Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 Att påskynda innovationen för ren energi (COM(2016)0763),

–  med beaktande av Parisavtalet inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar som ratificerades av Europeiska unionen den 4 oktober 2016,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2015 Towards an Integrated Strategic Energy Technology (SET) Plan: Accelerating the European Energy System Transformation (C(2015)6317),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2015 En ramstrategi för en motståndskraftig energiunion med en framåtblickande klimatpolitik (COM(2015)0080) och sin resolution av den 15 december 2015 om en europeisk energiunion(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885) och sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 30 november 2016 till Europaparlamentets och rådets förordning om styrningen av energiunionen (COM(2016)0759), särskilt energiunionens forsknings-, innovations- och konkurrenskraftsrelaterade dimension i densamma, i all synnerhet artikel 22 om integrerad rapportering om forskning, innovation och konkurrenskraft,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juli 2017 Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt (COM(2017)0376),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016 Europas nästa ledare – initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag (COM(2016)0733),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism och utskottet för regional utveckling (A8-0005/2018), och av följande skäl:

A.  Forskning, utveckling och innovation utgör en egen dimension i EU:s energiunion. Forskning, utveckling och innovation på energiområdet är viktiga drivkrafter för unionens industriella ledarskap, globala konkurrenskraft, hållbara tillväxt och jobbskapande, liksom även för den allmänna energitryggheten i medlemsstaterna och unionen, genom att minska beroendet av energiimport och främja en effektiv och hållbar användning av alla energikällor.

B.  EU är alltjämt världsledande inom högvärdig, utsläppssnål energiinnovation, bland annat inom energieffektivitet, förnybara energikällor och framväxande ren teknik. Detta ger EU en stabil grund att stå på för att ta ytterligare ett steg inom forskning och innovation på området ren energi, bland annat inom utveckling av batterier för e‑mobilitet och energilagring. En ambitiös, målinriktad klimat- och energipolitik, särskilt genom klimat- och energiramen för 2030, samt energifärdplanen för 2050, har varit viktiga drivkrafter för detta ledarskap. I detta sammanhang har Parisavtalet avsevärt höjt den globala ambitionsnivån och skärpt signatärernas konkreta åtaganden om begränsning av klimatförändringarna. EU måste fortsätta att vara ambitiöst i sin politik och i sina instrument för att skicka rätt investeringssignaler och inte tappa sin ledande marknadsställning globalt inom forskning och innovation på området ren energi.

C.  Framsteg inom innovation och FoU på områdena energieffektivitet och förnybar energi är avgörande för EU:s och den europeiska industrins framtida konkurrenskraft. EU kan bli ”världsetta inom förnybar energi” endast genom att utveckla kostnadseffektiv innovation och intensifierade FoU-insatser inom just denna sektor. Tillämpningen av principen om ”energieffektivitet först” måste understödjas av en gedigen innovationspolitik på europeisk nivå, i synnerhet med anknytning till systemintegration.

D.  En fullt fungerande och konkurrensutsatt inre energimarknad, med en lämplig regleringsram och infrastruktur, är av väsentlig betydelse för att ytterligare stimulera forskning, utveckling och innovation och maximera marknadspenetrationen för ny ren teknik i alla EU-regioner genom att erbjuda stordriftsfördelar och reglerings- och investeringsmässig säkerhet och därigenom ge unionen möjlighet att utnyttja den fulla potentialen i teknikneutral energiinnovation som främjar effektivitet, en utsläppssnål och hållbar användning av energikällor samt lösningar och tekniker för decentraliserad produktion, lagring och transport.

E.  Innovation inom ren energi bör även bidra till en prismässigt överkomlig energiförsörjning till europeiska konsumenter genom att hjälpa dem att få lägre energiavgifter och bättre kontroll över sin energiförbrukning och energiproduktion och erbjuda produkter och tjänster som är mindre energiförbrukande.

F.  EU:s och dess medlemsstaters energipolitik och finansieringsinstrument, däribland relevanta offentliga investeringar, bör utformas för att dra full nytta av den allt snabbare tekniska utvecklingen och främst rikta in sig på en successiv omställning till rena, högeffektiva och utsläppssnåla energisystem. På grund av marknadsrelaterad, teknisk eller vetenskaplig osäkerhet är finansieringen från den privata sektorn ofta antingen otillräcklig eller otillgänglig. EU måste skicka starka och konsekventa signaler och skapa incitament för att erbjuda investeringssäkerhet och främja privata investeringar i innovation, FoU och utbyggnad på området ren energi.

G.  Innovation drivs först och främst av innovatörer och efterfrågan på marknaden. Kommissionen bör rikta in sina åtgärder främst på att skapa en gynnsam ram för innovatörer, allt från att förenkla tillgången till forskningsmedel till att omvandla kunskap till kommersiellt lönsamma produkter. Partnerskap mellan forskare och relevanta industripartner kan vara användbart i detta sammanhang.

H.  Energisubventioner påverkar marknadspriserna och maskerar de verkliga kostnaderna för energi från olika källor och de verkliga kostnaderna för energirelaterad teknik, och inverkar därmed negativt på förutsättningarna för forskning och investeringar inom innovation på området ren energi och på dess eventuella utbyggnad. Användningen av subventioner bör successivt fasas ut och under tiden vara begränsad till tillfälliga instrument som syftar till att skapa lika villkor och en konkurrensutsatt marknad som underlättar genomslaget för ny ren teknik, särskilt inom energieffektivitet och förnybara energikällor.

I.  En livscykelanalys av växthusgasutsläppen från energikällor, distributionsnät och tekniker bör användas som referens i arbetet med konkreta politiska åtgärder och incitament på EU-nivå som syftar till att främja rena, utsläppssnåla och energieffektiva lösningar och tekniker, däribland hållbart anskaffande av råmaterial och mineraler. Fokus bör ligga på sådan innovation inom ren energi som är av direkt relevans för medborgare och prosumenter och som gör det möjligt för dem att delta i energiomställningen och gör omställningen i sig mer överkomlig.

J.  Energirelaterad forskning och innovation erkändes som ett prioriterat område i sjunde ramprogrammet och Horisont 2020 och bör fortsätta som ett sådant i nionde ramprogrammet, med tanke på unionens åtaganden inom ramen för energiunionen och Parisavtalet, så att offentliga och privata FoU-medel kan uppbringas effektivare och investeringsriskerna minska för särskilt framtidsorienterad innovation inom ren energi, i synnerhet inom energieffektivitet och förnybara energikällor.

K.  Transportsektorn står för en tredjedel av EU:s energiförbrukning, har en enorm potential för energieffektivitet och minskade koldioxidutsläpp och bör därför spela en avgörande roll i övergången till nya energilösningar och ett koldioxidsnålt samhälle.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, som lägger fast ramarna för att påskynda innovationen för ren energi i EU. Parlamentet framhåller att det behövs en reglerings- och finansieringsram för energiinnovation som är i överensstämmelse med EU:s färdplan för 2050 och dess åtaganden enligt Parisavtalet och som främjar en effektiv och hållbar användning av alla energikällor och därmed leder till energibesparingar och andra fördelar, bland annat inom hälsa, säkerhet och luft- och vattenkvalitet, samtidigt som den tryggar unionens industriella konkurrenskraft, dess energiförsörjning och efterlevnaden av EU:s fördragsenliga skyldigheter och ger ett heltäckande svar på miljöfrågor. Parlamentet inser att ramarna för att påskynda innovationen för ren energi i EU ingår som en integrerad del av en vidare uppsättning lagstiftningsförslag i paketet om ren energi för alla i EU och därför bör skärpa dess olika beståndsdelar, unionens åtaganden enligt Parisavtalet samt lagstiftning och principer för energiunionen rent generellt, särskilt de som kommer till uttryck i klimat- och energiramen för 2030 och färdplanen för 2050, samtidigt som bestämmelserna i artiklarna 191 och 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) respekteras.

2.  Europaparlamentet inser att en framgångsrik spridning av energiinnovation är en flerdimensionell utmaning som omfattar värdekedjor på både leverans- och efterfrågesidan, humankapital, marknadsdynamik, reglering, innovation och industripolitiska frågor. Parlamentet framhåller att denna utmaning kräver medverkan av allmänheten – både konsumenter och prosumenter – och ett omfattande ekosystem av intressenter, däribland den akademiska världen, forsknings- och teknikorganisationer, små och medelstora företag, uppstartsföretag, energi- och byggföretag, mobilitetsleverantörer, tjänsteleverantörer, utrustningstillverkare, it- och telekomföretag, finansinstitut, unionsmyndigheter samt nationella, regionala och lokala myndigheter, lokalsamhällen som satsar på förnybar energi, icke-statliga organisationer, utbildare och opinionsbildare. Parlamentet framhåller värdet av nya affärsmodeller som utnyttjar innovativ digital teknik för att bland annat optimera egenproduktion, lagring, utbyte och egenförbrukning av ren energi på plats samt öka tillgången till förnybara energikällor, bland annat för energifattiga hushåll.

3.  Europaparlamentet anser att en kostnadseffektiv energiomställning till miljövänliga, konsumentorienterade och mer digitaliserade och decentraliserade system med aktiva prosumenter och prosumentsammanslutningar kräver forskning och spridning av innovation i alla energisystemets sektorer, däribland icke-teknikspecifika och systemomfattande lösningar, bland annat sådana som syftar till effektivitet och decentraliserad energiproduktion. Parlamentet konstaterar att denna omställning gynnar nya organisationsmodeller, särskilt inom produktion, överföring, distribution och lagring av energi, elektromobilitet, företagsledning och behovshantering samt tillhandahållande av tjänster. Parlamentet inser att det behövs gemensamma normer för att främja ett uppkopplat och digitaliserat energisystem. Parlamentet framhåller att hållbara, storskaliga pilotprojekt, bland annat inom lokalsamhällen, kan spela en roll i spridningen av systemomfattande energiinnovation.

4.  Europaparlamentet erinrar om att energieffektivitet bör vara en övergripande och horisontell prioritet inom ramen för EU:s forsknings- och innovationspolitik som gäller för alla sektorer och inte är begränsad till energirelaterade projekt och som systematiskt främjar och ger incitament till mer energieffektiva processer, tjänster och varor och samtidigt förverkligar principen om ”energieffektivitet först” i hela energikedjan, däribland produktion, överföring, distribution och slutanvändning av energi.

5.  Europaparlamentet inser vikten av att ytterligare liberalisera de europeiska energimarknaderna, i synnerhet genom att undanröja hinder för fri prissättning och fasa ut energisubventioner, i syfte att underlätta ytterligare innovation och spridning av ny teknik som leder till en mer hållbar energianvändning och främjar en framväxande energiförsörjning från förnybara källor och i syfte att skapa lika villkor och en konkurrensutsatt marknad som kan ge energikonsumenter, prosumenter, lokalsamhällen och företag bättre villkor.

Samstämda EU-insatser

6.  Europaparlamentet konstaterar att forskning, utveckling och innovation inom ren energi är helt beroende av en stabil marknad och av ett förutsägbart och säkert regelverk, vilket kräver en ambitiös och genomförbar långsiktig politisk vision, med energi- och klimatrelaterade mål och åtaganden, fortlöpande riktade incitament och eget kapital för långsiktiga investeringar för att skapa lika villkor mellan olika teknikslag, så att man underlättar innovation, förenklar energileveranserna, minskar hindren för marknadstillträde och gör det lättare för innovation inom ren teknik att nå den nödvändiga kritiska massan för marknadsspridning. Parlamentet välkomnar och uppmuntrar inriktningen på nyckelteknik, som bekräftas i den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) och i kommissionens meddelande. Parlamentet påminner om bestämmelserna i artikel 194 i EUF-fördraget och konstaterar att de måste komma till uttryck i politik och finansieringsinstrument till stöd för innovation inom ren energi. Parlamentet framhåller emellertid att vittomspännande, sektorsövergripande och systemomfattande energiinnovation måste prioriteras högre, liksom även främjande av utbildning och entreprenörskap, eftersom innovation inte bara är teknikdriven. Parlamentet understryker att ett sådant systemtänkande måste möjliggöra effektiv integrering av olika lösningar som redan finns tillgängliga eller håller på att utvecklas, särskilt i fråga om energieffektivitet och integrering av förnybara energikällor. Parlamentet vill att europeiska teknik- och innovationsplattformar ska användas för att kartlägga framtidsorienterad innovation inom ren energi som förtjänar riktat stöd.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen, medlemsstaterna och i förekommande fall regionala myndigheter att införa mekanismer för att samordna europeiska, nationella och regionala forsknings- och energiinnovationsprogram i syfte att främja synergier och undvika dubbelarbete och på så vis säkerställa effektivast möjliga användning av befintliga resurser och befintlig infrastruktur, och av tillgängliga energikällor i medlemsstaterna, för att maximera marknadspenetrationen för ny teknik och innovation och främja nya affärsmodeller i hela EU. Att inbegripa relevant information i integrerade nationella energi- och klimatplaner skulle enligt parlamentet kunna bidra till det målet. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av att främja bästa praxis och informationsutbyte och att strama upp reglerna för deltagande i energiinnovationsprogram för alla organisationer, företag, universitet och institut, både från EU och från tredjeländer.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att fortsätta att finansiera grundforskning genom Horisont 2020 och Europeiska forskningsrådet. Parlamentet lyfter fram behovet av att ytterligare stärka finansieringen av forskningssamverkan inom ramen för samhällsutmaningar på energiområdet inom Horisont 2020, men även av att förenkla energiinnovation i övriga samhällsutmaningar. Parlamentet noterar kommissionens förslag att förstärka marknadsskapande innovationer genom att inrätta ett europeiskt innovationsråd utöver initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag, och på så vis bidra till att främja banbrytande innovationer som kan erövra och skapa nya marknader. Parlamentet anser att marknadsbaserade finansieringsinstrument (som t.ex. lån och eget kapital) inte bör skapas på bekostnad av finansiering genom bidrag som gör det möjligt för ideella och offentliga aktörer, såsom den akademiska världen, universitet och det civila samhället, att delta i transnationella europeiska projekt av högt värde.

9.  Europaparlamentet uttrycker fortsatt oro över de befintliga finansieringsinstrumentens stora antal och komplexitet och framhåller behovet av att skapa större samstämmighet mellan de olika fonderna avsedda för projekt för ren energi, däribland strukturfonderna, och att göra de befintliga finansieringsinstrumenten på EU- och medlemsstatsnivå mer lättbegripliga. Parlamentet uppmanar kommissionen att kartlägga olika finansieringsinstrument längs med värdekedjan och anser att möjligheten att samköra de olika instrumenten bör undersökas, utan att deras komplementaritet urholkas. Vidare anser parlamentet att vissa medlemsstater inte har kapacitet att utveckla stödinsatser för energirelaterad innovation, i synnerhet genom nationella finansiella stödprogram, och kommissionen uppmanas att ytterligare stärka denna kapacitet och samtidigt slå vakt om en konsekvent och förenklad EU-finansieringsram för innovation inom ren energi.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av hur väl dess energirelaterade finansieringsinstrument och fonder fungerar och att tillhandahålla ett påskyndat förfarande för att förbättra instrumenten om specifika situationer med dödlägen, inkonsekvenser eller förbättringsbehov konstateras samt att anpassa ovanstående instrument och fonder till EU:s nya energimål.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att som ett led i unionens industripolitik föreslå en riktad, långsiktig och teknikneutral energidimension baserad på hög energieffektivitet, ytterligare marknadsliberalisering och större öppenhet och insyn för att hjälpa till att undvika investeringar i strandade tillgångar. Parlamentet framhåller att denna dimension bör vara en integrerad del av unionens industripolitiska strategi och handlingsplan. Parlamentet lyfter fram betydelsen av innovativa processer och tekniker för att förbättra utsläppsprestandan i energiintensiva industrier. Parlamentet uppmanar kommissionen att sätta energi- och resurseffektivitet i förgrunden för forskning och innovation, och uppmanar medlemsstaterna att använda auktionsintäkter från utsläppshandelssystemet till att göra redovisningsbara investeringar i energieffektivitet och i hållbar, utsläppssnål teknik. Parlamentet lyfter fram inrättandet av en innovationsfond till stöd för innovation inom koldioxidsnåla tekniker och processer under utsläppshandelssystemets fjärde etapp. Parlamentet anser det mycket viktigt att främja ett system med öppen innovation där industrin och företagen slår samman sin sakkunskap och gemensamt utvecklar högkvalitativa hållbara lösningar. Parlamentet är på det klara med att forumet för industriell konkurrenskraft inom ren energi har en roll att spela för spridningen av viktig energiinnovation, bland annat inom solcells- och vindindustrin, men eventuellt även för exempelvis lagringslösningar, avskiljning och lagring av koldioxid och energiproducerande bioprocesser. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande och stöd till industriledda initiativ för att slå ett slag för EU:s globala ledarskap inom ren energi och utsläppssnåla tekniklösningar.

12.  Europaparlamentet påminner om att solcellsindustrin måste stå i centrum för den europeiska industripolitiken för att möta efterfrågan från en växande global marknad i en kontext där merparten av de fotovoltaiska cellerna och modulerna i dag tillverkas utanför EU, framför allt i Kina. Parlamentet framhåller behovet av att EU helt integreras i den nya investeringscykeln för att kunna behålla sin ledande ställning inom FoU avseende tillverkningsmaskiner för solceller och inom vissa andra segment såsom inverterare, råmaterial, integrerade solceller, drift och underhåll samt balansering av system. Parlamentet understryker vidare behovet av att bevara expertisen inom systemintegration såsom småskaliga solcellslösningar för utvecklingsländer.

13.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att när de ägnar sig åt energisektorn och andra relaterade sektorer öka ansträngningarna till stöd för innovation avseende hållbart anskaffande av råmaterial, bättre produktutformning, återvinning, återanvändning och kaskadanvändning av befintliga metaller och material som ett led i en cirkulär ekonomi och energibesparingar.

14.  Europaparlamentet inser kopplingarna mellan digitalisering, informationsteknik samt forskning och innovation inom energi, i synnerhet vad gäller förbättrad datainsamling, interoperabilitet och tillhörande datasäkerhets- och sekretessgarantier. Parlamentet anser att distribuerad databasteknik, såsom blockkedjesystemet, kan spela en roll för att effektivisera energirelaterade processer och främja medborgarnas delaktighet i energisystemets omställning, bland annat genom ”peer-to-peer”-energihandel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att uppmuntra detta initiativ, förbättra dess regelverk och skapa samstämmighet mellan relaterade aspekter av energiunionen, den digitala inre marknaden, strategierna för cybersäkerhet och den europeiska ramen för uppgiftsskydd för att stärka unionens kapacitet att ligga i framkant med denna nya trend.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsätta en särskild avdelningsövergripande arbetsgrupp som bland annat ska

16.  Europaparlamentet framhåller att offentlig upphandling kan vara en drivkraft för innovation och främja mer hållbar tillväxt, vilket även erkänns i målen för hållbar utveckling. Parlamentet påpekar att valet av hållbara produkter, tjänster och offentliga arbeten är väsentlig betydelse och kan skapa pionjärmarknader eller nya marknader för innovativa produkter. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ inom ramen för initiativet för uppstartsföretag och expanderande företag att införa åtgärder om upphandling i EU för att bland annat uppmuntra medlemsstaterna att sätta upp ambitiösa mål för inköp av innovativa produkter. Parlamentet framhåller vidare att lokala och regionala myndigheter kan spela en roll genom att föregå med gott exempel och delta i utbyte av god praxis i forum som exempelvis borgmästaravtalet.

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stärka den komponent som handlar om innovationskapacitet i samband med konkurrenskraftssäkringen i konsekvensbedömningar och att tillämpa forsknings- och innovationsverktyget på alla nya energipolitiska förslag och på översynen av befintlig lagstiftning, utan att urholka lagstiftningens ändamålsenlighet.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att dess arbete dels med innovation, dels med normer och interoperabilitet slås ihop helt, så att EU kan bli världsledande på att fastställa normer inom sektorer som integrerar ren energi och sakernas internet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang exempelvis utarbetandet av den nya europeiska normen för smarta apparater (Saref), som potentiellt kan skapa ett nytt EU-baserat referensspråk för energirelaterade data som låter apparater för hemmet utbyta information med vilket energiförvaltningssystem som helst.

19.  Europaparlamentet erinrar om att politik för energiinnovation måste stå i samklang med EU:s åtagande att bevara och förbättra kolsänkor och samtidigt bevara den biologiska mångfalden, särskilt i skogar, på land och i hav.

20.  Europaparlamentet uppmuntrar berörda medlemsstater att på adekvat sätt bidra till EU:s mål att 3 % av BNP ska avsättas för FoU. Parlamentet konstaterar att en generell ökning till 3 % skulle ge över 100 miljarder euro till forskning och innovation i Europa. Parlamentet påminner om att två tredjedelar av finansieringen av FoU förväntas komma från den privata sektorn.

Långsiktig finansieringssäkerhet

21.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om en ökad sammanlagd budget på minst 120 miljarder euro för nionde ramprogrammet och uppmanar med kraft kommissionen att öka andelen relaterad finansiering av projekt för hållbar, utsläppssnål energi i nionde ramprogrammet så att den är minst 50 % högre än i Horisont 2020; på så vis säkras tillräcklig finansiering till stöd för EU:s energiomställning och ett effektivt genomförande av energiunionen. Parlamentet vill framför allt att de finansiella resurserna i nionde ramprogrammet ska stärkas för att stimulera genombrott och marknadsskapande innovation, särskilt inom små och medelstora företag och uppstartsförtag. Parlamentet framhåller betydelsen av stränga kvalitetskriterier för att göra EU till ett globalt centrum för innovation, forskning och ledande teknik, bland annat ”blue skies”-forskning. Parlamentet lyfter fram resultaten från halvtidsöversynen av Horisont 2020, som visade att programmet per den 1 januari 2017 låg under målet för klimat- och hållbarhetsrelaterade utgifter. Parlamentet välkomnar den ökade medeltilldelningen i Horisont 2020 till energirelaterade samhällsutmaningar inom ramen för 2018 års budget, men är fortsatt djupt bekymrat över nedskärningarna för energiprojekt i Fonden för ett sammanlänkat Europa, vilket parlamentet ser som oförenligt med energiunionens mål.

22.  Europaparlamentet lyfter på nytt fram behovet av att förbättra kvaliteten på investeringar finansierade via Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och att särskilt fokusera på incitament för bättre geografisk fördelning, med hänsyn till den nuvarande obalansen i Efsis geografiska täckning och de särskilda behoven i mindre utvecklade regioner och övergångsregioner. Parlamentet inser behovet av samarbete med nationella utvecklingsbanker, investeringsplattformar och stödberättigade finansiella intermediärer genom att användningen av EU-garantin eventuellt delegeras till dem. Parlamentet vill se en kraftigt förstärkt roll och kapacitet hos Europeiska centrumet för investeringsrådgivning, särskilt genom lokal närvaro och en proaktiv roll i utarbetandet av projekt.

23.  Europaparlamentet anser att nionde ramprogrammet bör stödja sådana initiativ som ”100 % förnybara städer”, som omfattar städer och lokalförvaltningar som strävar efter att väsentligen öka kapaciteten för förnybar energi för el, mobilitet, uppvärmning och kylning i städer genom innovationsprojekt, vilket potentiellt skulle kunna inbegripa smarta nät, förvaltning av energisystem, verksamhet för att möjliggöra sektorsintegration och uppmuntra användningen av elfordon m.m.

24.  Europaparlamentet tillmäter SET-planen, kunskaps- och innovationsgruppen InnoEnergy och relevanta gemensamma teknikinitiativ en viktig pådrivande roll inom energiinnovation. Parlamentet framhåller behovet av att bättre koppla samman dessa olika ramar med bland annat InnovFin-initiativet, Efsi och det föreslagna programmet för en Europaomfattande riskkapitalfondandelsfond som ett led i en samordnad, riktad investeringsstrategi för innovation inom ren energi som kan hjälpa nystartade projekt och uppstartsföretag och små och medelstora företag att ta sig genom ”dödsskuggans dal” och nå den marknadsmognad som behövs för global expansion. Parlamentet anser att verksamma incitament för investeringar i energiinnovation genom nationella investeringsfonder och pensionsfonder kan spela en avgörande roll för att uppbringa det nödvändiga egenkapitalet.

25.   Europaparlamentet påminner om att projekt som är de första i sitt slag (First-of-a-kind, FOAK) är ytterst riskabla och att tillskottet av eget kapital och skuldkapital är på mycket lägre nivåer än vid finansiering av beprövad koldioxidsnål teknik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undanröja kvarvarande regleringshinder och att föreslå inrättandet av en kapitalfond för SET- och FOAK-projekt.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det europeiska innovationsrådet skulle kunna spela en viktig roll för att hjälpa företag som befinner sig i ett tidigt skede att hitta finansiering, och föreslår att dess roll ska bestå i att samordna de olika delarna av en samstämd investeringsstrategi för innovation inom ren energi. Parlamentet efterlyser mer information om det europeiska innovationsrådets struktur och överensstämmelse med befintliga instrument till stöd för innovation.

27.  Europaparlamentet anser att medborgardriven energiinnovation kräver lägre hinder för marknadstillträde och frigör outnyttjade möjligheter till finansiering av innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka effektiva sätt att främja energiinnovation genom bland annat gräsrotsfinansiering och att överväga möjligheten att inrätta en gräsrotsbaserad kapitalfond för innovation inom ren energi. Parlamentet anser att nya och diversifierade finansieringssätt bör fungera som tillägg och komplement till redan befintliga.

28.  Europaparlamentet lyfter fram betydelsen av att främja teknik för smarta nät och av att gynna och integrera decentraliserad gräsrotsproduktion, bland annat genom kluster och samverkanssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja dessa innovationsområden för ren energi med finansieringsmekanismer, bland annat sådana som begränsar riskerna för privata investerare och minskar bördorna för offentliga investerare vid moderniseringen av energisystemen. Vidare välkomnar parlamentet kommissionens avsikt att i högre grad använda innovationsstimulerande pristävlingar som ett värdefullt redskap för att främja banbrytande gräsrotsinnovation.

29.  Europaparlamentet framhåller att det för att uppmuntra ett nedifrån-och-upp-tänk inom innovation är lämpligt att främja småskaliga tillämpningar (t.ex. NegaWatt, produktion på plats, lokal lagring m.m.) och gynna klusterbildning och aggregering av sådana tillämpningar för att locka fler investeringar och göra dem mer prismässigt överkomliga, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt låginkomsthushåll eller flerbostadshus.

EU:s globala ledarskap

30.  Europaparlamentet erinrar om målen i Parisavtalet när det handlar om att främja globala insatser för att påskynda innovationen inom ren energi. Parlamentet framhåller att forskning och insamling av data om klimatförändringarna behöver fortsatt finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att i linje med målen för hållbar utveckling utforska olika sätt att bistå utvecklingsländer och tillväxtekonomier i deras energiomställning genom bland annat kapacitetsuppbyggande åtgärder, hjälp med att minska kapitalkostnaderna för förnybara energikällor och energieffektivitetsprojekt, eventuell tekniköverföring samt lösningar för utveckling av smarta städer, liksom även perifera områden och landsbygdsområden, för att på så vis stärka ekosystemen för energiinnovation i utvecklingsländer och hjälpa dem att fullgöra sina åtaganden enligt Parisavtalet. Parlamentet välkomnar i detta avseende den nyinrättade Europeiska fonden för hållbar utveckling.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja den fulla potentialen i initiativet Mission Innovation, så att dess ledamöter kan infria och fullgöra sitt åtagande att fördubbla de årliga utgifterna för FoU inom ren energi mellan 2015 och 2020. Parlamentet framhåller betydelsen av att söka synergier med andra globala initiativ, som exempelvis Breakthrough Energy Coalition, och med globala kapital- och investeringsfonder. Parlamentet välkomnar i detta avseende unionens ledande roll i innovationsutmaningarna om omvandling av solljus (Converting Sunlight Innovation Challenge) och uppvärmning och kylning av byggnader till rimligt pris (Affordable Heating and Cooling of Buildings Innovation Challenge). I detta sammanhang bör man utforska möjligheten att samordna arbetsfördelningen inom energiinnovation på global nivå.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en övergripande exportstrategi för teknik för hållbar, ren energi och systemomfattande lösningar, bland annat en särskild stödmekanism och riktat bistånd från EU-delegationer i tredjeländer. Parlamentet understryker i detta sammanhang att djupgående och omfattande frihandelsområden kan spela en roll i genomförandet av en sådan strategi.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att noga undersöka förfarandena för patentregistrering och vill få bort onödiga administrativa bördor som saktar ner innovativa produkters marknadspenetration och påverkar EU:s ledande roll i omställningen till ren energi.

Medborgardriven energiinnovation

34.  Europaparlamentet anser att arbetet med att påskynda innovationen för ren energi kräver att européerna genomgår en attitydförändring från vanlig enkel medvetenhet om energifrågor till en djupare insikt i de beteendeförändringar – särskilt när det gäller energibesparingar och nya produktions- och konsumtionsmönster – som vill till för att klara de brådskande utmaningarna kopplade till hållbar tillväxt och utnyttja fördelarna med den digitala revolutionen och innovationen på alla områden och i slutändan lyckas med energiomställningen. Parlamentet konstaterar att innovation kan göra det möjligt för människor att bli mer aktiva i energiproduktionen, bland annat genom att mata in egenproducerad energi i nätet, och att bidra till en effektivare energianvändning genom att minska hushållsförbrukningen och därigenom få ner både utsläppen och räkningarna.

35.  Europaparlamentet framhåller nödvändigheten av att stärka Europas kunskapsbas och minska fragmenteringen genom att främja spetskompetens inom forskning och utbildning, i syfte att skapa forskningscentrum som ligger i den internationella framkanten av akademisk spetskompetens. Parlamentet understryker behovet av att utveckla en strategi som ser till att Europa lockar till sig talanger från utlandet och samtidigt upprätthåller kontakterna med de främsta europeiska talangerna utomlands. Parlamentet inser att en kvalificerad arbetsstyrka ger stora fördelar för Europa och är en viktig drivkraft för att utveckla investeringarna i FoU och innovation.

36.  Europaparlamentet konstaterar att en fullt ut demokratisk involvering av medborgare och lokalsamfund i EU är betydelsefull och ett väsentligt inslag i en framgångsrik energiomställning. Samtidigt framhåller parlamentet att en effektivt genomförd omställning kräver öppenhet, insyn och lika villkor och måste baseras på rättvis konkurrens.

37.  Europaparlamentet tror på potentialen hos innovation inom ren energi och energieffektivitet för att skapa nya och bättre arbetstillfällen. En lyckad omställning till en hållbar ekonomi med låga koldioxidutsläpp kräver enligt parlamentet att arbetsmarknaderna kan reagera på adekvat sätt på de nya kraven i fråga om innovativa system för ren energi.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sina FoU-initiativ ägna större uppmärksamhet åt kopplingen mellan innovation inom energisystem och nya yrkesprofiler, utbildningsbehov, arbetstillfällen och utbildningskrav.

39.  Europaparlamentet inser behovet av systemomfattande utbildnings- och delaktighetsprogram för att ge samhället möjlighet att delta fullt ut i omställningen av energisystemet och för att européer i alla åldrar gradvis ska kunna gå från medvetenhet och förståelse till aktiv involvering och egenmakt. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, regionala och lokala myndigheter och den privata sektorn att främja välgrundade konsumentval och medborgarnas delaktighet i energifrågor genom bland annat upplysningskampanjer, omfattande och tillgänglig information om energiräkningar och prisjämförelseverktyg, främjande av egenproduktion, efterfrågeflexibilitet och samverkansbaserade delningssystem, medborgarbudgetar och gräsrotsfinansiering för energirelaterade investeringar samt skatte- och investeringsincitament och genom att styra tekniska lösningar och innovationer. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och berörda myndigheter att kartlägga bästa praxis i arbetet med energifattiga hushåll.

40.  Europaparlamentet anser att regioner och städer har en avgörande roll för att stärka hållbara energimodeller. Regioner och städer har även en vital roll för att främja ett egenansvar för energiomställningen och driva på klimat- och energirelaterad innovation underifrån. Parlamentet konstaterar att regioner och stadsområden är de mest lämpade för att testa och genomföra integrerade lösningar med direkt medborgardeltagande. Parlamentet framhåller i detta avseende borgmästaravtalets roll och ambition att främja globalt utbyte av bästa praxis och eventuell sammanslagning av resurser och investeringar. Parlamentet konstaterar att det även i landsbygdsområden finns utrymme för innovation för att klara av utmaningar som isolering och demografiska förändringar samt tillhandahållande av nya tjänster.

41.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att bistå regionala och lokala myndigheter med att vidta samordnade åtgärder för att ge incitament till energiinnovation på lokal och transregional nivå i syfte att utveckla samstämda strategier. Parlamentet understryker att energiomställningen kommer att få drastiska följder för sysselsättningen i vissa av EU:s regioner och att särskilt fokus därför bör läggas på regioner som tvingas hantera en utfasning av energiproduktion baserad på brunkol, kol och andra fasta fossila bränslen samt gruvindustrin som svar på ett beslut av en medlemsstat, lokala myndigheter eller industrin eller som svar på andra omständigheter. Parlamentet understryker behovet av att stödja dessa regioner vid utarbetandet av inkluderande, lokala och rättvisa omställningsstrategier och hanteringen av de samhälleliga, socioekonomiska och miljörelaterade konsekvenserna tillsammans med en omvandling av områdena. Parlamentet lyfter fram de finansiella alternativ som står till buds för att erbjuda sådant stöd genom partiell användning av auktionsintäkter från utsläppshandelssystemet och genom den moderninseringsfond som ska inrättas för perioden 2021–2030. Parlamentet anser att det i inkluderande förfaranden med berörda parter bör kartläggas hur man bäst lockar alternativa innovativa företag, uppstartsföretag och industrier i syfte att bygga en hållbar regional ekonomi, stärka människors värdighet och hjälpa till att ersätta elproduktionskapacitet med lösningar för förnybara energikällor eller energieffektivitet. Parlamentet vill att forsknings- och innovationspolitik fokuseras på hur man kan vitalisera berörda regioner genom utsikter till hållbar sysselsättning och tillväxt, i synnerhet när den indragna energiproduktionskapaciteten från brunkol, kol eller andra fasta fossila bränslen är kopplad till gruvdrift.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att stärka lokala och regionala myndigheters inflytande över spridningen av innovation inom ren energi, såsom smarta städer, e-mobilitet samt smarta nät och mikronät, och över marknadspenetrationen för förnybara energikällor utifrån deras mognadsgrad, och att hjälpa dessa myndigheter att klara av utmaningarna i arbetet med att föra energiomställningen framåt, såsom medborgardeltagande. Parlamentet uppmuntrar utbyte av bästa praxis, sammanslagning av investeringar, bättre bedömning av projektens ekonomiska bärkraft samt utveckling av finansieringsstrategier, såsom nyttokalkyler och användning av offentlig upphandling och lån.

43.  Europaparlamentet anser att transportsektorn har enorm potential och bör spela en väsentlig roll i omställningen, och uppmanar kommissionen att stödja befintlig finansiering för utvecklingen av infrastruktur för elfordon. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja och utveckla fler initiativ, såsom det Europaomfattande initiativet för elektromobilitet och det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna fördelarna med mobilitet med vätgasdrivna fordon samt kopplingen mellan transportsektorn och elsektorn och att skapa incitament för nya affärsmodeller på liknande områden, såsom smart laddning och nätanslutna fordon, vilket skulle göra det möjligt för ägare av elfordon att sälja till energisystemet på ett flexibelt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra finansieringen av innovation som syftar till utveckling av vätelagring och avancerade långsiktiga lagringslösningar för elfordon, utveckling av infrastruktur för laddning av väteenergi samt infrastruktur- och laddningslösningar, bland annat infrastruktur för laddning av elfordon. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och lokala myndigheter att vidta ytterligare initiativ som t.ex. skatteincitament avseende marknadspenetration för elfordon och vätgasdrivna fordon, skattelättnader och skattebefrielse för ägare av elfordon och vätgasdrivna fordon samt olika initiativ avsedda att främja användning av elfordon, såsom prisminskningar, bonusutbetalningar och premier för dem som köper elfordon och inrättande av gratis parkeringsplatser för elfordon.

45.  Europaparlamentet noterar de stora insatser som gjorts inom EU:s Horisont 2020-program för forskning och utveckling för att nå målet om att minska växthusgasutsläppen i transportsektorn fram till 2050 med 60 % jämfört med 1990 års nivåer(4). Parlamentet erinrar om att EU:s forsknings- och innovationsprogram är en viktig möjliggörande faktor för att energi- och IKT-innovation samt intelligenta transportsystem ska spridas på marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att i framtiden tydligare rikta in tillgängliga medel på sammanlänkade strategiska prioriteringar, såsom utsläppssnål rörlighet, laddningsinfrastruktur för alternativa drivmedel och integrerade stadstransporter, med särskild uppmärksamhet på alla förorenande utsläpp, bullerminskning, trafiksäkerhet, trafikstockningar och flaskhalsar och i överensstämmelse med principen om teknikneutralitet. Parlamentet framhåller också vikten av att utveckla avancerade biobränslen och öka järnvägstransporternas och cyklingens andel.

46.  Europaparlamentet gläds åt att kommissionen kommer att stödja marknadspenetrationen för innovativa lösningar för ren energi via offentlig upphandling och översyn av direktivet om rena fordon, och ser den potentiella fördelen för kollektivtrafikmyndigheter och kollektivtrafikföretag, busstillverkare, leverantörer till industrin, energileverantörer, nationella och internationella sammanslutningar och forskningscentrum. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt lägga fram förslag för detta ändamål.

47.  Europaparlamentet uppmuntrar inrättandet av en strategisk forsknings- och innovationsagenda på transportområdet med färdplaner som utarbetas genom samråd mellan medlemsstaterna och kommissionen, och även lokala och regionala myndigheter samt operatörer, och en motsvarande styrningsmekanism för att stödja forskning, innovation och spridning av ny teknik inom transportsektorn och främja utsläppssnål rörlighet, inslag som alla är välbehövliga. Parlamentet anser att slutsatserna från dessa färdplaner bör införlivas i kommissionens årliga arbetsprogram.

48.  Europaparlamentet efterlyser en integrerad och samordnad strategi som tar hänsyn till den urbana dimensionen i EU:s och medlemsstaternas politik och lagstiftning, samt utveckling av planer för hållbar rörlighet i städer, för att stödja, uppmuntra och göra det möjligt för medlemsstaterna att förbättra människors hälsa och livskvalitet och miljösituationen i stadsområden. Parlamentet uppmuntrar utvecklingen av samverkande intelligenta transportsystem (C-ITS) och autonoma fordon och utbyggnaden av kommunikationsinfrastruktur för att garantera den höga kapacitet och låga latens som ett 5G-nät kräver. Parlamentet vill se aktiva insatser för att minska skillnaderna och förbättra samarbetet mellan städer och landsbygd samt mellan mer utvecklade områden och regioner som släpar efter i fråga om infrastrukturens kvalitet.

49.  Europaparlamentet inser betydelsen av det nya europeiska samförstånd om utveckling som undertecknades i juni 2017 och som innehåller en gemensam vision och handlingsram för EU och dess medlemsstater när det gäller utvecklingssamarbete. Parlamentet konstaterar att de 17 målen för hållbar utveckling, och de därmed sammanhängande målen, som ska vara uppfyllda senast 2030, för första gången kommer att tillämpas i samtliga länder, en följd av EU:s åtagande att inta en ledarroll när det gäller att genomföra målen. Parlamentet konstaterar att samförståndet samordnar EU:s utvecklingspolitik med Agenda 2030 för hållbar utveckling och belyser viktiga åtgärder inom ramen för hållbar energi och klimatförändringar.

50.  Europaparlamentet erinrar om att det i artikel 8 i förordningen om gemensamma bestämmelser anges att ”målen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska eftersträvas i linje med principen om hållbar utveckling”, i överensstämmelse med EU:s mål att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet och med åtagandena enligt Parisavtalet.

51.  Europaparlamentet påminner om att partnerskapsavtalen och programmen inom ramen för förordningen om gemensamma bestämmelser syftar till att främja resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt horisontella partnerskapsprinciper, flernivåstyre, icke-diskriminering och jämställdhet.

52.  Europaparlamentet anser att synergierna mellan EU:s politiska åtgärder bör stärkas genom en enhetlig och konsekvent EU-ståndpunkt om antidumpningsåtgärder för att förvissa sig om att tillverkningsindustrin drar full nytta av energiomställningen.

53.  Europaparlamentet inser att regioner och städer har en vital roll för att främja ett egenansvar för energiomställningen över hela världen och driva på klimat- och energirelaterad innovation underifrån. Parlamentet vill att samma miljökvalitetsnormer tillämpas på all energiteknik som kommer in på EU:s marknad. Parlamentet uttrycker oro över bevarandet av städers grönområden.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaterna.

(1) EUT C 399, 24.11.2017, s. 21. (2) EUT C 36, 29.1.2016, s. 62. (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 104. (4) I enlighet med kommissionens vitbok av den 28 mars 2011 Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (COM(2011)0144).