Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Finland – EGF/2016/008 FI/Nokia Network Systems) (COM(2017)0157 – C8-0131/2017 – 2017/2058(BUD))

P8_TA(2017)0209 A8-0196/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0157 – C8‑0131/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0196/2017), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden).

C.  Unionen främjar globalisering. Unionen skyddar enskilda individer som för tillfället påverkas av förändringar på den globala marknaden. Antagandet av förordningen om fonden återspeglar överenskommelsen mellan parlamentet och rådet om att återinföra kriteriet för utnyttjande i krislägen, fastställa unionens ekonomiska bidrag till 60 % av den totala uppskattade kostnaden för de föreslagna åtgärderna, öka antalet stödberättigade åtgärder och förmånstagare genom att inbegripa egenföretagare och ungdomar samt finansiera incitament att starta egna företag.

D.  Finland lämnade in ansökan EGF/2016/008 FI/Nokia Network Systems om ekonomiskt stöd från fonden efter uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 26 (tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) vid Nokia Oy (Nokia Network Systems) och tre underleverantörer och producenter i efterföljande produktionsled, som i första hand är verksamma i Nuts 2-regionerna Helsingfors-Nyland (Nyland) (FI1B), Västra Finland (Birkaland) (FI19) och Norra och Östra Finland (Norra Österbotten (FI1D). 821 av 945 uppsagda arbetstagare som är berättigade till stöd från fonden förväntas delta i åtgärderna.

E.  Ansökan lämnades in med stöd av insatskriteriet i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilket minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i en medlemsstat. Även arbetstagare hos underleverantörer och producenter i efterföljande produktionsled omfattas.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att insatskriterierna enligt artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Finland därför är berättigat till ekonomiskt stöd på 2 641 800 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 4 403 000 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att Finland lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 22 november 2016, och att kommissionen, efter att ytterligare information omgående hade lämnats av Finland, avslutade sin bedömning den 7 april 2017 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet påminner om att sektorn för tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik redan varit föremål för femton ansökningar om medel ur fonden, varav tre lämnats in av Finland(4). Samtliga ansökningar baserades på globaliseringskriterier. Parlamentet konstaterar att fyra av de femton ansökningarna avsåg Nokiaföretag. Parlamentet konstaterar att slutrapporterna för 2012 visar att 44 % av deltagarna i fondens verksamhet var anställda två år efter datumet för Finlands ansökan om medel ur fonden, och siffrorna för 2013 visar på en anställningsgrad på 65 %. Parlamentet förväntar sig att kommissionens halvtidsöversyn, som ska läggas fram före den 30 juni 2017(5), ska inbegripa detaljerade uppgifter om återintegreringsgraden på lång sikt för personer som erhållit stöd från fonden, vilket redan efterlystes i parlamentets resolution av den 15 september 2016(6).

4.  Europaparlamentet påminner om att IKT strukturellt spelar en nyckelroll i den finländska ekonomin. Parlamentet anser att de senaste uppsägningarna vid Nokia Oy återspeglar en trend som påverkar hela den finländska teknikindustrin, där sysselsättningsnivån under de senaste åren varit mycket instabil till följd av ett stort tryck att öka effektiviteten och upprätthålla produkternas konkurrenskraft.

5.  Europaparlamentet påminner om att IKT-industrin är ytterst känslig för förändringar på den globala marknaden. Parlamentet konstaterar att konkurrensen inom sektorn är global, vilket innebär att alla marknadsaktörer kan konkurrera om samma kund, och att personalens lokalisering och kulturella bakgrund har begränsad betydelse.

6.  Europaparlamentet konstaterar att uppsägningarna vid Nokia Oy är ett led i företagets världsomspännande omställningsprogram som behövs för att klara av konkurrensen från de östasiatiska rivalerna.

7.  Europaparlamentet påpekar att Nokia efter inrättandet av ett gemensamt företag med Siemens för nätteknik vidtog ett antal åtgärder, inbegripet en överföring av resurser till framtidens teknik och en personalminskning, i syfte att minska sina årliga driftskostnader med 900 miljoner EUR före utgången av 2018.

8.  Europaparlamentet konstaterar att de personer som blev arbetslösa från Nokia Oy under 2016 antingen hade universitetsutbildning (40 %) eller gymnasieexamen (60 %) och hade arbetat med programmering och design med yrkeskvalifikationer som i många fall var föråldrade. Parlamentet konstaterar att 21 % av de berörda stödmottagarna är över 54 år, vilket är en ålder då det är mycket svårt att återanställas på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar dessutom att arbetslöshetsgraden länge legat över det nationella genomsnittet i två av de tre berörda regionerna, och att arbetslösheten bland högutbildade överlag är hög i dessa regioner, med en situation som är särskilt svår för personer över 50 år.

9.  Europaparlamentet uppmärksammar att Finland har utarbetat det samordnade paketet av individanpassade tjänster i samråd med de berörda aktörerna efter att arbets- och näringsministeriet inrättat en arbetsgrupp med företrädare för de berörda stödmottagarna, arbetsmarknadens parter och nationella och regionala partner.

10.  Europaparlamentet noterar att Finland planerar sju olika typer av åtgärder: i) handledning och andra förberedande åtgärder, ii) sysselsättnings- och företagstjänster, iii) yrkesutbildningsinsatser iv) startpengar, v) expertbedömningar, vi) lönesubventioner, vii) bidrag till resor, uppehälle och flyttkostnader. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder kommer att underlätta återanställningen av de uppsagda arbetstagarna.

11.  Europaparlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 13,34 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket är en bra bit under det tak på maximalt 35 % som fastställs i förordningen om fonden, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

12.  Europaparlamentet välkomnar utnyttjandet av Eures-nätverkets tjänster för att vidarebefordra jobbannonser från utlandet till finländska arbetssökande. Parlamentet noterar att internationella rekryteringsevenemang kommer att anordnas regionalt i samarbete med fonden och Eures-tjänsterna. Parlamentet välkomnar dessa åtgärder och det faktum att de finländska myndigheterna uppmuntrar de uppsagda arbetstagarna att fullt ut utnyttja sin rätt till fri rörlighet.

13.  Europaparlamentet välkomnar den uppsättning utbildnings- och rådgivningstjänster som ska tillhandahållas liksom stödet till personer som söker arbete utanför Finland och till nystartade företag. Parlamentet anser att dessa åtgärder är särskilt lämpliga mot bakgrund av de berörda arbetstagarnas ålder och kompetens.

14.  Europaparlamentet välkomnar att de finländska myndigheterna den 2 juni 2016 inledde de individanpassade åtgärderna, långt innan ansökan om stöd från EGF lämnades in för det föreslagna samordnade paketet.

15.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som får stöd från fonden bör utformas med hänsyn till framtida utsikter på arbetsmarknaden och den kompetens som krävs, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

16.  Europaparlamentet välkomnar det belopp på 59 000 EUR som anslagits för information och publicitet, och betonar hur viktig denna verksamhet är för att uppmuntra stödberättigade mottagare att delta i de åtgärder som stöds via fonden.

17.  Europaparlamentet noterar att tillräckliga medel har anslagits för kontroll och rapportering. Parlamentet konstaterar att en systematisk rapportering om de tjänster som stöds via fonden kommer att bidra till ett korrekt utnyttjande av fonden. Parlamentet välkomnar det belopp på 20 000 EUR som avsatts för kontroll och rapportering.

18.  Europaparlamentet konstaterar att Nokia Network Systems har uppfyllt sina rättsliga skyldigheter och hållit samråd med samtliga berörda aktörer.

19.  Parlamentet betonar att de finländska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får ekonomiskt stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument.

20.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet med hjälp av anpassad yrkesutbildning och av att erkänna den kompetens som en arbetstagare förvärvat under hela sitt yrkesliv. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas inte bara till de uppsagda arbetstagarnas utan också till näringslivets faktiska behov.

21.  Europaparlamentet betonar på nytt att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer. Parlamentet betonar att Finland har bekräftat att stödet ur fonden faktiskt inte kommer att ersätta dessa åtgärder.

22.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna försöker finna synergier med andra åtgärder som finansieras med nationella medel eller unionsmedel, och utnyttjar andra unionsprogram vid sidan av åtgärders finansierade via fonden.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att allmänheten får tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

24.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Finland – EGF/2016/008 FI/Nokia Network Systems

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/951.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855. (2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884. (3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1. (4) EGF/2007/004 FI/Perlos, EGF/2012/006 FI/Nokia Salo, EGF/2013/001 FI/Nokia. (5) Artikel 20 i förordning (EU) nr 1309/2013. (6) Europaparlamentets resolution av den 15 september 2016 om verksamheten inom och effekterna och mervärdet av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter mellan 2007 och 2014 (Antagna texter, P8_TA(2016)0361).

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om årsrapporten 2014 om subsidiaritet och proportionalitet (2015/2283(INI))

P8_TA(2017)0210 A8-0114/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2003 om bättre lagstiftning och den nyaste versionen, det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning,

–   med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av de praktiska bestämmelser som avtalades den 22 juli 2011 mellan Europaparlamentets och rådets behöriga tjänsteavdelningar för genomförande av artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i händelse av överenskommelser vid första behandlingen,

–  med beaktande av sin resolution av den 12 april 2016 om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012–2013(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om EU-lagstiftningens ändamålsenlighet, subsidiaritet och proportionalitet – 19:e rapporten om bättre lagstiftning avseende 2011(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 september 2012 om den 18:e rapporten om bättre lagstiftning – Tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (2010)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2011 om bättre lagstiftning, subsidiaritet och proportionalitet samt smart lagstiftning(4),

–  med beaktande av det samarbetsavtal som ingicks den 5 februari 2014 mellan Europaparlamentet och Regionkommittén,

–  med beaktande av kommissionens årsrapport 2014 om subsidiaritet och proportionalitet (COM(2015)0315),

–  med beaktande av Regionkommitténs årliga subsidiaritetsrapport 2014,

–  med beaktande av Cosacs halvårsrapporter om utvecklingen i Europeiska unionens förfaranden och praxis med relevans för parlamentarisk granskning av den 19 juni 2014, den 14 november 2014, den 6 maj 2015 och den 4 november 2015,

–  med beaktande av artiklarna 52 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0114/2017), och av följande skäl:

A.  År 2014 tog kommissionen emot 21 motiverade yttranden som rörde 15 lagstiftningsförslag. Det totala antal inlagor som inkom var 506, inbegripet inlagor inom ramen för den politiska dialogen.

B.  Under 2014 utfärdade tre nationella parlament (det danska Folketinget, det nederländska Tweede Kamer och det brittiska överhuset) betänkanden med detaljerade förslag om hur de nationella parlamentens roll i beslutsprocessen bör stärkas.

C.  I det samarbetsavtal som ingicks mellan Europaparlamentet och Regionkommittén den 5 februari 2014 förband sig båda institutionerna att öka Europeiska unionens legitimitet.

D.  Den 19 maj 2015 antog kommissionen ett paket med åtgärder för bättre lagstiftning och nya integrerade riktlinjer för bättre lagstiftning, inbegripet en uppdaterad vägledning om bedömning av subsidiaritet och proportionalitet inom ramen för konsekvensbedömningar av nya initiativ.

E.  Under 2014 utarbetade Europaparlamentets enhet för förhandsbedömningar 31 inledande utvärderingar, två detaljerade utvärderingar och tre ersättande eller kompletterande konsekvensbedömningar av kommissionens konsekvensbedömningar samt en konsekvensbedömning av ändringar.

F.  Delegerade befogenheter tilldelas i unionens rättsakter när flexibilitet och effektivitet behövs och inte kan åstadkommas med hjälp av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Antagandet av bestämmelser som är väsentliga för det ämne som behandlas är förbehållet lagstiftarna.

G.  Subsidiariteten och proportionaliteten är centrala aspekter vid efterhandsutvärderingar av huruvida EU:s åtgärder faktiskt ger de förväntade resultaten i fråga om effektivitet, genomslag, konsekvens, relevans och mervärde med EU.

1.  Europaparlamentet välkomnar ett fortsatt beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, som enligt fördragen tillhör riktlinjerna för Europeiska unionen när den väljer att agera, och som bör betraktas som integrerade delar av EU:s beslutsprocess. Parlamentet betonar att fördraget ålägger kommissionen en skyldighet att vid varje nytt lagstiftningsinitiativ kontrollera om EU har rätt att vidta åtgärder och om dessa åtgärder kan motiveras mot bakgrund av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och att se till att varje initiativ åtföljs av en motivering där det bland annat beskrivs hur förslaget uppfyller dessa principer.

2.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaternas nationella parlaments subsidiaritetsprövningar tillhör de viktiga verktygen för att minska det så kallade demokratiska underskottet och för att bedriva samarbete mellan EU-institutionerna och de nationella institutionerna. Parlamentet påpekar att de nationella parlamenten har en betydelsefull roll att spela genom att sörja för att besluten fattas på den nivå som är mest effektiv och så nära medborgarna som möjligt. Parlamentet betonar dessutom att antagandet av rättsakter kräver en stor majoritet i rådet – sammansatt av de nationella ministrarna från alla EU:s medlemsstater, som är politiskt ansvariga inför sina nationella parlament – och att också detta gör att subsidiaritetsprincipen respekteras till fullo.

3.  Europaparlamentet noterar den stora minskningen av antalet motiverade yttranden från de nationella parlamenten 2014. Parlamentet påpekar dock att denna minskning kan bero på det minskande antalet lagstiftningsförslag från kommissionen. Parlamentet uppmärksammar att inget av kommissionens lagstiftningsförslag under 2014 blev föremål för förfaranden med gula eller orange kort enligt protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet påminner om att förfarandet med gult kort har använts två gånger tidigare (2012 och 2013), vilket visar att systemet fungerar.

4.  Europaparlamentet noterar att endast 15 parlament avgav motiverade yttranden 2014, och att detta utgör en minskning med ungefär 50 % sett till deltagandenivån för samtliga 41 parlament jämfört med 2013.

5.  Europaparlamentet välkomnar att alla EU-institutioner 2014 spelade en aktiv roll för att kontrollera efterlevnaden av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i enlighet med artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. Parlamentet välkomnar att den politiska dialogen mellan kommissionen och de nationella parlamenten förbättrades, bland annat genom kommissionsledamöternas olika besök i nationella parlament.

6.  Europaparlamentet konstaterar emellertid att en majoritet av de yttranden som avges av nationella parlament kommer från ett fåtal av de nationella parlamenten, och uppmuntrar övriga parlament att engagera sig mer i den europeiska debatten.

7.  Europaparlamentet konstaterar att några nationella parlament har påpekat att motiveringen när det gäller subsidiaritet och proportionalitet i vissa av kommissionens lagstiftningsförslag är ofullständig, eller att det inte alls finns någon motivering. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sina motiveringar genom att alltid ge en detaljerad, övergripande och faktabaserad analys av sina förslag avseende subsidiaritet och proportionalitet, vilket skulle hjälpa de nationella parlamenten att granska förslagen på ett mer effektivt sätt.

8.  Europaparlamentet noterar att konsekvensbedömningsnämnden ansåg att analysen av subsidiaritets- eller proportionalitetsprincipen, eller av båda, var otillräcklig i ungefär 32 procent av de konsekvensbedömningar som den granskade 2014. Parlamentet noterar att denna nivå liknar de nivåer som uppmätts under tidigare år, och att förbättringar krävs.

9.  Europaparlamentet konstaterar i samband med ovanstående att konsekvensbedömningar är mycket viktiga som verktyg för att stödja beslutsfattandet i lagstiftningsprocessen, och betonar att det i detta sammanhang krävs att frågor som avser subsidiaritet och proportionalitet beaktas noggrant. Parlamentet välkomnar i detta hänseende det paket med åtgärder för bättre lagstiftning som antogs av kommissionen den 19 maj 2015 för att säkerställa att unionslagstiftningen bättre tjänar medborgarnas intressen, där bland annat konsekvensbedömningsnämndens synpunkter avseende subsidiaritet och proportionalitet tas upp. Parlamentet välkomnar att paketet innehåller en mer grundlig förklaring av kommissionen av hur lagstiftningsförslagen uppfyller de rättsliga kraven på subsidiaritet och proportionalitet, även i konsekvensbedömningarna. Parlamentet understryker under alla omständigheter att paketet med åtgärder för bättre lagstiftning måste användas för att skapa robust unionslagstiftning i frågor där verkliga framsteg och mervärde bäst kan uppnås på EU-nivå.

10.  Europaparlamentet upprepar vikten av de årsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet som utarbetas av kommissionen. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att utarbeta årsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet som är mer detaljerade och innehåller en fördjupad analys av proportionalitetsprincipen.

11.  Europaparlamentet välkomnar de betänkanden som utarbetats av ett antal nationella parlament, i synnerhet det danska folketinget, det nederländska Tweede Kamer och det brittiska överhuset, och som ger värdefulla bidrag till diskussionen om de nationella parlamentens roll i EU:s beslutsprocess, och parlamentet noterar förslagen i dessa betänkanden. Parlamentet noterar att de innehåller idéer om hur räckvidden för subsidiaritetsprincipens kontrollmekanism ska kunna utvidgas, med tankar om att motiverade yttranden även bör gälla förslagens överensstämmelse med proportionalitetsprincipen. Parlamentet anser dock att det krävs en noggrann utvärdering och en översyn av relevanta fördrag och protokoll för att dessa förslag ska kunna genomföras, eftersom de inte återspeglas i befintliga fördrag. Parlamentet uppmuntrar andra nationella parlament att dela med sig av sina åsikter om den roll som de nationella parlamenten bör spela i EU:s beslutsprocess. De nationella parlamentens medverkan i diskussionen på EU-nivå välkomnas, och de uppmuntras att samarbeta ännu mer med varandra och med Europaparlamentet.

12.  Europaparlamentet föreslår att man i en eventuell översyn av fördragen och deras protokoll kunde beakta huruvida motiverade yttranden bör begränsas till subsidiaritetsprövning, eller om de även bör inbegripa proportionalitetsbedömningar, frågan om hur många svar från nationella parlament som bör krävas för att utlösa förfaranden med gult eller orange kort och frågan om vilka följderna bör bli i de fall där tröskeln för dessa förfaranden uppnås i enlighet med artikel 7.2 i protokoll nr 2 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

13.  Europaparlamentet konstaterar att flera nationella parlament har uttryckt sitt intresse inom konferensen mellan de parlamentariska organen för EU-frågor vid Europeiska unionens parlament (Cosac) av att föreslå införande av ett förfarande med ett ”grönt kort” som ett verktyg för att förbättra den politiska dialogen. Parlamentet anser att man skulle kunna överväga införandet av ett sådant förfarande med ”grönt kort”, vilket skulle ge de nationella parlamenten möjlighet att föreslå kommissionen att behandla ett lagstiftningsinitiativ. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att man ska fundera över hur många nationella parlament som skulle behövas för att utlösa ett sådant förfarande, och hur omfattande följderna skulle bli. Parlamentet betonar att ett sådant förfarande inte får underminera EU-institutionerna och det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

14.  Europaparlamentet noterar den begäran som gjorts av några nationella parlament om att förlänga den period på åtta veckor som de har på sig för att lämna ett motiverat yttrande i enlighet med artikel 6 i protokoll nr 2. Parlamentet anser i detta avseende att man bör överväga hur lång tid som de nationella parlamenten ska få på sig för att lämna ett motiverat yttrande, om de skulle begära längre tid på grund av tidsbrist som kan motiveras av vederbörliga och faktiska skäl, såsom naturkatastrofer eller ledighetsperioder, och menar att de nationella parlamenten och kommissionen bör komma överens om denna fråga. Parlamentet anser att detta bäst kan åstadkommas genom ett politiskt åtagande som institutionerna och de nationella parlamenten i första hand enas om, utan att antagandet av relevant lagstiftning fördröjs. Parlamentet betonar att den tidsperiod man enas om bör vara ett resultat av balansen mellan de nationella parlamentens rätt att komma med invändningar av subsidiaritetsskäl och den effektivitet med vilken unionen bör besvara sina medborgares önskemål. Parlamentet konstaterar i detta avseende att nationella parlament har möjlighet att agera och behandla frågan om efterlevnad av subsidiaritetsprincipen även innan kommissionen lägger fram ett lagstiftningsinitiativ, när detta sker genom grön- och vitböcker eller i samband med den årliga presentationen av kommissionens arbetsprogram. Sedan Lissabonfördraget antogs har involveringen av nationella parlament i EU-frågor utvecklats betydligt, bland annat genom deras regelbundna kontakter med andra nationella parlament.

15.  Europaparlamentet anser att om medlemsstaterna enas om att förlänga den period som de nationella parlamenten har på sig för att lämna ett motiverat yttrande i enlighet med artikel 6 i protokoll nr 2, så ska detta inkluderas i en kommande fördragsöversyn. En sådan förlängning skulle då också kunna fastställas i sekundärrätten.

16.  Europaparlamentet påminner om att de nationella parlamenten när som helst inom samrådsförfarandet eller inom ramen för den politiska dialogen kan uttrycka betänkligheter beträffande subsidiariteten genom ett yttrande till kommissionen.

17.  Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamenten och Europaparlamentet att samarbeta mer effektivt med varandra, bland annat genom att utveckla informella kontakter mellan Europaparlamentets ledamöter och de nationella parlamentens ledamöter inom specifika politiska områden.

18.  Europaparlamentet menar att det är viktigt att stödja nationella och regionala parlament genom verktyg som möjliggör informationsutbyte, såsom skapandet av en it-plattform som är tillgänglig för unionsmedborgarna. Parlamentet betonar att en mekanism bör utvecklas för de nationella parlamentens medverkan i EU:s lagstiftningsprocess, inte minst eftersom mängden motiverade yttranden från de nationella parlamenten under 2014 var oförändrad i proportion till antalet förslag från kommissionen, samtidigt som varje institutions behörighet och subsidiaritetsprincipen måste respekteras fullt ut.

19.  Europaparlamentet uppmuntrar användning av interparlamentariskt samarbete för att stärka de nationella parlamentens roll i EU:s lagstiftningsprocess. Parlamentet betonar vikten av att de interparlamentariska verktyg som står till de nationella parlamentens förfogande används på ett bättre sätt, exempelvis Cosac, de interparlamentariska möten som hålls av Europaparlamentet och den interparlamentariska konferensen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.

20.  Europaparlamentet menar att de nationella parlamenten måste göras mer medvetna om sin specifika roll i EU:s beslutsfattande, och att det är viktigt att främja en vidare användning av Ipex (EU: s plattform för interparlamentariskt utbyte), som underlättar informationsutbyte. Parlamentet påminner om att de offentliga samråd som regelbundet anordnas av kommissionen kan vara en informationskälla, men att den till stor del är outnyttjad av ledamöterna i de nationella parlamenten.

21.  Europaparlamentet rekommenderar en ökad användning av nätverket med företrädare för de nationella parlamenten för att öka medvetenheten om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och förbättra Ipex funktionssätt.

22.  Europaparlamentet anser att de motiverade yttranden som utfärdas av de nationella parlamenten i enlighet med artikel 7.1 i protokoll nr 2 vederbörligen ska beaktas av alla EU-institutioner under unionens beslutsprocess, och uppmuntrar i detta sammanhang EU-institutionerna att vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa detta.

23.  Europaparlamentet påminner om att enligt proportionalitetsprincipen som stadfästs i artikel 5 i EU-fördraget ska ”unionens åtgärder till innehåll och form inte gå utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen”. Parlamentet betonar att EU-domstolen har förklarat att proportionalitetsprincipen ”innebär att de medel som föreskrivs i en unionsbestämmelse ska vara ägnade att säkerställa att de legitima mål som eftersträvas med den berörda lagstiftningen uppnås och att de inte får gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål”.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt utföra förstärkta proportionalitetsbedömningar för varje lagstiftningsförslag, med en lämplig analys av de olika tillgängliga lagstiftningsalternativen och en detaljerad förklaring av förväntad miljömässig, social och ekonomisk inverkan av det alternativ som väljs, och av dess eventuella konsekvenser för konkurrens och små och medelstora företag. Parlamentet anser att förstärkta proportionalitetsbedömningar bör hjälpa kommissionen att sålla bort alternativ som har oproportionerlig inverkan eller som är onödigt betungande för enskilda personer, företag – särskilt små och medelstora företag – civilsamhället, anställda eller andra berörda enheter, och bör möjliggöra en bättre granskning av förslagen avseende proportionaliteten. Parlamentet anser att en utvidgning av tillämpningsområdet för motiverade yttranden så att det omfattar respekt för proportionalitetsprincipen skulle kunna övervägas.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma, i samarbete med de nationella parlamenten, möjligheten att fastställa icke-bindande riktlinjer för att underlätta de nationella parlamentens uppgift att bedöma om lagstiftningsförslag efterlever subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

26.  Europaparlamentet välkomnar förklaringen från talmännen i den italienska deputeradekammaren, den franska nationalförsamlingen, den tyska förbundsdagen och den luxemburgska deputeradekammaren, där de underströk att ”det krävs mer, inte mindre, Europa för att hantera de utmaningar vi står inför, både inom EU och utanför”.

27.  Europaparlamentet upprepar att flera initiativ redan kan införas för att förbättra och effektivisera samarbetet mellan EU-insitutionerna och de nationella parlamenten, och föreslår särskilt att

28.  Europaparlamentet anser att kommissionen, rådet och parlamentet på vederbörligt sätt bör beakta de bedömningar av efterlevnaden av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna som görs av Regionkommittén när den utfärdar yttranden om lagstiftningsförslag.

29.  Europaparlamentet framhåller att lagstiftning bör vara begriplig och tydlig, göra det möjligt för parterna att förstå vilka rättigheter och skyldigheter de har, innehålla lämpliga krav på rapportering, övervakning och utvärdering, inte medföra oproportionerliga kostnader och vara enkel att genomföra i praktiken.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0103. (2) Antagna texter, P7_TA(2014)0061. (3) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 117. (4) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 87.

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid (2016/2243(INI))

P8_TA(2017)0211 A8-0176/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om virtuella valutor(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om tillgång till finansiering för små och medelstora företag och mer diversifierad finansiering till små och medelstora företag i en kapitalmarknadsunion(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Kapitalmarknadsunionen – Att påskynda reformarbetet (COM(2016)0601),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 3 maj 2016 om gräsrotsfinansiering i EU:s kapitalmarknadsunion (Crowdfunding in the EU Capital Markets Union) (SWD(2016)0154),

–  med beaktande av kommissionens samrådsdokument av den 10 januari 2017 Att skapa en europeisk dataekonomi (COM(2017)0009),

–  med beaktande av de europeiska tillsynsmyndigheternas rapport om automatiserad finansrådgivning Report on automation in financial advice av den 16 december 2016,

–  med beaktande av de europeiska tillsynsmyndigheternas diskussionsunderlag Use of Big Data by Financial Institutions av den 19 december 2016 (JC 2016 86),

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens yttrande av den 26 februari 2015 om lånebaserad gräsrotsfinansiering (EBA/Op/2015/03),

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens diskussionsunderlag Innovative Uses of Consumer Data by Financial Institutions av den 4 maj 2016 (EBA/DP/2016/01),

–  med beaktande av Esmas yttrande Investment-based crowdfunding av den 18 december 2014 (ESMA/2014/1378),

–  med beaktande av Esmas rapport av den 7 januari 2017 om distribuerad databasteknik (The Distributed Ledger Technology Applied to Securities Markets),

–  med beaktande av rapporten från de europeiska tillsynsmyndigheternas gemensamma kommitté av den 7 september 2016 Report on Risks and Vulnerabilities in the European Union’s (EU) Financial System,

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens riskindikatorer (risk dashboard) som baseras på uppgifter fram till det tredje kvartalet 2016,

–  med beaktande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens (Eiopa) riskindikatorer (risk dashboard) från mars 2016,

–  med beaktande av Eiopas femte rapport om konsumenttrender av den 16 december 2016 (EIOPA-BoS-16-239),

–  med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens riskindikatorer (risk dashboard) från det fjärde kvartalet 2016,

–  med beaktande av Europeiska centralbankens dokument nr 172 i serien ”Occasional papers” från april 2016 Distributed ledger technologies in securities post-trading: Revolution or evolution?

–  med beaktande av dokumentet från kommittén för clearing- och regleringssystem med G10:s centralbanker från februari 2017 Distributed ledger technology in payment, clearing and settlement: An analytical framework,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8–0176/2017), och av följande skäl:

A.  Finansteknik bör betraktas såsom finans som möjliggörs av eller tillhandahålls via ny teknik och som påverkar hela finanssektorn och alla dess delar, från bankväsendet till försäkringsbranschen, pensionsfonder, investeringsrådgivning, betalningstjänster och marknadsinfrastrukturer.

B.  Finansiella tjänster har alltid varit beroende av teknik och har utvecklats i takt med den tekniska innovationen.

C.  Vilken aktör som helst kan bli finanstekniker, oavsett vilket slags juridisk person man är. Värdekedjan inom finansiella tjänster innehåller allt mer alternativa aktörer, såsom uppstartsföretag eller teknikjättar. Begreppet omfattar därför ett brett spektrum av företag och tjänster som skiljer sig markant från varandra och innebär olika utmaningar och därför måste regleras på olika sätt.

D.  En stor del av utvecklingen inom finansteknik förstärks av ny teknik, exempelvis distribuerade databasteknikapplikationer (DLT), innovativa betalningar, robotrådgivning (robo-advice), stordata (Big Data), användning av molntjänster, innovativa lösningar för onboarding/identifiering av kunder, plattformar för gräsrotsfinansiering (crowdfunding) och mycket mer.

E.  Investeringarna i finanstekniktillämpningar uppgår till miljardtals EUR och ökar för varje år.

F.  Tillämpningarna av teknikerna mognar i olika takt samtidigt som omfattningen och effekterna av deras utveckling fortfarande är oklar, men de har potential att verkligen stöpa om den finansiella sektorn. Vissa finanstekniktillämpningar kan en dag mycket väl bli systemviktiga.

G.  Utvecklingen av finansteknik bör bidra till utvecklingen av och konkurrenskraften hos det europeiska finansiella systemet och den europeiska ekonomin, inbegripet europeiska medborgares välfärd, samtidigt som den finansiella stabiliteten förbättras och högsta möjliga grad av konsumentskydd upprätthålls.

H.  Finansteknik kan leda till betydande fördelar, exempelvis snabbare, billigare, mer skräddarsydda, mer inkluderande, motståndskraftigare och transparentare och bättre finansiella tjänster för konsumenter och företag, och kan skapa många nya affärsmöjligheter för europeiska entreprenörer. När det gäller finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är det konsumentupplevelsen som är drivkraften för marknadsaktörerna. Framsteg och innovationer inom finanssektorn bör inte utesluta kontanter som betalningsmedel.

I.  Utvecklingen av nya finansiella tjänster och digitaliseringen av befintliga tjänster kommer att förändra marknadsdynamiken för finanstjänstsektorn, genom att införa nya former av konkurrens, innovation, partnerskap och utkontraktering av och mellan olika aktörer.

J.  Att främja sund konkurrens, som neutraliserar oförtjänta passiva inkomster (”economic rents”) där sådana finns och skapar lika spelvillkor för finansiella tjänster i EU, är en förutsättning för att man ska främja finansteknik i Europa och åstadkomma samarbete mellan alla aktörer.

K.  Ekonomisk forskning har visat att ett kostnadseffektivt finansiellt system kan leda till lägre priser för finansiella produkter och tjänster som riktas till konsumenter och mindre företag. Finansteknik kan bidra till denna prissänkning.

L.  Finanstekniklösningar kan öka tillgången till kapital, särskilt för små och medelstora företag, genom gränsöverskridande finansiella tjänster och alternativa låne- och investeringskanaler, såsom gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån, vilket därmed skulle stärka kapitalmarknadsunionen.

M.  Finansteknikutvecklingen kan också underlätta gränsöverskridande finansiella flöden och integrationen av kapitalmarknaderna i Europa och därmed främja gränsöverskridande affärsverksamhet, vilket därmed gör det möjligt att fullborda kapitalmarknadsunionen.

N.  Finansteknikutvecklingen, särskilt när det gäller inhemska och gränsöverskridande betalningslösningar, kan också stödja den fortsatta utvecklingen av en inre marknad för varor och tjänster och underlätta uppnåendet av G20- och G8-gruppernas 5x5-mål för minskning av kostnaderna för penningförsändelser.

O.  Finansteknik kan fungera som ett effektivt verktyg för finansiell delaktighet genom att öppna upp skräddarsydda finansiella tjänster för dem som tidigare inte haft tillgång till dem och därmed göra tillväxten mer inkluderande. För att kunna lösa problemen med finansiell utbildning och digital kompetens bland europeiska medborgare är det nödvändigt att finanstekniken leder till verklig finansiell delaktighet.

P.  Lagstiftning, reglering och tillsyn måste anpassa sig till innovationen och hitta rätt balans mellan incitament till innovativt konsument- och investerarskydd och finansiell stabilitet. Finanstekniken kräver ett mer balanserat förhållningssätt mellan ”reglering av institutet” och ”reglering av verksamheten”. Det komplexa samspelet mellan finanstekniken och gällande reglering kan leda till missmatchningar så att företag och tjänsteleverantörer regleras på olika sätt även om de bedriver i grunden identisk verksamhet, och så att en del aktiviteter inte fångas upp särskilt väl av definitionen och/eller tillämpningsområdet i gällande reglering. EU:s nuvarande regelverk för konsument- och investerarskydd för finansiella tjänster behandlar inte alla finansteknikinnovationer på ett fullgott sätt.

Q.  De europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna) har börjat identifiera möjliga risker och fördelar med innovativ finansteknik. Nationella behöriga myndigheter bevakar denna tekniska utveckling och har tagit fram olika tillvägagångssätt. Hittills har utvecklingen av det finanstekniska ekosystemet i Europa bromsats av avvikande reglering mellan medlemsstaterna och av brist på samarbete mellan marknaderna. Beslutsamma EU-åtgärder för att främja ett gemensamt tillvägagångssätt för finansteknik är viktiga för utvecklingen av ett starkt finanstekniskt ekosystem i Europa.

R.  Finansteknik kan bidra till riskreducering i det finansiella systemet genom decentralisering och mindre riskkoncentration, snabbare clearing och avveckling av kontantbetalningar och värdepappershandel och bättre hantering av säkerheter och kapitaloptimering.

S.  Finanstekniken kan förväntas få störst genomslag i efterhandelsvärdekedjan som omfattar tjänster såsom clearing, avveckling, depåförvaring av tillgångar och lagstadgad rapportering där teknik såsom distribuerad databasteknik har potential att omstöpa hela sektorn. I den här värdekedjan skulle vissa mellanled, såsom förvaringsinstitut, centrala motparter och värdepapperscentraler bli överflödiga på sikt medan andra funktioner fortfarande kommer att behöva utföras av oberoende reglerade organ.

T.  Regleringsteknik (RegTech) kan leda till betydande fördelar för finansinstitut och tillsynsorgan genom att den möjliggör användning av ny teknik för att hantera reglerings- och efterlevnadskrav på ett mer transparent och effektivt sätt och i realtid.

U.  Försäkringsteknik (InsurTech) avser försäkring som möjliggörs eller tillhandahålls via ny teknik, till exempel genom automatiserad rådgivning, riskbedömning och stordata, men även genom försäkring mot sådana nya risker som cyberattacker.

V.  Det finns ett akut behov av ökad tillgång till finansiering för företag som arbetar med finanstekniska produkter och tjänster, och för de innovativa projekt som tillhandahåller dem det material som de behöver för att leverera dessa produkter och tjänster, i syfte att stimulera den finansiella innovationen i Europa, särskilt så att nystartade företag (start-ups) ska kunna bli expanderande företag (scale-ups). I detta sammanhang är tillgången till riskkapital som källa till finansiering och förekomsten av en stark tekniksektor avgörande för att främja ett dynamiskt finanstekniskt ekosystem i Europa.

W.  Cyberattacker är ett allt större hot mot all digital infrastruktur, och därmed även mot finansiell infrastruktur. Finanssektorn utsätts för tre gånger så många attacker som någon annan sektor. Säkerhet, tillförlitlighet och kontinuitet i tjänsterna är förutsättningar för att allmänheten ska ha förtroende för sektorn. Privatpersoner och mindre företag är också i högsta grad utsatta för liknande attacker och identitetsstöld.

X.  Uppkopplade enheter är en väsentlig del av finanstekniktjänster. Sakernas internet är särskilt sårbart för cyberattacker och utgör därför en speciell utmaning inom cybersäkerheten. Ett uppkopplat system är inte säkrare än dess svagaste länk.

Y.  Nu när finanstekniken växer fram måste konsumenter och investerare kunna fortsätta att förlita sig på höga standarder i fråga om konsument- och investerarskydd, skydd av uppgifter och personlig integritet och det rättsliga ansvar som åligger leverantörer av finansiella tjänster.

Z.  För att underlätta finansteknik är det viktigt att skapa ett sammanhållet och stödjande regelverk och en konkurrenskraftig miljö som gör det möjligt för finanstekniken att utveckla och utnyttja olika innovativa verktyg för säker kryptering och identifiering och autentisering online med ett enkelt gränssnitt.

AA.  Automatisering inom den finansiella sektorn, precis som inom andra sektorer, kan rubba befintliga sysselsättningsmönster. Åtgärder för att förbättra och utöka kompetensutveckling och omskolning måste vara kärnan i en europeisk finansteknisk strategi.

AB.  Inom många områden av den digitala ekonomin leder nätverkseffekter till att marknadsstruktur med ett begränsat antal aktörer, vilket för med sig konkurrens- och kartellrättsliga utmaningar.

Fastställande av en EU-ram för finansteknik

1.  Europaparlamentet välkomnar den nya utvecklingen på finansteknikområdet och uppmanar kommissionen att utarbeta en heltäckande handlingsplan för finansteknik inom ramen för dess strategier för kapitalmarknadsunionen och den digitala inre marknaden, som allmänt kan bidra till att uppnå ett europeiskt finanssystem som är effektivt och konkurrenskraftigt, djupare och mer integrerat och stabilt och hållbart samt till att ge långsiktiga fördelar för realekonomin och tillgodose behovet av konsument- och investerarskydd och regleringsmässig säkerhet.

2.  Europaparlamentet välkomnar att det nyligen inrättats en finansteknisk expertgrupp som har i uppgift att bedöma innovationer på detta område och samtidigt utarbeta strategier för att möta potentiella utmaningar till följd av finanstekniken, liksom att kommissionen startat ett offentligt samråd om finansteknik. Kommissionen uppmanas att involvera parlamentet i den finanstekniska expertgruppens arbete. Parlamentet anser att dessa initiativ som kommissionen nyligen tagit är viktiga steg mot att utveckla en heltäckande strategi för finanstekniken och för att minska den rättsliga osäkerheten för finanstekniken.

3.  Europaparlamentet anser att finansteknik kan bidra till att göra initiativ kring kapitalmarknadsunionen framgångsrika, till exempel genom diversifiering av finansieringsalternativen i EU, och uppmanar kommissionen att utnyttja finansteknikens fördelar för driva på arbetet med kapitalmarknadsunionen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lansera en proportionerlig och tvärsektoriell helhetsstrategi för sitt arbete med finansteknik, och att dra lärdom av vad som görs i andra jurisdiktioner och anpassa sig till mångfalden bland aktörerna och de affärsmodeller som används. Kommissionen uppmanas att vid behov agera som pionjär för att skapa ett gynnsamt klimat för europeiska finanstekniska nav och för företag som växer.

5.  Europaparlamentet betonar att lagstiftningen om finansiella tjänster på både EU-nivå och nationell nivå bör ses över när så är nödvändigt och att den bör vara tillräckligt innovationsvänlig, så att lika spelregler mellan aktörer kan uppnås och upprätthållas. Parlamentet rekommenderar i synnerhet att man i enlighet med ”innovationsprincipen” verkligen bör bedöma lagstiftningens potentiella effekter på innovationen som en del av en konsekvensbedömning, vilket bör leda till att denna utveckling till fullo ger ”betydande ekonomiska och samhälleliga fördelar”.

6.  Europaparlamentet betonar, i syfte att säkerställa lika spelregler samtidigt som tillträdet för nya marknadsaktörer underlättas och regleringsarbitrage mellan medlemsstaterna och olika rättsliga former undviks, att lagstiftning och tillsyn på finansteknikområdet bör grunda sig på följande principer:

7.  Europaparlamentet förordar att de behöriga myndigheterna bör tillåta kontrollerad experimentering med ny teknik, både för nya aktörer och befintliga marknadsaktörer. Parlamentet konstaterar att en sådan kontrollerad miljö för experimenterande kan ta formen av en regleringsmässig ”sandlåda” för finanstekniska tjänster med potentiella fördelar för samhället, där ett brett spektrum av marknadsaktörer samlas. Framgångsrika exempel på detta finns redan i flera medlemsstater. Parlamentet betonar att ett proaktivt och framåtblickande engagemang från myndigheternas sida, i dialog med marknadsaktörerna och alla andra berörda parter, är nödvändig och kan hjälpa tillsynsmyndigheter och regleringsorgan att utveckla sin tekniska expertis. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att överväga att utveckla verktyg för finansiella och/eller operativa stresstester av finanstekniska applikationer när de kan förorsaka systemrisker, såsom ett komplement till ESRB:s arbete.

8.  Europaparlamentet betonar att vissa centralbanker redan experimenterar med digitala centralbanksvalutor och annan ny teknik. Parlamentet uppmuntrar de berörda myndigheterna i Europa att bedöma effekterna av de potentiella riskerna och fördelarna med en distribuerad databasteknikbaserad version av en digital centralbanksvaluta och därmed förknippade nödvändiga krav i fråga om konsumentskydd och transparens. De uppmanas också att experimentera i syfte att hålla jämna steg med marknadsutvecklingen.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att lagstiftare och tillsynsorgan har tillräcklig teknisk expertis för att på lämpligt sätt granska allt mer komplicerade finanstekniktjänster. Parlamentet understryker att tack vare denna kontinuerliga kontroll kommer regleringsorganen att kunna upptäcka och förebygga olika teknikers specifika risker och att ingripa omedelbart och med en tydlig agenda när det blir nödvändigt.

10.  Europaparlamentet betonar därför vikten av en enda kontaktpunkt för tillhandahållare och användare av finansteknik bland reglerings- och tillsynsmyndigheter. Parlamentet inser behovet av att undanröja tillsynbarriärer mellan olika sektorer, och rekommenderar att finanssektorns tillsynsmyndigheter samarbetar nära med andra relevanta nationella och europeiska organ som har nödvändig teknisk expertis.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra och stödja flera forskningsprojekt med anknytning till finansteknik.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att främja finansiell innovation i Europa. Parlamentet efterlyser enklare tillgång till finansiering för leverantörer av innovativa finansiella tjänster och innovativa företag som förser dem med det material som behövs för att tillhandahålla dessa tjänster.

13.  Europaparlamentet understryker att finansteknikbolag bidrar positivt till utvecklingen av finansförmedling men att de även ger upphov till nya risker avseende den finansiella stabiliteten. Parlamentet konstaterar att reglerings- och tillsynsmyndigheter får stora mängder information från etablerade finansinstituts balansräkningar beträffande tillämpningen av många regelverk, såsom kapitalkrav, bruttosoliditetskrav, likviditetstäckningskvot med flera medan det när det gäller lån utan inblandning av traditionella banker, t.ex. gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån, är svårt att få tillgång till tillräcklig information om finansförmedlingsverksamheten från deras balansräkningar. Parlamentet uppmanar därför reglerings- och tillsynsmyndigheterna att överväga hur de kan få tillgång till lämplig tillsynsinformation för att upprätthålla den finansiella stabiliteten och, vid behov, införa regleringsmässiga begränsningar för deras balansräkningar för att uppnå och upprätthålla finansiell stabilitet.

14.  Europaparlamentet betonar att regleringsteknik har potential att förbättra efterlevnadsprocesser, i synnerhet kvaliteten och aktualiteten på tillsynsinformation, genom att göra dem mindre komplicerade och mer kostnadseffektiva. Parlamentet uppmanar myndigheterna att klargöra de rättsliga villkoren för hur en enhet under tillsyn får utkontraktera efterlevnadsverksamhet till tredje part och säkerställa att lämpliga tillsynsförfaranden hos tredje part är i kraft och att det rättsliga ansvaret för efterlevnaden ligger kvar hos den enhet som står under tillsyn. Parlamentet uppmanar de berörda myndigheterna, i synnerhet kommissionen inom ramen för dess arbete med europeiska efterhandelsforumet (European Post-Trade Forum) att inta en proaktiv hållning i syfte att förstå hindren för användningen av nya finanstekniska och regleringstekniska lösningar när det gäller processer före och efter handel som omfattas av direktivet om marknader för finansiella instrument (MiFID), förordningen om Europas marknadsinfrastrukturer (EMIR) och förordningen om värdepapperscentraler (CSDR), och när det inte finns några hinder, att klargöra aktörernas rätt att använda sådana lösningar i syfte att uppfylla sina skyldigheter enligt dessa rättsakter.

15.  Europaparlamentet påminner om att innovativa finansiella tjänster borde vara tillgänglig i hela EU och att gränsöverskridande tillhandahållande av sådana därför inte otillbörligen bör hindras inom unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och ESA-myndigheterna att övervaka och undvika regleringsöverlappning, nya hinder för marknadstillträde och nationella hinder för dessa tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att förebygga hinder mellan medlemsstaterna som beror på bristande överensstämmelse mellan nationella system, och att främja bästa praxis i fråga om regleringsmetoder i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen och ESA-myndigheterna att, där så är tillämpligt, tillämpa passystem för tillhandahållare av nya finansiella tjänster som erbjuds på flera håll inom EU. Parlamentet stöder kommissionens ansträngningar för att komma till rätta med hur EU kan bidra till att förbättra valmöjligheter, transparens och konkurrens inom finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag till förmån för Europas konsumenter, och betonar att detta mål bör komplettera målet att förbättra det finansiella systemets effektivitet.

16.  Europaparlamentet välkomnar att ett antal dynamiska finansteknikgemenskaper har växt fram runtom i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och berörda myndigheter för ekonomisk styrning i EU att föra ett nära samarbete med finanstekniknav, stärka smart entreprenörskap inom dessa sektorsgemenskaper och i fråga om deras ansträngningar, genom att uppmuntra och finansiera innovation och ta vara på dem såsom en källa till framtida konkurrensfördelar för EU inom finanssektorn.

17.  Europaparlamentet konstaterar att nystartade företag inom finansteknik är särskilt sårbara för patentmissbrukare, dvs. enheter som köper patent i syfte att göra anspråk på dem gentemot företag som redan använder teknikrättigheterna genom hot om åtal för patentintrång. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera situationen och att föreslå åtgärder för att motverka patentmissbrukare inom det finanstekniska området.

18.  Europaparlamentet betonar finansteknikens potentiella roll för digitaliseringen av offentliga tjänster, vilket skulle bidra till ökad effektivitet, bland annat i fråga om skatteuppbörd och förebyggande av skattebedrägerier.

19.  Europaparlamentet betonar att inom många områden av den digitala ekonomin leder nätverkseffekter till att marknadsstrukturen begränsas till ett litet antal marknadsaktörer, vilket för med sig konkurrens- och kartellrättsliga utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt granska de konkurrensrättsliga ramarnas lämplighet beträffande den digitala ekonomins utmaningar i allmänhet och finansteknikens utmaningar i synnerhet.

20.  Europaparlamentet framhåller att det finns utrymme för ytterligare förbättringar vad gäller metoder för gränsöverskridande betalningar. Parlamentet stöder utvecklingen av sådana betalningsmetoder inom Europa och beklagar den höga fragmenteringsgraden på online-bankmarknaden i EU liksom avsaknaden av ett EU-övergripande och Europaägt kredit- eller betalkortssystem. Parlamentet anser att ett sådant system är avgörande för en välfungerande kapitalmarknadsunion, och utgör en väsentlig del av den digitala inre marknaden, genom att det främjar europeisk e-handel och gränsöverskridande konkurrens för finansiella tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa vilka steg som ska tas på vägen mot skapandet av en miljö som stöder framväxten av ett sådant system. Parlamentet inser att ett sådant system av konkurrensskäl måste samexistera och vid behov vara interoperabelt med andra innovativa betalningslösningar.

21.  Europaparlamentet betonar att konsumenterna utgör drivkraften för den ökande användningen av finansteknik. Parlamentet understryker att målet för alla kommande lagstiftningsändringar bör vara att stödja konsumenterna i denna omdaning.

Data

22.  Europaparlamentet påminner om att insamling och analys av uppgifter spelar en central roll för finanstekniken och betonar därför behovet av konsekvent, teknikneutral tillämpning av befintlig datalagstiftning, inbegripet den allmänna dataskyddsförordningen (GDPR), det ändrade betaltjänstdirektivet (PSD2), förordningen om elektronisk identifiering (eIDAs), det fjärde penningtvättsdirektivet (AMLD4) och direktivet om nät- och informationssäkerhet (NIS). Parlamentet betonar att ett fritt dataflöde i unionen krävs för att expandera innovativ finans i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att enbart objektiva och relevanta dataelement används i samband med tillhandahållandet av finansiella tjänster. Parlamentet välkomnar kommissionens offentliga samråd av den 10 januari 2017 om en dataekonomi (COM(2017)0009) som bör tillhandahålla underlag och fastställa huruvida det finns hinder för det fria flödet av data inom hela unionen.

23.  Europaparlamentet betonar behovet av tydliga regler om äganderätt till, åtkomst till och överföring av data. Parlamentet betonar att en allt större mängd data produceras av maskiner eller processer som är baserade på framväxande teknik, såsom maskininlärning. Parlamentet betonar att den allmänna dataskyddsförordningen tillhandahåller en tydlig rättslig ram för personuppgifter, men att mer rättssäkerhet krävs för andra kategorier av uppgifter. Parlamentet anser i detta avseende att en tydlig åtskillnad bör göras mellan rådata och data som framställs genom ytterligare bearbetning.

24.  Europaparlamentet betonar att öppna banktjänster (open banking) och datadelning bidrar till att säkerställa att alla finanstekniska affärsmodeller kan växa tillsammans, till förmån för konsumenterna. Parlamentet understryker i detta sammanhang den senaste tidens framsteg med det andra betaltjänstdirektivet när det gäller initiering av betalning och tillgång till kontouppgifter.

25.  Europaparlamentet framhåller de fördelar som molntjänster kan medföra för konsumenter och leverantörer av finansiella tjänster i fråga om kostnadseffektivitet, kortare ledtider till marknaden och bättre användning av IKT-resurser. Parlamentet noterar att det inte finns några tydliga och omfattande europeiska regler eller riktlinjer för utlokalisering av data till molnet med avseende på finanssektorn. Parlamentet betonar behovet av att utarbeta sådana riktlinjer och en gemensam strategi för användningen av molnbaserade datortjänster mellan nationella behöriga myndigheter. Parlamentet betonar att sådana riktlinjer är nödvändiga för att molntekniken ska börja användas snabbare och på ett smidigare sätt. Parlamentet understryker att höga standarder när det gäller dataskydd och konsumentskydd bör utgöra en del av dessa riktlinjer. Parlamentet uppmanar kommissionen och ESA-myndigheterna att undersöka olika möjligheter i detta avseende, exempelvis förhandsgodkända avtal mellan molntjänstleverantörer och finansinstitut.

26.  Europaparlamentet noterar behovet av att göra konsumenter mer medvetna om värdet av sina personuppgifter. Parlamentet noterar att konsumenterna kan ingå kontrakt för att sprida digitalt innehåll i utbyte mot en viss summa. Parlamentet understryker att detta kan leda till ekonomiska fördelar, men att det även kan användas på ett diskriminerande sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten till en EU-strategi för datadelning, med målet att konsumenterna ska kunna kontrollera sina uppgifter. Parlamentet anser att en tydlig konsumentcentrerad strategi kommer att öka förtroendet för molnbaserade tjänster och främja nya innovativa tjänster som erbjuds av olika aktörer inom den finansiella värdekedjan, t.ex. genom användning av gränssnitt för tillämpningsprogram (API) eller genom att underlätta direkt åtkomst till data för elektroniska betaltjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de framtida möjligheterna för system för personlig informationshantering, såsom tekniska verktyg som konsumenter kan använda för hantering av personuppgifter.

27.  Europaparlamentet erinrar, mot bakgrund av den ökade användningen av kunduppgifter eller stordata genom finansinstitut, om bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, vilken ger den registrerade rätt att erhålla en förklaring till ett beslut som fattats genom automatiserad behandling och att överklaga beslutet(4). Parlamentet betonar behovet av att garantera att inkorrekta uppgifter kan ändras och att endast verifierbara och relevanta uppgifter används. Parlamentet uppmanar alla intressenter att intensifiera ansträngningarna för att garantera tillämpningen av dessa rättigheter. Parlamentet anser att samtycke som lämnas till användning av personuppgifter måste vara dynamiskt och att en registrerad person måste kunna ändra och anpassa sitt samtycke.

28.  Europaparlamentet konstaterar att den ökade användningen av kunduppgifter eller stordata av finansiella institut kan leda till fördelar för konsumenterna, såsom utvecklingen av mer skräddarsydda, segmenterade och billigare erbjudanden på grundval av en effektivare allokering av risker och kapital. Parlamentet noterar dessutom å andra sidan att utveckling av dynamisk prissättning och dess potential att leda till motsatsen, vilket skulle kunna inverka negativt på möjligheterna att jämföra erbjudanden och den faktiska konkurrensen samt på riskpoolning och ömsesidighet i försäkringsbranschen.

29.  Europaparlamentet erkänner den ökande kombinationen av personuppgifter och algoritmer i syfte att tillhandahålla sådana tjänster som robotrådgivning. Parlamentet understryker den effektivitetspotential som robotrådgivning har och dess positiva effekter på finansiell delaktighet. Parlamentet betonar att fel eller skevheter i algoritmerna eller i underliggande data kan orsaka systemrisk och skada konsumenterna, t.ex. genom ökad utestängning. Parlamentet uppmanar kommissionen och ESA-myndigheterna att övervaka dessa risker för att säkerställa att automatisering inom finansiell rådgivning verkligen skapar bättre, transparent, tillgänglig och kostnadseffektiv rådgivning, och att ta itu med de ökande svårigheterna att spåra ansvar för skador som orsakats av sådana risker i skadesansvarsregelverket för dataanvändning. Parlamentet betonar att samma konsumentskyddsbestämmelser bör gälla för robotrådgivning som för personlig rådgivning.

Cybersäkerhet och IKT-risker

30.  Europaparlamentet betonar behovet av obruten säkerhet genom hela värdekedjan för finansiella tjänster. Parlamentet pekar på de stora och skiftande risker på grund av cyberattacker som riktas mot våra finansmarknaders infrastruktur, sakernas internet, valutor och data. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra cybersäkerhet till högsta prioritet i handlingsplanen för finansteknik, och uppmanar ESA-myndigheterna och ECB att i sin tillsynsroll se till att cybersäkerhet blir ett centralt inslag i reglerings- och tillsynsprogrammen.

31.  Europaparlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att i samarbete med nationella regleringsmyndigheter regelbundet se över de operativa standarderna för finansinstitutens IKT-risker. På grund av den varierande graden av skydd i medlemsstaternas strategier för cybersäkerhet efterlyser parlamentet ESA-riktlinjer för övervakning av dessa risker. Parlamentet betonar vikten av tekniskt kunnande inom ESA-myndigheterna så att de kan fullgöra sina uppgifter. Parlamentet efterlyser mer forskning på detta område.

32.  Europaparlamentet betonar behovet av utbyte av information och bästa praxis mellan tillsynsmyndigheter, regleringsorgan och regeringar på respektive nivå, mellan forskare och marknadsaktörer och mellan marknadsaktörerna själva. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, marknadsaktörerna och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa) att utforska potentialen för transparens och informationsutbyte som verktyg mot cyberattacker. Parlamentet föreslår att de potentiella fördelarna med en gemensam kontaktpunkt för marknadsaktörer bör utforskas, och att en mer samordnad strategi inom ramen för utredningar av cyberbrottslighet på området för finansiella tjänster bör övervägas, med tanke på deras allt mer gränsöverskridande karaktär.

33.  Europaparlamentet understryker att reglering av tillhandahållande av infrastruktur för finansiella tjänster måste inbegripa lämpliga incitamentsstrukturer för att leverantörer ska göra de investeringar som krävs i cybersäkerhet.

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett snabbt införlivande av it-säkerhetsdirektivet. Parlamentet välkomnar det nya offentlig-privata partnerskap på cybersäkerhetsområdet som kommissionen nyligen sjösatte i samarbete med industrin. Kommissionen uppmanas att ta fram en uppsättning nya och konkreta initiativ för att stärka finansteknikföretagens motståndskraft mot cyberattacker inom denna sektor, särskilt för små och medelstora företag och nystartade företag.

35.  Europaparlamentet konstaterar att allmänhetens förtroende för tekniken i fråga är av avgörande betydelse för den framtida tillväxten av finansteknik, och framhäver behovet av bättre utbildning och medvetenhet om de positiva effekterna av finansteknik på den dagliga verksamheten, men även när det gäller nät- och informationssäkerhetsrisker för medborgare och företag, särskilt små och medelstora företag.

36.  Europaparlamentet välkomnar fortsatta standardiseringsinsatser, vilka gör den uppkopplade utrustningen säkrare. Parlamentet understryker dock att säkerheten måste garanteras i större utsträckning än en miniminivå av standardisering, i synnerhet eftersom enhetliga standardiserade säkerhetsåtgärder ökar risken för betydande säkerhetsöverträdelser på grund av möjliga dominoeffekter. Parlamentet uppmuntrar eftertryckligen företag att ta fram heterogena egna åtgärder för att säkra sina anordningar och verksamheter.

Blockkedjor

37.  Europaparlamentet understryker att det finns potential för blockkedjetillämpningar för penning- och värdepappersöverföringar, samt för att underlätta ”smarta kontrakt”, som öppnar ett brett spektrum av möjligheter för båda parter i finansiella kontrakt, i synnerhet arrangemang handelsfinansiering och utlåning till företag, som kan förenkla de komplexa kommersiella och finansiella avtalsförbindelserna mellan företag (B2B) och mellan företag och konsumenter (B2C). Parlamentet betonar att blockkedjeplattformar även lämpar sig för en förenkling av komplexa B2B- och B2C-transaktioner.

38.  Europaparlamentet påminner om fördelarna och riskerna med oauktoriserade blockkedjetillämpningar. Kommissionen uppmanas att anordna en årlig konferens om detta med ett brett spektrum av intressenter. Parlamentet uttrycker oro över den ökande användningen av oauktoriserade blockkedjeapplikationer för brottslig verksamhet, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Kommissionen uppmanas att noga övervaka dessa frågor, inklusive rollen för så kallade mixer/tumblers i denna process, och att ta upp frågorna kring dem i en rapport.

Interoperabilitet

39.  Europaparlamentet erkänner vikten av API:er, som ett komplement till andra verktyg som kan användas av konsumenter, för att ge nya aktörer tillgång till finansiell infrastruktur. Parlamentet rekommenderar skapandet av en uppsättning standardiserade API:er som säljare kan använda, till exempel av öppna banktjänster, parallellt med möjligheten för sådana säljare att utforma sin egen programvara.

40.  Europaparlamentet anser att interoperabilitet för finanstekniska tjänster, både inom Europa och genom samarbete med tredjelandsjurisdiktioner och med andra ekonomiska sektorer, är en nödvändig förutsättning för den framtida utvecklingen av den europeiska finanstekniksektorn och ett fullständigt förverkligande av de möjligheter som detta kan generera. Parlamentet uppmanar till standardisering av dataformat när så är möjligt, vilket är fallet i det andra betaltjänstdirektivet, för att underlätta detta.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna medlemsstaternas och marknadsaktörernas arbete för att säkerställa interoperabilitet bland de olika nationella systemen för e-identifiering. Parlamentet betonar att användandet av dessa system bör vara öppet för den privata sektorn. Parlamentet anser att system för identifiering på distans som inte anges i eIDA-förordningen också bör godtas, så länge de har en säkerhetsnivå som motsvarar den väsentliga tillitsnivån i eIDA-förordningen, och således både är säkra och interoperabla.

42.  Europaparlamentet betonar betydelsen av interoperabilitet mellan traditionella och nya betalningslösningar för att förverkliga en integrerad och innovativ europeisk marknad för betalningar.

43.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska tillsynsmyndigheterna att fastställa i vilka fall riktad eller riskbaserad autentisering kan vara ett alternativ till stark autentisering. Kommissionen uppmanas vidare att undersöka huruvida starka autentiseringsprocesser även kan genomföras av andra enheter än banker.

44.  Europaparlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att i samarbete med nationella regleringsmyndigheter utveckla teknikneutrala standarder och licenser för tekniker för kundkännedom och tekniker för identifiering på distans, exempelvis baserade på biometriska kriterier, som respekterar användarnas personliga integritet.

Finansiell stabilitet och konsument- och investerarskydd

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av sin handlingsplan för finansteknik fästa särskild uppmärksamhet vid behoven hos kunder och investerare som är privatpersoner och mindre företag och de risker som de kan utsättas för i takt med att finansteknik expanderar allt mer till tjänster som riktas till icke-professionella kunder, till exempel gräsrotsfinansiering och person-till-person-lån. Parlamentet betonar att samma standarder för konsumentskydd tillämpas på finanstekniktjänster som på andra finansiella tjänster, oavsett vilken distributionskanal eller den plats där kunden befinner sig.

46.  Europaparlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att accelerera sitt pågående arbete med att bevaka den tekniska utvecklingen och analysera dess fördelar och potentiella risker, särskilt vad gäller konsument- och investerarskydd och finansiell delaktighet.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning finansteknik kan bidra till att erbjuda konsumenterna finansiell rådgivning av bättre kvalitet och huruvida EU:s splittrade regelverk som behandlar rådgivning är tillräckligt för att tillgodose detta.

48.  Europaparlamentet anser att det fortfarande råder betydande rättslig osäkerhet kring försäkringsteknik, och betonar att detta måste tas itu med för att säkerställa säkerhet, personlig integritet, sund konkurrens och finansiell stabilitet. Parlamentet understryker att större rättslig säkerhet kommer att bidra till att säkerställa att konsumenter hos bristfälligt reglerade försäkringsteknikföretag inte drabbas av förluster eller vilseledande försäljning, och kommer att hjälpa både företag och konsumenter att använda försäkringstekniklösningar på ett bättre sätt.

49.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att den finansiella stabiliteten stärks parallellt med utvecklingen av finanstekniklösningar. Parlamentet uppmanar till en undersökning av teknik som har öppen källkod och är kollegialt granskad som ett sätt att uppnå detta mål. Parlamentet uppmanar ESA-myndigheterna att samarbeta med aktörer i den privata sektorn vid utarbetande och utvärdering av innovativ teknik som har potential att säkra den finansiella stabiliteten och stärka konsumentskyddet, till exempel genom att minska skevheter i algoritmer eller genom att öka konsumenternas medvetenhet om cyberhot.

50.  Europaparlamentet noterar att mångfald och konkurrens bland marknadsaktörer är kritiska faktorer som bidrar till finansiell stabilitet. Parlamentet uppmanar regleringsinstanserna och tillsynsorganen att övervaka digitaliseringens inverkan på konkurrenssituationen i alla relevanta segment inom finanssektorn och att ta fram och utnyttja verktyg för att förhindra eller råda bot på konkurrensbegränsande beteende och snedvridningar av konkurrensen.

Finansiell utbildning och IT-färdigheter

51.  Europaparlamentet understryker att både finansiella och digitala färdigheter är avgörande faktorer för effektiv användning av och lägre risker inom den nya finansteknikmiljön.

52.  Europaparlamentet betonar att en ordentlig finansiell utbildning av konsumenter och investerare som är privatpersoner eller mindre företag är nödvändig för att finansteknik ska bli ett verkligt verktyg för finansiell delaktighet och så att dessa konsumenter och investerare, som utsätts allt mer direkt för individanpassade finansiella investeringsprodukter och tjänster som är omedelbart tillgängliga, kan fatta sunda finansiella beslut självständigt utifrån dessa erbjudanden och förstå alla risker till följd av användningen av dessa innovativa tekniker. Kommissionen och ESA-myndigheterna uppmanas att öka sitt stöd för initiativ för att förbättra finansutbildningen. Parlamentet betonar att yrkesutbildning och information om konsument- och investerarrättigheter bör vara lätt tillgänglig.

53.  Europaparlamentet erinrar om kommissionens prognos att Europa år 2020 kan stå inför en brist på upp till 825 000 personer med IKT-kompetens. Parlamentet anser att fler systemvetare behövs och uppmuntrar medlemsstaterna att förbereda sig för förändringar på arbetsmarknaden som kan ske mycket snabbare än vi förväntar oss i dag.

54.  Europaparlamentet betonar behovet av mer digitala utbildningsmöjligheter och färdigheter inom finanssektorn, inom tillsynsorgan och inom samhället som helhet, inbegripet yrkesutbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att presentera bästa praxis inom ramen för koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen.

o
o   o

55.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0228. (2) Antagna texter, P8_TA(2016)0358. (3) Antagna texter, P8_TA(2016)0434. (4) Se skäl 71 i den allmänna dataskyddsförordningen.

Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 maj 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om inledande av automatiskt utbyte av uppgifter ur fordonsregister i Kroatien (05318/2017 – C8-0033/2017 – 2017/0801(CNS))

P8_TA(2017)0212 A8-0171/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (05318/2017),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8-0033/2017),

–  med beaktande av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet(1), särskilt artikel 33,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0171/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 210, 6.8.2008, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om kommissionens delegerade förordning av den 24 mars 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2016/1675 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 vad gäller avlägsnande av Guyana från tabellen i punkt 1 i bilagan och tillägg av Etiopien till den tabellen (C(2017)01951 – 2017/2634(DEA))

P8_TA(2017)0213 B8-0294/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2017)01951) (nedan kallad den delegerade ändringsförordningen),

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och rådets och kommissionens direktiv 2006/70/EG(1) (4AMLD), särskilt artiklarna 9.2 och 64.5,

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 av den 14 juli 2016 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister(2), särskilt bilagan,

–  Europaparlamentets resolution av den 19 januari 2017 om kommissionens delegerade förordning av den 24 november 2016 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 om komplettering av direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister(3)

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 24 mars 2017 som åtföljde den delegerade ändringsförordningen,

–  med beaktande av det arbete som utförts i och de slutsatser som dragits hittills av parlamentets två särskilda utskott, dvs. utskottet för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt och undersökningskommittén beträffande penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av artikel 105.3 i arbetsordningen,

A.  Syftet med den delegerade förordningen, dess bilaga och den delegerade ändringsförordningen är att identifiera högrisktredjeländer med strategiska brister vad gäller åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (AML/CTF), som utgör ett hot mot EU:s finansiella system och som kräver skärpta åtgärder för kundkännedom vid ansvariga enheter inom EU i enlighet med 4AMLD.

B.  Kommissionens senaste delegerade förordning (EU) 2016/1675 om komplettering av direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister har varit i kraft sedan den 23 september 2016.

C.  Kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 kommer att fortsätta att vara i kraft även om den delegerade ändringsförordningen förkastas.

D.  Förteckningen över länder överensstämmer – även efter de ändringar genom den delegerade ändringsförordningen som antogs av kommissionen den 24 mars 2017 – med de länder som identifierades av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) vid dess 29:e plenarsammanträde den 20–24 februari 2017.

E.  Såsom anges i skäl 28 i 4AMLD och upprepas i motiveringen (C(2016)04180) till kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1675 är kommissionens bedömning en självständig process. Kommissionen är med andra ord fri att avvika från FATF:s standarder, antingen genom att behålla ett tredjeland i sin förteckning även om det tagits bort av FATF eller genom att ta med ytterligare tredjeländer, så länge detta sker i överensstämmelse med de särskilda kriterier som anges i artikel 9.2 i 4AMLD.

F.  Kommissionens bedömning är en självständig process som måste genomföras på ett grundligt och opartiskt sätt, där alla tredjeländer bedöms utifrån samma kriterier, fastställda i artikel 9.2 i 4AMLD.

G.  Parlamentet förkastade en tidigare delegerad ändringsförordning (C(2016)07495) på grund av att kommissionens process inte var tillräckligt självständig och inte erkände den icke uttömmande karaktären hos förteckningen över kriterier (”i synnerhet”) i artikel 9.2 i 4AMLD, och därmed uteslöt förbrott till penningtvätt, t.ex. skattebrott.

H.  Parlamentet anser fortfarande att AML/CFT-brister kan finnas kvar vad gäller flera aspekter av artikel 9.2 i vissa länder som inte är upptagna i förteckningen över högrisktredjeländer i den delegerade ändringsförordningen.

I.  Parlamentet har vederbörligen noterat kommissionens skrivelse av den 24 mars 2017 som hänvisar till kommissionens pågående utvärdering av möjligheterna att minska sitt beroende av externa informationskällor. Inrättandet av en oberoende utvärderingsprocess för EU:s förteckning över högrisktredjeländer, såsom begärts av parlamentet, är ett av de alternativ som bedöms.

J.  Parlamentet är medvetet om den tid och de resurser som utvecklingen av en självständig utvärderingsprocess kan ta, särskilt med tanke på den mycket begränsade personal och resurser som står till kommissionens förfogande, i syfte att förhindra ekonomiska brott, men förväntar sig ett starkare åtagande från kommissionen med fasta och ambitiösa delmål (såsom en färdplan) för att ge en tydlig signal om institutionernas gemensamma åtagande att bekämpa penningtvätt, skatteflykt och finansiering av terrorism.

K.  Utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor har tillsammans begärt att kommissionsledamoten med ansvar för denna delegerade akt ska besöka dem för att hålla en ordentlig diskussion om förslaget och parlamentets invändningar mot det.

1.  Europaparlamentet invänder mot kommissionens delegerade förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och informera den om att den delegerade förordningen inte kan träda i kraft.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny delegerad akt som tar hänsyn till de farhågor som anges ovan, inklusive dess rekommendation att anta en färdplan för att uppnå en oberoende utvärderingsprocess.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 141, 5.6.2015, s. 73. (2) EUT L 254, 20.9.2016, s. 1. (3) Antagna texter, P8_TA(2017)0008.

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D050182 – 2017/2675(RSP))

P8_TA(2017)0214 B8-0293/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D050182),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3, 9.2, 19.3 och 21.2,

–  med beaktande av att inget yttrande utfärdades vid omröstningen den 27 mars 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 21 september 2016, och offentliggjordes den 21 oktober 2016(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085, (COD)2017/0035,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet avvisat ett godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 25 mars 2011 lämnade Bayer in en ansökan i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av GHB119-bomull till den behöriga myndigheten i Nederländerna. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade bomullen GHB119 i produkter som består av eller innehåller denna bomull för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan slags bomull, med undantag för odling.

B.  Den 21 september 2016 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, som offentliggjordes den 21 oktober 2016.

C.  Den unika identitetsbeteckningen BCS-GHØØ5–8 GHB119-bomull, såsom den beskrivs i ansökan, uttrycker PAT-protein som ger tolerans mot glyfosinatammoniumbaserade herbicider och Cry2Ae-protein som ger resistens mot vissa skadedjur av ordningen fjärilar. Ett tillstånd för import av denna bomull till unionen skulle utan tvivel leda till en ökning av odlingen i andra delar av världen, med en motsvarande ökning av användningen av glyfosinatammoniumbaserade herbicider.

D.  Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(5). Godkännandet för glufosinat löper ut den 31 juli 2018.

E.  Oberoende forskning har gett upphov till farhågor om stora brister i den jämförande bedömningen, t.ex. det faktum att även om statistiskt signifikanta skillnader i sammansättningen konstaterats för många ämnen, ansågs det inte nödvändigt att göra någon ytterligare utredning. Det finns även farhågor om allvarliga brister när det gäller toxikologibedömningen, t.ex. det faktum att endast en av Bt-toxinernas verkningsmekanismer undersöktes, att inga utredningar av kombinatoriska effekter har gjorts och att ingen bedömning av bekämpningsmedelsrester har utförts, samt farhågor om att det inte går att dra några säkra slutsatser av bedömningen av den eventuella inverkan på immunsystemet(6).

F.  Många kritiska kommentarer har inkommit från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden. Kommentarerna handlar bland annat om avsaknad av uppgifter vad gäller identifiering och kvantifiering av resthalter av herbicider och metabolit i genetiskt modifierade växter och frön avsedda att användas som livsmedel/foder, brister i miljöriskbedömningen och miljöövervakningsplanen, bland annat avseende olika åsikter om huruvida vilda släktingar har rapporterats i Europa, eller uppgifter som saknas när det gäller det importerade utsädets grobarhet, liksom det faktum att inga oavsiktliga effekter beaktades. Vidare kritiserade vissa av kommentarerna generellt de mycket bristfälliga uppgifterna, och särskilt det faktum att endast ett mycket begränsat antal studier hade beaktats och att till exempel inget lämpligt toxicitetstest med växtmaterial från GHB119-bomull samt lämpliga studier om effekten av genmodifierad bomull på människors och djurs hälsa hade genomförts, och att den näringsmässiga studie som lagts fram inte ansågs vara tillåtlig(7).

G.  Trots alla dessa farhågor ansåg inte Efsa att det behövdes någon övervakning efter utsläppandet på marknaden av livsmedel/foder som framställts av GHB119-bomull.

H.  Inget yttrande utfärdades vid omröstningen den 27 mars 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. 15 medlemsstater röstade emot, medan endast 11 medlemsstater som utgör endast 38,69 % av unionens befolkning, röstade för, och 2 medlemsstater lade ner sina röster.

I.  Både i motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier (COM(2015)0177) och i motiveringen till det lagstiftningsförslag som lades fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011, beklagade kommissionen att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft har antagit beslut om godkännande utan stöd av medlemsstaternas yttrande i kommittén och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att åter hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet i stort. Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande Juncker, som ansett att detta inte är demokratiskt(8).

J.  Vid första behandlingen(9) den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet förslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

K.  Skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter innehåller följande tydliga konstaterande: ”När kommissionen överväger att anta andra utkast till genomförandeakter som rör särskilt känsliga sektorer, till exempel beskattning, konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd, kommer den, i strävan efter att finna en välavvägd lösning, i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet”.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser inte att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(10), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillfälligt ställa in eventuella genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att tillståndsförfarandet har setts över på ett sådant sätt att bristerna rättats till i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1. (2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) Tillgängligt här: https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4586. (4) –––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (P8_TA(2015)0456).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (P8_TA(2016)0040).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (P8_TA(2016)0039).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (P8_TA(2016)0038).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (P8_TA(2016)0271).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (P8_TA(2016)0272).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (P8_TA(2016)0388).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (P8_TA(2016)0389).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (P8_TA(2016)0386).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (P8_TA(2016)0387).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (P8_TA(2016)0390).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (P8_TA(2017)0123). (5) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1. (6) Bauer-Panskus/Then: Testbiotech comment on the Scientific Opinion on application (EFSA-GMO-NL-2011-96) for the placing on the market of genetically modified insect-resistant and herbicide-tolerant cotton GHB119 from Bayer CropScience AG, tillgänglig här: https://www.testbiotech.org/node/1860. (7) http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2011-00311. (8) Exempelvis i öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och i talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016). (9) Antagna texter, P8_TA(2015)0379. (10) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D050183 – 2017/2674(RSP))

P8_TA(2017)0215 B8-0292/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3, 9.2, 19.3 och 21.2,

–  med beaktande av omröstningen den 27 mars 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 26 oktober 2016, och som offentliggjordes den 5 december 2016(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085, COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet avvisat ett godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 11 november 2010 lämnade Dow AgroSciences Europe in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av majsen DAS-40278-9 till den nationella behöriga myndigheten i Nederländerna, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278-9 i produkter som består av eller innehåller denna majs för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan slags majs, med undantag för odling.

B.  Den 26 oktober 2016 avgav Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, vilket offentliggjordes den 5 december 2016(5).

C.  DAS-40278–9-majs uttrycker AAD-1-protein som ger tolerans mot 2,4-diklorfenoxiättiksyra (2,4-D) och AOPP-herbicider.

D.  Inom oberoende forskning har farhågor rests om riskerna med det verksamma ämnet 2,4-D vad gäller embryoutveckling, medfödda missbildningar och endokrina störningar. Det är oklart om, och i vilken utsträckning, 2,4-D produkter innehåller föroreningar bestående av mycket giftiga dioxiner och furaner, som är cancerframkallande och hormonstörande ämnen och som blir kvar i miljön och ackumuleras i livsmedelskedjan(6).

E.  Godkännandet av det verksamma ämnet 2,4-D förnyades 2015. Förekomst av föroreningar såsom dioxiner och furaner har bekräftats under vissa nivåer. Information från den sökande med avseende på ämnets eventuella hormonella egenskaper behöver ännu lämnas(7).

F.  Ett godkännande av import av DAS-40278–9-majs till unionen kommer utan tvekan att leda till en ökning av dess odling i andra länder, såsom Förenta staterna, Brasilien och Argentina, och till en motsvarande ökning av användningen av 2,4-D och AOPP-herbicider. Den oberoende forskningen visar även på problem i form av större brister i den jämförande bedömningen, allvarliga brister när det gäller den toxikologiska bedömningen (t.ex. det faktum att ingen testning av hela växten i en utfodringsstudie begärdes, inga långsiktiga eller ackumulerade effekter beaktades och att effekter på reproduktionssystemen inte diskuterades samt att det även förekom metodologiska brister i samband med djurstudierna), och en ofullständig bedömning av eventuella effekter på immunsystemet(8).

G.  Många kritiska kommentarer lämnades av medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden. Kommentarerna handlar bland annat om avsaknad av eller otillräckliga uppgifter, avsaknad av förklaringar, motsägelsefulla uttalanden i ansökan, dålig testutformning, avsaknad av tester, t.ex. i fråga om allergiframkallande egenskaper, tvivelaktiga resultat från säkerhetsbedömningarna, avsaknad av en undersökning av subkronisk toxicitet under 90 dagar för hela livsmedlet, vilket gör det omöjligt att bedöma de potentiella riskerna med att konsumera livsmedelsprodukter som framställs av majs, samt val och utformning av de studier som beaktades vid riskbedömningen(9).

H.  Trots alla dessa farhågor övervägde Efsa inte någon övervakning efter utsläppandet på marknaden av livsmedel/foder som framställts av DAS-40278–9-majs.

I.  Inget yttrande utfärdades vid omröstningen den 27 mars 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Sexton medlemsstater röstade emot, medan endast nio medlemsstater, som utgör endast 36,22 % av unionens befolkning, röstade för, och tre medlemsstater lade ner sina röster.

J.  Både i motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier (COM(2015)0177), och i motiveringen till det lagstiftningsförslag som lades fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011, beklagade kommissionen att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trätt i kraft har antagit beslut om godkännande utan stöd av medlemsstaternas yttrande i kommittén, och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att åter hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet i stort. Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande Juncker, som ansett att detta inte är demokratiskt(10).

K.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet vid första behandlingen(11) förslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

L.  Skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter innehåller följande tydliga konstaterande: ”När kommissionen överväger att anta andra utkast till genomförandeakter som rör särskilt känsliga sektorer, till exempel beskattning, konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd, kommer den, i strävan efter att finna en välavvägd lösning, i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet”.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser inte att kommissionens utkast till genomförandebeslut överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(12), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillfälligt ställa in eventuella genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att tillståndsförfarandet har sett över på ett sådant sätt att bristerna rättats till i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1. (2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13. (3) https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4633 (4) ––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (P8_TA(2015)0456).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (P8_TA(2016)0040).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (P8_TA(2016)0039).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (P8_TA(2016)0038).v den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (P8_TA(2016)0271).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (P8_TA(2016)0272).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (P8_TA(2016)0388).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (P8_TA(2016)0389).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (P8_TA(2016)0386).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (P8_TA(2016)0387).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (P8_TA(2016)0390).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (P8_TA(2017)0123). (5) Finns på adressen https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4633 (6) http://www.pan-europe.info/sites/pan-europe.info/files/public/resources/reports/pane-2014-risks-of-herbicide-2-4-d.pdf (7) Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 2015/2033 av den 13 november 2015 om godkännande av det verksamma ämnet 2,4-D i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (EUT L 298, 14.11.2015, s. 8). (8) Bauer-Panskus/ Then: Testbiotech comment on EFSA Scientific Opinion on an application by DOW AgroSciences LLC (EFSA-GMO-NL-2010-89) for placing on the market the genetically modified herbicide-tolerant maize DAS-40278- 9, finns på adressen https://www.testbiotech.org/node/1862 (9) Se Efsas frågesregister, bilaga G till fråga nr EFSA-Q-2010-01326, finns på adressen http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2010-01326 (10) Exempelvis i öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och i talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016). (11) Antagna texter, P8_TA(2015)0379). (12) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om situationen i Ungern (2017/2656(RSP))

P8_TA(2017)0216 B8-0295/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2, 6 och 7,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 4, 12, 13, 14, 16, 18 och 21,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och Europadomstolens rättspraxis, i synnerhet fallen Szabó och Vissy mot Ungern, Karácsony m.fl. mot Ungern, Magyar Keresztény Mennonita Egyház m.fl. mot Ungern, Baka mot Ungern, och Ilias och Ahmed mot Ungern,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och åtskilliga FN-konventioner om mänskliga rättigheter som är bindande för alla medlemsstater,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 december(1) och den 10 juni 2015(2) om situationen i Ungern, av den 3 juli 2013 om grundläggande rättigheter: standarder och praxis i Ungern(3), av den 16 februari 2012 om den senaste politiska utvecklingen i Ungern(4) och av den 10 mars 2011 om den ungerska medielagen(5),

–  med beaktande av utfrågningen om situationen i Ungern den 27 februari 2017, som anordnades av parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av plenardebatten den 26 april 2017 om situationen i Ungern,

–  med beaktande av Romförklaringen från ledarna för 27 medlemsstater och från Europeiska rådet, Europaparlamentet och kommissionen som antogs den 25 mars 2017,

–  med beaktande av lag CLXVIII från 2007 om utfärdandet av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen som antogs av den ungerska nationalförsamlingen den 17 december 2007,

–  med beaktande av resolution 2162 (2017) av den 27 april 2017 från Europarådets parlamentariska församling om den oroande utvecklingen i Ungern och det lagförslag om icke-statliga organisationer som kommer att innebära begränsningar för civilsamhället samt en eventuell stängning av Centraleuropeiska universitetet,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 mars 2017 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter om Ungerns nya lag som möjliggör automatiskt kvarhållande av asylsökande, och hans skrivelse av den 27 april 2017 till talmannen i det ungerska parlamentet med en uppmaning om att förkasta den föreslagna lagen om utlandsfinansierade icke-statliga organisationer,

–  med beaktande av kommissionens beslut att inleda ett överträdelseförfarande mot Ungern angående den lag som ändrar lagen om nationell högre utbildning samt andra pågående och kommande överträdelseförfaranden mot Ungern,

–  med beaktande av kommissionens svar till det ungerska nationella samrådet ”Stoppa Bryssel”,

–  med beaktande av kommissionsledamot Avramopoulos besök i Ungern den 28 mars 2017,

–  med beaktande av en skrivelse från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor till kommissionens vice-ordförande Timmermans, med en begäran om ett yttrande från kommissionen om huruvida den lag om ändring av vissa lagar som rör skärpning av förfarandet vid det bevakade gränsområdet är förenlig med bestämmelserna i unionens regelverk om asyl, samt med stadgan om de grundläggande rättigheterna när det gäller genomförandet av de åtgärder som omnämns i denna lag,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är allmänna och gemensamma för medlemsstaterna (artikel 2 i EU-fördraget).

B.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en del av EU:s primärlagstiftning och förbjuder diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder och sexuell läggning.

C.  Ungern har varit medlem av Europeiska unionen sedan 2004 och enligt opinionsmätningar är en stor majoritet av de ungerska medborgarna för landets EU-medlemskap.

D.  Stadgan föreskriver att konsten och den vetenskapliga forskningen ska vara fria och att den akademiska friheten ska respekteras. Den garanterar även friheten att inrätta undervisningsanstalter med iakttagande av de demokratiska principerna.

E.  Föreningsfriheten bör skyddas och ett dynamiskt civilsamhälle spelar en avgörande roll i främjandet av allmänhetens delaktighet i den demokratiska processen och regeringarnas ansvar när det gäller deras rättsliga skyldigheter, inklusive skyddandet av de grundläggande rättigheterna, miljön och korruptionsbekämpning.

F.  Rätten till asyl garanteras genom vederbörligt iakttagande av reglerna i Genèvekonventionen av den 28 juli 1951 och dess protokoll av den 31 januari 1967 om flyktingars rättsliga ställning, och i enlighet med EU-fördraget och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

G.  Under 2016 avslogs 91,54 % av asylsökningarna. Sedan 2015 har man genom nya lagar och förfaranden som har införts på asylområdet i Ungern tvingat alla asylsökanden att komma in i Ungern genom ett transitområde på ungerskt territorium som ger tillträde åt ett begränsat antal personer per dag, för närvarande 10. Icke-statliga organisationer har vid upprepade tillfällen rapporterat att migranter vid Ungerns gränser summariskt tvingas tillbaka till Serbien, i vissa fall med grymma och våldsamma metoder och utan hänsyn till deras begäran om skydd. Den ungerska regeringen har misslyckats med sin skyldighet att flytta asylsökande i enlighet med EU:s lagstiftning.

H.  Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter har – i samband med sina skriftliga observationer av den 17 december 2016 till Europadomstolen rörande två anmärkningar mot Österrike i samband med överförandet av två ansökanden från Österrike till Ungern i enlighet med Dublin III-förordningen – fastställt att på grund av de radikala förändringar som har genomförts i ungerska asyllagar och asylförfaranden under de senaste månaderna löper asylsökande som återvänder dit en stor risk att utsättas för brott mot de mänskliga rättigheterna.

I.  11 flyktingar, som kallas ”Röszke 11” och som närvarade den 16 september 2016, dagen efter att Ungern stängde sin gräns till Serbien, har åtalats för terrorbrott och dömts till fängelse. Till dem hör Ahmed H., en syrier bosatt på Cypern, som dömdes till 10 års fängelse i en orättvis rättegång i november 2016 bara på grund av att han hade använt en megafon för att skapa lugn och för att ha slängt tre föremål mot gränspolisen.

J.  Efter antagandet av sin resolution den 16 december 2015 har parlamentet uttryckt sin oro i ett antal frågor, däribland rörande användningen av offentliga medel, angrepp mot civilsamhällets organisationer och människorättsförsvarare, asylsökandes rättigheter, massövervakning av medborgare, föreningsfriheten, yttrandefriheten, mångfalden i medierna och nedläggningen av tidningen Népszabadság, romernas rättigheter inklusive vräkningen av romer i Miskolc och segregeringen av romska barn i utbildningen, hbti-rättigheter, kvinnors rättigheter, rättsväsendet inklusive möjligheten att döma till livstids fängelse utan möjlighet till frigivning, den framtvingade vräkningen av de ungerska icke-statligaorganisationerna Roma Parliament och Phraplipe Independet Gypsy Organisation från deras huvudkontor samt risken för nedläggning av Lukács-arkiven.

K.  Det innehåll och språk som används i det nationella samrådet ”Stoppa Bryssel” – ett nationellt samråd om invandring och terrorism som åtföljs av reklamkampanjer från regeringen – är mycket missvisande och partiskt.

L.  I fallet Szabó och Vissy mot Ungern förkunnade Europadomstolen i sin dom att den ungerska lagstiftningen om hemlig terroristbekämpande övervakning som infördes 2011 utgjorde ett brott mot rätten till skydd för privat- och familjeliv, hem och korrespondens. I fallet Ilias och Ahmed mot Ungern fastställde domstolen brott mot rätten till frihet och säkerhet och rätten till effektivt rättsmedel i samband med förhållandena i transitområdet Röszke samt mot rätten till skydd mot omänsklig eller förnedrande behandling i samband med de sökandes utvisning till Serbien. I fallet Baka mot Ungern fastställde domstolen att Ungern hade brutit mot András Bakas, den tidigare ordföranden för Ungerns högsta domstols, rätt till en rättvis rättegång och rätt till yttrandefrihet.

M.  Den senaste tidens utveckling i Ungern, nämligen den lag som ändrar vissa lagar för att skapa skärpta förfaranden inom gränsövervakning och asylfrågor, den lag som ändrar lagen om nationell högre utbildning och utgör ett direkt hot mot Centraleuropeiska universitet och som har lett till ett stort missnöje bland allmänheten, samt lagförslaget om insyn i organisationer som tar emot bidrag från utlandet (Ungerska parlamentets förslag T/14967) har gett upphov till oro när det gäller deras förenlighet med EU-lagstiftningen och stadgan om de grundläggande rättigheterna.

1.  Europaparlamentet påminner om att de värden som fastställs i artikel 2 i EU-fördraget ska upprätthållas i alla EU:s medlemsstater.

2.  Europaparlamentet beklagar den utveckling i Ungern som har lätt till kraftiga inskränkningar i rättsstaten, demokratin och de grundläggande rättigheterna under de senaste åren, däribland yttrandefriheten, den akademiska friheten, migranters, asylsökandes och flyktingars mänskliga rättigheter, mötes- och föreningsfriheten, begräsningar av och hinder mot de civila samhällsorganisationernas verksamhet, rätten till likabehandling, rätten för personer som tillhör minoriteter, däribland romer, judar och hbti-personer, sociala rättigheter, ett fungerande konstitutionellt system, oberoendet för rättsväsendet och andra institutioner samt många oroande anklagelser om korruption och intressekonflikter som tillsammans skulle kunna utgöra ett allt större systematiskt hot mot rättsstaten i denna medlemsstat. Parlamentet anser att Ungern utgör ett tillfälle för EU att visa att man har kapacitet och vilja att reagera på en medlemsstats hot mot och överträdelser av EU:s egna grundläggande värden. Parlamentet konstaterar bekymrat att utvecklingen i vissa andra medlemsstater visar oroväckande tecken på att rättsstaten undergrävs på ett liknande sätt som i Ungern.

3.  Europaparlamentet uppmanar den ungerska regeringen att föra en dialog med kommissionen om alla frågor som nämns i denna resolution, i synnerhet mänskliga rättigheter för migranter, asylsökande och flyktingar, föreningsfrihet, utbildningens och den akademiska forskningens frihet, segregering av romer i utbildningen samt skydd av gravida kvinnor i arbetslivet. Parlamentet upprepar att båda parter bör delta i en sådan dialog på ett opartiskt, evidensbaserat och samarbetsinriktat sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla parlamentet informerat om sina bedömningar.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin oro för de senaste förklaringarna och initiativen från den ungerska regeringen, i synnerhet samrådet ”Stoppa Bryssel” och de utredningsåtgärder som riktar sig mot utländska anställda vid Centraleuropeiska universitetet, samt uttalandena från regeringspartiets ledare där man motsätter sig alla lagändringar som skulle kunna göras för att följa de rekommendationer som EU:s institutioner och internationella organisationer har gjort. Parlamentet beklagar att sådana signaler inte visar på något tydligt åtagande från de ungerska myndigheternas sida om att se till att deras åtgärder till fullo ska respektera EU:s primär- och sekundärlagstiftning.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant kontrollera hur den ungerska regeringen använder EU-medel, i synnerhet inom områdena asyl och migration, offentlig kommunikation, utbildning, social inkludering och ekonomisk utveckling, för att säkerställa att alla medfinansierade projekt till fullo uppfyller både EU:s primär- och sekundärlagstiftning.

6.  Europaparlamentet uppmanar samtidigt den ungerska regeringen att upphäva den lag som ändrar vissa lagar som rör skärpning av förfarandet inom områdena gränsförvaltning och asyl samt den lag som ändrar lagen om nationell högre utbildning, liksom att dra tillbaka lagförslaget om insyn i organisationer som tar emot bidrag från utlandet (Ungerska parlamentets förslag T/14967).

7.  Europaparlamentet vädjar till den ungerska regeringen att omedelbart upphäva samtliga tidsfrister i den lag som ändrar lagen om nationell högre utbildning, att omedelbart inleda en dialog med de berörda amerikanska myndigheterna för att garantera den framtida verksamheten vid Centraleuropeiska universitetet, som utfärdar amerikanska ackrediterade examina, och att göra ett offentligt åtagande så att universitetet kan finnas kvar i Budapest som en fri institution.

8.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte följde upp parlamentets begäran om att aktivera EU-ramen för att stärka rättsstaten, i enlighet med dess resolutioner av den 10 juni 2015 och den 16 december 2015 om situationen i Ungern, i syfte att genom en dialog med den berörda medlemsstaten förhindra ett uppkommande systemhot mot rättsstaten från att eskalera ytterligare. Parlamentet anser att kommissionens nuvarande angreppssätt huvudsakligen är inriktat på marginella, tekniska aspekter av lagstiftningen, samtidigt som man bortser från trender, mönster och den kombinerade effekten av åtgärder som rör rättsstaten och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet anser att framför allt överträdelseförfaranden i de flesta fall har misslyckats med att få till stånd verkliga förändringar och hantera situationen i ett vidare perspektiv.

9.  Europaparlamentet anser att den rådande situationen i Ungern utgör en tydlig risk för ett allvarligt brott mot de värderingar som avses i artikel 2 i EU-fördraget och motiverar att artikel 7.1 i EU-fördraget aktiveras.

10.  Europaparlamentet ger därför sitt utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor i uppdrag att, i enlighet med artikel 83 i arbetsordningen, inleda överträdelseförfarandet genom att utarbeta ett särskilt betänkande i syfte att genomföra en omröstning i kammaren om ett motiverat förslag där rådet uppmanas att handla i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget.

11.  Europaparlamentet upprepar behovet av en reguljär övervakningsprocess och dialog med alla medlemsstater för att skydda EU:s grundläggande värden om demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatlighet där rådet, kommissionen och parlamentet deltar, såsom anges i den resolution som parlamentet lade fram den 25 oktober 2016 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(6) samt för att undvika dubbla standarder.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet, Ungerns president, regering och parlament, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Europarådet.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0461. (2) EUT C 407, 4.11.2016, s. 46. (3) EUT C 75, 26.2.2016, s. 52. (4) EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 27. (5) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 154. (6) Antagna texter, P8_TA(2016)0409.

Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (2016/2798(RSP))

P8_TA(2017)0217 B8-0298/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets rekommendation om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och om upphävande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (COM(2016)0383),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016 En ny kompetensagenda för Europa (COM(2016)0381),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut 2241/2004/EG av den 15 december 2004 om en enhetlig gemenskapsram för tydlighet i kvalifikationer och meriter (Europass)(2), genom vilken människor kan presentera sina färdigheter och kvalifikationer,

–  med beaktande av de nya prioriteringarna för europeiskt utbildningssamarbete fram till 2020, som fastställts i 2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020)(3),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(4),

–   med beaktande av Eurydice-översynen av erkännande av tidigare inofficiellt och informellt lärande inom högre utbildning,

–  med beaktande av den flerspråkiga europeiska klassificeringen för färdigheter/kompetenser, kvalifikationer och yrken (Esco), som tillsammans med den europeiska referensramen för kvalifikationer kommer att använda ett gemensamt format för elektroniskt offentliggörande av uppgifter om kvalifikationer, enligt vad som anges i bilaga VI till förslaget,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009 om inrättandet av en europeisk referensram för kvalitetssäkring av yrkesutbildning(5) (Eqavet),

–  med beaktande av det oberoende europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning(6), som är en förteckning över de kvalitetssäkringsorgan som har visat att de väsentligen uppfyller de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring i det europeiska området för högre utbildning,

–  med beaktande av det europeiska systemet för överföring av studiemeriter (ECTS)(7), som har utarbetats inom det europeiska området för högre utbildning och det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 18 juni 2009(8),

–  med beaktande av Bolognaprocessen för högre utbildning, ministerkommunikén utfärdad i Jerevan 2015 och Det europeiska området för högre utbildning 2015: Bolognaprocessens genomföranderapport,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott(9),

–  med beaktande av Europarådets konvention om erkännande av bevis avseende högre utbildning i Europaregionen (Lissabonkonventionen) och rekommendationen om användning av referensramar för erkännande av utländska kvalifikationer, där den europeiska referensramen för kvalifikationer uttryckligen nämns som ett verktyg för erkännande av studiemeriter,

–   med beaktande av strategin Widening Participation for Equity and Growth: Strategy for the Development of the Social Dimension and Lifelong Learning in the European Higher Education Area to 2020 (Ökat engagemang för rättvisa och tillväxt: en strategi för att utveckla den sociala dimensionen och det livslånga lärandet inom det europeiska området för högre utbildning före 2020), som omfattar alla länder som deltar i den europeiska referensramen för kvalifikationer,

–   med beaktande av Unescos rapport från 2015 om erkännande, validering och ackreditering av icke-formellt och informellt lärande i Unescos medlemsstater,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer(10), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013(11),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (O-000038/2017 – B8-0218/2017),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Ett ordentligt erkännande och en ordentlig förståelse och bedömning av kompetens sträcker sig utöver vad som efterfrågas av arbetsmarknaden. Den kompetens som finns tillgänglig och den som efterfrågas på arbetsmarknaden gynnas av en europeisk referensram för kvalifikationer som kan identifiera och matcha denna kompetens och därmed ge sociala och ekonomiska fördelar. Det är grundläggande att hjälpa enskilda att erhålla och uppdatera kompetens och färdigheter under hela livet.

B.  Om kvalifikationerna kan jämföras i högre grad ökar möjligheterna till anställning och yrkesutveckling för alla migrerande arbetstagare.

C.  Tonvikten bör läggas på digital kompetens och strukturella åtgärder bör vidtas för att hjälpa människor att erhålla och validera denna kompetens.

D.  Genom att ta hänsyn till de nya utmaningarna i samhället och till de tekniska och demografiska förändringarna kan den europeiska referensramen för kvalifikationer, genom att den ytterligare utvecklas, stödja livslångt lärande både när det gäller att stödja lika möjligheter och lika tillgång till utbildning och att förbättra genomträngligheten mellan utbildningssystemen. Utbildning bör göra det lättare för människor att anpassa sig till alla tänkbara situationer genom en allmän kompetenshöjning och utbildning, så att de blir kritiska, självsäkra och oberoende och också förvärvar den kompetens som behövs för 2000-talet.

E.  Kontinuerlig utveckling av kunskaper, färdigheter och kompetens – även känd som livslångt lärande – kan bidra till att förbättra människors val när det gäller arbete och liv, hjälpa människor att uppnå personlig utveckling och nå sin fulla potential och därmed vara till fördel för samhället samt förbättra människors chanser att hitta ett arbete och trygga sina karriärmöjligheter.

F.  Ett av målen med den europeiska referensramen för kvalifikationer är att göra det lättare att jämföra utbildningssystem och således tillhandahålla en drivkraft för förändring och reformer på nationell nivå och sektornivå, i syfte att nå målen i Europa 2020-strategin och i ramen för Utbildning 2020.

G.  På grund av medlemsstaternas brist på ambition och trots engagemanget hittills, råder det fortfarande bristande insyn i kvalifikationer och en låg erkännandegrad av utländska kvalifikationer. Den europeiska referensramen för kvalifikationer behöver justeras för att kvalifikationerna ska bli ännu mer transparenta och jämförbara.

H.  Den europeiska referensramen för kvalifikationer bör utgöra en övergripande ram för användare och underlätta samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare, fackföreningar, det civila samhället och andra aktörer på internationell nivå.

I.  Endast Nederländerna och Sverige har inom sina nationella referensramar för kvalifikationer infört specifika förfaranden för inbegripande av icke-formella kvalifikationer. Ingen medlemsstat har specifika förfaranden för informellt lärande inom sina nationella referensramar för kvalifikationer.

J.  Medlemsstaterna bör så snart som möjligt, men senast 2018, införa rutiner, i linje med den europeiska referensramen för kvalifikationer, för validering av icke-formellt och informellt lärande med anknytning till de nationella referensramarna för kvalifikationer, inbegripet färdigheter som erhållits genom volontärverksamhet.

K.  Medlemsstaterna har inom ramen för Jerevankommunikén från 2015 specifikt förbundit sig att se över den nationella lagstiftningen i syfte att till fullo följa Lissabonkonventionen och att se över de nationella referensramarna för kvalifikationer för att säkerställa att utbildningsvägarna inom en viss referensram i tillräcklig grad möjliggör erkännandet av tidigare lärande.

L.  Det är medlemsstaternas skyldighet och exklusiva befogenhet att säkerställa undervisningens kvalitet och organisera utbildningssystemen. Den europeiska referensramen för kvalifikationer påverkar inte denna skyldighet.

M.  Det finns för närvarande skillnader mellan regioner, i synnerhet gränsöverskridande regioner, i fråga om erkännande av kvalifikationer, vilket ger upphov till skillnader i anställbarhet.

N.  Offentliga och privata bibliotek bidrar i hög grad till det livslånga lärandet och till förbättringen av läskunnigheten och de digitala färdigheterna.

O.  För närvarande deltar 39 länder i den europeiska referensramen för kvalifikationer: EU:s medlemsstater, EES-länder, kandidatländer, potentiella kandidatländer (Bosnien och Hercegovina, Kosovo) och Schweiz.

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens initiativ om en översyn av den europeiska referensramen för kvalifikationer och om att ytterligare stödja en modernisering av de europeiska utbildningssystemen, samtidigt som man respekterar nationella behörigheter och garanterar de utmärkande egenskaperna hos medlemsstaternas utbildningssystem.

2.  Europaparlamentet påpekar att främjandet av kritiskt och kreativt tänkande är ytterst viktigt för att man ska kunna utveckla nya färdigheter som behövs i framtiden.

3.  Europaparlamentet anser att man bör bevara det rika kunskapsarvet inte bara av tekniska utan även av manuella färdigheter som har överförts och möjliggjort utveckling och tillväxt inom hantverkssektorer, och att dessa bör bevaras för att värna om varje medlemsstats enskilda identitet.

4.  Europaparlamentet påminner om syftet med den europeiska referensramen för kvalifikationer bland annat är att öka jämförbarheten för kvalifikationer som förvärvats i medlemsstaterna och samtidigt bevara de nationella utbildningssystemens särdrag.

5.  Europaparlamentet betonar att unionen bör göra det möjligt, oberoende av ålder eller status, för alla att få sina kunskaper och färdigheter, inbegripet de färdigheter som förvärvats genom volontärarbete, mer synliggjorda, bättre värdesatta och erkända på ett tydligt och lättillgängligt sätt, särskilt i gränsöverskridande områden, oavsett var eller hur dessa kunskaper och färdigheter har förvärvats. Parlamentet framhäver behovet av att medlemsstaterna satsar mer på snabbare och effektivare erkännande av kvalifikationer och på hänvisning till motsvarande nivå i den europeiska referensramen för kvalifikationer.

6.  Europaparlamentet påminner om vikten av att betona genomförandet av den europeiska referensramen för kvalifikationer för att öka ramens kvalitet och potential.

7.  Europaparlamentet rekommenderar större flexibilitet vad gäller att hålla de nationella referensramarnas hänvisningar till den europeiska referensramen för kvalifikationer uppdaterade.

8.  Europaparlamentet påminner om att en av de viktigaste uppgifterna för den europeiska referensramen för kvalifikationer är att underlätta och främja överförandet av kvalifikationer, men även att validera formell utbildning och informell utbildning, mellan olika utbildningssystem för att möjliggöra yrkesmässig rörlighet och rörlighet i utbildningssyfte mellan olika länder, ta itu med felmatchningen på den europeiska arbetsmarknaden och bättre möta medborgarnas individuella behov och samhällets behov i stort.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga huruvida de tre övergripande områdena (kunskap, färdigheter och kompetens) behöver ses över ytterligare för att göra dem mer förståeliga och tydligare. Parlamentet begär att den europeiska referensramen för nyckelkompetenser från 2006 utnyttjas som en värdefull resurs och som huvudsakligt referensdokument för att göra terminologin i EU:s olika referensramar enhetligare och slutligen uppnå en genuin strategi för läranderesultat.

10.  Europaparlamentet påpekar att det är viktigt att analysera och utveckla verktyg för att förutspå vilka färdigheter som kommer att behövas i framtiden. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna och alla relevanta aktörer, såsom arbetsgivare, att dela med sig av god praxis.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av utbildningssystem och lärlingsplatser i formandet av färdigheter. Parlamentet betonar därför behovet av att främja varvade utbildningssystem i medlemsstaterna, där man kombinerar lärlingsutbildning vid företag med utbildning vid yrkesskolor. Parlamentet erinrar om att arbetsgivare och entreprenörer spelar en ytterst viktig roll i det arbetsplatsförlagda lärandet och när det gäller att tillhandahålla lärlingsplatser och anser att deras roll bör stödjas och utvecklas ytterligare.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att den europeiska referensramen för kvalifikationer ska vara tillräckligt nära kopplad till samhällets behov, inbegripet efterfrågan på arbetsmarknaden, för att förbättra den europeiska ekonomins konkurrenskraft och för att hjälpa enskilda att utveckla sin potential, i syfte att uppnå Europa 2020-målen.

13.  Europaparlamentet understryker behovet av att utnyttja de möjligheter som den europeiska referensramen för kvalifikationer ger i syfte att stimulera och underlätta rörlighet bland studerande och arbetstagare i EU, och således främja livslångt lärande och uppmuntra utvecklingen av en rörlig och flexibel arbetskraft i hela Europa i en tid av ekonomiska utmaningar och globalisering av marknaden.

14.  Europaparlamentet betonar det faktum att ett antal medlemsstater fortfarande är i ett tidigt skede av genomförandet av sin nationella referensram för kvalifikationer, som grundar sig på de åtta nivåerna i den europeiska referensramen för kvalifikationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att säkerställa att denna process fortsätter att genomföras.

15.  Europaparlamentet framhåller vikten av Esco-initiativet, som på 25 språk kartlägger och kategoriserar vilka färdigheter, kompetenser, kvalifikationer och yrken som är relevanta för EU:s arbetsmarknad och för utbildning.

16.  Europaparlamentet efterlyser ett starkt stöd för och främjande av gemensamma europeiska principer när det gäller att tillhandahålla och omgående validera och erkänna icke-formella och informella lärandeprocesser, eftersom detta är särskilt viktigt för att inkludera ”atypiska” studerande. Parlamentet betonar i detta sammanhang det ökade antalet industriförlagda utbildningar, som bör ingå i valideringsprocessen, och betonar behovet av att fästa särskild uppmärksamhet vid certifieringar för äldre, funktionshindrade, långtidsarbetslösa, äldre arbetstagare och andra grupper. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utvärdera huruvida Ecvet-poäng kan användas för att validera och erkänna informellt och icke-formellt lärande, men detta får inte leda till en nedvärdering av formella prestationer.

17.  Europaparlamentet betonar behovet av en bättre samordning mellan den europeiska referensramen för kvalifikationer och andra befintliga verktyg för erkännande och insyn, såsom Ecvet, ECTS och Europass, med stöd av kvalitetssäkringssystem, för att skapa synergier och öka effektiviteten hos verktygen för insyn.

18.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen utvecklar ett verktyg för självutvärdering för arbetsgivare i syfte att säkerställa en effektivare användning av den europeiska referensramen för kvalifikationer. Parlamentet uppmuntrar arbetsgivare att ha ett kritiskt tänkande i fråga om den nivå av färdigheter och kvalifikationer som behövs för anställning.

19.  Europaparlamentet betonar den potentiella risken med att definiera läranderesultat i den europeiska referensramen för kvalifikationer i termer av inverkan på kursplanen. Parlamentet betonar vikten av mångfald i utbildningssystemen i EU och de medverkande länderna.

20.  Europaparlamentet uppmanar de återstående medlemsstaterna att utan dröjsmål koppla sina nationella referensramar för kvalifikationer till den europeiska referensramen för kvalifikationer. Parlamentet uppmanar till snabbare åtgärder för att avlägsna alla återstående hinder för erkännande.

21.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen omvärderar kostnaderna för att förbättra den europeiska referensramen för kvalifikationer eftersom det för närvarande inte förutses några extra kostnader. Parlamentet är oroat över att omfattningen av arbetet med att se över den europeiska referensramen för kvalifikationer underskattas.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra strategier för sociala dimensioner för sina utbildningssystem i syfte att bättre stödja lika möjligheter, lika tillgång till utbildning, en bättre genomtränglighet mellan utbildningssystemen och bekämpa ojämlikhet. Kommissionen uppmanas att stödja medlemsstaterna i detta arbete.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ompröva sitt främjande av prestationsbaserad finansiering inom yrkesutbildning och högre utbildning samt undervisningsavgifter inom ramen för moderniseringsagendan i syfte att säkerställa den sociala roll som utbildningssystem har och tillgången till kvalifikationer.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klarlägga de förväntade respektive rollerna för Ecvet och ECTS, i syfte att säkerställa att intressenterna får en ökad insyn i översynen.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fästa särskild uppmärksamhet vid åtagandet att inbegripa informellt och icke-formellt lärande, som för närvarande inte ingår i majoriteten av de nationella referensramarna för kvalifikationer och följaktligen inte heller i den europeiska referensramen för kvalifikationer, i synnerhet informellt lärande som för närvarande helt och hållet utesluts.

26.  Europaparlamentet betonar behovet av en bättre förståelse av kvalifikationer som förvärvats utanför EU, i syfte att validera och erkänna dem och för att främja migranters och flyktingars integration i det europeiska samhället, på EU:s arbetsmarknad och i EU:s utbildningssystem. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang rekommendationen som lägger grunden för förbindelser mellan tredjeländers nationella och regionala referensramar för kvalifikationer, medlemsstaternas nationella referensramar för kvalifikationer och den europeiska referensramen för kvalifikationer, i synnerhet alternativet med strukturerade dialoger med EU:s grannländer som har ett associeringsavtal med EU, som möjligen resulterar i att deras nationella referensramar för kvalifikationer starkare kopplas till den europeiska referensramen för kvalifikationer och till EU, samt främja stöd (till exempel genom utvecklingsbistånd) till tredjeländer för utveckling av nationella referensramar för kvalifikationer.

27.  Europaparlamentet konstaterar att det ligger i tredjeländers intresse att i sina system för kvalifikationer hänvisa till den europeiska referensramen för kvalifikationer, och att den europeiska referensramen för kvalifikationer bör ses över för att förenkla formella jämförelser av kvalifikationer som erhållits i tredjeländer med kvalifikationer från EU.

28.  Europaparlamentet vidhåller att relevanta aktörer, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, utbildningsanordnare och det civila samhället bör involveras ytterligare och nära samarbeta i utformningen, genomförandet, främjandet och övervakningen av den europeiska referensramen för kvalifikationer på EU-nivå och nationell nivå så att den får ett bredare stöd.

29.  Europaparlamentet anser att ett instrument som den europeiska referensramen för kvalifikationer kräver konstant uppdatering och justering och att den därför bör stödjas och förbättras genom regelbunden övervakning, särskilt när det gäller användarvänlighet, genomtränglighet och insyn. Parlamentet betonar att den europeiska referensramen för kvalifikationer endast kommer att bli framgångsrik om medlemsstaterna verkligen åtar sig att genomföra och använda den.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 111, 6.5.2008, s. 1. (2) EUT L 390, 31.12.2004, s. 6. (3) EUT C 417, 15.12.2015, s. 25. (4) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1. (5) EUT C 155, 8.7.2009, s. 1. (6) https://www.eqar.eu (7) http://ec.europa.eu/education/library/publications/2015/ects-users-guide_en.pdf (8) EUT C 155, 8.7.2009, s. 11. (9) EUT L 347, 20.12.2013, s. 50. (10) EUT L 255, 30.9.2005, s. 22. (11) EUT L 354, 28.12.2013, s. 132.