Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2053(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0041/2018

Ingivna texter :

A8-0041/2018

Debatter :

PV 13/03/2018 - 13
CRE 13/03/2018 - 13

Omröstningar :

PV 14/03/2018 - 8.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0076

Antagna texter
PDF 391kWORD 57k
Onsdagen den 14 mars 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel
P8_TA(2018)0076A8-0041/2018

Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2018 om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel (2017/2053(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—  med beaktande av artiklarna 311 och 332.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—  med beaktande av artiklarna 106a och 171 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

—  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

—  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 608/2014 av den 26 maj 2014 om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel(2),

—  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 609/2014 av den 26 maj 2014 om metoder och förfaranden för tillhandahållande av traditionella, momsbaserade egna medel och BNI-baserade egna medel samt åtgärder för att möta likviditetsbehov(3),

—  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet av den 21 september 2017 Ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden (COM(2017)0547),

—  med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2007 om framtiden för Europeiska unionens egna medel(4),

—  med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(5),

—  med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 Förhandlingar om den fleråriga budgetramen 2014-2020: lärdomar och fortsatt utveckling(6),

—  med beaktande av sin ståndpunkt av den 16 april 2014 om utkastet till rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel(7),

—  med beaktande av sin ståndpunkt av den 17 december 2014(8) om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel,

—  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016(9) om förberedelse av revideringen av den fleråriga budgetramen 2014–2020 efter valet,

—  med beaktande av rapporten Future financing of the EU – final report and recommendations of the High Level Group on Own Resources från december 2016,

—  med beaktade av artikel 1 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet, utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A8-0041/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt Romfördraget av den 25 mars 1957 skulle Europeiska ekonomiska gemenskapen finansieras av nationella bidrag endast under en övergångsperiod, och därefter av ett system för egna medel.

B.  Europeiska rådet i Luxemburg beslutade i april 1970 om ett system med egna medel vilket innebar att de nationella bidragen upphörde och att man införde två genuint egna medel – jordbruksskatter och tullar – som kompletterades av ett tredje medel baserat på mervärdesskatt (moms).

C.  Europeiska rådet införde i juni 1988 egna medel grundade på medlemsstaternas BNI, på grund av att intäkterna från de befintliga egna medlen var otillräckliga för att täcka de totala utgifterna i EU:s budget.

D.  Det BNI-baserade bidragets andel har ökat från 11 % 1988 till 69 % 2014, vilket innebär att denna kompletterande och balanserande inkomst i dag faktiskt är EU-budgetens huvudsakliga finansieringskälla. Det momsbaserade bidraget står för närvarande för omkring 12 % av EU:s budget, de traditionella egna medlen (tullar, jordbrukstullar och socker- och isoglukosavgifter) för omkring 13 % och resterande andel täcks av övriga inkomster, bland annat skatter som EU-anställda betalar eller böter från företag som bryter mot konkurrenslagstiftningen.

E.  Sedan den brittiska rabatten infördes 1984 vid Europeiska rådets möte i Fontainebleau, vilken innebär att Förenade kungariket får tillbaka 66 % av sitt nettobidrag, har olika andra rabatter och korrigeringsmekanismer införts stegvis för att åtgärda bristerna med de så kallade ”driftsbudgetsaldona” i vissa medlemsstater. Sådana korrigeringar avser för närvarande i huvudsak antingen en minskning av finansieringen av korrigeringen för Förenade kungariket, eller en bruttominskning av det BNI- eller momsbaserade bidraget.

F.  Europaparlamentet har i ett antal resolutioner under de senaste tio åren framhållit problemen och komplexiteten när det gäller EU:s system för egna medel, och parlamentet har vid upprepade tillfällen efterlyst en djupgående reform för att göra systemet enklare, mer transparent och mer demokratiskt, bland annat genom införandet av nya och genuint egna medel som stegvis och i den mån det är möjligt ska ersätta de BNI-baserade bidragen.

G.  Under 2011 lade kommissionen fram ett ambitiöst lagstiftningspaket om egna medel (COM(2011)0510), tillsammans med förslagen till den fleråriga budgetramen för 2014–2020, i syfte att uppnå en förenkling av medlemsstaternas bidrag, införa nya kategorier av egna medel – en reform av mervärdesskatten och en skatt på finansiella transaktioner – och en reform av korrigeringsmekanismerna. Dessa förslag ignorerades av rådet.

H.  Som ett resultat av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inrättades en högnivågrupp om egna medel. Företrädare för alla EU:s tre största institutioner ingick i gruppen och den leddes av Mario Monti. I december 2016 lade högnivågruppen fram sin slutrapport och sina rekommendationer, som utgör grunden för utarbetandet av parlamentets ståndpunkt såsom den presenteras i denna resolution. Parlamentet betonar att denna rapport antogs enhälligt av alla gruppens medlemmar, även av de medlemmar som utnämnts av rådet.

1.  Europaparlamentet noterar att kommissionen senast i maj 2018 kommer att lägga fram sitt förslag till flerårig budgetram efter 2020. Parlamentet kräver att den kommande fleråriga budgetram som föreslås av kommissionen inkluderar ambitiösa förslag om att se över beslutet om egna medel och alla därmed sammanhängande rättsakter, samt om att införa nya egna medel. Parlamentet understryker att både utgifts- och inkomstsidan i nästa fleråriga budgetram kommer att behandlas som ett enda paket under de kommande förhandlingarna mellan rådet och parlamentet. Parlamentet konstaterar att ingen överenskommelse kan nås om den fleråriga budgetramen utan att motsvarande framsteg gjorts i fråga om de egna medlen.

2.  Europaparlamentet lägger fram denna resolution för att uttrycka sin ståndpunkt om de viktigaste delarna av reformen av EU:s system för egna medel, inklusive sammansättningen av en korg med nya egna medel samt de delar av det nuvarande systemet som bör finnas kvar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets ståndpunkt vid utarbetandet av lagstiftningsförslagen om EU:s egna medel, vilka bör vara ambitiösa när det gäller tillämpningsområdet och läggas fram tillsammans med förslagen om den fleråriga budgetramen efter 2020. Parlamentet är övertygat om det tvingande behovet att göra betydande framsteg i fråga om inkomstsidan av EU:s budget, i syfte att underlätta en överenskommelse om nästa fleråriga budgetram.

I.RÄTTSLIG RAM OCH BESLUTSPROCESS

3.  Europaparlamentet påminner om att artikel 311 i EUF-fördraget föreskriver följande: ”Unionen ska se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik. Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.” Parlamentet betonar därför att det rättsliga kravet att förse EU-budgeten med genuint egna medel härrör direkt från fördraget.

4.  Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 310 i EUF-fördraget ska budgetens inkomster och utgifter balansera varandra. Parlamentet konstaterar därför att inkomsterna bör täcka samtliga utgifter som varje år antas av budgetmyndigheten. Parlamentet betonar att EU:s budget inte kan ha ett årligt underskott eller finansieras genom upplåning på finansmarknaderna.

5.  Europaparlamentet noterar att den huvudsakliga rättsakt som fastställer bestämmelserna om systemet för egna medel, det så kallade beslutet om egna medel, antas av rådet genom enhälligt beslut efter samråd med parlamentet, och att detta beslut ska ratificeras av alla medlemsstater. Parlamentet understryker att detta är ett av de tyngsta lagstiftningsförfaranden som föreskrivs i fördraget.

6.  Europaparlamentet konstaterar att i denna rättsakt fastställer rådet bland annat taket för egna medel och kan inrätta nya kategorier av egna medel eller upphäva en befintlig kategori. Parlamentet betonar att även om beslutet om egna medel inte har någon sista giltighetsdag, är det direkt kopplat till respektive flerårig budgetram som fastställer den maximala utgiftsnivån för den period som den omfattar.

7.  Europaparlamentet påminner om att det genom Lissabonfördraget infördes nya bestämmelser om genomförandelagstiftningen om egna medel som gjorde det möjligt för rådet att anta en förordning med kvalificerad majoritet efter godkännande av parlamentet. Parlamentet beklagar emellertid att flera genomförandebestämmelser, särskilt de som har att göra med beräkningen av BNI-medlen, fortfarande finns i beslutet om egna medel. Parlamentet vill därför se ett smidigare förfarande för antagandet av beslutet om egna medel. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att i samband med en framtida fördragsändring stödja parlamentets krav på ändring av artikel 311 i EUF-fördraget, så att parlamentet får en viktigare roll i förfarandet för antagandet av egna medel.

8.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna är ansvariga för sin finanspolitik och understryker att befogenheten att ta ut skatter är en central del av medlemsstaternas suveränitet. Parlamentet betonar att reformen av EU:s egna medel inte innebär en överföring av nationell suveränitet på detta område, utan snarare anpassar det nuvarande systemet till andan och ordalydelsen i EU-fördragen.

II.SKÄL TILL ATT REFORMERA DET NUVARANDE SYSTEMET FÖR EGNA MEDEL

i.Behovet av att åtgärda bristerna i det nuvarande systemet

9.  Europaparlamentet betonar att det befintliga systemet för egna medel är mycket komplicerat, orättvist, oöverskådligt och totalt obegripligt för EU-medborgarna. Parlamentet påpekar särskilt att det saknas insyn i beräkningarna av de nationella rabatter och korrigeringsmekanismer som gäller för systemet för egna medel eller de statistiska mervärdesskattebaserade medlen. Parlamentet betonar dessutom att detta system inte är föremål för någon faktisk parlamentarisk kontroll på EU-nivå och i huvudsak saknar demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet.

10.  Europaparlamentet understryker att det sätt som systemet med egna medel har utvecklats på, det vill säga att de genuint egna medlen gradvis har ersatts med nationella bidrag, innebär att en oproportionerligt stor tonvikt läggs vid nettobalansen mellan medlemsstaterna och att bidraget från EU:s budget för att uppnå gemensamma europeiska mål som gynnar alla EU-medborgare därmed i stort sett ignoreras. Parlamentet beklagar därför att de nationella bidragens totala andel av EU:s budget, beräknad antingen på grundval av BNI eller som en procentuell andel av de statistiska mervärdesskattebaserade medlen, motsvarar ungefär 83 % av EU:s totala inkomster.

11.  Europaparlamentet är övertygat om att BNI-medlens dominans har förstärkt den budgetmässiga logiken om ett ”rättvist återflöde”, som har monopoliserat debatterna i rådet, både när det gäller EU-budgetens inkomst- och utgiftssida. Parlamentet framhåller i detta sammanhang å ena sidan införandet av den brittiska rabatten samt en rad relaterade rabatter och andra korrigeringsmekanismer på inkomstsidan, och å andra sidan oförmågan att komma överens om tillräckliga anslag i EU-budgeten inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet anser att EU måste överge begreppet operativt nettobudgetsaldo, eftersom alla medlemsstater i praktiken tar emot stöd från EU-budgeten.

12.  Europaparlamentet anser särskilt att beslutet om storleken på den årliga EU-budgeten påverkas av politiska och ekonomiska överväganden på nationell nivå som hämmar budgetförhandlingarna, vilket ofta leder till ett nollsummespel mellan nettobetalare och nettomottagare i rådet och innebär att unionens åtaganden ignoreras, även de som har gjorts av rådet. Parlamentet anser att som ett resultat av detta föreslås ofta besparingar inom de EU-politikområden som uppvisar störst europeiskt mervärde och att EU-projektet som sådant därmed försvagas.

13.  Europaparlamentet noterar att de nationella bidragen till EU:s budget tydligt anges på de nationella budgetarnas utgiftssida och ofta uppfattas som en ekonomisk börda som överskuggar fördelarna med EU:s utgiftsområden som ofta är mindre synliga. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att komma till rätta med allmänhetens bristande kunskaper om nyttan med EU:s budget.

14.  Europaparlamentet är därför övertygat om att det nuvarande systemet för egna medel i allt väsentligt är oförenligt med fördragets lydelse och anda. Parlamentet upprepar sin sedan länge intagna ståndpunkt att en djupgående reform av EU:s resurser är nödvändig för att anpassa finansieringen av EU:s budget till fördragets krav och behoven i unionen som helhet.

ii. Unionen måste kunna finansiera sin politik och möta nya utmaningar

15.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramen efter 2020 måste säkerställa en ordentlig finansiering av EU:s politik och program med ett tydligt europeiskt mervärde, men också tillhandahålla ytterligare medel för att ta itu med utmaningar som redan har identifierats på områden såsom tillväxt och sysselsättning, klimatförändringar, miljöskydd, konkurrenskraft, sammanhållning, innovation, migration, kontroll av EU:s yttre gränser, säkerhet och försvar.

16.  Europaparlamentet betonar dessutom behovet av att man undviker bristerna i den nuvarande fleråriga budgetramen och från början föreskriver en inkomstnivå som gör det möjligt för unionen att fullfölja sin politiska agenda med tillräcklig finansiering och reagera effektivt på oförutsedda händelser eller kriser som kan inträffa under perioden för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner om behovet av att lösa det återkommande problemet med att det saknas tillräckliga betalningsbemyndiganden i det årliga budgetförfarandet. Parlamentet påminner om det omfattande utnyttjande av den fleråriga budgetramens flexibilitetsbestämmelser som behövdes enbart för att hantera migrations- och flyktingkrisen.

17.  Europaparlamentet förväntar sig, utan att det påverkar den ekonomiska uppgörelsen, att konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur EU kommer att innebära en stor utmaning också för nästa fleråriga budgetram och alla tillhörande budgetbeslut. Parlamentet är övertygat om att innan ett beslut fattas om den fleråriga budgetramen efter 2020 måste ”brexitklyftan” överbryggas samtidigt som det garanteras att EU:s medel inte minskar och att EU-programmen inte påverkas negativt.

18.  Europaparlamentet välkomnar förslaget från kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker, om att inrätta en särskild budgetpost för euroområdet inom EU:s budget, något som han nämnde i sitt tal om tillståndet i unionen inför Europaparlamentet och som vidareutvecklades i kommissionens meddelande av den 6 december 2017 om nya budgetinstrument för ett stabilt euroområde inom unionens ramar (COM(2017)0822). Parlamentet begär i detta avseende en budgetkapacitet inom ramen för EU:s budget utöver det aktuella taket.

III.ETT GODTAGBART OCH VÄLAVVÄGT SYSTEM FÖR EGNA MEDEL

i.Principer och antaganden som gäller inrättandet av ett nytt system för egna medel

19.  Europaparlamentet stöder, för att säkrastabila finanser på EU-nivå, inrättandet av ett transparent, enklare och rättvisare nytt system för egna medel, som bygger på inslag i det nuvarande systemet som har visat sig vara effektiva. Parlamentet anser att reformen av systemet för egna medel bör baseras på en rad vägledande principer.

20.  Europaparlamentet betonar behovet av att koppla inkomster till politiska mål, särskilt till den inre marknaden, energiunionen och miljö-, klimat- och transportpolitiken. Parlamentet är i detta avseende övertygat om att EU-budgeten bör fokusera på politikområden med ett europeiskt mervärde såsom definierat i dess resolution av den 24 oktober 2017 om diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser(10).

21.  Europaparlamentet understryker att ur operativ synvinkel kan inte alla nya kategorier av egna medel införas samtidigt, och betonar behovet av ett successivt genomförande. Parlamentet anser därför att reformen av systemet för egna medel kan uppnås i två steg: för det första genom införandet av tekniskt mindre komplicerade egna medel som lätt kan samlas in till en rimlig kostnad, och för det andra genom att man successivt inför varje ytterligare ny kategori av egna medel enligt en bestämd tidsplan tills alla är fullständigt genomförda.

22.  Europaparlamentet anser att införandet av nya egna medel bör ha ett dubbelt syfte, nämligen dels att åstadkomma en betydande minskning (med ett mål på 40 %) av andelen BNI-baserade bidrag och därmed skapa besparingar för medlemsstaternas budgetar, dels att möjliggöra finansiering av EU-utgifter på högre nivå under den fleråriga budgetramen efter 2020, och även täcka det underskott som följer av Förenade kungarikets utträde. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att de nya egna medlen inte syftar till att öka den samlade skattebördan för EU:s skattebetalare, som inte får påverkas negativt av införandet av nya egna medel.

23.  Europaparlamentet efterlyser ett upphävande av alla rabatter och korrigeringar, samtidigt som en rättvis behandling mellan medlemsstaterna säkerställs. Parlamentet understryker i detta sammanhang att brexit kommer att innebära att rabatten för Förenade kungariket och de därmed sammanhängande ”rabatterna på rabatter” kommer att bli föråldrade och upphöra att existera, medan en reform av de statistiska mervärdesskattebaserade egna medlen kommer att bli oundviklig.

24.  Europaparlamentet anser att traditionella egna medel, det vill säga tullar, jordbrukstullar och socker- och isoglukosavgifter, utgör tillförlitliga och genuina källor till EU-inkomster eftersom de är en direkt följd av att EU är en tullunion och av de rättsliga befogenheter och den gemensamma handelspolitik som är kopplade till denna. Parlamentet anser därför att de traditionella egna medlen bör behållas som en inkomstkälla för EU-budgeten. Parlamentet anser att om andelen uppbördskostnader som medlemsstaterna behåller minskar kan en större andel av dessa inkomster säkras för EU-budgeten.

25.  Europaparlamentet konstaterar att det BNI-baserade bidraget utgör en tillförlitlig, stabil och rättvis källa till inkomster för EU-budgeten och åtnjuter mycket starkt stöd från de allra flesta medlemsstaterna. Parlamentet anser därför att det bör bibehållas men endast som en balanserande och kompletterande inkomst för EU-budgeten, vilket skulle sätta stopp för den budgetmässiga logiken om ett ”rättvist återflöde”. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att säkerställa att de BNI-baserade bidragen klassificeras på samma sätt i alla nationella budgetar, närmare bestämt som en inkomst för EU och inte som en utgift för de nationella regeringarna.

ii. Kriterier som använts för att identifiera nya egna medel

26.  Europaparlamentet delar åsikten i rapporten från högnivågruppen för egna medel om att följande kriterier ska tas i beaktande för att identifiera potentiella nya egna medel: jämlikhet/rättvisa, effektivitet, tillräcklighet och stabilitet, transparens och enkelhet, demokratiskt ansvarstagande och budgetdisciplin, fokus på europeiskt mervärde, subsidiaritetsprincipen och medlemsstaternas skattesuveränitet, och begränsning av de politiska transaktionskostnaderna.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att mot bakgrund av ovanstående undersöka införandet av följande korg av nya egna medel:

iii. Korg av möjliga nya egna medel

a.Mål: Konsolidera den inre marknaden, öka transparensen och skapa mer likvärdiga villkor

– Mervärdesskatt

28.  Europaparlamentet påminner om att sedan starten för nästan 50 år sedan har mervärdesskatten använts som grund för beräkningen av egna medel i EU-budgeten och att dessa medel för närvarande utgör omkring 12 % av EU:s inkomster.

29.  Europaparlamentet noterar dock att det nuvarande systemet har allvarliga brister: de egna medlen beräknas på statistisk grund, de är onödigt komplicerade och de har inte någon direkt koppling till medborgarna, de utgör en ren överföring av en del av de inkomster som medlemsstaterna samlat in och tillför således inte något mervärde jämfört med BNI-medlen, och bidragsbasen är inte transparent och det råder ingen jämlikhet mellan skattebetalarna.

30.  Europaparlamentet beklagar att Olaf upprepade gånger har upptäckt allvarliga fall av tullbedrägerier i medlemsstaterna som lett till en betydande inkomstförlust för unionens budget. Parlamentet pekar på revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2017 Importförfaranden: brister i den rättsliga ramen och oändamålsenlig tillämpning påverkar EU:s ekonomiska intressen och är oroat över att bedragare skulle kunna fortsätta hitta den ”svagaste länken” bland medlemsstaterna vad gäller deras ingångspunkter till tullunionen, och att förlusterna för unionens budget kommer att fortgå även under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att stoppa dessa aktiviteter som är skadliga för unionsbudgeten.

31.  Europaparlamentet påminner om lagstiftningsförslaget från 2011 om nya momsbaserade egna medel, som skulle ha lett till tillämpningen av en fast skattesats för hela EU på grundval av nettovärdet av leveranser av varor och tjänster eller import av varor för vilka en standardiserad, gemensam mervärdesskatt skulle ha tillämpats. Parlamentet noterar att även om detta förslag inte gick igenom uppmuntrade Europeiska rådet i februari 2013 rådet att fortsätta arbetet med detta ärende. Parlamentet anser att den nuvarande situationen utgör en möjlighet att göra ett eventuellt genombrott i denna fråga.

32.  Europaparlamentet välkomnar högnivågruppens förslag om ett momsbaserat system för egna medel som syftar till att göra det enklare, sänka de administrativa kostnaderna och stärka kopplingen mellan EU:s momspolitik och de faktiska momsintäkterna.

33.  Europaparlamentet noterar kommissionens handlingsplan för mervärdesskatt (Mot ett gemensamt mervärdesskatteområde i EU – Dags för beslut) som offentliggjordes den 7 april 2016 (COM(2016)0148), och de efterföljande förslagen av den 4 oktober 2017 om en rad grundläggande principer och viktiga reformer för EU:s mervärdesskatteområde. Parlamentet stöder en genomgripande reform av mervärdesskattesystemet i EU, vilken bör syfta till att bredda skattebasen, minska utrymmet för bedrägerier och sänka efterlevnadskostnaderna och generera nya inkomster. Parlamentet anser att en del av dessa inkomster bör föras till EU-budgeten.

34.  Europaparlamentet anser att en förenklad kategori mervärdesskattebaserade egna medel bör bygga på den gemensamma nämnaren för mervärdesskattesystem i EU, och noterar att den därför inte skulle undanröja alla nationella särdrag som är berättigade av olika skäl.

35.  Europaparlamentet stöder inrättandet av en enhetlig skattesats (1–2 %) på inkomsterna från den reformerade mervärdesskatt som helt och hållet samlats in av medlemsstaternas förvaltningar som en källa till unionens egna medel. Parlamentet anser att ett sådant system skulle kunna ge betydande och stabila inkomster för EU till begränsade administrativa kostnader.

36.  Europaparlamentet understryker att kommissionen redan har lagt fram lagstiftningsförslag om en omfattande reform av EU: s mervärdesskatteregler och att ytterligare initiativ förväntas under 2018. Parlamentet insisterar på behovet av att slutföra reformen av mervärdesskatten så snart som möjligt och senast innan nästa fleråriga budgetram inleds.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i väntan på att den berörda lagstiftningen antas lägga fram ett förslag till en reform av egna medel från mervärdesskatt som en del av det kommande lagstiftningspaketet om EU:s egna medel. Parlamentet anser att ett sådant förslag bör ta hänsyn till de viktigaste resultaten av reformen av mervärdesskatten, som för närvarande diskuteras.

– Bolagsskatt

38.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(11) med eftertryck uppmanade kommissionen att lägga fram ett förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, vilken ska åtföljas av en lämplig och rättvis fördelningsnyckel som ska utgöra en heltäckande lösning på den mest skadliga skattepraxisen inom unionen, skapa klarhet och enkelhet för företag samt underlätta gränsöverskridande ekonomisk verksamhet inom EU.

39.  Europaparlamentet noterar kommissionens förslag till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, men påminner om sin begäran att denna konsoliderade skattebas ska utvidgas till att omfatta alla företag efter en övergångsperiod. Parlamentet betonar att nuvarande förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas också bör omfatta den digitala ekonomin. Parlamentet föreslår på grundval av dessa förslag att ett företags digitala närvaro bör behandlas på samma sätt som företagets fysiska driftställe genom att ett permanent digitalt driftställe definieras och identifieras.

40.  Europaparlamentet instämmer i högnivågruppens bedömning av den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen som en grundval för en ny kategori egna medel, som uppfyller alla de kriterier som fastställts av gruppen. Parlamentet understryker att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen också är en viktig del i utvecklingen av den inre marknaden, som är en europeisk kollektiv nyttighet, eftersom den hindrar både olämplig skattekonkurrens mellan medlemsstaterna och skatteplanering som skadar förutsättningarna för lika villkor.

41.  Europaparlamentet påminner om att skatteundandragande i alla dess former leder till att EU förlorar uppskattningsvis ett belopp på 1 biljon EUR varje år. Parlamentet betonar behovet av att driva in de skatteintäkter man gått miste om genom en samordnad politik för bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt och en ram som bygger på transparens, samarbete och samordning.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, mot bakgrund av resultatet av översynen av direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, att föreslå inrättandet av en ny kategori egna medel för unionens budget, som ska beräknas på grundval av medlemsstaternas intäkter från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen. Parlamentet ställer sig positivt till införandet av en enhetlig skattesats för intäkter från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen som ska uppbäras som egna medel. Parlamentet anser att ett sådant system skulle kunna ge betydande och stabila inkomster för EU till begränsade administrativa kostnader.

– Slagskatt (seigniorage)

43.  Europaparlamentet anser att inkomst som härrör från Europeiska centralbankens vinst (ECB-inkomster till följd av utgivning av valuta) och som därför är direkt knuten till EU:s monetära union bör utgöra grunden för nya egna medel i stället för att betalas ut till nationella statskassor. Parlamentet anser att en sådan resurs bör vara direkt kopplad till den särskilda budgetposten för euroområdet i EU:s budget.

b. Mål: Mindre finansiell spekulation och stärkt skatterättvisa i sektorer som använder instrument för aggressiv skatteplanering eller aggressiv skatteoptimering.

– En skatt på finansiella transaktioner på europeisk nivå

44.  Europaparlamentet uppmuntrar de insatser som gjorts inom ramen för ett fördjupat samarbete av en grupp bestående av elva medlemsstater i syfte att införa en skatt på finansiella transaktioner, på grundval av kommissionens förslag från 2011. Parlamentet uppmanar med eftertryck alla andra medlemsstater att ansluta sig till ovannämnda grupp i syfte att undvika störningar på finansmarknaderna och säkerställa en väl fungerande inre marknad.

45.  Europaparlamentet delar högnivågruppens bedömning att skatten på finansiella transaktioner bör ses som en möjlig grund för nya egna medel för unionens budget, samtidigt som det också anser att andra sätt att beskatta finansiell verksamhet bör undersökas.

46.  Europaparlamentet efterlyser därför inrättandet av en ny kategori egna medel för unionens budget, som ska beräknas på grundval av den valda metoden för att beskatta finansiell verksamhet.

– Beskattning av företag i den digitala sektorn

47.  Europaparlamentet välkomnar slutsatserna från det informella Ekofinrådet den 16 september 2017 där man efterlyste utvecklingen av nya digitala skatteregler, som svar på de fyra finansministrarnas skrivelse där de uppmanade kommissionen att undersöka effektiva lösningar på grundval av begreppet om att inrätta en så kallad utjämningsskatt på omsättning som genererats i Europa av digitala företag. Parlamentet betonar att kommissionen i sitt meddelande av den 21 september 2017 med titeln Ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden bekräftade att den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen utgör en lämplig ram för reviderade regler för en modern och stabil ordning för beskattning av digitala företag och för att hantera de utmaningar som den digitala ekonomin medför. Parlamentet vill se en samordnad EU-strategi, även när det gäller kortsiktiga lösningar, för att undvika snedvridning på den inre marknaden på grund av ensidiga åtgärder och undvika att det skapas skatteparadis för digitala företag.

48.  Europaparlamentet delar uppfattningen att den digitala ekonomin bör ha en modern och stabil finanspolitisk ram, i syfte att stimulera innovation, motverka fragmentering av marknaden och illojal konkurrens och göra det möjligt för alla aktörer att dra fördel av nya rättvisa och välavvägda villkor, samtidigt som man ser till att digitala plattformar och företag betalar sin rättmätiga andel av skatterna där de genererar sina vinster. Parlamentet påpekar vidare att det är viktigt att garantera skattesäkerhet för företagsinvesteringar, för att motverka de rådande bristerna och förhindra att det uppstår nya luckor i skattelagstiftningen inom den inre marknaden.

49.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att skattemässiga åtgärder vidtas för den digitala marknaden i syfte att begränsa skatteundandragande och snedvridning av skatteuttaget, aggressiv skatteplanering eller skatteoptimering och missbruk av europeiska mekanismer för att undvika skatt. Parlamentet anser att dessa metoder snedvrider konkurrensen på den inre marknaden och berövar medlemsstaterna uppburna skatteintäkter.

50.  Europaparlamentet efterlyser i princip inrättandet av en ny kategori egna medel för unionens budget, som ska tas ut på transaktioner i den digitala ekonomin. Parlamentet anser emellertid att det mot bakgrund av de viktiga pågående förhandlingarna på såväl EU-nivå som OECD-nivå är alltför tidigt att besluta om de närmare arrangemangen för inrättandet av en sådan kategori av egna medel.

51.  Europaparlamentet anser dock att alla arrangemang som gjorts av EU:s myndigheter, såsom registrerings- eller övervakningssystem eller regleringsmekanismer, utan dröjsmål bör tillåta uttag av tullar eller avgifter till förmån för unionens budget på grundval av deras europeiska mervärde. Parlamentet anser att dessa är kollektiva nyttigheter för EU som, vilket högnivågruppen påpekar, utgör en grund för att införa en avgift som utgör ”andra intäkter” som härrör från unionens politik.

c. Mål: Främja energiövergången och kampen mot den globala uppvärmningen

– Miljöskatt och miljöavgifter

52.  Europaparlamentet bekräftar att kampen mot klimatförändringarna och övergången till en hållbar cirkulär ekonomi med låga koldioxidutsläpp samt de gemensamt avtalade målen för energiunionen är ett viktigt mål för EU:s politik.

53.  Europaparlamentet upprepar sin övertygelse att endast gemensamma energi- eller miljöskatter på EU-nivå kan säkerställa sund konkurrens mellan företagen och en välfungerande inre marknad och därmed fungera som en drivkraft mot en mer progressiv och hållbar utvecklingsmodell.

54.  Europaparlamentet betonar vikten av miljöbeskattning som en särskilt lämplig mekanism för att bidra till EU:s egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare integrera förslagen till nya ekologiska egna medel, såsom beskrivs i högnivågruppens rapport och av kommissionsledamoten med ansvar för EU:s budget, som överensstämmer med viss EU-politik, t.ex. för energi (energiskatt), miljö och klimat (koldioxidjusteringsmekanism, plastskatt och utsläppshandelssystemet) och transport (skatter på drivmedel för vägtrafik och flygbiljetter), för att främja ytterligare framtida egna medel för unionen.

55.  Europaparlamentet anser att en betydande andel av auktionsinkomsterna från utsläppshandelssystemet från fas 4 (2021) och framåt bör betraktas som nya egna medel för unionen. Parlamentet påminner om att denna möjlighet har diskuterats i högnivågruppen och föreslås uttryckligen av kommissionen i dess meddelande av den 14 februari 2018 En ny, modern flerårig budgetram för ett EU som ger effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 (COM(2018)0098). Parallellt med detta vill Europaparlamentet se införandet av en koldioxidjusteringsmekanism, som en ny källa till egna medel för EU-budgeten, som också bör ha som effekt att säkerställa lika villkor i den internationella handeln och minska utlokaliseringen av produktion och samtidigt internalisera kostnaderna för klimatförändringarna i priserna på importerade varor.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga införandet på EU-nivå av en avgift på plast och engångsartiklar, i syfte att uppmuntra användningen av mer hållbara alternativ.

57.  Europaparlamentet anser att egna medel baserade på en elskatt skulle överlappa tillämpningsområdet för utsläppshandelssystemet och ge upphov till betänkligheter när det gäller investeringsvillkorens stabilitet och den ekonomisk bördan för hushållen.

58.  Europaparlamentet anser att om en kategori av egna medel orsakar en orimlig börda för en viss medlemsstat, kan en sådan börda minskas genom ytterligare stöd genom EU-program under en begränsad tid och till ett begränsat belopp, i enlighet med unionens mål. Parlamentet understryker att ett sådant stöd inte kan beviljas genom införandet av nya rabatter eller korrigeringar på inkomstsidan i EU:s budget.

59.  Europaparlamentet understryker att införandet av miljörelaterade skatter eller avgifter inte bör påverka medlemsstaternas rätt att bestämma villkoren för utnyttjandet av sina energikällor, deras val mellan olika energikällor och energiförsörjningens allmänna struktur.

iv. Andra inkomstkällor

60.  Europaparlamentet påminner om att trots att egna medel bör utgöra den viktigaste delen av EU:s budgetinkomster kompletteras de emellertid med vad som i artikel 311 i EUF-fördraget benämns ”andra inkomster”, vilka omfattar följande: den skatt som EU-anställda betalar på sina löner, inkomster från institutionernas administrativa verksamhet, till exempel inkomster från försäljning av varor, hyra och uthyrning, tillhandahållandet av tjänster och bankränta, bidrag från länder utanför EU till vissa EU-program, dröjsmålsräntor, böter som betalas av företag, som i de flesta fall åsidosatt EU:s konkurrenslagstiftning, och inkomster från EU:s upp- och utlåningsverksamhet.

61.  Europaparlamentet noterar att saldot för varje budgetår tas upp i budgeten för nästföljande budgetår som inkomst om det rör sig om ett överskott, och att andra inkomster, saldon och tekniska justeringar, bland annat ett eventuellt överskott från det föregående året, uppgår till cirka 6 % av de totala inkomsterna. Parlamentet betonar att under de senaste åren har ”andra inkomster” till största delen utgjorts av böter, som ensamma står för 2,5 % av de totala inkomsterna (exklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål).

62.  Europaparlamentet beklagar att potentialen för sådana övriga inkomster hittills har försummats i debatten om finansieringen av EU. Parlamentet anser att även om sådana inkomster inte utgör ett alternativ till övriga egna medel på grund av deras nivå, volatilitet och oförutsägbarhet, utgör de ändå en möjlighet att täcka de ökande finansiella behoven under nästa fleråriga budgetram.

63.  Europaparlamentet påminner om att de rättsliga förfarandena för sådana inkomster och eventuella ändringar är mer flexibla än motsvarande förfaranden för egna medel, eftersom de inte fastställs i beslutet om egna medel utan i sekundärrätten och därför inte omfattas av kravet på enhällighet.

64.  Europaparlamentet bekräftar sin sedan länge intagna ståndpunkt att eventuella inkomster som härrör från böter för företag som bryter mot EU:s konkurrenslagstiftning eller som är kopplade till försenade betalningar av de nationella bidragen till EU:s budget bör utgöra en extra inkomst i EU:s budget, utan någon motsvarande minskning av BNI-bidragen.

65.  Europaparlamentet kräver i detta avseende att en särskild reserv inrättas i EU:s budget, som successivt ska fyllas på av alla typer av oförutsedda övriga inkomster och vederbörligen föras över för att tillhandahålla ytterligare utgiftsmöjligheter när det uppstår behov. Parlamentet anser att denna reserv bör öronmärkas för de särskilda instrumenten inom den fleråriga budgetramen och bör tillhandahålla ytterligare förstärkning, både när det gäller åtaganden och betalningar, efter ett beslut från budgetmyndigheten.

66.  Europaparlamentet understryker potentialen för EU:s budget när det gäller avgifter som krävs för genomförandet av EU:s politik och särskilt europeiska system såsom det framtida EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) för tredjelandsmedborgare. Parlamentet anser att i vissa fall bör sådana inkomster kunna öronmärkas för samma politik eller syfte. Parlamentet anser att för EU:s program och politik efter 2020 bör denna typ av framtida inkomster övervägas mer systematiskt, med målet att förse EU:s budget med en extra inkomstkälla.

67.  Europaparlamentet understryker att 2016 uppgick inkomsterna avsatta för EU:s decentraliserade myndigheter, såsom avgifter från industrier och bidrag från nationella budgetar, till cirka en miljard EUR. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en konsekvent strategi när det gäller avgiftsfinansiering av myndigheter i nästa fleråriga budgetram.

o
o   o

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(2) EUT L 168, 7.6.2014, s. 29.
(3) EUT L 168, 7.6.2014, s. 39.
(4) EUT C 27 E, 31.1.2008, s. 214.
(5) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 89.
(6) EUT C 443, 22.12.2017, s. 11.
(7) EUT C 443, 22.12.2017, s. 994.
(8) EUT C 294, 12.8.2016, s. 82.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0309.
(10) Antagna texter, P8_TA(2017)0401.
(11) Antagna texter, P8_TA(2016)0310.

Senaste uppdatering: 6 november 2018Rättsligt meddelande