Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2191(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0049/2018

Ingivna texter :

A8-0049/2018

Debatter :

PV 18/04/2018 - 24
CRE 18/04/2018 - 24

Omröstningar :

PV 19/04/2018 - 10.16

Antagna texter :

P8_TA(2018)0187

Antagna texter
PDF 292kWORD 62k
Torsdagen den 19 april 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik
P8_TA(2018)0187A8-0049/2018

Europaparlamentets resolution av den 19 april 2018 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik (2017/2191(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 39, 42, 101–109 och 174,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 31 maj 2017 om konkurrenspolitiken 2016 (COM(2017)0285) och arbetsdokumentet från kommissionen av samma datum som följedokument (SWD(2017)0175),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget(1),

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 9 juli 2014 Effektivare kontroll av företagskoncentrationer i EU (COM(2014)0449),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) 2017/1084 av den 14 juni 2017 om ändring av förordning (EU) nr 651/2014 vad gäller stöd till hamn- och flygplatsinfrastruktur, vad gäller tröskelvärden för anmälan av stöd till kultur och bevarande av kulturarvet och stöd till idrottsinfrastruktur och multifunktionell rekreationsinfrastruktur samt vad gäller stödordningar för regionalt driftsstöd i de yttersta randområdena och om ändring av förordning (EU) nr 702/2014 vad gäller beräkningen av stödberättigande kostnader(2),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om att ge medlemsstaternas konkurrensmyndigheter befogenhet att mer effektivt kontrollera efterlevnaden av konkurrensreglerna och om att säkerställa en väl fungerande inre marknad (COM(2017)0142),

–  med beaktande av kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd av den 19 juli 2016 som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om EU:s samarbetsavtal om konkurrenspolitikens tillämpning – vägen framåt(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 4 februari 2016 om öars särskilda situation(5),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om grönboken om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(7), och till sina resolutioner under tidigare år om ämnet,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 november 2017 om handlingsplanen för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag(8),

–  med beaktande av kommissionens relevanta regler, riktlinjer, resolutioner, meddelanden och dokument om konkurrens,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om 2016 års rapport om konkurrenspolitiken,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(9),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0049/2018).

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens rapport av den 31 maj 2017 om konkurrenspolitiken 2016 som visar att i en situation med sund konkurrens är investeringar och innovation avgörande för Europas framtid.

2.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens och de nationella behöriga myndigheternas oberoende i deras uppdrag att utforma och effektivt tillämpa EU:s konkurrensregler till nytta för EU:s medborgare och företag med verksamhet inom EU.

3.  Europaparlamentet välkomnar och fortsätter att uppmuntra kommissionens insatser för att upprätthålla regelbunden kontakt med ledamöterna i Europaparlamentets behöriga utskott och dess arbetsgrupp om konkurrenspolitiken, förutom den strukturerade dialogen med kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens, Margrethe Vestager. Parlamentet är övertygat om att kommissionens årsrapport om konkurrenspolitiken är ett viktigt arbete när det gäller demokratisk kontroll, och välkomnar kommissionens återkopplingar på alla de specifika begäranden som antagits av parlamentet.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det regelbundet sker ett informationsutbyte och diskussioner med parlamentet om utarbetandet och genomförandet av EU:s lagstiftning, internationella avtal och andra icke-bindande bestämmelser som rör konkurrenspolitiken, vilket föreskrivs i det internationella avtalet (IIA) mellan kommissionen och parlamentet. Parlamentet konstaterar att detta inte sker tillfredsställande bland annat i överläggningarna om ett avtal mellan EU och Kanada om informationsutbyte i konkurrensförfaranden. Parlamentet uppmanar rådet att så snart som möjligt ratificera avtalet mellan EU och Kanada. Parlamentet avser att främja regelbundna diskussioner i det ansvariga utskottet med Europeiska konkurrensnätverket (ECN) och de nationella behöriga myndigheterna.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av lagstiftning som är kopplad till fullbordandet av den inre marknaden, särskilt inom energisektorn (inbegripet egenförbrukning) och transportsektorn, den digitala marknaden, finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, i syfte att förbättra tillämpningen av EU:s konkurrensregler och undvika inkonsekvent tillämpning av denna lagstiftning i medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet noterar att statligt stöd kan vara ett oundgängligt verktyg för att säkerställa den infrastruktur och de leveranser som krävs för både energi- och transportsektorn, framför allt i Europa, där en övergång till renare och klimatvänligare energiförsörjnings- och transportsystem håller på att ske.

7.  Europaparlamentet noterar att statligt stöd kan vara nödvändigt för att säkerställa tillhandahållandet av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, såsom energi, transport och telekommunikation. Parlamentet framhåller att statliga ingripanden ofta är det bästa politiska verktyget för att leverera sådana tjänster som är av avgörande betydelse för att stödja isolerade, avlägsna eller perifera regioner och öar inom unionen.

8.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att garantera en konkurrens som säkerställer möjligheten till gränsöverskridande förvärv på den inomeuropeiska marknaden för finansiella tjänster, inbegripet försäkringar.

9.  Europaparlamentet betonar att anslutningsmöjligheter för perifera regioner och öar är av största vikt för att man ska kunna bevara och utveckla ekonomiska och sociala initiativ på en acceptabel nivå genom att upprätthålla viktiga affärskontakter.

10.  Europaparlamentet betonar att tillgång till kontanter från bankautomater är en samhällsviktig tjänst som bör tillhandahållas utan några diskriminerande, konkurrensbegränsande eller orättvisa metoder och som därför inte får vara föremål för orimliga kostnader.

11.  Europaparlamentet välkomnar insatserna från GD Konkurrens för att fortsätta bygga upp en stabil och balanserad arbetsstyrka under 2016. Parlamentet välkomnar dessutom den förbättrade förvaltningen av personalresurserna vid GD Konkurrens och det faktum att personalomsättningen sjönk till sin lägsta nivå sedan mätningarna började (från 13,9 % under 2015 till 10,8 % under 2016(10)). Parlamentet uppmanar kommissionen att omfördela tillräckliga finansiella och mänskliga resurser till GD Konkurrens och att säkerställa stabila finanser för modernisering av direktoratets elektroniska och informationstekniska verktyg, så att den ökade arbetsbördan och den tekniska utvecklingen kan hanteras. Parlamentet begär på nytt en strikt åtskillnad mellan de avdelningar som utarbetar riktlinjer och de avdelningar som ansvarar för att tillämpa dem.

12.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som GD Konkurrens har gjort när det gäller lika möjligheter, bland annat att 36 % av cheferna på mellannivå är kvinnor.

13.  Europaparlamentet betonar återigen att korruption inom offentlig upphandling får allvarliga marknadssnedvridande effekter på den europeiska konkurrenskraften. Parlamentet upprepar att offentlig upphandling är en av de statliga verksamheter som är mest utsatt för korruption. Parlamentet betonar att EU-finansierade upphandlingar i en del medlemsstater löper högre risk att utsättas för korruption än nationellt finansierade upphandlingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att anstränga sig för att förhindra missbruk av EU-medel och stimulera ansvarsskyldighet inom offentliga upphandlingar. Parlamentet välkomnar även inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten.

14.  Europaparlamentet noterar att EU:s regler inte föreskriver tidsramar för antitrustutredningar, vilket innebär att beslut ibland fattas för sent, efter det att konkurrenterna har varit tvungna att lämna marknaden.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utfärda vägledande riktlinjer för att förkorta antitrustutredningarna och förfarandena för missbruk av en dominerande ställning, i syfte att undvika osäkerhet och alltför tunga bördor för företag och skapa ett konkurrensklimat som är gynnsamt för konsumenterna. Parlamentet uppmärksammar att mer flexibla tidsramar endast bör tillåtas i komplexa fall där utredningar utökas till att omfatta andra företag.

16.  Europaparlamentet understryker att den hastighet med vilka utredningarna genomförs visserligen måste vägas mot behovet av att på ett adekvat sätt skydda rätten till försvar och kvaliteten på utredningarna, men att vägledande tidsramar kan hjälpa antitrustmyndigheterna att använda sina resurser effektivare. Parlamentet noterar att kommissionen och berörda aktörer skulle kunna öka användningen av förenklade antitrustförfaranden och förbättrad tillgång till alla relevanta handlingar för att snabba på stora antitrustutredningar.

17.  Europaparlamentet noterar att de flesta beslut som rör antitrustfrågor fattas på nationell nivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att övervaka konkurrenspolitikens oberoende och övergripande samstämdhet och dess tillämpning inom den inre marknaden, med stöd av Europeiska konkurrensnätverket (ECN), samtidigt som hänsyn tas till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna. Parlamentet betonar att de nationella konkurrensmyndigheternas oberoende är ytterst viktigt och välkomnar därför kommissionens förslag om ECN+ som syftar till att stärka kapaciteten hos de nationella konkurrensmyndigheterna att effektivare kontrollera efterlevnaden av EU:s konkurrenslagstiftning.

18.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör kontrollera att de nationella konkurrensmyndigheterna, för att de ska kunna utföra sitt arbete helt oberoende, har tillräckliga resurser i form av finansiella, personella och tekniska resurser, och att val eller utnämning av styrelseledamöter och den högsta ledningen är transparent och inte står under politiskt inflytande. Parlamentet betonar att de nationella konkurrensmyndigheternas oberoende, även ur ett budgetperspektiv, är nödvändigt för att säkerställa en effektiv tillämpning av EU:s konkurrenslagstiftning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att de nationella konkurrensmyndigheterna offentliggör årsrapporter som innehåller statistik och en sammanfattning av deras verksamhet och uppmanar kommissionen att överlämna en årlig rapport till parlamentet om dessa viktiga frågor. Parlamentet anser att de nationella konkurrensmyndigheterna måste ha infört förfaranden för att se till att deras anställda och styrelseledamöter, under en rimlig tidsperiod efter att ha lämnat sina tjänster, avstår från sysselsättningar som kan ge upphov till en intressekonflikt i samband med specifika fall som de arbetat med vid den nationella konkurrensmyndigheten. Parlamentet betonar vikten av ECN, som erbjuder en plattform för regelbundna diskussioner mellan kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna i syfte att säkerställa en effektiv och enhetlig tillämpning av konkurrensreglerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn de nationella konkurrensmyndigheternas synpunkter.

19.  Europaparlamentet anser att det skulle kunna vara till hjälp med en undersökning av företagens medvetenhet om och förståelse för EU:s konkurrensregler och EU:s statsstödsregler, framför allt bland små och medelstora företag, för att stärka efterlevnaden av EU:s konkurrensregler och att denna undersökning samtidigt skulle kunna ge nyttig vägledning.

20.  Europaparlamentet anser att tillfälliga åtgärder just inom den digitala ekonomin kan vara viktiga för att säkerställa att överträdelser under en pågående utredning inte allvarligt och oåterkalleligt skadar konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka alla tillgängliga alternativ för att antingen påskynda förfaranden hos konkurrensmyndigheter vid tillämpning av artiklarna 101 och 102 eller att förenkla antagandet av tillfälliga åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en undersökning i detta sammanhang och lägga fram resultaten av denna samt ett lagstiftningsförslag till parlamentet och rådet, om så krävs.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med en möjlig reform av koncentrationsförordningen noga kontrollera huruvida aktuell bedömningspraxis tar tillräcklig hänsyn till specifika förhållanden på de digitala marknaderna. Parlamentet anser att kriterierna för bedömning av företagskoncentrationer inom den digitala ekonomin eventuellt skulle behöva anpassas. Parlamentet framhåller dessutom att de nationella konkurrensmyndigheternas oberoende ställning bör säkerställas inte bara vid tillämpning av artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget, utan även i efterlevnaden av reglerna för europeisk kontroll av företagskoncentrationen. Parlamentet betonar därför att det krävs likvärdiga regler på EU-nivå inom detta område.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ihållande insatser för att klargöra de olika aspekterna av definitionen av statligt stöd, vilket framgår av kommissionens tillkännagivande om begreppet statligt stöd som avses i artikel 107.1 i EUF-fördraget, vilket utgör en viktig byggsten i initiativet för modernisering av statligt stöd. Parlamentet noterar i synnerhet kommissionens insatser för att förtydliga begreppen ”företag” och ”ekonomisk verksamhet”. Parlamentet noterar dock att det fortfarande är svårt, särskilt på området sociala frågor, att dra gränsen mellan ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet. Parlamentet understryker vidare att det är EU-domstolens uppgift att säkerställa att fördraget tolkas korrekt.

23.  Europaparlamentet upprepar att en sund skattekonkurrens är viktig för den inre marknadens integritet och att alla marknadsaktörer, inbegripet digitala företag, bör betala sin rättmätiga andel av skatterna där deras vinster uppstår och konkurrera på lika villkor. Parlamentet välkomnar kommissionens ingående undersökning i detta avseende och betonar att bekämpning av skattebedrägeri och aggressiv skatteplanering är nödvändigt för att säkerställa lika spelregler på hela den inre marknaden och konsolidera sunda offentliga budgetar. Parlamentet betonar att statsstödsreglerna också gäller för skattebefrielse och att det är viktigt att eliminera snedvridande konkurrensbegränsande praxis såsom selektiva skatteförmåner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att kommissionen har tillgång till alla relevanta uppgifter som utbyts mellan de nationella skattemyndigheterna så att den kan bedöma huruvida deras skattebeslut och skattearrangemang är förenliga med EU:s konkurrensregler.

24.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att konkurrensmyndigheterna underlåtit att vidta åtgärder mot retroaktivt undanröjande av stödprogram till förnybar energi. Parlamentet understryker att denna brist på åtgärder ytterligare har snedvridit konkurrensen, eftersom internationella investerare har kunnat få ersättning medan lokala investerare inte har det. Parlamentet uppmanar kommissionen att utreda de snedvridande effekterna av befintliga kapacitetsbetalningar och betalningar för kärnenergimoratorier på elmarknaderna.

25.  Europaparlamentet vill att statsstödsriktlinjer för beskattning ska ses över för att fånga upp andra fall av illojal konkurrens än skattebeslut och internprissättning.

26.  Europaparlamentet understryker behovet av en enkel och transparent skattepolitik och skattelagstiftning.

27.  Europaparlamentet välkomnar helhjärtat kommissionens beslut mot olagliga skattefördelar som beviljats Amazon och dess tidigare banbrytande beslut om olagliga selektiva skatteförmåner, och betonar att det är mycket viktigt att det olagliga stödet återvinns snabbt. Parlamentet konstaterar att Luxemburg tillkännagivit sin avsikt att överklaga Amazon-beslutet, precis som Irland gjorde för Apple-målet. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att övervaka situationen i alla medlemsstater och att fatta beslut mot allt olagligt stöd i alla jämförbara fall för att garantera lika behandling och återupprätta lika spelregler.

28.  Europaparlamentet understryker behovet av att digitala företag beskattas på grundval av deras faktiska verksamhet i medlemsstaterna genom att fånga upp omsättning som genereras genom digitala plattformar, och på så sätt undvika konkurrensnackdelar för de företag som bedriver verksamhet genom permanent fysisk närvaro.

29.  Europaparlamentet anser att den sunda konkurrensen på den inre marknaden kan kringskäras av skatteplanering, eftersom nya aktörer och små och medelstora företag som bedriver verksamhet i ett och samma land missgynnas jämfört med multinationella företag som kan förflytta vinster eller genomföra andra former av aggressiv skatteplanering genom olika beslut och instrument som enbart är tillgängliga för dem. Parlamentet noterar oroat att de lägre skatteförpliktelser som blir resultatet av detta gör att de får en högre vinst efter skatt och skapar ojämlika spelregler med de konkurrenter på den inre marknaden som inte kan tillgripa aggressiv skatteplanering och faktiskt behåller kopplingen mellan den plats där de genererar vinsten och där den beskattas.

30.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen inleda förhandlingar med alla stater och territorier som har gott tillträde till den gemensamma marknaden och saknar effektiva statsstödskontroller mot illojal skattekonkurrens.

31.  Europaparlamentet noterar möjligheten att använda offentliga medel för att rädda banker som är viktiga i den egna regionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förklara på vilka villkor det är möjligt, i synnerhet med avseende på EU:s statsstöds- och skuldnedskrivningsregler. Parlamentet anser att den nuvarande rättsliga ramen är oklar och uppmanar kommissionen att förbättra den.

32.  Europaparlamentet påminner om att enligt direktivet om insättningsgarantisystem bör användningen av insättningsgarantisystem för att förhindra att ett kreditinstitut går omkull ske inom en tydligt definierad ram och i alla händelser uppfylla reglerna om statligt stöd.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år på nytt kontrollera huruvida kraven för tillämpning av artikel 107.3 b i EUF-fördraget fortsatt efterlevs inom finanssektorn.

34.  Europaparlamentet anser att finanskrisen har lett till att koncentrationen i banksektorn har ökat och att den i vissa fall uppmuntrats av europeiska och nationella tillsynsmyndigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka detta fenomen och utföra en landsvis studie på europeisk nivå för att undersöka dess effekter på konkurrensen.

35.  Europaparlamentet välkomnar kommissionsledamot Vestagers utfästelser i den strukturerade dialogen med utskottet för ekonomi och valutafrågor den 21 november 2017 att begrunda den möjliga snedvridningen av konkurrensen till följd av Europeiska centralbankens program för köp av värdepapper från företagssektorn och att återkomma med ett kvalitativt svar. Parlamentet betonar i detta hänseende att begreppet selektivitet i statligt stöd är ett viktigt kriterium som måste utredas noggrant. Parlamentet framhåller vidare artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen som innehåller den så kallade principen om lojalitet.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka verksamheten inom banksektorn för privatpersoner och mindre företag för att upptäcka överträdelser av antitrustregler och kartellverksamhet samt att ha ett nära samarbete med nationella konkurrensmyndigheter för att verkställa EU:s antitrustregler.

37.  Europaparlamentet anser att det är en prioritering att säkerställa att reglerna om statligt stöd uppfylls strikt och opartiskt i hanteringen av framtida bankkriser, så att skattebetalarna skyddas mot bördan av bankräddningar.

38.  Europaparlamentet stöder resultatet i kommissionens undersökning av sektorn för e-handel att gränsöverskridande e-handel kan bidra till ytterligare integrering av den inre marknaden, medföra konkurrensfördelar för företag och innebära ökade valmöjligheter för konsumenterna, men att geoblockeringsåtgärder utgör ett betydande hinder för detta. Parlamentet upprepar att detta kan visa sig stå i strid med artikel 101 under vissa omständigheter. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att inrikta sig på efterlevnaden av EU-konkurrensregler som antingen etablerades eller blev för omfattande till följd av den digitala ekonomins utveckling och ökande betydelse. Parlamentet välkomnar också kommissionens avsikt att bredda dialogen med de nationella konkurrensmyndigheterna i syfte att säkerställa en konsekvent tillämpning av EU:s konkurrensregler i samband med e-handelspraxis.

39.  Europaparlamentet uppmanar den europeiska chefsförhandlaren för brexit att i samarbete med kommissionsledamot Vestager så snart som möjligt inleda en rättvis och transparent diskussion om EU:s och Förenade kungarikets framtida förbindelser i fråga om konkurrens.

40.  Europaparlamentet anser att ingen av de pågående utredningar(11) av potentiella överträdelser av EU:s konkurrenslagstiftning från Förenade kungarikets sida eller från företag som är etablerade i Förenade kungariket bör hotas av tidsplanen för brexit och att alla slutliga beslut som antas av kommissionen efter den 29 mars 2019 fortfarande bör vara bindande.

41.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om invändningar och dess preliminära slutsats att Google har missbrukat sin dominerande ställning som sökmotor genom att ge en olaglig fördel till en annan av sina egna produkter: sin prisjämförelsetjänst. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att Google genomför denna korrigerande åtgärd effektivt och skyndsamt så att ytterligare missbruk av en dominerande ställning förhindras. Parlamentet betonar att kommissionen måste göra en grundlig analys och kontrollera hur Googles förslag skulle fungera i praktiken i syfte att återställa de lika spelregler som krävs för att konkurrens och innovation ska blomstra. Parlamentet konstaterar att utan en genomgripande strukturell åtskillnad mellan företagets allmänna och specialiserade söktjänster skulle en auktionsbaserad metod kanske inte leda till lika behandling. Parlamentet uppmanar kommissionen och Googles vd att delta i en gemensam utfrågning med utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd. Parlamentet anser att alla företag, även inom den digitala sektorn, bör ha ett nära samarbete med parlamentet, inte minst genom att närvara vid offentliga utfrågningar.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ambitiösare åtgärder för att undanröja illegitima hinder för online-konkurrens i syfte att säkerställa hinderfri online-handel för EU-konsumenter som köper från säljare som är baserade i en annan medlemsstat samtidigt som inga nya hinder skapas på grund av befintliga olikheter i konsumentlagstiftningen.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant genomföra och så snabbt som möjligt slutföra alla andra pågående antitrustutredningar, såsom Android, AdSense och utredningar inom resesektorn och för lokala sökningar, där Google påstås missbruka sin dominerande ställning på bekostnad av befintliga och potentiella konkurrenter, som har förhindrats att komma in och utvecklas på detta område. Parlamentet betonar att kommissionen måste vara väl förberedd och utrustad för det första ”big data”-fallet, vilket motsvarar omkring 5,2 terabyte data. Parlamentet betonar i detta sammanhang att stora teknikföretags användning av personuppgifter saknar motstycke, och konsumenterna är ofta inte medvetna eller har inte informerats om i vilken utsträckning deras personuppgifter används, till exempel för profilering eller riktad reklam. Parlamentet anser att digitala företag skulle kunna utgöra en särskild utmaning för konkurrensmyndigheterna, framför allt när det gäller algoritmer, artificiell intelligens eller värdet av data. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla policy- och tillsynsinstrument för att hantera uppkomsten av digitala ekonomier, och se till att den har en egen full stab av ingenjörer med hög teknisk kompetens och specialister i spjutspetsteknik för att följa och vidta åtgärder mot konkurrensbegränsande situationer i den digitala ekonomin och plattformsekonomin.

44.  Europaparlamentet understryker vikten av pågående utredningar inom läkemedelssektorn, med tanke på de allt fler beläggen för snedvridning av marknaden, bland annat mängdrestriktioner, manipulerade priser och hinder för tillgång till generiska läkemedel.

45.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens faktablad av den 6 oktober 2017 där det bekräftas att oanmälda inspektioner utförs avseende tillgången till uppgifter om bankkonton och konkurrerande tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att vara vaksam i denna fråga, särskilt när de tekniska tillsynsstandarderna för stark kundautentisering och säker kommunikation träder i kraft.

46.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens undersökning om lastbilskartellen och dess slutsatser.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga statsstödsreglerna för europeiska och icke-europeiska flygbolag i syfte att upprätta lika spelregler mellan de verksamheter som är inriktade mot marknaderna inom och utanför Europa. Parlamentet anser att omstruktureringsstöd under vissa omständigheter skulle kunna vara snedvridande. Parlamentet anser att samma konkurrensregler bör tillämpas på alla flygbolag när de flyger till och från EU och på både nationella bolag och lågprisbolag, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för flygbolag vars verksamhet inte har någon betydande inverkan på marknaden. Parlamentet konstaterar att kommissionen godkände Lufthansas förvärv av Air Berlin dotterbolag LGW, förutsatt att vissa åtaganden för att undvika snedvridning av konkurrensen uppfylldes. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka situationen på medellång sikt och att ta itu med alla konkurrensbegränsande metoder inom luftfartsbranschen som undergräver konsumentskyddslagstiftningen.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka den förhärskande ställning som lågprisbolag ofta utövar på olika flygsträckor i Europa och prismönstret för dessa sträckor. Parlamentet noterar att en sådan ställning ofta uppnås genom aggressivt eller till och med rovlystet marknadsbeteende som slår ut konkurrensen och i slutändan blir till en börda för konsumenterna i form av högre priser och avgifter.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga undersöka alla sammanslagningar av flygbolag i enlighet med EU:s förfarande för koncentrationskontroll, bland annat hur dessa uppgörelser påverkar konkurrensen på marknaden och deras potentiella skada för konsumenterna, framför allt i form av högre priser och begränsad direkt åtkomst till destinationer.

50.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fullborda genomförandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet, att säkerställa fullständig transparens för penningflöden mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag och se till att alla medlemsstater har en stark och oberoende nationell tillsynsmyndighet för antitrustfrågor.

51.  Europaparlamentet är oroat över de konkurrensbegränsande effekterna av gemensamt ägarskap genom stora institutionella investerare. Parlamentet anser att det faktum att dessa investerare har en betydande andel aktier i direkta konkurrenter inom samma sektor, exempelvis bland flygbolag, skapar ett halv-oligopol som får negativa följder för konsumenterna och ekonomin i sin helhet genom att konkurrensen begränsas. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder för att hantera möjliga konkurrensbegränsande effekter av gemensamt ägarskap. Parlamentet uppmanar även kommissionen att utreda gemensamt ägarskap och utarbeta en rapport om effekterna av gemensamt ägarskap på EU:s marknader, särskilt för priser och innovation, och lägga fram denna för parlamentet.

52.  Europaparlamentet välkomnar översynen av förordning (EG) nr 868/2004 som handlar om att säkra sund konkurrens, säkerställa ömsesidighet och eliminera illojala affärsmetoder, inklusive påstått statligt stöd till flygbolag från vissa tredjeländer, och ta itu med regleringsfrågor, såsom arbetsvillkor och miljöfrågor. Parlamentet håller med kommissionen om att det bästa tillvägagångssättet vore att anta ett nytt omfattande och effektivt rättsinstrument för att få bukt med snedvridningar av marknaden för internationell transport, uppmuntra Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao) att verka för konkurrens mellan regionala flygbolag och skapa sund konkurrens på grundval av luftfartsavtal. Parlamentet anser att transparens i regeln om sund konkurrens är en grundläggande faktor för att säkerställa lika spelregler. Parlamentet anser att denna förordning eller andra lämpliga lagstiftningsinstrument bör förhindra konkurrensbegränsande beteende inom biljettdistribution, exempelvis att vissa flygbolag inför tilläggsavgifter eller begränsar tillgången till information för dem som använder andra bokningssätt än deras egna.

53.  Europaparlamentet upprepar att luftfarten bidrar väsentligt till anslutningsmöjligheterna i EU, både mellan medlemsstaterna sinsemellan och med tredjeländer, spelar en avgörande roll för EU:s integration och konkurrenskraft, och ger ett viktigt bidrag till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet noterar att EU:s övergripande anslutningsmöjligheter i stor utsträckning beror på den lufttrafik som EU-flygbolag bedriver.

54.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förenkling av reglerna för offentliga investeringar i hamnar och flygplatser, kultur och de yttersta randområdena. Parlamentet betonar att alla flygplatser som finansieras genom EU:s budget eller Europeiska investeringsbanken, dock med beaktande av behov av anslutningsmöjligheter i de yttersta randområdena och perifera regioner och i linje med kommissionens aktuella riktlinjer, bör grundas på en positiv kostnadsnyttoanalys och den operativa och ekonomiska bärkraften på medellång och lång sikt så att finansiering av spökflygplatser i Europa kan undvikas.

55.  Europaparlamentet betonar vikten av att garantera transparent och neutral flyginformation, säkerställa lika spelregler på marknaden och ytterst skydda EU-konsumenternas möjligheter att göra väl underbyggda val. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att respektera dessa principer i samband med översynen av uppförandekoden för datoriserade bokningssystem och lufttrafikförordningen.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa sund konkurrens inom transportsektorn i syfte att fullborda den inre marknaden, och därvid ta hänsyn tagen till allmänintresset och miljön och säkra öars och perifera regioners anslutningsmöjligheter. Kommissionen uppmanas att övervaka offentliga nätverk av hamnar och flygplatser som förvaltas genom monopol.

57.  Europaparlamentet betonar att i globaliseringens tidevarv är internationellt samarbete absolut nödvändigt för en effektiv tillämpning av de konkurrensrättsliga principerna. Parlamentet stöder i detta sammanhang att kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheter ständigt engagerar sig i multilaterala forum som t.ex. det internationella konkurrensnätverket, konkurrenskommittén inom Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Världsbanken och FN:s konferens om handel och utveckling (UNCTAD). Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera konkurrensavsnitt i internationella handels- och investeringsavtal. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att främja konvergens av konkurrenspolitiska verktyg och metoder, bland annat genom bilateralt samarbete med tredjeländer, i linje med den andra generationens samarbetsavtal från 2013 mellan EU och Schweiz. Parlamentet välkomnar att kommissionen och Kina har inlett en dialog om kontroll av statligt stöd och följer noga Kinas antagande av ett översynssystem för sund konkurrens, som har utformats för att se till att statliga åtgärder inte får negativ effekt på marknadstillträde, marknadsutträde eller den fria rörligheten för varor. Parlamentet upprepar sin begäran att kommissionsledamot Vestager på ett effektivt sätt ser till att kommissionen informerar och regelbundet uppdaterar parlamentets behöriga utskott om sin externa verksamhet inom konkurrenspolitiken.

58.  Europaparlamentet betonar att en fungerande konkurrens på den europeiska inre marknaden framför allt gynnar konsumenterna. Parlamentet anser att en strikt och opartisk tillämpning av konkurrenspolitiken kan utgöra ett betydande bidrag till viktiga politiska prioriteringar, såsom en fördjupad och mer rättvis inre marknad, en sammankopplad digital inre marknad och en integrerad och klimatvänlig energiunion. Parlamentet upprepar att traditionella konkurrenspolitiska marknadsmodeller kanske inte alltid är lämpliga för den digitala marknaden, såsom plattformsbaserade affärsmodeller eller flersidiga marknader.

59.  Europaparlamentet påpekar att en enda uppsättning regler för att beräkna bolagsskattebasen skulle kunna eliminera illojal skattekonkurrens såsom skatteavtal som ingås mellan vissa multinationella företag och medlemsstater. Parlamentet noterar de pågående förhandlingarna om den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen (CCCTB).

60.  Europaparlamentet noterar vikten av ett gynnsamt regelverk för flygplatser så att de kan locka till sig och mobilisera privata investeringar. Parlamentet anser att kommissionens utvärdering av direktivet om flygplatsavgifter, i kombination med effektiva samråd med flygbolag/flygplatser, bör bidra till klargörandet om huruvida de gällande bestämmelserna utgör ett effektivt verktyg för att främja konkurrensen och stärka de europeiska konsumenternas intressen, eller om det behövs en reform.

61.  Europaparlamentet välkomnar att den spanska regeringen är beredd att omförhandla luftfartsavtalet mellan Spanien och Ryssland, vilket skulle möjliggöra flygningar mellan Barcelona och Tokyo.

62.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska bilaterala luftfartsavtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer för att säkerställa sund konkurrens.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta och ta itu med de potentiella effekter av brexit för konkurrensen inom luftfartssektorn, framför allt där Förenade kungarikets medlemskap i det gemensamma europeiska luftrummet (ECAA-avtalet) skulle påverkas och inskränka tillträdet till och från alla EU-destinationer.

64.  Europaparlamentet anser att det för att man ska kunna garantera lika spelregler för företag på den inre marknaden krävs insatser för att beslutsamt bekämpa social dumpning.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare utreda de långsiktiga effekterna av de avbrutna diskussionerna om framtida lagstiftning i enlighet med EU:s luftfartsstrategi.

66.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen har inlett en konsekvensanalys och ett offentligt samråd beträffande livsmedelsförsörjningskedjan. Parlamentet påminner om att man redan har uppmanat kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att reagera på den oro som både leden ”uppströms” i livsmedelskedjan och distributörer och konsumenter känner inför den samlade effekten dels av den snabba koncentrationen nationellt inom distributionssektorn och dels av framväxten av allianser mellan stora distributörer på europeisk och nationell nivå. Parlamentet anser att denna strukturella utveckling ger upphov till oro för eventuella strategiska anpassningar, minskad konkurrens och minskat utrymme för investeringar och innovation inom livsmedelskedjan, liksom för producentorganisationers korrekta funktionssätt, särskilt småskaliga jordbrukare, och för urvalet av anpassade växtsorter för agroekologiska villkor. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett bindande regelverk på EU-nivå för att bekämpa otillbörliga affärsmetoder i livsmedelskedjan som missgynnar jordbrukare.

67.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens ingående utredning av sammanslagningen av Monsanto och Bayer. Parlamentet är mycket oroat över att tre företag (ChemChina-Syngenta, Du Pont-Dow och Bayer-Monsanto) kommer att äga och sälja upp till 60 % av världens patenterade frön och 64 % av världens bekämpningsmedel (pesticider och herbicider), om denna sammanslagning godkänns. Parlamentet påpekar att en sådan koncentrationsnivå otvivelaktigt kommer att leda till högre priser, öka jordbrukarnas tekniska och ekonomiska beroende av ett fåtal globalt integrerade gemensamma köpplattformar, begränsa mångfalden av frön, leda innovationer bort från ett anammande av en produktionsmodell som respekterar miljön och den biologiska mångfalden och slutligen leda till mindre innovation på grund av minskad konkurrens. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att grundligt beakta att flera sammanslagningar äger rum samtidigt inom samma sektor, när den undersöker koncentrationsnivån och följderna för konkurrensen av sammanslagningen på de olika berörda marknaderna.

68.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över kommissionens godkännande av sammanslagningen av Bayer och Monsanto, eftersom denna, trots den föreslagna avyttringen av vissa av Bayers tillgångar, förvärrar den redan omfattande koncentrationen av jordbruksindustrin och i praktiken förhindrar en övergång från ett kemiskt jordbruk till ett genuint hållbart jordbruk. Parlamentet begär en översyn av konkurrenslagstiftningen så att man på ett verkningsfullt sätt ska kunna motsätta sig sammanslagningar av detta slag i framtiden. Kommissionen uppmanas därför med eftertryck att bedöma om sammanslagningar inom jordbruksindustrin skulle kunna leda till ett ”påtagligt hinder för effektiv konkurrens", inte genom ett test med en begränsad räckvidd som endast fokuserar på effekterna av en sammanslagning på priser, produktion och innovation, utan genom att utvärdera de fulla sociala kostnaderna för sådana sammanslagningar, med hänsyn tagen till deras effekter på miljöskydd och biologisk mångfald på internationell nivå, såsom krävs enligt artikel 11 i EUF-fördraget.

69.  Europaparlamentet anser att handelsbidrag och handelsförmåner, såsom GSP och GSP+, som tredjeländer får för att främja mänskliga och arbetsrelaterade rättigheter, men som även har visat sig vara ett medel för att främja EU:s konkurrens på den internationella arenan, måste övervakas på lämpligt sätt och tillämpas med hänsyn till deras inverkan på EU:s branscher. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att dra tillbaka bidragen eller förmånerna om dessa missbrukas av tredjeländer.

70.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen har undersökt skattebehandlingen av McDonald's sedan juni 2014 och att kommissionen fattade beslut om att inleda en formell utredning i december 2015, men att inget slutligt beslut har fattats hittills. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra allt den kan för att snarast nå fram till ett slutligt beslut i detta ärende.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet utvärdera effektiviteten i medlemsstaternas skydd av immateriella rättigheter, som är en viktig del av en sund konkurrenspolitik. Parlamentet betonar att varumärkesskydd är avgörande för att identifiera och särskilja produkter på marknaden, och att utan varumärken och möjligheten för folk att skilja mellan olika produkter, blir det väldigt svårt, om inte omöjligt, för tillverkarna att komma in på nya marknader. Parlamentet framhåller dessutom att om konkurrensen inriktas på pris blir det svårt för tillverkare med små marknadsandelar att stärka sin ställning på marknaden. Parlamentet betonar därför att om varumärkena skulle tas bort eller begränsas i sin användning skulle detta skapa betydande hinder för marknadstillträde och undergräva en viktig aspekt av den fria och sunda konkurrensen inom EU.

72.  Europaparlamentet stöder helhjärtat kommissionens uttalande i årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik 2016 att eftersom företagen utvidgar sin verksamhet globalt måste även tillsynsmyndigheterna på konkurrensområdet göra detta. Parlamentet anser att globala konkurrensregler, transparens och högsta möjliga samordning mellan konkurrensmyndigheter, inbegripet i fråga om informationsutbyte i samband med konkurrensförfaranden, är en förutsättning för utvecklingen av en global rättvis handel. Parlamentet påminner om att kampen mot otillbörliga affärsmetoder, inbegripet genom konkurrenspolitiken, är nödvändig för att säkerställa lika spelregler internationellt till gagn för arbetstagare, konsumenter och företag, och är en av prioriteringarna inom EU:s handelsstrategi. Parlamentet betonar att det i diskussionsunderlaget om att möta globaliseringen anges att unionen ska vidta åtgärder för att återställa rimliga konkurrensvillkor, och uppmanar kommissionen att föreslå konkreta åtgärder i detta avseende.

73.  Europaparlamentet vill se en modernisering av de handelspolitiska skyddsinstrumenten så att de blir mer kraftfulla, snabbare och effektivare. Parlamentet välkomnar den nya metoden för att beräkna antidumpningstullar genom att bedöma marknadssnedvridningar i länder utanför EU, och menar att denna metod måste vara minst lika effektiv som tidigare införda antidumpningsåtgärder, i full överensstämmelse med våra skyldigheter inom WTO. Parlamentet betonar vikten av att övervaka dess faktiska genomförande. Parlamentet betonar vidare den särskilda betydelsen av antisubventionsinstrumentet för att bekämpa illojal global konkurrens och säkra lika spelregler som enligt EU:s statsstödsregler.

74.  Europaparlamentet betonar att ömsesidighet är en av grundpelarna i EU:s handelspolitik för att säkerställa likvärdiga spelregler för EU:s företag, i synnerhet när det gäller offentlig upphandling. Parlamentet understryker att insatser för att säkerställa ökat tillträde till utländska marknader för offentlig upphandling inte får undergräva utvecklingen av EU:s bestämmelser i fråga om sociala och miljömässiga kriterier. Parlamentet understryker hur viktigt det är för unionen med ett internationellt instrument för offentlig upphandling, som fastställer den nödvändiga ömsesidigheten i de fall då handelspartnerna begränsar tillträdet till sina upphandlingsmarknader. Parlamentet betonar fördelarna med utländska direktinvesteringar och anser att kommissionens förslag om kontroll av utländska investeringar bör möjliggöra mer ömsesidighet i fråga om marknadstillträde.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt uppmärksamma de små och medelstora företagen i samband med handelsförhandlingar och handel för att säkerställa ett bättre marknadstillträde och utveckla deras konkurrenskraft. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens insatser för att bekämpa illojal konkurrens i uppmärksammade mål, men betonar att det också är ytterst viktigt att säkerställa sund konkurrens för små och medelstora företag.

76.  Europaparlamentet framhåller att unionens handelspolitik och handelsavtal kan bidra till kampen mot korruption.

77.  Europaparlamentet betonar vikten av effektiva och harmoniserade tullkontroller i EU för att bekämpa illojal konkurrens.

78.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förklara närmare hur illojala handelsmetoder kan hanteras inom ramen för den nuvarande konkurrenspolitiken.

79.  Europaparlamentet gläder sig därför över kommissionens förslag om Europeiska konkurrensnätverket, bland annat vikten av avskräckande böter inom ramen för konkurrenspolitiken. Parlamentet betonar vidare att den anmodade myndighetens vägran att verkställa ett beslut om att förelägga böter alltid bör vara vederbörligen motiverad och att det bör inrättas ett system genom vilket eventuella tvister mellan myndigheter i sådana fall kan lösas.

80.  Europaparlamentet har tagit del av utredningen av e-handelsbranschen och dess slutliga rapport, som visar att det i e-handelsbranschen finns vissa affärsmetoder som påverkar den sunda konkurrensen negativt och begränsar konsumenternas val. I samband med strategin för den digitala inre marknaden anser parlamentet att utredningen bör vara en del av en större insats från kommissionens sida att tillämpa konkurrenspolitiken fullt ut på nätbutiker.

81.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att inrikta sig på att genomdriva EU:s konkurrensregler på utbredda affärsmetoder som har uppstått eller utvecklats till följd av e-handelns tillväxt och betonar att kommissionen måste öka sina insatser för att garantera en konsekvent tillämpning av EU:s konkurrensregler i alla medlemsstater, också i fråga om e-handelsrelaterade affärsmetoder. Med tanke på det asymmetriska förhållandet mellan stora nätbutiker och deras leverantörer poängterar parlamentet att kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna aktivt bör verkställa konkurrensreglerna eftersom leverantörerna, särskilt små och medelstora företag, kanske inte alltid har tillgång till kostnadseffektiva rättsmedel.

82.  Europaparlamentet efterlyser en ökad valfrihet för konsumenter på den digitala inre marknaden. Parlamentet anser att rätten till uppgiftsportabilitet i den allmänna dataskyddsförordningen (förordning (EU) 2016/679) är en bra metod för att stärka konsumenternas rättigheter och konkurrensen.

83.  Europaparlamentet anser att en effektiv konkurrenspolitik kan komplettera lagstiftningsinitiativ avseende den digitala inre marknaden. Om drivkraften till lagstiftningsåtgärder i första hand uppstår till följd av vissa aktörers marknadsåtgärder anser parlamentet att eventuell skada skulle kunna åtgärdas genom konkurrensåtgärder för att motverka konkurrensbegränsande metoder, utan att de som vill konkurrera hämmas.

84.  Europaparlamentet är oroat över tillverkarnas allt större användning av avtalsmässiga begränsningar av internetförsäljning, som bekräftas av e-handelsutredningen. Kommissionen uppmanas att närmare granska dessa klausuler för att se till att de inte ger upphov till omotiverade begränsningar av konkurrensen. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att se över riktlinjerna om vertikala begränsningar och kommissionens förordning (EU) nr 330/2010 mot bakgrund av dessa ändringar.

85.  Europaparlamentet noterar generaladvokat Wahls förslag till avgörande av den 26 juli 2017 i mål C-230/16, Coty Germany GmbH mot Parfümerie Akzente GmbH, om att ett distributionsavtals begränsningar av näthandel inte ska betraktas som särskilt allvarliga begränsningar enligt kommissionens förordning (EU) nr 330/2010.

86.  Europaparlamentet betonar att tillgången till rättslig prövning, som även kan omfatta kollektiv prövning, är mycket viktig för att målen för EU:s konkurrenspolitik ska kunna nås. Parlamentet betonar att avsaknaden av sådana möjligheter försvagar konkurrensen på bekostnad av den inre marknaden och konsumenträttigheterna.

87.  Europaparlamentet påminner om att en förutsättning för att konkurrensbegränsande metoder ska kunna bekämpas på ett effektivt sätt är att medlemsstaterna för en ekonomisk politik som står i samklang med principerna för en öppen marknadsekonomi på grundval av sund konkurrens, eftersom rent protektionistiska åtgärder skadar den inre marknadens funktion. Parlamentet understryker att alla former av illojal konkurrens måste motverkas, även oregistrerat arbete och kringgående av bestämmelserna om utstationering av arbetstagare, och detta utan att den fria rörligheten för arbetstagare påverkas som en av de grundläggande friheterna på den inre marknaden.

88.  Europaparlamentet anser att det samråd som kommissionen genomfört om en möjlig förbättring av EU:s kontroll av företagskoncentrationer är mycket viktigt. Parlamentet anser att det i synnerhet på det digitala området måste säkerställas att sammanslagningar inte hämmar konkurrensen på den inre marknaden. Kommissionen uppmanas därför återigen att noga undersöka huruvida aktuell bedömningspraxis tar tillräcklig hänsyn till förhållandena på de digitala marknaderna och till marknadernas internationalisering. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att vid bedömningen av marknadsstyrka beakta den roll som tillgången till data och information spelar, huruvida en sammanslagning av data och kundinformation under en fusion snedvrider konkurrensen och i vilken utsträckning ett företags tillgång till exklusiva analysmetoder och patent utestänger konkurrenter. Parlamentet begär på nytt att kommissionen ska förklara hur den definierar det minimiantal marknadsaktörer som krävs för sund konkurrens och hur den ser till att möjligheten för nya företag, särskilt nystartade sådana, att träda in på högkoncentrerade marknader bevaras.

89.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett korrekt verkställande av EU:s regler för offentlig upphandling i syfte att motverka snedvridningar av konkurrensen, bland annat eventuellt med hjälp av sociala och miljömässiga kriterier och konsumentskyddskriterier, och främja god praxis för offentliga myndigheters förfaranden. Parlamentet anser att utvecklingen av elektroniska offentliga upphandlingsförfaranden kommer att göra det lättare för små och medelstora företag att delta offentliga upphandlingar, förbättra transparensen och effektivisera kontrollen av överträdelser av konkurrensreglerna. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att främja möjligheter till marknadstillträde för små och medelstora företag genom mindre kontrakt när detta är förenligt med de centrala målen för upphandlingen och att noga övervaka hur regler för centraliseringen av inköpen verkställs på marknader för offentlig upphandling.

90.  Europaparlamentet gläder sig över att det i strategin för den digitala inre marknaden har antagits regler för portabilitet av förbetalda tjänster, vilket kommer att förbättra konkurrensen på den inre marknaden och säkerställa större rättigheter för konsumenterna.

91.  Europaparlamentet anser att kriterierna för att ansluta sig till selektiv distribution eller franchisingnätverk bör präglas av transparens för att säkerställa att de inte strider mot konkurrenspolitiken och den inre marknadens fria funktionssätt. Parlamentet understryker att dessa kriterier måste vara objektiva, kvalitativa och icke-diskriminerande, och att de inte får gå utöver vad som är absolut nödvändigt. Kommissionen uppmanas att vidta åtgärder för att säkerställa denna transparens.

92.  Europaparlamentet noterar den ökade risken för otillåten samverkan mellan konkurrenter på grund av bland annat prisövervakningsprogram. Parlamentet anser att samordnade förfaranden kan uppkomma trots att kontakterna mellan olika konkurrenter är svagare än vad som krävs enligt gällande normer, och till och med kan bli automatiska, då algoritmer interagerar med varandra oberoende av hur en eller flera marknadsaktörer rör sig. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara vaksam på sådana nya utmaningar för den fria konkurrensen.

93.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att ansluta sig till sina internationella partner och multilaterala forum på det konkurrenspolitiska området. Parlamentet anser att internationellt samarbete blir allt viktigare när de företag som är föremål för verkställighetsåtgärder bedriver verksamhet i flera jurisdiktioner.

94.  Europaparlamentet anser att en utökat nätverk av frihandelsavtal där Europeiska unionen är part kommer att gynna verkställandet av konkurrenslagstiftningen på global nivå. I detta sammanhang uppmuntras kommissionen att undersöka ytterligare möjligheter till handelsavtal och att inkludera kraftfulla antitrust- och statsstödsregler i sådana framtida avtal.

95.  Europaparlamentet anser att konkurrenspolitiken måste beakta jordbrukssektorns särskilda karaktär. Parlamentet påminner om att jordbrukssektorn enligt artikel 42 i EUF-fördraget tillerkänns en särställning i fråga om konkurrensrätten, vilken bekräftades i samband med den senaste reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken, genom möjligheten till ett antal undantag från bestämmelserna i artikel 101 i EUF-fördraget. Parlamentet konstaterar att den gemensamma jordbrukspolitiken syftar till att garantera jordbruksbefolkningen en skälig levnadsstandard mot bakgrund av ständiga ekonomiska och klimatrelaterade risker. Parlamentet påminner om att konkurrenspolitiken huvudsakligen skyddar konsumenternas intressen och inte tar tillräcklig hänsyn till jordbruksproducenternas särskilda intressen och problem. Parlamentet betonar att konkurrenspolitiken måste skydda jordbruksproducenternas och konsumenternas intressen på samma sätt, genom att säkerställa rättvisa villkor för konkurrens och för tillträde till den inre marknaden i syfte att främja investeringar och innovation, sysselsättning, jordbruksföretagens bärkraft och en balanserad utveckling av landsbygdsområden inom EU, och samtidigt främja transparens för marknadens aktörer.

96.  Europaparlamentet insisterar på att begreppet ”skäligt pris” inte bör förstås som lägsta möjliga pris för konsumenten utan i stället vara rimligt och medge skälig ersättning för livsmedelskedjans alla parter.

97.  Europaparlamentet betonar att kollektiv verksamhet som bedrivs av producentorganisationer och deras föreningar (inbegripet planering av produktionen och förhandlingar om försäljning och om avtalsvillkor) är nödvändig för att uppnå den gemensamma jordbrukspolitikens mål enligt artikel 39 i EUF-fördraget, och bör undantas från tillämpning av artikel 101 i EUF-fördraget när denna gemensamma verksamhet utövas på korrekt sätt, och därigenom bidra till att förbättra jordbrukarnas konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar att undantagen i förordning (EU) nr 1308/2013 (Förordningen om en samlad marknadsordning) inte har använts fullt ut och att bristen på tydlighet avseende dessa undantag, svårigheterna med att genomföra dem och bristen på enhetlig tillämpning från nationella myndigheters sida inte har gett jordbrukarna och deras organisationer tillräcklig rättssäkerhet. Parlamentet välkomnar att förordning (EU) 2017/2393(12) kommer att förenkla de regler som är tillämpliga för jordbrukarnas kollektiva organisering, och kommer att klargöra vilka roller och befogenheter som gäller i förhållande till konkurrensrätten för producentorganisationer som bedriver ekonomisk verksamhet, i syfte att stärka deras förhandlingsstyrka samtidigt som de principer som fastställs i artikel 39 i EUF-fördraget säkerställs.

98.  Europaparlamentet välkomnar, mot bakgrund av de positiva rapporterna om genomförandet av 2012 års ”mjölkpaket”(13) och hur det har bidragit till att stärka mjölkböndernas ställning i livsmedelskedjan, att paketet snart ska förlängas inom ramen för förordning.(EU) 2017/2393 Parlamentet uppmanar dock kommissionen att göra en konsekvensanalys för att avgöra huruvida bestämmelserna om avtalsförhandlingar inom mjölk- och mjölkproduktsektorn bör utvidgas till att även omfatta andra jordbrukssektorer, eftersom det skulle ge jordbrukare och producentorganisationer större frihet att planera produktionen, rätt till kollektiva förhandlingar och rätt till förhandlingar om försäljning och kontraktsvillkor som tydligt fastställer priser och volymer.

99.  Europaparlamentet begär ett uttryckligt och automatiskt undantag från artikel 101 i EUF-fördraget för jordbrukets branschorganisationer på grundval av nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna, för att dessa ska kunna fullfölja de uppdrag som de anförtros genom förordningen om en samlad marknadsordning med målsättningen att främja syftet med artikel 39 i EUF-fördraget.

100.  Europaparlamentet föreslår att möjligheterna enligt förordningen om en samlad marknadsordning att införa reglering av utbudet av ost med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning (artikel 150), av skinka med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning (172) och av vin (artikel 167) ska utvidgas till kvalitetsmärkta produkter så att det ska bli enklare att anpassa utbudet till efterfrågan.

101.  Europaparlamentet välkomnar att förordning (EU) 2017/2393 etablerar ett förfarande genom vilket en grupp jordbrukare kan begära ett icke-bindande yttrande från kommissionen för att bedöma huruvida en viss kollektiv åtgärd är förenlig med det allmänna undantaget från konkurrensreglerna i artikel 209 i förordningen om en samlad marknadsordning. Mot bakgrund av rekommendationen från arbetsgruppen för jordbruksmarknader uppmanar parlamentet dock kommissionen att förtydliga räckvidden för det allmänna undantaget för jordbruket, i syfte att specificera undantaget på ett sådant sätt att icke-tillämpning av artikel 101 i EUF-fördraget, när detta är möjligt, kan genomdrivas och fungera.

102.  Europaparlamentet påpekar att under perioder av allvarliga obalanser på marknaden, då jordbrukssektorn är hotad och alla medborgare påverkas av de potentiella negativa effekterna för den grundläggande livsmedelsförsörjningen, måste en marknadsinriktad gemensam jordbrukspolitik ge jordbrukarna stöd och bevilja ytterligare, tidsbegränsade och fullständigt motiverade undantag från konkurrensreglerna. Parlamentet välkomnar att det till följd av ändringarna av förordning (EU) 2017/2393 blir lättare att tillämpa bestämmelserna i artikel 222 i förordningen om en samlad marknadsordning, som medger ett sådant tillfälligt undantag från konkurrenslagstiftningen.

103.  Europaparlamentet begär att det europeiska instrumentet för övervakning av livsmedelspriser utvecklas ytterligare för att förbättra kartläggningen av kriser i livsmedelssektorn genom bättre och mer särredovisade uppgifter. Parlamentet belyser i detta avseende behovet av att engagera jordbrukarorganisationerna i definitionen och insamlingen av uppgifter.

104.  Europaparlamentet pekar på kommissionens erkännande att jordbruksproducenterna utgör den minst koncentrerade nivån i livsmedelskedjan samtidigt som deras leverantörer och kunder ofta är betydligt större och mer koncentrerade, vilket resulterar i ett obalanserat förhållande och negativa och otillbörliga affärsmetoder som praktiseras av vissa stora distributionskedjor, bearbetningsföretag och detaljhandlare och som inte kan lösas enbart genom konkurrenspolitiken, och att samordning med andra politiska åtgärder därför är nödvändig. Kommissionen uppmanas därför att tydligare definiera vad som utgör ”dominerande ställning” och missbruk av sådan ställning, och därvid ta hänsyn till insats-, bearbetnings- och detaljhandelssektorernas koncentrationsgrad och förhandlingsstyrka. Parlamentet noterar vidare att förordning (EU) 2017/2393 etablerar vissa bestämmelser om rätt till skriftliga avtal och rätt till förhandlingar om avtalsvillkor för förbättrad värdefördelning i leveranskedjan, för att bidra till att lugna förbindelserna mellan berörda parter, bekämpa otillbörliga affärsmetoder, göra jordbrukarna mer lyhörda för marknadssignaler, förbättra rapportering och överföring av priser, och snabbare anpassa tillgången till efterfrågan. Dessutom uppmanas kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att se till att varorna är korrekt klassificerade och prissatta och att missbruk och otillbörliga affärsmetoder som drabbar jordbrukare övervakas och åtgärdas genom bindande åtgärder samt bestraffas. Parlamentet anser att de befintliga nationella systemen bör undersökas, så att man kan fastställa viken bästa praxis som ska tillämpas.

105.  Europaparlamentet konstaterar att konkurrenslagstiftningen hittills inte har tillämpats för att komma till rätta med otillbörliga affärsmetoder inom livsmedelskedjan, varken på EU-nivå eller nationell nivå. Parlamentet konstaterar att särskilda nationella regler har införts i detta syfte, men att dessa inte har visat sig helt och hållet verkningsfulla när det gäller att ta itu med det inhemska problemet med otillbörliga affärsmetoder och maktobalans inom livsmedelskedjan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål offentliggöra och anta EU:s tillkännagivna lagförslag om otillbörliga affärsmetoder och att tillhandahålla en harmoniserad rättslig ram som bättre skyddar producenter och jordbrukare mot otillbörliga affärsmetoder samt säkerställa fortsatt konsolidering av den inre marknaden.

106.  Europaparlamentet framhåller att man redan har uppmanat kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna att reagera konkret på den oro som den samlade effekten av snabb koncentration nationellt inom distributionssektorn och framväxt av allianser mellan stora distributörer på europeisk och internationell nivå ger upphov till ”uppströms” i livsmedelskedjan och bland distributörer och konsumenter. Parlamentet anser att denna strukturella utveckling ger upphov till oro för eventuella strategiska anpassningar, minskad konkurrens och minskade marginaler för investeringar och innovation inom livsmedelskedjan.

107.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att prioritera en förstärkning av den inre marknaden efter Brexit genom att till punkt och pricka följa den europeiska konkurrenslagstiftningen och dess undantag, liksom andra standarder, i syfte att garantera rättssäkerhet och lika villkor mellan medlemsstaterna.

108.  Europaparlamentet påminner om att det individuella taket för stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn fördubblades 2013 (från 7 500 EUR till 15 000 EUR) i syfte att bemöta ökningen av klimatdrivna, hälsorelaterade och ekonomiska kriser. Det nationella taket för stöd av mindre betydelse justerades samtidigt endast marginellt (från 0,75 % till 1 % av värdet av den nationella jordbruksproduktionen), vilket innebär att staternas handlingsutrymme för att stödja jordbruksföretag som befinner sig i svårigheter har minskat. Parlamentet begär därför att det nationella taket för stöd av mindre betydelse ska höjas till 1,25 % av den nationella jordbruksproduktionen för att lindra jordbrukarnas svåra ekonomiska situation. Parlamentet noterar att enhetliga regler om stöd av mindre betydelse borde bidra till att förbättra jordbrukarnas situation utan att medföra en åternationalisering av jordbrukspolitiken.

109.  Europaparlamentet betonar betydelsen av medel som syftar till att göra det möjligt att utnyttja höghastighetsbredbandsnät för att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen och öka konkurrenskraften, särskilt i landsbygdsområden och avlägset belägna områden.

110.  Europaparlamentet betonar att öppnandet av EU-marknaden, enligt olika varierande standarder, för mycket konkurrenskraftiga handelspartner med en stor export av jordbruksprodukter kan utgöra en risk för de känsligaste jordbrukssektorerna i EU. Kommissionen uppmanas att ta full hänsyn till de eventuella snedvridningar av marknaden som handelsavtal med tredjeländer kan ge upphov till för jordbruksproducenter i Europa, med tanke på deras utsatta ekonomiska situation och deras grundläggande roll i vårt samhälle.

111.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella och i förekommande fall regionala konkurrensmyndigheterna.

(1) EUT L 187, 26.6.2014, s. 1.
(2) EUT L 156, 20.6.2017, s. 1.
(3) EUT C 262, 19.7.2016, s. 1.
(4) EUT C 93, 24.3.2017, s. 71.
(5) EUT C 35, 31.1.2018, s. 71.
(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0434.
(7) Antagna texter, P8_TA(2017)0027.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0428.
(9) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(10) https://ec.europa.eu/info/sites/info/files/file_import/aar-comp-2016_en_0.pdf
(11) Exempelvis kommissionens grundliga utredning av ett system för potentiellt statligt stöd rörande undantag för Förenade kungariket när det gäller finansiering av enheter som ingår i samma företagsgrupp (SA.44896).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2393 av den 13 december 2017 om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), (EU) nr 1306/2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1307/2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken, (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och (EU) nr 652/2014 om fastställande av bestämmelser för förvaltningen av utgifter för livsmedelskedjan, djurhälsa, djurskydd, växtskydd och växtförökningsmaterial (EUT L 350, 29.12.2017, s. 15).
(13) Rapporter om marknadssituationens utveckling inom mejerisektorn och genomförandet av bestämmelserna i ”mjölkpaketet” (COM(2016)0724) och COM(2014)0354).

Senaste uppdatering: 4 december 2018Rättsligt meddelande