Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2030(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0059/2018

Ingivna texter :

A8-0059/2018

Debatter :

PV 16/04/2018 - 22
CRE 16/04/2018 - 22

Omröstningar :

PV 17/04/2018 - 6.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0100

Antagna texter
PDF 286kWORD 51k
Tisdagen den 17 april 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Genomförandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet
P8_TA(2018)0100A8-0059/2018

Europaparlamentets resolution av den 17 april 2018 om genomförandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet (2017/2030(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser(1),

–  med beaktande av artiklarna 191 och 192 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, om att bevara, skydda och förbättra människors hälsa och miljön,

–   med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den 21:a konferensen för parterna (COP21) i FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som ägde rum i Paris den 30 november–11 december 2015,

–   med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling och av deras sammankopplade och odelbara natur,

–  med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport Environmental indicator report 2016 – In support to the monitoring of the 7th Environment Action Programme från december 2016,

–   med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport Environmental indicator report 2017 – In support to the monitoring of the 7th Environment Action Programme från november 2017,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik: Gemensamma utmaningar och hur vi kan samarbeta för att nå bättre resultat (COM(2017)0063) av den 3 februari 2017, och de 28 tillhörande landrapporterna,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Förverkliga fördelarna med EU:s miljöpolitik genom en regelbunden granskning av dess genomförande (COM(2016)0316) av den 27 maj 2016,

–   med beaktande av sin resolution av den 16 november 2017 om granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik(2),

–   med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om resurseffektivitet: på väg mot ett kretsloppssamhälle(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2016 om halvtidsöversynen av strategin för biologisk mångfald i EU(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om en handlingsplan för naturen, människorna och näringslivet(5),

–   med beaktande av sin rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin(6),

–   med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport SOER 2015 – Den europeiska miljön – tillstånd och framtidsutsikter 2015,

–   med beaktande av Europeiska miljöbyråns rapport av den 19 maj 2015 om tillståndet för naturen i EU,

–  med beaktande av bedömningen av studien om genomförandet på EU-nivå från november 2017 Mid-term review of the implementation of the 7th Environment Action Programme (2014–2020) som genomfördes av Europaparlamentets utredningstjänst, inbegripet undersökningen i dess bilaga,

–  med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om översynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet och fastställandet av prioriteringar för det sjunde miljöhandlingsprogrammet – en bättre miljö för ett bättre liv(7),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid (COM(2016)0739) av den 22 november 2016,

–   med beaktande av konventionen om biologisk mångfald,

–   med beaktande av kommissionens meddelande Färdplan för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571) av den 20 september 2011,

–   med beaktande av kommissionens meddelande Framtiden för livsmedel och jordbruk (COM(2017)0713) av den 29 november 2017,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8–0059/2018), och av följande skäl:

A.  I det sjunde miljöhandlingsprogrammet fastställs rättsligt bindande mål på områdena miljö och klimatförändringar som ska uppnås fram till 2020. I samma program anges även en långsiktig vision för 2050.

B.  Det sjunde miljöhandlingsprogrammet innehåller ingen bestämmelse om halvtidsöversyn. Rapporten från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet om genomförandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet är en möjlighet att bedöma miljöhandlingsprogrammets framsteg och lämna evidensbaserade rekommendationer för det fortsatta genomförandet av det nuvarande miljöhandlingsprogrammet och eventuella framtida miljöhandlingsprogram. Denna rapport bör gå längre än att ännu en gång konstatera välkända problem och i stället innehålla förslag till lösningar för att uppnå de mål som fastställs i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

C.  Kommissionen arbetar med en utvärderingsrapport, som främst kommer att handla om det sjunde miljöhandlingsprogrammets struktur och strategiska roll. Syftet med rapporten är framför allt att granska huruvida det överenskomna ramverket bidrar till att uppnå de nio prioriterade målen på ett intelligent sätt.

D.  EU har en sträng miljölagstiftning, men det svaga och ineffektiva genomförandet av den har länge varit ett problem. Dessa brister i genomförandet är ett hot mot hållbar utveckling, har negativ gränsöverskridande påverkan på miljön och människors hälsa och medför betydande socioekonomiska kostnader. Dessutom undergräver bristerna i genomförandet EU:s trovärdighet.

E.  Framstegen i riktning mot målen för 2020 har hittills varit blandade: Det är osannolikt att mål 1 (skydd av naturkapitalet) kommer att uppnås, men det är sannolikt att vissa av delmålen inom ramen för mål 2 (en koldioxidsnål ekonomi och resurseffektivitet) kommer att uppfyllas. Det är osäkert huruvida mål 3 (minskning av miljöbelastningar och risker för människors hälsa) kommer att uppfyllas.

F.  Den fortsatta underlåtenheten att genomföra lagstiftning och att låta specialkunskaper vara en naturlig del av beslutsfattandet inom områden såsom luftkvalitet, omgivningsbuller och exponering för kemikalier utgör en allvarlig hälsorisk och minskar EU-medborgarnas livskvalitet och livslängd.

G.  De senast publicerade uppgifterna från Europeiska miljöbyrån bekräftar de allmänna tendenser som beskrivs ovan för vart och ett av de tematiska målen, men visar även att framstegen nu går långsammare inom vissa områden. I vissa fall, t.ex. vad gäller utsläpp av växthusgaser och energieffektivitet, påverkar de nya tendenserna inte prognosen för uppnåendet av dessa delmål.

H.  Det är i dag osäkert huruvida målet för utsläpp av ammoniak kommer att uppnås och osannolikt att målet för markanvändning kommer att uppnås.

I.  Det råder stor osäkerhet om genomförandet på grund av en brist på indikatorer och befintliga indikatorers begränsningar. Kunskapsluckor fortsätter att utgöra ett hinder för framsteg på tre nivåer: riskförståelse, utarbetande av lämplig politik för riskhantering och riskminskning samt övervakning av politikens effektivitet.

J.  Kunskapen finns ofta, men används inte inom beslutsfattandet eller överförs inte till de parter som ansvarar för genomförandet. Detta beror ofta på en avsaknad av politisk vilja och konkurrerande intressen som inte uppfattas vara konsekventa med miljöhandlingsprogrammet eller miljöpolitiska mål i allmänhet. En fortsatt ekonomisk tillväxt är också beroende av en ren miljö.

K.  Synergieffekterna mellan EU:s politiska instrument på hög nivå och miljöhandlingsprogrammet måste förbättras i syfte att uppfylla målen för programmet.

L.  Finansieringen är otillräcklig på vissa nivåer för ett korrekt genomförande av det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Finansieringen på EU-nivå har ibland inte gett de väntade resultaten och detta har i flera fall berott på felaktigt använda medel snarare än en brist på pengar.

M.  Tillämpningsområdet för det sjunde miljöhandlingsprogrammet är relevant för aktuella behov på det miljöpolitiska området, även om många intressenter rekommenderar att nya delmål läggs till för att öka programmets relevans i framtiden.

N.  Intressenter uttrycker även en preferens för ett mindre komplicerat, mer fokuserat miljöhandlingsprogram.

O.  Det finns ett allmänt stöd för ett åttonde miljöhandlingsprogram.

Huvudsakliga slutsatser

1.  Europaparlamentet anser att det sjunde miljöhandlingsprogrammet har ett mervärde och en positiv inverkan på miljöpolitiken på EU-nivå och på medlemsstatsnivå, med fördelar för medborgare, naturen och ekonomiska intressenter.

2.  Europaparlamentet upprepar att det sjunde miljöhandlingsprogrammet har en tydlig långsiktig vision för 2050 för en stabil miljö för hållbar investering och tillväxt, inom planetens ekologiska gränser.

3.  Europaparlamentet välkomnar de positiva tidigare tendenserna med avseende på många av det sjunde miljöhandlingsprogrammets delmål och den uppmuntrande prognosen för några av 2020-målen.

4.  Europaparlamentet betonar dock att det fortfarande finns en stor förbättringspotential och uppmanar kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att stärka den politiska viljan på de högsta nivåerna att genomföra det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

5.  Europaparlamentet beklagar att det prioriterade målet om att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital sannolikt inte kommer att uppfyllas. Parlamentet noterar också med oro att målen i EU:s strategi för biologisk mångfald 2020 och i konventionen om biologisk mångfald inte kommer att uppnås om inte betydande ytterligare insatser görs snarast.

6.  Europaparlamentet konstaterar att vissa framsteg har gjorts inom vissa områden för det andra prioriterade målet, i synnerhet vad gäller klimat- och energirelaterade mål, men att mer måste göras när det gäller resurseffektivitet. Parlamentet upprepar att ekodesigndirektivet(8) och förordningen om miljömärke(9) har potential att förbättra produkters miljövänlighet och resurseffektivitet under hela livscykeln, genom åtgärder avseende bland annat deras hållbarhet, reparerbarhet, återanvändbarhet, återvinningsbarhet, återvunna innehåll och livslängd.

7.  Europaparlamentet beklagar att delmålet att uppnå en god kvalitetsstatus för ytvattenförekomster senast 2020 inte kommer att nås på grund av trycket från föroreningar, ingreppen i vattendragens morfologi och överdrivet utnyttjande till följd av att stora vattenmängder avleds för produktion av vattenkraft.

8.  Europaparlamentet framhåller att det sjunde miljöhandlingsprogrammets mål är minimimål, och att ytterligare betydande ansträngningar måste göras för att uppfylla Parisavtalet och målen för hållbar utveckling.

9.  Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater alla är undertecknare av Parisavtalet och därför skyldiga att uppfylla dess mål, och att de har lämnat in ett nationellt fastställt bidrag om att senast 2030 ha minskat växthusgasutsläppen från hela ekonomin i unionen med 40 %. Parlamentet betonar behovet av att fullt ut införliva 2030-målet och det långsiktiga målet om nettonollutsläpp i all unionspolitik och i alla finansieringsprogram. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta granska målen inom ramen för klimat- och energipolitiken i samband med 2018 års positiva dialog och de globala inventeringarna vart femte år, och att utarbeta en EU-strategi för nollutsläpp till mitten av århundradet, där man stakar ut en kostnadseffektiv väg för att nå det mål om nettonollutsläpp som antogs i Parisavtalet.

10.  Europaparlamentet noterar att det råder en betydande osäkerhet avseende framstegen med att uppnå målen för människors hälsa och välbefinnande. Parlamentet betonar att kunskapsluckor och begränsade indikatorer utgör hinder för utveckling och uppföljning av politik.

11.  Europaparlamentet välkomnar de befintliga initiativ som bidrar till att minska kunskapsluckor, bland annat DPSEEA-modellen (Driving Force – Pressure – State – Exposure – Effects – Action) för att förstå vad som driver förstörelsen av ekosystemtjänster, biologisk exponeringsmätning (HBM) för uppskattningar av mänskliga befolkningars exponering för föroreningar och de möjliga relaterade hälsoeffekterna samt informationsplattformen för kemikalieövervakning (IPCheM).

12.  Europaparlamentet uttrycker oro över att specialkunskaper och vetenskapliga rön inte alltid beaktas på vederbörligt sätt vid beslutsfattande eller inte överförs till de parter som ansvarar för genomförandet. Exempelvis bioenergi, palmolja, växtskyddsmedel, hormonstörande ämnen, livsmedelsproduktion och livsmedelskonsumtion, genetiskt modifierade organismer, planering och utformning av städer, luftföroreningar, buller samt livsmedelsslöseri i städer är områden där vetenskapliga belägg för risker för människors hälsa och för miljön inte har kommit fram i den allmänna och politiska debatten. Omfattande vetenskapliga kunskaper samt iakttagande av försiktighetsprincipen om det inte finns tillräckliga vetenskapliga uppgifter bör vara vägledande för ansvarigt politiskt beslutsfattande. Vetenskaplig rådgivning från EU:s byråer är viktigt i detta sammanhang. Andra vägledande principer i EU:s miljölagstiftning och miljöpolitik inkluderar principen om att förorenaren betalar, förebyggande åtgärder och att ta itu med miljöskador vid källan.

13.  Europaparlamentet fördömer att kommissionen överskridit de i lag fastställda tidsfristerna för utarbetandet av harmoniserade riskbaserade kriterier för fastställandet av hormonstörande ämnen och för översynen av förordning (EG) nr 1223/2009(10) (kosmetikaförordningen) vad gäller hormonstörande ämnen. Parlamentet uppmanar kommissionen att genast, utan ytterligare dröjsmål, se över kosmetikaförordningen vad gäller hormonstörande ämnen. Att tillräckliga framsteg inte gjorts vad gäller hormonstörande ämnen medför hälsorisker för medborgarna och utgör ett hinder för uppnåendet av det tredje prioriterade målet i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

14.  Europaparlamentet beklagar att inga framsteg gjorts med att ta fram en EU-strategi för en giftfri miljö, främja giftfria materialkretslopp och minska exponeringen för skadliga ämnen, inklusive kemikalier i produkter. Ytterligare insatser behövs för att säkerställa att alla relevanta ämnen som inger mycket stora betänkligheter, inbegripet hormonstörande ämnen, senast 2020 förs upp på Reachförordningens kandidatförteckning, i enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att all relevant unionslagstiftning verkligen tar itu med kombinationseffekterna av kemikalier så snart som möjligt, med särskild hänsyn tagen till riskerna för barn till följd av exponering för farliga ämnen. Parlamentet välkomnar kommissionens plaststrategi och efterlyser ett snabbt genomförande av den. Främjandet av giftfria materialkretslopp är i detta sammanhang väsentligt för en sund utveckling av en välfungerande marknad för returråvaror.

15.  Europaparlamentet betonar att bristfällig integrering av miljöhänsyn i andra politikområden är en av de bakomliggande orsakerna till bristerna i genomförandet av miljölagstiftningen och miljöpolitiken. Synergieffekter mellan EU:s andra politiska instrument på hög nivå (såsom den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, strukturfonderna och sammanhållningspolitiken) och större samstämmighet mellan politiska prioriteringar på hög nivå är grundläggande för att uppnå målen för det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet, i alla dess sammansättningar, att förbättra den politiska samordningen och integreringen av målen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet betonar också att alla återstående delar av det sjunde miljöhandlingsprogrammet behöver införlivas i högnivåinstrument, däribland den europeiska planeringsterminen.

16.  Europaparlamentet understryker att möjligheten att inrätta nya finansiella mekanismer för bevarande av biologisk mångfald för att nå 2020-målen är begränsad till följd av den nuvarande fleråriga budgetramens tidsram. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till största möjliga utnyttjande av resurserna inom den nuvarande fleråriga budgetramen, inbegripet Life, den gemensamma jordbrukspolitiken och strukturfonderna, och kräver nya finansieringsmekanismer i nästa fleråriga budgetram för bevarandet av den biologiska mångfalden.

17.  Europaparlamentet välkomnar förbättringarna av den gemensamma fiskeripolitiken och sammanhållningspolitiken, vilket har ökat samstämmigheten med det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet beklagar dock att den gemensamma fiskeripolitiken, trots förbättringar av regelverket, fortsätter att lida av bristfälligt genomförande. Parlamentet påminner om vikten av friska fiskbestånd.

18.  Europaparlamentet erkänner att den gemensamma jordbrukspolitiken stegvis har lagt in miljöhänsyn men fortfarande är problematisk för uppfyllandet av miljöhandlingsprogrammets mål, i synnerhet när det gäller resursintensiv produktion och biologisk mångfald. Den gemensamma jordbrukspolitiken har den krävande uppgiften att se till att miljöförstöring som orsakas av olämpliga jordbruksmetoder (såsom icke hållbara biobränslen), ohållbar jordbruksintensifiering eller nedläggning av jordbruk förebyggs, samtidigt som den ständigt växande världsbefolkningen får mer livsmedel och jordbruksråvaror som är av bättre kvalitet. Ytterligare initiativ och stöd till miljömässigt hållbara jordbruksmetoder, inklusive växelbruk och kvävebindande växter, är väsentliga och måste se jordbruket och jordbrukarna som en del av lösningen.

19.  Europaparlamentet understryker att en viktig prioritet för en reformerad gemensam jordbrukspolitik bör vara skydd och förbättring av livsmedelstrygghet på lång sikt och en övergång till ett hållbart livsmedelssystem som förser konsumenterna med livsmedel till rimliga priser. Dessa mål kan endast uppnås genom en hållbar förvaltning av naturresurser och politisk intervention som säkerställer skyddet av ekosystem.

20.  Europaparlamentet erinrar om att i samband med klimatförändringar och en ökande världsbefolkning utövar den växande efterfrågan på kost som är rik på animaliskt protein betydande miljöbelastningar på jordbruksmark och alltmer ömtåliga ekosystem. Kost med överdrivna mängder animaliskt fett är också i allt högre grad kopplad till den icke-överförbara sjukdomsbördan.

21.  Europaparlamentet påminner om kommissionens åtagande från 2016 om att integrera målen för hållbar utveckling i EU:s politik och initiativ. Det finns inte någon tydlig strategi eller konkreta förslag för detta åtagande när det gäller institutionella strukturer och ett regelverk för styrning för att säkerställa att målen för hållbar utveckling integreras i EU:s politik, lagstiftningsförslag, genomförande och verkställande. Det är viktigt att EU som föregångare förbinder sig ovillkorligt till att genomföra Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling. Det sjunde miljöhandlingsprogrammet är också ett nyckelinstrument för genomförandet av målen för hållbar utveckling.

22.  Europaparlamentet noterar den höga dricksvattenkvaliteten i EU. Parlamentet förväntar sig att det i och med översynen av direktiv 98/83/EG(11)(dricksvattendirektivet) görs nödvändiga uppdateringar av denna rättsliga ram. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för miljöhandlingsprogrammet främja integrationen av unionens vattenmål i annan sektorspolitik, särskilt den gemensamma jordbrukspolitiken.

23.  Europaparlamentet välkomnar de förbättringar som vissa EU-finansierade projekt medfört, men beklagar att tillfällena att nå bättre resultat inte utnyttjats, vilket Europeiska revisionsrätten framhållit. Parlamentet betonar att den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020 måste orienteras mot hållbar utveckling och integrering av miljöpolitiken i alla finansieringsmekanismer och budgetposter. Parlamentet betonar att för att uppnå den långsiktiga visionen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet är det nödvändigt att öka gröna investeringar, innovation och hållbar tillväxt med hjälp av nya finansieringsverktyg, både offentliga och privata, och andra strategier för den befintliga investeringspolitiken, såsom utfasningen av subventioner som leder till negativ miljöpåverkan. Tydligt definierade hållbarhetskriterier och resultatbaserade mål bör tillämpas för EU:s samtliga struktur- och investeringsfonder. Det krävs en mer effektiv och riktad användning av den nuvarande fleråriga budgetramen och medlen för sammanhållning och regional utvecklingspolitik, och de ovannämnda problemen som revisionsrätten pekat på måste skyndsamt hanteras. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja en fortsatt, och möjligen utökad, öronmärkning av EU-budgetmedel för miljö- och klimatåtgärder.

24.  Europaparlamentet beklagar att det fortfarande finns allvarliga brister när det gäller rening av avloppsvatten från tätbebyggelse i flera europeiska regioner. Parlamentet understryker potentialen hos behandling och återanvändning av avloppsvatten, vilket medför att man bättre kan åtgärda vattenstress, minska direkta vattenuttag, producera biogas och säkerställa en bättre förvaltning av vattenresurserna, särskilt genom bevattning för jordbruket. Parlamentet ser fram emot förslaget till lagstiftning om återanvändning av avloppsvatten, som kommissionen ska lägga fram i början av 2018.

25.  Europaparlamentet noterar att de största miljöhoten mot hälsan är mest uppenbara i städerna, men också påverkar perifera områden och stadsnära områden, och att 2020 förväntas 80 % av befolkningen att bo i städer och i stadsnära områden. Utsläpp av luftföroreningar, i kombination med otillräcklig planering och infrastruktur, får dramatiska ekonomiska, sociala, hälsomässiga och miljömässiga konsekvenser. Luftföroreningar orsakar redan mer än 400 000 förtida dödsfall i EU(12) och de hälsorelaterade externa kostnaderna uppgår till mellan 330 och 940 miljarder euro.

26.  Europaparlamentet betonar att minst 10 000 personer dör i förtid i EU till följd av bullerrelaterade sjukdomar och att omkring en fjärdedel av EU:s befolkning år 2012 utsattes för bullernivåer över gränsvärdena. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera åtgärder för att kontrollera bullernivåerna i enlighet med direktiv 2002/49/EG(13), så att tillämpliga gränsvärden för utomhus- och inomhusmiljö respekteras.

27.  Europaparlamentet erkänner de framsteg som gjorts för att minska vissa luftföroreningar i synnerhet i städer, men beklagar de ihållande luftkvalitetsproblemen. En väsentligt bidragande faktor till problemen är utsläppen från vägtransport och jordbruk. Parlamentet välkomnar rörlighetspaketet som kommissionen lade fram i november 2017 och den europeiska strategin för utsläppssnål rörlighet som lades fram 2016, och som kan bana väg för en rörlighet med låga utsläpp inom unionen.

28.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom lagstiftningen för paketet om cirkulär ekonomi. Parlamentet uppmanar eftertryckligen alla parter att sträva efter att uppnå en överenskommelse med ambitiösa mål.

Rekommendationer

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera sina framsteg när det gäller målen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet och att omorientera sina åtgärder om så krävs. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att offentliggöra sina resultat.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla nya lagstiftningsförslag till fullo genomför målen och åtgärderna i miljöhandlingsprogrammet.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att civilsamhällesorganisationer aktivt deltar i utvärderingen av genomförandet av EU:s miljölagstiftning.

32.  Europaparlamentet uppmanar relevanta EU-institutioner och EU-organ att prioritera forskning och täppa till kunskapsluckorna på följande områden: miljömässiga trösklar (brytpunkter), det cirkulära ekonomiska paradigmet, kombinationseffekterna från kemikalier, nanomaterial, metoder för identifiering av faror, inverkan av mikroplast, samspelet mellan systemrisker och andra hälsofaktorer, mark och markanvändning och invasiva främmande arter.

33.  Europaparlamentet välkomnar granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik och understryker att det är en mekanism som gynnar ett bättre genomförande av EU:s miljölagstiftning och miljöpolitik, och att den kan bidra till övervakningen av genomförandet av sjunde miljöhandlingsprogrammet, såsom parlamentet redan betonat i sin resolution av den 16 november 2017 om granskningen av genomförandet av miljöpolitiken. Granskningen bör fullt ut involvera samtliga berörda parter, inbegripet det civila samhället, och bör omfatta hela tillämpningsområdet för de tematiska prioriterade målen i miljöhandlingsprogrammet.

34.  Europaparlamentet uppmanar unionen och medlemsstaterna att omgående och en gång för alla avskaffa subventioner som leder till negativ miljöpåverkan.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka och samordna insatserna för att främja utvecklingen och godkännandet av alternativa metoder till djurförsök, så att dessa bidrar till förverkligandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammets prioriterade mål 5.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att förbättra den kunskapsmässiga och vetenskapliga basen för EU:s miljöpolitik, genom att öka medborgarnas tillgång till uppgifter och främja allmänhetens deltagande i vetenskaplig forskning.

37.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner samt nationella och regionala förvaltningar, där så är lämpligt, att dra full nytta av tillgängliga specialkunskaper om risker för miljön och människors hälsa när de utarbetar och följer upp politik.

38.  Europaparlamentet kräver ett förbättrat system för godkännande av bekämpningsmedel i EU, baserat på vetenskapliga studier som granskats av sakkunniga, och fullständig transparens om graden av exponering för människor och miljön samt hälsorisker. Det krävs också bättre standarder för kontroll av bekämpningsmedel och mål för att minska användningen av bekämpningsmedel. Parlamentet noterar kommissionens meddelande av den 12 december 2017 om det europeiska medborgarinitiativet om att förbjuda glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel (C(2017)8414).

39.  Europaparlamentet menar att EU-byråerna måste få tillräckliga materiella och mänskliga resurser så att de kan utföra sina uppdrag och tillhandahålla bästa vetenskapliga data, analyser och belägg.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att långsiktiga åtgärder som syftar till att uppnå målet om en giftfri miljö fastställs senast 2020.

41.  Europaparlamentet uppmanar berörda EU-byråer och kommissionen att öka kvantiteten och kvaliteten på de indikatorer som används för att mäta framsteg. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta kring framställningen och insamlingen av nya data i syfte att skapa nya indikatorer och förbättra de befintliga.

42.  Europaparlamentet kräver att frågan om genomförande finns med som en återkommande punkt i ordförandeskapstrions prioriteringar och program, diskuteras i rådet (miljö) minst en gång om året, eventuellt vid ett särskilt rådsmöte om genomförande, och kompletteras av ett annat forum där även parlamentet och Regionkommittén deltar. Parlamentet efterlyser gemensamma rådsmöten där man tar upp genomförandet av sektorsöverskridande, horisontella frågor och gemensamma utmaningar, liksom nya frågor som eventuellt har gränsöverskridande konsekvenser.

43.  Europaparlamentet begär att genomförandet av EU:s strategi för biologisk mångfald effektiviseras utan dröjsmål.

44.  Europaparlamentet kräver att infrastrukturprojekt, i synnerhet TEN-T-relaterade projekt, fullt ut beaktar miljökonsekvenser på regional nivå och projektnivå. Samstämmigheten mellan olika former av miljöpolitik också är relevant. Det är viktigt att ta hänsyn till miljön och den biologiska mångfalden i samband med infrastrukturprojektet för produktion av förnybar vattenkraft och förnybar havsenergi.

45.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att göra mer för att skydda sötvattensreserver på grund av den osäkerhet som råder kring möjligheten att nå det delmål som fastställts i detta avseende i det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i första hand åtgärda ytvattnens dåliga status, eftersom målen på detta område sannolikt inte kommer att nås före 2020. Parlamentet uppmanar behöriga myndigheter i medlemsstaterna att ta itu med problemen rörande vattenförekomsterna, genom att bekämpa vattenföroreningarnas källor, införa förbjudna områden för vattenkraftsdammar och garantera fortsatta ekologiska flöden längs vattendrag. Parlamentet uppmanar kommissionen att omgående bedöma överensstämmelsen när det gäller den andra cykelns förvaltningsplaner för avrinningsdistrikten, vilken medlemsstaterna antagit i enlighet med ramdirektivet för vatten.

46.  Europaparlamentet uppmanar med kraft till ytterligare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken för att anpassa en hållbar livsmedelsproduktion till de miljöpolitiska målen, inbegripet målen om biologisk mångfald, i syfte att skydda livsmedelstryggheten nu och i framtiden. Det behövs en smart jordbrukspolitik med kraftfulla åtaganden om att tillhandahålla kollektiva nyttigheter och ekosystemtjänster med anknytning till mark, vatten, biologisk mångfald, luftkvalitet, klimatåtgärder och landskapsvärden. Parlamentet efterlyser en helhetspolitik med en mer riktad och ambitiös – men ändå flexibel – strategi, där beviljandet av stöd till jordbrukssektorn är kopplat till både livsmedelstryggheten och påvisbara resultat för miljön. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna skogsjordbruk som område med ekologiskt fokus i enlighet med artikel 46 i förordning (EU) nr 1307/2013(14). Parlamentet uppmanar kommissionen att i alla framtida översyner av den gemensamma jordbrukspolitiken säkerställa att miljövänliga jordbruksmetoder får lämpligt stöd.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i större utsträckning tillämpa lösningar på miljöutmaningar, i synnerhet när det finns tekniska lösningar men som ännu inte har införts fullt ut, såsom en minskning av ammoniakanvändningen i jordbruket.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att väsentligt förbättra volymen, utnyttjandet och förvaltningen av EU-medel för miljöhandlingsprogrammets mål. Parlamentet efterlyser bättre övervakning samt ökad transparens och ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmanar till integreringen av klimatfrågor och andra miljöfrågor i EU:s budget.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål ta fram en omfattande och övergripande ramstrategi för genomförandet av målen för hållbar utveckling i EU, vilken omfattar alla politikområden och innehåller en översynsmekanism för utvärderingen av hur genomförandet fortskrider. Parlamentet kräver att kommissionen inrättar en särskild kontroll för målen för hållbar utveckling vid all ny politik och lagstiftning och säkerställer full politisk samstämmighet vid genomförandet av dessa mål.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa verkställandet av befintlig unionsrätt och medlemsstaternas fullständiga efterlevnad av målen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet genom att använda alla verktyg som står till dess förfogande, t.ex. överträdelseförfaranden.

51.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens redan framställda specialrapporter och effektivitetsrevisioner och uppmanar revisionsrätten att även analysera andra områden av relevans för miljöhandlingsprogrammet som hittills inte inkluderats i arbetsprogrammet.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att tillhandahålla lämplig vägledning så att EU-medel är mer tillgängliga, inbegripet för lokala projekt, i synnerhet när det gäller grön infrastruktur, biologisk mångfald samt fågel- och habitatdirektiven.

53.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att säkerställa att lagstiftning om luftkvalitet genomförs fullt ut. Parlamentet uppmanar de regionala myndigheterna att tillhandahålla en stödram, i synnerhet med avseende på stadsplanering och lokalt beslutsfattande, för att förbättra hälsoresultaten på alla områden, i synnerhet de värst drabbade områdena.

54.  Europaparlamentet uppmanar behöriga nationella och regionala myndigheter att anta planer med trovärdiga åtgärder för att få stopp på problemet med att de dygns- och årsgränsvärden som fastställs i EU:s lagstiftning om fina och ultrafina partiklar överskrids i tätorter med dålig luftkvalitet. Detta är mycket viktigt för att förverkliga de prioriterade målen 2, 3 och 8 i det sjunde miljöhandlingsprogrammet.

55.  Europaparlamentet föreslår följande åtgärder för att förbättra luftkvaliteten i städer: fastställande av lågutsläppszoner; främjande av tjänster och resurser för bilpooler och samåkning; utfasning av skatteförmåner för mycket förorenande fordon; införande av rörlighetsbudgetar för anställda som ett alternativ till tjänstebilar; tillämpning av parkeringspolitik som minskar trafiken i tättbebyggda områden, förbättring av infrastruktur för att uppmuntra cyklande, öka de multimodala förbindelserna och förbättra säkerheten för cyklister; inrättande av gågator.

56.  Europaparlamentet uppmanar till förbättrad stadsplanering och utveckling på lämplig förvaltningsnivå för att snarast möjligt anpassa infrastrukturen för elfordon och rena fordon, t.ex. genom installation av laddningsinfrastruktur, och för att uppnå miljö- och hälsofördelar, såsom minskade värmeöeffekter och ökad fysisk aktivitet, t.ex. genom att öka grön infrastruktur och återställa övergivna eller nedgångna industriområden. Parlamentet erkänner att dessa åtgärder skulle förbättra luftkvaliteten, motverka sjukdomar och förtidig död som orsakas av föroreningar och möjliggöra framsteg mot rörlighet med nollutsläpp.

57.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa rättvis intermodal konkurrens och en omställning till hållbara transportsätt.

58.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att senast 2019 lägga fram ett övergripande miljöhandlingsprogram för unionen för perioden efter 2020, i enlighet med artikel 192.3 i EUF-fördraget. Parlamentet betonar vikten av öppenhet och demokratisk ansvarsskyldighet vid övervakningen av EU:s politik och understryker därför att nästa miljöhandlingsprogram bör innehålla mätbara och resultatbaserade halvtidsmilstolpar.

59.  Europaparlamentet uppmanar nästa kommission att under nästa mandatperiod prioritera hållbar utveckling och miljö- och klimatskydd i allmänhet, och målen i det sjunde miljöhandlingsprogrammet och i ett kommande åttonde miljöhandlingsprogram i synnerhet.

o
o   o

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, revisionsrätten, Europeiska miljöbyrån samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 354, 28.12.2013, s. 171.
(2) Antagna texter, P8_TA(2017)0450.
(3) EUT C 265, 11.8.2017, s. 65.
(4) EUT C 35, 31.1.2018, s. 2.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0441.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0100.
(7) EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 115.
(8) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).
(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 66/2010 av den 25 november 2009 om ett EU-miljömärke (EUT L 27, 30.1.2010, s. 1).
(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1223/2009 av den 30 november 2009 om kosmetiska produkter (EUT L 342, 22.12.2009, s. 59).
(11) Rådets direktiv 98/83/EG av den 3 november 1998 om kvaliteten på dricksvatten (EGT L 330, 5.12.1998, s. 32).
(12) Europeiska miljöbyråns rapport nr 13/2017 om luftkvaliteten i EU av den 11 oktober 2017.
(13) Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002, s. 12).
(14) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).

Senaste uppdatering: 3 december 2018Rättsligt meddelande