Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2052(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0048/2018

Ingivna texter :

A8-0048/2018

Debatter :

PV 13/03/2018 - 13
CRE 13/03/2018 - 13

Omröstningar :

PV 14/03/2018 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0075

Antagna texter
PDF 373kWORD 73k
Onsdagen den 14 mars 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020
P8_TA(2018)0075 A8-0048/2018

Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 (2017/2052(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1) och dess senare ändring genom rådets förordning (EU, Euratom) 2017/1123 av den 20 juni 2017(2),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning,(3)

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet: parlamentets synpunkter inför kommissionens förslag(4),

–  med beaktande av kommissionens diskussionsunderlag av den 28 juni 2017 om framtiden för EU:s finanser (COM(2017)0358),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser(5),

–  med beaktande av FN: s generalförsamlings resolution 70/1 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets ratificering av Parisavtalet den 4 oktober 2016(7) och rådets ratificering den 5 oktober 2016(8),

–  med beaktande av rapporten Challenges facing civil society organisations working on human rights in the EU från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande på eget initiativ över EU:s finansiering av organisationer i det civila samhället,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet, yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, budgetkontrollutskottet, ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0048/2018), och av följande skäl:

A.  Den gällande fleråriga budgetramen antogs 2013 och innebar för första gången en minskning i reala termer av både åtagande- och betalningsbemyndigandena jämfört med föregående programperiod trots EU:s utökade befogenheter och ambitioner, som fastställs i Lissabonfördraget och i Europa 2020-strategin. Den uppvisade också en stor skillnad mellan nivån på åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena, vilket bidrog till en eftersläpning av obetalda räkningar under den fleråriga budgetramens två första år. Det sena antagandet av den fleråriga budgetramen och motsvarande rättsliga grunder bidrog till förseningar i genomförandet, vilkas effekter fortfarande är kännbara och kan leda till en ackumulering av betalningskrav mot slutet av den nuvarande fleråriga budgetramen, vilket kan få följdverkningar i nästa fleråriga budgetram. Efter påtryckningar från parlamentet inkluderades nya bestämmelser i den fleråriga budgetramen för att dess övergripande tak skulle kunna utnyttjas i största möjliga utsträckning och för att flexibilitetsmekanismer skulle kunna införas.

B.  Den fleråriga budgetramen för 2014–2020 visade sig snabbt vara otillräcklig för att uppfylla de faktiska behoven och leva upp till de politiska ambitionerna, eftersom den redan från början tvingades hantera en rad kriser och nya utmaningar avseende investeringar, social utestängning, migration och flyktingar, ungdomssysselsättning, säkerhet, jordbruk, miljö och klimatförändringar, som inte hade förutsetts vid tidpunkten för dess antagande. Den nuvarande fleråriga budgetramen hade därför redan efter endast två års genomförande närmat sig bristningsgränsen, eftersom tillgängliga marginaler var uttömda, flexibilitetsbestämmelser och särskilda instrument hade utnyttjats i stor utsträckning, befintliga strategier och program hade satts under press eller till och med minskats och mekanismer hade inrättats utanför budgeten som ett sätt att kompensera för den otillräckliga nivån på och flexibiliteten i EU:s budget.

C.  Dessa brister var redan uppenbara i samband med den halvtidsöversyn och revidering av den fleråriga budgetramen som inleddes i slutet av 2016, och borde ha krävt omedelbara åtgärder, vilket visades i parlamentets resolution av den 6 juli 2016. Den godkända halvtidsrevideringen utvidgade potentialen för de befintliga flexibilitetsbestämmelserna till en viss grad, men reviderade inte taken i den fleråriga budgetramen.

D.  Kommissionen kommer att lägga fram sina förslag om den fleråriga budgetramen efter 2020 och om de framtida egna medlen i maj 2018, samtidigt som rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 föreskrev att de skulle ha lagts fram före den 1 januari 2018. Efter detta förväntas utkast till lagstiftningsförslag om finansieringsprogrammen och finansieringsinstrumenten följa inom kort.

1.  Europaparlamentet antar denna resolution i syfte att redogöra för parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020, med särskild uppmärksamhet på dess förväntade prioriteringar, storlek, struktur, varaktighet, flexibilitet och andra övergripande principer, och för att framhäva de specifika budgetmässiga riktlinjerna för EU:s olika politikområden som täcks av nästa fleråriga budgetram. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram lagstiftningsförslaget om nästa fleråriga budgetram tillsammans med ett nytt utkast till interinstitutionellt avtal som beaktar parlamentets ståndpunkter och förslag. Parlamentet betonar att denna resolution även utgör en grund för parlamentets deltagande i förfarandet inför antagandet av nästa fleråriga budgetram.

2.  Europaparlamentet antar samtidigt en separat resolution(9) för att redogöra för sin ståndpunkt om reformen av systemet för EU:s egna medel, i enlighet med rekommendationerna från högnivågruppen för egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt vid utarbetandet av lagstiftningsförslagen om EU:s egna medel, vilka bör vara ambitiösa när det gäller tillämpningsområdet och läggas fram tillsammans med förslagen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att både inkomst- och utgiftssidan i nästa fleråriga budgetram kommer att behandlas som ett enda paket under de kommande förhandlingarna, och att ingen överenskommelse kan nås om den fleråriga budgetramen utan att motsvarande framsteg gjorts i fråga om de egna medlen.

I.Prioriteringar och utmaningar för nästa fleråriga budgetram

3.  Europaparlamentet välkomnar diskussionen om nästa fleråriga budgetram som ett tillfälle att lägga grunden för ett starkare och mera hållbart Europa genom ett av dess mest konkreta instrument, det vill säga unionens budget. Parlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör ingå i en bredare strategi och vision för Europas framtid. Parlamentet anser att nästa fleråriga budgetram måste innebära att EU:s politiska projekt och prioriteringar omsätts i form av budgetmedel.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att nästa fleråriga budgetram bör bygga på unionens väletablerade politik och prioriteringar som syftar till att främja fred, demokrati, rättsstatsprincipen, mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan könen, stimulera välfärd, långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt och forskning och innovation, skapa högkvalitativ sysselsättning som leder till anständiga arbetstillfällen, bekämpa klimatförändringarna, och främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna och medborgarna. Parlamentet anser att dessa pelare är en förutsättning för en väl fungerande inre marknad och för den ekonomiska och monetära unionen samt för att stärka Europas ställning i världen. Parlamentet anser att de är mer relevanta än någonsin för Europas framtida strävanden.

5.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram bör göra det möjligt för unionen att finna lösningar på och gå starkare ur årtiondets kriser, det vill säga den ekonomiska och finansiella nedgången, ungdomsarbetslösheten, den ihållande fattigdomen och social utestängningen, migrations- och flyktingkrisen, klimatförändringar och naturkatastrofer, miljöförstöring, förlust av biologisk mångfald, terrorism och instabilitet, för att bara nämna ett fåtal. Parlamentet understryker att dessa globala gränsöverskridande utmaningar med inhemska konsekvenser visar på det ömsesidiga beroendet mellan våra ekonomier och samhällen, och parlamentet betonar behovet av gemensamma åtgärder.

6.  Europaparlamentet betonar att EU måste fullgöra sitt åtagande att gå i bräschen för genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling som ger en världsomfattande färdplan för mer hållbara, jämlika och välmående samhällen inom de gränser som vår planet ställer upp. Parlamentet understryker att nästa fleråriga budgetram måste anpassas till målen för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att integrera målen för hållbar utveckling i alla delar av EU:s politik och initiativ. Parlamentet förväntar sig att EU ska fullgöra sina åtaganden att arbeta för dessa mål. Parlamentet framhåller även att tillkännagivandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och EU:s och medlemsstaternas utfästelse om ett mera socialt Europa bör stödjas med adekvata ekonomiska resurser. Parlamentet anser att efter Parisavtalet bör de klimatrelaterade utgifterna ökas avsevärt i förhållande till den nuvarande fleråriga budgetramen, och så snart som möjligt men senast 2027 utgöra 30 %.

7.  Europaparlamentet betonar att nästa fleråriga budgetram utgör en möjlighet för unionen att visa att vi står enade och kan hantera den politiska utvecklingen såsom brexit, uppkomsten av populistiska och nationalistiska rörelser och förändringarna i det globala ledarskapet. Parlamentet understryker att splittring och inåtvändhet inte är ett svar på globala frågor och medborgarnas oro. Parlamentet anser att förhandlingarna om brexit, framför allt, visar att fördelarna med att vara medlem av unionen i hög grad uppväger kostnaderna för bidraget till dess budget. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till full respekt för tidigare ingångna åtaganden, som i fallet med långfredagsavtalet när det gäller rättsstaten och demokratin.

8.  Europaparlamentet begär därför fortsatt stöd till befintliga politikområden, särskilt EU:s långvariga politikområden som finns förankrade i fördragen, det vill säga den gemensamma jordbrukspolitiken, fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken, eftersom dessa innebär att unionsmedborgarna får konkreta fördelar av det europeiska projektet. Parlamentet förkastar alla försök till åternationalisering av dessa politikområden, eftersom detta inte skulle minska den ekonomiska bördan för skattebetalarna och konsumenterna och inte heller ge bättre resultat, utan i stället skulle hämma tillväxten, solidariteten och den inre marknadens funktion samtidigt som ojämlikheten skulle bli ännu värre och skillnaderna mellan olika regioner och ekonomiska sektorer skulle öka. Parlamentet vill säkerställa samma finansieringsnivå för EU-27 för dessa politikområden under nästa programperiod och samtidigt ytterligare förbättra deras effektivitet och förenkla de förfaranden som gäller för dem.

9.  Europaparlamentet anser att Europa måste erbjuda utsikter för den yngre generationen och framtidsinriktade företag som gör EU mer framgångsrik på den globala arenan. Parlamentet är fast beslutet att väsentligt trappa upp två av EU:s flaggskeppsprogram, nämligen ramprogrammet för forskning och Erasmus+, som med nuvarande medel inte kan tillgodose den mycket höga efterfrågan bestående av ansökningar av högsta kvalitet. Parlamentet står fast vid att man avsevärt bör öka anslagen till kampen mot ungdomsarbetslösheten och till stödet för små och medelstora företag med hjälp av de program som ersätter ungdomssysselsättningsinitiativet och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme). Parlamentet stöder även en förstärkning av Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) 2.0.

10.  Europaparlamentet uppmanar unionen att axla sitt ansvar inom tre nya politikområden med inre och yttre dimensioner som uppkommit under loppet av den nuvarande fleråriga budgetramen,

   genom att utveckla en omfattande asyl-, migrations- och integrationspolitik och behandla de bakomliggande orsakerna till migration och tvångsförflyttningar i tredjeländer,
   genom att stärka skyddet av de yttre gränserna och främja stabilitet, särskilt genom att värna om mänskliga rättigheter utanför EU, konfliktförebyggande och biståndspolitik,
   genom att garantera inre säkerhet för de europeiska medborgarna och slå samman forskningsinsatser och kapacitet på försvarsområdet, samtidigt som parlamentet betonar att åtgärder inom dessa områden inte bör genomföras på bekostnad av EU:s utvecklingspolitik.

11.  Europaparlamentet betonar att den framtida budgetramen förväntas innehålla två nya typer av finansiellt stöd som har getts en framträdande plats på EU:s ekonomiska agenda, nämligen förlängningen av investeringsstödsystemen, såsom Europeiska fonden för strategiska investeringar, och utvecklingen av en stabiliseringsfunktion för euroområdets medlemsstater, eventuellt genom den föreslagna Europeiska valutafonden, tillsammans med en särskild konvergensmekanism för medlemsstater som är på väg att ansluta sig till euron.

12.  Europaparlamentet understryker att euroområdets specifika budgetkapacitet inledningsvis bör ingå i unionens budget, utöver de aktuella utgiftstaken för den fleråriga budgetramen, utan att det påverkar övriga program i denna ram, och den bör finansieras av euroområdet och andra deltagande medlemmar via en inkomstkälla som deltagande medlemsstater ska komma överens om och som ska betraktas som inkomster avsatta för särskilda ändamål och garantier. Parlamentet anser att när den finanspolitiska kapaciteten väl befinner sig i ett stabilt tillstånd skulle den kunna finansieras med verkligt egna medel, i enlighet med rekommendationerna i Monti-rapporten om den framtida finansieringen av EU.

13.  Europaparlamentet bekräftar principen att ytterligare politiska prioriteringar måste kompletteras med ytterligare finansiella resurser, oavsett om de uppkommer vid tidpunkten för antagandet av en ny flerårig budgetram eller under dess genomförande, och understryker att finansieringen av nya behov inte får äventyra befintliga åtgärder och program. Parlamentet förväntar sig vidare att tillräckligt flexibla bestämmelser kommer att införas så att man kan hantera oförutsedda händelser som kan uppkomma under den fleråriga budgetramens löptid.

14.  Europaparlamentet anser att ett starkare och mer ambitiöst Europa endast kan uppnås om det ges ökade finansiella resurser. Parlamentet kräver, mot bakgrund av ovannämnda utmaningar och prioriteringar och med hänsyn till Förenade kungarikets utträde ur unionen, en betydande ökning av unionens budget. Parlamentet uppskattar budgetramens nödvändiga utgiftstak till 1,3 % av BNI i EU-27, vid sidan av de olika instrument som ska räknas utöver taken.

15.  Europaparlamentet är övertygat om att införandet av nya verkligt egna EU-medel är det enda alternativet för att på ett lämpligt sätt kunna finansiera nästa fleråriga budgetram, såvida inte rådet beslutar att avsevärt öka de nationella bidragen till EU:s budget.

II.Sektorsövergripande frågor

Principerna för EU:s budget och budgetens trovärdighet

16.  Europaparlamentet påminner om de europeiska budgetprinciperna enhetlighet, riktighet, ettårighet, jämvikt, universalitet, specificering, additionalitet, subsidiaritet, sund ekonomisk förvaltning och transparens, som ska respekteras när unionens budget utformas och tillämpas.

17.  Europaparlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att unionens politiska ambition måste åtföljas av tillräckliga ekonomiska resurser, och påminner om att det i artikel 311 i EUF-fördraget fastställs att unionen ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik.

18.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att ett fullständigt genomförande av politiska beslut och initiativ som tas av Europeiska rådet endast är möjligt om nödvändiga medel garanteras, och understryker att varje annan lösning undergräver budgetens trovärdighet och medborgarnas förtroende.

19.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen, genom att omvandla EU:s politiska prioriteringar till konkreta investeringar, utgör ett utmärkt instrument för den långsiktiga planeringen av EU:s utgifter och för att säkerställa en viss stabil nivå av offentliga investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet beklagar dock att det inte finns någon ömsesidigt överenskommen långsiktig strategi inför antagandet av nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner vidare om att EU:s budget huvudsakligen är en investeringsbudget som fungerar som en ytterligare och kompletterande finansieringskälla för åtgärder på nationell, regional och lokal nivå.

Varaktighet

20.  Europaparlamentet anser att beslutet om den fleråriga budgetramens varaktighet bör säkra rätt balans mellan två motstridiga krav, nämligen å ena sidan behovet av att flera av EU:s politikområden – särskilt de med delad förvaltning såsom jordbruk och sammanhållning – kan fungera på basis av den stabilitet och förutsägbarhet som ett åtagande på minst sju år medför, och å andra sidan behovet av demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet som följer av synkroniseringen av varje enskild budgetram med Europaparlamentets och kommissionens femåriga politiska cykel.

21.  Europaparlamentet betonar att det är en politisk nödvändighet för varje nyvalt parlament att avsevärt kunna påverka den fleråriga budgetramen under sin valperiod, både i fråga om belopp och politiska prioriteringar. Parlamentet betonar vidare att valet till Europaparlamentet ger EU-medborgarna möjlighet att direkt uttala sig om unionens budgetprioriteringar som bör återspeglas i en bindande anpassning av den fleråriga budgetramen efter valet. Parlamentet anser därför att under varje politisk cykel måste kommissionen föreslå, och både parlamentet och rådet fatta beslut om, antingen utarbetandet av nästa fleråriga budgetram eller en obligatorisk halvtidsrevidering av den innevarande fleråriga budgetramen.

22.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramens längd gradvis måste övergå till 5 + 5 år med en obligatorisk halvtidsrevidering. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett tydligt förslag avseende metoderna för det praktiska genomförandet av en budgetram på 5 + 5 år. Parlamentet är övertygat om att en enda femårsperiod inte kan komma i fråga för den fleråriga budgetramen, eftersom detta skulle utgöra ett stort hinder för programplanerings- och genomförandekraven inom flera av EU:s politikområden,

23.  Europaparlamentet medger dock att tidpunkten för nästa val till Europaparlamentet under våren 2019, med hänsyn till att den nuvarande fleråriga budgetramen löper ut i december 2020, inte gör det möjligt att omedelbart genomföra en lösning på 5 + 5 år, eftersom man inte skulle kunna göra någon tillfredsställande anpassning av de olika cyklerna. Parlamentet anser därför att nästa fleråriga budgetram bör fastställas för en sjuårsperiod (2021–2027) och inbegripa en obligatorisk halvtidsrevidering, som en tillfällig lösning som ska tillämpas en sista gång.

Halvtidsrevidering

24.  Europaparlamentet är övertygat om att det är nödvändigt att behålla en juridiskt bindande och obligatorisk översyn och revidering efter halva tiden av den fleråriga budgetramen, vilket bör förankras i den nya förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att 2016 års halvtidsrevidering var den historiskt första gången som en faktisk revidering gjordes av förordningen om den fleråriga budgetramen och att den bedömdes som positiv av både rådet och parlamentet, i synnerhet när det gäller att förstärka den fleråriga budgetramens flexibilitetsbestämmelser.

25.  Europaparlamentet anser att halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen 2021–2027 bör föreslås och beslutas i god tid så att nästa parlament och kommission kan justera budgetramen i linje därmed. Parlamentet understryker att varje revidering av den fleråriga budgetramen bör säkerställa Europaparlamentets deltagande och skydda dess rättigheter i egenskap av likvärdig gren av budgetmyndigheten. Parlamentet understryker dessutom att varje verklig revidering också inbegriper en revidering av taken i den fleråriga budgetramen, om det fastställs att de är otillräckliga för resten av perioden.

Flexibilitet

26.  Europaparlamentet understryker att budgetmyndigheten under den nuvarande fleråriga budgetramen godkände ett omfattande utnyttjande av flexibilitetsmekanismerna och de särskilda instrument som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, för att tillhandahålla de ytterligare anslag som behövdes för att hantera allvarliga kriser eller finansiera nya politiska prioriteringar.

27.  Europaparlamentet anser därför att flexibilitetsbestämmelserna i den nuvarande fleråriga budgetramen har fungerat väl och har tillhandahållit lösningar när det gäller de betydande finansieringsbehoven, särskilt för att möta utmaningarna i samband med migration och flyktingar och åtgärda investeringsgapet. Parlamentet påminner om att det var parlamentet som tog initiativet till flera av dessa bestämmelser, och kraftfullt försvarade dessa vid förhandlingarna om den föregående fleråriga budgetramen.

28.  Europaparlamentet anser att det behövs en ytterligare förstärkning av dessa bestämmelser för att bättre kunna hantera nya utmaningar, oförutsedda händelser och de nya politiska prioriteringar som uppstår under genomförandet av en långsiktig plan, såsom den fleråriga budgetramen. Parlamentet kräver ökad flexibilitet i nästa fleråriga budgetram, vilket bör möjliggöra största möjliga användning av de samlade taken inom budgetramen för åtaganden och betalningar.

Flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen

29.  Europaparlamentet anser att taken för nästa fleråriga budgetram bör fastställas på en nivå som inte enbart möjliggör finansieringen av EU:s politik, utan även tillhandahåller tillräckliga marginaler när det gäller åtagandena för varje rubrik.

30.  Europaparlamentet är övertygat om att samtliga outnyttjade marginaler utan begränsningar bör överföras till kommande budgetår och utnyttjas av budgetmyndigheten för alla ändamål som anses nödvändiga, inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet kräver därför att den samlade marginalen för åtaganden behålls, men utan några begränsningar i tid och omfattning.

31.  Europaparlamentet påminner om att den samlade marginalen för åtaganden endast kan utnyttja de outnyttjade marginalerna fram till år N-1, när de har bekräftats genom de tekniska justeringar som föregår presentationen av budgetförslaget. Parlamentet anser dock att det är viktigt att undersöka olika sätt att även utnyttja de outnyttjade marginalerna för år N, för att möjliggöra finansiering av ytterligare behov som kan uppstå under det året.

32.  Europaparlamentet är övertygat om att de åtaganden som godkänts av budgetmyndigheten bör användas för sitt ursprungliga syfte och att alla ansträngningar bör göras för att se till att detta är fallet inom samtliga politikområden. Parlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att fortsätta att aktivt arbeta i denna riktning. Parlamentet anser dock att om återtaganden faktiskt görs, på grund av att de åtgärder som de hade öronmärkts för inte har genomförts alls eller endast delvis, bör de göras tillgängliga i EU-budgeten igen och utnyttjas av budgetmyndigheten inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet anser att återtagna medel direkt bör gå till den samlade marginalen för åtaganden i stället för till ett särskilt instrument eller en reserv.

33.  Europaparlamentet påminner om att återtaganden härrör från åtaganden som redan har godkänts av budgetmyndigheten och som normalt skulle ha lett till motsvarande betalningar om de åtgärder som de var avsedda att finansiera hade genomförts som planerat. Parlamentet betonar därför att återanvändningen av outnyttjade medel i EU:s budget är vederbörligen motiverad, men inte bör vara ett sätt att kringgå de relevanta bestämmelserna om återtaganden som fastställs i sektorsförordningarna.

34.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att säkerställa en fullständig överföring av betalningarnas marginaler genom den samlade marginalen för betalningar inom hela den fleråriga budgetramen. Parlamentet motsätter sig alla begränsningar eller tak som tillämpas på de marginaler som kan överföras, vilket är fallet i den nuvarande fleråriga budgetramen, och påminner om att dessa marginaler endast kan utnyttjas om och i den utsträckning som budgetmyndigheten beslutar detta. Parlamentet betonar att den samlade marginalen för betalningar kan vara till hjälp när det gäller att bemöta eventuella nya betalningskriser som kan uppstå.

35.  Europaparlamentet betonar att en revidering av utgiftstaken bör kvarstå som ett alternativ i förordningen om den fleråriga budgetramen i händelse av oförutsedda omständigheter, om behoven av finansiering skulle medföra att tillgängliga marginaler och särskilda instrument uttöms eller överskrids. Parlamentet vill att det i förordningen om den fleråriga budgetramen ska finnas ett förenklat förfarande för en riktad revidering under ett överenskommet tröskelvärde.

36.  Europaparlamentet förespråkar att man behåller möjligheten att tidigarelägga eller senarelägga finansieringen av EU-program, för att möjliggöra kontracykliska åtgärder som motsvarar den faktiska genomförandetakten och för att kunna reagera på stora kriser på ett adekvat sätt. Parlamentet vill dessutom att den flexibilitet i lagstiftningen som i dag fastställs i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet och som gör det möjligt att med upp till +/- 10 % justera den totala budgeten för program som antas enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ska ökas ännu mer till +/- 15 %.

37.  Europaparlamentet betonar den flexibilitet som kan uppnås genom överföringar inom en och samma rubrik i budgetramen, så att de ekonomiska resurserna går just dit de behövs och så att EU:s budget genomförs bättre. Parlamentet anser att färre rubriker bidrar till ökad flexibilitet i den fleråriga budgetramen. Parlamentet uppmanar dock kommissionen att på förhand informera och samråda med budgetmyndigheten innan större autonoma överföringar antas.

Den fleråriga budgetramens särskilda instrument

38.  Europaparlamentet godkänner den övergripande strukturen för den fleråriga budgetramens särskilda instrument, särskilt flexibilitetsmekanismen, reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionens solidaritetsfond och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), och betonar att de har utnyttjats i hög grad inom ramen för den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet begär att man förbättrar deras finansieringsramar och operativa bestämmelser.

39.  Europaparlamentet kräver särskilt en betydande ökning av anslagen till flexibilitetsmekanismen på minst två miljarder EUR. Parlamentet påminner om att flexibilitetsmekanismen inte är kopplad till ett särskilt politikområde och att den därmed kan användas för alla syften som anses nödvändiga. Parlamentet anser därför att detta instrument kan användas till att täcka eventuella nya finansiella behov som uppstår under den fleråriga budgetramens löptid.

40.  Europaparlamentet framhåller hur viktig reserven för katastrofbistånd är för att snabbt kunna ge särskilt stöd till tredjeländer vid oförutsedda händelser, och betonar dess särskilda betydelse i den rådande situationen. Parlamentet begär att dess anslag ökas betydligt upp till ett årligt anslag på en miljard EUR.

41.  Europaparlamentet noterar i synnerhet att EU:s solidaritetsfond har utnyttjats i hög grad för att ge stöd i samband med ett antal allvarliga naturkatastrofer med betydande budgetkonsekvenser. Parlamentet framhåller också de positiva effekter detta har på den allmänna opinionen. Parlamentet föreslår att dess anslag ökas betydligt upp till ett årligt anslag på en miljard EUR.

42.  Europaparlamentet anser att användningen av EGF, som säkrar solidaritet inom EU och stöder arbetstagare som förlorat sina jobb till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen eller till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen, inte har nått sin fulla potential och skulle kunna förbättras ytterligare och integreras i en långsiktig strategi, för att man effektivt ska kunna nå ut till uppsagda arbetstagare och återintegrera dem på arbetsmarknaden i samtliga medlemsstater. Parlamentet anser att den kommande översynen av fonden bör undersöka dess tillämpningsområde och förbättra samordningen med andra instrument. En reviderad EGF bör förfoga över minst samma årliga anslag inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

43.  Europaparlamentet föreslår inrättandet av en särskild reserv för den fleråriga budgetramens särskilda instrument baserad på de outnyttjade anslag som förfaller inom varje instrument. Parlamentet anser att denna reserv inte bör vara tidsmässigt begränsad. Parlamentet begär att denna reserv utnyttjas till förmån för särskilda instrument inom den fleråriga budgetramen som tas i anspråk för att finansiera behov utöver sin finansiella kapacitet, efter ett beslut av budgetmyndigheten.

44.  Europaparlamentet konstaterar att varje särskilt instrument inom budgetramen för närvarande tillämpar olika tidsfrister för överföringen av outnyttjade anslag. Dessa regler bör harmoniseras, så att en enhetlig N + 1-regel kan tillämpas för alla dessa instrument.

45.  Europaparlamentet anser att marginalen för oförutsedda utgifter bör bibehållas som en sista utväg. Parlamentet betonar att detta är ett särskilt instrument som också kan tas i anspråk för enbart betalningsbemyndiganden, och att dess användning var av största vikt för hanteringen av betalningskrisen 2014. Parlamentet kräver därför en justering uppåt av det högsta årliga anslaget till 0,05 % av EU:s BNI.

46.  Europaparlamentet understryker att de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen bör ligga utanför taken för den fleråriga budgetramen, både med avseende på åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden. Parlamentet anser att frågan om införandet i budgeten av betalningarna för dessa instrument reglerades på ett otvetydigt sätt i samband med halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020, och avslutade den långvariga tolkningskonflikten med rådet. Parlamentet rekommenderar införandet av en tydlig bestämmelse i förordningen om den fleråriga budgetramen, där det anges att betalningar som härrör från ianspråktagandet av åtagandebemyndiganden i den fleråriga budgetramens särskilda instrument ska räknas utöver budgetramens årliga betalningstak.

47.  Europaparlamentet konstaterar att det enligt det nuvarande interinstitutionella avtalet krävs en särskild majoritet för att tre särskilda instrument i den fleråriga budgetramen ska kunna tas i anspråk. Parlamentet anser att denna bestämmelse är föråldrad, då den återspeglar de krav på särskild majoritet som före Lissabonfördraget gällde för antagandet av EU:s budget. Parlamentet efterlyser enhetliga röstningskrav för ianspråktagandet av dessa instrument, vilka bör vara desamma som för antagandet av EU:s budget.

Inkomster – särskild reserv

48.  Europaparlamentet bekräftar sin sedan länge intagna ståndpunkt att eventuella inkomster som härrör från böter för företag som bryter mot EU:s konkurrenslagstiftning eller som är kopplade till försenade betalningar av de nationella bidragen till EU:s budget bör utgöra en särskild inkomst för EU:s budget, utan motsvarande minskning av BNI-bidragen.

49.  Europaparlamentet kräver i detta avseende att en särskild reserv inrättas i EU:s budget, som successivt ska fyllas på av alla typer av oförutsedda övriga inkomster och vederbörligen föras över för att tillhandahålla ytterligare utgiftsmöjligheter när det uppstår behov. Parlamentet anser att denna reserv bör öronmärkas för de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla ytterligare förstärkning, både när det gäller åtaganden och betalningar, till följd av ett beslut från budgetmyndigheten.

Effektiv och ändamålsenlig användning av EU:s resurser

50.  Europaparlamentet anser att uppnåendet av ett europeiskt mervärde bör vara en av de viktigaste principerna för EU-institutionerna när de fattar beslut om typen av utgifter i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar dock att det finns flera tolkningar av detta begrepp, och efterlyser en enhetlig, klar och lättbegriplig definition av de relevanta kriterierna, som bör beakta territoriella särdrag och, när så är möjligt, innehålla mätbara resultatindikatorer. Parlamentet varnar för alla försök att använda en sådan definition för att ifrågasätta relevansen av EU:s politik och program på rent kvantitativa grunder eller kortsiktiga ekonomiska överväganden.

51.  Europaparlamentet noterar hänvisningen till begreppet europeiskt mervärde i flera kommissionsdokument. Parlamentet påminner om den förteckning över parametrar som anges i sin ovan nämnda resolution av den 24 oktober 2017 i samband med detta. Parlamentet påminner om att EU:s medel bör användas för att finansiera europeiska kollektiva nyttigheter samt fungera som en katalysator för att skapa incitament för medlemsstaterna att på alla administrativa nivåer vidta åtgärder i syfte att förverkliga målen i fördragen och uppfylla gemensamma EU-mål som annars inte skulle förverkligas. Parlamentet instämmer i att EU:s budget bör användas för att finansiera åtgärder som kan gynna EU som helhet, som inte kan genomföras effektivt av en enskild medlemsstat på egen hand och som kan ge bättre valuta för pengarna jämfört med åtgärder som enbart vidtas på nationell, regional eller lokal nivå. Parlamentet anser vidare att EU:s budget bör bidra till att etablera och stödja fred och stabilitet i EU:s grannskap och andra länder. Både program med delad förvaltning och central förvaltning bidrar till uppkomsten av europeiskt mervärde, eftersom det är två kompletterande metoder för att uppnå EU:s mål. Parlamentet förväntar sig mot bakgrund av detta att medlemsstaterna vid förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram ska frångå tanken på ett ”rättvist återflöde”, där man bara tar hänsyn till nationella intressen i form av nettobalanser.

52.  Europaparlamentet anser att en bättre resursanvändning, det vill säga en mer effektiv och icke-diskriminerande användning av varje euro i EU:s budget, inte kan uppnås enbart genom att EU:s resurser inriktas på åtgärderna med störst europeiskt mervärde och den största resultatförbättringen när det gäller EU:s politikområden och program, baserat på en djupanalys av de nuvarande utgifterna, utan även genom större synergieffekter mellan EU:s budget och de nationella budgetarna och genom konkreta förbättringar av utgiftsstrukturen. Parlamentet stöder rekommendationerna i revisionsrättens årsrapport för 2016 om att det bör finnas en effektiv resultatmätningsram med indikatorer, att rapporteringen bör bli effektivare och bättre avvägd och att resultaten av bedömningen bör bli mera lättillgängliga.

53.  Europaparlamentet kräver en verklig förenkling av EU:s budgetsystem i nästa fleråriga budgetram för att det ska gå lättare att utnyttja anslagen. I synnerhet måste man minska de onödiga överlappningarna mellan instrument för liknande typer av åtgärder, till exempel när det gäller innovation, små och medelstora företag eller transporter, utan att man äventyrar viktiga element i de olika programmen, och avskaffa den konkurrens som förekommer mellan olika finansieringsformer och finansieringskällor för att åstadkomma största möjliga kombinationsmöjligheter och skapa en sammanhängande finansieringsram. Detta skulle göra det enklare att kommunicera EU:s prioriteringar till medborgarna.

54.  Europaparlamentet understryker att ”hälsokontrollen” av EU:s utgifter inte får leda till en sänkning av EU:s ambitionsnivå eller en sektorsindelning av EU:s politik och program, och inte heller bör leda till att bidrag ersätts med finansieringsinstrument i syfte att generera vissa besparingar, eftersom det stora flertalet av de åtgärder som stöds genom EU-budgeten inte är lämpade för finansiering via finansieringsinstrument. Parlamentet anser att ”hälsokontrollen” snarare bör utmynna i att man får reda på hur genomförandet av EU: s utgiftsprogram skulle kunna förbättras.

55.  Europaparlamentet efterlyser en långtgående harmonisering av reglerna i syfte att skapa ett enhetligt regelverk för EU:s alla budgetinstrument samtidigt som man tar hänsyn till finansieringsspecifika och sektorsspecifika kännetecken. Kommissionen uppmanas att behandla kombinationen av olika finansieringskällor genom att tillhandahålla tydliga riktlinjer i detta avseende och se till att alla ges lika tillgång till samtliga finansieringsalternativ i samtliga medlemsstater.

56.  Europaparlamentet förespråkar en verklig förenkling av de sektorsvisa genomförandebestämmelserna för stödmottagarna och en minskning av den administrativa bördan genom ytterligare standardisering och förenkling av förfaranden och programplaneringsdokument. Parlamentet påpekar dessutom att stödmottagarna måste erbjudas mer kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd. Parlamentet efterlyser ett skifte mot en mer riskbaserad utvärdering.

Enhetlighet, korrekthet och transparens

57.  Europaparlamentet påminner om att principen om enhetlighet, det vill säga att unionens samtliga inkomster och utgifter ska tas upp i budgeten, både är ett krav i fördraget och ett grundläggande demokratiskt villkor om budgeten ska vara transparent, legitim och möjliggöra ansvarsutkrävande. Parlamentet beklagar att denna princip har beaktats i allt mindre utsträckning medan den ekonomiska komplexiteten har vuxit, från det historiska arvet från Europeiska utvecklingsfonden, genom inrättandet av den europeiska stabilitetsmekanismen, till den senaste tidens inflationsartade ökning av ad hoc-mekanismer utanför budgeten i form av innovativa finansieringsinstrument och externa förvaltningsfonder eller faciliteter som inte tas upp i unionens balansräkning.

58.  Europaparlamentet ifrågasätter huruvida inrättandet av instrument utanför unionens budget är berättigat och om det tillför ett mervärde. Parlamentet anser att beslut om att inrätta eller behålla sådana instrument i själva verket motiveras av försök att dölja de verkliga ekonomiska behoven och kringgå begränsningarna i den fleråriga budgetramen och taken för egna medel. Parlamentet beklagar att de också ofta innebär att man kringgår parlamentet och dess tredubbla ansvar som lagstiftare, budgetmyndighet och kontrollmyndighet och motverkar målet att förbättra transparensen för allmänheten och stödmottagarna.

59.  Europaparlamentet upprepar därför sin sedan länge etablerade ståndpunkt att den europeiska utvecklingsfonden, tillsammans med andra instrument utanför den fleråriga budgetramen, bör ingå i unionens budget för att ge unionens utvecklingspolitik bättre legitimitet och göra den effektivare och mer ändamålsenlig. Parlamentet understryker dock att de respektive anslagen bör läggas till utöver de överenskomna taken i den fleråriga budgetramen, så att införlivandet av dessa instrument i budgeten inte får någon negativ inverkan vare sig på deras finansiering eller på annan EU-politik och andra EU-program. Parlamentet välkomnar i princip förslaget om att integrera Europeiska stabilitetsmekanismen i unionens finanser i form av en europeisk valutafond, utan att detta påverkar dess framtida utformning.

60.  Europaparlamentet anser att EU:s förvaltningsfonder kan tillföra ett mervärde genom att samla resurser från olika givare för specifika situationer, men att användningen av dem inte får innebära att man helt enkelt märker om planerad EU-finansiering, och inte får ändra EU:s finansieringsinstruments ursprungliga mål. Parlamentet understryker att det behövs bättre parlamentarisk kontroll av hur de inrättas och utnyttjas. Parlamentet insisterar på att EU:s förvaltningsfonder endast ska stödja åtgärder utanför unionen.

61.  Europaparlamentet anser också att när det bedöms att en viss andel av transaktionerna måste genomföras utanför budgeten för att uppnå vissa specifika mål, till exempel genom utnyttjande av finansiella instrument eller förvaltningsfonder, bör dessa vara av begränsad omfattning och varaktighet, vara helt transparenta, motiverade genom bevisad additionalitet och mervärde samt backas upp av strikta förfaranden för beslutsfattande och bestämmelser om redovisningsskyldighet.

62.  Europaparlamentet anser att i nästa fleråriga budgetram bör unionens budget med större noggrannhet visa omfattningen av inkomster avsatta för särskilda ändamål och deras inverkan på faktiska utgifter, i synnerhet de inkomster som härrör från bidrag från tredjeländer. Parlamentet understryker att detta är ännu mer relevant med tanke på Förenade kungarikets önskan att delta i vissa av unionens budgetprogram inom ramen för den nya fleråriga budgetramen efter 2020 som ett tredjeland, som landet uttryckt i samband med förhandlingarna om utträde ur unionen.

Nivå på betalningsbemyndiganden

63.  Europaparlamentet påminner om att betalningsbemyndiganden är den logiska och rättsliga konsekvensen av åtagandebemyndiganden, och framhåller att de framtida taken måste sättas på en lämplig nivå och endast lämna ett begränsat och realistiskt utrymme mellan åtaganden och betalningar. Parlamentet förväntar sig att kommande betalningstak ska ta hänsyn dels till att man måste uppfylla åtagandena från den nuvarande finansieringsperioden, som kommer att omvandla till betalningar först efter 2020, och dels till att man måste uppfylla åtagandena för program och instrument efter 2020.

64.  Europaparlamentet påminner om ackumuleringen av eftersläpande obetalda räkningar i slutet av den föregående fleråriga budgetramen, som följde med till den nuvarande, och varnar för en upprepning av en sådan kris i övergången till nästa fleråriga budgetram eftersom detta skulle få allvarliga konsekvenser för stödmottagare som studenter, universitet, små och medelstora företag och forskare. Parlamentet uppmärksammar den nuvarande tendensen att underutnyttja betalningar på grund av förseningar i genomförandet av programmen för 2014–2020, vilket leder till ökande nivåer av utestående åtaganden som måste realiseras inom taken för nästa fleråriga budgetram. Kommissionen och medlemsstaterna, inklusive på finansministernivå, uppmanas att analysera de bakomliggande orsakerna till dessa förseningar och att lägga fram konkreta förenklingsåtgärder för att underlätta genomförandet i framtiden.

65.  Europaparlamentet noterar de preliminära resultaten av förhandlingarna om den ekonomiska uppgörelsen i samband med Förenade kungarikets utträde ur unionen, som gav Förenade kungariket rätt att fullt ut delta i finansieringen och genomförandet av programmen för 2014–2020 med alla relevanta ekonomiska följder.

Finansieringsinstrument

66.  Europaparlamentet betonar att EU-budgeten förfogar över ett stort antal instrument som finansierar verksamheter som stöds på EU-nivå och som kan delas in i två kategorier, nämligen å ena sida bidrag och å andra sidan finansieringsinstrument i form av garantier, lån, riskdelning eller eget kapital. Parlamentet framhåller också den europeiska fonden för strategiska investeringar, vars syfte det är att mobilisera privat och offentligt kapital i hela EU för att stödja projekt inom områden som är centrala för EU:s ekonomi, för att komplettera den begränsade finansieringen.

67.  Europaparlamentet inser finansieringsinstrumentens potential att öka unionsbudgetens ekonomiska och politiska verkan. Parlamentet betonar dock att de endast kan tillämpas för inkomstgenererande projekt i fall av icke-optimala investeringsförutsättningar eller marknadsmisslyckanden, och således endast utgör en kompletterande finansiering snarare än en alternativ finansieringsform jämfört med bidrag. Parlamentet betonar att finansieringsinstrument inte bör syfta till att ersätta befintliga offentliga eller privata finansieringssystem och bör vara förenliga med nationella och internationella åtaganden.

68.  Europaparlamentet påminner om sin begäran att kommissionen ska identifiera de områden där bidrag fungerar bäst, de områden där finansieringsinstrument passar bättre, och de områden där bidrag kan kombineras med finansieringsinstrument, och att reflektera över vad som är en lämplig balans mellan de två. Parlamentet är övertygat om att subventioner även i fortsättningen bör vara det huvudsakliga sättet att finansiera EU-projekt i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet understryker att lån, garantier, riskdelning och finansiering med eget kapital bör användas med försiktighet, baserat på lämpliga förhandsbedömningar, och endast när deras användning kan visa ett tydligt mervärde och en hävstångseffekt. Parlamentet konstaterar att utnyttjandet av finansieringsinstrument och deras synergier med bidrag kan förbättras. Parlamentet uppmanar till ordentliga ansträngningar för att förenkla stödmottagarnas tillgång till finansieringsinstrument och till större flexibilitet i den sektorsövergripande användningen av olika finansieringsinstrument, för att undanröja de restriktiva bestämmelser som hindrar stödmottagare från att utnyttja flera program för projekt med överensstämmande mål.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förenkla och harmonisera de bestämmelser som styr användningen av finansieringsinstrument i nästa fleråriga budgetram i syfte att skapa synergier mellan de olika instrumenten och se till att deras tillämpning blir så effektiv som möjligt. Parlamentet noterar ett eventuellt förslag, vilket skulle kräva en ingående diskussion, för en gemensam fond som skulle omfatta de finansieringsinstrument på EU-nivå som förvaltas centralt. Parlamentet anser att man måste tillhandahålla en tydlig struktur för valet av olika typer av finansieringsinstrument för olika politikområden och typer av insatser och att de berörda finansieringsinstrumenten fortsatt bör budgeteras som separata budgetposter för att ge investeringsklarhet. Dock understryker parlamentet att en sådan harmonisering av reglerna inte får påverka de finansieringsinstrument som förvaltas av medlemsstaterna inom sammanhållningspolitiken eller inom yttre åtgärder.

70.  Europaparlamentet påminner om att man upprepade gånger har uppmanat till större transparens och demokratisk granskning i samband med användningen av finansieringsinstrument som stöds av unionens budget.

Struktur

71.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramens struktur bör synliggöra EU:s politiska prioriteringar och budgetprioriteringar bättre för EU-medborgarna, och efterlyser en tydligare presentation av EU:s alla utgiftsområden. Parlamentet anser att de viktigaste pelarna i EU:s framtida utgifter, som beskrivs i den här resolutionen, bör återspeglas på samma sätt.

72.  Europaparlamentet anser därför att den nuvarande presentationen av rubrikerna kräver vissa förbättringar, men motsätter sig alla omotiverade radikala förändringar. Parlamentet föreslår alltså följande struktur för den fleråriga budgetramen efter 2020:

Rubrik 1: En förstärkt och hållbar ekonomi

Program och instrument som stöder

inom ramen för direkt förvaltning:

–  forskning och innovation

–  näringsliv, företagande och små och medelstora företag

–  digital omvandling av ekonomi och samhälle

–  stora infrastrukturprojekt

–  transporter, energi, rymden

–  miljö och anpassning till samt begränsning av klimatförändringar

Rubrik 2: Starkare sammanhållning och solidaritet i Europa

Program och instrument som stöder

–  ekonomisk, social och territoriell sammanhållning (delad förvaltning):

 investeringar i innovation, forskning, digitalisering, industriell omvandling, små och medelstora företag, transporter, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, miljö och energi

 sysselsättning, sociala frågor och social inkludering, jämställdhet, fattigdomsminskning och demografiska utmaningar

–  utbildning, ungdomar och livslångt lärande

–  kultur, medborgarskap, media och kommunikation

–  demokrati, rättsstat och grundläggande rättigheter

–  hälsa och livsmedelssäkerhet

–  asyl, migration och integration, rättsliga frågor och konsumentfrågor

–  stöd till och samarbete med nationella förvaltningar

Rubrik 3: Ett starkare och mer hållbart jordbruk och fiske

Program och instrument som stöder

–  jordbruk och landsbygdsutveckling

–  havsfrågor och fiske

Rubrik 4: Ett större ansvar i världen

Program och instrument som stöder

–  internationellt samarbete och utveckling

–  grannskap

–  utvidgning

–  humanitärt bistånd

–  demokrati, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter och jämställdhet

–  handel

Rubrik 5: Säkerhet, fred och stabilitet för alla

Program och instrument som stöder

–  säkerhet, inklusive it-säkerhet

–  krishantering och stabilitet, inklusive civilskydd

–  gemensam utrikes- och säkerhetspolitik

–  försvar, inklusive forskning och innovation

Rubrik 6: En effektiv administration i européernas tjänst

–  finansiering av EU:s personal

–  finansiering av EU-institutionernas byggnader och utrustning

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i en bilaga till EU:s budget ta upp alla EU-relaterade utgifter utanför EU:s budget som uppstår som följd av mellanstatliga avtal och förfaranden. Denna information skulle, tillhandahållen årligen, ge en fullständig bild av de investeringar som medlemsstaterna har utfäst sig att genomföra på EU-nivå.

III.Politikområden

En förstärkt och hållbar ekonomi

74.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att genomföra det europeiska området för forskningsverksamhet, energiunionen, det gemensamma europeiska transportområdet och den digitala inre marknaden som grundläggande delar av EU:s inre marknad.

75.  Europaparlamentet anser att man i nästa fleråriga budgetram i högre grad bör koncentrera budgetmedel på områden med ett tydligt europeiskt mervärde, och stimulera ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, hållbarhet och sysselsättning i EU:s alla regioner. Parlamentet betonar i detta sammanhang betydelsen av forskning och innovation för att man ska kunna skapa en hållbar, världsledande och kunskapsbaserad ekonomi, och beklagar att endast en liten andel av högkvalitativa projekt inom detta område har mottagit finansiering från EU under den nuvarande fleråriga budgetramen på grund av bristen på adekvat finansiering.

76.  Europaparlamentet efterlyser därför en ordentlig ökning av den totala budgeten för det nionde ramprogrammet, som minst bör uppgå till 120 miljarder EUR i nästa fleråriga budgetram. Denna nivå är lämplig för att säkra Europas globala konkurrenskraft, vetenskapliga, tekniska och industriella ledarskap, för att hantera samhällsutmaningar och för att bidra till uppnåendet av EU:s klimatmål och målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar särskilt till ansträngningar för att stimulera banbrytande innovationer som skapar marknader, särskilt för små och medelstora företag.

77.  Europaparlamentet efterlyser vidare ett större fokus på tillämpning av forskning och innovationer genom gemensamma företag och andra instrument och uppmanar till stöd för investeringar i viktig teknik för att överbrygga investeringsgapet inom innovationsområdet. Parlamentet understryker att en ökning av anslagen måste gå hand i hand med en förenkling av finansieringsförfarandena. Parlamentet välkomnar kommissionens ansträngningar i detta avseende och insisterar på att dessa fortsätter under nästa programperiod för att ge de sökande bättre tillgång och lika villkor genom ett nytt system för utvärdering av ansökningar. Parlamentet betonar att det behövs åtgärder för att främja ett balanserat deltagande från alla EU:s medlemsstater.

78.  Europaparlamentet välkomnar det förslag som kommissionen nyligen lade fram om att garantera finansieringen av Kol- och stålforskningsfonden för de kommande åren. Parlamentet framhåller hur viktig denna fond är för finansieringen av forskning inom denna industrisektor. Parlamentet anser därför att det krävs en mer långsiktig lösning som säkerställer finansieringen efter 2020 och även införlivar fonden i unionens budget, så att parlamentet kan leva upp till sin roll som budgetkontrollmyndighet.

79.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag och mikroföretag är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt, innovation och sysselsättning, och står för 85 % av alla nya arbetstillfällen. Parlamentet erkänner deras viktiga roll för att garantera återhämtning och främja en hållbar ekonomi i EU. Parlamentet påminner om att det finns mer än 20 miljoner små och medelstora företag i EU och att de utgör 99 % av alla företag. Parlamentet anser att en förbättrad tillgång till finansiering för små och medelstora företag i samtliga medlemsstater bör fortsätta att vara ett viktigt politiskt mål i nästa fleråriga budgetram för att ytterligare förstärka deras konkurrenskraft och hållbarhet. Parlamentet betonar därför att man måste främja företagandet och förbättra företagsklimatet för små och medelstora företag så att de kan förverkliga sin fulla potential i dagens globala ekonomi.

80.  Europaparlamentet välkomnar framgången för det särskilda EU-programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet understryker detta programs höga genomförandenivå, och påpekar att det har kapacitet att utnyttja ytterligare finansiering. Parlamentet vill därför se en fördubbling av Cosmeprogrammets finansieringsram så att den motsvarar de faktiska behoven i EU:s ekonomi och det stora intresset för att delta.

81.  Europaparlamentet upprepar sitt stora engagemang för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), som siktar på att få fram 500 miljarder EUR i nya investeringar i realekonomin inom den nuvarande fleråriga budgetramen. Efsi har redan åstadkommit ett starkt och specifikt uppsving för ekonomiska sektorer som skapar hållbar tillväxt och sysselsättning. Parlamentet understryker Efsis positiva effekt för tillhandahållande av finansiering till små och medelstora företag i hela unionen. Parlamentet välkomnar därför kommissionens avsikt att lägga fram ett lagstiftningsförslag om en förlängning och förbättring av detta investeringsprogram med en öronmärkt budget som inte bör finansieras på bekostnad av befintliga åtgärder och program i den nya fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att alla lagstiftningsförslag bör grundas på slutsatser från en översyn som kommissionen har gjort och på oberoende utvärderingar. Parlamentet förväntar sig att det nya förslaget effektivt kommer att ta itu med eventuella brister i genomförandet av Efsi och bland annat öka fondens geografiska täckning, så att dess fördelar blir uppenbara i hela unionen.

82.  Europaparlamentet insisterar på betydelsen av den fleråriga budgetramen för sektorer som är beroende av långsiktiga investeringar, såsom sektorn för hållbara transporter. Parlamentet framhåller att transportinfrastrukturen är stommen i den inre marknaden och grundvalen för hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen. Parlamentet noterar att fullbordandet av ett gemensamt europeiskt transportområde med förbindelser till grannländerna kräver en omfattande transportinfrastruktur och måste behandlas som en central prioritering för EU:s konkurrenskraft och för den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, inklusive för perifera områden och öar. Därför bör nästa fleråriga budgetram tillhandahålla tillräcklig finansiering för projekt som särskilt bidrar till genomförandet av TEN-T-stomnätet och dess korridorer, vilka bör förlängas ytterligare. Parlamentet påminner om de mål som COP 21 har fastställt för transporter för att bekämpa klimatförändringen, och uppmuntrar medlemsstaterna att investera i smart, hållbar och integrerad kollektivtrafik.

83.  Europaparlamentet betonar att ett uppdaterat och effektivare FSE-program bör omfatta alla transportsätt, inklusive vägtransport och järnvägar samt inre vattenvägar. Det bör prioritera bättre kopplingar mellan heltäckande nät och transportsätt som bidrar till att minska koldioxidutsläppen, och fokusera på sammankoppling och på att fullborda nätet i perifera områden. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att förbättra driftkompatibiliteten i hela det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg och fullt utnyttja initiativet om ett gemensamt europeiskt luftrum. Parlamentet vill att det europeiska digitala systemet för flygledningstjänsten ska färdigställas.

84.  Europaparlamentet efterlyser inrättandet av en särskild budgetpost för turism inom nästa fleråriga budgetram, för att gå i riktning mot en verklig europeisk turismpolitik som i stor utsträckning kan bidra till tillväxt och skapa arbetstillfällen.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja investeringar i utvecklingen av nästa generations teknik och användningen av den. Parlamentet understryker hur viktigt det är att säkra finansiering för fullbordandet av den digitala inre marknaden genom fullt utnyttjande av spektrum, uppgradering av fasta nätverk och förtätning av mobilnätverk, utbyggnad av 5G och gigabitkonnektivitet, samt genom att komma vidare i arbetet med harmoniseringen av EU:s telekombestämmelser för att skapa den rätta regleringsramen för förbättring av internetkonnektiviteten i hela EU. Parlamentet betonar att FSE Telekommunikation bör fortsätta att stödja infrastrukturer för digitala tjänster och höghastighetsbredbandsnät, genom att göra dem tillgängliga, även i avlägsna områden och på landsbygden, och genom att förbättra den digitala kompetensen, sammankopplingar och driftkompatibilitet. Parlamentet understryker behovet av att stödja den digitala omvandlingen av den europeiska ekonomin och det europeiska samhället och att investera i väsentlig teknik, såsom stordata, artificiell intelligens och högpresterande datorsystem, i infrastruktur och digitala färdigheter för att öka EU:s konkurrenskraft och förbättra livskvaliteten för människorna i EU.

86.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att slå vakt om en hållbar och ekonomiskt överkomlig energiförsörjning i Europa. Parlamentet efterlyser därför fortsatt stöd för investeringar för diversifiering av energikällor och försörjningsvägar, förbättrad energitrygghet, ökat energioberoende, bättre energieffektivitet och användning av förnybar energi, bland annat genom FSE Energi. Parlamentet betonar i synnerhet hur viktigt det är att tillhandahålla omfattande stöd, särskilt för koldioxidintensiva regioner, energiomställning, övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, modernisering av kraftproduktion, förbättringar av de gränsöverskridande sammanlänkningarna och utbyggnad av smarta elnät, teknik för avskiljning och lagring av koldioxid och modernisering av fjärrvärme. Parlamentet anser att omvandlingen av energisektorn med hänsyn till klimatmålen bör stödjas i enlighet med detta, särskilt i kolberoende regioner och länder, i syfte att effektivt bidra till en strategisk övergång till en utsläppssnål ekonomi. Parlamentet vill se att det inrättas en fond i syfte att stödja en rättvis övergång, särskilt genom utveckling och användning av förnybara energikällor, lösningar för energieffektivitet, energilagring, lösningar och infrastruktur för elektromobilitet, modernisering av elproduktionen och näten, avancerad teknik för energiproduktion, inbegripet avskiljning och lagring av koldioxid, avskiljning och användning av koldioxid och överföring av kol till gas, modernisering av fjärrvärme, bland annat högeffektiv kraftvärme, tidig anpassning till framtida miljönormer, omstrukturering av kolberoende sektorer samt hantering av samhälleliga, socioekonomiska och miljömässiga effekter.

87.  Europaparlamentet understryker den strategiska betydelsen av storskaliga infrastrukturprojekt, såsom den internationella termonukleära experimentreaktorn (Iter), European Geostationary Navigation Overlay (Egnos), det globala satellitnavigeringssystemet (Galileo), jordövervakningsprogrammet (Copernicus) och det framtida statliga satellitkommunikationsprogrammet (GovSatCom), för EU:s framtida konkurrenskraft, säkerhet och politiska makt. Parlamentet betonar att finansieringen av dessa storskaliga projekt måste säkras i EU:s budget, men bör samtidigt öronmärkas för att garantera att eventuella kostnadsöverdrag inte hotar finansieringen och det framgångsrika genomförandet av annan unionspolitik, vilket belystes inom den förra fleråriga budgetramen i vissa enskilda fall. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att det högsta beloppet för dessa projekt för närvarande är fastställt i förordningen om den fleråriga budgetramen, och efterlyser liknande bestämmelser i den nya förordningen.

88.  Europaparlamentet betonar EU:s viktiga ledande roll för att bevara, skydda och förbättra kvaliteten på miljön och bekämpa klimatförändringarna, försämringen av ekosystemen och förlusten av biologisk mångfald. Parlamentet anser att en stabil och tillräcklig finansiering är av största vikt för att uppnå EU:s internationella åtaganden, såsom Parisavtalet. Parlamentet påminner om att nästa fleråriga budgetram bör hjälpa unionen att uppnå dessa mål och bidra till övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp senast 2050. Parlamentet understryker att EU inte bör finansiera projekt och investeringar som motverkar uppnåendet av dessa mål, och kräver en fullständig integrering av klimatåtgärder i EU:s framtida utgifter. Parlamentet kräver i detta sammanhang att de berörda programmen, såsom Life +, ges tillräckliga anslag och att medlen till dem fördubblas, samt att särskilda anslag införs för biologisk mångfald och förvaltningen av nätverket Natura 2000.

Starkare sammanhållning och solidaritet i Europa

89.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken efter 2020 bör förbli EU:s främsta investeringspolitik för alla EU:s regioner, i syfte att hantera komplexa socioekonomiska utmaningar och koncentrera merparten av resurserna till de svagaste regionerna. Parlamentet anser att sammanhållningspolitiken, utöver målet att minska skillnaderna mellan utvecklingsnivåer och främja konvergensen i enlighet med fördraget, bör inrikta sig på att uppnå EU:s övergripande politiska mål, och föreslår därför att de tre sammanhållningspolitiska fonderna – Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och Sammanhållningsfonden – i nästa fleråriga budgetram främst bör fokusera på att stödja tillväxt och konkurrenskraft, forskning och innovation, digitalisering, strukturomvandlingar, små och medelstora företag, transporter, anpassning till och begränsning av klimatförändringar, miljömässig hållbarhet och rättvis energiomställning, sysselsättning, social delaktighet, jämställdhet mellan könen, fattigdomsminskning och demografiska utmaningar. Parlamentet betonar att dessa tre fonder är väsentliga delar i EU:s sammanhållningspolitik och endast kan fungera gemensamt inom ramen för denna politik. Parlamentet efterlyser dessutom ett förstärkt territoriellt samarbete, med en gränsöverskridande komponent och en urban dimension för politiken, samt särskilda bestämmelser för landsbygdsområden, bergsområden, öar och avlägset belägna områden.

90.  Europaparlamentet anser att det är ytterst viktigt att upprätthålla finansieringen av sammanhållningspolitiken efter 2020 för EU-27 på åtminstone samma nivå som i budgeten för 2014–2020 i fasta priser. Parlamentet betonar att BNP bör kvarstå som ett av kriterierna för fördelningen av sammanhållningspolitiska medel, men anser att det bör kompletteras med en uppsättning sociala, miljörelaterade och demografiska indikatorer för att bättre kunna ta hänsyn till nya former av ojämlikhet mellan och inom EU:s regioner i alla medlemsstater. Parlamentet vill dessutom att man under den nya programperioden upprätthåller de inslag som gjorde sammanhållningspolitiken mer modern och resultatinriktad under den innevarande fleråriga budgetramen, dvs. den tematiska koncentrationen, förhandsvillkoren, resultatramen och kopplingen till den ekonomiska styrningen.

91.  Europaparlamentet är starkt engagerat till förmån för de åtaganden som följer av artikel 9 i EUF-fördraget för att säkra ett socialt Europa och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter på basis av hållbar tillväxt inom en starkt konkurrenskraftig social marknadsekonomi, i syfte att uppnå full sysselsättning och sociala framsteg samt främja jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationer och skydd av barnets rättigheter i enlighet med fördraget. Parlamentet betonar att detta kräver att socialpolitiken ges tillräcklig finansiering, och understryker det därav följande behovet av att öka anslagen till de befintliga instrument som bidrar till dessa mål, särskilt ESF, ungdomssysselsättningsinitiativet, fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och EaSI. Parlamentet insisterar på att dessa måste upprätthållas i nästa fleråriga budgetram och att de även i fortsättningen främst måste genomföras med stöd av bidrag.

92.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen och alla medlemsstater att inrätta en särskild fond för barngarantin som ställer barnen i centrum för åtgärderna för att bekämpa en alltmer utbredd fattigdom och säkerställa tillräckliga resurser för ett fullständigt genomförande av nödvändiga politiska åtgärder, bland annat hjälp till föräldrar att ta sig ur social utestängning och arbetslöshet genom målinriktade insatser.

93.  Europaparlamentet understryker att ESF särskilt bör utöka sitt stöd för att utveckla den sociala dialogen, i synnerhet genom att förbättra kapacitetsuppbyggnaden hos arbetsmarknadens parter, både på sektorsspecifik och sektorsövergripande europeisk nivå, och att detta åtagande bör bli obligatoriskt för medlemsstaterna i alla EU-regioner.

94.  Europaparlamentet betonar särskilt det fortsatta behovet av att bekämpa ungdomsarbetslöshet och social utestängning, särskilt bland ungdomar som varken arbetar eller studerar (NEET), som en del av en övergripande strategi för ungdomspolitiken på EU-nivå. Parlamentet kräver därför att anslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet fördubblas och att EU:s ungdomsgaranti till fullo genomförs, samtidigt som man säkerställer en snabb och förenklad användning av medlen och en permanent och stabil finansiering under nästa programplaneringsperiod. Parlamentet betonar behovet av bättre reglering i syfte att säkerställa att ungdomar med missgynnad socioekonomisk bakgrund inte diskrimineras vid deltagande i program. Parlamentet anser att investeringar för att främja allmän och yrkesinriktad utbildning, särskilt när det gäller utvecklingen av digitala färdigheter, förblir en av EU:s främsta prioriteringar. Parlamentet insisterar på att detta program inte får ersätta utgifter som tidigare finansierades från de nationella budgetarna.

95.  Europaparlamentet stöder program inom kultur, utbildning, medier, ungdomsfrågor, idrott, demokrati, medborgarskap och civilsamhället som tydligt har visat sitt europeiska mervärde och åtnjuter varaktig popularitet bland stödmottagarna. Parlamentet rekommenderar därför fortsatta investeringar i ramen för Utbildning 2020 genom Erasmus +, Kreativa Europa och Ett Europa för medborgarna, för att även i fortsättningen nå ut till människor i alla åldrar, särskilt unga människor. Parlamentet upprepar sitt stöd för en förstärkning av den externa dimensionen i programmen Erasmus + och Kreativa Europa. Parlamentet rekommenderar dessutom att den europeiska solidaritetskåren fortsätter, med tillräckliga resurser som inte tilldelas på bekostnad av andra EU-program. Parlamentet betonar också att den kulturella och kreativa sektorn starkt bidrar till tillväxt och sysselsättning i EU.

96.  Europaparlamentet rekommenderar inrättandet av en intern europeisk demokratifond under kommissionens ledning, för att stärka stödet till det civila samhället och frivilligorganisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter.

97.  Europaparlamentet kräver särskilt en tredubbling av anslagen till Erasmus+ i nästa fleråriga budgetram, i syfte att nå ut till fler ungdomar, ungdomsorganisationer och studerande i hela Europa och ge dem värdefull kompetens och viktiga färdigheter för livet genom livslångt lärande, elevcentrerat, icke-formellt och informellt lärande samt frivilligarbete och ungdomsverksamhet. Parlamentet kräver att personer med mindre gynnad socioekonomisk bakgrund särskilt uppmärksammas, så att de kan delta i programmet, liksom till personer med funktionsnedsättning.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp projektet ”Europeiskt interrailkort på 18-årsdagen” och föreslå ett särskilt program i nästa fleråriga budgetram med tillräckliga årliga anslag för att täcka alla ansökningar om ett gratis interrailkort från unga EU-medborgare som fyller 18 ett visst år. Parlamentet understryker att ett sådant projekt skulle bli ett viktigt inslag för att stärka den europeiska medvetenheten och identiteten, särskilt inför hot som populism och spridning av felaktig information. Parlamentet upprepar att om målet med ett sådant program ska kunna uppnås måste kommissionen föreslå en lämplig rättslig grund.

99.  Europaparlamentet förväntar sig att EU under perioden efter 2020 övergår från krishantering till en permanent europeisk asyl- och migrationspolitik. Parlamentet betonar att åtgärderna inom detta område bör omfattas av ett särskilt instrument, nämligen asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif). Parlamentet betonar att den framtida fonden, liksom de relevanta byråerna inom området rättsliga och inrikes frågor, måste ges lämplig finansiering under hela nästa fleråriga budgetram för att kunna hantera de omfattande utmaningarna på detta område. Parlamentet anser dessutom att Amif bör kompletteras med ytterligare komponenter som är inriktade på denna fråga inom andra politikområden, framför allt EU:s struktur- och investeringsfonder och instrumenten för finansiering av yttre åtgärder, eftersom inget enskilt instrument skulle kunna hantera de omfattande och komplexa behoven på detta område. Parlamentet inser dessutom hur viktigt det är med kultur-, utbildnings-, ungdoms- och idrottsprogram för integrationen av flyktingar och invandrare i det europeiska samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om de europeiska städernas roll i den europeiska asylpolitiken skulle kunna förstärkas genom införandet av ett incitamentssystem som erbjuder ekonomiskt stöd för flyktingboenden och ekonomisk utveckling direkt till städer i utbyte mot att de tar emot flyktingar och asylsökande.

100.  Europaparlamentet inser det europeiska mervärdet av samarbete för att hantera gemensamma hot mot folkhälsan. Parlamentet konstaterar att ingen enskild medlemsstat ensam kan hantera gränsöverskridande hälsoproblem, och kräver att nästa fleråriga budgetram ska återspegla EU:s ansvar att genomföra målen för hållbar utveckling när det gäller folkhälsa, hälso- och sjukvårdssystem och miljörelaterade hälsoproblem och stödja medlemsstaternas insatser för att minska hälsorelaterade ojämlikheter. På grundval av de positiva resultaten av de pågående insatserna inom detta område, anser parlamentet att nästa fleråriga budgetram bör omfatta ett kraftfullt hälsoprogram för nästa generation där man arbetar gränsöverskridande med dessa frågor, t.ex. genom att ta fram innovativa lösningar för hälso- och sjukvården, däribland digital hälso- och sjukvård, som t.ex. de europeiska referensnätverken, och ger stöd till medlemsstaterna i form av expertis och utbyte av information, dokumentation och god praxis. Parlamentet påminner om att god hälsa är en förutsättning för att övriga mål som fastställts av EU ska kunna uppnås, och att politiken inom områden såsom jordbruk, miljö, sysselsättning, sociala frågor, eller integration påverkar européernas hälsa. Parlamentet efterlyser därför utökade bedömningar av hälsokonsekvenserna och sektorsövergripande samarbete inom detta område i nästa fleråriga budgetram.

Ett starkare och mer hållbart jordbruk och fiske

101.  Europaparlamentet betonar att en moderniserad gemensam jordbrukspolitik är avgörande för livsmedelssäkerheten och en autonom livsmedelsförsörjning, för att landsbygden inte ska avfolkas, för sysselsättningen på landsbygden och en hållbar utveckling, för en hållbar miljö och ett hållbart jordbruk och skogsbruk, och för att européerna ska kunna tillförsäkras hälsosamma livsmedel av hög kvalitet till överkomliga priser. Parlamentet påpekar att kraven på livsmedel och hälsa har ökat, liksom behovet av att stödja det europeiska jordbrukets övergång till mer miljövänliga jordbruksmetoder och av att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet understryker behovet av att stödja jordbrukarnas inkomsttrygghet och stärka kopplingen mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter. Parlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken är ett av de mest integrerade politikområdena och huvudsakligen finansieras på EU-nivå, och därmed ersätter nationella utgifter.

102.  Europaparlamentet betonar att budgeten för den gemensamma jordbrukspolitiken i nästa fleråriga budgetram bör ligga kvar åtminstone på dagens nivå för EU–27 i fasta priser. Parlamentet betonar vidare att de nya utmaningarna för den nya gemensamma jordbrukspolitiken kräver ett rejält finansiellt anslag baserat på analyser av den nuvarande politiken och framtida behov. Parlamentet understryker att direktstödet skapar ett tydligt EU-mervärde och stärker den inre marknaden genom att snedvridningar av konkurrensen mellan medlemsstaterna undviks. Parlamentet motsätter sig all åternationalisering och all nationell samfinansiering av direktstödet. Parlamentet betonar behovet av att fortsätta insatserna för att upprätthålla produktionen inom sektorer som är viktiga för sårbara områden, reformera reserven för kriser inom jordbrukssektorn, öka finansieringen i linje med reaktionerna på de återkommande kriserna i känsliga sektorer, skapa nya instrument som kan begränsa prisvolatiliteten och öka finansieringen av det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei). Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta processen för harmonisering av direktstödet och se till att det finns nödvändiga finansiella och rättsliga ramar för livsmedelskedjan, i syfte att bekämpa otillbörliga affärsmetoder. Parlamentet påpekar att landsbygdsområdena i EU står inför allvarliga problem och därför behöver särskilt stöd.

103.  Europaparlamentet betonar den socioekonomiska och ekologiska betydelsen av fiskerisektorn, den marina miljön och den ”blå ekonomin” och deras bidrag till en hållbar självförsörjning av livsmedel i EU när det gäller att säkerställa hållbarhet i det europeiska vattenbruket och fisket och minska miljöpåverkan. Parlamentet påpekar att den gemensamma fiskeripolitiken är en exklusiv behörighet för EU. I detta sammanhang betonar parlamentet hur viktigt det är att ha en särskild, omfattande, oberoende och tillgänglig fiskerifond för att genomföra denna politik. Parlamentet kräver att det särskilda programmet för vissa regioner beroende på dessa regioners avsides läge och ökaraktär (Posei) ska återinföras, eftersom detta är ett mycket viktigt program för EU:s yttersta randområden. Parlamentet vill att man åtminstone behåller nivån på anslagen till fiskerisektorn i den nuvarande fleråriga budgetramen och att man, om nya behov skulle uppstå, ökar anslagen till havsfrågor. Parlamentet varnar för de eventuella negativa effekter som en hård brexit skulle få för denna sektor. Parlamentet noterar att andra finansiella instrument, utöver det icke återbetalningspliktiga stödet, skulle kunna erbjuda kompletterande finansieringsmöjligheter.

Ett större ansvar i världen

104.  Europaparlamentet betonar att världen står inför många utmaningar, bland annat konflikter, cyberattacker, terrorism och radikalisering, desinformation, naturkatastrofer, klimatförändringar och miljöförstöring, kränkningar av de mänskliga rättigheterna och bristande jämställdhet. Parlamentet anser att unionen har ett särskilt politiskt och ekonomiskt ansvar, som grundar sig på en verkligt regel- och värdebaserad europeisk utrikespolitik och på stöd till stabilitet, säkerhet, demokratiskt styre och hållbar utveckling i våra partnerländer samt fattigdomsutrotning och krishantering.

105.  Europaparlamentet betonar att anslagen till yttre åtgärder avsevärt måste ökas för att unionen ska kunna leva upp till sin roll inom ramen för sin globala strategi och sin utvidgnings-, grannskaps- och utvecklingspolitik och vidta åtgärder i nödsituationer. Parlamentet förväntar sig att nästa fleråriga budgetram kommer att avspegla de extremt stora behoven i de södra och östra grannländerna som brottas med konflikter, liksom följderna av de utmaningar som skapas av migration och flyktingar. Parlamentet kräver att större anslag avsätts för att hantera det växande behovet av humanitärt bistånd till följd av naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, för att därmed undvika ett glapp mellan åtaganden och betalningar. Parlamentet anser att unionen måste öka finansieringen till FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA). Parlamentet betonar dessutom behovet av ytterligare medel för att finansiera en investeringsplan för Afrika, i syfte att främja tillväxt för alla och hållbar utveckling, och på så vis ta itu med några av grundorsakerna till irreguljär migration.

106.  Europaparlamentet påminner om att EU:s utvecklingspolitik styrs av en rad åtaganden, särskilt målen för hållbar utveckling, Addis Abeba-agendan om utvecklingsfinansiering, klimatavtalet från Paris och det europeiska samförståndet om utveckling, liksom en konsekvent politik för utveckling och principerna om biståndseffektivitet. Parlamentet vill vidare fästa uppmärksamheten vid EU:s och medlemsstaternas utfästelse att öka sitt offentliga utvecklingsbistånd till 0,7 % av BNP senast 2030, inbegripet 20 % av EU:s offentliga utvecklingsbistånd för social integration och människors utveckling och 0,2 % av EU:s BNI i offentligt utvecklingsbistånd för de minst utvecklade länderna.

107.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingsbistånd kan spela en viktig roll för att behandla de bakomliggande orsakerna till migration och bidra till stabilitet, men anser att det offentliga utvecklingsbiståndet inte bör användas för att täcka kostnader för flyktingar i givarlandet. Parlamentet noterar det offentligt utvecklingsbiståndets potentiella roll för att utnyttja finansiering från andra källor, och betonar behovet av ökad samverkan med den privata sektorn genom en eventuell fortsättning av den externa investeringsplanen, baserad på dess utvärdering.

108.  Europaparlamentet stöder ett direkt tillhandahållande av anslag till det civila samhällets organisationer och människorättsförsvarare, särskilt i tredjeländer där demokratin och rättsstatsprincipen är hotade. Parlamentet betonar i detta sammanhang att de yttre finansieringsinstrumenten snabbt måste kunna reagera på den politiska utvecklingen och att principen ”mer för mer” måste stärkas.

109.  Europaparlamentet är redo att överväga en förenklad och rationaliserad struktur för de externa finansieringsinstrumenten om detta leder till ökad transparens, ansvarsskyldighet, effektivitet, enhetlighet och flexibilitet, och målen för den bakomliggande politiken respekteras. Parlamentet kräver att särskilda separata instrument upprätthålls för stöd inför anslutningen, för grannskapet, för utveckling och för humanitärt bistånd på grund av deras specifika politiska och ekonomiska särdrag. Parlamentet konstaterar att en sådan struktur bör inbegripa införlivandet av EUF i budgeten, utöver de överenskomna taken utan den fredsbevarande resursen för Afrika, och ett mer transparent införlivande av relevanta förvaltningsfonder och faciliteter.

110.  Europaparlamentet understryker vikten av ökad flexibilitet för att göra det möjligt att ta ytterligare resurser i anspråk och för att snabbt kunna anslå medel. Parlamentet skulle kunna överväga, som en del av en övergripande ökning av de externa finansieringsinstrumenten, en större ej fördelad reserv i syfte att öka den inbyggda flexibiliteten. Parlamentet betonar dock att denna flexibilitet inte bör införas på bekostnad av långsiktiga politiska mål och geografiska och tematiska prioriteringar, den långsiktiga finansieringens förutsägbarhet, den parlamentariska granskningen och samrådet med partnerländer och det civila samhället.

Säkerhet, fred och stabilitet för alla

111.  Europaparlamentet anser att en ny rubrik för ”säkerhet, fred och stabilitet för alla” skulle betona unionens prioritering av detta nya politiska ansvar, bekräfta dess specifika karaktär och skapa samstämdhet mellan dess interna och externa dimension.

112.  Europaparlamentet betonar att nivån på och formerna för finansieringen av den inre säkerheten bör ökas redan från början och under nästa fleråriga budgetrams hela löptid, i syfte att undvika att man varje år systematisk måste utnyttja flexibilitetsbestämmelserna i den fleråriga budgetramen. Parlamentet begär att brottsbekämpande organ (Europol, Eurojust och Cepol) får tillräckliga medel och att Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system (eu-LISA) får de medel som byrån behöver för att genomföra och hantera sina nya ansvarsområden. Parlamentet framhåller den roll som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har för förståelsen och hanteringen av radikalisering, marginalisering, hatpropaganda och hatbrott.

113.  Europaparlamentet anser att nästa fleråriga budgetram måste stödja inrättandet av en europeisk försvarsunion. Efter kommissionens meddelande inom detta område väntar parlamentet på de relevanta lagstiftningsförslagen, inbegripet ett särskilt EU-försvarsforskningsprogram och ett program för industriell utveckling som ska kompletteras av medlemsstaternas investeringar i gemensam utrustning. Parlamentet upprepar i detta sammanhang sin starka övertygelse om att ytterligare politiska prioriteringar bör kompletteras med ytterligare finansiella medel. Parlamentet påminner om att ökat försvarssamarbete, sammanläggning av forskning och framtagning av utrustning samt eliminering av dubbelarbete kommer att ge skjuts åt Europas försvarsindustris strategiska autonomi och konkurrenskraft, och kommer att leda till betydande effektivitetsvinster, vilka ofta uppskattas till ca 26 miljarder EUR per år.

114.  Europaparlamentet begär en omprövning av alla utgifter för yttre säkerhet mot bakgrund av den ökade uppmärksamhet som säkerhet och försvar har fått i unionen. Parlamentet ser särskilt fram emot en reform av Athenamekanismen och den fredsbevarande resursen för Afrika efter införlivandet av EUF i budgeten. Parlamentet välkomnar de åtaganden som medlemsstaterna nyligen gjorde inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet, och uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen att förtydliga vad som gäller avseende dess framtida finansiering. Parlamentet vill att instrumentet som bidrar till stabilitet och fred följs av ett program med inriktning på krishantering och kapacitetsuppbyggnad för säkerhet och utveckling, och att man samtidigt finner en juridiskt sund lösning för uppbyggnad av militär kapacitet.

115.  Europaparlamentet betonar att EU:s civilskyddsmekanism är av största betydelse och att den har möjliggjort ett samordnat EU-stöd vid naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människan inom och utanför unionen. Parlamentet pekar på det otvivelaktiga mervärdet med civilskyddsinsatser för att effektivt bekämpa katastrofer som inträffar allt oftare och blir allt mer komplexa, samtidigt som dessa insatser främjar känslan av europeisk solidaritet bland EU:s medborgare i kristider. Parlamentet välkomnar kommissionens aktuella förslag att främja EU:s civilskydd genom att förstärka åtgärderna för beredskap och förebyggande, inbegripet genom upprättandet av en särskild reserv av operativ kapacitet på EU-nivå. Parlamentet kräver förstärkta åtgärder på detta område tillsammans med tillräcklig finansiering inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

En effektiv administration i européernas tjänst

116.  Europaparlamentet anser att en stark, effektiv och högkvalitativ offentlig förvaltning är nödvändig för att genomföra unionens politik, återskapa förtroendet och förstärka dialogen med organisationerna i det civila samhället och medborgarna på alla nivåer. I detta sammanhang understryker parlamentet rollen för de institutioner som består av demokratiskt valda ledamöter. Parlamentet påminner om att EU:s institutioner, organ och byråer enligt revisionsrätten har genomfört en personalminskning på 5 % i sina tjänsteförteckningar. Parlamentet anser att de inte bör bli föremål för ytterligare generella nedskärningar av detta slag. Parlamentet uttrycker sitt starka motstånd mot en upprepning av den så kallade omplaceringspoolen för byråerna.

117.  Europaparlamentet välkomnar initiativ från institutionerna, organen och byråerna för att ytterligare öka effektiviteten genom förstärkt administrativt samarbete och sammanslagning av vissa funktioner, vilket också genererar besparingar för unionens budget. Parlamentet understryker att vissa byråer kan göra ytterligare effektivitetsvinster, särskilt genom ökat samarbete mellan byråer med liknande uppgifter, t.ex. när det gäller tillsynen av finansmarknaden och byråer med flera kontor. Parlamentet efterlyser mer allmänt en grundlig bedömning av möjligheterna att gruppera byråerna i förhållande till den strategiska karaktären för deras uppdrag samt deras resultat i syfte att skapa synergier mellan byråerna, t.ex. när det gäller Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten i Paris.

118.  Europaparlamentet anser att EU:s institutioner och organ bör respektera både en geografisk balans och en jämn könsfördelning.

119.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en mekanism som innebär att de medlemsstater som inte respekterar de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) kan bli föremål för ekonomiska konsekvenser. Parlamentet vill dock påpeka att de slutliga mottagarna av unionens budget inte på något sätt kan påverkas av överträdelser av regler som de inte är ansvariga för. Parlamentet är därför övertygat om att unionens budget inte är rätt instrument för att hantera bristande iakttagande av artikel 2 i EU-fördraget, och att eventuella ekonomiska konsekvenser bör bäras av den berörda medlemsstaten oberoende av budgetgenomförandet.

120.  Europaparlamentet betonar att undanröjandet av diskriminering, bristande jämställdhet mellan könen och könsrelaterat våld är av avgörande betydelse för uppfyllandet av EU:s åtaganden gentemot ett inkluderande Europa. Parlamentet stöder därför åtagandena avseende jämställdhetsintegrering och jämställdhet mellan kvinnor och män i all EU-politik inom nästa fleråriga budgetram, samt en förstärkt budgetdimension i kampen mot alla fall av diskriminering, med särskild uppmärksamhet på jämställdhetsdimensionen inom migrations- och asylpolitiken och EU:s externa politik.

121.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa att kvinnor har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård och att särskild uppmärksamhet ägnas de särskilda behov som utsatta personer har, däribland minderåriga och andra grupper såsom hbti-personer.

122.  Europaparlamentet rekommenderar att särskilt stöd beviljas missgynnade målgrupper, vilket uttryckligen utesluter segregerande tillvägagångssätt, framför allt personer med funktionsnedsättning och romer, och vill särskilt att beteckningen ”romer” upprätthålls i förteckningen över stödmottagare från ESF och Eruf.

123.  Europaparlamentet konstaterar att de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT), på grund av sin isolering från det europeiska fastlandet, brottas med särskilda naturbetingade, ekonomiska och sociala utmaningar. Parlamentet anser att skräddarsydda åtgärder och vederbörligen motiverade undantag bör införas för dem. Parlamentet kräver kontinuitet i EU:s ekonomiska stöd till de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna i nästa fleråriga budgetram, dvs. inom ramen för sammanhållningspolitiken för de yttersta randområdena och genom ett specifikt instrument för de utomeuropeiska länderna och territorierna, när det gäller deras tillgång till forskningsprogram och kampen mot de specifika utmaningar som klimatförändringarna utgör för dem.

124.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att, för att garantera en sund ekonomisk förvaltning och en transparent budget för Europeiska unionen, överväga att uppställa lämpliga villkor för att förhindra korruption och bedrägeri med EU-medel. Parlamentet är särskilt bekymrat över tullbedrägerier, som har skapat ett betydande inkomstbortfall för unionens budget. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som invänt mot en unionsrättslig ram för tullrättsliga överträdelser och sanktioner att ompröva sin ståndpunkt för att möjliggöra en snabb lösning på problemet.

IV.Förfaranden och beslutsfattande

125.  Europaparlamentet påminner om att antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen måste godkännas av parlamentet. Parlamentet understryker dessutom att parlamentet och rådet är budgetmyndighetens två grenar som är lika viktiga för antagandet av EU:s årliga budget, medan den sektorsspecifika lagstiftning som ligger till grund för den största delen av EU:s program, inklusive deras finansieringsramar, beslutas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet förväntar sig därför ett beslutsförfarande för nästa fleråriga budgetram som skyddar parlamentets roll och befogenheter så som de fastställs i fördragen. Parlamentet insisterar på att förordningen om den fleråriga budgetramen inte är rätt plats för ändringar av EU:s budgetförordning. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att lägga fram ett separat förslag om ändring av EU:s budgetförordning, närhelst det finns ett behov av att ändra denna förordning.

126.  Europaparlamentet uttrycker sin beredvillighet att omedelbart inleda en strukturell dialog med kommissionen och rådet om den fleråriga budgetramen efter 2020, i syfte att underlätta de fortsatta förhandlingarna och möjliggöra en överenskommelse före utgången av denna valperiod. Parlamentet är berett att diskutera de ståndpunkter som fastställs i denna resolution med rådet, för att underlätta en bättre förståelse av parlamentets förväntningar när det gäller nästa fleråriga budgetram.

127.  Europaparlamentet understryker att med kommissionens förslag, som utlovats till maj 2018, bör ett formellt beslut om nästa fleråriga budgetram fattas inom ett år. Parlamentet anser att trots en inledande försening i framläggandet av kommissionens förslag måste en överenskommelse för perioden efter 2020 uppnås i god tid, i syfte att sända en viktig politisk signal om unionens förmåga att ytterligare skapa samförstånd om EU:s framtid och de ekonomiska medel som krävs. Parlamentet betonar att denna tidsplan bl.a. kommer att göra det möjligt att snabbt anta alla sektorsspecifika förordningar, och att nya program således kan starta utan dröjsmål den 1 januari 2021. Parlamentet påminner om att de nya programmen i tidigare budgetramar i huvudsak lanserades några år efter periodens början.

128.  Europaparlamentet anser att det nyvalda parlamentet, med absolut majoritet av sina ledamöter, inom 6 månader efter valet till Europaparlamentet kan uppmana kommissionen att föreslå en översyn av den sektorsspecifika lagstiftning som ligger till grund för EU:s framtida program för nästa fleråriga budgetram, som antogs under den föregående valperioden.

129.  Europaparlamentet understryker därför att ingående diskussioner mellan de tre institutionerna måste inledas utan dröjsmål. Parlamentet betonar att alla delar av förordningen om den fleråriga budgetramen, inklusive dess tak, kommer att ingå i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen och bör diskuteras tills en slutlig överenskommelse har uppnåtts. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin kritiska inställning till det förfarande som användes vid antagandet av den nuvarande förordningen om den fleråriga budgetramen, och den dominerande roll som Europeiska rådet tog på sig i denna process genom att slutgiltigt besluta om ett antal frågor, inklusive den fleråriga budgetramens tak och flera sektorspolitiska bestämmelser.

130.  Europaparlamentet anser att man utan dröjsmål, under det bulgariska ordförandeskapet och före presentationen av förslagen till flerårig budgetram, måste komma överens om förfarandena i samband med de kommande förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, särskilt parlamentets deltagande i de olika skedena av denna process. Parlamentet förväntar sig i detta sammanhang att kommissionen ger parlamentet samma information som man ger rådet, och i lämplig tid. Parlamentet anser också att dessa arrangemang så småningom bör stadfästas i det interinstitutionella avtalet, vilket är fallet när det gäller det årliga budgetförfarandet.

131.  Europaparlamentet anser att kravet på enhällighet för antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen är ett verkligt hinder för processen. Parlamentet uppmanar därför Europeiska rådet att aktivera övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget så att förordningen om den fleråriga budgetramen kan antas med kvalificerad majoritet. Parlamentet påminner dessutom om att den allmänna övergångsklausulen i artikel 48.7 i EU-fördraget också kan användas för att tillämpa det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentet betonar att en övergång till kvalificerad majoritet i omröstningen om antagandet av förordningen om den fleråriga budgetramen skulle vara i linje med både det beslutsförfarande som används för antagandet av praktiskt taget alla fleråriga EU-program och med det årliga förfarandet för antagande av EU-budgeten.

o
o   o

132.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, till övriga berörda institutioner och organ samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT L 163, 24.6.2017, s. 1.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0309.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0401.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0010.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0363.
(8) EUT L 282, 19.10.2016, s. 1.
(9) Antagna texter, P8_TA(2018)0076.

Senaste uppdatering: 6 november 2018Rättsligt meddelande