättsstatsprincipen.

N.  Nya Zeeland är en av endast sex WTO-medlemmar som fortfarande varken har förmånstillträde till EU-marknaden eller förhandlar om att få det.

O.  Efter det gemensamma uttalandet av den 29 oktober 2015 inleddes ett sonderingsförfarande för att undersöka genomförbarheten i och den gemensamma ambitionen att inleda av förhandlingar om ett frihandelsavtal mellan EU och Nya Zeeland. Detta sonderingsförfarande har nu slutförts.

P.  Europaparlamentet måste besluta huruvida det ska godkänna det potentiella frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland.

Strategisk, politisk och ekonomisk bakgrund

1.  Europaparlamentet understryker betydelsen av fördjupade förbindelser mellan EU och Asien/Stillahavsområdet, bland annat, för att främja den ekonomiska tillväxten i Europa, och betonar att detta återspeglas i EU:s handelspolitik. Parlamentet bekräftar att Nya Zeeland utgör en central del i denna strategi och att en utvidgning och fördjupning av handelsförbindelserna kan bidra till att uppfylla detta mål.

2.  Europaparlamentet lovordar Nya Zeeland för landets starka och konsekventa engagemang för den multilaterala handelsagendan.

3.  Europaparlamentet anser att den fulla potentialen i EU:s bilaterala och regionala samarbetsstrategier endast kan utnyttjas om man bedriver en regel- och värdebaserad handel, och parlamentet menar att ingåendet av ett ambitiöst, välavvägt och rättvist frihandelsavtal av hög kvalitet med Nya Zeeland, i en anda av ömsesidighet och gemensamma fördelar, som emellertid inte på några villkor får undergräva ambitionen att uppnå framsteg på det multilaterala planet eller genomförandet av redan ingångna multilaterala och bilaterala avtal, är en central del i dessa strategier. Parlamentet anser att ett fördjupat bilateralt samarbete kan fungera som ett steg i riktning mot ytterligare multilateralt och plurilateralt samarbete.

4.  Europaparlamentet anser att förhandlingarna om ett modernt, djupgående, ambitiöst, välavvägt och omfattande frihandelsavtal är ett lämpligt sätt att fördjupa det bilaterala partnerskapet och ytterligare förstärka de befintliga, redan fullt utvecklade bilaterala handels- och investeringsförbindelserna. Parlamentet anser att dessa förhandlingar skulle kunna fungera som en modell för en ny generation av frihandelsavtal, och betonar att det är viktigt att ytterligare höja ambitionsnivån i syfte att skjuta fram gränserna för vad ett modernt frihandelsavtal innebär, med beaktande av Nya Zeelands högt utvecklade ekonomi och regelverk.

5.  Europaparlamentet betonar att EU och Nya Zeeland hör till världens föregångare på området för hållbar miljöpolitik, och att de i detta avseende har en möjlighet att förhandla om och genomföra ett kapitel om hållbar utveckling med en mycket hög ambitionsnivå.

6.  Europaparlamentet varnar dels för risken för att avtalets jordbruksföreskrifter kan medföra en allvarlig obalans till EU:s nackdel, dels för frestelsen att använda jordbruket som en bricka i förhandlingsspelet för att säkra ökat tillträde till den nyzeeländska marknaden för industriprodukter och tjänster.

Sonderingsförfarandet

7.  Europaparlamentet noterar att sonderingsförfarandet för EU och Nya Zeeland slutfördes den 7 mars 2017 till både kommissionens och den nyzeeländska regeringens belåtenhet.

8.  Europaparlamentet ser positivt på att kommissionen i god tid slutfört och offentliggjort sin konsekvensbedömning, så att en omfattande bedömning kan göras av eventuella för- och nackdelar med förstärkta handels- och investeringsförbindelser mellan EU och Nya Zeeland, till förmån för båda parters befolkningar och företag, inbegripet de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, med särskilt beaktande av sociala och miljömässiga effekter, inklusive på EU:s arbetsmarknad, och så att man kan förutse och beakta vilka konsekvenser Brexit kan komma att få för handels- och investeringsflödena från Nya Zeeland till EU, särskilt vid utarbetandet av utbytet av erbjudanden och beräkningen av kvoter.

Förhandlingsmandat

9.  Europaparlamentet uppmanar rådet att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om ett handels- och investeringsavtal med Nya Zeeland på grundval av resultatet av sonderingsförfarandet, rekommendationerna i denna resolution, konsekvensbedömningen och tydliga mål.

10.  Europaparlamentet uppmanar rådet att i sitt beslut om antagande av förhandlingsdirektiven till fullo respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, i enlighet med domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att snarast möjligt lägga fram ett förslag om den allmänna framtida strukturen för handelsavtal med beaktande av domstolens yttrande 2/15 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore, och att göra en klar åtskillnad mellan ett avtal om handel och liberalisering av utländska direktinvesteringar, som enbart täcker frågor som omfattas av EU:s exklusiva befogenhet, och ett eventuellt andra avtal som omfattar områden där befogenheten delas med medlemsstaterna. Parlamentet betonar att en sådan åtskillnad skulle få konsekvenser för den parlamentariska ratificeringsprocessen och att dess syfte inte är att kringgå nationella demokratiska processer utan att det snarare är en fråga om demokratisk delegering av befogenheter på grundval av EU:s fördrag. Parlamentet begär att i högre grad få delta i alla pågående och framtida förhandlingar om frihandelsavtal i alla stadier i processen.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, när den lägger fram de slutliga avtalen för undertecknande och ingående, och rådet, när det fattar beslut om undertecknande och ingående, att till fullo respektera fördelningen av befogenheter mellan EU och dess medlemsstater.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra förhandlingarna på ett så transparent sätt som möjligt, utan att undergräva EU:s förhandlingsposition, genom att garantera åtminstone samma nivå av transparens och offentliga samråd som vid förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar med USA genom att hålla en konstant dialog med arbetsmarknadens parter och civilsamhället, och att till fullo respektera bästa praxis från andra förhandlingar. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att offentliggöra alla sina rekommendationer till förhandlingsdirektiv för handelsavtal, och anser att detta är ett positivt exempel. Parlamentet uppmanar med kraft rådet att följa kommissionens exempel och offentliggöra förhandlingsdirektiven så snart de har antagits.

14.  Europaparlamentet betonar att ett frihandelsavtal måste förbättra marknadstillträdet och främja handel, skapa anständiga arbetstillfällen, säkerställa jämställdhet till gagn för människor i båda länder, främja hållbar utveckling, upprätthålla EU:s standarder, skydda tjänster av allmänt intresse och respektera demokratiska förfaranden, och samtidigt öka EU:s exportmöjligheter.

15.  Europaparlamentet betonar att ett ambitiöst avtal på ett meningsfullt sätt måste behandla investeringar, handel med varor och tjänster (på grundval av färska rekommendationer från Europaparlamentet avseende förbehåll för politiskt handlingsutrymme och känsliga sektorer), tullar och förenklade handelsförfaranden, digitalisering, e-handel och uppgiftsskydd, teknisk forskning och stöd för innovation, offentlig upphandling, energi, statsägda företag, konkurrens, hållbar utveckling, regleringsmässiga frågor såsom sanitära och fytosanitära standarder av hög kvalitet och andra normer för jordbruks- och livsmedelsprodukter, utan att försvaga EU:s höga standarder, stabila och genomförbara åtaganden om arbetsnormer och miljöstandarder samt bekämpningen av skatteundandragande och korruption, och fortsatt vara begränsat till EU:s exklusiva befogenheter, samtidigt som särskild uppmärksamhet ägnas åt mikroföretagens och de små och medelstora företagens behov.

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet att uttryckligen erkänna den andra partens skyldigheter gentemot urbefolkningar.

17.  Europaparlamentet understryker att EU är världsledande när det gäller att främja regleringen av djurskydd, och eftersom frihandelsavtalet mellan EU och Nya Zeeland kommer att påverka miljontals produktionsdjur måste kommissionen se till att parterna gör kraftfulla åtaganden om att förbättra skyddet av produktionsdjur och öka deras välbefinnande.

18.  Europaparlamentet betonar att olaglig handel med vilda djur och växter har betydande miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenser, och att ett ambitiöst avtal måste främja bevarandet av alla vilda arter och deras livsmiljöer och kraftfullt bekämpa olaglig fångst och insamling av, handel med och omlastning av vilda djur och växter.

19.  Europaparlamentet betonar att otillräcklig fiskeriförvaltning och olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske) kan få betydande negativa effekter för handel, utveckling och miljö, och att parterna måste göra betydande åtaganden om att skydda hajar, rockor, sköldpaddor och havsdäggdjur samt förhindra överfiske, överkapacitet, och IUU-fiske.

20.  Europaparlamentet betonar att om ett frihandelsavtal ska bli verkligt fördelaktigt för EU:s ekonomi så bör följande aspekter ingå i förhandlingsdirektiven:

   a) Liberalisering av handel med varor och tjänster och verkliga möjligheter till marknadstillträde för båda parter till den andra partens marknad för varor och tjänster genom undanröjande av rättsliga hinder, samtidigt som det säkerställs att inget i avtalet hindrar parterna från att på ett proportionellt sätt vidta regleringsåtgärder i syfte att uppnå legitima politiska mål. Avtalet får (i) inte hindra parterna från att utforma, reglera, tillhandahålla och stödja tjänster av allmänt intresse, och måste innehålla uttryckliga föreskrifter om detta, (ii) inte heller ålägga regeringar att privatisera tjänster eller hindra dem från att bredda det urval av tjänster som de tillhandahåller allmänheten, (iii) inte hindra regeringar från att återföra till offentlig kontroll det som regeringar tidigare har valt att privatisera, exempelvis vatten, utbildning, hälso- och sjukvård samt sociala tjänster, eller sänka de höga hälso-, livsmedels-, konsument-, miljö-, arbets- och säkerhetsstandarderna i EU eller begränsa offentlig finansiering av konst och kultur, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster, såsom har varit fallet med tidigare handelsavtal. Åtaganden bör göras med utgångspunkt i det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats). Parlamentet betonar i detta sammanhang att de normer som de europeiska producenterna ska följa måste bevaras.
   b) Om avtalet kan komma att innehålla ett kapitel om nationell lagstiftning ska förhandlarna inte inkludera några nödvändighetstester.
   c) Åtaganden om antidumpnings- och utjämningsåtgärder som går utöver WTO:s regler på detta område och som eventuellt inte behöver tillämpas om tillräckliga gemensamma konkurrensnormer och samarbete har införts.
   d) En minskning av onödiga icke-tariffära handelshinder och en förstärkning och utvidgning av dialoger på området för lagstiftningssamarbete på frivillig basis, när detta är praktiskt och till ömsesidig nytta, dock utan att parternas möjlighet att bedriva sin rättsliga, lagstiftande och politiska verksamhet begränsas, eftersom regleringssamarbetet måste syfta till att gagna styrningen av den globala ekonomin genom ökad konvergens och större samarbete avseende internationella standarder och regleringsmässig harmonisering, exempelvis genom antagande och genomförande av de standarder som har fastställts av FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece), samtidigt som högsta nivå av konsumentskydd (t.ex. livsmedelssäkerhet), miljöskydd (t.ex. djurens hälsa och välbefinnande, växtskydd) samt socialt och arbetsrättsligt skydd säkerställs.
   e) Avsevärda koncessioner på området för offentlig upphandling på alla förvaltningsnivåer, inklusive i statsägda företag och företag med särskilda eller exklusiva rättigheter som garanterar marknadstillträde för europeiska företag i strategiska sektorer och samma grad av öppenhet som på EU:s marknader för offentlig upphandling, eftersom förenklade förfaranden och insyn för anbudsgivare, inklusive anbudsgivare från andra länder, också kan vara effektiva verktyg för att förhindra korruption och främja integritet i den offentliga förvaltningen samtidigt som det ger skattebetalarna valuta för pengarna i fråga om leveranskvalitet, effektivitet, ändamålsenlighet och redovisningsskyldighet. Garantier för att ekologiska och sociala kriterier tillämpas vid kontraktstilldelningen i offentlig upphandling.
   f) Ett separat kapitel som beaktar mikroföretags och små och medelstora företags behov och intressen när det gäller marknadstillträdesfrågor, inbegripet, men inte begränsat till, mer kompatibla tekniska standarder och förenklade tullförfaranden, i syfte att skapa konkreta affärsmöjligheter och främja dessa företags internationalisering.
   g) Med tanke på domstolens yttrande 2/15 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore, i vilket det anges att handel och hållbar utveckling hör till EU:s exklusiva befogenhet och att hållbar utveckling utgör en central del av EU:s gemensamma handelspolitik, är ett robust och ambitiöst kapitel om hållbar utveckling en oumbärlig del av ett eventuellt avtal. Bestämmelser om effektiva verktyg för dialog, övervakning och samarbete, inklusive bindande och verkställbara bestämmelser som är underställda lämpliga och effektiva tvistlösningsmekanismer och som bland olika verkställningsmetoder möjliggör en sanktionsbaserad mekanism, samtidigt som ett lämpligt deltagande från arbetsmarknadens parter och civilsamhället och ett nära samarbete med experter från relevanta multilaterala organisationer möjliggörs. Bestämmelser i kapitlet som avser de arbetsrättsliga och miljömässiga aspekterna av handel och betydelsen av en hållbar utveckling i en handels- och investeringskontext, med bestämmelser som främjar en anslutning till och ett effektivt genomförande av relevanta internationellt överenskomna principer och regler, såsom grundläggande arbetsnormer, ILO:s fyra grundläggande konventioner och multilaterala miljöavtal, inbegripet de som rör klimatförändringar.
   h) Kravet på parterna att främja företagens sociala ansvar (CSR), inbegripet med avseende på internationellt erkända instrument, och användningen av OECD:s sektorsvisa riktlinjer och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter.
   i) Övergripande bestämmelser om liberalisering av investeringar inom EU:s befogenhet som tar hänsyn till den senaste politiska utvecklingen, exempelvis domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore.
   j) Kraftfulla och genomförbara åtgärder som omfattar erkännande och skydd av immateriella rättigheter, däribland geografiska beteckningar för viner och spritdrycker och andra jordbruks- och livsmedelsprodukter. Förenklade tullförfaranden och enkla och flexibla ursprungsregler som lämpar sig för en komplex värld med globala värdekedjor, inklusive ökad insyn och redovisningsskyldighet inom dem, där man när så är möjligt tillämpar multilaterala ursprungsregler och i andra fall ursprungsregler som inte medför ökade bördor, såsom ändring av undernummer enligt tulltaxan.
   k) Ett balanserat och ambitiöst slutresultat i jordbruks- och fiskerikapitlen som inte kan göra annat än att främja konkurrensen och gynna såväl konsumenter som producenter, om det på lämpligt sätt beaktar samtliga europeiska producenters och konsumenters intressen och respekterar att det finns ett antal känsliga jordbruksprodukter som bör behandlas på lämpligt sätt, till exempel genom tullkvoter eller tilldelade adekvata övergångsperioder, med vederbörlig hänsyn till de kumulativa effekterna av handelsavtal på jordbruket och ett eventuellt uteslutande från förhandlingarna av de känsligaste sektorerna. Inkludering av en användbar, effektiv, lämplig och snabb bilateral skyddsklausul som möjliggör en tillfällig indragning av förmåner om ökad import till följd av ikraftträdandet av handelsavtalet orsakar eller riskerar att allvarligt skada känsliga sektorer.
   l) Ambitiösa bestämmelser som möjliggör ett välfungerande digitalt ekosystem och främjar gränsöverskridande dataflöden, inbegripet principer som exempelvis sund konkurrens och ambitiösa regler för dataöverföring över nationsgränser, i full överensstämmelse med, och utan att det påverkar, EU:s gällande och framtida bestämmelser om dataskydd och skydd av personuppgifter, eftersom dataflöden är avgörande drivkrafter bakom tjänsteekonomin och utgör en central del av de globala värdekedjorna i traditionella tillverkningsföretag, och därför bör omotiverade lokaliseringskrav i möjligaste mån begränsas. Uppgiftsskydd och skydd av personuppgifter är inte handelshinder utan grundläggande rättigheter som slås fast i artikel 39 i EU-fördraget och i artiklarna 7 och 8 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.
   m) Specifika och entydiga bestämmelser om behandlingen av de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT) och de yttersta randområdena för att säkerställa att deras särskilda intressen vederbörligen beaktas vid förhandlingarna.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som ett viktigt inslag i ett balanserat avtal säkerställa skydd med avseende på jordbruksprodukters märkning, spårbarhet och verkliga ursprung i syfte att undvika att ge konsumenterna en falsk eller vilseledande bild.

22.  Europaparlamentet betonar storleksskillnaderna mellan den europeiska inre marknaden och Nya Zeelands marknad, vilket måste beaktas i ett eventuellt frihandelsavtal mellan de två länderna.

Parlamentets roll

23.  Europaparlamentet betonar att som en följd av domstolens yttrande 2/15 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore bör parlamentets roll stärkas i alla faser av EU:s förhandlingar om frihandelsavtal, från antagandet av mandatet till det slutliga ingåendet av avtalet. Parlamentet ser fram emot inledandet av förhandlingarna med Nya Zeeland och kommer att följa dem på nära håll och bidra till ett lyckat resultat. Parlamentet påminner kommissionen om dess skyldighet att omedelbart och fullständigt informera parlamentet under alla förhandlingsfaser (både före och efter förhandlingsrundorna). Parlamentet är redo att undersöka de lagstiftningsproblem som kan uppstå i samband med förhandlingarna och det framtida avtalet utan att det påverkar dess befogenheter som medlagstiftare. Parlamentet bekräftar sitt grundläggande ansvar att företräda EU:s medborgare, och ser fram emot att skapa förutsättningar för inkluderande och öppna diskussioner under förhandlingsprocessen.

24.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet kommer att ombes att ge sitt godkännande till det framtida avtalet, såsom föreskrivs i EUF-fördraget, och att dess ståndpunkt därför vederbörligen bör beaktas i alla skeden. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att begära parlamentets godkännande innan avtalet börjar tillämpas, och att även införliva denna praxis i det interinstitutionella avtalet.

25.  Europaparlamentet påminner om att det kommer att övervaka genomförandet av det framtida avtalet.

o
o   o

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och, för kännedom, till kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Nya Zeelands regering och parlament.

(1) Antagna texter P8_TA(2016)0064.
(2) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 210.
(3) ECLI:EU:C:2017:376.

Rättsligt meddelande