Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2208(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0046/2018

Ingivna texter :

A8-0046/2018

Debatter :

PV 12/03/2018 - 20
CRE 12/03/2018 - 20

Omröstningar :

PV 13/03/2018 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0067

Antagna texter
PDF 341kWORD 52k
Tisdagen den 13 mars 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Regioner som släpar efter i EU
P8_TA(2018)0067A8-0046/2018

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2018 om regioner som släpar efter i EU (2017/2208(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 174, 175 och 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1),

—  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(2),

—  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 december 2015 Investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag (COM(2015)0639),

—  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2013 om effekterna på EU:s strukturfondsutgifter i medlemsstaterna av budgetbegränsningskraven inom de regionala och lokala myndigheterna(3),

—  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelsen av eftervalsöversynen av den fleråriga budgetramen 2014–2020: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2017 om investeringar i sysselsättning och tillväxt – en maximering av de europeiska struktur- och investeringsfondernas bidrag: en utvärdering i enlighet med artikel 16.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser(5),

—  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2017 om större partnerengagemang och synlighet i de europeiska struktur- och investeringsfondernas resultat(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2017 om byggstenar för EU:s sammanhållningspolitik efter 2020(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser(8),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 10 april 2017 Competitiveness in low-income and low-growth regions - The lagging regions report (SWD(2017)0132),

–  med beaktande av förhandsvillkor för strategier för smart specialisering,

–  med beaktande av den sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, offentliggjord av kommissionen den 9 oktober 2017,

—  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och fiskeriutskottet (A8-0046/2018), och av följande skäl:

A.  Den långvariga ekonomiska och finansiella krisen i EU har fått negativa konsekvenser för den ekonomiska tillväxten på regional nivå, trots att sammanhållningspolitiken har bidragit med uppskattningsvis en tredjedel av EU:s budget till att stärka tillväxten och sysselsättningen och minska skillnaderna mellan EU:s regioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta sammanhang och inom ramen för den europeiska planeringsterminen titta närmare på regional och nationell samfinansiering under de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) och dess påverkan på de nationella underskotten.

B.  Sammanhållningspolitiken – som genomförs via Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden – är EU:s främsta politik för investeringar, tillväxt och utveckling, som är anpassad till målen för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och syftar till att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan regioner, främja konvergens och i slutändan förbättra livskvaliteten för EU:s medborgare.

C.  Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden har som övergripande mål för perioden 2014–2020 investeringar i tillväxt och sysselsättning, i syfte att stärka arbetsmarknaden, de regionala ekonomierna och det europeiska territoriella samarbetet, att förbättra det gränsöverskridande, transnationella och interregionala samarbetet inom unionen och slutligen att minska skillnaderna i utvecklingsnivåer mellan enskilda regioner i Europa.

D.  Enligt kommissionens Lagging Regions Report (rapport om regioner som släpar efter) finns det 47 regioner i 8 medlemsstater som släpar efter. Rapporten kan bidra till att skapa bättre förståelse för komplexiteten i de utmaningar som regioner som släpar efter står inför, och bör därför finnas tillgänglig för allmänheten på alla de officiella EU‑språken.

E.  Sammanhållningspolitiken spelar en viktig roll i alla regioner som släpar efter och står för en väldigt hög andel av de offentliga investeringarna i de flesta av dem.

F.  Eftersläpande regioner har lägre produktivitet, sysselsättning och elevnärvaro jämfört med andra regioner i samma medlemsstat.

G.  I kommissionens rapport görs åtskillnad mellan två typer av regioner som släpar efter: regioner med låg tillväxt (omfattar mindre utvecklade regioner eller övergångsregioner som inte uppnådde EU-genomsnittet mellan 2000 och 2013 i medlemsstater med en BNP per capita uttryckt i köpkraftsstandard under EU-genomsnittet år 2013), vilka omfattar nästan samtliga mindre utvecklade regioner eller övergångsregioner i Grekland, Spanien, Italien och Portugal, och regioner med låga inkomster (omfattar alla regioner med en BNP per capita uttryckt i köpkraftsstandard under 50 % av EU:s genomsnitt år 2013), vilka omfattar flera mindre utvecklade regioner i Bulgarien, Ungern, Polen och Rumänien.

H.  Regioner med låg tillväxt drabbas också av ekonomisk stagnation, i synnerhet på grund av minskade offentliga och privata investeringar, till skillnad från regioner med låga inkomster, som generellt behåller sin utvecklingspotential.

I.  Regioner som släpar efter drabbas hårdare än andra av bristen på offentliga och privata investeringar, vilket även beror på kravet att minska den offentliga skulden, som införts genom stabilitetspakten.

J.  Regioner som släpar efter kännetecknas ofta av bristen på strukturreformer, vilket minskar effekten av de redan begränsade offentliga investeringarna.

K.  Regioner som släpar efter har allvarliga brister i fråga om kollektivtrafik, ekonomisk infrastruktur och energiinfrastruktur och behöver effektivare och mer ändamålsenliga investeringar.

L.  Kommissionen anser att det behövs en närmare koppling mellan sammanhållningspolitiken och den europeiska planeringsterminens landsspecifika rekommendationer.

M.  Eftersläpande regioner, i synnerhet regioner med låga inkomster, drabbas ofta av stor utvandring av ungdomar och kvalificerad arbetskraft, vilka båda är viktiga resurser för den ekonomiska och sociala förnyelsen i dessa områden, vilket gör dessa regioner mindre attraktiva i fråga om sysselsättning och investeringar.

N.  Definitionen av regioner med låga inkomster och låg tillväxt bör förtydligas.

O.  Oberoende av finansieringsnivåerna i en bestämd region är det mycket viktigt att slutanvändarna har kännedom om regionala och lokala EU-finansierade program och uppnådda resultat.

P.  God samhällsstyrning och en effektiv offentlig förvaltning behövs i regioner som släpar efter, eftersom de bidrar avsevärt till att skapa rätt villkor för ekonomisk tillväxt. En minskning av de alltför många reglerna och kontrollerna och de långvariga och komplexa förfarandena, samt bättre användning av IKT-verktyg, skulle bidra till ökad effektivitet och god samhällsstyrning i regioner som släpar efter.

Q.  Enligt den sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning befinner sig de eftersläpande regionerna längst ner i det europeiska indexet för samhällsstyrningens kvalitet (European Quality of Government Index), vilket innebär att de offentliga investeringarna får minskade effekter.

R.  Tillförlitliga, aktuella och uppdelade siffror och dito statistik är viktigt för välgrundade, mer transparenta, opartiska och rättvisare politiska beslut.

S.  Hinder för tillväxten bör tas bort och brister i infrastrukturen bör minskas i regioner som släpar efter.

T.  Små och medelstora företag i regioner som släpar efter finansieras med mycket högre räntesatser och har svårare att få lån från banksektorn för att medfinansiera ESI‑fondernas projekt.

U.  I fyra av fem regioner som släpar efter bor minst 25 % av befolkningen i en stad eller dess pendlingszon (det funktionella stadsområdet), och i en av fem regioner som släpar efter bor över 50 % av befolkningen i det funktionella stadsområdet.

V.  Traditionella verksamheter, såsom småskaligt icke-industriellt fiske eller jordbruk, formar människors identitet och livsstil i de flesta kust- och landsbygdsområden i regioner som släpar efter, och de är av ekonomisk, territoriell, social och kulturell betydelse. Det behövs utvecklingsstrategier för att öka dessa regioners kapacitet att behålla och locka till sig talanger, införa ny teknik och främja nya investeringar.

1.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har lagt fram ett arbetsdokument om konkurrenskraft i regioner med låga inkomster och låg tillväxt: Rapport om regioner som släpar efter. Parlamentet framhåller att det i arbetsdokumentet föreslås vissa positiva lösningar för att stödja ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och jobbskapande i dessa regioner. Parlamentet understryker att analysen om konkurrenskraft utgör ett viktigt bidrag till den framtida debatten om sammanhållningspolitiken.

2.  Europaparlamentet välkomnar genomförandet av pilotinitiativen för regioner som släpar efter i två regioner i Rumänien och, med stöd av Världsbanken, i två regioner i Polen, i synnerhet fastställandet av strategiska prioriteringar och konkreta, snabbt genomförbara åtgärder, och ser fram emot att resultaten av dessa publiceras.

3.  Europaparlamentet understryker att sammanhållningspolitiken har en viktig roll att spela för att säkra och främja offentliga och privata investeringar i alla EU-regioner, såväl direkt som för att bidra till ett gynnsamt investeringsklimat. Parlamentet anser att EU som helhet, för att främja en balanserad utveckling av hela unionen, bör genomföra åtgärder som stärker den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och minskar skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i regioner som släpar efter.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att definiera regioner som släpar efter på grundval av allmänna ekonomiska och sociala villkor och att bättre rikta in finansieringen av dessa regioner i överensstämmelse med programplaneringen av ESI‑fonderna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa särskilt anpassade strategier, program och åtgärder för de olika regionerna som släpar efter – med beaktande av trender och lokala skillnader, eftersom de vägval och utmaningar som regioner med låga inkomster och regioner med låg tillväxt står inför kraftigt skiljer sig åt beroende på deras särdrag – genom att använda strategier för smart specialisering och därigenom påskynda regionernas konvergens och säkerställa de bästa lösningarna för jobbskapande, ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Parlamentet anser att dessa strategier, program och åtgärder bör samordnas med agendan för städer, eftersom regioner som släpar efter inte helt och hållet är landsbygdsregioner.

6.  Europaparlamentet betonar att utöver den låga utvecklingen för och de få investeringarna i små och medelstora företag är även arbetslösheten, i synnerhet bland ungdomar, fortfarande mycket hög, och att den utgör ett av de allvarligaste och mest akuta problemen i de allra flesta av de regioner som släpar efter. Parlamentet betonar den avgörande roll som högstadie- och gymnasieutbildning, högre utbildning, yrkesutbildning, utbildning på arbetsplatsen och kunskapsöverföring spelar i kampen mot den oroväckande höga ungdomsarbetslösheten och den stora ungdomsutvandringen från dessa regioner. Parlamentet betonar vikten av utbildning och yrkesutbildning och ökade investeringar som tar hänsyn till behoven och utvecklingen för små och medelstora företag och familjeföretag. Parlamentet anser att ungdomars deltagande leder till förbättrade resultat, eftersom de ofta tillhandahåller innovativa lösningar.

7.  Europaparlamentet betonar att mängden högutbildade och välskolade människor som svarar mot den regionala ekonomins behov har stor betydelse för arbetsmarknadens konkurrenskraft, produktivitet och förmåga att locka till sig människor, som därefter kan blomstra i en miljö av tillväxt och öppenhet för offentliga och privata investeringar. Parlamentet anser att man i detta sammanhang bör beakta den befintliga situationen för regioner som släpar efter, i synnerhet den negativa migrationsgraden och dess negativa inverkan på sysselsättningen. Parlamentet understryker jordbrukets och fiskets roll i regioner som släpar efter, eftersom de genom att främja familjeföretag och arbetstillfällen samt social integration, tillhandahåller livsmedel och tryggar livsmedelsförsörjningen.

8.  Europaparlamentet konstaterar att diversifiering har blivit en nödvändighet för många lantbrukare och fiskare, särskilt i regioner som släpar efter, som ett medel för att skapa extra inkomstkällor och stärka ekonomiskt och miljömässigt hållbara verksamheter. Parlamentet noterar dock att sådan diversifiering inte på något sätt får ersätta mer traditionella verksamheter, såsom hållbart fiske. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och de lokala myndigheterna att stödja projekt i den blå ekonomin och liknande projekt för att hjälpa människor i eftersläpande regioner att utveckla miljömässigt hållbara inkomstkällor.

9.  Europaparlamentet önskar att man vid genomförandet av EU:s strategi för 2020 på områdena sysselsättning, utbildning och yrkesutbildning samt EU:s kommande långsiktiga strategi och dess mål fortsätter att ta vederbörlig hänsyn till de eftersläpande regionernas särskilda behov, särskilt i fråga om de kvarvarande infrastrukturskillnaderna och utvecklingen av humankapital, med särskild tonvikt på andelen elever som lämnar skolan i förtid och de negativa följder som detta får för sysselsättningen. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att undersöka effekterna av en eventuell ökning av ESF:s medfinansieringssats för nästa finansieringsperiod.

10.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att hitta rätt balans mellan strukturella åtgärder, socialpolitik och industripolitik i programplaneringen och genomförandet av ESI-fonderna, för att stimulera ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och jobbskapande, genom att kombinera bidrag med finansieringsinstrument och dra till sig extra finansiellt stöd, och därigenom bidra till att åtgärda de återstående bristerna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att finansieringsinstrument med låg risk kan vara att föredra framför högriskinstrument, om de ekonomiska utsikterna tillåter det.

11.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken kan fungera som ett verktyg för att åtgärda klyftorna och obalanserna i fråga om konkurrenskraft samt de makroekonomiska asymmetrierna mellan olika regioner, genom att främja skapandet av ett attraktivt och hållbart klimat för företag och medborgare. Parlamentet understryker att de huvudsakliga problemen i regioner med låg tillväxt är tillgången till lån, genomdrivandet av avtal och skyddet av minoritetsinvesterare, medan de största problemen i regionerna med låga inkomster är åtgärdandet av insolvensärenden, elförsörjningen och genomdrivandet av avtal.

12.  Europaparlamentet noterar att regioner som släpar efter utsätts för ett mycket hårt migrationstryck. Parlamentet anser att ESI-fondernas bidrag till att klara av denna utmaning endast kan lyckas om solidaritetsprincipen även tillämpas i praktiken. Parlamentet anser att flyktingar och migranter som åtnjuter internationellt skydd måste få lämplig utbildning så att de kan integreras på arbetsmarknaden.

13.  Europaparlamentet noterar att problemen i regioner som släpar efter har likheter med problemen i de yttre randområdena. Parlamentet välkomnar därför den strategi som kommissionen föreslår i sitt meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden(9),

14.  Europaparlamentet anser att kriterier för demografi och social utveckling, såsom EU:s regionala index över sociala framsteg, samt miljöindikatorer eller andra indikatorer, jämte BNP, skulle kunna beaktas inom ramen för sammanhållningspolitiken och tas med i kommissionens framtida rapporter om regioner som släpar efter, för att se till att eftersatta regioners potential tas till vara.

15.  Europaparlamentet understryker de negativa effekterna av den ekonomiska och finansiella krisen, särskilt för eftersläpande regioner, som har minskat marginalerna för budgetpolitiken och medfört nedskärningar i offentliga investeringar. Parlamentet betonar å andra sidan vikten av skuldminskning i syfte att eliminera budgetunderskottet och anpassa de offentliga investeringarna efter tillväxtkraven.

16.  Europaparlamentet anser att sammanhållningspolitiken har en positiv inverkan när det gäller att skapa tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar behovet av att genomföra den överenskomna ståndpunkten om stabilitets- och tillväxtpakten avseende flexibilitet för konjunkturförhållanden, strukturreformer och statliga investeringar, som syftar till att genomföra omfattande strukturreformer och liknande projekt, med målet att uppnå Europa 2020-målen. Parlamentet erkänner att det är nödvändigt att förtydliga tanken bakom och syftet med strukturreformerna inom ramen för sammanhållningspolitiken. Parlamentet noterar dock att sådana strukturreformer i medlemsstater och regioner som omfattas av stödprogram skulle kunna bidra till att uppnå ett bättre resultat för investeringar inom ramen för sammanhållningspolitiken.

17.  Europaparlamentet efterlyser intensifierade åtgärder för att öka konvergensen mellan alla regioner, inbegripet åtgärder för att befästa regionernas motståndskraft mot plötsliga chocker.

18.  Europaparlamentet noterar att det är svårare att få tillgång till finansiering i de regioner som släpar efter, på grund av högre räntesatser och, i viss utsträckning, kreditinstitutens riskovillighet. Parlamentet understryker vikten av att garantera enklare tillgång till lån, för att hjälpa små och medelstora företag, uppmuntra nya affärsmodeller och främja tillväxt i regioner som släpar efter.

19.  Europaparlamentet betonar att EU-medel är viktiga för att stimulera den ekonomiska resiliensen och sammanhållningen i dessa regioner, liksom konkurrenskraft, investeringar och möjligheter till samarbete. Parlamentet lyfter därför fram de lokala aktionsgruppernas deltagande i utformningen av lokala strategier. Parlamentet föreslår att kommissionen bör undersöka möjligheten att föreslå att lokalt ledd utveckling tilldelas en större andel av stödet, vilket skulle bidra till att hantera utmaningar och bygga upp kapacitet. Parlamentet påminner om att regioner som släpar efter ofta upplever svårigheter att få tillgång till finansiering samt byråkratiska och administrativa förseningar, vilket gör att EU-fonderna inte kan fungera optimalt.

20.  Europaparlamentet anser att man skulle kunna hitta positiva incitament för regionerna inom den befintliga ramen för de makroekonomiska villkor som införs av den europeiska planeringsterminen.

21.  Europaparlamentet betonar vikten av sund ekonomisk styrning för ett effektivt genomförande av ESI-fonderna, med det slutliga målet att avhjälpa brister och undvika förseningar. Parlamentet betonar i detta avseende att man måste analysera och därefter se över själva idén med kopplingen mellan den europeiska planeringsterminen och sammanhållningspolitiken.

22.  Europaparlamentet anser att solidaritet, starkare institutionell kapacitet, iakttagandet av principen om god förvaltningssed, bättre konnektivitet och digitalisering i dessa regioner har betydande inverkan på deras ekonomiska tillväxt och en mer ändamålsenlig och effektiv användning av befintliga medel. Parlamentet uppmärksammar därför frågan om att stödja och förbättra kvaliteten på förvaltningen och institutionerna i de berörda regionerna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sprida exempel på bästa praxis om ökad effektivitet inom den offentliga förvaltningen, eftersom effektiv samhällsstyrning bör vara den grundläggande rekommendationen för de regioner som släpar efter.

23.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang vikten av principen om partnerskap och av flernivåstyre, som behöver stärkas utan att det påverkar tillämpningen av subsidiaritetsprincipen. Parlamentet anser att deltagande på alla förvaltningsnivåer och av intresserade berörda parter i utformandet och genomförandet av strategier och särskilda program och åtgärder som riktar sig mot dessa regioner är grundläggande för att skapa faktiskt europeiskt mervärde för medborgarna.

24.  Europaparlamentet betonar att man med hjälp av innovation, digitalisering och en förbättring av lokala tjänster (hälso- och sjukvård, sociala tjänster, posttjänster) och infrastruktur kan skapa goda förutsättningar och en stabil grund för ökad tillväxt och bättre sammanhållning i eftersläpande regioner. Parlamentet anser att tillhandahållandet av höghastighetsnät för internetanslutning är en förutsättning för att landsbygds- och bergsområden ska kunna vara livskraftiga. Parlamentet framhåller potentialen hos sektorsövergripande projekt som främjar den ekonomiska, sociala och territoriella utvecklingen genom att ta vara på synergieffekterna mellan EU-fonderna.

25.  Europaparlamentet föreslår att de landsspecifika rekommendationerna inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör vara fleråriga, med kontroll och översyn efter halva tiden, och utformas som ett positivt incitament för strukturreformer i stället för ett instrument som kan hindra tillträdet till investeringar inom ramen för sammanhållningspolitiken, i syfte att bidra till unionens övergripande mål.

26.  Europaparlamentet anser att de åtgärder som sammanlänkar ESI-fondernas effektivitet med sund ekonomisk styrning i enlighet med förordning (EU) nr 1303/2013 bör analyseras noggrant, inbegripet genom deltagande av alla berörda parter. Parlamentet anser vidare att själva idén med kopplingen mellan ESI-fonderna och sund ekonomisk förvaltning bör ses över, med anledning av kommande programplaneringsperiod och med beaktande av dess genomförande år 2014–2020. Parlamentet anser att kommissionen bör överväga justeringar avseende kopplingen mellan den europeiska planeringsterminen och sammanhållningspolitiken. Parlamentet föreslår i detta avseende ett system med positiva incitament, med marginaler som ska inrättas i den kommande fleråriga budgetramen, som skulle kunna tjäna som en finansieringsram som kan användas när medlemsstaterna efterlever de landsspecifika rekommendationerna och andra krav inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

27.  Europaparlamentet anser att det är särskilt viktigt att stödja de produktiva och inhemska affärsverksamheter som är specifika för regioner som släpar efter, inbegripet hållbar turism, den cirkulära ekonomin, lokal energiomställning, jordbruk, tillverkningsindustrin och innovation med inriktning på små och medelstora företag. Parlamentet anser att de synergieffekter som uppstår genom en effektiv kombination av finansiering från regionala och nationella organ och från EU, genom användning av integrerade territoriella investeringar, bör bidra till att skapa ekonomiska möjligheter, i synnerhet för ungdomar.

28.  Europaparlamentet betonar vikten av att utnyttja alla de möjligheter som EU erbjuder för en hållbar utveckling och tillväxt i dessa regioner. Parlamentet anser att medlemsstaterna vid utarbetandet av verksamhetsprogram och program för gränsöverskridande samarbete särskilt bör uppmärksamma eftersläpande regioner. Parlamentet påminner därför om vikten av att främja utnyttjandet av direktstöd och stöd inom ramen för Efsi, vid sidan av och i samordning med de möjligheter som sammanhållningspolitiken erbjuder.

29.  Europaparlamentet betonar vikten av tillförlitlig, aktuell och uppdelad statistik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och Eurostat att tillhandahålla så detaljerad och geografiskt uppdelad statistik som möjligt, så att den kan användas vid planeringen av en lämplig europeisk sammanhållningspolitik, inbegripet i regioner som släpar efter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang den information som tillhandahålls i kommissionens rapport.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att överväga att se över det befintliga förhållandet mellan sammanhållningspolitiken och makroekonomisk styrning, och erinrar om att sammanhållningspolitiken har legitimitet som följer direkt av fördragen, tillhör den mest synliga EU-politiken och är det viktigaste uttrycket för europeisk solidaritet och europeiskt mervärde i alla EU-regioner. Parlamentet anser att kopplingen mellan sammanhållningspolitik och ekonomiska styrprocesser i den europeiska planeringsterminen måste vara välavvägd, ömsesidig och inriktad på ett system med positiva incitament. Parlamentet ställer sig bakom ett större erkännande av den territoriella dimensionen, vilket skulle kunna gynna den europeiska planeringsterminen. Parlamentet anser mot bakgrund av detta att faktorer som ekonomisk styrning och målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i enlighet med fördragen, samt hållbar tillväxt, sysselsättning och miljöskydd, bör beaktas på ett välavvägt sätt.

31.  Europaparlamentet erinrar om behovet för alla politiska aktörer att erkänna den roll som sammanhållningspolitiken spelar som det viktigaste instrumentet i EU:s ekonomiska politik för att främja offentliga och privata investeringar som tar hänsyn till specifika ekonomiska, sociala och territoriella förhållanden i regionerna.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta nationella och regionala utvecklingsstrategier och program som syftar till att stödja regioner som släpar efter och till att förbättra dessa regioners administrativa kapacitet och samhällsstyrning och andra avgörande tillväxtfaktorer, vilket föreslås i kommissionens rapport. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att tillhandahålla tekniskt, yrkesmässigt och praktiskt stöd till medlemsstater, regioner och kommuner i syfte att använda bästa praxis och stödja digitaliseringen av de offentliga tjänsterna.

33.  Europaparlamentet vill se att sammanhållningspolitiken fortsätter att vara en prioritering för EU och därmed även ges tillräckliga resurser, även i ljuset av den ansträngda EU‑budgeten, och önskar att synergierna med andra EU-fonder stärks och att man erhåller kompletterande finansiellt stöd via finansieringsinstrument inom ramen för den fleråriga programplaneringen för perioden efter 2020. Parlamentet betonar att värden såsom europeisk solidaritet, som sammanhållningspolitiken ger uttryck för, inte bör undergrävas.

34.  Europaparlamentet påminner om sitt ansvar att utforma och godkänna den lämpliga rättsliga ramen för den framtida sammanhållningspolitiken. Parlamentet understryker behovet av att bevara sammanhållningspolitikens grundläggande roll och mål i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, inte bara för att uppnå konvergens, men även för att förhindra att regioner halkar efter. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa en korrekt balans mellan förenkling av politiken och adekvat kontroll och samtidigt minska överdriven administration. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör överväga en utökning av tillämpningen av artikel 7 i förordning (EU) nr 1301/2013 om Eruf, genom finansiering av kopplingarna mellan städer och de omgivande områdena i de regioner som släpar efter.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge bättre stöd åt utvecklingen av innovationssystem, såsom innovationsstrategier för smart specialisering, och att stärka samspelet mellan företag, universitet och forskningscentrum i regioner som släpar efter. Parlamentet betonar vidare att territorier med goda förbindelser är avgörande för arbetet inom ramen för forskningspartnerskap, inklusive europeiska innovationspartnerskap, så att innovativa metoder ytterligare kan stärka en hållbar utveckling av jordbruket och tillhörande företag i eftersläpande regioner.

36.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, medlemsstaternas regeringar och nationella och regionala parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.
(3) EUT C 181, 19.5.2016, s. 29.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0309.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0053.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0245.
(7) Antagna texter, P8_TA(2017)0254.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0401.
(9) Kommissionens meddelande av den 24 oktober 2017 (COM(2017)0623).

Senaste uppdatering: 6 november 2018Rättsligt meddelande