Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2756(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0292/2018

Debatter :

PV 14/06/2018 - 4.3
CRE 14/06/2018 - 4.3

Omröstningar :

PV 14/06/2018 - 7.3

Antagna texter :

P8_TA(2018)0261

Antagna texter
PDF 176kWORD 48k
Torsdagen den 14 juni 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Situationen för rohingyaflyktingarna, särskilt den svåra situationen för barnen
P8_TA(2018)0261RC-B8-0292/2018

Europaparlamentets resolution av den 14 juni 2018 om situationen för rohingyaflyktingarna, särskilt den svåra situationen för barnen (2018/2756(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar och situationen för rohingyafolket,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Bangladesh,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om EU:s strategi med Myanmar/Burma,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 februari 2018 om Myanmar/Burma,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, som antogs av rådet den 6 mars 2017,

–  med beaktande av uttalandet av den 30 mars 2016 från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om den nya regeringens tillträde i Myanmar,

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 5 mars 2018 om den fjärde människorättsdialogen mellan EU och Myanmar,

–  med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av 1954 års konvention om statslösa personers rättsliga ställning och 1961 års konvention om begränsning av statslöshet,

–  med beaktande av FN:s flyktingkommissariats (UNHCR) globala handlingsplan för perioden 2014–2024 för att avskaffa statslöshet, från november 2014,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av slutrapporten från den rådgivande kommissionen för delstaten Rakhine från augusti 2017,

–  med beaktande av stadgan för Sydostasiatiska nationers förbund (Asean),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds rapport från generalsekreteraren om konfliktrelaterat sexuellt våld, som offentliggjordes den 23 mars 2018,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  720 000 rohingyanska barn i Bangladesh och Myanmar är i akut behov av humanitärt bistånd och skydd.

B.  I delstaten Rakhine har det bott nästan 1,3 miljoner rohingyer, en i huvudsak muslimsk minoritet som utsätts för förtryck och fortsatta allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, som bland annat innebär att deras liv och säkerhet hotas, att de förvägras rätt till hälsa och utbildning och att de utsätts för tvångsarbete, sexuellt våld och inskränkta politiska rättigheter. Rohingyamuslimer anses vara världens mest förföljda minoritet och den största statslösa gruppen.

C.  Sedan augusti 2017 har mer än 900 000 rohingyer, varav 534 000 barn, flytt undan det våld som riktats mot dem och sökt skydd i Bangladesh av fruktan för sina liv. I samband med våldsamheterna i Myanmar dödades enligt uppskattningar omkring 1 000 rohingyanska barn under fem år . Enligt Asean-parlamentariker för mänskliga rättigheter (APHR) har 28 300 rohingyanska barn förlorat minst en förälder, samtidigt som ytterligare 7 700 ska ha förlorat båda föräldrarna, vilket betyder att antalet förlorade föräldrar är så högt som 43 700.

D.  Mer än 14 000 barn under fem år lider av grav akut undernäring. Rohingyanska barn har upplevt eller bevittnat traumatiska händelser, många har t.ex. förlorat en eller båda föräldrarna, separerats från sina familjer, utsatts för fysiska övergrepp, psykiskt lidande, undernäring, sjukdom, sexuell exploatering och bevittnat brott mot mänskligheten i delstaten Rakhine, där bland annat hem systematiskt bränts ned och rohingyer utsatts för fysiska attacker och våldtäkter.

E.  FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid bin Ra’ad al-Hussein, har beskrivit de åtgärder som Myanmars regering vidtagit som ett typiskt exempel på etnisk rensning och som ett ”cyniskt grepp” för att med våld förflytta ett stort antal människor som inte har möjlighet att återvända.

F.  Kriser påverkar ofta kvinnor och flickor mer och på ett annat sätt än män och pojkar eftersom de förstärker, befäster och förvärrar en redan existerande och ihållande brist på jämställdhet, det könsbaserade våldet och könsdiskrimineringen.

G.  Myanmars militär använder våldtäkt som ett verktyg i sin kampanj för etnisk rensning i delstaten Rakhine. Sexuellt våld används för att splittra hela samhällen och hindra kvinnor och flickor från att återvända hem. De som utsätts för våldtäkt i lägren kan drabbas av social utestängning från sina egna. FN:s råd för mänskliga rättigheter har begärt information om vem som bär ansvaret för Myanmars militär när det gäller de omfattande våldtäkterna på rohingyanska kvinnor och flickor.

H.  Många flyktingar är gravida kvinnor eller kvinnor med små barn som har gått många mil till fots och som är sjuka när de kommer fram till flyktinglägret på grund av den psykiska och fysiska påfrestningen samt av svält och skador.

I.  Nio månader efter att Myanmars soldater och milismän började angripa rohingyer, tror biståndsorganisationer att så många som 48 000 barn kommer att födas i flyktinglägren.

J.  Tillgången till hälso- och sjukvård är mycket begränsad för kvinnor och barn i flyktinglägren i Bangladesh. Gravida kvinnor och mödrar bör få den nödvändiga mödravård som de behöver, inklusive vård under graviditeten, en säker förlossning, vård av nyfödda, amningsstöd och fortgående reproduktiv hälsovård.

K.  Risken för att rohingyanska barn och kvinnor ska falla offer för människohandel och prostitution är mycket stor liksom risken för sexuella trakasserier och våld i flyktinglägren i Bangladesh. De ensamma rohingyanska barnen i flyktinglägren är de mest utsatta och riskerar att falla offer för människohandel.

L.  Rohingyanska barns tillgång till formell utbildning är otillräcklig. Det är endast de allra yngsta rohingyanska barnen som får grundutbildning i informella klassrum i flyktinglägren, medan de äldre barnen har begränsad eller ingen tillgång till formell utbildning.

M.  Monsunperioden har inletts i Bangladesh och situationen förväntas bli betydligt värre. Minst 200 000 personer i flyktinglägren befinner sig i omedelbar fara att drabbas av översvämningar och jordskred. Människors liv och tillfälliga boenden samt livsmedels- och vattenförsörjningen är allvarligt hotade. Det finns en stor risk för spridning av sjukdomar, bland annat kolera och hepatit under de monsunregn som leder till översvämningar. Väldigt få rohingyaflyktingar har haft tillgång till läkarvård eller har vaccinerats innan de kommer till Bangladesh.

N.  Myanmar har hittills vägrat att låta en undersökningsdelegation från FN:s råd för mänskliga rättigheter resa in i landet och har stängt ute FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar, Yanghee Lee, och avfärdat nästan alla påstådda fall av övergrepp som begåtts av säkerhetsstyrkorna i delstaten Rakhine.

O.  I Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC) fastslås att de allvarligaste brott som angår hela det internationella samfundet, i synnerhet folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, inte får förbli ostraffade. Internationella brottmålsdomstolens åklagare bad i april 2018 domstolen att avgöra huruvida Internationella brottmålsdomstolen kan utöva jurisdiktion över de påstådda utvisningarna av rohingyer från Myanmar till Bangladesh. En dom som bekräftar Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion kan bereda väg för en utredning av Myanmar beträffande brott mot mänskligheten eller utvisningar.

P.  I mars 2017 blockerade Kina och Ryssland antagandet i FN:s säkerhetsråd av en resolution om situationen för rohingyaminoriteten i Myanmar.

Q.  Avsaknaden av realistiska utsikter till ett tryggt och frivilligt återvändande och bristen på politiska framsteg mot en lösning på krisen i Myanmar tyder på att denna situation inte kommer att lösas på kort sikt och således kräver en hållbar strategi, särskilt när det gäller barns rättigheter och behov.

R.  Ett trepartssamförståndsavtal undertecknades mellan Myanmar, UNHCR och FN:s utvecklingsprogram (UNDP) den 6 juni 2018. UNHCR har förklarat att det fortfarande inte finns några förutsättningar för ett frivilligt återvändande.

S.  I maj 2018 frigjorde kommissionen 40 miljoner euro i humanitärt bistånd för livräddande insatser till sårbara rohingyanska civila och värdsamhällen i Bangladesh och till hela delstaten Rakhine. Detta är utöver de 51 miljoner euro som anslogs 2017.

T.  FN gick i mars 2018 ut med en vädjan om 951 miljoner US-dollar för att hjälpa rohingyaflyktingarna under resten av 2018, men endast omkring 20 % av det beloppet har hittills kommit in.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt attackerna mot rohingyafolket i Myanmar, som enligt FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter handlar om etnisk rensning. Parlamentet är mycket oroat över att människorättskränkningarna blir allt allvarligare och alltmer omfattande, med bland annat mord, våldsamma sammanstötningar, förstörelse av civil egendom och tvångsförflyttning av hundratusentals civila. Parlamentet uppmanar med kraft militären och säkerhetsstyrkorna i Myanmar att omedelbart upphöra med att döda, trakassera och våldta rohingyafolket och att sluta bränna ner deras hem.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen i Myanmar att tillåta fullständigt och obehindrat tillträde till delstaten Rakhine för internationella observatörer och människorättsorganisationer och humanitära biståndsorganisationer, bland annat FN‑organ och internationella icke-statliga organisationer, särskilt FN:s informationsuppdrag som inrättades av UNHCR i mars 2017, för att se till att det görs oberoende och opartiska utredningar av påstådda fall av allvarliga människorättskränkningar, oavsett vilka parter som begått dem.

3.  Europaparlamentet påminner om behovet av medicinskt och psykologiskt stöd i flyktinglägren, särskilt anpassat för sårbara grupper som kvinnor och barn. Parlamentet efterlyser flera stödtjänster för dem som utsatts för våldtäkt och sexuella övergrepp. Parlamentet insisterar på att alla kvinnor och flickor bör ha tillgång till information och tjänster om sexuell och reproduktiv hälsa, däribland preventivmedel och säkra aborter.

4.  Europaparlamentet välkomnar den vård som tillhandahålls av organ och organisationer före och efter en förlossning. Parlamentet påminner om vikten av att skapa registreringsmöjligheter och intyg för nyfödda, för att se till att de har dokumentation, garanteras lagliga rättigheter och tillgång till grundläggande tjänster och stöd till spårande av familjemedlemmar, i enlighet med de åtaganden som regeringen i Bangladesh gjort för att säkerställa att alla förlossningar som sker på dess territorium registreras. Parlamentet påminner om att familje-enheten är avgörande om dessa barn ska få tillgång till sina rättigheter.

5.  Europaparlamentet noterar med stor oro bristen på tillräcklig utbildning för de rohingyanska barnen i flyktinglägren. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bangladesh att garantera de rohingyanska barnen fullständig och tillräcklig tillgång till utbildning av god kvalitet på sitt eget språk. Parlamentet framhåller den risk som en förlorad generation innebär för hela samhället om inte nödvändiga åtgärder för att säkerställa barnens utbildning vidtas. Parlamentet understryker betydelsen av full tillgång till utbildning eftersom utbildning kan tillhandahållas i FN-organs och icke‑statliga organisationers skolor, så att alla barn får möjlighet att utveckla sin potential.

6.  Europaparlamentet är djupt oroat över att tvångsprostitution, människohandel och sexuellt våld är så vanligt i lägren, inklusive barnäktenskap, partnervåld, sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp. Parlamentet uppmanar myndigheterna i Bangladesh och Myanmar att, i samarbete med UNHCR, garantera rohingyaflyktingarnas säkerhet på deras territorium, särskilt genom att intensifiera kampen mot människohandel och barnprostitution, och bryta de nätverk som finns.

7.  Europaparlamentet lovordar insatserna från Bangladesh regering och folk när det gäller att ge skydd åt och säkerhet för rohingyaflyktingar, och uppmuntrar dem att fortsätta att tillhandahålla humanitärt bistånd till flyktingar från Myanmar. Parlamentet efterlyser ytterligare internationellt stöd till de samhällen som tar emot flyktingar, bland annat genom att åtgärda inhemska utmaningar på det sociala, utbildningsmässiga och ekonomiska planet samt inom hälso- och sjukvården. Parlamentet insisterar på betydelsen av att lyssna på och göra kvinnor delaktiga i alla berörda parters utformning av humanitära åtgärder och uppbyggnad av motståndskraft.

8.  Europaparlamentet insisterar på att regeringen i Myanmar måste garantera ett säkert, frivilligt och värdigt återvändande, under FN:s fullständiga överinseende, för dem som vill återvända till sitt land. Parlamentet uppmanar regeringarna i både Myanmar och Bangladesh att fullt ut respektera principen om ”non-refoulement”.

9.  Europaparlamentet välkomnar det samförståndsavtal som ingicks mellan Burma/Myanmar, UNHCR och UNDP den 6 juni 2018 som ett första konkret steg för att FN:s organ ska bli helt delaktiga i återvändandeprocessen. Parlamentet betonar dock vikten av att avtalet så snart som möjligt blir allmänt tillgängligt.

10.  Europaparlamentet betonar vikten av att se till att humanitära aktörer kan tillhandahålla akuttjänster, inbegripet vid sexuellt överförbara sjukdomar och sexuellt våld. Parlamentet uppmanar samtliga givare att öka anslagen så att alla olika mödravårdstjänster finns tillgängliga.

11.  Europaparlamentet välkomnar FN:s kampanj för att senast 2024 avskaffa statslöshet. Parlamentet påminner om att rohingyafolket är en integrerad del av befolkningen i Myanmar och att den därför måste erkännas som sådan, enligt rekommendationen från den rådgivande kommittén.

12.  Europaparlamentet påminner om att det ekonomiska ansvaret för att bistå flyktingarna inte på ett oproportionerligt sätt ska vila på Bangladesh. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet och de internationella givarna att snabbt öka sitt engagemang och göra de medel som behövs tillgängliga för att kunna fortsätta ge nödvändigt humanitärt bistånd och stöd, och för att effektivt stödja rohingyanska kvinnor och barn, särskilt gravida kvinnor, barn och våldtäktsoffer, och för att stödja lokala samhällen and värdsamhällen i Bangladesh.

13.  Europaparlamentet välkomnar rådets antagande den 26 april 2018 av en ram för riktade åtgärder mot de tjänstemän som är ansvariga för de allvarliga kränkningarna av mänskliga rättigheter, och för ett starkare EU-vapenembargo. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att utan ytterligare dröjsmål vidta alla åtgärder. Parlamentet uppmanar dessutom FN: s säkerhetsråd att införa ett globalt, heltäckande vapenembargo mot Myanmar genom vilket man avbryter all direkt och indirekt leverans, försäljning och överföring – inklusive transit och omlastning – av vapen, ammunition och annan militär utrustning och säkerhetsutrustning, liksom tillhandahållande av militärutbildning och annat militärt och säkerhetsmässigt stöd.

14.  Europaparlamentet uppmanar än en gång kommissionen att överväga konsekvenser för de handelsförmåner som Myanmar åtnjuter, bland annat genom att diskutera en utredning enligt de mekanismer som finns i ”Allt utom vapen-bestämmelsen”.

15.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att kräva ansvarsskyldighet i multilaterala forum för dem som har begått brott i Myanmar. Parlamentet noterar begäran från Internationella brottsdomstolens chefsåklagare till domstolens domare att bekräfta Internationella brottsdomstolens jurisdiktion över brottet att utvisa rohingyer från Myanmar till Bangladesh. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att ta en ledande roll i FN:s säkerhetsråd och lägga fram en särskild resolution som handlar om hela situationen i Myanmar/delstaten Rakhine till Internationella brottsdomstolen. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att ta en ledande roll i FN:s generalförsamling och FN:s råd för mänskliga rättigheter och se till att det snabbt inrättas en internationell, opartisk och oberoende mekanism till stöd för utredningar av de påstådda grymma brotten.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till regeringen och parlamentet i Myanmar, stadsrådgivaren Aung San Suu Kyi, regeringen och parlamentet i Bangladesh, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, regeringarna och parlamenten i EU: s medlemsstater, generalsekreteraren för Asean, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN: s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar, FN: s flyktingkommissarie samt FN: s råd för mänskliga rättigheter.

Senaste uppdatering: 8 januari 2019Rättsligt meddelande