Index 
Antagna texter
Tisdagen den 14 november 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2017/004 IT/Almaviva
 Att rädda liv: öka bilsäkerheten i EU
 De territoriella typindelningarna ***I
 Erkännande av yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfart ***I
 Samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen ***I
 Regioners användning av sammanhållningspolitiska instrument för att hantera demografiska förändringar
 Handlingsplan för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag

Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2017/004 IT/Almaviva
PDF 257kWORD 43k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Italien – EGF/2017/004 IT/Almaviva) (COM(2017)0496 – C8-0322/2017 – 2017/2200(BUD))
P8_TA(2017)0422A8-0346/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0496 – C8-0322/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0346/2017), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt.

C.  Italien lämnade in ansökan EGF/2017/004 IT/Almaviva om ekonomiskt stöd från fonden med stöd av insatskriteriet i artikel 4.1 a i förordningen om fonden till följd av att 1 646 arbetstagare blivit uppsagda inom Almaviva Contact SpA som är verksamt inom den näringsgren som i Nace rev. 2 hänförs till huvudgrupp 82 (Kontorstjänster och andra företagstjänster) i Nuts 2-regionen Lazio i Italien (ITI4). Totalt beräknas 1 610 uppsagda arbetstagare delta i åtgärderna.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att de villkor som fastställs i artikel 4.1 a i förordningen om fonden är uppfyllda och att Italien är berättigat till ekonomiskt stöd på 3 347 370 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 5 578 950 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de italienska myndigheterna lämnade in ansökan den 9 maj 2017 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Italien lämnade, slutförde sin bedömning den 26 september 2017 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet påminner om att den ekonomiska krisen kraftigt har pressat priset på marknadsföringstjänster och stöd till köpare av varor och tjänster, vilket har lett till att tjänsteleverantörers omsättning och vinstmarginaler har minskat. Med tanke på att arbetskostnaden står för den överlägset största produktionskostnaden inom teletjänstsektorn konstaterar parlamentet att företag har reagerat på dessa ogynnsamma villkor genom att utlokalisera, vidta åtgärder rörande arbetskostnaderna eller lägga ned. Parlamentet beklagar att en tredjedel av alla italienska företag inom sektorn lade ner sin verksamhet mellan 2009 och första kvartalet 2014.

4.  Europaparlamentet inser att uppsägningarna har direkt samband med att intäkterna sjönk med mer än 45 % vid Almavivas central i Rom mellan 2011 och 2016. Parlamentet beklagar att man inte lyckades nå en överenskommelse med den samlade fackföreningsrepresentationen (RSU) om en plan för att anpassa arbetskostnaden i Almaviva-Rom till andra Almavivacentraler i Italien, vilket i själva verket skulle ha lett till en lönesänkning, och resulterat i att Romcentralen stängdes.

5.  Europaparlamentet konstaterar att arbetstagarna inom teletjänstsektorn bör få ett bättre skydd, vilket bland annat innebär att man undviker att flytta personal från en central till en annan, vilket är en strategi som särskilt används för att forcera stora uppsägningar.

6.  Europaparlamentet noterar att den regionala och lokala ekonomin nu långsamt återhämtar sig efter de stora svårigheterna till följd av den ekonomiska och finansiella krisen och att massuppsägningar riskerar att stoppa eller avbryta denna återhämtning. Parlamentet understryker att aktiva arbetsmarknadsåtgärder, exempelvis sådana som samfinansieras av fonden, är avgörande för att undvika detta.

7.  Europaparlamentet noterar att 79 % av de berörda stödmottagarna är kvinnor och att de allra flesta av dem är 30–55 år gamla. Parlamentet beklagar att man inte kunde finna en hållbar lösning för att undvika uppsägning av dessa personer, framför allt eftersom det redan är mindre troligt att kvinnor i denna åldersgrupp stannar kvar och gör karriär på arbetsmarknaden på grund av att det är svårt att finna balans mellan arbetsliv och privatliv, eftersom kvinnor har ett informellt omsorgsansvar och eftersom det inte finns lika möjligheter i arbetslivet.

8.  Europaparlamentet betonar att utbildning och andra individanpassade tjänster bör ta full hänsyn till särdragen hos denna grupp av arbetstagare, i synnerhet den höga andelen kvinnor. Parlamentet välkomnar att ett belopp på uppskattningsvis 680 000 EUR anslagits till ersättning för utgifter till personer med omsorgsansvar.

9.  Europaparlamentet välkomnar att de italienska myndigheterna den 6 april 2017 inledde de individanpassade åtgärderna riktade till de berörda stödmottagarna, innan ansökan om stöd från fonden lämnades in för det föreslagna samordnade paketet.

10.  Europaparlamentet noterar att Italien planerar åtta olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: (i) individuell vägledning, (ii) stöd till arbetssökande, (iii) utbildning, omskolning och yrkesutbildning, (iv) återanställningscheckar, (v) stöd till företagande, (vi) starta eget-bidrag, (vii) ersättning för utgifter till personer med omsorgsansvar och (viii) ersättning av resekostnader. Parlamentet noterar att inkomststödjande åtgärder motsvarar 17,4 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket är en bra bit under det tak på maximalt 35 % som fastställs i förordningen om fonden, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

11.  Europaparlamentet välkomnar att en kommitté har inrättats av ministeriet för ekonomisk utveckling (MiSE(4)), ANPAL(5), regionen Lazio och fackföreningar för att utarbeta en strategi och insatser för att stödja f.d. arbetstagare vid Almaviva och för att utforma det samordnade paketet med individanpassade tjänster.

12.  Europaparlamentet noterar att användningen av återanställningscheckar är en ny metod som endast har använts i ett tidigare ärende. Parlamentet understryker vikten av att fullt ut utvärdera effekterna av sådana åtgärder så snart tillräckligt med tid har gått för att man ska ha tillgängliga uppgifter.

13.  Europaparlamentet betonar att de italienska myndigheterna har bekräftat att de stödberättigande åtgärderna inte får stöd från unionens övriga finansieringsinstrument, men att de kommer att kompletteras med åtgärder som kommer att finansieras antingen av fonden eller enbart med nationella medel.

14.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster som stöds via fonden bör utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och att det bör vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi.

15.  Europaparlamentet lovordar den italienska regeringens åtagande att fastställa en ny rättslig ram för arbetstagare inom telekommunikationssektorn för att undvika ytterligare fall såsom det som är föremål för ansökan EGF/2017/004 IT/Almaviva.

16.  Europaparlamentet upprepar att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vädja till nationella myndigheter om att i framtida förslag lämna mer information om de sektorer som har tillväxtpotential och därför kan förväntas anställa, och att samla in underbyggda uppgifter om effekterna av finansieringen från fonden, inbegripet om kvaliteten på sysselsättningen i fråga och hur många som kan återintegreras tack vare insatser via fonden.

18.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen att säkra allmänhetens tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

19.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Italien – EGF/2017/004 IT/Almaviva

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/2192.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Ministero dello Sviluppo Economico (MiSE)
(5) Agenzia Nazionale per le Politiche Attive del Lavoro (ANPAL)


Att rädda liv: öka bilsäkerheten i EU
PDF 280kWORD 54k
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2017 om Att rädda liv: öka bilsäkerheten i EU (2017/2085(INI))
P8_TA(2017)0423A8-0330/2017

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens rapport Rädda liv: öka bilsäkerheten i EU Rapport om övervakning och bedömning av avancerade säkerhetsfunktioner för fordon, deras kostnadseffektivitet och genomförbarhet för översyn av förordningarna om allmän säkerhet hos motorfordon och om skydd av fotgängare och andra oskyddade trafikanter (COM(2016)0787) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0431),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 661/2009 av den 13 juli 2009 om krav för typgodkännande av allmän säkerhet hos motorfordon och deras släpvagnar samt av de system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för dem(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 78/2009 av den 14 januari 2009 om typgodkännande av motorfordon med avseende på skydd av fotgängare och andra oskyddade trafikanter, om ändring av direktiv 2007/46/EG och om upphävande av direktiven 2003/102/EG och 2005/66/EG(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/47/EU av den 3 april 2014 om tekniska vägkontroller av trafiksäkerheten hos nyttofordon i trafik i unionen och om upphävande av direktiv 2000/30/EG(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/413 av den 11 mars 2015 om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/719 av den 29 april 2015 om ändring av rådets direktiv 96/53/EG om största tillåtna dimensioner i nationell och internationell trafik och högsta tillåtna vikter i internationell trafik för vissa vägfordon som framförs inom gemenskapen(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/758 av den 29 april 2015 om typgodkännandekrav för montering av eCall-system som bygger på 112-tjänsten i fordon och om ändring av direktiv 2007/46/EG(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om genomförandet av vitboken från 2011 om transporter: översyn och vägen mot hållbara transporter(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 maj 2017 om vägtransporter i Europeiska unionen(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om trafiksäkerhet 2011–2020 – de första milstolparna i arbetet för en skadestrategi(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 september 2011 om europeisk trafiksäkerhet 2011–2020(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 december 2011 om färdplanen för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem(11),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En europeisk strategi för samverkande intelligenta transportsystem, en milstolpe mot samverkande, uppkopplad och automatiserad rörlighet (COM(2016)0766),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Mot ett europeiskt område för trafiksäkerhet: politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020 (COM(2010)0389),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Cars 2020: Åtgärdsplan för en konkurrenskraftig och hållbar bilindustri i Europa (COM(2012)0636),

–  med beaktande av kommissionens vitbok Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144),

–  med beaktande av kommissionens rapport Benefit and feasibility of a range of new technologies and unregulated measures in the field of vehicle occupant safety and protection of vulnerable road users, som har utarbetats av Transport Research Laboratory och offentliggjordes den 26 mars 2015,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument Om genomförande av mål 6 i kommissionens politiska riktlinjer för trafiksäkerhet 2011–2020 – första etappmålet mot en skadestrategi (SWD(2013)0094),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 8 juni 2017 om trafiksäkerhet för att stödja innehållet i Vallettaförklaringen från mars 2017,

–  med beaktande av paketet Europa på väg, som offentliggjordes av kommissionen den 31 maj 2017, som omfattar en uppsättning av åtta lagstiftningsinitiativ med särskild inriktning på vägtransporter,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 70/260 av den 15 april 2016 Improving Global Road Safety,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism samt yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0330/2017), och av följande skäl:

A.  Varje år mister ca 25 500 människor livet på Europas vägar, och ca 135 000 skadas svårt, vilket gör att fler, och mer effektiva, åtgärder krävs, i samråd med medlemsstaterna, för att uppnå nollvisionsmålet om inga dödsoffer.

B.  Trafiksäkerheten beror på tre faktorer: fordonet, infrastrukturen och förarnas beteende, och därför krävs åtgärder inom alla tre områden för att öka trafiksäkerheten, och även effektiva åtgärder på området aktiv och passiv fordonssäkerhet bör vidtas.

C.  Genomsnittsåldern för personbilar, lätta nyttofordon och tunga nyttofordon inom Europeiska unionen fortsätter att stiga och överstiger för närvarande 10 år. Ett fordons ålder har ett direkt samband med konsekvenser av, och skador orsakade av, trafikolyckor.

D.  Förarstödsystem gör bilar säkrare och möjliggör dessutom säkert och aktivt deltagande i trafiken för personer med nedsatt rörlighet och för äldre.

E.  Intelligenta styrsystem minskar trafikstockningar och varnar föraren för faror i dennes väg, och bidrar därigenom till att minska olycksrisken.

F.  Övergången till självkörande bilar framskrider i snabb takt och vägsäkerhet är rent allmänt en brådskande fråga, vilket gör att en översyn av den allmänna säkerhetsförordningen måste läggas fram av kommissionen senast första kvartalet 2018. Ytterligare förseningar skulle i vilket fall som helst vara oacceptabla.

G.  Eftersom 38 % av alla dödsfall inträffar i stadsområden, och ofta involverar oskyddade trafikanter, bör medlemsstaterna ta hänsyn till oskyddade trafikanter vid stadstrafikplanering, och förbättra behandlingen av dem i förhållande till transportmedel såsom bilar och bussar. Kommissionen bör lägga fram översynen av förordningen om skydd av fotgängare.

H.  Det finns en tydlig koppling mellan trafiksäkerhet och yrkesförarnas arbetsförhållanden.

Allmänna krav

1.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör utföra effektiva och regelbundna förarkontroller, eftersom de främsta olycksorsakerna precis som tidigare är olämplig eller för hög hastighet sett till körförhållandena, distraktion, körning under påverkan av alkohol eller droger, eller stor trötthet, och uppmanar därför

   (a) kommissionen att fastställa en procentsats för antalet fordon i kategorierna M1 och N1 som ska kontrolleras,
   (b) kommissionen att införa striktare kontroller av en korrekt tillämpning av yrkesförarnas obligatoriska arbetstid och viloperiod, samt
   (c) medlemsstaterna att garantera ett större utbyte av bästa praxis, framför allt vad gäller att garantera smarta genomförandestrategier, och att införa avskräckande straff för den som överträder lagen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att omkring 25 % av det totala antalet årliga dödsolyckor i trafiken orsakas av alkoholkonsumtion. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att utvärdera det eventuella mervärdet av att harmonisera EU:s alkoholgräns till 0,0 % för nya förare under deras första två år och för yrkesförare, och välkomnar vissa medlemsstaters nolltolerans mot rattfylleri.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa nya mål för att halvera antalet allvarliga trafikolyckor i EU i sin nya trafiksäkerhetsstrategi för decenniet 2020–2030, med tanke på Vallettaförklaringen om ökad trafiksäkerhet, som utfärdades av det maltesiska ordförandeskapet den 29 mars 2017.

4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avsevärt förbättra sin väginfrastruktur genom regelbundet och effektivt underhåll, inbegripet av trafikskyltar och signalsystem, och lämpliga uppgraderingar för att hantera trafikvolymer, och att införa innovativa åtgärder som ger förarstödsystemet full funktionalitet och förbättrar dess interoperabilitet, vilket leder till så kallad intelligent infrastruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en mekanism för att säkerställa att den europeiska väginfrastrukturen är i adekvat skick.

5.  Europaparlamentet påpekar att planeringen av infrastruktur (t.ex. vissa typer av skyddsräcken och farthinder) ibland leder till eller förvärrar vissa olyckor, särskilt för motordrivna tvåhjulingar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå standardiseringsåtgärder som gör det möjligt att undvika sådana problem.

6.  Europaparlamentet noterar att många förare inte är medvetna om vikten av och hur man skapar en korridor för utryckningsfordon på motorvägar, och uppmanar därför kommissionen att fastställa enhetliga standarder för dessa korridorer och att inleda en europeisk kampanj för medvetandegörande.

7.  Europaparlamentet konstaterar att nästan hälften av alla fotgängare och cyklister som omkommer i trafiken är över 65 år, och att trafikolyckor är den största dödsorsaken bland ungdomar. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att göra det möjligt för äldre personer och unga förare att delta säkert i trafiken genom att utveckla program som förebygger åldersspecifika olycksrisker.

8.  Europaparlamentet konstaterar att andelen fotgängare och cyklister som omkommer i trafikolyckor i stadsområden uppgår till 51 % procent, och uppmanar städer att inkludera mål i sina planer för rörlighet för att minska antalet trafikolyckor. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att i större utsträckning ta hänsyn till oskyddade trafikanter, genom att ta itu med kritiska olycksplatser, anlägga och underhålla säkrare gångtrafik- och cykelinfrastruktur samt bygga ut och modernisera befintlig infrastruktur, samtidigt som man säkerställer tydligare skyltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att även vidta ytterligare åtgärder på EU-nivå utöver de befintliga finansieringssystemen, för att underlätta omfattande förbättringar av cykelinfrastrukturen, och att inrikta sig på ny aktiv och passiv fordonssäkerhetsteknik som skyddar oskyddade trafikanter i synnerhet.

9.  Europaparlamentet konstaterar att vissa cyklisters dåliga kännedom om och/eller bristande respekt för trafikreglerna ibland leder till situationer som äventyrar säkerheten både för cyklisterna själva och för andra trafikanter. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett förslag för säkrare cykelanvändning, som gör att cyklar på ett harmoniskt sätt kan förenas med andra transportmedel i städerna.

10.  Europaparlamentet uppmanar aktörer inom intelligenta transportsystem (ITS) och allmänna transportmedel att vidareutveckla den teknik för fordon som uppmuntrar förare att byta till säkrare transportsätt när de kör in i stadsområden.

11.  Europaparlamentet konstaterar att nya transportsätt, som t.ex. elcyklar och andra eldrivna rörlighetshjälpmedel, blir allt populärare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att omgående granska säkerhetskraven för sådana fordon och att utarbeta förslag för att integrera dessa på ett säkert sätt i vägtransportsystemet, varvid hänsyn ska tas till subsidiaritetsprincipen.

12.  Europaparlamentet noterar att utvecklingen och genomförandet av säkerhetssystem bör garantera trafiksäkerheten och att detta kräver en viss anpassningsperiod. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge den tid som behövs för att utveckla ett sådant system innan specifik teknisk lagstiftning träder i kraft.

13.  Europaparlamentet påminner om att vägmätarbedrägerier fortfarande är ett olöst problem, särskilt på marknaden för begagnade bilar, vilket konstaterats av kommissionen i dess studie om hur marknaden för begagnade bilar fungerar ur ett konsumentperspektiv. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med frågan om manipulering av vägmätare genom effektiva åtgärder och lagstiftning.

14.  Europaparlamentet konstaterar att det uppstår fler olyckor ju fler fordon som befinner sig i trafiken. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att främja kollektiv och gemensam rörlighet, särskilt i stadsområden, för att minska den cirkulerande flottan, samt åtgärder för att öka andelen cyklar och yrkesmässigt framförda fordon.

15.  Europaparlamentet påpekar att den utrustning som är obligatorisk att medföra i ett fordon skiljer sig mellan medlemsstaterna, och uppmanar därför kommissionen att utarbeta en EU-omfattande bindande förteckning över föremål som omfattas av medförandekravet.

16.  Europaparlamentet påpekar att EU och dess forskningscentrum bör spela en ledande roll i utvecklingen av autonoma fordon, eftersom de kommer att revolutionera bilindustrin, särskilt i fråga om trafiksäkerhet, där de förväntas rädda tusentals liv varje år samt bidra till digitaliseringen av den inre marknaden.

Förarstödsystem för ökad trafiksäkerhet

17.  Europaparlamentet betonar att 92 procent av alla olyckor har den mänskliga faktorn som orsak, eller den mänskliga faktorns interagerande med fordonet och/eller infrastrukturen, och att installation av förarstödsystem i säkerhetssyfte därför bör vara obligatorisk, dock endast med avseende på sådana förarassistanssystem som enligt vetenskapliga rön avsevärt bidrar till att öka trafiksäkerheten och är kostnadseffektiva och mogna för marknaden. Parlamentet anser vidare att de prishöjningar som följer inte får bli så överdrivna att de potentiella köparna av dessa fordon inte har råd att köpa den, och att förarassistanssystem, som är relevanta för trafiksäkerheten, bör kontrolleras regelbundet.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att testa dessa säkerhetsanordningar när den utför kontroller av fordonsmarknaden.

19.  Europaparlamentet anser att fördelarna med bättre säkerhetsnormer och utrustning endast kan uppnås om befintliga och framtida bestämmelser genomförs och verkställs på ett effektivt sätt. I detta hänseende efterlyser parlamentet ökad tillsyn på EU-nivå av godkännandemyndigheter och tekniska tjänster inom unionen. Dessutom efterlyser parlamentet ökad och mer oberoende övervakning av fordon som släppts ut på marknaden i hela unionen, för att säkerställa att de också i fortsättningen uppfyller säkerhetskriterierna.

20.  Europaparlamentet betonar att när bristande överensstämmelse fastställs bör Europas konsumenter kunna räkna med snabba, lämpliga och samordnande korrigerande åtgärder, inklusive unionsomfattande återkallande av fordon vid behov. Parlamentet anser att de ekonomiska aktörerna bör hållas ansvariga för alla skador som förorsakas ägare av berörda fordon till följd av bristande efterlevnad eller efter ett återkallande.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra säkerhetsnivån för befintliga fordon som används och att stödja utveckling och innovationer som kommer att öka säkerheten för bilar som redan är i bruk genom att gynna och främja eftermontering på fordon med kostnadseffektiva system för trafiksäkerhet som hjälper förarna att reagera bättre i en farlig situation.

22.  Europaparlamentet uppmanar tillverkarna och aktörerna att

   (a) göra aktiveringsstatus för varje förarstödsystem tydlig för föraren,
   (b) utrusta avstängningsbara system med en avstängningsmekanism i två steg, som innebär att föraren i ett första skede endast kan stänga av varningssignalen och först i ett andra skede kan inaktivera själva systemet,
   (c) se till att förarstödsystemen återaktiveras vid varje ny uppstart av bilen och
   (d) införa en prispolitik som kommer att uppmuntra konsumenterna att välja fordon utrustade med säkerhetssystem och förarassistanssystem.

23.  Europaparlamentet betonar att varningarna bör skilja sig från varandra på ett så entydigt sätt att det intuitivt är uppenbart vilket system som påverkas av assistansen och att de dessutom utan problem bör vara märkbara för äldre, för personer med funktionsnedsättningar såsom nedsatt hörsel och syn samt för personer med nedsatt rörlighet. Parlamentet uppmanar därför berörda aktörer att anta lämpliga enhetliga standarder med möjlighet till särskilda lösningar för olika kategorier av förare.

24.  Europaparlamentet välkomnar att nästan alla bilar som genomgår det europeiska utvärderingsprogrammet för nya bilar (Euro NCAP) får fem stjärnor och att de flesta biltillverkare framgångsrikt har svarat på utmaningen att möta Euro NCAP:s nya krav. Parlamentet noterar dock att inte alla bilmodeller som säljs i Europa testas av Euro NCAP, och att inte alla modeller av samma typ säljs med samma specifikation, vilket kan vara otydligt för konsumenterna och därmed skapa för stor tillit till fordonet i förhållande till den köpta modellens faktiska prestanda. Parlamentet påminner därför om vikten av en stark underliggande standard för obligatoriska säkerhetskrav som säkerställer att all nödvändig säkerhetsutrustning finns inom den bilpark som används och säljs i Europeiska unionen.

25.  Europaparlamentet anser att Euro NCAP alltid bör återspegla den faktiska säkerheten hos en specifik modell, och anser att det bör vara mer ambitiöst än de lagstadgade minimikraven vid bedömning av säkerheten hos nya bilar och ta hänsyn till uppdaterade lagstadgade minimikrav, för att utvecklingen av bilar som säkerställer höga trafiksäkerhetsstandarder ytterligare ska drivas framåt och för att Europa ska förbli ambitiöst och fungera som en global ledare inom bilsäkerhet.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa standarder i överenskommelse med FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece), så att det råder enhetlighet på internationell nivå och så att undantag från obligatorisk installation av förarstödsystem begränsas till ett minimum, för att öka trafiksäkerheten över hela linjen. Parlamentet påpekar dessutom att tillverkarna bör ta fram tydligt informationsmaterial, som hjälper förarna att orientera sig bland olika assistanssystem och deras funktioner.

27.  Europaparlamentet efterlyser en harmoniserad europeisk strategi som tar hänsyn till all befintlig internationell och nationell lagstiftning och säkerställer dess komplementaritet.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka inblandning av fordon för särskilda ändamål i olyckor i stadstrafik och vid behov stryka befintliga undantag från obligatorisk installation av förarstödsystem.

29.  Europaparlamentet påpekar att förarnas utbildning bör omfatta periodisk och kompletterande utbildning i användning av en obligatoriska förarstödmekanismer, med särskild hänsyn till äldre och personer med nedsatt rörlighet. Parlamentet uppmanar trafikskolor att å ena sidan integrera frågor om hur dessa system fungerar i utbildningen och å andra sidan koppla erhållandet av körkort till genomförd professionell praktisk utbildning på väg.

30.  Europaparlamentet konstaterar att ekonomiska incitament, till exempel skattebaserade eller försäkringsbaserade sådana, för åtgärder såsom installation av ytterligare förarstödsystem i säkerhetssyfte i nya och begagnade bilar, eller för integrering av dessa i trafikutbildningen, kan underlätta spridningen på marknaden av fordon med avancerade säkerhetsfunktioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att införa sådana mekanismer.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att marknadsaktörerna möjliggör användning av öppna standarder och gränssnitt, som ytterligare kommer att förbättra driftskompatibiliteten, så att tillgången till relevanta fordons- och systemdata, inbegripet deras uppdateringar, möjliggör oberoende kontroller som kan genomföras av kvalificerade personer, samtidigt som man tar hänsyn till äganderättsligt skyddade data och immateriella rättigheter.

32.  Europaparlamentet betonar att ett starkt uppgiftsskydd och uppgiftsbevarande inom ramen för förordning (EU) 2016/679 (den allmänna dataskyddsförordningen) och rätten till skydd för privatliv och av personuppgifter bör beaktas samt hög IT-säkerhet garanteras, så att nya olycksrisker genom fjärrstyrning av fordonssystem eller kompatibilitetskonflikter utesluts. Parlamentet rekommenderar att principen om äganderätt till uppgifter undersöks.

33.  Europaparlamentet betonar vikten av att använda tillförlitliga uppgifter om tid och position från satellitbaserade positionssystem och att tillämpa Egnos/GNSS-systemet på trafikaktiv säkerhet. Parlamentet efterlyser fler ansträngningar för att uppnå en trafikaktiv säkerhetsnoggrannhet för Egnos/GNSS på mindre än en meter, för att kunna övergå från systemets förmåga att minska fordonets hastighet till systemets förmåga att automatiskt ingripa och ändra fordonets kurs. Parlamentet efterlyser främjande av ökad trafiksäkerhet genom att integrera Egnos/GNSS-data med inbyggda kontrollsystem.

Olycksförebyggande säkerhetsåtgärder

34.  Europaparlamentet välkomnar att nödbromsassistans redan är obligatoriskt sedan november 2015 för alla nya lastbilar och bussar i EU, men uppmanar kommissionen att se till att det blir obligatoriskt att installera nödbromsassistans som kan upptäcka fotgängare, cyklister, lätta tvåhjuliga fordon och motorcyklister, i bilar, i lätta nyttofordon, i bussar, i personvagnar, och i synnerhet i tunga lastbilar, då denna utrustning har stor potential att kunna förebygga trafikolyckor tack vare en självstyrande kraftig inbromsning som ger en kortare bromssträcka.

35.  Europaparlamentet efterlyser en säkrare frontkonstruktion för tunga lastbilar, som ger bättre uppsikt över fotgängare, cyklister och hinder, för att undvika kollisioner och mildra konsekvenserna av kollisioner.

36.  Europaparlamentet efterlyser obligatorisk installation av överstyrbara smarta stödsystem som visar högsta tillåtna hastighet, stoppskyltar och trafikljus, och som ingriper för att hjälpa förare att hålla sig inom hastighetsbegränsningarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att vägmärken hålls i mycket gott skick och att vägmarkeringar och vägskyltar är tydliga. Parlamentet betonar att för att detta smarta stödsystem ska fungera korrekt är det nödvändigt att ha uppdaterade online-vägkartor med aktuella hastighetsbegränsningar.

37.  Europaparlamentet betonar att bilars retardation tydligare måste signaleras till andra trafikanter genom entydiga fordonsspecifika optiska larm för att förbättra trafiksäkerheten, och förväntar sig obligatorisk användning av nödbromsindikering i form av blinkande bromsbelysning eller blinkande varningsbelysning.

38.  Europaparlamentet betonar att överstyrbara system för filhållning, som inte bara varnar, utan också aktivt griper in, utan att föraren hindras från direkt manövrering, bör bli obligatoriska, med tanke på deras relevans för trafiksäkerheten. Parlamentet noterar att för användning av detta varningssystem är det nödvändigt att vägmarkeringar hålls i så pass gott skick att de tydligt kan urskiljas.

39.  Europaparlamentet framhäver att en utökning av det direkta synfältet i lastbilar och bussar samt minimering eller eliminering av döda vinklar är avgörande för att öka trafiksäkerheten för dessa fordon. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att kräva ambitiösa och differentierade standarder för direkt sikt och att göra det obligatoriskt att installera front-, sid-, och backkameror, sensorer och svängningsassistans, samtidigt som dessa åtgärder bör överensstämma med direktiv (EU) 2015/719 och inte leda till en fördröjning av de tidsfrister för genomförande som fastställs i detta.

40.  Europaparlamentet betonar behovet av att skapa förutsättningar för installation av alkolås och system för att upptäcka om förare är distraherade eller trötta, och uppmuntrar till användning av alkolås för yrkesförare och för förare som har orsakat trafikolyckor under påverkan av alkohol och som följaktligen har dömts för rattfylleri, som en rehabiliteringsåtgärd.

41.  Europaparlamentet konstaterar att lastbilar är inblandade i 15 % av dödsolyckorna i trafiken, och att omkring 1 000 oskyddade trafikanter dör i olyckor med koppling till lastbilar varje år. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda det obligatoriska införandet för lastbilar av ambitiösa differentierade standarder för direkt sikt, smarta farthållare och automatiska nödbromssystem med teknik för upptäckt av cyklister och fotgängare.

Säkerhetsåtgärder för lindrigare följder av olyckor

42.  Europaparlamentet påpekar att lufttrycket i däcken är betydande för trafiksäkerheten, bränsleförbrukningen och utsläppen, och uppmanar därför kommissionen att föreskriva obligatoriska däcktrycksövervakningssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att införliva de ändringar av systemen för däcktrycksövervakning som antagits av Unece, och som syftar till att ge resultat vid faktiska förhållanden, i unionsrätten.

43.  Europaparlamentet anser att obligatorisk installation av intelligenta system för bältespåminnelse ska gälla alla framsäten för alla fordon och baksäten för M1- och N1-fordon.

44.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att göra det obligatoriskt att installera automatiska system för säkerhetsbältesjustering för att undvika nackskador.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att från och med 2019 utöka obligatorisk installation av eCall till motorcyklar, tunga motorfordon och bussar samt att även göra det möjligt att utrusta fordon med detta system i efterhand, i syfte att maximera antalet fordon som använder systemet.

46.  Europaparlamentet efterlyser korrekt, väl underbyggd, EU-omfattande olycksstatistik, som även innehåller statistik över olycksorsaker, exponeringsdata samt en förteckning över kroppsskador och olycksoffer, och påpekar att en EDR-box (svart låda) kan vara särskilt användbar, samtidigt som alla uppgifter måste förbli anonyma och endast får användas inom forskning om olyckor.

47.  Europaparlamentet kräver EU-omfattande insamling av uppgifter om döda och skadade i fordon, där orsaken inte är en kollision. Parlamentet konstaterar att det inte finns några befintliga uppgifter om offer för värmeslag i fordon.

48.  Europaparlamentet efterlyser bättre brandsäkerhetsregler för bussar och bussar med olika typer av kraft, inklusive CNG-drivna bussar, för att maximera skyddet av passagerarnas säkerhet.

49.  Europaparlamentet påpekar att ett ombyggt underkörningsskydd hos tunga lastbilar skulle kunna minska dödsolyckorna vid frontalkollisioner mellan bilar och tunga lastbilar med 20 %. Parlamentet uppmanar kommissionen att kräva förbättrade energiabsorberande underkörningsskydd för alla nya tunga lastbilar.

50.  Europaparlamentet efterlyser obligatoriska frontal-, sido- och bakvagnskrocktester för

   (a) terrängfordon (SUV) med högre sitsposition och en högsta tillåtna vikt över 2 500 kg, och
   (b) eldrivna bilar och bilar med andra nya framdrivningstekniker.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera testkraven för passiva säkerhetssystem för motorfordon i syfte att inkludera skydd av alla oskyddade trafikanter vid kollisioner med fordonets front och bakre del, inbegripet både fotgängare och cyklister.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att marknaden kommer att ha tillräcklig och realistisk tid att anpassa sig till dessa åtgärder.

53.  Europaparlamentet understryker att direktiv (EU) 2015/719 om vikter och dimensioner för tunga lastbilar har stor potential att förbättra lastbilssäkerheten. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda arbetet med detta direktiv och lägga fram sin bedömning utan dröjsmål.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 200, 31.7.2009, s. 1.
(2) EUT L 35, 4.2.2009, s. 1.
(3) EUT L 127, 29.4.2014, s. 134.
(4) EUT L 68, 13.3.2015, s. 9.
(5) EUT L 115, 6.5.2015, s. 1.
(6) EUT L 123, 19.5.2015, s. 77.
(7) EUT C 316, 22.9.2017, s. 155.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0228.
(9) EUT C 75, 26.2.2016, s. 49.
(10) EUT C 56 E, 26.2.2013, s. 54.
(11) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 72.


De territoriella typindelningarna ***I
PDF 240kWORD 43k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1059/2003 vad gäller de territoriella typindelningarna (Tercet) (COM(2016)0788 – C8-0516/2016 – 2016/0393(COD))
P8_TA(2017)0424A8-0231/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0788),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 338.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0516/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 29 mars 2017(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 13 juli 2017(2),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 4 oktober 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0231/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EG) nr 1059/2003 vad gäller de territoriella typindelningarna (Tercet)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2391.)

(1) EUT C 209, 30.6.2017, s. 71.
(2) EUT C 342, 12.10.2017, s. 74.


Erkännande av yrkeskvalifikationer inom inlandssjöfart ***I
PDF 240kWORD 52k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 96/50/EG och rådets direktiv 91/672/EEG (COM(2016)0082 – C8-0061/2016 – 2016/0050(COD))
P8_TA(2017)0425A8-0338/2016

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0082),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 91.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0061/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 13 juli 2016(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 30 juni 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av beaktandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för rättsliga frågor (A8‑0338/2016).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/… om erkännande av yrkeskvalifikationer för inlandssjöfart och om upphävande av rådets direktiv 91/672/EEG och 96/50/EG

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2017/2397.)

(1) EUT C 389, 21.10.2016, s. 93.


Samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen ***I
PDF 241kWORD 54k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 14 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samarbete mellan de nationella myndigheter som ansvarar för genomdrivandet av konsumentskyddslagstiftningen (COM(2016)0283 – C8-0194/2016 – 2016/0148(COD))
P8_TA(2017)0426A8-0077/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0283),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0194/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av de motiverade yttrandena från den bulgariska nationalförsamlingen, den tjeckiska deputeradekammaren, det österrikiska förbundsrådet och den svenska riksdagen som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 19 oktober 2016(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 30 juni 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0077/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 14 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om samarbete mellan de nationella myndigheter som har tillsynsansvar för konsumentskyddslagstiftningen och om upphävande av förordning (EG) nr 2006/2004

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2394.)

(1) EUT C 34, 2.2.2017, s. 100.


Regioners användning av sammanhållningspolitiska instrument för att hantera demografiska förändringar
PDF 310kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2017 om regioners användning av sammanhållningspolitiska instrument för att hantera demografiska förändringar (2016/2245(INI))
P8_TA(2017)0427A8-0329/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av artiklarna 174 och 175 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden(8),

—  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2016 om sammanhållningspolitiken i EU:s bergsregioner(9),

—  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om rapporten om genomförandet, resultaten och en samlad bedömning av Europaåret 2012 för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationerna(10),

—  med beaktande av sin resolution av den 10 maj 2016 om nya territoriella utvecklingsverktyg i sammanhållningspolitiken 2014–2020: integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling(11),

—  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om demografiska förändringar och konsekvenserna av dessa för EU:s framtida sammanhållningspolitik(12),

—  med beaktande av sin resolution av den 11 november 2010 om den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna(13),

—  med beaktande av sin resolution av den 22 september 2010 om den europeiska strategin för ekonomisk och social utveckling i bergsregioner, öregioner och glesbefolkade regioner(14),

—  med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 om Europas demografiska framtid(15),

—  med beaktande av sin resolution av den 23 mars 2006 om demografiska utmaningar och solidaritet mellan generationerna(16),

—  med beaktande av kommissionens rapport med titeln: 2015 års åldranderapport: Ekonomiska och budgetmässiga beräkningar för EU:s 28 medlemsstater (2013–2060), (European Economy 3/2015),

—  med beaktande av kommissionens sjätte rapport av den 23 juli 2014 om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investera i sysselsättning och tillväxt: Främja utveckling och god samhällsstyrning i EU:s regioner och städer,

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017 med titeln: Ett initiativ för bättre balans mellan arbete och privatliv för föräldrar och anhörigvårdare (COM(2017)0252),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 april 2009 med titeln: Hanteringen av effekterna av en åldrande befolkning i EU (2009 års åldranderapport) (COM(2009)0180),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 maj 2007 med titeln: Främja solidariteten mellan generationerna (COM(2007)0244),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 oktober 2006 med titeln: Europas demografiska framtid – en utmaning som öppnar möjligheter (COM(2006)0571),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 mars 2005 med titeln: Grönbok ”Befolkningsförändringar och nya solidariska band mellan generationerna” (COM(2005)0094),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 med titeln: En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

—  med beaktande av yttrandet från Europeiska regionkommittén av den 16 juni 2016 med titeln: EU:s svar på den demografiska utmaningen(17),

—  med beaktande av studien från 2013 från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik, utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik, om hur regional- och sammanhållningspolitiken kan möta demografiska utmaningar,

—  med beaktande av Espons publikation om att utnyttja den territoriella potentialen och utforma en ny politik inom vissa typer av territorier i Europa, dvs. ö-, bergs- och kustregioner samt glesbefolkade regioner(18),

—  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0329/2017), och av följande skäl:

A.  De demografiska förändringarna är ett verkligt problem i Europa och globalt, och är en viktig utmaning, inte bara generellt sett, utan även för den lokala utvecklingen och politiken för territoriell utveckling i dagens EU, tillsammans med arbetsrelaterade frågor, okontrollerad globalisering, klimatförändringar, övergång till en koldioxidsnål ekonomi och de utmaningar som industriell och teknisk förändring innebär, samt socialt och ekonomiskt inkluderande.

B.  Precis som i de flesta postindustriella samhällen har den europeiska befolkningen kännetecknats av ökad livslängd och låga födelsetal i årtionden, vilket tveklöst kommer att förändra befolkningsstrukturen och ålderspyramiden, och medför bieffekter i form av en minskande arbetskraft och åldrande befolkning. Den ekonomiska kris som har drabbat hela EU har haft en stark påverkan på många områden och regioner, framför allt på landsbygden, och har i synnerhet skapat fattigdom och avfolkning. Ett kvarstående lönegap mellan kvinnor och män och en ökande skillnad i pensionsrättigheter hindrar kvinnors deltagande på arbetsmarknaden.

C.  Snabb befolkningstillväxt i utvecklingsländerna och demografisk tillbakagång inom EU-befolkningen förväntas leda till att EU:s andel av världens befolkning minskar från 6,9 % 2015 till 5,1 % 2060(19).

D.  I 132 av de 273 Nuts 2-regionerna beräknas befolkningen minska mellan 2015 och 2050(20), och denna minskning kommer framför allt att drabba lokala administrativa enheter.

E.  Det prioriterade målet för unionen och alla dess medlemsstater är att främja tillväxt som är både smart, hållbar och inkluderande.

F.  De geografiska och demografiska egenskaperna förvärrar utvecklingsproblemen, varför territoriell sammanhållning lades till målen om ekonomisk och social sammanhållning i Lissabonfördraget.

G.  Både den naturliga dynamiken i de demografiska förändringarna och den migration de leder till innebär att inte alla länder och regioner påverkas på samma sätt, då befolkningen växer i de flesta städer medan den minskar i de flesta landsbygdsområden och avlägsna områden, samtidigt som situationen varierar kraftigt mellan de yttersta randområdena. Denna obalans utgör en stor utmaning både för de områden som lider av avfolkning och för de som upplever en inflyttning av människor. Isolerade och svåråtkomliga områden är mest utsatta för demokratisk tillbakagång. Å andra sidan bör man uppmärksamma effekterna av den s.k. förortsurbaniseringen, vilken skapar ett tryck på såväl lokala som regionala myndigheter till följd av att många människor flyttar från storstäder till omgivande områden.

H.  De europeiska regionerna utgör inte homogena områden utan kan inom sina egna gränser innehålla fickor av arbetslöshet och fattigdom och stå inför särskilda utmaningar, framför allt i fråga om demografiska förändringar, varför det är absolut nödvändigt att införa riktade verktyg för att minska de inomregionala skillnaderna och främja en bättre territoriell jämvikt mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden.

I.  Kvinnor, och då i synnerhet ensamstående mödrar, är mer utsatta för fattigdom och utestängning.

J.  De demografiska förändringarna innebär en utmaning i fråga om att garantera social sammanhållning och välstånd för hela befolkningen liksom i fråga om att främja en balanserad ekonomisk utveckling. Vidare får de demografiska förändringarna återverkningar på infrastruktur och tjänsters tillgänglighet och kvalitet, vilket leder till anslutningsklyftor och områden med läkarbrist, och beror ofta på en otillräcklig koppling mellan stads- och landsbygdsbefolkningen.

K.  De demografiska förändringarna innebär stora politiska utmaningar som rör många olika sammanhållningspolitiska områden. Regionalpolitiken och dess europeiska struktur- och investeringsfonder, inbegripet Sammanhållningsfonden, är ett nyckelinstrument för att bemöta dessa förändringar.

L.  I områden utan stadskaraktär i Europeiska unionen bor 113 miljoner människor, där finns 12 miljoner jordbruk och 172 miljoner hektar jordbruksmark, och de bidrar avsevärt till de europeiska ekonomierna, kulturerna och ekosystemen.

M.  Lämplig infrastruktur och en tillräcklig servicenivå är viktiga faktorer för att förvalta befolkningsstrukturen i glesbefolkade regioner eller avfolkningsregioner, där betydelsen av investeringar och arbetstillfällen är större.

N.  Lämplig infrastruktur, tillgång till offentliga tjänster och kvalitetsjobb är viktiga faktorer för att människor ska önska att stanna kvar i ett område.

O.  Kvinnor är mer utsatta för fattigdom och social utestängning än män, och detta i ännu högre grad när de är över 60.

P.  De demografiska förändringarna har en mer signifikant inverkan i regioner som släpar efter i utvecklingen.

Q.  De demografiska förändringar som drabbar landsbygdsområden har inte bara vissa allvarliga demografiska, utan även ekonomiska och sociala konsekvenser samt konsekvenser för den territoriella strukturens integritet, för livskvaliteten och för miljön.

R.  Jämställdhet är en grundläggande rättighet, en av EU:s gemensamma värderingar och en nödvändig förutsättning för att EU ska kunna uppnå sina mål om tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning.

S.  Jämställdhet utgör ett viktigt verktyg för ekonomisk utveckling och social sammanhållning.

T.  De negativa demografiska förändringarna ökar behovet av starkare solidaritet mellan generationerna.

Allmänt

1.  Europaparlamentet betonar att de demografiska förändringarna medför stora ekonomiska, sociala, skattemässiga och miljömässiga påfrestningar på medlemsstaternas regeringar och de regionala och lokala myndigheterna när det gäller tillhandahållande av allmänna tjänster, särskilt välfärd och sociala tjänster, byggande och förvaltning av infrastruktur, samt säkerställande av bevarandet av ekosystem genom hållbar markanvändningsplanering. Parlamentet understryker att dessa påfrestningar kommer att tillta på grund av en minskande aktiv befolkning och en högre beroendegrad. Parlamentet understryker hur viktigt det är med offentliga och privata tjänster av hög kvalitet. Parlamentet understryker betydelsen av offentliga och privata tjänster av hög kvalitet till överkomliga priser som ett verktyg för att garantera jämställdhet.

2.  Europaparlamentet anser att de demografiska förändringarna bör bemötas på ett samordnat sätt genom åtgärder från alla europeiska, nationella, regionala och lokala myndigheter, samt genom att anta anpassningsstrategier som återspeglar lokala och regionala förhållanden, så att man konkret skapar ett effektivt flernivåstyre, inte enbart i utformningen av en politik riktad till specifika områden, utan också i genomförandet av den. Parlamentet anser att ett sådant samordnat och integrerat svar bör syfta till att höja livskvaliteten för medborgarna och ge dem bättre ekonomiska möjligheter, och till att investera i sociala och offentliga tjänsters kvalitet, tillgänglighet och överkomlighet i de berörda regionerna. Parlamentet anser dessutom att företrädare för det civila samhället och andra intressenter bör inkluderas. Varje övergripande strategi bör spegla den roll som spelas av städer, landsbygdsområden och fiske- och kustområden liksom av områden som står inför särskilda problem med anknytning till sin geografi eller demografi, varför man även bör ta hänsyn till de särskilda utmaningar som de yttersta randområdena och de nordligaste, glesbefolkade områdena samt öregioner, gränsöverskridande regioner och bergsregioner innebär, såsom erkänns uttryckligen i Lissabonfördraget. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att beakta de effekter som olika politiska strategier har på jämställdhet och demografiska förändringar.

3.  Europaparlamentet inser att demografiska förändringar visserligen leder till nya utmaningar, men även, till följd av ändrad efterfrågan i urbana samhällen framför allt i fråga om livsmedel, fritid och avkoppling, erbjuder utvecklingsmöjligheter på lokal nivå genom den potential som jordbruk, skogsbruk och fiske har att producera högkvalitativa och säkra produkter som utmärker sig. Parlamentet anser att landsbygdsturismen i allmänhet och i synnerhet ekoturismen, e-handeln och silverekonomin också erbjuder möjligheter till utveckling på lokal nivå då man uppvärderar områdets egna jordbruksprodukter och andra produkter som hantverk, broderier och keramik, genom ett europeiskt system för skydd av geografiska beteckningar. Parlamentet understryker i detta avseende betydelsen av strategier för smart specialisering för att hjälpa regioner och lokalsamhällen att identifiera verksamheter med ett stort mervärde och bygga attraktiva, innovativa ekosystem med utgångspunkt i en verkligt multifunktionell strategi för landsbygdsutveckling som inbegriper den cirkulära ekonomin i den fysiska planeringen. Parlamentet anser samtidigt att landsbygdsturism är en viktig sektor, som gör livet på landsbygden dynamiskt. Parlamentet betonar vikten av social dialog och inkluderandet av arbetsmarknadens parter tillsammans med andra lokala intressenter och myndigheter i alla skeden av programplanering för och genomförande av ESI-fonderna i syfte att bättre förutse de demografiska förändringarnas konsekvenser för de lokala arbetsmarknaderna och utarbeta nya strategier för att hantera sådana utmaningar.

Den demokratiska förändringens kännetecken i EU

4.  Europaparlamentet konstaterar att de största problem som den demografiska förändringen för närvarande medför i många delar av EU utgörs av åldrande till följd av rubbningar i befolkningspyramiden, minskade födelsetal och därmed betydligt färre nyfödda och unga, ständig befolkningsminskning, brist på kvalificerad arbetskraft, brist på sysselsättning, ungdomar som flyttar för att finna arbete samt förändringar i den demografiska strukturen. Parlamentet erkänner att den nuvarande jordbrukspolitiken; förlust av traditionella verksamheter, produkter, produktionssystem, arbetskraft och lokal sakkunskap; osynligheten vad gäller kvinnors arbete; bristen på entreprenörskap; regioner som släpar efter eller inte kan konkurrera på grund av uteblivna investeringar; förlusten av biologisk mångfald; snårskogens utbredning på skogens bekostnad och risken för bränder, också utgör betydande problem som har anknytning till de demografiska förändringarna. Parlamentet understryker att konsekvenserna av dessa händelser varierar kraftigt från en region till en annan, delvis på grund av människors rörlighet till städerna för att hitta jobb.

5.  Europaparlamentet betonar att ett av de viktigaste målen för EU:s demografiska politik bör vara att beakta alla territorier som måste hantera demografiska obalanser och de specifika egenskaperna i dessa, vilket man sedan länge försöker anpassa sammanhållningspolitiken till, något som blir ännu viktigare efter 2020. Parlamentet vidhåller att de demografiska förändringarna påverkar hela territoriet, landsbygd såväl som städer, men med olika konsekvenser, och beror på varierande faktorer såsom med vilken intensitet och hastighet de äger rum och huruvida de påverkar inflyttningsregioner eller avfolkningsregioner.

6.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja och stödja små och medelstora jordbruk i bergsområden och på landsbygden som, tack vare att de använder traditionell teknik och produktionsmetoder som utnyttjar naturresurser, såsom betesmarker och olika slag av fodergrödor, på ett integrerat och hållbart sätt framställer produkter med särskilda kvalitetsegenskaper och som skulle kunna bidra till att avfolkningen i dessa områden vänds eller minskas.

7.  Europaparlamentet understryker att de demografiska företeelser som påverkar unionen inte är nya, men att de nu har ökat med en aldrig tidigare skådad omfattning, framför allt på grund av socialt och ekonomiskt tryck. Parlamentet uppmärksammar det stadigt ökande antalet äldre – årligen blir cirka 2 miljoner människor 60 år gamla – vilket får konsekvenser för fysisk planering, bostadsplanering och transportplanering samt för de övriga typerna av infrastruktur och tjänster. Parlamentet noterar bekymrat att regioner som kännetecknas av en drastiskt minskande befolkning i arbetsför ålder kommer att drabbas särskilt hårt av de demografiska utmaningarna. Parlamentet erkänner att bristen på investeringar, bristfällig infrastruktur, låg anslutningsgrad, begränsad tillgång till sociala tjänster och brist på jobb är viktiga faktorer som bidrar till avfolkningen. Parlamentet betonar att demografiska förändringar kan få stora konsekvenser för miljöhållbarheten eftersom både avfolkningen av landsbygdsområden och den ökande urbaniseringen påverkar ekosystemen, naturskyddet och utnyttjandet av naturresurser, med särskilda konsekvenser för markanvändning i städer, infrastruktur, bostadsmarknader och grönområden.

8.  Europaparlamentet anser att könsdimensionen i demografiska förändringar bör beaktas på ett övergripande sätt, eftersom regioner som lider av demografisk tillbakagång även drabbas av köns- och åldersobalanser på grund av utvandring. Parlamentet anser att de utmaningar som de demografiska förändringarna utgör måste hanteras inom ramen för en jämställdhetsfrämjande politik, vilket är anledningen till att jämställdheten måste tas med i debatterna om alla frågor med anknytning till demografiska problem. Parlamentet anser därför att genomförandet av jämställdhetsintegrering i alla ESI-fonder bör förstärkas ytterligare i framtiden.

9.   Europaparlamentet påminner om att man i Europa 2020-strategin tar upp de demografiska utmaningarna i flertalet av de sju flaggskeppsinitiativen, som utformats för att övervinna problem och fastställa unionens grundläggande prioriteringar på områdena sysselsättning, innovation, utbildning, fattigdomsminskning samt klimat och energi, och understryker att en väsentlig del av genomförandet av nämnda strategi och dess flaggskeppsinitiativ utgår från det ekonomiska stödet från sammanhållningspolitikens instrument, inbegripet bestämmelserna för att ta itu med befolkningsförändringarna och befolkningens åldrande. Parlamentet understryker även att dessa dimensioner bör betonas inom ramen för samtliga EU-instrument.

10.  Europaparlamentet anser att utmaningarna med minskande och åldrande befolkningar kommer att kräva objektiva, grundliga och genomgripande omprövningar av många etablerade ekonomiska, sociala och politiska policyer och program, som kommer att behöva få ett långsiktigt perspektiv.

Samordning av EU:s politik

11.  Europaparlamentet efterlyser en ökad samordning av EU-instrument, framför allt av den gemensamma jordbrukspolitiken, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), det europeiska territoriella samarbetet, Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och Fonden för ett sammanlänkat Europa, i syfte att skapa en mer heltäckande strategi för de demografiska förändringarna. Parlamentet framhåller att det med tanke på att man med de mekanismer som hittills använts inte har hindrat de demografiska obalanserna från att växa krävs en grundlig översyn av den befintliga politiken och av funktionssättet för alla de nämnda mekanismerna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang ansträngningarna för att maximera synergierna mellan ESI-fonderna och Efsi. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att föreslå en strategi för de demografiska förändringarna, där man prioriterar anständigt arbete och högkvalitativa förbindelser mellan arbetsmarknadens parter, med särskild uppmärksamhet riktad mot nya former av arbete och deras sociala funktion; den territoriella dimensionen av politiken för att främja ekonomisk aktivitet och arbetstillfällen; främjande av infrastruktur för att bidra med tillgänglighet till och konkurrenskraft för de områden som står inför demografiska utmaningar, som en faktor för lokalisering av företag; täckning med högkvalitativ IKT till konkurrenskraftiga priser överallt i glesbefolkade områden; tillhandahållande av välfärdsstatens grundläggande tjänster i områden som står inför demografiska utmaningar; lokal kollektivtrafik för att garantera tillträde till offentliga tjänster; politik för möjligheten att förena arbetsliv och privatliv, skapa en hållbar generationsförnyelse och rimlig vård för personer i beroendeställning; politik för mottagande, integration och återsändande av migranter och flyktingar under internationellt skydd samt en bred användning av nya, attraktivare ramar för information om livet på landsbygden. Parlamentet betonar betydelsen av sådana befintliga initiativ som det europeiska innovationspartnerskapet för aktivt och hälsosamt åldrande, it-stöd i hemmet och EIT:s kunskapscentrum för innovation på det digitala området samt inom hälso- och sjukvård. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de lösningar som redan utvecklats inom ramen för dessa initiativ vid hanteringen av de demografiska utmaningar som de europeiska regionerna står inför. Parlamentet understryker den betydelse som den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande har som stöd för undervisning och utbildning i områden med avfolkningsrisk, och anser att initiativet för bättre lagstiftning bör omfatta ett krav på att den konsekvensanalys som föregår varje europeiskt lagstiftningsinitiativ ska beakta dess möjliga inverkan på demografin.

12.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att EU tar med de demografiska aspekterna i alla politikområden och i sin budget inbegriper rubriker som är inriktade på att möjliggöra utveckling av politiken i fråga, särskilt vad gäller sammanhållning, jordbruk, miljö, informationssamhället, FoU och innovation, sysselsättning, utbildning, socialpolitik och transport. Parlamentet anser att man måste införliva resultaten av rapporter om de demografiska konsekvenserna i utformningen av sin politik samt att demografiska kriterier tas med i utvärderingen av resultat och oönskade effekter av nämnda politik, i syfte att främja ett synsätt på demografiska förändringar som inbegriper regionala och lokala myndigheter. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt landsbygdsområden som i större utsträckning påverkas av dessa demografiska problem. Parlamentet betonar i detta sammanhang den potential som initiativet för smarta byar har, varigenom sådan modern teknik som 5G och innovation kan ge landsbygdssamhällen nytt liv. Parlamentet understryker dessutom vikten av ett stärkt samarbete mellan landsbygdsområden och stadsområden. Parlamentet betonar vikten av att alla får tillgång till decentraliserade sociala och offentliga tjänster och infrastrukturer av hög kvalitet och till överkomliga priser, särskilt för barn och äldre, i syfte att främja social delaktighet, säkerställa jämställdhet och lindra effekterna av demografiska förändringar. Parlamentet understryker betydelsen av att i framför allt områden med avfolkningsrisk föra in nya tillfällen till avlönad anställning, för att bibehålla samhällena och skapa förutsättningar för att underlätta en tillfredsställande balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet anser att det är viktigt att betona en geografisk helhetssyn för stads- och landsbygdsområden som kompletterande funktionella områden. Parlamentet understryker att man måste få till stånd en större samverkan mellan de olika fonderna i syfte att uppnå en verkligt lokalt ledd hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att man bör sträva efter att göra EU:s demografipolitik mer fullständig och bättre samordnad både mellan medlemsstaterna och horisontellt. Parlamentet påminner om att EU inte bara bidrar med medel till territoriell utveckling utan även i stor utsträckning utformar de lokala och regionala myndigheternas möjlighet att använda sina egna medel till att bekämpa social ojämlikhet som har en territoriell bakgrund. Parlamentet betonar att den befintliga ramen, även om de undantag som inte kräver anmälan har förenklats och blivit fler genom moderniseringsprocessen avseende statliga stöd, fortfarande är mycket komplicerad och betungande för de minsta lokala och regionala myndigheterna. Parlamentet anser att det, även om lagstiftningen om offentlig upphandling förenklades 2014, fortfarande finns för många hinder för att små lokala och regionala myndigheter ska kunna förbättra ekonomin i dessa känsliga områden.

13.  Europaparlamentet anser att EU bör stödja migrations- och inkluderingspolitiken i medlemsstaterna genom att respektera dessa medlemsstaters rättigheter och befogenheter samt subsidiaritetsprincipen, i syfte att minimera de negativa demografiska problemen. Parlamentet betonar därför hur viktigt det är med politik för familjebildande och familjestöd. Parlamentet anser att de lokala och regionala organen ska vara bemyndigade att på ett framgångsrikt sätt genomföra integrationspolitiken lokalt. Parlamentet anser att lokala och regionala organ bör vara aktiva aktörer i åtgärder för att hantera de demografiska utmaningarna. Parlamentet kräver att man i den årliga tillväxtöversikten och de landspecifika rekommendationerna ska beakta de regionala skillnaderna och obalanserna mellan regionerna inom medlemsstaterna. Parlamentet anser att detta samarbete i gränsregioner måste spegla såväl önskningarna om som omfattningen av gränsöverskridande initiativ, och föreslår att utbildningsprogram utvecklas på detta område för att skapa en bättre förståelse av och medvetenhet om de frågor det handlar om. Parlamentet anser att hanteringen av demografiska problem måste ha en integrerad strategi för hela Europa, och att lösningen på problemet i en del av Europa inte bör få negativa konsekvenser för andra delar av kontinenten. Parlamentet vill se ett nätverk, på alleuropeisk nivå, för utbyte av god praxis och erfarenheter genom vilka lokala och regionala myndigheter samt intressenter i det civila samhället kan utbilda varandra i hantering av problem som orsakas av demografiska förändringar.

Bättre effekt av de europeiska medlen

14.  Europaparlamentet betonar att ESI-fonderna måste förbättra effektiviteten när det gäller att hantera de demografiska förändringarna under nästa programperiod, genom en ökad och mer specifik inriktning på de demografiska förändringarna som ett prioriterat område i de slutliga förordningarna samt spridning av riktlinjer för att stödja medlemsstaterna, regionerna och de lokala myndigheterna, med målsättningen att utforska hur strukturfonderna kan användas för att hantera de demografiska förändringarna vid utformningen och tillämpningen av partnerskapsavtal och operativa program; ett mer proaktivt förhållningssätt vid utformningen av befolkningspolitiken och utbyte av god praxis och erfarenheter för institutionellt lärande; tillhandahållande av tekniskt stöd till förvaltningsmyndigheter och lokala berörda parter så att en effektiv politik avseende de demografiska förändringarna kan bedrivas på både nationell och regional nivå, ett obligatoriskt krav på att lokala myndigheter ska delta aktivt i utformning, förvaltning och intern utvärdering av programmen för fondernas tillämpning och ett nödvändigt fastställande av vilka områden som står inför demografiska utmaningar bland Nuts 3-områden och LAU-nivån. Parlamentet uppmuntrar till tillhandahållande av tekniskt stöd och utbildning till lokala intressenter och förvaltande myndigheter i syfte att bedriva en effektiv politik för att möta de demografiska utmaningarna på nationell, regional och lokal nivå. Parlamentet anser att det i vissa medlemsstater händer att de regionala bidragen på Nuts 2-nivå döljer socialterritoriella intraregionala, men även överregionala, ojämlikheter. Parlamentet begär att EU:s kartor ska utformas i lämplig skala för att spegla de lokala problemen, så att de kan bidra till att leda bidragen till de mest missgynnade områdena.

15.  Europaparlamentet begär att Europeiska regionala utvecklingsfonden i högre utsträckning ska bidra till och ge mer stöd för att man i områden som präglas av en hög andel åldrande befolkning, lantlighet och utflyttning ska kunna förbättra infrastrukturen för transport och telekommunikation, minska den digitala klyftan (även mellan generationer) och tillhandahålla bättre offentliga tjänster. Parlamentet betonar i detta sammanhang området ”e-hälsas” betydelse. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att bättre rikta tillgängliga investeringar för att hantera de demografiska förändringarna och dessas följder.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sammanhållningspolitiska medel för att bromsa den ökande migrationen från glesbefolkade regioner, där lämplig infrastruktur och en tillräcklig servicenivå är nödvändiga förutsättningar, i synnerhet för att behålla barnfamiljer.

17.  Europaparlamentet understryker att Europeiska socialfonden bör utöka sitt arbete för att utbilda ungdomar och bör främja anställbarheten, främja en bättre balans mellan arbets- och privatlivet och bekämpa den sociala utestängningen av äldre människor. Parlamentet betonar vidare att fonden bör förbättra sysselsättningsmöjligheterna genom förberedande program för invånarna i eftersatta regioner, och främja den sociala och digitala inkluderingen för kvinnor, ungdomar och äldre i dessa områden. Parlamentet betonar ur denna synvinkel att det vid framtida stöd till avlägsna regioner från Europeiska socialfonden även ska läggas större tonvikt på en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att inrätta en särskild post, inom ramen för befintliga medel, som är öronmärkt för områden som lider av allvarliga och permanenta demografiska nackdelar. Parlamentet begära att medlen ska fördelas i ett upplägg där prioriteringarna delas upp i åtgärder på kort, medellång och lång sikt. Parlamentet understryker därför vikten av att ta med Sammanhållningsfonden i framtida strategier för att möta demografiska förändringar, och erinrar om att fonden inrättades för att förstärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i EU. Parlamentet anser det vara viktigt att långt mer stöd tillhandahålls genom ESF till små organisationer som utarbetar och leder innovativa sociala projekt, samt EU-omfattande transnationella pilotprojekt som tar itu med sociala och sysselsättningsrelaterade problem, för att underlätta för innovativt regionalt, gränsöverskridande, transnationellt och makroregionalt samarbete, och på så vis möta de utmaningar som orsakas av de demografiska förändringarna.

18.  Europaparlamentet beklagar att EU:s ungdomsgaranti, vilket betonades i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017, som bör syfta till att hjälpa unga människor utan arbete eller utbildning, har nått begränsad framgång och att dess resultat inte lever upp till de ursprungliga förväntningarna.

19.  Europaparlamentet anser att Efsi, i syfte att undvika territoriell splittring, bör gynna de områden där befolkningsdynamiken är minst genom ökade investeringar inom EU:s prioriterade områden såsom energi, transport, företagande, innovativ forskning, små och medelstora företag, utbildning eller social infrastruktur. Parlamentet anser att man bör diskutera en särskild status för regioner med demografiska nackdelar vid utformningen av den framtida sammanhållningspolitiken efter 2020.

Framtidens sammanhållningspolitik för att hantera demografiska förändringar

20.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken förfogar över lämpliga verktyg för att kunna bidra till att bemöta de demografiska förändringarna, i synnerhet i samband med annan europeisk, nationell och regional politik, såväl med en åldrande befolkning som med avfolkning, och att den följaktligen bör ges en större roll för att hjälpa regioner och ge flexibilitet i anpassningen till de demografiska förändringarna. Parlamentet anser att detta också bör återspeglas i de fondspecifika förordningarna för att bemöta demografiska förändringar, som en del av dess uttryckliga befogenhet enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Parlamentet begär en noggrann definition av begreppet ”allvarliga och permanenta demografiska nackdelar” i artiklarna 174 EUF-fördraget och 121 i förordning (EU) nr 1303/2013, med hjälp av vilken de demografiska utmaningarna kan omsättas i statistiska termer. Parlamentet betonar vikten av förbindelser mellan stad och landsbygd och uppmanar kommissionen att reflektera över möjligheten att komplettera integrerade strategier för hållbar stadsutveckling med partnerskap för hållbar stads- och landsbygdsutveckling. Parlamentet anser att kommissionen måste vidta proaktiva åtgärder för att förhindra ogynnsamma effekter av demografiska förändringar och ge tekniskt bistånd till de regioner som berörs mest av avfolkningen.

21.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken bör främja kvinnors anställbarhet och delaktighet, särskilt mödrar som har svårt att hitta anställning, och efterlyser därför att kvinnor ska få tillgång till utbildningsprogram, men påpekar dock att de kvalifikationer som erhålls bör svara mot arbetsmarknadens behov. Parlamentet understryker vikten av att hjälpa unga mödrar att återgå till arbete genom att tillhandahålla tillförlitlig heldagsbarnomsorg för barn i alla åldrar, inbegripet förskoleresurser, för att stoppa avfolkningen.

22.  Europaparlamentet anser att regionerna, för att hantera de demografiska utmaningarna, bör utnyttja ESI-fonderna på ett mer proaktivt sätt i syfte att få bukt med ungdomsarbetslösheten och ge ungdomarna en möjlighet att komma in ordentligt i arbetslivet. Parlamentet konstaterar att detta skulle kunna åstadkommas genom att stödja utbildningsprogram och entreprenörskap bland unga människor.

23.  Europaparlamentet kräver att man upprättar en rättslig ram inom den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser för att beakta regioner som ställs inför allvarliga och permanenta demografiska utmaningar. Parlamentet understryker att det behövs en mer proaktiv och riktad metod för demografiskt beslutsfattande, eftersom regionala skillnader i demografiska mönster sannolikt kommer att generera en betydande ojämlik socioekonomisk inverkan på de europeiska territorierna, vilket skulle kunna öka de regionala skillnaderna i Europa ytterligare. Parlamentet begär att de nya instrumenten för att stärka nedifrån och upp-strategin och flernivåstyret, t.ex. lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar, ska förstärkas och ges enklare administration i syfte att uppnå en ännu djupare integration på lokal och regional nivå som en del i en integrerad och heltäckande regional utvecklingsansats. Parlamentet vill se att man skapar portal-baserade tjänster som kommer att hjälpa befintliga företag på landsbygden att skapa bättre förbindelser till sina partner i städerna. Parlamentet understryker betydelsen av att, inom ramen för den framtida sammanhållningspolitiken, på ett bättre sätt beakta de specifika territoriella särdrag som kommer till uttryck på subregional nivå. Parlamentet understryker att brist på kapacitet och stabil förvaltning inom många regionala och lokala myndigheter utgör ett stort hinder för ESI-fondernas program, och kräver därför att man inför kapacitetsbyggande instrument.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att formulera nya kriterier som gör det möjligt att använda variabler för demografi, ekonomi, miljöeffekter och tillgänglighet för att urskilja de områden som kännetecknas av demografiska utmaningar, samt att genomföra undersökningar om möjliga socioekonomiska och miljömässiga indikatorer för att komplettera BNP-indikatorn med kriterier som socialt kapital, förväntad livslängd och miljökvalitet. Parlamentet anser att BNP och befolkningstäthet inte utgör indikatorer som på egen hand är tillräckliga för att karaktärisera områden med allvarliga och permanenta demografiska nackdelar. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sammanhållningspolitiken införliva nya dynamiska indikatorer utöver BNP-indikatorn, såsom en demografisk indikator och framför allt EU:s regionala index över social utveckling, för att ge en mer komplett bild av de specifika utmaningar som dessa regioner ställs inför, eller för att överväga ytterligare medel för dessa regioner som liknar de som ges till glesbefolkade områden i den aktuella programperioden (förordningen om gemensamma bestämmelser, bilaga VII, punkt 9). Parlamentet understryker att det behövs särskilda instrument för övervakning och utvärdering av ESI-fondernas potential och verkliga effekter i fråga om att hantera de demografiska förändringarna genom tillhandahållande av riktlinjer och efterföljande utarbetande av relevanta demografiska indikatorer, Parlamentet framhåller betydelsen av aktuell, tillförlitlig och disaggregerad statistik för en effektivare och mer objektiv politisk förvaltning, i synnerhet för att skapa en mer detaljerad kännedom om de inneboende egenskaperna hos olika glesbefolkade områden. Parlamentet begär därför att Eurostat inför en högre detaljeringsgrad för statistikuppgifter som är relevanta för en lämplig EU-politik vad gäller demografi, i synnerhet med avseende på de demografiska, familjerelaterade, sociala och ekonomiska indikatorer som tillhandahålls, och begär dessutom att de uppdelas minst ned till subregional nivå, det vill säga till Nuts 3-nivå.

25.  Europaparlamentet anser att den framtida sammanhållningspolitiken bör inkludera specifika åtgärder för de områden som står inför de största demografiska utmaningarna, liksom en större flexibilitet i fråga om valet av tematiska mål eller medfinansieringsnivåer, i syfte att utforma inomregionala och mellanregionala strategier i en och samma medlemsstat, med lokalt deltagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga en nationell strategi för demografisk utveckling som ett nytt förhandsvillkor.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett flaggskeppsinitiativ om demografiska frågor i Europa 2020-strategin, som finansieras genom befintliga ESI‑fonder och som inbegriper en uppsättning åtgärder inom ramen för följande tre kategorier: Smart tillväxt genom åtgärder för att bistå regioner som står inför demografiska utmaningar på området IKT, FoU och innovation samt små och medelstora företag. Inkluderande tillväxt, med införlivande av särskilda åtgärder för att få unga att stanna i området, och därmed säkerställa hållbara generationsskiften, främja egenföretagandet och införa åtgärder för social inkludering av invandrare och flyktingar som har internationellt skydd. Hållbar tillväxt, genom åtgärder som hjälper dessa områden att investera i ”grön ekonomi”, inbegripet system för hållbara transporter. Parlamentet välkomnar EU:s åtgärd för ”smarta byar” enligt vilken politiken särskilt måste fokuseras på att övervinna den digitala klyftan mellan landsbygdsområden och stadsområden och utveckla den potential som anslutning och digitalisering av landsbygdsområden erbjuder. Genom åtgärderna stöds även bottom-up-initiativet för smarta öar, som är ett försök från myndigheterna och lokalsamhällena på Europas öar att förbättra livet på öarna genom hållbara och integrerade lösningar.

27.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen efter 2020 bör ge beslutsam och övertygande stimulans till de demografiska utmaningarna, med beaktande av den rådande demografiska situationen och utvecklingen, och måste vid behov främja lösningar genom riktade åtgärder såsom särskilda budgetanslag. Parlamentet begär att den gemensamma jordbrukspolitiken i högre utsträckning, genom en ”andra pelare” inriktad på landsbygdsutveckling och finansierad via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, ska stärka tjänster och infrastruktur som leder till social inkludering och att den ska vända tendenserna till social och ekonomisk försämring samt avfolkning i områden med allvarliga och permanenta demografiska nackdelar. Parlamentet uppmanar de nationella, regionala och lokala myndigheterna att utbyta erfarenheter, bästa praxis och nya strategier för att förhindra de negativa konsekvenserna av de demografiska förändringarna. Parlamentet anser att de transeuropeiska transportnäten (RTE-T) och sjömotorvägarna bör inbegripa områden med allvarliga och permanenta demografiska nackdelar.

28.  Europaparlamentet understryker mervärdet hos den gemensamma metoden för lokalt ledd utveckling (LLU) inom alla ESI-fonder för att utveckla och genomföra integrerade och skräddarsydda bottom-up-lösningar. Parlamentet beklagar dock att LLU endast är obligatoriskt för Ejflu och att lokala och deltagandebaserade strategier minskar inom Eruf, ESF och EHFF. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att göra utnyttjandet av LLU obligatoriskt inom alla ESI-fonder.

o
o   o

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0049.
(7) EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0099.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0213.
(10) EUT C 316, 22.9.2017, s. 145.
(11) Antagna texter, P8_TA(2016)0211.
(12) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 9.
(13) EUT C 74 E, 13.3.2012, s. 19.
(14) EUT C 50 E, 21.2.2012, s. 55.
(15) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 75.
(16) EUT C 292 E, 1.12.2006, s. 131.
(17) EUT C 17, 18.1.2017, s. 40.
(18) Espons arbetsdokument. Luxembourg, ESPON EGTC, mars 2017.
(19) Eurostat, The EU in the World, 2016 års utgåva.
(20) Eurostat, Eurostat Yearbook, 2016 års utgåva.


Handlingsplan för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag
PDF 372kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 14 november 2017 om handlingsplanen för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag (2017/2066(ΙΝΙ))
P8_TA(2017)0428A8-0326/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 30 april 2007 om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden (COM(2007)0226),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/48/EG av den 23 april 2008 om konsumentkreditavtal och om upphävande av rådets direktiv 87/102/EEG(1) (konsumentkreditdirektivet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/103/EG av den 16 september 2009 om ansvarsförsäkring för motorfordon och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs beträffande sådan ansvarighet(2) (motorfordonsförsäkringsdirektivet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 924/2009 av den 16 september 2009 om gränsöverskridande betalningar i gemenskapen och om upphävande av förordning (EG) nr 2560/2001(3),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 11 januari 2012 Mot en gemensam Europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (COM(2011)0941),

–  med beaktande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens rapport från 2014 om jämförande webbplatser (Report on Good Practices on Comparison Websites),

–  med beaktande av Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndighetens yttrande från april 2016 till EU:s institutioner om en gemensam ram för riskbedömning och transparens för tjänstepensionsinstitut,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/17/ЕU av den 4 februari 2014 om konsumentkreditavtal som avser bostadsfastighet och om ändring av direktiven 2008/48/EG och 2013/36/EU och förordning (EU) nr 1093/2010(4) (hypotekslånedirektivet),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/65/EU av den 15 maj 2014 om marknader för finansiella instrument och om ändring av direktiv 2002/92/EG och av direktiv 2011/61/EU(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 910/2014 av den 23 juli 2014 om elektronisk identifiering och betrodda tjänster för transaktioner på den inre marknaden och om upphävande av direktiv 1999/93/EG(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/92/EU av den 23 juli 2014 om jämförbarhet för avgifter som avser betalkonto, byte av betalkonto och tillgång till betalkonto med grundläggande funktioner(7) (betalkontodirektivet),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 8 augusti 2014 om verksamheten i de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA) och Europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS) (COM(2014)0509),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/751 av den 29 april 2015 om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/2366 av den 25 november 2015 om betaltjänster på den inre marknaden, om ändring av direktiven 2002/65/EG, 2009/110/EG och 2013/36/EU samt förordning (EU) nr 1093/2010 och om upphävande av direktiv 2007/64/EG(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/97 av den 20 januari 2016 om försäkringsdistribution(10) (försäkringsdistributionsdirektivet),

–  med beaktande av kommissionens grönbok av den 10 december 2015 Finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag: Bättre produkter, större urval och fler möjligheter för konsumenter och företag (COM(2015)0630),

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens svar av den 21 mars 2016 om kommissionens grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag,

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometern 446 från juli 2016 om finansiella produkter och tjänster,

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag,(11)

–  med beaktande av rapporten från 2016 från Better Finance om den verkliga avkastningen på pensionssparande (Pension Savings: The Real Return)

–  med beaktande av sin resolution av den 17 maj 2017 om FinTech: teknikens inverkan på finanssektorns framtid(12),

–  med beaktande av kommissionens samrådsdokument om översynen av de europeiska tillsynsmyndigheterna av den 21 mars 2017,

–  med beaktande av kommissionens handlingsplan av den 23 mars 2017 Handlingsplanen om finansiella tjänster för konsumenter: Bättre produkter, fler valmöjligheter (COM(2017)0139),

–   med beaktande av UK Financial Conduct Authoritys undersökning av kapitalförvaltningsmarknaden från juni 2017,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0326/2017), och av följande skäl:

A.  EU:s marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är fortfarande tämligen underutvecklad och mycket fragmenterad, men arbete pågår i olika medlemsstater. Därför krävs det brådskande och effektiva åtgärder för att underlätta innovation som är till nytta för slutanvändarna, samtidigt som den fulla potentialen i den inre marknaden för dessa finansiella tjänster frigörs, vilket skulle öka konkurrenskraften, sänka priserna och öka utbudet och mångfalden av produkter.

B.  Vi bör fortsätta att vara ambitiösa med att avlägsna nationella hinder och stävja de rådande tendenserna som hindrar innovation inom finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Kommissionen och rådet bör vara ambitiösare på området gränsöverskridande investeringar för privatpersoner och mindre företag inom kapitalmarknadsunionen, och inte bara ta itu med de enklare frågorna utan också de viktigaste hindren som påverkar denna marknad, vilket innefattar språk, oro för bedrägeri eller brottslighet, osäkerhet kring de skattemässiga konsekvenserna, skillnader avseende värdepappers- och bolagsrätt, okända prövnings- och insolvensförfaranden och bristande förtroende för ramverk för konsumentskydd.

C.  En europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag är endast bärkraftig om den innebär ett faktiskt mervärde för konsumenterna och leverantörerna av finansiella tjänster genom att verkningsfullt säkerställa konkurrens och konsumentskydd, särskilt när det gäller produkter som behövs för deltagande i det ekonomiska livet och för sårbara konsumenter.

D.  I den särskilda Eurobarometern 446 drar man slutsatsen att européer fortfarande i huvudsak köper finansiella produkter eller tjänster i det egna landet och ofta inte ens uttrycker ett behov av eller önskemål om att ha tillgång till dessa tjänster i utlandet, fastän det finns vissa faktiska hinder för att de får sådan tillgång. Till och med inom den egna medlemsstaten är det bara ett fåtal som letar upp mer attraktiva erbjudanden och byter leverantör. Den därav följande bristen på (gränsöverskridande) konkurrens kan hindra konsumenter och små investerare från att få så förmånliga finansiella produkter och tjänster som möjligt.

E.  I Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 definieras finansteknik (FinTech) såsom finans som möjliggörs av eller tillhandahålls via ny teknik och som påverkar hela finanssektorn och alla dess delar, från bankväsendet till försäkringsbranschen, pensionsfonder, investeringsrådgivning, betalningstjänster och marknadsinfrastrukturer. Användningen av teknik för att tillhandahålla finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag kan potentiellt bidra till att övervinna några av hindren för den gemensamma marknaden och förbättra sektorns operativa effektivitet. Digitalisering räcker inte i sig för att övervinna dessa hinder. En större integration av gränsöverskridande finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, och bättre information om de möjligheter som en sådan marknad erbjuder, kan bidra till att förstärka en informerad efterfrågan som verkar för bättre kvalitetsstandarder inom detta område.

1.  Europaparlamentet noterar att kommissionens handlingsplan för finansiella tjänster beaktar vissa av de frågor som parlamentet tog upp i sitt betänkande om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, i syfte att säkerställa konsumentskydd i samband med en robust teknikbaserad inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, och samtidigt skydda konsumenterna, uppmuntra konkurrens, garantera uppgiftsskydd, sänka priserna och bekämpa skattebedrägeri, skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt. Parlamentet anser trots det att handlingsplanen inte lyckas i ambitionen att skapa ett regelverk som gynnar transparens, tillväxt och innovation, där företag och konsumenter sätter stor tillit till sådana finansiella produkter. Parlamentet noterar att man på oklara grunder fortsätter att ta ut höga avgifter och provisioner för privata pensioner, investeringsfonder och andra produkter till privatpersoner och mindre företag, något som i betydande grad påverkar den faktiska avkastningen för dessa investerare. Parlamentet delar dock kommissionens uppfattning att införlivandet och genomförandet av rättsakter som har utarbetats under de senaste åren för finansiella tjänster, däribland MiFID2 och försäkringsdistributionsdirektivet (IDD), bör fortgå och prioriteras, samtidigt som lagstiftningsförslag bör läggas fram vid behov.

2.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av nya finansiella tjänster och institutioner som bidrar till konkurrens på finansmarknaderna och till nya möjligheter för kunderna. Parlamentet noterar dock att 2016 uppgick finansteknikfinansieringen i Europa till endast 2,2 miljarder US-dollar jämfört med 12,8 miljarder US-dollar i Förenta staterna och 8,6 miljarder US-dollar i Kina, vilket visar det akuta behovet av en snabb mentalitetsförändring och lämpliga regleringsinsatser som svar på den tekniska utvecklingen för att Europa ska bli en ledande marknad för innovation. Parlamentet betonar att en verklig inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, där ett högt konsumentskydd och lika spelregler för nya marknadsaktörer säkerställs, kommer att göra EU attraktivt som centrum för innovativa finansiella tjänster och ge konsumenterna fler och bättre valmöjligheter till lägre priser. Parlamentet betonar att ny teknik visserligen kan medföra regleringsutmaningar, men att de även kan innebära goda möjligheter till innovation som gynnar slutanvändarna och stimulerar ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen.

3.  Europaparlamentet anser det vara absolut nödvändigt att säkerställa möjligheter att ingå gränsöverskridande avtal för alla slags finansiella tjänster, inbegripet, men inte begränsat till, öppnande av transaktions- och sparkonton, bankkort, konsument- och bolån, försäkringar och statspapper.

4.  Europaparlamentet anser att det strider mot principerna för den inre marknaden för finansiella tjänster att kräva att kunden ska ha sin hemvist eller ha en identitetshandling som utfärdats i den medlemsstat där den finansiella produkten erbjuds, inbegripet statspapper, för att produkten faktiskt ska tillhandahållas.

5.  Europaparlamentet anser att det vore gynnsamt att underlätta gränsöverskridande förvärv av statspapper för privatpersoner och mindre företag.

6.  Europaparlamentet anser, såsom det hävdade i punkt 135 i sin resolution av den 14 februari 2017 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(13), att transaktions- och sparkonton inte bör innebära avgifter för användaren utom då de är kopplade till specifika tjänster.

7.  Europaparlamentet betonar att tillgång till kontanter från bankomater är en viktig tjänst som bör tillhandahållas utan diskriminering eller otillbörliga metoder och således inte får medföra orimliga kostnader.

8.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att finansiella institut fortfarande annullerar betalkort när kortinnehavaren flyttar till en annan medlemsstat, och efterlyser åtgärder på detta område, inbegripet genom att uppmärksamma de nationella myndigheterna.

9.  Europaparlamentet välkomnar att handlingsplanen syftar till att behandla ett antal viktiga frågor och att den på vissa områden specificerar särskilda åtgärder som ska vidtas av kommissionen, med en tydlig tidsplan.

10.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör spela en mer proaktiv roll när det gäller att använda kapitalmarknadsunionen, samtidigt som man nära involverar parlamentet som en del av genomförandet av Parisavtalet för att stödja den växande marknaden för hållbara och ansvarsfulla investeringar genom att främja hållbara investeringar via tillhandahållandet av effektiv och standardiserad miljömässig, social och styrningsrelaterad information från börsnoterade företag och finansiella mellanhänder, samt att dessa kriterier speglas i kapitalförvaltningssystem och rapporteringsstandarder. Kommissionen uppmanas dessutom att främja miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade kreditvärderingstjänster och en konsekvent ram för marknaden för gröna obligationer, på grundval av kommissionens undersökning i frågan och det arbete som utförs inom G20:s studiegrupp om grön finansiering. Parlamentet ber kommissionen att lägga fram ett förslag om skapande av ett ”EU-sparkonto” i syfte att frigöra långsiktig finansiering och stödja en ekologisk övergång i Europa.

11.  Europaparlamentet understryker vikten av att viktiga finanscentrum tillhandahåller dynamiska marknadsplatser för tjänster till privatpersoner och mindre företag.

12.  Europaparlamentet anser att en hög nivå på konsumentskydd och transparens är av avgörande betydelse för utvecklingen av en inre marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. Parlamentet insisterar i synnerhet på behovet av att säkerställa skyddet av sårbara konsumenter genom ett effektivt genomförande av direktivet om betalkonton och av ytterligare åtgärder såsom riktlinjer för utbildning om det finansiella systemet. Parlamentet anser att europeisk och nationell finansiell konsumentlagstiftning behöver förstärkas och tillämpas ordentlig, och vid behov harmoniseras ytterligare i alla medlemsstater.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att principen ”samma tjänster, samma risker, samma regler och samma tillsyn” så att konkurrensen inte snedvrids, i synnerhet när nya marknadsaktörer framträder. Parlamentet betonar att dessa regler inte får hämma innovation. Kommissionen uppmanas att förtydliga användningen av bestämmelserna om det allmänna bästa, som medlemsstaterna för närvarande indirekt skulle kunna använda för att utestänga nya produkter från sina marknader, och att bemyndiga ESA-myndigheterna att bli en aktiv medlare mellan medlemsstater när det finns motsatta tolkningar av sådana bestämmelser.

14.  Europaparlamentet betonar att en europeisk marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag måste gagna små och medelstora företag vad gäller såväl utbud som efterfrågan. Parlamentet preciserar att när det gäller utbudet innebär detta en förbättring av små och medelstora företags tillgång till finansiering, samtidigt som det när det gäller efterfrågan innebär att små och medelstora företag lättare kan få tillgång till gränsöverskridande marknader. Parlamentet påpekar att ökad konkurrens inte får missgynna lokalt verksamma små och medelstora företag som erbjuder finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de europeiska finansiella tillsynsmyndigheterna (EBA, Esma och Eiopa) får tillräckliga resurser och befogenheter för att fullgöra alla sina olika reglerings- och tillsynsuppgifter när det gäller konsumentskydd.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att införa ett 29:e system för finansiella produkter för privatpersoner och mindre företag. Kommissionen uppmanas vidare att undersöka möjligheten att skapa ett harmoniserat regelverk med standardalternativ för de vanligaste finansiella produkterna i EU, enligt modellen för bankkonton med grundläggande funktioner och europeiska privata pensionsprodukter.

Åtgärd 1 – Lägre avgifter för transaktioner i andra valutor än euro

17.  Europaparlamentet påminner om att avgifterna för gränsöverskridande betalningar utanför euroområdet fortfarande är höga. Kommissionen uppmanas därför att snabbt föreslå en ändring av förordning (EG) nr 924/2009 i syfte att minska avgifterna för gränsöverskridande transaktioner i alla medlemsstater. Parlamentet beklagar i detta avseende avsaknaden av ett gemensamt europeiskt betalningsinstrument, såsom ett EU‑omfattande kreditkort eller betalkort i europeisk ägo.

Åtgärd 2 – Transparent valutaomräkning

18.  Europaparlamentet betonar att genomdrivandet av den nuvarande lagstiftningen är avgörande för att behandla bristen på transparens när det gäller ”dynamisk valutaomräkning”. Parlamentet påminner om att direktiv (EU) 2015/2366 föreskriver en skyldighet för näringsidkare att klart och tydligt framhäva och presentera den slutgiltiga kostnaden för den dynamiska valutaomräkningen för konsumenterna, bland annat när dessa konsumenter gör kontantuttag med valutaomräkning i bankomater. Parlamentet understryker dock att konsumenterna måste kunna välja de bästa kurserna och känna till avgifter och ytterligare kostnader i samband med transaktioner, betalningar utomlands och bankomatuttag, inbegripet vid användning av dynamisk valutaomräkning. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att leverantörer öppet redovisar alla valutakurspålägg såsom en avgift, inom ramen för offentliggörandet av kostnader och avgifter enligt det andra betaltjänstdirektivet, och att de olika kurser som erbjuds av olika leverantörer av finansiella tjänster presenteras på ett transparent sätt. Parlamentet noterar att ökad finansiell kompetens bland konsumenterna är avgörande för att uppnå detta. Parlamentet rekommenderar att anonym provhandel utförs på EU-nivå i syfte att bedöma och offentligt redogöra för hindren för gränsöverskridande tillgång, kvaliteten på tjänsterna och efterlevnaden av EU-lagstiftningen och för att övervaka utvecklingen av produkter och tjänster.

Åtgärd 3 – Förenklat produktbyte

19.  Europaparlamentet uppmärksammar konsumenternas låga bytesfrekvenser för de flesta bank- och skadeförsäkringsprodukter, vilket är ett hinder för inträde på dessa gränsöverskridande marknader, och uppmuntrar därför kommissionen att göra det enklare för konsumenterna att byta till mer fördelaktiga finansiella tjänster inom EU och avsluta finansiella avtal och att göra lån och andra finansiella produkter tillgängliga över gränserna. Parlamentet betonar den stora potentialen när det gäller att erbjuda försäkringsprodukter över gränserna, t.ex. fordonsförsäkring. Parlamentet konstaterar dock att principen om avtalsfrihet gör det möjligt för finansiella institut att besluta med vilka de ingår avtal. Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att erkänna betydelsen av att kontrollera ocker och lån som förskott på lönen, som har lett till exploatering av utsatta konsumenter och små och medelstora företag.

20.  Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens ambition att införliva resultaten av direktivet om betalkonton för att göra det enklare att byta leverantör av finansiella tjänster och produkter. Kommissionen uppmanas att lägga fram lagstiftningsinitiativ som är specifikt inriktade på den finansiella sektorn och syftar till att avskaffa omotiverad geoblockering i syfte att göra det lättare för konsumenterna att byta till mer fördelaktiga finansiella tjänster i andra medlemsstater. Parlamentet noterar att lämpligt offentliggörande och konsumentskydd är nyckelfaktorer för att uppnå detta.

Åtgärd 4 – Webbplatser för kvalitetsjämförelse

21.  Europaparlamentet betonar värdet av en välstrukturerad och lättanvänd EU‑jämförelseportal som täcker de europeiska finansmarknaderna för privatpersoner och mindre företag i sin helhet. Kommissionen uppmuntras att granska de befintliga oberoende portaler som finns i medlemsstaterna i detta syfte. Parlamentet betonar att jämförelseverktyg måste vara korrekta och relevanta för konsumenterna och inte endast fokusera på produkternas priser utan också på deras kvalitet, med hänsyn tagen till andra kriterier såsom kontorsnät, personliga kontakter och hållbara affärsmetoder, och med beaktande av att endast likartade produkter kan jämföras. Parlamentet påminner om att enbart likartade produkter bör jämföras, så att inte konsumenterna förvirras.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja verktyg såsom gemensamma kontaktpunkter, vilka ökar konkurrensen och är till stöd för företag för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.

Åtgärd 5 – Bättre motorfordonsförsäkring

23.  Europaparlamentet anser att det efter kommissionens Refit-översyn av direktivet för motorfordonsförsäkring kommer att krävas ändringar av detta direktiv för att trygga skadeersättning till offer för trafikolyckor och för att underlätta gränsöverskridande portabilitet och erkännande av bonus för skadefria år, och att omfattningen av direktivet för motorfordonsförsäkring med anledning av domstolens domar ska revideras så snart som möjligt i syfte att åtgärda bristande erkännande av bonus för skadefria år och säkerställa att det gäller under de omständigheter som medlagstiftarna avsåg.

Åtgärd 6 – Transparent prissättning vid biluthyrning

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida det krävs ytterligare initiativ avseende biluthyrningsföretag som säljer försäkringar, i syfte att säkerställa en transparent prissättning som gäller för alla biluthyrningsföretag i alla medlemsstater.

Åtgärd 7 – En fördjupad inre marknad för konsumentkrediter

25.  Europaparlamentet betonar att åtgärder för att hantera överskuldsättning måste prioriteras om kommissionen avser att undersöka olika sätt att underlätta gränsöverskridande tillgång till lån. Parlamentet efterlyser insatser för att samordna skuldinformation, i full överensstämmelse med EU:s lagstiftning, inklusive lagstiftning om uppgiftsskydd och konsumentskydd, så att enskilda kreditgivare kan veta hur skuldsatt en kund är innan mer krediter lämnas, vilket leder till en effektivare marknad där kreditgivarna kan konkurrera med varandra. Parlamentet efterlyser i detta hänseende en övergripande bedömning av orsakerna till överskuldsättning. Parlamentet påminner om att finanskunskap är ett effektivt sätt att skydda konsumenterna mot riskerna med överskuldsättning. Kommissionen uppmanas därför att främja finansiell utbildning och uppmuntra samarbete mellan flera olika intressenter på detta viktiga område. Parlamentet erinrar, mot bakgrund av finansinstituts ökade användning av kunduppgifter eller stordata genom finansinstitut, om bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, vilken ger den registrerade personen rätt att erhålla en förklaring till ett beslut som fattats genom automatiserad behandling och att överklaga beslutet. Parlamentet betonar behovet av att garantera att inkorrekta uppgifter kan ändras och att endast verifierbara och relevanta uppgifter används. Parlamentet uppmanar alla intressenter att göra ännu mer för att säkerställa att dessa rättigheter tillämpas. Parlamentet anser att samtycke som lämnas till användning av personuppgifter måste vara dynamiskt och att en registrerad person måste kunna ändra och anpassa sitt samtycke.

Åtgärd 8 – Rättvisa konsumentskyddsregler

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en noggrann bedömning av huruvida nationella regler och nationell praxis för konsumentskydd inte utgör orättvisa hinder för gränsöverskridande investeringar och huruvida de, i linje med väletablerad intern marknadslagstiftning och rättspraxis, är berättigade av tvingande skäl av allmänt intresse samt nödvändiga och proportionerliga med hänsyn till de syften som ska uppnås. Parlamentet betonar att relevanta konsumentskyddsregler i EU-lagstiftningen ofta medvetet lämnar ett visst spelrum för det nationella införlivandet, så att EU-lagstiftningen ska kunna integreras i befintliga nationella bestämmelser. Parlamentet understryker dock att avvecklandet av nationella hinder inte får uppnås på ett sätt som skadar konsumentskyddet och att konsumentskyddet bör förbli en vägledande prioritet i utformandet av lagstiftningen. Parlamentet uttrycker oro över att mycket av det pappersarbete som leverantörer av finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag utför till följd av EU-lagstiftningen egentligen inte är helt nödvändigt enligt lag och har ringa eller ingen praktisk betydelse för konsumenterna, samtidigt som det skapar en börda som kan leda till onödigt höga kostnader för dessa konsumenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att granska sådan dokumentation i syfte att effektivisera den utan att konsumentskyddsfördelarna går förlorade. Parlamentet betonar att tillgången till relevant och lättbegriplig information är avgörande för att konsumenten ska fatta väl underbyggda finansiella beslut. Parlamentet påpekar samtidigt att kvaliteten och inte kvantiteten är den avgörande faktorn för den information som tillhandahålls. Parlamentet betonar att de krav på att informera konsumenter som fastställs i olika europeiska rättsakter måste samordnas på bästa sätt. Parlamentet understryker att dubbla eller motstridiga krav på offentliggörande måste undvikas för att undvika opåkallad byråkrati och onödiga kostnader och inte förvirra kunderna.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga en omnibuslagstiftning som möjliggör en övergång från det nuvarande sektorsbaserade lapptäcket för Mifid, IDD, AIFMD osv. i riktning mot att det slutförs en gedigen och konsekvent ram för konsumenttranparens som inte blir onödigt komplex för leverantörer av finansiella tjänster, inbegripet en konvergens av tillsynen mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att verka för att ESA-myndigheternas uppdrag att skydda konsumenterna i högre grad används inom sektorslagstiftningen och att ta hänsyn till detta inom ramen för den kommande översynen av ESA-myndigheternas finansiering och styrning. Parlamentet uppmanar även kommissionen att ge ESA-myndigheterna i uppdrag att leda arbetet med konvergensen av medlemsstaternas metoder för övervakning av affärsmetoder.

28.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att förbereda en kampanj för att öka medvetenheten om FIN-Net, som är ett nätverk som hjälper konsumenter att hävda sina rättigheter, utan att behöva gå till domstol, genom att hitta ett organ för alternativ tvistlösning. Parlamentet anser att FIN-Net bör förbättra sin täckning ytterligare, tydliggöra sin roll och förbättra sin webbplats.

Åtgärd 9 – Bättre kreditprövning

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa harmoniserade och gränsöverskridande standarder och principer för kreditprövning i syfte att minska risken för mer överskuldsättning när alleuropeiska onlinekrediter underlättas, med hänsyn till slutsatserna i offentliggjorda rapporter om genomförandet av direktivet om bostadslåneavtal och direktivet om konsumentkrediter.

Åtgärd 10 – Finansteknik för finansiella tjänster för privatpersoner och mindre företag

30.  Europaparlamentet erkänner konsumenternas rätt att använda programvara i syfte att göra betalningar och dela information om sig själva.

31.  Europaparlamentet stöder kommissionen i dess föresats att lägga fram en heltäckande handlingsplan för finansteknik inom ramen för strategierna för kapitalmarknadsunionen och den digitala inre marknaden, och på så sätt bidra till en integrerad teknikdriven inre marknad för finansiella tjänster som är effektiv och välfungerande och gynnar alla europeiska slutanvändare, samtidigt som lika spelregler säkerställs. Parlamentet stöder kommissionens inrättande av en arbetsgrupp för finansteknik. Parlamentet påpekar att det nya landskap som uppstår i och med utvecklingen av finansteknik kräver att ett antal lämpliga nya skyddsmekanismer utvecklas, exempelvis konsumentupplysning om nya produkter eller bestämmelser om bekämpning av penningtvätt samt mobilisering av kreditplattformar som tillämpar finansteknik.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta dess förslag till resolution om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid, och främja konsumentskydd, säkerhet, innovation, sund konkurrens samt säkerställa att principen ”samma tjänster, samma risker, samma regler och samma tillsyn” gäller för alla företag oavsett sektor eller plats. Parlamentet betonar att finansteknik bör betraktas såsom finans som möjliggörs av eller tillhandahålls via ny teknik och som påverkar hela finanssektorn och alla dess delar, från bankväsendet till försäkringsbranschen, pensionsfonder, investeringsrådgivning, betalningstjänster och marknadsinfrastrukturer.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen med kraft att skapa en miljö som gynnar innovativa lösningar. Parlamentet noterar att innovativa finansteknikföretag tillhandahåller den konkurrens som krävs för att skapa en effektiv marknad för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag.

34.  Europaparlamentet understryker att olika nya finansinstitut inom finansteknik har samma ansvar gentemot kunder och för finansiell stabilitet som andra motsvarande traditionella institut och tjänster.

Åtgärd 11 – Digital identitetskontroll

35.  Europaparlamentet betonar potentialen i e-signaturer och e-identifiering för att underlätta transaktioner, och uppmanar kommissionen att bygga vidare på det arbete som utförts genom eIDA-förordningen. Parlamentet understryker behovet av att ta hänsyn till personer som inte kan eller vill använda e-signatur eller e-identifiering. Parlamentet stöder driftskompatibilitet för gränsöverskridande e-identifiering inom sektorn för finansiella tjänster och efterlyser lika spelregler för alla medlemsstater (och möjligen utöver detta, för EES-länderna och Schweiz). Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att prioriterat bedöma regleringshindren för e-identifiering, och betonar att eventuella initiativ bör vara teknikneutrala.

36.  Europaparlamentet upprepar att kommissionen måste identifiera och avlägsna regleringshinder för användningen av alleuropeiska elektroniska identifieringssystem för att teckna sig för finansiella tjänster, vilket skulle underlätta gränsöverskridande digitala anmälningsprocesser (digital onboarding) inom hela EU utan att påverka säkerhetsnivån på befintliga system eller deras förmåga att uppfylla kraven i det fjärde penningtvättsdirektivet.

Åtgärd 12 – Onlineförsäljning av finansiella tjänster

37.  Europaparlamentet framhåller behovet av att anpassa EU:s nuvarande rättsliga ram för den digitala världen för att motverka konsumentskyddrisker som är förknippade med online-distansförsäljning, och därigenom skapa nya affärsmöjligheter för europeiska uppstarts- och finansteknikföretag. Parlamentet framhåller konsumentriskerna med onlinespel som ger sken av att vara finansiella produkter, t.ex. binära optioner. Parlamentet hävdar att det krävs en kraftfull och harmoniserad europeisk övervakning för att skydda konsumenterna och undvika regleringsmässiga kryphål. Parlamentet betonar att europeiska konsumentskyddsstandarder ska gälla oavsett om det rör sig om traditionella eller moderna distributionskanaler.

38.  Europaparlamentet understryker vikten av cybersäkerhet och beklagar att kommissionen inte tar upp frågan om cybersäkerhet i sin handlingsplan. Kommissionen uppmanas därför att säkerställa att frågor tas upp som en del av arbetet i dess specialgrupp.

39.  Europaparlamentet understryker behovet av att bevara de vanliga bankkontoren, som utgör en oundgänglig del av det offentliga tjänsteutbudet och är särskilt fördelaktiga för små och medelstora företag, äldre och sårbara konsumenter, som är mindre benägna att använda banktjänster via Internet och föredrar fysiska kontakter. Parlamentet inser att stängning av filialer försämrar den finansiella infrastrukturen på lokal nivå och kan vara till stor skada för lokalsamhällen.

40.  Europaparlamentet konstaterar att den ökade användningen av kunduppgifter eller stordata av finansiella institut kan leda till fördelar för konsumenterna, såsom utvecklingen av mer skräddarsydda, segmenterade och billigare erbjudanden på grundval av en effektivare allokering av risker och kapital. Parlamentet uttrycker å andra sidan oro över hur dynamisk prissättning utvecklas och att detta potentiellt kan leda till sämre resultat för konsumenterna med avseende på jämförelse av erbjudanden och därmed effektiv konkurrens samt riskpoolning och ömsesidighet i kredit- och försäkringssektorn.

o
o   o

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 133, 22.5.2008, s.66.
(2) EUT L 263, 7.10.2009, s. 11.
(3) EUT L 266, 9.10.2009, s. 11.
(4) EUT L 60, 28.2.2014, s. 34.
(5) EUT L 173, 12.6.2014, s. 349.
(6) EUT L 257, 28.8.2014, s. 73.
(7) EUT L 257, 28.8.2014, s. 214.
(8) EUT L 123, 19.5.2015, s. 1.
(9) EUT L 337, 23.12.2015, s. 35.
(10) EUT L 26, 2.2.2016, s. 19.
(11) Antagna texter, P8_TA(2016)0434.
(12) Antagna texter, P8_TA(2017)0211.
(13) Antagna texter, P8_TA(2017)0027.

Rättsligt meddelande