Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2010/0310M(NLE)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0224/2018

Ingivna texter :

A8-0224/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 04/07/2018 - 6.6

Antagna texter :

P8_TA(2018)0286

Antagna texter
PDF 157kWORD 55k
Onsdagen den 4 juli 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Avtal om partnerskap och samarbete mellan EU och Irak (resolution)
P8_TA(2018)0286A8-0224/2018

Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 4 juli 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående av ett avtal om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan (10209/1/2012 – C8-0038/2018 – 2010/0310M(NLE)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (10209/1/2012),

–  med beaktande av avtalet om partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Irak, å andra sidan(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91, 100, 207, 209 och 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0038/2018),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Irak(2),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen av den 8 januari 2018 om inslagen i en EU-strategi för Irak,,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 januari 2018 om en ny strategi för Irak,

–  med beaktande av kommissionens fleråriga vägledande program för Irak (2014–2017),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2016 om det så kallade IS/Daish systematiska massmord på religiösa minoriteter(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om situationen i norra Irak/Mosul(4),

–  med beaktande av resolutionerna 2367 (2017) och 2379 (2017), som antogs av FN:s säkerhetsråd den 14 juli 2017 och den 21 september 2017,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 4 juli 2018(5) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0224/2018), och av följande skäl:

A.  Europa och Irak är sammanlänkande till följd av tusentals år av ömsesidigt kulturellt inflytande och en gemensam historia.

B.  Irak har härjats under årtionden, först av diktatorstyre under Saddam Hussein, som inledde anfallskrig mot Iran 1980 och Kuwait 1990, sedan av förlamande sanktioner, interna konflikter efter den USA-ledda invasionen 2003, som bland annat innebar sekteristiskt våld och kurdisk utbrytning, och jihadistisk terrorism av Daish. Alla dessa faktorer förklarar omfattningen av de utmaningar som Irak står inför i sina strävanden efter att göra framsteg mot bättre samhällsstyrning, ekonomisk utveckling och nationell försoning.

C.  EU har bekräftat sitt engagemang för att inleda ett starkt partnerskap med Irak, på grundval av partnerskaps- och samarbetsavtalet, att stödja de irakiska myndigheterna under övergången till demokrati och under återuppbyggnadsprocessen och samtidigt ta itu med orsakerna till den politiska, sociala och ekonomiska instabiliteten. Återuppbyggnaden har beräknats kosta så mycket som 88 miljarder US-dollar.

D.  De EU-medlemsstater som deltog i kriget 2003, och EU som helhet, har ett särskilt ansvar för att bistå den irakiska befolkningen och stödja insatser för att uppnå fred och stabilitet i landet.

E.  Parlamentsvalet ägde rum den 12 maj 2018. I regionen, som brottas med inskränkande auktoritära regimer och metoder, utgör Irak ett av få exempel på en konkurrensutsatt politisk miljö, som inbegriper ett flerpartisystem och relativt fria medier. De politiska krafterna i landet verkar inse behovet av att bilda tvärsekteristiska allianser för att förbättra systemets legitimitet och stabilitet. Genuina och konkurrensutsatta val är av avgörande betydelse för att befästa demokratin i Irak. Att alla delar av det irakiska samhället deltar fullt ut är ett viktigt steg mot en inkluderande demokrati och en känsla av nationell samhörighet.

F.  Säkerhetssituationen måste förbättras avsevärt för att stabiliseringen, försoningen, ett inkluderande styre och den ekonomiska och sociala utvecklingen i landet på både nationell och lokal nivå ska kunna främjas. Ansvarsskyldighet för brott som begåtts av alla parter är nödvändigt för att uppnå försoning. EU tillhandahåller stöd till reformer av säkerhetssektorn i Irak genom EU:s rådgivande uppdrag. FN:s biståndsmission i Irak (Unami) har funnits i landet sedan 2003 och har arbetat hårt med att främja en inkluderande politisk dialog och nationell försoning. Nato fortsätter att genomföra sitt initiativ för kapacitetsuppbyggnad i Irak, med fokus på bekämpning av improviserade sprängladdningar, ammunitionsröjning, minröjning, civil-militär planering, underhåll av utrustning från Sovjettiden, militärmedicin och reform av Iraks säkerhetsinstitutioner.

G.  Irak står inför ett antal utmaningar gällande samhällsstyrningen som måste hanteras, närmare bestämt att skapa institutionell och administrativ kapacitet och befästa rättsstaten, tillämpa lagstiftningen och respektera de mänskliga rättigheterna, däribland kvinnors rättigheter och rättigheterna för alla etnisk-religiösa minoriteter.

H.  Det är viktigt att bekämpa arbetslösheten och social utestängning, särskilt bland ungdomar, för att förhindra att de radikaliseras och därmed lätt kan rekryteras av terroristorganisationer eller organiserade kriminella grupper.

I.  Iraks terrorbekämpningstjänst, som var den främsta aktören i befrielsen av Mosul, har drabbats av svåra förluster och måste få ett ordentligt erkännande och stöd för att förbättra sin rekryteringsförmåga så att den återigen blir en styrka med skälig och hållbar storlek.

J.  De irakiska myndigheterna bör betrakta landets oljeinkomster som ett verktyg och en möjlighet till en hållbar social och ekonomisk återuppbyggnad som gynnar det irakiska samhället i stort, snarare än att inkomsterna fördelas på grundval av klientelitism. Stora oljefyndigheter finns i det självstyrande irakiska Kurdistan. Det är nödvändigt att normalisera förbindelserna mellan centralregeringen i Bagdad och den kurdiska regionala regeringen i det självstyrande irakiska Kurdistan i enlighet med konstitutionen.

K.   Irak är ett lapptäcke av olika grupper som ofta konkurrerar om makten och kontrollen över nationella resurser. Tusentals irakiska medborgare, bland annat från minoritetsgrupper och särskilt kvinnor och flickor, har avrättats brutalt eller förslavats av Daish, i vad som kan betecknas som krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Terrorist- och extremistgrupperna har fortfarande fritt spelrum att utnyttja de sekteristiska och lokala spänningarna. År 2003 bodde över 1,5 miljoner kristna irakiska medborgare (kaldéer, syrianer, assyrier och andra kristna minoriteter) i Irak. De utgör en gammal ursprungsbefolkning som i mycket hög grad riskerar att utsättas för förföljelse och tvingas i exil. Miljontals irakiska medborgare, bland annat kristna, har därefter tvingats fly undan våldet och antingen lämnat landet eller tvångsförflyttats inom landets gränser. Kurderna utgör en betydande minoritet av Iraks befolkning och de flesta av dem bor i det självstyrande irakiska Kurdistan.

L.  Daish, al-Qaida och liknande terroristorganisationer inspireras av den extrema versionen av salafism/wahhabism. Trots att Daish har besegrats militärt och territoriellt måste det hot som den här ideologin utgör fortfarande hanteras genom bättre samhällsstyrning, utbildning, tillhandahållande av tjänster, avradikalisering och fullständigt deltagande av den sunnimuslimska gruppen i Iraks politiska process.

M.  I ett land med 26 miljoner invånare finns det i dag 11 miljoner människor i behov av humanitärt bistånd, över 3 miljoner irakier som är tvångsförflyttade inom landets gränser, varav många finns i irakiska Kurdistan, och 246 000 flyktingar från Syrien. Att ge internflyktingar ekonomiskt stöd så att de kan bygga upp sina liv igen är avgörande för att de ska kunna återvända.

N.  Den territoriella segern över Daish uppnåddes tack vare Iraks väpnade styrkor, med stöd från den globala koalitionen mot Daish, och olika enheter av de så kallade Folkets mobiliseringsstyrkor, peshmerga och andra allierade styrkor. Trots att Daish har besegrats territoriellt i Irak kvarstår det jihadistiska hotet, vilket äventyrar befästandet av stabiliteten och säkerheten i landet, i synnerhet längs gränsen till Syrien. För landets återuppbyggnad och integrationen i det irakiska samhället är det nödvändigt att överbrygga de religiösa olikheterna, upplösa Folkets mobiliseringsstyrkor och integrera dess medlemmar enligt statens behov. Utan detta går det inte att uppnå en fungerande stat som bygger på demokrati och pluralism. År 2016 antog Iraks parlament en lag som i princip gör konstellationen av milisgrupper till ett stående inslag i Iraks säkerhetsstyrkor. En enad, pluralistisk och demokratisk irakisk stat är en förutsättning för stabilitet och utveckling för landet och dess medborgare.

1.  Europaparlamentet välkomnar ingåendet av ett partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och Irak. Parlamentet vill att de mekanismer som inrättas genom avtalet ska utnyttjas fullt ut för att stärka banden mellan EU och Irak.

2.  Europaparlamentet framhåller att partnerskaps- och samarbetsavtalet är ett viktigt instrument för genomförandet av EU-strategin för Irak och för ett förstärkt samarbete som främjar återuppbyggnad, stabilisering och försoning på nationell och lokal nivå med en långsiktig strategi. Parlamentet betonar vikten av att Irak ansvarar för att bygga en demokratisk, federal och pluralistisk stat som bygger på respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

3.  Europaparlamentet välkomnar anordnandet av den internationella konferensen om återuppbyggnaden av Irak, som hölls i Kuwait den 12 februari 2018. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fullgöra sina åtaganden om ekonomiskt och tekniskt bistånd.

4.  Europaparlamentet välkomnar att EU har åtagit sig att ge mer långsiktigt stöd till landet och att EU har utsett Irak till ett pilotland, så att man bättre kan hantera och operationalisera kopplingen mellan humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete för att främja en övergång från humanitärt bistånd till en mer långsiktig återuppbyggnad och stabilisering. Parlamentet påminner om att krisen i Irak betecknas som FN:s katastrofnivå 3 och att 11 miljoner människor för närvarande är i behov av hjälp. EU och dess medlemsstater uppmanas därför med kraft att i första hand öka sina insatser för att omedelbart hantera viktiga humanitära utmaningar och humanitära behov, särskilt när det gäller de över 3 miljoner internflyktingar som finns i landet.

5.  Europaparlamentet betonar att fattigdomen i landet är utbredd. Trots att Irak är ett högremedelinkomstland har år av våld, konflikter och sekterism kraftigt undergrävt framstegen på utvecklingsområdet. EU uppmanas att genom riktade projekt fokusera sitt utvecklingsbistånd på de mest sårbara grupperna och de mest behövande människorna, dvs. kvinnor och barn, ungdomar, internflyktingar och flyktingar.

Prioriteringar för EU:s insatser i Irak

6.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att upprätthålla dagens nivå av humanitärt bistånd för att hjälpa och skydda alla irakier som berörs av konflikterna, genom att använda bistånd för att befästa samhällsstyrning, demokrati och rättsstaten. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en omfattande tillsyn av det ekonomiska bistånd de har tillhandahållit för att se till att det når dem som behöver det. Parlamentet betonar att alla människor i Irak har en lagstadgad rätt att erhålla civil dokumentation och att få tillgång till bistånd utan någon diskriminering.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att intensifiera sitt samarbete för att underlätta stabiliseringen av och säkerheten inom de områden som nyligen befriats och därmed erbjuda ett säkert, välgrundat, frivilligt och värdigt återvändande för internflyktingar. Parlamentet uppmanar EU att fortsätta att stödja Iraks myndigheter för att säkerställa demokratiska val och hjälpa Iraks oberoende höga valkommission i dess ansträngningar att göra det möjligt för internflyktingar att rösta i valet. Parlamentet uppmuntrar EU att ge tekniskt bistånd till kapacitetsuppbyggnad i Irak när det gäller minröjning och avlägsnande av alla explosiva faror från de befriade områdena. Iraks regering uppmanas att försöka påskynda registreringsförfarandena för minröjningsorganisationer.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att snarast tillhandahålla ekonomiskt bistånd till att återuppbygga prioriterad infrastruktur och återupprätta grundläggande samhällsservice, såsom tillgång till vatten och sanitetstjänster, elektricitet, utbildning och hälso- och sjukvård, så att grundläggande levnadsstandard för befolkningen kan säkerställas, stödet till det civila samhället kan förbättras och finansiering av projekt som stöder aktörer som arbetar för ansvarsskyldighet och demokratisk förändring kan prioriteras. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att stödja en planeringsprocess för återuppbyggnad av städer som möjliggör medborgarengagemang i beslutsprocesserna när det gäller återuppbyggnad för att säkerställa att alla parter deltar i stadsplaneringen och återuppbyggnaden i syfte att förbättra förtroendet mellan medborgarna och staten. Kommissionen uppmanas att se till att de medel som tillhandahålls för återuppbyggnad fördelas jämnt mellan behövande samhällsgrupper, oberoende av mottagarnas etnicitet eller religion, och förmedlas genom legitima statliga organ snarare än genom regionala och lokala aktörer. Ekonomiskt bistånd skulle också kunna införas och fördelas till lokala entreprenörer och företag för att säkerställa att kapital når små och medelstora företag.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU att göra sitt yttersta för att uppmuntra en kontinuerlig och konstruktiv dialog mellan de centrala myndigheterna och de regionala myndigheterna i irakiska Kurdistan, särskilt efter den folkomröstning som hölls i Kurdistan i september 2017, för att upprätta stabila förbindelser som är tillfredsställande för båda parter, främja en inkluderande beslutsprocess på högsta nivå och fullt ut respektera såväl mångfalden i landet och rättigheterna för alla delar av det irakiska samhället som principerna i den irakiska konstitutionen och Iraks territoriella enhet, suveränitet och integritet. Parlamentet betonar behovet av att lösa frågan om utstakningen av gränsen mellan irakiska Kurdistan och resten av Irak genom en FN‑stödd dialog. Parlamentet anser att Irak och den regionala regeringen i det självstyrande Kurdistan bör kunna dra nytta av oljeexporter utan inblandning utifrån. Parlamentet uppmanar också EU att främja ett starkare samarbete mellan federala och lokala myndigheter för att på ett effektivt sätt bygga upp landet igen och uppnå långsiktig stabilitet och en fredlig samexistens. Parlamentet betonar att det är ytterst angeläget att irakiska Kurdistan genomför nödvändiga politiska och ekonomiska reformer, bekämpar korruption, gör det möjligt för nya partier att träda fram och säkerställer genuina och konkurrensutsatta val till det regionala parlamentet 2018.

10.  Europaparlamentet anser att följande bör prioriteras för utvecklingsbiståndet under övergången från katastrofbistånd till utveckling: en långsiktig strategi, stabilisering, reformer och förbättringar när det gäller god samhällsstyrning och ansvarighet, utbildning och kompetensutveckling, tillgång till försörjningsmöjligheter och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster och grundläggande sociala tjänster. Parlamentet betonar också hur viktigt det är med reformer för att uppnå en jämnare könsfördelning och förbättra kvinnors representation i landets politiska liv. Parlamentet ser fram emot att få konkreta förslag om planerade åtgärder som tillgodoser dessa behov, och uppmanar enträget kommissionen att lägga fram bevis på resultat och effekter inom ramen för det fleråriga vägledande programmet 2014–2017.

11.  Europaparlamentet uttrycker oro över den stora splittringen i det irakiska samhället. Parlamentet uppmanar EU att i samordning med FN:s biståndsmission i Irak och de irakiska myndigheterna fullt ut stödja det arbete som den nationella kommissionen för försoning utför för att främja försoning mellan olika folkgrupper och en nationell försoningsprocess som Irak ansvarar för, för att säkerställa att mångfalden i Irak respekteras och främja en inkluderande och representativ samhällsstyrning på nationell och lokal nivå som bidrar till att stärka en gemensam känsla av irakiskt medborgarskap. Parlamentet noterar att behovet av att förebygga konflikter och ta itu med säkerhetsutmaningar, liksom behovet av försoning, medling och dialog, gör det nödvändigt att kraftigt öka de medel som står till förfogande för sådana initiativ, främst genom användningen av instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Parlamentet välkomnar rekommendationerna från Iraks religiösa ledare till Iraks regering om att inrätta ett råd för högre präster och forskare i Irak, om att skicka en begäran till Iraks parlament om att godkänna en lag som kriminaliserar extremistiska religiösa tal som hetsar till hat och våld och om att bestraffa dem som uppmuntrar detta, om att se över läroplanerna och om att lägga tonvikt vid försoning och nationellt medborgarskap i stället för vid sekteristisk identitet.

12.  Europaparlamentet uppmanar världssamfundet och EU att tillhandahålla stöd för att bevara mångfalden av etniska, kulturella och religiösa identiteter i Irak. Parlamentet efterlyser sätt att, inom ramen för Iraks konstitution, undersöka, erkänna, skydda och förbättra det lokala självstyret för etniska och religiösa minoriteter som är bosatta i områden där de historiskt sett har haft en stark närvaro och levt fredligt sida vid sida med varandra – exempelvis i Sinjarbergen (yasidier) och på Nineveslätten (kaldeisk‑syrisk-assyriska folk). Parlamentet uppmanar de irakiska myndigheterna att låta kurder, kristna och yasidier återvända till sina ursprungliga bosättningsområden och att se till att det är säkert för dem att göra det.

Politisk dialog

13.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sin politiska dialog med de irakiska myndigheterna för att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och stärka de demokratiska institutionerna genom större respekt för rättsstatsprincipen, god samhällsstyrning och ett fungerande rättsväsende. Parlamentet vill i detta sammanhang att avskaffandet av dödsstraffet ska bli en prioriterad fråga för denna dialog och uppmanar de irakiska myndigheterna att genast införa ett moratorium för dödsstraff.

14.  Europaparlamentet påminner om att utvecklingen av det irakiska civila samhället och dess fulla politiska representation och deltagande i olika reformprocesser måste stödjas. Parlamentet anser att man särskilt måste uppmärksamma representationen av kvinnor, ungdomar och personer som tillhör etniska och religiösa grupper i det irakiska samhället, bland annat kristna, shia- och sunnimuslimer, yasidier och mandéer, shabaker, kurder, turkmener och andra, vilkas krav måste behandlas. Parlamentet betonar samtidigt behovet av att prioritera uppnåendet av en inkluderande, icke‑sekteristisk politisk klass som representerar alla delar av det irakiska samhället.

15.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att, med hänsyn till EU:s regelverk i fråga om korruptionsbekämpning, tillsammans med de irakiska myndigheterna inleda program för rättsligt samarbete och utbyte av bästa praxis och effektiva verktyg för att bekämpa omfattande korruption och därigenom säkerställa en rättvis fördelning av landets tillgångar. Parlamentet betonar EU:s roll som rådgivare till den irakiska regeringen i frågor som rör säkerhet och samhällsstyrning för att säkerställa stabiliteten i Irak.

16.   Europaparlamentet lovordar de irakiska väpnade styrkornas bidrag till den globala kampen mot terroristorganisationen Daish. Parlamentet fortsätter att stödja de omfattande terrorismbekämpningsinsatser som leds av den globala koalitionen mot Daish, eftersom Daish fortfarande utgör ett allvarligt hot trots de senaste militära framgångarna mot organisationen, samtidigt som respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna säkerställs. Kampen mot terrorism i Irak påverkas starkt av situationer i omgivningen, till exempel kriget i Syrien. Parlamentet uppmanar EU att inleda en dialog om frågor som rör kampen mot terrorism i syfte att reformera lagstiftningen mot terrorism och stärka landets förmåga att hantera terroristhot. EU uppmanas också att samarbeta med de irakiska myndigheterna för att bekämpa straffrihet för brott riktade till etniska, religiösa eller andra grupper, inbegripet alla slags minoriteter. Parlamentet inser att man måste ta itu med grundorsakerna till terrorismen för att den ska kunna bekämpas.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU att uppmuntra de irakiska myndigheterna att anta en nationell strategi för att hantera de brott som Daish har begått och att ansluta sig till Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och frivilligt godta Internationella brottmålsdomstolens behörighet att på ett öppet och rättvist sätt utreda och säkerställa ansvarighet för de människorättskränkningar, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten som begåtts av Daish. Parlamentet betonar behovet av trovärdig lagföring av dem som ansvarar för de brott som har begåtts av Daish, med meningsfullt deltagande av offren och upprättande av ett fullständigt kriminalregister för dessa förbrytelser och brott. Parlamentet är samtidigt oroat över att en lagföring med alltför bred omfattning riskerar att leda till ytterligare orättvisor och hindra framtida försoning och återintegrering i samhället.

18.  Europaparlamentet understryker behovet av omfattande expertis inom medie- och yttrandefrihetsfrågor när man utbildar lokala medieaktörer i fredsjournalistik.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU att erkänna sitt ansvar för EU-medborgare som har rest till Irak för att delta i de brott som begås av Daish. Dessa bör ställas inför rätta i enlighet med rättsstatsprincipen. Parlamentet anser att det bör inrättas tydliga förfaranden mellan Irak och de berörda EU-medlemsstaterna för återsändande och rättsligt ansvar för dem som berörs.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en reform av rättsväsendet, särskilt när det gäller övergångsrättvisa, för att respekten för internationella normer om rättssäkerhet, rättvisa rättegångar och domstolsväsendets oberoende och opartiskhet ska garanteras i syfte att säkerställa ansvarsskyldighet i förvaltningsstrukturerna. Parlamentet uppmanar EU att i samarbete med de irakiska myndigheterna bekämpa straffrihet för alla typer av brott riktade mot etniska, religiösa eller andra grupper, inbegripet alla slags minoriteter.

21.  Europaparlamentet uppmanar de irakiska myndigheterna att prioritera jämställdhet och utrota alla former av våld mot och diskriminering av kvinnor och flickor, inbegripet könsrelaterat våld. Parlamentet betonar i detta hänseende vikten av att avskaffa lagen som frikänner tilltalade från åtal för våldtäkt, sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande av barn, bortförande eller liknande handlingar om våldtäktsmannen gifter sig med våldtäktsoffret.

22.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja såväl goda och konstruktiva grannförbindelser mellan Irak och dess grannländer som sin egen roll i att bidra till fred i regionen. Parlamentet betonar att Irak har omfattande förbindelser med Förenta staterna och Iran och nyligen också har förbättrat sina förbindelser med Saudiarabien, vilket eventuellt kan göra Irak till en central punkt för regionala insatser för att minska spänningarna. Alla berörda parter uppmanas att genomföra punkt 8 i FN:s säkerhetsråds resolution 598 som förespråkar regionala säkerhetsåtgärder i kuststaterna kring Persiska viken.

23.   Europaparlamentet uppmanar EU att tillsammans med de irakiska myndigheterna utarbeta en nationell strategi för skydd och uppgrävning av massgravar för att bevara massgravarna i områden med nyligen avslutade konflikter, så att man kan gräva upp och kriminaltekniskt undersöka de mänskliga kvarlevorna i dem, för att dels möjliggöra värdiga begravningar av offrens kvarlevor eller överlämna dem till familjen, dels säkra bevis och möjliggöra utredning av och åtal för misstänkta brott mot mänskligheten. Parlamentet efterlyser också åtgärder från EU:s och dess medlemsstaters sida för att så snart som möjligt inrätta en expertgrupp som har till uppgift att samla in bevis för eventuell pågående internationell brottslighet, bland annat folkmord, varhelst sådana brott kan begås, i syfte att förbereda internationell lagföring av de ansvariga.

24.  Europaparlamentet anser att det bör införas en internationell årlig minnesdag för offren för de terroristbrott som begåtts av Daish, al-Qaida och liknande terroristorganisationer.

Sektoriellt samarbete

25.  Europaparlamentet betonar att återuppbyggnads- och stabiliseringsprocessen måste åtföljas av konsekventa politiska insatser inom ekonomisk och social utveckling som kommer alla irakier till godo på ett hållbart och inkluderande sätt. Parlamentet uppmanar EU att fullt ut samarbeta med de irakiska myndigheterna för att inte bara råda bot på de ekonomiska och budgetmässiga obalanserna utan också främja en hållbar ekonomisk tillväxt för alla som kan skapa arbetstillfällen, särskilt för ungdomar, samtidigt som man upprättar en ram för handel och skapar en gynnsam miljö för investeringar. EU uppmanas också att uppmuntra och stödja Irak i att ge ungdomar som gått miste om formell utbildning på grund av att de tvångsförflyttats av Daish möjlighet att få tillgång till formella utbildningsprogram som ger dem kunskaper och färdigheter som ökar deras möjligheter att få arbete.

26.  Europaparlamentet uppmanar EU att uppmuntra och stödja Irak i arbetet med att diversifiera landets ekonomi.

27.  Europaparlamentet är bekymrat över att många elever av båda könen avbryter sin skolgång i Irak (enligt uppgifter från organisationer i det civila samhället har 60 procent av de som var inskrivna i grundskolan 2015 nu avbrutit sin skolgång). Parlamentet understryker att en hög läs- och skrivkunnighetsnivå är avgörande för att skapa en positiv fred i konfliktdrabbade områden.

28.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sitt samarbete på utbildningsområdet och till förmån för en utbildningsreform med målet att ge tillgång till kvalitetsutbildning på alla nivåer för alla, i synnerhet minderåriga. Parlamentet inser problemet med att flickor inte får tillgång till skolgång på grund av sedvänjor, synsätt i samhället, fattigdom och säkerhet. Parlamentet uppmanar EU att öka medvetenheten om utbildning för flickor och att i samarbete med den irakiska regeringen förbättra situationen, eftersom det är avgörande för att förbättra deras livskvalitet.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla samarbetsmöjligheter inom vetenskap och forskning, särskilt universitetssamarbeten och partnerskap, i synnerhet avseende Erasmus+ och utbytesmöjligheter inom undervisning och forskning.

30.  Europaparlamentet uppmanar EU att vidareutveckla och stärka samarbetet på kulturområdet för att skydda, bevara och återställa Iraks konst- och kulturarv.

31.  Europaparlamentet välkomnar att det, på de irakiska myndigheternas begäran och inom ramen för Iraks säkerhetsstrategi, har inletts ett uppdrag som ska stödja reformen av säkerhetssektorn i Irak (EUAM Irak). Parlamentet hoppas att detta uppdrag gör det möjligt att stärka de offentliga institutionerna och utveckla en opartisk och inkluderande poliskår. Parlamentet betonar att reformen av säkerhetssektorn i Irak är en viktig utmaning som också bör stödjas av FN. Likaså betonas behovet av att främja demobilisering av militanta grupper och återintegrering av stridande som en del av en större insats för att reformera säkerhetssektorn. Detta skulle kunna göras med hjälp av skräddarsydda program för återintegrering.

32.  Europaparlamentet uppmanar EU att ge de irakiska myndigheterna ökat tekniskt bistånd till en god förvaltning av naturresurserna, bättre skatteuppbörd och minskning av olagliga finansiella flöden, för att säkerställa att Irak kommer att kunna finansiera sin inhemska utveckling på medellång sikt och minska ojämlikheten hos befolkningen och regionerna. Parlamentet betonar att man aktivt måste bistå den privata sektorn och investerarna med råd i syfte att förbättra både konfliktkänsligheten och deras bidrag till fredsbyggande åtgärder och hållbar utveckling.

33.  Europaparlamentet uppmanar EU att inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalet inleda en dialog med Irak om alla aspekter av migration och skapa en människorättsbaserad strategi för att hantera migrationen mot bakgrund av behovet av att hitta långsiktiga, ändamålsenliga och hållbara lösningar som gynnar medborgarna i både EU och Irak.

34.  Europaparlamentet betonar att Irak kan bli en viktig partner när det gäller att garantera återuppbyggnaden av energiinfrastruktur och en större diversifiering av energikällorna för Irak och försörjningskällorna för EU. Parlamentet uppmanar därför EU att stödja Irak i dess energiomställning och att samarbeta med Irak om gemensamma projekt och utbyte av god praxis och know-how inom de centrala områdena energieffektivitet, förnybar energi, miljö och effektiv förvaltning av resurser, däribland vatten, i syfte att bland annat påskynda genomförandet av målen för hållbar utveckling.

35.  Europaparlamentet påminner om att kvinnor och flickor i oproportionellt hög grad drabbas av konflikter och extremism, och att de är mer utsatta för våld och övergrepp, bland annat sexuellt våld, tortyr, människohandel, slaveri och barnäktenskap. Parlamentet betonar hur viktigt det är att tillgodose de specifika humanitära behoven och utvecklingsbehoven för kvinnor och flickor, särskilt i internflyktinggrupper. EU uppmanas att fortsätta att främja jämställdhet mellan kvinnor och män och kvinnors egenmakt genom sitt utvecklingsarbete och att betona kvinnornas roll i samband med återhämtning och fredsbyggande insatser i landet.

36.  Europaparlamentet understryker behovet av att investera i Iraks jordbruk med tanke på dess höga sysselsättningspotential och vikten av att återbefolka landsbygdsområden där befolkningen fortsätter att minska på grund av konflikter.

37.  Europaparlamentet lovordar Iraks fasta beslut att gå med i Världshandelsorganisationen och uppmanar kommissionen att hjälpa de irakiska myndigheterna i deras insatser för att åter ingå i världsekonomin och världshandeln.

Institutionella förbindelser

38.  Europaparlamentet insisterar på att allt stöd från unionen ska omfattas av stränga krav på att principen om respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen följs. Likaså insisterar parlamentet på att den ska åtföljas av en fortlöpande utvärdering, vars resultat parlamentet ska underrättas om i enlighet med artikel 113 i partnerskaps- och samarbetsavtalet.

39.  Europaparlamentet förbinder sig att, i enlighet med partnerskaps- och samarbetsavtalet, inrätta en parlamentarisk samarbetskommitté tillsammans med det irakiska parlamentet, så att kommittén kan inleda sina aktiviteter, såsom att följa upp genomförandet av samarbetsprojekt mellan Irak och EU.

40.  Europaparlamentet vill att gruppen för demokratistöd och valsamordning ska inkludera Irak i sin förteckning över prioriterade länder för 2019 och delta i utarbetandet av program för kapacitetsuppbyggnad inom det irakiska parlamentet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja dessa program.

o
o   o

41.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, kommissionens ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till regeringen och representantrådet i Irak.

(1) EUT L 204, 31.7.2012, s. 20.
(2) EUT C 440, 30.12.2015, s. 83.
(3) EUT C 35, 31.1.2018, s. 77.
(4) EUT C 215, 19.6.2018, s. 194.
(5) Antagna texter, P8_TA(2018)0285.

Senaste uppdatering: 10 februari 2020Rättsligt meddelande - Integritetspolicy