Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2065(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0384/2017

Ingivna texter :

A8-0384/2017

Debatter :

PV 11/12/2017 - 21
CRE 11/12/2017 - 21

Omröstningar :

PV 12/12/2017 - 5.15
CRE 12/12/2017 - 5.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0488

Antagna texter
PDF 288kWORD 56k
Tisdagen den 12 december 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
En digital handelsstrategi
P8_TA(2017)0488A8-0384/2017

Europaparlamentets resolution av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi (2017/2065(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 207.3 och 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av det allmänna tjänstehandelsavtalet (Gats),

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) avtal om handel med informationsteknikprodukter,

–  med beaktande av WTO:s arbetsprogram om e-handel,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från ministrarna med ansvar för informations- och kommunikationsteknik i G7-länderna vid mötet i Takamatsu, Kagawa den 29–30 april 2016,

–  med beaktande av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings (OECD) ministerdeklaration om den digitala ekonomin i Cancún 2016,

–  med beaktande av den dynamiska handelskoalitionen inom ramen för Forumet för förvaltning av internet,

–  med beaktande av EU:s pågående handelsförhandlingar med tredjeländer,

–  med beaktande av principöverenskommelsen som aviserats av kommissionen den 6 juli 2017 om avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning)(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015 Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Digitalisering av den europeiska industrin (COM(2016)0180),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Europeiskt initiativ för molnbaserade tjänster – Att skapa en konkurrenskraftig data- och kunskapsekonomi i Europa (COM(2016)0178),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 23 juni 2017 om hinder för handel och investeringar (COM(2017)0338),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 januari 2017 Att Skapa en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter i samband med elektronisk kommunikation och om upphävande av direktiv 2002/58/EG (förordning om integritet och elektronisk kommunikation) (COM(2017)0010),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 13 september 2017 till Europaparlamentets och rådet förordning om en ram för det fria flödet av icke-personuppgifter i Europeiska unionen (COM(2017)0495),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 2 maj 2017 om integrering av digital teknik och digitala tjänster i EU:s utvecklingspolitik (Digital4Development: mainstreaming digital technologies and services into EU Development Policy) (SWD(2017)0157),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om en ny framåtblickande och innovativ strategi för handel och investeringar(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 juli 2015 med Europaparlamentets rekommendationer till Europeiska kommissionen om förhandlingarna om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP)(5),

–  med beaktande av Förenta nationernas toppmöte om hållbar utveckling och det slutdokument som antogs av FN:s generalförsamling den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, och de 17 målen för hållbar utveckling,

–  med beaktande av WTO:s 11:e ministerkonferens som kommer att äga rum i Buenos Aires, Argentina, den 10–13 december 2017, och där e-handelsfrågor sannolikt kommer att behandlas,

–  med beaktande av Internationella teleunionens initiativ till stöd för utvecklingsländer (ITU-D),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 8.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och artikel 16.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av rapporterna från FN:s särskilda rapportör om yttrandefrihet och den privata sektorn i den digitala tidsåldern (A/HRC/32/38) och om internetleverantörernas roll (A/HRC/35/22),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) den 12 maj 2014,

–  med beaktande av Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter, Council of Europe Treaty Series nr 108, och tilläggsprotokollet till detta,

–  med beaktande av resolutionen av den 26 maj 2016 om transatlantiska dataflöden(6),

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Rapport om genomförandet av den handelspolitiska strategin Handel för alla – Genomföra en progressiv handelspolitik för att styra globaliseringen (COM(2017)0491),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0384/2017), och av följande skäl:

A.  Den tekniska utvecklingen, tillgången till det öppna internet och digitaliseringen av ekonomin är en motor för tillväxt eftersom de gör det möjligt för företag, särskilt nystartade företag, mikroföretag samt små och medelstora företag, att utveckla, beställa, producera, saluföra eller leverera produkter och tjänster över hela världen snabbare och billigare än någonsin tidigare. Ny teknik såsom distribuerad databasteknik kan stärka den digitala handeln genom att förbättra insynen i internationella avtal och underlätta värdeöverföringen. Handeln med fysiska varor har ersatts med allt fler gränsöverskridande överföringar av digitalt innehåll, vilket ibland gör att skillnaden mellan varor och tjänster suddas ut.

B.  Datainsamling, dataaggregering och möjligheten att överföra data över gränserna kan bli en viktig drivkraft för innovation, produktivitet och ekonomisk konkurrenskraft.

C.  Globaliseringen och digitaliseringen av våra ekonomier och den internationella handeln har gjort det möjligt för företag att växa och har gett medborgare ekonomiska möjligheter. Digitaliseringen av traditionella industrier påverkar leveranskedjor, tillverkning och tjänstemodeller, vilket kan leda till jobbskapande inom nya industrier men det kan även orsaka störningar på arbetsmarknaden och leda till otrygga arbetsvillkor, eftersom fler och fler av de uppgifter som traditionellt sett utförts av människor antingen automatiseras eller utlokaliseras, eller bägge delar. Europaparlamentet betonar i detta avseende att nödvändiga kompletterande sociala åtgärder måste införas för att de ska komma hela samhället till gagn, t.ex. kraftfulla utbildningsåtgärder, aktiva arbetsmarknadsåtgärder och åtgärder för att överbrygga den digitala klyftan.

D.  Den digitala ekonomin kräver en regelbaserad ram med moderna handelsregler som kan anpassa den snabba marknadsutvecklingen till konsumenternas rättigheter och ge ett politiskt utrymme för nya lagstiftningsinitiativ som regeringar behöver för att försvara och stärka skyddet av mänskliga rättigheter.

E.  Tillträde till ett fritt, öppet och säkert internet är en förutsättning för en regelbaserad handel och utveckling av den digitala ekonomin. Principen om nätneutralitet bör utgöra en central del i EU:s digitala handelsstrategi för att man ska kunna möjliggöra sund konkurrens och innovation i den digitala ekonomin och samtidigt garantera yttrandefrihet på internet.

F.  Investeringar i infrastruktur och tillgång till färdigheter är fortfarande stora utmaningar för uppkopplingsmöjligheterna och därmed även för den digitala handeln.

G.  FN:s mål för hållbar utveckling framhäver att tillhandahållandet av allmän och överkomlig tillgång till internet för människor i de minst utvecklade länderna senast 2020 kommer att vara av avgörande betydelse för att främja utveckling, eftersom utvecklingen av den digitala ekonomin kan vara en drivkraft för sysselsättning och tillväxt med tanke på att e-handeln kan leda till fler små exportörer, ökade exportvolymer och en större exportdiversifiering.

H.  Kvinnor kan åtnjuta en bättre tillgång till de globala marknaderna i egenskap av entreprenörer och arbetstagare och till lägre priser i egenskap av konsumenter, men det finns många utmaningar och orättvisor som fortfarande hindrar kvinnor från att delta i den globala ekonomin, eftersom många kvinnor i låg- och medelinkomstländer fortfarande inte har tillgång till internet.

I.  E-handeln växer även kraftigt i utvecklingsländer.

J.  Regeringar världen över vidtar åtgärder för digital protektionism genom att införa hinder för marknadstillträde och direkta investeringar eller skapa orättvisa fördelar för inhemska företag. Flera omfattande åtgärder i tredjeländer för att stärka den nationella (it-)säkerheten har en alltmer negativ påverkan på handel med IKT-produkter.

K.  Utländska företag har för närvarande mycket bättre tillträde till den europeiska marknaden än vad europeiska företag har i tredjeländer. Flera av våra handelspartner stänger sina nationella marknader och inför digital protektionism i allt större omfattning. EU bör basera sin digitala handelsstrategi på principerna ömsesidighet, sund konkurrens, smart lagstiftning och insyn för att återfå konsumenternas förtroende och återinföra lika villkor för företagen.

L.  Det bör bli ett slut på geoblockering, och ingen som helst otillbörlig diskriminering på grund av kunders nationalitet, bosättningsort eller verksamhetsort på den inre marknaden bör förekomma i framtiden.

M.  De byggstenar som skyddar det öppna internet på EU:s digitala inre marknad, inbegripet sådana principer som sund konkurrens, nätneutralitet och mellanhänders skadeståndsansvar, bör främjas i alla handelsförhandlingar. Den digitala handelns globala dimension gör WTO till det naturliga forumet för förhandlingar om en regelbaserad multilateral ram, och WTO:s 11:e ministerkonferens i december 2017 utgör en plattform för inledandet av en sådan process.

N.  Europeiska unionen är bunden av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, däribland artikel 8 om rätten till skydd av personuppgifter, artikel 16 i EUF-fördraget om samma grundläggande rättighet och artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Rätten till privatliv är en grundläggande mänsklig rättighet. En hög dataskyddsnivå bidrar till att bygga upp förtroende för den digitala ekonomin bland EU‑medborgare och därigenom främja utvecklingen av den digitala handeln. Främjande av strikta dataskyddsnormer, i synnerhet när det gäller känslig information, och underlättande av internationell handel måste gå hand i hand i den digitala tidsåldern, för att skydda yttrande- och informationsfrihet, e-handel och digital kryptering, och för att avvisa digital protektionism, massövervakning, it-spionage och censur på internet.

O.  Den digitala handeln måste skydda utrotningshotade arter av vilda djur och växter, och marknadsplatser på internet måste förbjuda försäljning av vilda djur och växter och produkter tillverkade av vilda djur och växter på sina plattformar.

P.  Privata företag fastställer allt oftare normer och standarder i den digitala ekonomin vilka har en direkt inverkan på medborgare och konsumenter men även på den interna och internationella handeln, och vilka samtidigt påskyndar utvecklingen av tekniska lösningar för att skydda företag och kunder.

Q.  OECD:s rekommendationer mot urholkning av skattebasen och överföring av vinster samt EU:s planer på en gemensam konsoliderad bolagsskattebas har framhävt behovet av att hantera en rad skatteutmaningar, inbegripet de som den digitala ekonomin medfört. Skatter bör betalas där vinsterna skapas. Ett mer insynsvänligt, ändamålsenligt och rättvist system för beräkning av gränsöverskridande företags skattebas bör förhindra överföring av vinster och skatteflykt. Det krävs en sammanhängande EU-strategi i fråga om beskattning av den digitala ekonomin för att åstadkomma en rättvis och effektiv beskattning av alla företag och skapa lika villkor. Handelsavtal bör innefatta en klausul om god förvaltning på skatteområdet som på nytt bekräftar parternas åtagande att tillämpa överenskomna internationella standarder i kampen mot skatteflykt och skatteundandragande.

R.  Enligt OECD är upp till fem procent av de varor som importeras till EU förfalskade, vilket leder till betydande förluster sett till arbetstillfällen och skatteintäkter.

S.  Handelsförhandlingar bör inte omfatta känsliga sektorer, som sektorn för audiovisuella tjänster, och inte heller grundläggande rättigheter såsom skydd av personuppgifter.

T.  Den digitala handeln bör även syfta till att främja tillväxt för små och medelstora företag samt nystartade företag och inte bara för multinationella företag.

U.  Mexiko uppfyller villkoren för anslutning till Europarådets konvention nr 108 om skydd av personuppgifter.

V.  Skyddet av personuppgifter är inte förhandlingsbart i handelsavtal, och dataskydd har alltid undantagits från EU:s mandat för handelsförhandlingar.

W.  Handelsavtal kan vara en hävstång för att stärka de digitala rättigheterna. Genom att ta med bestämmelser om nätneutralitet, förbud mot påtvingade obefogade datalokaliseringskrav, datasäkerhet, säker databehandling och datalagring, kryptering och mellanhänders skadeståndsansvar i handelsavtal kan man framför allt stärka skyddet av yttrandefriheten.

1.  Europaparlamentet understryker att EU, i egenskap av en värdegemenskap och världens största exportör av tjänster, bör fastställa standarderna för internationella bestämmelser och avtal om digitala handelsströmmar på basis av följande tre faktorer: 1) säkerställande av marknadstillträde för digitala varor och tjänster i tredjeländer, 2) säkerställande av att handelsbestämmelserna skapar påtagliga fördelar för konsumenterna och 3) säkerställande och främjande av respekten för grundläggande rättigheter.

2.  Europaparlamentet understryker att strategin för den digitala inre marknaden visserligen åtgärdar många av problemen för den digitala handeln men att företag i EU fortfarande ställs inför betydande globala hinder såsom svåröverblickbara regelverk, regeringsingripanden och obefogad datalokalisering eller datalagring. Parlamentet påpekar att vissa av de centrala åtgärderna i strategin för den digitala inre marknaden, såsom EU:s initiativ för molnbaserade tjänster och upphovsrättsreformen, har en internationell dimension som skulle kunna tas upp i en europeisk digital handelsstrategi.

3.  Europaparlamentet understryker att den digitala klyftan måste överbryggas för att man ska minimera de negativa sociala och utvecklingsmässiga effekter som kan uppstå. Parlamentet framhåller i detta avseende vikten av att främja kvinnors deltagande i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, undanröja hinder för livslångt lärande och minska klyftorna mellan könen när det gäller tillgången till och användningen av ny teknik. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka kopplingen mellan nuvarande handelspolitik och jämställdhet och hur handeln kan främja kvinnors ekonomiska egenmakt.

4.  Europaparlamentet konstaterar att den digitala ekonomins nätverkseffekter möjliggör för ett företag eller ett begränsat antal företag att inneha en stor andel av marknaden, vilket kan leda till överdriven marknadskoncentration. Parlamentet understryker vikten av att främja en sund och effektiv konkurrens i handelsavtal – framför allt mellan leverantörer av digitala tjänster, såsom onlineplattformar, och användare, såsom mikroföretag, små och medelstora företag och nystartade företag – och att främja konsumenternas val, minska överföringskostnader, säkerställa en icke-diskriminerande behandling av samtliga marknadsaktörer och undvika uppkomsten av dominerande ställning som snedvrider marknaderna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att låta nätneutralitet ingå som en viktig del i sin digitala handelsstrategi och anser att en digital handelsstrategi måste kompletteras med en stärkt och effektiv internationell konkurrenspolitisk ram, inbegripet genom ett utökat samarbete konkurrensmyndigheter emellan och genom solida konkurrenskapitel i handelsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att verksamheter och företag respekterar konkurrensreglerna och att konkurrenter inte diskrimineras till skada för konsumenternas intressen.

5.  Europaparlamentet understryker att tillgång till säker internetuppkoppling och digitala betalningsmetoder, ett effektivt konsumentskydd – i synnerhet tvistlösningsmekanismer för gränsöverskridande näthandel – och förutsägbara tullförfaranden är väsentliga faktorer när det gäller digital handel, hållbar utveckling och tillväxt för alla.

6.  Europaparlamentet anser att handelsavtal bör innehålla bestämmelser om ett stärkt samarbete mellan konsumentskyddsorgan, och välkomnar initiativ som främjar åtgärder för att öka konsumenternas förtroende i handelsförhandlingar, såsom system för elektroniska underskrifter, avtal och oönskade meddelanden. Parlamentet framhåller att konsumenternas rättigheter måste skyddas och inte försvagas i något fall.

7.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag utgör merparten av företag i utvecklingsländerna och ger sysselsättning åt de flesta arbetstagarna inom tillverknings- och tjänstesektorn. Parlamentet påminner om att främjande av gränsöverskridande e-handel direkt kan leda till bättre försörjning, främja en högre levnadsstandard och stimulera den ekonomiska utvecklingen.

8.  Europaparlamentet påminner om att handelsavtal inte på något sätt får hindra EU och dess medlemsstater från att upprätthålla, förbättra och tillämpa sina dataskyddsregler. Parlamentet påminner om att personuppgifter får överföras till tredjeländer utan att allmänna ordningar i handelsavtal används, när både framtida och idag befintliga krav i kapitel IV i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter(7) och i kapitel V i förordning (EU) 2016/679 uppfylls. Parlamentet konstaterar att beslut om adekvat skyddsnivå, även partiella och sektorsspecifika beslut, är en grundläggande mekanism för att säkra överföringarna av personuppgifter från EU till ett tredjeland. Parlamentet noterar att EU endast har antagit beslut om adekvat skyddsnivå med fyra av sina 20 största handelspartner. Parlamentet påminner om vikten av att garantera dataöverföring från tredjeländer till EU, särskilt genom dialoger om adekvat skyddsnivå.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera och påskynda antagandet av beslut om adekvat skyddsnivå, förutsatt att tredjeländer, genom sin nationella rätt eller sina internationella åtaganden, garanterar en skyddsnivå som ”väsentligen är likvärdig” den som garanteras inom EU. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att anta och offentliggöra uppdaterade och detaljerade bindande förfaranden för att fatta dessa beslut, och fullt ut respektera nationella tillsynsmyndigheters befogenheter och Europaparlamentets ståndpunkt.

10.  Europaparlamentet betonar att förmågan att få tillgång till, samla in, behandla och överföra uppgifter över gränserna har blivit alltmer viktig för alla typer av företag som tillhandahåller varor och tjänster internationellt. Parlamentet konstaterar att detta rör såväl personuppgifter som uppgifter som inte är personuppgifter och inbegriper kommunikation från maskin till maskin.

11.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att så snart som möjligt utarbeta regler för gränsöverskridande dataöverföringar, som fullt ut stämmer överens med EU:s befintliga och framtida bestämmelser för dataskydd och skyddet av personuppgifter. Vidare uppmanar parlamentet kommissionen att i EU:s handelsavtal införa en övergripande bestämmelse som till fullo upprätthåller parternas rätt att skydda personuppgifter och integritet, under förutsättning att den inte utnyttjas för att kringgå regler för gränsöverskridande dataflöden av andra anledningar än att skydda personuppgifter. Parlamentet anser att sådana regler och bestämmelser bör ingå som en del i alla nya och nyligen inledda handelsförhandlingar med tredjeländer. Parlamentet betonar att inga ordningar i detta avseende bör omfattas av något som helst framtida kapitel om investeringsskydd.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt förbjuda obefogade datalokaliseringskrav i frihandelsavtalen. Parlamentet anser att undanröjandet av sådana krav bör ges högsta prioritet, och betonar att relevant lagstiftning om uppgiftsskydd ska följas. Parlamentet beklagar försök att använda sådana krav som en form av icke-tariffära handelshinder och som en form av digital protektionism, och anser att sådan protektionism allvarligt begränsar europeiska företags möjligheter på marknader i tredjeländer och underminerar fördelarna med digital handel när det gäller effektivitet.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt meddela sin ståndpunkt avseende gränsöverskridande dataöverföringar, obefogade datalokaliseringskrav och garantier för uppgiftsskydd i handelsförhandlingar, i linje med parlamentets ståndpunkt, så att den inkluderas i alla nya och nyligen inledda förhandlingar och för att undvika att EU förbigås i internationella handelsförhandlingar.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekämpa åtgärder i tredjeländer, t.ex. främjande av lokala varor, krav på lokalt innehåll eller påtvingad tekniköverföring, om de inte är motiverade till följd av FN-ledda program för att överbrygga den digitala klyftan eller Tripsrelaterade undantag, för att säkerställa att europeiska företag kan bedriva verksamhet enligt rättvisa och förutsägbara villkor.

15.  Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta sina insatser på bilateral, plurilateral och multilateral nivå för att säkerställa att tredjeländerna erbjuder en nivå av öppenhet för utländska investeringar som motsvarar EU:s nivå och att de upprätthåller lika villkor för EU-aktörer. Parlamentet välkomnar EU:s förslag till förordning om inrättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i unionen och stöder dess mål att bättre skydda viktig infrastruktur och teknik.

16.  Europaparlamentet betonar att en digital handelsstrategi måste vara helt förenlig med principen om nätneutralitet och trygga likabehandling av internettrafik utan diskriminering, begränsning eller störning, oavsett sändare, mottagare, typ, innehåll, hårdvara, tjänst eller tillämpning. Parlamentet påminner om att trafikhanteringsåtgärder endast bör tillåtas i undantagsfall där de är strikt nödvändiga, och endast så länge som är nödvändigt, för att man ska respektera de rättsliga kraven, bevara nätverkets integritet och säkerhet eller förhindra en annalkande överbelastning av nätet.

17.  Europaparlamentet framhåller att utbyggnad av och tillgång till infrastruktur – särskilt på landsbygden, i bergsområden och i avlägsna regioner – som är av lämplig täckning, kvalitet och säkerhet och som stöder nätneutralitet, är avgörande för digitaliseringen av den europeiska industrin och för att öka e-förvaltningen.

18.  Europaparlamentet beklagar djupt att marknadstillträde i vissa tredjeländer endast beviljas på villkor att det berörda företaget offentliggör och till de statliga myndigheterna överlämnar källkoderna till den programvara som företaget har för avsikt att sälja. Parlamentet anser att sådana åtgärder är oproportionerliga som ett generellt krav för marknadstillträde, och uppmanar kommissionen att förbjuda regeringar som ingått frihandelsavtal att delta i sådan verksamhet. Parlamentet betonar att detta inte bör hindra statliga myndigheter från att främja insyn i programvara, uppmuntra allmänt offentliggörande av källkod genom fri programvara och programvara med öppen källkod och utbyta data genom licenser för öppna data.

19.  Europaparlamentet påminner om att krav om lokal närvaro i vissa fall är nödvändiga för att säkerställa en effektiv övervakning eller tillsyn och efterlevnad av lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför på nytt kommissionen att göra begränsade åtaganden inom ramen för metod 1, för att undvika tillsynsarbitrage.

20.  Europaparlamentet anser att den digitala handeln bör underlättas ytterligare inom upphandlingspolitiken, bland annat genom att utnyttja möjligheterna att tillhandahålla tjänster på distans och genom att europeiska företag, särskilt små och medelstora företag, ges tillgång till offentlig och privat upphandling.

21.  Europaparlamentet noterar att krav om tekniköverföring i utvecklingssyfte inte bör omöjliggöras genom ordningarna om digital handel.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbjuda tredjeländers myndigheter att tvinga företag att offentliggöra eller överföra uppgifter om (kryptografisk) teknik som används i deras produkter som ett villkor för att tillverka, sälja eller distribuera dem.

23.  Europaparlamentet konstaterar att skyddet av immateriella rättigheter och investeringar i FoU är en förutsättning för EU:s kunskapsbaserade ekonomi, och att internationellt samarbete är nyckeln till att bekämpa handel med förfalskade varor över hela värdekedjan. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att verka för ett globalt genomförande av internationella standarder, t.ex. WTO:s Tripsavtal och Wipos internetfördrag. Parlamentet påminner om att rättsligt skydd i hela EU, såväl online som offline, krävs för nytt skapande, eftersom detta kommer att uppmuntra investeringar och leda till ytterligare innovation. Dock betonar parlamentet att handelsavtal inte är rätt plats för att ytterliga utvidga rättsinnehavarnas immaterialrättsliga skydd genom att föreskriva mer omfattande befogenheter att genomdriva upphovsrättens efterlevnad. Parlamentet betonar att tillgången till läkemedel i tredjeländer inte bör äventyras på grundval av immaterialrättsligt skydd, och att handeln med förfalskade varor kräver ett tydligt åtskilt tillvägagångssätt jämfört med det som tillämpas på immaterialrättsliga överträdelser i den digitala ekonomin.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka ICANN:s gTLD-program, där domännamn utökas till tusentals generiska namn, och att i linje med sitt åtagande om ett fritt och öppet internet säkerställa skydd av rättsinnehavare, framför allt de som innehar geografiska beteckningar.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda handelsavtalen för att förhindra att parterna inför tak för utländskt aktieägande, fastställa konkurrensfrämjande regler för grossisttillträde till etablerade operatörers nätverk, tillhandahålla transparenta och icke-diskriminerande bestämmelser och avgifter för licensiering samt säkerställa att EU:s leverantörer av telekommunikationstjänster har verklig tillgång till infrastruktur för lokala anslutningar (”last mile”) på exportmarknaderna. Parlamentet påminner om att regelbaserad konkurrens inom sektorn för telekommunikation leder till mer kvalitativa tjänster och lägre priser.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att utveckla en rad bindande multilaterala bestämmelser för e-handel inom WTO och fortsätta fokusera på konkreta och realistiska resultat.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omgående återuppta förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster, i enlighet med parlamentets antagna rekommendationer, och stöder uppfattningen att EU bör ta tillfället i akt att inta en ledande roll för att fastställa moderna globala standarder på det digitala området.

28.  Europaparlamentet påminner om att WTO:s medlemmar sedan 1998 har upprätthållit ett moratorium för tullar på elektroniska överföringar, och betonar att sådana tullar skulle innebära onödiga extrakostnader för både företag och konsumenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att omvandla moratoriet till en permanent överenskommelse om förbud mot tullar på elektroniska överföringar, på grundval av en noggrann analys av konsekvenserna inom området för 3D-tryck.

29.  Europaparlamentet noterar de insatser som WTO gjort för att utveckla sitt arbetsprogram om e-handel och uppmanar kommissionen att verka för ytterligare utvidgning av WTO:s avtal om informationsteknik så att fler produkter och fler WTO‑medlemmar omfattas, och noterar WTO:s ministerkonferens i Buenos Aires, som kommer att äga rum i december 2017. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt samråda med europeiska företag och medlemsstaterna om sin ståndpunkt i fråga om e-handel och andra digitala handelsfrågor som man ska komma överens om under konferensen, i syfte att säkerställa en enad EU-ståndpunkt.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda handelsavtalen för att främja interoperabilitet för IKT-standarder som gagnar både konsumenter och producenter, särskilt inom ramen för ett säkert sakernas internet, 5G och it-säkerhet, men att samtidigt inte kringgå legitima forum för flerpartsförvaltning, vars arbete har varit positivt för ett öppet internet.

31.  Europaparlamentet stöder kommissionens meddelande av den 19 april 2016 Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden, COM(2016)0176. Parlamentet betonar att även om IKT‑standardisering även i fortsättningen främst måste vara branschledd, frivillig och samförståndsinriktad, baserad på principerna om transparens, öppenhet, opartiskhet, samförstånd, effektivitet, relevans och enhetlighet, kommer tydligare prioriteringar för IKT-standardisering, tillsammans med politiskt stöd på hög nivå, att främja konkurrenskraften. Parlamentet noterar att denna process bör bygga på verktygen i det europeiska standardiseringssystemet och involvera en rad berörda parter, både i och utanför EU, för att säkerställa förbättrade standardiseringsprocesser, i linje med det gemensamma initiativet för europeisk standardisering. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja framväxten av globala industristandarder under EU:s ledning för central 5G-teknik och nätverksarkitektur, i synnerhet genom att utnyttja erfarenheterna från offentlig–privata partnerskap för 5G (5G PPP) inom centrala europeiska och internationella standardiseringsorgan.

32.  Europaparlamentet framhåller vikten av internationella standarder för digital utrustning och digitala tjänster, särskilt på området för it-säkerhet, och uppmanar kommissionen att arbeta för att säkerställa att grundläggande it-säkerhetsåtgärder införs i produkter inom sakernas internet och molntjänster.

33.  Europaparlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas det ökande antalet konsumenter och individer som säljer och köper varor på internet och som har fastnat i betungande tullförfaranden för varor som köps online. Parlamentet påminner om att man måste införa en förenklad och skattefri tullbehandling av varor som säljs på internet och returneras oanvända. Parlamentet påminner om att WTO:s avtal om förenklade handelsprocedurer syftar till att påskynda tullförfarandena och förbättra ansvarsskyldighet och öppenhet i samband med dem. Parlamentet framhåller att man måste digitalisera tullinformationen och tullförvaltningen genom internetbaserad registrering och användning av information, vilket bör underlätta gränsklarering, samarbete i fråga om upptäckt av bedrägerier, korruptionsbekämpande insatser och insyn i tullrelaterade priser. Parlamentet anser att en bredare användning av verktyg såsom tvistlösning på nätet skulle gynna konsumenter.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra parterna i handelsavtal att i kapitlet om telekommunikation i sina frihandelsavtal införa bestämmelser om att internationella roamingavgifter och avgifter för internationella samtal och meddelanden ska vara transparenta, rättvisa, rimliga och konsumentinriktade. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en politik som främjar kostnadsorienterade priser för roamingtjänster i syfte att sänka priserna, främja insyn och undvika affärsmetoder som är otillbörliga eller på något sätt negativa för konsumenterna.

35.  Europaparlamentet konstaterar att principerna i e-handelsdirektivet (2000/31/EG) har bidragit till utvecklingen av den digitala ekonomin, genom att skapa gynnsamma villkor för innovationer och garantera yttrandefrihet och frihet att bedriva verksamhet. Parlamentet påminner om att kommissionen är bunden av EU:s regelverk i sina handelsförhandlingar.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare integrera digital teknik och digitala tjänster i EU:s utvecklingspolitik, såsom bland annat anges i Digital4Development-agendan, och att använda handelsavtalen för att förbättra och främja de digitala rättigheterna. Parlamentet är medvetet om att endast 53,6 procent av alla hushåll i världen har tillgång till internet och beklagar att det fortfarande finns en stor digital klyfta. Parlamentet uppmanar kommissionen att öka investeringarna i digital infrastruktur i det globala Syd för att överbrygga den digitala klyftan, bland annat genom att främja offentlig–privata partnerskap, men samtidigt respektera principerna för utvecklingseffektivitet. I detta sammanhang noterar parlamentet hur FN:s internationella teleunions utvecklingssektor bidragit till skapande, utveckling och förbättring av telekommunikation samt utrustning och nätverk inom IKT. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att få investeringar i bredbandsinfrastruktur i utvecklingsländer att väsentligen bidra till, och vara villkorade med, respekt för ett fritt, öppet och säkert internet, och att utveckla lämpliga lösningar för att främja mobil internetanslutning. Parlamentet betonar att sådana investeringar är särskilt viktiga för lokala mikroföretag och små och medelstora företag, framför allt i utvecklingsländer, för att det ska bli möjligt för dem att interagera digitalt med multinationella företag och få tillträde till globala värdekedjor. Parlamentet påminner om att främjande av gränsöverskridande e-handel direkt kan leda till bättre försörjning, främja en högre levnadsstandard och stimulera den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet påminner även om att sådana ansträngningar kan bidra till jämställdhet mellan kvinnor och män, eftersom ett stort antal av dessa företag ägs och drivs av kvinnor. Parlamentet bekräftar att den digitala handeln kan vara en tillgång även för offentliga myndigheter och därmed främja e-förvaltningens utveckling.

37.  Europaparlamentet betonar att en digital handelsstrategi måste vara helt i linje med principen om politisk samstämmighet för utveckling och att den framför allt bör sträva efter att främja nystartade företag, mikroföretag samt små och medelstora företag och skapa möjligheter för dessa att vara verksamma inom gränsöverskridande e-handel, och erinrar om hur detta skulle kunna bidra till jämställdhet.

38.  Europaparlamentet anser att digitala frågor även bör prioriteras högre i EU:s Aid for Trade-politik för att främja en ökad e-handel genom utökat stöd för innovation och infrastruktur samt tillgång till finansiering, framför allt genom mikrofinansieringsinitiativ, samt stöd för att göra e-handelsföretag i utvecklingsländer mer synliga på nätet, underlätta tillträdet till plattformar och främja tillgången till e‑betalningslösningar samt tillgången till kostnadseffektiva logistik- och leveranstjänster.

39.  Europaparlamentet betonar att en digital handelsstrategi, inbegripet dess kompletterande åtgärder, måste vara helt i linje med och bidra till genomförandet av Agenda 2030 för hållbar utveckling, Parlamentet noterar att mål 4 om kvalitativ utbildning, för en avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet för alla flickor och pojkar, mål 5 om uppnående av jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt, mål 8.10 om främjande av hållbar ekonomisk tillväxt för alla, framför allt genom att stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet och utöka tillgången till finansiella tjänster samt även mål 9.1 om utveckling av en tillförlitlig och motståndskraftig infrastruktur med fokus på rättvis tillgång för alla och mål 9.3 om ökad tillgång för små företag, i synnerhet i utvecklingsländer, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor, är särskilt relevanta i detta avseende.

40.  Europaparlamentet förbinder sig att uppdatera sin digitala handelsstrategi vart femte år.

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och till Europeiska utrikestjänsten.

(1) EGT L 178, 17.7.2000, s. 1.
(2) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0299.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0041.
(5) EUT C 265, 11.8.2017, s. 35.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0233.
(7) EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.

Rättsligt meddelande