Index 
Antagna texter
Onsdagen den 25 oktober 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: produkttillsyn och styrningskrav för försäkringsföretag och försäkringsförmedlare
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang (komplettering av förordning (EU) nr 600/2014)
 Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang (ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 149/2013)
 Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 – alla avsnitt
 Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska rådet och rådet
 Skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen ***I
 Inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter för tredjelandsmedborgare som passerar Europeiska unionens yttre gränser ***I
 Ändring av kodexen om Schengengränserna när det gäller in- och utresesystemet ***I
 Aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism

Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: produkttillsyn och styrningskrav för försäkringsföretag och försäkringsförmedlare
PDF 237kWORD 41k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 21 september 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 med avseende på produkttillsyn och styrningskrav för försäkringsföretag och försäkringsförmedlare (C(2017)06218 – 2017/2854(DEA))
P8_TA(2017)0404B8-0572/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2017)06218),

–  med beaktande av skrivelsen av den 16 oktober 2017 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution(1), särskilt artiklarna 25.2 och 39.5,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 24 oktober 2017, och av följande skäl:

A.  Den delegerade förordningen bör tillämpas från och med den 23 februari 2018, tillämpningsdatumet för direktiv (EU) 2016/97, och ett fullständigt utnyttjande av den tre månader långa granskningsperiod som står till förfogande för parlamentet skulle inte ge branschen tillräckligt med tid för att genomföra nödvändiga tekniska och organisatoriska förändringar.

B.  Ett snabbt offentliggörande av den delegerade förordningen i Europeiska unionens officiella tidning skulle möjliggöra ett snabbt genomförande och rättssäkerhet i fråga om tillämpliga bestämmelser för produkttillsyn och styrning.

C.  Parlamentet anser att tidsfristen för införlivandet av direktiv (EU) 2016/97 bör förbli den 23 februari 2018, men uppmanar kommissionen att anta ett lagstiftningsförslag om fastställande av tillämpningsdatumet till den 1 oktober 2018.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte har några invändningar mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 26, 2.2.2016, s. 19.


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter
PDF 236kWORD 42k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 21 september 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 vad gäller informationskrav och uppföranderegler för distribution av försäkringsbaserade investeringsprodukter (C(2017)06229 – (2017/2855(DEA))
P8_TA(2017)0405B8-0575/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2017)06229),

–  med beaktande av skrivelsen av den 16 oktober 2017 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution(1), särskilt artiklarna 28.4, 29.4, 30.6 och 39.5,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen, och av följande skäl,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 24 oktober 2017, och av följande skäl:

A.  Den delegerade förordningen bör tillämpas från och med den 23 februari 2018, tillämpningsdatumet för direktiv (EU) 2016/97, och ett fullständigt utnyttjande av den tre månader långa granskningsperiod som står till förfogande för parlamentet skulle inte ge branschen tillräckligt med tid för att genomföra nödvändiga tekniska och organisatoriska förändringar.

B.  Ett snabbt offentliggörande av den delegerade förordningen i Europeiska unionens officiella tidning skulle möjliggöra ett snabbt genomförande och rättssäkerhet i fråga om tillämpliga bestämmelser för försäkringsbaserade investeringsprodukter.

C.  Europaparlamentet anser att tidsfristen för att införliva direktiv (EU) 2016/97 bör förbli den 23 februari 2018, men uppmanar kommissionen att anta ett lagstiftningsförslag i vilket tillämpningsdatumet fastställs till den 1 oktober 2018.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 26, 2.2.2016, s. 19.


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang (komplettering av förordning (EU) nr 600/2014)
PDF 240kWORD 42k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 22 september 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 med avseende på tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang (C(2017)06268 – (2017/2860(DEA))
P8_TA(2017)0406B8-0574/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2017)06268),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 28 september 2017, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 16 oktober 2017 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 600/2014 av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012(1), särskilt artikel 30.2,

–  med beaktande av artikel 13 och artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG(2),

–  med beaktande av det förslag till tekniska standarder för tillsyn för indirekta clearingarrangemang enligt Emir-förordningen och förordningen Mifir som Esma lade fram den 26 maj 2016 i enlighet med artikel 30.2 i förordning (EU) nr 600/2014,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 24 oktober 2017, och av följande skäl:

A.  Kommissionen godkände förslaget till tekniska standarder för tillsyn först 16 månader efter att ha tagit emot det från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) den 26 maj 2016. Kommissionen hörde inte formellt Esma under denna period avseende ändringsförslagen till förslaget till tekniska standarder för tillsyn, och informerade inte medlagstiftarna eller industrin om orsakerna till att godkännandet dröjde längre än de tre månader som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010. Det faktum att kommissionen överskred fristen för att anta förslaget till tekniska standarder för tillsyn med mer än ett år utan att informera medlagstiftarna är oacceptabelt.

B.  Parlamentet anser att de tekniska standarder för tillsyn som antogs inte är desamma som i det förslag till tekniska standarder för tillsyn som Esma lade fram till följd av kommissionens ändringar och anser att det har tre månader på sig att invända mot de tekniska standarderna för tillsyn (granskningsperioden). Denna granskningsperiod på tre månader bekräftades av kommissionen i dess skrivelse av den 28 september 2017.

C.  Den delegerade förordningen skulle tillämpas från och med den 3 januari 2018, dvs. tillämpningsdatumet för direktiv 2014/65/EU (MiFid II) och förordning (EU) nr 600/2014 (Mifir), och ett fullständigt utnyttjande av den granskningsperiod på tre månader som parlamentet har skulle inte längre ge industrin tillräckligt med tid för att genomföra ändringar.

D.  Ett snabbt offentliggörande av den delegerade förordningen i Europeiska unionens officiella tidning skulle möjliggöra ett genomförande i tid och rättssäkerhet i fråga om tillämpliga bestämmelser för indirekta clearingarrangemang.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte har några invändningar mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 173, 12.6.2014, s. 84.
(2) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.


Beslut om att inte invända mot en delegerad akt: tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang (ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 149/2013)
PDF 240kWORD 42k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 22 september 2017 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 149/2013 med avseende på tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang (C(2017)06270 – (2017/2859(DEA))
P8_TA(2017)0407B8-0573/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2017)06270),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 28 september 2017, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 16 oktober 2017 från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister(1), särskilt artikel 4.4,

–  med beaktande av artikel 13 och artikel 10.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG(2),

–  med beaktande av de förslag till tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang enligt förordningarna Emir och Mifir som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) lade fram den 26 maj 2016 i enlighet med artikel 4.4 i förordning (EU) nr 648/2012,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 24 oktober 2017, och av följande skäl:

A.  Kommissionen godkände förslaget till tekniska standarder för tillsyn först den 26 maj 2016, det vill säga 16 månader efter att den tog emot förslaget från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma). Kommissionen har inte formellt samrått med Esma under denna period om sina ändringar till detta förslag till tekniska standarder och den har inte informerat medlagstiftarna eller branschen om orsakerna till att godkännandet gjordes efter den frist på tre månader som föreskrivs i förordning (EU) nr 1095/2010. Det är oacceptabelt att kommissionen överskred fristen för att anta förslaget till tekniska standarder för tillsyn med mer än ett år utan att informera medlagstiftarna.

B.  Parlamentet anser att de tekniska standarder för tillsyn som antogs inte är desamma som i det förslag till tekniska standarder för tillsyn som Esma lade fram till följd av kommissionens ändringar, och anser att det har tre månader på sig att invända mot de tekniska standarderna för tillsyn (granskningsperioden). Denna granskningsperiod på tre månader bekräftades av kommissionen i dess skrivelse av den 28 september 2017.

C.  Den delegerade förordningen bör tillämpas från och med den 3 januari 2018, tillämpningsdatumet för direktiv 2014/65/EU (Mifid II) och förordning (EU) nr 600/2014 (Mifir), och ett fullständigt utnyttjande av den tre månader långa granskningsperiod som står till förfogande för parlamentet skulle inte längre ge branschen tillräckligt med tid för att genomföra förändringarna.

D.  Ett snabbt offentliggörande av den delegerade förordningen i Europeiska unionens officiella tidning skulle möjliggöra ett snabbt genomförande och rättssäkerhet i fråga om tillämpliga bestämmelser för indirekt clearing.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte har några invändningar mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 201, 27.7.2012, s. 1.
(2) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.


Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 – alla avsnitt
PDF 497kWORD 63k
Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2017 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 (11815/2017 – C8-0313/2017 – 2017/2044(BUD))
P8_TA(2017)0408A8-0299/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2017 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 april 2017 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2018(6),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som kommissionen antog den 29 juni 2017 (COM(2017)0400),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 som rådet antog den 4 september 2017 och översände till Europaparlamentet den 13 september 2017 (11815/2017 – C8-0313/2017),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2017 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2018(7),

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0299/2017).

Avsnitt III

Översikt

1.  Europaparlamentet betonar att parlamentets behandling av 2018 års budget till fullo återspeglar de politiska prioriteringar som antogs av en överväldigande majoritet i parlamentets ovannämnda resolutioner av den 15 mars 2017 och av den 5 juli 2017. Parlamentet påminner om att hållbar tillväxt, sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning, säkerhet och klimatförändringar är centrala för dessa prioriteringar.

2.  Europaparlamentet framhåller att unionen fortsätter att ställas inför ett antal allvarliga utmaningar och är övertygat om att de ekonomiska resurser som krävs måste komma från unionens budget för att de politiska prioriteringarna ska kunna hanteras och för att unionen ska kunna ge svar och på ett effektivt sätt reagera på dessa utmaningar, samtidigt som budgetdisciplinen upprätthålls. Parlamentet understryker att unionens utgifter bör baseras på principen om europeiskt mervärde och respektera subsidiaritetsprincipen.

3.  Europaparlamentet bekräftar sitt åtagande att finansiera EU-politik som ökar sysselsättning och tillväxt i alla unionens regioner genom investering i forskning, utbildning, infrastruktur, små och medelstora företag och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning. Parlamentet förstår inte hur unionen ska kunna uppnå framsteg på dessa områden med tanke på de nedskärningar som rådet föreslagit under underrubrik 1a. I stället beslutar parlamentet att stärka forsknings- och innovationsprogram som har en mycket hög genomförandegrad och som på grund av överteckning präglas av en särskilt låg andel framgångsrika ansökningar.

4.  Europaparlamentet står fast vid utfästelserna som gjordes av parlamentet under förhandlingarna om Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), nämligen att begränsa effekten av Efsi-relaterade nedskärningar av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet föreslår därför att man kompenserar för dessa nedskärningar genom att återställa den ursprungliga årliga profilen för dessa två program, för att göra det möjligt för dessa program att till fullo uppnå de mål som man enades om i samband med antagandet av den relevanta lagstiftningen.

5.  Europaparlamentet uttrycker sitt politiska stöd för inrättandet av en europeisk solidaritetskår och välkomnar de lagstiftningsförslag som lagts fram av kommissionen i detta avseende. I avvaktan på ett beslut om finansiering av den europeiska solidaritetskåren och antagandet av relevant förordning enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, anser parlamentet emellertid att inga finansiella anslag bör införas för detta ändamål i budgeten för 2018. Parlamentet beslutar därför att relevanta anslag och omfördelningar som kommissionen fört in i budgetförslaget för 2018 för tillfället bör dras tillbaka, eftersom beslutet om 2018 års budget inte på något vis bör föregripa resultatet av lagstiftningsförhandlingarna. Parlamentet är fast beslutet att integrera beslutet om solidaritetskårens finansiering i nästa års budget genom en ändringsbudget, om förhandlingarna om den aktuella förordningen inte avslutas före utgången av budgetförfarandet för 2018.

6.  Europaparlamentet är bekymrat över att ungdomsarbetslösheten fortfarande är högre än någonsin tidigare och är övertygat om att det krävs ytterligare åtgärder för att framtiden för en hel generation av unga européer inte ska äventyras. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen till ungdomssysselsättningsinitiativet utöver den nivå som kommissionen föreslagit för 2018. Parlamentet betonar att en sådan förstärkning bör övervägas som komplement till de totala anslag som godkänts politiskt för sysselsättningsinitiativet för unga i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen, och inte enbart som ett tidigareläggande av detta anslag i 2018 års budget.

7.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken spelar en central roll när det gäller att uppnå ekonomisk och social konvergens i unionen och därmed säkerställa utveckling och tillväxt. Parlamentet betonar att programmen inom sammanhållningspolitiken under 2018 förväntas komma ikapp och nå marschfart. Parlamentet betonar sitt åtagande att säkerställa tillräckliga anslag för dessa program, som utgör ett av unionens centrala politikområden. Parlamentet är emellertid oroat över de oacceptabla förseningarna i genomförandet av operativa program på nationell nivå. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att utnämningen av förvaltningsmyndigheter, revisionsmyndigheter och attesterande myndigheter avslutas och att genomförandet påskyndas. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att gå vidare med förenklingen av förfarandena i samband med detta.

8.  Europaparlamentet är mycket oroat över den ökande instabiliteten och osäkerheten både inom och utanför unionen. Parlamentet insisterar på vikten av ett förnyat fokus på unionens strategi för sammanhållning, integration, fred, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att koppla samman och stärka insatserna för stöd till fred och konfliktförebyggande. Parlamentet påminner om den inspiration som långfredagsavtalet väckte och är samtidigt medvetet om de extrema utmaningar och påfrestningar som uppstått i kölvattnet av folkomröstningen i Förenade kungariket 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka stödet till försoningsinsatser för att säkerställa fred och stabilitet i Irland.

9.  Europaparlamentet anser att även om toppen av migrations- och flyktingkrisen verkar ha passerats måste unionen vara redo att hantera eventuella oförutsedda händelser på detta område och eftersträva en mer proaktiv strategi på migrationsområdet. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck kommissionen att fortlöpande kontrollera om anslagen under rubrik 3 är tillräckliga och att till fullo använda alla instrument som är tillgängliga genom den nuvarande fleråriga budgetramen för att i tid reagera på oförutsedda händelser som skulle kunna kräva ytterligare finansiering. Parlamentet påminner om att även om unionen lyckats införa vissa mekanismer som bidrar till att hantera denna situation har fortfarande mer än hundra tusen flyktingar och migranter anlänt till Europa sjövägen hittills under 2017 enligt UNHCR. Parlamentet beslutar därför att i begränsad omfattning öka anslagen för asyl-, migrations- och integrationsfonden och fonden för inre säkerhet, samt organen med ansvar på asylområdet, t.ex. det europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo), som måste förses med tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser. Parlamentet noterar på nytt att taket i rubrik 3 är ytterst otillräckligt för att tillhandahålla tillräckliga medel för migrations- och flyktingkrisens inre dimension samt för andra prioriterade program såsom kultur- och medborgarskapsprogram.

10.  Europaparlamentet betonar att rubrik 3 till stor del har tagits i anspråk under de senaste åren för att hantera migrations- och flyktingkrisen, och att sådana åtgärder bör fortsätta så länge som det behövs. Parlamentet konstaterar dock att finansieringen hittills är otillräcklig. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen till organ som är verksamma på området rättsliga och inrikes frågor som på grund av ökad arbetsbelastning och ytterligare uppgifter har haft brist på personal och finansiering de senaste åren.

11.  Europaparlamentet understryker att mot bakgrund av den senaste tidens oro för säkerheten i hela unionen bör finansiering under rubrik 3 också ägna uppmärksamhet åt åtgärder som leder till att öka säkerheten för unionens medborgare.

12.  Europaparlamentet upprepar att en mycket viktig del av lösningen på migrations- och flyktingkrisen samt när det gäller unionsmedborgarnas säkerhet består i att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration och att anslå tillräckliga ekonomiska medel till externa instrument som syftar till att lösa problem som rör fattigdom, brist på sysselsättning, utbildning och ekonomiska möjligheter, instabilitet, konflikter och klimatförändringar som är en av de bakomliggande orsakerna till de allt större migrationsströmmarna. Parlamentet anser att unionen på bästa möjliga sätt bör utnyttja de finansiella medlen under rubrik 4, som har visat sig vara otillräckliga för att bemöta alla yttre utmaningar, med tanke på att resurserna är klart otillräckliga och bör ökas på ett mer naturligt sätt.

13.  Europaparlamentet beklagar att parlamentet i samband med utarbetandet av sin ståndpunkt inte har blivit tillräckligt underrättat om de budgetmässiga konsekvenserna av ett eventuellt politiskt beslut om att utvidga faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya initiativ inte får finansieras på bekostnad av EU:s befintliga externa projekt. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i händelse av en förlängning av faciliteten för flyktingar i Turkiet föreslå att denna finansieras med nya medel och engagera fler lokala icke-statliga organisationer i samband med dess genomförande. Parlamentet noterar att taket i rubrik 4 är ytterst otillräckligt för en hållbar och effektiv hantering av de rådande yttre utmaningarna, inklusive migrations- och flyktingutmaningarna.

14.  Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten måste stödja uppnåendet av målen i Parisavtalet och unionens egna långsiktiga klimatmål genom att uppnå klimatutgiftsmålet på 20 % i den fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram några konkreta och realistiska förslag för att uppnå dessa mål. Parlamentet föreslår därför ökningar över nivån i budgetförslaget för klimatrelaterade åtgärder. Parlamentet noterar dock att dessa ökningar inte är tillräckliga och uppmanar kommissionen att lägga fram alla förslag som behövs för att nå målen i kommande förslag till budgetar. I detta sammanhang noterar parlamentet att 8,2 % av de totala åtagandebemyndiganden som föreslås i budgetförslaget är kopplade till skyddet av den biologiska mångfalden. Parlamentet framhåller att en årlig ökning på 0,1 % står i kontrast till den oroväckande och tilltagande minskningen av arter och livsmiljöer.

15.  Europaparlamentet uppskattar att den nya strategin med en resultatinriktad budget för första gången har integrerats i kommissionens interna budgetberedning i syfte att se över utgifterna på grundval av hittills uppnådda erfarenheter och identifiera eventuella behov av justeringar.

16.  Europaparlamentet återställer de nedskärningar av budgetförslaget som föreslagits av rådet. Parlamentet förstår inte tanken bakom de föreslagna nedskärningarna av till exempel Horisont 2020 och FSE, som är två program som redan drabbats av omfördelningar till Efsi och till extern politik. Parlamentet motsätter sig i vilket fall som helst rådets uttalade avsikt att inrikta sig på budgetposter med låg genomförandegrad eller där förmågan att utnyttja anslagen är låg, eftersom detta inte motiveras av de verkliga genomförandesiffrorna och innebär att man bortser från det varierande genomförandemönstret för vissa program.

17.  Europaparlamentet konstaterar att för att kunna finansiera alla akuta behov på ett tillfredsställande sätt och med tanke på de mycket små marginalerna i den fleråriga budgetramen för 2018, kommer alla tillgängliga medel i fråga om flexibilitet i förordningen om den fleråriga budgetramen att behöva användas. Parlamentet förväntar sig att rådet kommer att ställa sig bakom denna strategi och att det kommer att bli enkelt att komma överens i förlikningen, så att unionen kan vara situationen vuxen och på ett ändamålsenligt sätt möta de utmaningar som väntar. Parlamentet understryker att varje avvikelse från den ursprungliga programplaneringen inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen talar för en justering uppåt av taken i den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020.

18.  Europaparlamentet fastställer den totala anslagsnivån för 2018 till 162 597 930 901 EUR i åtagandebemyndiganden och 146 712 004 932 EUR i betalningsbemyndiganden.

Underrubrik 1a – Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning

19.  Europaparlamentet motsätter sig rådets omotiverade nedskärningar på 750 miljoner EUR i underrubrik 1a, som ensamma står för nästan två tredjedelar av rådets övergripande nedskärningar av åtagandebemyndigandena i rubrikerna i den fleråriga budgetramen. Parlamentet konstaterar att sådana nedskärningar strider mot rådets egna uttalade politiska prioriteringar.

20.  Europaparlamentet insisterar på att för att uppnå hållbar tillväxt och skapande av arbetstillfällen i unionen är främjandet av investeringar i forskning, innovation, utbildning, infrastruktur och mikroföretag samt små och medelstora företag avgörande. Parlamentet varnar för att sådana nedskärningar som föreslagits av rådet skulle äventyra program med ett verkligt europeiskt mervärde och en direkt inverkan på skapandet av sysselsättning och tillväxt, såsom Horisont 2020 eller FSE. Parlamentet påpekar särskilt att tillräcklig finansiering för Horisont 2020 är avgörande för utvecklingen av forskning och innovation, ledarskap inom digitalisering och för att stödja små och medelstora företag i Europa. Parlamentet påminner om att detta program har visat ett starkt europeiskt mervärde och att 83 % av Horisont 2020-projekten inte skulle ha genomförts utan stöd på unionsnivå. Parlamentet upprepar betydelsen av FSE‑finansieringsinstrument för genomförandet av TEN-T-nätet och för förverkligandet av ett gemensamt europeiskt transportområde. Parlamentet beslutar därför att återställa alla rådets nedskärningar och att dessutom till fullo återinföra den ursprungliga profilen för de Horisont 2020- och FSE-budgetposter som minskades till förmån för inbetalningar till Efsis garantifond.

21.  Europaparlamentet betonar dessutom behovet av att stärka både utbildnings- och ungdomsdelarna av Erasmus+, som en del av en strategisk investering i Europas ungdom.

22.  Europaparlamentet betonar att ett tillräckligt ekonomiskt stöd till mikroföretag, entreprenörer och små och medelstora företag bör vara en central prioritering för unionen eftersom dessa är den främsta källan till skapandet av arbetstillfällen i Europa. Parlamentet betonar att säkerställandet av god tillgång till finansiering är av största vikt för att upprätthålla de små och medelstora företagens konkurrenskraft och för att hjälpa dem att lösa problemen med tillgång till den inre marknaden och till den globala marknaden.

23.  Europaparlamentet beslutar därför att öka anslagen över nivån i budgetförslaget och över nivån före inrättandet av Efsi och solidaritetskåren, för de program som är avgörande för att stimulera tillväxt och sysselsättning och som återspeglar allmänt överenskomna unionsprioriteringar, det vill säga Erasmus +, Horisont 2020 (Marie Curie-programmet, Europeiska forskningsrådet, instrumentet för små och medelstora företag), Cosme och EaSI (Progress och Eures). Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tillräckligt med medel till budgetposter avseende Wifi4EU och att uppfylla sina investeringsåtaganden mellan 2017 och 2020.

24.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av budgetposten för det särskilda årliga evenemanget i budgeten för 2018, som kommer att göra det möjligt att utveckla en känsla av europeisk tillhörighet bland medborgarna. Parlamentet konstaterar att tillämpningsområdet för det särskilda årliga evenemanget på ett tydligt sätt måste bidra till ett mervärde för de europeiska medborgarna i alla medlemsstater.

25.  Europaparlamentet betonar vikten av att stimulera samarbete om försvarsrelaterad forskning i Europa för att åtgärda viktiga kapacitetsbrister vid en tidpunkt då den internationella utvecklingen och osäkerheten i allt högre grad kräver att Europa intensifierar sina insatser på försvarsområdet. Parlamentet stöder det ökade anslaget för den förberedande åtgärden om försvarsforskning. Parlamentet efterlyser ett försvarsforskningsprogram med en särskild budget inom nästa fleråriga budgetram, men upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya initiativ ska finansieras genom nya anslag och inte på bekostnad av nuvarande unionsprogram. Vidare understryker parlamentet behovet av att förbättra konkurrenskraften och innovationen inom den europeiska försvarsindustrin.

26.  Europaparlamentet anser att man bör anslå ytterligare medel i budgeten för 2018 i syfte att genomföra en heltäckande och opartisk bedömning av de risker som tredjeländer utgör när det gäller deras strategiska brister avseende bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, baserad på kriterierna i artikel 9 i direktiv (EU) 2015/849(8) samt upprätta en förteckning över ”högriskjurisdiktioner”.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa tillräckliga anslag så att Europeiska unionens referenslaboratorium för alternativ till djurförsök effektivt kan fullgöra sina skyldigheter och arbetsuppgifter som förtecknas i bilaga VII till direktiv 2010/63/EU(9), särskilt när det gäller att samordna och främja utveckling och användning av alternativ till djurförsök, däribland på områdena grundforskning och tillämpad forskning och lagstadgade tester.

28.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena för rubrik 1a över nivån i budgetförslaget med 143,9 miljoner EUR (exklusive ett återställande till den nivå som programmet hade innan Efsi och solidaritetskåren inrättades, pilotprojekt och förberedande åtgärder), vilket ska finansieras inom den tillgängliga marginalen och genom ett ytterligare utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden.

Underrubrik 1b – Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

29.  Europaparlamentet är missnöjt med rådets föreslagna nedskärningar med 240 miljoner EUR av betalningarna under underrubrik 1b, och återställer dem, i avvaktan på uppdaterade prognoser från kommissionen.

30.  Europaparlamentet noterar med allt större oro att de oacceptabla förseningarna i genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna har undergrävt effektiviteten i genomförandet och satt press på förvaltningsmyndigheter och stödmottagare. Parlamentet upprepar än en gång den risk de nuvarande förseningarna kan innebära för anhopningen av obetalda räkningar under den andra halvan av den nuvarande fleråriga budgetramen och i början av nästa. Parlamentet upprepar bestämt sin uppmaning till medlemsstaterna att söka råd och bistånd från kommissionen i syfte att komma till rätta med förseningarna när det gäller utnämningen av förvaltningsmyndigheter, attesterande myndigheter och revisionsmyndigheter. Parlamentet är också oroat över den nedåtgående trenden och över bristen på exakthet i medlemsstaternas prognoser.

31.  Europaparlamentet påminner om att ungdomsarbetslösheten fortfarande är oacceptabelt hög i unionen. Parlamentet understryker att för att ta itu med denna fråga är det viktigt att säkerställa en lämplig finansiering av ungdomsgarantisystemen genom ungdomssysselsättningsinitiativet och ESF. Parlamentet välkomnar överenskommelsen om behovet av att tillhandahålla nya medel för sysselsättningsinitiativet för ungdomar och att ta med motsvarande anslag i budgetförslaget för 2018. Parlamentet anser emellertid att mot bakgrund av de utmaningar och risker som ungdomsarbetslösheten innebär bör sysselsättningsinitiativet för unga få ökade anslag och beslutar därför att initiativet får 600 miljoner EUR i åtaganden 2018. Parlamentet anser att yrkesutbildning, särskilt lärlingsutbildning för ungdomar bör vara berättigade till finansiering inom ramen för sammanhållningspolitiken.

32.  Europaparlamentet välkomnar den nya finansieringsram på 142,8 miljoner EUR som har inrättats för att underlätta genomförandet av stödprogrammet för strukturreformer under perioden 2017–2020.

Rubrik 2 – Hållbar tillväxt: naturresurser

33.  Europaparlamentet påminner om att kommissionens förslag att öka anslagen för att finansiera Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) till stor del beror på att de tillgängliga inkomsterna för särskilda ändamål förväntas vara betydligt lägre under 2018. Parlamentet noterar rådets nedskärningar med 275 miljoner EUR, men anser att kommissionens ändringsskrivelse bör utgöra grunden för varje tillförlitlig översyn av anslag för EGFJ och återinför nivåerna i budgetförslaget i enlighet med detta, i avvaktan på en prövning av denna ändringsskrivelse vid förlikningen.

34.  Europaparlamentet betonar att lagerhållningsprogram har visat sig effektiva i kristider och att det därför vore kontraproduktivt att minska de medel som öronmärkts för dessa i planeringsprocessen.

35.  Europaparlamentet understryker att en del av lösningen för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten består i att ge adekvat stöd åt ungdomar i landsbygdsområden. Parlamentet föreslår därför en ökning med 50 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget för betalningarna för unga jordbrukare. Parlamentet betonar behovet av att underlätta tillgången för ungdomar till fiskeyrken med hjälp av Europeiska havs- och fiskerifonden och andra EU-medel.

36.  Europaparlamentet beslutar i enlighet med Europa 2020-målen och unionens internationella åtaganden för att bekämpa klimatförändringarna, att föreslå en ökning på 21,2 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget för klimatrelaterade åtgärder. Parlamentet upprepar att både Europeiska revisionsrätten (revisionsrätten) och Ekofinrådet har konstaterat att unionens budget inte är i linje med unionens klimatmål.

37.  Europaparlamentet påminner om att skattebetalarnas pengar inte ska användas för att stödja uppfödning eller avel av tjurar som används för tjurfäktningar. Avel eller uppfödning för dessa ändamål bör inte berättiga till grundstöd, och kommissionen uppmanas att lägga fram ett förslag som ändrar den nuvarande lagstiftningen på detta område.

38.  Europaparlamentet ökar därför åtagandebemyndigandena med 78,1 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 619,7 miljoner EUR under taket för åtagandena i rubrik 2 när pilotprojekt och förberedande åtgärder har dragits av.

39.  Europaparlamentet betonar att katastrofer tyvärr oftast drabbar dem med små möjligheter att skydda sig själva, oavsett om det handlar om enskilda eller länder. Europaparlamentet anser att insatser bör sättas in så snart som möjligt i samband med naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människor för att minimera skador och rädda människor och egendom. Parlamentet vill uppmärksamma behovet av ytterligare ökningar av medel, särskilt i de budgetposter som är kopplade till katastrofförebyggande och katastrofberedskap inom unionen, med beaktande av framför allt bränderna i Spanien och Portugal (med tragiska dödsoffer som följd) som påverkar människor på ett dramatiskt och betydande sätt.

40.  Europaparlamentet framhåller de faktorer som hotar många skogsekosystem, till exempel spridningen av invasiva främmande arter, skadedjur (såsom tallvedsnematod och andra) och skogsbränder. Parlamentet anser att tillräckliga ekonomiska resurser bör tillhandahållas genom EU:s stödprogram och stödåtgärder för att utvärdera skogarnas ekologiska hälsa och växtskyddssituation samt deras återställande, bland annat återbeskogning. Parlamentet konstaterar att frågan om sådana resurser är särskilt viktig och brådskande i vissa medlemsstater, framför allt Portugal och Spanien efter upprepade bränder i hela det nationella territoriet.

Rubrik 3 – Säkerhet och medborgarskap

41.  Europaparlamentet betonar att hanteringen av migration och säkerhet även i fortsättningen måste vara högsta prioriteringar för unionen och upprepar sin övertygelse om att utgiftstaket för rubrik 3 har visat sig vara helt otillräckligt för att i adekvat utsträckning finansiera den interna dimensionen av dessa utmaningar.

42.  Europaparlamentet konstaterar att även om antalet migranter som tog sig till unionen via den centrala och östra Medelhavsrutten minskade under de första nio månaderna 2017, kvarstår trycket på den västra Medelhavsrutten. Parlamentet konstaterar att över hundra tusen migranter och flyktingar anlände till Europa sjövägen under de första nio månaderna 2017. Av dessa anlände över 75 % till Italien och resten fördelades mellan Grekland, Cypern och Spanien. Parlamentet anser att ökade resurser krävs för att fullt ut täcka unionens behov på migrationsområdet, särskilt genom asyl-, migrations- och integrationsfonden, för att stödja medlemsstaterna när det gäller att förbättra integrationsåtgärder och praxis för dem som är i behov av internationellt skydd, framför allt underåriga utan medföljande vuxen, och vid behov genomföra återsändandeinsatser för dem som inte har rätt till skydd, med full respekt för principen om ”non‑refoulement”. I detta sammanhang insisterar parlamentet också på att Easo ska förses med tillräckliga finansiella och mänskliga resurser för att byrån ska kunna fullfölja de uppgifter den tilldelats.

43.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en ny budgetpost för en sök- och räddningsfond för att stödja medlemsstaterna i deras skyldigheter enligt internationell sjörätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om inrättandet av en sådan sök- och räddningsfond för EU.

44.  Europaparlamentet är övertygat om att för att effektivt kunna hantera unionsmedborgarnas säkerhet behöver budgeten för fonden för inre säkerhet ytterligare medel för att göra medlemsstaterna bättre rustade i kampen mot terrorism, gränsöverskridande organiserad brottslighet, radikalisering och it-brottslighet. Parlamentet understryker särskilt att tillräckliga resurser måste tillhandahållas för att öka säkerheten och främja informationsutbytet mellan brottsbekämpande organ och nationella myndigheter, bland annat genom bättre interoperabilitet mellan informationssystem samtidigt som respekten för individuella fri- och rättigheter garanteras.

45.  Europaparlamentet betonar den avgörande roll som unionens organ på området för rättsliga och inrikes frågor spelar när det gäller att ta itu med unionsmedborgarnas akuta problem. Parlamentet beslutar därför att öka budgetanslag och personal för Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol), inklusive inrättandet av sju tjänster för den nya operativa enhet som kallas Europols operativa enhet för försvunna barn, samt att förstärka Europeiska unionens enhet för rättsligt samarbete (Eurojust), Easo och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol). Parlamentet påminner om dessa organs bidrag till att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna på detta område.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av de faktiska framstegen i de pågående interinstitutionella förhandlingarna tillhandahålla uppdaterad information om de finansiella konsekvenserna under 2018 av lagstiftningsförslag som ännu inte antagits som en del av den europeiska migrationsagendan, särskilt reformen av Dublinsystemet, systemet för in- och utresa, EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd och Easo, så att man kan ta hänsyn till detta i förlikningsfasen.

47.  Europaparlamentet beklagar rådets godtyckliga nedskärningar på mer än 30 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden till ett antal program på områdena kultur, medborgarskap, rättvisa, folkhälsa, konsumentskydd och civilskydd, i strid med dessa programs utmärkta genomförandegrad och trots redan otillräcklig tillgång till finansiering som innebär att många högkvalitativa projekt inte får finansiering. Parlamentet återinför alla budgetposter till nivån i budgetförslaget och föreslår ytterligare ökningar av relevanta budgetposter.

48.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse om att det är dags att främja finansieringen av viktiga EU-program på områdena kultur och medborgarskap, särskilt programmet Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna, som har en central roll för att stödja den kulturella och den kreativa sektorn, samt ett aktivt medborgarskap, särskilt inför valet till Europaparlamentet 2019. Parlamentet upprepar att alla institutioner måste respektera den politiska överenskommelsen om 2018 års finansiering för Europaåret för kulturarv genom att tillhandahålla tillräckliga anslag för Europaåret genom programmet Kreativa Europas delprogram för kultur, i avsaknad av en särskild budgetpost för Europaåret. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över initiativ inom ramen för budgetposten multimedieåtgärder för att säkerställa att budgeten på ett effektivt sätt stöder högkvalitativ, oberoende täckning av EU-frågor.

49.  Europaparlamentet förespråkar större transparens och synlighet för Daphnes mål inom programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap, såsom ett av unionens viktiga verktyg i kampen mot alla former av våld mot barn, ungdomar, kvinnor, hbti-personer och andra riskgrupper. Parlamentet stöder inrättandet av ett europeiskt centrum för övervakning av könsrelaterat våld inom ramen för Europeiska jämställdhetsinstitutet.

50.  Europaparlamentet förstärker rubrik 3 med 108,8 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden över nivån i budgetförslaget, med undantag för pilotprojekt och förberedande åtgärder, och föreslår att dessa ökningar finansieras genom ett ytterligare utnyttjande av flexibilitetsmekanismen.

Rubrik 4 – Europa i världen

51.  Europaparlamentet betonar på nytt att unionens yttre åtgärder står inför ständigt växande finansieringsbehov som vida överstiger den nuvarande storleken på rubrik 4. Parlamentet anser att mobiliseringen av unionens budget för att hantera migrationsutmaningen kommer att fortsätta att kräva en dynamisk reaktion under de kommande åren. Parlamentet betonar att en tillfällig höjning, såsom den som gjordes 2017, inte kan betraktas som tillräcklig med hänsyn till de komplexa utmaningar som unionen står inför och det överhängande behovet av en förstärkning av unionens externa närvaro i dagens globala värld.

52.  Europaparlamentet anser att man bör prioritera unionens närmaste grannar och insatser för att ta itu med de främsta problem som dessa står inför, nämligen migrations- och flyktingkrisen och de humanitära utmaningarna i samband med denna kris i det södra grannskapet, och Rysslands aggression i det östra grannskapet. Parlamentet anser att stabilitet och välstånd i unionens grannskap är till nytta både för de berörda regionerna och för unionen som helhet. Parlamentet upprepar sin uppmaning att öka stödet till fredsprocessen i Mellanöstern, den palestinska myndigheten och UNRWA, för att hantera de ökande behoven, i syfte att uppnå unionens uttalade mål att främja utveckling och stabilitet i regionen och stödja palestiniernas motståndskraft. Parlamentet upprepar att stöd till länder som håller på att genomföra associeringsavtal med unionen är väsentligt för att underlätta politiska och ekonomiska reformer, men betonar att sådant stöd endast bör ges så länge dessa länder uppfyller behörighetskriterierna, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen och upprätthållandet av demokratiska institutioner. Parlamentet beslutar därför att öka resurserna för det europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet för stöd inför anslutningen och för makroekonomiskt stöd.

53.  Europaparlamentet betonar den viktiga roll som Europa spelar på global nivå när det gäller att utrota fattigdom och säkerställa utveckling i de minst gynnade regionerna, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet anslår därför ytterligare medel till instrumentet för utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Parlamentet påminner om att eftersom en betydande andel av de migranter som korsar Medelhavet kommer från Afrika söder om Sahara är unionens stöd i denna region centralt för att ta itu med de underliggande orsakerna till migration.

54.  Europaparlamentet motsätter sig de drastiska minskningarna av de finansiella bidragen från de externa finansieringsinstrumenten (europeiska grannskapsinstrumentet, föranslutningsinstrumentet, partnerskapsinstrumentet och finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete) till Erasmus+, trots att program för ungdomsutbyten är en av de mest framgångsrika långsiktiga investeringarna i kulturell diplomati och ömsesidig förståelse, och beslutar därför om en ökning av dessa medel.

55.  Mot bakgrund av den oroande försämringen av situationen när det gäller demokrati, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter, beslutar Europaparlamentet att minska stödet för politiska reformer i Turkiet. Parlamentet beslutar att föra en del av de återstående anslagen till reserven och att frigöra dessa först när Turkiet gör mätbara framsteg när det gäller rättsstatsprincipen, demokrati, mänskliga rättigheter och pressfrihet, i syfte att omdirigera dessa medel till det civila samhällets aktörer för genomförandet av åtgärder till stöd för dessa mål.

56.  Europaparlamentet anser att för att på ett adekvat sätt bemöta desinformationskampanjer och främja en objektiv bild av unionen utanför dess gränser, behövs ytterligare ekonomiska medel. Parlamentet vill därför se en ökad finansiering för att bemöta desinformationskampanjer och it-angrepp. Parlamentet beslutar därför att öka resurserna till strategisk kommunikation som ska utföras i grannskapet och på västra Balkan. Parlamentet påminner om vikten av investeringar i synliggörandet av unionens yttre åtgärder i syfte att öka effekterna av finansieringen på detta område och göra det möjligt att uppfylla ambitionerna för unionens offentliga diplomati i linje med den globala strategin.

57.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen till budgetposten för den turkcypriotiska befolkningsgruppen för att på ett avgörande sätt bidra till uppdraget för kommittén för saknade personer i Cypern samt välbefinnandet för maroniter som vill återvända och för alla personer som lever i enklaver, i enlighet med det tredje Wienavtalet, och stödja den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor som består av representanter för Cyperns båda befolkningsgrupper, och därmed främja förtroende och försoning mellan de två befolkningsgrupperna.

58.  Europaparlamentet betonar att kommissionens tendens att använda kompletterande mekanismer utanför budgeten såsom förvaltningsfonder och andra liknande instrument inte alltid har visat sig vara framgångsrik. Parlamentet är bekymrat över att inrättandet av finansieringsinstrument utanför EU-budgeten skulle kunna hota enhetligheten i budgeten och kringgå budgetförfarandet och samtidigt undergräva den transparenta förvaltningen av budgeten och begränsa parlamentets rätt att utöva effektiv kontroll av utgifterna. Parlamentet anser därför att externa finansieringsinstrument som växt fram under de senaste åren måste införlivas i unionens budget, och att parlamentet ska ha full kontroll över genomförandet av dessa instrument. Parlamentet konstaterar att i slutet av september 2017 hade åtaganden för sammanlagt 795,4 miljoner EUR gjorts för EU‑förvaltningsfonder i 2017 års budget. Parlamentet uppmanar kommissionen att förelägga Europaparlamentet och rådet det belopp som den har för avsikt att avsätta för 2018 till förvaltningsfonderna. Parlamentet upprepar sin oro över att medlemsstaternas bidrag till förvaltningsfonderna tycks släpa efter i förhållande till åtagandena. Parlamentet har noterat revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2017 om EU:s förvaltningsfond Bêkou för Centralafrikanska republiken. Parlamentet är bekymrat över de brister som konstaterats av revisionsrätten, såsom avsaknaden av en bedömning av de samlade behoven och de illa fungerande samordningsmekanismerna med andra givare. Parlamentet uttrycker sin avsikt att bedöma mervärdet av EU:s förvaltningsfonder som ett instrument för unionens yttre politik.

59.  Europaparlamentet påminner om att i enlighet med artikel 24 i förordningen om den fleråriga budgetramen ska unionens och Euratoms samtliga inkomster och utgifter föras in i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 7 i budgetförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att bevara budgetens enhetlighet och att betrakta denna princip som vägledande vid framläggandet av nya initiativ.

60.  Europaparlamentet betonar vikten av valobservatörsuppdrag i syfte att stärka demokratiska institutioner och bygga upp allmänhetens förtroende för valprocesserna, vilket i sin tur främjar fred och stabilitet. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa tillräckliga finansiella resurser för detta syfte.

61.  Europaparlamentet påpekar att finansiering från finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete inte ska omfördelas för att finansiera det nya initiativet kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling inom ramen för instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Parlamentet beklagar budgetförslaget att omfördela 7,5 miljoner EUR från instrumentet för utvecklingssamarbete till kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling, och betonar det akuta behovet av att finna alternativa lösningar för att fylla denna lucka.

62.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att budgetposten för EU:s särskilda representanter ska flyttas på ett budgetneutralt sätt från Gusp-budgeten till Europeiska utrikestjänstens administrativa budget, så att unionens diplomatiska verksamhet kan stärkas ytterligare.

63.  Europaparlamentet beslutar därför att återställa nästan alla rådets nedskärningar och att förstärka rubrik 4 med 299,7 miljoner EUR över nivån för åtagandebemyndigandena i budgetförslaget (exklusive pilotprojekt och förberedande åtgärder, överföringen av EU:s särskilda representanter med dubbla befogenheter och antagna nedskärningar).

Rubrik 5 – Administration: Övriga rubriker – utgifter för administration och forskningsstöd

64.  Europaparlamentet anser att rådets nedskärningar inte återspeglar de verkliga behoven och därmed äventyrar de redan avsevärt rationaliserade administrativa utgifterna. Parlamentet återinför därför beloppen i budgetförslaget för alla kommissionens administrativa utgifter, inklusive utgifter för administrativt stöd och forskningsstöd i rubrikerna 1–4.

65.  Europaparlamentet beslutar i enlighet med det gemensamma yttrandet från de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen avseende tre aspekter av förhållandet mellan Olaf och dess övervakningskommitté av den 12 september 2016, att hålla inne 10 % av anslagen för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) tills övervakningskommittén ges tillgång till Olafs utredningar, samtidigt som Olafs budget ökas något i linje med de utökade ansvarsområdena.

66.  Europaparlamentet noterar att Olaf i början av 2017 utredde allvarliga fall av tullbedrägeri i Förenade kungariket som orsakades av en undervärdering av importerade produkter och som har lett till ett inkomstbortfall på nästan 2 miljarder EUR för unionens budget under perioden 2013–2016. Parlamentet oroas över att bedrägeriet inte har stoppats och att förlusterna för unionens budget fortfarande pågår. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid förhandlingarna om brexit ta hänsyn till den långsamma reaktionen från de brittiska myndigheterna på kommissionens rekommendationer i detta avseende. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som invänt mot en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner att ompröva sin ståndpunkt för att möjliggöra en snabb lösning på problemet.

Decentraliserade byråer

67.  Europaparlamentet stöder i stort sett kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov. Parlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar som föreslagits av rådet skulle äventyra byråernas funktionssätt och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats. Parlamentet anser att de nya tjänster som parlamentet antagit i sin ståndpunkt behövs för att fullgöra ytterligare uppgifter till följd av ny politisk utveckling och ny lagstiftning. Parlamentet upprepar sitt åtagande att skydda resurser och vid behov tillhandahålla ytterligare resurser för att säkerställa att organen ska fungera väl.

68.  Mot bakgrund av de utmaningar som unionen fortfarande står inför vad gäller migration och säkerhet, och med tanke på behovet av en samordnad europeisk insats, beslutar Europaparlamentet att öka anslagen till Europol, Eurojust, Cepol, Easo och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa).

69.  Europaparlamentet påminner om vikten för unionen att fokusera på konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet påminner om unionens strategiska prioritering att till fullo utveckla och genomföra sina Galileo- och Egnos-projekt för vilka Europeiska byrån för GNSS (GSA) delvis är ansvarig. Parlamentet påminner om att GSA har resursmässig eftersläpning på området för it-säkerhet och offentlig reglerad tjänst och beslutar därför att öka byråns anslag.

70.  Europaparlamentet anser att ytterligare anslag och personal behövs för att byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer) ska kunna uppfylla sina utvidgade uppdrag som rör genomförandet och övervakningen av föreskrifter och riktlinjer för el- och gasnät.

71.  Europaparlamentet påminner i synnerhet om att Europeiska Miljöbyrån (EEA) hjälper unionen att fatta väl underbyggda beslut om att förbättra miljön, integrera miljöhänsyn i den ekonomiska politiken och att gå mot ett hållbart samhälle, och att kommissionen i samband med unionens klimat- och energipolitik för 2030 har föreslagit nya uppgifter för miljöbyrån med avseende på styrningen av energiunionen, utan någon motsvarande ökning av tjänsteförteckningen.

72.  Europaparlamentet betonar att även om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns budgetmedel och personal verkar adekvata i dagsläget måste man noga övervaka byråns framtida behov av verksamhetsresurser och personal.

73.  Europaparlamentet välkomnar att tillräckliga medel anslagits i 2018 års budget för att stödja de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna). Parlamentet understryker att ESA-myndigheterna spelar en avgörande roll för att främja en konsekvent tillämpning av unionslagstiftningen och en bättre samordning mellan nationella myndigheter, och för att säkerställa finansiell stabilitet, bättre integrerade finansmarknader och konsumentskydd samt få till stånd en mer enhetlig tillsyn. Parlamentet betonar att för att främja en återhållsam användning av sin budget måste ESA-myndigheterna hålla sig till de uppgifter och uppdrag som de tilldelats av unionslagstiftaren.

74.  Europaparlamentet upprepar att i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 var 2018 det sista året för genomförande av personalminskningen med 5 % och för strategin med en omplaceringspool för personalen vid byråerna. Parlamentet upprepar sitt motstånd mot en fortsättning av en övergripande strategi för byråernas resurser efter 2018. Parlamentet bekräftar återigen att det är redo att uppnå effektivitetsvinster genom ett ökat administrativt samarbete mellan byråerna eller till och med att analysera möjligheterna för sammanslagningar när så är lämpligt, och genom att vissa funktioner samordnas med antingen kommissionen eller en annan byrå. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang initiativet att ytterligare samordna byråernas verksamhet via inrättandet av det ständiga sekretariatet för EU-byråernas nätverk (numera kallat gemensamma stödkontoret) och stöder tilldelningen av ytterligare en tjänst i tjänsteförteckningen för Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, vars kostnader kommer att täckas av EU-byråernas nuvarande budgetar och som kommer att placeras vid stödkontoret.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

75.  Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet beslutar att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna och taken för pilotprojekt och förberedande åtgärder.

76.  Europaparlamentet betonar därför det arbete som parlamentet gjort i detta avseende och uppmanar kommissionen att visa god vilja när det gäller genomförandet av de pilotprojekt och förberedande åtgärder som antogs i slutet av budgetförfarandet, oavsett bedömningarna av deras genomförbarhet, liksom för alla beslut som fattats av Europaparlamentet och rådet.

Särskilda instrument

77.  Europaparlamentet påminner om nyttan med särskilda instrument för att ge flexibilitet utöver de mycket snäva taken i den nuvarande fleråriga budgetramen, och välkomnar de förbättringar som halvtidsrevideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen har inneburit. Parlamentet efterlyser en omfattande användning av flexibilitetsmekanismen, den samlade marginalen för åtaganden och marginalen för oförutsedda utgifter för att finansiera det stora antalet nya utmaningar och nya ansvarsområden som unionens budget står inför.

78.  Europaparlamentet efterlyser ökade anslag till reserven för katastrofbistånd och EU:s solidaritetsfond mot bakgrund av de senaste tragiska katastroferna, det vill säga bränderna och den extrema torkan i Portugal och Spanien.

79.  Europaparlamentet noterar också betydelsen av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för katastrofbistånd och Europeiska unionens solidaritetsfond. Parlamentet stöder kommissionens avsikt att införa ett snabbare utnyttjande av solidaritetsfonden genom att huvuddelen av dess årliga belopp förs till en reserv i unionens budget, utöver det belopp som redan avsatts för förskottsbetalningar. Parlamentet beklagar rådets nedskärning i detta avseende och återinför delvis budgetförslaget, med undantag för det belopp som har tidigarelagts till 2017 genom ändringsbudget nr 4/2017 och utnyttjandet av EU:s solidaritetsfond för Italien. Parlamentet efterlyser en utvidgning av räckvidden för solidaritetsfonden för att ge stöd till offren för terroristdåd och deras familjer.

Betalningar

80.  Europaparlamentet oroar sig över den rådande tendensen med underutnyttjande av betalningarna i hela unionens budget, inte bara i underrubrik 1b utan även i rubrikerna 3 och 4, trots behovet av att bemöta den kraftiga ökningen av nya utmaningar och inrättandet av flexibla finansieringsmekanismer. Parlamentet påminner om att för de två senaste åren har nivån på betalningsbemyndigandena i unionens budget minskat avsevärt, kombinerat med en hög nivå på budgetöverskottet. Parlamentet uttrycker därför sin oro över att budgetförslaget fortfarande lämnar en aldrig tidigare skådad marginal på 10 miljarder EUR under taket för betalningarna, vilket återspeglar en trend med lågt utnyttjande som kan leda till ett akut betalningstryck vid utgången av den nuvarande fleråriga budgetramen.

81.  Europaparlamentet insisterar på behovet att återinföra beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar och ökar betalningsbemyndigandena på ett målinriktat sätt, främst för de budgetposter där det har gjorts ändringar av åtagandebemyndigandena.

Övriga avsnitt

82.  Europaparlamentet beklagar rådets upprepade praxis att öka det schablonmässiga avdraget för unionens institutioner. Parlamentet anser att detta har en särskilt snedvridande effekt på budgetarna för institutioner med historiskt sett korrekta schablonavdrag. Parlamentet anser att detta tillvägagångssätt inte utgör en riktad minskning eller en sund ekonomisk förvaltning. Parlamentet återinför därför schablonavdraget på budgetförslagets nivå.

Avsnitt I – Europaparlamentet

83.  Europaparlamentet behåller den övergripande nivån på parlamentets budget för 2018 som antogs i ovannämnda resolution av den 5 april 2017, dvs. 1 953 483 373 EUR. Parlamentet införlivar budgetneutrala tekniska justeringar för att återspegla aktuell information som inte var tillgänglig tidigare i år.

84.  Europaparlamentet noterar att nivån på budgetberäkningen för 2018 motsvarar 18,88 %, vilket är lägre än vad som uppnåddes 2017 (19,25 %) och den lägsta andelen av rubrik 5 under de senaste 15 åren. Parlamentet insisterar emellertid på att strävan efter lägsta möjliga utgiftsnivå för Europaparlamentet inte bör ske på bekostnad av parlamentets kapacitet att utföra sitt ordinarie lagstiftningsarbete.

85.  Europaparlamentet upprepar parlamentets prioriteringar för det kommande budgetåret, nämligen att konsolidera de säkerhetsåtgärder som redan har vidtagits och förbättra parlamentets förmåga att stå emot it-angrepp, förbättra transparensen i parlamentets interna budgetförfarande, och fokusera parlamentets budget på dess kärnverksamhet, det vill säga dess lagstiftande roll, dess funktion som budgetmyndighetens ena gren, att företräda medborgarna och att granska arbetet i de andra institutionerna.

86.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av presidiets arbetsgrupp om ersättning för allmänna utgifter. Parlamentet påminner om förväntningarna om en större transparens när det gäller ersättningen för allmänna utgifter och behovet av att fastställa mer exakta bestämmelser för redovisningsskyldigheten när det gäller de utgifter som ersätts av detta anslag, utan att detta medför några merkostnader för parlamentet.

87.  Europaparlamentet uppmanar presidiet att göra följande konkreta ändring när det gäller ersättning för allmänna utgifter:

   Ersättningen för allmänna utgifter bör vid varje tillfälle hanteras på ett separat bankkonto.
   Alla kvitton som rör ersättning för allmänna utgifter bör sparas av ledamöterna.
   Den del av ersättningen för allmänna utgifter som inte spenderats bör återlämnas vid slutet av mandatperioden.

88.  Europaparlamentet minskar antalet tjänster i tjänsteförteckningen för sitt generalsekretariat med 60 tjänster för 2018 (målet att minska personalstyrkan med 1 %), i linje med den överenskommelse som nåddes med rådet den 14 november 2015 om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016. Parlamentet påminner om att de 35 tjänster som parlamentet beviljades 2016 avsåg nya åtgärder för att öka säkerheten och därför undantogs från personalminskningsmålet, vilket bekräftades vid antagandet av ändringsbudget nr 3/2016 och den allmänna budgeten för 2017(10). Parlamentet uppmanar kommissionen att justera sina övervakningstabeller i enlighet härmed för att förse Europaparlamentet och rådet med korrekta uppgifter i alla skeden av förfarandet.

89.  Europaparlamentet välkomnar den diskussion om parlamentets fastighetspolitik som hölls den 11 juli 2017 mellan budgetutskottet, generalsekreteraren och de vice talmännen med ansvar för parlamentets fastighetspolitik. Parlamentet anser att denna dialog bör vara en kontinuerlig process, särskilt mot bakgrund av presidiets kommande diskussioner om renoveringen av Paul Henri-Spaak byggnad.

90.  Europaparlamentet upprepar parlamentets ståndpunkt såsom den uttrycks i parlamentets ovannämnda resolution av den 5 april 2017, det vill säga att det finns utrymme för ytterligare förbättring av kontrollmekanismerna avseende europeiska politiska partier och politiska stiftelser. Parlamentet noterar i detta sammanhang kommissionens förslag om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014(11) och välkomnar alla ansträngningar för att förbättra redovisning och transparens i utgifterna.

91.  Europaparlamentet påminner om revisionsrättens analys från 2014 i vilken man uppskattade kostnaderna för att parlamentets verksamhet bedrivs på olika geografiska platser till 114 miljoner EUR per år. Dessutom noterar parlamentet konstaterandet i parlamentets betänkande från den 20 november 2013 om lokalisering av säten för Europeiska unionens institutioner(12) att 78 % av alla tjänsteresor som görs av parlamentets anställda uppstår som en direkt följd av parlamentets geografiska spridning. Parlamentet betonar att man i betänkandet också uppskattar miljökonsekvenserna för den geografiska spridningen till mellan 11 000 och 19 000 ton koldioxidutsläpp. Parlamentet påpekar på nytt allmänhetens negativa inställning, som beror på denna geografiska spridning, och efterlyser därför en handlingsplan för ett enda säte och en minskning av berörda budgetposter.

Avsnitt IV – Domstolen

92.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar som är avgörande för att domstolen ska kunna fungera och återinför beloppen från budgetberäkningen för två budgetposter i syfte att förbättra domstolens förmåga att hantera en allt större efterfrågan på översättningar.

93.  Europaparlamentet uttrycker sin misstro mot rådets ensidiga uttalande och den tillhörande bilagan om målet att minska personalstyrkan med 5 % i rådets ståndpunkt om förslaget till budget för 2018, enligt vilken domstolen fortfarande behöver minska sin tjänsteförteckning med 19 tjänster. Parlamentet understryker att dessa 19 tjänster motsvarar de 12 och 7 tjänster som beviljats av parlamentet och rådet i budgetförfarandena för 2015 och 2016 för att hantera de ytterligare behoven och insisterar därför på att dessa 19 tjänster inte ska lämnas tillbaka eftersom domstolen redan har uppfyllt kravet att minska sin personalstyrka med 5 % genom att stryka 98 tjänster under perioden 2013–2017.

Avsnitt V – Revisionsrätten

94.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter som rådet har skurit ned för att revisionsrätten ska kunna genomföra sitt arbetsprogram och lägga fram de planerade granskningsrapporterna.

95.  Europaparlamentet för anslagen under punkten ”Samråd, studier och undersökningar” till reserven i avvaktan på resultatet av de pågående förhandlingarna om revideringen av budgetförordningen, och den revidering som träder i kraft 2018.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

96.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

97.  Europaparlamentet ökar anslagen för två budgetposter över nivån i budgetförslaget med avseende på det arbete som utförs av inhemska rådgivande grupper i samband med handelsavtal.

Avsnitt VII – Regionkommittén

98.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

99.  Europaparlamentet ökar anslagen för ett antal budgetposter över nivån i budgetförslaget i linje med Regionkommitténs egna beräkningar.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

100.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som ombudsmannen gjort för att hitta effektivitetsvinster i sin egen budget jämfört med föregående år.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

101.  Europaparlamentet ifrågasätter varför rådet vill minska budgeten för Europeiska datatillsynsmannen med tanke på de ytterligare uppgifter som tilldelats institutionen av parlamentet och rådet. Parlamentet återställer därför alla budgetposter som rådet har skurit ned så att Europeiska datatillsynsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

102.  Europaparlamentet återinför beloppen för alla budgetposter där rådet har gjort nedskärningar.

103.  Europaparlamentet inrättar en budgetpost för en kapacitet för strategisk kommunikation i linje med Europeiska rådets slutsatser från mars 2015 för att förse utrikestjänsten med tillräckligt med personal och verktyg för att möta utmaningarna i samband med desinformation som sprids av tredjeländer och icke-statliga aktörer.

104.  Europaparlamentet beslutar dessutom att överföra EU:s särskilda representanter från Gusp-kapitlet till Europeiska utrikestjänstens budget för att stärka samstämdheten i unionens yttre åtgärder.

105.  Europaparlamentet anslår ett ytterligare belopp över nivån i Europeiska utrikestjänstens budgetberäkning för praktikanter vid unionens delegationer, med anledning av resultatet av Europeiska ombudsmannens utredning om obetalt praktikarbete(13).

o
o   o

106.  Europaparlamentet noterar Frankrikes och Luxemburgs ensidiga uttalande som bifogats rådets ståndpunkt om budgetförslaget för 2018, som antogs den 4 september 2017. Parlamentet påminner om att företrädare för Europaparlamentet, rådet och kommissionen enades om den pragmatiska tidsplanen för budgetförfarandet, inbegripet datumen för förlikningen, under vårens trepartsmöte om budgeten den 27 mars 2017. Parlamentet påminner om att rådet (allmänna frågor) godkände den pragmatiska tidsplanen vid sitt möte den 25 april 2017, med full kännedom om parlamentets sammanträdeskalender för 2017. Parlamentet konstaterar därför att budgetförfarandet sker i enlighet med den pragmatiska tidsplan som godkänts av de tre institutionerna.

107.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, tillsammans med ändringarna av förslaget till allmän budget, till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0085.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0114.
(7) Antagna texter, P8_TA(2017)0302.
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
(9) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).
(10) Antagna texter, P8_TA(2016)0401/P8_TA(2016)0411.
(11) COM(2017)0481.
(12) EUT C 436, 24.11.206, s. 2.
(13) Europeiska ombudsmannen, 454.2014/PMC.


Ansvarsfrihet 2015: EU:s allmänna budget – Europeiska rådet och rådet
PDF 258kWORD 46k
Beslut
Resolution
1. Europaparlamentets beslut av den 25 oktober 2017 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (2016/2153(DEC))
P8_TA(2017)0409A8-0291/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2015 (COM(2016)0475 – C8-0271/2016)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2015, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2015 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av sitt beslut av den 27 april 2017(5) om att uppskjuta beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2015 samt den åtföljande resolutionen,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkande 2 från budgetkontrollutskottet (A8-0291/2017).

1.  Europaparlamentet beviljar inte rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europiska rådets och rådets budget för budgetåret 2015.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen och revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2017 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (2016/2153(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkande 2 från budgetkontrollutskottet (A8-0291/2017), och av följande skäl:

A.  Samtliga EU-institutioner bör vara transparenta och skyldiga att för unionens medborgare redovisa de medel de anförtros i sin egenskap av EU-institutioner.

B.  Den kombinerade effekten av en öppen och transparent EU-förvaltning och behovet av att skydda unionens ekonomiska intressen kräver ett öppet och transparent förfarande för beviljande av ansvarsfrihet, där alla EU:s institutioner är ansvariga för den budget de genomför.

C.  Europeiska rådet och rådet bör i egenskap av EU-institutioner vara demokratiskt ansvariga inför unionens medborgare eftersom de mottar medel från Europeiska unionens allmänna budget.

1.  Europaparlamentet påminner om parlamentets roll i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (budgetförordningen) i förbindelse med beviljandet av ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten.

2.  Europaparlamentet påpekar att i enlighet med artikel 335 i EUF-fördraget ska unionen ”i frågor som rör en viss institutions funktion företrädas av den institutionen i enlighet med dess administrativa självständighet” och att detta innebär – med beaktande av artikel 55 i budgetförordningen – att institutionerna har ett individuellt ansvar för genomförandet av sina budgetar.

3.  Europaparlamentet noterar den roll som parlamentet och andra institutioner spelar i förbindelse med förfarandet för att bevilja ansvarsfrihet, som regleras av bestämmelserna i budgetförordningen, särskilt artiklarna 162–166.

4.  Europaparlamentet konstaterar att enligt artikel 94 i parlamentets arbetsordning ska bestämmelserna angående förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen i enlighet med artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt vad gäller genomförandet av budgeten även gälla för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för följande: ”De personer som är ansvariga för genomförandet av budgetarna för Europeiska unionens övriga institutioner och organ, exempelvis rådet[...] ”.

5.  Europaparlamentet beklagar att rådet fortsätter att tiga i samband med parlamentets kommentarer i resolutionen om ansvarsfrihet av den 27 april 2017(7) avseende trenden från tidigare år.

6.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att rådet för första gången gav parlamentet de årliga verksamhetsrapporterna för 2015 från generaldirektoratet för administration, rättstjänsten och generaldirektoratet för kommunikation och information. Parlamentet konstaterar att de resterande direktoraten inte har delegerade utanordnare som genomför avsnitt II – Europeiska rådet och rådet – i Europeiska unionens allmänna budget.

7.  Europaparlamentet noterar att i mars 2017 beslutade samordnarna för parlamentets budgetkontrollutskott att inrätta en arbetsgrupp, med företrädare för alla de politiska grupperna, för att utarbeta ett förslag om förfarandet för ansvarsfrihetsbeviljande för rådet. Parlamentet betonar att förslaget nu har godkänts av budgetkontrollutskottet och översänts till talmanskonferensen, som är det organ som ansvarar för parlamentets interinstitutionella förbindelser.

Olösta frågor

8.  Europaparlamentet beklagar att Europeiska rådets budget och rådets budget ännu inte har skilts åt, enligt parlamentets rekommendationer i flera av de senaste ansvarsfrihetsresolutionerna.

9.  Europaparlamentet noterar att informationen om rådets fastighetspolitik på dess webbplats inte innehåller några uppgifter om kostnaderna i förbindelse med rådets fastigheter. Parlamentet är medvetet om att det ibland utbyts information mellan parlamentets och rådets fastighetsavdelningar. Parlamentet föreslår att detta utbyte blir mer regelbundet och att detaljerad information lämnas till parlamentet i rådets årsrapport.

10.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om framstegsrapporter för fastighetsprojekt och en detaljerad fördelning av kostnaderna hittills. Parlamentet begär att få information om kostnaderna för det försenade slutförandet av Europabyggnaden.

11.  Europaparlamentet konstaterar att nya etiska riktlinjer för rådet offentliggjordes 2015 och ska följas upp med informationskampanjer om etik och integritet. Parlamentet beklagar att rådets bestämmelser om rapportering av missförhållanden fortfarande inte är allmänt tillgängliga.

12.  Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som gjorts av rådet med hänsyn till dess interna policy, särskilt i fråga om öppenhet. Parlamentet beklagar dock att rådet ännu inte har anslutit sig till unionens öppenhetsregister.

13.  Europaparlamentet uppmanar bestämt rådet att inom ramen för sina strukturer utveckla detaljerade riktlinjer och en oberoende politik för korruptionsbekämpning.

14.  Europaparlamentet beklagar de ständigt återkommande svårigheter som man hittills stött på i samband med ansvarsfrihetsförfarandena och som orsakats av rådets bristande samarbetsvilja. Parlamentet påpekar att det inte beviljade rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för budgetåren 2009, 2010, 2011, 2012 och 2014 av de skäl som anges i parlamentets resolutioner av den 10 maj 2011(8), 25 oktober 2011(9), 10 maj 2012(10), 23 oktober 2012(11), 17 april 2013(12), 9 oktober 2013(13), 3 april 2014(14), 23 oktober 2014(15), 29 april 2015(16), 27 oktober 2015(17), 28 april 2016(18) och 27 oktober 2016(19), och att det sköt upp beslutet om att bevilja rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för budgetåret 2015 av de skäl som anges i parlamentets resolution av den 27 april 2017.

15.  Europaparlamentet konstaterar att nekandet att bevilja ansvarsfrihet inte har fått några som helst konsekvenser. Parlamentet anser dock att situationen bör lösas så snabbt som möjligt, framför allt i unionsmedborgarnas intressen.

16.  Europaparlamentet upprepar att en effektiv budgetkontroll kräver samarbete mellan parlamentet och rådet, vilket parlamentet betonade i sin resolution av den 27 april 2017. Parlamentet bekräftar att man inte kan fatta ett välgrundat beslut om beviljande av ansvarsfrihet.

17.  Europaparlamentet påminner rådet om kommissionens synpunkt från januari 2014 att samtliga institutioner fullt ut bör omfattas av förfarandet för uppföljning av de iakttagelser som parlamentet gjort inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet och att samtliga institutioner bör samarbeta för att trygga ett smidigt ansvarsfrihetsförfarande.

18.  Europaparlamentet noterar att kommissionen har slagit fast att den inte kommer att kontrollera andra institutioners budgetgenomförande och att ett besvarande av frågor ställda till en annan institution skulle inkräkta på denna institutions oberoende när det gäller att genomföra sitt eget avsnitt av budgeten.

19.  Europaparlamentet beklagar att rådet fortfarande inte har svarat på parlamentets frågor.

20.  Europaparlamentet betonar att rådets utgifter måste granskas på samma sätt som övriga institutioners utgifter och att huvudinslagen i en sådan granskning har fastställts i parlamentets ansvarsfrihetsresolutioner från de senaste åren.

21.  Europaparlamentet betonar parlamentets befogenhet att bevilja ansvarsfrihet enligt artiklarna 316, 317 och 319 i EUF-fördraget i enlighet med den tolkning och praxis som för närvarande gäller, dvs. att bevilja ansvarsfrihet separat för varje budgetrubrik i syfte att säkra transparensen och den demokratiska redovisningsskyldigheten gentemot EU:s skattebetalare.

22.  Europaparlamentet anser att Europeiska rådets och rådets bristande vilja att samarbeta med den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten sänder en negativ signal till unionsmedborgarna.

(1) EUT L 69, 13.3.2015.
(2) EUT C 380, 14.10.2016, s. 1.
(3) EUT C 375, 13.10.2016, s. 1.
(4) EUT C 380, 14.10.2016, s. 147.
(5) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2017)0147.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2017)0147.
(8) EUT L 250, 27.9.2011, s. 25.
(9) EUT L 313, 26.11.2011, s. 13.
(10) EUT L 286, 17.10.2012, s. 23.
(11) EUT L 350, 20.12.2012, s. 71.
(12) EUT L 308, 16.11.2013, s. 22.
(13) EUT L 328, 7.12.2013, s. 97.
(14) EUT L 266, 5.9.2014, s. 26.
(15) EUT L 334, 21.11.2014, s. 95.
(16) EUT L 255, 30.9.2015, s. 22.
(17) EUT L 314, 1.12.2015, s. 49.
(18) EUT L 246, 14.9.2016, s. 21.
(19) EUT L 333, 8.12.2016, s. 51.


Skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen ***I
PDF 240kWORD 41k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (COM(2016)0248 – C8-0181/2016 – 2016/0130(COD))
P8_TA(2017)0410A8-0064/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0248),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 153.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0181/2016),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 september 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 11 juli 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 39 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0064/2017),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/… om ändring av direktiv 2004/37/EG om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2017/2398.)

(1) EUT C 487, 28.12.2016, s. 113.


Inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter för tredjelandsmedborgare som passerar Europeiska unionens yttre gränser ***I
PDF 243kWORD 52k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett in- och utresesystem som har till syfte att registrera in- och utreseuppgifter och uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser och om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av förordning (EG) nr 767/2008 och förordning (EU) nr 1077/2011 (COM(2016)0194 – C8-0135/2016 – 2016/0106(COD))
P8_TA(2017)0411A8-0057/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0194),

–  med beaktande av artikel 294.2, artiklarna 77.2 b och d, artiklarna 87.2 a och 88.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0135/2016),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artiklarna 294.3, 77.2 b och d och 87.2 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 september 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 12 juli 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 39 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och budgetutskottets yttrande (A8-0057/2017),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den ersätter eller väsentligt ändrar sitt förslag eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om inrättande av ett in- och utresesystem för registrering av in- och utreseuppgifter och av uppgifter om nekad inresa för tredjelandsmedborgare som passerar medlemsstaternas yttre gränser, om fastställande av villkoren för åtkomst till in- och utresesystemet för brottsbekämpande ändamål och om ändring av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet och förordningarna (EG) nr 767/2008 och (EU) nr 1077/2011

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2226.)

(1) EUT L 487, 28.12.2016, s. 66.


Ändring av kodexen om Schengengränserna när det gäller in- och utresesystemet ***I
PDF 241kWORD 47k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 25 oktober 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller användningen av in- och utresesystemet (COM(2016)0196 – C8-0134/2016 – 2016/0105(COD))
P8_TA(2017)0412A8-0059/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0196),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 77.2 b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0134/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 september 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 12 juli 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0059/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den ersätter eller väsentligt ändrar sitt förslag eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 25 oktober 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller användningen av in- och utresesystemet

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2225.)

(1) EUT C 487, 28.12.2016, s. 66.


Aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism
PDF 385kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 25 oktober 2017 om aspekter som rör de grundläggande rättigheterna i integreringen av romer i EU: kampen mot antiziganism (2017/2038(INI))
P8_TA(2017)0413A8-0294/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av ingressen till EU-fördraget, särskilt andra strecksatsen och strecksatserna 4–7,

–  med beaktande av bl.a. artiklarna 2, 3.3 andra stycket och 6 i EU-fördraget,

–  med beaktande av bl.a. artiklarna 10 och 19.1 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 7 december 2000 (nedan kallad stadgan), vilken proklamerades den 12 december 2007 i Strasbourg och trädde i kraft genom Lissabonfördraget i december 2009,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling 1948,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter, som antogs i New York den 20 november 1989, särskilt artikel 3,

–  med beaktande av Förenta nationernas resolution A/70/L.1 som antogs av generalförsamlingen den 25 september 2015, med titeln Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av Förenta nationernas resolution A/RES/60/7 som antogs av generalförsamlingen den 1 november 2005 om åminnelsen av Förintelsen,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter,

–  med beaktande av den förklaring om den framväxande antiziganismen och det ökande rasistiska våldet mot romer i Europa som Europarådets ministerkommitté antog den 1 februari 2012,

–  med beaktande av den allmänna policyrekommendation (nr 13) som Europakommissionen mot rasism och intolerans utfärdat om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer,

–  med beaktande av de europeiska politiska partiernas stadga för ett icke-rasistiskt samhälle som antogs av Europarådets kongress för lokala och regionala myndigheter vid dess 32:a sammanträde i mars 2017,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 1985 (2014) om nationella minoriteters situation och rättigheter i Europa, och resolution 2153 (2017) om att främja inkluderingen av romer och resande,

–  med beaktande av uttalandet från Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland av den 11 april 2017 om tio mål för de kommande tio åren,

–  med beaktande av ILO-konventionen angående diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning från 1958 (nr 111),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen(4),

–  med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen(5),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna och av rådets slutsatser av den 8 december 2016 om påskyndande av processen för integrering av romer och av den 13 oktober 2016 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 15 juni 2011 om förskola och barnomsorg,

–  med beaktande av kommissionens meddelanden om integreringen av romerna (COM(2010)0133, COM(2012)0226, COM(2013)0454, COM(2015)0299, COM(2016)0424), inklusive meddelandet om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år (COM(2016)0646),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2013/112/EU av den 20 februari 2013 Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om romer(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2015 om romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2016 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2015(8), särskilt punkterna 117–122 om romernas rättigheter,

–  med beaktande av årsrapporten om grundläggande rättigheter 2016 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av EU-MIDIS I- och II-undersökningarna från byrån för grundläggande rättigheter, samt åtskilliga andra undersökningar och rapporter om romer,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2016 EU:s politiska initiativ och ekonomiska stöd till integrering av romer: stora framsteg har gjorts under det senaste årtiondet men ytterligare ansträngningar krävs på fältet,

–  med beaktande av Eurobarometerundersökningen Diskriminering i EU 2015,

–  med beaktande av rapporterna och rekommendationerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), bland annat dess handlingsplan för att förbättra romernas och sinternas situation inom OSSE-området,

–  med beaktande av rapporterna och rekommendationerna från övervakningsorganisationer och organisationer från det civila samhället, främst de tillhörande European Roma Rights Centre, Fundación Secretariado Gitano, OSF, Ergo och Amnesty International,

–  med beaktande av referensdokumentet om antiziganism från alliansen mot antiziganism,

–  med beaktande av rapporten från Centre for European Policy Studies med titeln Combating Institutional Anti-Gypsyism: Responses and promising practices in the EU and selected Member States,

–  med beaktande av att det nybildade Europeiska institutet för romsk konst och kultur (ERIAC) i Berlin, som har till syfte att etablera den konstnärliga och kulturella närvaron av Europas tolv miljoner romer, vilket gör det möjligt för dem att uttrycka sig och därigenom bidra till kampen mot antiziganism,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0294/2017), och av följande skäl:

A.  Romerna förvägras fortfarande sina mänskliga rättigheter i Europa.

B.  Romerna är en del av Europas kultur och värden och har bidragit till EU:s kulturella rikedom, mångfald, ekonomi och gemensamma historia.

C.  ”Antiziganism är en specifik typ av rasism som riktas mot romerna, en ideologi som bygger på tanken om rasöverlägsenhet, en form av avhumanisering och institutionaliserad rasism närd av historisk diskriminering, vilket tar sig uttryck i bl.a. våld, hatpropaganda, utnyttjande, stigmatisering och de mest uppenbara formerna av diskriminering”(9).

D.  Trots insatser på nationell, europeisk och internationell nivå kan en ihållande och strukturell antiziganism(10) upptäckas på alla nivåer i samhället och i hela Europa som i det dagliga livet t.ex. tar sig uttryck i att romer blir åsidosatta på individ- eller institutionsnivå, att de diskrimineras, upplever ojämlikhet, minskat inflytande, att de förringas, andrafieras och görs till syndabockar, och att de utsätts för stigmatisering, hatpropaganda, våld, extrem fattigdom och ett omfattande socialt utanförskap. Antiziganismen växer och politiska partier ökar i popularitet när de öppet uttrycker en fientlighet mot romer.

E.  Olika former av antiziganism kan identifieras i offentliga myndigheters arbete och verksamhet samt i institutioner på nästan alla områden och på alla nivåer i medlemsstaterna, och de tar sig vanligen uttryck i misslyckandet att ge romerna lika tillgång eller tillgång överhuvudtaget till allmännyttiga tjänster, i förvägrandet av deras lika rättigheter och lika behandling, i utestängningen av den romska befolkningen i processer som rör beslutsfattande och kunskapsproduktion, i deras underrepresentation i officiella organ på alla nivåer i samhället, i inrättandet av diskriminerande program och i den oriktiga användningen av finansieringsmöjligheter för att förbättra tillvaron för romerna.

F.  Oavsiktlig antiziganism kan även skönjas i EU-institutionernas verksamhet eftersom ett flertal EU-program och fonder, som skulle kunna ha en positiv inverkan på romernas levnadsvillkor och framtidsutsikter, antingen inte når dem eller symboliskt utser romerna till förmånstagare utan att ta hänsyn till deras verklighet och den diskriminering de möter.

G.  Antiziganismen kan, även om den är omedveten, upptäckas i EU:s regelverk som ofta brister i hänsyn till de faktiska omständigheter och utmaningar för romerna som, efter att ha blivit utsatta för multipel diskriminering i århundranden, inte kan åtnjuta samma rättigheter och möjligheter och samma skyddsnivå enligt EU:s regelverk som andra EU‑medborgare.

H.  En förmyndaraktig behandling av romerna dröjer sig kvar i vårt samhälle, något som tar sig uttryck både i språk och handlingar, och som enbart framhäver behovet av ”inkludering” eller ”integrering” av romerna, när det som i själva verket behövs är en genomgripande förändring av attityden. Man måste säkerställa att de får tillgång till och fullt ut kan åtnjuta sina grundläggande rättigheter och sitt medborgarskap i vårt samhälle.

I.  Romerna omtalas ständigt som en sårbar folkgrupp när det faktum att man fråntar romerna deras oförytterliga mänskliga rättigheter och nekar dem lika behandling och tillgång till välfärd, tjänster, information, rättsväsende, utbildning, hälso- och sjukvård, sysselsättning m.m. i själva verket tyder på att det är de strukturer som inrättats och upprätthålls av dem som har makten som är diskriminerande och gör romerna sårbara. Detta visar att myndigheterna i fråga har åsidosatt sitt ansvar för de mänskliga rättigheterna.

Tillhörighet och delaktighet

1.  Europaparlamentet betonar att för att bekämpa det undermedvetna samförstånd som råder i samhället om att utesluta romerna, för att bekämpa diskrimineringen av dem och deras sociala utanförskap, och för att bekämpa olika stereotyper som i århundraden har skapats och förstärkts av populärlitteratur, medier, konst och språk, är det oerhört viktigt att undervisa majoritetssamhällen om romernas mångfald, deras historia och kultur samt formerna och omfattningen av och allvaret i den antiziganism som de möter i vardagen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att ta fullt ansvar för sina romska medborgare och inleda långsiktiga medvetandeskapande och intersektionella, medvetandehöjande kampanjer.

2.  Europaparlamentet anser att ett aktivt och meningsfullt socialt, ekonomiskt, politiskt och kulturellt deltagande från romernas sida är avgörande för att bekämpa antiziganismen effektivt och skapa ett välbehövligt, ömsesidigt förtroende som gynnar hela samhället. Parlamentet konstaterar att kommissionen och medlemsstaterna har ett gemensamt ansvar i detta avseende. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att utforma strategier som kännetecknas av både proaktiva och reaktiva åtgärder på grundval av faktiska och systematiska samråd med företrädare för romerna och icke-statliga organisationer samt att engagera dem i driften, övervakningen och utvärderingen av allmänna program och projekt som inleds på alla nivåer, även lokal nivå. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja bildandet av oberoende romska organisationer i det civila samhället och offentliga institutioner och ökat inflytande för unga framåtsträvande romska ledare.

Försoning och förtroendeskapande

3.  Europaparlamentet vädjar till kommissionen att inrätta en sannings- och försoningskommission på EU-nivå (antingen inom befintliga strukturer eller som ett separat organ) för att skapa ett viktigt, ömsesidigt förtroende och erkänna förföljelsen, utestängandet och förnekelsen av romer under århundraden, dokumentera detta i en officiell vitbok och samarbeta med Europaparlamentet och experter på romska frågor när detta arbete utförs.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta (antingen inom befintliga strukturer eller som ett separat organ) nationella sannings- och försoningskommissioner för att erkänna förföljelsen, utestängandet och förnekelsen av romer under århundraden, där parlamentsledamöter, regeringstjänstemän, advokater och företrädare för romerna, icke-statliga organisationer och gräsrotsorganisationer deltar för att dokumentera detta i en officiell vitbok, och uppmanar medlemsstaterna att införa romernas historia i skolornas läroplaner.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hedra minnet av förintelsens romska offer, att utse den 2 augusti till minnesdag för förintelsen av romerna och garantera en skälig ersättning som omgående ges till överlevande från förintelsen genom ett förenklat förfarande som åtföljs av en medvetandehöjande kampanj. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även hedra minnet av de romska offren på minnesdagen med anledning av förintelsen, som hålls den 27 januari varje år, och att organisera frivillig utbildning för offentligt anställda om förintelsen av romerna.

Att genomföra resultatkontroller

6.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att de flesta allmänna program, inklusive de som omfattas av strukturfonderna, misslyckas med att nå ut till de mest utsatta grupperna, i synnerhet romerna, trots att flera målinriktade program genomförs i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför revisionsrätten att regelbundet kontrollera resultatet av EU:s sysselsättnings- och utbildningsprogram, som t.ex. Erasmus+ och sysselsättningsinitiativet för unga, på ett mer genomgripande sätt.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen

   att utvärdera EU-program och finansieringsmöjligheter för att avgöra om de uppfyller kravet på icke-diskriminering och delaktighet, och att vid behov vidta korrigerande åtgärder utan dröjsmål,
   att tillämpa ett robust och kvalitetsinriktat program för långsiktig kontroll och finansredovisning för att kontrollera medlemsstaternas resultat vid användning av EU-program,
   att aktivt involvera projektens romska förmånstagare i kontroll- och utvärderingsprocessen för projekten på ett effektivt och transparent sätt,
   att säkerställa att den befintliga mekanismen för klagomål görs mer tillgänglig och transparent för medborgarna, icke-statliga organisationer och myndigheter så att de kan rapportera om diskriminerande EU-fonder och program,
   att avbryta finansieringen ifall EU-medel missbrukas,
   att reformera ESI-fonderna så att de ger finansiellt stöd till kampen mot antiziganismen på ett mer proaktivt sätt, och
   att utvidga finansieringsprogrammen Ett Europa för medborgarna och Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap så att den viktiga roll som civilsamhällets tillsynsorganisationer har i övervakningen av antiziganism och säkerställandet av respekten för de grundläggande rättigheterna erkänns.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna

   att säkerställa att de relevanta insatser som finansieras av EU med möjliga konsekvenser för den romska befolkningen är inkluderande och bekämpar segregering,
   att säkerställa att segregerande metoder beskrivs tydligt och uttryckligen undantas från finansiering,
   att förbättra finansieringsmöjligheter för att säkerställa att de utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter som skapas ger en faktisk och hållbar väg ut ur långtidsarbetslöshet, vilket är nödvändigt för ett värdigt liv,
   att säkerställa att alla tillgängliga resurser används effektivt, och
   att öka utnyttjandegraden av EU-medel, i linje med de prioriteringar som fastställs i de nationella strategierna för integrering av romer.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka samordningen mellan lokala och nationella myndigheter för att undanröja administrativa och politiska hinder och effektivt använda EU:s fonder för att förbättra romernas, och i synnerhet barnens, situation.

10.  Europaparlamentet påminner om rådets rekommendation från 2013 som fastställer att främjande av social inkludering och bekämpning av fattigdom och diskriminering, bland annat socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper som t.ex. romer, bör underlättas genom att minst 20 procent av de totala ESF-medlen i varje medlemsstat anslås för investeringar i människor.

Att säkerställa lika rättigheter och bekämpa antiziganism genom utbildning

11.  Europaparlamentet erinrar om att minoriteters rättigheter och förbudet mot diskriminering utgör en integrerad del av de grundläggande rättigheterna och att de som sådana faller inom ramen för EU:s värden som ska respekteras i enlighet med artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet erinrar om att EU kan vidta åtgärder ifall det finns en uppenbar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter dessa värden, i enlighet med artikel 7 EU-fördraget.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, på grundval av oroväckande rapporter från icke-statliga organisationer och tillsynsorganisationer,

   att genomföra och verkställa direktiv 2000/43/EG för att effektivt förebygga och undanröja alla former av diskriminering av romer och säkerställa att nationella, regionala och lokala administrativa bestämmelser inte är diskriminerande och inte leder till segregerande metoder,
   att genomföra och verkställa rambeslut 2008/913/RIF, eftersom det tillhandahåller instrument för en framgångsrik kamp mot retorik och våld som riktas mot romer.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla medlemsstaterna stöd i samband med införlivandet och genomförandet av direktiven om likabehandling och att fortsätta inleda överträdelseförfaranden mot alla de medlemsstater, utan undantag, som överträder eller inte genomför eller införlivar direktiv om likabehandling, som t.ex. direktivet om likabehandling oavsett ras (2000/43/EG), direktivet om rätten att röra och bosätta sig fritt (2004/38/EG)(11), direktivet om brottsoffers rättigheter (2012/29/EU), rambeslut (2008/913/RIF) om rasism och främlingsfientlighet, direktivet om audiovisuella medietjänster (2010/13/EU)(12) och rådets direktiv om likabehandling av kvinnor och män (2004/113/EG)(13) samt direktivet om likabehandling (2000/78/EG).

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att bryta dödläget och återuppta förhandlingarna om direktivet mot diskriminering.

15.  Europaparlamentet fördömer att vissa medlemsstater förnekar den ojämlikhet som deras romska medborgare upplever, att dessa medlemsstaters politiska vilja brister i fråga om att åtgärda sina tillkortakommanden genom att trygga romernas tillgång till och åtnjutande av sina grundläggande rättigheter, samt att de anklagar romerna för att själva ha del i sitt sociala utanförskap som är orsakat av strukturell rasism.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna

   att tydligt fördöma och bestraffa förnekande av förintelsen av romerna och hatpropaganda samt politikers och offentliga tjänstemäns utpekande av syndabockar på alla nivåer och i alla typer av medier, eftersom detta direkt stärker antiziganismen i samhället,
   vidta ytterligare åtgärder för att förhindra, fördöma och bekämpa hatpropaganda mot romer, även genom att använda kulturell dialog.

17.  Europaparlamentet vädjar till kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt arbete med icke-statliga organisationer för att ge utbildning i bästa praxis för att motverka fördomar samt effektivt bemöta kampanjer med hatpropaganda genom att kartlägga de icke-statliga partnerorganisationernas särskilda behov och efterfrågan i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att gå ut med en uppmaning till det civila samhället om att övervaka och rapportera hatpropaganda, hatbrott och förnekelse av förintelsen i medlemsstaterna.

18.  Europaparlamentet uppmanar sin talman att ta avstånd från och utfärda sanktioner mot de ledamöter av Europaparlamentet som i parlamentet använder ett språkbruk eller uppträder på ett sätt som är förolämpande, rasistiskt eller främlingsfientligt.

19.  Europaparlamentet beklagar djupt att romernas rätt till fri rörlighet åsidosätts. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna att EU:s grundläggande principer ska gälla för alla medborgare, och att direktivet om fri rörlighet inte tillåter kollektiva utvisningar eller någon form av rasprofilering. Parlamentet uppmanar ursprungsmedlemsstaterna att ta sitt ansvar för att bekämpa fattigdom och utanförskap bland alla sina medborgare, och uppmanar de mottagande medlemsstaterna att öka sitt gränsöverskridande samarbete i kampen mot diskriminering och utnyttjande samt förhindra att utanförskapet fortsätter i ankomstlandet.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med fördomar mot romska flyktingar och asylsökande på migrationsområdet. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna tar emot asylsökande från länderna på västra Balkan, som i absoluta tal utgörs av många romer från Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och att det kan vara förknippat med de särskilda faktorer som påverkar den romska befolkningen där. Parlamentet vill se att ett särskilt kapitel om förföljelse införs till följd av antiziganism i ursprungslandets information om de berörda länderna.

21.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över antalet statslösa romer i Europa som leder till att de fullständigt nekas tillgång till sociala tjänster, utbildning och hälso- och sjukvård och tvingas ut till samhällets utkanter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att avskaffa statslöshet och säkerställa grundläggande mänskliga rättigheter för alla.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra födelseregistrering utan diskriminering och att säkerställa identifieringen av alla sina medborgare för att undvika att romer nekas tillgång till alla viktiga grundläggande tjänster. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta korrigerande åtgärder för att stoppa diskriminerande födelseregistrering och att genom sina lokala myndigheter vidta aktiva åtgärder för att säkerställa att varje barn registreras. Kommissionen uppmanas bedöma och övervaka situationen i medlemsstaterna, dela bästa praxis om identifiering och skydd av personer vars medborgarskap inte har erkänts och som saknar tillgång till identitetshandlingar, och inleda medvetandehöjande kampanjer om vikten av födelseregistrering.

23.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över romernas ojämlika tillgång till information, tjänster och vård inom hälso- och sjukvården, den allvarliga bristen på sjukförsäkringskort bland dem och de rasistiska brott som de utsätts för. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att undanröja alla hinder för att få tillgång till hälso- och sjukvårdssystemet. Parlamentet ber medlemsstaterna att vid behov säkra finansieringen för program för hälso- och sjukvårdsmedling för romer, öka medvetenheten om hälso- och sjukvård och förbättra tillgången till vaccinering och förebyggande hälso- och sjukvård bland den romska befolkningen.

24.  Europaparlamentet oroas över diskrimineringen av romska kvinnor som ofta placeras på segregerade undermåliga förlossningsavdelningar och utsätts för fysiska övergrepp, försummelser och sämre eller felaktig behandling av vårdpersonalen när de försöker få tillgång till tjänster för sexuell eller reproduktiv hälsa, och de har sällan tillgång till mobila hälsokontroller. Parlamentet vädjar till medlemsstaterna att omgående införa en övervaknings- och korrigeringsmekanism i detta syfte och att säkerställa att vårdpersonal som bryter mot etiska regler hålls ansvarig. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insatserna för att främja hållbar och övergripande kapacitetsuppbyggnad för romska kvinnor, skapa specialiserade strukturer som t.ex. kontaktpunkter för tillhandahållande av skräddarsytt material med hälsoinformation, och att ge det stöd som krävs för lokala initiativ som rör hälsa.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera barnen vid genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för romer, framför allt genom att ge romska barn tillgång till hälso- och sjukvård, värdiga levnadsvillkor och utbildning. Parlamentet betonar att kampen mot analfabetismen bland romska barn är avgörande för bättre integrering och inkludering av romerna, så att kommande generationer kan förbättra sina möjligheter till sysselsättning.

26.  Europaparlamentet vädjar till medlemsstaterna att fördöma tvångssterilisering och att ersätta romska kvinnor som utsatts för systematisk och statsunderstödd sterilisering, och att i samband med det även ge offren för detta brott mot mänskligheten en offentlig ursäkt.

27.  Europaparlamentet är djupt oroat av företeelsen att olagligen skilja romska barn från deras föräldrar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utreda sådana fall utan dröjsmål och vidta lämpliga åtgärder för att förebygga dem.

28.  Europaparlamentet fördömer att medlemsstaterna misslyckats med att trygga romerna lika tillgång till rättslig prövning och likhet inför lagen, vilket tar sig uttryck i

   underlåtenheten eller den oacceptabelt långsamma processen för att säkerställa rättvisa för offer som utsatts för hatbrott, särskilt sådana brott som begåtts av polisen,
   den oproportionerliga kriminaliseringen som gör romer till brottslingar,
   negativ särbehandling från polisens sida (etnisk profilering, överdrivna kroppsvisiteringar, opåkallade razzior i romska bosättningar, godtyckligt beslagtagande och förstörelse av egendom, överdriven användning av tvång vid gripanden, överfall, hot, förödmjukande behandling, fysisk misshandel och nekande av rättigheter under polisförhör och häktning),
   och bristande polisassistans vid brott mot romer där inget eller ringa bistånd och skydd ges (t.ex. i fall som rör människohandel och offer för våld i hemmet) eller där inga eller ringa utredningar görs i samband med brott som anmäls av romer.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna

   att garantera att alla medborgare är lika inför lagen och säkerställa att alla har lika tillgång till rättslig prövning och processuella rättigheter,
   att tillhandahålla obligatorisk, människorättsbaserad och serviceinriktad fortbildning för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter och inom rättsväsendet på alla nivåer,
   att utreda och åtala hatbrott och tillhandahålla bästa praxis för att identifiera och utreda hatbrott, inklusive de som särskilt motiveras av antiziganism,
   att upprätta enheter mot hatbrott som har kunskap om antiziganism inom polisen,
   att främja adekvat polisarbete och tillämpa sanktioner vid tjänstefel från polisens sida,
   att rekrytera professionella tvistlösare för att arbeta med polisen,
   att främja en aktiv rekrytering av romer till poliskåren,
   att säkerställa att stödprogram för brottsoffer inriktas på romernas särskilda behov, och att de får stöd när de anmäler brott och lämnar in klagomål,
   att fortsätta och utvidga den geografiska omfattningen av JUSTROM, ett gemensamt program för kommissionen och Europarådet om romska kvinnors tillgång till rättslig prövning,
   att fullt ut genomföra EU:s direktiv mot människohandel och intensifiera sitt polisiära och rättsliga samarbete för att bekämpa människohandel, och
   att fullt ut genomföra direktiv 2011/93/EU(14) för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn och sexuell exploatering och att skydda offren.

30.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) till fortsatta fortbildningsinsatser på området grundläggande rättigheter och ett med dessa förknippat ökat intersektionellt medvetande hos polisen.

31.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över den utbredda diskrimineringen av romer i fråga om boende, ett område som kännetecknas av diskriminerande hyres- och fastighetsägarmarknader och system med subventionerade boenden, tvångsavhysningar och rivningar av romernas hem utan att de erbjuds andra alternativa bostäder, placeringen av romer i segregerade läger och nödhärbärgen utan grundläggande tjänster, upprättande av murar runt romska bosättningar och underlåtenhet från de offentliga myndigheternas sida att säkra romerna full tillgång till dagligt dricksvatten och avloppssystem.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att säkerställa lika behandling av romer i fråga om tillgången till bostäder, och att fullt ut använda EU-medel så att bostadssituationen för romerna kan förbättras, särskilt genom att arbeta för minskad segregering, få bukt med all bostadssegregering och genom att främja lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar som stöds genom ESI-fonderna, men även genom en konsekvent politik för subventionerade boenden. Parlamentet vädjar till medlemsstaterna att säkerställa tillgång till allmännyttiga tjänster, t.ex. vatten, el och gas, och bostadsinfrastruktur i enlighet med nationella lagstadgade krav.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna sin behörighet i fråga om rasistiskt motiverade tvångsavhysningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att tvångsavhysningar sker i fullständig överensstämmelse med såväl unionsrätten som andra internationella människorättsliga förpliktelser, t.ex. de som följer av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet begär vidare att tillgången på och antalet experter som arbetar med att minska segregeringen ökar i de mest berörda medlemsstaterna för att hjälpa myndigheterna att se till att de europeiska struktur- och investeringsfonderna på ett effektivt sätt främjar arbetet mot segregering, och uppmanar att Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (ESF och Eruf) öronmärks för åtgärder mot segregering i samband med fysisk planering.

34.  Europaparlamentet välkomnar proaktiva initiativ som syftar till att förbättra bostadssituationen för romer i städerna. Parlamentet erkänner initiativet Eurocities som samlar bevis genom att kartläggningsarbete som undersöker särdragen hos romska befolkningar som lever i städer, de utmaningar de ställs inför och städernas åtgärder i förhållande till dessa utmaningar.

35.  Europaparlamentet beklagar djupt den fortsatta segregeringen i skolan, inklusive överrepresentationen av romska barn i ”specialskolor”, skolor enbart för romer, separata klasser, ”containerskolor” m.m. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram och vidta särskilda åtgärder för att bekämpa segregeringen i skolan och andra effektiva åtgärder för att säkerställa lika behandling och de romska barnens fullständiga tillgång till högkvalitativ och konventionell utbildning samt säkerställa att alla romska barn åtminstone fullföljer den obligatoriska utbildningen. I detta avseende framhåller parlamentet vikten av att utreda skälen till varför elever slutar skolan i förtid, särskilt antiziganismens del i denna företeelse. Medlemsstaterna uppmanas vidare att utforska nya sätt att minska den utbildningsklyfta som finns genom vuxenutbildning och yrkesutbildning samt informellt och icke-formellt lärande. Parlamentet insisterar på att detta måste göras med särskild hänsyn tagen till intersektionell diskriminering, under medverkan av experter på romska frågor och skolmedlare, och att lämpliga resurser säkerställs för sådana åtgärder.

36.  Europaparlamentet anser att diskrimineringen av romer på arbetsmarknaden, som oftast kännetecknas av långtidsarbetslöshet, arbetsavtal där antalet arbetstimmar ej har avtalats, osäkra arbetsvillkor utan sjuk- och socialförsäkringar eller pensioner, hinder på arbetsmarknaden (även för romer med högre utbildning) och bristen på möjligheter till omskolning, är oroväckande och oacceptabel. Parlamentet vädjar därför till medlemsstaterna att vidta effektiva åtgärder för att säkerställa lika behandling av romer i fråga om tillträde till arbetsmarknaden och möjligheter till sysselsättning, och att undanröja direkta och indirekta hinder, häribland diskriminering.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att närma sig den privata sektorn för att stödja romernas möjligheter till utbildning, sysselsättning och företagande, särskilt inom växande tekniksektorer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på allvar utforska hur ny teknik kan vara till hjälp och bidra till den sociala och ekonomiska integreringen av romer och till kampen mot antiziganism. Parlamentet framhåller vikten av regional utveckling för att skapa varaktiga arbetstillfällen i de minst utvecklade regionerna.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja politiska åtgärder som har visat sig ha en avsevärd positiv effekt, som yrkesutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning, individuella rådgivningstjänster, egenföretagande, socialt entreprenörskap och introduktionsprogram på arbetsmarknaden, i syfte att främja romernas deltagande på arbetsmarknaden och förebygga att fattigdom överförs från generation till generation i den romska befolkningen.

39.  Europaparlamentet fördömer diskriminering av romer på flera grunder, vilka ofta hålls hemliga eller är dolda. Parlamentet betonar att politik som riktar sig mot en särskild typ av diskriminering bör ta hänsyn till situationen för särskilda grupper som sannolikt kan bli offer för flerfaldig diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt att höja utbildningsnivån, förbättra deltagandet, tillträdet till arbetsmarknaden, bostäder, hälso- och sjukvård och att förebygga diskriminering i de fall där romer utsätts för diskriminering på flera grunder, och att införliva särskilda program för dem i EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020.

40.  Europaparlamentet noterar med oro att romska kvinnor utsätts för diskriminering på flera grunder: för att de är kvinnor och för att de tillhör den etniska minoritetsgruppen romer, vilket gör det svårt för dem att delta i samhället på alla nivåer och att få tillgång till grundläggande tjänster och resurser. Parlamentet framhåller att diskrimineringen är ännu allvarligare för romska kvinnor och flickor som saknar identitetshandlingar. Parlamentet betonar att en förbättring av situationen för romska kvinnor och flickor förutsätter specifika och riktade icke-diskriminerande politiska åtgärder som möjliggör lika tillgång till sysselsättning och utbildning, inklusive livslångt lärande, och säkerställer bostäder av god kvalitet – en viktig faktor för att förbättra deras levnadsvillkor och bekämpa fattigdom och utanförskap.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa att ett särskilt kapitel om kvinnors rättigheter och jämställdhet införs i de nationella strategierna för integrering av romer och att åtgärder för jämställdhetsintegrering i syfte att främja kvinnors rättigheter och jämställdhetsperspektivet tillämpas i varje avsnitt, särskilt i fråga om fördelningen av medel, i enlighet med rådets slutsatser om en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer som kräver ”att ett jämställdhetsperspektiv tillämpas i all politik och alla åtgärder till främjande av romernas integrering”. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas regeringar och lokala myndigheter att involvera romska kvinnor i utarbetandet, genomförandet, utvärderingen och övervakningen av de nationella strategierna för integrering av romer. Parlamentet betonar att könsuppdelade uppgifter måste samlas in systematiskt och analyseras regelbundet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bedöma om politiska strategier leder till önskade förbättringar för i synnerhet romska kvinnor och flickor, och att vidta åtgärder om inga framsteg sker. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja jämställdhetsarbetet i genomförandet av alla delar av Europa 2020-strategin i enlighet med strategin för jämställdhet 2010–2015.

42.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta hänsyn till de särskilda utmaningar som romska kvinnor och flickor möter i fråga om tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt angrepp mot deras fysiska integritet, och uppmuntrar medlemsstaterna att främja och stödja insamlingen och spridningen av uppgifter om rättsliga åtgärder och andra åtgärder som vidtagits på nationell nivå för att förebygga och bekämpa våld mot romska kvinnor och flickor.

43.  Europaparlamentet uppmuntrar företag och lokala myndigheter att skapa utbildningsprogram och arbetstillfällen för romska kvinnor.

44.  Europaparlamentet uppmanar regeringar att uppmuntra och stödja ett effektivt deltagande av romska kvinnor i det offentliga och politiska livet.

45.  Europaparlamentet anser att organ för främjande av likabehandling är oerhört viktiga för att informera romerna om deras rättigheter, bistå dem i utövandet av dessa rättigheter och rapportera diskriminering. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa standarder för att garantera att organ för främjande av likabehandling har tillräckliga befogenheter och resurser för att övervaka och vidta åtgärder i fall som rör antiziganism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja arbetet och den institutionella kapaciteten hos likabehandlingsorgan för att främja likabehandling genom att garantera dessa tillräckliga resurser, så att de kan tillhandahålla effektivt rättsligt och juridiskt bistånd och stärka sitt arbete med romernas juridiska rådgivare i syfte att underlätta rapporteringen av missförhållanden.

46.  Europaparlamentet är bekymrat över att romerna i sådan liten utsträckning deltar som samtalspartner eller som närvarande företrädare i lokala, regionala och nationella förvaltningsorgan och att dessa förvaltningsorgan misslyckats med att garantera att romernas medborgarskap utövas fullt ut. Parlamentet är medvetet om civilsamhällets avgörande roll i detta sammanhang. Parlamentet efterlyser en bredare samverkan mellan berörda nationella och lokala myndigheter, EU, Europarådet och icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar EU:s och medlemsstaternas institutioner och politiska partier att aktivt främja politiskt deltagande och ökat inflytande bland romerna och rekryteringen av dem till offentliga förvaltningar. Parlamentet efterlyser program för att öka romernas inflytande, bland annat de som syftar till att öka och säkerställa det långsiktiga deltagandet av romer ur ett intersektionellt perspektiv som företrädare för lokala, regionala och nationella förvaltningsorgan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att säkerställa en ökad närvaro av romska kvinnor i det politiska livet och i beslutsfattande.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla obligatorisk utbildning om verkliga och sektorsövergripande grundläggande rättigheter och icke-diskriminering för alla statliga tjänstemän som har ett ansvar och är nyckeln till ett korrekt genomförande av EU:s och medlemsstaternas lagstiftning, så att de får den kunskap och de färdigheter som de behöver för att kunna stå till tjänst för alla medborgarna sett ur ett människorättsperspektiv.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, med tanke på mediernas makt att påverka allmänhetens uppfattning av etniska minoriteter,

   att tillhandahålla obligatorisk utbildning för dem som arbetar inom offentligägd radio och tv samt medier för att öka deras medvetenhet om de utmaningar och den diskriminering som romerna möter och om skadliga stereotypa föreställningar,
   att främja rekryteringen av romer till offentliga medier, och
   att främja att de romska organisationerna företräds i de offentliga mediernas styrelser.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa obligatorisk undervisning om mänskliga rättigheter, demokratiskt medborgarskap och politik i sina läroplaner på alla nivåer, i syfte att framgångsrikt förhindra att antiziganismen fortgår, så att den romska befolkningens identitetsosäkerhet upphör och deras självförtroende och förmåga att utöva och kräva sina lika rättigheter stärks.

50.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över nedskärningar inom den offentliga sektorn som drastiskt har påverkat verksamheter både inom staten och i statligt finansierade icke-statliga organisationer för främjandet av jämlikhet för romer och som har begränsat omfattningen av dessa projekt. Parlamentet betonar att staten och dess institutioner har en grundläggande roll i att främja jämlikhet, en roll som inte går att ersätta.

Nationella strategier för integrering av romer

51.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att trots de ansträngningar som gjorts och de finansiella åtgärder som vidtagits har de många europeiska och nationella program och fonder som riktar sig till den romska befolkningen inte bidragit avsevärt till att förbättra deras levnadsvillkor och har inte ökat integreringen av romer, särskilt inte på lokal nivå. I syfte att bekämpa romernas marginalisering, diskriminering och utanförskap och påskynda processen med att integrera romerna och bekämpa antiziganismen uppmanar därför parlamentet medlemsstaterna

   att vara ambitiösa i upprättandet av nationella strategier för romer, att bedriva mer forskning om framgångsrika lokala tillvägagångssätt och program, med aktivt deltagande av romerna, för att visa på den situation, den verklighet och de utmaningar som de möter, och att ägna särskild uppmärksamhet åt antiziganismen och konsekvenserna av den, i syfte att utveckla en förbättrad, övergripande och heltäckande strategi för att närma sig frågan, och då inte bara ta upp den sociala och ekonomiska aspekten, utan även kampen mot rasism, samtidigt som man arbetar för ett ömsesidigt förtroende,
   att fullt ut genomföra sina nationella strategier för integrering av romer,
   att utvärdera hur effektiva strategierna är och att uppdatera dem regelbundet, definiera tydliga insatser, skräddarsydda åtgärder och sätta upp mätbara mål och milstolpar,
   att föra ett nära samarbete med alla berörda aktörer, inklusive regionala och lokala enheter, den akademiska världen, den privata sektorn, gräsrotsorganisationer och icke-statliga organisationer, och att aktivt involvera romerna,
   att vidareutveckla uppgiftsinsamling, fältanknutna, finansiella och kvalitetsinriktade övervaknings- och rapporteringsmetoder, eftersom de underbygger en effektiv och evidensbaserad politik och kan bidra till mer effektiva strategier, insatser och vidtagna åtgärder, och att identifiera varför programmen och strategierna inte ger de efterlängtade resultaten,
   att bemyndiga sina nationella romska kontaktpunkter genom att se till att de har lämpligt mandat, nödvändiga resurser och lämpliga arbetsvillkor för att utföra sina samordningsuppgifter.

Prioritering av problem som rör antiziganism i en förbättrad strategi efter 2020

52.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts och de många olika användbara mekanismer och fonder som utvecklats av kommissionen för att främja romernas sociala och ekonomiska inkludering, och det faktum att den introducerade en EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020, i vilken medlemsstaterna uppmanades att anta nationella strategier.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen

   att uppgradera EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer efter 2020 på grundval av slutsatserna och rekommendationerna från revisionsrätten, FRA, icke-statliga organisationer, tillsynsorganisationer och alla berörda parter, för att få till stånd en förbättrad, uppdaterad och ännu mer övergripande strategi,
   att inte bara inrikta sig på social inkludering, utan även antiziganism, inom EU:s ram efter 2020 och att införa indikatorer för icke-diskriminering inom områdena utbildning, sysselsättning, bostäder, hälsa m.m., eftersom antiziganism underminerar ett framgångsrikt genomförande av de nationella strategierna för integrering av romer,
   att behandla antiziganismen som en övergripande fråga, och att – i partnerskap med medlemsstater, FRA och icke-statliga organisationer – ta fram en förteckning över konkreta åtgärder som medlemsstaterna kan vidta för att bekämpa antiziganismen,
   att fullborda arbetsgruppen för frågor som rör romer vid de berörda avdelningarna inom kommissionen genom att inrätta en projektgrupp på kommissionärsnivå om frågor som rör romer och att i den gruppen samla alla berörda kommissionärer som arbetar med lika rättigheter och icke-diskriminering, medborgarskap, sociala rättigheter, sysselsättning, utbildning och kultur, hälsa, bostäder och den externa dimensionen av dessa frågor för att säkerställa att det finns icke-diskriminerande och kompletterande EU-medel och EU-program,
   att stärka och komplettera arbetet i kommissionens enhet för icke-diskriminering och samordning av frågor som rör romer genom att stärka enheten, anslå tillräckliga resurser och anställa mer personal, så att den har lämplig kapacitet för att bekämpa antiziganism och öka medvetenheten om förintelsen av romerna samt främja minnet av förintelsen.

54.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner att integrera romernas rättigheter i sina yttre förbindelser. Parlamentet framhåller eftertryckligen behovet av att bekämpa antiziganism och främja romernas rättigheter i kandidatländerna och i potentiella kandidatländer.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa och aktivt sprida ECRI:s definition av antiziganism för att ge tydliga riktlinjer till statliga myndigheter.

56.  Europaparlamentet uppmanar samtliga politiska grupper i parlamentet och politiska partier i medlemsstaterna att respektera de europeiska politiska partiernas reviderade stadga för ett icke-rasistiskt samhälle, och ber dem att regelbundet förnya sitt åtagande och bestraffa hatpropaganda.

57.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter att förbereda en studie om antiziganism i EU och kandidatländerna, att inrikta sig på antiziganismen i sitt arbete med frågor som rör romer och att övervaka frågan inom alla relevanta områden.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Europarådet och Förenta nationerna.

(1) EGT L 180, 19.7.2000, s. 22.
(2) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
(3) EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.
(4) EUT L 166, 30.4.2004, s. 1.
(5) EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.
(6) EUT C 4 E, 7.1.2011, s. 7, EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 73. EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 112, EUT C 468, 15.12.2016, s. 36, EUT C 468, 15.12.2016, s. 157.
(7) EUT C 328, 6.9.2016, s. 4.
(8) Antagna texter, P8_TA(2016)0485.
(9) Europakommissionen mot rasism och intolerans allmänna policyrekommendation nr 13 om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer.
(10) Det engelska begreppet ”Anti-Gypsyism” stavas ibland på andra sätt, och i de olika medlemsstater används ibland ett något annorlunda begrepp, som t.ex. ”Antiziganismus”.
(11) EUT L 158, 30.4.2004, s. 77.
(12) EUT L 95, 15.4.2010, s. 1.
(13) EUT L 373, 21.12.2004, s. 37.
(14) EUT L 335, 17.12.2011, s. 1.

Rättsligt meddelande