Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2069(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0385/2017

Ingivna texter :

A8-0385/2017

Debatter :

PV 11/12/2017 - 19
CRE 11/12/2017 - 19

Omröstningar :

PV 12/12/2017 - 5.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0487

Antagna texter
PDF 306kWORD 56k
Tisdagen den 12 december 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring
P8_TA(2017)0487A8-0385/2017

Europaparlamentets resolution av den 12 december 2017 om rapporten om EU-medborgarskapet 2017: Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring (2017/2069(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 januari 2017 Stärka medborgarnas rättigheter i en union av demokratisk förändring – Rapport om EU-medborgarskapet 2017 (COM(2017)0030),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 24 januari 2017 som har utarbetats enligt artikel 25 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) om arbetet för ett väl fungerande EU-medborgarskap 2013–2016 (COM(2017)0032),

–  med beaktande av resultatet från det offentliga samrådet om EU-medborgarskap som genomfördes av kommissionen 2015, och resultatet från 2015 års Eurobarometerundersökningar om valrättigheter och om medborgarskap,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 6 och 9–12 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), artiklarna 18–25 i EUF-fördraget och artiklarna 11, 21 och 39–46 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rättsstatsprincipen, som fastslås i artikel 2 i EU-fördraget,

–  med beaktande av artikel 3.2 i EU-fördraget, i vilken rätten till fri rörlighet för personer fastställs,

–  med beaktande av rätten att göra framställningar, som fastställs i artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 165 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av den rätt att göra framställningar som fastställs i artikel 227 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av protokoll nr 1t om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 februari 2016 om strategin för den inre marknaden(1) och särskilt dokumentet om resultatet av Solvitcentrumens informella möte i Lissabon den 18 september 2015(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om rapporten om EU-medborgarskapet 2013 – EU-medborgare: dina rättigheter, din framtid(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om EU-kunskap i skolan(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 oktober 2016 om kontroll av unionsrättens tillämpning: Årsrapport 2014(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2017 med rekommendationer till kommissionen om gränsöverskridande aspekter av adoptioner(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 mars 2017(7) om genomförandet av programmet ”Ett Europa för medborgarna”,

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning om behörighet, erkännande och verkställighet av avgöranden i äktenskapsfrågor och frågor om föräldraansvar, och om internationella bortföranden av barn (omarbetning) (COM(2016)0411),

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar till följd av verksamheten vid utskottets arbetsgrupp för frågor om barns välfärd(8) och i synnerhet dess slutsatser,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2016 om verksamheten i utskottet för framställningar under 2015(9),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för framställningar av den 23 mars 2017(10) och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor av den 1 juni 2017(11) angående kommissionens rapport om kontrollen av unionsrättens tillämpning 2015,

–  med beaktande av de utfrågningar som utskottet för framställningar anordnade under 2016 och 2017, särskilt LIBE:s, PETI:s och EMPL:s gemensamma offentliga utfrågning den 11 maj 2017 om situationen och rättigheterna för EU-medborgare i Förenade kungariket, den offentliga utfrågningen den 11 oktober 2016 om hinder för EU-medborgares rätt att flytta och arbeta på den inre marknaden, den offentliga utfrågningen den 4 maj 2017 om bekämpande av diskriminering samt skydd av minoriteter, den gemensamma offentliga utfrågning som anordnades den 15 mars 2016 av kommissionens generaldirektorat för rättsliga frågor och konsumentfrågor och Europaparlamentets utskott LIBE, PETI, AFCO och JURI om EU-medborgarskap i praktiken och den gemensamma utfrågningen om statslöshet som anordnades av LIBE och PETI den 29 juni 2017,

–  med beaktande av utfrågningen i PETI den 23 februari 2016 om en eventuell utvidgning av tillämpningsområdet för EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna (artikel 51), utfrågningen den 21 juni 2016 om öppenhet och informationsfrihet inom EU:s institutioner samt utfrågningen den 22 juni 2017 om återupprättande av allmänhetens förtroende för och tillit till det europeiska projektet, samt de tidigare utfrågningarna under denna valperiod om rätten att göra framställningar (23 juni 2015) och om det europeiska medborgarinitiativet (26 februari 2015),

–  med beaktande av de studier som beställdes av parlamentets utredningsavdelning C 2016 och 2017 på begäran av utskottet för framställningar: Obstacles to the right of free movement and residence for EU citizens and their families (hinder för rätten till fri rörlighet och uppehållsrätt för EU-medborgare och deras familjer), Discrimination(s) as emerging from the petitions received (diskriminering så som den beskrivs i mottagna framställningar), The impact of Brexit in relation to the right to petition and on the competences, responsibilities and activities of the Committee on Petitions (brexits konsekvenser med avseende på rätten att göra framställningar och för framställningsutskottets ansvarsområden och verksamhet) och The protection role of the Committee on Petitions in the context of the implementation of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities (den skyddande funktion som utskottet för framställningar har vid genomförandet av FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar och yttrandena från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0385/2017), och av följande skäl:

A.  EU-medborgarskapet och dess närstående rättigheter infördes ursprungligen 1992 genom Maastrichtfördraget och stärktes ytterligare genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft i december 2009, samt genom EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

B.  Utövandet av medborgarskap förutsätter att alla mänskliga rättigheter, särskilt ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, redan är garanterade och kan åtnjutas.

C.  En heltäckande strategi för att uppnå målen i EU-fördragen, såsom full sysselsättning och social utveckling, är avgörande för att man ska kunna möjliggöra ett verkligt åtnjutande av de rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

D.  Tillgång till EU-medborgarskap fås genom medborgarskap i en medlemsstat, som regleras av nationell lagstiftning. Samtidigt medför denna institution rättigheter och skyldigheter som fastställs av EU-lagstiftningen och inte är avhängiga medlemsstaterna. Av ovannämnda skäl är det dessutom så att dessa rättigheter och skyldigheter inte kan begränsas på ett obefogat sätt av medlemsstaterna, inbegripet av deras regionala och lokala myndigheter. När det gäller tillgång till nationellt medborgarskap bör medlemsstaterna följa principerna i EU-lagstiftningen, exempelvis principerna om proportionalitet och icke-diskriminering, som båda är väl definierade i Europeiska unionens domstols rättspraxis. Enligt fördragen ska alla EU-medborgare få lika uppmärksamhet från EU:s institutioner.

E.  EU:s medborgare litar på att medlemsstaterna, inklusive regionala och lokala myndigheter, tillämpar såväl gemenskapsrätten som deras nationella lagstiftning, eftersom detta är en förutsättning för att medborgarna effektivt ska kunna utöva de rättigheter som deras EU-medborgarskap ger dem.

F.  Insatser för att främja EU-medborgarskapet är kopplade till en förbättrad demokrati inom EU, ett åtnjutande i praktiken av de grundläggande rättigheterna och friheterna och varje medborgares möjlighet att delta i det demokratiska livet i EU.

G.  Alla unilaterala ändringar av en medlemsstats landsgräns utgör allra minst ett brott mot artiklarna 2, 3.2 och 4.2 i EU-fördraget och äventyrar också åtnjutandet av alla de rättigheter som EU-medborgarskapet medför.

H.  Lissabonfördraget konsoliderade EU-medborgarskapets oförytterliga rättigheter och garantier, inklusive bland annat frihet att resa, arbeta och studera i en annan medlemsstat, att delta i det europeiska politiska livet, att främja jämlikhet och respekt för mångfald och att skyddas från diskriminering, särskilt sådan som utövas på grund av nationalitet. Utövandet av rätten till fri rörlighet inom EU har ökat konstant under de senaste årtiondena och har gett upphov till blandade familjer med olika nationaliteter, ofta med barn. Detta är en positiv trend för konsolideringen av EU-medborgarskapet som en institution i sig, men är även förenat med specifika behov och utmaningar på olika områden, däribland rättsliga aspekter.

I.  Förenade kungarikets planerade utträde ur EU (brexit) har framhävt vikten av EU-medborgarskapets rättigheter och deras avgörande roll i miljontals EU-medborgares dagliga liv och har ökat medvetenheten i EU om den potentiella förlust av rättigheter som brexit skulle medföra för båda sidor, särskilt när det gäller de tre miljoner EU-medborgare som är bosatta i Förenade kungariket och de 1,2 miljoner brittiska medborgare som är bosatta i EU.

J.  Den senaste händelseutvecklingen i Förenade kungariket, den humanitära flyktingkrisen, den höga arbetslösheten, den utbredda fattigdomen och utbredningen av främlingsfientlighet och rasism i Europa har urholkat förtroendet för EU-systemet och hela det europeiska projektet.

K.  Rätten till fri rörlighet och dess utövande spelar en central roll för EU-medborgarskapet och kompletterar de andra friheterna på EU:s inre marknad. Unga européer fäster särskilt stor vikt vid fri rörlighet, som med avseende på medvetenhet och popularitet bland EU-medborgare är rankad som det mest positiva som EU har uppnått efter säkerställandet av fred.

L.  Enligt många framställningar har flera medlemsstater brutit mot den fria rörligheten och utövandet av den genom att de har utvisat eller hotat med att utvisa EU-medborgare från sitt territorium.

M.  Framställningar och klagomål till kommissionen och Solvit har visat att EU-medborgare upplever avsevärda svårigheter med att utöva sina grundläggande rättigheter och friheter på grund av omfattande ekonomiska och sysselsättningsmässiga problem, som förvärrats av administrativa bördor och byråkrati i medlemsstater, samt av felaktig information och/eller brist på samarbete mellan nationella myndigheter.

N.  Principen om icke-diskriminering på grund av kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, som fastslås i artikel 21 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, är det främsta uttrycket för EU-medborgarskap. Den är också avgörande för ett framgångsrikt utövande av den fria rörligheten, vilket framgår av framställningar.

O.  Respekt för de rättigheter som personer i minoritetsgrupper har är enligt fördragen ett av EU:s grundläggande värden. Ungefär 8 procent av EU:s medborgare tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk. Minoriteter måste skyddas på ett mer verkningsfullt sätt.

P.  En förstärkning av de medborgerliga rättigheterna och de demokratiska institutionerna inbegriper bekämpning av diskriminering och bristande jämställdhet, i linje med målen för hållbar utveckling.

Q.  Kvinnors underrepresentation i beslutsfattande ställningar, särskilt på det politiska området och i företag på styrelsenivå, hindrar kompetensutveckling och försvagar kvinnors deltagande i det demokratiska livet i EU.

R.  Det finns fortfarande många hinder för kvinnors deltagande och ledarskap inom politiskt beslutsfattande, till exempel ihållande stereotypa könsroller och konsekvenserna av den senaste ekonomiska krisen i kombination med dess negativa återverkningar på jämställdhetsfrågor.

S.  Det finns fortfarande betydande brister i fråga om skydd av offer för könsrelaterat våld och våld i hemmet i hela EU vid gränsöverskridande familjetvister.

T.  Den diskriminering som kvinnor i hela EU utsätts för är ett hinder för jämställdhet. Kvinnor är fortfarande underrepresenterade som väljare och i ledande ställningar, oavsett om det rör sig om förtroendeuppdrag, offentlig förvaltning, den akademiska världen, medier eller den privata sektorn. Det faktum att kvinnor i många fall utsätts för diskriminering på flera grunder och i oproportionellt hög grad drabbas av fattigdom och socialt utanförskap hindrar dem från att till fullo utöva sina medborgerliga rättigheter.

U.  Rätten att göra framställningar till Europaparlamentet enligt artiklarna 20 och 227 i EUF-fördraget och artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en av grundstenarna i EU-medborgarskapet, rangordnad som den näst mest kända bland EU-medborgarskapets rättigheter, och måste skapa en förbindelselänk mellan medborgarna och EU:s institutioner genom en process som ska vara öppen, demokratisk och transparent.

V.  EU-medborgarnas grundläggande rättigheter skulle kunna säkerställas genom ett nytt sätt att tolka artikel 51 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

W.  EU-medborgare är direkt representerade i Europaparlamentet och har en demokratisk rätt att kandidera och rösta i val till Europaparlamentet, även om de är bosatta i en annan medlemsstat. Underlättandet för och främjandet av rätten för de EU-medborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet att rösta i val till Europaparlamentet och lokala val varierar i medlemsstaterna. Många olika framställningar tar upp förekomsten av byråkratiska hinder och brister av administrativ eller annan karaktär i samband med utövandet av rätten att rösta i nationella eller regionala val i hemmedlemsstaten för personer som är bosatta i en annan medlemsstat. Vissa medborgare hindras i sitt utövande av denna demokratiska rättighet, t.ex. personer med funktionsnedsättning i medlemsstater som har ratificerat FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning men inte uppfyllt sin skyldighet att reformera vallagstiftningen för att möjliggöra för personer med funktionsnedsättning att utöva sin rösträtt.

X.  Medborgare har rätt att, tillsammans med andra EU-medborgare från alla medlemsstater, organisera eller stödja ett europeiskt medborgarinitiativ, vilket bör ge dem möjlighet att bidra till fastställandet av EU:s lagstiftningsagenda. Medborgarinitiativet är ett viktigt instrument för direktdemokrati som gör det möjligt för medborgarna att delta aktivt i utformningen av EU:s politik och lagstiftning. Initiativet bör vara transparent och ändamålsenligt. Utövandet av denna rätt har hittills inte varit tillfredsställande.

Y.  Upprättandet av Schengenområdet och införlivandet av Schengenregelverket i EU:s regelverk har i betydande grad stärkt den fria rörligheten i EU och är en av de största landvinningarna i det europeiska integrationsprojektet. Europeiska unionens råd bekräftade i sina slutsatser nr 9166/3/11 och 9167/3/11 av den 9 juni 2011 det framgångsrika slutförandet av utvärderingen av Bulgariens och Rumäniens tekniska beredskap att ansluta sig till Schengenområdet.

Z.  Säkerhet är en av de viktigaste frågorna för EU-medborgarna. EU bör se till att medborgarna känner att deras frihet skyddas och deras säkerhet garanteras inom hela EU, och samtidigt säkerställa att deras friheter och rättigheter respekteras och skyddas överallt inom EU. Terrorism är ett globalt hot som behöver hanteras effektivt på lokal och nationell nivå och på EU-nivå i syfte att garantera EU-medborgarnas säkerhet.

AA.  Enligt kommissionens konsekvensbedömning (SEC(2011)1556) som åtföljer förslaget som ledde till antagandet av rådets direktiv (EU) 2015/637 av den 20 april 2015 om samordnings- och samarbetsåtgärder för underlättande av konsulärt skydd till icke-företrädda unionsmedborgare i tredjeländer(12) är det nästan sju miljoner EU-medborgare som reser till eller bor på platser utanför EU där deras eget land inte har någon ambassad eller något konsulat. Antalet icke-företrädda EU-medborgare förväntas öka till minst tio miljoner fram till 2020. EU-medborgare som är bosatta på ett tredjelands territorium där deras ursprungsmedlemsstat inte är representerad har rätt till skydd från varje annan medlemsstats diplomatiska eller konsulära myndigheter på samma villkor som den statens medborgare.

1.  Europaparlamentet tar del av kommissionens rapport om EU-medborgarskapet 2017, som innehåller en uppräkning av nya prioriteringar efter verksamhetsområde för kommande år. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna och EU:s institutioner gemensamt bär ansvaret för att EU:s lagstiftning tillämpas korrekt. Parlamentet framhåller i detta avseende den avgörande roll som kommissionen spelar i egenskap av fördragens väktare vid tillämpningen av artiklarna 258–260 i EUF-fördraget. Parlamentet understryker att prioriteringar på ett effektivt sätt måste ta upp de frågor som ligger medborgarna om hjärtat, och att det behövs väldefinierade, konkreta åtaganden och åtgärder för de kommande tre åren. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att skynda på sin strategi för att säkerställa efterlevnad av EU-lagstiftningen genom att använda alla tillgängliga verktyg och mekanismer.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rätten att göra framställningar, rätten att hänskjuta ärenden till Europeiska ombudsmannen och rätten att få tillgång till handlingar och register är grundläggande, konkreta aspekter av EU-medborgarskapet som ger ökad insyn i beslutsfattandet. Parlamentet vill därför se att dessa rättigheter främjas och lyfts fram som centrala inslag i kommissionens rapport om EU-medborgarskapet och återspeglas korrekt i den.

3.  Europaparlamentet framhåller att det faktiska utövandet av rätten att göra framställningar har underlättats tack vare den förbättrade behandlingen av framställningar i Europaparlamentet och lanseringen av portalen för utskottet för framställningar i slutet av 2014, som innebär att framställningar kan lämnas in på ett okomplicerat sätt och hanteras mer effektivt, vilket framgår av årsrapporterna från utskottet för framställningar. Parlamentet begär att nästa steg i projektet ska slutföras enligt planerna utan dröjsmål, eftersom detta kommer att möjliggöra för framställare och personer som gett framställningen sitt stöd att följa upp framställningsprocessen på ett mycket mer interaktivt sätt.

4.  Europaparlamentet understryker att ett framgångsrikt utövande av medborgarskapets rättigheter förutsätter att alla rättigheter och friheter som fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna upprätthålls av medlemsstaterna. Parlamentet framhåller att demokratisk och delaktighetsbaserad styrning, största möjliga insyn och direkt deltagande från samtliga medborgare i beslutsprocesserna i slutändan stärker EU-medborgarskapet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre informera EU-medborgarna om deras rättigheter och skyldigheter och att underlätta lika tillgång till och respekt för dessa rättigheter både i deras ursprungsländer och i andra medlemsstater. Parlamentet framhåller att vissa medlemsstater i dag har valt att inte tillämpa delar av EU-fördragen, vilket leder till faktiska skillnader i de medborgerliga rättigheterna.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att det under nästan ett decennium inte har gjorts några betydande framsteg avseende antagandet av det EU-övergripande direktivet mot diskriminering. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner och medlemsstaterna att som högsta prioritet återuppta förhandlingarna om detta. Parlamentet noterar kommissionens åtagande att aktivt stödja slutförandet av dessa förhandlingar.

6.  Europaparlamentet anser att EU:s politik på antidiskrimineringsområdet bör bli mer effektiv och att kvarstående hinder bör undanröjas. Parlamentet rekommenderar att kommissionen uppdaterar de första två antidiskrimineringsdirektiven, nämligen rådets direktiv 2000/43/EG och rådets direktiv 2000/78/EG, för att anpassa dem till den nuvarande versionen av fördragen och till EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna.

7.  Europaparlamentet begär att ett effektivt regelverk och samordningsåtgärder ska antas på EU- och medlemsstatsnivå som kan säkerställa höga nivåer av socialt skydd och varaktiga arbetstillfällen med skälig ersättning. Parlamentet anser att detta är avgörande för att man ska kunna stärka de grundläggande rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

8.  Europaparlamentet betonar att de åtstramningsåtgärder som antagits på EU- och medlemsstatsnivå har förvärrat de ekonomiska och sociala skillnaderna, och därmed allvarligt begränsat det praktiska utövandet av de grundläggande rättigheter och friheter som följer av EU-medborgarskapet.

9.  Europaparlamentet påminner om sina ändringar antagna den 14 september 2017(13) och kommissionens förslag till ett övergripande direktiv om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar vad gäller tillgänglighetskrav för produkter och tjänster (COM(2015)0615), däribland olika transportsätt. Parlamentet rekommenderar att lagstiftarna skyndar på sitt arbete med att anta en europeisk rättsakt om tillgänglighet. Parlamentet välkomnar det interinstitutionella avtal som ingåtts om tillämpningen av Marrakechfördraget på EU:s upphovsrättslagstiftning, vilket utskottet för framställningar har förespråkat sedan 2011, och upprepar sin uppmaning till EU och medlemsstaterna att utan dröjsmål ratificera Marrakechfördraget. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och underteckna dess protokoll. Parlamentet stöder en utökad användning av ömsesidigt erkända EU-intyg om funktionsnedsättning i så många medlemsstater som möjligt. Medlemsstaterna uppmuntras att underlätta rörligheten för personer med funktionsnedsättning och funktionsbegränsning i EU. Parlamentet betonar att EU:s webbplatser behöver göras mer tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta mer aktiva åtgärder för att bekämpa såväl diskriminering mot hbti-personer som homofobi genom att fastställa konkreta åtgärder som ska vidtas på nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmanar samtidigt EU-institutionerna att noggrant övervaka hbti-personers rättigheter och främja erkännandet av gränsöverskridande rättigheter för hbti-personer och deras familjer i EU.

11.  Europaparlamentet påminner om att principen om jämställdhet mellan kvinnor och män endast kan genomföras om man strategiskt integrerar jämställdhetsperspektivet i all EU-politik, inklusive genom EU:s strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja fullständig tillgång till tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att stoppa diskriminering och bekämpa diskriminerande uttalanden som riktas mot kvinnor i EU och som uppmuntrar till könsstereotyper. Parlamentet betonar på nytt att man behöver investera i medborgar-, samhälls- och jämställdhetsutbildning i hela Europa. Parlamentet uppmärksammar de löne- och pensionsskillnader som finns mellan kvinnor och män i EU och som hindrar miljontals kvinnor från att bli verkligt ekonomiskt självständiga. Parlamentet framhåller att unga människor, särskilt kvinnor och flickor, behöver delta i politiken, och begär att kommissionen och medlemsstaterna ska göra mer för att stimulera deras deltagande.

12.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att EU ska underteckna och slutföra sin anslutning till Istanbulkonventionen, men beklagar att begränsningen till två områden, dels frågor som rör straffrättsligt samarbete, dels asyl och principen om ”non-refoulement”, föranleder rättslig osäkerhet om vad EU:s anslutning egentligen innebär. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att skynda på förhandlingarna om ratificering och genomförande av Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har gjort det att snarast ratificera denna konvention, och uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor. Parlamentet välkomnar kommissionens framläggande av paketet om balans mellan arbete och privatliv, och uppmanar alla institutioner att genomföra dessa åtgärder så snart som möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja kvinnors tillträde till och medverkan i ledande positioner, och att vidta särskilda åtgärder för att tillgodose behoven hos utsatta personer som drabbas av intersektionell diskriminering på flera grunder, så att dessa kan utöva sina medborgerliga rättigheter, till exempel genom lämpliga strategier. Parlamentet uppmanar rådet att intensifiera ansträngningarna för att häva blockeringen av direktivet om kvinnor i bolagsstyrelser. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att anta sitt strategiska engagemang för jämställdhet 2016–2019 i form av ett meddelande.

13.  Europaparlamentet påminner om att traditionella minoriteter och majoritetsbefolkningar har levt sida vid sida i århundraden på den europeiska kontinenten. Parlamentet understryker att EU:s institutioner måste spela en mer aktiv roll i skyddet av minoriteter, exempelvis genom att främja medvetandehöjande möten, seminarier och resolutioner och genom att inom EU:s institutioner vidta konkreta administrativa åtgärder. Parlamentet anser att EU bör fastställa höga standarder för minoritetsskydd genom att utgå från standarder som har kodifierats i internationella rättsinstrument, såsom Europarådets rättsinstrument, och ge dessa standarder en fast förankring i en rättslig ram med garantier för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter i hela EU. Parlamentet uppmuntrar alla medlemsstater att utan ytterligare dröjsmål till fullo ratificera ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, samt att genomföra fördragen så som det är avsett. Parlamentet erinrar också om att de principer som utvecklats inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) måste genomföras. Parlamentet beklagar djupt all retorik som uppmanar till diskriminering på grund av nationalitet. Parlamentet uppmuntrar nationella regeringar att hitta hållbara lösningar och främja en kultur av språklig mångfald i alla medlemsstater och i EU som helhet, även utöver de officiella EU-språken, eftersom både fördragen och EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna hänvisar till skyddet av nationella minoriteter och till diskriminering på grund av språk.

14.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över att så många romer i Europa drabbas av diskriminerande födelseregistrering och därför saknar identitetshandlingar och nekas tillgång till viktiga grundläggande tjänster i de länder där de är bosatta, vilket också leder till att de inte kan åtnjuta sina rättigheter i EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta omedelbara korrigerande åtgärder i detta avseende för att garantera att de kan åtnjuta sina grundläggande mänskliga rättigheter och alla rättigheter som EU-medborgarskapet medför. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och övervaka situationen i medlemsstaterna och ta initiativ till identifiering och skydd av personer vars medborgarskap inte har erkänts och som saknar möjlighet att få identitetshandlingar.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå särskilda åtgärder för att undanröja hinder för fri rörlighet, i linje med parlamentets resolutioner av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden(14) och av den 28 april 2016 om att skydda barnets bästa i hela EU utgående från framställningar till Europaparlamentet(15).

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet övervaka tillämpningen av direktiv 2004/38/EG i medlemsstaterna och att vidta lämpliga åtgärder för att avlägsna potentiella hinder för den fria rörligheten. Parlamentet välkomnar verktyget för e-lärande om EU-medborgares rätt till fri rörlighet, som hjälper lokala myndigheter att bättre förstå de rättigheter och skyldigheter som den fria rörligheten medför.

17.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens ansträngningar för att göra fler informations- och stödcentrum om EU och de rättigheter som EU ger sina medborgare, såsom nätverket Europa direkt, Ditt Europa-portalen och e-juridikportalen, tillgängliga och mer åtkomliga, i syfte att bättre informera enskilda som utövar sina rättigheter som EU-medborgare. Parlamentet uppskattar kommissionens förslag om en gemensam digital ingång för att ge medborgarna enkel åtkomst online till informations-, stöd- och problemlösningstjänster när det gäller utövandet av rättigheter på den inre marknaden.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka Solvit-nätverket genom att förbättra samverkan mellan kommissionens avdelningar och nationella centrum i syfte att säkerställa en bättre uppföljning av olösta och återkommande ärenden och närmare förbindelser mellan EU:s olika verktyg för att se till att EU-rätten följs, till exempel EU Pilot och Chap. Parlamentet uppmanar samtidigt medlemsstaterna att bland EU:s medborgare främja Solvit-nätverket och dess tjänster liksom andra mekanismer för prövning och medborgardeltagande, såväl på EU-nivå (till exempel via parlamentets utskott för framställningar, Europeiska ombudsmannen och EU:s medborgarinitiativ), som på nationell nivå (till exempel via regionala eller lokala ombudsmän, utskott för framställningar eller lagstiftningsinitiativ på gräsrotsnivå).

19.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande i rapporten om EU-medborgarskapet 2017 om att anordna en EU-omfattande informations- och upplysningskampanj för att öka EU-medborgarnas kunskap om deras rättigheter. Parlamentet påpekar att medborgarna bör ha tillgång till all information som behövs för att EU-medborgarskapet verkligen ska kunna stärkas, och att denna information bör presenteras på ett tydligt och begripligt sätt, så att de kan fatta välgrundade beslut om utövandet av sina rättigheter enligt fördragen och enligt EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet rekommenderar främjandet av öppenhet och proaktivt konsulärt stöd som de mest lämpliga verktygen i detta syfte, i kombination med lämpligt offentliggörande av nödvändig information för att underlätta för nyanlända att etablera sig.

20.  Europaparlamentet erinrar om att tillgång till hälso- och sjukvård, samordning av system för social trygghet och erkännande av yrkeskvalifikationer i andra medlemsstater är områden som ofta ställer till med problem för EU-medborgare. Parlamentet begär att kommissionen på ett kraftfullt sätt ska se till att reglerna efterlevs för att komma till rätta med dessa förhållanden.

21.  Europaparlamentet är oroat över det allt större politiska missnöjet hos allmänheten. Parlamentet betonar att kampen mot främlingsfientlighet, rasism, diskriminering och hatpropaganda måste prioriteras.

22.  Europaparlamentet är medvetet om att åtgärder för att förbättra valdeltagandet i val till Europaparlamentet är ett ansvar som delas mellan EU och medlemsstaterna. Parlamentet uppmuntrar de senare att främja det demokratiska deltagandet genom att i olika kanaler och på ett lättillgängligt språk informera medborgarna mer om deras rättigheter att kandidera och rösta i lokala val och val till Europaparlamentet, och genom att avlägsna eventuella hinder för deras deltagande, såsom ekonomisk, social och språklig diskriminering, orättvisa metoder eller korruption. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att avlägsna hinder för tillträde för personer med funktionsnedsättning och att underlätta röstning i alla val för de medborgare som bor, arbetar eller studerar långt ifrån sin röstningslokal, till exempel genom att använda elektroniska lösningar för identifiering och röstning.

23.  Europaparlamentet anser att reformen av vallagen skulle kunna vara en möjlighet för EU att bli mer demokratiskt. Parlamentet framhåller att tusentals européer delar denna uppfattning. Parlamentet påminner om att man måste främja deltagandet i val till Europaparlamentet genom att göra politiska partier på europeisk nivå synligare, och att en förstärkning av den europeiska karaktären på valen till Europaparlamentet är ett gemensamt ansvar för EU och dess medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar rådet att vid översynen av ovannämnda akt införa bestämmelser om listor med ett jämställdhetsperspektiv och en jämn könsfördelning. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder som respons på klagomål om utövandet av rösträtten i val till Europaparlamentet och lokala val, att så snart som möjligt påbörja arbetet med att utforma en konkret handlingsplan för införande av elektronisk röstning i val till Europaparlamentet, och att göra det systemet mer allmänt tillgängligt för alla EU-medborgare. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra allt de kan för att uppmuntra statslösa personer som är permanent bosatta i en av EU:s medlemsstater att skaffa medborgarskap i den medlemsstat där de är bosatta så att de kan åtnjuta fullständiga rättigheter som EU-medborgare. Parlamentet anser att EU-medborgare som flyttar till och bosätter sig i en annan medlemsstat bör ha möjlighet att utöva sin rösträtt i de nationella valen i sina ursprungsländer. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som fråntar sina egna medborgare rösträtten när dessa väljer att bosätta sig i en annan medlemsstat under en längre tid att lätta på kraven för dessa medborgare och låta dem få behålla sin rätt att rösta i nationella val. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna utöva sin rösträtt utan att på något sätt diskrimineras. Parlamentet stöder möjligheten att införa ett europeiskt identitetskort som ett komplement till nationella identitetshandlingar.

24.  Europaparlamentet tar del av kommissionens senaste meddelande (COM(2017)0482) om det europeiska medborgarinitiativet, som innehåller ett förslag till ändring av förordning (EU) nr 211/2011 av den 16 februari 2011 i syfte att förbättra dess funktion. Parlamentet hoppas att ändringen av förordningen kommer att resultera i ett europeiskt medborgarinitiativ som är mer transparent, effektivt och användarvänligt, och som samtidigt säkerställer ett demokratiskt och bredare deltagande av medborgarna i den europeiska debatten och fastställandet av den europeiska agendan. Parlamentet betonar den viktiga lagstiftningsmässiga roll som parlamentet kommer att spela och vikten av ett gott samarbete med kommissionen under ändringen av förordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa bestämmelser som syftar till att se över villkoren för juridisk tillåtlighet, kraven för registrering och behandlingsförfarandena för ett europeiskt medborgarinitiativ.

25.  Europaparlamentet anser att det är i EU-medborgarskapets intresse att kommissionen vidtar åtgärder för att stärka den europeiska kulturella dimensionen. Parlamentet uppmuntrar programmet ”Ett Europa för medborgarna” att finansiera mer innovativa projekt som kan ha en systemeffekt. Parlamentet föreslår att programmet ”Lär känna Europa” ska utvecklas parallellt med och som ett komplement till ”Ett Europa för medborgarna”.

26.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att, i syfte att stärka EU-medborgarskapet och utövandet av detta, uppmuntra lokala myndigheter att utnämna kommunalråd med ansvar för EU-frågor, eftersom det är den nivå som är närmast medborgarna.

27.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att införa ett register för inkommande ärenden i alla sina huvudkontor, inklusive i sina kontor i medlemsstaterna, så att medborgarna tryggt kan vända sig till vilken EU-institution som helst skriftligen och personligen.

28.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att i samarbete med leverantörer av samhällsomfattande posttjänster införa ett meddelandesystem med certifiering av innehåll, datum och avsändare, så att medborgare tryggt kan vända sig till de europeiska institutionerna skriftligen utan att vara personligen närvarande.

29.  Europaparlamentet är övertygat om att den grundläggande rätten till yttrande- och informationsfrihet, som fastställs i artikel 11 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, fria medier och tillgång till en mångfald av röster i samhället och i medier är en oumbärlig del av en sund demokrati och därför utgör en konstitutionell grund för EU-medlemskapet enligt artiklarna 2 och 6 i EU-fördraget. Parlamentet understryker att det behövs en tydligt definierad EU-politik för att ta itu med anti-EU-propaganda och felaktig information, samt för att främja de offentliga mediernas oberoende i förhållande till regeringar. Parlamentet föreslår att en minimitid i offentliga radio- och tv-sändningar i alla medlemsstater ska ägnas åt innehåll med koppling till EU-frågor. Parlamentet föreslår att EU-institutionerna ska gå vidare med att inrätta europeiska tv-kanaler som sänder i alla medlemsstater och på alla officiella EU-språk, och med att utbilda medborgarna i mediekompetens från en tidig ålder. Parlamentet stöder spridningen av press och multimediaproduktioner på alla officiella EU-språk, och understryker i detta sammanhang behovet av att ytterligare öka medvetenheten bland europeiska journalister.

30.  Europaparlamentet vidhåller att språklig mångfald och transparens är viktiga verktyg för att föra medborgarna närmare EU och involvera dem i dess verksamhet. Parlamentet noterar att 30 procent av de undersökningar som Europeiska ombudsmannen avslutade under 2016 avsåg tillgång till handlingar, och rekommenderar därför att rätten att få tillgång till handlingar främjas och att så många handlingar som möjligt översätts till alla officiella EU-språk. Parlamentet stöder en intensivare dialog med medborgarna och uppmuntrar till offentliga debatter för att förbättra medborgarnas förståelse av hur EU påverkar deras dagliga liv och möjliggöra för dem att delta i diskussioner genom inslag i tv-program för särskilda målgrupper. Parlamentet efterlyser ett övergripande direktiv om visselblåsning, där man fastställer lämpliga kanaler och förfaranden för att rapportera fall.

31.  Europaparlamentet stöder främjandet av en anda inom EU-institutioner och nationella institutioner av att verka i allmänhetens tjänst, och anser att EU bör föregå med gott exempel genom att tillämpa högsta möjliga förvaltnings- och transparensstandarder, i enlighet med artikel 41 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet föreslår att lokala EU-kontor i medlemsstaterna ska omvandlas till kontaktpunkter som erbjuder omfattande tjänster till EU-medborgare, för att minska byråkratin och de hinder som byråkratin medför för utövandet av de rättigheter som följer av EU-medborgarskapet. Parlamentet framhåller betydelsen av projektet ”endast en gång”, som eliminerar onödiga bördor för europeiska företag som uppmanas att tillhandahålla samma uppgifter och handlingar upprepade gånger i sina gränsöverskridande verksamheter.

32.  Europaparlamentet betonar att tillgång till utbildning spelar en avgörande roll i arbetet med att informera framtida medborgare om deras rättigheter. Parlamentet betonar att man måste främja utvecklingen av överförbara färdigheter som ökar den interkulturella förståelsen och det aktiva deltagandet i olika samhällen genom programmet Erasmus+. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ge mer utrymme för samhällsutbildning med särskilt fokus på EU-medborgarskap och också på EU-frågor i sina läroplaner, och att anpassa lärarutbildningen i enlighet med detta. Parlamentet påminner om att lärare och utbildningspersonal behöver ges stöd i fråga om att integrera information om EU-rättigheter och EU-medborgarskap i undervisningen. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att ytterligare främja och utveckla internetbaserade plattformar så att utbildningspersonal kan få tillgång till innovativt flerspråkigt utbildningsmaterial som hjälper dem att inspirera och motivera elever att lära sig om EU. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lansera en strategi för utbildning i europeiskt medborgarskap som innehåller föreslagna riktlinjer för att utveckla en läroplan som skulle kunna omfatta studiebesök på EU:s institutioner.

33.  Europaparlamentet påminner om att en medlemsstats utträde ur unionen enligt EU:s gällande lagstiftning innebär att medborgarna i denna medlemsstat förlorar sitt EU-medborgarskap. Parlamentet beklagar att Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att vara första gången i historien som medborgare fråntas de rättigheter som de tilldelats genom EU-fördragen. Parlamentet understryker att denna förlust av rättigheter förväntas få en allvarlig inverkan på deras dagliga liv. Parlamentet betonar att alla avtal bör bygga på principerna om rättvisa, symmetri, rättvis behandling, ömsesidighet och icke-diskriminering, samt på full respekt för integriteten i EU:s lagstiftning, inklusive EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och dess verkställighetsram. Parlamentet uppmanar med kraft de båda förhandlande parterna att prioritera alla berörda medborgare och garantera deras rättigheter. Parlamentet uppmanar de förhandlande parterna att i möjligaste mån upprätthålla alla härledda sociala, ekonomiska och familjemässiga rättigheter, i synnerhet rätten till sjukvård, efter det brittiska utträdet.

34.  Europaparlamentet anser att en europeisk allmän helgdag bör införas den 9 maj i syfte att stärka en europeisk känsla av att tillhöra den europeiska familjen.

35.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att deras nationella lagstiftning är tillräckligt tydlig och detaljerad för att säkerställa att medborgarnas och deras familjemedlemmars rätt till fri rörlighet respekteras, att gå vidare med korrekt utbildning av behöriga nationella myndigheter i detta avseende och att sprida korrekt information till berörda parter på ett exakt sätt, samt att främja ett gott samarbete och ett snabbt informationsutbyte med andra nationella förvaltningar, särskilt i fråga om gränsöverskridande försäkringar och pensioner. Parlamentet efterlyser ett bättre samarbete mellan värdmedlemsstater och berörda konsulat för att garantera ett lämpligt stödnätverk och rättvis behandling i gränsöverskridande fall, särskilt när det rör sig om vårdnad av barn. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om gränsöverskridande erkännande av adoptionsbeslut.

36.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens råd och Europeiska rådet att låta alla länder som uppfyller de nödvändiga tekniska kriterierna bli medlemmar i Schengenområdet, så att alla EU-medborgare kan åtnjuta sin fria rörlighet utan att hindras av gränskontroller.

37.  Europaparlamentet påminner om att EU:s lagstiftning om säkerhet bör vara up-to-date, ändamålsenlig och effektiv när det gäller att förebygga, upptäcka och reagera på framväxande säkerhetshot. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av den europeiska säkerhetsagendan, bättre efterlevnad av EU:s befintliga rättsliga instrument på detta område samt effektivare informationsutbyte och samordning mellan medlemsstaterna och med EU:s byråer. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att stärka säkerhetssamarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av oinskränkt respekt för grundläggande rättigheter i kampen mot terrorismen. Parlamentet betonar att en harmonisering av EU:s interna och externa åtgärder på säkerhetsområdet är väsentlig för ett effektivt skydd av EU-medborgarna.

38.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att intensifiera insatserna för att utveckla en ändamålsenlig och genuin säkerhetsunion som kan hantera alla aspekter av terroristhotet.

39.  Europaparlamentet anser att avradikalisering och förebyggande av radikalisering är en absolut prioritering för EU och förespråkar kraftfullt ett stärkande av specifika sektorsövergripande program som är inriktade på utbildning, frivillig- och kulturverksamhet, ungdomsarbete och avradikaliseringsprogram inom institutioner, lokalsamhällen, det civila samhället, religiösa samfund och regionala förvaltningar. Parlamentet anser att en övergripande politik på detta område bör kompletteras med långsiktiga proaktiva avradikaliseringsprocesser på det rättsliga området. Parlamentet betonar att man behöver ta fram strategier för social inkludering och politik som bekämpar diskriminering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta ett helhetsgrepp på problematiken med radikalisering och att dra nytta av den sakkunskap som finns inom nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, som inrättades på initiativ av kommissionen. Parlamentet understryker att förebyggandet av radikalisering också kan stödjas genom åtgärder som finansieras av EU-program såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020 och Ett Europa för medborgarna.

40.  Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och effektivt genomförande av direktiv (EU) 2015/637 för att säkerställa konsulärt skydd för EU-medborgare som befinner sig i tredjeländer där deras medlemsstater inte är representerade.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till ett nytt, säkrare format för en provisorisk EU-resehandling för icke företrädda EU-medborgare utanför EU vars pass har stulits, förkommit, förstörts eller är tillfälligt oåtkomliga, i syfte att garantera deras hemresa.

42.  Europaparlamentet betonar att brottsoffer och offer för terrorism måste garanteras en lämplig nivå av rättigheter utan diskriminering i hela EU och att de bör behandlas med respekt och värdighet och få lämpligt stöd i enlighet med sina egna och sina familjers behov. Parlamentet understryker att allt fler EU-medborgare har drabbats av terrordåd i ett annat land än det egna, och begär därför att protokoll ska utarbetas i medlemsstaterna utan dröjsmål för att hjälpa EU-medborgare som är medborgare i en annan medlemsstat i händelse av ett terrordåd, i linje med direktiv (EU) 2017/541 om bekämpande av terrorism. Parlamentet betonar att det behövs ett särskilt direktiv om skydd av offer för terrorism.

43.  Europaparlamentet beklagar förekomsten av gränsöverskridande hinder i medborgerliga och sociala frågor, t.ex. familjerätt och pensioner, som hindrar många medborgare från att fullt ut dra nytta av sitt EU-medborgarskap.

44.  Europaparlamentet beklagar att föräldrar och barn inte har samma möjlighet till rättslig prövning i alla medlemsstater vid separation eller skilsmässa, vilket har medfört att hundratals föräldrar i Europa har kontaktat utskottet för framställningar för att uppmana det att vara mer aktivt trots dess mycket begränsade behörighet på detta område.

45.  Europaparlamentet efterlyser ett stärkt samarbete mellan medlemsstaterna i syfte att säkerställa att offer för könsrelaterat våld skyddas och att hänsyn tas till barnets bästa vid gränsöverskridande familjetvister.

46.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av den europeiska solidaritetskåren för unga EU-medborgare, och begär att initiativet ska ges tillräcklig finansiering så att arbetstillfällen av god kvalitet inte ersätts med obetalt volontärarbete.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta samordnings- och samarbetsåtgärder för att på ett effektivt sätt ta itu med frågor om dubbelbeskattning och skattemässig diskriminering i gränsöverskridande fall och att bättre beakta de verkliga förhållandena för gränsöverskridande rörlighet bland arbetstagare. Parlamentet anser att frågor om dubbelbeskattning för närvarande inte beaktas i tillräcklig utsträckning eftersom de hanteras via befintliga bilaterala skatteavtal eller unilaterala åtgärder av en medlemsstat, och att de kräver samordnade och snabba åtgärder på EU-nivå.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Rådets dokument 6622/16.
(2) Rådets dokument 14268/15.
(3) EUT C 378, 9.11.2017, s. 146.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0106.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0385.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0013.
(7) Antagna texter, P8_TA(2017)0063.
(8) PE 601.177v04-00.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0512.
(10) PE 597.698v03-00. Se även betänkande A8-0265/2017.
(11) PE 603.107v02-00. Se även betänkande A8-0265/2017.
(12) EUT L 106, 24.4.2015, s. 1.
(13) Antagna texter, P8_TA(2017)0347.
(14) Antagna texter, P8_TA(2017)0083.
(15) Antagna texter, P8_TA(2016)0142.

Rättsligt meddelande