Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2123(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0351/2017

Ingivna texter :

A8-0351/2017

Debatter :

PV 12/12/2017 - 12
CRE 12/12/2017 - 12

Omröstningar :

PV 13/12/2017 - 13.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0492

Antagna texter
PDF 295kWORD 59k
Onsdagen den 13 december 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
P8_TA(2017)0492A8-0351/2017

Europaparlamentets resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (2017/2123(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Lissabonfördraget,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013, den 26 juni 2015, den 15 december 2016 och den 22 juni 2017,

–  med beaktande av årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2017 om vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken av den 25 november 2013, den 18 november 2014, den 18 maj 2015, den 27 juni 2016, den 14 november 2016 och den 18 maj 2017 samt rådets slutsatser om EU:s globala strategi av den 17 juli 2017,

–  med beaktande av det 19:e fransk-tyska ministerrådsmötet i Paris den 13 juli 2017,

–  med beaktande av det informella mötet mellan försvarsministrarna och det informella mötet mellan utrikesministrarna (Gymnich) som hölls i Tallinn den 6–9 september 2017,

–  med beaktande av mötet mellan EU:s försvarsministrar den 30 november 2011,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om en europeisk försvarsunion(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 november 2016 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om konstitutionella, rättsliga och institutionella följder av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik: de möjligheter som Lissabonfördraget erbjuder(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2017 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018(7),

–  med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa. En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik den 28 juni 2016,

–  med beaktande av dokumentet Implementation Plan on Security and Defence (Genomförandeplan på säkerhets- och försvarsområdet) som lades fram av vice ordföranden/den höga representanten den 14 november 2016,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 30 november 2016 till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén om en europeisk försvarshandlingsplan (COM(2016)0950),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 8 juli 2016 från ordförandena för Europeiska rådet och kommissionen och Natos generalsekreterare, de gemensamma förslagen som godkändes av Nato-rådet och Europeiska unionens råd den 6 december 2016 och framstegsrapporten om deras genomförande som antogs den 14 juni 2017,

–  med beaktande av Bratislavaförklaringen av den 16 september 2016,

–  med beaktande av det nya försvarspaketet som kommissionen lade fram den 7 juni 2017 i pressmeddelandet Ett EU som försvarar: EU-kommissionen inleder debatt om säkerhets- och försvarsunion,

–  med beaktande av diskussionsunderlaget om framtiden för ett europeiskt försvar av den 7 juni 2017,

–  med beaktande av Eurobarometern 85.1 i juni 2016, enligt vilken hälften av de intervjuade EU-medborgarna anser att EU:s åtgärder är otillräckliga och två tredjedelar av dem skulle vilja se större engagemang från EU:s sida genom åtaganden från medlemsstaterna i säkerhets- och försvarspolitiska frågor,

–  med beaktande av rådets krishanteringskoncept för ett nytt civilt GSFP-uppdrag i Irak av den 17 juli 2017 och rådets beslut (Gusp) 2017/1425 av den 4 augusti 2017 om Europeiska unionens stabiliseringsåtgärd i regionerna Mopti och Ségou i Mali,

–  med beaktande av EU:s politik för GSFP-utbildning som antogs av rådet (utrikes frågor) den 3 april 2017,

–  med beaktande av rådets beslut av den 23 oktober 2017 om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande en ändring av protokoll 31 till EES-avtalet (Unionens förberedande åtgärd för försvarsrelaterad forskning),

–  med beaktande av underrättelsen om permanent strukturerat samarbete av den 13 november 2017,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den 10 november 2017 till Europaparlamentet och rådet om förbättrad militär rörlighet i Europeiska unionen (JOIN(2017)0041),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0351/2017).

Unionens strategiska miljö

1.  Europaparlamentet understryker att den regelbaserade internationella ordningen och de värden som försvaras av västerländska demokratier, samt den fred, det välstånd och de friheter som denna ordning sedan andra världskriget utgör en garant för och som överensstämmer med de grundvalar som Europeiska unionen vilar på, står inför ett aldrig tidigare skådat antal konventionella och hybrida utmaningar, eftersom samhälleliga, ekonomiska, tekniska och geopolitiska trender pekar på att världens befolkning blir alltmer sårbar för chocker och belastningar som t.ex. mellanstatliga konflikter, naturkatastrofer, extrema väderfenomen, vattenkriser, kollapsade stater och it-angrepp, och då krävs en enad och samordnad reaktion. Parlamentet påminner om att säkerhet är en central fråga för EU-medborgarna. Unionens yttre åtgärder ska vägledas av de värden och principer som finns förankrade i artikel 21 i EU-fördraget.

2.  Europaparlamentet betonar att ingen enskild medlemsstat ensam kan hantera någon av de komplexa säkerhetsutmaningar vi ställs inför i dag, och för att EU ska kunna reagera på dessa inre och yttre utmaningar måste unionen öka sina insatser för att få till stånd ett konkret starkt samarbete inom ramen för Gusp/GSFP, vara en ändamålsenlig global aktör, vilket innebär att tala samstämmigt och agera tillsammans, och rikta in sina resurser på strategiska prioriteringar. Parlamentet anser att det är nödvändigt att åtgärda de bakomliggande orsakerna till instabilitet, som är fattigdom och ökande ojämlikhet, dåliga styrelseformer, kollapsade stater och klimatförändringar.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt att transnationella terroristorganisationer och kriminella organisationer ökar i styrka och antal, något som kan främjas av Isil/Daishs nederlag och dess flyende stridande, samtidigt som instabiliteten breder ut sig i de södra regionerna och i Mellanöstern när bräckliga och sönderfallande stater som t.ex. Libyen lämnar ifrån sig stora områden utan styrning, sårbara för styrkor utifrån. Parlamentet uttrycker en fortsatt oro över att terroristhotet i Sahelregionen har en transnationell dimension. Parlamentet beklagar djupt att Demokratiska folkrepubliken Koreas pågående verksamhet på områdena kärnteknik och ballistiska robotar har gett upphov till ökad spänning både inom och utanför regionen och utgör ett tydligt hot mot den internationella freden och säkerheten.

4.  Europaparlamentet betonar att i öster pågår fortfarande Rysslands krig mot Ukraina, att Minskavtalen – utan vilka det inte kan finnas någon lösning på konflikten – inte har genomförts och att den illegala annekteringen och militariseringen av Krimhalvön och inrättandet av system för tillträdesförbud och avspärrade områden fortsätter. Parlamentet är djupt oroat över att Rysslands överdrivna övningar och militära verksamhet görs utan internationell observation, att hybrida taktiker, inklusive cyberterrorism, falska nyheter och desinformationskampanjer samt ekonomisk och energirelaterad utpressning destabiliserar länderna i det östliga partnerskapet och på västra Balkan och att de drabbar västerländska demokratier och ökar spänningar inom dem. Parlamentet är bekymrat över att säkerhetsläget i EU:s närområde kommer att fortsätta vara mycket instabilt för flera år framöver. Parlamentet upprepar att västra Balkan är av strategisk betydelse för EU:s säkerhet och stabilitet och att EU:s politiska engagemang gentemot regionen behöver riktas om och stärkas, bland annat genom att stärka mandatet för våra uppdrag inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Parlamentet är fast övertygat om att mer integration och samordning behövs för att övervinna EU:s sårbarhet.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt det terroristhot som snabbt breder ut sig både inom Europa och utanför Europas gränser. Parlamentet anser att en ofullständig respons på militär nivå ofrånkomligen kommer att leda till att hoten mot den inre säkerheten ökar mer och mer. Parlamentet uppmanar med kraft till ett inrättande av en europeisk pakt för att bekämpa jihadismen med vilken dessa hot kan bemötas på ett ändamålsenligt sätt.

6.  Europaparlamentet anser att terrorism i dag utgör en av de främsta utmaningarna mot EU-medborgarnas säkerhet, något som kräver snabba, stadiga och samordnade åtgärder både på intern och extern nivå för att förebygga ytterligare terroristangrepp och bekämpa dess bakomliggande orsaker. Parlamentet pekar i synnerhet på behovet att förebygga radikalisering, blockera terroristorganisationers samtliga källor till finansiella resurser, bekämpa terrorpropaganda och blockera att internet och sociala nätverk används i detta syfte, bland annat genom en automatiserad borttagningstjänst, och att förbättra utbytet av underrättelser såväl mellan medlemsstater som med tredjeländer, Nato och andra relevanta partnerorganisationer. Parlamentet anser att mandatet för våra GSFP-uppdrag bör innefatta kampen mot terrorism för att bidra mer konsekvent till avradikaliseringsprogram, i synnerhet Eulex i Kosovo och Eufor Althea i Bosnien och Hercegovina, länder som konfronteras med ett betydande antal återvändande stridande från utlandet.

7.  Europaparlamentet är djupt oroat över det tilltagande dödliga terroristhotet i Sahelbältet och över dess utbredning till Centralafrika och instabiliteten i öster (Syrien, Irak, Palestina). Parlamentet uppmanar EU:s höga representant/vice ordförande att säkerställa att ett verkställande mandat beviljas GSFP-uppdragen och att ingripa på ett beslutsamt och målmedvetet sätt.

8.  Europaparlamentet anser att en trovärdig anslutningsprocess som bygger på omfattande och rättvisa villkor, enligt EU:s nuvarande utvidgningspolitik, fortfarande är ett viktigt verktyg för att främja säkerheten då den ökar motståndskraften för länder i sydöstra Europa.

9.  Europaparlamentet anser att i ett allt besvärligare säkerhetsläge, och vid en tidpunkt då EU och Nato strävar efter att bredda och fördjupa sitt samarbete, kommer EU att genom brexit förlora en del av sin militära kapacitet och kommer eventuellt inte längre att kunna dra nytta av Förenade kungarikets expertis och vice versa. Parlamentet noterar att brexit ger ny kraft åt initiativ som länge har blockerats och kanske kan öppna dörren för nya förslag. Parlamentet betonar betydelsen av att fortsätta det nära försvarssamarbetet mellan EU och Förenade kungariket efter brexit, bland annat på, men inte begränsat till, områdena utbyte av underrättelser och terrorismbekämpning. Parlamentet anser att Förenade kungariket, om landet begär det, också bör kunna delta i GSFP-uppdrag som en del av nya förbindelser mellan EU och Förenade kungariket som rör försvarssamarbete.

10.  Europaparlamentet välkomnar Förenta staternas förnyade engagemang i fråga om Europas säkerhet. Parlamentet betonar att EU står orubbligt fast vid en transatlantisk gemenskap med gemensamma värden och intressen. Parlamentet är på samma gång övertygat om att det behövs en ansvarsfull och självsäker gemensam utrikes- och säkerhetspolitik och att EU i detta sammanhang måste bli en självmedveten utrikespolitisk aktör.

Institutionell ram

11.  Europaparlamentet är fast övertygat om att Europeiska unionen måste ta sitt öde i egna händer om så krävs, eftersom den inre och yttre säkerheten blir allt mer sammanflätade med varandra, vilket får direkta konsekvenser för alla EU-medborgare. Parlamentet varnar för att bristen på en gemensam strategi skulle kunna leda till icke samordnade och splittrade åtgärder, skapa mycket dubbelarbete och ineffektivitet och, till följd av det, göra unionen och dess medlemsstater sårbara. Parlamentet anser därför att EU bör kunna agera ändamålsenligt längs hela spektrumet av instrument för inre och yttre säkerhet, upp till den nivå som anges i artikel 42.7 i EU-fördraget. Parlamentet betonar att utformningen av unionens gemensamma försvarspolitik i enlighet med artikel 42.2 i EU-fördraget har som mål att upprätta ett gemensamt försvar och att förse unionen med strategiskt oberoende för att främja fred och säkerhet i Europa och i världen. Parlamentet betonar de praktiska och ekonomiska fördelarna med en ytterligare integrering av de europeiska försvarskapaciteterna.

12.  Europaparlamentet understryker att EU behöver tillämpa hela verktygslådan med tillgängliga politiska instrument, med allt från mjuk till hård makt och från kortsiktiga åtgärder till långsiktiga strategier på den klassiska utrikespolitikens område, innefattande inte bara bilaterala och multilaterala insatser inom diplomati, utvecklingssamarbete, civila och ekonomiska instrument, stöd i nödsituationer, krisförebyggande insatser och strategier efter konflikter, utan även fredsbevarande och fredsframtvingande insatser, som även överensstämmer med de civila och militära resurser som beskrivs i artikel 43.1 i EU-fördraget för att hantera de växande utmaningarna. Parlamentet anser att den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken bör byggas på principen att Europas säkerhet inte kan garanteras genom att man enbart litar till militära resurser. Parlamentet anser att EU:s utrikesåtgärder bör innefatta en bedömning av hur de påverkar EU:s människocentrerade strategiska intressen i fråga om att öka människors säkerhet och de mänskliga rättigheterna, stärka internationell rätt och främja hållbar fred. Parlamentet understryker att Europeiska utrikestjänsten behöver trappa upp sin kapacitet för att bättre förutse kriser och bemöta säkerhetsutmaningar omedelbart när de uppkommer. Parlamentet betonar behovet av en mer sammanhängande och bättre samordnad samverkan mellan militära, civila, utvecklingsrelaterade och humanitära aktörer.

13.  Europaparlamentet välkomnar de synbara framsteg som gjorts i utformningen av ett starkare europeiskt försvar sedan antagandet av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik i juni 2016. Parlamentet välkomnar i synnerhet inrättandet av en europeisk försvarsfond, den föreslagna ökningen av den förberedande åtgärden för försvarsrelaterad forskning och lagstiftningsförslaget om ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sina framtida finansiella bidrag till EU:s budget för att täcka EU:s alla extrakostnader i samband med Europeiska försvarsfonden.

14.  Europaparlamentet välkomnar Eftas anslutning till den förberedande åtgärden om försvarsforskning och välkomnar i synnerhet Norges bidrag på 585 000 euro för 2017. Parlamentet uttrycker en önskan om att Norge kan fortsätta att delta i EU-finansierade program som har försvarsmässiga konsekvenser eller omfattar försvarsområdet.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att hålla parlamentet omedelbart och fullständigt informerat i alla skeden om ingående av eller ändring av internationella avtal som har försvarsmässiga konsekvenser eller omfattar försvarsområdet. Parlamentet anser att ekonomiska bidrag från tredjeland har betydande budgetmässiga konsekvenser för unionen, då ett tredjeland skulle kunna påverka unionens ekonomiska intressen på ett sätt som går långt utöver bidragets storlek genom att undanhålla nödvändiga exportlicenser. Parlamentet betonar att om en tredje part bidrar till EU-finansierade program som har försvarsmässiga konsekvenser eller omfattar försvarsområdet, förväntar sig parlamentet att kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten bedömer effekterna av sådant deltagande med avseende på unionens strategiska politik och intressen innan ett förslag läggs fram och att parlamentet informeras om denna bedömning.

16.  Europaparlamentet understryker att kommissionen och ett ökande antal medlemsstater har åtagit sig att inrätta en europeisk försvarsunion och att det finns ett starkt stöd för detta bland EU-medborgarna. Parlamentet betonar att detta motsvarar de krav från EU-medborgare och parlamentet som särskilt parlamentet har gett uttryck för i form av flera uppmaningar i sina tidigare resolutioner. Parlamentet understryker den större effektivitet och det borttagna dubbelarbete och den kostnadsminskning som kommer att bli följden av en starkare europeisk försvarsintegration. Parlamentet betonar emellertid att det krävs fortsatt politisk vilja och beslutsamhet för att inrätta en verklig europeisk försvarsunion. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbinda sig till ett gemensamt och oberoende europeiskt försvar och att sträva efter att säkerställa att deras nationella försvarsbudgetar på tio åt uppgår till minst två procent av deras BNP.

17.  Europaparlamentet är övertygat om att det enda sättet att öka unionens förmåga att fullfölja sina militära uppdrag är att avsevärt höja effektiviteten sett till samtliga aspekter i processen som skapar militär kapacitet. Parlamentet påminner om att EU:s 28 medlemsstater jämfört med Förenta staterna spenderar 40 procent på försvar men endast lyckas skapa 15 procent av den kapacitet som Förenta staterna får fram ur processen, vilket tyder på ett mycket allvarligt effektivitetsproblem.

18.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att agera på parlamentets krav på en vitbok om EU:s säkerhet och försvar i samband med förberedelserna inför nästa fleråriga budgetram, vilket begärdes i parlamentets resolutioner av den 22 november 2016, den 23 november 2016 och den 16 mars 2017. Parlamentet anser att uppbyggnaden av en försvarsunion, som knyter samman EU:s strategiska riktlinjer med EU-bidrag för kapacitetsutveckling och utformar den europeiska institutionella ramen för försvar, är aspekter som måste stödjas genom ett interinstitutionellt avtal. Parlamentet betonar att det genom omfattande och tillförlitliga insatser från alla berörda parter är möjligt att öka försvarsutgifternas omfattning och effektivitet. Parlamentet efterlyser även en stark roll i denna process för neutrala stater som Österrike och Sverige utan att enskilda medlemsstaters neutralitet för den skull ifrågasätts.

19.  Europaparlamentet betonar att vitboken om EU:s säkerhet och försvar, utöver att beskriva den strategiska miljön och de strategiska ambitionerna, bör inför den nästkommande fleråriga budgetramen definiera de kapaciteter som behövs och är tillgängliga samt eventuella kapacitetsbrister i form av EU:s kapacitetsutvecklingsplan, och den bör kompletteras med en allmän beskrivning av de planerade åtgärderna från medlemsstaternas och unionens sida enligt den fleråriga budgetramen och på längre sikt.

20.  Europaparlamentet välkomnar den nyligen demonstrerade politiska viljan att göra GSFP mer effektiv. Parlamentet stöder varje försök att lösgöra hela potentialen i Lissabonfördraget genom att få samarbetet mellan medlemsstaterna att fungera och göra den operativt relevanta kapaciteten tillgänglig för att fullfölja uppdragen i artikel 43.1 i EU-fördraget, genom att

   a) omedelbart inrätta startfonden så som föreskrivs i fördraget för att möjliggöra snabba insatser,
   b) inrätta permanent strukturerat samarbete om de militära aspekter som är nödvändiga för att genomföra GSFP-uppdrag som t.ex. permanent samlade militära enheter,
   c) reformera den mellanstatliga gemensamma finansieringsmekanismen Athena för att förverkliga solidariteten mellan de medlemsstater som endast kan bidra finansiellt och de som endast kan bidra med trupper till en GSFP-åtgärd,
   d) göra samlad och delad kapacitet till en regel och inte till ett undantag, och att närma sig ett genomförande av flertalet av de 300 förslag som lades fram av de 28 överbefälhavarna 2011,
   e) samla nationella resurser avseende forskning, utveckling, upphandling, underhåll och utbildning,
   f) samordna nationell försvarsplanering (samordnad årlig försvarsöversikt) enligt nuvarande planer,
   g) ta initiativ till gemensamma bestämmelser för certifiering för militära ändamål och en gemensam politik för försörjningstrygghet,
   h) från kommissionens sida tillämpa regler för den inre marknaden i överensstämmelse med 2009 års direktiv om försvarsupphandling med avseende på nationella försvarsupphandlingsprojekt.

21.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att föreslå ett särskilt program för försvarsforskning, med en särskild budget och egna regler, inom ramen för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör göra ytterligare medel tillgängliga för det programmet, utan att det stör befintliga ramprogram som finansierar forskning, teknisk utveckling och innovation, vilket begärdes i parlamentets resolution av den 5 juli 2017. Parlamentet upprepar på nytt sina tidigare uppmaningar till kommissionen att säkerställa unionens deltagande i program för forskning och utveckling på försvarsområdet som genomförs av medlemsstaterna eller tillsammans med näringslivet där så är lämpligt, i enlighet med artiklarna 185 och 187 i EUF-fördraget.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram. Parlamentet understryker att alla unionsåtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder på försvarsområdet bör ha som mål att bidra till den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik, i enlighet med bland annat artikel 2.4 i EUF-fördraget, och därför omfatta gemensam utveckling, standardisering, certifiering och underhåll, vilket leder till samarbetsprogram och en högre grad av interoperabilitet. Parlamentet uppmanar kommissionen att så brett som möjligt främja det nya europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, och i synnerhet att uppmuntra små och medelstora företag att delta i gemensamma gränsöverskridande projekt.

23.  Europaparlamentet anser att medlemsstaters export av vapen, ammunition och försvarsrelaterade varor och tjänster utgör en integrerad del av EU:s utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik.

24.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att vidta konkreta åtgärder för harmonisering och standardisering av de europeiska väpnade styrkorna, i enlighet med artikel 42.2 i EU-fördraget, för att underlätta samarbetet mellan de väpnade styrkornas personal inom ramen för en ny europeisk försvarsunion som ett steg i riktning mot en gradvis utformning av en gemensam försvarspolitik för EU.

25.  Europaparlamentet betonar att om alla möjligheter som fördraget erbjuder utnyttjas skulle försvarsindustrins konkurrenskraft öka och dess funktionssätt på den inre marknaden förbättras genom ytterligare uppmuntran till försvarssamarbete med hjälp av positiva incitament, som leder till en inriktning på projekt som medlemsstaterna inte kan genomföra på egen hand, varigenom onödigt dubbelarbete skulle begränsas och en effektivare användning av offentliga medel skulle främjas. Parlamentet anser att resultaten av sådana strategiska samarbetsprogram mycket väl kan bli tekniker med dubbla användningsområden, vilka i sig medför ytterligare mervärde för medlemsstaterna. Parlamentet betonar vikten av att utveckla en europeisk kapacitet och en integrerad försvarsmarknad.

26.  Europaparlamentet kräver att man upprättar precisa och bindande riktlinjer för att skapa väldefinierade ramar för framtida aktivering och tillämpning av artikel 42.7 i EU-fördraget.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och vice ordföranden/den höga representanten att arbeta tillsammans med Europaparlamentet i en interinstitutionell dialog om den gradvisa utformningen av en gemensam försvarspolitik. Parlamentet betonar att inom nästa fleråriga budgetram bör en komplett budget för EU:s försvar upprättas för alla interna aspekter av GSFP, och att en doktrin för dess genomförande bör utvecklas inom ramen för Lissabonfördraget. Parlamentet understryker behovet av en översyn av Athenamekanismen för att utöka antalet åtgärder som ses som en gemensam kostnad och ge incitament till deltagande i GSFP-uppdrag och GSFP-insatser.

28.  Europaparlamentet påpekar att den nya försvarsbudgeten måste finansieras med nya resurser i nästa fleråriga budgetram.

29.  Europaparlamentet anser att beslutsfattandet i GSFP-frågor skulle kunna vara mer demokratiskt och öppet. Därför föreslås parlamentet omvandla sitt underutskott för säkerhet och försvar (SEDE) till ett fullvärdigt parlamentsutskott, så att det kan få större befogenheter för granskning av och insyn i den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och spela en framträdande roll i genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, i synnerhet vid granskningen av rättsakter som rör säkerhet och försvar.

30.  Europaparlamentet beklagar bristen på samarbete och informationsutbyte bland säkerhets- och underrättelsetjänster i Europa. Parlamentet anser att mer samarbete mellan underrättelsetjänsterna skulle kunna bidra till att bekämpa terrorism. Parlamentet kräver i detta avseende att det inrättas ett fullt utvecklat europeiskt underrättelsesystem.

Permanent strukturerat samarbete

31.  Europaparlamentet välkomnar underrättelsen om permanent strukturerat samarbete och dess planerade genomförande som utgår från att medlemsstaterna vill göra bindande åtaganden inom ramen för GSFP och därmed genomföra ett ambitiöst och inkluderande permanent strukturerat samarbete, och uppmanar till att ett sådant samarbete inrättas snabbt av rådet. Parlamentet understryker att ett önskat inkluderande deltagande inte får äventyra vare sig ett fullt åtagande för GSFP eller en hög ambitionsnivå mellan deltagande medlemsstater. Parlamentet pekar på nödvändigheten att sätta upp tydliga deltagandekriterier och där ge möjlighet för andra medlemsstater att gå med i ett senare skede. Parlamentet anser att verksamhet inom det permanenta strukturerade samarbetet alltid bör vara i full överensstämmelse med GSFP.

32.  Europaparlamentet betonar att ett permanent strukturerat samarbetet bör utvecklas inom EU:s ram och att det bör gynnas av effektivt stöd från unionen, med full respekt för medlemsstaternas befogenheter på försvarsområdet. Parlamentet upprepar på nytt sitt krav på att lämplig finansiering ska tillhandahållas från unionens budget till det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet anser att deltagande i alla unionens byråer och organ som faller inom ramen för GSFP, inbegripet Europeiska säkerhets- och försvarsakademin (Esfa), bör bli ett krav inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet upprepar på nytt sitt krav på att se EU:s stridsgruppssystem som en gemensam kostnad inom den reviderade Athenamekanismen.

33.   Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att lätta på de administrativa förfaranden som i onödan försinkar inrättandet av styrkor för GSFP-uppdrag och snabbinsatsstyrkornas rörlighet över gränserna inom EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta ett EU-övergripande system för samordning av snabba överföringar av försvarspersonal, militär utrustning och förnödenheter i samband med GSFP-insatser, när solidaritetsklausulen åberopas och när samtliga medlemsstater är skyldiga att ge stöd och bistånd med alla sina till buds stående medel i enlighet med artikel 51 i FN-stadgan. Parlamentet välkomnar i detta avseende det gemensamma meddelandet om förbättrad militär rörlighet. Kommissionen uppmanas att senast i mars 2018 lägga fram en omfattande handlingsplan för parlamentet och medlemsstaterna som är fullt förenlig med de pågående ansträngningarna inom Nato.

34.  Europaparlamentet kräver att det inrättas ett fullfjädrat civil-militärt strategiskt EU-högkvarter inom det permanenta strukturerade samarbetet, bestående av den befintliga militära planerings- och ledningskapaciteten, den civila planerings- och ledningskapaciteten och direktoratet för krishantering och planering, och att det tillhandahåller en plattform för integrerat operativt stöd under hela planeringscykeln, från det inledande politiska konceptet till de detaljerade planerna.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som deltar i ett permanent strukturerat samarbete att inrätta en s.k. permanent integrerad europeisk styrka bestående av divisioner från de nationella arméerna och att ställa den till unionens förfogande för genomförande av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i enlighet med artikel 42.3 i EU-fördraget.

36.  Europaparlamentet anser att en gemensam politik för it-försvar bör utgöra en av de första byggstenarna i en europeisk försvarsunion. Parlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att ta fram förslag för att inrätta en EU-enhet för it-försvar inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet.

Ett generaldirektorat för försvar

37.  Europaparlamentet efterlyser en bedömning i nära samarbete med vice ordföranden/den höga representanten av möjligheten att inrätta ett generaldirektorat för försvar inom kommissionen (GD Försvar), som skulle driva unionens åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder som syftar till en gradvis utformning av en gemensam försvarspolitik, såsom föreskrivs i artikel 2 i EUF-fördraget.

38.  Europaparlamentet anser att det föreslagna GD Försvar bör ha ansvaret för att säkerställa öppna gränser för fri rörlighet för trupper och utrustning, vilket är en nödvändig förutsättning för att säkerställa den grad av strategiskt oberoende, interoperabilitet, försörjningstrygghet, standardisering och certifiering för militära ändamål som krävs för EU:s bidrag till programmen inom ramen för GSFP och ett permanent strukturerat samarbete, EU-finansierad försvarsforskning, EU:s strategiska oberoende, den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft, däribland små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag som utgör det europeiska försvarets leveranskedja, och de interinstitutionella arrangemangen på försvarsområdet, däribland en vitbok om EU:s säkerhet och försvar. Parlamentet betonar att det föreslagna GD Försvar bör bidra till en bättre samordning mellan de olika aktörerna i syfte att uppnå större politisk samstämmighet och konsekvens.

39.  Europaparlamentet understryker att det föreslagna GD Försvar bör samarbeta med Europeiska försvarsbyrån (EDA). Europaparlamentet anser att Europeiska försvarsbyrån bör bli genomförandeorgan för unionens åtgärder inom den europeiska politiken för kapacitet och försvarsmateriel när detta föreskrivs i Lissabonfördraget. Parlamentet upprepar på nytt sin uppmaning till rådet att se till att administrativa utgifter och driftsutgifter för Europeiska försvarsbyrån finansieras genom unionsbudgeten. Parlamentet noterar att Europeiska försvarsbyrån får alltfler nya roller och ansvarsområden, något som bör åtföljas av en ökning av dess budget, och betonar samtidigt att ett eventuellt inrättande av GD Försvar samt förnyade ansträngningar för att göra GSFP mer effektiv inte bör leda till att resurser styrs om för att bygga upp byråkratiska strukturer och strukturer som innebär dubbelarbete.

Samordnad strategisk översyn och årlig försvarsöversikt

40.  Europaparlamentet välkomnar den strategiska översynen av EU:s kapacitetsutvecklingsplan som ska slutföras under våren 2018. Parlamentet understryker att kapacitetsutvecklingsplanen kommer att kunna främja samarbetet mellan medlemsstaterna i arbetet för att åtgärda brister i kapaciteten i samband med Europeiska försvarsbyrån.

41.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av förfarandet för en samordnad årlig försvarsöversikt. Parlamentet anser att en samordnad årlig försvarsöversikt bör bidra till att standardisera och harmonisera investeringar och de nationella väpnade styrkornas kapacitet på ett effektivt sätt, att säkerställa unionens strategiska och operativa självständighet och enhetlighet och att ge medlemsstaterna möjlighet att tillsammans göra mer effektiva investeringar på försvarsområdet. Parlamentet välkomnar förslaget om att inleda en pilotomgång 2017.

42.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att undersöka möjligheten till gemensam upphandling av försvarsresurser.

43.  Europaparlamentet betonar att en samordnad årlig försvarsöversikt bör utgå från vitboken om EU:s säkerhet och försvar och kapacitetsutvecklingsplanen och bör omfatta hela spektrumet av GSFP-relaterad kapacitet, särskilt i de medlemsstater som deltar i det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet anser att en samordnad årlig försvarsöversikt bör leda till konkreta förslag för att åtgärda brister och fastställa var åtgärder på unionsnivå skulle vara lämpliga, och som måste beaktas i EU:s budget för det kommande året. Kommissionen och Europeiska försvarsbyrån måste samarbeta vid utarbetandet av de årliga arbetsprogrammen som hör under de s.k. kapacitets- och forskningsdelarna inom Europeiska försvarsfonden. Parlamentet påpekar att Europeiska försvarsbyrån bör ha en särskild roll inte bara i fråga om att utforma programmet utan även i fråga om att hantera projekt som finansieras från kapacitetsdelen.

44.  Europaparlamentet betonar behovet av nära samordning av all GSFP-relaterad verksamhet, i synnerhet den samordnade årliga försvarsöversikten, det permanenta strukturerade samarbetet och Europeiska försvarsfonden.

45.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör använda resultaten från en samordnad årlig försvarsöversikt och ta initiativ till ett interinstitutionellt avtal som fastställer omfattningen och finansieringen av kommande unionsåtgärder. Parlamentet anser att rådet och kommissionen, med utgångspunkt i det interinstitutionella avtalet, bör fatta de beslut som krävs inom deras respektive behörighetsområden för att godkänna sådana åtgärder. Parlamentet efterlyser ett interparlamentariskt samarbete på försvarsområdet för att se över den samordnade årliga försvarsöversikten och för att regelbundet fortsätta utvecklingen av försvarskapacitet.

Uppdrag och insatser inom GSFP

46.  Europaparlamentet tackar de över sex tusen kvinnor och män som utfört sitt arbete väl och för trogen tjänst i unionens civila och militära uppdrag på tre kontinenter. Parlamentet fäster stort värde vid dessa uppdrag, eftersom de är EU:s gemensamma bidrag till fred och stabilitet i världen. Parlamentet beklagar emellertid att uppdragens effektivitet fortfarande kan äventyras av strukturella svagheter, ojämna bidrag från medlemsstaterna och bristande anpassning till den operativa miljön, och beklagar i synnerhet begränsningarna av GSFP-uppdragens mandat. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av verklig effektivitet som endast kan uppnås genom tillhandahållande av lämplig militär utrustning, och uppmanar med kraft rådet och vice ordföranden/den höga representanten att utnyttja de möjligheter som föreskrivs i artikel 41.2 i EU-fördraget för detta ändamål. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas ökade försvarsutgifter till stöd för vår tjänstgörande personal. Parlamentet anser att denna trend måste upprätthållas, stärkas och samordnas på EU-nivå. Parlamentet efterlyser effektiva åtgärder för att se till att insikter och erfarenheter på det personliga planet från GSFP-uppdrag utvärderas och beaktas vid utformningen av kommande GSFP-uppdrag.

47.  Europaparlamentet välkomnar att den första årsrapporten om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken lagts fram av vice ordföranden/den höga representanten. Parlamentet anser dock att denna rapport inte bara bör vara en kvantitativ sådan, som beskriver framstegen med statistiska uppgifter och detaljerad information, utan i framtiden också är inriktad på att utvärdera de politiska effekterna av verksamhet inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i fråga om att förbättra våra medborgares säkerhet.

48.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, kommissionen och medlemsstaterna att rikta GSFP-uppdragen och GSFP-insatserna mer mot prioriteringarna i EU:s globala strategi och de lokala och regionala förhållandena.

49.  Europaparlamentet anser att ytterligare bidrag till krishantering och krisförebyggande behövs och att i synnerhet hjälp till återuppbyggnaden och stabiliseringen av Irak behövs. Parlamentet välkomnar rådets senaste beslut om att inleda ett nytt civilt GSFP‑uppdrag för att stödja reformen av säkerhetssektorn i Irak och förväntar att EU tar den internationella ledningen på detta område, inklusive terrorismbekämpning och civil återuppbyggnad. Parlamentet uppmanar EU att denna gång säkerställa bättre samordning mellan deltagande medlemsstater och med såväl regionala som lokala aktörer.

50.  Europaparlamentet välkomnar Eunavfor MED:s verksamhet och ber vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att öka stödet till lokala säkerhetsaktörer på den södra Medelhavskusten.

51.  Europaparlamentet förväntar sig att vice ordföranden/den höga representanten och rådet ser till att EU BAM Libyen kommer att återstartas när mandatet förnyas och att det kommer att nå ut till lokala säkerhetsaktörer vid Libyens södra gränser. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att komma med nya idéer om hur man kan hantera säkerhetsfrågorna i Sahelområdet genom att koppla den till EU BAM Libyen inom dess övergripande och integrerade strategi och till stöd för det tysk-franska initiativet. Parlamentet välkomnar rådets beslut av den 4 augusti 2017 om Europeiska unionens stabiliseringsåtgärd för Mali i regionerna Mopti och Ségou. Parlamentet uppmanar i detta avseende vice ordföranden/den höga representanten att informera parlamentet om hur denna åtgärd samverkar med GSFP‑uppdrag och GSFP-insatser i området.

52.  Europaparlamentet gläder sig åt att operationen Eufor Althea i Bosnien och Hercegovina framgångsrikt slutför sitt militära uppdrag. Parlamentet är emellertid oroat över att det politiska uppdraget ännu inte har fullgjorts.

53.  Europaparlamentet välkomnar den nyligen inrättade kärnan för ett permanent operativt högkvarter för EU – den militära planerings- och ledningskapaciteten – som parlamentet begärde i sin resolution av den 12 september 2013, eftersom den är en förutsättning för effektiv planering, befäl och kontroll av gemensamma insatser. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anställa lämpliga personalresurser så att den blir fullt funktionell och att ge den i uppdrag att planera och ha befälet över verkställande militära GSFP‑insatser som till exempel operation Eufor Althea.

54.  Europaparlamentet anser att en av följderna av Förenade kungarikets meddelande om utträde ur unionen är att befälsstrukturerna för Eunavfor Somalia/Atalantainsatsen måste ses över. Parlamentet understryker framgången med insatsen som är skälet till att inga fartyg har bordats av pirater sedan 2014. Parlamentet välkomnar att insatsen förlängs till 2018.

55.  Europaparlamentet konstaterar att endast 75 procent av tjänsterna i civila GSFP‑uppdrag är tillsatta. Parlamentet beklagar i detta avseende att EU:s tjänsteföreskrifter, som skulle kunna ge uppdragspersonalen bättre villkor och skydd, inte gäller för personal som anställs av uppdragen trots att de finansieras från unionens budget. Parlamentet är övertygat om att detta utgör ett hinder för uppdragens genomslagskraft. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att alla lediga tjänster inom alla uppdrag tillsätts så snabbt som möjligt.

56.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s politik för GSFP-utbildning och den viktiga roll som Europeiska säkerhets- och försvarsakademin (Esfa) spelar som central utbildningsinstitution inbyggd i GSFP-strukturerna. Medlemsstaterna uppmanas att tillhandahålla Esfa tillräckliga finansiella resurser samt personal- och infrastrukturresurser.

57.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna misslyckas med att snabbt utplacera nödvändig personal i samband med de förberedande och inledande etapperna av civila GSFP-uppdrag. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det förslag som tagits fram gemensamt av Europeiska utrikestjänsten och kommissionens avdelningar för en flerdimensionell strategi för att påskynda utplaceringen av civila GSFP-uppdrag.

58.  Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare insatser för att påskynda tillhandahållandet av finansiering för civila och civil-militära uppdrag och för att förenkla formerna för beslutsfattande och genomförande. Parlamentet anser i detta sammanhang att kommissionen, genom delegerade akter i enlighet med artikel 210 i budgetförordningen, bör införa särskilda upphandlingsregler för krishanteringsåtgärderna inom GSFP så att insatserna kan genomföras snabbt och flexibelt.

59.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av plattformen för uppdragsstöd 2016. Parlamentet beklagar plattformens begränsade storlek och omfattning och upprepar sitt krav på ytterligare framsteg i riktning mot ett gemensamt tjänstecentrum, som skulle kunna möjliggöra fler effektivitetsvinster genom att tillhandahålla en central samordningspunkt för alla tjänster i samband med uppdragsstöd.

60.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och rådet att öka sina pågående insatser för att förbättra it-säkerheten, särskilt i samband med GSFP-uppdrag, bland annat genom att vidta åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå för att minska hot som GSFP konfronteras med, till exempel genom att bygga upp motståndskraft genom utbildning och övningar och strömlinjeforma utbildningen och utbildningslandskapet för it-försvar i EU.

61.  Europaparlamentet anser att EU och dess medlemsstater står inför ett aldrig tidigare skådat hot i form av såväl statsunderstödda it-angrepp som it-brottslighet och terrorism. Parlamentet anser att it-angreppens karaktär gör dem till hot som kräver åtgärder på EU‑nivå. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att tillhandahålla ömsesidigt stöd i händelse av att ett it-angrepp utförs mot en av dem.

62.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fördela bördorna för militära GSFP‑uppdrag fullt ut genom att progressivt höja den gemensamma finansieringen i riktning mot fullständig gemensam finansiering, något som borde göra det möjligt för och uppmuntra fler medlemsstater att bidra med resurser och styrkor, eller bara finansiella medel. Parlamentet understryker vikten av att i detta avseende se över Athenamekanismen och att täcka alla kostnader i samband med finansieringen av militära GSFP-insatser.

63.  Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att agera i enlighet med artikel 41.3 i EU‑fördraget och att utan dröjsmål anta beslutet att inrätta startfonden för brådskande finansiering av de inledande faserna av militära insatser för de uppdrag som avses i artikel 42.1 och artikel 43 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar rådet att lösa aktuella problem med att finansiera hybriduppdrag. Parlamentet efterlyser större flexibilitet i EU:s finansiella regler för att stödja EU:s förmåga att svara på kriser och genomförandet av de befintliga bestämmelserna i Lissabonfördraget.

Samarbete mellan EU och Nato

64.  Europaparlamentet anser att det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato i nuvarande kontext är en förutsättning för att bemöta de säkerhetsutmaningar som unionen och dess grannskap ställs inför. Parlamentet anser att EU:s och Natos gemensamma förklaring och de efterföljande genomförandeåtgärderna har potential att föra samarbetet och komplementariteten till en högre nivå och markerar en ny och viktig fas i det strategiska partnerskapet. Parlamentet välkomnar de 42 gemensamma förslagen bland vilka så många som tio stycken vill stärka motståndskraften mot hybridhot i syfte att stärka både samarbetet och samordningen mellan de båda organisationerna. Parlamentet noterar att detta arbete kommer att fortsätta i en anda av fullständig öppenhet och transparens, med full hänsyn till båda organisationernas oberoende och förfaranden vad gäller beslutsfattande, och att det kommer att bygga på principerna om delaktighet och ömsesidighet utan att det påverkar den särskilda karaktären hos säkerhets- och försvarspolitiken i någon medlemsstat. Parlamentet lovordar det samarbete som görs i fråga om bekämpandet av it-hot, utvecklingen av strategisk kommunikation och samordning av marin verksamhet och gemensamma övningar samt pekar på det utmärkta samarbetet och komplementariteten i samband med EU:s Sophia-insats och Nato-insatsen Sea Guardian. Parlamentet välkomnar också de båda organisationernas första gemensamma genomföranderapport som offentliggjordes i juni 2017 och de framsteg som gjorts med att genomföra de gemensamma förslagen och vill se fortsatta framsteg. Parlamentet betonar EU:s fulla engagemang för en transatlantisk gemenskap med gemensamma värden och intressen.

65.  Europaparlamentet noterar att ett starkare EU och ett starkare Nato förstärker varandra ömsesidigt. Parlamentet anser att medlemsstaterna måste öka sina ansträngningar för att agera både inom en europeisk försvarsunion och som självständiga garanter för regional säkerhet samt i en kompletterande roll inom Nato, där så är lämpligt. Parlamentet noterar att EU, enligt EU:s globala strategi, måste bidra till a) att vidta åtgärder vid externa konflikter och kriser, b) att bygga upp partnernas kapacitet och c) att skydda unionen och dess medborgare. Parlamentet välkomnar de initiativ som är på väg för att genomföra EU:s globala strategi på området säkerhet och försvar, utveckla starkare förbindelser mellan EU och Nato och göra det möjligt för EU:s medlemsstater att delta i försvarsforskning och utveckla försvarskapacitet tillsammans. Parlamentet anser att säkerheten i och skyddet av Europa i allt högre grad kommer att vara beroende av de båda organisationerna inom deras respektive behörighetsområden. Parlamentet efterlyser insatser för att förbättra samarbetet i fråga om att bemöta hybridhot, bland annat genom ett europeiskt kompetenscentrum för motverkande av hybridhot och utbyte av upplysningar och underrättelser.

66.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete och integration inom it-säkerhet, inte bara mellan medlemsstaterna, huvudpartnerna och Nato utan också mellan olika aktörer i samhället.

GSFP-partnerskap

67.  Europaparlamentet betonar att partnerskap och samarbete med länder som delar EU:s värden bidrar till GSFP:s ändamålsenlighet och verkan. Parlamentet välkomnar i detta avseende bidragen från Albanien, Australien, Chile, Colombia, f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Förenta staterna, Georgien, Kanada, Moldavien, Montenegro, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Serbien, Turkiet och Ukraina.

68.  Europaparlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet om logistiksamverkan mellan EU och Förenta staterna den 7 december 2016. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att informera parlamentet om hur detta avtal har förbättrat villkoren och skyddet för personalen vid GSFP-uppdrag.

69.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att placera EU-militärattachéer i EU-delegationer för att bidra till genomförandet av unionens strategiska mål.

70.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att se över instrumentet som bidrar till stabilitet och fred för att stödja åtgärder som utförs inom initiativet kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utbildning, vilket kommer att göra det möjligt för EU att finansiera kapacitetsuppbyggnad och motståndskraft samt bidra till att stärka säkerhets- och försvarskapaciteten i partnerländer. Parlamentet uppmuntrar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att utan dröjsmål genomföra initiativet kapacitetsuppbyggnad till stöd för säkerhet och utbildning i syfte att förbättra GSFP‑uppdragens effektivitet och hållbarhet och tillhandahålla en mer flexibel och integrerad EU-strategi som drar nytta av de civil-militära synergieffekterna.

o
o   o

71.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, FN:s generalsekreterare, Natos generalsekreterare, EU:s byråer på rymd-, säkerhets- och försvarsområdena samt till medlemsstaternas regeringar och nationella parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0493.
(2) Antagna texter, P8_TA(2017)0344.
(3) EUT C 93, 9.3.2016, s. 144.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0435.
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0440.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0092.
(7) Antagna texter, P8_TA(2017)0302.

Rättsligt meddelande