Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2039(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0406/2017

Ingivna texter :

A8-0406/2017

Debatter :

PV 17/01/2018 - 17
CRE 17/01/2018 - 17

Omröstningar :

PV 18/01/2018 - 6.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0018

Antagna texter
PDF 388kWORD 58k
Torsdagen den 18 januari 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna
P8_TA(2018)0018A8-0406/2017

Europaparlamentets resolution av den 18 januari 2018 om genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga i medlemsstaterna (2017/2039(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/779 av den 20 maj 2015 om ändring av förordning (EU) nr 1304/2013, vad gäller ett ytterligare inledande förskott till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga(2),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för ungdomar efter tre år (COM(2016)0646),

–  med beaktande av Europeiska unionens revisionsrätts (nedan kallad revisionsrätten) särskilda rapport nr 3/2015 från mars 2015 EU:s ungdomsgaranti: Första stegen har tagits men det finns risker med genomförandet,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017 från mars 2017 Ungdomsarbetslösheten – har EU:s politik gjort någon skillnad? En bedömning av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga,

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om kontroll av utgifterna för EU:s ungdomsgaranti och övervakning av garantins kostnadseffektivitet(4),

–  med beaktande av djupanalysen från Europaparlamentets utredningsavdelning för budgetfrågor av den 3 februari 2016 Assessment of Youth Employment Initiative,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 10 juni 2016 till rådets rekommendation om inrättande av en kompetensgaranti (COM(2016)0382),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 maj 2012 om initiativet Bättre möjligheter för unga(5),

–   med beaktande av rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram,

–  med beaktande av den europeiska sociala stadgan, dess tilläggsprotokoll och dess reviderade version som trädde i kraft den 1 juli 1999,

–  med beaktande av målen för hållbar utveckling för 2030, särskilt mål 8 om att ”verka för en inkluderande och långsiktigt hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla” som antogs av FN 2015, och som gäller i hela världen, inklusive EU,

–  med beaktande av rapporten av den 22 juni 2015 från Jean-Claude Juncker, i nära samarbete med Donald Tusk, Jeroen Dijsselbloem, Mario Draghi och Martin Schulz, om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union (”de fem ordförandenas rapport”), samt av kommissionens diskussionsunderlag av den 26 april 2017 om EU:s sociala dimension och den 31 maj 2017 om fördjupning av Ekonomiska och monetära unionen och kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om Europas framtid,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 april 2017 En europeisk pelare för sociala rättigheter (COM(2017)0250) och kommissionens rekommendation (EU) 2017/761 av den 26 april 2017 om den europeiska pelaren för sociala rättigheter(6),

–  med beaktande av det arbete och den forskning som utförts av Eurofound, Cedefop, Internationella arbetsorganisationen (ILO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europeiska fackliga samorganisationen (EFS), Europeiska fackföreningsinstitutet (ETUI), Europeiska industri- och arbetsgivarorganisationen (BusinessEurope), Europeiska sammanslutningen för hantverksföretag och små och medelstora företag (UEAPME), Europeiska centrumet för offentliga företag (CEEP), Eurocities och Europeiska ungdomsforumet,

–  med beaktande av kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen den 13 september 2017, färdplanen för en mer enad, starkare och mer demokratisk union (förslag till kommissionens arbetsprogram för 2018) samt avsiktsförklaringarna av den 13 september 2017 från kommissionen till talman Antonio Tajani och premiärminister Jüri Ratas,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet, budgetkontrollutskottet, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0406/2017), och av följande skäl:

A.  Den finansiella och ekonomiska krisen ledde till en markant ökning av ungdomsarbetslösheten, från 15 % 2008 till en topp på 24 % i början av 2013, varvid denna siffra är ett medeltal som skyler över enorma skillnader runt om i medlemsstaterna och i regionerna. Ungdomsarbetslösheten förblev under 2013 på nära 10 % i Tyskland, Österrike och Nederländerna, medan den kulminerade på nästan eller rejält över 40 % i Italien, Spanien, Kroatien och Grekland.

B.  Åtgärder för att minska de offentliga utgifterna har fått direkta negativa följder, i synnerhet för unga människor på grund av de nedskärningar som gjorts inom utbildning, sysselsättningsskapande och stödtjänster.

C.  Politik som påverkar unga människor har utarbetats utan att de berörda ungdomarna och deras företrädare fått medverka.

D.  Utdragen ungdomsarbetslöshet medför risk för att ungdomar marginaliseras och utestängs från samhället och förlorar känslan av samhörighet. Följden kan bli en effekt av ”brännmärkning” så att dessa ungdomar med större sannolikhet blir arbetslösa på nytt och att deras inkomster och karriärutsikter blir sämre under hela deras tid i arbetslivet. Att ungdomar på det här sättet blir åsidosatta innebär en förlust av offentliga och privata investeringar, som leder till utbredd brist på anställningstrygghet och kompetensförlust, eftersom den för med sig att människors inneboende möjligheter inte tas till vara och blir försvagade.

E.  Under 2012 var en av tre anställda i Europa antingen över- eller underkvalificerad för sitt arbete(7). Unga anställda är mera sannolikt formellt överkvalificerade, och det är också mera sannolikt för dem än vad det är för äldre arbetstagare att de har arbeten som är mindre lämpade för deras färdigheter.

F.  Unga arbetstagare löper större risk att råka ut för osäker anställning. Risken att ha en anställning där man missgynnas på flera olika sätt är dubbelt så hög för arbetstagare under 25 år, jämfört med arbetstagare över 50 år(8).

G.  En framgångsrik övergång från utbildning till arbetsliv och från arbetslöshet till arbete samt ett första riktigt arbete ger ungdomar egenmakt och motivering och hjälper dem att utveckla sin personliga och yrkesmässiga kompetens så de kan bli oberoende medborgare med självtillförsikt, och får en bra start i arbetslivet.

H.  Ungdomsarbetslösheten inom EU-28 nådde en topp på 24 % under 2013 och har sedan stadigt sjunkit, så att den 2017 understeg 17 %. Ungdomsarbetslösheten ligger dock på en hög nivå. eftersom bara ett fåtal medlemsstater (Österrike, Tjeckien, Nederländerna, Malta, Ungern och Tyskland) har en ungdomsarbetslöshet på mindre än 11 %, samtidigt som skillnaderna mellan medlemsstaterna är stora.

I.  En analys av könsfördelningen mellan heltids- och deltidsarbete i hela Europa visar att klyftan mellan könen har kvarstått mellan 2007 och 2017, i och med att männen fortfarande utgör cirka 60 % av de heltidsarbetande i åldersgruppen 15–24 år, medan de fortfarande svarar för cirka 40 % av de deltidsarbetande i samma åldersgrupp.

J.  Statistiskt sett brukar ungdomsarbetslösheten dessvärre vara omkring dubbelt högre än den sammanlagda genomsnittliga arbetslösheten, antingen det råder högkonjunktur eller lågkonjunktur.

Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin

K.  Den 22 april 2013 inrättade rådet, med hjälp av en rådsrekommendation, en ungdomsgaranti, som går ut på att medlemsstaterna förbinder sig att se till att ungdomar får ett erbjudande av god kvalitet om anställning, fortsatt utbildning, lärlingskap eller praktik inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller lämnat den formella utbildningen.

L.  Eftersom många medlemsstater inte lyckats särskilt bra med de regler och möjligheter som hittills funnits tillgängliga i kampen mot ungdomsarbetslösheten bör de lägga större vikt vid ett effektivt utnyttjande av de medel och verktyg som finns att tillgå inom Europeiska socialfonden (ESF).

M.  I februari 2013 kom rådet överens om att inrätta sysselsättningsinitiativet för unga, vilket lanserades som EU:s viktigaste budgetinstrument (med anknytning till ESF) för att hjälpa regioner i medlemsstaterna med särskilt svår ungdomsarbetslöshet att åtgärda situationen, framför allt genom att det infördes ungdomsgarantisystem.

N.  Medan ungdomsgarantin omfattar hela EU inriktar sig sysselsättningsinitiativet för unga endast på de medlemsstater och regioner där ungdomsarbetslösheten är över 25 %, med sammanlagt 20 medlemsstater som helt eller delvis stödberättigade.

O.  En snabb mobilisering av resurser eftersträvades genom att utgifterna i budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga förlades till första delen av budgetperioden, närmare bestämt 2014 och 2015, för att de åtgärder som finansierades genom initiativet skulle få maximal effekt. Denna tidigareläggning förfelade sitt syfte, på grund av dröjsmål med genomförandet på nationell och regional nivå. Under 2015 höjdes förfinansieringen på villkorlig basis från 1 % till 30 % och en majoritet av de stödberättigade medlemsstaterna tillämpade denna åtgärd med framgång.

P.  Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin har som en av sina huvudsakliga ambitioner att nå ut till de unga som varken arbetar eller studerar och som löper störst risk för utestängning, samtidigt som man tar hänsyn till att dessa ungdomar fördelar sig på olika undergrupper av ungdomar med skilda behov.

Q.  Ungdomsgarantin har utformats för att åstadkomma en hållbar integration på arbetsmarknaden av unga som varken arbetar eller studerar, genom att erbjuda en individanpassad strategi, som utmynnar i ett erbjudande av god kvalitet och förbättrar deras anställbarhet, samtidigt som den ur ett bredare perspektiv stöder ungas övergång från skola till yrkesliv och bidrar till att åtgärda kompetensglapp på arbetsmarknaden. Här behöver medlemsstaterna lämpliga strategier för att nå ut till målgrupperna.

R.  Enligt ILO:s uppskattningar från 2015 uppgick kostnaderna för genomförandet av ungdomsgarantin inom hela EU-28 till 45 miljarder EUR. Sysselsättningsinitiativet för unga fick sig tilldelat en anspråkslös budget på 6,4 miljarder EUR för programperioden 2014–2020, varvid syftet inte var att ersätta den nationella finansieringen, utan att komplettera den.

S.  Kommissionen föreslog att initiativets budget skulle ökas med 1 miljard EUR, som skulle kompletteras med 1 miljard EUR i form av ESF-åtaganden, inom ramen för översynen av den fleråriga budgetramen för åren 2017–2020. Efter en överenskommelse mellan parlamentet och rådet höjdes beloppet till 1,2 miljarder EUR. Den 5 september 2017 antog parlamentet förslaget till ändringsbudget nr 3/2017 för att ställa ytterligare 500 miljoner EUR till förfogande för sysselsättningsinitiativet för unga under 2017, finansierat via den samlade marginalen för åtaganden, samtidigt som man beklagade förseningen inom 2017 års budgetförfarande på grund av rådets blockering och sena godkännande av halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

T.  I sin första särskilda rapport om ungdomsgarantin framförde revisionsrätten farhågor om huruvida finansieringen av initiativet (både på EU-nivå och nationell nivå) var tillräcklig, samt om definitionen av begreppet ”erbjudande av god kvalitet”, om avsaknaden av en strategi med tydliga milstolpar och mål, liksom om övervakningen av resultaten och rapporteringen om dem. Revisionsrätten oroade sig också över att man inte lyckats tillämpa den partnerskapsmetod för utvecklingen av ungdomsgarantin som fastställs i rådets rekommendation av den 22 april 2013.

U.  Det krävs verkligt effektiva mekanismer för diskussion om och lösning av de problem som uppträtt vid genomförandet av ungdomsgarantisystem, tillsammans med ett starkt engagemang hos medlemsstaterna om att genomföra ungdomsgarantin fullt ut, varvid det måste tas särskild hänsyn till lokala förhållanden och skapas möjligheter för kompetenshöjning, samt införas ordentliga, flexibla utvärderingsstrukturer.

V.  I revisionsrättens särskilda rapport om ungdomsgarantin identifierades vissa gemensamma kriterier för vad som utgör ett ”erbjudande av god kvalitet”, där Slovakien har gjort sin definition rättsligt bindande, en definition som omfattar bestämmelser om minimikrav för arbetstiden, varaktig sysselsättning efter att stödet från sysselsättningsinitiativet för unga har upphört, samt hänsyn till hälsotillståndet hos mottagaren.

W.  I sin andra särskilda rapport om ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga, som nyligen offentliggjordes och bygger på ett stickprov från sju medlemsstater, uttryckte revisionsrätten oro över svårigheten att få tillgång till fullständiga uppgifter och över att framstegen med genomförandet av ungdomsgarantin varit begränsade och att resultaten inte motsvarat vad man i början väntat sig. Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin är fortfarande en av de mest innovativa och ambitiösa politiska reaktionerna för att hantera den ungdomsarbetslöshet som följt av den ekonomiska krisen, och genomförandet av dem bör därför få fortsatt ekonomiskt och politiskt stöd från EU:s institutioner samt nationella och regionala institutioner under kommande år.

X.  Ett kostnadseffektivt sysselsättningsinitiativ för unga kan åstadkommas och det slutliga målet för ungdomsgarantin, nämligen att få in ungdomar i varaktig sysselsättning, kan uppnås endast om insatserna vederbörligen övervakas utgående från tillförlitliga och jämförbara uppgifter, om programmen är resultatinriktade och om anpassningar görs ifall det uppdagas fall av ineffektiva och kostnadsineffektiva åtgärder.

Y.  Medlemsstaterna måste göra mer för att stödja och rikta in sig på de ungdomar som är längst bort från arbetsmarknaden eller helt saknar kontakt med den, såsom ungdomar med funktionsnedsättning.

Z.  Sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin är avsedda att stå i centrum vid förverkligandet av de centrala principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

AA.  I sitt tal om tillståndet i unionen 2017 sade kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, ingenting om att det fortfarande råder en alarmerande ungdomsarbetslöshet i Europa. I den avsiktsförklaring som åtföljde talet om tillståndet i unionen 2017 bekräftas ungdomsgarantins roll att bidra till fler arbetstillfällen i EU. Kampen mot arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, bör fortsatt prioriteras bland EU:s åtgärder.

AB.  Det har rapporterats om att ungdomar drabbats av förseningar vid utbetalningen av medel från sysselsättningsinitiativet för unga, vilket ofta har berott på dröjsmål med att inrätta förvaltande myndigheter eller otillräcklig administrativ kapacitet hos de nationella eller regionala myndigheterna.

AC.  Åtgärder inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin, såsom praktik eller praktikprogram, bör bidra till att underlätta övergången till arbetsmarknaden, och aldrig ersätta reguljära anställningskontrakt.

AD.  De oregelbundna anställningsförhållandena bland unga kvinnor på landsbygden, tillsammans med att vissa av dem låter bli att registrera sig som arbetslösa, innebär att statistiken blir inexakt och gör att de får lägre pensioner. Detta blir till skada för hela samhället, särskilt för kvinnors välbefinnande och andra former av social trygghet, liksom för deras möjligheter att byta yrke eller deras framtida sysselsättningsmöjligheter.

AE.  16 miljoner unga som varken arbetar eller studerar har gått med i ungdomsgarantisystem och sysselsättningsinitiativet för unga har gett direktstöd till över 1,6 miljoner unga människor i EU.

AF.  Sysselsättningsinitiativet för unga har lett till att medlemsstaterna antagit över 132 arbetsmarknadsåtgärder riktade till unga människor.

AG.  En andel på 75 procent av den totala budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga har anslagits, och 19 procent har redan investerats av medlemsstaterna, vilket gör att sysselsättningsinitiativet för unga har högst budgetgenomförandenivå av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna).

AH.  Trots att det förekommer farhågor kring huruvida finansieringen är tillräcklig, liksom kring beräkningarna av vilka totala investeringar som krävs, finns det flera rapporter om genomförandet av sysselsättningsinitiativet för unga som visar att man lyckats med att inrikta de tillgängliga resurserna på att tillgodose den regionala efterfrågan, genom inriktning på särskilda regioner och grupper av stödmottagare.

AI.  Sedan den europeiska sysselsättningsstrategin infördes 1997 har kommissionen stött en rad åtgärder som syftar till att förbättra ungdomars utsikter till sysselsättning och utbildning(9), och sedan krisen har EU lagt särskild tonvikt vid ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

AJ.  Ungdomsgarantin finansieras via ESF, nationella budgetar och sysselsättningsinitiativet för unga, medan sysselsättningsinitiativet direkt kan finansiera tillhandahållandet av jobb, lärlingsplatser, praktikplatser eller fortbildning för sin målgrupp i de stödberättigade regionerna. För insatserna genom sysselsättningsinitiativet för unga finns det inga i förväg fastställda tidsgränser, medan ungdomsgarantin kräver att ett erbjudande ska presenteras inom fyra månader.

AK.  Ungdomsgarantin har lett till att man genomfört strukturreformer i medlemsstaterna för att i första hand anpassa utbildningsmodellerna till arbetsmarknaden för att nå ungdomsgarantins mål.

AL.  Externa faktorer, såsom det särskilda ekonomiska läget eller produktionsmodellen i varje region, påverkar möjligheterna att uppnå de mål som fastställts i ungdomsgarantin.

Inledning

1.  Europaparlamentet anser att ungdomsgarantin måste vara ett första steg mot hantering av unga människors behov av sysselsättning. Parlamentet påminner om arbetsgivarnas skyldighet att delta i processen för att erbjuda ungdomar tillgängliga yrkesutbildningsprogram, instegsjobb och bra praktikplatser.

2.  Europaparlamentet betonar att den kvalitativa aspekten av anständigt arbete för unga aldrig får äventyras. Parlamentet understryker att de grundläggande arbetsnormerna och andra normer som är knutna till arbetskvalitet, exempelvis arbetstider, minimilön, social trygghet och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, måste stå i centrum för de insatser som görs.

3.  Europaparlamentet konstaterar de avsevärda skillnaderna i fråga om ekonomisk prestanda när det gäller tillväxten för både ekonomin och sysselsättningen runt om i EU-28, något som påkallar en resolut politisk insats. Parlamentet inser att vissa medlemsstater ligger efter med att genomföra nödvändiga strukturreformer, och konstaterar att arbetstillfällen skapas genom sund ekonomisk politik i förening med sysselsättnings- och investeringspolitik, något som i sista hand vilar på medlemsstaternas ansvar. Parlamentet är oroat över de långsiktiga effekterna för den ekonomiska utvecklingen i regioner som drabbas av hjärnflykt bland de högutbildade.

4.  Europaparlamentet påminner om att genomförandereglerna för sysselsättningsinitiativet för unga ålägger medlemsstaterna att välja mellan olika sätt att genomföra programmet (som ett särskilt program, som prioriterade områden inom ett befintligt operativt program eller som en del av flera olika prioriterade områden). Parlamentet påpekar att det på grundval av de resultat som uppnåtts krävs utbyte av bästa praxis som ska användas inom kommande etapper av programmet, i och med att det finns olika alternativ för genomförandet.

5.  Europaparlamentet noterar med oro revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017 där det konstateras en risk för att EU-medel helt enkelt träder i stället för nationella medel, i stället för att skapa mervärde. Parlamentet erinrar om att sysselsättningsinitiativet för unga i enlighet med additionalitetsprincipen syftar till att komplettera nationella medel och inte till att ersätta medlemsstaternas egen politik och egna medel för bekämpning av ungdomsarbetslöshet. Parlamentet betonar att budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga inte kan, och heller aldrig varit avsett att, själv ta på sig ansvaret för att ge alla ungdomar ett erbjudande av god kvalitet om anställning, fortsatt utbildning, lärlingskap eller praktik inom fyra månader efter att de blivit arbetslösa eller lämnat den formella utbildningen.

6.  Europaparlamentet betonar att sysselsättningsinitiativet för unga måste bli en drivkraft, särskilt för politiska reformer och för bättre samordning inom områdena sysselsättning och utbildning, framför allt i de medlemsstater där ungdomsarbetslösheten är stor, för att säkerställa att dessa medlemsstater tar i bruk helhetsbetonade, heltäckande och långsiktiga tillvägagångssätt mot ungdomsarbetslösheten, vilka förbättrar ungdomars anställbarhet, ger dem bättre utsikter och leder till varaktig anställning, i stället för att ha (kvar) oenhetliga strategier. Parlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin är kraftfulla instrument i kampen mot att de grupper av ungdomar som är mest marginaliserade blir socialt utestängda. Parlamentet anser att det är viktigt att arbeta för uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin i fråga om sysselsättning, skolavhopp och social utestängning.

7.  Europaparlamentet påminner om att man i linje med rådets rekommendation om inrättande av en ungdomsgaranti fastställde sex riktlinjer som ungdomsgarantisystemen bygger på: uppbyggnad av partnerskapsbaserade tillvägagångssätt, tidig insats och aktivering, stödåtgärder för att möjliggöra integrering på arbetsmarknaden, användning av unionens fonder, bedömning och löpande förbättring av systemet, samt dess snabba genomförande. Parlamentet påpekar att enligt utvärderingsrapporterna har mycket få medlemsstater lämnat uppgifter om och fullständiga bedömningar av dessa aspekter.

8.  Europaparlamentet betonar att man bör investera mer både i inhemsk och gränsöverskridande rörlighet för att få ner arbetslöshetprocenten bland ungdomar och åtgärda kompetensglapp. Parlamentet efterlyser bättre matchning mellan lediga platser och arbetssökandes färdigheter genom underlättad rörlighet mellan (gränsöverskridande) regioner. Parlamentet inser att medlemsstaterna måste ägna särskild uppmärksamhet åt att i gränsöverskridande regioner bättre anknyta utbildningsväsen till arbetsmarknader, exempelvis genom främjande av grannspråksundervisning.

9.  Europaparlamentet erinrar om att den höga ungdomsarbetslösheten orsakas av effekterna av den globala ekonomiska krisen på arbetsmarknaden, för tidigt avslutad skolgång utan tillräckliga kvalifikationer, brist på relevanta färdigheter och arbetslivserfarenhet, den ökade utbredningen av otrygga anställningsformer där korta kontrakt följs av perioder av arbetslöshet, begränsade möjligheter till fortbildning och otillräckliga eller bristfälliga program för aktiva arbetsmarknadsåtgärder.

10.  Europaparlamentet anser att övervakningen av sysselsättningsinitiativet för unga måste stödjas av tillförlitliga uppgifter. Parlamentet anser att det inte räcker med dagens uppgifter och resultat från övervakningen för att det ska gå att göra en ordentlig bedömning av genomförandet och resultaten av sysselsättningsinitiativet för unga, i dess egenskap av att vara EU:s huvudsakliga medel för finansiering av ungdomsgarantisystem, särskilt på grund av de inledande förseningarna med att dra i gång de operativa programmen i medlemsstaterna och eftersom programmen ännu befinner sig på ett relativt tidigt stadium. Parlamentet insisterar på behovet av att fortsätta att prioritera ungdomsarbetslösheten i EU:s åtgärder. Parlamentet oroar sig dock över vad revisionsrätten kommit fram till i sin särskilda rapport nyligen om vilken effekt sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin fått som unionspolitik mot ungdomsarbetslöshet, låt vara att rapportens territoriella och tidsmässiga räckvidd är begränsad.

11.  Europaparlamentet anser att strategin, för att verkligen kunna stimulera sysselsättningen för ungdomar, måste omfatta rundabordssamtal med berörda parter, ta hänsyn till det territoriella sammanhang där strategin ska tillämpas och innehålla bestämmelser om riktad utbildning som motsvarar företagens behov och jämkar samman dessa behov med unga människors ambitioner och färdigheter. Parlamentet anser att denna utbildningsstrategi bör garantera kvalitet i utbildningen och fullständig insyn i tilldelningen av medel till utbildningsaktörer, bland annat genom att noggrant övervaka hur medlen används.

12.  Europaparlamentet beklagar djupt att medlemsstaterna valt att göra sina åtaganden endast genom rådets rekommendation, som inte är ett bindande instrument. Parlamentet påpekar att målet med ungdomsgarantin inte på långt när är på väg att uppnås i många medlemsstater.

Nå ut till de mest utestängda ungdomarna

13.  Europaparlamentet noterar att det är fara värt att ungdomar med funktionsnedsättning inte kommer att omfattas, vare sig av sysselsättningsinitiativet för unga eller ungdomsgarantin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa sina operativa program så att åtgärderna inom sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin blir verkligt tillgängliga för alla personer med funktionsnedsättning, och unga med funktionsnedsättning får tillgång till dem på rättvisa villkor och enskilda personers behov tillgodoses.

14.  Europaparlamentet betonar att det behövs kraftfulla och fortlöpande insatser från de nationella myndigheternas sida, tillsammans med sektorsövergripande samarbete, om man vill nå ut till unga som varken arbetar eller studerar, eftersom dessa människor bildar en heterogen grupp med olikartade behov och färdigheter. Parlamentet betonar därför behovet av exakta och heltäckande uppgifter om hela gruppen unga som varken arbetar eller studerar, med målet att registrera dem och nå ut till dem effektivare, eftersom mer disaggregerade data, också region för region, skulle kunna ange vilka grupper man bör inrikta sig på och hur sysselsättningsinitiativ bättre kan skräddarsys efter mottagarna.

15.  Europaparlamentet anser att ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga inte kan ersätta makroekonomiska instrument och annan politik för att främja ungdomssysselsättningen. Parlamentet påpekar att man vid bedömningen av genomförandet och effekterna av ungdomsgarantin måste beakta medlemsstaternas olika makroekonomiska förhållanden och budgetsituation. Parlamentet anser att det behövs ett strukturreformprogram på lång sikt för ungdomsgarantin om dess varaktighet ska förlängas. Parlamentet betonar det markanta behovet av effektivare samordning mellan de olika medlemsstaterna.

16.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av gemensamma kontaktpunkter där ungdomar på en och samma plats enkelt och kostnadsfritt kan få tillgång till alla tjänster och all rådgivning.

17.  Europaparlamentet är bekymrat över vad som framgått av preliminära iakttagelser, nämligen att man måste bli bättre på att registrera och nå ut till alla unga som varken arbetar eller studerar, särskilt inaktiva personer i denna kategori och sådana som visar sig svåra att återintegrera. Parlamentet understryker behovet av lämpliga och skräddarsydda strategier för att nå ut till alla unga som varken arbetar eller studerar, samt av ett integrerat arbetssätt för stöd och tjänster av mer individanpassat slag till unga människor som stöter på flera olika typer av hinder. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt behoven hos utsatta unga som varken arbetar eller studerar och att få bort fördomsfulla och negativa attityder mot dem.

18.  Europaparlamentet betonar att åtgärder behöver skräddarsys efter lokala behov för att få ökad effekt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra särskilda åtgärder för ungdomssysselsättningen på landsbygden.

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt förbättra informationen om befintliga stödprogram som finns tillgängliga för unga, särskilt för de grupper som står längst borta från arbetsmarknaden, genom medvetandehöjande kampanjer där det används både traditionella och moderna mediekanaler, såsom sociala nätverk.

Kvalitetssäkring av erbjudanden inom sysselsättningsinitiativet för unga

20.  Europaparlamentet inser att det behövs en definition av vad som är ett ”erbjudande av god kvalitet” inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet framhåller att det behöver tas fram en heltäckande och gemensamt överenskommen definition på europeisk nivå, varvid man skulle kunna beakta arbetet i sysselsättningskommittén i samarbete med kommissionen, Internationella arbetsorganisationen och relevanta intressenter. Parlamentet påpekar att ett erbjudande av god kvalitet är en mångsidig åtgärd som, med hjälp av färdighetsutveckling, leder till en varaktig och väl matchad integration på arbetsmarknaden för deltagarna, och att ett sådant erbjudande bör svara mot deltagarnas kvalifikationsnivå och profil, och ta hänsyn till efterfrågan på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att se till att de relevanta bestämmelserna om socialskydd, arbetsvillkor och ersättningsnivå tillämpas på deltagarna. Parlamentet hänvisar till de kvalitetsstandarder som nämns i utvärderingsvägledningen till sysselsättningsinitiativet för unga, vilken kommissionen offentliggjorde 2015 och där anställningserbjudandenas egenskaper, relevans för deltagarbehoven och resultat för arbetsmarknaden och andelen erbjudanden som inte accepterats eller som avbrutits i förtid fastställs som giltiga indikatorer för bedömningen av sysselsättningens kvalitet.

21.  Europaparlamentet erinrar om att ILO definierar ”anständigt arbete” som ett ”arbete som är produktivt och ger en skälig inkomst, med en säker arbetsplats och socialt skydd, bättre utsikter till personlig utveckling och social integrering, frihet för människor att uttrycka sina synpunkter, organisera sig och delta i beslut som påverkar deras liv samt lika möjligheter för och likabehandling av alla kvinnor och män”. Detta minimikrav är fortfarande inte uppfyllt för unga människor på arbetsmarknaden.

22.  Europaparlamentet anser att ungdomar också bör få medverka vid utvärderingen av erbjudandenas kvalitet.

23.  Europaparlamentet betonar att erbjudanden om praktiktjänstgöring av god kvalitet måste respektera en kvalitetsram inom vilken följande garantier ges: en praktikperiod ska grunda sig på ett skriftligt avtal som ska innehålla tydlig information om rättigheter och skyldigheter för avtalsparterna, fastställda mål och ett utbildningsinnehåll av hög kvalitet, vartill kommer att en mentor eller handledare ska utses som ska bedöma praktikantens resultat i slutet av perioden. Praktikperioden ska tidsbestämmas, det ska fastställas gränser för praktik hos samma arbetsgivare, och avtalet bör innehålla tydliga bestämmelser om vad som täcks av de sociala trygghetssystemen och om lön.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att successivt uppdatera och revidera sina operativa program i sysselsättningsinitiativet för unga, under medverkan av arbetsmarknadens parter och ungdomsorganisationer i syfte att finjustera sina åtgärder utgående från ungdomarnas och arbetsmarknadens faktiska behov.

25.  Europaparlamentet betonar att det enda sättet att avgöra huruvida budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga är väl använda pengar samt huruvida initiativets yttersta mål uppnås, alltså att hjälpa arbetslösa ungdomar att komma in i varaktig sysselsättning är att insatserna noggrant och med insyn övervakas på grundval av tillförlitliga och jämförbara uppgifter, samt om det tas itu på ett mera ambitiöst sätt med medlemsstater som inte gjort några framsteg. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att skyndsamt förbättra övervakningen, rapporteringen och kvaliteten på uppgifterna och att garantera att tillförlitliga och jämförbara uppgifter och siffror om dagens genomförande av sysselsättningsinitiativet för unga samlas in och görs tillgängliga i rätt tid, och oftare än vad som krävs enligt den årliga rapporteringsskyldighet som definieras i artikel 19.2 i förordningen om ESF. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sina riktlinjer för uppgiftsinsamling i linje med revisionsrättens rekommendationer för att minimera risken för att resultat överskattas.

26.  Europaparlamentet noterar de programförslag och olika programtyper som tagits fram av medlemsstaterna inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet anser att vissa medlemsstaters nationella bestämmelser är vaga i sina mål och strategier, inte särskilt tydligt utformade och erbjuder begränsade möjligheter till sysselsättningsfrämjande. Parlamentet anser att det stora bedömningsutrymmet och avsaknaden av tydliga övervakningsmekanismer ibland har lett till att arbetstillfällen ersätts med erbjudanden inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga.

27.  Europaparlamentet är oroat över rapporter om otillbörlig användning av medel från sysselsättningsinitiativet för unga, inklusive försenade utbetalningar till unga eller missbruk av praktiktjänstgöring, till exempel i form av att den använts i överdrivet hög grad. Parlamentet uttrycker sin beredvillighet att bekämpa sådant här. Parlamentet anser att ett upprepat bruk av ungdomsgarantin inte får strida mot andan i aktiveringsåtgärderna på arbetsmarknaden och målet om en mer stadigvarande arbetsmarknadsintegrering.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att identifiera, utbyta och sprida bästa praxis, som inriktar sig på ömsesidigt lärande om politiska lösningar och bidrar till utformning och genomförande av en evidensbaserad politik. Parlamentet betonar att förändringarna på arbetsmarknaden och digitaliseringen av ekonomin gör det påkallat med ett nytt grepp på strategierna för ungdomssysselsättning. Parlamentet påpekar att man inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga behöver arbeta för att sätta in effektiva redskap för att minska ungdomsarbetslösheten och inte bör återanvända sysselsättningspolitik som visat sig ineffektiv.

29.  Europaparlamentet upprepar att enligt rådets rekommendation om att inrätta en ungdomsgaranti är partnerskapsbaserade tillvägagångssätt avgörande för att ungdomsgarantisystem ska kunna genomföras och nå ut till unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att eftersträva ett partnerskapsbaserat tillvägagångssätt genom att aktivt fastställa vilka relevanta berörda parter som behövs för detta ändamål och låta dem medverka, samt att bättre föra ut programmet med ungdomsgarantin till kännedom bland företagen, framför allt små och medelstora företag och smärre familjeföretag. Parlamentet betonar att det framgår av belägg från medlemsstater som redan antagit tillvägagångssätt av sådant slag som ungdomsgarantin innan programmet lanserades, att en framgångsrik strategi för berörda parter är viktig för ett lyckat genomförande.

30.  Europaparlamentet understryker att ungdomsorganisationer är viktiga förmedlare mellan ungdomar och de offentliga arbetsförmedlingarna. Parlamentet uppmanar här medlemsstaterna till nära samarbete med ungdomsorganisationer på nationell, regional och lokal nivå i samband med information om samt planering, genomförande och utvärdering av sysselsättningsinitiativet för unga.

31.  Europaparlamentet betonar att sakkunniga och moderniserade offentliga arbetsförmedlingar är viktiga för att skräddarsydda tjänster ska kunna föras ut till unga som varken arbetar eller studerar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vid sitt genomförande av sysselsättningsinitiativet för unga bättre samordna sina offentliga arbetsförmedlingar på EU-nivå inom nätverket för offentliga arbetsförmedlingar. Parlamentet uppmuntrar till utveckling av ytterligare synergier mellan offentliga och privata arbetsgivare, företag och utbildningsväsen. Parlamentet uppmuntrar till insats på bred bas av e-förvaltning för att minska onödig byråkrati.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en landsspecifik bedömning av vad årskostnaden är för varje medlemsstat att genomföra ungdomsgarantin på ett effektivt sätt, med hänsyn till ILO:s uppskattningar.

33.  Europaparlamentet betonar att fler praktikplatser måste ställas till förfogande inom ramen för ungdomsgarantin, eftersom de endast utgör 4,1 % av de erbjudanden som hittills har antagits.

Avslutande kommentarer

34.  Europaparlamentet betonar behovet av en strategi som omvandlar sysselsättningsinitiativet för unga från ett motmedel mot krisen till ett mera bestående finansieringsinstrument för EU:s åtgärder mot ungdomsarbetslöshet för perioden efter 2020, och samtidigt tillförsäkrar att resurser snabbt och enkelt tas i bruk och även fastställer ett krav på medfinansiering för att understryka att det primära ansvaret åvilar medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att man vid utvidgningen av sysselsättningsinitiativet för unga bör beakta revisionsrättens iakttagelser. Parlamentet betonar att det övergripande syftet med initiativet är att få ungdomar varaktigt integrerade på arbetsmarknaden. Parlamentet framhåller att det behövs tydliga och mätbara mål, och betonar att detta bör diskuteras i samband med nästa fleråriga budgetram, av omsorg om kontinuitet, kostnadseffektivitet och mervärde.

35.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för sysselsättningsinitiativet för unga, och betonar att det ovillkorligen krävs ytterligare ansträngningar och fortsatta politiska och finansiella åtaganden för att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Parlamentet påminner särskilt om vikten av att säkerställa finansiering med minst 700 miljoner EUR för sysselsättningsinitiativet för unga under perioden 2018–2020, såsom det överenskommits vid halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet kräver också att tillräckligt med betalningsbemyndiganden anslås för att säkerställa ett korrekt genomförande av sysselsättningsinitiativet för unga i rätt tid.

36.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra kvaliteten på erbjudandena med stöd av sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin, och yrkar på att det längre fram ska diskuteras om vilken åldersgrupp som kan komma i fråga för stöd.

37.  Europaparlamentet anser att man, för att genomföra denna ram för högkvalitativ sysselsättning för ungdomar, bör gå vidare med antagandet av en rekommendation med rättslig grund i artiklarna 292 och 153 i EUF-fördraget, samt vidta en rad informationsåtgärder såsom inrättandet av en webbplats som är lättillgänglig och som uppdateras med relevant information om reglerna för praktiktjänstgöring i varje medlemsstat.

38.  Europaparlamentet inser att sysselsättningsinitiativet för unga är ett finansieringsinstrument som syftar till att komplettera medlemsstaternas initiativ för att få bukt med de höga nivåerna av ungdomsarbetslöshet, och att medlemsstaterna bör göra mer för att ge sina undervisningsväsen en bättre anknytning till arbetsmarknaderna, av omsorg om ungdomars varaktiga integration på arbetsmarknaderna. Parlamentet välkomnar dagens åtgärder och politiska strategier som bidrar till att åtgärda kompetensglappet. Parlamentet erkänner att utnyttjandet av kompetens är en fortsatt utmaning för hela Europa, och anser att man därför måste säkerställa att efterfrågade och erbjudna färdigheter bättre stämmer överens.

39.  Europaparlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin är avgörande för ett effektivt förverkligande av de centrala principer som ingår i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, särskilt nr 1 om utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, nr 4 om aktiva arbetsmarknadsåtgärder, nr 5 om säker och flexibel sysselsättning, nr 6 om löner, nr 8 om social dialog och medverkan av arbetstagarna, nr 10 om sunda, säkra och välanpassade arbetsmiljöer och uppgiftsskydd, nr 12 om socialskydd, nr 13 om arbetslöshetsersättning, och nr 14 om minimiinkomst.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fördubbla de gemensamma insatserna med ILO för att tillhandahålla skräddarsydd information och bygga upp nationell kapacitet för att förverkliga och bedöma ungdomsgarantisystemen i följande avseenden: säkerställa ett fullständigt och hållbart genomförande av initiativet, göra det bättre på att nå ut till oregistrerade unga som varken arbetar eller studerar och unga med låga kvalifikationer samt bygga upp kapaciteten och förbättra kvaliteten på erbjudandena.

41.  Europaparlamentet konstaterar, i avvaktan på att kommissionen ska släppa de slutliga siffrorna från medlemsstaterna, att antalet ungdomar som har avslutat ett program inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga i slutet av 2015 uppskattats till 203 000 personer, vilket motsvarar 4 % av deltagarna. Parlamentet uttrycker sin oro över det stora antal deltagare i sysselsättningsinitiativet för unga i vissa medlemsstater som inte klarat av att avsluta programmet. Parlamentet anser det viktigt med ökade incitament till att ungdomar ser sysselsättningsinitiativet för unga som ett användbart program.

42.  Europaparlamentet påminner om att sysselsättningsinitiativet för unga bör ge ekonomiskt stöd till åtgärder som får unga som varken arbetar eller studerar att integreras på arbetsmarknaden, inklusive betald praktik, annan praktik och lärlingsutbildning, men att det inte bör bli ett instrument för att ersätta riktigt förvärvsarbete.

43.  Europaparlamentet föreslår att en jourlinje inrättas i EU mot kränkningar av ungdomars rättigheter så att ungdomar kan rapportera direkt till kommissionen om eventuella negativa erfarenheter från deltagandet i åtgärder enligt sysselsättningsinitiativet för unga och ungdomsgarantin, för att därmed underlätta insamling av information om och utredning av eventuellt missbruk vid användningen av EU-finansierade åtgärder.

44.  Europaparlamentet välkomnar hänvisningen i den avsiktsförklaring som åtföljde kommissionsordförande Junckers tal om tillståndet i unionen 2017, till ett förslag om att inrätta ett europeiskt arbetsmarknadsverk för att stärka samarbetet mellan arbetsmarknadsmyndigheter på alla nivåer och för att bättre hantera gränsöverskridande situationer, samt ytterligare initiativ till stöd för rättvis rörlighet.

45.  Europaparlamentet framhåller att sysselsättningsinitiativet för unga lyckats minska ungdomsarbetslösheten och, i synnerhet, uppnå en jämn könsfördelning, då det nått cirka 48 % män och 52 % kvinnor.

46.  Europaparlamentet begär att både direktiv 2000/78/EG om likabehandling i arbetslivet och direktiv 2010/41/EU om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare efterlevs till fullo inom sysselsättningsinitiativet för unga.

47.  Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna måste vidta positiva åtgärder för att säkerställa att unga kvinnor och flickor får anställningserbjudanden av hög kvalitet och inte anställs eller fastnar inom otrygga, underbetalda och tillfälliga anställningar med begränsade eller inga rättigheter som arbetstagare.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att sammanställa könsuppdelad statistik, så att kommissionen kan inleda en konsekvensbedömning av sysselsättningsinitiativet för unga och av dess bidrag till en jämn könsfördelning för att möjliggöra en grundlig utvärdering och analys av dess genomförande.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hitta sätt att stödja unga kvinnors återinträde på arbetsmarknaden eller i utbildning genom att säkerställa jämställdhet i tillträdet till sysselsättning och befordran, skapa möjligheter att förena arbete och privatliv, erbjuda barn- och vuxenomsorg och verka för lika lön för kvinnor och män för lika arbete eller likvärdigt arbete.

50.  Europaparlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att göra mer för att förbättra undervisningsväsendena för att bidra till att riskutsatta ungdomar får åtnjuta fortsatt skydd.

51.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de senaste utvärderingsrapporterna(10) visar att initiativets första genomförandefas oftast inriktades på i första hand högutbildade personer som varken arbetade eller studerade, snarare än på lågutbildade och inaktiva personer som inte var inskrivna hos den offentliga arbetsförmedlingen.

52.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att åtgärda denna avsevärda brist i sysselsättningsinitiativet för unga, bland annat genom att ta fram särskilda uppföljningsåtgärder i syfte att bedriva mer evidensbaserad, effektiv och fortgående ungdomspolitik.

53.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att deras lagstiftning tillåter alla ungdomar inom den ifrågavarande åldersgruppen att registrera sig och aktivt delta i sysselsättningsinitiativet för unga(11).

54.  Europaparlamentet påpekar att erbjudanden på öppna marknader om praktiktjänstgöring inte omfattas av någon lagstiftning om insyn i anställningsfrågor, i praktiktidens längd, och i erkännandet av praktiktjänstgöringen, och framhåller att bara några få medlemsstater infört minimikvalitetskriterier, inklusive för övervakningen av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga.

55.  Europaparlamentet inser att investeringar från EU-budgeten genom sysselsättningsinitiativet för unga har haft ett genomslag och påskyndat utvidgningen av arbetsmarknaden för unga människor. Parlamentet anser att sysselsättningsinitiativet för unga utgör ett tydligt mervärde för EU, då många insatser för ungdomssysselsättningen inte skulle ha kunnat genomföras utan ett åtagande från EU:s sida.

56.  Europaparlamentet konstaterar att de ursprungliga anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 uppgick till 6,4 miljarder EUR, varav 3,2 miljarder EUR kom från en särskild budgetpost, och matchades av samma belopp från ESF.

57.  Europaparlamentet understryker att det inom ramen för halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen fattades ett politiskt beslut om att anslå ytterligare 1,2 miljarder EUR för sysselsättningsinitiativet för unga för perioden 2017–2020, vilket ska matchas av en lika stor summa från ESF. Parlamentet poängterar dock att det slutgiltiga anslaget för programmet kommer att fastställas under de kommande årliga budgetförfarandena.

58.  Europaparlamentet välkomnar att resultatet av förlikningen om 2018 års EU-budget, tack vare att parlamentet insisterat på det, innebär en ökning av det ursprungligen föreslagna specifika anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga med 116,7 miljoner EUR i nya anslag, så att det totala beloppet kommer att uppgå till 350 miljoner EUR under 2018. Parlamentet noterar kommissionens ensidiga åtagande att föreslå en ytterligare ökning av finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga genom en ändringsbudget ifall initiativets absorptionsförmåga skulle tillåta en ökning.

59.  Europaparlamentet anser att den övergripande budgeten för sysselsättningsinitiativet för unga inte räcker till för att täcka den faktiska efterfrågan och inte heller har de resurser som behövs för att programmet ska kunna uppnå sina mål. Parlamentet påminner om att man bara lyckats nå ut till i genomsnitt 42 procent av dem som varken arbetar eller studerar och att denna andel inte ens uppgår till 20 procent i vissa medlemsstater. Parlamentet efterlyser därför en avsevärd ökning av anslagen till sysselsättningsinitiativet för unga inom ramen för nästa fleråriga budgetram och begär att medlemsstaterna anslår medel till program för ungdomssysselsättning i sina nationella budgetar.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa enhetlighet i fråga om investeringarna i ungdomssysselsättningen genom att uppmuntra till synergier mellan de tillgängliga källorna och skapa enhetliga regler som presenteras i en helhetsguide, i syfte att öka genomslagskraften, synergierna och effektiviteten och förenkla den faktiska tillämpningen. Parlamentet påminner om prioriteringen att minska de förvaltande myndigheternas administrativa börda. Parlamentet framhåller vikten av landsspecifika rapporter om finansieringen av ungdomsgarantiåtgärder, där man också övervakar synergierna mellan de nationella budgetarna och EU-budgeten, samt av bättre samordning och närmare samarbete mellan nyckelaktörer i denna process.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra planeringen för investeringar i ungdomssysselsättningen för perioden efter 2020 genom att till fullo tillämpa den metod som används vid programplaneringen för ESI-fonderna, där finansieringen är föremål för omfattande preliminär planering och förhandsbedömning, följt av att det ingås partnerskapsavtal. Parlamentet anser att ett sådant tillvägagångssätt skulle öka EU-budgetens genomslagskraft. Parlamentet noterar att sysselsättningsinitiativet för unga genomförts med framgång i medlemsstater med särskilda operativa program och avsevärda bidrag från de nationella och regionala budgetarna.

62.  Europaparlamentet uppmanar dessutom kommissionen att omforma den nuvarande utvärderingsmekanismen genom att fokusera på enhetliga resultatkriterier och effektivitetsrevisioner inom ramen för den årliga och slutliga rapporteringen för att bättre övervaka EU-budgetens effekter. Parlamentet efterlyser en EU-omfattande tillämpning av indikatorer, till exempel andelen deltagare i sysselsättningsinitiativet för unga som kommer in på den primära arbetsmarknaden tack vare EU-finansierade insatser.

63.  Europaparlamentet betonar dock att reformer av planerings- och rapporteringsrutinerna varken bör försena budgetgenomförandet eller skapa överdrivna administrativa bördor för de förvaltande myndigheterna eller, i synnerhet, de slutliga stödmottagarna.

64.  Europaparlamentet konstaterar att de rådande administrativa bördorna underminerar EU-budgetens investeringskapacitet, särskilt i fallet med instrument med kortare genomförandeperioder, såsom sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet efterlyser därför smidiga upphandlingsförfaranden med fokus på snabbare utarbetande av anbud och kortare förfaranden för överklagande av beslut. Parlamentet noterar att användningen av förenklade kostnadsalternativ blivit till nytta för utgiftshanteringen inom sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet begär att det i hela EU införs förenklade kostnadsalternativ i projekt inom sysselsättningsinitiativet för unga, i syfte att avsevärt minska den onödiga byråkratin och påskynda budgetgenomförandet.

65.  Europaparlamentet understryker att sysselsättningsinitiativet för unga för närvarande är den europeiska struktur- och investeringsfond som uppvisar bäst resultat sett till det finansiella genomförandet.

66.  Europaparlamentet välkomnar att åtgärderna inom sysselsättningsinitiativet för unga har gett stöd till över 1,6 miljoner ungdomar och medfört stärkta insatser i medlemsstaterna till ett värde på över 4 miljarder EUR.

67.  Europaparlamentet noterar att en brist på information om den potentiella kostnaden för att genomföra ett program i en medlemsstat kan resultera i otillräcklig finansiering för att genomföra programmet och uppnå dess mål. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra en förhandsanalys och skapa en överblick över kostnaden av att genomföra ungdomsgarantin.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att inrätta mindre administrativt betungande och mer aktuella övervakningssystem för den återstående finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga.

69.  Europaparlamentet efterlyser en fokusering på de resultat som uppnåtts inom sysselsättningsinitiativet för unga, genom att man fastställer konkreta indikatorer med anknytning till nya tjänster och stödåtgärder för arbetsmarknaden som via programmet inrättats i medlemsstaterna, och antalet fasta anställningar som erbjudits.

70.  Europaparlamentet anser att man för att bedöma programmets verkan måste utvärdera alla aspekter, inbegripet huruvida det ger valuta för pengarna. Parlamentet noterar tidigare skattningar från ILO och Eurofound och uppmanar kommissionen att bekräfta eller uppdatera dessa prognoser.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa realistiska och uppnåbara mål, utvärdera skillnader, analysera marknaden innan programmen genomförs och förbättra systemen för övervakning och anmälan.

o
o   o

72.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
(2) EUT L 126, 21.5.2015, s. 1.
(3) EUT C 120, 26.4.2013, s. 1.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0390.
(5) EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 69.
(6) EUT L 113, 29.4.2017, s. 56.
(7) Kommissionens rapport från december 2013 Employment and Social Developments in Europe 2013.
(8) Eurofounds rapport från augusti 2014 Yrkesprofiler och arbetsvillkor – identifiering av grupper som missgynnas på flera sätt.
(9) Bland andra åtgärder märks initiativet Unga på väg som inleddes i september 2010, initiativet Bättre möjligheter för unga som inleddes i december 2011 och Insatsgrupper för ungdomars sysselsättning som inleddes i januari 2012.
(10) Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2017, om genomförandet av ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga. Slutrapport till kommissionens generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och inkludering från juni 2016 om de första resultaten av sysselsättningsinitiativet för unga. Kommissionens meddelande av den 4 oktober 2016 Ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för unga efter tre år (COM(2016)0646). Djupanalys från Europaparlamentets utredningstjänst i juni 2016 Youth Employment Initiative: European implementation assessment.
(11) Vissa länder har en sådan lagstiftning att en del unga människor, särskilt personer med svår funktionsnedsättning, betraktas som ”arbetsoförmögna”. De kan inte registrera sig hos den offentliga arbetsförmedlingen och därför inte heller delta i sysselsättningsinitiativet för unga.

Senaste uppdatering: 27 september 2018Rättsligt meddelande