Index 
Antagna texter
Onsdagen den 15 november 2017 - StrasbourgSlutlig utgåva
Perioden för antagande av delegerade akter ***I
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Karel Pinxten
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Pietro Russo
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Hannu Takkula
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Baudilio Tomé Muguruza
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Bettina Jakobsen
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – João Alexandre Tavares Gonçalves de Figueiredo
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Iliana Ivanova
 Skydd mot dumpad och subventionerad import från länder som inte är medlemmar i EU ***I
 Rättsstatlighet i Malta
 Multilaterala förhandlingar inför WTO:s elfte ministerkonferens
 Det östliga partnerskapet: toppmötet i november 2017
 Handlingsplanen för naturen, människorna och näringslivet
 Situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen

Perioden för antagande av delegerade akter ***I
PDF 238kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av direktiv 2010/40/EU vad gäller perioden för antagande av delegerade akter (COM(2017)0136 – C8-0116/2017 – 2017/0060(COD))
P8_TA(2017)0429A8-0332/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0136),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 91 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0116/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 5 juli 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 27 oktober 2017 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A8-0332/2017),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2017/… om ändring av direktiv 2010/40/EU vad gäller perioden för antagande av delegerade akter

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2017/2380.)

(1) EUT C 345, 13.10.2017, s. 67.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Karel Pinxten
PDF 231kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 15 november 2017 om utnämningen av Karel Pinxten till ledamot av revisionsrätten (C8-0328/2017 – 2017/0812(NLE))
P8_TA(2017)0430A8-0336/2017

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8–0328/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8–0336/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Utskottet höll den 19 oktober 2017 en utfrågning med den nominerade kandidaten.

1.  Europaparlamentet avstyrker rådets förslag till utnämning av Karel Pinxten till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Pietro Russo
PDF 228kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 15 november 2017 om utnämning av Pietro Russo till ledamot av revisionsrätten (C8-0329/2017 – 2017/0813(NLE))
P8_TA(2017)0431A8-0337/2017

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8‑0329/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0337/2017),

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 19 oktober 2017 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Pietro Russo till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Hannu Takkula
PDF 229kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 15 november 2017 om utnämning av Hannu Takkula till ledamot av revisionsrätten (C8-0330/2017 – 2017/0814(NLE))
P8_TA(2017)0432A8-0338/2017

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8‑0330/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0338/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Utskottet höll den 19 oktober 2017 en utfrågning med den nominerade kandidaten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Hannu Takkula till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Baudilio Tomé Muguruza
PDF 230kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 15 november 2017 om utnämning av Baudilio Tomé Muguruza till ledamot av revisionsrätten (C8–0331/2017 – 2017/0815(NLE))
P8_TA(2017)0433A8-0342/2017

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8–0331/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8–0342/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 26 oktober 2017 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Baudilio Tomé Muguruza till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Bettina Jakobsen
PDF 229kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 15 november 2017 om utnämning av Bettina Jakobsen till ledamot av revisionsrätten (C8–0332/2017 – 2017/0816(NLE))
P8_TA(2017)0434A8-0341/2017

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8–0332/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8–0341/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 26 oktober 2017 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Bettina Jakobsen till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – João Alexandre Tavares Gonçalves de Figueiredo
PDF 234kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 15 november 2017 om utnämning av João Alexandre Tavares Gonçalves de Figueiredo till ledamot av revisionsrätten (C8-0333/2017 – 2017/0817(NLE))
P8_TA(2017)0435A8-0343/2017

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8–0333/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0343/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 26 oktober 2017 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets nominerade kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av João Alexandre Tavares Gonçalves de Figueiredo till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Iliana Ivanova
PDF 228kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 15 november 2017 om utnämning av Iliana Ivanova till ledamot av revisionsrätten (C8-0334/2017 – 2017/0818(NLE))
P8_TA(2017)0436A8-0344/2017

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8‑0334/2017),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8–0344/2017), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 26 oktober 2017 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Iliana Ivanova till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Skydd mot dumpad och subventionerad import från länder som inte är medlemmar i EU ***I
PDF 248kWORD 43k
Resolution
Text
Bilaga
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 november 2017 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen (COM(2016)0721 – C8-0456/2016 – 2016/0351(COD))
P8_TA(2017)0437A8-0236/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0721),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0456/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 12 maj 2016 om Kinas status som marknadsekonomi(1),

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 11 oktober 2017 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0236/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 november 2017 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/… om ändring av förordning (EU) 2016/1036 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen och förordning (EU) 2016/1037 om skydd mot subventionerad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska unionen

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2017/2321.)

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Uttalande från kommissionen om övergången

Kommissionen erinrar om att syftet med den nya metoden är att upprätthålla ett fortsatt skydd av unionens industri mot illojala handelsmetoder, i synnerhet sådana som följer av betydande snedvridningar av marknaden. I detta avseende kommer kommissionen att se till att unionsindustrin inte åsamkas någon ytterligare börda när den söker skydd enligt antidumpningsinstrumentet, särskilt inom ramen för eventuella ansökningar om översyner vid giltighetstidens utgång som lämnats in efter ikraftträdandet av den nya metoden.

Kommissionens uttalande om artikel 23 och samverkan med Europaparlamentet och rådet

Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om den har för avsikt att ta fram eller uppdatera en rapport enligt artikel 2.6a c i grundförordningen. Om Europaparlamentet eller rådet informerar kommissionen om att de anser att villkoren för att utarbeta eller uppdatera en rapport enligt artikel 2.6a c i grundförordningen är uppfyllda, kommer kommissionen att vidta lämpliga åtgärder och informera Europaparlamentet och rådet om detta.

Kommissionens uttalande angående rapporterna enligt artikel 2.6a c i grundförordningen

Kommissionen kommer att snarast utnyttja den möjlighet som föreskrivs i artikel 2.6a c i grundförordningen att utarbeta rapporter om betydande snedvridning, så att berörda parter har dessa rapporter till sitt förfogande när de förbereder inlagor vilka artikel 2.6a i grundförordningen kan tillämpas. Kommissionen kommer att ge vägledning för berörda parter om användningen av dessa rapporter.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0223.


Rättsstatlighet i Malta
PDF 261kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 15 november 2017 om rättsstatlighet i Malta (2017/2935(RSP))
P8_TA(2017)0438B8-0597/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 4, 5, 6, 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 6, 7, 8, 10, 11, 12 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Europadomstolens rättspraxis i relation till denna,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om EU-medborgarskap till salu(1),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och åtskilliga FN-konventioner om mänskliga rättigheter som är bindande för alla medlemsstater,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av plenardebatten den 24 oktober 2017 om mediefriheten i Malta,

–  med beaktande av avslöjandena om Panamadokumenten och Malta-filerna från den internationella organisationen för grävande journalister (ICIJ) och nätverket European Investigative Collaboration (EIC),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om legitima åtgärder för att skydda visselblåsare som agerar i allmänhetens intresse när de lämnar ut konfidentiella uppgifter om företag och offentliga organ(3),

–  med beaktande av rapporten och rekommendationerna från undersökningskommittén för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt (PANA‑kommittén), och rapportens bilaga om kommitténs uppdrag i Malta,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europeiska unionen är grundad på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna, och dessa värden är universella och gemensamma för medlemsstaterna.

B.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna är en del av EU:s primärrätt. Yttrandefrihet och mediernas frihet och mångfald är inskrivna i artikel 11 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 10 i Europakonventionen. I enlighet med artiklarna 2, 3.1 och 7 i EU-fördraget har unionen möjlighet att agera för att skydda de gemensamma värden som den har som grund. Rättsstatsmekanismen bör tillämpas med samma kraft på alla medlemsstater.

C.  EU är ett konstitutionellt system som bygger på ömsesidigt förtroende, nämligen att medlemsstaterna agerar i förenlighet med demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

D.  Rättsväsendets opartiskhet finns inskrivet i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 6 i Europakonventionen, och är en väsentlig förutsättning för den demokratiska maktdelningsprincipen.

E.  Den maltesiska undersökande anti-korruptionsjournalisten och bloggaren Daphne Caruana Galizia mördades i ett bilbombsattentat den 16 oktober 2017.

F.  Mordet ledde till gatudemonstrationer och protester från det civila samhället i Malta med krav på rättvisa, ansvarighet och respekt för rättsstatligheten.

G.  2016 års landsrapport om Malta från övervakningsverktyget för mediepluralism visade på medelhöga (nästan höga) risknivåer för mångfald på marknaden och politiskt oberoende, och identifierade riskhöjande faktorer i samband med avsaknaden av uppgifter om mediemarknaden, avsaknaden av skydd av och självreglering för journalister och redaktionellt oberoende, direkt politiskt ägande av medieföretag och avsaknad av en politik för mediekompetens(4).

H.  I 2017 års internationella pressfrihetsindex (från Reportrar utan gränser) identifierar Maltas lagar om förtal, som kan ge böter eller fängelse och som ofta används, särskilt av politiker, mot journalister, som en viktig faktor som begränsar yttrandefriheten i Malta(5).

I.  Det maltesiska parlamentet diskuterar för närvarande ett lagförslag från den maltesiska regeringen om avskaffande av förtal och införande av ett tillfälligt förbud mot att tillgripa någon form av förebyggande beslut i åtgärder som vidtas enligt gällande lag i samband med förtal eller ärekränkning(6).

J.  Daphne Caruana Galizia anklagades för flera fall av förtal av politiska företrädare från hela det politiska spektrumet i Malta.

K.  Caruana Galizia fick sina bankkonton frysta i år efter att en domstol hade fattat ett förebyggande beslut i ett förtalsmål som väckts av en minister i regeringen, innan ett beslut hade fattats i målet.

L.  Medieföretag i Malta har rapporterat att de har utsatts för hårda påtryckningar från Pilatus Bank, som befinner sig i centrum för anklagelser om penningtvätt, om att dra tillbaka eller ta bort artiklar om banken. Pilatus Bank har vidtagit rättsliga åtgärder i Förenta staterna mot maltesiska medier som banken anser har skadat dess anseende. En läckt efterlevnadsrapport från Financial Intelligence Analysis Unit (FIAU) visar att Pilatus Banks kunder främst är personer i politiskt utsatt ställning från Azerbajdzjan, och att banken inte har utfört den kundkontroll av dessa kunder som krävs enligt penningtvättsdirektivet. En parlamentsledamot från det regerande partiet har krävt en utredning av visselblåsaren vid FIAU.

M.  Före mordet på Daphne Caruana Galizia flydde en visselblåsare från landet. Denna visselblåsare spelade en central roll i anklagelserna om korruption och penningtvätt mot personer i politiskt utsatt ställning i Malta.

N.  Den maltesiska regeringen har genomfört lagen om meddelarskydd från 2013(7), och är en av de få EU-medlemsstaterna som har fastställt särskilt skydd för visselblåsare i lagstiftningen.

O.  Enligt Maltas författning och lagar utnämns polischefen av premiärministern, den allmänna åklagaren utnämns av presidenten på inrådan av premiärministern, och medlemmar av rättsväsendet utnämns från och med 2017 efter att en kommitté har granskat de nominerade före deras utnämning(8). De maltesiska brottsbekämpande organens och domstolsväsendets oberoende kan äventyras av det faktum att regeringen har befogenhet att utnämna polischefen, chefen för FIAU och den allmänna åklagaren.

P.  Flera olika rapporter i medierna konstaterar att ett stort antal arbetstillfällen i maltesiska offentliga företag skapades några veckor före valet i juni 2017, vilket väckte farhågor om huruvida detta gjordes av skäl som hade samband med valet.

Q.  Malta vägrade ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten, det oberoende unionsorganet med befogenhet att utreda och lagföra bedrägerier riktade mot EU och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen.

R.  Avslöjandena om Panamadokumenten från april 2016 visade att totalt 714 företag med anknytning till Malta finns med i den databas över Panamadokumenten som internationella organisationen för grävande journalister (ICIJ) förfogar över. Dokumenten innehåller avslöjanden om en nuvarande minister och en före detta minister från den tidigare administrationen, och om högt uppsatta tjänstemän.

S.  Europaparlamentet organiserade en delegationsresa till Malta i februari 2017 som en del av sin undersökning av Panamadokumenten. Delegationen konstaterade i sin rapport att det finns skäl att tro att den maltesiska poliskåren inte är väl rustad för att fullgöra sina uppgifter på ett optimalt sätt, vilket skulle kunna tyda på administrativa missförhållanden. Delegationen noterade att antalet fällande domar och förverkanden i samband med penningtvätt i Malta förefaller extremt lågt i förhållande till det genomsnittliga antalet rapporter som polisen har fått från FIAU. En statlig tjänsteman och en före detta minister avslog PANA-kommitténs begäran om ett möte under besöket.

T.  I två konfidentiella rapporter från FIAU i Malta, daterade 2016, som offentliggjordes i maj 2017, drogs slutsatsen att det förelåg rimliga misstankar om penningtvätt rörande en statlig tjänsteman. En tredje rapport, som offentliggjordes samtidigt, beskrev i detalj den inspektion på platsen som FIAU hade genomfört i Pilatus Bank, där man enligt uppgift hade upptäckt att banken överträtt den maltesiska lagstiftningen om penningtvätt. Pilatus Banks tillståndsförfarande avslutades snabbt jämfört med den genomsnittliga tid som behövs för att säkerställa efterlevnad av standarderna i kapitalkravsdirektivet.

U.  Chefen för FIAU och polischefen, som båda innehar tjänster som tillsätts direkt av regeringen, avgick strax efter slutförandet av dessa rapporter. Ingen polisutredning inleddes om dessa allvarliga anklagelser om penningtvätt av personer i politiskt utsatt ställning, däribland en ledamot av regeringen. Domare utsågs i de ovannämnda fallen. Två anställda vid FIAU sades upp efter att FIAU:s rapporter hade läckts till pressen.

V.  Kommissionen informerades senast i juni 2017 om anklagelserna, och en begäran ingavs om inledande av ytterligare en undersökning av Malta och dess respekt för och adekvata genomförande av det tredje penningtvättsdirektivet och kapitalkravsdirektivet.

W.  Unionsmedborgarskapet är något av det viktigaste som EU har uppnått. Frågor som rör bosättning och medborgarskap omfattas enligt EU:s fördrag av medlemsstaternas exklusiva befogenhet. EU har befogenhet att övervaka medlemsstaternas praxis för korruptionsbekämpning.

X.  Europeiska unionens domstols fasta rättspraxis bekräftar att varje enskild medlemsstat ska fastställa de kriterier som ska gälla för förvärv och förlust av medborgarskap, med vederbörligt beaktande av unionsrätten. Sedan Maastrichtfördraget trädde i kraft innebär ett beviljande av ett nationellt medborgarskap även ett beviljande av unionsmedborgarskap, som medför ytterligare starka rättigheter. Detta betyder att en medlemsstats nationaliseringsbeslut påverkar även andra medlemsstater och EU.

Y.  Den maltesiska regeringen inrättade 2014 ett program för enskilda investerare där man säljer maltesiska medborgarskap och unionsmedborgarskap till tredjelandsmedborgare till ett pris av 650 000 euro. Det är fortfarande oklart vilka som har beviljats medborgarskap genom detta program eftersom de inte identifieras i den offentliggjorda förteckningen över naturaliserade medborgare. En läckt FIAU-rapport från 2016 uttryckte farhågor om eventuell korruption i administrationen för detta program.

Z.  Regeringen har utsett Nexia BT som förvaltare av programmet för enskilda investerare. Nexia BT är en förmedlare som i Panamadokumenten namnges som initiativtagare till truster och offshorebolag för maltesiska personer i politiskt utsatt ställning, inbegripet en ledamot av regeringen. Enligt Panamadokumenten har Nexia BT inte agerat med tillbörlig aktsamhet eftersom företaget har underlåtit att lämna all nödvändig information för att identifiera verkligt huvudmannaskap.

AA.  Enligt rapporten From suspicion to action – converting financial intelligence into greater operational impact (Från misstanke till agerande – att öka den operativa effektiviteten med hjälp av finansunderrättelser) från Europols finansunderrättelseenhet har vissa parter, inklusive kriminella organisationer, missbrukat delar av Maltas internetbaserade industrier för att tvätta inkomster från brottslighet. Detta bör inte tolkas som att hela industrin är inblandad.

1.  Europaparlamentet fördömer starkt mordet på Daphne Caruana Galizia och uppmanar den maltesiska regeringen att sätta in alla resurser som behövs för att ställa hennes mördare inför rätta.

2.  Europaparlamentet begär en oberoende internationell utredning av mordet på Daphne Caruana Galizia. Parlamentet konstaterar att de maltesiska myndigheterna har bjudit in internationella brottsbekämpande organ, bland annat Förenta staternas Federal Bureau of Investigation, och nederländska rättsmedicinska specialister i detta syfte. Parlamentet begär att Europol ska delta till fullo i hela utredningen.

3.  Europaparlamentet konstaterar att skyddet för undersökande journalister och visselblåsare är av väsentligt intresse för samhället. Parlamentet uppmanar de maltesiska myndigheterna och alla EU:s medlemsstater att säkerställa skyddet av journalisters och visselblåsares personliga säkerhet och försörjning.

4.  Europaparlamentet uppmanar talmanskonferensen att införa ”Europeiska Daphne Caruana Galizia-priset för undersökande journalistik” som ska delas ut årligen för utomordentlig undersökande journalistik i Europa.

5.  Europaparlamentet beklagar att utvecklingen i Malta under de senaste åren har gett upphov till allvarliga farhågor om rättsstatligheten, demokratin och de grundläggande rättigheterna, inklusive mediernas frihet och polisens och rättsväsendets oberoende.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med den maltesiska regeringen om hur rättsstatligheten fungerar i Malta och säkerställa respekten för de europeiska värdena. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet fullständigt om sina bedömningar. Parlamentet upprepar att det behövs en reguljär övervakningsprocess och dialog med alla medlemsstater för att skydda EU:s grundläggande värden demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatlighet, och att rådet, kommissionen och parlamentet bör delta i detta, såsom anges i parlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter.

7.  Europaparlamentet beklagar att flera allvarliga anklagelser om korruption och åsidosättanden av skyldigheter i samband med penningtvätt och banktillsyn inte har utretts av polisen i Malta, vilket innebär ett hot mot rättsstatligheten i denna medlemsstat. Parlamentet konstaterar att vissa av dessa anklagelser undersöks av de rättsvårdande myndigheterna. Parlamentet beklagar särskilt att det hittills inte har gjorts någon polisutredning i Malta av avslöjandena i samband med Panamadokumenten och personer i politiskt utsatt ställning i de läckta FIAU-rapporterna, och noterar att personer som förekommer i FIAU-rapporterna fortfarande ingår i regeringen. Parlamentet uppmanar Maltas polischef att inleda en sådan utredning.

8.  Europaparlamentet noterar kommentarerna från Maltas högsta domstols ordförande om rättsstatligheten, och stöder hans åsikt att rättsstatligheten i Malta inte garanteras utan en ordentlig brottsbekämpning(9).

9.  Europaparlamentet uttrycker oro över den rapport som PANA-kommittén utarbetade efter sitt besök i Malta, där det anges att de offentliga institutioner som ansvarar för efterlevnad, bedrägerier och ekonomisk brottslighet är starkt politiserade.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bekräfta huruvida Malta efterlever det tredje penningtvättsdirektivet och kapitalkravdirektivet. Parlamentet noterar att Malta är en av flera medlemsstater som kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande emot för underlåtenhet att införliva det fjärde penningtvättsdirektivet senast den 26 juni 2017. Parlamentet konstaterar att detta införlivande nu är pågående.

11.  Europaparlamentet uppmanar de maltesiska myndigheterna att ansluta sig till Europeiska åklagarmyndigheten i syfte att tillsammans med andra deltagande medlemsstater bekämpa bedrägerier riktade mot EU och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen.

12.  Europaparlamentet uppmanar de maltesiska tillsynsmyndigheterna och rättsliga myndigheterna att undersöka tillståndsförfarandet för Pilatus Bank, särskilt i fråga om uppfyllandet av lämplighetskraven för ledningen av finansiella institutioner, enligt vad som anges i kapitalkravsdirektivet, och att undersöka huruvida Nexia BT efterlever penningtvättsdirektivet.

13.  Europaparlamentet upprepar den oro som ledamöter av Europaparlamentet flera gånger har framfört över försäljningen av medborgarskap genom investeringssystem i allmänhet, inklusive i Malta och andra EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar Malta att klargöra vem som har köpt ett maltesiskt pass och alla rättigheter som det för med sig, och vilka skyddsåtgärder som har vidtagits för att se till att alla dessa nya medborgare faktiskt har tillbringat ett år i Malta före köpet. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka denna typ av medborgarskapsprogram i medlemsstaterna, eftersom medlemsstaterna vederbörligen måste beakta unionsrätten när de utövar sin befogenhet i fråga om medborgarskap.

14.  Europaparlamentet uppmanar Malta och alla andra medlemsstater att säkerställa att bekämpandet av skatteundandragande prioriteras och att alla nödvändiga resurser avsätts i detta syfte.

15.  Europaparlamentet beklagar kommissionens beslut att inte offentliggöra EU:s rapport om insatserna mot korruption 2017.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet samt Republiken Maltas president.

(1) EUT C 482, 23.12.2016, s. 117.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0409.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0402.
(4) Nenadic, Iva, 2016. ‘Media Pluralism Monitor 2016 – Monitoring Risks for Media Pluralism in the EU and Beyond. Country report: Malta’. Centrumet för mediernas frihet och mångfald. Rapporten kan laddas ned från http://cmpf.eui.eu/media-pluralism-monitor/mpm-2016-results/malta/
(5) Se https://rsf.org/en/malta
(6) Maltas regering, lagförslag: en akt om uppdatering av regleringen av medier och förtalsärenden och av ärenden som följer av eller är underordnade denna, artikel 26.6. Se http://justiceservices.gov.mt/DownloadDocument.aspx?app=lp&itemid=28292&l=1
(7) Se http://justiceservices.gov.mt/DownloadDocument.aspx?app=lp&itemid=28292&l=1
(8) Akt nr XLIV från 2016, artikel 5 (96A) http://www.justiceservices.gov.mt/DownloadDocument.aspx?app=lp&itemid=27835&l=1
(9) http://www.independent.com.mt/articles/2017-10-02/local-news/Chief-Justice-boldly-speaks-out-about-rule-of-law-need-for-proper-law-enforcement-6736179695


Multilaterala förhandlingar inför WTO:s elfte ministerkonferens
PDF 268kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 15 november 2017 om multilaterala förhandlingar inför WTO:s elfte ministerkonferens i Buenos Aires den 10–13 december 2017 (2017/2861(RSP))
P8_TA(2017)0439B8-0593/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Världshandelsorganisationens (WTO) ministerdeklaration i Doha den 14 november 2001(1),

–  med beaktande av WTO:s ministerdeklaration i Hongkong av den 18 december 2005(2),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om utvecklingsagendan från Doha, särskilt resolutionerna av den 9 oktober 2008(3), 16 december 2009(4), 14 september 2011(5), 21 november 2013(6) och 26 november 2015(7),

–  med beaktande av resultatet från den nionde ministerkonferensen, som hölls på Bali i december 2013, särskilt avtalet om förenklade handelsprocedurer(8),

–  med beaktande av resultatet från den tionde ministerkonferensen, som hölls i Nairobi i december 2015, och ministerdeklarationen som antogs den 19 december(9),

–  med beaktande av det resultatdokument som enhälligt antogs den 14 juni 2016 vid WTO:s årliga parlamentariska församling i Genève(10),

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling(11),

–  med beaktande av den sjätte globala översynen av ”Aid for Trade” som genomfördes i Genève den 11–13 juli 2017(12),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  WTO har sedan sin tillkomst spelat en avgörande roll för att stärka multilateralismen, främja en inkluderande ekonomisk världsordning och bidra till ett öppet, regelbaserat och icke-diskriminerande multilateralt handelssystem. Doharundan inleddes 2001 med målsättningen att skapa nya handelsmöjligheter, förstärka de multilaterala handelsreglerna och åtgärda rådande obalanser i handelssystemet genom att ställa utvecklingsländernas, särskilt de minst utvecklade ländernas, behov och intressen i centrum för förhandlingarna.

B.  EU har konsekvent argumenterat för en stark regelbaserad multilateral handelsstrategi och samtidigt insett att kompletterande strategier, såsom bilaterala, regionala och plurilaterala avtal, också kan främja en öppnare handel och ekonomisk utveckling, särskilt genom att möjliggöra liberalisering och uppgradering av såväl regler som föreskrifter inom områden som behandlas mindre ingående inom WTO, och som även kan stödja det multilaterala systemet, under förutsättning att dessa avtal är förenliga med WTO:s bestämmelser, grundas på gemensamma regler och skapar förutsättningar för en eventuell multilateralisering i framtiden.

C.  Resultatet av den nionde ministerkonferensen år 2013 var av systemvikt, särskilt ingåendet av avtalet om förenklade handelsprocedurer (TFA), som är den mest betydelsefulla multilaterala handelsöverenskommelsen sedan upprättandet av WTO år 1995.

D.  Vissa WTO-medlemmar försöker undergräva den nuvarande modellen för lösning av internationella handelstvister. WTO:s överprövningsorgan har nästan nått det minsta antal domare som det behöver för att kunna fungera. Förenta staterna förkastade nyligen förslag från EU och vissa latinamerikanska länder om att inleda ett urvalsförfarande för att tillsätta det växande antalet lediga tjänster. Detta dödläge, som har lett till att två av sju platser i överprövningsorganet inte är tillsatta, kan leda till att ett system som är väsentligt för att hantera tvister mellan världens mäktigaste handelsnationer faller samman.

E.  Resultatet av den tionde ministerkonferensen år 2015 var också mycket viktigt med de sex ministerbesluten om jordbruk, bomull och frågor med anknytning till de minst utvecklade länderna, inbegripet ett åtagande om att avskaffa exportstödet till jordbruket, vilket förmodligen var det mest betydelsefulla resultatet på jordbruksområdet någonsin inom WTO.

F.  Den senaste tidens diskussioner om hur man kan gå vidare med utvecklingsagendan från Doha visar tydligt att uppfattningarna går isär bland WTO:s medlemmar om de vidare förhandlingarna. Det är därför nödvändigt att se över ambitionsnivån för att få realistiska möjligheter att uppnå resultat inom alla förhandlingspelare, och därvid ta full hänsyn till handelsmiljön i dag.

G.  Ekonomins digitala omvandling öppnar nya kanaler för handel som underlättar små och medelstora företags deltagande i världshandeln tack vare e-handeln. Detta betraktas allt mer som ett område där WTO skulle kunna spela en viktig roll.

H.  Den elfte WTO-ministerkonferensen (MC11) kommer att äga rum i Buenos Aires, Argentina, den 10–13 december 2017.

1.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla engagemang för multilateralismens bestående värde och efterlyser en handelsagenda baserad på fri, rättvis och regelbaserad handel för alla, som stöder agendan för hållbar utveckling genom att ge största vikt åt sociala, miljömässiga och mänskliga rättigheter, och säkerställa att multilateralt överenskomna och harmoniserade regler tillämpas på ett enhetligt sätt för alla.

2.  Europaparlamentet betonar behovet av att bygga vidare på de resultat som uppnåddes vid den nionde och tionde ministerkonferensen för att uppnå och garantera påtagliga framsteg vid den elfte ministerkonferensen i Buenos Aires i december 2017 i syfte att upprätthålla och stärka den multilaterala handelsstrukturen. Parlamentet betonar dock att parterna bör eftersträva nya mål på områden såsom digital handel och underlättande av investeringar.

3.  Europaparlamentet uppmanar bestämt alla WTO-medlemmar att utnyttja den dynamik som skapats av den senaste tidens framsteg, med hänsyn till det strategiska målet att stärka det multilaterala handelssystemet och behovet av att befästa WTO som centrum för handelsförhandlingar, men konstaterar samtidigt att det behövs nya metoder för att hantera de aktuella utmaningarna. Parlamentet konstaterar att flexibilitet, öppenhet, delaktighet och politiskt engagemang kommer att vara nyckeln till globala, balanserade och realistiska framsteg avseende alla de kvarstående frågorna inom ramen för utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet inser att sedan Doharundan inleddes 2001 har världen förändrats radikalt i ekonomiskt, politiskt och tekniskt hänseende, och att man måste diskutera nya utmaningar såsom e-handel, digital handel, transparenta investeringar, subventioner och överkapacitet, globala värdekedjor, offentlig upphandling, inhemska bestämmelser för tjänster, mikroföretag, små och medelstora företag och större förenlighet mellan prioriteringarna på området för handel, arbete och miljö som ligger utanför utvecklingsagendan från Doha, vilket kan göras utan hänsyn till kvarstående frågor inom ramen för utvecklingsagendan från Doha. Parlamentet betonar behovet av att göra det möjligt för utvecklingsländerna att utforma sina egna strategier så att det även i framtiden kan garanteras lika villkor inom dessa nya sektorer.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av att WTO fungerar som ett effektivt och ändamålsenligt forum för förhandlingar om alla frågor som är av intresse för dess medlemmar och för öppna diskussioner om globala handelsrelaterade frågor.

5.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att komma till Buenos Aires med långt framskridna förslag, i syfte att säkra mer transparenta och inkluderande förhandlingar, eftersom ministerkonferensen bör vara väl förberedd genom förhandlingar på kommitténivå. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de långt framskridna förhandlingarna om frågor såsom fiskesubventioner som ett sätt att bekämpa överfiske och illegalt, orapporterat och oreglerat fiske.

6.  Europaparlamentet noterar de förslag som lagts fram om nationellt stöd inom jordbruket, däribland det gemensamma förslaget från EU och Brasilien. Parlamentet anser att framsteg i debatten på detta område skulle kunna bli ett avgörande resultat vid den elfte ministerkonferensen. Parlamentet upprepar i detta sammanhang behovet av att finna en permanent lösning på frågorna om offentlig lagerhållning för försörjningsberedskapsändamål, ett stödsystem för bomull och subventioner i enlighet med ministerbeslutet från Nairobi. Parlamentet understryker att förhandlingarna på detta område och det potentiella förhandlingsresultatet inte får väga tyngre än diskussionerna om framtiden för den gemensamma jordbrukspolitiken

7.  Europaparlamentet betonar på nytt vikten av att föra förhandlingarna framåt och uppnå resultat i andra frågor som förs fram av medlemsstaterna, däribland inhemska bestämmelser för tjänster, e-handel, underlättande av investeringar, horisontella subventioner, ökad transparens och god regleringspraxis till förmån för små och medelstora företag.

8.  Europaparlamentet anser att resultaten från 2017 års ministerkonferens tydligt bör bekräfta den betydelse som målen för hållbar utveckling till 2030 och åtagandena i Parisavtalet har för kampen mot klimatförändringarna, och den roll som handeln kan spela för att bidra till uppnåendet av dem, och fastställa konkreta åtgärder som ska vidtas på detta område, eftersom globala standarder och multilaterala bestämmelser gagnar den globala handeln..

9.  Europaparlamentet bekräftar kopplingarna mellan jämställdhet och en inkluderande utveckling, och betonar att kvinnors egenmakt är avgörande för att utrota fattigdom samt att undanröjandet av hinder för kvinnors deltagande i handeln är av största betydelse för ekonomisk utveckling. Parlamentet konstaterar att det är nödvändigt att utforma åtgärder för att bekämpa de hinder som begränsar kvinnornas möjligheter i ekonomin. Parlamentet uppmanar WTO-medlemmarna att inkludera ett arbetsprogram för att säkerställa att en jämställdhetsbaserad handelspolitik blir ett av resultaten från ministerkonferensen 2017.

10.  Europaparlamentet vill uppmärksamma den sjätte konferensen för översyn av ”Aid for Trade”, som hölls i juli 2017 i Genève om främjande av handel, integration och konnektivitet för hållbar utveckling och som fokuserade bland annat på behovet av att överbrygga den digitala klyftan.

11.  Europaparlamentet stöder uppfattningen att detta bör omsättas i konkreta åtgärder för att underlätta e-handel och omvandla digitala möjligheter till handelsmässig verklighet. Parlamentet understryker att bättre konnektivitet ger fler affärsmöjligheter genom att det blir lättare och billigare även för företagare i mikroföretag och små och medelstora företag i utvecklingsländer att få tillträde till marknaderna. Parlamentet konstaterar i detta avseende att investeringar i infrastruktur förblir en viktig utmaning och att det är av största vikt att nå framsteg på detta område, och uppmanar därför WTO‑medlemmarna att främja investeringar i infrastruktur genom att bland annat uppmuntra offentlig-privata partnerskap.

12.  Europaparlamentet betonar vikten av att diskutera möjliga handelspolitiska åtgärder för att hantera den stigande tjänstefieringen inom varuhandeln (leveranssätt 5).

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att utveckla en rad bindande multilaterala bestämmelser för e-handel inom WTO. Parlamentet stöder EU:s meddelande ”An Enabling Environment to Facilitate Online Transactions”, som lades fram för medlemmarna i tjänstehandelsrådet i juni 2017 och som vid en lämplig tidpunkt gav en välbehövlig rad principer om konsumentskydd, oönskade meddelanden, autentisering och betrodda tjänster samt elektroniska avtal, vilka skulle stärka konsumenternas förtroende online och skapa ett gynnsamt klimat för digital handel.

14.  Europaparlamentet stöder återupptagandet av de plurilaterala handelsförhandlingarna om avtalet om miljöanpassade varor.

15.  Europaparlamentet välkomnar ikraftträdandet av avtalet om förenklade handelsprocedurer den 22 februari 2017. Parlamentet anser att detta avtal kommer att medföra stora fördelar för alla WTO-medlemmar, framför allt utvecklingsländerna och relevanta ekonomiska aktörer, genom att öka transparensen och den rättsliga säkerheten, minska de administrativa kostnaderna och påskynda tullförfarandena.

16.  Europaparlamentet betonar vikten av att samtliga WTO-medlemmar genomför de beslut som fattats både i Nairobi och i Bali, inbegripet införandet av nya exportmöjligheter för tjänsteleverantörerna i de minst utvecklade länderna enligt undantaget för tjänster för dessa länder och en förenkling av bestämmelserna om ursprungsregler. Parlamentet noterar det ökade intresset bland WTO-medlemmarna av ett avtal om att underlätta tjänstehandeln. Parlamentet kräver förstärkta insatser på multilateral nivå för att avsevärt förenkla och harmonisera ursprungsreglerna.

17.  Europaparlamentet betonar WTO:s avgörande roll för det regelstyrda handelssystemet och anser att det är absolut nödvändigt att säkerställa tillämpningen av dess beslut, genomförandet av bindande åtaganden och lösningen av handelstvister, och framhäver dess unika bidrag för att främja utökad transparens och expertgranskning, särskilt genom avtalet om handelspolitisk granskning (TPRM). Parlamentet uttrycker sin oro över att flera tjänster fortfarande är vakanta inom överprövningsorganet, vilket kraftigt begränsar arbetet i detta viktiga organ och riskerar att undergräva tvistlösningssystemens nuvarande och framtida funktion, och kräver att ett beslut snabbt fattas om tillsättningen av dessa tjänster.

18.  Europaparlamentet betonar behovet av en slutförklaring från den elfte ministerkonferensen i vilken medlemmarna kan ange både de nya områdena och de områden som redan finns med på dagordningen för Doharundan inom vilka de avser att inleda eller fortsätta förhandlingar.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att parlamentet förblir djupt involverat i förberedelserna av den elfte ministerkonferensen, omedelbart får ny information och rådfrågas under ministerkonferensen 2017. Kommissionen uppmanas att även i fortsättningen uppmana andra WTO-medlemmar att stärka WTO:s parlamentariska dimension.

20.  Europaparlamentet uppmanar WTO-medlemmarna att garantera demokratisk legitimitet och transparens genom att stärka WTO:s parlamentariska dimension. Parlamentet understryker i detta sammanhang att man måste se till att parlamentsledamöterna får bättre tillgång till handelsförhandlingarna och deltar i utformningen och genomförandet av WTO-besluten samt att handelspolitiken, i medborgarnas intresse, granskas ordentligt.

21.  Europaparlamentet beklagar att miniministerkonferensen den 9 och 10 oktober 2017 i Marrakesh inte ledde till några betydande framsteg inför den elfte ministerkonferensen. Parlamentet uppmanar alla parter att fullt ut ta sitt ansvar och att omvandla den politiska vilja som uttrycks i deras förklaringar till konkreta åtgärder inom ramen för förhandlingarna för att uppnå ett positivt resultat vid den elfte ministerkonferensen i Buenos Aires och skapa en solid grund för nya åtgärder och beslut efter ministerkonferensen 2017.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till WTO:s generaldirektör.

(1) Ministerdeklarationen i Doha (WT/MIN(01)/DEC/1) av den 14 november 2001 https://www.wto.org/english/thewto_e/minist_e/min01_e/mindecl_e.htm
(2) Ministerdeklarationen i Hongkong (WT/MIN(05)/DEC) av den 18 december 2005 https://www.wto.org/english/thewto_e/minist_e/min05_e/final_text_e.htm
(3) EUT C 9 E, 15.1.2010, s. 31.
(4) EUT C 286 E, 22.10.2010, s. 1.
(5) EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 84.
(6) EUT C 436, 24.11.2016, s. 6.
(7) EUT C 366, 27.10.2017, s. 140.
(8) Ministerdeklarationen på Bali (WT/MIN(13)/DEC) av den 7 december 2013 https://www.wto.org/english/thewto_e/minist_e/mc9_e/balideclaration_e.htm
(9) Ministerdeklarationen i Nairobi (WT/MIN(15)/DEC) av den 19 december 2015 https://www.wto.org/english/thewto_e/minist_e/mc10_e/nairobipackage_e.htm
(10) http://www.ipu.org/splz-e/trade16/outcome.pdf
(11) http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/
(12) https://www.wto.org/english/tratop_e/devel_e/a4t_e/gr17_e/gr17programme_e.htm


Det östliga partnerskapet: toppmötet i november 2017
PDF 274kWORD 54k
Europaparlamentets rekommendation av den 15 november 2017 till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om det östliga partnerskapet inför toppmötet i november 2017 (2017/2130(INI))
P8_TA(2017)0440A8-0308/2017

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av artiklarna 2, 3 och 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av lanseringen av det östliga partnerskapet i Prag den 7 maj 2009 som en gemensam strävan för EU och dess östliga partnerländer Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland,

–  med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet i Warszawa 2011, Vilnius 2013 och Riga 2015,

–  med beaktande av förklaringen från ledarna för de 27 medlemsstaterna och från Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen som antogs i Rom den 25 mars 2017,

–  med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i den parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet samt Regionkommittén och konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap),

–  med beaktande av Europeiska kommissionens och Europeiska utrikestjänstens meddelanden om den europeiska grannskapspolitiken (EGP), särskilt 2017 års rapport om genomförandet av översynen av den europeiska grannskapspolitiken (JOIN(2017)0018) och 2017 års omarbetade arbetsdokument Eastern Partnership – 20 Deliverables for 2020: Focusing on key priorities and tangible results (SWD(2017)0300), samt 2016 års meddelande om en global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om den europeiska grannskapspolitiken och det östliga partnerskapet,

–  med beaktande av sin rekommendation av den 5 juli 2017 till rådet om FN:s generalförsamlings 72:a session(1), av sina resolutioner, särskilt av den 15 juni 2017 om fallet Afgan Mukhtarli och mediesituationen i Azerbajdzjan(2), av den 6 april 2017(3) och den 24 november 2016(4) om situationen i Vitryssland, av den 16 mars 2017(5) om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2017, av den 13 december 2016 om kvinnors rättigheter i länderna i det östliga partnerskapet(6), av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina(7) och av den 9 juli 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken(8),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från parlamenten i Georgien, Moldavien och Ukraina av den 3 juli 2017,

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8–0308/2017), och av följande skäl:

A.  Det östliga partnerskapet bygger på gemensamma åtaganden mellan Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina, Vitryssland och Europeiska unionen för att fördjupa deras förbindelser och följa internationell rätt och grundläggande värden, såsom demokrati, rättsstatsprincipen, respekten för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och jämställdhet samt social marknadsekonomi, hållbar utveckling och god förvaltning.

B.  Det östliga partnerskapets gemensamma mål är att främja stabilitet, förtroendeskapande och samarbete, stödja demokratiska reformer, goda grannförbindelser, fredlig konfliktlösning och regionalt samarbete, förbättra mellanmänskliga kontakter och öka handeln i syfte att öka den politiska dialogen och förbindelserna samt det ekonomiska samarbetet och integrationen.

C.  Genom sin globala strategi och den omarbetade europeiska grannskapspolitiken strävar EU efter att föra partnerna närmare varandra via politiska förbindelser och ekonomisk integration med EU, samtidigt som man främjar politisk stabilitet, samhällelig motståndskraft och ekonomiskt välstånd i unionens grannskap samt ger möjligheter till privilegierade politiska och ekonomiska förbindelser anpassade till varje partnerlands ambitionsnivå.

D.  Eftersom EU anser att samarbete har ett egenvärde och är fast övertygat om att det leder till situationer som alla berörda parter vinner på, har EU åtagit sig att fortsätta samarbetet med alla länder inom det östliga partnerskapet, så länge de grundläggande europeiska värdena inte ifrågasätts eller undermineras.

E.  EU och partnerländerna måste matcha resurser och instrument mot de åtaganden som gjorts och partnerna måste fokusera mer på genomförandet av befintliga avtal.

F.  Deltagarna vid toppmötet i Riga 2015 efterlyste framsteg senast vid nästa toppmöte i fråga om 1) förstärkning av institutioner och god förvaltning, 2) rörlighet och mellanmänskliga kontakter, 3) ekonomisk utveckling och marknadsmöjligheter, samt 4) konnektivitet, energieffektivitet, miljön och klimatförändringar.

G.  Det har gjorts betydande framsteg efter det senaste toppmötet, särskilt genom ingåendet och ikraftträdandet av tre associeringsavtal, däribland ett avtal om ett djupgående och omfattande frihandelsområde med Georgien, Moldavien och Ukraina, samt om viseringsfrihet med Georgien och Ukraina sedan 2017 (och med Moldavien sedan 2014), vidare har förhandlingar om ett övergripande och fördjupat partnerskapsavtal med Armenien slutförts (vilket tjänar som exempel för att medlemskap i Eurasiska ekonomiska unionen kan kombineras med deltagande i EU:s grannskapsstrategi), förhandlingar om ett nytt övergripande avtal med Azerbajdzjan har inletts, större reformer har antagits i flera av dessa länder med politiskt, tekniskt och ekonomiskt stöd från Europeiska unionen och EU fortsätter att driva sin kritiska linje i politiken gentemot Vitryssland.

H.  Sedan det östliga partnerskapet inleddes i Prag har en del grundande medlemmar upplevt en övergripande försämring av situationen för de mänskliga rättigheterna och demokratiseringen har tagit ett steg tillbaka. En av de största utmaningarna kommer att vara att underlätta den pågående övergången till inkluderande, ansvariga, stabila och livskraftiga demokratier.

I.  Ökad rörlighet och främjandet av direkta personkontakter mellan partnerländerna och EU är fortfarande ett oundgängligt sätt att främja europeiska värden.

J.  Kommissionen och Europeiska utrikestjänsten har föreslagit en ny strategisk arbetsplan som kombinerar både bilateralt och regionalt samarbete och syftar till att vägleda EU och de sex partnerländerna i deras framtida arbete genom att fokusera på tjugo resultat fram till 2020.

K.  De östliga partnerländernas självständighet, suveränitet och territoriella integritet hotas fortfarande av olösta regionala konflikter, varav några inleddes och fortfarande aktivt underblåses av Ryska federationen, trots dess internationella åtaganden att upprätthålla den internationella rättsordningen. EU bör spela en aktivare roll för att nå en fredlig lösning på alla pågående konflikter i unionens grannskap. Rysslands aggression mot Ukraina, annekteringen av Krimhalvön och den fortsatta ockupationen av två georgiska regioner samt ryska hybridhot, däribland destabiliserande verksamhet och propaganda, utgör ett hot mot den europeiska säkerheten som helhet.

L.  Politiken för det östliga partnerskapet bygger på varje partnerlands suveräna rätt att välja ambitionsnivå för förbindelserna med EU. Partnerländer som eftersträvar närmare förbindelser med EU bör kunna räkna med mer stöd och hjälp för att uppnå ömsesidigt uppställda mål om de uppfyller befintliga reformåtaganden i enlighet med ”mer för mer”-principen.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten

Om det östliga partnerskapets framtid

Om genomförandet av det östliga partnerskapet

   a) att säkerställa att toppmötet i november 2017 kommer att blicka framåt, ge ny dynamik och fastställa en tydlig politisk vision för det östliga partnerskapets framtid som en långsiktig politisk vision; att säkerställa att resultaten av detta toppmöte i första hand skapar grunden för att upprätthålla Europeiska unionens grundläggande värden, särskilt respekten för demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, rättsstatsprincipen, god förvaltning, medborgerliga rättigheter, icke-diskriminering och jämställdhet, som det östliga partnerskapet bygger på, med betoning på att dessa värden utgör kärnan i associeringsavtalen och med erkännande av de berörda partnerländernas åtagande att genomföra och främja dessa värden,
   b) att leva upp till de höga förväntningarna hos medborgarna i alla partnerländer när det gäller att sätta stopp för korruption, bekämpa organiserad brottslighet och stärka rättsstatsprincipen och god förvaltning; att därför eftersträva ett förnyat åtagande från partnerländernas sida om att anta och till fullo genomföra reformer inom rättsväsendet, den offentliga förvaltningen och kampen mot korruption och organiserad brottslighet på grundval av lämpliga färdplaner med tydligt angivna mål och tidsfrister,
   c) att stärka det civila samhället i partnerländerna och dess viktiga funktion inom det östliga partnerskapet, både som oumbärlig aktör i processen att befästa demokratin och som plattform för regionalt samarbete, genom att kompromisslöst motsätta sig all lagstiftning och alla åtgärder som har till syfte att inskränka det civila samhällets berättigade verksamhet och genom att främja dess djupare engagemang i utformningen, granskningen och övervakningen av genomförandet av reformer i samband med partnerskapet samt genom att främja offentliga institutioners öppenhet och ansvarsskyldighet,
   d) att främja valreformer för att säkerställa att regelverk är i linje med internationella standarder, rekommendationer från OSSE-ledda internationella valobservatörsuppdrag och Venedigkommissionens yttranden och att de uppnås genom en öppen process, är föremål för ett brett samråd och, så långt det är möjligt, konsensus med oppositionen och det civila samhället, för att förbättra valramarna utan att regeringspartierna gynnas; att säkerställa att EU strikt tillämpar de befintliga förpliktelser som är förknippade med valreformer,
   e) att säkerställa att resultaten av toppmötet i november 2017 tar hänsyn till det som redan har uppnåtts, framhåller vikten av att uppfylla alla åtaganden som redan har gjorts och ger nya impulser för det östliga partnerskapets framtid, däribland märkbara resultat för medborgarna, särskilt när det gäller sysselsättning, minskade socioekonomiska skillnader, transport, konnektivitet, energioberoende, rörlighet och utbildning, varvid en ny extern investeringsplan är ett viktigt instrument i detta hänseende,
   f) att fortsätta sina strävanden att ta itu med arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, bland annat genom ett paket med stödåtgärder för ungdomar såsom EU4Youth-programmet, och utveckla kompetens som är anpassad för de föränderliga behoven på arbetsmarknaden, bland annat genom yrkesutbildning, främjande av entreprenörskap och lokala industrier, stöd till hållbart jordbruk, utveckling av turism och den digitala ekonomin samt utbyggnad av den sociala infrastrukturen samt den offentliga och privata tjänstesektorn, bland annat på hälso- och sjukvårdsområdet,
   g) att främja och aktivt stödja genomförandet av politiska åtgärder mot diskriminering i alla delar av samhället; att säkerställa jämställdhet i den offentliga politiken och främja anställbarhet och entreprenörskap bland kvinnor, med garanti för att denna politik fortsätter även efter måldatumet 2020,
   h) att åta sig att gemensamt arbeta för att öka rörligheten mellan EU och partnerländerna; att stödja Moldavien, Georgien och Ukraina vid genomförandet av avtalet om viseringsliberalisering och se till att upphävandemekanismer inte utnyttjas i framtiden, särskilt genom nära samarbete inom polis- och tullområdena som skydd mot säkerhetshot, brottslighet och överskridande av tillåten vistelsetid; att inleda viseringsdialoger med Armenien, främja Azerbajdzjans framsteg i genomförandet av avtal om förenklade viseringsförfaranden och återtagandeavtal i syfte att inleda en viseringsdialog i framtiden, och att slutföra förhandlingarna om avtal om förenklade viseringsförfaranden och återtagandeavtal med Vitryssland som gynnar landets medborgare, om dessa länder skulle göra betydande framsteg i fråga om grundläggande värden och uppfylla de bestämda villkor som definierats i handlingsplanerna för viseringsliberalisering,
   i) att ytterligare öka möjligheterna till närmare samarbete inom utbildning, forskning och innovation, särskilt genom att underlätta deltagande i program såsom Erasmus+, Spridning av spetskompetens och bredare deltagande och EU4Innovation samt tillhandahållande av lånegarantier från Europeiska investeringsbanksgruppen som ett led i dess InnovFin-program; att tillhandahålla stöd för att reformera utbildning och hantera forsknings- och innovationsgapet,
   j) att säkerställa att resultaten av toppmötet i november 2017 även ger nya impulser för att öka möjligheterna till hållbar ekonomisk tillväxt, en modernisering av befintliga sektorer, handel och investeringsmöjligheter, bland annat intraregionala möjligheter till gränsöverskridande samarbete och med särskild tonvikt på entreprenörskap och små och medelstora företag,
   k) att efterlysa justerat EU-stöd till associeringsagendorna och tillhörande strukturreformer, särskilt sådana som möjliggör förbättrad konkurrenskraft, ett gynnsammare företagsklimat och lämplig tillgång till finansieringskällor, bland annat genom EU4Business-initiativet; att noggrant övervaka genomförandet av djupgående och omfattande frihandelsavtal för att undvika social och miljömässig dumpning; att föreskriva riktat stöd till små och medelstora företag för att hjälpa dem att till fullo absorbera de djupgående och omfattande frihandelsavtalens potential; att främja och stödja en verklig reform av det ekonomiska systemet i syfte att fasa ut monopol och kringgå oligarkernas roll genom att införa lämpliga lagar samt en större reform av bank- och finanssektorn i syfte att bekämpa penningtvätt och skatteflykt,
   l) att stödja utvecklingen av nödvändig infrastruktur för transporter och konnektivitet, bland annat genom en investeringsplan med högt ställda mål för det transeuropeiska transportnätets stomnät, och att även främja intraregional handel; att stödja infrastrukturprojekt som kommer att ge nya möjligheter till handel och möjliggöra mer kommunikation och utbyte mellan EU och partnerländerna samt mellan partnerna,
   m) att förbättra både energioberoendet och energieffektiviteten genom särskilda investeringar och diversifieringen av energikällor, särskilt i fråga om förnybar energi och minskat beroende av fossila drivmedel, genom stärkt samarbete inom alla prioriterade områden som omfattas av EU:s energiunion och närmare integrering av partnerländernas energimarknader med EU:s energimarknad, med särskild inriktning på sammanlänkning och infrastruktur; att säkerställa att nya delar av rörledningsinfrastrukturen på land och till havs i regionen, däribland ledningen Nord Stream 2, ligger helt i linje med EU-lagstiftningen och att de inte underminerar den regionala energisäkerheten; att arbeta med de östliga partnerländerna för att stödja de hushåll som drabbas hårdast av stigande energipriser,
   n) att säkerställa fullständig respekt för internationella avtal och skyldigheter om kärnsäkerhet och miljöskydd; att öka insatserna för fullgörandet av klimatåtagandena, bland annat genom insatser för att öka allmänhetens medvetenhet och en gradvis och hållbar utfasning av föråldrade kraftverk i Armenien och Ukraina; att noga följa utvecklingen av nya projekt såsom kärnkraftverket i Ostrovets i Vitryssland,
   o) att säkerställa att resultaten av toppmötet i november 2017 även tar itu med de säkerhetshot och konflikter som påverkar partnerländernas och hela regionens oberoende, suveränitet, territoriella integritet, grundläggande mänskliga rättigheter samt politiska, sociala och ekonomiska stabilitet och utveckling,
   p) att förbinda sig att bevara EU-medlemsstaternas enighet i fråga om att bibehålla det kollektiva trycket på Ryssland – vars militära närvaro i regionen inte desto mindre ökat de senaste åren – särskilt genom förstärkta och riktade restriktiva åtgärder, för att lösa konflikten i östra Ukraina genom ett fullständigt och verkligt genomförande av Minskavtalen och genom att upprätthålla OSSE:s övervakningsuppdrag, för att lösa konflikten mellan Ryssland och Georgien genom påtagliga resultat i de internationella diskussionerna i Genève och Rysslands fullständiga genomförande av 2008 års avtal om vapenvila, för att återställa Ukrainas fulla suveränitet på Krim samt Georgiens suveränitet i landets ockuperade regioner Abchazien och Sydossetien och Moldaviens suveränitet i Transnistrien, för att ägna lika stor uppmärksamhet åt den farliga ekologiska situationen i östra Ukraina, för att stödja partnerländerna genom att stärka deras motståndskraft, och för att sätta stopp för ytterligare hot i form av statsunderstödda lönnmord, it-krigföring, desinformation och andra former av destabilisering,
   q) att understryka att det är oacceptabelt att en östlig partner deltar i militära övningar som är riktade mot EU och/eller dess partnerländer, såsom den ryskledda övningen ”Zapad 2017” i Vitryssland; att säkerställa att en partner inte deltar igen i några sådana övningar i framtiden,
   r) att begära ett omedelbart slut på de militära fientligheterna mellan armeniska och azerbajdzjanska styrkor, vilka i onödan kräver civilas och soldaters liv och hämmar den socioekonomiska utvecklingen; att på nytt bekräfta sitt stöd för det arbete som ordförandena för OSSE:s Minskgrupp gör för att lösa konflikten i Nagorno-Karabach samt för deras grundprinciper från 2009, som omfattar territoriell integritet, självbestämmande och icke-användning av våld; att uppmana Armenien och Azerbajdzjan att återuppta förhandlingarna i god tro i syfte att genomföra dessa principer för att lösa denna konflikt som inte kan lösas genom militärt ingripande; att uppmana regeringarna i Armenien och Azerbajdzjan att föra diskussioner på hög nivå och förplikta sig att bygga upp verkligt förtroende och inleda en dialog mellan de civila samhällena i Armenien och Azerbajdzjan; att göra ratificeringen av nya avtal mellan EU och var och en av parterna avhängig av meningsfulla åtaganden och betydande framsteg i riktning mot att lösa konflikten, genom att till exempel upprätthålla vapenvilan och stödja genomförandet av grundprinciperna från 2009,
   s) att begära fortsatt stöd till det arbete som utförs av EU:s och OSSE:s uppdrag i Georgien, Moldavien och östra Ukraina, eftersom deras verksamhet är viktig för att säkerställa fred och säkerhet för i första hand lokalbefolkningen; att säkerställa ett effektivt genomförande av dessa uppdrags mandat och uppmana Ryssland att garantera dem oinskränkt tillträde; att överväga att stödja utplaceringen av ett väpnat polisuppdrag från OSSE i östra Ukraina; att tillsammans med partnerländerna överväga en stärkt roll för EU för att lösa dessa konflikter, bland annat genom att inleda regelrätta uppdrag med högt ställda mål inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (Gusp) för att öka säkerheten och stabiliteten,
   t) att mana EU:s partner att fullt ut samarbeta med EU för att hantera utmaningar såsom irreguljär migration, terrorism, it-brottslighet, människohandel, smuggling och olaglig handel,
   u) att inom politiken för det östliga partnerskapet överväga en tilltalande utökad modell för det östliga partnerskapet (EaP+) på längre sikt för associerade länder som har gjort väsentliga framsteg i genomförandet av reformer som hör samman med associeringsavtalet och det djupgående och omfattande frihandelsområdet, som slutligen skulle kunna leda till deltagande i tullunionen, energiunionen, den digitala unionen och Schengenområdet, tillträde till EU:s inre marknad, integrering i EU:s transportnät, industriella partnerskap, ökat deltagande i EU:s andra program och organ, fördjupat samarbete inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och mer omedelbara åtgärder såsom fler unilaterala förmånstullar, en konkret tidsplan för slopande av roamingavgifter mellan partnerländerna och EU samt utbyggnad av bredband med hög kapacitet; att öppna denna utökade modell för andra länder inom det östliga partnerskapet när de väl är redo för sådana ökade åtaganden och har gjort väsentliga framsteg i genomförandet av ömsesidigt avtalade reformer,
   v) att för icke-associerade länder överväga nya sätt att stödja det civila samhället, företag, den akademiska världen och oberoende medier samt ungdomar, bland annat genom ytterligare finansiering och partnerskap för rörlighet,
   w) att i båda fallen säkerställa att de gemensamma målen vid behov fastställs både på medellång och lång sikt för att uppmuntra en del av partnerländerna att planera längre än till nästa val för mer strategiska visioner,
   x) att påminna om principen om differentiering och om att omfattningen av och djupet på samarbetet med EU är beroende av både EU:s och partnerländernas ambitioner och reformernas takt och kvalitet, som ska utvärderas mot bakgrund av deras fullständiga och effektiva genomförande, särskilt respekten för demokrati, mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, rättsstatsprincipen och god förvaltning;
   y) att understryka att det östliga partnerskapet syftar till att skapa de nödvändiga förutsättningarna för nära politiska förbindelser och ekonomisk integration, bland annat deltagande i EU-program; att upprepa att associeringsavtalen med Georgien, Moldavien och Ukraina inte utgör det slutgiltiga målet för deras förbindelser med EU; att på nytt bekräfta dessa länders EU-ambitioner; att påpeka att varje europeisk stat, enligt artikel 49 i EU-fördraget och i enlighet med Romförklaringen av den 25 mars 2017, kan ansöka om medlemskap i EU, förutsatt att landet ansluter sig till Köpenhamnskriterierna och demokratins principer, respekterar grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, däribland minoriteternas rättigheter, samt upprätthåller rättsstatsprincipen; att i detta avseende med eftertryck uppmana medlemsstaterna att enas om en ambitiös förklaring från 2017 års toppmöte som fastställer lämpliga långsiktiga mål,
   z) att uppmana Georgien, Moldavien och Ukraina att fokusera på genomförandet av associeringsagendorna för att utnyttja alla de möjligheter som associeringsavtalen ger och även att delta i de gemensamma diskussionerna om de framsteg, möjligheter och utmaningar som finns i samband med reformer som är förknippade med associeringsavtal eller djupgående och omfattande frihandelsavtal; att påminna om betydelsen av ett verkligt genomförande av ovanstående reformer för ländernas framtida stabilitet och utveckling och samhällenas välstånd; att på nytt bekräfta att fördjupade förbindelserna inom den utökade modellen för det östliga partnerskapet och utsikterna för ett eventuellt EU-medlemskap kräver väsentliga framsteg i genomförandet av dessa reformer, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, respekten för mänskliga rättigheter och god förvaltning,
   aa) att säkerställa att strikta villkor alltid är kopplade till den nuvarande och framtida graden av samarbete och stöd för partnerländerna, och att de också uppfylls; att understryka att EU:s ekonomiska stöd till partnerländerna kommer att vara beroende av konkreta reformer och ett effektivt genomförande av dem, och att EU:s incitamentsbaserade strategi även fortsättningsvis kommer att gynna de partnerländer som satsar mest på ambitiösa reformer; att planera för att utbetalningar av stöd görs i form av mindre delbetalningar, så att EU kan agera bättre på oförutsedda kriser eller uteblivna reformer; att särskilt betona att inget övergripande avtal kommer att ratificeras med ett land som inte respekterar EU:s värden, särskilt vid uteblivet genomförande av beslut från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna och vid trakasserier, hot och förföljelse av människorättsförsvarare, icke-statliga organisationer och journalister; att även betona att tydliga riktmärken måste uppnås innan någon ny dialog om viseringsfrihet inleds och slutförs; att påminna om att en tillbakagång från det som uppnåtts tidigare systematiskt kommer att leda till att avtalen upphävs, även i fråga om viseringsfrihet och EU-finansiering,
   ab) att främja den multilaterala dimensionen av det östliga partnerskapet som ett sätt att öka det multilaterala förtroendeskapandet, särskilt i konfliktdrabbade områden, och skapa möjligheter för regionalt samarbete, bland annat genom transnationella plattformar för det civila samhället, samarbete mellan lokala och regionala myndigheter, och gränsöverskridande projekt, som t.ex. program för direkta personkontakter, där interkulturell dialog och den yngre generationen medverkar som förändringsfaktorer,
   ac) att betona vikten av att på ett konsekvent och ändamålsenligt sätt informera om den politik som rör det östliga partnerskapet, både internt och externt, och av att anpassa kommunikationen till enskilda regioner, särskilt för att överbrygga kunskapsklyftan vad gäller EU och EU:s förbindelser med sina partner; att erkänna det utmärkta arbete som hittills har utförts av arbetsgruppen East StratCom och att stödja dess aktiviteter med ytterligare finansiering; att ta itu med utmaningen att informera bättre om det östliga partnerskapets konkreta fördelar och mål, att motverka desinformation genom faktabaserad och tillgänglig information av hög kvalitet på alla partnerländernas språk och att säkerställa full respekt för yttrandefriheten,
   ad) att hålla fast vid att EU-stödet bör skräddarsys till den gemensamma ambitionsnivån för samarbetet med varje partnerland enligt principerna ”mer för mer” och ”mindre för mindre”; att särskilt uppmana EU att anpassa budgetinstrumenten, såsom det europeiska grannskapsinstrumentet och Europeiska fonden för hållbar utveckling, till de politiska uppgifterna och genomförandestrategierna, särskilt inom de årliga och fleråriga budgetförfarandena,
   ae) att välkomna kommissionens förslag att ge partnerländerna makroekonomiskt stöd, samtidigt som man är noga med att strikta och ändamålsenliga villkor ska vara knutna till förslagen, särskilt när det gäller att upprätthålla rättsstatsprincipen (bland annat ett oberoende rättsväsen och ett parlamentariskt system med flera partier), säkerställa god förvaltning (bland annat att bekämpa korruption på ett effektivt sätt) och att försvara de mänskliga rättigheterna och fria medier; att överlämna en detaljerad skriftlig rapport var sjätte månad till parlamentet och rådet om framstegen på dessa tre områden för partnerländer som redan får sådant stöd; att uppmana kommissionen att upprätta nya program för makroekonomiskt stöd till partnerländer som framgångsrikt har slutfört de senaste programmen, att systematiskt ta med dessa ovannämnda villkor i framtida förslag om sådant stöd och att säkerställa att de tillämpas strikt, särskilt i Moldaviens fall;
   af) att uppmana kommissionen, Europeiska investeringsbanken och andra multilaterala finansinstitut att arbeta för ett framgångsrikt genomförande av investeringsplanen för Europa och en särskild stödmekanism för länder inom det östliga partnerskapet som arbetar för att genomföra associeringsavtalen; att begära att en förvaltningsfond för Ukraina, Georgien och Moldavien inrättas baserad på bästa praxis för instrument med flera givare, med samtidig betoning på att denna förvaltningsfond bör vara inriktad på privata och offentliga investeringar, särskilt sådana i social och ekonomisk infrastruktur och som är inriktade på att öka absorptionsförmågan i fråga om investeringar, samt på samordningen av internationella finansinstitut och internationellt givarstöd i praktiken; att överväga att anordna en givarkonferens för Ukraina till stöd för landets humanitära behov till följd av konflikten i öst och annekteringen av Krim; att se till att användningen av alla dessa medel även granskas noga för att undvika alla former av missbruk,
   ag) att bekräfta sitt starka stöd för parlamentets bidrag till och granskning av politiken för det östliga partnerskapet, särskilt vad gäller politikens inverkan på medborgarnas liv; att i detta avseende stärka den parlamentariska församlingen Euronests roll inom det östliga partnerskapets nya multilaterala struktur, och de parlamentariska associerings- eller samarbetskommittéernas roll inom associerings- eller samarbetsråden; att välkomna de program för övergripande demokratistöd som håller på att genomföras; att uppmana parlamentsledamöter från partnerländerna att samarbeta för att granska genomförandet och utbyta bästa praxis; att öka samarbetet med forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet i denna process,
   ah) att notera parlamentets föresats att öka sin övervakning av genomförandet av de internationella avtalen med de östliga partnerländerna och att öka sin kontroll av det EU-stöd som tillhandahålls i detta avseende; att reagera på parlamentets uppmaning till partnerländerna och till kommissionen att öka öppenheten kring alla mottagare av EU-medel; att uppmana kommissionen och utrikestjänsten att var sjätte månad översända en detaljerad skriftlig rapport om genomförandet av dessa avtal till parlamentet och rådet,
   ai) att notera parlamentets föresats att öka sin kontroll av förhandlingarna om framtida internationella avtal med de östliga partnerländerna; att uppmana rådet att utan dröjsmål överlämna alla tillämpliga förhandlingsdirektiv till parlamentet i enlighet med det tillämpliga interinstitutionella avtalet(9) att välkomna kommissionens och utrikestjänstens effektiva samarbete med parlamentet i fråga om att överlämna upplysningar om dessa förhandlingar, men att uppmana dem att utan dröjsmål även tillhandahålla utkasten till förhandlingstexter och paraferade avtal, i enlighet med tillämpligt ramavtal(10).

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten samt för kännedom till EU:s särskilda representant för Sydkaukasien och för krisen i Georgien, OSSE:s parlamentariska församling, Europarådets parlamentariska församling och de östliga partnerskapsländernas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0304.
(2) Antagna texter, P8_TA(2017)0267.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0126.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0456.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0089.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0487.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0018.
(8) EUT C 265, 11.8.2017, s. 110.
(9) EUT C 95, 1.4.2014, s. 1.
(10) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.


Handlingsplanen för naturen, människorna och näringslivet
PDF 267kWORD 46k
Europaparlamentets resolution av den 15 november 2017 om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet (2017/2819(RSP))
P8_TA(2017)0441B8-0589/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande En handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet (COM(2017)0198),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2016 om halvtidsöversyn av strategin för biologisk mångfald i EU(1),

–  med beaktande av kontrollen av ändamålsenligheten i EU:s naturvårdslagstiftning (fågeldirektivet och habitatdirektivet) (SWD(2016)0472),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 01/2017 Mer behöver göras för att Natura 2000 ska genomföras till sin fulla potential,

–  med beaktande av kommissionens rapport Reporting under the EU Habitats and Birds Directives 2007–2012, The State of Nature in the EU (rapportering enligt EU:s habitat- och fågeldirektiv 2007–2012, tillståndet för naturen i EU),

–  med beaktande av Eurostats statistik över den biologiska mångfalden från november 2016,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 19 juni 2017 om EU:s handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet(2),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet (O-000067/2017 – B8‑0608/2017),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Endast omkring hälften av alla skyddade fågelarter och en mindre del av andra skyddade arter och livsmiljöer i EU har i dag en god bevarandestatus, och endast 50 procent av alla Natura 2000-områden har förvaltningsplaner med bevarandemål och bevarandeåtgärder.

B.  Naturvårdsdirektiven spelar en viktig roll genom att de bidrar till uppnåendet av målen i mångfaldskonventionens strategiska plan för biologisk mångfald 2011–2020, Agenda 2030 för hållbar utveckling och Parisavtalet om klimatförändringar.

C.  Enligt Europeiska miljöbyråns rapport från 2015 om tillståndet för naturen i EU (2015 State of Nature in the EU) kommer de största påfrestningarna och hoten mot terrestra ekosystem, enligt medlemsstaternas rapportering, från jordbruket och modifieringen av naturbetingade förhållanden, medan det för marina ekosystem är utnyttjandet av levande resurser (fiske) och föroreningar som är värst. Allt detta är mänsklig verksamhet som har en djupgående och skadlig inverkan på naturen.

D.  Enligt Eurostats statistik över biologisk mångfald från 2016 har alla de 167 vanliga fågelarterna i EU minskat under perioden 1990–2014(3).

Allmänna synpunkter

1.  Europaparlamentet välkomnar handlingsplanen för naturen, människorna och näringslivet som ett steg i rätt riktning för att uppnå målen i naturvårdsdirektiven.

2.  Europaparlamentet noterar emellertid med oro att målen i EU:s strategi för biologisk mångfald 2020 och i konventionen om biologisk mångfald inte kommer att uppnås om inte ytterligare betydande insatser görs omedelbart. Parlamentet understryker att målen i EU:s strategi för biologisk mångfald 2010 inte uppfylldes.

3.  Europaparlamentet konstaterar att friska och resilienta ekosystem har bättre förutsättningar att mildra effekterna av klimatförändringarna och anpassa sig till dem, och att därigenom begränsa den globala uppvärmningen. Parlamentet konstaterar att sådana ekosystem motstår extrema vädersituationer bättre och återhämtar sig lättare från dem, och erbjuder många olika fördelar som människor är beroende av.

4.  Europaparlamentet konstaterar att nära en fjärdedel av de vilda arterna i Europa i dag är utrotningshotade och att de flesta ekosystem har utarmats så mycket att de inte längre kan utföra sina värdefulla funktioner. Denna utarmning vållar EU enorma sociala och ekonomiska skador, eftersom de faktorer som främst orsakar förlust av biologisk mångfald, nämligen försämringen av livsmiljöer, överexploateringen av naturresurser, införandet och spridningen av främmande invasiva arter samt klimatförändringarna, ökar och därmed upphäver de positiva effekterna av åtgärder som ska förhindra detta.

5.  Europaparlamentet noterar att handlingsplanen syftar till att ”påskynda uppnåendet av EU2020-målen att stoppa och vända förlusten av biologisk mångfald och ekosystemtjänster”. Parlamentet anser dock att det är beklagligt att det inte har gjorts några andra referenser till strategin för biologisk mångfald 2020 eller till slutsatserna i halvtidsöversynen av den.

6.  Europaparlamentet upprepar att ytterligare betydande och kontinuerliga insatser behövs om 2020-målen ska kunna uppnås, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ge detta högre politisk prioritet.

7.  Europaparlamentet betonar att EU:s naturvårdslagstiftning måste genomföras till fullo och på ett korrekt sätt.

8.  Europaparlamentet betonar att det behövs betydande framsteg i arbetet med att minska växthusgasutsläppen, luftföroreningarna och andra föroreningar samt förbättra energi- och materialeffektiviteten, och att detta måste kompletteras med fler åtgärder från medlemsstaternas sida för att till fullo tillämpa överenskomna strategier för att bättre skydda den biologiska mångfalden, naturresurserna och folkhälsan.

9.  Europaparlamentet framhåller att politik och kunskap behöver integreras ytterligare för att målet att leva gott inom planetens gränser ska kunna uppnås, vilket är den långsiktiga visionen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

10.  Europaparlamentet beklagar att tidsramen för handlingsplanen är så begränsad, och uppmanar kommissionen att inleda arbetet med nästa strategi för biologisk mångfald för perioden efter 2020 utan dröjsmål.

Alla aktörer måste medverka

11.  Europaparlamentet välkomnar de fyra prioriterade områden som identifieras i handlingsplanen och betonar att alla berörda aktörer på nationell, regional och lokal nivå måste delta aktivt så att de konkreta åtgärder som ska vidtas kan ta itu med bristerna i genomförandet av fågel- och habitatdirektiven på ett effektivt sätt.

12.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska revisionsrätten i sin särskilda rapport nr 1/2017 fastställde att samordningen mellan ansvariga myndigheter och andra berörda parter i medlemsstaterna inte var tillräckligt utvecklad.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge effektivt stöd till nationella och regionala aktörer i genomförandet av naturvårdslagstiftningen och förbättringen av miljötillsynen, bland annat genom kompetens- och kapacitetsuppbyggnad och bättre resursfördelning.

14.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att uppdatera och vidareutveckla vägledande dokument på alla officiella EU-språk för att främja bättre kunskaper om lagstiftningen på gräsrotsnivå och hjälpa myndigheterna att tillämpa den korrekt, och uppmanar i detta sammanhang kommissionen att involvera och samråda med alla berörda parter i denna process.

15.  Europaparlamentet betonar det civila samhällets roll när det gäller att garantera ett bättre genomförande av EU:s miljövårdslagstiftning, och betydelsen av bestämmelserna i Århuskonventionen i detta avseende.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag om miniminormer för tillgång till rättslig prövning och en översyn av Århusförordningen som genomför konventionen när det gäller unionsåtgärder, för att beakta den rekommendation som Århuskonventionens efterlevnadskommitté nyligen avgav.

17.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att flexibla metoder för genomförande som tar hänsyn till specifika nationella omständigheter, dock utan att äventyra bevarandemålen och kraven i naturvårdsdirektiven, bidrar till att minska och successivt eliminera onödiga konflikter och problem som har uppstått mellan naturskyddsinsatser och näringslivsverksamhet, och till att hantera de praktiska utmaningarna i samband med tillämpningen av bilagorna till direktiven.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra Regionkommitténs roll när det gäller att öka medvetenheten och främja lokalt deltagande och kunskapsutbyte.

Skyddade arter och livsmiljöer

19.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna måste säkerställa att Natura 2000‑områden inte försämras samt vidta bevarandeåtgärder för att bibehålla eller återställa en gynnsam bevarandestatus för skyddade arter och livsmiljöer.

20.  Europaparlamentet begär att naturvårdsdirektiven ska genomföras fullständigt i syfte att säkerställa att bevarandeåtgärder vidtas i enlighet med den senaste tekniska och vetenskapliga utvecklingen.

21.  Europaparlamentet beklagar att handlingsplanen inte innehåller någon prioriterad strategi eller konkreta åtgärder för att stärka skyddet av pollinerande insekter, särskilt med avseende på insatser för att ta itu med hälsofaror och parasitarter (särskilt varroakvalster), samordning av forskningsarbete, harmonisering av analysmetoder samt utbyte av vetenskapliga data om pollinerande insekter på europeisk nivå, vilket parlamentet har begärt i en tidigare resolution.

22.  Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen att lägga fram en EU-strategi för skydd och bevarande av hotade pollinerande insekter som på ett övergripande sätt tar itu med det grundläggande problemet med den nedslående dödligheten bland pollinerande insekter i Europa, särskilt bin, vars miljötjänster och bidrag till ekonomin inte kan överskattas.

23.  Europaparlamentet föreslår att åtgärder mot varroakvalster görs obligatoriska på unionsnivå, att stöd ges till utbildning av biodlare om metoder för att skydda bin, och att lokala och regionala myndigheter samt jordbrukare och alla andra medborgare uppmuntras att främja utvecklingen av växtsorter, i synnerhet blommande växter, i landsbygds- och stadsområden för att öka antalet dragväxter.

24.  Europaparlamentet påminner om att det olagliga dödandet av fåglar, särskilt flyttfåglar i Medelhavsområdet men också rovfåglar i vissa medlemsstater, fortfarande ger anledning till oro. Parlamentet understryker behovet av en samordnad plan på EU-nivå, baserad på vetenskapliga data, för förvaltningen av flyttfågelarter som förflyttar sig genom mer än en medlemsstat.

25.  Europaparlamentet begär att förordningen om invasiva främmande arter ska genomföras fullständigt och effektivt och att EU:s budget för detta ska anslås tillräckligt stora medel. Parlamentet betonar att upptagandet av en art i förteckningen över invasiva främmande arter av unionsbetydelse måste ske på grundval av en standardiserad och harmoniserad riskbedömning. Parlamentet anser att hanteringen av invasiva främmande arter är en brådskande prioritet, särskilt i Natura 2000-områden. Parlamentet välkomnar det europeiska nätet för information om främmande arter (Easin), som är en nätbaserad plattform som arbetar för att öka tillgången till uppgifter om främmande arter.

26.  Europaparlamentet betonar att skyddet av vår gemensamma naturmiljö i Europa är viktigt både för vår ekonomi och för vårt välbefinnande, att Natura 2000-nätverket bedöms ha ett ekonomiskt värde av 200–300 miljarder euro årligen och kan skapa inkomster för lokalsamhällena genom turism och rekreation, och att friska ekosystem ger viktiga ekosystemtjänster, såsom färskvatten, koldioxidlagring, pollinerande insekter och skydd mot översvämningar, laviner och kusterosion(4). Det är därför förnuftigt ur ett ekonomiskt perspektiv att investera i Natura 2000-nätverket.

27.  Europaparlamentet påminner om att Natura 2000-nätverkets marina områden är betydligt mindre väletablerade än markområdena. Parlamentet uppmanar de berörda medlemsstaterna att ta itu med detta och kommissionen att underlätta det samarbete som krävs med tredjeländer för att förbättra miljöskyddet i marina områden.

28.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som syftar till att integrera ekosystemtjänster i beslutsfattandet. Parlamentet beklagar emellertid att handlingsplanen inte innehåller något konkret initiativ för att undvika nettoförluster av biologisk mångfald.

Kopplingar till andra politikområden

29.  Europaparlamentet understryker att man snarast måste ta itu med de viktigaste orsakerna till förlust av biologisk mångfald, nämligen förstörelsen och försämringen av livsmiljöer, som framför allt orsakas av ett överdrivet utnyttjande av mark, föroreningar, intensivt jordbruk, användning av kemiska syntetiska bekämpningsmedel, spridning av främmande arter och klimatförändringar, och betonar också att man behöver säkerställa att EU:s olika politikområden är samstämda.

30.  Europaparlamentet framhåller att man i kontrollen av ändamålsenligheten betonade behovet av att göra miljöpolitiken mer samstämd med den gemensamma jordbrukspolitiken, och understryker att arter och livsmiljöer som är förknippade med jordbruket genomgår en oroande nedgång. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera den effekt som den gemensamma jordbrukspolitiken har på den biologiska mångfalden.

31.  Europaparlamentet upprepar att en av de sex nyckelprioriteringarna för landsbygdsutveckling i EU är återställande, bevarande och förbättring av ekosystem som är relaterade till jord- och skogsbruket, inbegripet i Natura 2000-områden. Parlamentet påminner om alla de insatser som har gjorts av aktörer inom jordbruket, särskilt i samband med genomförandet av de miljöanpassningsåtgärder som infördes i samband med 2013 års översyn av den gemensamma jordbrukspolitiken.

32.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att se till att ekonomiska resurser från den gemensamma jordbrukspolitiken omdirigeras från att understödja verksamhet som associeras med en minskad biologisk mångfald till att finansiera miljömässigt hållbara jordbruksmetoder och bevara en sammanhängande biologisk mångfald.

33.  Europaparlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med markägare och markanvändare utreda möjligheten till så kallade gröna och blå tjänster (landskaps-, natur- och vattenvård) mot en marknadsmässig ersättning.

34.  Europaparlamentet konstaterar att arter som enligt habitatdirektivet är särskilt skyddsvärda har uppnått en god bevarandestatus i vissa regioner i Europa och skulle därmed kunna äventyra andra vilda arter och produktionsdjur, och därigenom störa den naturliga balansen i ekosystemet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en utvärderingsmetod som gör det möjligt att ändra skyddsstatusen för arter i vissa regioner när den önskade bevarandestatusen har uppnåtts.

35.  Europaparlamentet påminner om att samexistensen mellan människor och stora rovdjur, särskilt vargar, i vissa regioner kan få negativa effekter på ekosystemens och de befolkade landsbygdsområdenas hållbara utveckling, särskilt vad gäller traditionellt jordbruk och hållbar turism, och på annan socioekonomisk verksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att ta itu med dessa frågor, så att inte den hållbara utvecklingen i landsbygdsområden äventyras, och noterar samtidigt den flexibilitet som habitatdirektivet ger.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja åtgärder såsom utbildning av jordbrukare i hur man skyddar boskap mot stora rovdjur och utbyte av bästa praxis om boskapsskydd mellan medlemsstaterna.

37.  Europaparlamentet beklagar att den gemensamma jordbrukspolitiken inte har utvecklats för att skydda den försvinnande jordbrukstraditionen med betesbruk, som är ett viktigt historiskt verktyg för livsmiljöförvaltning och naturskydd. Parlamentet efterlyser stöd i handlingsplanen för en utvecklingsram för betesbruk inom Natura 2000-nätverket.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt överväga adaptiv jaktförvaltning som ett verktyg av bästa praxis för att på ett hållbart sätt förvalta tillräckligt stora vattenfågelpopulationer inom EU och bevara de populationer som är på nedgång.

39.  Europaparlamentet understryker att stora förluster av biologisk mångfald förekommer i marina områden och anser att den gemensamma fiskeripolitiken bör främja biologisk mångfald och hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Parlamentet efterlyser en utvärdering av den gemensamma fiskeripolitikens inverkan på den biologiska mångfalden.

Finansiering

40.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens rapport om Natura 2000 och instämmer med dess bedömning att EU-medel inte har utnyttjats i tillräcklig utsträckning för att stödja förvaltningen av detta nätverk.

41.  Europaparlamentet understryker att finansieringen av Natura 2000-områden i första hand är medlemsstaternas ansvar, och betonar att avsaknaden av finansiering sannolikt är den främsta orsaken till det bristfälliga genomförandet av naturvårdsdirektiven, enligt vad som anges i kontrollen av ändamålsenligheten.

42.  Europaparlamentet understryker att det sannolikt inte är möjligt att inrätta nya finansiella mekanismer för bevarande av biologisk mångfald för att uppnå 2020-målen till följd av den nuvarande fleråriga budgetramens tidsram. Parlamentet begär att befintliga medel, däribland L’Instrument Financier pour l’Environnement (Life), den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna, ska utnyttjas i så hög grad som möjligt.

43.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens kommande förslag om att öka anslaget ”Natur och biologisk mångfald” i Life-programmet med 10 procent.

44.  Europaparlamentet anser att mer förberedande arbete behövs inför nästa fleråriga budgetram, när det gäller både översyn och prognos, för att säkerställa att naturvård, biologisk mångfald och ett hållbart jordbruk i Natura 2000-områden får en adekvat finansiering. Parlamentet anser att en omfattande granskning av tidigare utgifter, där man belyser de lärdomar som kan dras av genomförandet av tidigare åtgärder, skulle vara avgörande i detta avseende.

45.  Europaparlamentet begär att nya finansiella mekanismer för bevarande av den biologiska mångfalden ska införas i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att framtida finansieringsinstrument för jordbruk, landsbygdsutveckling och regional utveckling innehåller anslag som är öronmärkta för biologisk mångfald och förvaltning av Natura 2000-nätverket, som förvaltas gemensamt av nationella och regionala miljömyndigheter.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mer effektivt anpassa finansieringssystemen till målen för Natura 2000 och att införa övergripande resultatindikatorer för Natura 2000 för alla relevanta EU-medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att även inrätta en spårningsmekanism för Natura 2000-utgifter i syfte att öka insynen, redovisningsskyldigheten och effektiviteten, och att integrera dessa i nästa fleråriga budgetram.

47.  Europaparlamentet upprepar att Natura 2000-programmet vanligen finansieras genom medfinansiering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka sin finansiering av Natura 2000, så att en mer attraktiv medfinansieringsgrad kan fastställas och utnyttjandet av fonden kan öka, och att åtgärder ska vidtas för att minska den administrativa bördan för sökande och stödmottagare.

48.  Europaparlamentet framhåller potentialen hos offentlig-privat finansiering när det gäller att utveckla ekosystemtjänster, grön infrastruktur och andra områden som är kopplade till naturkapitalet, och välkomnar att finansieringsmekanismen för naturkapital kommer att fortsätta att stödja projekt för biologisk mångfald även under genomförandeperioden 2017–2019.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och föreslå metoder för finansiering och utveckling av gränsöverskridande förvaltningsplaner för stora rovdjursarter, och efterlyser även en detaljerad undersökning av den roll som stora rovdjur spelar och möjligheten att vidta anpassningsåtgärder för att säkerställa bevarandet av den biologiska mångfalden, kulturlandskapet och den flera hundra år gamla traditionen att låta boskap beta i bergsområden.

Grön infrastruktur

50.  Europaparlamentet välkomnar åtagandet i handlingsplanen om att ge vägledning för att stödja utvecklingen av grön infrastruktur för bättre förbindelser i Natura 2000-områden, men upprepar sitt krav på ett verkligt förslag till utveckling av ett transeuropeiskt nät för grön infrastruktur (TEN-G).

51.  Europaparlamentet framhåller att de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, med deltagande av alla berörda parter, måste utnyttja samordnade förfaranden för fysisk planering på ett bättre sätt, förbättra en övergripande förståelse av TEN-G med sektorspecifik kunskap samt möjliggöra finansieringen av fler förbindelser, och av grön infrastruktur i allmänhet, med hjälp av medel för landsbygdsutveckling och regional utveckling. Parlamentet noterar att dessa kriterier bör vara vägledande för den fleråriga budgetramen efter 2020 när det gäller att planera infrastrukturarbeten. Parlamentet konstaterar att begreppet grön infrastruktur också bidrar till att skapa en hållbar ekonomi genom att upprätthålla de fördelar som ekosystemen erbjuder och begränsa de ogynnsamma effekterna av transport- och energiinfrastrukturerna.

52.  Europaparlamentet anser att man måste studera den gröna infrastrukturens roll när det gäller att begränsa effekterna av naturkatastrofer som är relaterade till väder- och klimatförändringar, särskilt extrema väder- och klimatfenomen som ligger bakom några av de mest förödande och dödsbringande naturkatastroferna i Europa och världen.

o
o   o

53.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0034.
(2) http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/06/19/conclusions-eu-action-plan-nature/pdf
(3) http://ec.europa.eu/eurostat/statistics-explained/index.php/Biodiversity_statistics
(4) http://ec.europa.eu/environment/nature/pdf/state_of_nature_en.pdf


Situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen
PDF 264kWORD 47k
Europaparlamentets resolution av den 15 november 2017 om situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen (2017/2931(RSP))
P8_TA(2017)0442B8-0595/2017

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av EU:s fördrag, särskilt artiklarna 2, 3, 4, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Republiken Polens författning,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och Europadomstolens rättspraxis i relation till denna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 om en ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 april 2016 om situationen i Polen(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 september 2016 om den senaste utvecklingen i Polen och dess inverkan på grundläggande rättigheter enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna(2),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation om rättsstatsprincipen(3) från den 21 december 2016, som kompletterade dess rekommendation av den 27 juli 2016, och med hänsyn till den senaste tidens utveckling i Polen i samband med tillsättandet av en ny ordförande för författningsdomstolen,

–  med beaktande av kommissions tredje rekommendation om rättsstatsprincipen(4) av den 26 juli 2017 där man uttrycker stor oro för den planerade reformen av rättsväsendet i Polen, då den enligt kommissionens bedömning förstärker det systemhot mot rättsstaten i Polen som fastställdes redan i det förfarande rörande rättsstaten som kommissionen inledde i januari 2016,

–  med beaktande av den polska regeringens svar av den 20 februari 2017 där man avvisade bilden av ett systemmot mot rättsstaten i Polen, och av det svar som den polska regeringen rapporteras ha skickat den 29 augusti 2017 där man tillbakavisar kommissionens invändningar mot reformen av rättsväsendet och ifrågasätter dess behörighet att utvärdera rättssystemet,

–  med beaktande av de överträdelseförfaranden som kommissionen har inlett mot Polen, däribland förfarandet av den 29 juli 2017 och det motiverade yttrandet av den 12 september 2017 gällande lagen om allmänna domstolars organisation, där man anger att den polska lagen är oförenlig med unionsrätten, i synnerhet med artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), direktiv 2006/54/EG om likabehandling i arbetslivet och artikel 19.1 i EU‑fördraget jämförd med artikel 47 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande om de diskussioner som fördes i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor med kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans den 22 mars, 31 augusti och 6 november 2017,

–  med beaktande av de diskussioner som fördes vid rådets (allmänna frågor) sammanträden den 16 maj 2017 och 25 september 2017 om rättsstatsprincipen i Polen,

–  med beaktande av Venedigkommissionens yttrande om författningsdomstolen av den 14 oktober 2016 och till uttalandet av den 24 januari 2017 från Venedigkommissionens ordförande där han uttryckte sin djupa oro över den allt sämre situationen i Polen,

–  med beaktande av att den 18 maj 2017 togs domarna bort från författningsdomstolens webbplats och rättsfallsdatabas på internet rörande följande tre fall, 9 mars 2016, K 47/15 (fastställande av att de förändringar som det polska parlamentet har gjort i lagen om författningsdomstolen bryter mot författningen), 11 augusti 2016, K 39/16 (med invändning mot lagligheten i huvudbestämmelserna i den andra akten om ändring av författningsdomstolens funktion) och 7 november 2016, K 44/16 (om lagligheten i tillsättandet av författningsdomstolens ordförande och vice ordförande),

–  med beaktande av att det polska parlamentet i juni och juli 2017 antog fyra lagar för att reformera rättsväsendet, nämligen: lagen om ändring av lagen om nationella domar- och åklagarskolan, lagen om allmänna domstolars organisation och vissa andra lagar (nedan kallad lagen om nationella domarskolan), lagen om ändring av lagen om nationella domstolsrådet och vissa andra lagar (nedan kallad lagen om nationella domstolsrådet), lagen om ändring av lagen om nationella domstolars organisation (nedan kallad lagen om nationella domstolars organisation), samt lagen om högsta domstolen, som gav upphov till allvarliga farhågor rörande brott mot maktdelningsprincipen och slutet på rättsväsendets oberoende,

–  med beaktande av skrivelsen från Europaparlamentets talman av den 18 juli 2017 där han uttrycker oro från en stor majoritet av ledarna för de politiska grupperna i parlamentet rörande de lagar som har antagits för att reformera rättsväsendet,

–  med beaktande av den polska presidentens beslut av den 27 juli 2017 om att lägga in veto mot två kontroversiella lagar som hade antagits av det polska parlamentet tidigare samma månad och som utgjorde ett allvarligt hot mot rättsväsendets oberoende i Polen,

–  med beaktande av den polska presidentens två förslag rörande det nationella domstolsrådet och högsta domstolen, som ger upphov till frågetecken rörande deras förenlighet med den polska författningen, och som inte åtgärdar problemen rörande maktdelningsprincipen eller rättsväsendets oberoende,

–  med beaktande av den polska författningsdomstolens beslut av den 24 oktober 2017 om att reglerna för att välja ordförande för högsta domstolen samt för generalförsamlingen för domare i högsta domstolen bryter mot författningen,

–  med beaktande av domstolens interimistiska beslut av den 27 juli 2017 i mål C-441/17 om att stoppa storskalig avverkning i Białowieża-skogen, vilket den polska regeringen inte följde, samt oron för att en fortsatt avverkning skulle medföra ”allvarlig och oåterkallelig skada” i skogen medan domstolen behandlar fallet,

–  med beaktande av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheternas intermistiska beslut av den 8 juni 2017 om att stoppa det summariska återsändandet till Vitryssland, med beaktande av de förslag som Polens inrikesminister lade fram i januari 2017 om ändringar av utlänningslagen och som ger upphov till oro rörande förenligheten med europeisk och internationell rätt,

–  med beaktande av lagen om offentliga möten, enligt ändringen i december 2016, som tillåter överdrivna begränsningar av mötesfriheten, däribland prioritering av så kallade ”regelbundna/cykliska möten” för patriotiska, religiösa och historiska evenemang och en möjlighet för myndigheterna att förbjuda motdemonstrationer,

–  med beaktande av lagen om det nationella institutet för frihet - centrumet för civilsamhällets utveckling från den 15 september 2017 som ställer offentlig finansiering av det civila samhället under regeringens kontroll, vilket även inkluderar EU-medel, och därmed ger upphov till oro rörande vederbörlig finansiering av icke-statliga organisationer, däribland kvinnorättsorganisationer,

–  med beaktande av rapporter från internationella icke-statliga organisationer om rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Polen, däribland Amnesty Internationals rapport av den 19 oktober 2017 med titeln Poland: On the streets to defend human rights (Polen: demonstrationer för att försvara de mänskliga rättigheterna) och Human Rights Watchs rapport från den 24 oktober 2017 med titeln Eroding Checks and Balances – Rule of Law and Human Rights Under Attack in Poland (Urvattning av kontroller och motvikter – angrepp mot rättsstaten och mänskliga rättigheter i Polen),

–  med beaktande av OSSE/ODIHR:s yttranden av den 5 maj 2017 om förslaget till ändringar av lagen om nationella domstolsrådet och vissa andra lagar i Polen, av den 22 augusti 2017 om Polens lagförslag om nationella frihetsinstitutet som ett centrum för utveckling och det civila samhället, och av den 30 augusti 2017 om vissa bestämmelser i lagförslaget om Polens högsta domstol, där man påpekade att de föreslagna bestämmelserna var oförenliga med internationella normer och åtagandena inom OSSE,

–  med beaktande av de avslutande iakttagelser avseende den sjunde periodiska rapporten om Polen från FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna av den 31 oktober 2016 där Polen uppmanades med kraft att vidta åtgärder för att skydda författningsdomstolens och rättsväsendets oberoende och att mer exakt definiera brottet terrorism för att skapa ett skydd mot missbruk,

–  med beaktande av Kanadas intervention i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 9 maj 2017 i samband med Polens allmänna återkommande utvärdering och av skrivelsen av den 23 oktober 2017 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter till Polen,

–  med beaktande av de preliminära iakttagelserna av den 27 oktober 2017 från det besök som FN:s särskilda rapportör om domares och advokaters oberoende gjorde i Polen, där man uttrycker oro för rättsväsendets oberoende i Polen,

–  med beaktande av resolution 2188(2017) av den 11 oktober 2017 från Europarådets parlamentariska församling om utvalda exempel på nya hot mot rättsstatsprincipen i Europarådets medlemsstater,

–  med beaktande av de upprepade massdemonstrationerna mot regeringens politik och lagstiftning, däribland de ”svarta protesterna” från oktober 2016 som förhindrar att den nuvarande abortlagen ändrades, ”frihetsmarschen” av den 6 maj 2017 och protesterna i juli 2017 efter att lagarna om reform av rättsväsendet hade antagits,

–  med beaktande av lagen från juni 2017, som begränsar tillgången till akut-p-piller för kvinnor och flickor, med beaktande av WHO:s faktablad från juni 2017, där akut-p-pillren bedöms som säkra och där man rekommenderar att de görs tillgängliga som en del av nödvändig reproduktiv hälso- och sjukvård, med beaktande av kommissionens genomförandebeslut av den 7 januari 2015 om ändring av godkännande för försäljning av humanläkemedlet ”ellaOne, ulipristalacetat”, som beviljades genom beslut C(2009)4049,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter. Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som präglas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Efterlevnad av dessa värden godkändes av det polska folket i en folkomröstning 2003.

B.  I artikel 9 i Polens författning står det att Republiken Polen ska visa aktning för den internationella rätt som är bindande för landet.

C.  EU fungerar utifrån förutsättningen om ömsesidigt förtroende, dvs. medlemsstaterna iakttar demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, enligt vad som föreskrivs i Europakonventionen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

D.  Rättsstatsprincipen är ett av de gemensamma värden som ligger till grund för EU, och enligt fördragen är kommissionen, tillsammans med Europaparlamentet och rådet, ansvarig för att garantera respekten för rättsstaten såsom ett av de grundläggande värdena för unionen, och för att EU:s lagstiftning, värden och principer respekteras.

E.  Bland dessa grundsatser återfinns lagenlighet, som förutsätter att lagar stiftas i en öppen, redovisningsskyldig, demokratisk och pluralistisk process, rättssäkerhet, förbud mot godtyckligt utövande av exekutiva befogenheter, oberoende och opartiska domstolar, effektiv rättslig prövning, med bl.a. respekt för grundläggande rättigheter, samt likhet inför lagen.

F.  Rättsväsendets oberoende karaktär slås fast i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 6 i Europakonventionen, och är en väsentlig förutsättning för den demokratiska maktfördelningsprincipen, som också framgår av artikel 10 i Polens författning.

G.  Föreningsfriheten bör skyddas och ett dynamiskt civilsamhälle samt mångfald i medierna spelar en avgörande roll för att främja ett öppet och pluralistiskt samhälle där allmänheten deltar i den demokratiska processen och regeringarnas ansvarsskyldighet stärks. Icke-statliga organisationer bör ges vederbörlig finansiering.

H.  Den polska regeringens vägran att följa domstolens dom om avverkning i Białowieża‑skogen och dess vägran att respektera Europadomstolens interimistiska beslut om återsändande till Vitryssland är tydliga tecken på att Polen inte följer EU:s fördrag.

I.  Tiotals demonstranter har ställts inför rätta enligt lagen om ringa brott och i vissa fall enligt straffrätten. Över 300 personer rapporteras ha kallats till polisen i samband med att de deltog i protester i oktober 2017.

J.  Enligt stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europakonventionen, och rättspraxis från Europadomstolen hör kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa samman med ett flertal mänskliga rättigheter, bland annat rätten till liv och värdighet, frihet från omänsklig och förnedrande behandling, rätten till hälso- och sjukvård, rätten till ett privatliv, rätten till utbildning och förbudet mot diskriminering, såsom det också framgår av Polens författning.

K.  Nekad tillgång till tjänster för sexuella och reproduktiva hälsofrågor och rättigheter, däribland säker och laglig abort, är en kränkning av kvinnors grundläggande rättigheter. FN:s kommitté för de mänskliga rättigheterna har uppmanat Polen att avstå från att anta alla rättsliga reformer som skulle innebära en tillbakagång när det gäller en redan restriktiv lagstiftning om kvinnors tillgång till säker och laglig abort. Polen har redan flera gånger blivit fällt inför Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna på grund av sin restriktiva tolkning av denna rättighet.

1.  Europaparlamentet betonar att det är av grundläggande vikt med garantier för att de gemensamma europeiska värdena som finns förtecknade i artikel 2 i EUF-fördraget och i Polens författning fullt ut respekteras, och att de grundläggande rättigheterna enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna garanteras.

2.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt från resolutionerna av den 13 april 2016 och den 14 september 2016. Parlamentet understryker i synnerhet sin oro över den snabba utveckling utan ordentliga samråd eller möjlighet till en oberoende och legitim prövning av författningsenligheten som sker på många områden, vilket riskerar att leda till att grundläggande mänskliga rättigheter, demokratiska kontroller och motvikter samt rättsstatsprincipen undergrävs systematiskt. Parlamentet understryker i synnerhet sin oro över sådana förändringar när det gäller offentliga medier, straffrätten, polislagstiftningen, civilsamhällslagstiftningen, lagen mot terrorism, lagen om icke‑statliga organisationer, asylrätten, mötesfriheten och kvinnors rättigheter.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt och med växande oro att man inte har funnit någon kompromisslösning på det grundläggande problemet med en ordentligt fungerande författningsdomstol (dess oberoende och legitimitet, samt offentliggörandet och genomförandet av alla dess beslut) vilket allvarligt undergräver den polska författningen och demokratin samt rättsstatsprincipen i Polen. Parlamentet påpekar med stor besvikelse att den polska regeringen vägrar att ta hänsyn till den konstruktiva kritik som kommer från den polska allmänheten och från nationella och internationella institutioner och EU-institutioner, samt att inga åtgärder har aviserats för att lösa dessa problem.

4.  Europaparlamentet är djupt oroat över den omarbetade lagstiftningen om det polska rättsväsendet, i synnerhet när det gäller dess potential att strukturellt undergräva rättsväsendets oberoende och försvaga rättsstaten i Polen.

5.  Europaparlamentet noterar att den 27 juli 2017 lade president Duda in sitt veto mot två kontroversiella lagar som hade antagits av det polska parlamentet eftersom de ansågs oförenliga med den polska författningen, och menade att de utgjorde ett allvarligt hot mot rättsväsendets oberoende i Polen. Parlamentet efterlyser en omfattande nationell debatt med alla relevanta intressenter rörande reformen av rättsväsendet, som ska upprätthålla rättsstaten och vara förenlig med EU:s lagstiftning och europeiska normer för rättsväsendets oberoende. Den polska presidenten uppmanas att inte underteckna några nya lagar om de inte fullt ut garanterar rättsväsendet oberoende.

6.  Europaparlamentet stöder de rekommendationer rörande rättsstaten som kommissionen har lagt fram, samt de överträdelseförfaranden på grund av brott mot EU-lagstiftningen som den har vidtagit mot Polen. Parlamentet uppskattar kommissionens avsikt att, som fördragens väktare, bevaka situationen i Polen och hur de polska myndigheterna följer upp dess rekommendationer, samtidigt som man fortsätter att ge sitt fulla stöd till Polen för att finna lämpliga lösningar för att stärka rättsstaten.

7.  Europaparlamentet uppmanar det polska parlamentet och den polska regeringen att till fullo följa kommissionens och Venedigkommissionens rekommendationer och att avstå från alla reformer som skulle äventyra respekten för rättsstatsprincipen, och då i synnerhet rättsväsendets oberoende. Parlamentet kräver i detta sammanhang att man inte väntar med att anta alla lagar till dess att kommissionen och Venedigkommissionen har gjort en ingående granskning av dem.

8.  Europaparlamentet uppmanar Polens regering att följa domstolens intermistiska beslut av den 27 juli 2017 i mål C-441/17 och att omedelbart avbryta den storskaliga avverkningen i Białowieża-skogen, som riskerar att orsaka allvarlig och oåterkallelig skada i detta område som tillhör Unescos världsarv. Parlamentet uppmanar den polska regeringen att stoppa det summariska återsändandet till Vitryssland och därmed följa Europadomstolens interimistiska beslut från den 8 juni 2017, samt att säkerställa att alla som uttrycker avsikt att söka asyl eller internationellt skydd vid Polens gränser ges fullt tillträde till det polska asylförfarandet i enlighet med internationella åtaganden och EU‑rätten.

9.  Europaparlamentet uppmanar Polens regering att respektera mötesfriheten genom att ta bort möteslagens befintliga bestämmelser om att prioritera regeringsgodkända ”cykliska” möten. Parlamentet uppmanar myndigheterna att avstå från att vidta rättsliga åtgärder mot människor som deltar i fredliga sammankomster eller motdemonstrationer samt att lägga ner alla åtal mot fredliga demonstranter.

10.  Europaparlamentet uppmanar den polska regeringen att upphäva lagen om ett nationellt institut för frihet - centrum för civilsamhällets utveckling, som hindrar kritiska grupper i det civila samhället att få tillgång till statliga medel, samt att se till fördelningen av allmänna medel till civilsamhället sker på ett rättvist, opartiskt och öppet sätt, där man säkerställer representativ mångfald.

11.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över medieuppgifter om polisövervakning av oppositionen och civilsamhällets ledare, samt uppmanar de polska myndigheterna att utreda dessa uppgifter samt fullt ut respektera alla medborgares privatliv.

12.  Europaparlamentet uppmanar den polska regeringen att hålla fast vid kvinnors och flickors rättigheter genom att erbjuda kostnadsfria och lättillgängliga preventivmedel utan diskriminering, och göra akuta preventivmedel tillgängliga receptfritt. Parlamentet uppmanar i detta avseende att man upphäver lagen som begränsar kvinnors och flickors tillgång till akut-p-piller.

13.  Europaparlamentet kritiserar skarpt alla lagstiftningsförslag som avser att förbjuda abort i fall av allvarliga eller dödliga fosterskador. Parlamentet betonar att allmän tillgång till hälso- och sjukvård, däribland sexuell och reproduktiv hälso- och sjukvård och därmed sammanhängande rättigheter, är en grundläggande mänsklig rättighet. Parlamentet bekräftar med eftertryck sitt stöd till kvinnorättsorganisationer, eftersom de nyligen har varit föremål för straffrättsliga förfaranden.

14.  Europaparlamentet uppmanar den polska regeringen att uppfylla alla bestämmelser rörande rättsstaten och de grundläggande rättigheterna som finns i fördragen, stadgan om de grundläggande rättigheterna, Europakonventionen och internationella normer för mänskliga rättigheter, samt att föra en direkt dialog med kommissionen.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet hålla parlamentet nära underrättat om vilka framsteg som gjorts och vilka åtgärder som vidtagits.

16.  Europaparlamentet anser att den nuvarande situationen i Polen utgör en allvarlig risk för ett kraftigt åsidosättande av de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget och uppdrar åt utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att utarbeta ett särskilt betänkande i enlighet med artikel 83.1 a i arbetsordningen, i syfte att anta ett motiverat förslag i vilket rådet uppmanas att handla i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget.

17.  Europaparlamentet upprepar att det behövs en reguljär övervakningsprocess och dialog med alla medlemsstater för att skydda EU:s grundläggande värden demokrati, grundläggande rättigheter och rättsstatlighet, och att rådet, kommissionen och parlamentet bör delta i detta, såsom anges i parlamentets resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(5).

18.  Europaparlamentet uppmanar den polska regeringen att vidta lämpliga åtgärder och kraftfullt fördöma den främlingsfientliga och fascistiska marsch som ägde rum i Warszawa lördagen den 11 november 2017.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet, Polens president, regering och parlament, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet samt OSSE.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0123.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0344.
(3) Kommissionens rekommendation (EU) 2017/146 av den 21 december 2016 angående rättsstatsprincipen i Polen som kompletterar rekommendation (EU) 2016/1374 (EUT L 22, 27.1.2017, s. 65).
(4) Kommissionens rekommendation (EU) 2017/1520 av den 26 juli 2017 angående rättsstatsprincipen i Polen som kompletterar rekommendation (EU) 2016/1374 och (EU) 2017/146 (EUT L 228, 2.9.2017, s. 19).
(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0409.

Rättsligt meddelande