Index 
Antagna texter
Tisdagen den 24 oktober 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Europa-Medelhavsavtal EG/Marocko om luftfart ***
 Tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på ”traditionell” rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion *
 Det gemensamma företaget för biobaserade industrier: finansiella bidrag *
 Kontrollåtgärder avseende furanylfentanyl *
 Kontroll av utgifterna för EU:s ungdomsgaranti och övervakning av garantins kostnadseffektivitet
 Brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel ***II
 CE-märkta gödselprodukter ***I
 Informationsutbyte, system för tidig varning och riskbedömningsförfarande avseende nya psykoaktiva ämnen ***I
 Den gemensamma fiskeripolitiken: genomförande av landningsskyldigheten ***I
 Förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat (Invändning enligt artikel 106)
 Genmodifierad majs 1507
 Genetiskt modifierad sojaböna 305423 x 40-3-2
 Genetiskt modifierad raps MON 88302 x Ms8 x Rf3
 Förslag till ändringsbudget nr 5: Finansiering av den europeiska fonden för hållbar utveckling och ökning av reserven för katastrofbistånd
 Ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av Europeiska fonden för hållbar utveckling
 Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser
 Legitima åtgärder för att skydda visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse
 Minimiinkomstpolitik som ett sätt att bekämpa fattigdom

Europa-Medelhavsavtal EG/Marocko om luftfart ***
PDF 234kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens vägnar, av Europa-Medelhavsavtalet om luftfart mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan (15653/2016 – C8-0094/2017 – 2006/0048(NLE))
P8_TA(2017)0386A8-0303/2017

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (15653/2016),

–  med beaktande av Europa-Medelhavsavtalet om luftfart mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Konungariket Marocko, å andra sidan(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0094/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0303/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Konungariket Marocko.

(1) EUT L 386, 29.12.2006, s. 57.


Tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på ”traditionell” rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion *
PDF 236kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 oktober 2017 om förslaget till rådets beslut om ändring av rådets beslut nr 189/2014/EU om tillstånd för Frankrike att tillämpa en nedsatt sats för vissa indirekta skatter på ”traditionell” rom som framställs i Guadeloupe, Franska Guyana, Martinique och Réunion och om upphävande av beslut 2007/659/EG (COM(2017)0297 – C8-0212/2017 – 2017/0127(CNS))
P8_TA(2017)0387A8-0304/2017

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2017)0297),

–  med beaktande av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8‑0212/2017),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0304/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


Det gemensamma företaget för biobaserade industrier: finansiella bidrag *
PDF 340kWORD 45k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 oktober 2017 om förslaget till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) nr 560/2014 av den 6 maj 2014 om bildande av det gemensamma företaget för biobaserade industrier (COM(2017)0068 – C8-0118/2017 – 2017/0024(NLE))
P8_TA(2017)0388A8-0293/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2017)0068),

–  med beaktande av artiklarna 187 och 188.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8‑0118/2017),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi samt yttrandena från budgetkontrollutskottet och utskottet för regional utveckling (A8‑0293/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Genom rådets förordning (EU) nr 560/2014(37) bildades det gemensamma företaget för biobaserade industrier (nedan kallat gemensamma företaget BBI).
(1)  Genom rådets förordning (EU) nr 560/2014(37) bildades det gemensamma företaget för biobaserade industrier (nedan kallat gemensamma företaget BBI) i syfte att bidra till genomförandet av ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) genom ökade investeringar i utvecklingen av en hållbar, biobaserad industri i unionen.
_________________
_________________
37 Rådets förordning (EU) nr 560/2014 av den 6 maj 2014 om bildande av det gemensamma företaget för biobaserade industrier (EUT L 169, 7.6.2014, s. 130).
37 Rådets förordning (EU) nr 560/2014 av den 6 maj 2014 om bildande av det gemensamma företaget för biobaserade industrier (EUT L 169, 7.6.2014, s. 130).
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  I artikel 12.4 i det gemensamma företaget BBI:s stadgar, som återges i bilagan till förordning (EU) nr 560/2014 (nedan kallade stadgarna), anges det att det finansiella bidraget till driftskostnaderna från de andra medlemmarna i det gemensamma företaget BBI än unionen ska vara minst 182 500 000 euro under den period som avses i artikel 1 i förordning (EU) nr 560/2014, det vill säga från och med bildandet av det gemensamma företaget BBI fram till och med den 31 december 2024.
(2)  I artikel 12.4 i det gemensamma företaget BBI:s stadgar, som återges i bilagan till förordning (EU) nr 560/2014 (nedan kallade stadgarna), anges det att det finansiella bidraget till driftskostnaderna från de andra medlemmarna i det gemensamma företaget BBI än unionen ska vara minst 182 500 000 euro under den tioårsperiod som avses i artikel 1 i förordning (EU) nr 560/2014, det vill säga från och med bildandet av det gemensamma företaget BBI fram till och med den 31 december 2024.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)   Denna förordning är ett svar på ett förslag från det biobaserade industrikonsortiet Aisbl (nedan kallat konsortiet) och speglar bästa praxis i andra gemensamma företag. Ett effektivt programgenomförande genom det gemensamma företaget BBI och bättre reglering överlag bör fortsatt uppnås genom bättre samarbete, samverkan och medverkan av samtliga intressenter inom den biobaserade kedjan, särskilt små och medelstora företag.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Det biobaserade industrikonsortiet Aisbl (nedan kallat konsortiet), som är en annan medlem i det gemensamma företaget BBI än unionen, är fortsatt redo att bidra till driftskostnaderna för det gemensamma företaget BBI med det belopp som anges i artikel 12.4 i stadgarna. Konsortiet har dock föreslagit ett alternativt sätt att lämna det finansiella bidraget, nämligen genom finansiella bidrag från dess ingående enheter på nivån indirekta åtgärder.
(3)  Det biobaserade industrikonsortiet Aisbl (nedan kallat konsortiet), som är en annan medlem i det gemensamma företaget BBI än unionen, är fortsatt skyldigt, och redo, att bidra till driftskostnaderna för det gemensamma företaget BBI med det belopp som anges i artikel 12.4 i stadgarna. Konsortiet har dock föreslagit ett alternativt sätt att lämna det finansiella bidraget, nämligen genom finansiella bidrag från dess ingående enheter på nivån indirekta åtgärder.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)   Konsortiets förslag till alternativ finansiering har präglat denna förordning, samtidigt som det gemensamma företaget BBI:s unika egenskaper erkänns. Kommissionen kommer att undersöka hur denna alternativa finansiering kan tillämpas på andra gemensamma företag, och framför allt det gemensamma företaget för initiativet för innovativa läkemedel.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Målet för BBI-initiativet, nämligen att bedriva verksamhet genom samarbete mellan intressenter längs hela de biobaserade värdekedjorna, inklusive små och medelstora företag, forsknings- och teknikcentrum samt högskolor och universitet, kan uppnås endast om konsortiet och dess ingående enheter kan lämna det finansiella bidraget inte bara som betalningar till det gemensamma företaget BBI, utan även som finansiella bidrag till indirekta åtgärder som finansieras av det gemensamma företaget BBI.
(4)  Målet för BBI-initiativet, nämligen att i överensstämmelse med prioriteringarna i Horisont 2020 bedriva verksamhet genom samarbete mellan intressenter längs hela de biobaserade värdekedjorna, inklusive små och medelstora företag, forsknings- och teknikcentrum samt högskolor och universitet, och att göra unionen ledande inom forskning, demonstration och spridning på marknaden för biobaserade produkter och biobränslen, kan uppnås endast om konsortiet och dess ingående enheter kan lämna det finansiella bidraget inte bara som betalningar till det gemensamma företaget BBI. Syftet med detta nya bidragssätt är att se till att de finansiella bidragen blir mer kommersiellt gångbara för konsortiet och dess ingående enheter, vilket i sin tur bör göra det lättare för dem att fullgöra sina finansiella skyldigheter inom den fastställda tidsfristen.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)   I sitt förfarande för det gemensamma företaget angav kommissionen de föreslagna ändringarnas effekter och effektivitet och vilka lärdomar som dragits därav. Kommissionen bör lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av denna förordnings effektivitet, mot bakgrund av konsortiets skyldighet att lämna sitt finansiella bidrag senast den 31 december 2024.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)   I framtida fall bör kommissionen alltid genomföra ett offentligt samråd för att säkerställa att föreslagna ändringar accepteras av alla intressenter och utarbetas på ett så transparent och öppet sätt som möjligt. Samtidigt bör kommissionen göra konsekvensbedömningar av de föreslagna åtgärderna, såvida inte riktlinjerna för bättre lagstiftning tydligt anger något annat.

Kontrollåtgärder avseende furanylfentanyl *
PDF 239kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till rådets genomförandebeslut om att underställa N-fenyl-N-[1-(2-fenyletyl)piperidin-4-yl]furan-2-karboxamid (furanylfentanyl) kontrollåtgärder (11212/2017 – C8-0242/2017 – 2017/0152(NLE))
P8_TA(2017)0389A8-0309/2017

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets utkast (11212/2017),

–  med beaktande av artikel 39.1 i fördraget om Europeiska unionen, i dess ändrade lydelse enligt Amsterdamfördraget, och artikel 9 i protokoll nr 36 om övergångsbestämmelser, i enlighet med vilka rådet har hört parlamentet (C8‑0242/2017),

–  med beaktande av rådets beslut 2005/387/RIF av den 10 maj 2005 om informationsutbyte, riskbedömning och kontroll avseende nya psykoaktiva ämnen(1), särskilt artikel 8.3,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0309/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets utkast.

2.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

3.  Rådet uppmanas att höra Europaparlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra den text som parlamentet har godkänt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 127, 20.5.2005, s. 32.


Kontroll av utgifterna för EU:s ungdomsgaranti och övervakning av garantins kostnadseffektivitet
PDF 220kWORD 58k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om kontroll av utgifterna för EU:s ungdomsgaranti och övervakning av garantins kostnadseffektivitet (2016/2242(INI))
P8_TA(2017)0390A8-0296/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 145, 147, 165, 166 och 310.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(2), Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/779 av den 20 maj 2015 om ändring av förordning (EU) nr 1304/2013, vad gäller ett ytterligare inledande förskott till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga(3),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter nr 3/2015 ”EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet”, nr 17/2015 ”Kommissionens stöd till insatsgrupper för ungdomars sysselsättning: ESF‑finansieringen har omdirigerats men är inte tillräckligt inriktad på resultat” och nr 5/2017 ”Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad?”,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 ”Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för ungdomar efter tre år” (COM(2016)0646) och (SWD(2016)0324),

–  med beaktande av kommissionens vitbok om EU:s framtid,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av budgetkontrollutskottets betänkande och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning (A8-0296/2017), och av följande skäl:

A.  Ungdomsarbetslösheten har varit och fortsätter att vara ett allvarligt problem i ett antal medlemsstater, och 2016 är fler än 4 miljoner ungdomar i EU i åldern 15–24 år arbetslösa. Situationen i unionen varierar mycket.

B.  Kampen mot ungdomsarbetslösheten är en politisk prioritet som delas av parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna och som bidrar till att uppnå unionens mål om tillväxt och arbetstillfällen.

C.  En hög ungdomsarbetslöshet – 18,8 % i EU under 2016 – är negativ för samhället och de berörda personerna, med ihållande negativa effekter för anställbarhet, inkomststabilitet och karriärutveckling. Den ekonomiska krisen drabbade unga människor i oproportionerligt hög grad och i vissa medlemsstater är över en fjärdedel av de unga arbetslösa.

D.  Ett stort antal aktiva sysselsättningspolitiska åtgärder har införts för att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten, med varierande resultat.

E.  Det finns en annan grupp ungdomar, vars antal och sammansättning varierar kraftigt mellan medlemsstaterna, som varken deltar i någon form av utbildning eller yrkesutbildning och som inte arbetar, och som kan delas in i två kategorier: arbetslösa ungdomar som varken arbetar eller studerar, som kan börja arbeta och som aktivt söker arbete, och inaktiva ungdomar som varken arbetar eller studerar, som inte får någon utbildning och som inte aktivt söker arbete.

F.  I genomsnitt har bara 41,9 % av ungdomarna i EU som varken arbetar eller studerar tillgång till ungdomsgarantin.

G.  Sedan den europeiska sysselsättningsstrategin infördes 1997 har kommissionen stött en rad åtgärder som syftar till att förbättra ungdomars utsikter till sysselsättning och utbildning(4), och sedan krisen har EU:s ansträngningar lagt särskild tonvikt vid ungdomsgarantin, som inrättades av rådet i april 2013, och ungdomssysselsättningsinitiativet, som inleddes i slutet av 2013.

H.  Ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet har redan etablerat sig som den mest effektiva och synliga åtgärden på unionsnivå för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

I.  Ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet har i hög grad bidragit till att minska ungdomsarbetslösheten i EU genom att öka utbildningen och efterfrågan på ungdomar på arbetsmarknaden och ge stöd till sysselsättningsskapande åtgärder. Parlamentet noterar att en oacceptabel hög andel (17,2 %) av unga i EU-28 fortfarande är arbetslösa(5).

J.  Ungdomsgarantin kräver att medlemsstaterna ser till att alla ungdomar under 25 år (eller under 30 år i vissa medlemsstater) får ett högkvalitativt erbjudande om sysselsättning, vidareutbildning, lärlingsutbildning eller praktik inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning.

K.  Externa faktorer, såsom det särskilda ekonomiska läget eller produktionsmodellen i varje region, påverkar möjligheterna att uppnå de mål som fastställts i ungdomsgarantin.

L.  Ungdomssysselsättningsinitiativet är ett initiativ för att stödja ungdomar som varken arbetar eller studerar, långtidsarbetslösa unga och de som inte är registrerade som arbetssökande och som bor i områden där ungdomsarbetslösheten 2012 var högre än 25 %.

M.  Den totala godkända budgeten för ungdomssysselsättningsinitiativet för programperioden 2014–2020 uppgår till 6,4 miljarder EUR, varav 3,2 miljarder EUR från en ny särskild post i EU:s budget som ska kompletteras med minst 3,2 miljarder EUR i nationella anslag inom den nuvarande Europeiska socialfonden (ESF). Detta kommer att kompletteras med ytterligare 1 miljard EUR till ungdomssysselsättningsinitiativets specifika anslag under perioden 2017–2020, vilket kommer att kompletteras med 1 miljard EUR från ESF för att främja sysselsättningen för unga i de värst drabbade regionerna. 500 miljoner EUR av detta belopp kommer att föras in i budgeten för 2017 genom förslaget till ändringsbudget nr 3/2017. Det slutgiltiga anslaget för programmet kommer att fastställas under de kommande årliga budgetförfarandena.

N.  De årliga investeringar som krävs för genomförandet av ungdomsgarantin i Europa har uppskattats till 50,4 miljarder EUR(6), vilket är betydligt lägre än den årliga ekonomiska förlusten till följd av ungdomars utestängning från arbetsmarknaden i Europa, vilken skulle kunna uppgå till minst 153 miljarder EUR(7).

O.  För att påskynda utnyttjandet av åtgärderna inom ungdomssysselsättningsinitiativet fattades under 2015 ett beslut om att öka de resurser som avsätts för förfinansiering av initiativet med 1 miljard EUR, vilket innebar en ökning från 1–1,5 % till 30 % för stödberättigade medlemsstater.

P.  Hela det ursprungliga anslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet tidigarelades under åren 2014–2015 och inga nya anslag infördes för detta syfte i 2016 års budget. Avbrottet i finansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet har undergrävt programmets framgång.

Q.  Den nuvarande finansieringsnivån, både från EU:s budget och från medlemsstaterna, är otillräcklig för att täcka behoven.

R.  Ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet omfattar olika insatser, där ungdomsgarantin syftar till att uppmuntra strukturreformer inom utbildning och fungera som en kortsiktig åtgärd för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, medan ungdomssysselsättningsinitiativet är ett finansieringsinstrument. Ungdomsgarantin finansieras via ESF, nationella budgetar och ungdomssysselsättningsinitiativet, medan sysselsättningsinitiativet direkt kan finansiera tillhandahållandet av jobb, lärlingsplatser, praktikplatser eller fortbildning för ungdomssysselsättningsinitiativets målgrupp i de stödberättigade regionerna. Ungdomsgarantin ska tillämpas i alla 28 medlemsstaterna, men endast 20 medlemsstater är berättigade till stöd genom ungdomssysselsättningsinitiativet. Ungdomssysselsättningsinitiativets åtgärder har inga i förväg fastställda tidsgränser, medan ungdomsgarantin kräver att ett erbjudande ska presenteras inom fyra månader.

S.  Kvantitativt har utnyttjandet av ungdomsgarantin varit ojämnt, och varierar kraftigt från land till land.

T.  Resultaten av ungdomsgarantins genomförande har hittills varit skiftande, och i vissa fall har det varit svårt att fastställa eller bedöma garantins bidrag.

U.  Det finns stora skillnader mellan regionerna i Europa. I vissa fall kommer områden med hög arbetslöshet inte att ingå i de regioner som är berättigade till EU-stöd på Nuts-nivå.

V.  Genomförandet av de integrationstjänster som ingår i ungdomsgarantin är ofta ofullständigt, urvalet av de deltagare som kan komma i fråga är alltför begränsat, och man är beroende av de offentliga arbetsförmedlingarnas kapacitet och effektivitet och av hur snabbt förfarandena på europeisk nivå fortskrider. Medlemsstaterna bör fortsätta sina insatser för att förstärka och reformera sina offentliga arbetsförmedlingar.

W.  Det är värt att framhålla den roll som ungdomssysselsättningsinitiativet kan spela, särskilt i medlemsstater som har påverkats i mycket högre grad av den ekonomiska, finansiella och sociala krisen sedan 2007. Man bör understryka att detta program behöver förstärkas, och att ytterligare kompletterande åtgärder, både på EU-nivå och på nationell nivå, behöver utvecklas, vilka ska syfta till att främja integration och sammanhållning samtidigt som de stärker en jämn könsfördelning och garanterar tillgång till utbildningsprogram som lanserats för att tillmötesgå nya arbetskraftsrelaterade tekniska utmaningar.

X.  Ungdomsgarantin, som är en investering i ungdomar, är ett exempel på en resultatdriven budget.

Y.  I kommissionens vitbok om Europas framtid konstateras att det verkligen finns en ”klyfta mellan människors förväntningar och EU:s förmåga att möta dem”(8).

Z.  EU:s socialpolitiska åtgärder som är avsedda för målgruppen bör marknadsföras och annonseras bättre för att åtgärderna ska bli synligare för EU:s befolkning.

AA.  Revisionsrättens granskning gjordes alltför tidigt eftersom den period som omfattades av undersökningen ligger för nära lanseringen av de nationella garantisystemen och undersökningen är begränsad till endast vissa medlemsstater. Av denna anledning skulle det ha varit lämpligare att göra en inledande bedömning av genomförandet innan granskningen gjordes.

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet konstaterar att under de fyra år då ungdomsgarantin har genomförts, från 2013 till 2017, har ungdomsarbetslösheten i EU minskat med mer än 7 procentenheter, från 23,8 % i april 2013 till 16,6 % i april 2017, vilket innebär att nästan 2 miljoner ungdomar har upphört att vara arbetslösa. Parlamentet noterar att sedan ungdomsgarantin infördes har mer än 14 miljoner ungdomar deltagit i någon form av program. Parlamentet beklagar att i många fall beror alltför mycket av denna minskning på att så många unga har tvingats söka anställning utanför EU, vilket är en förlust som kommer att märkas tydligt under kommande årtionden. Parlamentet beklagar också att i mitten av 2016 var 4,2 miljoner ungdomar i EU fortfarande arbetslösa (18,8 % av den berörda befolkningsgruppen). Medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att använda tillgängligt EU-stöd för att lösa detta långvariga problem. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att genomföra strategier som uppfyller kraven och behoven på arbetsmarknaden i varje enskild medlemsstat i syfte att skapa högkvalitativa utbildningsmöjligheter och varaktig sysselsättning.

2.  Europaparlamentet betonar att ungdomsgarantin spelar en viktig roll när det gäller att stödja åtgärder som ger arbetslösa ungdomar den kompetens, de erfarenheter och den kunskap de behöver för att få långvarig anställning och för att bli egenföretagare, och att den också erbjuder ett tillfälle att ta itu med kompetensglapp.

3.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som utbildning och yrkesvägledning spelar när det gäller att ge ungdomar den arbetsmoral och den kompetens som krävs på arbetsmarknaden. Parlamentet påpekar dock att utbildning inte enbart bör ge kvalifikationer och färdigheter som är relevanta för arbetsmarknadens behov, utan även måste bidra till ungas personliga utveckling för att de ska bli handlingskraftiga och ansvarstagande medborgare. Parlamentet betonar därför behovet av samhällsutbildning i hela utbildningssystemet, med både formella och icke-formella undervisningsmetoder.

4.  Europaparlamentet konstaterar att ju yngre människor är och ju mindre utbildning de har, desto högre är ungdomsarbetslösheten, och denna utveckling har förstärkts i samband med krisen, som också har drabbat ungdomar över 25 år utan kvalifikationer, som utgör en grupp som kan bli särskilt ekonomiskt sårbar om inte investeringar görs i deras utbildning.

5.  Europaparlamentet noterar att trots de framsteg som gjorts har de mest utsatta unga arbetslösa fortfarande otillräcklig tillgång till offentliga arbetsförmedlingar, och att denna grupp, tillsammans med unga nyutexaminerade, är den som är minst sannolik att registrera sig som arbetssökande.

6.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att den grupp som varken arbetar eller är under utbildning är bortkopplad från utbildnings- och arbetsmarknaden, i många fall utan att det är deras eget fel. Parlamentet inser att denna grupp är den som är svårast att nå genom de nuvarande operativa programmen genom vilka de ekonomiska stödåtgärderna mot ungdomsarbetslösheten ska genomföras, som alltför ofta inte erbjuder någon ordentlig och stadig lön eller goda arbetsvillkor. Under perioden 2017−2020 bör man fokusera särskilt på denna grupp så att de viktigaste målen inom ungdomsgarantin kan uppnås.

7.  Europaparlamentet påpekar att åtgärder som stöds av ungdomsgarantin också behöver ta itu med de strukturella utmaningar som ungdomar som varken arbetar eller studerar ställs inför, för att se till att de har en långsiktig effekt. Parlamentet är bekymrat över att ungdomsgarantin ännu inte har nått alla unga som lämnat skolan eller blivit arbetslösa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra målinriktade ekonomiska åtaganden i de nationella budgetarna för att hantera dessa strukturella utmaningar. Parlamentet uppmanar de regioner som inte omfattas av EU:s medfinansiering att delta i ungdomsgarantin.

8.  Europaparlamentet understryker att integrationen av unga som varken arbetar eller studerar kräver både en förbättrad effektivitet när det gäller de resurser som finns tillgängliga och en ökning av dessa resurser, samt en mer omfattande medverkan och mobilisering från medlemsstaternas sida.

9.  Europaparlamentet efterlyser en diversifiering av finansieringskällor på lokal, regional och nationell nivå, för att bättre nå ut till alla ungdomar. Parlamentet påpekar vidare att lokala och regionala myndigheter redan är mycket aktiva och bör stödjas i sina insatser för ungdomar genom att integrera olika politiska riktlinjer.

10.  Europaparlamentet betonar att ungdomsgarantin sedan 2012 har bidragit positivt till att bekämpa ungdomsarbetslösheten, men att ungdomsarbetslöshetsnivån fortfarande är oacceptabelt hög. Parlamentet välkomnar därför den överenskommelse som uppnåtts av medlagstiftarna för förlängningen av ungdomssysselsättningsinitiativet fram till 2020. Parlamentet noterar dock att frågan om ungdomsarbetslösheten kan komma att bestå och därför bör beaktas i nästa fleråriga budgetram för att säkerställa kontinuitet och kostnadseffektivitet.

11.  Europaparlamentet betonar att ungdomssysselsättningsinitiativet inte bara syftar till att främja skapandet av arbetstillfällen för unga människor, utan också till att hjälpa medlemsstaterna att inrätta lämpliga system för att identifiera ungdomars behov och motsvarande stöd. Parlamentet betonar därför att ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet i framtiden bör bedömas på grundval av resultat för att skapa eller förbättra medlemsstaternas system för att stödja unga människor.

12.  Europaparlamentet påminner om att ungdomsgarantin utnyttjar EU:s finansiella stöd genom ESF och ungdomssysselsättningsinitiativet som kompletterar medlemsstaternas bidrag. Parlamentet stöder programarbete inom ramen för unionens gemensamma strategiska ram genom peer learning, nätverksaktiviteter och tekniskt bistånd.

13.  Europaparlamentet välkomnar att ungdomssysselsättningsinitiativet tidigarelades under 2014 och 2015, och att det inledande förskottet ökades för att säkerställa en snabb mobilisering av resurser.

14.  Europaparlamentet välkomnar att ungdomssysselsättningsinitiativets åtgärder har gett stöd till mer än 1,4 miljoner ungdomar och lett till konsoliderade insatser i medlemsstaterna på över 4 miljarder EUR.

15.  Europaparlamentet påminner om att ungdomssysselsättningsinitiativets framgång är beroende av en god ekonomisk styrning i medlemsstaterna. Utan ett gynnsamt företagsklimat som uppmuntrar små och medelstora företag samt ett utbildnings- och vetenskapssystem som är anpassat till de krav som ställs i ekonomin kan inga arbetstillfällen skapas och man kan heller inte finna någon långsiktig lösning på problemet med den höga ungdomsarbetslösheten.

16.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens särskilda rapport om effekten av ungdomsgarantin och ungdomssysselsättningsinitiativet för ungdomsarbetslösheten, och noterar att tre år efter att rådets rekommendation antogs har ungdomsgarantin ännu inte uppfyllt förväntningarna. Parlamentet noterar revisionsrättens kommentar att det är omöjligt att nå ut till alla unga som varken arbetar eller studerar genom att endast använda medel från EU:s budget. Parlamentet konstaterar att den nuvarande situationen inte återspeglar de förväntningar som skapades när ungdomsgarantin infördes, dvs. att se till att alla unga som varken arbetar eller studerar inom fyra månader ska få ett högkvalitativt erbjudande om utbildning eller sysselsättning.

17.  Europaparlamentet påminner om utmaningarna och möjligheterna för att locka unga som varken arbetar eller studerar till arbetsmarknaden. Parlamentet rekommenderar ytterligare insatser från kommissionen, medlemsstaterna och de offentliga arbetsförmedlingarna för att inkludera fler inaktiva ungdomar i ungdomsgarantisystemen och att hålla dem kvar på arbetsmarknaden efter utgången av de relevanta stödåtgärderna.

18.  Europaparlamentet konstaterar att ungdomssysselsättningsinitiativet är avsett att stödja ungdomar under 25 år som varken arbetar eller är under utbildning och som normalt inte får något anställnings- eller utbildningsstöd. Parlamentet beklagar att ungdomssysselsättningsinitiativet antagande påverkar anslagen från ESF inom andra program, och betonar att medlen från det särskilda anslaget för ungdomssysselsättningsinitiativet bör kompletteras av minst samma belopp från ESF.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de medel som finns tillgängliga för ungdomssysselsättningsinitiativet/Europeiska socialfonden inte ersätter medlemsstaternas offentliga utgifter i enlighet med artikel 95 och skäl 87 i förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning (EU) nr 1303/2013) och i linje med additionalitetsprincipen. Parlamentet betonar att program som ungdomsgarantin inte får ersätta medlemsstaternas egna insatser för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och för att uppnå en varaktig integration på arbetsmarknaden.

20.  Europaparlamentet betonar vikten av ett bättre samarbete mellan alla berörda aktörer, även på regional och lokal nivå, t.ex. offentliga och, i förekommande fall, privata arbetsförmedlingar och utbildningsinstitut, arbetsgivare, ungdomsorganisationer och icke-statliga organisationer som arbetar med ungdomar, i syfte att nå hela gruppen av unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet efterlyser ett större deltagande av intressenter genom en partnerskapsstrategi när det gäller utformningen, genomförandet och utvärderingen av ungdomsgarantin. Parlamentet efterlyser ett ökat samarbete mellan utbildningsinstitut och entreprenörer för att komma till rätta med den dåliga matchningen av kompetenser. Parlamentet upprepar tanken att partnerskapsstrategin syftar till att man bättre ska nå ut till målgrupperna och se till att erbjudandena är av hög kvalitet.

21.  Europaparlamentet påminner om att enligt Internationella arbetsorganisationen (ILO) kräver en effektiv ungdomsgaranti ett årligt anslag på ca 45 miljarder EUR för EU-28. Denna finansiering bör ses som en investering, med tanke på den avsevärda minskning som den kommer att innebära, om den är effektiv, av kostnaderna i samband med ungdomssysselsättningen.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en specificering av vilka nationella bidrag till ungdomssysselsättningsinitiativet som varje medlemsstat måste ge för att ungdomsgarantin ska kunna genomföras på ett effektivt sätt, med hänsyn till ILO:s skattningar.

23.  Europaparlamentet noterar förseningen i genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet, som orsakats av den sena utnämningen av de relevanta förvaltningsmyndigheterna, och anser att detta är en brist i ungdomssysselsättningsinitiativets rättsliga grund, som har underminerat de inledande ansträngningarna för att uppnå ett snabbt genomförande genom en tidigareläggning av finansieringen.

24.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att underlätta mångfalden av och tillgången till finansiering och att fokusera på effektiva utgifter, och samtidigt ytterligare reformera politiska åtgärder och tjänster.

25.  Europaparlamentet framhåller behovet av att anpassa åtgärderna till lokala behov i syfte att öka deras genomslag, till exempel genom att i högre grad involvera lokala företrädare för arbetsgivarorganisationer, lokala utbildningsanordnare och lokala myndigheter. Parlamentet efterlyser en diversifiering av finansieringskällor som involverar lokala, regionala och nationella nivåer, för att bättre nå ut till alla unga som varken arbetar eller studerar.

26.  Europaparlamentet påminner om att inom den nuvarande fleråriga budgetramen bör YEI finansieras med nya anslag, och inte genom omfördelningar av de nuvarande budgetanslagen. Parlamentet förväntar sig ett ambitiöst politiskt åtagande för nästa fleråriga budgetram.

27.  Europaparlamentet anser att för att ungdomsgarantin ska kunna fungera ordentligt måste även de lokala offentliga arbetsförmedlingarna fungera effektivt.

28.  Europaparlamentet efterlyser eftertryckligen utveckling av särskild expertis och kapacitet inom medlemsstaternas offentliga arbetsförmedlingar för att stödja personer som inte har kunnat hitta en anställning inom fyra månader efter det att de blivit arbetslösa eller avslutat sin formella utbildning. Parlamentet uppmuntrar näringslivet och branschorganisationer att engagera sig mera i genomförandet av programmet.

29.  Europaparlamentet beklagar att majoriteten av unga som varken arbetar eller studerar i EU ännu inte har tillgång till ungdomsgarantin, bland annat eftersom de i allmänhet inte är registrerade hos de offentliga arbetsförmedlingarna. Parlamentet uppmanar rådet att överväga ett fortsatt utbyte för lärande inom det nuvarande nätverket för offentliga arbetsförmedlingar i syfte att utveckla strategier grundade på bästa praxis för att nå och stödja ungdomar som varken arbetar eller studerar.

30.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017 och uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut genomföra dess rekommendationer i syfte att öka ungdomsgarantisystemens omfattning och effektivitet.

31.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av gemensamma kontaktpunkter bör främjas för att öka de positiva effekterna av ungdomsgarantin genom att se till att alla tjänster och all rådgivning för ungdomar finns på samma ställe.

32.  Europaparlamentet konstaterar att ungdomsgarantisystemens brist på synlighet kan göra det svårt att nå ut till alla ungdomar. Parlamentet rekommenderar att möjligheten att finansiera lokala kampanjer som anordnas tillsammans med alla lokala partner, inklusive ungdomsorganisationer, ska förbättras och att utvecklingen av plattformar där ungdomar kan registrera sig för ungdomsgarantin stöds. Parlamentet förordar att den information som rör ungdomsgarantin ska vara tillgänglig och begriplig för alla.

33.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna lämnar in anbud som kan anses vara av god kvalitet. Parlamentet betonar till exempel att de förslag som lagts fram bör matcha deltagarnas profiler och efterfrågan på arbetsmarknaden, så att en hållbar och om möjligt varaktig integration på arbetsmarknaden möjliggörs.

34.  Europaparlamentet beklagar att de flesta medlemsstater inte har fastställt en definition av ”högkvalitativt erbjudande”. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna och kommissionen att, inom ramen för Sysselsättningskommittén (EMCO), använda befintliga nätverk för att arbeta med utvecklingen av gemensamt överenskomna egenskaper hos detta begrepp, med beaktande av kvalitetskriterierna för praktikprogram, den gemensamma förklaringen av de europeiska arbetsmarknadsparterna med rubriken ”På väg mot en gemensam vision av lärlingsutbildning” och domstolens rättspraxis om otrygga anställningsförhållanden. Parlamentet uppmanar dessutom med eftertryck medlemsstaterna och kommissionen att se till att sådana egenskaper grundar sig på ett erbjudande som matchar deltagarnas kvalifikationsnivå, profil och arbetsmarknadens behov, och därmed erbjuder möjligheter till arbete som ger dem möjlighet att tjäna en anständig inkomst, att åtnjuta socialt skydd och erbjudas utsikter till utveckling, och som leder till en hållbar, väl avvägd integration på arbetsmarknaden. Parlamentet välkomnar särskilt revisionsrättens rekommendation i dess särskilda rapport nr 5/2017 att mer ansträngning måste läggas ned på att förbättra erbjudandenas kvalitet.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med sysselsättningskommittén föreslå normer för kvalitetskriterier för framtida erbjudanden inom ramen för ungdomsgarantin. Parlamentet framhåller att man måste fastställa en kvalitetsram med kvalitetsnormer för sådana erbjudanden.

36.  Europaparlamentet konstaterar att för att uppnå målet att säkra ett erbjudande om högkvalitativ och varaktig anställning för alla ungdomar på högst 24 år, krävs det betydligt mer resurser på mänsklig, teknisk och finansiell nivå. Parlamentet välkomnar att flera medlemsstater har höjt åldersgränsen till 30 år för att komma i fråga för stöd via ungdomsgarantin.

37.  Europaparlamentet anser att de ungdomar som omfattas av ungdomsgarantin ska fortsätta att bidra till och ha tillgång till de gällande sociala trygghetssystemen och arbetsrättsliga systemen i sina medlemsstater, varmed man stärker det gemensamma ansvaret hos samtliga aktörer, i synnerhet ungdomar och arbetsgivare.

38.  Europaparlamentet framhåller att sannolikheten för att åtgärder inom ungdomsgarantin ska lyckas är större om ungdomar får hjälp in på arbetsmarknaden på ett sätt som kan erbjuda dem möjligheter till långsiktig anställning och löneutveckling.

39.  Europaparlamentet betonar att ungdomar som varken arbetar eller studerar är en heterogen och diversifierad grupp, och att program som är inriktade på att hantera identifierade utmaningar är mer ändamålsenliga och kostnadseffektiva. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att inrätta övergripande strategier med tydliga mål för varje grupp av unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet understryker behovet av att tillhandahålla skräddarsydda lösningar, samtidigt som man beaktar det lokala och regionala sammanhanget, till exempel genom att i högre grad involvera lokala företrädare för arbetsgivarorganisationer, lokala utbildningsorganisationer och lokala myndigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma en individuell plan för varje kandidat och samtidigt ge de nationella offentliga arbetsförmedlingarna den flexibilitet de behöver för att anpassa profileringsmodellerna.

40.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta lämpliga strategier för att nå ut till de berörda personerna och att intensifiera insatserna för att identifiera de unga som varken arbetar eller studerar, särskilt inaktiva ungdomar inom denna grupp som inte omfattas av befintliga system, i syfte att registrera dem och med bestämda intervaller (efter 6, 12 och 18 månader) kontrollera situationen för unga som lämnar ungdomsgarantin, för att främja varaktig integration på arbetsmarknaden. Parlamentet understryker behovet av skräddarsydda lösningar för en diversifierad grupp av ungdomar och av att de oregistrerade ungdomarna blir en viktig målgrupp. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att tillgängliga ESF-medel inte ersätter offentliga utgifter och konstaterar att en tillräcklig ekonomisk tillväxt är en nödvändig förutsättning för att unga som varken arbetar eller studerar ska kunna integreras effektivt på arbetsmarknaden.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utvärdera bristerna och att göra en analys av marknaden innan de inrättar de system som fastställs i ungdomsgarantin, för att på detta sätt undvika onödiga utbildningar eller ett tillfälligt utnyttjande av systemet som inte erbjuder praktikanterna några framtida möjligheter på arbetsmarknaden.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att överväga proaktiva tillfälliga initiativ, t.ex. yrkesvägledning, karriärrådgivning och information om arbetsmarknaden samt stödtjänster i skolor och karriärvägledningstjänster vid universitet, i syfte att underlätta ungdomars övergång till arbetslivet genom att utrusta dem med färdigheter i förändrings- och karriärplanering.

43.  Europaparlamentet konstaterar att ungdomsgarantins brist på synlighet kan göra det svårt att nå ut till alla ungdomar. Parlamentet rekommenderar att åtgärder vidtas för att förbättra möjligheten att finansiera lokala kampanjer som anordnas med alla berörda lokala partner, inklusive ungdomsorganisationer, och att utvecklingen av plattformar för ungdomar där de kan registrera sig för ungdomsgarantin stöds. Parlamentet framhåller att den information som rör ungdomsgarantin ska vara tillgänglig och begriplig för alla.

44.  Europaparlamentet noterar den permanenta utmaning som gapet mellan tillgänglig kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden utgör. Kommissionen uppmanas att inom ramen för sysselsättningskommittén främja utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och berörda aktörer för att ta itu med denna fråga.

45.  Europaparlamentet anser att problemen i samband med dålig matchning av kompetenser skulle kunna lösas genom bättre identifiering av enskildas kompetenser och genom att man åtgärdar bristerna i de nationella utbildningssystemen. Parlamentet betonar att ökad rörlighet bland ungdomar kan förbättra deras kompetens och tillsammans med erkännandet av kvalifikationer bidra till att åtgärda den rådande dåliga geografiska matchningen av kompetenser. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att i större utsträckning använda sig av Eures i detta avseende.

46.  Europaparlamentet understryker att kompetens inom informations- och kommunikationsteknik (IKT) kan erbjuda många möjligheter när det gäller skapandet av varaktig sysselsättning, och uppmanar därför medlemsstaterna att inkludera effektiva åtgärder för att förbättra IKT-kompetens och digital kompetens i sina genomförandeplaner för ungdomsgarantin.

47.  Europaparlamentet noterar att det krävs ett mer diversifierat och skräddarsytt angreppssätt när det gäller tillhandahållande av tjänster till olika grupper bland ungdomarna, för att undvika praxis som går ut på att plocka russinen ur kakan eller diskriminerande praxis. Man måste nå ut bättre, mer obehindrat och mer målinriktat till ungdomar som står inför flera hinder och de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att effektivt samordna ungdomsgarantin med annan politik, såsom antidiskrimineringspolitiken, och att erbjuda flera olika insatser inom ramen för ungdomsgarantin.

48.  Europaparlamentet anser att ungdomsarbetslösheten bör betraktas som en prioritering redan från början i framtida operativa program inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Esif).

Genomförande och övervakning

49.  Europaparlamentet noterar att genomförandet av ungdomsgarantin övervakas genom den europeiska planeringsterminen, genom sysselsättningskommitténs översyner och en särskild ram med indikatorer som sysselsättningskommittén har tagit fram i samarbete med kommissionen. Rådet uppmanas att stödja medlemsstaterna när det gäller att förbättra rapporteringen av uppgifter.

50.  Europaparlamentet noterar att bristen på information om den potentiella kostnaden av att införa ett program i en medlemsstat kan resultera i otillräcklig finansiering för att genomföra programmet och uppnå dess mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa sig en bild av kostnaderna för genomförandet av ungdomsgarantin, enligt rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017.

51.  Europaparlamentet understryker att för att ungdomsgarantin ska kunna genomföras framgångsrikt måste nödvändiga medel anslås och den totala finansieringen utvärderas, men utvärderingen av den totala finansieringen kan hindras av svårigheten att skilja mellan de olika typer av åtgärder som riktas till ungdomar på nationell nivå.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge mer exakt information om ungdomsgarantins kostnadseffektivitet och om hur genomförandet av programmet övervakas i medlemsstaterna samt tillhandahålla heltäckande årliga rapporter om detta.

53.  Europaparlamentet betonar att det behövs effektiva mekanismer för att diskutera och lösa de problem som man möter vid genomförandet av ungdomsgarantin. Parlamentet betonar vikten av ett starkt, men samtidigt realistiskt och uppnåeligt politiskt och finansiellt engagemang från medlemsstaterna för att genomföra ungdomsgarantin fullt ut, bl.a. genom att säkerställa mekanismer för tidigt ingripande, jobberbjudandenas kvalitet, vidareutbildning och yrkesutbildning samt tydliga behörighetskriterier och partnerskapsuppbyggnad med relevanta intressenter. Parlamentet betonar att detta bör ske genom att man ser till att nå ut på ett effektivt sätt, vid behov stärker den administrativa kapaciteten med hänsyn till lokala förhållanden, främjar en förbättring av färdigheter och inrättar lämpliga strukturer för kontroll och övervakning under och efter genomförandet av dessa åtgärder.

54.  Europaparlamentet efterlyser en effektiv multilateral övervakning av efterlevnaden av rådets rekommendation om inrättande av en ungdomsgaranti inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och vill se att man vid behov följer upp med de landspecifika rekommendationerna.

55.  Europaparlamentet upprepar sitt löfte att noggrant övervaka alla medlemsstaters åtgärder för att förverkliga ungdomsgarantin, och uppmanar ungdomsorganisationerna att hålla parlamentet underrättat om sina analyser av medlemsstaternas åtgärder. Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas enträget att involvera ungdomsaktörer i utformningen av politiken. Parlamentet påminner om att ungdomsorganisationernas deltagande i kommunikationen om ungdomsgarantin och dess utvärdering och genomförande är avgörande för dess framgång.

56.  Europaparlamentet noterar att det förekommer vissa förseningar i genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet i medlemsstaterna, främst av förfarandemässiga och strukturella orsaker. Parlamentet uttrycker oro över medlemsstaternas utnyttjande av den förfinansiering som tilldelats för genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet insisterar därför på att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skyndsamt vidtar åtgärder så att tillgängliga medel för att bekämpa ungdomsarbetslösheten utnyttjas i sin helhet och i rätt tid. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra målinriktade ekonomiska åtaganden i de nationella budgetarna för att hantera dessa strukturella utmaningar.

57.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens samarbete med medlemsstaterna för att identifiera och sprida god praxis när det gäller övervakning och rapportering, baserat på medlemsstaternas befintliga system. Kommissionen påminns om att jämförelser av uppgifter är avgörande för dessa syften.

58.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att fortsätta identifiera och sprida bästa praxis för övervakning och rapportering, så att medlemsstaternas resultat kan rapporteras på ett konsekvent och tillförlitligt sätt och även utvärderas på ett harmoniserat sätt ur kvalitativ synvinkel. Parlamentet rekommenderar framför allt att man regelbundet bör tillhandahålla uppgifter av hög kvalitet som gör det möjligt för medlemsstaterna att genomföra en mer realistisk och effektiv ungdomspolitik, bl.a. genom övervakning av deltagare som lämnar ungdomsgarantin, i syfte att i största möjliga utsträckning minska antalet deltagare som hoppar av programmet och inte gynnas av det.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka det sätt på vilket medlemsstater genomför program som godkänts inom ungdomsgarantin och att införa ett transparent, övergripande övervakningssystem med öppna data som omfattar kostnadseffektivitet och strukturella reformer samt åtgärder för enskilda personer.

60.  Europaparlamentet föreslår förhandsanalyser i varje medlemsstat för att fastställa konkreta mål och tidsfrister för det förväntade resultatet av ungdomsgarantisystemen, och framhåller att dubbelfinansiering bör undvikas.

61.  Europaparlamentet uppmanar till utbyte av bästa praxis genom sysselsättningskommittén och Europeiska sysselsättningsstrategins program för ömsesidigt lärande. Parlamentet noterar i detta avseende hur viktigt det är med ömsesidigt lärande som syftar till att aktivera de mest utsatta grupperna.

62.  Europaparlamentet är oroat över att uppgifter om stödmottagare och resultat av ungdomssysselsättningsinitiativet är få och ofta motstridiga. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att vidta nödvändiga åtgärder för att inrätta mindre administrativt betungande och mer aktuella övervakningssystem för den återstående finansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet.

63.  Europaparlamentet efterlyser en fokusering på de resultat som uppnåtts inom ungdomssysselsättningsinitiativet, genom att man fastställer konkreta indikatorer i form av reformer som genomförts i medlemsstaterna, kunskaper och färdigheter som erhållits genom programmet, och antalet fasta anställningar som erbjudits. Parlamentet framhåller dessutom att mentorernas erfarenheter av det yrke som valts ska motsvara de färdigheter som respektive sökande behöver.

64.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivisera övervaknings- och rapporteringssystemen så att ungdomsgarantins mål blir mer kvantifierbara och så att det blir lättare att ta fram mer faktabaserade aktiverande åtgärder för ungdomar samt att i synnerhet förbättra kapaciteten att följa upp deltagare som lämnar ungdomsgarantin, för att i så stor utsträckning som möjligt minska antalet okända avhopp och ha uppgifter om alla deltagares aktuella situation. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin vägledning för uppgiftsinsamling, och uppmanar medlemsstaterna att se över sina utgångsvärden och mål för att minimera risken för att resultat överskattas.

65.  Europaparlamentet betonar att för vissa medlemsstater har ungdomsgarantin blivit en drivkraft för politiska förändringar och bättre samordning inom sysselsättning och utbildning. Parlamentet betonar vikten av att fastställa realistiska och mätbara mål för att främja politik och ramar såsom ungdomsgarantin, att identifiera de viktigaste utmaningarna och vilka lämpliga åtgärder som bör vidtas för att komma till rätta med dem och utvärdera dessa utmaningar med vederbörlig hänsyn till förbättrad anställbarhet. Parlamentet konstaterar att i vissa fall har det varit svårt att identifiera och bedöma ungdomsgarantins bidrag hittills, och att statistik av hög kvalitet bör hjälpa medlemsstaterna att utforma mer realistiska och effektiva åtgärder för ungdomar utan att ge upphov till falska förhoppningar.

66.  Europaparlamentet uppskattar många medlemsstaters avsevärda ansträngningar för att genomföra ungdomsgarantin. De flesta reformer har dock ännu inte genomförts fullt ut, i synnerhet uppbyggnaden av partnerskap mellan arbetsmarknadens parter och ungdomar vid utformning, genomförande och utvärdering av åtgärderna inom ramen för ungdomsgarantin, och när det gäller stöd till dem som möter många hinder. Parlamentet drar slutsatsen att det krävs stora ansträngningar och ekonomiska resurser för att på lång sikt uppnå ungdomsgarantins mål.

67.  Europaparlamentet anser att ett systematiskt användande av ungdomsgarantin inte får strida mot andan i aktiveringsåtgärderna på arbetsmarknaden och målet att dessa ska övergå till fasta anställningar. Parlamentet uppmanar rådet att utnyttja översynen av den fleråriga budgetramen för att anslå lämpliga resurser till ungdomsgarantin. Medlemsstaterna uppmanas att se till att ungdomar, inklusive unga upp till 30 år, får högkvalitativa erbjudanden som är anpassade till deras profil och kompetensnivå och till efterfrågan på arbetsmarknaden, i syfte att skapa hållbar sysselsättning och förhindra ett systematiskt användande av ungdomsgarantin.

68.  Europaparlamentet anser att man för att bedöma programmens ändamålsenlighet, måste utvärdera alla aspekter, inbegripet om systemen ger valuta för pengarna. Parlamentet noterar tidigare skattningar från ILO och Eurofound och uppmanar kommissionen att bekräfta eller uppdatera dessa prognoser.

69.  Europaparlamentet begär en utvärdering i varje deltagande medlemsstat av ungdomsgarantins effektivitet, så att man undviker att ungdomar utnyttjas av vissa företag som genom falska utbildningsåtgärder drar nytta av offentligt finansierad arbetskraft. Parlamentet föreslår därför att sysselsättningssituationen för de ungdomar som har fått stöd genom programmet följs upp, och att det inrättas mekanismer som ålägger de berörda arbetsgivarna, oavsett om de kommer från den offentliga eller privata sektorn, en skyldighet att omvandla en viss minsta andel av lärlingskontrakten till arbetskontrakt, som villkor för att få fortsätta att utnyttja programmet.

70.  Europaparlamentet noterar att kommissionen ska ha gjort en utvärdering av ungdomssysselsättningsinitiativet senast i slutet av 2017, och förväntar sig ett snabbt införande av nödvändiga justeringar, så att genomförandet blir framgångsrikt. Parlamentet betonar hur viktigt det är att de berörda intressenterna, inklusive ungdomsorganisationer, fortsätter att utvärdera hur väl ungdomssysselsättningsinitiativet fungerar.

71.  Europaparlamentet betonar att man måste inrätta ett system av indikatorer och åtgärder för att bedöma och övervaka effektiviteten av både offentliga sysselsättningsprogram och ungdomsgarantin, eftersom det fortfarande finns många brister trots att det fastställdes bestämmelser om ett sådant system redan från början.

72.  Europaparlamentet begär att programdeltagarna vederbörligen informeras om de förfaranden som ska följas i händelse av missbruk av instrumentet och att åtgärder vidtas för att se till att de får det nödvändiga skyddet, som planerat.

73.  Europaparlamentet efterlyser effektiv och transparent kontroll, rapportering och övervakning av användningen av de tilldelade medlen på europeisk och nationell nivå för att förebygga missbruk och slöseri med resurser.

Möjliga förbättringar

74.  Europaparlamentet understryker att man måste garantera ett långsiktigt åtagande genom ambitiös programplanering och stabil finansiering från både EU:s budget och de nationella budgetarna för att kunna erbjuda alla unga som varken arbetar eller studerar i EU oinskränkt tillgång till programmet.

75.  Europaparlamentet påminner om vikten av samarbete mellan alla förvaltningsnivåer (EU, medlemsstaterna och lokala enheter) och av kommissionens tekniska bistånd för att ungdomsgarantin ska kunna genomföras på ett effektivt sätt.

76.  Europaparlamentet betonar att man måste skapa och utveckla högkvalitativ livslång yrkesvägledning med aktivt deltagande av familjerna, för att hjälpa ungdomar att göra bättre utbildnings- och yrkesval.

77.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt meddelande från oktober 2016 drar slutsatsen att ungdomssysselsättningsinitiativets effektivitet måste förbättras. Detta kan åstadkommas genom att garantera att ungdomar som varken arbetar eller studerar integreras på arbetsmarknaden på ett hållbart sätt och genom att sätta upp mål som återspeglar de olika sammansättningarna av denna grupp, med särskilda logiska insatser för varje delgrupp. Parlamentet konstaterar att ytterligare användning av andra ESF‑program för att åstadkomma en hållbar integration av ungdomar som varken arbetar eller studerar skulle kunna förbättra effektiviteten.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att hantera förväntningarna genom att fastställa realistiska och uppnåbara mål, som gör det möjligt att utvärdera skillnaderna, analysera marknaden innan systemen genomförs, förbättra systemen för övervakning och anmälan, och förbättra uppgifternas kvalitet, så att resultaten kan mätas på ett effektivt sätt.

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att det finns tillräcklig finansiering för att säkerställa en framgångsrik integrering av alla ungdomar som är arbetslösa eller som inte har tillgång till en lämplig utbildning eller något lämpligt utbildningsutbud. Parlamentet betonar att i syfte att säkerställa hållbara resultat bör ungdomsgarantin bygga på konstaterade resultat och erfarenheter och få en långsiktig fortsättning. Parlamentet understryker att detta kräver en ökning av offentliga medel för aktiva arbetsmarknadsåtgärder på EU-nivå och på medlemsstatsnivå.

80.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att noggrant utvärdera kostnaderna för sina ungdomsgarantier, hantera förväntningar genom att fastställa realistiska och uppnåbara mål och delmål, få fram ytterligare resurser från sina nationella budgetar och förstärka finansieringen av sina offentliga arbetsförmedlingar så att de kan klara av ytterligare uppgifter i samband med genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet.

81.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att uppföljningsdata tillhandahålls, så att man kan utvärdera huruvida resultaten är långsiktigt hållbara ur kvalitativ och kvantitativ synvinkel, och för att göra det lättare att ta fram en mer faktabaserad ungdomspolitik. Parlamentet kräver större transparens och konsekvens vid insamlingen av uppgifter, inklusive insamlingen av könsuppdelade uppgifter, i alla medlemsstater. Parlamentet noterar med oro att hittills har hållbarheten när det gäller positiva utträden i ungdomsgarantin försämrats(9).

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en ingående analys av effekterna av de åtgärder som genomförts i medlemsstaterna, välja ut de mest effektiva lösningarna och med utgångspunkt från dessa ge rekommendationer till medlemsstaterna om hur man ska uppnå bättre resultat med högre effektivitet.

o
o   o

83.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
(3) EUT L 126, 21.5.2015, s. 1.
(4) Andra åtgärder omfattar initiativet ”Unga på väg”, som inleddes i september 2010, initiativet ”Bättre möjligheter för unga” som inleddes i december 2011 och ”Insatsgrupper för ungdomars sysselsättning” som inleddes i januari 2012.
(5) Från och med mars 2017: http://ec.europa.eu/eurostat/documents/2995521/8002525/3-02052017-AP-EN.pdf/94b69232-83a9-4011-8c85-1d4311215619
(6) Den sociala integrationen av ungdomar (Eurofound 2015),
(7) Unga som varken arbetar eller studerar (NEET, not in education, employment or training): Utmärkande drag, kostnader och politiska åtgärder i Europa (Eurofound 2012).
(8) Vitbok om EU:s framtid, s. 13.
(9) Punkt 164 i revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017.


Brottsrekvisit och påföljder för olaglig narkotikahandel ***II
PDF 241kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 oktober 2017 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av rådets rambeslut 2004/757/RIF i syfte att inkludera nya psykoaktiva substanser i definitionen av narkotika och om upphävande av rådets beslut 2005/387/RIF (10537/1/2017 – C8-0325/2017 – 2013/0304(COD))
P8_TA(2017)0391A8-0317/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (10537/1/2017 – C8‑0325/2017),

–  med beaktande av de motiverande yttranden från Förenade kungarikets underhus och Förenade kungarikets överhus som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 januari 2014(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0618),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 67a i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0317/2017).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 177, 11.6.2014, s. 52.
(2) Antagna texter 17.4.2014, P7_TA(2014)0454.


CE-märkta gödselprodukter ***I
PDF 1066kWORD 127k
Europaparlamentets ändringar antagna den 24 oktober 2017 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordning (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009 (COM(2016)0157 – C8–0123/2016 – 2016/0084(COD))(1)
P8_TA(2017)0392A8-0270/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Titeln
Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta gödselprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009
Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av bestämmelser om tillhandahållande på marknaden av CE-märkta växtnäringsprodukter och om ändring av förordningarna (EG) nr 1069/2009 och (EG) nr 1107/2009
(Ändringen från ”gödselprodukter” till ”växtnäringsprodukter” berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed, och följaktligen, antagna ändringsförslag.)
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Villkoren för att tillhandahålla gödselmedel på den inre marknaden har delvis harmoniserats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/200315 som nästan enbart omfattar gödselmedel från utvunnet eller kemiskt framställt, oorganiskt material. Det finns också ett behov av att använda återvunnet eller organiskt material som gödselmedel. Harmoniserade villkor för att göra gödselmedel som tillverkas av sådana återvunna eller organiska material tillgängliga på hela den inre marknaden bör fastställas för att effektivt stimulera en bredare användning av dem. Harmoniseringen bör därför utvidgas till att också omfatta återvunna och organiska material.
(1)  Villkoren för att tillhandahålla gödselmedel på den inre marknaden har delvis harmoniserats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/200315 som nästan enbart omfattar gödselmedel från utvunnet eller kemiskt framställt, mineraliskt material. Det finns också ett behov av att använda återvunnet eller organiskt material som gödselmedel. Harmoniserade villkor för att göra gödselmedel som tillverkas av sådana återvunna eller organiska material tillgängliga på hela den inre marknaden bör fastställas för att effektivt stimulera en bredare användning av dem. Att främja en ökad användning av återvunna näringsämnen skulle ytterligare bidra till att utveckla den cirkulära ekonomin och ge utrymme för en mer övergripande resurseffektiv användning av näringsämnen samtidigt som unionens beroende av näringsämnen från tredjeländer minskar. Harmoniseringen bör därför utvidgas till att också omfatta återvunna och organiska material.
_________________
_________________
15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (EUT L 304, 21.11.2003, s. 1).
15 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2003/2003 av den 13 oktober 2003 om gödselmedel (EUT L 304, 21.11.2003, s. 1).
(Detta ändringsförslag omfattar även en övergripande teknisk ändring för att ändra termen ”oorganisk” till ”mineralisk”. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed, och följaktligen, antagna ändringsförslag.)
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)  Näringsämnena i livsmedel kommer från jorden. Sund och näringsrik jord leder till sunda och näringsrika grödor och livsmedel. Jordbrukarna behöver tillgång till en rad olika organiska och syntetiska gödselmedel för att förbättra sin jord. När jorden saknar eller töms på näringsämnen, kommer växterna att bli näringsfattiga och kan antingen sluta växa eller sakna näringsvärde som livsmedel.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)   För att säkerställa effektiv användning av kreatursgödsel och kompost som framställts på gården, bör jordbrukare använda de produkter som är förenliga med andan i ”ansvarsfullt jordbruk”, och som gynnar lokala distributionskanaler och bästa agronomiska och miljömässiga praxis och är förenliga med EU:s miljölagstiftning, såsom nitratdirektivet eller ramdirektivet för vatten. Prioriterad användning av gödselmedel som framställs på plats och i angränsande jordbruksföretag bör uppmuntras.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 6a (nytt)
(6a)  En CE-märkt gödselprodukt kan ha fler än en av de funktioner som beskrivs i produktfunktionskategorierna i denna förordning. Om endast en av dessa funktioner åberopas bör det vara tillräckligt att produkten uppfyller kraven för den produktfunktionskategori som beskriver den åberopade funktionen. Om fler än en av dessa funktioner åberopas bör däremot den CE-märkta gödselprodukten anses utgöra en kombination av två eller fler gödselproduktkomponenter, och överensstämmelse bör krävas för var och en av gödselproduktkomponenterna med avseende på deras funktion. Därför bör det finnas en särskild produktfunktionskategori som omfattar sådana kombinationer.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 6b (nytt)
(6b)  En tillverkare som använder en eller flera CE-märkta gödselprodukter som redan har genomgått en bedömning av överensstämmelse, genomförd av tillverkaren själv eller en annan tillverkare, kan vilja förlita sig på bedömningen i fråga. För att minimera den administrativa bördan bör den erhållna CE-märkta gödselprodukten också anses utgöra en kombination av två eller fler gödselproduktkomponenter, och de ytterligare kraven på överensstämmelse för kombinationen bör begränsas till de aspekter som motiveras av blandningen.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Förorenande ämnen i CE-märkta gödselprodukter, såsom kadmium, kan eventuellt utgöra en risk för människors och djurs hälsa och för miljön eftersom de anrikas i naturen och kommer in i livsmedelskedjan. Deras halt i sådana produkter bör därför begränsas. Dessutom bör föroreningar i CE-märkta gödselprodukter som framställts av bioavfall, särskilt polymerer men också metall och glas, antingen förhindras eller begränsas så långt som det är tekniskt möjligt genom att sådana föroreningar påvisas i separat insamlat bioavfall före bearbetningen.
(8)  Förorenande ämnen i CE-märkta gödselprodukter, såsom kadmium, kan, om gödselprodukterna inte används på rätt sätt, eventuellt utgöra en risk för människors och djurs hälsa och för miljön eftersom de anrikas i naturen och kommer in i livsmedelskedjan. Deras halt i sådana produkter bör därför begränsas. Dessutom bör föroreningar i CE-märkta gödselprodukter som framställts av bioavfall, särskilt polymerer men också metall och glas, antingen förhindras eller begränsas så långt som det är tekniskt möjligt genom att sådana föroreningar påvisas i separat insamlat bioavfall före bearbetningen.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Medlemsstater som redan har strängare nationella gränsvärden för kadmium i gödselmedel bör ha möjlighet att upprätthålla dessa gränsvärden till dess att resten av unionen har nått en likvärdig ambitionsnivå.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 8b (nytt)
(8b)   För att underlätta för fosforgödselprodukter att uppfylla kraven i denna förordning och främja innovation måste det ges tillräckliga incitament för utveckling av relevant teknik, särskilt teknik för kadmiumrening och för hantering av kadmiumrikt farligt avfall genom de finansiella medel som finns tillgängliga inom ramen för Horisont 2020, Lifeprogrammen, plattformen för den cirkulära ekonomin, genom Europeiska investeringsbanken (EIB) och andra finansiella instrument i tillämpliga fall. Kommissionen bör årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om incitament och unionsfinansiering som beviljats för kadmiumrening.
Ändring 395
Förslag till förordning
Skäl 8c (nytt)
(8c)  Den ...[datum då denna förordning börjar tillämpas] bör kommissionen införa en mekanism som ytterligare främjar tillgången till finansiering av forskning och innovation med avseende på teknik som möjliggör avlägsnande av kadmium och genomförandet av sådan teknik i tillverkningsprocessen i unionen för alla typer av fosforgödselmedel samt med avseende på möjliga lösningar för avlägsnande av kadmium som är ekonomiskt bärkraftiga i industriell skala och möjliggör behandling av det avfall som uppstår i samband därmed.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Produkter som uppfyller alla kraven i denna förordning bör tillåtas att röra sig fritt på den inre marknaden. Om ett eller flera komponentmaterial i en CE-märkt gödselprodukt omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/200918 men når en punkt i tillverkningskedjan där materialet inte längre utgör någon betydande risk för människors eller djurs hälsa (nedan kallad slutpunkten i tillverkningskedjan), är det en onödig administrativ börda att låta produkten omfattas av bestämmelserna i den förordningen. Därför bör sådana gödselprodukter undantas från kraven i den förordningen. Förordning (EG) nr 1069/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.
(9)  CE-märkta gödselprodukter som uppfyller alla kraven i denna förordning bör tillåtas att röra sig fritt på den inre marknaden. Om ett eller flera komponentmaterial är en framställd produkt som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/200918 men har nått en punkt i tillverkningskedjan där materialet inte längre utgör någon risk för människors eller djurs hälsa (nedan kallad slutpunkten i tillverkningskedjan), är det en onödig administrativ börda att låta produkten omfattas av bestämmelserna i den förordningen. Därför bör sådana gödselprodukter undantas från kraven i den förordningen. Förordning (EG) nr 1069/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.
_________________
_________________
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1069/2009 av den 21 oktober 2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om upphävande av förordning (EG) nr 1774/2002 (förordning om animaliska biprodukter) (EUT L 300, 14.11.2009, s. 1).
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Slutpunkten i tillverkningskedjan bör för varje relevant komponentmaterial som innehåller animaliska biprodukter bestämmas i enlighet med de förfaranden som fastställts i förordning (EG) nr 1069/2009. Om en tillverkningsprocess som regleras enligt den här förordningen redan inleds innan slutpunkten har nåtts bör processkraven både i förordning (EG) nr 1069/2009 och i den här förordningen tillämpas kumulativt på CE-märkta gödselprodukter, vilket innebär en tillämpning av striktare krav om båda förordningarna reglerar samma parameter.
(10)  För varje komponentmaterialkategori som omfattar framställda produkter i den mening som avses i förordning (EG) nr 1069/2009 bör slutpunkten i tillverkningskedjan för varje relevant komponentmaterial som innehåller animaliska biprodukter bestämmas i enlighet med de förfaranden som fastställts enligt den förordningen. För att dra nytta av den tekniska utvecklingen, skapa fler möjligheter för tillverkare och företag och frigöra potentialen att i högre utsträckning ta vara på näringsämnen från animaliska biprodukter såsom kreatursgödsel, bör fastställandet av bestämmelser om bearbetningsmetoder och återvinning för animaliska biprodukter för vilka en slutpunkt i tillverkningskedjan har fastställts inledas omedelbart efter ikraftträdandet av denna förordning. När det gäller gödselprodukter som innehåller eller består av bearbetad kreatursgödsel bör det fastställas kriterier för begränsning av dessa. För att kunna utöka eller lägga till komponentmaterialkategorier i syfte att inbegripa fler animaliska biprodukter, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Om en sådan slutpunkt nås innan den CE-märkta gödselprodukten släpps ut på marknaden men efter det att den tillverkningsprocess som regleras enligt den här förordningen har inletts bör processkraven både i förordning (EG) nr 1069/2009 och i den här förordningen tillämpas kumulativt på CE-märkta gödselprodukter, vilket innebär en tillämpning av striktare krav om båda förordningarna reglerar samma parameter.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)   För animaliska biprodukter som redan används i omfattande grad i medlemsstaterna för produktion av gödselmedel bör slutpunkten fastställas utan onödigt dröjsmål, och senast ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Om ett eller flera komponentmaterial till en CE-märkt gödselprodukt omfattas av förordning (EG) nr 1069/2009 och inte har nått slutpunkten i tillverkningskedjan, skulle det vara missvisande att CE-märka produkten enligt den här förordningen, eftersom tillhandahållandet på marknaden av en sådan produkt omfattas av kraven i förordning (EG) nr 1069/2009. Därför bör sådana produkter undantas från den här förordningens tillämpningsområde.
(12)  Tillhandahållande på marknaden av en animalisk biprodukt eller därav framställd produkt för vilken ingen slutpunkt i tillverkningskedjan har fastställts eller för vilken den fastställda slutpunkten inte har nåtts vid tidpunkten för tillhandahållandet på marknaden omfattas av kraven i förordning (EG) nr 1069/2009. Därför skulle det vara missvisande att föreskriva CE-märkning för produkten enligt den här förordningen. Varje produkt som innehåller eller består av en sådan animalisk biprodukt eller därav framställd produkt bör därför undantas från den här förordningens tillämpningsområde.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  För visst återvunnet avfall i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG20 finns det en efterfrågan på marknaden för avfallets användning som gödselprodukter. Dessutom är vissa krav nödvändiga för avfall som används som råvarumaterial vid återvinning, för behandlingsprocesser och behandlingsmetoder samt för gödselprodukter från återvinning, för att garantera att användningen av dessa produkter inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. När det gäller CE-märkta gödselprodukter bör dessa krav fastställas i denna förordning. När alla krav i denna förordning är uppfyllda bör dessa produkter därför upphöra att betraktas som avfall i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG.
(13)  För visst återvunnet avfall såsom struvit-, biokol- och askbaserade produkter i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG20, finns det en efterfrågan på marknaden för avfallets användning som gödselprodukter. Dessutom är vissa krav nödvändiga för avfall som används som råvarumaterial vid återvinning, för behandlingsprocesser och behandlingsmetoder samt för gödselprodukter från återvinning, för att garantera att användningen av dessa produkter inte leder till allmänt negativa följder för miljön eller människors hälsa. När det gäller CE-märkta gödselprodukter bör dessa krav fastställas i denna förordning. När alla krav i denna förordning är uppfyllda bör dessa produkter därför upphöra att betraktas som avfall i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG, och det bör därför vara möjligt för produkter som innehåller eller består av sådant återvunnet avfallsmaterial att få tillträde till den inre marknaden. För att klargöra rättsläget, dra nytta av den tekniska utvecklingen och stimulera incitamentet ytterligare bland tillverkare att i högre utsträckning ta vara på värdefulla avfallsflöden bör de vetenskapliga analyserna och fastställandet av återvinningskrav på unionsnivå för sådana produkter inledas omedelbart efter ikraftträdandet av denna förordning. Följaktligen bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att utan onödigt dröjsmål definiera större eller ytterligare komponentmaterialkategorier som får användas vid tillverkningen av CE-märkta gödselprodukter.
_________________
_________________
20 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
20 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall och om upphävande av vissa direktiv (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  En del industriella biprodukter, delprodukter eller återvunna produkter från specifika industriprocesser används för närvarande av tillverkare som komponenter i CE-märkta gödselprodukter. När det gäller komponenter i CE-märkta gödselprodukter bör krav som rör komponentmaterialkategorier fastställas i denna förordning. Om tillämpligt bör, när alla krav i denna förordning är uppfyllda, dessa produkter upphöra att betraktas som avfall i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Vissa ämnen och blandningar, vanligen kallade agronomiska tillsatser, förbättrar mönstret för ett näringsämnes frigörande i ett gödselmedel. Ämnen och blandningar som tillhandahålls på marknaden i syfte att tillsättas till CE-märkta gödselprodukter för det ändamålet bör uppfylla vissa effektivitetskriterier på ämnes- och blandningstillverkarens ansvar, och bör därför betraktas som CE-märkta gödselprodukter enligt denna förordning. CE-märkta gödselprodukter som innehåller sådana ämnen eller blandningar bör dessutom omfattas av vissa effektivitets- och säkerhetskriterier. Sådana ämnen och blandningar bör därför också regleras som komponentmaterial för CE-märkta gödselprodukter.
(14)  Vissa ämnen och blandningar, som kallas agronomiska tillsatser, förbättrar mönstret för ett näringsämnes frigörande i ett gödselmedel. Ämnen och blandningar som tillhandahålls på marknaden i syfte att tillsättas till CE-märkta gödselprodukter för det ändamålet bör uppfylla vissa effektivitets-, säkerhets- och miljökriterier på ämnes- och blandningstillverkarens ansvar, och bör därför betraktas som CE-märkta gödselprodukter enligt denna förordning. CE-märkta gödselprodukter som innehåller sådana ämnen eller blandningar bör dessutom omfattas av vissa effektivitets-, säkerhets- och miljökriterier. Sådana ämnen och blandningar bör därför också regleras som komponentmaterial för CE-märkta gödselprodukter.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)   Eftersom produkter som utöver gödselkomponenter består av ämnen och blandningar är avsedda att tillsättas i jord och släppas ut i miljön, bör kriterierna för överensstämmelse gälla för alla material som ingår i produkten, i synnerhet om det rör sig om små komponenter eller komponenter som bryts ner i små fragment som kan spridas genom jord till vattensystem och spridas ut i den övriga miljön. Därför bör bionedbrytbarhetskriterier och testning av överensstämmelse också genomföras under realistiska in vivo-förhållanden som tar hänsyn till den varierande nedbrytningshastigheten vid anaeroba förhållanden i akvatiska livsmiljöer eller under vatten, vid vattendränkta förhållanden eller i frusen jord.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Vissa ämnen, blandningar och mikroorganismer, vanligen kallade växtbiostimulanter, är inte i sig näringsämnen, men stimulerar ändå växternas näringsprocesser. Om sådana produkter enbart syftar till att förbättra växternas näringsutnyttjande, tolerans mot abiotisk stress eller grödans kvalitetsegenskaper påminner de till sin natur mer om gödselprodukter än om de flesta kategorier av växtskyddsmedel. Sådana produkter bör därför kunna CE-märkas enligt denna förordning och undantas från tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/200921. Förordning (EG) nr 1107/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.
(15)  Vissa ämnen, blandningar och mikroorganismer, kallade växtbiostimulanter, är inte i sig tillförsel av näringsämnen, men stimulerar ändå växternas naturliga näringsprocesser. Om sådana produkter enbart syftar till att förbättra växternas näringsutnyttjande, tolerans mot abiotisk stress eller grödans kvalitetsegenskaper, nedbrytningen av organiska föreningar i jorden eller till att öka tillgängligheten till näringsämnen i jorden och rotzonen, påminner de till sin natur mer om gödselprodukter än om de flesta kategorier av växtskyddsmedel. Därför verkar de som tillägg till gödselmedel, med syftet att optimera effektiviteten hos dessa och minska halterna av näringsämnen. Sådana produkter bör därför kunna CE-märkas enligt denna förordning och undantas från tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/200921. Förordning (EG) nr 1107/2009 bör därför ändras i enlighet med detta.
_________________
_________________
21 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
21 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)  För mikroorganismer bör komponentmaterialkategorierna utökas eller fler läggas till för att garantera och förbättra den innovativa potentialen gällande utvecklingen och upptäckten av nya produkter med mikrobiella växtbiostimulanter. För att stimulera innovation och skapa rättssäkerhet för tillverkarna i fråga om vilka krav som måste uppfyllas för användningen av mikroorganismer som komponentmaterial i CE-märkta gödselprodukter måste harmoniserade metoder för säkerhetsbedömningen av mikroorganismer tydligt fastställas. Det förberedande arbetet med att definiera dessa säkerhetsbedömningsmetoder bör inledas omedelbart efter ikraftträdandet av denna förordning. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen när det gäller att definiera, utan onödigt dröjsmål, vilka krav som tillverkarna måste uppfylla när de visar att mikroorganismer är säkra för användning i CE-märkta gödselprodukter.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Produkter med en eller flera funktioner, där en av dem omfattas av förordning (EG) nr 1107/2009, bör även i fortsättningen inbegripas av den kontroll som gäller för sådana produkter enligt den förordningen. Om sådana produkter även innehar funktionen av en gödselprodukt skulle det vara missvisande att CE-märka produkterna enligt den här förordningen, eftersom ett växtskyddsmedel endast får tillhandahållas på marknaden om det är produktgodkänt i den berörda medlemsstaten. Därför bör sådana produkter undantas från den här förordningens tillämpningsområde.
(16)  Produkter med en eller flera funktioner, där en av dem omfattas av förordning (EG) nr 1107/2009, hör till växtskyddsmedel som omfattas av den förordningens tillämpningsområde. Dessa produkter bör även i fortsättningen inbegripas av den kontroll som gäller för sådana produkter enligt den förordningen. Om sådana produkter även innehar funktionen eller verkan av en gödselprodukt skulle det vara missvisande att CE-märka produkterna enligt den här förordningen, eftersom ett växtskyddsmedel endast får tillhandahållas på marknaden om det är produktgodkänt i den berörda medlemsstaten. Därför bör sådana produkter undantas från den här förordningens tillämpningsområde.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Denna förordning får inte förhindra tillämpningen av gällande unionslagstiftning som rör skydd av hälsa, säkerhet och miljön som inte omfattas av denna förordning. Denna förordning bör därför inte påverka tillämpningen av rådets direktiv 86/278/EEG22, rådets direktiv 89/391/EEG23, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/200624, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/200825, kommissionens förordning (EG) nr 1881/200626, rådets direktiv 2000/29/EG27, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/201328, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201429.
(17)  Oavsett vilken typ av CE-märkta växtnäringsprodukter det är fråga om bör denna förordning inte förhindra tillämpningen av gällande unionslagstiftning som rör skydd av hälsa, säkerhet och miljön som inte omfattas av denna förordning. Denna förordning bör därför inte påverka tillämpningen av rådets direktiv 86/278/EEG22, rådets direktiv 89/391/EEG23, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/200624, Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/200825, kommissionens förordning (EG) nr 1881/200626, rådets direktiv 2000/29/EG27, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/201328, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/201429, rådets direktiv 91/676/EEG och direktiv 2000/60/EG.
_________________
_________________
22 Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6).
22 Rådets direktiv 86/278/EEG av den 12 juni 1986 om skyddet för miljön, särskilt marken, när avloppsslam används i jordbruket (EGT L 181, 4.7.1986, s. 6).
23 Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).
23 Rådets direktiv 89/391/EEG av den 12 juni 1989 om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet (EGT L 183, 29.6.1989, s. 1).
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
24 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach) (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
25 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
25 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
26 Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EUT L 364, 20.12.2006, s. 5).
26 Kommissionens förordning (EG) nr 1881/2006 av den 19 december 2006 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel (EUT L 364, 20.12.2006, s. 5).
27 Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).
27 Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (EUT L 39, 9.2.2013, s. 1).
28 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (EUT L 39, 9.2.2013, s. 1).
29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).
29 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 av den 22 oktober 2014 om förebyggande och hantering av introduktion och spridning av invasiva främmande arter (EUT L 317, 4.11.2014, s. 35).
29aRådets direktiv 91/676/EEG av den 12 december 1991 om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (EGT L 375, 31.12.1991, s. 1).
29bEuropaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)   Spårbarheten för produkter som är känsliga för organiska föroreningar från vissa potentiellt problematiska källor (eller källor som betraktas som sådana) ska säkerställas tillbaka till det organiska materialets källa. Detta krävs för att säkerställa konsumenternas förtroende och för att begränsa skadorna om en lokal kontaminering uppstår. På så sätt kan företag som använder gödselprodukter som innehåller organiskt utgångsmaterial från dessa källor identifieras. Detta bör vara obligatoriskt för produkter som innehåller material från avfall eller biprodukter som inte har genomgått något förfarande som avlägsnar organiska föroreningar, sjukdomsalstrare och genetiskt material. Målet är inte bara att minska hälso- och miljöriskerna utan även att lugna den allmänna opinionen och beakta jordbrukarnas betänkligheter när det gäller sjukdomsalstrare, organiska föroreningar och genetiskt material. I syfte att skydda markägarna mot föroreningar som inte är självförvållade uppmanas medlemsstaterna att upprätta lämpliga ansvarssystem.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 17b (nytt)
(17b)   Obehandlade restprodukter från djurproduktion ska inte omfattas av denna förordning.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 19a (nytt)
(19a)   Tillverkarna använder redan nu, i överensstämmelse med den cirkulära ekonomin, en del industriella biprodukter eller delprodukter från specifika industriprocesser som komponenter i CE-märkta gödselprodukter. Krav avseende sådana komponentmaterialkategorier bör anges i bilaga II.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  En blandning av olika CE-märkta gödselprodukter, som alla har genomgått en framgångsrik bedömning av överensstämmelse med de tillämpliga kraven för det materialet, kan i sig förväntas vara lämplig för användning som CE-märkt gödselprodukt, förutsatt att vissa ytterligare krav som motiveras av blandningen är uppfyllda. För att undvika en onödig administrativ börda bör därför sådana blandningar höra till en separat kategori, för vilken bedömningen av överensstämmelse bör begränsas till ytterligare krav som motiveras av blandningen.
(20)  En kombination av produkter från olika produktfunktionskategorier, som alla har genomgått en framgångsrik bedömning av överensstämmelse med de tillämpliga kraven för det materialet, kan i sig förväntas vara lämplig för användning som CE-märkt gödselprodukt, förutsatt att vissa ytterligare krav som motiveras av blandningen är uppfyllda. För att undvika en onödig administrativ börda bör därför sådana kombinationer höra till en separat kategori, för vilken bedömningen av överensstämmelse bör begränsas till ytterligare krav som motiveras av blandningen.
(Denna ändring omfattar även en övergripande ändring av begreppet ”blandning” (i pluralis eller singularis) till ”kombination” (i pluralis eller singularis. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed, och följaktligen, antagna ändringsförslag.)
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Varje importör bör ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den adress på vilken de kan kontaktas på den CE-märkta gödselproduktens förpackning när den släpps ut på marknaden för att möjliggöra marknadskontroll.
(25)  Varje importör bör ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den adress på vilken de kan kontaktas, liksom tredjelandstillverkaren, på den CE-märkta gödselproduktens förpackning när den släpps ut på marknaden, för att möjliggöra marknadskontroll.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  När harmoniserade standarder inte har antagits eller inte tillräckligt detaljerat omfattar alla kvalitets- och säkerhetskrav i denna förordning, kan enhetliga villkor för genomförande av dessa krav behövas. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta genomförandeakter om dessa villkor i gemensamma specifikationer. Med hänsyn till rättssäkerheten bör det klargöras att CE-märkta gödselprodukter måste uppfylla sådana specifikationer även om de anses överensstämma med kraven i harmoniserade standarder.
(31)  När harmoniserade standarder inte har antagits eller inte tillräckligt detaljerat omfattar alla kvalitets- och säkerhetskrav i denna förordning, eller när det förekommer otillbörliga förseningar i processen med att anta eller uppdatera standarder för att spegla dessa krav, kan interimistiska åtgärder för att fastställa enhetliga villkor för genomförande av dessa krav behövas. Kommissionen bör därför ges befogenhet att anta genomförandeakter om dessa villkor i gemensamma specifikationer. Med hänsyn till rättssäkerheten bör det klargöras att CE-märkta gödselprodukter måste uppfylla sådana specifikationer även om de anses överensstämma med kraven i harmoniserade standarder.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  CE-märkta gödselprodukter bör endast släppas ut på marknaden om de är tillräckligt effektiva och inte utgör oacceptabla risker för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön, när de förvaras på rätt sätt och används för sitt ändamål och under användningsförhållanden som rimligen kan förutses, dvs. en sådan användning som skulle kunna vara resultatet av ett lagligt och lätt förutsebart mänskligt beteende. Därför bör säkerhets- och kvalitetskrav samt ändamålsenliga kontrollmekanismer fastställas. Dessutom bör den avsedda användningen av CE-märkta gödselprodukter inte leda till att livsmedel eller foder blir osäkra.
(47)  CE-märkta gödselprodukter bör endast släppas ut på marknaden om de är tillräckligt effektiva och inte utgör någon risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön, när de förvaras på rätt sätt och används för sitt ändamål och under användningsförhållanden som rimligen kan förutses, dvs. en sådan användning som skulle kunna vara resultatet av ett lagligt och lätt förutsebart mänskligt beteende. Därför bör säkerhets- och kvalitetskrav samt ändamålsenliga kontrollmekanismer fastställas. Dessutom bör den avsedda användningen av CE-märkta gödselprodukter inte leda till att livsmedel eller foder blir osäkra.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 49
(49)  Det befintliga systemet bör kompletteras med ett förfarande genom vilket berörda parter informeras om planerade åtgärder när det gäller CE-märkta gödselprodukter som utgör en risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön. Därigenom bör myndigheterna för marknadskontroll, i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna, få möjlighet att agera i ett tidigt skede med avseende på sådana gödselprodukter.
(49)  Det befintliga systemet bör kompletteras med ett förfarande genom vilket samtliga berörda parter, däribland intressenter inom hälso- och sjukvård samt konsumentorganisationer, informeras om planerade åtgärder när det gäller CE-märkta gödselprodukter som utgör en risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön. Därigenom bör myndigheterna för marknadskontroll, i samarbete med de berörda ekonomiska aktörerna, få möjlighet att agera i ett tidigt skede med avseende på sådana gödselprodukter.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 55
(55)  Det görs lovande tekniska framsteg inom avfallsåtervinningen, t.ex. återvinns fosfor från avloppsslam och gödselprodukter tillverkas från animaliska biprodukter, såsom biokol. Produkter som innehåller eller som består av sådana material bör utan onödigt dröjsmål kunna få tillträde till den inre marknaden, om tillverkningsprocesserna har analyserats vetenskapligt och processkrav har fastställts på unionsnivå. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör därför delegeras till kommissionen när det gäller att definiera större eller ytterligare kategorier av CE-märkta gödselprodukter eller komponentmaterial som kan användas vid tillverkningen av sådana produkter. När det gäller animaliska biprodukter bör komponentmaterialkategorier endast utökas eller läggas till om en slutpunkt i tillverkningskedjan har fastställts i enlighet med förfarandena i förordning (EG) nr 1069/2009, eftersom animaliska biprodukter för vilka en sådan slutpunkt inte har fastställts ändå undantas från den här förordningens tillämpningsområde.
(55)  Det görs lovande tekniska framsteg inom avfallsåtervinningen, t.ex. återvinns fosfor från avloppsslam, såsom struvit, gödselprodukter tillverkas från animaliska biprodukter, såsom biokol, och fosfor återvinns efter förbränning, såsom askbaserade produkter. Produkter som innehåller eller som består av sådana material bör utan onödigt dröjsmål kunna få tillträde till den inre marknaden, om tillverkningsprocesserna har analyserats vetenskapligt och processkrav har fastställts på unionsnivå. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör därför delegeras till kommissionen när det gäller huruvida sådana material kan användas i tillverkningen. När det gäller produkter som är framställda av animaliska biprodukter bör komponentmaterialkategorier endast utökas eller läggas till om en slutpunkt i tillverkningskedjan har fastställts i enlighet med förfarandena i förordning (EG) nr 1069/2009.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 55a (nytt)
(55a)  En CE-märkt gödselprodukt får innehålla andra polymerer än näringspolymerer men detta bör dock begränsas till sådana fall där polymerens syfte är att begränsa frigörandet av näringsämnen eller öka den CE-märkta gödselproduktens förmåga att binda vatten. Det bör vara möjligt för innovativa produkter som innehåller sådana polymerer att få tillträde till den inre marknaden. För att minimera de risker som andra polymerer än näringspolymerer kan utgöra för människors hälsa, säkerheten eller miljön, bör kriterier för deras bionedbrytbarhet fastställas, så att de kan brytas ned fysiskt och biologiskt. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör därför delegeras till kommissionen när det gäller att fastställa kriterier för omvandlingen av polymert kol till koldioxid (CO2) och en särskild provningsmetod för bionedbrytbarhet.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 56
(56)  Dessutom bör det vara möjligt att omedelbart reagera på nya resultat rörande villkoren så att CE-märkta gödselprodukter är tillräckligt effektiva, och på nya riskbedömningar avseende människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget bör därför delegeras till kommissionen i syfte att ändra de krav som är tillämpliga på olika kategorier av CE-märkta gödselprodukter.
(56)  Dessutom bör det vara möjligt att omedelbart reagera på nya resultat rörande villkoren så att CE-märkta gödselprodukter är tillräckligt effektiva, och på nya riskbedömningar avseende människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön samtidigt som bedömningar som genomförs av eller i samarbete med myndigheter i medlemsstater beaktas. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget bör därför delegeras till kommissionen i syfte att ändra de krav som är tillämpliga på olika kategorier av CE-märkta gödselprodukter.
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 57
(57)  När kommissionen utövar dessa befogenheter är det av särskild betydelse att den genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
(57)  När kommissionen antar delegerade akter enligt denna förordning är det av särskild betydelse att den genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 59a (nytt)
(59a)  På grund av det stora beroendet av import av fosforit i unionen har kommissionen klassificerat ämnet som en råvara av avgörande betydelse. Det är därför nödvändigt att övervaka hur denna förordning påverkar råvaruförsörjningen i allmänhet och tillgången till fosforit i synnerhet samt i båda fallen priserna. Efter en sådan utvärdering, i händelse av negativ påverkan, bör kommissionen vidta alla åtgärder som den anser lämpliga för att åtgärda dessa störningar av handeln.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – stycke 2 – led a
a)  Animaliska biprodukter som omfattas av kraven i förordning (EG) nr 1069/2009.
a)  Animaliska biprodukter eller därav framställda produkter som tillhandahålls på marknaden och som omfattas av kraven i förordning (EG) nr 1069/2009.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led ba (nytt)
ba)   Direktiv 91/676/EEG.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2 – led bb (nytt)
bb)  Direktiv 2000/60/EG.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 1
1.  gödselprodukt: ett ämne, en blandning, en mikroorganism eller ett annat material som används eller är avsedd/avsett att användas, antingen som sådan/sådant eller tillsammans med annat material, på växter eller deras rotzon i syfte att förse växterna med näring eller förbättra deras näringsutnyttjande,
1.  växtnäringsprodukt: ett ämne, en blandning, en mikroorganism eller ett annat material som används eller är avsedd/avsett att användas, antingen som sådan/sådant eller tillsammans med annat material, på svampar eller jorden runt svampen, på växter i alla tillväxtstadier, inklusive frön, och/eller rotzon i syfte att förse växterna eller svamparna med näringsämnen eller förbättra deras fysiska eller biologiska tillväxtförhållanden eller deras allmänna tillstånd, skördar och kvalitet, inklusive genom att öka växtens förmåga att ta upp näring (med undantag för de växtskyddsmedel som omfattas av förordning (EG) nr 1107/2009.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 3
3.  ämne: ett ämne i den mening som avses i artikel 3.1 i förordning (EG) nr 1907/2006, blandning,
3.  ämne: ett kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form, inklusive eventuella tillsatser som är nödvändiga för att bevara dess stabilitet och sådana föroreningar som härrör från tillverkningsprocessen, men exklusive eventuella lösningsmedel som kan avskiljas utan att det påverkar ämnets stabilitet eller ändrar dess sammansättning,
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 13
13.  teknisk specifikation: ett dokument där det fastställs vilka tekniska krav som en CE-märkt gödselprodukt ska uppfylla, harmoniserad standard:
13.  teknisk specifikation: ett dokument där det fastställs vilka tekniska krav som en CE-märkt gödselprodukt eller dess tillverkningsprocess ska uppfylla,
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 3
Medlemsstaterna får inte hindra att CE-märkta gödselprodukter som uppfyller kraven i denna förordning tillhandahålls på marknaden.
Medlemsstaterna får inte, vad gäller de aspekter och risker som omfattas av denna förordning, hindra att CE-märkta gödselprodukter som uppfyller kraven i denna förordning tillhandahålls på marknaden.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 1a (nytt)
Denna förordning hindrar inte medlemsstaterna från att behålla eller anta bestämmelser som står i överensstämmelse med fördragen som gäller användningen av CE-märkta gödselprodukter i syfte att skydda människors hälsa och miljön, under förutsättning att dessa bestämmelser inte kräver förändringar i CE-märkta gödselprodukter som står i överensstämmelse med denna förordning och inte påverkar villkoren för att tillhandahålla dem på marknaden.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2a (ny)
2a.   Kommissionen ska samtidigt som denna förordning offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra ett vägledande dokument som ger tillverkare och marknadskontrollmyndigheter klarhet i och exempel på hur märkningen ska se ut. Detta vägledande dokument ska även ange annan relevant information som avses i del 1 punkt 2d i bilaga III.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 3
3.  Tillverkare ska spara den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i tio år efter det att den CE-märkta gödselprodukt som omfattas av de dokumenten har släppts ut på marknaden.
3.  Tillverkare ska spara den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse i fem år efter det att den CE-märkta gödselprodukt som omfattas av de dokumenten har släppts ut på marknaden.
(Detta är en övergripande ändring om lagringstiden för teknisk dokumentation. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed, och följaktligen, antagna ändringsförslag.)
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 4 – stycke 1
Tillverkare ska se till att det finns rutiner så att CE-märkta gödselprodukter som är en del av en serietillverkning fortsätter att överensstämma med kraven i denna förordning. Det ska också tas hänsyn till ändringar i dessa gödselprodukters tillverkningsmetod eller egenskaper och ändringar i de harmoniserade standarder, de gemensamma specifikationer som avses i artikel 13 eller andra tekniska specifikationer som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en CE-märkt gödselprodukt.
Tillverkare ska se till att det finns rutiner så att CE-märkta gödselprodukter som är en del av en serietillverkning fortsätter att överensstämma med kraven i denna förordning. Det ska också tas hänsyn till ändringarna i dessa gödselprodukters egenskaper och ändringar i de harmoniserade standarder, de gemensamma specifikationer som avses i artikel 13 eller andra tekniska specifikationer som det hänvisas till vid försäkran om överensstämmelse för en CE-märkt gödselprodukt.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 4 – stycke 2
När det anses lämpligt med tanke på den CE-märkta gödselproduktens prestanda eller de risker som den utgör ska tillverkare utföra slumpvis provning av sådana gödselprodukter som tillhandahålls på marknaden, undersöka och vid behov registerföra inkomna klagomål, CE-märkta gödselprodukter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av sådana produkter samt informera distributörer om all sådan övervakning.
När det anses lämpligt med tanke på den CE-märkta gödselproduktens prestanda eller de risker som den utgör ska tillverkare, för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet samt miljön, utföra slumpvis provning av sådana gödselprodukter som tillhandahålls på marknaden, undersöka och registerföra inkomna klagomål, CE-märkta gödselprodukter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av sådana produkter samt informera distributörer och marknadskontrollmyndigheter om all sådan övervakning.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 6
6.  Tillverkare ska på gödselproduktens förpackning ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den adress på vilken de kan kontaktas, eller, om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, i ett medföljande dokument. Den angivna adressen ska ange en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och marknadskontrollmyndigheter.
6.  Tillverkare ska på gödselproduktens förpackning ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den adress på vilken de kan kontaktas, eller, om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, i ett medföljande dokument. Den angivna adressen ska ange en enda kontaktpunkt där tillverkaren kan kontaktas. Sådana uppgifter ska vara tydliga, lättbegripliga och läsliga och anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och marknadskontrollmyndigheter och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 7
7.  Tillverkare ska se till att de CE-märkta gödselprodukterna märks i enlighet med bilaga III, eller om gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, se till att märkningen finns i ett medföljande dokument och hålls tillgänglig för kontroll när produkten släpps ut på marknaden. Märkningen ska vara tydlig och lättbegriplig och på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
7.  Tillverkare ska se till att den CE-märkta gödselprodukten är märkt i enlighet med bilaga III eller, om förpackningen är för liten för att all information ska få plats på etiketten, eller om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, den information som krävs finns i ett dokument som medföljer den CE-märkta gödselprodukten. Informationen som krävs enligt bilaga III ska vara tydlig och lättbegriplig och på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 10 – inledningen
10.  Tillverkaren ska till mottagarmedlemsstatens behöriga myndighet sända in en rapport om det detonationssäkerhetsprov som föreskrivs för följande CE-märkta gödselprodukter i bilaga IV:
10.  Tillverkaren ska till mottagarmedlemsstatens behöriga myndighet sända in en rapport om det detonationssäkerhetsprov som föreskrivs i bilaga IV , och garantera att följande CE-märkta gödselprodukter kan klara detta prov:
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 10 – stycke 1 – led b
b)  Gödselproduktblandningar enligt vad som anges i produktfunktionskategori 7 i bilaga I som innehåller ett gödselmedel som avses i punkt a.
b)  Kombinationer av olika produktfunktionskategorier enligt vad som anges i produktfunktionskategori 7 i bilaga I som innehåller ett gödselmedel som avses i punkt a.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 10 – stycke 2
Rapporten ska sändas in senast fem dagar innan dessa produkter släpps ut på marknaden.
Rapporten ska sändas in senast fem arbetsdagar innan dessa produkter släpps ut på marknaden. Kommissionen ska på sin webbplats tillhandahålla förteckningen över medlemsstaternas behöriga myndigheter.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  Importörer får endast släppa ut CE-märkta gödselprodukter på marknaden som uppfyller kraven.
1.  Endast CE-märkta gödselprodukter som uppfyller kraven får importeras till EU och släppas ut på unionsmarknaden.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  Innan importörer släpper ut en CE-märkt gödselprodukt på marknaden ska de se till att tillverkaren har utfört det lämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 14. De ska se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att den CE-märkta gödselprodukten åtföljs av EU-försäkran om överensstämmelse och de dokument som krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 6.5 och 6.6. Om en importör anser eller har skäl att tro att en CE-märkt gödselprodukt inte överensstämmer med de tillämpliga kraven i bilaga I, II eller IV får importören inte släppa ut gödselprodukten på marknaden förrän den överensstämmer med dessa krav. Om den CE-märkta gödselprodukten utgör en oacceptabel risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna.
2.  Innan importörer släpper ut en CE-märkt gödselprodukt på marknaden ska de se till att tillverkaren har utfört det lämpliga förfarandet för bedömning av överensstämmelse som avses i artikel 14. De ska se till att tillverkaren har upprättat den tekniska dokumentationen, att den CE-märkta gödselprodukten åtföljs av EU-försäkran om överensstämmelse och de dokument som krävs samt att tillverkaren har uppfyllt kraven i artikel 6.5 och 6.6. Om en importör anser eller har skäl att tro att en CE-märkt gödselprodukt inte överensstämmer med de tillämpliga kraven i denna förordning får importören inte släppa ut gödselprodukten på marknaden förrän den överensstämmer med dessa krav. Om den CE-märkta gödselprodukten utgör en oacceptabel risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön ska importören dessutom informera tillverkaren och marknadskontrollmyndigheterna.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
3.  Importörer ska på gödselproduktens förpackning ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke samt den adress på vilken de kan kontaktas, eller, om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, i ett medföljande dokument. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och marknadskontrollmyndigheter.
3.  Importörer ska på gödselproduktens förpackning ange sitt namn, registrerade firmanamn eller registrerade varumärke och den adress på vilken de kan kontaktas samt tredjelandstillverkare, eller, om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, i ett medföljande dokument. Kontaktuppgifterna ska anges på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och marknadskontrollmyndigheter.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4
4.  Importörer ska se till att den CE-märkta gödselprodukten är märkt i enlighet med bilaga III på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
4.  Importörer ska se till att den CE-märkta gödselprodukten är märkt i enlighet med bilaga III eller, om förpackningen är för liten för att all information ska få plats på etiketten, eller om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, den information som krävs finns i ett dokument som medföljer den CE-märkta gödselprodukten. Informationen som krävs enligt bilaga III ska vara på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare och som bestämts av den berörda medlemsstaten.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 6
6.  När det anses lämpligt med tanke på den CE-märkta gödselproduktens prestanda eller de risker som den utgör ska importörer utföra slumpvis provning av sådana gödselprodukter som tillhandahålls på marknaden, undersöka och vid behov registerföra inkomna klagomål, CE-märkta gödselprodukter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av sådana produkter samt informera distributörer om all sådan övervakning.
6.  När det anses lämpligt med tanke på den CE-märkta gödselproduktens prestanda eller de risker som den utgör ska importörer, för att skydda konsumenternas hälsa och säkerhet samt miljön, utföra slumpvis provning av sådana gödselprodukter som tillhandahålls på marknaden, undersöka och registerföra inkomna klagomål, CE-märkta gödselprodukter som inte överensstämmer med kraven och återkallelser av sådana produkter samt informera distributörer om all sådan övervakning.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 8
8.  Importörer ska hålla en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för marknadskontrollmyndigheterna i tio år efter det att den CE-märkta gödselprodukten har släppts ut på marknaden och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen.
8.  Importörer ska hålla en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för marknadskontrollmyndigheterna i fem år efter det att den CE-märkta gödselprodukten har släppts ut på marknaden och se till att dessa myndigheter på begäran kan få tillgång till den tekniska dokumentationen. Importören ska på begäran tillhandahålla andra berörda ekonomiska aktörer en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – stycke 1
Innan distributörer tillhandahåller en CE-märkt gödselprodukt på marknaden ska de kontrollera att den åtföljs av EU-försäkran om överensstämmelse och de dokument som krävs, att den är märkt i enlighet med bilaga III på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare i den medlemsstat där den CE-märkta gödselprodukten ska tillhandahållas på marknaden samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artiklarna 6.5 och 6.6 respektive 8.3.
Innan distributörer tillhandahåller en CE-märkt gödselprodukt på marknaden ska de kontrollera att den åtföljs av de dokument som krävs, att den är märkt i enlighet med bilaga III på ett språk som lätt kan förstås av slutanvändare i den medlemsstat där den CE-märkta gödselprodukten ska tillhandahållas på marknaden samt att tillverkaren och importören har uppfyllt kraven i artiklarna 6.5 och 6.6 respektive 8.3. Om förpackningen är för liten för att all information ska få plats på etiketten, eller om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, ska de som distribuerar produkten på marknaden kontrollera att den information som krävs finns i ett dokument som medföljer den CE-märkta gödselprodukten.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2 – stycke 2
När en distributör anser eller har skäl att tro att en CE-märkt gödselprodukt inte överensstämmer med de tillämpliga kraven i bilaga I, II eller III får distributören inte tillhandahålla gödselprodukten på marknaden förrän den överensstämmer med dessa krav. Om den CE-märkta gödselprodukten utgör en oacceptabel risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön ska distributören dessutom informera tillverkaren eller importören samt marknadskontrollmyndigheterna.
När en distributör anser eller har skäl att tro att en CE-märkt gödselprodukt inte överensstämmer med de tillämpliga kraven i denna förordning får distributören inte tillhandahålla gödselprodukten på marknaden förrän den överensstämmer med dessa krav. Om den CE-märkta gödselprodukten utgör en oacceptabel risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön ska distributören dessutom informera tillverkaren eller importören samt marknadskontrollmyndigheterna.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 12
Utan att det påverkar tillämpningen av de gemensamma specifikationerna i artikel 13 ska CE-märkta gödselprodukter som överensstämmer med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, förutsättas överensstämma med de krav i bilagorna I, II och III som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.
CE-märkta gödselprodukter som överensstämmer med eller har testats i överensstämmelse med harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, ska förutsättas överensstämma med de respektive krav i bilagorna I, II och III som omfattas av dessa standarder eller delar av dem.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 13
Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer gemensamma specifikationer, och överensstämmelsen med dem ska garantera att de överensstämmer med kraven i bilagorna I, II och III som omfattas av dessa specifikationer eller delar av dem. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 41.3.
Om ett krav som fastställs i bilagorna I, II eller III inte omfattas av harmoniserade standarder eller delar av dem, till vilka hänvisningar har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, och om kommissionen, efter en begäran om att en eller flera europeiska standardiseringsorganisationer ska utarbeta harmoniserade standarder för detta krav, konstaterar otillbörliga förseningar i antagandet av denna standard, får kommissionen anta genomförandeakter som fastställer gemensamma specifikationer för detta krav. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 41.3.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  CE-märkningen ska anbringas på följedokumenten så att den är synlig, lätt läsbar och varaktig och, om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls i förpackad form, på förpackningen.
1.  CE-märkningen ska anbringas på den CE-märkta gödselproduktens förpackning så att den är synlig, lätt läsbar och varaktig eller, om den CE-märkta gödselprodukten tillhandahålls utan förpackning, på de dokument som medföljer den CE-märkta gödselprodukten.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3 – stycke 1
CE-märkningen ska åtföljas av det identifikationsnummer som avses i modul D1, bilaga IV för det anmälda organ som medverkar i bedömningen av överensstämmelse.
CE-märkningen ska åtföljas av identifikationsnumret för det anmälda organet när så krävs enligt bilaga IV.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 18
En CE-märkt gödselprodukt som har genomgått ett återvinningsförfarande och uppfyller kraven i denna förordning ska anses uppfylla villkoren i artikel 6.1 i direktiv 2008/98/EG och ska därför anses ha upphört att vara avfall.
Om ett material som var avfall har genomgått ett återvinningsförfarande och en CE-märkt gödselprodukt som uppfyller kraven i denna förordning innehåller eller består av detta material ska detta material anses uppfylla villkoren i artikel 6.1 i direktiv 2008/98/EG och ska därför anses ha upphört att vara avfall från och med den tidpunkt då EU-försäkran om överensstämmelse upprättas.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2
2.  Den anmälande medlemsstaten ska på begäran ge kommissionen all information om grunderna för anmälan eller hur det berörda anmälda organets kompetens upprätthålls.
2.  De anmälande myndigheterna ska på begäran ge kommissionen all information om grunderna för anmälan eller hur det berörda anmälda organets kompetens upprätthålls.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 3
3.  Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte har uppfyllt kraven i bilaga I, II eller III, motsvarande harmoniserade standarder, de gemensamma specifikationerna i artikel 13 eller i andra tekniska specifikationer, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och inget intyg ska utfärdas.
3.  Om ett anmält organ konstaterar att en tillverkare inte har uppfyllt kraven i bilaga I, II eller III, motsvarande harmoniserade standarder eller de gemensamma specifikationerna i artikel 13 ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och inget intyg om överensstämmelse eller beslut om godkännande ska utfärdas.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 4
4.  Om ett anmält organ vid övervakning av överensstämmelse efter det att ett intyg har utfärdats konstaterar att en CE-märkt gödselprodukt inte längre uppfyller kraven, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och vid behov ska intyget tillfälligt återkallas eller dras tillbaka.
4.  Om ett anmält organ vid övervakning av överensstämmelse efter det att ett intyg eller beslut om godkännande har utfärdats konstaterar att en CE-märkt gödselprodukt inte längre uppfyller kraven, ska det begära att tillverkaren vidtar korrigerande åtgärder, och vid behov ska intyget eller beslutet om godkännande tillfälligt återkallas eller dras tillbaka.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 5
5.  Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat, ska det anmälda organet i förekommande fall belägga intyget med restriktioner, återkalla det tillfälligt eller dra det tillbaka.
5.  Om inga korrigerande åtgärder vidtas eller om de inte får önskat resultat och en CE-märkt gödselprodukt alltså fortfarande inte uppfyller kraven i denna förordning, ska det anmälda organet i förekommande fall belägga intyget eller beslutet om godkännande med restriktioner, återkalla det tillfälligt eller dra det tillbaka.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 33 – punkt 1 – led a
a)  Avslag, restriktioner, tillfällig återkallelse eller tillbakadragande av intyg.
a)  Avslag, restriktioner, tillfällig återkallelse eller tillbakadragande av intyg eller beslut om godkännande.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 37 – rubriken
Förfarande för att på nationell nivå hantera CE-märkta gödselprodukter som utgör en risk
Förfarande på nationell nivå för att hantera CE-märkta gödselprodukter som utgör en risk
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 1 – stycke 1
Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har tillräckliga skäl att anta att en CE-märkt gödselprodukt utgör en oacceptabel risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön, ska de göra en utvärdering av den berörda gödselprodukten omfattande de krav som fastställs i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i detta syfte.
Om en medlemsstats marknadskontrollmyndigheter har tillräckliga skäl att anta att en CE-märkt gödselprodukt utgör en risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön, eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning, ska de göra en utvärdering av den berörda gödselprodukten omfattande alla krav som fastställs i denna förordning. De berörda ekonomiska aktörerna ska när så krävs samarbeta med marknadskontrollmyndigheterna i detta syfte.
(Denna ändring omfattar även en övergripande ändring av begreppet ”oacceptabel risk” (i pluralis eller singularis) till ”risk” (i singularis). Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed, och följaktligen, antagna ändringsförslag.)
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 1 – stycke 2
Om marknadskontrollmyndigheterna vid utvärderingen konstaterar att den CE-märkta gödselprodukten inte uppfyller kraven i denna förordning ska de utan dröjsmål begära att den ekonomiska aktören vidtar alla lämpliga korrigerande åtgärder inom en rimlig tidsperiod för att gödselprodukten ska uppfylla dessa krav, drar tillbaka gödselprodukten från marknaden, återkallar den eller avlägsnar CE-märket.
Om marknadskontrollmyndigheterna vid utvärderingen konstaterar att den CE-märkta gödselprodukten inte uppfyller kraven i denna förordning ska de utan dröjsmål begära att den ekonomiska aktören vidtar alla lämpliga korrigerande åtgärder för att gödselprodukten ska uppfylla dessa krav, drar tillbaka gödselprodukten från marknaden eller återkallar den inom en rimlig tidsperiod som de fastställer i förhållande till typen av risk, och avlägsnar CE-märket.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 4 – stycke 1
Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av den CE-märkta gödselprodukten på sin nationella marknad, dra tillbaka gödselprodukten från den marknaden eller återkalla den.
Om den berörda ekonomiska aktören inte vidtar lämpliga korrigerande åtgärder inom den period som avses i punkt 1 andra stycket, ska marknadskontrollmyndigheterna vidta alla lämpliga tillfälliga åtgärder för att förbjuda eller begränsa tillhandahållandet av den CE-märkta gödselprodukten på sin nationella marknad, dra tillbaka gödselprodukten från den marknaden eller återkalla den. Marknadskontrollmyndigheternas skyldigheter i detta sammanhang ska inte påverka medlemsstaternas möjlighet att reglera gödselprodukter som inte är CE-märkta när de görs tillgängliga på marknaden.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 5 – led b
b)  Det förekommer brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 12, vilka ger presumtion om överensstämmelse.
b)  Det förekommer brister i de harmoniserade standarder som avses i artikel 12.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 5 – led ba (nytt)
ba)   Det förekommer brister i de gemensamma specifikationer som avses i artikel 13.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 2a (ny)
2a.  Om den nationella åtgärden anses vara berättigad och den CE-märkta gödselproduktens bristande överensstämmelse kan tillskrivas en brist i någon av de gemensamma specifikationer som avses i artikel 37.5 ba ska kommissionen utan dröjsmål anta genomförandeakter om ändring eller upphävande av den gemensamma specifikationen i fråga. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 41.3.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 39 – punkt 1
1.  Om en medlemsstat, efter att ha utfört en utvärdering i enlighet med artikel 37.1, konstaterar att en CE-märkt gödselprodukt visserligen uppfyller kraven i denna förordning men likväl utgör en oacceptabel risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön, ska den begära att den berörda ekonomiska aktören vidtar alla lämpliga åtgärder inom en rimlig tidsperiod, antingen för att säkerställa att den berörda gödselprodukten när den har släppts ut på marknaden inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka gödselprodukten från marknaden eller återkalla den.
1.  Om en medlemsstat, efter att ha utfört en utvärdering i enlighet med artikel 37.1, konstaterar att en CE-märkt gödselprodukt visserligen uppfyller kraven i denna förordning men likväl utgör en risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön eller andra aspekter av skyddet av allmänintressen som omfattas av denna förordning, ska den utan dröjsmål begära att den berörda ekonomiska aktören vidtar alla lämpliga åtgärder inom en rimlig tidsperiod som föreskrivs av marknadskontrollmyndigheterna i förhållande till typen av risk, antingen för att säkerställa att den berörda gödselprodukten när den tillhandahålls på marknaden inte längre utgör en sådan risk eller för att dra tillbaka gödselprodukten från marknaden eller återkalla den.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 1 – led c
c)  EU-försäkran om överensstämmelse åtföljer inte den CE-märkta gödselprodukten.
c)  Ingen EU-försäkran om överensstämmelse har upprättats.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 1
1.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 43 med avseende på att ändra bilagorna 1–IV för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen och underlätta tillträde till marknaden och fri rörlighet för CE-märkta gödselprodukter
1.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 43 med avseende på att ändra bilagorna 1–IV för att anpassa dem till den tekniska utvecklingen, med beaktande av produkter och material som redan är tillåtna i medlemsstaterna och i synnerhet när det gäller tillverkningen av gödselprodukter från animaliska biprodukter och återvunnet avfall och för att underlätta tillträde till marknaden och fri rörlighet för CE-märkta gödselprodukter
a)  som sannolikt kommer att omfattas av betydande handel på den inre marknaden, och
a)  som har potential att omfattas av betydande handel på den inre marknaden, och
b)  för vilka det finns vetenskapliga rön som visar att de inte utgör en oacceptabel risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön, och att de är tillräckligt effektiva.
b)  för vilka det finns vetenskapliga rön som visar att de inte utgör en risk för människors, djurs eller växters hälsa, säkerheten eller miljön, och att de är tillräckligt effektiva.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen ska utan oskäligt dröjsmål efter den ... [datum för denna förordnings ikraftträdande] i enlighet med punkt 1, anta en delegerad akt för att ändra de komponentmaterialkategorier som anges i bilaga II, för att i synnerhet lägga till animaliska biprodukter för vilka en slutpunkt har fastställts, struvit, biokol och askbaserade produkter till dessa komponentmaterialkategorier, och för att fastställa krav för införande av dessa produkter i dessa kategorier.När kommissionen antar dessa delegerade akter ska den ta särskild hänsyn till tekniska framsteg när det gäller återvinningen av näringsämnen.
Ändring 345
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 1b (ny)
1b.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 43 för att förlänga tidsfristen för ikraftträdandet av den gräns på 20 mg/kg som anges i bilaga I – del II – PFK1(B) – punkt 3 – led a – punkt 2 samt bilaga I – del II – PFK1(C)I – punkt 2 – led a – punkt 2 om den, utifrån en grundläggande konsekvensbedömning, har belägg för att införandet av en hårdare gräns skulle allvarligt skada tillgången till gödselprodukter i unionen.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 2 – inledningen
2.  När kommissionen ändrar bilaga II för att lägga till nya mikroorganismer till komponentmaterialkategorin för sådana organismer enligt punkt 1 ska den göra ändringarna på grundval av följande uppgifter:
2.  När kommissionen ändrar bilaga II för att lägga till nya stammar av mikroorganismer till komponentmaterialkategorin för sådana organismer ska den, efter att ha kontrollerat att alla berörda stammar av de nya mikroorganismerna uppfyller kraven i punkt 1 b i denna artikel, göra ändringarna på grundval av följande uppgifter:
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 2 – led a
a)  Mikroorganismens namn.
a)  Mikroorganismens namn, på stamnivå.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 2 – led c
c)  Historiska uppgifter om en säker produktion och användning av mikroorganismen.
c)  Vetenskaplig litteratur som rapporterar om en säker produktion och användning av mikroorganismen.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 2 – led d
d)  Det taxonomiska förhållandet till mikroorganismarter som uppfyller kraven på ett välgrundat antagande om säkerhet såsom det fastställts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet.
d)  Det taxonomiska förhållandet till mikroorganismarter som uppfyller kraven på ett välgrundat antagande om säkerhet såsom det fastställts av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, eller hänvisning till konstaterad överensstämmelse med de relevanta harmoniserade standarder för säkerhet hos mikroorganismer som används och som har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller överensstämmelse med relevanta gemensamma specifikationer som antagits av kommissionen, om inga sådana harmoniserade standarder finns.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
För att spegla de snabba tekniska framstegen på detta område ska kommissionen senast den ... [ett år efter ikraftträdandet av denna förordning] anta delegerade akter i enlighet med artikel 43, för att definiera kriterierna för bedömning av mikroorganismer som får användas i växtnäringsprodukter utan att nominellt förtecknas i en positivlista.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Kommissionen ska senast den ... [sex månader efter dagen förikraftträdandet av denna förordning] anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 för att ändra bilaga II för att införa slutpunkterna i den tillverkningskedja som har fastställts i enlighet med artikel 5.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009, med avseende på de animaliska biprodukter som förtecknas i komponentmaterialkategori 11 i bilaga II.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 3a (ny)
3a.   När kommissionen antar de delegerade akter som avses i punkt 1 ska den ändra den komponentmaterialkategori som fastställer kraven för andra polymerer än näringspolymerer som anges i bilaga II, för att spegla de senaste vetenskapliga rönen och den tekniska utvecklingen, och ska senast den ... [tre år efter tillämpningsdagen för denna förordning] fastställa kriterier för omvandlingen av polymert kol till koldioxid (CO2) och en särskild provningsmetod för bionedbrytbarhet.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 42 – punkt 3b (ny)
3b.  När kommissionen antar de delegerade akter som avses i punkt 1 ska den ändra den komponentmaterialkategori som fastställer kriterier för andra industriella biprodukter som anges i bilaga II för att spegla den aktuella tillverkningspraxisen, den tekniska utvecklingen och de senaste vetenskapliga rönen, och ska senast den ... [ett år efter ikraftträdandet av denna förordning] fastställa kriterier för industriella biprodukter för deras införande i komponentmaterialkategorin.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 3a (ny)
3a.  Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 44
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen utan dröjsmål och ska utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dem.
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av bestämmelserna i denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Medlemsstaterna ska anmäla dessa regler och åtgärder till kommissionen utan dröjsmål och ska utan dröjsmål anmäla eventuella ändringar som berör dem. Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att deras regler om sanktioner efterlevs.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 45 – led 1a (nytt)
Förordning (EG) nr 1069/2009
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
1a.  I punkt 2 ska följande stycke införas efter första stycket:
”För framställda produkter som omfattas av artikel 32 och som redan används i omfattande grad i medlemsstaterna för produktion av gödselmedel, ska kommissionen fastställa en sådan slutpunkt senast den ... [sex månader efter ikraftträdandet av förordningen om gödselmedel].”
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 46 – led 2
Förordning (EG) nr 1107/2009
Artikel 3 – punkt 34 – inledningen
3.   34. ”En växtbiostimulant är en produkt som stimulerar växtnäringsprocesser oberoende av produktens näringsinnehåll uteslutande i syfte att förbättra en eller flera av följande egenskaper hos växten:
34. ”En växtbiostimulant är en produkt som innehåller ett ämne eller en mikroorganism som stimulerar växtnäringsprocesser oberoende av dess näringsinnehåll, eller en kombination av sådana ämnen och/eller mikroorganismer, uteslutande i syfte att förbättra en eller flera av följande egenskaper hos växten eller växtens rotzon:
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 46 – led 2
Förordning (EG) nr 1107/2009
Artikel 3 – punkt 34 – led c
c)  Grödans kvalitetsegenskaper.
c)  Grödans kvalitet.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 46 – led 2
Förordning (EG) nr 1107/2009
Artikel 3 – led 34 – led ca (nytt)
ca)   Tillgängligheten till näringsämnen i jorden eller rotzonen.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 46 – led 2
Förordning (EG) nr 1107/2009
Artikel 3 – led 34 – led cb (nytt)
cb)   Nedbrytning av organiska föreningar i jorden.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 46 – led 2
Förordning (EG) nr 1107/2009
Artikel 3 – led 34 – led cc (nytt)
cc)  Humifiering.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 48 – rubriken
Övergångsbestämmelser
Övergångsbestämmelser, rapportering och översyn
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 48
Medlemsstaterna får inte förhindra att produkter som släpptes ut på marknaden som gödselmedel med beteckningen ”EG-gödselmedel” i överensstämmelse med förordning (EG) nr 2003/2003 före den [Publikationsbyrån: ange tillämpningsdag för denna förordning] tillhandahålls på marknaden. Bestämmelserna i kapitel 5 ska i tillämpliga delar gälla för dessa produkter.
Medlemsstaterna får inte förhindra att produkter som släpptes ut på marknaden som gödselmedel med beteckningen ”EG-gödselmedel” tillhandahålls på marknaden i överensstämmelse med förordning (EG) nr 2003/2003 före den ... [tolv månader efter tillämpningsdagen för denna förordning]. Bestämmelserna i kapitel 5 ska i tillämpliga delar gälla för dessa produkter.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 48 – stycke 1a (nytt)
1a.  Medlemsstater som redan har infört ett lägre gränsvärde för halten kadmium (Cd) för organisk-mineraliska gödselmedel och oorganiska gödselmedel som anges i produktionskategori 1.B.3a och produktionskategori 1.C.I.2a i del II i bilaga I, får behålla detta strängare gränsvärde tills gränsvärdet som fastställs i denna förordning är detsamma eller lägre. Medlemsstaterna ska anmäla sådana befintliga nationella åtgärder till kommissionen senast den ... [sex månader efter ikraftträdandet av denna förordning].
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 48 – stycke 1b (nytt)
1b.  Senast den ... [42 månader efter tillämpningsdagen för denna förordning] ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport om tillämpningen av förordningen och de totala effekterna i fråga om uppnåendet av dess mål, inbegripet effekterna på små och medelstora företag. Rapporten skall i synnerhet omfatta följande:
a)  en utvärdering av hur den inre marknaden för gödselprodukter fungerar, inbegripet bedömningen av överensstämmelse och effektiv marknadskontroll, en analys av den effekt som den partiella harmoniseringen har haft på tillverkningen, användningsmönstren och handelsflödena för CE-märkta gödselprodukter och gödselprodukter som släppts ut på marknaden enligt nationella bestämmelser,
b)  en utvärdering av tillämpningen av gränsvärden för de förorenande ämnen som anges i bilaga I till denna förordning, eventuella nya relevanta vetenskapliga uppgifter om toxiciteten och cancerogeniciteten i förorenande ämnen om sådana blir tillgängliga, däribland riskerna av urankontaminering i gödselprodukter,
c)  en utvärdering av utvecklingen av kadmiumreningsmetoder och deras effekter, utbredning och kostnader i hela värdekedjan liksom hantering av kadmiumavfall och,
d)  en utvärdering av effekterna för råvaruhandeln, däribland tillgången till fosforit.
Rapporten ska ta vederbörlig hänsyn till tekniska framsteg och innovation samt standardiseringsprocesser som påverkar produktionen och användningen av gödselprodukter. Den ska vid behov åtföljas av ett lagstiftningsförslag senast den ... [fem år efter tillämpningsdagen för denna förordning].
Kommissionen ska senast den ... [12 månader efter denna förordnings ikraftträdande] lämna en utvärdering av de vetenskapliga uppgifterna för att fastställa de agronomiska och miljömässiga kriterierna för att definiera kriterierna för begränsning av användningen av kreatursgödsel, i syfte att bedöma effekten av produkter som innehåller eller består av bearbetad kreatursgödsel.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 48 – stycke 1c (nytt)
1c.  Kommissionen ska senast den ... [fem år efter ikraftträdandet av denna förordning] genomföra en översyn av förfarandet för bedömning av överensstämmelse avseende mikroorganismer.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 49 – stycke 2
Det ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.
Det ska tillämpas från och med den … [två år efter ikraftträdandet av denna förordning], med undantag för artiklarna 19–35, som ska tillämpas från och med den … [ett år efter ikraftträdandet av denna förordning], och artiklarna 13, 41, 42, 43 och 45, som ska tillämpas från och med den … [dagen då denna förordning träder i kraft].
Ändring 105
Förslag till förordning
Bilaga I – del 1 – punkt 1 – punkt Ca (ny)
Ca.  Gödselmedel med låg kolmängd
Ändring 106
Förslag till förordning
Bilaga I – del 1 – punkt 5 – punkt A – led Ia (nytt)
Ia.  Denitrifikationshämmare
Ändring 107
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 4
4.  När den CE-märkta gödselprodukten innehåller ett ämne för vilket gränsvärden för livsmedel och foder har fastställts i enlighet med
utgår
a)  rådets förordning (EEG) nr 315/9332,
b)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/200533,
c)  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/200934, eller
d)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG35,
får dessa gränsvärden inte överskridas i livsmedel eller foder då den CE-märkta gödselprodukten används enligt bruksanvisningen.
__________________
32 Rådets förordning (EEG) nr 315/93 av den 8 februari 1993 om fastställande av gemenskapsförfaranden för främmande ämnen i livsmedel (EGT L 37, 13.2.1993, s. 1).
33 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1).
34 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 470/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsförfaranden för att fastställa gränsvärden för farmakologiskt verksamma ämnen i animaliska livsmedel samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 2377/90 och ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/82/EG och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 11).
35 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/32/EG av den 7 maj 2002 om främmande ämnen och produkter i djurfoder (EGT L 140, 30.5.2002, s. 10).
Ändring 108
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – punkt 4a (ny)
4a.  Ingredienser för vilka en ansökan om godkännande ingetts enligt förordning (EG) nr 1107/2009 men som inte omfattas av genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 får inte användas i gödselprodukter när detta är motiverat enligt artikel 1.4 i förordning (EG) nr 1107/2009.
Ändring 109
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A – punkt 1
1.  Ett organiskt gödselmedel får endast innehålla
1.  Ett organiskt gödselmedel får endast innehålla
–   kol (C), och
–  organiskt kol (C), och
–   näringsämnen
–   näringsämnen
av biologiskt ursprung, med undantag av material som är fossiliserat eller finns i geologiska formationer.
av biologiskt ursprung, såsom torv, inklusive leonardite, brunkol och ämnen som framställts av dessa material, men med undantag av andra material som är fossiliserade eller finns i geologiska formationer.
Ändring 110
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A – punkt 2 – strecksats 1
–  Kadmium (Cd) 1,5 mg/kg torrsubstans.
–  Kadmium (Cd) 1,0 mg/kg torrsubstans.
Ändring 112
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A – punkt 2 – strecksats 6
–  Biuret (C2H5N3O2) 12 g/kg torrsubstans.
–  Biuret (C2H5N3O2) under detektionsgränsen.
Ändring 113
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A – punkt 3

Kommissionens förslag

3.  Salmonella spp. får inte påvisas i ett prov på 25 g CE-märkt gödselprodukt.

Ändring

3.  Patogener får inte förekomma i det organiska gödselmedlet i en koncentration som är högre än de respektive gränsvärden som anges i tabellen nedan:

Mikroorganism som ska testas

Provtagningsplaner

Gränsvärde

 

n

c

m

M

Salmonella spp.

5

0

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Escherichia coli eller Enterococcaceae

5

5

0

1 000 i 1 g eller 1 ml

Där n = antal prover som ska testas,

c = antal prover i vilka antalet bakterier uttryckt i CFU får vara mellan m och M,

m = gränsvärdet för antalet bakterier uttryckt i CFU som anses tillfredsställande, och

M = maximivärdet för antalet bakterier uttryckt i CFU.

Parasiterna Ascaris spp. och Toxocara spp. i alla sina utvecklingsstadier får inte förekomma i 100 g eller 100 ml av organiska gödselmedel.

Ändring 114
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.I – punkt 1a (ny)
1a.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla minst ett av följande deklarerade näringsämnen: Kväve (N), fosforpentoxid (P2O5) eller kaliumoxid (K2O).
Ändring 115
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.I – punkt 2a (ny)
2a.  Om den CE-märkta gödselprodukten innehåller mer än ett näringsämne ska produkten innehålla något av följande deklarerade näringsämnen i de minimimängder som anges nedan: □
2,5 viktprocent totalkväve (N), eller 2 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5), eller 2 viktprocent total kaliumoxid (K2O), och
6,5 viktprocent av totalsumman näringsämnen.
Ändring 116
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.II – punkt 1a (ny)
1a.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla minst ett av följande deklarerade näringsämnen: Kväve (N), fosforpentoxid (P2O5) eller kaliumoxid (K2O).
Ändring 117
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.II – punkt 2 – inledningen
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla minst ett av följande deklarerade näringsämnen i följande angivna minimimängder:
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla minst ett av följande deklarerade primära näringsämnen i följande angivna minimimängder:
Ändring 118
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.II – punkt 2 – strecksats 1
–  2 viktprocent totalkväve (N).
–  1 viktprocent totalkväve (N), och/eller
Ändring 119
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.II – punkt 2 – strecksats 2
–  1 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5).
–  2 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5).
Ändring 120
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.II – punkt 2 – strecksats 3
–  2 viktprocent total kaliumoxid (K2O).
–  1 viktprocent total kaliumoxid (K2O) och
Ändring 121
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.II – punkt 2 – strecksats 3a (ny)
–  6,5 viktprocent av totalsumman näringsämnen.
Ändring 122
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.A.II – punkt 2a (ny)
2a.  Om den CE-märkta gödselprodukten innehåller mer än ett näringsämne ska produkten innehålla något av följande deklarerade näringsämnen i de minimimängder som anges nedan: □
2 viktprocent totalkväve (N), eller 1 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5), eller 2 viktprocent total kaliumoxid (K2O), och
5 viktprocent av totalsumman primära näringsämnen.
Ändring 123
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.B – punkt 1
1.  Ett organiskt-mineraliskt gödselmedel ska vara sammansatt av
1.  Ett organiskt-mineraliskt gödselmedel ska vara sammansatt av
–  en eller flera oorganiska gödselmedel, enligt produktfunktionskategori 1.C, och
–  en eller flera mineraliska gödselmedel, enligt produktfunktionskategori 1.C, och
–  ett material som endast innehåller – organiskt kol (C), och
–  ett eller flera material som endast innehåller – organiskt kol (C), och
–  näringsämnen av biologiskt ursprung, med undantag av material som är fossiliserat eller finns i geologiska formationer.
–  näringsämnen av biologiskt ursprung, såsom torv, inklusive leonardite, brunkol och ämnen som framställts av dessa material, men med undantag av andra material som är fossiliserade eller finns i geologiska formationer.
Ändring 343
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PRODUKTFUNKTIONSKATEGORI 1.B – punkt 3 – led a – strecksatserna 2–3
–  Från och med den [Publikationsbyrån: ange datumet tre år efter tillämpningsdagen för denna förordning]: 40 mg/kg fosforpentoxid (P2O5).
–  Från och med den [Publikationsbyrån: ange datumet sex år efter tillämpningsdagen för denna förordning]: 40 mg/kg fosforpentoxid (P2O5).
–  Från och med den [Publikationsbyrån: ange datumet tolv år efter tillämpningsdagen för denna förordning]: 20 mg/kg fosforpentoxid (P2O5).
–  Från och med den [Publikationsbyrån: ange datumet 16 år efter tillämpningsdagen för denna förordning]: 20 mg/kg fosforpentoxid (P2O5).
Ändring 126
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.B – punkt 4

Kommissionens förslag

4.  Salmonella spp. får inte påvisas i ett prov på 25 g CE-märkt gödselprodukt.

Ändring

4.  Patogener får inte förekomma i det organiskt-mineraliska gödselmedlet i en koncentration som är högre än de respektive gränsvärden som anges i tabellen nedan:

Mikroorganism som ska testas

Provtagningsplaner

Gränsvärde

 

n

c

m

M

Salmonella spp.

5

0

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Escherichia coli eller Enterococcaceae

5

5

0

1 000 i 1 g eller 1 ml

Där n = antal prover som ska testas,

c = antal prover i vilka antalet bakterier uttryckt i CFU får vara mellan m och M,

m = gränsvärdet för antalet bakterier uttryckt i CFU som anses tillfredsställande, och

M = maximivärdet för antalet bakterier uttryckt i CFU.

Parasiterna Ascaris spp. och Toxocara spp. i alla sina utvecklingsstadier får inte förekomma i 100 g eller 100 ml av organiskt-mineraliskt gödselmedel.

Ändring 127
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.B.I – punkt 2 – strecksats 2
–  2 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5).
–  1 viktprocent fosforpentoxid (P2O5) som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och i vatten.
Ändring 128
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.B.I – punkt 2a (ny)
2a.  Om den CE-märkta gödselprodukten innehåller mer än ett näringsämne ska produkten innehålla något av följande deklarerade näringsämnen i de minimimängder som anges nedan:
2,5 viktprocent totalkväve (N), av vilken 1 viktprocent av den CE-märkta gödselprodukten ska vara organiskt kväve (N), eller 2 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5), eller 2 viktprocent total kaliumoxid (K2O).
6,5 viktprocent av totalsumman primära näringsämnen.
Ändring 129
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.B.I – punkt 4
4.  I den CE-märkta gödselprodukten ska varje enhet innehålla det organiska ämnet och näringsämnena i deras deklarerade halt.
4.  I den CE-märkta gödselprodukten ska varje enhet innehålla organiskt kol och samtliga näringsämnen i deras deklarerade halt. Med enhet avses en av produktkomponenterna, däribland granulat, pellets etc.
Ändring 130
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.B.II – punkt 2a (ny)
2a.  Om produkten innehåller mer än ett näringsämne ska den innehålla följande minimimängder:
–  1 viktprocent totalkväve (N).
–  1 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5).
–  1 viktprocent total kaliumoxid (K2O).
Där näringsämnena tillsammans utgör minst 4 %.
Ändring 131
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.B.II – punkt 3
3.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla minst 3 viktprocent organiskt kol (C).
3.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla minst 1 viktprocent organiskt kol (C).
Ändring 132
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C – punkt 1
1.   Ett oorganiskt gödselmedel ska vara ett annat gödselmedel än ett organiskt eller ett organiskt-mineraliskt gödselmedel.
1.   Ett mineraliskt gödselmedel ska vara ett gödselmedel som innehåller näringsämnen i mineralform eller som bearbetats till mineralform från animaliskt eller vegetabiliskt ursprung. Den CE-märkta gödselprodukten får inte innehålla mer än 1 viktprocent organiskt kol (C). Detta utesluter kol som härrör från beläggningar som uppfyller kraven i komponentmaterialkategorierna 9 och 10 och agronomiska tillsatser som uppfyller kraven i produktfunktionskategori 5 och komponentmaterialkategori 8.
Ändring 133
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C – punkt 1a (ny)
1a.  Fosforhaltiga gödselmedel måste uppfylla minst en av nedanstående miniminivåer för löslighet för att vara växttillgängliga. Annars kan de inte deklareras som fosforhaltiga gödselmedel:
–  Vattenlöslighet: minst 40 % av den totala fosforhalten.
–  Löslighet i neutralt ammoniumcitrat: minst 75 % av den totala fosforhalten.
–  Löslighet i myrsyra (endast för mjukt råfosfat): minst 55 % av den totala fosforhalten.
Ändring 134
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C – punkt 1b (ny)
1b.  Den totala deklarerbara kvävehalten anges som summan av ammoniakkväve, nitratkväve, ureakväve, kväve från metylenurea, kväve från isobutylidendiurea och kväve från krotonylidendiurea. Den deklarerbara fosforhalten anges som den fosfatiska P-formen. Nya former kan läggas till efter en vetenskaplig granskning i enlighet med artikel 42.1.
Ändring 135
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I – punkt 1
1.  Ett oorganiskt makronäringsgödselmedel ska förse växter med ett eller flera av följande makronäringsämnen: kväve (N), fosfor (P), kalium (K), magnesium (Mg), kalcium (Ca), svavel (S) eller natrium (Na).
1.  Ett mineraliskt makronäringsgödselmedel ska förse växter med ett eller flera av följande makronäringsämnen:
a)  Primära: kväve (N), fosfor (P) och kalium (K).
b)  Sekundära: magnesium (Mg), kalcium (Ca), svavel (S) eller natrium (Na).
Ändring 344
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PRODUKTFUNKTIONSKATEGORI 1.C.I – punkt 2 – led a – strecksatserna 2–3
–  Från och med den [Publikationsbyrån: ange datumet tre år efter tillämpningsdagen för denna förordning]: 40 mg/kg fosforpentoxid (P2O5).
–  Från och med den [sex år efter tillämpningsdagen för denna förordning]: 40 mg/kg fosforpentoxid (P2O5).
–  Från och med den [Publikationsbyrån: ange datumet tolv år efter tillämpningsdagen för denna förordning]: 20 mg/kg fosforpentoxid (P2O5).
–  Från och med den [16 år efter tillämpningsdagen för denna förordning]: 20 mg/kg fosforpentoxid (P2O5).
Ändring 139
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a i – punkt 1
1.  Ett enkelt fast oorganiskt makronäringsgödselmedel ska ha en deklarerad halt för högst ett näringsämne.
1.  Ett enkelt fast mineraliskt makronäringsgödselmedel ska ha en deklarerad halt för:
a)   högst ett primärt näringsämne (kväve (N), fosfor (P) och kalium (K)), eller
Ändring 140
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a i – punkt 1 – led b (nytt)
b)   högst ett sekundärt näringsämne magnesium ((Mg), kalcium (Ca), svavel (S) eller natrium (Na)).
Ändring 141
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a i – punkt 1a (ny)
1a.   Ett enkelt fast mineraliskt makronäringsgödselmedel med en deklarerad halt för högst ett primärt näringsämne kan innehålla ett eller flera sekundära näringsämnen.
Ändring 142
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a i – punkt 2 – inledningen
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla ett av följande deklarerade näringsämnen i den angivna minimimängden:
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla deklarerade primära och/eller sekundära näringsämnen i den angivna minimimängden:
Ändring 143
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a i – punkt 2 – strecksats 2
–  12 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5).
–  12 viktprocent fosforpentoxid (P2O5) som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och i vatten.
Ändring 144
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a i – punkt 2 – strecksats 7
–  1 viktprocent total natriumoxid (Na2O).
–  3 viktprocent total natriumoxid (Na2O).
Ändring 145
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a ii – punkt 1
1.  Ett sammansatt fast oorganiskt makronäringsgödselmedel ska ha en deklarerad halt för mer än ett näringsämne.
1.  Ett sammansatt fast mineraliskt makronäringsgödselmedel ska ha en deklarerad halt för mer än ett primärt och/eller sekundärt näringsämne.
Ändring 146
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a ii – punkt 2 – inledningen
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla mer än ett av följande deklarerade näringsämnen i följande angivna minimimängder:
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla mer än ett av de deklarerade primära och/eller sekundära näringsämnen i följande angivna minimimängder:
Ändring 147
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a ii – punkt 2 – strecksats 2
–  3 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5).
–  5 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5) som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och i vatten.
Ändring 148
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a ii – punkt 2 – strecksats 3
–  3 viktprocent total kaliumoxid (K2O).
–  5 viktprocent total kaliumoxid (K2O).
Ändring 149
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a ii – punkt 2 – strecksats 4
–  1,5 viktprocent total magnesiumoxid (MgO).
–  2 viktprocent total magnesiumoxid (MgO).
Ändring 150
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a ii – punkt 2 – strecksats 5
–  1,5 viktprocent total kalciumoxid (CaO).
–  2 viktprocent total kalciumoxid (CaO).
Ändring 151
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a ii – punkt 2 – strecksats 6
–  1,5 viktprocent total svaveltrioxid (SO3).
–  5 viktprocent total svaveltrioxid (SO3).
Ändring 152
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a ii – punkt 2 – strecksats 7
–  1 viktprocent total natriumoxid (Na2O).
–  3 viktprocent total natriumoxid (Na2O).
Ändring 153
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I a i–ii A – punkt 5 – strecksats 1
–  efter fem termiska cykler enligt beskrivningen under rubrik 4.2 i modul A1 i bilaga IV,
–  efter fem termiska cykler enligt beskrivningen under rubrik 4.2 i modul A1 i bilaga IV i tester som utförs innan produkten släpps ut på marknaden,
Ändring 154
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b i – punkt 1
1.  Ett enkelt flytande oorganiskt makronäringsgödselmedel ska ha en deklarerad halt för högst ett näringsämne.
1.  Ett enkelt flytande mineraliskt makronäringsgödselmedel ska ha en deklarerad halt för:
a)   högst ett primärt näringsämne
Ändring 155
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b i – punkt 1 – led b (nytt)
b)   högst ett sekundärt näringsämne
Ändring 156
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b i – punkt 1a (ny)
1a.   Ett enkelt flytande mineraliskt makronäringsgödselmedel med en deklarerad halt för högst ett primärt näringsämne kan innehålla ett eller flera sekundära näringsämnen.
Ändring 157
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b i – punkt 2 – inledningen
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla ett av följande deklarerade näringsämnen i den angivna minimimängden:
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla deklarerade primära och/eller sekundära näringsämnena i den angivna minimimängden:
Ändring 158
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b i – punkt 2 – strecksats 2
–  5 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5).
–  5 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5) som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och i vatten.
Ändring 159
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b i – punkt 2 – strecksats 6
–  5 viktprocent total svaveltrioxid (SO3).
–  5 viktprocent total svaveltrioxid (SO3), eller
Ändring 160
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b i – punkt 2 – strecksats 7
–  1 viktprocent total natriumoxid (Na2O).
–  0,5–5 viktprocent total natriumoxid (Na2O).
Ändring 161
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b ii – punkt 1
1.  Ett sammansatt flytande oorganiskt makronäringsgödselmedel ska ha en deklarerad halt för mer än ett näringsämne.
1.  Ett sammansatt flytande mineraliskt makronäringsgödselmedel ska ha en deklarerad halt för mer än ett primärt och/eller sekundärt näringsämne.
Ändring 162
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b ii – punkt 2 – inledningen
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla mer än ett av följande deklarerade näringsämnen i följande angivna minimimängder:
2.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla mer än ett av de deklarerade primära och/eller sekundära näringsämnena i följande angivna minimimängder:
Ändring 163
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b ii – punkt 2 – strecksats 1
–  1,5 viktprocent totalkväve (N).
–  3 viktprocent totalkväve (N), eller
Ändring 164
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b ii – punkt 2 – strecksats 2
–  1,5 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5).
–  1,5 viktprocent total fosforpentoxid (P2O5) som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och i vatten.
Ändring 165
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b ii – punkt 2 – strecksats 3
–  1,5 viktprocent total kaliumoxid (K2O).
–  3 viktprocent total kaliumoxid (K2O), eller
Ändring 166
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b ii – punkt 2 – strecksats 4
–  0,75 viktprocent total magnesiumoxid (MgO).
–  1,5 viktprocent total magnesiumoxid (MgO), eller
Ändring 167
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b ii – punkt 2 – strecksats 5
–  0,75 viktprocent total kalciumoxid (CaO).
–  1,5 viktprocent total kalciumoxid (CaO), eller
Ändring 168
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.I b ii – punkt 2 – strecksats 6
–  0,75 viktprocent total svaveltrioxid (SO3).
–  1,5 viktprocent total svaveltrioxid (SO3), eller
Ändring 169
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.C.II – punkt 1
1.  Ett oorganiskt mikronäringsgödselmedel ska vara ett annat oorganiskt gödselmedel än ett makronäringsgödselmedel och ska förse växter med ett eller flera av följande näringsämnen: bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo) eller zink (Zn).
1.  Ett oorganiskt mikronäringsgödselmedel ska vara ett annat oorganiskt gödselmedel än ett makronäringsgödselmedel och ska förse växter med ett eller flera av följande näringsämnen: bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo), selen (Se), kisel (Si) eller zink (Zn).
Ändring 170
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 1.Ca (ny)
Produktfunktionskategori 1,Ca: GÖDSELMEDEL MED LÅG KOLMÄNGD
1.  En CE-märkt gödselprodukt ska betecknas som ett gödselmedel med låg kolmängd om den består av 1–15  % organiskt kol (C).
2.  Kol som förekommer i kalciumcyanamid och i urea och dess kondensations- och associationsprodukter ingår inte i organiskt kol enligt denna definition.
3.  Specifikationerna för fasta/flytande och enkla/sammansatta gödselmedel samt makronärings-/mikronäringsgödselmedel i produktfunktionskategori 1.C gäller även för denna produktfunktionskategori.
4.  Produkter som säljs under produktfunktionskategori 1.C a ska uppfylla de föroreningskrav som specificeras i bilaga I för organiska eller organisk-mineraliska gödselmedel i alla fall då inte produktfunktionskategori 1.C innehåller några gränsvärden för dessa föroreningar.
Ändring 171
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 2 – punkt 1
1.  Ett kalkningsmedel ska vara en CE-märkt gödselprodukt som syftar till att korrigera markens surhet och som innehåller oxider, hydroxider, karbonater eller silikat av näringsämnet kalcium (Ca) eller magnesium (Mg).
1.  Ett kalkningsmedel ska vara en CE-märkt gödselprodukt som syftar till att korrigera markens surhet och som innehåller oxider, hydroxider, karbonater eller/och silikat av näringsämnet kalcium (Ca) eller magnesium (Mg).
Ändring 398
Förslag till förordning
Bilaga I – Del II – PFK 2 – punkt 3
3.  Följande parametrar som fastställs utgående från torrsubstansen ska vara uppfyllda:
3.  Följande parametrar som fastställs utgående från torrsubstansen ska vara uppfyllda:
—  Lägsta neutraliserande värde: 15 (uttryckt som CaO) eller 9 (uttryckt som HO-).
—  Lägsta neutraliserande värde: 15 (uttryckt som CaO) eller 9 (uttryckt som HO-).
—  Lägsta reaktivitet: 10 procent eller 50 procent efter 6 månader (inkubationsförsök).
—  Lägsta reaktivitet: 10 procent eller 50 procent efter 6 månader (inkubationsförsök), och
—  Minsta kornstorlek: 70 % < 1 mm, undantaget bränd kalk, granulerade kalkningsmedel och krita (=70 % av kornstorleken ska gå igenom en sikt på en mm).
Ändring 175
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 3
Ett jordförbättringsmedel ska vara en CE-märkt gödselprodukt som ska tillsättas jorden för att bevara, förbättra eller skydda jordens fysiska eller kemiska egenskaper, struktur eller biologiska aktivitet.
Ett jordförbättringsmedel ska vara ett material (inbegripet marktäckningsmaterial) som tillsätts jord på platsen, främst för att bevara eller förbättra dess fysiska egenskaper, men även för att förbättra dess kemiska och/eller biologiska egenskaper eller aktivitet.
Ändring 176
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 3 – punkt 1a (ny)
1a.  Den CE-märkta gödselprodukten ska innehålla minst 15 % material av biologiskt ursprung.
Ändring 177
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 3.A – punkt 1
1.  Ett organiskt jordförbättringsmedel ska endast bestå av material av biologiskt ursprung, med undantag av material som är fossiliserat eller finns i geologiska formationer.
1.  Ett organiskt jordförbättringsmedel ska endast bestå av material av biologiskt ursprung, inbegripet torv, leonardite, brunkol och därav framställda humusämnen, men med undantag av andra material som är fossiliserade eller finns i geologiska formationer.
Ändring 179
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 3.A – punkt 2 – strecksats 2
–  Sexvärt krom (Cr VI) 2 mg/kg torrsubstans.
–  Sexvärt krom (Cr VI) 1 mg/kg torrsubstans.
Ändring 181
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 3.A – punkt 3 – led a

Kommissionens förslag

a)  Salmonella spp. får inte påvisas i ett prov på 25 g CE-märkt gödselprodukt.

Ändring

a)  Patogener får inte förekomma i det organiska jordförbättringsmedlet i en koncentration som är högre än de respektive gränsvärden som anges i tabellen nedan:

Mikroorganism som ska testas

Provtagningsplaner

Gränsvärde

 

n

c

m

M

Salmonella spp.

5

0

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Escherichia coli eller Enterococcaceae

5

5

0

1 000 i 1 g eller 1 ml

Där n = antal prover som ska testas,

c = antal prover i vilka antalet bakterier uttryckt i CFU får vara mellan m och M,

m = gränsvärdet för antalet bakterier uttryckt i CFU som anses tillfredsställande, och

M = maximivärdet för antalet bakterier uttryckt i CFU.

Parasiterna Ascaris spp. och Toxocara spp. i alla sina utvecklingsstadier får inte förekomma i 100 g eller 100 ml av organiska jordförbättringsmedel.

Ändring 182
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 3.B – punkt 1
1.  Ett oorganiskt jordförbättringsmedel ska vara andra jordförbättringsmedel än organiska jordförbättringsmedel.
1.  Ett oorganiskt jordförbättringsmedel ska vara andra jordförbättringsmedel än organiska jordförbättringsmedel och inbegriper marktäckningsfilmer. En biologiskt nedbrytbar marktäckningsfilm ska vara en biologiskt nedbrytbar polymerfilm som uppfyller kraven i punkterna 2 a och 3 i komponentmaterialkategori 10 i bilaga II och som är avsedd att placeras på marken på platsen för att skydda markens struktur, undertrycka ogräsväxt, minska markens fuktförlust eller förhindra erosion.
Ändring 184
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 4 – punkt 1
1.  Ett odlingssubstrat ska vara ett annat material än jord avsett att användas som substrat för rotutveckling.
1.  Ett odlingssubstrat ska vara ett annat material än jord på plats, där växter och svampar odlas.
Ändring 187
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 4 – punkt 3

Kommissionens förslag

3.   Salmonella spp. får inte påvisas i ett prov på 25 g CE-märkt gödselprodukt.

Ändring

3.   Patogener får inte förekomma i odlingssubstratet i en koncentration som är högre än de respektive gränsvärden som anges i tabellen nedan:

Mikroorganism som ska testas

Provtagningsplaner

Gränsvärde

 

n

c

m

M

Salmonella spp.

5

0

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Escherichia coli eller Enterococcaceae

5

5

0

1 000 i 1 g eller 1 ml

Där n = antal prover som ska testas,

c = antal prover i vilka antalet bakterier uttryckt i CFU får vara mellan m och M,

m = gränsvärdet för antalet bakterier uttryckt i CFU som anses tillfredsställande, och

M = maximivärdet för antalet bakterier uttryckt i CFU.

Parasiterna Ascaris spp. och Toxocara spp. i alla sina utvecklingsstadier får inte förekomma i 100 g eller 100 ml av odlingssubstratet.

Ändring 188
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 5
En agronomisk tillsats ska vara en CE-märkt gödselprodukt som är avsedd att tillsättas en produkt som förser växter med näring i syfte att förbättra ett näringsämnes frigörande i den produkten.
En agronomisk tillsats ska vara en CE-märkt gödselprodukt som är avsedd att tillsättas till en produkt, som har en bevisad effekt för omvandling av olika former av mineraler eller mineraliserade näringsämnen, eller båda, eller på dessas växttillgänglighet, eller som ska tillsättas i jorden i syfte att förbättra växternas upptag av detta näringsämne eller för att minska förlusten av näringsämnen.
Ändring 193
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 5.A.Ia (ny)
PRODUKTFUNKTIONSKATEGORI 5.A.Ia: Denitrifikationshämmare
1.  En denitrifikationshämmare ska vara en hämmare som minskar bildningen av dikväveoxid (N2O) genom att bromsa eller förhindra omvandlingen av nitrat (NO3) till kvävgas (N2) utan att påverka nitrifikationsprocessen enligt beskrivningen i produktfunktionskategori 5.A.I. Den ska bidra till att växten får ökad tillgång till nitrat och till att utsläppen av N2O minskar.
2.  Effektiviteten i denna metod kan bedömas genom att mäta utsläppet av dikväveoxid i gasprover som samlas in med ett lämpligt mätinstrument och genom att förekomsten av N2O i det provet mäts i en gaskromatograf. I samband med bedömningen ska även vattenhalten i jorden mätas.
Ändring 202
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6 – punkt 1 – inledningen
1.  En växtbiostimulant ska vara en CE-märkt gödselprodukt som syftar till att stimulera växtnäringsprocesser oberoende av produktens näringsinnehåll uteslutande i syfte att förbättra en eller flera av följande egenskaper hos växten:
1.  En växtbiostimulant ska vara en CE-märkt gödselprodukt som syftar till att stimulera växtnäringsprocesser oberoende av produktens näringsinnehåll uteslutande i syfte att förbättra en eller flera av följande egenskaper hos växten och växtens rotzon eller fyllosfär:
Ändring 203
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6 – punkt 1 – led ca (nytt)
ca)  Tillgänglighet till näringsämnen i jorden och rotzonen.
Ändring 204
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6 – punkt 1 – led cb (nytt)
cb)  Humifiering.
Ändring 205
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6 – punkt 1 – led cc (nytt)
cc)  Nedbrytning av organiska föreningar i marken.
Ändring 206
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6 – punkt 2 – strecksats 1
–  Kadmium (Cd) 3 mg/kg torrsubstans.
–  Kadmium (Cd) 1,5 mg/kg torrsubstans.
Ändring 208
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 1
1.  En mikrobiell växtbiostimulant ska endast bestå av en mikroorganism eller en grupp av sådana mikroorganismer som avses i komponentmaterialkategori 7 i bilaga II.
1.  En mikrobiell växtbiostimulant ska bestå av
a)   en mikroorganism eller en grupp av sådana mikroorganismer som avses i komponentmaterialkategori 7 i bilaga II,
b)  mikroorganismer eller en grupp av sådana mikroorganismer som skiljer sig från dem som åsyftas i led a i denna punkt; de kan användas som komponentmaterialkategorier på villkoret att de uppfyller kraven i komponentmaterialkategori 7 i bilaga II.
Ändring 209
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 3

Kommissionens förslag

3.  Salmonella spp. får inte påvisas i ett prov på 25 g eller 25 ml CE-märkt gödselprodukt.

Ändring

3.  Patogener får inte förekomma i den mikrobiella växtbiostimulanten i en koncentration som är högre än de respektive gränsvärden som anges i tabellen nedan:

Mikroorganismer/deras toxiner, metaboliter

Provtagningsplaner

Gränsvärde

 

n

c

 

Salmonella spp.

5

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Escherichia coli

5

0

Inga fynd i 1g eller 1ml

Listeria monocytogenes

5

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Vibrio spp.

5

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Shigella spp.

5

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Staphylococcus aureus

5

0

Inga fynd i 25 g eller 25 ml

Enterococcaceae

5

2

10 CFU/g

Antal anaeroba mikroorganismer om inte den mikrobiella biostimulanten är en aerob bakterie

5

2

105CFU/g eller ml

Mängd jästsvampar och mögel om inte den mikrobiella biostimulanten är en svamp

5

2

1000 CFU/g eller ml

där n = antal enheter som provet omfattar, c = antal provenheter med värden över det fastställda gränsvärdet.

Ändring 210
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 4
4.  Escherichia coli får inte påvisas i ett prov på 1 g eller 1 ml CE-märkt gödselprodukt.
utgår
Ändring 211
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 5
5.  Enterococcaceae får förekomma i den CE-märkta gödselprodukten i högst 10 CFU/g färskvikt.
utgår
Ändring 212
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 6
6.  Listeria monocytogenes får inte påvisas i ett prov på 25 g eller 25 ml CE-märkt gödselprodukt.
utgår
Ändring 213
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 7
7.  Vibrio spp. får inte påvisas i ett prov på 25 g eller 25 ml CE-märkt gödselprodukt.
utgår
Ändring 214
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 8
8.  Shigella spp. får inte påvisas i ett prov på 25 g eller 25 ml CE-märkt gödselprodukt.
utgår
Ändring 215
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 9
9.  Staphylococcus aureus får inte påvisas i ett prov på 1 g eller 1 ml CE-märkt gödselprodukt.
utgår
Ändring 216
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 10
10.  Antalet aeroba mikroorganismerna får inte överskrida 105 CFU/g eller ml prov av den CE-märkta gödselprodukten, om inte den mikrobiella biostimulanten är en aerob bakterie.
utgår
Ändring 217
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 12 – stycke 2
ska växtbiostimulanten ha ett pH-värde på minst 4.
utgår
Ändring 218
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 6.A – punkt 13
13.  Hållbarhetstiden för den mikrobiella växtbiostimulanten ska vara minst sex månader vid de förvaringsförhållanden som anges på etiketten.
utgår
Ändring 219
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 7 – punkt 3 – inledningen
3.  Den mekaniska blandningen av gödselprodukter får inte ändra någon av gödselproduktkomponenternas egenskaper
3.  Den mekaniska blandningen av gödselprodukter får inte ändra någon av gödselproduktkomponenternas verkningssätt
Ändring 220
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – KMKa (ny)
KOMPONENTMATERIALKATEGORI 11a: Andra industriella biprodukter
Ändring 221
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 1 – punkt 1 – inledningen
1.  En CE-märkt gödselprodukt får innehålla ämnen och blandningar, med undantag av8
1.  En CE-märkt gödselprodukt får innehålla ämnen och blandningar, däribland tekniska tillsatser, med undantag av8
__________________
__________________
8 Uteslutandet av ett material från komponentmaterialkategori 1 hindrar det inte från att vara ett komponentmaterial i överensstämmelse med andra komponentmaterialkategorier med andra krav. Se t.ex. komponentmaterialkategori 11 för animaliska biprodukter, komponentmaterialkategorierna 9 och 10 för polymerer och komponentmaterialkategori 8 för agronomiska tillsatser.
8 Uteslutandet av ett material från komponentmaterialkategori 1 hindrar det inte från att vara ett komponentmaterial i överensstämmelse med andra komponentmaterialkategorier med andra krav. Se t.ex. komponentmaterialkategori 11 för animaliska biprodukter, komponentmaterialkategorierna 9 och 10 för polymerer och komponentmaterialkategori 8 för agronomiska tillsatser.
Ändring 222
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 1 – punkt 1 – led b
b)  biprodukter i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG,
b)  biprodukter i den mening som avses i direktiv 2008/98/EG, med undantag för biprodukter som registrerats i enlighet med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1907/2006 varvid de undantag från registrering som anges i punkt 5 i bilaga V till samma förordning utesluts,
Ändring 223
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 1 – punkt 1 – led e
e)  polymerer, eller
e)  polymerer med undantag för de som används i odlingssubstrat som inte är i kontakt med jorden, eller
Ändring 228
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 2 – punkt 1
1.  En CE-märkt gödselprodukt får innehålla växter, växtdelar eller växtextrakt som endast bearbetats genom att ha skurits, malts, centrifugerats, pressats eller extraherats med vatten.
1.  En CE-märkt gödselprodukt får innehålla växter, växtdelar eller växtextrakt som endast bearbetats genom att ha skurits, malts, centrifugerats, silats, krossats, pressats, torkats, frystorkats, buffrats, extruderats, strålats, kylbehandlats, värmesanerats eller extraherats med vatten eller någon annan beredning eller bearbetning som inte gör att det slutliga ämnet omfattas av registreringsplikten enligt förordning (EG) nr 1907/2006.
Ändring 229
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 2 – punkt 2
2.  Vid tillämpning av punkt 1 anses växter omfatta alger, med undantag för blågröna alger.
2.  Vid tillämpning av punkt 1 anses växter omfatta alger, med undantag för blågröna alger som producerar cyanotoxins som klassificeras som farliga i enlighet med förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar.
Ändring 230
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 3 – punkt 1 – inledningen
1.  En CE-märkt gödselprodukt får innehålla kompost som erhållits genom aerob kompostering av endast ett eller flera av följande insatsmaterial:
1.  En CE-märkt växtnäringsprodukt får innehålla kompost, ett flytande eller icke flytande mikrobiellt eller icke mikrobiellt extrakt från kompost, som erhållits genom aerob kompostering, och den möjliga påföljande ökningen av de naturligt förekommande mikroorganismerna av endast ett eller flera av följande insatsmaterial:
Ändring 231
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 3 – punkt 1 – led b
b)  Animaliska biprodukter i kategorierna 2 och 3 enligt förordning (EG) nr 1069/2009.
b)  Produkter som är framställda av animaliska biprodukter som avses i artikel 32 i förordning (EG) nr 1069/2009 för vilka slutpunkten i tillverkningskedjan har uppnåtts i enlighet med artikel 5 i den förordningen.
Ändring 232
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 3 – punkt 1 – led c – inledningen
c)  Levande eller döda organismer eller delar därav, obearbetade eller bearbetade endast med manuella eller mekaniska medel eller genom inverkan av tyngdkraften, upplösning i vatten, flotation, extraktion med vatten, ångdestillation eller upphettning enbart i syfte att avlägsna vatten, eller som utvunnits ur luft på vilket sätt som helst, med undantag av
c)  Levande eller döda organismer eller delar därav, obearbetade eller bearbetade endast med manuella eller mekaniska medel eller genom inverkan av tyngdkraften, upplösning i vatten, flotation, extraktion med vatten, med undantag av
Ändring 233
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 3 – punkt 1 – led c – strecksats 2
–  avloppsslam, industrislam eller muddringsslam, och
–  avloppsslam, industrislam (bortsett från ej ätbara matrester, foder och planteringar kopplade till agrobränslen) eller muddringsslam, och
Ändring 238
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 3 – punkt 1 – led ea (nytt)
ea)  Obearbetat och mekaniskt bearbetat restavfall från livsmedelsproduktionsindustrin, utom från industrier som använder animaliska biprodukter enligt förordning (EG) nr 1069/2009.
Ändring 239
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 3 – punkt 1 – led eb (nytt)
eb)  Material som överensstämmer med komponentmaterialkategorierna 2, 3, 4, 5, 6 och 11.
Ändring 240
Förslag till förordning
Bilaga I – del II – PFK 3 – punkt 2 – strecksats 1
–  som endast bearbetar sådant insatsmaterial som avses i punkt 1, och
–  där produktionslinjerna för bearbetning av sådant insatsmaterial som avses i punkt 1 tydligt är separerade från produktionslinjerna för bearbetning av andra insatsmaterial än de som avses i punkt 1, och
Ändring 241
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 3 – punkt 6 – led a – strecksats 2
–  Kriterium: högst 25 mmol O2/kg organiskt material/h.
–  Kriterium: högst 50 mmol O2/kg organiskt material/h.
Ändring 242
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 4 – rubriken
KOMPONENTMATERIALKATEGORI 4: Rötrester från energigrödor
KOMPONENTMATERIALKATEGORI 4: Rötrester från energigrödor och växtbaserat biologiskt avfall
Ändring 247
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 4 – punkt 1 – led c
c)  Något av materialen i leden a–b som har rötats tidigare.
c)  Något av materialen i leden a–b som har rötats tidigare utan att uppvisa några spår av aflatoxiner.
Ändring 248
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 4 – punkt 2 – strecksats 1
–  som endast bearbetar sådant insatsmaterial som avses i punkt 1, och
–  där produktionslinjerna för bearbetning av sådant insatsmaterial som avses i punkt 1 tydligt är separerade från produktionslinjerna för bearbetning av andra insatsmaterial än de som avses i punkt 1, och
Ändring 249
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 4 – punkt 3 – led b
b)  Termofil rötning vid 55 °C med en behandlingsprocess som inbegriper pastörisering (70 °C – 1 h).
b)  Termofil rötning vid 55 °C med en behandlingsprocess som inbegriper pastörisering, i enlighet med vad som anges i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 i bilaga V till kommissionens förordning (EU) nr 142/2011.
_________________
1aKommissionens förordning (EU) nr 142/2011 av den 25 februari 2011 om genomförande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1069/2009 om hälsobestämmelser för animaliska biprodukter och därav framställda produkter som inte är avsedda att användas som livsmedel och om genomförande av rådets direktiv 97/78/EG vad gäller vissa prover och produkter som enligt det direktivet är undantagna från veterinärkontroller vid gränsen (EUT L 54, 26.2.2011, s. 1).
Ändring 250
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 4 – punkt 3 – led d
d)  Mesofil rötning vid 37–40 °C med en behandlingsprocess som inbegriper pastörisering (70 °C – 1 h).
d)  Mesofil rötning vid 37–40 °C med en behandlingsprocess som inbegriper pastörisering, i enlighet med vad som anges i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 i bilaga V till förordning  (EU) nr 142/2011.
Ändring 251
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 5 – punkt 1 – led c – strecksats 2
–  avloppsslam, industrislam eller muddringsslam, och
–  avloppsslam, annat industrislam än det som specificeras i led ea eller muddringsslam, och
Ändring 255
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 5 – punkt 1 – led e – inledningen
e)  Något av materialen i leden a–d som
e)  Något av materialen utan aflatoxiner i leden a–d som
Ändring 256
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 5 – punkt 1 – led ea (nytt)
ea)  Obearbetat och mekaniskt bearbetat restavfall från livsmedelsproduktionsindustrin, utom från industrier som använder animaliska biprodukter i enlighet med förordning (EG) nr 1069/2009.
Ändring 257
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 5 – punkt 1 – led eb (nytt)
eb)  Material som överensstämmer med komponentmaterialkategorierna 2, 3, 4, 5, 6 och 11.
Ändring 258
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 5 – punkt 2 – strecksats 1
–  som endast bearbetar sådant insatsmaterial som avses i punkt 1, och
–  där produktionslinjerna för bearbetning av sådant insatsmaterial som avses i punkt 1 är tydligt separerade från produktionslinjerna för bearbetning av andra insatsmaterial än de som avses i punkt 1, och
Ändring 259
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 5 – punkt 3 – led a
a)  Termofil rötning vid 55 °C i minst 24 h och en hydraulisk uppehållstid på minst 20 dagar.
a)  Termofil rötning vid 55 °C i minst 24 h och en hydraulisk uppehållstid på minst 20 dagar, följt av en analys för att kontrollera att rötningsprocessen framgångsrikt har förstört patogenerna.
Ändring 260
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 5 – punkt 3 – led b
b)  Termofil rötning vid 55 °C med en behandlingsprocess som inbegriper pastörisering (70 °C – 1 h).
b)  Termofil rötning vid 55 °C med en behandlingsprocess som inbegriper pastörisering, i enlighet med vad som anges i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 i bilaga V till kommissionens förordning  (EU) nr 142/2011.
Ändring 261
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 5 – punkt 3 – led d
d)  Mesofil rötning vid 37–40 °C med en behandlingsprocess som inbegriper pastörisering (70 °C – 1 h).
d)  Mesofil rötning vid 37–40 °C med en behandlingsprocess som inbegriper pastörisering, i enlighet med vad som anges i kapitel I avsnitt 1 punkt 1 i bilaga V till förordning (EU) nr 142/2011.
Ändring 262
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 6 – punkt 1 – led ca (nytt)
ca)  Orujillo: Viskös biprodukt från malning av oliver som erhålls genom behandling med organiska lösningsmedel av fuktiga pressrester i två etapper (alperujo) eller tre etapper (orujo).
Ändring 263
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 6 – punkt 1 – led cb (nytt)
cb)   Biprodukter från foderindustrin som anges i förteckningen över foderråvaror i förordning (EU) nr 68/2013,
Ändring 264
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 6 – punkt 1 – led cc (nytt)
cc)  Andra material eller ämnen som har godkänts för att tillsättas i livsmedel eller djurfoder.
Ändring 269
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 6 – punkt 2 – stycke 2a (nytt)
Alla halter av aflatoxiner ska ligga under detektionsnivån i alla ämnen.
Ändring 270
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 7 – punkt 1 – strecksats 1
–  som inte har bearbetats på annat sätt än genom torkning eller frystorkning, och
utgår
Ändring 271
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 8 – punkt 1
1.  En CE-märkt gödselprodukt får endast innehålla ett ämne eller en blandning som är avsett/avsedd att förbättra ett näringsämnes frigörande i en gödselprodukt, om det i enlighet med det förfarande för bedömning av överensstämmelse som tillämpas på en sådan agronomisk tillsats har visats att ämnet eller blandningen uppfyller kraven i denna förordning för en produkt i produktfunktionskategori 5 i bilaga I.
1.  En CE-märkt gödselprodukt får endast innehålla ett ämne eller en blandning (inbegripet tekniska tillsatser, exempelvis: klumpförebyggande medel, skumdämpningsmedel, dammabsorberande medel, färgämnen och medel med reologiska egenskaper) som är avsett/avsedd att förbättra ett näringsämnes frigörande i en gödselprodukt, om det i enlighet med det förfarande för bedömning av överensstämmelse som tillämpas på en sådan agronomisk tillsats har visats att ämnet eller blandningen uppfyller kraven i denna förordning för en produkt i produktfunktionskategori 5 i bilaga I.
Ändring 272
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 8 – punkt 3a (ny)
3a.  En CE-märkt gödselsprodukt får endast innehålla en denitrifikationshämmare som avses i produktfunktionskategori 5.A.Ia i bilaga I om den innehåller kväve i någon form.
Ändring 273
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 8 – punkt 4
4.  En CE-märkt gödselsprodukt får endast innehålla en ureashämmare som avses i produktfunktionskategori 5.A.II i bilaga I och som uppfyller kraven, om minst 50 procent av halten totalkväve (N) i gödselprodukten består av kväveformen (N) urea (CH4N2O).
4.  En CE-märkt gödselsprodukt får endast innehålla en ureashämmare som avses i produktfunktionskategori 5.A.II i bilaga I och som uppfyller kraven, om minst 50 procent av halten totalkväve (N) i gödselprodukten består av kväveformen ammonium (NH4+) eller ammonium (NH4+) och (N) urea (CH4N2O).
Ändring 274
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 9 – punkt 3
3.  Polymererna får inte innehålla formaldehyd.
3.  Polymererna får innehålla högst 600 ppm fri formaldehyd.
Ändring 275
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 10 – punkt 1
1.  En CE-märkt gödselprodukt får endast innehålla andra polymerer än näringspolymerer när syftet med polymeren är att
1.  En CE-märkt gödselprodukt får endast innehålla andra polymerer än näringspolymerer när syftet med polymeren är att
a)  begränsa vatteninträngningen i näringspartiklar och sålunda frigörandet av näringsämnen (varvid polymeren vanligen kallas ytbehandlingsmedel), eller
a)  begränsa vatteninträngningen i näringspartiklar och sålunda frigörandet av näringsämnen (varvid polymeren vanligen kallas ytbehandlingsmedel), eller
b)  öka den CE-märkta gödselproduktens vattenhållande förmåga.
b)  öka den CE-märkta gödselproduktens vattenhållande förmåga, eller
ba)  förbättra jorden som en bionedbrytbar marktäckningsfilm som framför allt uppfyller kraven i led 2a och 3 i komponentmaterialkategori 10, eller
bb)  binda komponenter i gödselprodukten, utan att komma i kontakt med jord, eller
bc)  förbättra stabiliteten hos CE-märkta gödselprodukter, eller
bd)   förbättra vattengenomträngningen i marken.
Ändring 276
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 10 – punkt 2
2.  Från och med den [Publikationsbyrån: ange datumet tre år efter tillämpningsdagen för denna förordning] ska följande kriterium vara uppfyllt: Polymeren ska kunna brytas ned fysiskt eller biologiskt, så att det mesta av polymeren i slutändan bryts ned till koldioxid (CO2), biomassa och vatten. Minst 90 procent av det organiska kolet ska ha omvandlats till CO2 inom högst 24 månader i ett bionedbrytbarhetsförsök enligt leden a–c.
2.  Från och med den [fem år efter tillämpningsdagen för denna förordning] ska följande kriterium vara uppfyllt: Polymeren ska kunna brytas ned fysiskt eller biologiskt, så att det mesta av polymeren i slutändan bryts ned till koldioxid (CO2), biomassa och vatten. Minst 90 procent av det organiska kolet ska ha omvandlats till CO2 inom högst 48 månader efter att den funktionalitetsperiod för gödselprodukten som anges på etiketten har löpt ut, och jämfört med en lämplig standard i bionedbrytbarhetsförsök. Bionedbrytbarhetskriterier och utvecklingen av en lämplig testmetod för biologisk nedbrytning ska utvärderas i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen och fastställs i de delegerade akter som avses i artikel 42 i denna förordning.
a)  Försöket ska utföras vid 25 °C ± 2 °C.
b)  Försöket ska utföras i enlighet med en metod som fastställer plastmaterials slutliga aeroba bionedbrytbarhet i jorden genom mätning av syreförbrukningen eller mängden koldioxid som utvecklas.
c)  Ett mikrokristallint cellulosapulver med samma mått som försöksmaterialet ska användas som referensmaterial i försöket.
d)  Före försöket får försöksmaterialet inte vara föremål för förhållanden eller förfaranden som syftar till att påskynda plastfilmens nedbrytning, såsom exponering för värme eller ljus.
Ändring 277
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 10 – punkt 2a (ny)
2a.  De biologiskt nedbrytbara marktäckningsfilmer som avses i produktfunktionskategori 3.B ska överensstämma med följande kriterium:
Polymeren ska kunna brytas ned fysiskt eller biologiskt, så att den i slutändan bryts ned till koldioxid (CO2), biomassa och vatten, och minst 90 %, i absoluta tal eller i förhållande till referensmaterialet, av det organiska kolet ska ha omvandlats till CO2 inom högst 24 månader i ett bionedbrytbarhetsförsök i enlighet med unionens standarder för biologisk nedbrytbarhet hos polymerer i jord.
Ändring 278
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 10 – punkt 3a (ny)
3a.  Eftersom produkten är avsedd att tillsättas i jord och släppas ut i miljön, ska dessa kriterier gälla för alla material i produkten.
Ändring 279
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 10 – punkt 3b (ny)
3b.   En CE-märkt produkt som innehåller andra polymerer än näringspolymerer ska undantas från kraven i punkterna 1, 2 och 3 under förutsättning att polymererna endast används som bindemedel för gödselprodukten och de inte kommer i kontakt med marken.
Ändring 280
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 11

Kommissionens förslag

En CE-märkt gödselprodukt får innehålla de animaliska biprodukter i den mening som avses i förordning (EG) nr 1069/2009 vilka har nått en slutpunkt i tillverkningskedjan enligt den förordningen och som förtecknas och anges i följande tabell:

Ändring

Under förutsättning att kommissionen antar de delegerade akterna enligt artikel 42 får en CE-märkt gödselprodukt innehålla de animaliska biprodukter i den mening som avses i förordning (EG) nr 1069/2009 vilka har nått en slutpunkt i tillverkningskedjan enligt den förordningen och som förtecknas och anges i följande tabell:

 

Framställda produkter

Bearbetningskrav för att nå slutpunkten i tillverkningskedjan.

1

Köttmjöl

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

2

Benmjöl

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

3

Kött- och benmjöl

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

4

Blod från djur

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

5

Hydroliserade proteiner i kategori III enligt förordning (EG) nr 1069/2009

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

6

Bearbetad naturgödsel

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

7

Kompost (1)

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

8

Biogasrötrester (1)

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

9

Fjädermjöl

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

10

Hudar och skinn

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

11

Hovar och horn

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

12

Guano från fladdermöss

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

13

Ull och hår

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

14

Fjädrar och dun

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

15

Svinborst

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

16

Glycerin och andra produkter av kategori 2- och 3-material som framställts genom tillverkning av biodiesel och förnybar energi

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

17

Foder för sällskapsdjur och tuggben som avvisats av kommersiella skäl eller på grund av tekniska fel

Fastställd i enlighet med artikel 9.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1069/2009

(1)   Framställt av andra kategori 2- och 3-material än kött- och benmjöl och bearbetat animaliskt protein.

Ändring 281
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – KMK 11a (ny)
KOMPONENTMATERIALKATEGORI 11a: Andra industriella biprodukter
1.  En CE-märkt gödselprodukt kan innehålla andra industribiprodukter, såsom ammoniumsulfat från framställning av kaprolaktam, svavelsyra från raffinering av naturgas och olja liksom andra material som härrör från särskilda industriella processer som är uteslutna från komponentmaterialkategori 1 och förtecknade i tabellen nedan, under de förhållanden som anges där:
2.  Från och med den … [ett år efter dagen för denna förordnings ikraftträdande] ska kriterierna för industriella biprodukter som har använts i enlighet med förordning (EG) nr 2003/2003 som komponenter i CE-märkta gödselprodukter för deras införande i komponentmaterialkategorin fastställas i enlighet med de senaste vetenskapliga rönen och fastställas i de delegerade akter som avses i artikel 42 i denna förordning.
Ändring 282
Förslag till förordning
Bilaga III – del 1 – punkt 2 – led e
e)  En beskrivning av alla komponenter som överstiger 5 procent av produktens torrvikt i fallande storleksordning, inbegripet uppgift om de relevanta komponentmaterialkategorierna i bilaga II.
e)  En beskrivning av alla komponenter som överstiger 1 procent av produktens torrvikt i fallande storleksordning, inbegripet uppgift om de relevanta komponentmaterialkategorierna i bilaga II och inbegripet innehållet som procentandel av torrsubstansen.
Ändring 283
Förslag till förordning
Bilaga III – del 1 – punkt 2 – led ea (nytt)
ea)  I det fall en produkt innehåller material som härrör från organiskt avfall eller organiska biprodukter, som inte har genomgått en process som har förstört allt organiskt material, ska märkningen ange vilka avfall och biprodukter som har använts samt ett partinummer eller serienummer för produktionstiden. Detta nummer ska hänvisa till tillverkarens spårbarhetsuppgifter som identifierar de enskilda källorna (gårdar, fabriker osv.) för varje organisk avfallsprodukt/biprodukt som används i parti-/tidsserierna. Kommissionen ska, efter ett offentligt samråd och senast den ... [två år efter ikraftträdandet av denna förordning], offentliggöra särskilda angivelser för genomförandet av denna bestämmelse som ska träda i kraft senast den ... [tre år efter att angivelserna har offentliggjorts]. För att minimera den administrativa bördan för aktörer och för marknadskontrollmyndigheter ska kommissionens angivelser ta hänsyn till både kraven i artikel 6.5–6.7 och artikel 11 och befintliga spårbarhetssystem (t.ex. för animaliska biprodukter eller industrisystem) samt unionens koder för avfallsklassificering.
Ändring 284
Förslag till förordning
Bilaga III – del 1 – punkt 2a (ny)
2a.  Korta anvisningar för avsedd användning, inbegripet avsedda givor och avsedd tidpunkt, målväxt och lagring ska tillhandahållas av tillverkarna.
Ändring 285
Förslag till förordning
Bilaga III – del 1 – punkt 7a (ny)
7a.  Ingen produkt kan göra påståenden som gäller en annan produktfunktionskategori utan att fullständigt uppfylla kraven i denna ytterligare produktfunktionskategori, och inte heller är några direkta eller underförstådda påståenden om växtskydd tillåtna.
Ändring 286
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1 – punkt 2 – led b
b)  Halten nitrifikationshämmare ska uttryckas som viktprocent av det totalkväve (N) som förekommer i form av ammoniumkväve (NH4) och ureakväve (CH4N2O).
b)  Halten nitrifikationshämmare ska uttryckas som viktprocent av det totalkväve (N) som förekommer i form av ammoniumkväve (NH4) eller ammoniumkväve (NH4) och ureakväve (CH4N2O).
Ändring 287
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.A – led a
a)  De deklarerade näringsämnena kväve (N), fosfor (P) eller kalium (K) med deras kemiska beteckningar i ordningen N-P-K.
a)  De deklarerade näringsämnena kväve (N), fosfor (P) eller kalium (K) med deras kemiska beteckningar i ordningen N-P-K. Den deklarerade kvävehalten anges som summan av ammoniakkväve, nitratkväve, ureakväve, kväve från ureaformaldehyd, kväve från isobutylidendiurea, och kväve från krotonylidendiurea samt kväve från cyanamid.
Fosforhaltiga gödselmedel måste uppfylla följande miniminivåer för löslighet för att kunna användas för växter, då de annars inte kan deklareras som fosforhaltiga gödselmedel:
–  Vattenlöslighet: miniminivån är 25 % av den totala fosforhalten.
–  Löslighet i neutralt ammoniumcitrat: miniminivån är 30 % av den totala fosforhalten.
–  Löslighet i myrsyra (endast för mjuk råfosfat): miniminivån är 35 % av den totala fosforhalten.
Ändring 288
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.A – led b
b)  De deklarerade näringsämnena magnesium (Mg), kalcium (Ca), svavel (S) eller natrium (Na) med deras kemiska beteckningar i ordningen Mg-Ca-S-Na.
b)  De deklarerade näringsämnena kalcium (Ca), magnesium (Mg), natrium (Na) eller svavel (S) med deras kemiska beteckningar i ordningen Ca–Mg–Na–S.
(Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed, och följaktligen, antagna ändringsförslag.)
Ändring 289
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.A – led c
c)  Den totala halten av de deklarerade näringsämnena kväve (N), fosfor (P) eller kalium (K), följt av den totala halten av magnesium (Mg), kalcium (Ca), svavel (S) eller natrium (Na) inom parentes.
c)  Den genomsnittliga halten av de deklarerade näringsämnena kväve (N), fosfor (P) eller kalium (K), följt av den totala halten av magnesium (Mg), kalcium (Ca), svavel (S) eller natrium (Na) inom parentes.
Ändring 290
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.A – led d – strecksats 6
–   Organiskt kol (C).
–   Organiskt kol (C) och C/N-förhållande.
Ändring 291
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.A – led d – strecksats 7a (ny)
–  I form av pulver eller pellets.
Ändring 292
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.B – punkt 1 – led d – strecksats 2
–   Total fosforpentoxid (P2O5).
–   Fosforpentoxid (P2O5) löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten.
Ändring 293
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.B – punkt 1 – led d – strecksats 2 – strecksats 3
–   Fosforpentoxid (P2O5) löslig i myrsyra, när mjukt malet fosfat förekommer.
–   Fosforpentoxid (P2O5) endast löslig i mineralsyror.
Ändring 294
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.B – punkt 1a (ny)
1a.   Den totala deklarerade kvävehalten anges som summan av ammoniakkväve, nitratkväve, ureakväve, kväve från metylenurea, kväve från isobutylidendiurea, kväve från krotonylidendiurea samt kväve från cyanamid.
Ändring 295
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.C.I – punkt 1 – led d – strecksats 2
–   Total fosforpentoxid (P2O5).
–   Fosforpentoxid (P2O5) löslig i neutralt ammoniumcitrat.
Ändring 296
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.C.I – punkt 1 – led d – strecksats 2 – strecksats 3
–  Fosforpentoxid (P2O5) löslig i myrsyra, när mjukt malet fosfat förekommer.
–  Fosforpentoxid (P2O5) endast löslig i mineralsyror
Ändring 297
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.C.I – punkt 1 – led d – strecksats 4 – strecksats 1a (ny)
–  I form av pulver eller pellets.
Ändring 298
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.C.I – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  pH
Ändring 299
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.C.I – punkt 1a (ny)
1a.  Gödselprodukter som innehåller mindre än 5 ppm kadmium, arsenik, bly, krom VI och kvicksilver, var för sig, ska tillåtas bära ett synligt ”miljömärke” på förpackning och etikett. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 för att komplettera denna förordning och fastställa de tekniska standarderna för sådana etiketter.
Ändring 300
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.C.I a – punkt 3 – led c
c)  Pulver, när minst 90 procent av produkten kan passera genom en sikt med en maskstorlek på 10 mm.
c)  Pulver, när minst 90 procent av produkten kan passera genom en sikt med en maskstorlek på 1 mm.
Ändring 301
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.C.I a – punkt 4a (ny)
4a.   CE-märkta gödselprodukter som avses i punkt 1bb i komponentmaterialkategori 10 i bilaga II, när polymerer endast används som bindemedel, ska förses med följande märkning: ”Gödselprodukten är inte avsedd att vara i kontakt med marken.”
Ändring 302
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.C.II – punkt 1
1.  De deklarerade mikronäringsämnena i den CE-märkta gödselproduken ska förtecknas med namn och kemiska beteckning i följande ordning: bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo) och zink (Zn), följt av namnet eller namnen på deras motjon(er).
1.  De deklarerade mikronäringsämnena i den CE-märkta gödselproduken ska förtecknas med namn och kemiska beteckning i följande ordning: bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo), selen (Se), kisel (Si) och zink (Zn), följt av namnet eller namnen på deras motjon(er).
Ändring 303
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 1.Ca (ny)
PRODUKTFUNKTIONSKATEGORI 1.Ca: Gödselmedel med låg kolmängd
1.  Följande uppgifter om makronäringsämnen ska tillhandahållas:
a)  De deklarerade näringsämnena kväve (N), fosfor (P) eller kalium (K) med deras kemiska beteckningar i ordningen N-P-K.
b)  De deklarerade näringsämnena magnesium (Mg), kalcium (Ca), svavel (S) eller natrium (Na) med deras kemiska beteckningar i ordningen Mg-Ca-S-Na.
c)  Den totala halten av de deklarerade näringsämnena kväve (N), fosfor (P) eller kalium (K), följt av den totala halten av magnesium (Mg), kalcium (Ca), svavel (S) eller natrium (Na) inom parentes.
d)  Halten av följande deklarerade näringsämnen, i följande ordning och uttryckta som viktprocent av gödselmedlet:
▪  Totalkväve (N)
Minsta mängden organiskt kväve (N), följt av en beskrivning av det använda organiska materialets ursprung.
Kväve (N) i form av nitratkväve.
Kväve (N) i form av ammoniakkväve.
Kväve (N) i form av ureakväve.
▪  Total fosforpentoxid (P2O5)
Vattenlöslig fosforpentoxid (P2O5).
Fosforpentoxid (P2O5) löslig i neutralt ammoniumcitrat.
Fosforpentoxid (P2O5) löslig i myrsyra, när mjukt malet fosfat förekommer.
▪  Total kaliumoxid (K2O)
Vattenlöslig kaliumoxid (K2O).
▪  Magnesiumoxid (MgO), kalciumoxid (CaO), svaveltrioxid (SO3) och natriumoxid (Na2O), uttryckt
–  endast som vattenlöslig halt, när dessa näringsämnen är helt vattenlösliga,
–  som den totala halten och den vattenlösliga halten, när minst en fjärdedel av den totala halten av dessa näringsämnen är löslig,
–  som den totala halten i övriga fall.
e)  När urea (CH4N2O) förekommer, information om de möjliga effekterna på luftkvaliteten orsakade av utsläppen av ammoniak från användning av gödselmedel och en uppmaning till användarna att genomföra lämpliga saneringsåtgärder.
2.  Följande andra ämnen ska anges som viktprocent av den CE-märkta gödselprodukten:
–  Halten organiskt kol (C) och
–  Torrsubstanshalt.
3.  När ett eller flera av mikronäringsämnena bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo) och zink (Zn) förekommer i den lägsta halt som anges som viktprocent i följande tabell
–  ska de deklareras om de avsiktligt tillsätts en CE-märkt gödselprodukt, och
–  får de deklareras i övriga fall:
Mikronäringsämne
Viktprocent

Bor (B)
0,01

Kobolt (Co)
0,002

Koppar (Cu)
0,002

Mangan (Mn)
0,01

Molybden (Mo)
0,001

Zink
0,002

De ska deklareras efter informationen om makronäringsämnen. Följande uppgifter ska tillhandahållas:
a)  De deklarerade mikronäringsämnenas namn och kemiska beteckningar i följande ordning: bor (B), kobolt (Co), koppar (Cu), järn (Fe), mangan (Mn), molybden (Mo) och zink (Zn), följt av namnet eller namnen på deras motjon(er).
b)  Den totala halten mikronäringsämne uttryckt som viktprocent av gödselmedlet och
endast som vattenlöslig halt, när dessa näringsämnen är helt vattenlösliga,
som den totala halten och den vattenlösliga halten, när minst en fjärdedel av den totala halten av dessa näringsämnen är löslig, och
som den totala halten i övriga fall.
c)  När ett eller flera deklarerade mikronäringsämnen har bildat kelat med en eller flera kelatbildare ska följande bestämning anges efter mikronäringsämnets namn och kemisk beteckning:
”bildar kelat med ...”, kelatbildarens namn eller förkortning, och mängden mikronäringsämne som bildat kelat i viktprocent av den CE-märkta gödselprodukten.
d)  När den CE-märkta gödselprodukten innehåller ett eller flera mikronäringsämnen som komplexförenats med en eller flera komplexbildare:
ska följande bestämning anges efter mikronäringsämnets namn och kemiska beteckning: ”komplexförenat med”, och mängden komplexförenat mikronäringsämne i viktprocent av den CE-märkta gödselprodukten, och
Komplexbildarens namn eller förkortning.
e)  Följande förklaring: ”Får användas endast om det finns ett konstaterat behov. Överskrid inte lämpliga givor.”
Ändring 399
Förslag till förordning
Bilaga III – Del II – PFK 2 – indrag 2
–   Kornstorlek, uttryckt som en procentandel av den produkt som passerar genom en sikt med bestämd maskstorlek.
–   Kornstorlek, uttryckt som en procentandel av den produkt som passerar genom en sikt med en storlek på 1,0 mm och 3,15 mm.
Ändring 304
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 3 – strecksats 3
–   Halten totalkväve (N).
utgår
Ändring 305
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 3 – strecksats 4
–   Halten total fosforpentoxid (P2O5).
utgår
Ändring 306
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 3 – strecksats 5
–   Halten total kaliumoxid (K2O).
utgår
Ändring 307
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 6 – led e
e)  Dosering, tidpunkt (växtens utvecklingsstadium) och spridningsfrekvens.
e)  Dosering, tidpunkt (växtens utvecklingsstadium), placering och spridningsfrekvens (i enlighet med empiriska bevis som motiverar påståendet eller påståendena om växtbiostimulanten).
Ändring 308
Förslag till förordning
Bilaga III – del 2 – PFK 6 – led fa (nytt)
fa)  Uppgift om att en produkt inte är en växtskyddsprodukt.
Ändring 309
Förslag till förordning
Bilaga III – del 3 – PFK 1.A

Tillåtna toleranser för den deklarerade näringsämneshalten och andra deklarerade parametrar


Tillåtna toleranser för den deklarerade näringsämneshalten och andra deklarerade parametrar

Organiskt kol (C)
en relativ avvikelse på ± 20 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal

Organiskt kol (C)
en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal

Torrsubstanshalt
± 5,0 procentenheter i absoluta tal

Torrsubstanshalt
± 5,0 procentenheter i absoluta tal

Totalkväve (N)
en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Totalkväve (N)
en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Organiskt kväve (N)
en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Organiskt kväve (N)
en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total fosforpentoxid (P2O5).
en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total fosforpentoxid (P2O5).
en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total kaliumoxid (K2O).
en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total kaliumoxid (K2O).
en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total och vattenlöslig magnesiumoxid, kalciumoxid, svaveltrioxid eller natriumoxid
en relativ avvikelse på ± 25 procent av det deklarerade värdet för dessa näringsämnen, upp till högst 1,5 procentenheter i absoluta tal

Total och vattenlöslig magnesiumoxid, kalciumoxid, svaveltrioxid eller natriumoxid
en relativ avvikelse på ± 25 procent av det deklarerade värdet för dessa näringsämnen, upp till högst 1,5 procentenheter i absoluta tal

Total koppar (Cu)
en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,5 procentenheter i absoluta tal

Total koppar (Cu)
en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,5 procentenheter i absoluta tal

Total zink (Zn):
en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal

Total zink (Zn):
en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal

Mängd
en relativ avvikelse på -5 procent av det deklarerade värdet

Mängd
en relativ avvikelse på -5 procent av det deklarerade värdet




Deklarerade former av kväve, fosfor och kalium
Binärer: maximal tolerans, i absoluta tal, av 1,1 N och 0,5 organiskt N, 1,1 P2O5, 1,1 K2O och 1,5 för summan av två näringsämnen.





Ternärer: maximal tolerans, i absoluta tal, av 1,1 N och 0,5 organiskt N, 1,1 P2O5, 1,1 K2O och 1,9 för summan av två näringsämnen.





en avvikelse på ± 10 procent av det totala deklarerade värdet för var och ett av dessa näringsämnen, upp till högst 2 procentenheter i absoluta tal

Ändring 310
Förslag till förordning
Bilaga III – del 3 – PFK 1.B – tabell 1

Kommissionens förslag

Tillåtna toleranser för den deklarerade halten av former av oorganiska makronäringsämnen

N

P2O5

K2O

MgO

CaO

SO3

Na2O

± 25 procent av det deklarerade värdet av de näringsämnesformer som förekommer, upp till högst 2 procentenheter i absoluta tal

en relativ avvikelse på ± 25 procent av det deklarerade värdet för dessa näringsämnen, upp till högst 1,5 procentenheter i absoluta tal

± 25 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 0,9 procentenheter i absoluta tal

Ändring

Tillåtna toleranser för den deklarerade halten av former av oorganiska makronäringsämnen

N

P2O5

K2O

MgO

CaO

SO3

Na2O

± 25 procent av det deklarerade värdet för varje näringsämnesform som förekommer, upp till högst 2 procentenheter i absoluta tal för varje näringsämne separat och för summan av näringsämnena

en relativ avvikelse på -50 och +100 procent av det deklarerade värdet för dessa näringsämnen, upp till högst -2 och +4 procentenheter i absoluta tal.

± 25 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 0,9 procentenheter i absoluta tal

Toleranser för P2O5 syftar på fosforpentoxid (P2O5) som är löslig i neutralt ammoniumcitrat och vatten.

 

 

Ändring 311
Förslag till förordning
Bilaga III – del 3 – PFK 1.B
Organiskt kol: en relativ avvikelse på ± 20 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal
Organiskt kol: en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal
Organiskt kväve: en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal
Organiskt kväve: en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal
Total koppar (Cu): en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet upp till högst 2,5 procentenheter i absoluta tal
Total koppar (Cu): en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet upp till högst 2,5 procentenheter i absoluta tal
Total zink (Zn): en relativ avvikelse på ± 50 procent av det deklarerade värdet upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal
Total zink (Zn): en relativ avvikelse på ± 15 procent av det deklarerade värdet upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal
Ändring 312
Förslag till förordning
Bilaga III – del 3 – PFK 1.C.I

 

Kommissionens förslag

 

Tillåtna toleranser för den deklarerade halten av former av oorganiska makronäringsämnen

 

N

P2O5

K2O

MgO

CaO

SO3

Na2O

 

± 25 procent av det deklarerade värdet av de näringsämnesformer som förekommer, upp till högst 2 procentenheter i absoluta tal

en relativ avvikelse på ± 25 procent av det deklarerade värdet för dessa näringsämnen, upp till högst 1,5 procentenheter i absoluta tal

± 25 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 0,9 procentenheter i absoluta tal

 

Kornstorlek: en relativ avvikelse på ± 10 procent ska tillämpas på den deklarerade procentandelen material som passerar en viss sikt

 

Mängd: en relativ avvikelse på ± 5 procent av det deklarerade värdet

 

Ändring

 

Tillåtna toleranser för den deklarerade halten av former av oorganiska makronäringsämnen

 

N

P2O5

K2O

MgO

CaO

SO3

Na2O

 

± 25 procent av det deklarerade värdet för varje näringsämnesform som förekommer, upp till högst 2 procentenheter i absoluta tal för varje näringsämne separat och för summan av näringsämnena

en relativ avvikelse på -50 och +100 procent av det deklarerade värdet för dessa näringsämnen, upp till högst -2 och +4 procentenheter i absoluta tal.

en relativ avvikelse på -50 och +100 procent av det deklarerade värdet för dessa näringsämnen, upp till högst -2 och +4 procentenheter i absoluta tal.

 

Ovanstående toleransvärden gäller även för N-formerna och för lösligheterna.

 

Kornstorlek: en relativ avvikelse på ± 20 procent ska tillämpas på den deklarerade procentandelen material som passerar en viss sikt

 

Mängd: en relativ avvikelse på ± 3 procent av det deklarerade värdet

Ändring 313
Förslag till förordning
Bilaga III – del 3 – PFK 3

Kommissionens förslag

Former av de deklarerade näringsämnena och andra deklarerade kvalitetskriterier

Tillåtna toleranser för den deklarerade parametern

pH

± 0,7 vid tidpunkten för tillverkningen

 

± 1,0 när som helst i distributionskedjan

Organiskt kol (C)

en relativ avvikelse på ± 10 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Totalkväve (N)

en relativ avvikelse på ± 20 procent från det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total fosforpentoxid (P2O5)

en relativ avvikelse på ± 20 procent från det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total kaliumoxid (K2O)

en relativ avvikelse på ± 20 procent från det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Torrsubstans

en relativ avvikelse på ± 10 procent av det deklarerade värdet

Mängd

en relativ avvikelse på -5 procent av det deklarerade värdet vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på -25 procent av det deklarerade värdet när som helst i distributionskedjan

Kol (C) org/Kväve (N) org

en relativ avvikelse på ± 20 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal

Kornstorlek

en relativ avvikelse på ± 10 procent ska tillämpas på den deklarerade procentandelen material som passerar en viss sikt

Ändring

Former av de deklarerade näringsämnena och andra deklarerade kvalitetskriterier

Tillåtna toleranser för den deklarerade parametern

pH

± 0,7 vid tidpunkten för tillverkningen

 

± 0,9 när som helst i distributionskedjan

Organiskt kol (C)

en relativ avvikelse på ± 10 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Totalkväve (N)

en relativ avvikelse på ± 20 procent från det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total fosforpentoxid (P2O5)

en relativ avvikelse på ± 20 procent från det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Total kaliumoxid (K2O)

en relativ avvikelse på ± 20 procent från det deklarerade värdet, upp till högst 1,0 procentenheter i absoluta tal

Torrsubstans

en relativ avvikelse på ± 10 procent av det deklarerade värdet

Mängd

en relativ avvikelse på -5 procent av det deklarerade värdet vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på -15 procent av det deklarerade värdet när som helst i distributionskedjan

Kol (C) org/Kväve (N) org

en relativ avvikelse på ± 20 procent av det deklarerade värdet, upp till högst 2,0 procentenheter i absoluta tal

Kornstorlek

en relativ avvikelse på ± 10 procent ska tillämpas på den deklarerade procentandelen material som passerar en viss sikt

Ändring 314
Förslag till förordning
Bilaga III – del 3 – PFK 4

Kommissionens förslag

Former av de deklarerade näringsämnena och andra deklarerade kvalitetskriterier

Tillåtna toleranser för den deklarerade parametern

Elektrisk ledningsförmåga

en relativ avvikelse på ± 50 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på ± 75 procent när som helst i distributionskedjan

pH

± 0,7 vid tidpunkten för tillverkningen

 

± 1,0 när som helst i distributionskedjan

Mängd angivet som volym (liter eller m³)

en relativ avvikelse på -5 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på -25 procent när som helst i distributionskedjan

Bestämning av mängd (volym) material med partikelstorlek större än 60 mm

en relativ avvikelse på -5 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på -25 procent när som helst i distributionskedjan

Bestämning av mängd (volym) färdigformat odlingssubstrat

en relativ avvikelse på -5 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på -25 procent när som helst i distributionskedjan

Vattenlösligt kväve (N)

en relativ avvikelse på ± 50 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på ± 75 procent när som helst i distributionskedjan

Vattenlöslig fosforpentoxid (P2O5)

en relativ avvikelse på ± 50 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på ± 75 procent när som helst i distributionskedjan

Vattenlöslig kaliumoxid (K2O)

en relativ avvikelse på ± 50 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på ± 75 procent när som helst i distributionskedjan

Ändring

Former av de deklarerade näringsämnena och andra deklarerade kvalitetskriterier

Tillåtna toleranser för den deklarerade parametern

Elektrisk ledningsförmåga

en relativ avvikelse på ± 50 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på 60 procent när som helst i distributionskedjan

pH

± 0,7 vid tidpunkten för tillverkningen

 

± 0,9 när som helst i distributionskedjan

Mängd angivet som volym (liter eller m³)

en relativ avvikelse på -5 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på 15 procent när som helst i distributionskedjan

Bestämning av mängd (volym) material med partikelstorlek större än 60 mm

en relativ avvikelse på -5 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på 15 procent när som helst i distributionskedjan

Bestämning av mängd (volym) färdigformat odlingssubstrat

en relativ avvikelse på -5 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på 15 procent när som helst i distributionskedjan

Vattenlösligt kväve (N)

en relativ avvikelse på ± 50 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på 60 procent när som helst i distributionskedjan

Vattenlöslig fosforpentoxid (P2O5)

en relativ avvikelse på ± 50 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på 60 procent när som helst i distributionskedjan

Vattenlöslig kaliumoxid (K2O)

en relativ avvikelse på ± 50 procent vid tidpunkten för tillverkningen

 

en relativ avvikelse på 60 procent när som helst i distributionskedjan

Ändring 315
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 1 – led 1 – punkt 1 – led b
b)  Rötrester från energigrödor enligt komponentmaterialkategori 4.
b)  Rötrester från energigrödor och växtbaserat biologiskt avfall enligt komponentmaterialkategori 4.
Ändring 316
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 1 – led 1 – punkt 1 – led fa (nytt)
fa)  Obearbetade eller mekaniskt bearbetade växter, växtdelar eller växtextrakt enligt komponentmaterialkategori 2.
Ändring 317
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 1 – led 1 – punkt 3 – led ba (nytt)
ba)  En denitrifikationshämmare enligt produktfunktionskategori 5.A.Ia.
Ändring 318
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 1 – led 3 – punkt 2 – led aa (nytt)
aa)  En denitrifikationshämmare enligt produktfunktionskategori 5.A.Ia.
Ändring 319
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 2 – modul A – punkt 2.2 – led b
b)  Översiktliga ritningar och scheman för konstruktion och tillverkning.
utgår
Ändring 320
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 2 – modul A – punkt 2.2 – led c
c)  Beskrivningar och förklaringar som behövs för att förstå dessa ritningar och scheman och hur den CE-märkta gödselprodukten används.
utgår
Ändring 321
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 2 – modul A1 – punkt 4 – inledningen
De cykler och prov som avses i rubrikerna 4.1–4.3 ska på tillverkarens vägnar genomföras minst var tredje månad på ett representativt prov av produkten för att kontrollera om produkten överensstämmer med
De cykler och prov som avses i rubrikerna 4.1–4.3 ska på tillverkarens vägnar genomföras minst var sjätte månad på ett representativt prov av produkten, när det gäller kontinuerlig drift av anläggningen eller varje år för den periodiska produktionen, för att kontrollera om produkten överensstämmer med
Ändring 322
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 2 – modul A1 – punkt 4.3.5a (ny)
4.3.5a  Tillverkaren ska förvara testrapporter tillsammans med den tekniska dokumentationen.
Ändring 323
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 2 – modul B – punkt 3.2 – led c – strecksats 6
–  Provningsrapporter.
–  Provningsrapporter, inklusive undersökningar av agronomisk effektivitet.
Ändring 324
Förslag till förordning
Bilaga IV – del 2 – modul D1 – punkt 2 – led b
b)  Översiktliga ritningar och scheman för konstruktion och tillverkning, inklusive en skriftlig beskrivning av och ett diagram över produktionen, där varje behandling, förvaringskärl och förvaringsområde beskrivs klart och tydligt.
b)  En skriftlig beskrivning av och ett diagram över produktionen.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0270/2017).


Informationsutbyte, system för tidig varning och riskbedömningsförfarande avseende nya psykoaktiva ämnen ***I
PDF 240kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 oktober 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1920/2006 vad gäller informationsutbyte, system för tidig varning och riskbedömningsförfarande avseende nya psykoaktiva ämnen (COM(2016)0547 – C8-0351/2016 – 2016/0261(COD))
P8_TA(2017)0393A8-0359/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0547),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 168.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0351/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 19 oktober 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 31 maj 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0359/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 24 oktober 2017 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EG) nr 1920/2006 vad gäller informationsutbyte, och ett system för tidig varning och riskbedömningsförfarande, avseende nya psykoaktiva substanser

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2101.)

(1) EUT C 34, 2.2.2017, s. 182.


Den gemensamma fiskeripolitiken: genomförande av landningsskyldigheten ***I
PDF 234kWORD 41k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 24 oktober 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken (COM(2017)0424 – C8-0239/2017 – 2017/0190(COD))
P8_TA(2017)0394A8-0285/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0424),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0239/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 oktober 2017,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 september 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A8-0285/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 24 oktober 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EU) nr 1380/2013 om den gemensamma fiskeripolitiken

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2092.)


Förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat (Invändning enligt artikel 106)
PDF 270kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D053565-01 – 2017/2904(RSP))
P8_TA(2017)0395B8-0567/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011 (D053565-01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1), särskilt artikel 20.1,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av artikel 7 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet(3),

–  med beaktande av slutsatserna från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) angående sakkunniggranskningen av riskbedömningen av växtskyddsmedel med glyfosat som verksamt ämne(4),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska kemikaliemyndighetens kommitté för riskbedömning med förslag på harmoniserad klassificering och märkning av glyfosat på EU-nivå(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 april 2016 om utkastet till kommissionens genomförandeförordning om förnyelse av godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden, och om ändring av bilagan till genomförandeförordning (EU) nr 540/2011(6),

–  med beaktande av det europeiska medborgarinitiativet Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel(7),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Syftet med förordning (EG) nr 1107/2009 är att ”säkerställa en hög skyddsnivå både för människors och djurs hälsa och för miljön samt att förbättra den inre marknadens funktionssätt genom att harmonisera reglerna för utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel och samtidigt förbättra jordbruksproduktionen”. Bestämmelserna i förordning (EG) nr 1107/2009 vilar på försiktighetsprincipen.

B.  Den systemiska herbiciden glyfosat har för närvarande den största globala produktionsvolymen av alla herbicider. 76 % av användningen av glyfosat i världen förekommer inom jordbruket. Även inom skogsbruk och i urbana tillämpningar och trädgårdstillämpningar används det flitigt. 72 % av den totala mängden glyfosat som använts i världen mellan 1974 och 2014 har besprutats under de senaste 10 åren.

C.  Allmänheten utsätts främst genom boende i närheten av besprutade områden, genom användning i hemmet och genom kostintag. Exponeringen för glyfosat är på uppåtgående på grund av en ökning av den totala användningen av glyfosat. Konsekvenserna av glyfosat och dess vanligaste tillsatsämnen för människors hälsa måste regelbundet övervakas. Glyfosat och/eller dess rester har upptäckts i vatten, mark, mat och dryck och icke ätbara varor, liksom även i människokroppen (exempelvis i urin).

D.  I Europeiska unionens rapport från 2014 om bekämpningsmedelsrester i livsmedel, som offentliggjordes den 26 oktober 2016, konstaterar Efsa att medlemsstaterna tog ett begränsat antal prover av raps och sojabönor, trots att dessa grödor sannolikt behandlas med glyfosat och rester därför kan förväntas. Enligt Efsa finns det ingen information om rester av glyfosat i animaliska produkter. Efsa anser inte att resultaten är särskilt tillförlitliga statistiskt.

E.  Efsa rekommenderade 2015 att medlemsstaterna skulle öka antalet analyser av glyfosat och tillhörande resthalter (t.ex. trimetyl-sulfonium) i produkter för vilka användningen av glyfosat har godkänts och där mätbara rester förväntas. Framför allt bör antalet prover av sojabönor, majs och raps ökas. Medlemsstaterna uppmuntras också att utveckla och/eller genomföra befintliga analysmodeller för att kontrollera glyfosatrelaterade metaboliter och att delge Efsa resultaten.

F.  Glyfosat är en icke-selektiv herbicid som dödar allt gräs. Den verkar genom att interferera med den så kallade shikimisyravägen, en väg som även finns i alger, bakterier och svampar. Subletala exponeringar för kommersiella sammansättningar av glyfosat i Escherichia coli och Salmonella enterica serovar Typhimurium har visat sig föranleda förändrad reaktion på antibiotika.

G.  I enlighet med förordning (EG) nr 1107/2009 får ett verksamt ämne godkännas endast om det inte klassificeras eller inte ska klassificeras som cancerogent ämne i kategori 1A eller 1B enligt förordning (EG) nr 1272/2008, utom om människors exponering för detta verksamma ämne är försumbar eller om det föreligger en allvarlig fara för växtskyddet som inte kan avvärjas med andra medel.

H.  I mars 2015 klassade Internationella centret för cancerforskning (IARC) glyfosat som ”troligtvis cancerframkallande för människor” (grupp 2A) på grundval av ”begränsade belägg” för cancer hos människor (från fall av verklig exponering), ”tillräckliga belägg” för cancer hos laboratoriedjur (från studier av ”ren” glyfosat) och ”starka belägg” för mekanistisk information om cancerogenitet (gentoxicitet och oxidativ stress) hos både ”ren” glyfosat och glyfosatsammansättningar. De kriterier IARC använder för grupp 2A är jämförbara med dem i kategori 1B i förordning (EG) nr 1272/2008.

I.  Efsa slutförde i november 2015 en sakkunningbedömnning av glyfosat och kom fram till att glyfosat sannolikt inte utgör någon cancerrisk för människor och att uppgifterna inte föranleder någon klassificering av glyfosat med avseende på dess cancerframkallande potential enligt förordning (EG) nr 1272/2008. Europeiska kemikaliemyndighetens kommitté för riskbedömning konstaterade i mars 2017 enhälligt att det inte finns några belägg för att utifrån tillgänglig information koppla glyfosat till cancer hos människor, och att glyfosat inte bör klassificeras som ett ämne som orsakar genetiska skador (mutagener) eller stör reproduktionen.

J.  FN:s organisation för livsmedel och jordbruk (FAO) och Världshälsoorganisationen (WHO) höll ett gemensamt möte om bekämpningsmedelsrester i maj 2016. FAO:s expertpanel för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och miljö och WHO:s centrala bedömningsgrupp för bekämpningsmedelsrester kom fram till att glyfosat sannolikt inte är genotoxiskt vid förväntad daglig exponering och sannolikt inte utgör någon cancerrisk för människor genom kostintag.

K.  I samband med en rättstvist i USA där målsäganden säger sig ha utvecklat non-Hodgkin-lymfom till följd av exponering för glyfosat släppte domstolen interna dokument från Monsanto, som äger och tillverkar Roundup, en produkt vars verksamma ämne är glyfosat. Den släppta skriftväxlingen väcker tvivel om vissa studiers trovärdighet, både Monsantosponsrade och förment oberoende studier, vilka ingick i den bevisning som Efsa och Echa använde i sin bedömning av glyfosats säkerhet. I detta sammanhang är det mycket viktigt med transparens och att allmänheten får tillgång till vetenskapliga studier och till de rådata som dessa studier bygger på.

L.  Echa kommer förutom sina slutsatser om huruvida glyfosat är cancerframkallande fram till att glyfosat orsakar allvarliga ögonskador och är toxiskt för vattenlevande organismer och har långvariga effekter.

M.  Innan en 18 månaders teknisk förlängning beviljades för glyfosat den 29 juni 2016 antog parlamentet en resolution den 13 april 2016, där kommissionen uppmanades att förnya godkännandet av glyfosat för sju år, att inte godkänna annat än yrkesmässig användning av glyfosat, att inte godkänna att glyfosat används i eller nära offentliga parker, offentliga lekplatser och offentliga trädgårdar, och att inte godkänna att glyfosat används inom jordbruket, om det räcker med system för integrerat växtskydd för den ogräsbekämpning som behövs. I samma resolution uppmanas även kommissionen att utveckla yrkesutbildningen och användargodkännandet för yrkesfolk, att ge bättre information om användningen av glyfosat och att strikt begränsa användningen före skörd av produkter som innehåller det verksamma ämnet glyfosat för att förhindra inkorrekt användning av ämnet och begränsa de potentiella riskerna med det.

N.  I parlamentets resolution av den 13 april 2016 uppmanades också kommissionen och Efsa att omedelbart uppge all vetenskaplig bevisning som ligger till grund för den positiva klassificeringen av glyfosat och det föreslagna förnyade tillståndet, med beaktande av det övervägande allmänintresset av ett sådant offentliggörande. Så har hittills inte skett.

O.  I utkastet till genomförandeförordning hänvisas det i skäl 13 till det europeiska medborgarinitiativet, som samlade mer än en miljon underskrifter från EU-medborgare på mindre än ett år, och som specifikt nämner glyfosat i ett av sina tre mål och också har ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel” i titeln. Kommissionen tog emot detta medborgarinitiativ den 6 oktober 2017 och ska svara före den 8 januari 2018.

P.  I enlighet med artikel 13 i förordning (EG) nr 1107/2009 ska beslut om godkännande av ett verksamt ämne baseras på Efsas granskningsrapport, andra faktorer av betydelse för den aktuella frågan och försiktighetsprincipen.

Q.   Enligt utkastet till kommissionens genomförandeförordning, som bygger på en vetenskaplig bedömning av det tyska federala institutet för riskbedömning (Bundesinstitut für Risikobewertung, BfR), föreslår Efsa och Echa att glyfosat ska tillåtas till och med den 15 december 2027, dvs. i tio år. Tillståndet skulle gälla från och med den 16 december 2017.

R.  De särskilda bestämmelserna i bilaga 1 till utkastet till genomförandeförordningen som förnyar godkännandet av det verksamma ämnet glyfosat är inte bindande på unionsnivå, utan överlåter ansvaret på medlemsstaterna.

S.  Parlamentet betonade i sin resolution av den 15 februari 2017 om biologiska bekämpningsmedel med låg risk(8) behovet av en översyn av förordning (EG) nr 1107/2009 för att främja utveckling, godkännande och utsläppande på unionsmarknaden av biologiska bekämpningsmedel med låg risk, och uppmanade kommissionen att före utgången av 2018 lägga fram ett specifikt lagstiftningsförslag om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009, utanför den allmänna översynen i samband med Refit-initiativet, i syfte att införa ett snabbare bedömnings-, godkännande- och registreringsförfarande för biologiska bekämpningsmedel med låg risk.

T.  Kommissionen ska före utgången av 2017 lägga fram ett meddelande om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken och budgetförslag i maj 2018.

1.  Europaparlamentet anser att kommissionens utkast till genomförandeförordning inte säkerställer en hög skyddsnivå för både människors och djurs hälsa och för miljön, att den inte tillämpar försiktighetsprincipen och att den överskrider de genomförandebefogenheter som föreskrivs i förordning (EG) nr 1107/2009.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka utkastet till genomförandeförordning och lägga fram en ny genomförandeförordning i överensstämmelse med kraven i förordning (EG) nr 1107/2009, dvs. inkludera inte bara Efsas yttrande utan också andra faktorer av betydelse och försiktighetsprincipen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte godkänna vare sig någon icke-yrkesmässig användning av glyfosat eller någon användning av glyfosat i eller nära offentliga parker, offentliga lekplatser eller offentliga trädgårdar efter den 15 december 2017.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna i synnerhet att inte godkänna att glyfosat används inom jordbruket efter den 15 december 2017, om det räcker med system för integrerat växtskydd för den ogräsbekämpning som behövs.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inte godkänna användningen av glyfosat för uttorkning före skörd, med verkan från och med den 16 december 2017.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att fasa ut det verksamma ämnet glyfosat i EU senast den 15 december 2022, och säkerställa att ingen användning av glyfosat godkänns efter detta datum, vilket inbegriper all eventuell förlängning eller giltighetstid som avses i artikel 32 i förordning (EG) nr 1107/2009.

7.  Parlamentet välkomnar förslaget att POEA (polyetoxilerad talgamin) utesluts från användning i växtskyddsprodukter som innehåller glyfosat. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att påskynda sitt arbete med upprättandet av en förteckning över tillsatsämnen som inte accepteras i växtskyddsprodukter.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att den vetenskapliga bedömningen av bekämpningsmedel i EU:s godkännandeförfaranden enbart baserar sig på fackgranskade och oberoende undersökningar som beställts av behöriga offentliga myndigheter. Refit-förfarandet för förordning (EG) nr 1107/2009 kan potentiellt användas för detta ändamål. Efsa och Echa bör dessutom beviljas tillräckliga resurser för att öka deras kapacitet, för att oberoende vetenskapliga studier ska kunna beställas och också för att högsta vetenskapliga standarder ska upprätthållas och EU-medborgarnas hälsa och säkerhet skyddas.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig testning och övervakning av rester av glyfosat i foder, mat och dryck som producerats i såväl som importerats till unionen, för att åtgärda den nuvarande bristen på data som Efsa påpekat.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att finansiera forskning och innovation kring hållbara och kostnadseffektiva lösningar för produkter för bekämpning av skadedjur, för att säkerställa en hög nivå av skydd för människors och djurs hälsa och för miljön.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att föreslå lämpliga övergångsåtgärder för jordbrukssektorn och att offentliggöra en vägledning med samtliga möjliga alternativ med lägre risk, för att hjälpa jordbrukssektorn under utfasningen av det verksamma ämnet glyfosat, och samtliga resurser som redan finns tillgängliga för jordbrukssektorn inom ramen för den nuvarande gemensamma jordbrukspolitiken.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.
(4) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302
(5) https://echa.europa.eu/documents/10162/2d3a87cc-5ca1-31d6-8967-9f124f1ab7ae
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0119.
(7) ECI(2017)000002.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0042.


Genmodifierad majs 1507
PDF 283kWORD 51k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS‑Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D052754 – 2017/2905(RSP))
P8_TA(2017)0396B8-0568/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D052754),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

–  med beaktande av omröstningen den 14 september 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 19 januari 2005, och som offentliggjordes den 3 mars 2005(3),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 30 november 2016, och som offentliggjordes den 12 januari 2017(4),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085 – COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner med invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(5), särskilt resolutionen av den 6 oktober 2016 om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 27 februari 2015 lämnade Pioneer Overseas Corporation och Dow AgroSciences Ltd. tillsammans in en ansökan till kommissionen i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003 om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs 1507. Förlängningen omfattar också andra produkter än livsmedel och foder som innehåller eller består av majs 1507.

B.  Den 30 november 2016 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, som offentliggjordes den 12 januari 2017.

C.  I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

D.  Genetiskt modifierad majs 1507 uttrycker Cry1F-protein, som är ett Bt-protein (utvunnet från Bacillus thuringiensis subsp. Kurstaki) som ger skydd mot den europeiska majsmotten (Ostrinia nubilalis) och vissa andra skadegörande fjärilsarter såsom Sesamia spp., Spodoptera frugiperda, Agrotis ipsilon samt Diatraea grandiosella, och Pat-protein, som ger tolerans mot herbiciden glyfosinatammonium.

E.  Genetiskt modifierade Bt-växter uttrycker det insektsdödande toxinet i varje cell under hela sin livscykel, även i de delar som konsumeras av människor och djur. Försök på djurfoder visar att genetiskt modifierade Bt-växter kan ha toxiska effekter(6). Det har påvisats att Bt-toxinet i genetiskt modifierade växter skiljer sig avsevärt från naturligt förekommande Bt-toxin(7).

F.  Förfarandet för godkännande av odling av majs 1507 i unionen pågår. Parlamentet har invänt mot detta godkännande på grund av farhågor beträffande bland annat en eventuell utveckling av resistens mot Cry1F-protein i skadegörande fjärilsarter vilken kan leda till förändrade rutiner för skadedjursbekämpning(8).

G.  Många kritiska synpunkter lämnades in av medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden för Efsas riskbedömning avseende det ursprungliga godkännandet. De mest kritiska synpunkterna gäller iakttagelserna att dokumentationen är otillräcklig för att göra en riskbedömning, att övervakningsplanen inte stämmer överens med bilaga VII till direktiv 2001/18/EG och att de uppgifter och riskbedömningar som lämnats av den sökande inte håller måttet(9).

H.  Många kritiska synpunkter lämnades in av medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden för Efsas riskbedömning avseende förlängningen av godkännandet(10). De mest kritiska synpunkterna gäller iakttagelserna att den föreslagna övervakningsplanen inte anses lämplig för att hantera relevanta frågor i miljöövervakningen efter utsläppandet på marknaden av genetiskt modifierat majs 1057 och inte kan betraktas som tillräckligt genomarbetad för övervakning av eventuell miljöexponering av genetiskt modifierad majs 1507, att den övervakning som genomförts av anmälaren inte resulterat i tillförlitliga uppgifter som bekräftar riskbedömningens slutsats att effekterna på människors och djurs hälsa skulle vara försumbara samt att bevisen för en historik av säker användning av Pat-proteinet, enligt kravet i kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 503/2013, inte vederbörligen dokumenterats av anmälaren.

I.  Beständigheten för Cry-proteiner som frigörs i miljön till följd av användningen av genetiskt modifierad majs 1507 i foder har inte övervakats, trots att Cry-proteiner kan finnas kvar i marken i månader med bibehållen insekticid verkan, såsom man funnit för Cry1Ab-toxin(11).

J.  Glufosinat klassificeras som toxiskt för reproduktion och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden. Godkännandet för glufosinat löper ut den 31 juli 2018.

K.  Användning av kompletterande herbicider ingår i regelbunden jordbrukspraxis vid odlingen av herbicidresistenta växter, och man måste därför räkna med att restprodukter från besprutning alltid kommer att finnas i skörden och utgör oundvikliga beståndsdelar. Det har visat sig att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till att kompletterande herbicider används mer än sina traditionella motsvarigheter.(12)

L.  Rester från besprutning med glufosinat har inte bedömts. Det går därför inte att dra slutsatsen att genetiskt modifierad majs 1507 är säker för användning i livsmedel och foder.

M.  Majs 1507 är godkänd för odling i Argentina, Brasilien, Colombia, Filippinerna, Honduras, Japan, Kanada, Panama, Paraguay, Sydafrika, Uruguay och USA. Enligt en nyligen publicerad fackgranskad studie är målinsekter som utvecklar resistens mot Cry‑protein ett ”allvarligt hot mot Bt-teknikens överlevnad”(13). Glyfosatresistenta ogräs har kunnat iakttas sedan 2009.

N.  Inget yttrande avgavs efter omröstningen den 14 september 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Tolv medlemsstater röstade emot, tolv medlemsstater, som dock bara utgjorde 38,75 procent av unionens befolkning, röstade för, och fyra medlemsstater lade ner sina röster.

O.  Kommissionen har vid flera tillfällen djupt beklagat att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft varit tvungen att anta beslut om godkännande utan stöd av den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen är ett undantag i förfarandet son helhet. Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, har också kritiserat denna praxis som odemokratisk(14).

P.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet, vid första behandlingen(15), lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

Q.  Enligt skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 bör kommissionen, i möjligaste mån, agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén mot lämpligheten av en genomförandeakt, särskilt i känsliga frågor som konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd.

R.  Kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 är otillräckligt för att åtgärda bristen på demokrati i processen för godkännande av genetiskt modifierade organismer.

S.  Den demokratiska legitimiteten kan säkerställas endast om man, såsom ett minimikrav, föreskriver att kommissionens förslag ska dras tillbaka om ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande. Detta förfarande finns redan för vissa andra ständiga kommittéer.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(16), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upphäva eventuella genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att tillståndsförfarandet har setts över på ett sådant sätt att bristerna åtgärdats i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara bristfälligt.

5.  Europaparlamentet uppmanar de ansvariga lagstiftarna att så snart som möjligt gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 och att bland annat se till att kommissionen drar tillbaka sitt förslag om ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande om godkännande av genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller som livsmedel och foder.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter utan en fullständig bedömning av resterna från besprutning med kompletterande herbicider och deras kommersiella sammansättningar såsom de används i de länder där de odlas.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram strategier för bedömning av hälsorisker och toxikologi, liksom för övervakning efter utsläppandet på marknaden, vilka inriktar sig på hela livsmedels- och foderkedjan.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut integrera riskbedömningen av tillämpningen av kompletterande herbicider och deras restsubstanser i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd för odling inom unionen eller för import för livsmedel och foder.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/182
(4) https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4659
(5)––––––––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (Antagna texter, P8_TA(2015)0456).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (Antagna texter, P8_TA(2016)0040).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (Antagna texter, P8_TA(2016)0039).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (Antagna texter, P8_TA(2016)0038).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (Antagna texter, P8_TA(2016)0271).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (Antagna texter, P8_TA(2016)0272).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0388).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0389).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (Antagna texter, P8_TA(2016)0386).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (Antagna texter, P8_TA(2016)0387).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (Antagna texter, P8_TA(2016)0390).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0123).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0215).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2017)0214).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0341).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0377).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0378).
(6) Se till exempel El-Shamei ZS, Gab-Alla AA, Shatta AA, Moussa EA, Rayan AM, Histopathological Changes in Some Organs of Male Rats Fed on Genetically Modified Corn (”Histopatologiska förändring i vissa organ i hanråttor som utfodrats med genetiskt modifierad majs”) (Ajeeb YG). J Am Sci. 2012, 8(9):1127–1123. https://www.researchgate.net/publication/235256452_Histopathological_Changes_in_Some_Organs_of_Male_Rats_Fed_on_Genetically_Modified_Corn_Ajeeb_YG
(7) Székács A, Darvas B. Comparative aspects of Cry toxin usage in insect control (”Jämförande aspekter av användning av Cry-toxin i insektsbekämpning). I: Ishaaya I, Palli SR, Horowitz AR, eds. Advanced Technologies for Managing Insect Pests. Dordrecht, Nederländerna: Springer; 2012:195-230. https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-007-4497-4_10
(8) Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (Antagna texter, P8_TA(2016)0387).
(9) http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2004-08
(10) Bilaga F – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar,http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2015-00342
(11) Bilaga F – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar,http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2015-00342 p7
(12) https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00267-015-0589-7
(13) https://drive.google.com/file/d/0B7H5dHXeodSCc2RjYmwzaUIyZWs/view
(14) Exempelvis i öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och i talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).
(15) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.
(16) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.


Genetiskt modifierad sojaböna 305423 x 40-3-2
PDF 287kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 x 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D052752 – 2017/2906(RSP))
P8_TA(2017)0397B8-0570/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 x 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D052752),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 14 september 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 14 juli 2016, och som offentliggjordes den 18 augusti 2016(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085 – COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet framfört invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 20 september 2007 lämnade Pioneer Overseas Corporation in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 x 40-3-2 till den nationella behöriga myndigheten i Nederländerna, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 x 40-3-2 i produkter som består av eller innehåller denna sojaböna för annan användning än som livsmedel och foder, som är tillåten för andra sojabönor, med undantag för odling.

B.  Den 14 juli 2016 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, som offentliggjordes den 18 augusti 2016.

C.  I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

D.  En av moderväxterna, sojabönan 305423, modifierades genetiskt i syfte att förändra växternas oljesammansättning och för att göra dem resistenta mot acetolaktatsyntasprotein (ALS)-hämmande herbicider, vilka inbegriper herbicider av de kemiska familjerna imidazolinon, sulfonylurea, triazolopyrimidin, pyrimidinyl(tio)bensoat och sulfonylaminocarbonyltriazolinon. Den andra moderväxten, sojabönan 40-3-2, innehåller genen EPSPS som gör växten resistent mot glyfosatbaserade herbicider. Dessa genetiskt modifierade sojabönor kombinerades för att skapa en s.k. staplad transformationshändelse som är resistent mot två herbicider och som har modifierad oljesammansättning.

E.  Många kritiska synpunkter har inkommit från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden(5). De mest kritiska synpunkterna gäller faktumet att det inte är möjligt att ge ett positivt utlåtande, med tanke på människors eller djurs föda, om säkerhetsprofiler för produkter som framställs av olika sorters soja som innehåller transformationshändelserna 305423 och 40–3 – 2, att det inte är möjligt att dra slutsatser om de allergiframkallande beståndsdelarna av denna transformerade sojaböna, att tillräckliga uppgifter och lämpliga jämförelseobjekten saknas för att bedöma potentiell interaktion mellan föräldralinjer och för att upptäcka oavsiktliga effekter i de staplade transformationshändelserna jämfört med föräldralinjer, och att riskbedömningen av sojabönan 305423 x 40–3 – 2 inte kan slutföras på grundval av de uppgifter som lämnats.

F.  Den sökande lämnade in en 90-dagars toxikologisk utfodringsstudie som förkastades av Efsa på grund av otillräcklig kvalitet. Till följd av detta omfattar riskbedömningen ingen sådan studie, något som kritiserades av vissa medlemsstaters behöriga myndigheter. Denna brist på data är oacceptabel, särskilt med tanke på att Efsas riktlinjer från 2006 kräver en sådan studie(6).

G.  På grund av flera uppgiftsluckor (inklusive avsaknaden av en bedömning av oavsiktliga effekter till följd av den genetiska modifieringen, avsaknaden av en bedömning av toxiska effekter och avsaknaden av en bedömning av restprodukter från besprutning med kompletterande herbicider), visar en oberoende studie att riskbedömningen inte kan slutföras och att ansökan därför bör avslås(7).

H.  Användning av kompletterande herbicider ingår i regelbunden jordbrukspraxis vid odlingen av herbicidresistenta växter, och man måste därför räkna med att restprodukter från besprutning alltid kommer att finnas i skörden och utgöra oundvikliga beståndsdelar. Det har visat sig att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till att kompletterande herbicider används mer än deras traditionella motsvarigheter(8).

I.  Det nuvarande tillståndet för glyfosat löper ut senast den 31 december 2017. Frågetecknen kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa fastställde i november 2015 att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) fastställde i mars 2017 att det inte var motiverat med någon klassificering. WHO:s internationella center för cancerforskning (IARC) klassificerade däremot 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor.

J.  Enligt Efsas panel för bekämpningsmedel går det inte , i dagens läge att utifrån de uppgifter som föreligger dra några slutsatser om säkerheten när det gäller restprodukter efter besprutning av genetiskt modifierade grödor med glyfosatberedningar(9). Tillsatsämnen och blandningar av dem, som används i kommersiella beredningar för glyfosatbesprutning, kan vara giftigare än det verksamma ämnet i sig(10). Ett antal studier visar att glyfosatberedningar kan vara hormonstörande(11).

K.  Importerade genetiskt modifierade sojabönor används ofta som djurfoder inom unionen. En sakkunnigbedömd vetenskaplig studie har visat att det eventuellt kan finnas ett samband mellan glyfosat i foder som getts till dräktiga suggor och en ökning av antalet allvarliga medfödda missbildningar hos deras kultingar(12).

L.  Det finns ingen heltäckande riskbedömning av restprodukter från besprutning med ALS-hämmare som kompletterande herbicider på genetiskt modifierade sojabönor. Däremot har Efsas panel för bekämpningsmedel upptäckt stora uppgiftsluckor när det gäller thifensulfuron, som är en av de aktiva ingredienser som fungerar som en ALS-hämmare(13).

M.  Restprodukter från besprutning med kompletterande herbicider bedömdes inte. Det går därför inte att dra slutsatsen att den genetiskt modifierade sojabönan 305423 x 40-3-2 som besprutats med glyfosat och ALS-hämmare är säker för användning i livsmedel och foder.

N.  Ett tillstånd för att importera sojabönan 305423 x 40-3-2 till unionen kommer utan tvekan att leda till att den odlas mer i tredjeländer och till en motsvarande ökning i användningen av kompletterande herbicider.

O.  Sojabönan 305423 x 40-3-2 odlas i Argentina, Kanada och Japan. Det finns omfattande dokumentation om de förödande effekter som användningen av glyfosat har haft på människors hälsa i Argentina.

P.  Unionen har förbundit sig till FN:s mål för hållbar utveckling, i vilka ingår ett åtagande om att före 2030 avsevärt minska antalet dödsfall och sjukdomar orsakade av farliga kemikalier samt förorening och kontaminering av luft, vatten och mark (mål 3 för hållbar utveckling, delmål 3.9)(14). Unionen har förbundit sig att föra en konsekvent politik för utveckling som strävar efter att minimera inkonsekvenser och skapa synergieffekter mellan unionens olika politikområden, bland annat på områdena handel, miljö och jordbruk, för att gynna utvecklingsländerna och effektivisera utvecklingssamarbetet.

Q.  Utvecklingen av genetiskt modifierade grödor med tolerans mot flera selektiva herbicider beror främst på den snabba utvecklingen av ogräs som uppvisat resistens mot glyfosat i länder som varit starkt beroende av genetiskt modifierade grödor. Över tjugo olika sorter av glyfosatresistenta ogräs har dokumenterats i vetenskapliga publikationer(15).

R.  Inget yttrande avgavs efter omröstningen den 14 september 2017 i den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Fjorton medlemsstater röstade emot medan endast tio medlemsstater som bara utgör 38,43 % av unionens befolkning röstade för, och fyra medlemsstater lade ner sina röster.

S.  Kommissionen har vid flera tillfällen djupt beklagat att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft varit tvungen att anta beslut om godkännande utan stöd av den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen är ett undantag i förfarandet son helhet. Kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, har också kritiserat denna praxis som odemokratisk(16).

T.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet, vid första behandlingen(17), lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

U.  Enligt skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 bör kommissionen, i möjligaste mån, agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén mot lämpligheten av en genomförandeakt, särskilt i känsliga frågor som konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd.

V.  Kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 är otillräckligt för att åtgärda bristen på demokrati i processen för godkännande av genetiskt modifierade organismer.

W.  Demokratisk legitimitet kan säkerställas endast om man, såsom ett minimikrav, föreskriver att kommissionens förslag dras tillbaka om ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande. Detta förfarande finns redan för vissa andra ständiga kommittéer.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(18), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upphäva eventuella genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att tillståndsförfarandet har setts över på ett sådant sätt att bristerna åtgärdats i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara bristfälligt.

5.  Europaparlamentet uppmanar de ansvariga lagstiftarna att skyndsamt driva på arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 eftersom detta är mycket angeläget, och att bland annat säkerställa att om ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande om godkännande av genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller som livsmedel och foder, kommer kommissionens förslag dras tillbaka.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter utan en fullständig bedömning av de särskilda kumulativa effekterna av restprodukterna från besprutning med en kombination av kompletterande herbicider och deras kommersiella beredningar såsom de används i de länder där de odlas.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva en betydligt mer detaljerad testning för att fastställa hälsoriskerna i samband med staplade transformationshändelser såsom sojabönan 305423 x 40-3-2.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram strategier för bedömning av hälsorisker och toxikologi, liksom för övervakning efter utsläppande på marknaden, vilka inriktar sig på hela livsmedels- och foderkedjan.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut integrera riskbedömningen av tillämpningen av kompletterande herbicider och deras restprodukter i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd för odling inom unionen eller för import för livsmedel och foder.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4566
(4)––––––––––––––––– . – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (Antagna texter, P8_TA(2015)0456).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (Antagna texter, P8_TA(2016)0040).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (Antagna texter, P8_TA(2016)0039).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (Antagna texter, P8_TA(2016)0038).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (Antagna texter, P8_TA(2016)0271).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (Antagna texter, P8_TA(2016)0272).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0388).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0389).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (Antagna texter, P8_TA(2016)0386).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (Antagna texter, P8_TA(2016)0387).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (Antagna texter, P8_TA(2016)0390).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0123).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0215).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2017)0214).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0341).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0377).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0378).
(5) Bilaga G – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2007-175
(6) Se föregående.
(7).https://www.testbiotech.org/sites/default/files/TBT%20Background%20Soybean%20305423%20x%2040-3-2.pdf
(8) https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00267-015-0589-7
(9) Efsas slutsatser om sakkunnigbedömningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat. EFSA Journal 2015, vol. 13 (11):4302 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2015.4302/epdf
(10) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3955666
(11) https://www.testbiotech.org/sites/default/files/TBT%20Background%20Soybean%20305423%20x%2040-3-2.pdf
(12) https://www.omicsonline.org/open-access/detection-of-glyphosate-in-malformed-piglets-2161-0525.1000230.php?aid=27562
(13) ”potentiella endokrina störningar av thifensufron-methyl identifierades som en fråga som inte kunde avslutas och ett viktigt problemområde”. Conclusion on the peer review of the active substance thifensulfuron-methyl. EFSA Journal 13, vol. 7 (4201):2 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2015.4201/epdf
(14) https://sustainabledevelopment.un.org/sdg3
(15).https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-007-7796-5_12
(16) Exempelvis i öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och i talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).
(17) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.
(18) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.


Genetiskt modifierad raps MON 88302 x Ms8 x Rf3
PDF 291kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D052753 – 2017/2907(RSP))
P8_TA(2017)0398B8-0569/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierade raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D052753),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 14 september 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, varvid inget yttrande avgavs,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 1 mars 2017, och som offentliggjordes den 10 april 2017(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085 – COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet framfört invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 3 december 2013 lämnade Monsanto Europe S.A. och Bayer CropScience N.V. in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3 till den nationella behöriga myndigheten i Nederländerna, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3 i produkter som består av eller innehåller denna raps för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan raps, med undantag för odling. Ansökan omfattade, för dessa användningar, alla klyvningsprodukter av de enskilda transformationshändelser som utgör rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3.

B.  Den 1 mars 2017 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, vilket offentliggjordes den 10 april 2017.

C.  I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

D.  Den ovannämnda rapsen med sina tre staplade transformationshändelser producerades genom konventionell korsning där tre enskilda transformationshändelser för raps sammanfördes: MON 88302, som uttrycker proteinet för 5‑enolpyruvylshikimat‑3‑fosfatsyntas (CP4 EPSPS) som ger tolerans mot herbicider som innehåller glyfosat, samt RF3, som uttrycker proteinerna för Barstar och PAT, som ger tolerans mot herbicider som innehåller glufosinatammonium och dessutom ger heterosis.

E.  Många kritiska synpunkter har inkommit från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden. Bland de mest kritiska allmänna synpunkterna märks ett påpekande om att de uppgifter som finns att tillgå i dag inte fungerar som stöd för en heltäckande och handfast bedömning av olika slag av potentiell växelverkan mellan enskilda transformationshändelser som tagits med i den genetiskt modifierade rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3. Enligt Efsas riktlinjer krävs det en sådan bedömning eftersom man med nuvarande testbatterier och utformningar inte kan vinna några slutgiltiga rön om långsiktseffekterna (särskilt i livsmedel) på reproduktion och utveckling, vartill kommer att informationen (data och analyser av data) om fenotypisk utvärdering, sammansättning och toxikologi är otillräcklig och att ytterligare studier bör utföras för att det ska kunna påvisas att rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3 är säker(5).

F.  Farhågorna handlar närmare bestämt om bristen på en nittio dygns utfodringsundersökning på råttor, liksom på en bedömning av restprodukterna efter kompletterande herbicider i importerade livsmedel och foder eller av vilka negativa konsekvenser för hälsan dessa restprodukter kan medföra, samt om att miljöövervakningsplanen är otillräcklig.

G.  Eftersom det inte förelåg någon rapport om subkronisk toxicitet (90 dagar) på råttor beslutade den franska byrån för livsmedel, miljöhälsa och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i vederbörlig ordning om att inte bevilja ansökan om att rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3 skulle få släppas ut på marknaden(6).

H.  I en oberoende studie kom man fram till att Efsas yttrande bör tillbakavisas på grund av stora brister och avsevärda luckor i det, och att följaktligen livsdugliga frön från rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3, som är ett resultat av en staplad transformationshändelse, inte skulle få importeras till unionen(7).

I.  Kompletterande herbicider används regelbundet som ett led i jordbrukspraxis vid odlingen av herbicidresistenta växter, och man måste därför räkna med att restprodukter från besprutning alltid kommer att finnas i skörden och utgör oundvikliga beståndsdelar. Det har visat sig att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till att kompletterande herbicider används mer än sina traditionella motsvarigheter(8).

J.  Det nuvarande tillståndet för glyfosat löper ut senast den 31 december 2017. Frågetecknen kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa fastställde i november 2015 att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) fastställde i mars 2017 att det inte var motiverat med någon klassificering. WHO:s internationella center för cancerforskning (IARC) klassificerade däremot 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor.

K.  Enligt Efsas panel för bekämpningsmedel går det inte, utgående från de uppgifter som hittills förelegat, att dra några slutsatser om säkerheten för restprodukter efter besprutning av genetiskt modifierade grödor med glyfosatberedningar(9). Tillsatsämnen och blandningar av dem, vilka används i kommersiella beredningar för glyfosatbesprutning, kan vara giftigare än det verksamma ämnet ensamt för sig(10). Ett antal studier visar att glyfosatberedningar kan vara hormonstörande(11).

L.  Importerad genetiskt modifierad raps används i stor utsträckning som djurfoder inom unionen. En sakkunnigbedömd vetenskaplig studie har visat att det eventuellt kan finnas ett samband mellan dels glyfosat i foder till dräktiga suggor, dels ökat antal allvarliga medfödda missbildningar hos deras kultingar(12).

M.  Glufosinat klassificeras som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden(13). Godkännandet för glufosinat löper ut den 31 juli 2018(14).

N.  Den behöriga myndigheten i en medlemsstat har framhållit att det är inkonsekvent att den ovannämnda rapsen som tål glufosinat får importeras, i och med att tillståndet att använda glufosinat i unionen knappast kommer att förlängas, eftersom glufosinat är reproduktionstoxiskt(15).

O.  Restprodukterna efter besprutning med kompletterande herbicider bedömdes inte. Det är därför inte möjligt att dra slutsatsen att denna genetiskt modifierade raps som besprutats med glyfosat och glufosinat är säker för användning i livsmedel och foder.

P.  Många medlemsstaters behöriga myndigheter har dessutom uttryckt farhågor om att denna genetiskt modifierade raps kan vinna insteg som vildväxande population i unionen, särskilt längsmed transportvägarna för importvaror, och påpekat att övervakningsplanen är otillräcklig i detta hänseende.

Q.  En medlemsstat påpekade att glyfosat ofta används för ogräsbekämpning utmed järnvägar och vägar i unionen. Eftersom MON88302 x Ms8 x Rf3 har hög tolerans mot glyfosat kan den under dessa omständigheter få en selektiv fördel. Vid bedömningen av sannolikheten för att raps av detta slag bildar permanenta populationer i Europa bör man ta hänsyn till hur denna selektiva fördel påverkar växtens härdighet och invasiva karaktär, och särskilt beakta rapsens överlevnadsförmåga i fröbanken.

R.  I en österrikisk studie från 2011 framhölls det att man i ett flertal internationella studier påpekat att frön som spills i samband med transporter spelar en viktig roll för att vilda populationer av raps vinner insteg i livsmiljöer utmed vägkanter, och att det är ett välkänt problem att sådana populationer finns överallt i rapsodlande länder, men också i sådana länder dit raps bara importeras i form av frön och sedan transporteras till växtoljefabriker, liksom att import av olika typer av herbicidtolerant raps dessutom kan leda till multiresistenta vilda populationer (”genstapling”), så att problem med ogräshantering utmed vägkanter uppkommer eller förvärras(16).

S.  Utvecklingen av genetiskt modifierade grödor med tolerans mot flera selektiva herbicider beror främst på den snabba utvecklingen av glyfosatresistenta ogräs i länder som varit starkt beroende av genetiskt modifierade grödor. Över tjugo olika sorter av glyfosatresistenta ogräs har dokumenterats i vetenskapliga publikationer(17). Glyfosatresistenta ogräs har kunnat iakttas sedan 2009.

T.  Inget yttrande avgavs efter omröstningen den 14 september 2017 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. 14 medlemsstater röstade emot förslaget till genomförandeakt medan endast 9 medlemsstater, som företrädde bara 36,48 % av unionens befolkning, röstade för det, och 5 medlemsstater lade ner sina röster.

U.  Kommissionen har vid flera tillfällen djupt beklagat att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft har antagit beslut om godkännande utan stöd av ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen tillhör undantagen i förfarandet. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har också påtalat denna praxis såsom odemokratisk(18).

V.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet, vid första behandlingen(19), lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

W.  Enligt skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 bör kommissionen, i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet, särskilt i känsliga frågor såsom konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd.

X.  Det räcker inte med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 för att bristen på demokrati i processen för godkännande av genetiskt modifierade organismer ska kunna åtgärdas.

Y.  Demokratisk legitimitet kan säkerställas endast om man, såsom ett minimikrav, föreskriver att kommissionens förslag ska dras tillbaka om ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande. Detta förfarande tillämpas redan i fråga om vissa ständiga kommittéer.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(20), lägga grunden för säkerställande av ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande, miljön och konsumenternas intresse i frågor som berör genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tills vidare inte tillämpa eventuella genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att tillståndsförfarandet har setts över på ett sådant sätt att bristerna åtgärdas i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

5.  Europaparlamentet uppmanar de ansvariga lagstiftarna att så snart som möjligt gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 och att bland annat se till att kommissionen drar tillbaka sitt förslag ifall ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande om godkännande av genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller som livsmedel och foder.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter som blivit resistenta mot en kombination av herbicider, såsom rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3, om det inte görs en fullständig bedömning av den specifika kumulativa effekten av restprodukterna från besprutning med ifrågavarande kombination av de kompletterande herbiciderna och deras kommersiella sammansättningar såsom de används i de länder där de odlas.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva en betydligt mer detaljerad testning av hälsoriskerna i samband med staplade transformationshändelser såsom rapsen MON 88302 x Ms8 x Rf3.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram strategier för bedömning av hälsorisker och toxikologi, samt för övervakning efter utsläppandet på marknaden, som inriktar sig på hela livsmedels- och foderkedjan.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter fullständigt ta med bedömningen av riskerna med att kompletterande herbicider används samt av deras restprodukter, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras i form av livsmedel och foder.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4767
(4)––––––––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (Antagna texter, P8_TA(2015)0456).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (Antagna texter, P8_TA(2016)0040).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 x MON 89788 (Antagna texter, P8_TA(2016)0039).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (Antagna texter, P8_TA(2016)0038).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (Antagna texter, P8_TA(2016)0271).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (Antagna texter, P8_TA(2016)0272).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0388).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0389).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (Antagna texter, P8_TA(2016)0386).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (Antagna texter, P8_TA(2016)0387).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (Antagna texter, P8_TA(2016)0390).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0123).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0215).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2017)0214).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0341).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0377).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0378).
(5) Bilaga G – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2013-01002
(6) Se föregående.
(7) https://www.testbiotech.org/sites/default/files/TBT%20comment%20MON80332%20x%20MS8%20x%20RF3_v2.pdf
(8) https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00267-015-0589-7
(9) Efsas slutsatser om sakkunniggranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat. EFSA journal 2015, 13 (11):4302 http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2015.4302/epdf
(10) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3955666
(11) https://www.testbiotech.org/sites/default/files/TBT%20Background%20Soybean%20305423%20x%2040-3-2.pdf
(12) https://www.omicsonline.org/open-access/detection-of-glyphosate-in-malformed-piglets-2161-0525.1000230.php?aid=27562
(13) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(14) EUT L 67, 12.3.2015, s. 6.
(15) Bilaga G – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2013-01002
(16) https://www.bmgf.gv.at/cms/home/attachments/3/0/9/CH1060/CMS1215778250501/osrimportban_gt73,ms8xrf3_2011_(nicht_zu_versenden_).pdf, p. 4.
(17) https://link.springer.com/chapter/10.1007/978-94-007-7796-5_12
(18) Exempelvis i öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och i talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).
(19) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.
(20) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.


Förslag till ändringsbudget nr 5: Finansiering av den europeiska fonden för hållbar utveckling och ökning av reserven för katastrofbistånd
PDF 247kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2017 för budgetåret 2017 med finansiering av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) och ökning av reserven för katastrofbistånd, efter revideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen (12441/2017 – C8-0351/2017 – 2017/2135(BUD))
P8_TA(2017)0399A8-0301/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, antagen den 1 december 2016(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(6),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 5/2017 som kommissionen antog den 28 juli 2017 (COM(2017)0485),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 5/2017 som rådet antog den 10 oktober 2017 och översände till Europaparlamentet den 11 oktober 2017 (12441/2017 – C8-0351/2017),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0301/2017), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 5/2017 syftar till att tillhandahålla Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU) finansiering efter att dess rättsliga grund har antagits, och att i den allmänna budgeten för 2017 återspegla resultatet av halvtidsöversynen av förordningen om den fleråriga budgetramen när det gäller ökningen av det årliga beloppet till reserven för katastrofbistånd från 280 miljoner EUR till 300 miljoner EUR i 2011 års priser.

B.  Förslaget till ändringsbudget nr 5/2017 tillhandahåller EFHU 275 miljoner EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden som ska täckas helt genom utnyttjande av flexibilitetsmekanismen, eftersom det inte finns någon marginal under taket för åtagandebemyndiganden i rubrik 4 (Europa i världen).

C.  Förslaget till ändringsbudget nr 5/2017 innehåller samtidigt en minskning på 275 miljoner EUR av betalningsbemyndigandena inom asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) under rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap), p.g.a. ett förväntat underutnyttjande orsakat av det sena antagandet av de rättsliga grunderna och förseningar i programplaneringen.

D.  Förslaget till ändringsbudget nr 5/2017 innehåller också en minskning på 22,8 miljoner EUR (i löpande priser) av åtagandebemyndigandena för reserven för katastrofbistånd, vilket återspeglar halvtidsöversynen av förordningen om den fleråriga budgetramen.

E.  Förslaget till ändringsbudget nr 5/2017 åtföljs av ett förslag till beslut om ianspråkstagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av EFHU (COM(2017)0480) till ett belopp av 275 miljoner EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden under rubrik 4.

F.  Inom budgetförfarandet för 2017 uppmanade Europaparlamentet och rådet kommissionen att begära de anslag som krävs för finansieringen av EFHU i en ändringsbudget så snart som den rättliga grunden antagits, och åtog sig att snabbt behandla den ändringsbudget för 2017 som kommissionen skulle lägga fram.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 5/2017, som lagts fram av kommissionen.

2.  Europaparlamentet välkomnar det snabba antagandet och ikraftträdandet av EFHU förordning (EU) 2017/1601(7), och efterlyser ett snabbt genomförande av den, med fullt iakttagande av de regler och prioriteringar som lagstiftaren har fastställt och med särskild uppmärksamhet på dess bestämmelser om redovisningsskyldighet.

3.  Europaparlamentet välkomnar att översynen av den fleråriga budgetramen gör det möjligt att finansiera EFHU genom en utökad flexibilitetsmekanism, samtidigt som man ökar reserven för katastrofbistånd.

4.  Europaparlamentet beklagar det låga genomförandet av Amif och fonden för inre säkerhet (ISF) i medlemsstaterna. Parlamentet påminner om att en överföring av budgetmedel (DEC 18/2017) redan minskar betalningsbemyndigandena under rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap) med 284 miljoner EUR, då Amif och ISF har utnyttjats som en källa för ökningar under någon annan rubrik. Medlemsstaterna uppmanas att respektera sina politiska överenskommelser och att göra sitt yttersta inom ramarna för sina befogenheter för att återspegla hur viktig denna prioritet är för unionen.

5.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 5/2017.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 5/2017 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 51, 28.2.2017.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.
(5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(6) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(7) EUT L 249, 27.9.2017, s. 1


Ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av Europeiska fonden för hållbar utveckling
PDF 244kWORD 43k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av Europeiska fonden för hållbar utveckling (COM(2017)0480 – C8-0235/2017 – 2017/2134(BUD))
P8_TA(2017)0400A8-0298/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0480 – C8-0235/2017),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 11,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 12,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2017, antagen den 1 december 2016(3),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0298/2017), och av följande skäl:

A.  Efter revideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen, är ett årligt belopp på 676 miljoner EUR i löpande priser tillgängligt via flexibilitetsmekanismen, plus förfallna belopp från Europeiska unionens solidaritetsfond och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, nämligen 646 miljoner EUR i slutet av 2016. Ett belopp på 530 miljoner EUR har redan tagits i anspråk via flexibilitetsinstrumentet inom ramen för 2017 års budget, vilket innebär att det finns 792 miljoner EUR kvar att utnyttja.

B.  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601(4) trädde i kraft den 28 september 2017.

C.  Efter att ha undersökt alla möjligheter att omfördela åtagandebemyndigandena i rubrik 4 (Europa i världen) har kommissionen föreslagit att flexibilitetsmekanismen ska utnyttjas till ett belopp på 275 miljoner EUR utöver taket i rubrik 4 för att finansiera Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU).

1.  Europaparlamentet noterar att taket för 2017 i rubrik 4 inte gör det möjligt att adekvat finansiera Europeiska fonden för hållbar utveckling. Parlamentet upprepar sin sedan länge etablerade ståndpunkt att de finansiella resurserna för unionens yttre åtgärder inte är tillräckliga för att täcka de behov som följer av en proaktiv och hållbar politik för yttre åtgärder.

2.  Europaparlamentet samtycker därför till att flexibilitetsmekanismen utnyttjas till ett belopp på 275 miljoner EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden.

3.  Europaparlamentet upprepar att utnyttjandet av detta instrument, enligt punkt 11 i förordningen om den fleråriga budgetramen, på nytt visar på att unionens budget måste vara mer flexibel.

4.  Europaparlamentet upprepar sin väletablerade åsikt att betalningar som härrör från åtagandebemyndiganden som tidigare tagits i anspråk via flexibilitetsmekanismen endast kan beaktas utöver taken i den fleråriga budgetramen.

5.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av Europeiska fonden för hållbar utveckling

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/51.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) EUT L 51, 28.2.2017.
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1601 av den 26 september 2017 om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), EFHU-garantin och EFHU- garantifonden (EUT L 249, 27.9.2017, s. 1).


Diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser
PDF 168kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser (2017/2742(RSP))
P8_TA(2017)0401B8-0565/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 2,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(3),

–  med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser av den 28 juni 2017,

–  med beaktande av kommissionens uttalande av den 4 juli 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet(4),

–  med beaktande av budgetutskottets förslag till resolution,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet är övertygat om att en debatt om den framtida finansieringen av Europeiska unionen inte kan ske utan hänsyn till lärdomarna från de tidigare fleråriga budgetramarna, särskilt den fleråriga budgetramen 2014–2020. Parlamentet pekar på de allvarliga bristerna i den nuvarande fleråriga budgetramen, som utnyttjats till bristningsgränsen för att tillhandahålla de resurser som krävs för att unionen ska kunna ta itu med ett antal allvarliga kriser och nya utmaningar och finansiera sina nya politiska prioriteringar. Parlamentet betonar sin övertygelse om att den låga nivån på den nuvarande fleråriga budgetramen har varit otillräcklig för att motsvara de verkliga behoven och unionens politiska ambitioner.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens presentation av sitt diskussionsunderlag om framtiden för EU:s finanser. Parlamentet konstaterar att kommissionen i budgettermer ger uttryck för de fem scenarier för den framtida modellen för Europeiska unionen som presenterades i vitboken från mars 2017 om framtiden för Europa, samtidigt som man diskuterar ett antal grundläggande egenskaper och principer för EU:s budget. Parlamentet instämmer i den föreslagna metoden och ser positivt på kommissionens uttalande att den framtida fleråriga budgetramen måste byggas utifrån en klar vision av Europas prioriteringar. Parlamentet räknar med att detta dokument fastställer en tydlig struktur för diskussionerna och inleder en välbehövlig politisk debatt om inriktning, syfte och nivå när det gäller EU:s budget mot bakgrund av de grundläggande målen och framtida utmaningarna för unionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samråda med medborgarna och att spela en aktiv och konstruktiv roll för att presentera deras vision för EU:s framtida budget.

3.  Europaparlamentet beklagar dock att fyra av de fem presenterade scenarierna (fortsätta som förut, göra mindre tillsammans, vissa gör mer och radikal omstöpning) innebär en faktisk minskning av unionens ambitioner och förutser en nedskärning i två av EU:s långvariga politikområden, som är hörnstenar i det europeiska projektet och som fastställs i fördragen, dvs. den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar sin sedan länge etablerade ståndpunkt att ytterligare politiska prioriteringar bör kompletteras med ytterligare finansiella medel och inte finansieras på bekostnad av EU:s befintliga politik. Parlamentet förordar det femte scenariot (göra mycket mer tillsammans), som är en positiv och konstruktiv utgångspunkt för den pågående diskussionen om framtiden för EU:s finanser och följaktligen den framtida modellen för Europeiska unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett scenario som beaktar parlamentets rekommendationer för att kunna möta nuvarande och framtida utmaningar, och för att fastställa en ny uppsättning prioriteringar.

4.  Europaparlamentet påminner om att unionen, enligt artikel 311 i EUF-fördraget, ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål. Parlamentet anser att bristerna i den nuvarande fleråriga budgetramen, omfattningen av de nya prioriteringarna och konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde leder till samma slutsats: Behovet av att gå utöver taket för utgifter på 1 % av EU:s bruttonationalinkomst (BNI) och därför avsevärt öka unionens budget för att kunna möta framtida utmaningar. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang en eventuell nominell minskning av volymen på EU:s budget i nästa fleråriga budgetram, och anser därför att nästa fleråriga budgetram bör fastställas till minst 1,23 % av EU:s BNI. Parlamentet förespråkar en diskussion mellan medlemsstaterna i denna fråga.

5.  Europaparlamentet beklagar att EU:s budget främst finansieras från nationella bidrag, som baseras på BNI, i stället för genuint egna medel, vilket föreskrivs i EU-fördragen. Parlamentet upprepar sitt engagemang för en övergripande reform av EU:s system för egna medel, med enkelhet, rättvisa och öppenhet som ledande principer, och i linje med rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel. Parlamentet betonar att ett sådant system bör innehålla en balanserad korg med nya egna EU-medel, som tas fram för att främja EU:s politiska mål och som bör införas progressivt i syfte att skapa rättvisare och stabilare EU-finanser. Parlamentet framhåller dessutom att Förenade kungarikets utträde ur unionen innebär en möjlighet att sätta stopp för alla rabatter. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ambitiösa lagstiftningsförslag i detta syfte och betonar att både utgifts- och inkomstsidan i nästa fleråriga budgetram kommer att behandlas som ett enda paket under de kommande förhandlingarna.

6.  Europaparlamentet är övertygat om att, såvida inte rådet beslutar att avsevärt öka de nationella bidragen till EU:s budget, införandet av nya egna EU-medel är det enda alternativet för att man på ett lämpligt sätt ska kunna finansiera nästa fleråriga budgetram till en nivå som motsvarar unionens faktiska behov och politiska ambitioner. Parlamentet förväntar sig därför att rådet kommer med ett politiskt ställningstagande i frågan, med tanke på att en de facto-blockering av en reform av EU:s system för egna medel inte längre kan övervägas. Parlamentet påminner i detta avseende om att rapporten från högnivågruppen för egna medel antogs enhälligt av alla dess medlemmar, inklusive de som utsetts av rådet.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utforma den framtida EU-budgeten på grundval av principerna om ett europeiskt mervärde, fokus på resultat, ansvarsskyldighet, större flexibilitet inom en stabil ram och förenklade bestämmelser, i enlighet med diskussionsunderlaget.

8.  Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av en noggrann utvärdering av effektiviteten och ändamålsenligheten hos EU:s nuvarande politik, program och instrument. Parlamentet ser i detta avseende fram emot resultaten av den pågående utgiftsöversynen och förväntar sig att de kommer att beaktas vid utformningen av den fleråriga budgetramen efter 2020. Parlamentet understryker i synnerhet behovet av att garantera resultatnivån för mycket övertecknade EU-program å ena sidan och att fastställa orsakerna till underutnyttjande å andra sidan. Parlamentet anser att det är viktigt att skapa synergier mellan EU:s budget och de nationella budgetarna samt att göra det möjligt att övervaka nivån och resultaten när det gäller utgifterna på nationell nivå och EU-nivå.

9.  Europaparlamentet erkänner att strävan efter europeiskt mervärde är en grundläggande fråga som måste behandlas och instämmer i att unionens budget bland annat bör vara ett verktyg för att uppnå målen i fördraget och tillhandahålla europeiska kollektiva nyttigheter. Parlamentet noterar dock den mångfacetterade karaktären av begreppet europeiskt mervärde och dess många tolkningar, och varnar för varje försök att använda definitionen för att ifrågasätta relevansen av EU:s politik och program av rent kvantitativa eller kortsiktiga ekonomiska skäl. Parlamentet anser att det finns ett tydligt mervärde om en åtgärd på EU-nivå

   går längre än vad som är möjligt med nationella, regionala eller lokala insatser (spridningseffekt),
   uppmuntrar åtgärder på nationell, regional eller lokal nivå för att uppfylla mål i EU-fördraget som annars inte skulle genomföras,
   stöder åtgärder som endast kan finansieras genom att man slår ihop medel på EU-nivå på grund av att de har ett mycket stort finansieringsbehov, eller
   bidrar till att uppnå och stödja freden och stabiliteten i EU:s grannskap och längre bort.

Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utveckla konceptet med europeiskt mervärde samtidigt som territoriella särdrag beaktas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå lämpliga resultatindikatorer för detta ändamål.

10.  Europaparlamentet anser att strukturen hos nästa fleråriga budgetram bör göra EU-budgeten mer lättläst och förståelig för EU-medborgarna och möjliggöra en tydligare presentation av EU:s alla utgiftsområden. Parlamentet påminner samtidigt om behovet av att underlätta både kontinuerlig planering och flexibilitet inom rubriker. Parlamentet anser att den fleråriga budgetramens allmänna struktur bör avspegla den politiska debatten om de viktigaste pelarna och inriktningen när det gäller EU:s utgifter, inbegripet hållbar utveckling, tillväxt och innovation samt klimatförändringar, solidaritet, säkerhet och försvar. Parlamentet är därför övertygat om att rubrikerna i den nuvarande fleråriga budgetramen måste anpassas.

11.  Europaparlamentet anser att EU:s budget måste vara transparent och demokratisk. Parlamentet erinrar om sitt starka engagemang för idén om EU-budgetens enhetlighet och ifrågasätter nödvändigheten och mervärdet av att inrätta ytterligare instrument utanför den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin sedan länge etablerade ståndpunkt att den europeiska utvecklingsfonden, tillsammans med andra instrument utanför den fleråriga budgetramen, bör ingå i unionens budget. Parlamentet betonar att en sådan integrering bör medföra att instrumentens respektive finansieringsram läggs till utöver de nuvarande taken i den fleråriga budgetramen, för att inte äventyra finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program.

12.  Parlamentet betonar att budgetmyndigheten, efter att ha förbrukat samtliga tillgängliga marginaler, har godkänt ett omfattande ianspråktagande av flexibilitetsbestämmelserna och de särskilda instrument som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, för att säkerställa de ytterligare anslag som behövs i krissituationer eller för att finansiera nya politiska prioriteringar under den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker att man vid halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen avlägsnade flera hinder för den fleråriga budgetramens flexibilitetsmekanismer, för att möjliggöra större flexibilitet inom den nuvarande budgetramen.

13.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att nästa fleråriga budgetram direkt bör möjliggöra en lämplig nivå av flexibilitet för att unionen ska kunna reagera på oförutsedda omständigheter och finansiera sina nya politiska prioriteringar. Parlamentet anser därför att den fleråriga budgetramens flexibilitetsbestämmelser bör tillåta att alla outnyttjade marginaler och tillbakadragna anslag utan några begränsningar förs över till kommande budgetår och mobiliseras av budgetmyndigheten, för alla ändamål som anses vara nödvändiga, inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet efterlyser dessutom en avsevärd förstärkning av de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen, som bör gå utöver taken i den fleråriga budgetramen för både åtaganden och betalningar samt för inrättandet av en särskild krisreserv för att resurser ska kunna mobiliseras omgående i händelse av en nödsituation.

14.  Europaparlamentet förespråkar en verklig och konkret förenkling av genomförandebestämmelserna för stödmottagarna och en minskning av den administrativa bördan. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att identifiera och undanröja överlappningar mellan instrument som erbjuds genom EU:s budget och som har liknande målsättningar och liknande typer av åtgärder. Parlamentet anser dock att en sådan förenkling inte får leda till att bidrag ersätts med finansiella instrument och att det sker en sektorisering av EU:s program och åtgärder, utan bör garantera en övergripande strategi med komplementaritet i centrum. Parlamentet efterlyser en långtgående harmonisering av regler i syfte att skapa ett enhetligt regelverk för EU:s alla instrument.

15.  Europaparlamentet erkänner de finansiella instrumentens potential som en kompletterande finansieringsform i förhållande till subventioner och bidrag. Parlamentet varnar dock för att de inte är lämpliga för alla typer av åtgärder och politikområden eftersom inte all politik är helt marknadsstyrd. Parlamentet uppmanar kommissionen att förenkla reglerna för användning av finansieringsinstrument och främja möjligheten att kombinera olika EU-resurser enligt harmoniserade regler genom att skapa synergieffekter och undvika konkurrens mellan olika former av finansiering. Parlamentet uttrycker oro över alternativet med en enda fond som skulle integrera finansieringsinstrument på EU-nivå och tillhandahålla lån, garantier och riskdelningsinstrument inom olika politiska områden, i enlighet med diskussionsunderlaget i detta sammanhang, och kommer att noggrant granska förslaget.

16.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att den fleråriga budgetramens löptid bör anpassas till både parlamentets och kommissionens politiska cykler, och säkerställa en långsiktig programplanering. Parlamentet betonar i detta sammanhang att den fleråriga budgetramens löptid bör ta full hänsyn till behovet av långsiktig förutsägbarhet i genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfondsprogrammen under delad förvaltning, som inte kan fungera utan den stabilitet som ett minst sjuårigt åtagande innebär. Parlamentet föreslår därför att nästa fleråriga budgetram bör antas för en period på 5 + 5 år med en obligatorisk halvtidsrevidering.

17.  Europaparlamentet noterar kommissionsordförandens tillkännagivande i sitt tal om tillståndet i unionen av ett kommande förslag till en särskild budgetpost för euroområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare och mer detaljerad information i detta syfte. Parlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 16 februari 2017 begär en specifik budgetkapacitet för euroområdet, som bör ingå i EU:s budget utöver de aktuella taken för den fleråriga budgetramen och finansieras av euroområdet och andra deltagande medlemmar via en inkomstkälla, som deltagande medlemsstater ska komma överens om och som ska betraktas som inkomster avsatta för särskilda ändamål och garantier.

18.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram sina förslag både om den fleråriga budgetramen och om egna medel senast i maj 2018. Parlamentet förklarar sin avsikt att i tid lägga fram sin ståndpunkt om alla därtill hörande aspekter och förväntar sig att parlamentets åsikter till fullo kommer att ingå i kommissionens kommande förslag.

19.  Europaparlamentet uttrycker sin beredvillighet att inleda en strukturerad dialog med kommissionen och rådet, för att nå en slutlig överenskommelse om nästa fleråriga budgetram före utgången av parlamentets nuvarande valperiod. Parlamentet är övertygat om att ett snabbt antagande av förordningen om den fleråriga budgetramen kommer att möjliggöra det påföljande antagandet av alla sektorsspecifika rättsakter i tid för att de nya programmen ska kunna inledas i början av nästa period. Parlamentet betonar de negativa följderna av det sena inledandet av program inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang Europeiska rådet att använda övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget, som medger omröstning med kvalificerad majoritet i rådet om den fleråriga budgetramen.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till övriga berörda institutioner och organ samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0309.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0050.


Legitima åtgärder för att skydda visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse
PDF 220kWORD 56k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om legitima åtgärder för att skydda visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse när de lämnar ut konfidentiella uppgifter om företag och offentliga organ (2016/2224(INI))
P8_TA(2017)0402A8-0295/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 2,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 11,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 10,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/943 av den 8 juni 2016 om skydd mot att icke röjd know-how och företagsinformation (företagshemligheter) olagligen anskaffas, utnyttjas och röjs,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/30/EU av den 12 juni 2013 om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs och om ändring av direktiv 2004/35/EG,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 596/2014 av den 16 april 2014 om marknadsmissbruk (marknadsmissbruksförordning) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/6/EG och kommissionens direktiv 2003/124/EG, 2003/125/EG och 2004/72/EG,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (TAXE 2)(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas(3),

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 1729 (2010) om skydd av visselblåsare,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2060 (2015) om förbättring av skyddet av visselblåsare,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 juni 2011 om insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 juli 2016 om ytterligare åtgärder för att öka transparensen och främja bekämpandet av skatteundandragande och skatteflykt (COM(2016)0451),

–  med beaktande av G20:s handlingsplan för korruptionsbekämpning och i synnerhet dess riktlinjer för lagstiftning till skydd för visselblåsare,

–  med beaktande av OECD:s rapport från mars 2016 Committing to effective whistle-blower protection,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut om att avsluta sin undersökning på eget initiativ OI/1/2014/PMC om visselblåsning,

–  med beaktande av rekommendationen från Europarådets ministerkommitté CM/Rec(2014)7 av den 30 april 2014 om skydd för visselblåsare samt den kortfattade handledningen för genomförandet av en nationell ram från januari 2015,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 2171 (2017) av den 27 juni 2017, som uppmanar de nationella parlamenten att erkänna en rätt till rapportering,

–  med beaktande av princip nr 4 i OECD:s rekommendation för ett mer etiskt uppförande i den offentliga förvaltningen (Recommendation on Improving Ethical Conduct in the Public Service),

–  med beaktande av konventionen om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen(5),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, budgetkontrollutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0295/2017), och av följande skäl:

A.  Europeiska unionens mål är respekt för demokratin och rättsstaten och garanterar i detta syfte yttrandefrihet för sina medborgare. Att kunna slå larm om missförhållanden är en grundläggande aspekt av yttrandefriheten och informationsfriheten, som båda fastställs i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, vars efterlevnad och tillämpning garanteras av EU. EU främjar skydd för arbetstagarna och en förbättring av arbetsvillkoren.

B.  Europeiska unionen bidrar till att stärka internationellt samarbete i kampen mot korruption, samtidigt som full respekt för folkrätten, de mänskliga rättigheterna och rättsstaten samt varje lands suveränitet upprätthålls.

C.  Enligt artikel 67.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har Europeiska unionen behörighet över den gemensamma europeiska asylpolitiken.

D.  Öppenhet och medborgardeltagande tillhör de utvecklingstendenser och utmaningar som demokratierna står inför under 2000-talet.

E.  Alltsedan den ekonomiska krisen, finanskrisen och skuldkrisen inleddes har en rad åtgärder mot skatteflykt och skatteundandragande på internationell nivå antagits. Det behövs ökad transparens på området för finansiella tjänster för att motverka oegentligheter, och några medlemsstater har redan erfarenheter av centrala register för rapportering av konstaterade eller potentiella överträdelser av tillsynsregler på finansområdet. FN antog sin konvention mot korruption 2003(6). Europaparlamentet har inrättat två särskilda utskott och en undersökningskommitté till följd av de olika avslöjandena, och har i flera resolutioner efterlyst skydd för visselblåsare(7). De initiativ som man redan kommit överens om för att stärka internationellt informationsutbyte i skattefrågor har varit till hjälp, och de olika skatterelaterade läckorna har avslöjat stora mängder viktig information om oegentligheter som inte skulle ha kommit upp till ytan på annat sätt.

F.  Visselblåsare spelar en viktig roll för att avslöja olagligt eller otillbörligt handlande som skadar allmänintresset och våra samhällens funktion. För att göra detta lämnar de ut uppgifter till sin arbetsgivare, myndigheterna eller direkt till allmänheten om handlande som skadar allmänintresset.

G.  Genom att göra detta hjälper de medlemsstaterna och viktiga institutioner samt EU:s organ att förhindra och hantera bland annat alla försök till överträdelser av integritetsprincipen och allt maktmissbruk som hotar eller strider mot folkhälsan och den allmänna säkerheten, den finansiella integriteten, ekonomin, de mänskliga rättigheterna, miljön eller rättsstaten, eller som ökar arbetslösheten, begränsar eller snedvrider den rättvisa konkurrensen och rubbar medborgarnas förtroende för de demokratiska institutionerna och processerna på nationell nivå och EU-nivå.

H.  Ett allvarligt problem som EU står inför i dag är korruption, eftersom korruption kan leda till att staterna underlåter att skydda befolkningen, arbetstagarna, rättsstaten och ekonomin, liksom till en försämring av offentliga institutioner och tjänster, den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften på olika områden, vilket i sin tur leder till en förlorad tilltro till de offentliga och privata institutionernas och näringslivets öppenhet och demokratiska ansvarsskyldighet. Korruptionen beräknas kosta EU:s ekonomi 120 miljarder euro årligen eller 1 procent av EU:s BNP.

I.  Samtidigt som de globala ansträngningarna för att bekämpa korruption hittills främst fokuserat på oegentligheter inom den offentliga sektorn, har läckor på senare tid lyft fram den roll som spelas av finansinstitut, konsulter och andra privata företag för att underlätta korruption.

J.  Flera uppmärksammade fall av visselblåsning har visat att allmänheten och de politiska myndigheterna kan få kännedom om information av allmänt intresse, såsom olagligt eller olämpligt handlande eller andra allvarliga missförhållanden i den offentliga och den privata sektorn, tack vare visselblåsarnas insatser. En del av dessa handlingar har sedan blivit föremål för korrigerande åtgärder.

K.  Garantier för konfidentialitet bidrar till att skapa effektivare kanaler för att rapportera bedrägeri, korruption eller andra överträdelser. Mot bakgrund av att informationen är känslig kan misskötsel av konfidentialiteten leda till oönskade informationsläckor och en kränkning av unionens och medlemsstaternas allmänintresse.

L.  Införandet av offentliga register över de verkliga ägarna till trust- och förvaltningsbolag och liknande juridiska konstruktioner samt andra transparensskapande åtgärder för investeringsverktyg kan bidra till att avskräcka från sådana missförhållanden som visselblåsare brukar lyfta fram.

M.  Garantier för konfidentialitet avseende visselblåsares identitet och de uppgifter de avslöjar bidrar till att skapa effektivare kanaler för att slå larm om bedrägeri, korruption, missförhållanden, försummelser eller andra allvarliga överträdelser. Mot bakgrund av att uppgifterna är känsliga kan misskötsel av konfidentialiteten leda till oönskade informationsläckor och en kränkning av allmänhetens intresse inom unionen. Inom den offentliga sektorn kan man genom att skydda visselblåsare göra det lättare att upptäcka missbruk av offentliga medel, bedrägerier och andra former av gränsöverskridande korruption som är kopplade till nationella intressen eller EU-intressen.

N.  Det är beklagligt att de befintliga kanalerna för formella klagomål avseende multinationella företags misskötsamhet sällan leder till några konkreta påföljder på grund av missförhållanden.

O.  Visselblåsarnas insatser har visat sig vara till nytta på många områden, både i den offentliga och privata sektorn, såsom folkhälsa, beskattning, miljö, konsumentskydd, bekämpning av korruption och diskriminering samt respekt för sociala rättigheter.

P.  Sådana fall bör vara klart och tydligt definierade med utgångspunkt i vilka arbetsuppgifter det handlar om, hur allvarliga missförhållandena är och vilka risker som föreligger.

Q.  Det är väsentligt att inte överträda gränsen mellan angiveri och visselblåsning. Det handlar inte om att veta allt om alla utan om att urskilja vad som utgör underlåtenhet att skydda demokratin.

R.  I många fall utsätts visselblåsare för repressalier, hot och påtryckningar med syftet att hindra eller avskräcka dem från att slå larm eller straffa dem för att de har slagit larm. Sådana påtryckningar utövas ofta på arbetsplatsen, där visselblåsare som har avslöjat information i allmänhetens intresse inom ramen för sina anställningsförhållanden kan hamna i en svagare position gentemot sina arbetsgivare.

S.  Det har ofta framkommit farhågor om att visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse kan drabbas av fientligheter, trakasserier, hotelser och utfrysning på sin arbetsplats, hinder för framtida sysselsättning samt förlorade försörjningsmöjligheter, och många gånger kan allvarliga hot riktas också mot deras anhöriga och kolleger. Rädsla för vedergällning kan verka avskräckande på visselblåsare och därmed äventyra allmänintresset.

T.  Skyddet av visselblåsare bör garanteras genom lag och stärkas i hela EU, i både den offentliga och den privata sektorn, under förutsättning att de handlar på rimliga grunder. Sådana skyddsmekanismer bör vara välavvägda och garantera fullständig respekt för de utpekade personernas grundläggande och lagstadgade rättigheter, och de bör gälla även för undersökande journalister, som är utsatta när känsliga uppgifter avslöjas och skyddar visselblåsarna genom att åberopa källskyddet.

U.  Skyddet av visselblåsare garanteras inte i tillräcklig utsträckning i ett antal medlemsstater, samtidigt som flera andra har infört avancerade program för att skydda dem. Ofta saknas emellertid konsekvens, varför den erbjudna skyddsnivån är otillräcklig. Den resulterande fragmenteringen av skyddet för visselblåsare i Europa skapar svårigheter för dem när de vill få kännedom om sina rättigheter och ta reda på hur man slår larm, liksom ett oklart rättsläge, särskilt i gränsöverskridande situationer.

V.  Europeiska ombudsmannen har en tydlig behörighet att undersöka klagomål från EU-medborgare om administrativa missförhållanden inom EU-institutionerna, men har i sig ingen funktion i skyddet av visselblåsare.

W.  Mycket ofta är visselblåsningen inte begränsad till rent ekonomiska och finansiella frågor. Avsaknad av tillräckligt skydd kan göra att potentiella visselblåsare avskräcks från att rapportera försummelser för att slippa riskera repressalier och/eller hämndaktioner. Enligt rapporter från OECD hade 86 procent av företagen 2015 ett system för rapportering av misstänkta fall av allvarliga tjänstefel, men över en tredjedel av dem hade inte någon skriftlig policy för att skydda visselblåsare från repressalier, eller också kände de inte till om det fanns någon sådan policy. Flera visselblåsare som har avslöjat oegentligheter, tjänstefel eller olaglig verksamhet av ekonomisk eller finansiell natur har åtalats. Personer som delar eller röjer information i allmänhetens intresse utsätts ofta, tillsammans med sina familjemedlemmar och kolleger, för repressalier, vilket ibland kan innebära slutet på deras karriär. Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har en fast rättspraxis när det gäller visselblåsare, men skyddet av visselblåsare bör garanteras genom lagstiftning. Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna garanterar yttrandefrihet och rätten till god förvaltning.

X.  Skyddet av visselblåsare i EU bör inte begränsas till endast europeiska fall, utan bör även gälla i internationella fall.

Y.  Arbetsplatser måste verka för en arbetsmiljö där människor känner sig trygga att ta upp farhågor om potentiella missförhållanden, såsom fel och brister, försummelser, vanskötsel, bedrägerier och olagliga handlingar. Det är ytterst viktigt att främja en kultur som gör att människor känner att de kan ta upp frågor utan rädsla för repressalier som kan påverka deras aktuella och framtida sysselsättningssituation.

Z.  I många länder, i synnerhet inom den privata sektorn, omfattas de anställda av krav på konfidentiell behandling av vissa uppgifter, vilket kan leda till att visselblåsare kan bli föremål för disciplinära åtgärder om de rapporterar till instanser utanför sina anställningsförhållanden.

AA.  Enligt en studie av OECD hade över en tredjedel av organisationerna med en rapporteringsmekanism ingen skriftlig policy för att skydda visselblåsare från repressalier, eller också kände de inte till om det fanns någon sådan policy.

AB.  I EU-lagstiftningen föreskrivs redan vissa regler för att skydda visselblåsare från vissa former av vedergällning på olika områden, men kommissionen har ännu inte föreslagit lämpliga lagstiftningsåtgärder för ett effektivt och enhetligt skydd för visselblåsare och deras rättigheter i EU.

AC.  Alla EU-institutioner är sedan den 1 januari 2014 skyldiga att införa interna bestämmelser för skydd av visselblåsare som är tjänstemän hos EU-institutionerna, i enlighet med artiklarna 22a, 22b och 22c i tjänsteföreskrifterna.

AD.  Europaparlamentet har vid upprepade tillfällen uppmanat till övergripande åtgärder för skydd av visselblåsare i unionen.

AE.  I sina resolutioner av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas, av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, av den 16 december 2015 om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen samt av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen uppmanade parlamentet kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett verkningsfullt och heltäckande europeiskt skyddsprogram för visselblåsare som skyddar dem som rapporterar misstänkt bedrägeri eller olaglig verksamhet som påverkar allmänhetens intresse eller Europeiska unionens ekonomiska intressen.

AF.  Varje tredjelandsmedborgare som av Europeiska unionen eller en av dess medlemsstater har erkänts som visselblåsare bör omfattas av alla tillämpliga skyddsåtgärder om han eller hon, inom eller utanför ramarna för sina arbetsuppgifter, har fått kännedom och avslöjat olagliga handlingar eller spioneri som utförts av ett tredjeland eller ett nationellt eller multinationellt företag och som skadar en stat, en nation eller en medborgare i unionen och därmed förtäckt äventyrar statens sammanhållning, den nationella säkerheten eller kollektiva eller individuella friheter.

AG.  Sedan den 1 juli 2014 har nästan alla europeiska institutioner och organ införlivat åtgärder för att skydda visselblåsare i sina interna arbetsordningar, i enlighet med kraven i artiklarna 22b och 22c i tjänsteföreskrifterna.

AH.  Numera finns väletablerade principer från internationella organisationer, såsom Europarådet och OECD, liksom en fast rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna.

AI.  Vikten av att skydda visselblåsare har erkänts av alla större internationella instrument för korruptionsbekämpning, och normer för visselblåsning har fastställts i FN:s konvention mot korruption, Europarådets rekommendation CM/Rec(2014)7 och 2009 års OECD-rekommendation mot mutor.

AJ.  Det är mycket viktigt att det utan dröjsmål införs ett övergripande och heltäckande regelverk, som genom att fastställa rättigheter och skyldigheter effektivt skyddar visselblåsare i samtliga EU-medlemsstater och inom EU:s institutioner, myndigheter och organ.

Visselblåsarnas roll och behovet att skydda dem

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att – efter att ha genomfört en bedömning av en lämplig rättslig grund som gör det möjligt för EU att vidta ytterligare åtgärder – före utgången av detta år lägga fram ett övergripande lagstiftningsförslag om ett övergripande gemensamt regelverk som garanterar en hög skyddsnivå över hela linjen i både den offentliga och den privata sektorn samt i nationella och europeiska institutioner, däribland relevanta nationella och europeiska organ, kontor och byråer, för visselblåsare inom EU, med beaktande av de nationella förhållandena och utan att begränsa medlemsstaternas möjlighet att vidta ytterligare åtgärder. Parlamentet understryker att det i dag finns flera möjliga rättsliga grunder för unionen att agera på området. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga dessa möjligheter i syfte att föreslå en bred, sammanhållen och ändamålsenlig mekanism. Parlamentet påminner kommissionen om den doktrin om begreppet underförstådda befogenheter som domstolen utvecklat på grundval av tidigare rättspraxis och som medger tillämpning av flera rättsliga grunder.

2.  Europaparlamentet betonar att det är orimligt och oroande att medborgare och journalister blir föremål för åtal i stället för att få rättsligt skydd när de lämnar ut uppgifter i allmänhetens intresse, däribland uppgifter om misstänkt tjänstefel, missförhållanden, bedrägerier eller olaglig verksamhet, särskilt när det gäller handlingar som strider mot EU:s grundläggande principer, såsom skatteundandragande, skattebedrägeri och penningtvätt.

3.  Europaparlamentet föreslår att internationella avtal om finansiella tjänster, beskattning och konkurrens bör innehålla bestämmelser om skydd för visselblåsare.

4.  Europaparlamentet framhåller behovet av ett tydligt rättsläge när det gäller bestämmelser om skydd för visselblåsare, eftersom en fortsatt brist på tydlighet och ett uppsplittrat tillvägagångssätt avskräcker potentiella visselblåsare från att träda fram. Parlamentet påpekar därför att ett tydligt förfarande för korrekt behandling av avslöjanden och ett effektivt skydd för visselblåsare bör införas i den relevanta EU-lagstiftningen.

5.  Europaparlamentet påminner om att man i varje form av framtida regelverk bör ta hänsyn till de bestämmelser, rättigheter och skyldigheter som påverkar och reglerar sysselsättningsområdet. Parlamentet betonar även att detta bör ske i samråd med arbetsmarknadens parter och i överensstämmelse med gällande kollektivavtal.

6.  Europaparlamentet vill att denna lagstiftning ska innebära att företag som bevisligen vidtar repressalier mot visselblåsare inte får ta del av medel från EU:s fonder eller ingå avtal med den offentliga förvaltningen.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta fram riktmärken och indikatorer för en visselblåsarpolicy i både den offentliga och den privata sektorn.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att beakta artikel 33 i FN-konventionen mot korruption, genom att betona visselblåsarnas roll för att förebygga och bekämpa korruption.

9.  Europaparlamentet beklagar att bara ett fåtal medlemsstater har infört tillräckligt långtgående system för skydd av visselblåsare. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har antagit sådana system eller principer för detta i sin nationella lagstiftning att göra det snarast möjligt.

10.  Europaparlamentet framhåller behovet av ett större fokus på affärsetik i läroplaner för studier i företagsekonomi och liknande ämnen.

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att verka för en kultur där visselblåsares viktiga roll i samhället erkänns, bland annat genom medvetandehöjande kampanjer. Parlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att lägga fram en övergripande plan i denna fråga. Det är nödvändigt att verka för en etisk kultur i den offentliga sektorn och på arbetsplatser för att i samarbete med fackföreningar framhålla vikten av att öka de anställdas medvetenhet om befintliga regelverk för visselblåsning.

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att övervaka medlemsstaternas bestämmelser om visselblåsare i syfte att underlätta utbyte av bästa praxis, vilket kommer att bidra till ett effektivare skydd för visselblåsare på nationell nivå.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en övergripande plan för att avskräcka från överföring av tillgångar till tredjeländer där korrupta personer kan behålla sin anonymitet.

14.  Europaparlamentet definierar visselblåsare som varje person som i allmänhetens intresse, även ett europeiskt allmänintresse, slår larm om eller lämnar ut uppgifter om en handling som är olaglig eller otillåten, som innebär ett hot eller en skada eller som undergräver eller äventyrar allmänintresset – vanligen, men inte alltid, inom ramen för personens anställningsförhållande, vare sig det sker inom den offentliga eller privata sektorn, inom ramen för ett avtalsförhållande eller i samband med facklig verksamhet eller föreningsverksamhet. Parlamentet betonar att detta omfattar personer som inte arbetar i ett traditionellt förhållande mellan anställd och arbetsgivare – såsom konsulter, leverantörer, praktikanter, volontärer, studerande arbetstagare samt tillfälligt och tidigare anställda – som förfogar över bevis på sådana handlingar med rimliga skäl att tro att de rapporterade uppgifterna är riktiga.

15.  Europaparlamentet anser att personer som faller utanför det klassiska förhållandet mellan arbetsgivare och anställd, såsom konsulter, entreprenörer, praktikanter, volontärer, studerande, tillfälligt eller tidigare anställda samt medborgare i allmänhet även bör ges tillgång till rapporteringskanaler och lämpligt skydd när de avslöjar uppgifter om en olaglig eller otillåten handling eller en handling som skadar allmänintresset.

16.  Europaparlamentet anser att det behövs en tydlig lösning för visselblåsare som arbetar i företag som är registrerade i EU men är baserade utanför unionen.

17.  Europaparlamentet anser att en handling som skadar allmänintresset omfattar, men inte är begränsat till, korruption, brott, överträdelser av rättsliga förpliktelser, missförhållanden inom rättsväsendet, maktmissbruk, intressekonflikter, olaglig användning av offentliga medel, överskridande av befogenheter, olagliga penningflöden, hot mot miljön, folkhälsan, den allmänna säkerheten, den nationella och globala säkerheten och skyddet av den personliga integriteten och personuppgifter, skatteflykt, angrepp på konsumenträttigheter, arbetstagares rättigheter och andra sociala rättigheter samt kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, liksom handlingar som begås för att dölja någon av dessa överträdelser.

18.  Europaparlamentet anser att allmänhetens intresse bör väga tyngre än det privata eller ekonomiska värdet av de röjda uppgifterna och att det bör vara möjligt att röja uppgifter om allvarliga hot mot allmänintresset även när uppgifterna är rättsligt skyddade. Parlamentet menar dock att särskilda förfaranden bör gälla för uppgifter som rör respekten för yrkesetiska regler och sekretessbelagda uppgifter som rör nationell säkerhet och försvar. I sådana fall bör rapporteringen ske till en behörig myndighet.

19.  Europaparlamentet understryker att ett effektivt skydd av visselblåsare alltid måste kunna garanteras, även om avslöjandet inte avser olagliga handlingar, när syftet med avslöjandet är att undvika en möjlig skada för allmänintresset.

20.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste följa Europarådets rekommendationer om skydd för visselblåsare.

21.  Europaparlamentet betonar att visselblåsarnas roll för att avslöja allvarliga angrepp på allmänintresset har bevisat sin betydelse vid många tillfällen under en rad år och att de bidrar till demokrati, insyn i politiken och ekonomin och offentlig information, och att de bör erkännas som nödvändiga för att förhindra otillåtna handlingar. Parlamentet understryker att visselblåsare har visat sig vara en avgörande tillgång för undersökande journalistik och för en oberoende press. Att källskyddet garanteras är grundläggande för pressfriheten. Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa ett verkningsfullt skydd för journalisternas rätt att inte avslöja en källas identitet. Parlamentet anser att journalister också är utsatta och därför bör åtnjuta rättsligt skydd.

22.  Europaparlamentet noterar att vissa medlemsstater under de senaste åren har vidtagit åtgärder för att stärka visselblåsarnas rättigheter. Parlamentet beklagar dock djupt att visselblåsare fortsätter att riskera civil- och straffrättsliga förfaranden i flera medlemsstater, särskilt där som medlen för deras försvar, stöd och skydd är ineffektiva, otillräckliga eller helt saknas. Parlamentet påpekar att skillnaderna mellan medlemsstaterna dessutom leder till ett oklart rättsläge, forum shopping och risk för orättvis behandling.

23.  Europaparlamentet anser att bristen på lämpligt skydd för visselblåsare får negativa följder för skyddet av EU:s ekonomiska intressen.

24.  Europaparlamentet anser att heltäckande rättsliga bestämmelser om skydd för visselblåsare främjar en kultur där man vågar säga ifrån och att visselblåsning därför bör lyftas fram som ett tecken på samhällsansvar. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och EU-institutionerna att främja visselblåsarnas positiva roll och uppmärksamma de allvarliga problemen med deras ofta utsatta och försvarslösa ställning, särskilt genom informations- och skyddskampanjer samt kommunikations- och utbildningsinsatser. Parlamentet rekommenderar i synnerhet kommissionen att lägga fram en övergripande plan i denna fråga. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en webbplats där användbar information om skydd för visselblåsare bör tillhandahållas och klagomål kan lämnas in. Parlamentet betonar att denna webbplats bör vara lättillgänglig för allmänheten och garantera anonymitet för de personer som använder den.

25.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder – framför allt från politikernas, arbetsgivarnas och mediernas sida – för att förändra allmänhetens bild av visselblåsare genom att framhålla dessas positiva roll som en mekanism för tidig varning, som ett avskräckande medel för upptäckt och förebyggande av missförhållanden och korruption och som en mekanism för ansvarsutkrävande som möjliggör offentlig granskning av myndigheter och företag.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vara proaktiva i främjandet av en öppen kultur på arbetsplatsen, både inom den offentliga och den privata sektorn, som gör det möjligt för organisationer eller företag att respektera stränga etiska normer och ger anställda modet att slå larm om missförhållanden, och således gör att åtgärder kan vidtas för att förhindra eller åtgärda varje hot eller skada.

27.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att regelbundet utvärdera effekten för de åtgärder de vidtar, med beaktande av den allmänna opinionen avseende visselblåsare och rapporter om missförhållanden, resultaten från sektorsövergripande undersökningar av höga tjänstemän som ansvarar för att ta emot och behandla sådana rapporter samt resultaten från oberoende studier om visselblåsning på arbetsplatsen.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte antagit lagstiftning om visselblåsning att göra detta inom den närmaste framtiden, och uppmanar kommissionen att överväga att inrätta en plattform som gör det möjligt att utbyta bästa metoder på området, inte bara mellan medlemsstaterna utan även med tredjeländer.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av forskning och utbyte av bästa praxis för att främja ett bättre skydd för visselblåsare på EU-nivå.

30.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Europeiska revisionsrätten och Europeiska ombudsmannens kontor att senast i slutet av 2017 offentliggöra följande: 1) Särskilda rapporter som innehåller statistik och en tydlig redogörelse av fall av missförhållanden på arbetsplatsen som identifierats inom EU:s institutioner, företag, föreningar, organisationer och andra organ som är registrerade i unionen. 2) Uppföljning av berörda institutioner när det gäller de fall som avslöjats, med utgångspunkt i kommissionens aktuella riktlinjer och bestämmelser. 3) Resultatet av varje utredning som inletts till följd av den information som lämnats av visselblåsare. 4) De åtgärder som planeras i varje enskilt fall för att skydda visselblåsarna.

Rapporteringsmekanism

31.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på tydligt identifierade medel för skydd och säker rapportering samt en eventuellt utebliven uppföljning utgör ett hinder för visselblåsarnas verksamhet, kan avhålla dem från att slå larm om missförhållanden och leda till att vissa visselblåsare förblir tysta. Parlamentet är bekymrat över de repressalier och påtryckningar som visselblåsare utsätts för när de vänder sig till fel person eller fel enhet inom sin organisation.

32.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att införa ett konsekvent, trovärdigt och tillförlitligt system som gör det möjligt att slå larm internt inom organisationen, till behöriga myndigheter och utanför organisationen. Parlamentet anser att ett sådant system skulle underlätta bedömningen av trovärdigheten och giltigheten när det gäller uppgifter som lämnas in inom ramen för systemet.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett system som gör det möjligt att slå larm inom och utanför organisationen. För att åstadkomma detta bör tydliga, rättvisa och jämlika förfaranden inrättas som garanterar fullständig respekt för både visselblåsarens och den utpekade personens grundläggande och lagstadgade rättigheter. Parlamentet anser att arbetsgivare bör uppmuntras att införa rutiner för att slå larm internt och att det inom varje organisation bör finnas en oberoende och opartisk person eller enhet som ansvarar för att samla in rapporter från visselblåsare. Parlamentet anser att arbetstagarnas företrädare bör delta i tillsättningen av denna funktion. Parlamentet understryker att den som tar emot larmet bör följa upp alla inlämnade uppgifter på lämpligt sätt och hålla visselblåsaren informerad om uppföljningen inom rimlig tid.

34.  Europaparlamentet anser att varje organisation bör införa tydliga rapporteringsvägar som gör det möjligt för visselblåsare att slå larm inom sin organisation. Parlamentet understryker att varje anställd bör informeras om det relevanta rapporteringsförfarandet, som bör garantera konfidentialitet och behandling av larmet inom rimlig tid. Parlamentet understryker att visselblåsare även fortsättningsvis måste ha möjlighet att vända sig till lämpliga offentliga myndigheter, icke-statliga organisationer eller medier, särskilt om ett gynnsamt svar från den egna organisationen uteblir, om det uppenbart skulle äventyra en effektiv rapportering att slå larm internt eller till de behöriga myndigheterna, eller om visselblåsaren är under hot eller måste lämna uppgifterna omedelbart.

35.  Europaparlamentet påminner om allmänhetens rätt att informeras om allt handlande som kan skada allmänintresset, och understryker i detta avseende att en visselblåsare alltid bör kunna offentliggöra uppgifter om en olaglig eller otillåten handling eller en handling som skadar allmänintresset.

36.  Europaparlamentet påminner om att resolutionen av den 14 februari 2017 om visselblåsares roll för skyddet av EU:s ekonomiska intressen också uppmanar EU:s institutioner att, i samarbete med alla berörda nationella myndigheter, införa och vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda informationskällors konfidentialitet, och efterlyser därför en kontrollerad webbplats där klagomål kan lämnas in på ett strikt konfidentiellt sätt.

37.  Europaparlamentet anser att rapportering utanför organisationen, även direkt till allmänheten, utan en föregående intern fas inte utgör skäl till ogiltigförklaring av rapporten, åtal eller att vägra någon skydd. Parlamentet anser att detta skydd bör beviljas oberoende av den valda rapporteringsvägen och på grundval av de avslöjade uppgifterna och att visselblåsaren hade rimliga skäl att tro att de var riktiga.

Skydd vid rapportering

38.  Europaparlamentet är bekymrat över de risker som visselblåsare löper på arbetsplatsen, särskilt risken för direkta eller indirekta repressalier från arbetsgivarens sida och från personer som arbetar för eller på uppdrag av denne. Sådana repressalier tar sig ofta uttryck i utfrysning, en långsammare eller stoppad karriärutveckling eller till och med uppsägning, liksom mobbning. Parlamentet betonar att repressalier bromsar visselblåsarnas insatser och anser det nödvändigt att införa skyddsåtgärder mot repressalier. Repressalier bör straffbeläggas och bli föremål för verksamma påföljder. Så snart en person har erkänts som en visselblåsare bör åtgärder vidtas för att skydda honom eller henne, i syfte att få slut på eventuella vedergällningsåtgärder mot honom eller henne samt att bevilja visselblåsaren full ersättning för den skada som lidits. Parlamentet anser att dessa bestämmelser bör ingå i kommissionens förslag till ett övergripande direktiv om visselblåsarskydd.

39.  Europaparlamentet anser att visselblåsare bör ha möjlighet att ansöka om interimistiska åtgärder för att förhindra repressalier som avskedande, till dess att det finns ett officiellt resultat av eventuella administrativa eller rättsliga förfaranden eller andra förfaranden.

40.  Europaparlamentet betonar att inget anställningsförhållande bör begränsa en persons rätt till yttrandefrihet och att ingen bör diskrimineras för att ha utövat denna rättighet.

41.  Europaparlamentet påminner om att man i varje form av framtida regelverk bör ta hänsyn till de bestämmelser, rättigheter och skyldigheter som påverkar och reglerar sysselsättningsområdet. Parlamentet betonar vidare att detta bör ske med deltagande av arbetsmarknadens parter och i överensstämmelse med gällande kollektivavtal.

42.  Europaparlamentet betonar att visselblåsare och deras familjemedlemmar samt alla som bistår dem och vars liv eller säkerhet är i fara måste ha rätt till adekvat och verkningsfullt skydd för sin fysiska, moraliska och sociala integritet och sin försörjning genom att beviljas högsta möjliga nivå av konfidentialitet.

43.  Europaparlamentet anser att dessa skyddsåtgärder ska tillämpas även när visselblåsaren rapporterar om handlingar som rör medlemsstaterna.

44.  Europaparlamentet noterar att undersökande journalister och journalister inom den oberoende pressen i många fall utövar ett yrke där de ensamma möter många påtryckningar och att de därför måste skyddas mot alla skrämselförsök.

45.  Europaparlamentet föreslår att interimistiska åtgärder i väntan på resultatet av civilrättsliga förfaranden bör finnas tillgängliga för personer som har utsatts för repressalier för att de slagit larm eller lämnat ut uppgifter i allmänhetens intresse, i synnerhet om en person förlorat sitt arbete.

46.  Europaparlamentet fördömer bruket av munkavlar, som innebär att man vidtar eller hotar att vidta rättsliga åtgärder mot en visselblåsare inte i syfte att söka rättvisa, utan i stället att driva personen till självcensur eller ekonomisk, moralisk och psykologisk utmattning. Parlamentet anser att sådant rättegångsmissbruk bör bli föremål för straffrättsliga påföljder och sanktioner.

47.  Europaparlamentet påpekar de risker för straffrättsliga och civilrättsliga förfaranden som visselblåsarna löper. Parlamentet betonar att de ofta utgör den svagare parten vid en rättegång. Vid påstådda vedergällningsåtgärder mot visselblåsaren anser parlamentet därför att det måste vara upp till arbetsgivaren att bevisa att åtgärderna saknar koppling till visselblåsarens verksamhet. Parlamentet anser att skyddet för visselblåsare bör beviljas på grundval av de röjda uppgifterna och inte visselblåsarens avsikter. Parlamentet betonar dock att visselblåsaren måste ha trott att de uppgifter som lämnades var riktiga. Konfidentialitet bör garanteras under hela förfarandet och visselblåsarens identitet får inte avslöjas utan dennes samtycke. Parlamentet understryker att utlämnande av visselblåsarnas identitet utan deras samtycke bör bli föremål för straffrättsliga påföljder och sanktioner.

48.  Europaparlamentet anser att visselblåsare inte bör bli föremål för straffrättsliga eller civilrättsliga åtgärder eller administrativa eller disciplinära påföljder för att de har slagit larm.

49.   Europaparlamentet anser att en möjlighet för visselblåsare att slå larm anonymt kan uppmuntra dem att lämna ut uppgifter som de annars inte skulle ha delat. Parlamentet betonar i detta sammanhang att tydliga regler bör införas för möjligheter till anonym rapportering till det nationella eller europeiska oberoende organet med ansvar för att samla in rapporter, kontrollera deras trovärdighet, följa upp reaktionerna och ge vägledning till visselblåsare, även i den digitala miljön, med angivande av de exakta fall där det är möjligt att rapportera anonymt. Visselblåsarens identitet och alla uppgifter som gör att hans eller hennes identitet kan röjas får inte avslöjas utan visselblåsarens samtycke. Parlamentet anser att allt åsidosättande av anonymiteten bör bli föremål för påföljder.

50.  Europaparlamentet betonar att ingen bör förlora sitt skydd bara för att man har gjort en felaktig bedömning av de faktiska omständigheterna eller för att det upplevda hotet mot allmänintresset inte blev verklighet, under förutsättning att personen i fråga vid tidpunkten för rapporteringen hade rimliga skäl att tro på uppgifternas riktighet. I händelse av falska anklagelser bör de ansvariga ställas till svars och inte åtnjuta det skydd som erbjuds visselblåsare. Parlamentet betonar att alla personer som lider skada, vare sig direkt eller indirekt, av inlämnande eller röjande av oriktiga eller vilseledande uppgifter bör få rätt att söka effektiva rättsmedel mot illasinnad eller ogrundad rapportering.

51.  Europaparlamentet påminner om vikten av att ta fram instrument för att förbjuda varje form av repressalier, oavsett om det rör sig om passivt avskedande eller passiva åtgärder. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att avstå från att betrakta visselblåsares agerande som brottsligt när dessa röjer uppgifter om olagliga eller otillåtna handlingar eller handlingar som skadar eller äventyrar allmänintresset.

52.  Europaparlamentet påminner om att den gällande EU-lagstiftningen under alla omständigheter måste tillämpas korrekt av såväl EU:s institutioner som medlemsstaterna, och att den bör tolkas på ett sätt som ger visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse bästa möjliga skydd. Parlamentet betonar att visselblåsarskydd redan har erkänts som en viktig mekanism för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av EU-lagstiftningen. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att avkriminalisera visselblåsares förehavanden när dessa avslöjar uppgifter i allmänhetens intresse.

Stöd för visselblåsare

53.  Europaparlamentet betonar den roll som myndigheter, fackföreningar och organisationer i det civila samhället spelar för att stödja och hjälpa visselblåsare i deras förehavanden inom sin organisation.

54.  Europaparlamentet betonar att visselblåsare och de personer som hjälper dem utöver de arbetslivsrelaterade riskerna utsätts för personliga, psykologiska, sociala och ekonomiska risker. Vid behov bör psykologiskt stöd tillhandahållas, specialiserad rättshjälp beviljas visselblåsare som begär detta och saknar tillräckliga medel samt socialt och ekonomiskt stöd erbjudas visselblåsare som uttrycker ett motiverat behov, som en skyddsåtgärd om civilrättsliga eller straffrättsliga förfaranden inleds mot en visselblåsare, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis. Parlamentet tillägger att ersättning bör erbjudas, oavsett vilken typ av skada som visselblåsaren lidit till följd av sin verksamhet.

55.  Europaparlamentet konstaterar i detta avseende att Europeiska ombudsmannen har meddelat parlamentet sin beredskap att undersöka möjligheten att inrätta ett sådant organ i inom ombudsmannakontoret, och uppmanar kraftfullt kommissionen att undersöka möjligheten att anförtro ombudsmannen, som redan har behörighet att utreda klagomål om missförhållanden inom EU:s institutioner, dessa uppgifter.

56.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att i samarbete med alla relevanta myndigheter införa och vidta alla nödvändiga åtgärder för att skydda informationskällors konfidentialitet i syfte att förhindra varje slag av diskriminering och hot, att skapa transparenta kanaler för uppgiftslämnande, att inrätta oberoende nationella och europeiska myndigheter till skydd för visselblåsare samt överväga möjligheten att förse dessa myndigheter med särskilda medel för att stödja visselblåsare. Parlamentet vill också att en centraliserad europeisk myndighet inrättas för ett effektivt skydd för visselblåsare och de personer som hjälper dem, baserat på den redan befintliga modellen med systemet med myndigheter som ansvara för uppgiftsskydd.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla verktyg inriktade på att ge skydd mot omotiverade åtal, ekonomiska sanktioner och diskriminering, så att åtgärderna blir verkningsfulla.

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta oberoende organ med tillräckliga budgetresurser, passande kompetens och lämpliga specialister, med ansvar för att samla in rapporter, kontrollera deras trovärdighet, följa upp reaktionerna och ge vägledning till visselblåsare, särskilt i avsaknad av en positiv reaktion från deras organisation, samt visa dem var lämplig ekonomisk hjälp finns att få, särskilt i gränsöverskridande situationer eller i fall som direkt involverar medlemsstater eller EU-institutionerna. Parlamentet föreslår att organet offentliggör en årsrapport om mottagna larm och hur de har behandlats, samtidigt som kravet på sekretess rörande eventuellt pågående utredningar respekteras.

59.  Europaparlamentet betonar att kostnadsfri tillgång till information och konfidentiella råd bör övervägas för personer som överväger att lämna ut uppgifter i allmänhetens intresse eller avslöja olagliga eller otillåtna handlingar som skadar eller äventyrar allmänintresset. Parlamentet anser att strukturer som kan tillhandahålla sådan information och sådan rådgivning bör identifieras och att allmänheten bör ges möjlighet att kontakta dem.

60.  Europaparlamentet insisterar på att det, utöver alla de skyddsåtgärder som visselblåsare kan beviljas, även är nödvändigt att garantera dessa visselblåsare att de tas emot, får ett boende och skyddas i en medlemsstat som inte har en utlämningskonvention med det land som har gjort sig skyldigt till handlingarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i fråga om utlämningskonventioner med Europeiska unionen och ett tredjeland som gjort sig skyldigt till olagliga handlingar, genom tillämpning av artikel 67.2 i EUF-fördraget om den europeiska asylpolitiken agera inom ramen för sina befogenheter och vidta alla nödvändiga säkerhetsåtgärder för särskilt utsatta visselblåsare som riskerar allvarliga repressalier i de länder där de har avslöjat olagliga handlingar eller bedrägerier.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå inrättandet av ett liknande organ på EU-nivå med tillräckliga budgetresurser, adekvat kompetens och lämpliga specialister, med ansvar för att samordna medlemsstaternas insatser, särskilt i gränsöverskridande situationer. Parlamentet anser att detta europeiska organ även bör kunna samla in rapporter, kontrollera deras trovärdighet, utfärda bindande rekommendationer och vägleda visselblåsare om reaktionen från medlemsstaten eller nationella organ uppenbarligen inte är tillfredsställande. Parlamentet föreslår att organet offentliggör en årsrapport om mottagna larm och hur de har behandlats, samtidigt som kravet på sekretess rörande eventuellt pågående utredningar respekteras. Parlamentet anser att Europeiska ombudsmannens mandat skulle kunna utökas för att fylla denna funktion.

62.  Så snart ett larm erkänts som allvarligt bör det utredas på vederbörligt sätt och följas av lämpliga åtgärder. Europaparlamentet understryker att visselblåsaren bör ges möjlighet att under utredningen klargöra sitt klagomål och lämna kompletterande uppgifter eller bevis.

63.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att ta fram uppgifter om och riktmärken och indikatorer för en visselblåsarpolicy i både den offentliga och den privata sektorn.

64.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att agera med anledning av ombudsmannens rapport av den 24 juli 2014 om undersökningen på eget initiativ, i enlighet med artikel 22c i de nya tjänsteföreskrifterna, där samtliga EU-organ rekommenderas att anta etiska varningsmekanismer och en rättslig ram som direkt bygger på de interna bestämmelserna för ombudsmannens kontor. Parlamentet upprepar sin egen beslutsamhet att göra detta.

65.  Europaparlamentet anser att visselblåsare även bör ha rätt att granska och kommentera resultaten av en utredning som bygger på det som de har avslöjat.

66.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och andra EU-organ att föregå med exempel och utan dröjsmål tillämpa de riktlinjer som utarbetats av Europeiska ombudsmannen. Parlamentet uppmanar kommissionen att, både för egen räkning och för andra EU-organ, fullständigt genomföra sina egna riktlinjer för skydd av visselblåsare i enlighet med kommissionens tjänsteföreskrifter 2012. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett effektivt sätt samarbeta och samordna ansträngningarna med andra institutioner, inbegripet Europeiska åklagarmyndigheten, för att skydda visselblåsare.

67.  Europaparlamentet påpekar behovet av ett bättre system för rapportering om företags oegentligheter, som kompletterar och strävar efter att förbättra effektiviteten i de nuvarande nationella kontaktpunkterna för OECD:s riktlinjer för multinationella företag.

68.  Europaparlamentet betonar att de frågor som visselblåsare tar upp bör utredas oberoende och inom kortast möjliga tid, vilket även skyddar rättigheterna för de personer som kan vara inblandade i ett avslöjande. Parlamentet understryker att både visselblåsaren och alla andra personer som påverkas av ett avslöjande bör få inkomma med ytterligare argument och bevis under hela utredningen, och att de bör hållas informerade om hanteringen av avslöjandet.

69.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen till slut har infört en kanal där visselblåsare kan slå larm om eller avslöja information om konkurrens- och kartellöverenskommelser, men insisterar på behovet att förenkla förfarandena och på att det inte bör finnas ett alltför stort antal kanaler.

o
o   o

70.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2015)0408.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0310.
(3) EUT C 208, 10.6.2016, s. 89.
(4) Antagna texter, P8_TA(2015)0457.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0022.
(6) https://www.unodc.org/documents/treaties/UNCAC/Publications/Convention/08-50027_F.pdf
(7) Se till exempel parlamentets resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt och parlamentets resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen.


Minimiinkomstpolitik som ett sätt att bekämpa fattigdom
PDF 312kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 24 oktober 2017 om minimiinkomstpolitik som ett sätt att bekämpa fattigdom (2016/2270(INI))
P8_TA(2017)0403A8-0292/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen och artiklarna 4, 9, 14, 19, 151 och 153 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den allmänna deklarationen om mänskliga rättigheter från 1948, ratificerad vid världskonferensen om mänskliga rättigheter 1993, i synnerhet dess artiklar 3, 23 och 25,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och särskilt bestämmelserna om sociala rättigheter, närmare bestämt artiklarna 34, 35 och 36, som särskilt fastställer rätten till socialbidrag och bostadsbidrag, rätten till en hög hälsoskyddsnivå för människor och rätten till tillgång till tjänster av allmänt ekonomiskt intresse,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan, och särskilt artiklarna 1, 4, 6, 12, 14, 17, 19, 30 och 31,

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konventioner nr 29 och 105 om avskaffande av tvångsarbete och nr 102 om social trygghet samt ILO:s rekommendation nummer 202 om socialt grundskydd,

–  med beaktande av ILO:s agenda för anständigt arbete och ILO:s globala sysselsättningspakt, som antogs i fullständig enighet den 19 juni 2009 vid Internationella arbetskonferensen,

–  med beaktande av rådets (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) slutsatser från juni 2013 om sociala investeringar för tillväxt och sysselsättning,

–  med beaktande av rådets rekommendation 92/441/EEG av den 24 juni 1992, om gemensamma kriterier för tillräckliga resurser och socialtjänstförmåner i de sociala trygghetssystemen(1) (rekommendation om minimiinkomst),

–  med beaktande av rådets rekommendation 92/442/EEG av den 27 juli 1992, om samstämmighet mellan mål och politik på det sociala skyddets område(2),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2013/112/EU av den 20 februari 2013 ”Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid”(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 ”Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020” (COM(2013)0083) och dess åtföljande dokument (SWD(2013)0038),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2008/867/EG av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020: en strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 mars 2015 om rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik (COM(2015)0098),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 maj 2009 om en förnyad social agenda(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 oktober 2010 om minimiinkomstens roll när det gäller att bekämpa fattigdom och främja ett samhälle som är öppet för alla i Europa(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 20 november 2012 om en social investeringspakt som ett svar på krisen(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 november 2015 om att minska ojämlikhet, med särskilt fokus på barnfattigdom(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 april 2016 om att uppnå målet för fattigdomsbekämpning mot bakgrund av hushållens ökande kostnader(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om ett könsperspektiv på fattigdom(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2016 om förslaget till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(12),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 juni 2011 ”Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning”,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2013 ”En europeisk minimiinkomst och fattigdomsindikatorer”,

–  med beaktande av studien ”Towards adequate and accessible minimum income schemes in Europe” (Mot lämpliga och tillgängliga system för minimiinkomster i Europa), som publicerades 2015 i det europeiska nätverket för minimiinkomst (European minimum income network – EMIN),

–  med beaktande av Eurofounds rapport från 2015 om tillgång till sociala förmåner och minskning av det bristande utnyttjandet,

–  med beaktande av Eurofounds rapport från 2017 om inkomstskillnader och sysselsättningsmönster i Europa före och efter den stora recessionen,

–  med beaktande av studien från Europaparlamentets utredningsavdelning A Minimum Income Policies in EU Member States, som offentliggjorde i sin slutliga version i april 2017,

–  med beaktande av rapporten Minimiinkomstsystem i Europa – en studie av nationella politiska åtgärder 2015, som utarbetades 2016 för kommissionens räkning av nätverket för socialpolitik,

–  med beaktande av frågan för muntligt besvarande O-000087/2016 – B8-0710/2016 av den 15 juni 2016 från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av frågan för skriftligt besvarande P-001004/2016 av den 2 februari 2016,

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 7 juli 2016 om FN:s generalförsamlings 71:a session(13),

–  med beaktande av Schumandeklarationen av den 9 maj 1950 som uppmanade till ”utjämning och förbättring av levnadsvillkoren” för arbetstagare.

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0292/2017), och av följande skäl:

A.  Fattigdom och socialt utanförskap, vars orsaker och varaktighet den drabbade personen inte bär ansvar för, utgör kränkningar av människovärdet och de grundläggande mänskliga rättigheterna. EU och medlemsstaterna åtog sig 2010 att senast 2020 minska antalet personer som riskerar att drabbas av fattigdom och socialt utanförskap med 20 miljoner. Problem med fattigdom och socialt utanförskap är inte ett individuellt ansvar, utan dessa frågor hör till samhällets kollektiva ansvarsområde.

B.  Europa är en av de rikaste regionerna i världen, men nya uppgifter om inkomstfattigdom framhåller att allt fler människor lever i fattigdom och allvarlig materiell fattigdom i Europa och att ojämlikheten mellan medlemsstaterna växer.

C.  En blomstrande ekonomi med låg arbetslöshet är fortfarande det mest verksamma instrumentet för att bekämpa fattigdom.

D.  Inkomstfattigdom är endast en del av det övergripande begreppet fattigdom, och därför avser fattigdom inte endast materiella resurser utan även sociala resurser, främst utbildning, hälsa och tillgång till tjänster.

E.  Relativ fattigdom säger inget om verkligt armod, utan endast om det relativa inkomstläget i förhållande till andra.

F.  Enligt den metod som utarbetats av Eurostat är gränsen för risk för fattigdom 60 % av den nationella disponibla medianinkomsten (per hushåll, efter sociala transfereringar). Med tanke på de befintliga skillnaderna mellan medlemsstaterna och deras olika typer av socialpolitik, bör denna procentsats analyseras tillsammans med andra indikatorer såsom referensbudgetar. Inkomst är en indirekt indikator för levnadsstandard, och en referensbudget återspeglar mångfalden av konsumtionsmönster och levnadskostnader i olika medlemsstater på ett bättre sätt.

G.  Begreppen ”inkomstskillnader” och ”fattigdom” får inte sammanblandas.

H.  Enligt kommissionen(14) löper 119 miljoner människor i Europeiska unionen – cirka 25 % av den totala befolkningen – risk att drabbas av fattigdom och socialt utanförskap, efter sociala förmåner. I vissa medlemsstater ligger dessutom arbetslösheten på en ständigt hög nivå, och denna situation råder i särskilt hög grad för ungdomar, för vilka siffrorna är ännu mer alarmerande. Även om antalet minskat något finns det fortfarande fler människor som riskerar att hamna i fattigdom än 2008. EU och medlemsstaterna har långt kvar till 2020-målet om fattigdom och social utestängning, eftersom nivån ligger kvar över målet.

I.  Tillgängliga uppgifter tyder på att vissa grupper, såsom barn, kvinnor, arbetslösa, ensamförälderhushåll och personer med funktionsnedsättning, är särskilt utsatta för fattigdom, misär och socialt utanförskap.

J.  I synnerhet barnfamiljer drabbas av fattigdom.

K.  Särskilt för ensamstående föräldrar är det av största vikt att kunna kombinera familj och arbete för att ta sig ur fattigdomen.

L.  Hänsyn bör tas till behovet av att integrera åtgärder för att förhindra och bekämpa fattigdom inom alla viktiga politikområden, så att alla får garanterad tillgång till offentlig service och anständiga jobb med inkomster som det går att leva på.

M.  Enligt kommissionen är hög arbetslöshet, fattigdom och ojämlikhet fortfarande angelägna frågor i vissa medlemsstater. Stora inkomstskillnader är inte endast till förfång för den sociala sammanhållningen, utan de hindrar även en hållbar ekonomisk tillväxt, såsom kommissionsledamot Thyssen har konstaterat. Följderna av krisen har enligt Eurofound generellt sett varit allvarligare bland personer med lägre inkomst, vilket har fått inkomstskillnaderna att öka inom de europeiska samhällena(15).

N.  Hemlöshet utgör den mest extrema formen av fattigdom och misär och har ökat under de senaste åren i praktiskt taget alla medlemsstater, och överlag i de länder som är värst drabbade av den ekonomiska och finansiella krisen. Enligt Fédération Européenne d'Associations Nationales Travaillant avec les Sans-Abri (Feantsa – en europeisk sammanslutning av nationella organisationer som arbetar med hemlösa) är det omkring 4 miljoner människor i EU som drabbas av hemlöshet varje år, över 10,5 miljoner hushåll som drabbas av allvarlig bostadsbrist och 22,3 miljoner hushåll som har alltför höga boendekostnader, vilket innebär att de lägger mer än 40 % av sin disponibla inkomst på boendet.

O.  Den nuvarande situationen kräver åtgärder för att främja nationella minimiinkomstsystem, så att alla personer med otillräcklig inkomst som uppfyller specifika kriterier för stödberättigande kan garanteras värdiga levnadsvillkor, varvid även den sociala och yrkesmässiga integrationen måste förbättras och lika möjligheter garanteras, i enlighet med de grundläggande rättigheterna. Utbildning, sociala omfördelningstransfereringar och socialt stöd, rättvis skattepolitik och en sund sysselsättningspolitik är viktiga faktorer för att minska inkomstskillnaderna, sänka arbetslösheten och minska fattigdomen. Att ha ett anständigt arbete utgör ett skydd mot risken att drabbas av fattigdom och skulle kunna betraktas som ett oumbärligt medel för social delaktighet.

P.  Enligt en översikt som genomförts av Eurofound finns det många människor i EU som inte erhåller de förmåner som de har rätt till, inbegripet arbetsrelaterade förmåner, bland annat på grund av de sociala trygghetssystemens och ansökningsförfarandenas komplexitet och att människor inte känner till sina rättigheter.

Q.  Begreppet ”minimiinkomst” får inte blandas ihop med ”minimilön”, som fastställs i kollektivavtal eller nationell lagstiftning.

R.  Lönesättning tillhör medlemsstaternas behörighetsområde.

S.  Att införa och förstärka minimiinkomstsystem i alla medlemsstater, med lämpliga budgetmedel, personalresurser och materiella resurser, tillsammans med en aktiv sysselsättningspolitik för personer som kan arbeta, är ett viktigt och effektivt sätt att undanröja fattigdom och ojämlikhet, som kommer att bidra till att säkerställa den ekonomiska och territoriella sammanhållningen, skydda individens grundläggande rättigheter, se till att det finns balans mellan ekonomiska och sociala mål och främja social delaktighet och tillgång till arbetsmarknaden.

T.  Tillhandahållande och förvaltning av socialförsäkringssystem omfattas av medlemsstaternas behörighet – det är unionen som samordnar, men den harmoniserar inte.

U.  Enligt det europeiska sociala observatoriet existerar redan olika typer av inkomststöd i 26 medlemsstater(16).

V.  Det finns många skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller hanteringen av minimiinkomstpolitiken, eftersom rätten till ett värdigt liv inte betraktas som en universell och subjektiv rättighet i alla EU:s medlemsstater. Det förekommer en omfattande brist på utnyttjande och brist på samordning mellan inkomststöd, en aktiv arbetsmarknadspolitik och sociala tjänster. Det är endast i ett fåtal fall som minimiinkomstsystem hjälper människor ur fattigdomen.

W.  Vissa av de mest utsatta människorna, såsom hemlösa personer, upplever svårigheter att få tillgång till minimiinkomstsystem.

X.  Att garantera stöd i form av en tillräcklig minimiinkomst för dem som saknar tillräckliga resurser för en anständig levnadsstandard, deltagande i åtgärder för (åter)inträde på arbetsmarknaden och garanterat tillträde till sysselsättning och motivation att söka arbete, är åtgärder som ingår i den europeiska pelaren för sociala rättigheter(17). Under den högnivåkonferens som hölls i Bryssel den 23 januari 2017 efter det offentliga samrådet om detta ämne, upprepade kommissionens ordförande Jean‑Claude Juncker att dessa åtgärder bör antas av samtliga medlemsstater.

Y.  Enligt Eurostat var sysselsättningsgraden hos EU:s medborgare i åldern 20–64 år 70,1 % 2015, vilket är långt ifrån målet för Europa 2020-strategin på 75 %.

Z.  Kommissionens förslag från den 2 mars 2015 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik betonar vikten av inkomststöd för att bekämpa fattigdom (riktlinje 8).

AA.  Ett väl utformat, adekvat och allmänt tillgängligt inkomststödsystem hindrar eller avskräcker inte människor från att återvända till arbetsmarknaden, och bidrar även till att öka den inhemska efterfrågan.

AB.  I kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering erkänns med rätta att politiska åtgärder för aktiv inkludering inte endast bör underlätta tillgången till sysselsättning med god kvalitet för personer som kan arbeta, utan även bör sörja för att andra får tillräckliga resurser för ett värdigt liv och stöd för sitt deltagande i samhället.

AC.  Rådet antog den 5 oktober 2015 slutsatser om tillräckliga pensioner, och ansåg då att det är av avgörande betydelse att allmänna pensionssystem och andra system för socialt skydd innehåller lämpliga skyddsmekanismer för människor vars sysselsättningsmöjligheter inte ger eller inte har gett dem tillfälle att bygga upp tillräckliga pensionsrättigheter, och att sådana skyddsmekanismer främst inbegriper minimipensioner eller andra bestämmelser om minimiinkomst för äldre.

AD.  I rekommendation 92/441/EEG uppmanade rådet medlemsstaterna att erkänna varje persons grundläggande rättighet till tillräckliga resurser och socialtjänstförmåner för att kunna leva ett människovärdigt liv. I rekommendation 92/442/EEG av den 27 juli 1992 uppmanas medlemsstaterna att basera sina egna sociala trygghetssystem på dessa principer.

AE.  I slutsatserna av den 17 december 1999 bekräftar rådet att ett av målen för moderniseringen och förbättringen av den sociala tryggheten ska vara att främja social delaktighet.

AF.  I rekommendationen om aktiv inkludering betraktas ett adekvat inkomststöd som en av tre lika viktiga delar av strategin för aktiv inkludering, och det betonas att det måste åtföljas av tillgång till kvalitetstjänster och främjande av inträde på arbetsmarknaden. Arbetet för att främja social delaktighet kräver samordnade åtgärder som både riktas till individen och till hans eller hennes anhöriga, och som åtföljs av insatser för att främja stabil sysselsättning.

AG.  I många länder finns det avgörande hinder för utvecklingen av effektiva kopplingar mellan de olika delarna av strategin om aktiv inkludering, däribland brist på kapacitet, färdigheter och resurser hos offentliga arbetsförmedlingar och sociala biståndsinstitutioner, brist på samordning och samarbete mellan tjänsterna och en tendens att prioritera andra grupper som behöver stöd och som kan vara enklare att återintegrera på arbetsmarknaden(18).

AH.  I kommissionens åtgärdspaket för sociala investeringar från 2013 påpekades återigen vikten av en strategi för aktiv inkludering, och i samband med detta betonades vikten av ett adekvat minimiinkomststöd. Det uppgavs att de befintliga nationella minimiinkomstsystemen inte är tillräckliga för att kunna garantera den nivå som behövs för ett anständigt liv. Det nämndes att kommissionen som en del av den europeiska planeringsterminen kommer att övervaka inkomststödets lämplighet och i detta syfte använda sig av referensbudgetar när dessa har utarbetats i samarbete med medlemsstaterna.

AI.  I ILO:s rekommendation 202 om socialt grundskydd konstateras att länder så snart som möjligt bör införa och bibehålla ett socialt grundskydd bestående av grundläggande sociala trygghetsgarantier, och vidare att dessa garantier som ett minimum bör säkerställa att alla människor över hela livscykeln vid behov har tillgång till nödvändig hälso- och sjukvård och grundläggande inkomstsäkerhet, som tillsammans tryggar en effektiv tillgång till varor och tjänster.

AJ.  Rådet har erkänt behovet av aktiv inkludering med ett adekvat inkomststöd och vikten av en integrerad livscykelstrategi för att komma tillrätta med fattigdomen(19).

AK.  Långtidsarbetslösa, som i slutet av 2015 utgjorde 48,1 % av det totala antalet arbetslösa i EU, motsvarande 10,9 miljoner människor, har mycket svårare att göra återinträde på arbetsmarknaden.

AL.  Uppfostran av barn och den tillhörande föräldraledigheten förknippas ofta med stora inkomstförluster och varaktiga ekonomiska nackdelar (”family pay gap”).

AM.  Mödrars och fäders arbete med att uppfostra sina barn är ett riktigt arbete och ska erkännas som ett sådant.

AN.  I slutet av 2015 utgjordes 5,1 % av de arbetslösa i EU av människor som förlorat hoppet – dvs. människor som skulle ha velat arbeta men hade slutat söka jobb och som inte tas med systematiskt i arbetslöshetsstatistiken.

AO.  Arbetslöshet leder till en snabb och konstant utarmning av levnadsförhållandena för arbetstagarna och påverkar även deras psykiska och känslomässiga tillstånd, vilket försämrar deras utsikter till fortbildning för att uppnå bättre kvalifikationer, och följaktligen även möjligheterna till återinträde på arbetsmarknaden.

AP.  Vissa offentliga sysselsättningsprogram kan vara ett effektivt verktyg som kan fungera tillsammans med minimilönesystem som ett sätt att klara av den sociala och yrkesmässiga integrationen av särskilda grupper, såsom arbetslösa ungdomar, långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper. Sådana program skulle kunna vara effektiva i miljöer och eftersatta geografiska områden där fortbildning krävs. En person som arbetar inom ett offentligt sysselsättningsprogram kommer dessutom att ha lättare att hitta nya jobb. Dessa program måste erbjuda anständiga löner och vara individanpassade, och de bör leda till anständigt arbete.

AQ.  I rådets slutsatser om den årliga tillväxtöversikten för 2017 och den gemensamma sysselsättningsrapporten som antogs av rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor) den 3 mars 2017(20) uppmanas medlemsstaterna att se till att de sociala trygghetssystemen tillhandahåller adekvat inkomststöd och att reformerna fortsatt bör inriktas bland annat på att tillhandahålla adekvat inkomststöd och högkvalitativa, aktiverande och möjliggörande tjänster.

AR.  Yrkesutbildning, framför allt varvat med arbete, gör det möjligt att förvärva den kunskap som krävs för att utöva ett yrke och bygga upp ett professionellt nätverk, vilket bidrar till ett hållbart inträde på arbetsmarknaden och en minskning av fattigdomsrisken.

AS.  Minimiinkomstsystem utgör en mycket liten procentandel av statens sociala utgifter, samtidigt som de ger en mycket stor avkastning på investeringen, och kostnaderna för att inte investera innebär enorma omedelbara följder för de personer som berörs och långsiktiga kostnader för samhället.

AT.  Minimiinkomstsystem är bra för samhället som helhet eftersom de är nödvändiga för mer jämlika samhällen, och mer jämlika samhällen presterar i sin tur bättre när det gäller många sociala och ekonomiska indikatorer.

AU.  Minimiinkomstsystem utgör effektiva ekonomiska stimulanspaket, eftersom pengarna används till att ta itu med trängande behov och omedelbart återinförs i den reala ekonomin.

AV.  Rätten till en adekvat levnadsstandard erkänns i artikel 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, och avser den omfattning i vilken förmånsnivån ger människor tillräckligt med resurser för att garantera en levnadsstandard som är ”tillräcklig för den egna och familjens hälsa och välbefinnande”. Täckning avser i vilken utsträckning alla som har behov av stöd omfattas av villkoren för stödberättigande för ett minimiinkomstsystem. Utnyttjande avser i vilken utsträckning personer som är berättigade till minimiinkomststöd verkligen erhåller stödet.

AW.  Bristen på adekvata utbetalningar jämte en begränsad täckning och ett dåligt utnyttjande, bl.a. på grund av dålig administration, otillräcklig tillgång till information, överdriven byråkrati och stigmatisering, innebär att minimiinkomstsystemen långt ifrån räcker till för att säkerställa ett anständigt liv för de mest utsatta personerna i samhället(21).

AX.  Ett antal medlemsstater brottas med stora budgetunderskott och förhöjda skuldnivåer, och länderna har därför stramat åt sina sociala utgifter, vilket har slagit mot folkhälsan, utbildningssystemet, den sociala tryggheten, det sociala skyddet, bostäderna, och i synnerhet tillträdet till tillhörande tjänster och dessas lämplighet, tillgänglighet och kvalitet, vilket framför allt har missgynnat dem som har det sämst ställt i dessa medlemsstater.

AY.  Minimiinkomstsystem kan fungera som automatiska makroekonomiska stabilisatorer vid ekonomiska chocker.

AZ.  Hur effektiva minimiinkomstsystem är för att lindra fattigdom, främja integration på arbetsmarknaden – främst för ungdomar – och fungera som automatiska stabilisatorer varierar avsevärt mellan medlemsstaterna.

BA.  En minimiinkomstpolitik fungerar som en automatisk stabilisator. Nedgången har varit mindre allvarlig i länder med solida stödsystem för hushållens disponibla inkomst.

BB.  Skatteflykt och skatteundandragande skapar ojämlika konkurrensvillkor inom EU och berövar medlemsstaterna stora inkomstvolymer som annars skulle bidra till en tillräcklig finansiering av en solid social- och välfärdspolitik, men minskar även den offentliga sektorns intäkter, och dessa inkomster skulle kunna finansiera bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt, högre inkomster och socialpolitiken. Denna företeelse utgör ett allvarligt problem för EU.

BC.  Flera studier har visat att fattigdom har en negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten(22).

BD.  Vissa medlemsstater lanserar pilotprojekt för att testa strategier för allmän basinkomst, till exempel Finland, där 2 000 slumpvis utvalda arbetslösa kommer att erhålla ett belopp på 560 euro/månad utan villkor, vilket i tillräcklig grad bör uppmuntra dem att acceptera tillfälliga anställningar och deltidsanställningar.

BE.  Införande av en allmän basinkomst diskuteras för närvarande i flera medlemsstater.

Minimiinkomstsystem:

1.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att införa adekvata system för minimiinkomst, jämte åtgärder till stöd för återinträde på arbetsmarknaden för dem som kan arbeta, och utbildningsprogram som är anpassade till de personliga förhållandena och familjesituationen för stödmottagaren, för att stödja hushåll med låg inkomst och erbjuda dem en godtagbar levnadsstandard. Parlamentet betonar att denna minimiinkomst bör utgöra det sista sociala skyddsnätet och bestå av lämpligt ekonomiskt stöd, förutom garanterad tillgång till kvalitativa tjänster och aktiva arbetsmarknadsåtgärder, som ett effektivt sätt att bekämpa fattigdomen och trygga en värdig tillvaro för alla dem som saknar tillräckliga medel. Parlamentet understryker i detta sammanhang att rätten till en adekvat inkomst och socialtjänstförmåner är en grundläggande rättighet, och att minimiinkomstsystem hjälper människor att leva ett värdigt liv, bidrar till deras fullständiga deltagande i samhället och säkerställer deras oberoende genom hela livscykeln.

2.  Europaparlamentet anser att utgångspunkten för ett inkluderande samhälle utan fattigdom måste vara en uppvärdering av arbetet, en arbetsrätt som baseras på kollektivavtal och offentliga tjänster för hälso- och sjukvård, social trygghet och utbildning av kvalitet samt bryter utanförskapets onda cirkel och främjar utveckling.

3.  Europaparlamentet understryker vikten av tillräckliga offentliga medel för att finansiera minimiinkomstsystemen. Parlamentet uppmanar kommissionen att särskilt övervaka användningen av de 20 % av de totala anslagen från ESF som avsatts för att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap, och att vid den kommande översynen av förordningen om gemensamma bestämmelser för strukturfonderna (förordning (EU) nr 1303/2013), särskilt inom ramen för Europeiska socialfonden och EU:s program för sysselsättning och social innovation (EaSI), undersöka finansieringsmöjligheter för att hjälpa varje medlemsstat att inrätta ett minimiinkomstsystem där ett sådant saknas eller förbättra befintliga systems funktion och effektivitet.

4.  Europaparlamentet erkänner att det är svårt för medlemsstaterna att gå från inga eller lågkvalitativa minimiinkomstsystem till högnivåsystem. Parlamentet begär därför att medlemsstaterna arbetar för ett successivt förverkligande av adekvata minimiinkomstsystem och att man då åtgärdar problemen med tillräcklighet, täckning och utnyttjande av systemen.

5.  Europaparlamentet betonar att införandet av minimiinkomstsystem kan mildra både ojämlikheten och krisens sociala följder, och att detta har en konjunkturdämpande inverkan genom att resurser tillhandahålls som förbättrar efterfrågan på den inre marknaden.

6.  Europaparlamentet understryker att det är avgörande för alla människor att ha tillgång till minimiinkomstsystem för att tillgodose de grundläggande behoven, inbegripet för de mest marginaliserade grupperna, såsom hemlösa personer. Parlamentet anser att en adekvat minimiinkomst är en inkomst som är nödvändig för att leva ett värdigt liv, och att den bör ses i relation till rätten till allmännyttiga offentliga och sociala tjänster. Parlamentet anser att minimiinkomstsystem måste sörja för att få bort den sociala beroendeställningen och underlätta deltagandet i samhället. Parlamentet påminner om att man i rekommendationen om aktiv inkludering erkänner behovet av en integrerad strategi vid genomförandet av de tre delarna för social delaktighet (adekvat inkomststöd, främjande av inträdet på arbetsmarknaden och tillgång till tjänster av god kvalitet).

7.  Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av välfärdssystemens automatiska stabiliseringsdimension för att dämpa sociala chockvågor till följd av yttre effekter, till exempel lågkonjunkturer. Med hänsyn till ILO:s rekommendation nr 202, som definierar ett socialt grundskydd, uppmanar parlamentet därför medlemsstaterna att säkerställa och öka sina investeringar i sociala trygghetssystem för att garantera att dessa klarar av att åtgärda och förebygga fattigdom och ojämlikhet samtidigt som deras hållbarhet säkerställs.

8.  Europaparlamentet vill i samband med diskussionen om minimiinkomst lyfta fram barnfamiljers och ensamstående föräldrars särskilda situation och det faktum att de påverkas i större utsträckning.

9.  Europaparlamentet framhåller att människor bör ges möjlighet att fullt ut delta i samhället och i ekonomin, och att denna rättighet bör erkännas fullt ut och göras synbar i unionens beslutsfattande genom att man säkerställer högkvalitativa allmänna sociala trygghetssystem som omfattar effektiva och adekvata minimiinkomstsystem.

10.  Europaparlamentet anser att det sociala skyddet, inbegripet pensioner och tjänster såsom hälso- och sjukvård, barnomsorg och långtidsvård, kommer att vara fortsatt avgörande för en balanserad tillväxt med plats för alla, samt för att bidra till ett längre arbetsliv, skapa sysselsättning och minska ojämlikheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att främja en politik som garanterar tillräckliga, adekvata, effektiva och högkvalitativa sociala trygghetssystem genom hela livscykeln, för att garantera ett värdigt liv, bekämpa ojämlikhet och främja delaktighet, i syfte att utrota fattigdom, i synnerhet för personer utanför arbetsmarknaden och de mest utsatta grupperna.

11.  Europaparlamentet betonar att en rimlig inkomst över hela livscykeln är grundläggande för att hjälpa människor med otillräcklig inkomst till ett värdigt liv.

12.  Europaparlamentet betonar att adekvata minimiinkomstsystem är ett verktyg för aktiv inkludering som främjar socialt deltagande och social delaktighet.

13.  Europaparlamentet påminner om att ett av huvudmålen för Europa 2020-strategin är att minska fattigdomen och det sociala utanförskapet med minst 20 miljoner människor, och att ytterligare ansträngningar behöver göras för att detta mål ska uppnås. Parlamentet anser att minimiinkomstsystem kan vara ett användbart sätt att nå detta mål.

14.  Europaparlamentet betonar att det bästa sättet att bekämpa fattigdom och socialt utanförskap är anständiga arbeten. Parlamentet påminner i detta sammanhang om vikten av att främja tillväxt, investeringar och skapandet av arbetstillfällen.

15.  Europaparlamentet beklagar djupt att vissa medlemsstater inte verkar beakta rådets rekommendation 92/441/EEG, enligt vilken det är en grundläggande rättighet att erhålla inkomster och socialt stöd som är tillräckliga för en människovärdig tillvaro.

16.  Europaparlamentet påpekar att de flesta medlemsstater visserligen har nationella minimiinkomstsystem, men att ett flertal av dessa system inte erbjuder ett adekvat inkomststöd för alla de personer som har behov av detta(23). Parlamentet uppmanar alla länder att införa minimiinkomstsystem, eller, vid behov, att förbättra befintliga system, för att bidra till att förhindra fattigdom och främja social delaktighet.

17.  Europaparlamentet betonar att införandet av ett nationellt minimiinkomstsystem inte bör minska det skydd som erbjuds av regionala minimiinkomstsystem.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av den europeiska planeringsterminen när det gäller att uppmuntra medlemsstater som ännu inte har minimiinkomstsystem att införa system för adekvat inkomststöd.

19.  Europaparlamentet noterar att rätten till minimiinkomststöd i en del medlemsstater är beroende av ett deltagande i aktiva arbetsmarknadsåtgärder. Parlamentet framhåller i detta avseende EU:s viktiga roll som ett forum där medlemsstaterna kan utbyta bästa praxis.

20.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 20 oktober 2010 om vikten av ett system med minimiinkomst för att bekämpa fattigdom och främja ett öppet samhälle för alla i Europa.

21.  Europaparlamentet påminner om yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén över ett ramdirektiv om en tillräcklig minimiinkomst i EU, som fastställer gemensamma regler och indikatorer, tillhandahåller metoder för uppföljning av genomförandet och stärker dialogen mellan de berörda parterna, medlemsstaterna och EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i detta sammanhang undersöka olika sätt att garantera en tillräcklig minimiinkomst i samtliga medlemsstater.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att den europeiska planeringsterminen nu har en starkare inriktning på sysselsättning och social kapacitet, men anser att ytterligare insatser är nödvändiga för att nå detta mål och för att säkerställa en global samstämmighet, särskilt genom främjandet av sociala investeringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet övervaka och bedöma de framsteg som görs av medlemsstaterna med avseende på de landsspecifika rekommendationerna gällande tillhandahållandet av tillgängliga tjänster av god kvalitet och till ett rimligt pris, såväl som införandet av adekvata och effektiva minimiinkomstsystem.

23.  Europaparlamentet betonar vikten av den europeiska planeringsterminen när det gäller att övervaka tillräckligheten hos de befintliga minimiinkomstsystemen och deras bidrag till en minskning av fattigdomen, i synnerhet genom de landsspecifika rekommendationerna, men även av den gemensamma sysselsättningsrapporten och den årliga tillväxtöversikten.

24.  Europaparlamentet understryker att minimiinkomstsystemen bör garantera en inkomst över fattigdomsgränsen, förhindra allvarlig materiell fattigdom och lyfta hushåll ut ur sådana situationer, och bör åtföljas av ett tillhandahållande av offentliga tjänster såsom hälso- och sjukvård, utbildning och barnomsorg.

25.  Europaparlamentet anser därför att minimiinkomstsystem bör ingå i en strategi för social delaktighet och integration med både allmänna insatser och riktade åtgärder – i fråga om bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och sociala tjänster samt andra tjänster av allmänt intresse – för att hjälpa människor att ta sig ur fattigdom genom att erbjuda individanpassat stöd och stöd för att få tillträde till arbetsmarknaden för dem som kan arbeta. Parlamentet anser att det verkliga målet med minimiinkomstsystemen inte bara är att bistå utan framför allt att ledsaga stödmottagarna på väg bort från socialt utanförskap mot ett aktivt liv.

26.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samordningen och den integrerade planeringen mellan förvaltningar och tjänster som hanterar de olika delarna av strategin för aktiv inkludering, så att man skapar en enda kontaktpunkt för klienter och förbättrar kapaciteten hos och de resurser som finns tillgängliga för tjänsterna, så att tillgängligheten till och kvaliteten på de berörda tjänsterna förbättras.

27.  Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse att man garanterar en tillräcklig inkomst även för utsatta människor som inte har möjlighet att återvända till arbetslivet eller för vilka detta inte längre är ett alternativ, såsom erkänns i rekommendationen om aktiv inkludering.

28.  Europaparlamentet efterlyser betydande och verifierade framsteg i fråga om lämpligheten hos minimiinkomstsystem, i syfte att minska fattigdom och socialt utanförskap bland de mest utsatta grupperna och bidra till att garantera dem rätten till ett värdigt liv.

29.  Europaparlamentet noterar med oro att i många medlemsstater överstiger exempelvis kostnaden för långtidssjukvård till och med en genomsnittlig pensionsinkomst. Parlamentet betonar vikten av att ta hänsyn till de olika åldersgruppernas särskilda behov och levnadskostnader.

30.  Europaparlamentet framhåller vikten av att fastställa kriterier för stödberättigande som är anpassade efter medlemsstaternas socioekonomiska förhållanden för att kunna dra fördel av ett lämpligt system för minimiinkomst. Parlamentet anser att dessa kriterier bör inbegripa att personen i fråga inte är mottagare av arbetslöshetsersättning, eller att det faktum att han eller hon är stödmottagare är otillräckligt för att undvika fattigdom och socialt utanförskap, och även bör ta hänsyn till antalet barn och andra anhöriga. Parlamentet betonar att dessa kriterier inte bör skapa administrativa hinder för tillgången till minimiinkomstsystem för människor som redan befinner sig i mycket utsatta situationer, såsom kravet för hemlösa personer att ha en fysisk adress.

31.  Europaparlamentet upprepar på nytt vikten av lika tillträde till minimiinkomstsystem, utan diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, kön, utbildningsnivå, nationalitet, sexuell läggning, religion, funktionsnedsättning, ålder, politisk uppfattning eller socioekonomisk bakgrund.

32.  Europaparlamentet är oroat över den låga utnyttjandegraden bland människor som har rätt till en minimiinkomst. Parlamentet anser att det bristande utnyttjandet är ett av de största hindren för social delaktighet för de berörda personerna. Parlamentet begär att kommissionen och kommittén för socialt skydd tittar närmare på problemet med bristande utnyttjande och utarbetar rekommendationer och riktlinjer för att komma till rätta med det. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bekämpa det bristande utnyttjandet, bland annat genom att öka allmänhetens medvetenhet om förekomsten av minimiinkomstsystem, ge lämplig vägledning om hur man får tillgång till dem och förbättra den administrativa organisationen.

33.  Europaparlamentet framhåller behovet av åtgärder på medlemsstatsnivå för att fastställa en tröskel för minimiinkomst som bygger på relevanta indikatorer, inbegripet referensbudgetar, detta för att garantera ekonomisk och social sammanhållning och minska risken för fattigdom i samtliga medlemsstater. Parlamentet anser att denna information årligen bör presenteras under Internationella dagen för utrotning av fattigdom (17 oktober).

34.  Europaparlamentet noterar att många medlemsstater redan använder sig av indikatorer för minimiinkomstskydd (MIPI-indikatorer). Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att använda MIPI-uppgifter, något som dessutom kommer att möjliggöra bättre jämförelser mellan de nationella systemen.

35.  Europaparlamentet anser att en minimiinkomst bör betraktas som tillfällig, och att den alltid ska åtföljas av aktiva åtgärder för inträde på arbetsmarknaden.

36.  Europaparlamentet anser att minimiinkomstsystemen är viktiga övergångsinstrument för att minska och bekämpa fattigdom, socialt utanförskap och ojämlikhet, och att de därför bör betraktas som sociala investeringar. Parlamentet noterar att minimiinkomstsystemen har en konjunkturutjämnande effekt.

37.  Europaparlamentet framhåller behovet av att beakta antalet personer att försörja, särskilt barn eller människor med hög beroendenivå, när man fastställer minimiinkomstens belopp, för att bryta den onda cirkeln med fattigdom, i synnerhet barnfattigdom. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att 2013 års rekommendation ”Bryta det sociala arvet: investera i barnens framtid” får ett skyndsamt genomförande. Vidare anser parlamentet att kommissionen bör utarbeta en årlig rapport om framstegen i kampen mot barnfattigdom och om genomförandet av rekommendationen med hjälp av de indikatorer som presenteras i denna.

38.  Europaparlamentet påpekar att referensbudgetar kan bidra till att fastställa den minimiinkomstnivå som är nödvändig för att täcka människors grundläggande behov, även inbegripet icke-monetära aspekter, såsom tillgång till utbildning och livslångt lärande, ett anständigt boende, hälso- och sjukvårdstjänster av god kvalitet, sociala aktiviteter och medborgerligt deltagande, samtidigt som man tar hänsyn till hushållens sammansättning och hushållsmedlemmarnas ålder samt de ekonomiska och sociala förhållandena i varje medlemsstat. Parlamentet påminner om att kommissionen i sitt paket om sociala investeringar med kraft uppmanar medlemsstaterna att fastställa referensbudgetar för att utforma ett effektivt och tillräckligt inkomststöd som tar hänsyn till de sociala behov som konstaterats på lokal, regional och nationell nivå i syfte att förbättra den territoriella sammanhållningen. Parlamentet uppmanar dessutom till användningen av referensbudgetar som ett verktyg för att bedöma tillräckligheten av de minimiinkomstsystem som tillhandahålls av medlemsstaterna.

39.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna, när de fastställer sina minimiinkomstsystem, bör ta hänsyn till att Eurostats gräns för risk för fattigdom, som har fastställts till 60 procent av den nationella normaliserade disponibla medianinkomsten (efter sociala transfereringar), jämte andra indikatorer såsom referensbudgetar. Parlamentet anser att referensbudgetar skulle kunna användas för att bättre ta itu med fattigdom och för att testa tåligheten hos minimiinkomstnivån och det ovannämnda tröskelvärdet, med respekt för subsidiaritetsprincipen.

40.  Europaparlamentet anser att bristen på aktuella siffror rörande inkomst och levnadsförhållanden är ett hinder för införandet av och jämförelser med en referensbudget och en minimiinkomst som tar hänsyn till nationella särdrag.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utbyta bästa praxis om minimiinkomstsystem.

42.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och kommittén för socialt skydd att dokumentera och sprida exempel på framgångsrika strategier och att främja inbördes granskningar och andra metoder för utbyte av god praxis rörande minimiinkomstsystem. Parlamentet rekommenderar att dessa insatser ska inriktas på centrala frågor såsom att säkerställa regelbundna uppvärderingar, förbättra täckningen och utnyttjandet, ta itu med negativa incitament samt förbättra kopplingen mellan de olika delarna i strategin för aktiv inkludering.

43.  Mot bakgrund av de många frågor som minimiinkomstsystemen ger upphov till, såsom tillgänglighet, täckning, finansiering, behörighetsvillkor och varaktighet, anser Europaparlamentet att en strategi för nationella minimiinkomstsystem skulle kunna vara användbar när det gäller att bidra till lika villkor mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att göra en konsekvensbedömning av minimiinkomstsystem i EU, begära regelbunden övervakning och rapportering och att överväga ytterligare åtgärder, med beaktande av de ekonomiska och sociala förhållandena i varje medlemsstat och behoven hos de grupper som är hårdast drabbade, samt att bedöma om systemen gör det möjligt för hushållen att tillgodose sina grundläggande personliga behov och om de kan bidra till att minska fattigdomen.

44.  Europaparlamentet är oroat över minskningen av arbetslöshetsersättningens belopp och/eller varaktighet såväl som skärpningen av kriterierna för stödberättigande i många medlemsstater under de senaste åren, något som har lett till att fler människor måste förlita sig på minimiinkomstsystem och att pressen på dessa system har blivit extra stor(24).

45.  Europaparlamentet betonar att ojämlikheten ökar såväl i alla medlemsstater som i EU som helhet.

46.  Europaparlamentet är oroat över att minimiinkomstsystemens stöd- och täckningsnivåer i många medlemsstater verkar ha minskat under de senaste åren. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör öka minimiinkomstsystemens täckning för människor med stödbehov i enlighet med följande rekommendationer från nätverket för socialpolitik:(25)

   a) De medlemsstater som har mycket komplexa och fragmenterade system uppmanas att förenkla dessa och utarbeta mer övergripande system.
   b) De medlemsstater som för närvarande har låga täckningsnivåer uppmanas att se över sina villkor för att se till att alla människor som har behov av systemet omfattas.
   c) De medlemsstater vars minimiinkomstsystem för närvarande utestänger betydande grupper som är drabbade av fattigdom, uppmanas att ändra sina system så att de i högre grad omfattar dessa personer.
   d) De medlemsstater som har höga nivåer av administrativ handlingsfrihet i de centrala minimiinkomstsystemen uppmanas att försöka minska detta och se till att det finns tydliga och konsekventa kriterier för beslut kopplade till en effektiv process för överklagande.

47.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka deltagandet i livslångt lärande för arbetstagare, arbetslösa och utsatta sociala grupper samt behovet av att förbättra nivån på de yrkesmässiga meriterna och förvärvandet av nya färdigheter, vilka båda är grundläggande verktyg för att skynda på inträdet på arbetsmarknaden, öka produktiviteten och hjälpa människor att få ett arbete.

48.  Europaparlamentet betonar den demografiska utvecklingens betydelse i samband med fattigdomsbekämpningen i Europa.

49.  Europaparlamentet efterlyser konkreta åtgärder för att utrota fattigdom och social utanförskap, främja effektiva sociala skyddsnät och minska ojämlikheten, på ett sätt som bidrar till att säkerställa ekonomisk och territoriell sammanhållning. Parlamentet betonar att dessa åtgärder måste vidtas på lämplig nivå, med insatser på både nationell och unionell nivå enligt fördelningen av befogenheter för de relevanta politikområdena.

50.  Europaparlamentet stöder kommissionens strategi för sociala investeringar, som ser en väl utformad socialpolitik som ett bidrag till ekonomisk tillväxt, som skyddar människor från fattigdom och fungerar som en ekonomisk stabilisator(26).

51.  Europaparlamentet välkomnar reflektioner och studier om hur man åstadkommer rättvisare fördelning av inkomst och välstånd i våra samhällen.

52.  Europaparlamentet betonar att följdverkningarna av den ekonomiska krisen är viktiga faktorer som hämmar medlemsstaternas utveckling av en strategi för sociala investeringar(27).

53.  Europaparlamentet anser att man nu, under utformningen av den makroekonomiska politiken, bör ägna vederbörlig uppmärksamhet åt behovet av att minska sociala ojämlikheter och garantera alla socialgrupper tillgång till lämpligt finansierade offentliga sociala tjänster, för att på så sätt bekämpa fattigdom och socialt utanförskap.

54.  Europaparlamentet efterlyser åtgärder för att minska sociala ojämlikheter genom att ge människor möjlighet att på bästa sätt utnyttja sina talanger och sin kapacitet. Parlamentet kräver också att det sociala stödet inriktas på dem som både är fattiga och saknar möjlighet att tjäna ihop till en tillräcklig inkomst med egna insatser.

55.  Europaparlamentet påpekar att senare tiders erfarenheter av reformer baserade på skattebefrielser visar att en minimiinkomstpolitik hellre bör finansieras med budgetstöd än med skatteincitament.

56.  Europaparlamentet betonar att utbildning, sociala transfereringar och progressiva, rättvisa och omfördelande skattesystem, jämte konkreta åtgärder för att stärka konkurrenskraften och bekämpa skatteundandragande och skatteflykt, tillsammans kan bidra till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

57.  Europaparlamentet understryker att befintliga minimiinkomstsystem behöver anpassas för att bättre klara av den utmaning som ungdomsarbetslösheten utgör.

Offentliga sysselsättningsprogram

58.  Europaparlamentet noterar vissa offentliga sysselsättningsprogram, som består av möjligheten för de som vill och kan arbeta, att ha ett övergångsarbete i den offentliga sektorn eller i ideella privata enheter eller sociala företag. Parlamentet vill dock understryka hur viktigt det är att dessa program främjar arbete som omfattas av rättigheter och grundas på kollektivavtal och arbetsrätten.

59.  Europaparlamentet anser att offentliga sysselsättningsprogram bör bidra till att förbättra arbetstagarnas anställbarhet och underlätta deras tillträde till den ordinarie arbetsmarknaden. Parlamentet påminner om att dessa program bör vara individanpassade, erbjuda anständiga löner och leda till anständigt arbete.

60.  Europaparlamentet anser att skapandet av anständiga jobb bör vara en prioritering för Europeiska unionen, som ett första steg mot en minskning av fattigdomen och det sociala utanförskapet.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att alla intressenter, i synnerhet arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället, deltar fullt ut i utformningen, genomförandet och kontrollen av minimiinkomstpolitiken och minimiinkomstprogrammen.

o
o   o

62.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 245, 26.8.1992, s. 46.
(2) EGT L 245, 26.8.1992, s. 49.
(3) EUT L 59, 2.3.2013, s. 5.
(4) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11.
(5) EUT C 212 E, 5.8.2010, s. 11.
(6) EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 8.
(7) EUT C 419, 16.12.2015, s. 5.
(8) Antagna texter, P8_TA(2015)0401.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0136.
(10) Antagna texter, P8_TA(2016)0235.
(11) Antagna texter, P8_TA(2016)0355.
(12) Antagna texter, P8_TA(2017)0010.
(13) Antagna texter, P8_TA(2016)0317.
(14) Den europeiska planeringsterminen 2017: Bedömning av framstegen med strukturreformer, förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser samt resultat av de fördjupade granskningarna enligt förordning (EU) nr 1176/2011 (COM(2017)0090)
(15) https://www.eurofound.europa.eu/publications/report/2017/income-inequalities-and-employment-patterns-in-europe-before-and-after-the-great-recession.
(16) ”Towards a European minimum income”, november 2013: http://www.eesc.europa.eu/resources/docs/revenu-minimum_-etude-ose_-vfinale_en--2.pdf.
(17) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: samråd om en europeisk pelare för sociala rättigheter, COM(2016)0127, bilaga 1.
(18) European Social Policy Network (ESPN), Minimum Income Schemes in Europe: A study of national policies 2015, January 2016.
(19) Rådets slutsatser om kampen mot fattigdom och social utestängning: en integrerad strategi, 16 juni 2016.
(20) Rådets dokument 6885/17 ”Den årliga tillväxtöversikten för 2017 och den gemensamma sysselsättningsrapporten: Politisk vägledning om sysselsättnings- och socialpolitik – Rådets slutsatser (av den 3 mars 2017)” och 6887/17 ”Gemensam sysselsättningsrapport från kommissionen och rådet, följedokument till kommissionens meddelande Årlig tillväxtöversikt för 2017 (av den 3 mars 2017)”.
(21) Nätverket för socialpolitik ”Minimum Income Schemes in Europe: A study of National Policies 2015”.
(22) Se: Världsbanken ”Poverty Reduction and Growth: The Virtuous and Vicious Circle”, 2006. OECD, ”Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth”, 2014
(23) Nätverket för socialpolitik, Minimum Income Schemes in Europe - A study of national policies - 2015.
(24) Nätverket för socialpolitik, ”Social Investment in Europe: A Study of National Policies 2015”, 2015.
(25) Nätverket för socialpolitik, ”Minimum Income Schemes in Europe: A study of National Policies 2015”.
(26) Europeiska kommissionen: Meddelandet ”Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020” (COM(2013)0083) , 20 februari 2013 och Studien ”Social Investment in Europe – A study of national policies 2015”, utarbetad av Europeiska kommissionens nätverk för socialpolitik 2015.
(27) Nätverket för socialpolitik, Social Investment in Europe: A study of national policies 2015.

Rättsligt meddelande