Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2226(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0047/2018

Ingivna texter :

A8-0047/2018

Debatter :

PV 13/03/2018 - 20
CRE 13/03/2018 - 20

Omröstningar :

PV 14/03/2018 - 8.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0077

Antagna texter
PDF 262kWORD 46k
Onsdagen den 14 mars 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018
P8_TA(2018)0077A8-0047/2018

Europaparlamentets resolution av den 14 mars 2018 över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2018 (2017/2226(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 121.2, 136 och 148,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(1),

–  med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–  med beaktande av den europeiska finanspolitiska nämndens bedömning från den 20 juni 2017 av en lämplig framtida finanspolitisk inriktning för euroområdet,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 25–26 mars 2010 och den 17 juni 2010, samt kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av rådets rekommendation (EU) 2015/1184 av den 14 juli 2015 om allmänna riktlinjer för medlemsstaternas och Europeiska unionens ekonomiska politik(9),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(10),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 juni 2015 om översynen av ramen för ekonomisk styrning: lägesbeskrivning och utmaningar(11),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport om färdigställandet av Europas ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 oktober 2015 Stegen mot färdigställandet av den ekonomiska och monetära unionen (COM(2015)0600),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 december 2017 om ytterligare steg mot fullbordandet av Europeiska ekonomiska och monetära unionen (COM(2017)0821),

–  med beaktande av kommissionens ekonomiska höstprognos 2017,

–  med beaktande av de studier och djupanalyser av samordningen av den ekonomiska politiken i euroländerna som görs inom ramen för den europeiska planeringsterminen för utskottet för ekonomi och valutafrågor (november 2015),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2015 Årlig tillväxtöversikt för 2016 (COM(2015)0690), Rapport om förvarningsmekanismen 2016 COM(2015)0691) och utkastet till gemensam sysselsättningsrapport (COM(2015)0700),

–  med beaktande av den interinstitutionella proklamationen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som undertecknades och proklamerades den 17 november 2017 i Göteborg,

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2015 om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union(12),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(13),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 22 november 2017 till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet (COM(2017)0770),

–  med beaktande av diskussionen med företrädare för nationella parlament om europeiska planeringsterminens prioriteringar för 2018,

–  med beaktande av debatten med kommissionen i Europaparlamentet om paketet om den europeiska planeringsterminen – den årliga tillväxtöversikten 2018,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor samt yttrandena från budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för regional utveckling och ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0047/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt kommissionens prognoser förväntas expansionen av den europeiska ekonomin fortsätta, medan takten för skapandet av sysselsättning och ökningen av hushållens köpkraft visar på en lätt inbromsning för de kommande två åren, med en tillväxttakt som 2017 når 2,4 % i EU och därefter minskar något till 2,2 % för 2018 och 2,0 % för 2019. Ytterligare åtgärder kommer dock att krävas för att hantera de olösta följderna av den globala ekonomiska krisen.

B.  Den nuvarande situationen för EU:s ekonomi kräver ambitiösa och socialt balanserade strukturreformer och investeringar i medlemsstaterna i syfte att säkra hållbar tillväxt, skapa sysselsättning och konkurrenskraft och åstadkomma uppåtriktad konvergens.

C.  Tillväxten i den privata konsumtionen förväntas minska något i år för att därefter lätta under 2019 till följd av högre inflation jämfört med 2017, även om den ligger under ECB:s mål på under, men nära, 2 %.

D.  Europeiska investeringsbanken och Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) gav, vid sidan av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, ett viktigt stöd för investeringar i EU. De privata investeringarna ligger dock fortfarande under 2008 års nivåer, med negativa följder för den potentiella tillväxten, sysselsättningsskapandet och produktiviteten.

E.  Sysselsättningen förväntas fortsätta att öka, med ett rekordhögt antal anställda på 235,4 miljoner personer i arbete under andra kvartalet 2017. Vissa arbetsmarknadsindikatorer tyder på ihållande svårigheter, såsom ökad segmentering på arbetsmarknaden, vilket förvärrar ojämlikheterna, särskilt med avseende på ungdomar och personer med låg utbildningsnivå. Arbetslösheten är 7,5 % i EU och 8,9 % i euroområdet, vilket visserligen är de lägsta siffrorna på nio respektive åtta år men fortfarande för högt, i synnerhet bland ungdomar. Det råder fortfarande mycket stora skillnader mellan många medlemsstater. Sysselsättningen har ännu inte återhämtat sig från krisen och det är också en bit kvar till de nationella Europa 2020-målen. Dold arbetslöshet (arbetslösa personer som vill arbeta, men inte aktivt söker jobb) var 20 % år 2016.

F.  Till följd av skatteflykt, skatteundandragande och skattebedrägeri som gynnar vissa stora företag och privatpersoner, har flera medlemsstater förlorat miljarder euro i skatteintäkter för förvaltningen av de offentliga finanserna, till nackdel för små och medelstora företag och andra skattebetalare.

G.  Den förbättrade ekonomiska situationen ger en möjlighet att genomföra ambitiösa och socialt balanserade strukturreformer, i synnerhet åtgärder för att främja investeringar, med hänsyn till att investeringarna som andel av BNP fortfarande är lägre i dag än under perioden omedelbart före den finansiella krisen, och att förbättra situationen när det gäller de offentliga finanserna, med hänsyn till den börda som den demografiska utvecklingen lägger på hållbarheten i skuldsättningen.

1.  Europaparlamentet noterar offentliggörandet av den årliga tillväxtöversikten 2018 och den föreslagna policymixen av investeringar, ambitiösa och socialt balanserade strukturreformer och ansvarsfulla offentliga finanser, som lagts fram som ett sätt att ytterligare stimulera högre tillväxtnivåer och stärka den europeiska återhämtningen, den uppåtriktade konvergensen och konkurrenskraften. Parlamentet instämmer i att det krävs ytterligare framsteg i genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna för att åstadkomma tillväxt och skapa sysselsättning och för att bekämpa de ojämlikheter som hindrar ekonomisk tillväxt.

Kapitel 1 – Investeringar och tillväxt

2.  Europaparlamentet framhåller de ihållande strukturella problemen med otillräcklig tillväxt av den potentiella produktionen, produktiviteten och konkurrenskraften, tillsammans med en alltför låg nivå på offentliga och privata investeringar och avsaknaden av ambitiösa och socialt balanserade strukturreformer i vissa medlemsstater.

3.  Europaparlamentet påminner om att vissa medlemsstater fortfarande har stora överskott i bytesbalansen som skulle kunna användas för att stödja offentliga och privata investeringar och stimulera den ekonomiska tillväxten.

4.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av att kombinera offentliga och privata investeringar med strukturreformer för att få fart på och stimulera den ekonomiska tillväxten.

5.  Europaparlamentet betonar vikten av att stimulera de offentliga investeringarna i EU för att komma till rätta med den aktuella minskningen av de offentliga investeringarna. Parlamentet vill dessutom se ett fullbordande av kapitalmarknadsunionen för att stimulera privata investeringar inom hela den inre marknaden. Parlamentet anser att regleringsramen för privata investeringar ytterligare måste förbättras.

6.  Europaparlamentet betonar behovet av mer investeringar i forskning, utveckling och innovation liksom i teknisk modernisering, i syfte att öka produktiviteten. Parlamentet påminner om att investeringar på områden såsom infrastruktur, barnomsorg, subventionerade bostäder, utbildning, hälso- och sjukvård, forskning, digital innovation och den cirkulära ekonomin kan öka produktiviteten och/eller sysselsättningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta landsspecifika rekommendationer på området för energieffektivitet och resursförbrukning och att se till att de landsspecifika rekommendationerna till fullo är förenliga med klimatavtalet från Paris.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de befintliga hindren för viktiga tillväxtfrämjande infrastrukturprojekt under dessa investeringars hela livscykel, och att diskutera med Europaparlamentet och rådet om sätt att åtgärda dessa hinder inom den befintliga rättsliga ramen.

Kapitel 2 – Ansvarsfulla offentliga finanser

8.  Europaparlamentet noterar den övergripande neutrala finanspolitiska inriktning som föreslogs i rekommendationerna för euroområdet, och konstaterar att den finanspolitiska inriktningen förväntas bli lätt expansiv i ett antal medlemsstater under 2018. Parlamentet påminner om att ett enhetligt genomförande och efterlevnad av EU:s finanspolitiska bestämmelser, däribland full respekt för de befintliga flexibilitetsklausulerna, är nyckeln till en väl fungerande EMU.

9.  Europaparlamentet understryker att de finanspolitiska inriktningarna på nationell nivå och för euroområdet måste väga de offentliga finansernas och investeringarnas långsiktiga hållbarhet, i full överensstämmelse med stabilitets- och tillväxtpakten, mot kortfristig makroekonomisk stabilisering.

10.  Europaparlamentet välkomnar de förbättrade offentliga finanserna, som är avgörande för att nå en mer solid, hållbar och effektiv tillväxt, särskilt den gradvis minskande skuldsättningen i förhållande till BNP för EU och euroområdet, liksom minskningen av budgetunderskotten på viktiga områden, och betonar samtidigt att bruttoskuldsättningen i förhållande till BNP i euroområdet fortfarande ligger runt 90 % och att flera medlemsstater ligger en bra bit över denna nivå. Parlamentet betonar att dessa medlemsstater brådskande bör minska de höga skuldkvoterna i förhållande till BNP, eftersom detta är betydligt lättare att göra i perioder av ekonomisk återhämtning. Parlamentet påminner om att en åldrande befolkning och andra demografiska utvecklingstendenser utgör en enorm börda för de offentliga finansernas hållbarhet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ta ansvar för kommande generationer.

11.  Europaparlamentet understryker behovet av större fokus på sammansättningen och förvaltningen av de nationella budgetarna. Parlamentet välkomnar därför de allt mer vanliga utgiftsöversynerna, och uppmanar dessutom medlemsstaterna att utvärdera sina budgetar kvalitetsmässigt.

Kapitel 3 – Strukturreformer

12.  Europaparlamentet påminner om att vissa medlemsstater måste fortsätta att genomföra socialt och miljömässigt hållbara och tillväxtfrämjande strukturreformer, särskilt med hänsyn till den förbättrade ekonomiska situationen i hela EU, med en BNP-tillväxt i nästan alla medlemsstater, i syfte att öka konkurrenskraften och skapa sysselsättning, tillväxt och uppåtriktad konvergens.

13.  Europaparlamentet insisterar på att utgifterna för forskning och utveckling i högre grad anpassas till EU 2020-målen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder och tillhandahålla investeringar för att säkerställa eller upprätthålla lika tillgång till utbildning och livslångt lärande, i linje med utvecklingen på arbetsmarknaden, däribland uppkomsten av nya yrken.

14.  Europaparlamentet understryker att digitaliseringen, globaliseringen och de tekniska förändringarna radikalt förändrar våra arbetsmarknader, till exempel i form av djupgående förändringar av anställningsformer och anställningsförhållanden, vilket kräver en anpassad övergång. Parlamentet betonar därför vikten av dynamiska arbetsmarknader med tillgängliga och högkvalitativa sociala trygghetssystem som lever upp till dessa nya arbetsmarknadsförhållanden.

15.  Europaparlamentet anser att reformer för att undanröja investeringsflaskhalsar skulle möjliggöra omedelbart stöd till ekonomisk verksamhet och samtidigt skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt.

16.  Europaparlamentet kräver en översyn av beskattningssystemen i syfte att uppnå en rättvis balans mellan beskattning av kapital, arbete och konsumtion.

Kapitel 4 – Konvergens och integration

17.  Europaparlamentet understryker att den europeiska planeringsterminen och de landsspecifika rekommendationerna bör bidra till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin, inklusive de mål som fastställs i pelaren för sociala rättigheter, och skapa tillväxt och sysselsättning. Parlamentet välkomnar därför den sociala resultattavlan som ett verktyg för att övervaka genomförandet av den sociala pelaren.

18.  Europaparlamentet betonar att under den senaste perioden släpade de reala löneökningarna efter produktivitetstillväxten, samtidigt som förbättringar konstaterats på arbetsmarknaden. Parlamentet betonar därför att det kan finnas utrymme för löneökningar i vissa sektorer och områden i linje med produktivitetsmålen för att säkerställa god levnadsstandard, med beaktande av konkurrenskraften och behovet av att åtgärda ojämlikheter.

19.  Europaparlamentet påpekar att finanspolitiken måste ta hänsyn till penningpolitiken och respektera ECB:s oberoende ställning.

20.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utveckla en omfattande strategi till stöd för investeringar som förbättrar den miljömässiga hållbarheten och att säkerställa en lämplig koppling mellan FN:s mål för hållbar utveckling och den europeiska planeringsterminen.

21.  Europaparlamentet gläder sig över att man i den årliga tillväxtöversikten 2018 konstaterar att det krävs ett effektivt och rättvist skattesystem som ger de riktiga incitamenten för ekonomisk verksamhet. Parlamentet stöder kommissionens initiativ för att säkra större transparens och ett reformerat mervärdesskattesystem, och noterar det arbete som har gjorts i fråga om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas. Parlamentet välkomnar ansträngningarna på internationell nivå för att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt. Parlamentet konstaterar att ökad effektivitet i de nationella skattesystemen kan öka statsinkomsterna betydligt.

22.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder för att stödja och integrera ungdomar som inte går i skolan, inte arbetar eller följer ett yrkesutbildningsprogram och flyktingar, genom att tidigt förutse behoven för att underlätta deras smidiga inträde på arbetsmarknaden och därmed undvika att de dras in i den svarta ekonomin och säkerställa att tillräckliga resurser anslås till offentliga tjänster. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter bör spela en nyckelroll för att underlätta integrationen av ungdomar som inte går i skolan, inte arbetar eller följer ett yrkesutbildningsprogram och flyktingar, och förhindra att de diskrimineras på arbetsmarknaden.

23.  Europaparlamentet är bekymrat över att brister och diskriminering fortsätter att påverka arbetsmarknaderna i vissa medlemsstater, vilket bidrar till skillnader mellan kvinnor och män när det gäller löner, pensioner och deltagande i beslutsfattandet.

Kapitel 5 – Europeiska planeringsterminen: Egenansvar och genomförande

24.  Europaparlamentet välkomnar den ökade uppmärksamhet som fästs vid euroområdets samlade finanspolitiska ställning, samtidigt som man betonar de enskilda medlemsstaternas skyldigheter att efterleva stabilitets- och tillväxtpakten, med full respekt för dess befintliga flexibilitetsklausuler. Parlamentet betonar att konceptet med en samlad finanspolitisk inriktning inte innebär att överskott och underskott i olika medlemsstater kan uppväga varandra.

25.  Europaparlamentet är bekymrat över den låga graden av efterlevnad av de landsspecifika rekommendationerna, inbegripet de åtgärder som syftar till att främja konvergens, öka konkurrenskraften och minska makroekonomiska obalanser. Parlamentet anser att ett ökat nationellt egenansvar genom en verklig offentlig debatt på nationell nivå skulle leda till ett bättre genomförande av de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet anser att det är viktigt att se till att de nationella parlamenten diskuterar landsrapporter och landsspecifika rekommendationer. Parlamentet anser att regionala och lokala myndigheter bör vara mer delaktiga i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda alla befintliga verktyg för att genomdriva de landsspecifika rekommendationer som syftar till att hantera de utmaningar som utgör ett hot mot den monetära unionens hållbarhet.

26.  Europaparlamentet understryker att nya steg mot en fördjupning av EMU måste åtföljas av en förstärkt demokratisk kontroll. Parlamentet insisterar i detta avseende på att både Europaparlamentets och de nationella parlamentens roll måste stärkas i linje med ansvarsprincipen. Parlamentet kräver att arbetsmarknadens parter konsulteras i förhandlingarna på både nationell och europeisk nivå.

27.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande att korruption fortfarande är ett hinder för investeringar i vissa medlemsstater och att respekten för rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende och de rättsvårdande myndigheterna är nödvändigt för att säkerställa en korrekt ekonomisk utveckling. Parlamentet beklagar dock att kommissionens årliga rapport om insatserna mot korruption inte längre utarbetas, och uppmanar kommissionen att återuppta denna årliga analys av korruptionen inom medlemsstaterna och att tillhandahålla mekanismer för att bekämpa den.

Sektorsspecifika bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2018

Budgetar

28.  Europaparlamentet anser att EU:s budget måste ge incitament för hållbar tillväxt, konvergens, investeringar och reformer genom lösningar och synergieffekter när det gäller de nationella budgetarna. Därför anser parlamentet att den årliga tillväxtöversikten utgör en vägledning för medlemsstaterna och för förberedelserna av de nationella budgetarna och EU-budgeten, särskilt i samband med förberedelsen av den fleråriga budgetramen för tiden efter 2020.

29.  Europaparlamentet upprepar i detta sammanhang att synergierna mellan nationella budgetar och EU:s budget bör vara större. Parlamentet påpekar att kommissionen, med tanke på dess medverkan i den europeiska planeringsterminen samt i utarbetandet och genomförandet av EU:s budget, har en central roll att spela i detta avseende.

30.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att öka synergieffekterna och undvika en fragmentering av EU-budgeten, i enlighet med rekommendationerna i slutrapporten Den framtida finansieringen av EU från högnivågruppen för egna medel från december 2016.

Miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

31.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att inrätta webbportalen om främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, vilken ger aktuell information om frågor som rör främjande av hälsa och välbefinnande och är en viktig källa till tydlig och tillförlitlig information för medborgarna. Parlamentet betonar att portalen bör vara fullt tillgänglig för alla EU-medborgare, inbegripet personer som lider av dyslexi och liknande svårigheter.

32.  Europaparlamentet kräver större samstämmighet med annan EU-politik på området för katastrofförebyggande och katastrofberedskap, såsom EU:s strategi för anpassning till klimatförändringar, de europeiska struktur- och investeringsfonderna, solidaritetsfonden, miljölagstiftningen och forsknings- och innovationspolitiken.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och Europeiska centralbanken.

(1) EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.
(2) EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.
(3) EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.
(4) EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.
(5) EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.
(6) EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.
(7) EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.
(8) EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.
(9) EUT L 192, 18.7.2015, s. 27.
(10) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.
(11) EUT C 407, 4.11.2016, s. 86.
(12) EUT C 399, 24.11.2017, s. 149.
(13) Antagna texter, P8_TA(2017)0491.

Senaste uppdatering: 6 november 2018Rättsligt meddelande