Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2276(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0188/2018

Ingivna texter :

A8-0188/2018

Debatter :

PV 12/06/2018 - 16
CRE 12/06/2018 - 16

Omröstningar :

PV 13/06/2018 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0257

Antagna texter
PDF 275kWORD 54k
Onsdagen den 13 juni 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Förbindelserna EU - Nato
P8_TA(2018)0257A8-0188/2018

Europaparlamentets resolution av den 13 juni 2018 om förbindelserna mellan EU och Nato (2017/2276(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Lissabonfördraget,

–  med beaktande av Nordatlantiska fördraget,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013, 26 juni 2015, 28 juni och 15 december 2016 samt den 9 mars, 22 juni och 15 december 2017,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 maj 2015 och 14 november 2016 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, av den 6 december 2016 om samarbetet mellan EU och Nato, av den 6 mars, 18 maj och 17 juli 2017 om EU:s globala strategi och av den 19 juni och 5 december 2017 om genomförandet av den gemensamma uppsättning förslag som godkändes av Europeiska unionens råd och Nordatlantiska rådet den 6 december 2016,

–  med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa – En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik den 28 juni 2016,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 8 juli 2016 från ordförandena för Europeiska rådet och kommissionen och Natos generalsekreterare, den gemensamma uppsättningen förslag (42 åtgärder) som godkändes av Nordatlantiska rådet och Europeiska unionens råd den 6 december 2016 och framstegsrapporterna av den 14 juni och 5 december 2017 om deras genomförande, samt de 32 nya förslag som antogs av båda råden den 5 december 2017,

–  med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikes frågor/försvar) möten den 13 november 2017 och den 6 mars 2018 som specifikt rörde samarbetet mellan EU och Nato,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 november 2016 till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En europeisk försvarshandlingsplan (COM(2016)0950),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten av den 10 november 2017 till Europaparlamentet och rådet Förbättrad militär rörlighet i Europeiska unionen (JOIN(2017)0041) och den tillhörande handlingsplan som lades fram i mars 2018 (JOIN(2018)0005),

–  med beaktande av det försvarspaket som kommissionen lade fram den 7 juni 2017,

–  med beaktande av årsrapporten 2017 från Natos generalsekreterare, offentliggjord den 15 mars 2018,

–  med beaktande av Natos parlamentariska församlings resolution nr 439 av den 9 oktober 2017 om förstärkt samarbete mellan Nato och EU,

–  med beaktande av Natos parlamentariska församlings resolution nr 440 av den 9 oktober 2017 om den europeiska försvarsindustriella basen,

–  med beaktande av rapporten av den 8 oktober 2017 från Natos parlamentariska församlings försvars- och säkerhetsutskott om samarbete mellan Nato och EU efter Warszawa, inklusive dess bilaga som Europaparlamentet bidragit med,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 april 2016 om EU i en föränderlig global miljö – en mer sammankopplad, omtvistad och komplex värld(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om en europeisk försvarsunion(2),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 23 november 2016 och 13 december 2017 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP)(3),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 december 2016 och 13 december 2017 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 mars 2017 om konstitutionella, rättsliga och institutionella följder av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik: de möjligheter som Lissabonfördraget erbjuder(5),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0188/2018), och av följande skäl:

A.  Våra värden, såsom liberal demokrati, multilateralism, mänskliga rättigheter, fred, utveckling och rättsstatsprincipen, på vilka EU och de transatlantiska förbindelserna grundar sig – liksom det regelbaserade internationella systemet och den europeiska enigheten och sammanhållningen – ifrågasätts i en tid med geopolitisk turbulens och snabb försämring av den strategiska miljön.

B.  Västvärldens två stora organisationer, EU och Nato, gör framsteg när det gäller att förstärka sitt samarbete för att möta komplexa utmaningar, risker och hot, både konventionella hot och hybridhot, skapade av såväl statliga som icke-statliga aktörer och huvudsakligen med ursprung i syd och öst. Ackumuleringen av kriser som destabiliserar det europeiska grannskapet skapar både interna och externa säkerhetshot. Ingendera organisation har hela skalan av verktyg för att ta itu med dessa säkerhetsutmaningar helt på egen hand och var och en av dem vore bättre skickad att hantera utmaningarna i samarbete med den andra. EU och Nato är oumbärliga för att garantera säkerheten i Europa och för sina medborgare.

C.  Samarbetet mellan EU och Nato bör inte ses som ett mål i sig utan som ett sätt att uppnå gemensamma mål genom komplementaritet när det gäller uppdrag och tillgängliga medel. EU-medlemsstaterna och de Natoallierade har en enda uppsättning styrkor. Tillsammans kan de utnyttja resurserna effektivt, och på ett mer ändamålsenligt sätt mobilisera ett brett spektrum av befintliga instrument för att möta utmaningarna på säkerhetsområdet.

D.  Nato är en militär allians och EU är inte det. EU är en global strategisk aktör och tillhandahåller säkerhet, med en unik och bred uppsättning av instrument och verktyg till sitt förfogande för att hantera dagens utmaningar på ett heltäckande sätt genom sina olika politiska åtgärder. I kölvattnet av sin globala strategi, och i enlighet med målen för denna, stärker EU sitt ansvar för sin egen säkerhet och försvar och sin roll som partner för internationell fred och säkerhet, liksom sin förmåga att agera självständigt och samtidigt stärka sitt bidrag till Nato och främja närmre samarbete.

E.  Nato har huvudansvaret för sina medlemmars kollektiva försvar. Nato har riktlinjer för allierade att avsätta 2 procent av sin BNP till försvaret inom ett årtionde för att bibehålla en lämplig försvarskapacitet. Nato är, i egenskap av EU:s viktiga samtalspartner för säkerhet, en nödvändig garanti för driftskompatibiliteten mellan de allierade styrkornas kapacitet och för samstämdheten i deras upphandlingar.

F.  EU:s och Natos åtgärder bör komplettera varandra på säkerhetsområdet för att bättre bemöta nya, mångfacetterade säkerhetsutmaningar utan tidigare motstycke. Gemensamma områden mellan de två organisationerna kräver också ett närmare och effektivare samarbete.

G.  EU och Nato, som båda är engagerade i krishantering, skulle vara effektivare i den verksamheten om de agerade på ett helt samordnat sätt där största möjliga nytta dras av deras sakkunskap och resurser. Som uppföljning till sin globala strategi förstärker EU sin sammanhängande strategi för yttre konflikter och kriser, och vidtar även åtgärder mot hot och utmaningar för den kombinerade inre och yttre säkerheten, med civila eller militära medel.

H.  Vid Natos toppmöte i Warszawa 2016 tog Atlantpakten och EU fram områden där det behövs stärkt samarbete mot bakgrund av gemensamma utmaningar för öst och syd, däribland att bekämpa hybridhot, förbättra motståndskraften, bygga upp försvarskapacitet, cyberförsvar, sjöfartssäkerhet och övningar. 42 åtgärder för att öka samarbetet mellan Nato och EU på överenskomna områden godkändes av Natos utrikesministrar i december 2016, och ytterligare områden för gemensamt arbete avtalades i december 2017.

I.  Ett partnerskap mellan EU och Nato krävs för att motverka hybridhot, bland annat när det gäller att motverka felaktig information och desinformation och stärka motståndskraften. Det krävs tydliga distinktioner med avseende på båda institutionernas behörighetsområden och politiska strategier.

J.  Det har skett ett uppsving när det gäller Rysslands aktiviteter. Så länge som risken kvarstår för att de transatlantiska banden och solidariteten mellan EU:s medlemsstater försvagas, behöver deras gemensamma strategi när det gäller Ryssland förstärkas. Både EU och Nato är bekymrade över Rysslands mer självsäkra militära beteende. Politisk manipulering och it-angrepp är också en källa till oro. EU har reagerat på Rysslands inblandning i EU:s inre angelägenheter, som strider mot internationella lagar och normer. Motståndskraft är, och kommer att fortsätta att vara, en viktig del av det kollektiva försvaret.

K.  Det södra grannskapet präglas av instabilitet utan motstycke och utgör en strategiskt viktig utmaning för både EU:s medlemsstater och Natomedlemmarna, i synnerhet de som är belägna vid de yttre gränserna.

L.  It-attacker blir allt vanligare och mer sofistikerade. År 2014 etablerade Nato cyberförsvaret som en del av Atlantpaktens kärnuppgifter för kollektivt försvar, och 2016 erkändes cyberrymden som en operativ domän, utöver land, luft och hav. EU och Nato kan komplettera varandras insatser. Ett förstärkt samarbete mellan EU:s medlemsstater på området cybersäkerhet bör främjas, och på detta område krävs det en samordnad strategi mellan alla EU:s medlemsstater.

M.  I december 2017 beslutade Nato och EU att utöka sitt samarbete i kampen mot terrorismen, främst genom att öka informationsutbytet och förbättra den nationella motståndskraften.

N.  Både EU och Nato använder samma transportinfrastruktur i Europa, en nyckelfaktor för snabb militär utplacering, och den militära rörligheten har nyligen fastställts som ett högst prioriterat område för samarbete mellan de två organisationerna.

O.  Enligt de senaste mätningarna från Pew Research Center är allmänhetens stöd för Nato starkt och ökar i de flesta av Natos medlemsstater.

Ett mer konkret partnerskap

1.  Europaparlamentet är övertygat om att EU och Nato delar samma värden i strävan efter internationell fred och säkerhet, att de står inför liknande strategiska utmaningar och, i och med att de har ett överlappande medlemskap med 22 gemensamma medlemmar, att de har sammanfallande säkerhets- och försvarsintressen, däribland att skydda sina medborgare mot alla hot. Parlamentet är övertygat om att det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato är av grundläggande betydelse för att bemöta dessa säkerhetsutmaningar. Parlamentet understryker att samarbetet mellan EU och Nato bör vara komplementärt och att de ska respektera varandras specifika drag och roller.

2.  Europaparlamentet betonar öppenhet och transparens med full respekt för självbestämmanderätten och förfarandena hos båda organisationerna, liksom delaktighet och ömsesidighet utan att det påverkar den särskilda karaktären för någon medlemsstats säkerhets- och försvarspolitik som viktiga principer för det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato. Parlamentet betonar att samarbete med EU-medlemsstater utanför Nato och Natomedlemsstater utanför EU är en integrerad del av samarbetet mellan EU och Nato.

3.  Europaparlamentet är övertygat om att Nato för sina medlemmar är hörnstenen för kollektivt försvar och avskräckning i Europa. Parlamentet är också övertygat om att ett starkare EU med en mer ändamålsenlig GSFP, genom flera projekt mellan medlemsstater och i stånd att iaktta bestämmelserna i artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen varigenom medlemsstaterna kan begära bistånd, bidrar till ett starkare Nato. Parlamentet betonar att man i samarbetet mellan EU och Nato även bör ta hänsyn till säkerhets- och försvarspolitiken i de sex EU-medlemsstater som inte är medlemmar i Nato och i de sju Nato-medlemsstater som inte är medlemmar i EU.

4.  Europaparlamentet är fast övertygat om att ändamålsenliga insatser för att bemöta hela spektrumet av utmaningar på säkerhetsområdet kräver en strategisk vision, ytterligare strukturell anpassning och en kombination av hårda och mjuka maktinstrument för både EU och Nato. Parlamentet understryker att tid är en avgörande faktor för att stärka partnerskapet mellan EU och Nato, med tanke på skillnaderna mellan de båda organisationerna.

5.  Europaparlamentet konstaterar att även om en gemensam europeisk strategisk kultur bör utvecklas ytterligare kommer en gemensam uppfattning av hot att ha en positiv effekt. Parlamentet anser att unionen måste arbeta för att stärka sin strategiska autonomi. Parlamentet uppmuntrar därför medlemsstaterna att i samarbete med EU:s institutioner finna en gemensam förståelse för den föränderliga hotmiljön och fortsätta sådana insatser som gemensamma genomgångar, utbildning i civila katastrofinsatser och gemensamma hotbedömningar. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som nyligen gjorts i denna riktning.

6.  Europaparlamentet understryker att EU:s medborgare, som inser att enbart nationella svar på terrorism och osäkerhet inte räcker till, förväntar sig ett skydd från EU mot dessa hot, och att nära samarbete mellan EU och Nato skulle göra det möjligt för medlemsstaterna att komplettera varandra mer och bli mer effektiva.

7.  Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att stärka samarbetet mellan EU och Nato avseende uppdrag och insatser, på både strategisk och taktisk nivå.

8.  Europaparlamentet betonar att det strategiska partnerskapet mellan EU och Nato är lika grundläggande för EU:s framväxande GSFP som för Atlantpaktens framtid och förbindelserna mellan EU och Förenade kungariket efter brexit.

9.  Europaparlamentet anser att potentialen i förbindelserna mellan EU och Nato kan utnyttjas ännu mer och att vidare utveckling och fördjupande av partnerskapet inte bör begränsas till en gemensam reaktion på endast kriser utanför Europa, framför allt i närområdet, utan även på kriser på den europeiska kontinenten.

10.  Europaparlamentet understryker behovet av att arbeta tillsammans med förebyggande åtgärder, analys och tidig varning, genom ett effektivt utbyte av information i syfte att bemöta nya hot med gemensamma åtgärder.

11.  Europaparlamentet anser att EU:s och Natos gemensamma förklaring och de efterföljande genomförandeåtgärderna markerar en ny och betydande fas i det strategiska partnerskapet. Parlamentet välkomnar de påtagliga resultaten från genomförandet av den gemensamma förklaringen, framför allt när det gäller bekämpning av hybridhot, strategisk kommunikation, sammanhållning av resultaten i de respektive försvarsplaneringsprocesserna och samarbete på sjöfartsområdet. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare framsteg och välkomnar den nya uppsättningen åtgärder som tillades den 5 december 2017, i synnerhet dem som gäller terrorismbekämpning, militär rörlighet och kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet välkomnar den förändrade insatskulturen och det väl fungerande samarbetet personalen emellan för genomförandet av varje åtgärd. Parlamentet upprepar att även om själva processen styrs av institutioner, så är framgången för genomförandet av överenskomna gemensamma mål och åtgärder beroende av den fortsatta politiska viljan från alla medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang engagemanget från medlemmar i både EU och Nato, och betonar att framgångsrikt genomförande av den gemensamma förklaringen är beroende av den politiska viljan hos samtliga medlemsstater på det hela taget. Parlamentet anser det viktigt att förstärka ett bättre samarbete och en bättre dialog mellan EU och Nato och att säkerställa politisk vilja och tillräckliga medel för fortsatt genomförande och ytterligare förbättring av samarbetet. Parlamentet ser fram emot att en ny förklaring från EU och Nato antas vid Natos toppmöte i Bryssel den 11–12 juli 2018.

12.  Europaparlamentet noterar att det förekommer regelbundna gemensamma genomgångar av vice ordföranden/den höga representanten och Natos generalsekreterare i rådet (utrikes frågor) respektive Nordatlantiska rådet, och fortsatta regelbundna möten mellan EU:s kommitté för utrikes- och säkerhetspolitik och Nordatlantiska rådet.

13.  Europaparlamentet välkomnar Förenta staternas upprepade bekräftelse av sitt åtagande gentemot Nato och Europas säkerhet. Parlamentet påminner om att EU och Förenta staterna är viktiga internationella partner och att detta partnerskap även bekräftas genom Nato. Parlamentet understryker värdet av de bilaterala förbindelserna mellan EU:s medlemsstater och Förenta staterna. Parlamentet är fast övertygat om att ett förstärkt samarbete mellan EU och Nato stärker de transatlantiska banden och om att Natos förmåga att fullgöra sina uppdrag är kopplad till de transatlantiska förbindelserna. Parlamentet konstaterar därför att den politiska utveckling som ägt rum på senare tid skulle kunna inverka på styrkan i de transatlantiska förbindelserna. Parlamentet konstaterar att Förenta staterna, som i allmänhet uppmuntrade och välkomnade den väsentliga utvecklingen av EU:s försvar, bör fortsätta ansträngningarna för en bättre förståelse av europeiska strategiska intressen, däribland utvecklingen av europeisk försvarskapacitet. Parlamentet betonar att EU:s ansträngningar för att uppnå strategiskt oberoende stärker Atlantpaktens säkerhetsmiljö.

14.  Europaparlamentet välkomnar Natos Enhanced Forward Presence på Natos östra flank. Parlamentet välkomnar Natos utplacering av fyra multinationella stridsgrupper i Estland, Lettland, Litauen och Polen, under ledning av Förenade kungariket, Kanada, Tyskland respektive Förenta staterna. Parlamentet anser att samarbetet mellan EU och Nato bör stärkas ytterligare på de östra och södra flankerna, för båda organisationernas säkerhet, och att ryskt ingripande även i länderna på den östra flanken, med hybridmedel eller konventionella medel, bör förebyggas och motverkas på lämpligt sätt. Parlamentet understryker att den nuvarande infrastrukturen i Europa, som främst går i väst-östlig riktning, bör kompletteras genom utveckling av en ny nord-sydlig dimension, för att motsvara kraven på militär rörlighet. Parlamentet betonar att ansträngningarna för militär rörlighet bör bidra till effektivitet när det gäller att genomföra uppdrag och insatser inom ramen för GSFP samt till Atlantpaktens försvarsställning. Parlamentet anser att vägar, broar och järnvägar bör uppgraderas för att möjliggöra snabb utplacering av militär personal och utrustning.

15.  Europaparlamentet understryker i detta avseende betydelsen av att förbättra Natos kapacitet till snabb förstärkning genom att förbättra infrastrukturen i EU och nationellt och då avlägsna byråkratiska och infrastrukturrelaterade hinder för styrkornas snabba rörelse, och genom att förhandsplacera militär utrustning och förråd, vilket höjer vår kollektiva säkerhet.

16.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco). Parlamentet betonar dess potential att stärka Europas bidrag inom Nato. Parlamentet anser att det kan öka synergieffekterna och effektiviteten och att det är ett viktigt steg för att förbättra EU:s kapacitet på säkerhets- och försvarsområdet samt de europeiska Nato-medlemstaternas potentiella resultat, och är övertygat om att ett starkare EU och Nato förstärker varandra.

17.  Europaparlamentet betonar att Pesco kompletterar Nato och bör användas som en drivkraft för ytterligare samarbete mellan EU och Nato inom kapacitetsutveckling, eftersom det syftar till att stärka EU:s försvarskapacitet och i allmänhet till att göra GSFP effektivare och relevantare för att bemöta dagens säkerhetsmässiga och militära utmaningar. Parlamentet betonar betydelsen av öppenhet och kommunikation om Pesco till Förenta staterna och andra Nato-medlemsstater för att undvika alla missuppfattningar.

18.  Europaparlamentet understryker att nästa gemensamma förklaring från EU och Nato bör insistera på att de kapaciteter som utvecklas multinationellt av EU:s medlemsstater, däribland inom ramen för Pesco, och av Natos medlemsstater ska vara tillgängliga för både Natos och EU:s operationer. Parlamentet betonar att besluten nyligen från EU (samordnad årlig försvarsöversikt/CARD), Pesco, Europeiska försvarsfonden), som syftar till att säkerställa att européerna tar större ansvar för sin egen säkerhet, bidrar till att stärka Nato och även säkerställa en rättvis transatlantisk bördefördelning, samtidigt som man har i åtanke målet att tillsammans bemöta gemensamma säkerhetsutmaningar, undvika onödig dubblering och utveckla sammanhängande, komplementär och interoperabel försvarskapacitet. Parlamentet anser att utvecklingen av gemensamma standarder, förfaranden, utbildningar och övningar bör ses som en viktig faktor för att möjliggöra mer effektivt samarbete mellan EU och Nato.

19.  Europaparlamentet noterar att 80 procent av Natos försvarsutgifter efter brexit kommer att ligga utanför EU och att tre av fyra bataljoner i öst kommer att ledas av länder utanför EU.

20.  Europaparlamentet uppmanar EU och Nato att anordna regelbundna övningar på strategisk nivå med deltagande av det högsta politiska ledarskapet i de båda organisationerna. Parlamentet gläder sig i detta avseende åt den estniska övningen EU Cybrid 2017, i vilken Natos generalsekreterare för första gången deltog i en EU-övning.

Huvudsakliga samarbetsområden

21.  Europaparlamentet konstaterar att hot mot säkerheten har antagit mer av en hybridkaraktär och blivit mindre konventionella, och att internationellt samarbete krävs för att komma till rätta med dem. Parlamentet uppmanar EU och Nato att fortsätta att bygga upp motståndskraft och utarbeta ett gemensam situationsmedvetandet om hybridhot. Parlamentet uppmuntrar EU och Nato att samordna sina krishanteringsmekanismer för att bemöta hybridhoten på ett konsekvent sätt. Parlamentet välkomnar den senaste tidens gemensamma invigning av det Helsingforsbaserade kompetenscentrumet för hybridhot, av Natos generalsekreterare och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, och uppmuntrar EU:s medlemsstater att inrätta kompetenscentrum för hybridhot, med centrumet i Helsingfors som förebild. Parlamentet välkomnar i detta avseende de separata men parallella övningar, PACE17 och CMX17, som hölls 2017 och genom vilka EU:s och Natos personal testade sina respektive förfaranden för att kommunicera och utbyta information under ett fiktivt framträdande hybridhot. Parlamentet berömmer den samordnade åtgärden från de allierade i väst som svar på den misstänkta ryska kemiska attacken i Förenade kungariket.

22.  Europaparlamentet anser att man i den förestående gemensamma förklaringen från EU och Nato bör välkomna de framsteg som gjorts och uppmana till konkret genomförande av samtliga de förslag som de båda institutionerna antagit. Parlamentet anser att det behövs mer insatser när det gäller genomförandet av de många åtaganden som redan gjorts.

23.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att initiativen för att stärka ett ”försvarets Europa” (Europe of Defence) bör gynna båda organisationerna och därmed göra det möjligt för EU:s medlemsstater att stärka sitt strategiska oberoende och kunna ingripa militärt tillsammans på ett trovärdigt sätt. Parlamentet påminner om att sådana initiativ kompletterar Natos initiativ.

24.  Europaparlamentet anser det också viktigt att säkerställa genomförandet av principerna om delaktighet, ömsesidighet och full respekt för de båda organisationernas beslutsfattande, i enlighet med rådets slutsatser av den 5 december 2017.

25.  Europaparlamentet välkomnar framgången med EU:s parallella och samordnade krishanteringsövning 2017, som gav en användbar plattform för utbyte av bästa praxis. Parlamentet ser fram emot att få granska vunna erfarenheter samt att fortsätta att samarbeta om gemensamma övningar mellan EU och Nato, inbegripet den EU-ledda övning som planeras för 2018.

26.  Europaparlamentet noterar att de nuvarande förfarandena för utbyte av sekretessbelagda uppgifter mellan de båda organisationerna alltjämt är tungrodda och ineffektiva. Parlamentet anser att båda organisationer står inför liknande strategiska utmaningar och därmed kommer att få hantera följderna gemensamt. Parlamentet anser att samarbetet, i form av utbyte av sekretessbelagda uppgifter och underrättelseanalys, måste förbättras genom att man bygger upp ömsesidigt förtroende, även på området terrorismbekämpning. Parlamentet betonar att EU kommer att behöva öka sin kapacitet genom att förse mer EU-personal med säkerhetsgodkännanden och särskild utbildning i att arbeta med sekretessbelagda uppgifter, och genom investering i säkra kommunikationer. Även främjandet av ömsesidighet och behovsenligt utbyte som förhållningssätt till utbyte av lämplig information skulle gynna båda organisationernas uppdrag och insatser. Parlamentet anser att parallell och samordnad underrättelsebedömning kan utnyttjas för att gemensamt bekämpa hybridhot på ett mer ändamålsenligt sätt.

27.  Europaparlamentet uppmanar EU och Nato att fördjupa sitt samarbete på området strategisk kommunikation, bland annat genom att stärka partnerskapet mellan Natos kunskapscentrum för strategisk kommunikation och Europeiska utrikestjänstens avdelning för strategisk kommunikation.

28.  Europaparlamentet välkomnar EU:s nyligen inrättade gemensamma enhet för hybridhot och dess samspel med Natos hybridanalysenhet när det gäller delad situationsmedvetenhet och utbyte av bedömningar av potentiella hybridhot.

29.  Europaparlamentet är övertygat om att samarbete och informationsdelning är helt avgörande på området cybersäkerhet, och erkänner de framsteg som har gjorts på detta område. Parlamentet betonar behovet att förbättra förebyggandet och detekteringen av it-incidenter, och likaså hanteringen av dem. Parlamentet uppmanar båda organisationer att samordna sina övervakningsverksamheter och utbyta it-försvarsrelaterade uppgifter där så är lämpligt, och därmed underlätta EU:s och Natos underrättelseinsatser. Parlamentet uppmuntrar EU och Nato att stärka sitt operativa samarbete och den operativa samordningen och att främja interoperabilitet genom att dela bästa praxis när det gäller medel, metoder och förfaranden som används för att härleda it-attacker. Parlamentet anser att det ökande informationsutbytet mellan EU och Nato är en prioritet för att göra det möjligt att identifiera alla ansvariga källor bakom it-attacker och vidta rättsliga åtgärder till följd därav. Parlamentet anser det även viktigt att harmonisera utbildningsverksamheter och samarbeta inom forskning och teknisk utveckling på it-området. Parlamentet välkomnar överenskommelsen mellan EU:s incidenthanteringsorganisation och Natos centrala it-incidenthanteringsorgan. Parlamentet anser att nya verksamheter med anknytning till it-försvarssamarbetet, inom ramen för det nya mandatet för Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa), kan fånga Natos intresse.

30.  Europaparlamentet anser det viktigt att säkerställa att insatserna för maritim kapacitetsuppbyggnad är komplementära och undvika onödig dubblering av dem, så att sjöfartsskyddet kan säkras på ett effektivare sätt. Parlamentet välkomnar det ökade operativa samarbetet och den ökade samordningen mellan EU och Nato, däribland genom situationsmedvetenhet baserad på de erfarenheter som förvärvats i Medelhavet och vid Afrikas horn, och därmed sökandet efter ytterligare möjligheter till ömsesidigt logistiskt stöd och informationsutbyte mellan de båda organisationernas personal i fråga om operativa insatser, inbegripet verksamhet kopplad till irreguljär migration.

31.  Europaparlamentet välkomnar det förbättrade taktiska och operativa samarbetet, bland annat genom direkta länkar mellan Natos marinstab och Frontex, samt mellan Nato-insatsen Sea Guardian och Europeiska unionens militära insats Sophia i södra centrala Medelhavsområdet, som hjälper EU och dess uppdrag att hejda irreguljär migration och bekämpa nätverk för olaglig handel, bland annat den olagliga handeln med vapen. Parlamentet konstaterar att Nato på begäran kan tillhandahålla logistiskt stöd och andra funktioner, t.ex. tankning till sjöss och medicinskt stöd. Parlamentet konstaterar att detta följer efter ett lyckat samarbete mellan EU och Nato med Nato-insatsen Ocean Shield respektive Atalantainsatsen för att bekämpa sjöröveri utanför Afrikas horn.

32.  Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare synergier mellan EU och Nato på området, och till ytterligare förbättringar, särskilt när det gäller samordning av insatser inom underrättelseverksamhet, övervakning och spaning.

33.  Europaparlamentet upprepar att initiativ från EU som syftar till att stärka Europas säkerhet och försvar också bör bidra till att säkerställa att de av EU:s medlemsstater som är medlemsstater i Nato uppfyller sina Natoåtaganden. Parlamentet anser att den dubbla egenskapen som medlem i EU och Nato inte får vara till skada för någon medlemsstat. Parlamentet understryker också att de av EU:s medlemsstater som inte är medlemmar i Nato bör ha andra skyldigheter inom ramen för den europeiska försvarsunionen. Parlamentet betonar att EU:s medlemsstater bör kunna starta autonoma militära uppdrag även när Nato inte är villigt att agera eller när EU-åtgärder är lämpligare.

34.  Europaparlamentet välkomnar den fortsatta trenden med ökade försvarsutgifter bland Natos medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar alla EU-medlemsstater som också är medlemmar i Nato att göra avsevärda framsteg för att uppnå utgifter på 2 procent av BNP till försvaret, och 20 procent av detta till betydande ny utrustning. Parlamentet anser att EU-medlemsstater som har åtagit sig att följa Natos riktlinjer för försvarsutgifter bör överväga att avsätta en angiven summa, inom riktlinjen på 20 procent till upphandling, för att garantera att en minimiutgift läggs på innovation, vilket i sin tur kan medföra att teknik sprids till den civila sektorn.

35.  Europaparlamentet påminner om uppmaningen i den gemensamma förklaringen i Warszawa från EU och Nato till medlemmarna att ”underlätta en starkare försvarsindustri och bättre försvarsforskning”. Parlamentet är starkt övertygat om att EU och Nato måste stärka sitt samarbete och eftersträva synergier när det gäller att stärka och utveckla sin tekniska och industriella bas för att kunna tillgodose kapacitetsprioriteringarna, särskilt genom en årlig samordnad översyn av försvaret och Natos försvarsplaneringsprocess. Parlamentet anser det viktigt för båda organisationer att ha ändamålsenligt och balanserat transatlantiskt försvarstekniskt och försvarsindustriellt samarbete som en strategisk prioritet. Parlamentet stöder de åtgärder som föreslås inom ramen för Europeiska försvarsfonden för att uppmuntra gemensam forskning och utveckling av europeisk kapacitet. Parlamentet anser att ökat åtagande för forskning och kapacitetsplanering kan leda till mer effektivitet.

36.  Europaparlamentet upprepar behovet av att säkerställa samstämmighet i resultat och tidslinjer mellan EU:s samordnade årliga försvarsöversikt, kapacitetsutvecklingsplanen och respektive Natoprocesser, såsom Natos försvarsplaneringsprocess. Parlamentet betonar behovet av att säkerställa att EU:s och Natos multinationella initiativ för kapacitetsutveckling kompletterar och förstärker varandra. Parlamentet understryker att den kapacitet som används i GSFP och utvecklas inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet fortsätter att innehas av medlemsstaterna, som också kan göra den tillgänglig för andra ramar.

37.  Europaparlamentet betonar behovet av att, i nära samarbete mellan EU och Nato, ta itu med de fysiska och rättsliga hindren för en skyndsam och snabb förflyttning av militär personal och resurser inom och utanför EU – däribland möjligheten att använda viktig infrastruktur såsom vägar, broar och järnvägar – i syfte att säkerställa, när så är nödvändigt, en smidig förflyttning av utrustning och militära styrkor i hela Europa, framför allt genom genomförandet av den handlingsplan som presenterats av vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen utifrån den färdplan som utarbetats av EU:s medlemsstater inom ramen för Europeiska försvarsbyrån. Parlamentet uppmanar kraftfullt medlemsstaterna att snabbt följa upp och utnyttja de framsteg som hittills har gjorts. Parlamentet betonar behovet av kompatibla försvarskapaciteter för att underlätta insättning av förband och samarbete över hela EU och Nato. Parlamentet rekommenderar EU och Nato att hantera rörligheten också för Natostyrkor från länder utanför EU på europeiskt territorium.

38.  Europaparlamentet anser att EU och Nato bör göra mer tillsammans för att stärka motståndskraften, försvaret och säkerheten i båda organisationers grannländer och partner. Parlamentet stöder starkt det gemensamma målet att ge stöd till grannländerna och partnerländerna för kapacitetsuppbyggnad och främjande av motståndskraft, däribland för terrorismbekämpning, strategisk kommunikation, it-försvar, ammunitionsförvaring och reform av säkerhetssektorn, särskilt i de tre pilotländerna (Bosnien och Hercegovina, Moldavien och Tunisien).

39.  Europaparlamentet påminner om att det ligger i både EU:s och Natos intresse att hantera säkerhetsfrågor i både västra Balkan och EU:s grannskap och att samarbeta på vissa särskilda områden. Parlamentet välkomnar EU:s och Natos insatser för att tillhandahålla politiskt och praktiskt stöd till länder på västra Balkan och i Östeuropa och Sydkaukasien. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna fortsätter dessa insatser för att säkerställa fortsatt demokratisk utveckling och fortsatta reformer av säkerhetssektorn. Parlamentet understryker att samarbete mellan EU och Nato och länderna på västra Balkan är avgörande för att bemöta säkerhetshoten mot hela kontinenten.

40.  Europaparlamentet betonar betydelsen av de principer som finns i Wiendokumentet, i synnerhet principen om öppenhet och transparens. Parlamentet välkomnar i detta avseende öppenheten för internationella observatörer vid EU:s och Natos militära övningar och gemensamma övningar.

41.  Europaparlamentet upprepar den viktiga roll som kvinnor har i GSFP:s och Natos uppdrag, i synnerhet när det gäller kontakt med kvinnor och barn i konfliktområden. Parlamentet välkomnar att både EU och Nato har erkänt denna viktiga roll. Parlamentet rekommenderar att EU och Nato på ett proaktivt sätt främjar jämlik könsfördelning i sina strukturer och operationer.

42.  Europaparlamentet betonar EU:s behov av att säkerställa nära säkerhets- och försvarsförbindelser med Förenade kungariket efter brexit, där det erkänns att Förenade kungariket kommer att fortsätta bidra avsevärt till det europeiska försvaret både som Natomedlem och europeisk nation, även om man samtidigt inte är medlem i EU.

o
o   o

43.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, vice ordföranden/den höga representanten, Natos generalsekreterare, EU:s byråer på säkerhets- och försvarsområdena, regeringarna och de nationella parlamenten i EU:s medlemsstater och Natos parlamentariska församling.

(1) EUT C 58, 15.2.2018, s. 109.
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0435.
(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0440 och P8_TA(2017)0492.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0503 och P8_TA(2017)0493.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0092.

Senaste uppdatering: 8 januari 2019Rättsligt meddelande