Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2122(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0365/2017

Ingivna texter :

A8-0365/2017

Debatter :

PV 12/12/2017 - 17
CRE 12/12/2017 - 17

Omröstningar :

PV 13/12/2017 - 13.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2017)0494

Antagna texter
PDF 271kWORD 65k
Onsdagen den 13 december 2017 - Strasbourg Slutlig utgåva
Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och EU:s politik på området
P8_TA(2017)0494A8-0365/2017

Europaparlamentets resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området (2017/2122(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor(1),

–  med beaktande av de allmänna rekommendationerna från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor nr 12, 19 och 35 om våld mot kvinnor, nr 26 om kvinnliga migrerande arbetstagare och nr 32 om de könsrelaterade dimensionerna av flyktingstatus, asyl, nationalitet och statslöshet bland kvinnor,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 69/167 av den 18 december 2014(2) om skydd för och främjande av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla migranter, oberoende av deras migrationsstatus,

–  med beaktande av den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar av den 18 december 1990(3),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325, 1820, 1888, 1889, 1960, 2106, 2122 och 2242 om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning, det tillhörande protokollet från 1967(4) och ILO-konventionerna nr 43 och 97,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter(5),

–  med beaktande av New York-deklarationen om flyktingar och migranter, som antogs av FN:s generalförsamling den 19 september 2016(6),

–  med beaktande av FN:s 17 mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling, vilkas syfte är att garantera fred och välstånd för alla människor och vår jord(7),

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) av den 12 april 2011, som EU undertecknade den 13 juni 2017(8),

–  med beaktande av OECD:s riktlinjer för multinationella företag, som antogs 1976 och reviderades 2011(9),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs av rådet den 25 juni 2012(10),

–  med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015(11),

–  med beaktande av kommissionens/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gemensamma arbetsdokument EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019): halvtidsöversyn juni 2017(SWD(2017)0254),

–  med beaktande av kommissionens/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik gemensamma arbetsdokument om jämställdhet och kvinnors egenmakt – Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020, som antogs 2015 (SWD(2015)0182),

–  med beaktande av En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini den 28 juni 2016(12), och av den första rapporten om dess genomförande From Shared Vision to Common Action: Implementing the EU Global Strategy, som offentliggjordes 2017(13),

–  med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2003/444/Gusp(14),

–  med beaktande av den europeiska migrationsagendan av den 13 maj 2015 (COM(2015)0240) och kommissionens meddelande av den 7 juni 2016 om inrättande av en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan (COM(2016)0385),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, som antogs 2007 och sågs över 2017(15),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om det nya europeiska samförståndet om utveckling – Vår värld, vår värdighet, vår framtid(16), som antogs av rådet, parlamentet och kommissionen den 7 juni 2017,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline, som antogs 2014(17),

–  med beaktande av skyddet av yttrandefriheten offline och online enligt artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 19 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, artikel 10 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och artikel 11 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten, som antogs 2013(18),

–  med beaktande av det internationella skyddet av religions- och trosfriheten enligt artikel 18 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, artikel 18 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, 1981 års förklaring om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering grundad på religion eller övertygelse, artikel 9 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och artikel 10 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 februari 2011 om intolerans, diskriminering och våld på grund av religion eller trosuppfattning(19),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, som antogs 2013(20),

–  med beaktande av riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som antogs 2001 och sågs över 2012(21),

–  med beaktande av FN:s tilläggsprotokoll om förebyggande, bekämpande och bestraffande av handel med människor, särskilt kvinnor och barn, till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet(22), och Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs 2013(23),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsdialoger med tredjeländer, som antogs 2001 och sågs över 2009(24),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt, som antogs 2005 och sågs över 2009(25),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om våld mot kvinnor och kampen mot alla former av diskriminering av kvinnor, som antogs 2008(26),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om barn och väpnade konflikter, som antogs 2003 och sågs över 2008(27),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden(28),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om försvarare av de mänskliga rättigheterna, som antogs 2005 och sågs över 2008(29),

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2015(30),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2017 om vapenexport: genomförande av den gemensamma ståndpunkten 2008/944/Gusp(31),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 december 2016 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området 2015(32), och sina tidigare resolutioner om samma ämne,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om de mänskliga rättigheterna och migration i tredjeländer(33),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer(34),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2016 om kampen mot människohandel i EU:s yttre förbindelser(35),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 januari 2016 om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2016(36),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2016 om den humanitära situationen i Jemen(37), där vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att ta initiativ till att införa ett EU-vapenembargo mot Saudiarabien,

–  med beaktande av sina resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av sitt Sacharovpris för tankefrihet, som 2016 tilldelades Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om diskriminering baserad på kasttillhörighet(38), rapporten av den 28 januari 2016 om minoriteter och diskriminering baserad på kasttillhörighet och liknande system med nedärvd social status(39) från FN:s särskilda rapportör om minoritetsfrågor och FN:s vägledningsverktyg om diskriminering baserad på härkomst,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 november 2011 om EU:s stöd till Internationella brottmålsdomstolen: utmaningar och svårigheter(40),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0365/2017), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 21 i EU-fördraget förbinder sig unionen att föra en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) utgående från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse och som den ska sträva efter att föra fram i resten av världen: demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt respekt för Förenta nationernas stadga, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och folkrätten. EU ska ansluta sig till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna.

B.  Dagens kränkningar av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i världen, däribland brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord, kräver beslutsamma insatser från hela världssamfundet.

C.  Respekt för samt främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet är hörnstenarna i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet har i sin roll som övervakare av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken rätt att få information och höras om de viktigaste aspekterna och de grundläggande valmöjligheterna när det gäller denna politik (artikel 36 i EU-fördraget).

D.  I den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som antogs av rådet i juni 2016, bekräftas att mänskliga rättigheter systematiskt ska integreras i alla politikområden och institutioner, däribland den internationella handelspolitiken.

E.  Ökad samstämmighet mellan EU:s inre och yttre politik och mellan olika delar av den yttre politiken är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik och effektiv EU-politik för mänskliga rättigheter. Ökad samstämmighet borde göra det möjligt för EU att reagera snabbare i ett tidigt skede av människorättskränkningar och i vissa fall förutse och förhindra att de begås, bland annat inom den internationella handelspolitiken.

F.  EU:s engagemang för effektiv multilateralism, med FN i centrum, är en integrerad del av EU:s yttre politik och grundar sig på övertygelsen att ett multilateralt system som baseras på universella regler och värderingar är bäst lämpat för att hantera globala kriser, utmaningar och hot.

G.  Enligt artikel 207 i EUF-fördraget ska den gemensamma handelspolitiken ”föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder”. Handel och mänskliga rättigheter kan påverka varandra i tredjeländer. I ett system med företagsansvar, som FN just nu diskuterar, och globala värdekedjor spelar näringslivet en viktig roll för att erbjuda positiva incitament i syfte att främja mänskliga rättigheter, demokrati och företagens sociala ansvar. God samhällsstyrning och offentliga myndigheter, som handlar i allmänt intresse, spelar en viktig roll för företagens beteende. EU deltar i arbetet med att utarbeta en bindande konvention om företag och mänskliga rättigheter.

H.  Skyddet av de mänskliga rättigheterna för de mest utsatta grupperna, såsom etniska, språkliga och religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning, hbti-personer, kvinnor, barn, asylsökande och migranter, måste ägnas särskild uppmärksamhet.

I.  Barn och kvinnor utsätts för hot, diskriminering och våld, särskilt i områden med krig och auktoritära regimer. Jämställdhet utgör kärnan i de europeiska värdena och är förankrad i EU:s rättsliga och politiska ramverk. Våld mot och diskriminering av kvinnor och flickor har ökat på senare år.

J.  Länderna har det yttersta ansvaret för att slå vakt om alla mänskliga rättigheter genom att lagstifta om och genomföra internationella fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter, övervaka kränkningar av de mänskliga rättigheterna och säkerställa effektiva rättsmedel för offren.

K.  Alltfler kränkningar av de mänskliga rättigheterna i form av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, däribland folkmord, begås av statliga och icke-statliga aktörer.

L.  Tanke-, samvets- och religionsfriheten, inbegripet friheten att tro eller inte tro och att utöva vilken religion man vill, och friheten att bekänna sig till en religion, lämna en religion eller byta religion måste garanteras över hela världen och ovillkorligen upprätthållas, framför allt genom interreligiös och interkulturell dialog. Lagar som förbjuder hädelse är vitt utbredda, och en del länder föreskriver straff som kan innefatta både fängelsedomar, spöstraff och dödsstraff.

M.  Åsikts- och yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet och principen om regelbundna, öppna och verkliga valprocesser är oumbärliga inslag i en demokrati. I instabila, konfliktbenägna eller förtryckande samhällen kan val ibland utlösa utbrett våld.

N.  Samarbete med tredjeländer i alla bilaterala och multilaterala forum, till exempel under människorättsdialoger, är ett av de effektivaste sätten att behandla människorättsfrågor.

O.  Lämpliga resurser måste anslås till ett bättre främjande av mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer, och dessa medel måste användas så effektivt som möjligt.

P.  Tillgången till vatten och sanitet är en grundläggande mänsklig rättighet, och begränsningar av denna tillgång är en av orsakerna till geopolitiska spänningar i vissa regioner.

Q.  Kulturarvsplatser hotas alltmer av olaglig plundring och vandalisering, särskilt i Mellanöstern.

R.  Utbildning spelar en avgörande roll för att förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och konflikter och bidrar till att öka medborgarnas deltagande i beslutsprocesserna inom demokratiska system. Utbildningsinstitutioner som främjar mänskliga rättigheter, respekt och mångfald bör få stöd av medlemsstaterna. Det ökade antalet kommunikationskanaler utgör ett viktigt verktyg som gör det möjligt att snabbt utbyta information om kränkningar av de mänskliga rättigheterna och nå ett stort antal offer eller potentiella offer för människorättskränkningar i tredjeländer och ge dem information och bistånd. Att man samlar in heltäckande och disaggregerade data är väsentligt för skyddet av de mänskliga rättigheterna, framför allt för de grupper som är mest utsatta och som är eller riskerar att bli marginaliserade. Användning av lämpliga indikatorer är också ett effektivt sätt att bedöma de framsteg som länderna gör i fråga om att fullgöra sina skyldigheter enligt internationella fördrag.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över bakslaget när det gäller demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, som fortfarande hotas runtom i världen. Parlamentet påminner om att EU har förbundit sig att främja de mänskliga rättigheternas och de grundläggande friheternas och värdenas universalitet och odelbarhet och att föra fram demokratiska principer, som måste stärkas i hela världen.

2.  Europaparlamentet upprepar sin fasta övertygelse om att EU och dess medlemsstater aktivt måste tillämpa principen om att integrera mänskliga rättigheter och demokrati, som ömsesidigt förstärkande grundläggande principer som är centrala för EU, i alla EU:s politikområden, bland annat de som har en yttre dimension, såsom utveckling, migration, säkerhet, terrorismbekämpning, utvidgning och handel. Parlamentet upprepar i detta sammanhang den avgörande betydelsen av att säkra ökad samstämmighet mellan EU:s inre och yttre politik och en närmare samordning av medlemsstaternas utrikespolitik. Parlamentet understryker att den ökande komplexiteten hos konflikterna i världen kräver ett integrerat, enhälligt och handlingskraftigt internationellt synsätt och samarbete. Parlamentet påminner om att EU:s mål att öka sitt internationella inflytande som en trovärdig och legitim internationell aktör i hög grad är format av dess förmåga att genomdriva mänskliga rättigheter och demokrati inom och utom unionen, i enlighet med åtagandena i EU:s grundfördrag.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av ett fördjupat samarbete mellan kommissionen, rådet, Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten), parlamentet och EU:s delegationer för att verka för och säkerställa att man uppträder konsekvent och enat till försvar för de mänskliga rättigheterna och demokratiska principerna. Parlamentet understryker dessutom vikten av ett starkt engagemang för att främja dessa värden i multilaterala forum, däribland genom läglig samordning på EU-nivå och en aktiv strategi vid förhandlingar. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang EU att ta initiativ till och ställa sig bakom resolutioner och att intensifiera genomförandet av tvärregionala initiativ inom ramen för alla FN:s människorättsmekanismer.

4.  Europaparlamentet gläder sig över att rättsstatsprincipen, demokratiska principer och kränkningar av de mänskliga rättigheterna var frågor som under 2016 fortlöpande debatterades vid parlamentets plenarsammanträden. De behandlades också i flera av parlamentets resolutioner och togs upp vid utskottssammanträden och möten i interparlamentariska delegationer.

5.  Europaparlamentet framhåller det arbete som utförts av underutskottet för mänskliga rättigheter, som arbetar i nära samarbete med utrikestjänsten, andra EU-institutioner, det civila samhället, multilaterala människorättsinstitutioner och EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

6.  Europaparlamentet påminner om att underutskottet för mänskliga rättigheter utarbetade tre betänkanden under 2016, närmare bestämt om de mänskliga rättigheterna och migration i tredjeländer, om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer och om kampen mot människohandel i EU:s yttre förbindelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta konkreta åtgärder till följd av dessa initiativbetänkanden.

7.   Europaparlamentet noterar att underutskottet för mänskliga rättigheter gjorde flera tjänsteresor till olika länder 2016 för att samla in och utbyta information med lokala statliga och icke-statliga människorättsorganisationer, presentera parlamentets ståndpunkt och uppmuntra till förbättringar när det gäller skyddet av och respekten för de mänskliga rättigheterna.

Hantering av frågor rörande mänskliga rättigheter

8.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det ökande antalet angrepp mot religiösa minoriteter som ofta utförs av icke-statliga aktörer som IS/Daish. Parlamentet beklagar djupt att många länder har och tillämpar lagar mot konvertering och hädelse, vilka effektivt begränsar religions- och trosfriheten och yttrandefriheten för religiösa minoriteter och ateister och till och med helt berövar dem dessa friheter. Parlamentet efterlyser åtgärder för skydd av religiösa minoriteter, icke-troende och ateister som fallit offer för hädelselagar, och uppmanar EU och medlemsstaterna att inleda politiska diskussioner för att upphäva dessa lagar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar för att förbättra tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten och att i sina kontakter med tredjeländer främja den interkulturella och interreligiösa dialogen. Parlamentet efterfrågar konkreta åtgärder för ett effektivt genomförande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, också i form av att EU:s personal vid högkvarter och i delegationer tillförsäkras systematisk och konsekvent utbildning. Parlamentet stöder fullt ut EU:s praxis att ta initiativet till tematiska resolutioner om religions- och trosfrihet i FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling. Likaså stöder parlamentet fullt ut det arbete som utförs av EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU, Ján Figel.

9.  Europaparlamentet upprepar att yttrandefriheten online och offline är ett livsviktigt inslag i varje demokratiskt samhälle, eftersom den ger näring åt en kultur av åsiktsmångfald som gör det möjligt för det civila samhället och medborgarna att ställa sina regeringar och beslutsfattare till svars och som stöder respekten för rättsstaten. Parlamentet betonar att begränsningar av yttrandefriheten online eller offline, som till exempel borttagning av onlineinnehåll, endast får göras i undantagsfall, när det föreskrivs i lag och när det kan motiveras med ett legitimt mål som eftersträvas. Parlamentet betonar därför att EU bör intensifiera sina insatser för att främja yttrandefriheten genom sina strategier och instrument för yttre förbindelser. Parlamentet ber än en gång EU och dess medlemsstater att intensifiera övervakningen av alla slags begränsningar av yttrandefriheten och mediefriheten i tredjeländer och att snabbt och systematiskt fördöma sådana begränsningar och att utnyttja alla tillgängliga diplomatiska medel och verktyg för att omintetgöra dessa begränsningar. Parlamentet betonar vikten av att EU:s riktlinjer för yttrandefrihet online och offline genomförs effektivt och att resultaten av dem regelbundet övervakas. Parlamentet fördömer att många journalister och bloggare har dödats och fängslats under 2016 och kräver att EU ska ge dem ett effektivt skydd. Parlamentet välkomnar lanseringen av det nya europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) 2016, som särskilt inriktas på att ge EU:s delegationer och medieaktörer i tredjeländer utbildning i hur man tillämpar riktlinjerna. Parlamentet understryker vikten av att avslöja och fördöma hatpropaganda och uppvigling till våld såväl på som utanför internet, eftersom det innebär ett hot mot rättsstatsprincipen och de värden som de mänskliga rättigheterna bygger på.

10.  Europaparlamentet är djupt oroat över att det civila samhället i allt högre grad utsätts för angrepp runtom i världen, bland annat genom ett växande antal repressiva lagar som antas världen över, i vissa fall under förevändning att bekämpa terrorism. Parlamentet understryker att företeelsen med det krympande utrymmet för det civila samhället är ett globalt fenomen och påminner om att ett oberoende civilt samhälle spelar en väsentlig roll för försvaret och främjandet av mänskliga rättigheter och för de demokratiska samhällenas funktion, särskilt genom att främja öppenhet, ansvarsskyldighet och maktfördelning. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ständigt övervaka och påtala fall av kränkningar av mötes- och föreningsfriheten, också när de tar formen av olika slags förbud mot och begränsningar för organisationerna i det civila samhället och den verksamhet de bedriver, såsom lagar som syftar till att minska utrymmet för det civila samhället eller främjande av icke-statliga organisationer som sponsras av auktoritära regeringar (statligt organiserade icke-statliga organisationer). Parlamentet uppmanar dessutom EU, dess medlemsstater och EU:s delegationer att använda alla till buds stående medel, såsom människorättsdialoger, politiska dialoger och offentlig diplomati, för att systematiskt ta upp enskilda fall med riskutsatta människorättsförsvarare och aktivister inom det civila samhället, framför allt personer som godtyckligt och/eller på grund av sin politiska övertygelse eller sitt samhällsengagemang har berövats sin frihet eller sitter i fängelse. De uppmanas också att otvetydigt fördöma förtryck, trakasserier och dödande av människorättsförsvarare, inbegripet de som är verksamma på miljöområdet. Parlamentet anser att det ska inrättas ett system med tydliga riktmärken och indikatorer för att effektivt övervaka utrymmet för det civila samhället i syfte att säkerställa ett tillåtande och gynnsamt rättsligt klimat för det civila samhället.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar EU-delegationerna och medlemsstaternas diplomatiska personal att fortsätta med sitt aktiva stöd till människorättsförsvarare, genom att systematiskt övervaka rättegångar, besöka frihetsberövade aktivister och, när så är lämpligt, uttala sig om enskilda fall. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av tyst diplomati. Parlamentet välkomnar att EU under 2016 tog upp fall som rör människorättsförsvarare i dialoger och samråd på EU-nivå med över 50 länder. Parlamentet uppmärksammar att EIDMR:s nödfond under 2016 gav stöd till över 250 människorättsförsvarare på EU-nivå, vilket är en ökning med 30 procent jämfört med 2015. Parlamentet välkomnar inrättandet av EU:s välfungerande mekanism för människorättsförsvarare, ProtectDefenders.eu, som har genomförts av det civila samhället och har gett avgörande stöd till ett stort antal människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att programmet fortsätter efter oktober 2018 och att öka dess kapacitet för att ge mer stöd till människorättsförsvarare världen över.

12.  Europaparlamentet beklagar djupt att tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling och dödsstraff fortfarande förekommer runtom i världen och uppmanar EU att öka sina insatser för att få ett slut på detta. Parlamentet välkomnar i detta avseende översynen av EU:s lagstiftning om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten att mera kraftfullt engagera sig i kampen mot tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, inbegripet dödsstraff, med hjälp av utökade diplomatiska insatser och en mer systematisk praxis med offentliga ställningstaganden. Parlamentet framhåller i detta sammanhang de oroväckande förhållandena i vissa fängelser, där bland annat hälsoproblem inte behandlas, och uppmanar utrikestjänsten, EU-delegationerna och medlemsstaterna att dra full nytta av alla befintliga instrument, till exempel EU:s riktlinjer om tortyr. Det är glädjande att FN:s generalförsamling i december 2016 antog en resolution om ett moratorium för användningen av dödsstraff med stöd av 117 länder. Parlamentet noterar att antalet avrättningar i världen minskade 2016 jämfört med föregående år, men uttrycker sin djupa oro över att det totala antalet avrättningar ändå fortfarande är högre än genomsnittet för det föregående årtiondet. De drabbade är ofta oliktänkande medlemmar i samhället och utsatta grupper. Parlamentet uppmanar länder som fortfarande använder sig av detta att anta ett moratorium och avskaffa dödsstraffet.

13.  Europaparlamentet inser den stora betydelse som den moderna informations- och kommunikationstekniken kan ha för att främja, försvara och pröva mänskliga rättigheter i världen. EU:s institutioner och medlemsstaterna uppmanas att använda sina informationskanaler för att systematiskt, inom sina särskilda ramar och befogenheter, upprepa parlamentets ståndpunkt i olika människorättsfrågor, samtidigt som de bidrar till effektiviteten hos och synligheten för EU:s gemensamma åtgärder. Parlamentet uttrycker sin oro över den allt större användningen av viss teknik med dubbla användningsområden för it-övervakning av politiker, aktivister och journalister. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang EU-institutionernas pågående arbete med att se över rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden(41). Parlamentet fördömer i kraftfulla ordalag att alltfler människorättsförsvarare utsätts för digitala hot, inbegripet röjda uppgifter genom konfiskering av utrustning, fjärrövervakning och dataläckage. Det är oroväckande att onlineplattformar raderar legitima videobevis för eventuella krigsförbrytelser som en del av sitt arbete med att avlägsna terroristrelaterat innehåll och propaganda från plattformarna.

14.  Europaparlamentet uttrycker oro över den ökande privatiseringen av rättsstaten online, där privata företag fattar beslut om att begränsa grundläggande rättigheter som yttrandefrihet utifrån sina villkor för tjänsten och i strid med demokratiskt antagna lagar.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta ett direktiv om anmälning och åtgärd, som ökar öppenheten och proportionaliteten vid förfaranden för avlägsnande, samtidigt som det ger användare vars innehåll felaktigt har avlägsnats effektiva rättsmedel.

16.  Europaparlamentet fördömer användningen av sexuellt våld mot kvinnor och flickor som vapen i krig, bland annat massvåldtäkt, sexuellt slaveri, tvångsprostitution, könsrelaterade former av förföljelse, människohandel, sexturism och alla andra former av fysiskt, sexuellt och psykologiskt våld. Parlamentet uppmärksammar att könsrelaterade brott och sexuella våldsbrott finns med i Romstadgan bland krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och handlingar som ingår som en del av folkmord eller tortyr. Parlamentet betonar vikten av att försvara kvinnors rättigheter, däribland deras sexuella och reproduktiva rättigheter, genom lagstiftning, utbildning och stöd till organisationer i det civila samhället. Parlamentet välkomnar antagandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020, som innehåller en övergripande förteckning över åtgärder för att förbättra kvinnors situation med avseende på lika rättigheter och egenmakt. Det är viktigt att den genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Parlamentet välkomnar dessutom antagandet av det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016–2019, som främjar jämställdhet och kvinnors rättigheter runtom i världen. Det är viktigt att alla medlemsstater ratificerar Istanbulkonventionen och genomför den på ett effektivt sätt. Parlamentet påpekar att utbildning är det bästa sättet att bekämpa diskriminering av och våld mot kvinnor och barn. Parlamentet begär att kommissionen, utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten anstränger sig ytterligare för att uppfylla sina skyldigheter och åtaganden när det gäller kvinnors rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och uppmanar tredjeländer att göra detsamma. Parlamentet anser att EU bör fortsätta att integrera stödet till kvinnor inom uppdragen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), konfliktförebyggande och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet upprepar vikten av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet betonar också vikten av att kvinnor på ett systematiskt, jämlikt och aktivt sätt till fullo medverkar i arbetet med att förebygga och lösa konflikter och främja mänskliga rättigheter och demokratiska reformer samt i fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd, återuppbyggnad efter konflikter och demokratiseringsprocesser som leder till varaktiga och stabila politiska lösningar. Parlamentet påminner om att 2016 års Sacharovpris tilldelades Nadia Murad och Lamiya Aji Bashar, som överlevt en tillvaro som sexslavar hos IS/Daish.

17.  Europaparlamentet betonar att tillgänglig hälso- och sjukvård och universell respekt för och tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter, familjeplanering och tillgång till adekvata hygienprodukter för kvinnor samt till mödra- och spädbarnsvård och säkra aborter är viktiga faktorer för att man ska kunna rädda livet på kvinnor och bidra till att undvika högriskförlossningar samt minska spädbarns- och barnadödligheten. Parlamentet finner det oacceptabelt att kvinnors och flickors kroppar – särskilt deras sexuella och reproduktiva hälsa och därmed sammanhängande rättigheter – fortfarande utgör ett ideologiskt slagfält. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att erkänna kvinnors och flickors oförytterliga rätt till fysisk integritet och till självbestämmande över sina egna kroppar och fördömer de ofta förekommande kränkningarna av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter, inbegripet nekad tillgång till familjeplanering, preventivmedel och säkra och lagliga aborter.

18.  Europaparlamentet fördömer i skarpa ordalag återinrättandet och utvidgningen av den s.k. munkavleregeln och dess inverkan på kvinnors och flickors övergripande tillgång till hälso- och sjukvård och därmed sammanhängande rättigheter. Parlamentet uppmanar åter EU och dess medlemsstater att med hjälp av både nationell och europeisk utvecklingsfinansiering täcka det ekonomiska underskott som Förenta staterna skapat inom området för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

19.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhet är en grundprincip för EU och dess medlemsstater och att jämställdhetsintegrering är ett av unionens huvudsakliga mål enligt fördragen. Kommissionen uppmanas därför att som en grundläggande unionsprincip jämställdhetsintegrera all EU-lagstiftning, alla EU:s riktlinjer och åtgärder och all EU-finansiering, med särskild tonvikt på EU:s politik för yttre förbindelser. Parlamentet framhåller vikten av att stärka EU-delegationernas roll och att ge utrikestjänstens chefsrådgivare för jämställdhet en starkare ställning genom att anslå en särskild budget för hennes behörighetsområde.

20.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att inlemma resultaten från den 61:a sessionen i FN:s kvinnokommission (CSW) i sina strategier och att säkerställa att de ger en ny impuls till främjandet av kvinnors ekonomiska egenmakt och åtgärderna mot den bristande jämställdheten i det föränderliga arbetslivet.

21.  Europaparlamentet konstaterar att ökad egenmakt för kvinnor på ett positivt sätt bidrar till ett inkluderande, jämlikt och fredligt samhälle och en hållbar utveckling. Parlamentet understryker att det finns ett uttryckligt fokus på jämställdhet och kvinnors egenmakt i alla mål för hållbar utveckling och att ytterligare ansträngningar bör göras för att se till att kvinnors rättigheter respekteras fullt ut och att strategier för ekonomisk och social egenmakt och kvinnors delaktighet i beslutsfattandet genomförs effektivt. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att ge egenmakt åt kvinnor från ursprungsbefolkningar.

22.  Europaparlamentet påpekar att kvinnor bör uppmuntras att organisera sig i fackföreningar och att de inte får diskrimineras när de söker företagsfinansiering.

23.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU att stödja alla kvinnoorganisationer som varje dag hjälper kvinnor i samband med humanitära kriser och konflikter.

24.  Europaparlamentet bekräftar än en gång att FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) och dess fakultativa protokoll snabbt måste ratificeras av alla stater och genomföras effektivt för att ge barn ett rättsligt skydd. Parlamentet understryker att barn ofta utsätts för särskilda övergrepp, till exempel barnäktenskap och könsstympning, och därför är i behov av utökat skydd. Parlamentet understryker att barnarbete, rekrytering av barn till väpnade konflikter, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap fortfarande utgör betydande problem i vissa länder. Parlamentet insisterar på att EU systematiskt ska samråda med berörda och internationella organisationer för barns rättigheter och att i sina politiska dialoger och människorättsdialoger med tredjeländer ta upp konventionsstaternas skyldighet att genomföra konventionen. Parlamentet välkomnar Europarådets strategi för barnets rättigheter (2016–2021). Parlamentet insisterar på att EU ska fortsätta att främja EU:s och Unicefs verktygslåda för barns rättigheter Integrating child rights in development cooperation (integrering av barnets rättigheter i utvecklingssamarbete) genom sina externa delegationer och att utbilda EU-delegationernas personal på ett adekvat sätt inom detta område. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att lägga fram en omfattande strategi för barnets rättigheter och en handlingsplan för de kommande fem åren för att prioritera barnets rättigheter inom EU:s yttre politik. Parlamentet välkomnar att det inom ramen för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete 2016 anslogs medel för att stödja FN-organ i deras arbete för barnets rättigheter. Arbetet måste utformas på ett sådant sätt att det maximerar de faktiska fördelarna för behövande barn, särskilt när det gäller hälso- och sjukvårdssystem och tillgång till utbildning, vatten och sanitet. Parlamentet efterlyser en brådskande lösning på frågan om statslösa barn, särskilt barn som föds utanför sina föräldrars ursprungsland och underåriga migranter.

25.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag alla former av diskriminering, bland annat diskriminering på grund av ras, hudfärg, religion, kön, sexuell läggning, könsegenskaper, språk, kultur, socialt ursprung, kast, börd, ålder, funktionsnedsättning eller ställning i övrigt. Parlamentet betonar att EU bör stärka sina insatser för att utrota all slags diskriminering, rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans genom människorättsdialoger och politiska dialoger samt genom EU-delegationernas arbete och offentlig diplomati. Parlamentet betonar dessutom att EU bör fortsätta att främja ratificering och fullständigt genomförande av alla FN-konventioner som stöder denna sak.

26.  Europaparlamentet upprepar att människohandel innebär rekrytering, transport, överföring, förvaring eller mottagande av personer genom hot eller våld eller andra former av tvång, bortförande, bedrägeri, vilseledande, missbruk av makt eller utnyttjande av någons sårbara situation eller genom givande eller mottagande av betalning eller förmåner för att erhålla samtycke från en person som har kontroll över någon annan person, i exploateringssyfte. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att minska den efterfrågan som gynnar alla former av exploatering av personer, särskilt kvinnor och barn, som leder till människohandel, samtidigt som man följer en människorättsbaserad strategi där offret står i centrum. Parlamentet upprepar behovet att alla medlemsstater genomför EU-strategin för utrotande av människohandel och direktiv 2011/36/EU(42) avseende detta. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att migranter och flyktingar är extremt utsatta för exploatering, smuggling och människohandel. Parlamentet betonar behovet av att upprätthålla skillnaden mellan begreppen människohandel och människosmuggling.

27.  Europaparlamentet fördömer de fortsatta människorättskränkningarna mot människor som utsätts för kasthierarkier och kastdiskriminering, bland annat förvägrad jämlikhet, förvägrad tillgång till rättsväsendet och sysselsättning, fortsatt segregering och fortsatta kastbaserade hinder för grundläggande mänskliga rättigheter och utveckling. Parlamentet upprepar sin önskan om att EU ska utarbeta en strategi mot diskriminering på grund av kasttillhörighet och utnyttja varje tillfälle att uttrycka sin djupa oro över sådana människorättskränkningar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar och stödja initiativ på detta område i FN och delegationerna genom att genomföra och övervaka 2030 års mål för hållbar utveckling, övervaka FN:s nya vägledningsverktyg om diskriminering baserad på härkomst och stödja länders genomförande av rekommendationer från FN:s människorättsmekanismer i fråga om diskriminering på grund av kasttillhörighet.

28.  Europaparlamentet är djupt oroat över att minoriteter fortfarande löper en högre risk att bli diskriminerade och att de är särskilt sårbara för politiska, ekonomiska och miljö- och arbetsrelaterade förändringar och störningar. Parlamentet konstaterar att många har mycket liten eller ingen tillgång till politisk representation och är hårt drabbade av fattigdom. Parlamentet betonar att EU bör intensifiera sina insatser för att se till att kränkningarna av minoriteters mänskliga rättigheter upphör. Parlamentet betonar också att minoritetsbefolkningar har särskilda behov och att de bör garanteras obegränsat tillträde och likabehandling inom alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt kulturlivet.

29.  Europaparlamentet välkomnar ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och upprepar vikten av ett effektivt genomförande från både medlemsstaternas och EU-institutionernas sida. Parlamentet understryker att funktionsnedsättning inte innebär att en person fråntas sin värdighet som människa, vilket medför att staten har en skyldighet att skydda dem. Parlamentet betonar framför allt vikten av att man inom EU:s samtliga berörda politikområden, däribland området för utvecklingssamarbete, på ett trovärdigt sätt integrerar principen om allmän tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt alla deras rättigheter, och understryker frågans normgivande och övergripande karaktär. Parlamentet uppmanar EU att inkludera kampen mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning i sina yttre åtgärder och sin utvecklingspolitik. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning har inkluderats i det nya europeiska samförståndet om utveckling.

30.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd till att man systematiskt tar med människorättsklausuler i internationella avtal mellan EU och tredjeländer, bland annat i handels- och investeringsavtal. Parlamentet påminner om att alla mänskliga rättigheter måste anses ha lika värde och vara odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade. Kommissionen uppmanas att övervaka att dessa klausuler genomförs effektivt och systematiskt och att lägga fram regelbundna rapporter för parlamentet om partnerländernas respekt för de mänskliga rättigheterna. Kommissionen uppmanas också att tillämpa en mer strukturerad och strategiskt strategi för människorättsdialoger inom ramen för framtida avtal. Parlamentet ser positivt på det allmänna preferenssystemet GSP plus som ett sätt att stimulera ett effektivt genomförande av 27 centrala internationella konventioner om mänskliga rättigheter och arbetsnormer. Parlamentet efterlyser ett verkligt genomförande av GSP plus och förväntar sig att kommissionen meddelar parlamentet och rådet hur ratificeringen fortskrider. Parlamentet upprepar på nytt vikten av att FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter genomförs korrekt.

31.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att verksamheten i alla företag, även europeiska, som är aktiva i tredjeländer fullt ut bör uppfylla internationella människorättsnormer och uppmanar EU och dess medlemsstater att se till att så är fallet. Parlamentet bekräftar dessutom på nytt vikten av att företagens sociala ansvar främjas och att europeiska företag går i spetsen för att främja internationella normer i fråga om företag och mänskliga rättigheter, samtidigt som man understryker att samarbete mellan människorättsorganisationer och företagsorganisationer skulle stärka de lokala aktörerna och främja det civila samhället. De globala värdekedjorna bidrar till att stärka grundläggande internationella arbetsnormer, miljönormer och sociala normer och innebär möjligheter och utmaningar i fråga om hållbara framsteg och främjande av mänskliga rättigheter, särskilt i utvecklingsländerna. Parlamentet uppmanar EU att spela en mer aktiv roll för att säkra en lämplig, rättvis, öppen och hållbar förvaltning av de globala värdekedjorna och lindra eventuella negativa effekter för de mänskliga rättigheterna, däribland överträdelser av arbetsrätten. Effektiv tillgång till rättsmedel för offer bör emellertid garanteras när det gäller företagsrelaterade kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa att de projekt som stöds av EIB ligger i linje med EU:s politik och åtaganden i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet noterar de pågående förhandlingarna om ett bindande avtal om transnationella företag och andra företag med avseende på mänskliga rättigheter. EU uppmanas att på ett konstruktivt sätt delta i dessa förhandlingar.

32.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att använda hela sin politiska tyngd för att förhindra att handlingar som kan betraktas som folkmord, krigsförbrytelser eller brott mot mänskligheten inträffar, att agera på ett effektivt och samordnat sätt om sådana brott inträffar, att mobilisera alla nödvändiga resurser för att ställa samtliga ansvariga inför rätta, inbegripet genom tillämpning av principen om universell jurisdiktion, och att hjälpa offren och stödja stabiliserings- och försoningsprocesser. Parlamentet uppmanar världssamfundet att inrätta instrument som kan minimera gapet mellan varning och reaktion, såsom EU:s system för tidig varning, för att förhindra uppkomst, återuppkomst och upptrappning av våldsamma konflikter.

33.  Europaparlamentet uppmanar EU att tillhandahålla stöd till organisationer (bland annat icke-statliga organisationer, organisationer som arbetar med utredningar med öppen källkod och det civila samhället) som digitalt eller på något annat sätt samlar in, bevarar och skyddar bevis för brott som har begåtts, i syfte att göra det enklare att lagföra dem internationellt.

34.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över förstörelsen av kulturarvsplatser i Syrien, Irak, Jemen och Libyen. Parlamentet noterar att 22 av världens 38 hotade kulturarvsplatser ligger i Mellanöstern. Parlamentet stöder kulturarvsinitiativets verksamhet och dess informationsverksamhet i Syrien och Irak i samband med förstörelsen av det arkeologiska arvet och kulturarvet.

35.  Europaparlamentet välkomnar EU:s insatser till stöd för den internationella, opartiska och oberoende mekanismen som inrättats av FN för att bistå vid utredningen av grova brott som begåtts i Syrien. Parlamentet understryker behovet av att inrätta en liknande oberoende mekanism i Irak. Parlamentet uppmanar EU och de medlemsstater som ännu inte har gjort det att bidra ekonomiskt till den internationella, opartiska och oberoende mekanismen.

36.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag de fruktansvärda brott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av statliga och icke-statliga aktörer. Parlamentet är bestört över det stora antalet begångna brott, bland annat mord, tortyr, våldtäkt som vapen i krig, slaveri och sexuellt slaveri, rekrytering av barnsoldater, påtvingade religiösa omvändelser och systematisk ”rensning” och systematiskt dödande av religiösa minoriteter. Parlamentet påminner om att det i sin resolution av den 12 februari 2015 om den humanitära krisen i Irak och Syrien, särskilt med avseende på IS(43) betraktade situationen för religiösa minoriteter i de territorier som styrs av IS/Daish som folkmord. Parlamentet betonar att EU och dess medlemsstater bör stödja åtal mot medlemmar i icke-statliga grupper såsom IS/Daish genom att be FN:s säkerhetsråd att ge Internationella brottmålsdomstolen (ICC) behörighet i denna fråga eller säkerställa att rättvisa skipas genom en särskild domstol eller genom universell jurisdiktion.

37.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för ICC, Romstadgan, åklagarmyndigheten, åklagarens rätt att inleda utredningar på eget initiativ och de framsteg som gjorts när det gäller att inleda nya undersökningar, vilket är ett viktigt sätt att bekämpa straffrihet för massövergrepp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ratificera Kampalaändringarna om aggressionsbrott och att föra upp ”massövergrepp” på förteckningen över brott som omfattas av EU:s behörighet. Parlamentet fördömer alla försök att undergräva dess legitimitet eller oberoende och uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta konsekvent för att stödja ICC:s utredningar och beslut i syfte att få slut på straffriheten för internationella brott, även när det handlar om att gripa personer som är efterlysta av ICC. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att konsekvent stödja ICC:s undersökningar, utredningar och beslut, och att vidta åtgärder för att förhindra och effektivt bemöta fall av bristande samarbete med ICC samt tillhandahålla tillräckliga medel. Parlamentet välkomnar mötet mellan företrädarna för EU och ICC i Bryssel den 6 juli 2016 som förberedelse av det andra rundabordssamtalet mellan EU och ICC, som gjorde det möjligt för berörd personal vid ICC och EU:s institutioner att identifiera gemensamma intresseområden, utbyta information om relevant verksamhet och säkerställa ett bättre samarbete med varandra. Parlamentet beklagar djupt de senaste tillkännagivandena om utträde ur Romstadgan, vilket är en utmaning med tanke på offrens möjligheter till rättslig prövning och något som bör fördömas kraftigt. Parlamentet anser att kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna bör fortsätta att uppmuntra tredjeländer att ratificera och tillämpa Romstadgan. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att utse en särskild representant för EU med ansvar för internationell humanitär rätt och internationell rättskipning och att ge denna representant mandat att främja, integrera och företräda såväl EU:s åtagande att bekämpa straffrihet som ICC på alla EU:s utrikespolitiska områden. EU och dess medlemsstater uppmanas att stödja FN:s mekanismer och resolutioner rörande ansvarsskyldighet i FN:s multilaterala forum, bland annat FN:s råd för mänskliga rättigheter.

38.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att öka sina ansträngningar för att främja rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende på multilateral och bilateral nivå som en grundläggande princip för befästandet av demokratin. Parlamentet uppmanar EU att stödja opartisk rättskipning överallt i världen genom stöd till arbetet med lagstiftningsreformer och institutionella reformer i tredjeländer. Parlamentet uppmanar dessutom EU-delegationerna och medlemsstaternas ambassader att systematiskt övervaka rättegångar för att främja rättsväsendets oberoende.

39.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över och sin solidaritet med det ökande antalet migranter, flyktingar och asylsökande – däribland alltfler kvinnor – som är offer för konflikter, våld, förföljelse, misslyckanden från statsmakternas sida, fattigdom, irreguljär migration, människohandel och nätverk för människosmuggling. Parlamentet framhåller det brådskande behovet av konkreta åtgärder för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsströmmar och hitta långsiktiga lösningar som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och människans värdighet. Man måste därför gripa sig an flyktingkrisens yttre dimension, bland annat genom att hitta varaktiga lösningar på konflikter i vårt grannskap genom att till exempel utveckla samarbete och partnerskap med de berörda tredjeländerna i enlighet med folkrätten och säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna i dessa länder. Parlamentet uttrycker djup oro över våldet mot underåriga migranter, bland annat försvunna, ensamkommande, underåriga migranter, och efterlyser program för vidarebosättning och familjeåterförening samt humanitära korridorer. Parlamentet uttrycker också djup oro över den svåra situationen för internflyktingar och deras ökande antal, och kräver att de garanteras ett säkert återvändande, vidarebosättning eller lokal integrering. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla humanitärt bistånd när det gäller utbildning, bostäder och hälso- och sjukvård och inom andra humanitära områden till hjälp för de flyktingar som befinner sig närmast sitt hemland, och kräver att återvändandepolitiken genomförs korrekt. Parlamentet understryker att det behövs ett heltäckande och människorättsbaserat förhållningssätt till migration, och uppmanar EU att fördjupa sitt samarbete med FN, regionala organisationer, regeringar och icke-statliga organisationer. Medlemsstaterna uppmanas att fullt ut genomföra EU:s gemensamma asylpaket och den gemensamma migrationslagstiftningen, särskilt för att skydda utsatta asylsökande. Parlamentet understryker att begreppen säkra länder och säkra ursprungsländer inte får hindra individuella prövningar av asylansökningar. Parlamentet varnar för användningen av EU:s utrikespolitik som ett instrument för ”migrationshantering”. EU och medlemsstaterna uppmanas att säkerställa full insyn när det gäller de medel som anslås till tredjeländer för migrationssamarbete och att se till att sådant samarbete inte gynnar strukturer som kränker de mänskliga rättigheterna utan går hand i hand med insatserna för att förbättra människorättssituationen i dessa länder.

40.  Europaparlamentet anser att utvecklingssamarbete bör gå hand i hand med främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, inbegripet rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning. I detta sammanhang påminner parlamentet om FN:s uttalande att utvecklingsmålen inte kan uppnås fullt ut om man inte har ett människorättsbaserat förhållningssätt. Parlamentet påminner dessutom om att EU har åtagit sig att stödja partnerländerna och att i det sammanhanget ta hänsyn till deras situation i utvecklingshänseende och deras framsteg med mänskliga rättigheter och demokrati.

41.  Europaparlamentet konstaterar att kvinnor löper större risk för fattigdom eller social utestängning och uppmanar kommissionen att öka sina insatser för att bekämpa fattigdom och social utestängning inom ramen för sin utvecklingspolitik.

42.  Europaparlamentet påminner om att kriterium två i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp föreskriver att medlemsstaterna ska behandla varje ansökan om vapenexportlicens med beaktande av bestämmelselandets respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner i detta sammanhang om kommissionens åtagande i EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati när det gäller säkerhetsstyrkor och genomförandet av EU:s människorättspolitik, inbegripet utveckling och genomförande av en policy för tillbörlig aktsamhet på detta område.

43.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en gemensam EU-ståndpunkt om användningen av bestyckade drönare, där man säkerställer respekten för mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt och tar upp frågor som den rättsliga ramen, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet insisterar ännu en gång på att EU ska förbjuda utveckling, produktion och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan.

44.  Europaparlamentet anser att EU bör fortsätta att arbeta för att öka respekten för hbti-personers mänskliga rättigheter i enlighet med EU:s riktlinjer om detta ämne. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av riktlinjerna, bland annat genom utbildning av EU-personal i tredjeländer. Parlamentet fördömer att homosexualitet fortfarande är straffbart i 72 länder, är bekymrat över att 13 av dessa länder föreskriver dödsstraff och anser att våldsamma metoder och våldshandlingar mot personer på grund av deras sexuella läggning, såsom tvång att avslöja sin läggning offentligt, hatbrott och hatspråk både online och offline och korrigerande våldtäkt, inte får passera ostraffat. Parlamentet noterar att samkönade äktenskap eller samkönade registrerade partnerskap blivit lagligt i vissa länder och uppmuntrar till ett mer omfattande erkännande. Parlamentet fördömer kränkningar av kvinnors och minoritetsgruppers fysiska integritet, och uppmanar länderna att förbjuda dessa seder, straffa gärningsmännen och stödja offren.

45.  Europaparlamentet betonar den grundläggande vikten av att bekämpa korruption i alla dess former för att garantera rättsstatsprincipen, demokratin och respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömer skarpt allt beteende som underlättar för sådan korrupt praxis.

46.  Europaparlamentet påminner om att korruptionen dels hotar möjligheterna att på likvärdiga villkor ta del av mänskliga rättigheter, dels undergräver demokratiska processer såsom rättsstatsprincipen och en opartisk rättskipning. Parlamentet anser att EU i alla forum för dialog med tredjeländer bör framhålla vikten av integritet, ansvar och en korrekt förvaltning av offentliga angelägenheter, offentliga medel och allmän egendom, såsom föreskrivs i Förenta nationernas konvention mot korruption. Parlamentet rekommenderar EU att använda sin sakkunskap för att stödja tredjeländers åtgärder mot korruption på ett mer systematiskt och konsekvent sätt, genom att inrätta och befästa oberoende och effektiva institutioner för bekämpning av korruption. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att förhandla fram bestämmelser om korruptionsbekämpning i alla framtida handelsavtal som den förhandlar om med tredjeländer.

47.  Europaparlamentet framhåller de grundläggande skyldigheter och det grundläggande ansvar som stater och andra ansvariga har för att begränsa klimatförändring, förhindra dess negativa inverkan på de mänskliga rättigheterna och främja politisk samstämmighet för att se till att åtgärderna för begränsning av klimatförändring och klimatanpassning är adekvata, tillräckligt ambitiösa, icke-diskriminerande och i övrigt förenliga med skyldigheterna på människorättsområdet. Enligt FN:s uppskattningar kommer det att finnas många miljöflyktingar år 2050. Parlamentet betonar att det finns en koppling mellan handelspolitik, miljöpolitik och utvecklingspolitik, och att politiska åtgärder på dessa områden kan ha positiv och negativ inverkan på respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet välkomnar det internationella engagemanget för att främja kopplingen mellan frågor som rör miljö- och naturkatastrofer och klimatförändringar och de mänskliga rättigheterna.

48.  Europaparlamentet understryker att markrofferiet i utvecklingsländerna har ökat betydligt under de senaste åren. Kampen mot exploatering och resursrofferi bör vara en prioriterad fråga. Parlamentet fördömer sådana metoder som markrofferi och urskillningslöst utnyttjande av naturresurser. Kommissionen uppmanas att vidta brådskande åtgärder som svar på den senaste tidens många resolutioner från parlamentet på detta område.

49.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att de mänskliga rättigheterna och tillgången till varor och tjänster som vatten och sanitet tas upp i social-, utbildnings-, hälso- och sjukvårds- och säkerhetspolitiken.

50.  Europaparlamentet uppmanar internationella institutioner, nationella regeringar, icke-statliga organisationer och enskilda att samverka för att fastställa ett lämpligt regelverk som ser till att alla människor i världen har tillgång till en minsta mängd vatten. Parlamentet betonar att vatten inte bör betraktas som en handelsvara utan som en fråga om utveckling och hållbarhet, och att privatisering av vatten inte undantar länderna från sitt ansvar när det gäller de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar länder där vatten är en av orsakerna till spänningar eller konflikter att samarbeta om delning av vattenresurser för att åstadkomma en situation som alla vinner på för hållbarhet och fredlig utveckling i regionen.

Utmaningar och aktiviteter i samband med demokratistöd

51.  Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta att aktivt stödja såväl demokratiska och effektiva människorättsinstitutioner som det civila samhället i deras ansträngningar för att främja demokratisering. Parlamentet välkomnar det ovärderliga stöd som tillhandahållits organisationer i det civila samhället över hela världen inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, som fortsätter att utgöra EU:s främsta instrument för genomförandet av dess externa människorättspolitik. Parlamentet välkomnar dessutom de ihärdiga insatser som görs inom det europeiska initiativet för demokrati för att främja demokrati och respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna i EU:s östra och södra grannskap.

52.  Europaparlamentet påminner om att erfarenheterna av och lärdomarna från övergångar till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken kan ge ett positivt bidrag till fastställande av bästa praxis som skulle kunna användas för att stödja och befästa demokratiseringsprocesser på annat håll i världen.

53.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang sin uppmaning till kommissionen att ta fram EU-riktlinjer för demokratistöd.

54.  Europaparlamentet anser att EU bör öka sina ansträngningar för att utveckla en mer heltäckande syn på demokratiseringsprocesser, i vilka fria och rättvisa val bara utgör ett enskilt inslag, för att ge ett positivt bidrag till starkare demokratiska institutioner och ökat allmänt förtroende för valprocesser runtom i världen.

55.  Europaparlamentet välkomnar de åtta valobservatörsuppdrag och de åtta valexpertuppdrag som EU sände ut till olika håll av världen under 2016. Parlamentet framhåller att EU sedan 2015 har sänt ut 17 valobservatörsuppdrag och 23 valexpertuppdrag. Parlamentet upprepar sin positiva syn på EU:s fortsatta stöd till valprocesser och på att EU hjälper till vid val och stöder inhemska observatörer. Parlamentet välkomnar och stöder fullt ut arbetet inom gruppen för demokratistöd och valsamordning i detta avseende.

56.  Europaparlamentet påminner om vikten av att valobservatörsuppdragens rapporter och rekommendationer får en ordentlig uppföljning, eftersom detta är ett sätt att förbättra deras resultat och stärka EU:s stöd till demokratiska normer i de berörda länderna.

57.  Europaparlamentet välkomnar den utfästelse som kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna gjort i den nuvarande handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati, nämligen att mera energiskt och konsekvent gå in för kontakter med valadministrationsorgan, parlamentsinstitutioner och organisationer i det civila samhället i tredjeländer för att bidra till deras egenmakt och därmed till en förstärkning av de demokratiska processerna.

58.  Europaparlamentet betonar att utvidgningspolitiken är ett av de starkaste redskapen för att stärka respekten för demokratiska principer och mänskliga rättigheter mot bakgrund av den aktuella politiska utvecklingen i kandidatländer och potentiella kandidatländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina ansträngningar för att stödja stärkandet av demokratiska politiska kulturer, respekten för rättsstatsprincipen, mediernas och rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption i dessa länder. Parlamentet uttrycker sin övertygelse om att den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör fortsätta att ha skyddet, främjandet och genomförandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer i centrum för sin verksamhet. Parlamentet upprepar att skyddet, det aktiva stödet för och genomförandet av mänskliga rättigheter och demokrati ligger i både partnerländernas och EU:s intresse. Parlamentet betonar dessutom att EU, särskilt i grannskapet, måste fullgöra sina åtaganden gentemot sina partner att stödja ekonomiska, sociala och politiska reformer, skydda mänskliga rättigheter och stödja inrättandet av rättsstaten, vilka utgör de bästa sätten att stärka den internationella ordningen och säkerställa stabilitet i grannskapet. Parlamentet påminner om att unionen för Medelhavsområdet kan och bör forma den politiska dialogen på detta område och bör arbeta för en stark agenda för mänskliga rättigheter och demokrati i regionen. Parlamentet påminner om att alla länder som strävar efter att ansluta sig till EU fullt ut måste garantera respekten för de mänskliga rättigheterna och absolut måste uppfylla Köpenhamnskriterierna, och att bristande efterlevnad kan leda till att förhandlingarna läggs på is.

59.  Europaparlamentet betonar att fredsbyggande omfattar åtgärder för att förhindra och dämpa konflikter och för att stärka motståndskraften hos politiska, socioekonomiska och säkerhetsrelaterade institutioner, i syfte att lägga grunden till hållbar fred och utveckling på lång sikt. Parlamentet understryker att främjande av rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och de mänskliga rättigheterna är grundläggande för att upprätthålla fred.

Säkerställande av en övergripande och sammanhängande strategi för mänskliga rättigheter och demokratistöd genom EU:s politik

60.  Europaparlamentet noterar att EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 har antagits. Parlamentet ser årsrapporten som ett oumbärligt redskap för granskning av, information om och debatt kring EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokrati i världen och ett värdefullt instrument som ger en omfattande överblick över EU:s prioriteringar, åtgärder och utmaningar på detta område och som kan användas för att fastställa ytterligare sätt att hantera dem på ett effektivt sätt.

61.  Europaparlamentet upprepar med kraft sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att delta i en debatt med ledamöterna av Europaparlamentet vid två plenarsammanträden per år, den ena gången när årsrapporten läggs fram och den andra gången som svar på parlamentets betänkande. Parlamentet upprepar vikten av en fortlöpande interinstitutionell dialog, nämligen avseende uppföljningen av parlamentets brådskande resolutioner om mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner om att skriftliga svar också spelar en viktig roll i de interinstitutionella förbindelserna, eftersom de möjliggör en systematisk och djupgående uppföljning av alla punkter som tagits upp av parlamentet och således bidrar till att förstärka den effektiva samordningen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att svara utförligt på skriftliga frågor och att ta upp människorättsfrågorna till dialog på högsta nivå med de berörda länderna.

62.  Europaparlamentet berömmer utrikestjänsten och kommissionen för deras uttömmande rapportering om vad EU gjort under 2016 inom området mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet menar ändå att det skulle gå att förbättra det nuvarande formatet för årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati genom att ge en bättre överblick över de konkreta resultaten av EU:s verksamhet för mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer.

63.  Europaparlamentet upprepar att antagandet av EU:s strategiska ram och den första handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2012 var en viktig milstolpe för EU:s arbete med att sätta mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för sina yttre förbindelser. Parlamentet välkomnar att rådet i juli 2015 antog en ny handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019 och genomförde en halvtidsöversyn 2017. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, kommissionen, rådet och medlemsstaterna att se till att den nuvarande handlingsplanen genomförs effektivt och konsekvent, bland annat genom verkligt samarbete med organisationer i det civila samhället. Parlamentet betonar att medlemsstaterna bör redogöra för hur de har genomfört handlingsplanen. Parlamentet uppmärksammar särskilt att man måste få de redskap som används för att främja respekten för mänskliga rättigheter och demokrati runtom i världen att fungera mer effektivt och maximera deras lokala inverkan.

64.  Europaparlamentet upprepar att det behövs en fast samsyn och bättre samordning mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna, samt ett verkligt samarbete med organisationer i det civila samhället på lokal, nationell och internationell nivå, för att man på ett enhetligt och konsekvent sätt ska kunna främja agendan för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet betonar med eftertryck att medlemsstaterna bör engagera sig mer i att genomföra handlingsplanen och EU:s strategiska ram, och ta dem som modell för att främja mänskliga rättigheter och demokrati, både bilateralt och multilateralt.

65.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, har för att förbättra EU:s synlighet och effektivitet när det gäller att skydda och främja de mänskliga rättigheterna och demokratiska principerna runtom i världen och understryker hans roll i främjandet av ett enhetligt och konsekvent genomförande av EU:s politik för mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar att uppdraget för EU:s särskilda representant har förlängts till den 28 februari 2019 och upprepar sin begäran att uppdraget ska bli permanent. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att EU:s särskilda representant ska få rätt att handla på eget initiativ, bli synligare för allmänheten och ges tillräckliga personella och ekonomiska resurser för att kunna förverkliga hela sin potential i arbetet. Parlamentet föreslår dessutom att EU:s särskilda representant ska öka öppenheten i sin verksamhet och i sina planer, lägesrapporter och översyner.

66.  Europaparlamentet noterar att det arbete som EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter utför och vad det lett till bara till viss del framgår av en översyn av årsrapporten om mänskliga rättigheter, hans sociala mediekonto och tillgängliga anföranden.

67.  Europaparlamentet stöder fullt ut landsstrategierna för mänskliga rättigheter, som gör det möjligt att anpassa EU:s åtgärder efter varje lands särskilda situation och behov. Parlamentet upprepar att dess ledamöter bör få tillgång till innehållet i strategierna. Parlamentet understryker med kraft att det är viktigt att beakta landsstrategierna för mänskliga rättigheter på alla nivåer av politiskt beslutsfattande gentemot tredjeländer. Parlamentet upprepar att landstrategier för mänskliga rättigheter bör motsvara EU-åtgärder som ska genomföras i varje land beroende på den specifika situationen och att de bör inbegripa mätbara framstegsindikatorer och möjligheten att vid behov justera dessa.

68.  Europaparlamentet välkomnar att det har utsetts kontaktpunkter för mänskliga rättigheter och jämställdhet vid alla EU-delegationer och GSFP-uppdrag. Parlamentet påminner om sin rekommendation till vice ordföranden/den höga representanten och till utrikestjänsten om att ta fram klara och tydliga riktlinjer för verksamheten vid delegationernas kontaktpunkter, så att de kan bli bättre, fungera som verkliga rådgivare i frågor om mänskliga rättigheter och arbeta effektivt.

69.  Europaparlamentet inser att människorättsdialoger med tredjeländer kan vara effektiva verktyg för bilateralt engagemang och samarbete för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar att det har inletts människorättsdialoger med alltfler länder, och lovordar och uppmuntrar dessutom det civila samhällets deltagande i förberedande dialoger. Parlamentet upprepar sin uppmaning att det bör utvecklas en heltäckande mekanism för övervakning och översyn av hur människorättsdialogerna fungerar.

70.  Europaparlamentet påminner om att EU har åtagit sig att sätta mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för sina förbindelser med tredjeländer. Därför betonar parlamentet att främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, bland annat genom villkorsklausuler om mänskliga rättigheter i internationella avtal, behöver stödjas i all EU-politik med en yttre dimension, såsom utvidgnings- och grannskapspolitiken, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, politiken för miljö, utveckling, säkerhet, terrorismbekämpning, handel och migration samt politiken för rättsliga och inrikes frågor.

71.  Europaparlamentet påminner om att sanktioner är ett viktigt verktyg i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). Parlamentet uppmanar med kraft rådet att tillämpa de sanktioner som föreskrivs i unionsrätten när så är nödvändigt för att uppnå målen för Gusp, särskilt för att skydda de mänskliga rättigheterna och befästa och stödja demokratin, och samtidigt se till att de inte får konsekvenser för civilbefolkningen. Parlamentet anser att dessa sanktioner bör inriktas mot tjänstemän som konstaterats vara ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i syfte att bestraffa deras brott och övergrepp.

72.  Europaparlamentet noterar kommissionens insatser för att infria sin utfästelse om att ta med bestämmelser om de mänskliga rättigheterna i sina konsekvensbedömningar av lagstiftningsförslag och andra förslag, genomförandeåtgärder och handels- och investeringsavtal. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förbättra konsekvensbedömningarnas kvalitet och att göra dem mer heltäckande samt att se till att människorättsfrågor systematiskt tas med i lagstiftningsförslag och andra förslag.

73.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till EU:s starka engagemang för främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska principer genom samarbete med FN:s och dess fackorgans strukturer, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), regionala organisationer som Sydostasiatiska nationers förbund (Asean), Sydasiatiska sammanslutningen för regionalt samarbete (SAARC), Afrikanska unionen och Arabförbundet, och andra organisationer, i enlighet med artiklarna 21 och 22 i EU-fördraget.

74.  Europaparlamentet betonar att en förutsättning för att de ambitiösa målen i den nya handlingsplanen ska uppnås är att EU anslår tillräckligt med resurser och sakkunskap för detta ändamål, i form av både mänskliga resurser i delegationerna och högkvarteren och penningmedel.

75.  Europaparlamentet upprepar dessutom att det är ytterst viktigt att EU aktivt och konsekvent deltar i alla FN-mekanismer för mänskliga rättigheter, framför allt FN:s generalförsamlings tredje utskott och FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet erkänner de insatser som gjorts av utrikestjänsten, EU-delegationerna i New York och Genève och medlemsstaterna för att EU ska bli mer konsekvent i människorättsfrågor på FN-nivå. Parlamentet uppmanar EU att göra mer för att göra sin röst hörd, bland annat genom att intensifiera den allt vanligare tillämpningen av tvärregionala initiativ samt genom att agera som medförslagsställare till resolutioner och gå i bräschen för dem. Parlamentet betonar vikten av att EU intar en ledande roll för att verka för reformer inom FN i syfte att öka påverkan av och stärka det regelbaserade multilaterala systemet, säkerställa ett effektivare människorättsskydd samt främja folkrätten.

o
o   o

76.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 70:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och EU:s delegationschefer.

(1) http://www.ohchr.org/Documents/ProfessionalInterest/cedaw.pdf
(2) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/69/167
(3) https://treaties.un.org/doc/source/docs/A_RES_45_158-E.pdf
(4) http://www.unhcr.org/3b66c2aa10
(5) http://www.ohchr.org/Documents/Publications/GuidingPrinciplesBusinessHR_EN.pdf
(6) http://www.un.org/en/development/desa/population/migration/generalassembly/docs/globalcompact/A_RES‌_71_1.pdf
(7) https://sustainabledevelopment.un.org/post2015/transformingourworld
(8) https://www.coe.int/en/web/conventions/full-list/-/conventions/rms/090000168008482e
(9) http://www.oecd.org/corporate/mne/oecdguidelinesformultinationalenterprises.htm
(10) https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/131181.pdf
(11) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10897-2015-INIT/sv/pdf
(12) http://europa.eu/globalstrategy/sites/globalstrategy/files/regions/files/eugs_review_web_0.pdf
(13) http://europa.eu/globalstrategy/sites/globalstrategy/files/full_brochure_year_1.pdf
(14) EUT L 76, 22.3.2011, s. 56.
(15) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_guidelines_rights_of_child_0.pdf
(16) https://ec.europa.eu/europeaid/sites/devco/files/european-consensus-on-development-final-20170626_en.pdf
(17) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_human_rights_guidelines_on_freedom_of_expression_online_and_offline_en.pdf
(18) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/137585.pdf
(19) http://www.ceceurope.org/wp-content/uploads/2015/08/CofEU_119404.pdf
(20) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/guidelines_death_penalty_st08416_en.pdf
(21) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/20120626_guidelines_en.pdf
(22) https://www.osce.org/odihr/19223?download=true
(23) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/137584.pdf
(24) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_guidelines_on_human_rights_dialogues_with_third_countries.pdf
(25) EUT C 303, 15.12.2009, s. 12.
(26) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/16173_08_en.pdf
(27) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/10019_08_en.pdf
(28) EUT L 130, 19.5.2017, s. 1.
(29) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_guidelines_hrd_en.pdf
(30) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10255-2016-INIT/en/pdf
(31) Antagna texter, P8_TA(2017)0344.
(32) Antagna texter, P8_TA(2016)0502.
(33) Antagna texter, P8_TA(2016)0404.
(34) Antagna texter, P8_TA(2016)0405.
(35) Antagna texter, P8_TA(2016)0300.
(36) Antagna texter, P8_TA(2016)0020.
(37) Antagna texter, P8_TA(2016)0066.
(38) EUT C 181, 19.5.2016, s. 69.
(39) http://www.ohchr.org/EN/HRBodies/HRC/RegularSessions/Session31/Documents/A_HRC_31_56_en.doc
(40) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 115.
(41) EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.
(42) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.
(43) EUT C 310, 25.8.2016, s. 35.

Rättsligt meddelande