Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 16 december 2003 om bättre lagstiftning och den nyaste versionen, det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(1),

–  med beaktande av de praktiska bestämmelser som avtalades den 22 juli 2011 mellan Europaparlamentets och rådets behöriga tjänsteavdelningar för genomförande av artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) i händelse av överenskommelser vid första behandlingen,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 maj 2017 om årsrapporten 2014 om subsidiaritet och proportionalitet(2) och sin resolution av den 12 april 2016 om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012–2013(3),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport 2015 om subsidiaritet och proportionalitet (COM(2016)0469) och kommissionens årsrapport 2016 om subsidiaritet och proportionalitet (COM(2017)0600),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport 2015 om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (COM(2016)0471) och kommissionens årsrapport 2016 om förbindelserna mellan Europeiska kommissionen och de nationella parlamenten (COM(2017)0601),

–  med beaktande av alla tidigare meddelanden från kommissionen om behovet av bättre lagstiftning för att uppnå bättre resultat till nytta för EU-medborgarna,

–  med beaktande av beslutet av Europeiska kommissionens ordförande av den 14 november 2017 om inrättandet av en arbetsgrupp för subsidiaritet, proportionalitet och ”att göra mindre men göra det effektivare” (C(2017)7810),

–  med beaktande av Cosacs halvårsrapporter om utvecklingen i Europeiska unionens förfaranden och praxis med relevans för parlamentarisk granskning av den 19 juni 2014, den 14 november 2014, den 6 maj 2015, den 4 november 2015, den 18 maj 2016, den 18 oktober 2016 och den 3 maj 2017,

–  med beaktande av det samarbetsavtal som ingicks den 5 februari 2014 mellan Europaparlamentet och Regionkommittén,

–  med beaktande av Regionkommitténs årliga subsidiaritetsrapport 2015,

–  med beaktande av artiklarna 52 och 132 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A8-0141/2018), och av följande skäl:

A.  2015 och 2016 var de två första hela åren med Junckerkommissionen, som tillträdde i november 2014. Ordförande Jean-Claude Juncker åtog sig att sätta subsidiaritetsprincipen i centrum för EU:s demokratiska process och att se till att subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen respekteras till fullo i hela lagstiftningsförfarandet.

B.  I det nya interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning ingår ett åtagande från de tre institutionerna om att respektera och tillämpa subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

C.  År 2015 tog kommissionen emot åtta motiverade yttranden som rörde tre förslag från kommissionen. Antalet inlagor som inkom till kommissionen det året uppgick till sammanlagt 350 stycken.

D.  År 2016 tog kommissionen emot 65 motiverade yttranden som rörde 26 förslag från kommissionen. Detta innebär en ökning med 713 procent jämfört med de åtta motiverade yttranden som inkom 2015, och är den tredje högsta siffra som registrerats för inkomna motiverade yttranden under ett kalenderår sedan systemet för subsidiaritetsprövning infördes genom Lissabonfördraget 2009 (efter 84 stycken under 2012 och 70 stycken under 2013). Antalet inlagor som inkom till kommissionen det året uppgick till sammanlagt 620 stycken, vilket var en stor ökning.

E.  Den 19 maj 2015 antog kommissionen ett paket med åtgärder för bättre lagstiftning och nya integrerade riktlinjer för bättre lagstiftning, inbegripet en uppdaterad vägledning om bedömning av subsidiaritet och proportionalitet inom ramen för konsekvensbedömningar av nya initiativ.

F.  År 2015 lanserade kommissionen webbplatsen ”Minska regelbördan – tyck till”(4) och den nya Refit-plattformen (för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat), vilka ger berörda parter nya möjligheter att framföra synpunkter till kommissionen om eventuella brister i befintliga lagstiftningsåtgärder, däribland aspekter som rör subsidiariteten och/eller proportionaliteten.

G.  Under 2015 utarbetade Europaparlamentets utredningstjänst tretton inledande utvärderingar, en konsekvensbedömning av parlamentets ändringsförslag i sak och sex efterhandsbedömningar. Dessutom utarbetade den fyra rapporter om kostnaden för uteblivna åtgärder på EU-nivå och två bedömningar av det europeiska mervärdet. Under 2016 utarbetade Europaparlamentets utredningstjänst 36 inledande utvärderingar, en konsekvensbedömning av parlamentets ändringsförslag i sak och fjorton efterhandsbedömningar. Dessutom utarbetade den sju rapporter om kostnaden för uteblivna åtgärder på EU-nivå och fem bedömningar av det europeiska mervärdet.

H.  Delegerade befogenheter i unionens rättsakter tilldelas när flexibilitet och effektivitet behövs och inte kan åstadkommas med hjälp av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Antagandet av bestämmelser som är väsentliga för det ämne som behandlas är förbehållet lagstiftarna.

I.  Subsidiariteten och proportionaliteten är centrala aspekter vid konsekvensbedömningar och efterhandsutvärderingar för att avgöra huruvida de åtgärder som vidtas på EU-nivå är nödvändiga, om målen med dem kan uppnås på lämpligare sätt med andra medel och huruvida de faktiskt ger de förväntade resultaten i fråga om effektivitet, verkan, samstämmighet, relevans och mervärde på EU-nivå.

J.  Under 2014 utfärdade tre nationella kamrar (det danska Folketinget, det nederländska Tweede Kamer och det brittiska överhuset) betänkanden med detaljerade förslag om hur de nationella parlamentens roll i beslutsprocessen kan stärkas.

1.  Europaparlamentet upprepar vikten av de årsrapporter om subsidiaritet och proportionalitet som utarbetas av kommissionen. Parlamentet konstaterar att kommissionens årsrapporter för åren 2015 och 2016 är mer detaljerade och uttömmande än för tidigare år.

2.  Europaparlamentet betonar vikten av att Europeiska unionen enbart agerar där den kan tillföra ett mervärde för att minska det så kallade demokratiska underskottet.

3.  Europaparlamentet understryker att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna är grundläggande principer som EU:s institutioner bör beakta vid utövandet av EU:s befogenheter för att säkerställa att unionens åtgärder tillför ett mervärde. Parlamentet påminner om att dessa principer har till syfte att förbättra unionens funktionssätt genom att se till att åtgärder som vidtas på EU-nivå är nödvändiga, att målen för dem inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar på egen hand, att de till form och innehåll inte går utöver vad som är nödvändigt för att nå målen i fördragen och att de alltid vidtas på den styresnivå som är mest lämplig. Parlamentet uppmärksammar att dessa principer kan missbrukas för att tjäna EU-fientliga intressen och betonar att EU:s institutioner bör vara vaksamma för att undvika och motverka sådana risker.

4.  Europaparlamentet påminner om att subsidiaritetsprincipen är en grundläggande princip för federationer, och dessutom ett rättsligt odefinierat begrepp, som följaktligen bör bli föremål för politiska uttolkningar.

5.  Europaparlamentet inser att subsidiaritetsprincipen inte kan användas för att göra tolkningar som inskränker de befogenheter som unionen tilldelas i enlighet med fördragen.

6.  Europaparlamentet anser att alla överväganden om subsidiaritetsprincipen och kontrollen av den bör ske med hänsyn tagen till att medborgarna i ökande utsträckning vill att unionen tar itu med stora globala utmaningar, såsom bland annat interkontinentala finansiella flöden, säkerhet, migration och klimatförändringar.

7.  Europaparlamentet välkomnar hänvisningen till subsidiaritetsprincipen i Romförklaringen av den 25 mars 2017 och anser att subsidiaritetsprincipen bör få en framträdande plats vid reflektioner kring EU:s framtid.

8.  Europaparlamentet noterar det initiativ som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillkännagav i sitt tal om tillståndet i unionen 2017 om att inrätta en arbetsgrupp för subsidiaritet, proportionalitet och ”att göra mindre men göra det effektivare” under ledning av kommissionens vice ordförande Frans Timmermans. Parlamentet påminner om att parlamentet ansåg att ett deltagande i arbetsgruppen, som inrättats av kommissionen, skulle åsidosätta parlamentets institutionella roll och ställning som Europeiska unionens enda direktvalda institution, vilken företräder medborgarna på unionsnivå och utövar funktionen att politiskt granska kommissionen, och följaktligen beslutade det att avslå inbjudan att delta i arbetsgruppen.

9.  Europaparlamentet noterar kommissionens metodik i årsrapporterna för 2015 och 2016, där motiverade yttranden från nationella parlament över ett helt paket med förslag statistiskt sett klassificeras som ett enda yttrande, och inte som ett motiverat yttrande över vart och ett av de enskilda förslagen.

10.  Europaparlamentet konstaterar med uppskattning att antalet motiverade yttranden (65 stycken) från nationella parlament under 2016 var det tredje högsta under ett kalenderår sedan systemet för subsidiaritetsprövning infördes genom Lissabonfördraget. Parlamentet noterar den kraftiga ökningen (+ 713 procent) jämfört med de åtta motiverade yttranden som inkom under 2015 och konstaterar dessutom att antalet yttranden som mottagits från kommissionen inom ramen för den politiska dialogen ökat betydligt, från 350 till 620. Dessa tendenser har uppstått mot bakgrund av ett minskat lagstiftningsarbete, vilket även visar att de nationella parlamentens deltagande har vuxit i jämförelse med tidigare år. Parlamentet välkomnar det starka intresse för EU:s beslutsfattande som de nationella parlamenten ger uttryck för.

11.  Europaparlamentet välkomnar att flera nationella parlament har lämnat in motiverade yttranden (26 av 41 stycken under 2016, jämfört med åtta under 2015) och noterar den markanta skillnaden mellan de parlament som är verksamma inom ramen för politisk dialog och motiverade yttranden. Parlamentet understryker att de nationella parlamenten även fortsättningsvis kommer att ha större intresse av att påverka innehållet i EU:s lagstiftning än att identifiera fall där subsidiariteten kan vara ett problem. Parlamentet konstaterar att de nationella parlamentens befogenhet att övervaka subsidiaritets- och proportionalitetsprincipernas efterlevnad även inbegriper en rätt att be unionslagstiftaren att vid behov agera på EU-nivå.

12.  Europaparlamentet erkänner det arbete som utförts av konsekvensbedömningsnämnden och dess efterträdare från och med juli 2015 – nämnden för lagstiftningskontroll. Parlamentet noterar att konsekvensbedömningsnämnden och nämnden för lagstiftningskontroll ansåg att 23 procent av de konsekvensbedömningar som de granskade 2015 behövde förbättras med hänsyn till antingen subsidiaritetsprincipen eller proportionalitetsprincipen, eller båda två. Parlamentet noterar att 2016 ansåg nämnden för lagstiftningskontroll att 15 procent av konsekvensbedömningarna var otillräckliga. Parlamentet ser positivt på att denna procentsats har minskat jämfört med tidigare år. Parlamentet understryker att kommissionen granskade alla berörda konsekvensbedömningar med beaktande av analyserna från nämnden för lagstiftningskontroll.

13.  Europaparlamentet konstaterar att genomförandet av agendan för bättre lagstiftning har fått kommissionen att utveckla starkare interna instrument och förfaranden med inriktning på att undvika överträdelser av subsidiaritetsprincipen. Parlamentet understryker att konsekvensbedömningar är ett nyckelinstrument för att säkra subsidiaritets- och proportionalitetsprincipernas efterlevnad och för att främja ansvarsskyldighet. Parlamentet framhåller särskilt den roll som nämnden för lagstiftningskontroll har och välkomnar att subsidiaritet och proportionalitet nu utgör en del av den kvalitetskontroll som nämnden utför. Parlamentet betonar dock att nämnden för lagstiftningskontroll bör få ökat oberoende.

14.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i maj 2015 antog ett nytt paket för bättre lagstiftning för att se till att EU-lagstiftningen tjänar allmänintresset på ett mer effektivt sätt och att respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna garanteras på ett mer övergripande sätt, vilket i sin tur kommer att bidra till en högre grad av öppenhet i EU:s beslutsprocess. Parlamentet anser att det nya paketet för bättre lagstiftning bör vara ett verktyg för Europeiska unionen för att agera på ett sätt som är helt förenligt med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Trots ovanstående betonar parlamentet att även om det bör föreskriva tester för att bedöma efterlevnaden av dessa principer för att säkerställa att Europeiska unionen enbart agerar där den tillför ett mervärde, bör det inte ge upphov till onödiga förseningar i fråga om antagandet av relevant lagstiftning.

15.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen den 24 oktober 2017 offentliggjorde sitt meddelande Genomförande av agendan för bättre lagstiftning: Bättre lösningar för bättre resultat, i vilket den redogör för sina insatser för att öka öppenheten och insynen, legitimiteten och ansvarsskyldigheten i sitt arbete för bättre lagstiftning, särskilt när det gäller samrådsprocessen och möjligheterna för berörda parter att ge återkoppling på kommissionens förslag.

16.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen år 2015 införde nya samråds- och återkopplingsmekanismer för nya politiska initiativ.

17.  Europaparlamentet understryker vikten av att på lämpligt sätt förklara behovet av lagstiftningsinitiativ och vilka konsekvenser de har för alla viktiga sektorer (ekonomiska, miljömässiga och sociala) i syfte att respektera subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

18.  Europaparlamentet stöder kommissionens åtagande att ”utvärdera först” innan eventuella lagstiftningsändringar övervägs. Parlamentet anser i detta avseende att Europeiska unionen och medlemsstaternas myndigheter bör ha ett nära samarbete för att säkerställa bättre övervakning, mätning och utvärdering av EU-lagstiftningens faktiska konsekvenser för människorna, ekonomin, den sociala strukturen och miljön.

19.  Europaparlamentet välkomnar att Europaparlamentet, rådet och kommissionen 2016 undertecknade ett nytt interinstitutionellt avtal om bättre lagstiftning. Parlamentet påminner om att kommissionen har förbundit sig att i sina motiveringar förklara på vilket sätt dess förslag är berättigade med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet välkomnar att kommissionen, genom det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning, har åtagit sig att göra konsekvensbedömningarna av dess lagstiftningsförslag och andra förslag tillgängliga för de nationella parlamenten. Parlamentet påminner om att man i detta avtal även betonade behovet av mer öppenhet i lagstiftningsförfarandet och att de uppgifter som lämnas till de nationella parlamenten måste göra det möjligt för dem att fullt ut utöva sina befogenheter enligt fördragen.

20.  Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamenten att klart och tydligt från början ange att deras inlaga är ett motiverat yttrande enligt protokoll nr 2 till fördragen och hänvisa till det eller de lagstiftningsförslag som det berör, att tydligt ange skälen till varför förslaget anses strida mot subsidiaritetsprincipen, att bifoga en kortfattad sammanfattning av argumenten och att respektera tidsfristen på åtta veckor från den dag då det berörda utkastet till lagstiftningsakt översändes. Parlamentet noterar att detta kommer att underlätta alla berörda institutioners behandling av motiverade yttranden, så att den blir både snabb och korrekt.

21.  Europaparlamentet anser att sedan Lissabonfördraget antogs har involveringen av nationella parlament i EU:s lagstiftningsförfaranden utvecklats betydligt genom regelbundna kontakter med andra nationella parlament. Parlamentet uppmuntrar de nationella parlamenten att fortsätta och förstärka sina interparlamentariska kontakter ytterligare, även bilateralt, som ett medel för att stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och att göra detta med en demokratisk europeisk vision, där unionen kan tillföra ett mervärde, och i en anda av solidaritet som bygger på rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet understryker att dessa kontakter kan underlätta ett utbyte av bästa praxis när det gäller tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

22.  Europaparlamentet välkomnar att det i ökande utsträckning och med större regelbundenhet fungerar som kontaktpunkt och medlare mellan de nationella parlamenten när det gäller subsidiaritets- och proportionalitetsmekanismerna. Parlamentet anser att en förbättrad dialog på politisk nivå med de nationella parlamenten skulle kunna vara ett sätt att rationalisera subsidiaritets- och proportionalitetskontrollerna genom en bättre behandling av lagförslagens innehåll.

23.  Europaparlamentet uppmärksammar att under 2016 lämnade 14 kamrar vid 11 nationella parlament in motiverade yttranden över förslaget till ett direktiv om ändring av direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster (COM(2016)0128), och därmed nåddes det tröskelvärde på en tredjedel av rösterna som krävs enligt artikel 7.2 i protokoll nr 2 till fördragen för att förfarandet med det så kallade gula kortet ska användas. Parlamentet påminner om att de nationella parlamentens motiveringar blev föremål för en omfattande diskussion med kommissionen i parlamentet. Parlamentet noterar att kommissionen samarbetade med de nationella parlamenten inom ramen för Cosac. Parlamentet noterar att kommissionen utfärdade ett meddelande, i vilket den angav utförliga skäl för att behålla förslaget(5). Parlamentet anser, trots de farhågor som vissa nationella parlament framfört, att kommissionen mot bakgrund av de argument som angavs i detta meddelande, har uppfyllt sin skyldighet att motivera sitt beslut.

24.  Europaparlamentet konstaterar att i samband med kommissionens ovannämnda förslag lämnade sju nationella kamrar in yttranden inom ramen för den politiska dialogen, som främst ansåg att förslaget var förenligt med subsidiaritetsprincipen. Parlamentet konstaterar att Regionkommitténs sakkunniggrupp för subsidiaritet ansåg att syftet med förslaget skulle kunna uppnås bättre på EU-nivå.

25.  Europaparlamentet påminner om att förfarandet med gult kort har använts två gånger tidigare (en gång 2012 och en gång 2013), vilket tillsammans med detta nya förfarande med gult kort visar att systemet fungerar och att de nationella parlamenten på ett enkelt sätt och i god tid kan delta i subsidiaritetsdebatten när de så önskar. Under alla omständigheter anser parlamentet att en ökad medvetenhet om de nationella parlamentens roll och ett bättre samarbete mellan dem skulle kunna förbättra förhandskontrollen av att subsidiaritetsprincipen följs.

26.  Europaparlamentet påminner om att de motiverade yttranden som utfärdas av de nationella parlamenten eller av en kammare vid ett nationellt parlament bör beaktas av EU:s institutioner i enlighet med artikel 7 i protokoll nr 2 till fördragen. Parlamentet konstaterar att vissa nationella parlament tidigare uttryckt sin besvikelse över kommissionens svar i fall där gula kort har utfärdats. Parlamentet konstaterar dock att kommissionen har infört förfaranden för att säkerställa att den tillhandahåller de nationella parlamenten sakliga och politiska svar på deras synpunkter i god tid. Kommissionen uppmanas att systematiskt översända sina svar på motiverade yttranden till Europaparlamentet.

27.  Europaparlamentet noterar de ändringar som föreslagits av några nationella parlament i fråga om systemet för subsidiaritetsprövning. Parlamentet välkomnar Cosacs slutsats att eventuella förbättringar av systemet för subsidiaritetsprövning inte bör medföra någon fördragsändring. Parlamentet noterar att en förlängning av den tidsfrist på åtta veckor inom vilken de nationella parlamenten kan avge ett motiverat yttrande skulle kräva en ändring av fördragen eller tillhörande protokoll. Parlamentet erinrar om den skrivelse av den 1 december 2009 som skickades från kommissionens ordförande och vice ordförande till talmännen för de nationella parlamenten och som handlade om praktiska arrangemang för att tillämpa systemet för subsidiaritetsprövning, i vilken kommissionen angav att augusti månad inte skulle tas med i beräkningen vid fastställande av den tidsfrist som avses i protokoll nr 2, för att ta hänsyn till de nationella parlamentens sommaruppehåll. Parlamentet erinrar om det förslag som framförts av vissa nationella parlament om att kommissionen också bör överväga möjligheten att inte ta med de nationella parlamentens uppehåll i december månad i beräkningen av tidsfristen på åtta veckor.

28.  Parlamentet betonar att för antagande av rättsakter krävs en stor majoritet i rådet, som är sammansatt av de nationella ministrarna från samtliga medlemsstater och som bör vara politiskt ansvariga inför sina nationella parlament.

29.  Europaparlamentet konstaterar att det redan finns en rad verktyg som gör det möjligt för de nationella parlamenten och medborgarna att delta i varje steg av lagstiftningsprocessen, vilket gör att övervakningen av respekten för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna säkerställs. Parlamentet uppmuntrar därför till att dessa befintliga verktyg utnyttjas fullt ut för att, om möjligt, undvika att det skapas ännu mer komplexa administrativa strukturer och utdragna förfaranden i en tid då EU kämpar för att bli förstått av sina egna medborgare, och alltid med syftet att respektera och värna deras rättigheter och intressen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anordna informationskampanjer och relevanta seminarier för att ge medborgarna korrekt information om deras möjligheter att delta i alla skeden av lagstiftningsprocessen.

30.  Europaparlamentet framhåller att lagstiftningen bör vara uttömmande och tydlig för att göra det möjligt för berörda parter att förstå vilka rättigheter och skyldigheter de har, bland annat vad gäller lämpliga krav på rapportering, övervakning och utvärdering, och som inte medför oproportionerliga kostnader och är enkla att genomföra i praktiken.

31.  Europaparlamentet understryker vikten av att främja tillgången till konsekvensbedömningar och färdplaner som utarbetas av kommissionen, att delta i offentliga samråd och/eller samråd med berörda parter som anordnas av kommissionen och/eller Europaparlamentet och att lämna förslag via Refit-plattformen ”Minska regelbördan: Synpunkter”. Parlamentet noterar i detta sammanhang att webbplatsen och programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit), som togs i drift 2016, fungerar väl.

32.  Europaparlamentet påminner om behovet av att utvidga de befintliga formerna för samarbete och inrätta möjligheter till att förbättra Ipex-plattformen för att främja de nationella parlamentens medvetenhet om sin roll att utföra subsidiaritets- och proportionalitetskontroller, hjälpa dem med att mer effektivt hantera den information som de får genom systemet för tidig varning och förbättra deras samarbete och samordning. Parlamentet uppmuntrar de nationella parlamenten att yttra sig över kommissionens förslag, som alla finns tillgängliga när som helst i den interna databasen Connect. Parlamentet påminner om att all information finns tillgänglig via Regpex‑plattformen.

33.  Europaparlamentet uppmuntrar de nationella och regionala parlamenten att vidareutveckla sina förbindelser med Regionkommittén, som har en grupp på tolv sakkunniga som granskar lagstiftningsförslag med hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

34.  Europaparlamentet välkomnar det intresse som några nationella parlament visat i fråga om att spela en mer positiv och proaktiv roll i EU-frågor genom att använda ett förfarande med ett så kallat grönt kort. Parlamentet noterar att de nationella parlamenten har olika uppfattningar om formerna för detta förfarande. Parlamentet anser att en informell mekanism baserad på interparlamentariskt samarbete kan bidra till att stärka den politiska dialogen med de nationella parlamenten.

35.  Europaparlamentet påpekar i samband med ovanstående att 2015 undertecknade eller stödde 20 parlamentariska kamrar det första initiativet med grönt kort om matavfall, och i juli 2016 undertecknade nio parlamentariska kamrar det andra gröna kortet som uppmanade kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag om genomförande av principerna om företagens sociala ansvar på europeisk nivå. Parlamentet konstaterar att några av förslagen i det första initiativet med grönt kort återkom senare i det reviderade paket om den cirkulära ekonomin som antogs av kommissionen i december 2015. Parlamentet framhåller därför att de nationella parlamenten redan spelar en konstruktiv roll i den institutionella ramen och att det inte finns någon anledning att i nuläget skapa nya institutionella och administrativa strukturer som skulle komplicera hela förfarandet i onödan.

36.  Europaparlamentet konstaterar att 2016 informerade några regionala parlament kommissionen direkt om sina synpunkter på vissa kommissionsförslag. Parlamentet noterar att kommissionen har beaktat dessa synpunkter där så är lämpligt. Parlamentet påminner om att varje nationellt parlament eller kammare i ett sådant parlament ska i förekommande fall samråda med de regionala parlament som har lagstiftande befogenheter, enligt artikel 6 i protokoll nr 2.

37.  Europaparlamentet noterar EU-domstolens rättspraxis avseende subsidiaritet och proportionalitet som avkunnades under 2015 och 2016. Parlamentet betonar att när det gäller unionslagstiftarens motiveringsskyldighet i fråga om subsidiaritet har domstolen ansett att iakttagandet av denna skyldighet inte bara ska bedömas med hänsyn till den omtvistade rättsaktens lydelse utan också med hänsyn till det sammanhang som den ingår i och omständigheterna i det enskilda fallet, och att den information som tillhandahålls bör vara tillräcklig och förstås av nationella parlament, medborgare och domstolar. Parlamentet betonar även att när det gäller proportionalitetsprincipen har domstolen bekräftat att unionslagstiftaren måste ges ett vidsträckt utrymme för skönsmässig bedömning inom områden där den ställs inför val av politisk, ekonomisk och social art och måste göra komplexa bedömningar.

38.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1. (2) Antagna texter, P8_TA(2017)0210. (3) EUT C 58, 15.2.2018, s. 33. (4) http://ec.europa.eu/smart-regulation/refit/simplification/consultation/contributions_sv.htm (5) Kommissionens meddelande av den 20 juli 2016 om förslaget till direktiv om ändring av direktivet om utstationering av arbetstagare vad gäller subsidiaritetsprincipen, i enlighet med protokoll nr 2 (COM(2016)0505).