Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2705(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0590/2017

Ingivna texter :

B8-0590/2017

Debatter :

PV 15/11/2017 - 23
CRE 15/11/2017 - 23

Omröstningar :

PV 16/11/2017 - 7.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0450

Antagna texter
PDF 256kWORD 47k
Torsdagen den 16 november 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Granskning av genomförandet av miljöpolitiken
P8_TA(2017)0450B8-0590/2017

Europaparlamentets resolution av den 16 november 2017 om granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik (2017/2705(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 februari 2017 Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017)0063) och de 28 medföljande landrapporterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2016 Förverkliga fördelarna med EU:s miljöpolitik genom en regelbunden granskning av dess genomförande (COM(2016)0316),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser(1) (det sjunde miljöhandlingsprogrammet),

–  med beaktande av FN:s resolution Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs av generalförsamlingen den 25 september 2015 (A/RES/70/1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Nästa steg för en hållbar europeisk framtid – EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 maj 2017 Europeiska planeringsterminen 2017: Landsspecifika rekommendationer (COM(2017)0500),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 december 2015 Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015)0614),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 26 januari 2017 om genomförandet av handlingsplanen för den cirkulära ekonomin (COM(2017)0033),

–  med beaktande av frågorna till rådet (O-000065/2017) – B8-0606/2017) och till kommissionen (O-000066/2017) – B8-0607/2017) om granskningen av EU:s miljöpolitik,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU har en sträng miljölagstiftning, men det svaga och bristfälliga genomförandet av den har länge varit ett problem. Dessa brister i genomförandet är ett hot mot hållbar utveckling, har negativ gränsöverskridande påverkan på miljön och människors hälsa och medför betydande socioekonomiska kostnader. Dessutom undergräver bristerna i genomförandet EU:s trovärdighet.

B.  70 procent av EU:s miljölagstiftning genomförs av regionala och lokala myndigheter.

C.  Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik (nedan kallad granskningen av genomförandet) och de 28 landrapporterna har än en gång visat att genomförandet av miljölagstiftningen i EU inte är enhetligt utan varierar kraftigt både mellan medlemsstaterna och mellan de olika miljöområdena. Det finns dock gemensamma problemområden där genomförandet är dåligt i hela EU, och dessa rör i många fall de största miljörelaterade hälsoriskerna.

D.  Rapporteringen vartannat år är mycket viktig för att visa den verkliga situationen när det gäller genomförandet i medlemsstaterna, men det skulle också vara värdefullt med en regelbunden övervakning.

E.  Granskningen av genomförandet omfattade viktiga delar av EU:s miljölagstiftning, men behöver utvidgas ytterligare för att möjliggöra mer systematiska lösningar på utmaningarna med en hållbar miljöutveckling.

F.  Granskningen av genomförandet bör vara ett sektorsövergripande instrument, genom vilket man kan utvärdera miljöpåverkan på andra områden, till exempel jordbruk, fiske, industri, transport, skogsbruk och regionalpolitik i allmänhet.

G.  Kommissionen bör sträva efter att göra de uppgifter som används för att bedöma medlemsstaternas resultat mer jämförbara. Skillnaderna mellan uppgifter från olika medlemsstater utgör ett avsevärt hinder för deras jämförbarhet och slutligen för själva bedömningen.

H.  Det är viktigt att involvera alla behöriga myndigheter i granskningen av genomförandet, på ett sätt som återspeglar de institutionella förhållandena i medlemsstaterna. Det är särskilt viktigt att betona att i vissa medlemsstater har regioner full behörighet på miljölagstiftningsområdet.

I.  Granskningen av genomförandet är ett verktyg som till fullo kompletterar andra instrument som fokuserar på bättre genomförande, såsom Impel (EU:s nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen) och ”Make it Work”-projektet.

J.  Granskningen av genomförandet bör ses som ett instrument för politisk diskussion, särskilt på ministernivå, och inte bara som ett tekniskt verktyg.

Betydelsen av granskningen av genomförandet och dess kontext

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att införa en granskning av genomförandet och inser dess enorma potential om den ges rätt politisk betydelse och medger fullständig transparens. Parlamentet påpekar att det genom granskningen blir möjligt att sätta problemen med genomförandet högt upp på den politiska dagordningen, som en mekanism för tidig varning för beslutsfattare, och att i slutändan förbättra genomförandet av EU:s miljölagstiftning och miljöpolitik.

2.  Europaparlamentet påminner om att man vid flera tillfällen har velat att kommissionen ska spela en mer proaktiv roll när det gäller att övervaka, vägleda och stödja genomförandet av miljölagstiftningen och miljöpolitiken, t.ex. när det gäller naturvårdsdirektiven. Parlamentet anser att kommissionen bör agera beslutsamt i fall av överträdelse genom att aktivt använda alla lagstiftningsåtgärder som finns till hands.

3.  Europaparlamentet stöder kommissionens sektorsövergripande helhetssyn som inkluderar flera parter, vilken är avgörande för att kunna göra förändringar på fältet. Parlamentet gläder sig över att man i granskningen av genomförandet kartlägger de bakomliggande orsakerna till bristfälligt genomförande och föreslår åtgärder för att ta itu med dessa utmaningar på ett konstruktivt sätt.

4.  Europaparlamentet anser att granskningen av genomförandet bör vara ett av de verktyg som används för att skapa större samstämdhet med målen för hållbar utveckling och för att utvärdera de framsteg som medlemsstaterna och unionen gjort mot att uppnå målen för hållbar utveckling när det gäller miljön. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att ytterligare kartlägga hur genomförandet av EU:s miljölagstiftning också bidrar till att nå relevanta mål för hållbar utveckling och uppfylla specifika indikatorer för målen för hållbar utveckling och medlemsstaternas mål.

5.  Europaparlamentet inser att granskningen av genomförandet också kan fungera som ett förebyggande verktyg och således kan minska antalet överträdelseförfaranden. Parlamentet betonar emellertid att granskningen inte får ersätta eller fördröja ett nödvändigt överträdelseförfarande från kommissionens sida.

Hur kan man förbättra granskningen av genomförandet och uppnå bättre resultat?

6.  Europaparlamentet välkomnar att granskningen av genomförandet omfattar de flesta av de tematiska målen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet beklagar emellertid att viktiga områden som klimatförändringar, energieffektivitetsåtgärder, energibesparingar, kemikalier och industriutsläpp och vissa systemiska och miljömässiga utmaningar med anknytning till energi-, transport-, produkt- och regionalpolitik inte omfattas och uppmanar kommissionen att se till att de tas med i framtida versioner. Parlamentet påpekar att befintliga uppgifter som redan har offentliggjorts av Europeiska miljöbyrån skulle ha möjliggjort åtminstone en preliminär analys av genomförandet av klimatförändringslagstiftning, energieffektivitetsåtgärder och energibesparingar såväl på EU-nivå som på medlemsstatsnivå.

7.  Europaparlamentet beklagar vidare att viktiga frågor såsom hormon- och läkemedelsrester i avfalls-, yt- och grundvatten och konsekvenserna av detta för dricksvattnet, folkhälsan, den biologiska mångfalden och (vatten-)miljön inte ens tas upp, och uppmanar kommissionen att säkerställa att dessa frågor tas med i framtida versioner.

8.  Europaparlamentet framhåller att Agenda 2030 för hållbar utveckling på global nivå och det sjunde miljöhandlingsprogrammet på EU-nivå utgör en ram för progressiv miljöpolitik.

9.  Europaparlamentet anser att en starkare koppling mellan granskningen av genomförandet och den europeiska planeringsterminen skulle gynna konsekvensen i unionens åtgärder.

10.  Europaparlamentet understryker att den begränsade tillgången till uppgifter kan leda till brister i genomförandet och svårigheter att granska genomförandet.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av att harmonisera uppgifterna och rapporteringscyklerna i syfte att underlätta framtida granskningar. Kommissionen uppmanas att öka jämförbarheten och att i framtida granskningar av genomförandet ta med ett särskilt avsnitt där man bedömer kvaliteten i rapporteringen och de uppgifter som medlemsstaterna lämnar enligt de olika direktiven. Parlamentet betonar vikten av säker elektronisk datadelning för att underlätta medlemsstaternas rapportering.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att stödja en kvalitativ bedömning med kvantitativa mål. Parlamentet anser i detta sammanhang att ett bättre samarbete med Europeiska miljöbyrån skulle bidra till utvecklingen av lämpliga indikatorer.

13.  Europaparlamentet betonar att granskningen bör beakta och bedöma alla allvarliga problem och mål i miljöpolitiken som är oförenliga med målen inom andra politikområden, så att brister på överensstämmelser kan belysas och förslag utarbetas för att rätta till dem.

14.  Europaparlamentet anser att det bör finnas mindre utrymme för medlemsstaterna att själva finna lösningar för ett bättre genomförande.

Hur kan man förbättra genomförandet av miljölagstiftningen?

15.  Europaparlamentet betonar att bristfällig integrering av miljöhänsyn i andra politikområden är en av de bakomliggande orsakerna till brister i genomförandet av miljölagstiftningen och miljöpolitiken.

16.  Europaparlamentet understryker att genomförandet av miljölagstiftningen skulle kunna förbättras genom att miljölagstiftningen i högre grad integreras i andra politikområden och genom att försiktighetsprincipen tillämpas fullständigt.

17.  Europaparlamentet anser att bristen på administrativ kapacitet och styrning – som är två av de främsta orsakerna till bristfälligt genomförande – dels beror på att det saknas tillräcklig finansiering, dels på att medlemsstaterna använder de tillgängliga medlen på ett ineffektivt sätt. Medlemsstaterna uppmanas till förbättringar på dessa områden.

18.  Europaparlamentet anser att man, för att garantera goda och starka styrelseformer, förbättrad effektivitet samt partnerskap mellan, och öppenhet i, offentliga myndigheter på alla nivåer, måste ha en tydlig ansvarsfördelning, tillräckliga resurser, kapacitetsuppbyggnad och bättre samordningsmekanismer.

19.  Europaparlamentet anser att medlemsstaternas användning av marknadsinstrument, till exempel skattepolitik som grundar sig på principen ”förorenaren betalar”, är ett effektivt och ändamålsenligt verktyg för att uppnå målet att till fullo genomföra miljöpolitiken.

20.  Europaparlamentet stöder helhjärtat att man i granskningen av genomförandet fäster sådan vikt vid utbytet av bästa praxis och kollegial granskning, och anser att detta skulle kunna hjälpa de medlemsstater som har svårt att genomföra miljölagstiftningen att hitta innovativa lösningar. Parlamentet är i detta sammanhang övertygat om att riktlinjer från kommissionen skulle vara till nytta.

21.  Europaparlamentet anser att granskningen av genomförandet bör innehålla tydliga och stränga tidsfrister fastställda av kommissionen för att garantera medlemsstaternas genomförande av miljölagstiftningen.

22.  Europaparlamentet anser att granskningen av genomförandet också kan användas som ett verktyg för att ge information till allmänheten och därigenom öka medvetenheten, det civila samhällets deltagande och allmänhetens engagemang för och kunskaper om miljöpolitik, vilket är till nytta för medlemsstaterna och medborgarna. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att ta fram en uppsättning åtgärder för att bedöma de framsteg som medlemsstaterna har gjort när det gäller miljöprestanda, bland annat riktmärkning av bästa praxis och rapporter om resultattavlor, som bör uppdateras och offentliggöras regelbundet för att säkerställa att de är tillgängliga för allmänheten.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja säkerställandet av efterlevnaden, bland annat genom att förbättra och intensifiera genomförandet av miljöansvarsdirektivet.

24.  Europaparlamentet betonar att icke-statliga organisationer och allmänheten i stort också kan spela en viktig roll när det gäller att främja bättre genomförande och därmed upprätthålla rättsstatsprincipen om det finns faktisk tillgång till rättslig prövning.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om miljöinspektioner för att påskynda genomförandet av miljölagar och miljönormer.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, i samband med gott styre och säkerställande av efterlevnad, lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag om miniminormer för tillgång till rättslig prövning och föreslå en översyn av Århusförordningen som genomför konventionen när det gäller unionsåtgärder för att beakta den rekommendation som nyligen gavs från Århuskonventionens efterlevnadskommitté.

Medlemsstaternas och EU-institutionernas roll i uppföljningen av granskningen av genomförandet

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och berörda aktörer att snarast delta fullt ut i granskningen av genomförandet. Parlamentet betonar att regionala och lokala myndigheter har en viktig roll. Medlemsstaterna uppmanas att göra dem fullt delaktiga och få dem att engagera sig ytterligare i EU:s nätverk för genomförande och upprätthållande av miljölagstiftningen och att snarast förbättra lokala och regionala experters deltagande för att underlätta utbytet av uppgifter, kunskap och bästa praxis.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra insamlingen av uppgifter och tillgången till information, spridningen av god praxis och medborgarnas deltagande samt att överväga att involvera lokala myndigheter i större utsträckning i utformningen av miljöpolitiken.

29.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna på relevant nivå i medlemsstaterna att se till att öppna och inkluderande genomförandedialoger anordnas, med tillhandahållande av adekvat information till och medverkan av allmänheten och aktörer i det civila samhället. Parlamentet uppmanar också kommissionen att delta i dessa dialoger och hålla parlamentet informerat.

30.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens politiska förslag om den särskilda ramen för en strukturerad genomförandedialog, men anser att denna process måste präglas av insyn och involvera relevanta icke-statliga organisationer och viktiga aktörer.

31.  Europaparlamentet välkomnar diskussionen mellan kommissionen, medlemsstaterna och berörda aktörer i expertgruppen för miljöanpassning av den europeiska planeringsterminen, men anser att deltagandet av en särskild expertgrupp för genomförandet av miljöpolitiken skulle kunna underlätta en strukturerad dialog om genomförandet vid sidan av de bilaterala landsdialogerna.

32.  Europaparlamentet framhåller att frågan om genomförande bör finnas med som en återkommande punkt i ordförandeskapstrions prioriteringar och program, diskuteras i rådet (miljö) minst en gång om året, eventuellt vid ett särskilt rådsmöte om genomförande, och kompletteras av ett annat forum där även parlamentet och Regionkommittén deltar. Parlamentet efterlyser gemensamma rådsmöten för att ta upp genomförandet av sektorsöverskridande, horisontella frågor och gemensamma utmaningar, liksom nya frågor som eventuellt har gränsöverskridande konsekvenser.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 354, 28.12.2013, s. 171.

Rättsligt meddelande