Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2275(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0187/2018

Ingivna texter :

A8-0187/2018

Debatter :

PV 02/07/2018 - 18
CRE 02/07/2018 - 18

Omröstningar :

PV 04/07/2018 - 6.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0292

Antagna texter
PDF 153kWORD 49k
Onsdagen den 4 juli 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
De nästa stegen mot en extern EU-strategi för bekämpning av tidiga äktenskap och tvångsäktenskap
P8_TA(2018)0292A8-0187/2018

Europaparlamentets resolution av den 4 juli 2018 om de nästa stegen mot en extern EU-strategi för bekämpning av tidiga äktenskap och tvångsäktenskap (2017/2275(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 4 oktober 2017 om avskaffande av barnäktenskap(1),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, särskilt artikel 16, och FN:s alla övriga fördrag om och instrument för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av artikel 23 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av artikel 10.1 i den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter, som antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989, och dess fyra grundläggande principer om icke-diskriminering (artikel 2), barnets bästa (artikel 3), överlevnad, utveckling och skydd (artikel 6) och delaktighet (artikel 12), och med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter(2),

–  med beaktande av artikel 16 i FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av FN:s konvention om samtycke till, laglig ålder för samt registrering av äktenskap,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution av den 18 december 2014 och den 19 december 2016 om barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap,

–  med beaktande av resolution 29/8 av den 2 juli 2015 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om ökade ansträngningar för att förhindra och utrota barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, dess resolution 24/23 av den 9 oktober 2013 om ökade ansträngningar för att förhindra och utrota barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap: utmaningar, resultat, bästa praxis och brister i genomförandet samt dess resolution 35/16 av den 22 juni 2017 om barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap i humanitära sammanhang,

–  med beaktande av den ståndpunkt om barnäktenskap som antogs av Afrikanska unionens stats- och regeringschefer i juni 2015 i Johannesburg i Sydafrika,

–  med beaktande av den gemensamma allmänna kommentaren från Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter och Afrikanska expertkommittén för barnets rättigheter och välfärd om att avskaffa barnäktenskap,

–  med beaktande av artiklarna 32, 37 och 59.4 i Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen),

–  med beaktande av FN:s befolkningsfonds (UNFPA) rapport Marrying too young – End child marriage som offentliggjordes 2012,

–  med beaktande av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 9,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 oktober 2015 om handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om främjande och skydd av barnets rättigheter,

–  med beaktande av de grundläggande principerna i Europeiska utrikestjänstens meddelande från 2016 om en global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs av rådet den 25 juni 2012(3), med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015(4), med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet av den 27 juni 2017 från kommissionens avdelningar och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU Action Plan on Human Rights and Democracy (2015-2019): Mid-Term Review June 2017 (EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati (2015–2019): halvtidsöversyn juni 2017) (SWD(2017)0254),

–  med beaktande av de omarbetade EU-riktlinjerna av den 6 mars 2017 för främjande och skydd av barnets rättigheter Inget barn ska lämnas utanför,

–  med beaktande av det europeiska samförståndet om utveckling av den 7 juni 2017, vilket understryker EU:s åtagande att integrera mänskliga rättigheter och jämställdhet i enlighet med Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8‑0187/2018), och av följande skäl:

A.  Barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap är en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och framför allt kvinnors rättigheter, däribland rätten till likabehandling, självbestämmande och kroppslig integritet, tillgång till utbildning och frihet från utnyttjande och diskriminering, och detta är ett problem som inte bara finns i tredjeländer, utan som även kan förekomma i en del medlemsstater. Avskaffandet av dessa sedvänjor är en av prioriteringarna för EU:s yttre åtgärder när det gäller främjande av kvinnors rättigheter och mänskliga rättigheter. Flera olika internationella stadgor och lagar förbjuder äktenskap med minderåriga, t.ex. FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll. Barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap har extremt negativa effekter på de berörda personernas fysiska och psykiska hälsa samt personliga utveckling och på barn som föds inom dessa äktenskap och, till följd av detta, på hela samhället. Barnäktenskap är en form av tvångsäktenskap, eftersom barn ofrånkomligen saknar förmågan att ge sitt fulla, fria och informerade samtycke till sitt äktenskap eller tidpunkten för detta. Barn utgör en del av en mycket utsatt grupp.

B.  EU är fast beslutet att främja barnets rättigheter, och barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap är en kränkning av dessa rättigheter. EU är fast beslutet att i sin yttre politik på ett heltäckande sätt skydda och främja barnets rättigheter.

C.  Inget äktenskap ska lagligen ingås utan båda parternas fulla och fria samtycke, eller av en person som inte uppnått laglig ålder för äktenskap.

D.  Barnäktenskap är ett globalt problem som överskrider gränserna för länder, kulturer och religioner. Bortgifta flickor återfinns i världens alla regioner, från Mellanöstern till Latinamerika, från Asien till Europa och från Afrika till Nordamerika. Barnäktenskap drabbar även pojkar, men i mycket mindre utsträckning än flickor.

E.  Fram till i dag har mer än 750 miljoner kvinnor blivit gifta före 18 års ålder, varav 250 miljoner före 15 års ålder. Idag finns det ungefär 40 miljoner flickor på mellan 15 och 19 år som är gifta eller lever i samboförhållanden. Varje år gifter sig ytterligare omkring 15 miljoner före 18 års ålder, varav fyra miljoner ingår äktenskap innan de fyllt 15. 156 miljoner pojkar har också blivit gifta före 18 års ålder, varav 25 miljoner före 15 års ålder. Barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap är vanligare i fattiga och underutvecklade regioner. Antalet barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap blir fler i takt med att världens befolkning ökar. Enligt en färsk rapport från Unicef uppskattas att omkring 1,2 miljarder flickor år 2050 kommer att ha blivit gifta innan de fyllt 18 år. Nio av de tio länderna med flest barnäktenskap klassificeras som bräckliga stater.

F.  De bakomliggande orsakerna till barnäktenskap är i allmänhet fattigdom, brist på utbildning, djupt rotade klyftor mellan könen och könsstereotyper, uppfattningen att äktenskapet kommer att ge ”skydd”, familjeheder och avsaknad av faktiskt skydd för flickors och pojkars rättigheter samt skadliga sedvänjor, synsätt, seder och bruk och diskriminerande normer. Dessa faktorer förvärras ofta av en begränsad tillgång till bra utbildning och möjligheter till sysselsättning, och förstärks av vissa djupt rotade sociala normer som rör barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap.

G.  Barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap är kopplade till en stor risk för tidiga och oönskade graviditeter, hög mödra- och barnadödlighet, låg användning av preventivmedel samt oönskade graviditeter, med ökade hälsorisker och högst bristfällig eller obefintlig tillgång till information om tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, och de innebär vanligtvis slutet på flickornas utbildning. I vissa länder är det till och med förbjudet för gravida flickor och unga mödrar att återvända till klassrummet. Barnäktenskap kan även leda till tvångsarbete, slaveri och prostitution.

H.  Även om FN:s konvention om barnets rättigheter betonar hur viktigt det är med åtgärder som uppmuntrar till regelbunden skolnärvaro är det många flickor som inte går i skolan på grund av ett antal faktorer, till exempel för att skolorna är otillgängliga eller dyra. Barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap har en oproportionerligt förödande inverkan och livslånga konsekvenser för offren och berövar väldigt ofta de berörda personerna deras möjlighet att fortsätta utbilda sig eftersom flickor har en tendens att hoppa av skolan när de förbereder sig inför ett äktenskap eller kort därefter. Utbildning, inklusive sexualundervisning, är ett effektivt sätt att förhindra barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, eftersom tillgång till utbildning bidrar till egenmakt, sysselsättningsmöjligheter och främjande av valfrihet och rätten till självbestämmande och aktivt deltagande i samhällslivet, vilket leder till att individer kan frigöra sig från varje form av förmyndarskap som inverkar negativt på deras rättigheter, utan vilka den ekonomiska, rättsliga, hälsomässiga och sociala situationen för kvinnor och flickor och utvecklingen av samhället som helhet fortsätter att hämmas.

I.  Varje år får 17 miljoner minderåriga ett barn, vilket tvingar dem att ta vuxenansvar och som äventyrar deras hälsa, utbildning och ekonomiska utsikter. Barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap utsätter flickor för tidiga havandeskap som medför betydande risker och svårigheter i samband med graviditet och förlossning, främst på grund av en tillgång till läkarvård som är högst otillräcklig eller i värsta fall obefintlig, även när det gäller hälso- och sjukvårdscentrum av hög kvalitet, vilket ofta leder till mödradödlighet och sjuklighet. Det finns en ökad risk för att smittas av sexuellt överförbara infektioner, däribland hiv. Komplikationer i samband med graviditet och förlossning är den främsta dödsorsaken bland flickor i åldern 15–19 år i låg- och medelinkomstländer. Dödligheten för barn som föds av unga mödrar är omkring 50 procent högre och dessa barn löper större risk för fysiska och kognitiva utvecklingsproblem. Upprepade graviditeter i unga år kan även orsaka en rad långvariga hälsoproblem och till och med leda till döden.

J.  Barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap är en kränkning av barnets rättigheter och en form av våld mot flickor och pojkar, och staterna har därför en skyldighet att utreda anklagelser, åtala gärningspersoner och ge offren, som i huvudsak är kvinnor och flickor, tillgång till rättslig prövning. Dessa äktenskap måste fördömas och kan inte rättfärdigas av några som helst kulturella eller religiösa skäl. Barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap ökar risken för könsbaserat våld och ligger ofta till grund för våld i hemmet och våld i nära relationer och sexuella, fysiska, psykiska, känslomässiga och ekonomiska övergrepp och andra sedvänjor som är skadliga för flickor och kvinnor, t.ex. kvinnlig könsstympning och så kallade hedersbrott, samt ökar risken för att flickor och kvinnor utsätts för diskriminering och könsbaserat våld under sin livstid.

K.  Antalet barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap ökar betydligt i samband med instabilitet, väpnade konflikter och naturkatastrofer samt humanitära katastrofer, under vilka det ofta råder brist på medicinsk och psykologisk vård och tillgång till utbildning och försörjningsmöjligheter och då sociala nätverk och rutiner bryts ned. Under den senaste tidens migrationskriser känner vissa föräldrar, som vill skydda sina döttrar från sexuella övergrepp, eller på grund av att de anses vara ekonomiska bördor för sina familjer, att de inte har något annat val än att låta dem ingå äktenskap före 18 års ålder i tron att detta skulle kunna vara en väg ut ur fattigdomen.

L.  Istanbulkonventionen betraktar tvångsäktenskap som en form av våld mot kvinnor och begär att gärningar som består i att tvinga ett barn att ingå äktenskap eller lura ett barn till ett annat land i syfte att tvinga barnet att ingå äktenskap ska straffbeläggas. Offers bristande tillgång till rättsligt stöd, läkarvård och socialt stöd kan förvärra saken. Det finns elva EU-medlemsstater som ännu inte ratificerat konventionen.

M.  Barnäktenskaps, tidiga äktenskaps och tvångsäktenskaps karaktär innebär att många fall ofta inte anmäls, i och med att fall av övergrepp kan överskrida både internationella och kulturella gränser och utgöra en form av handel med människor som leder till slaveri, utnyttjande och/eller kontroll.

N.  I juli 2014 ägde det första ”Girl Summit” rum i London, vilket syftade till att mobilisera inhemska och internationella insatser för att stoppa kvinnlig könsstympning och barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap inom loppet av en generation.

O.  Att förhindra och agera mot alla former av våld mot flickor och kvinnor, inklusive barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, är ett av målen i EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020.

P.  Till år 2030 kommer barnäktenskapen att kosta utvecklingsländerna flera biljoner dollar(5).

Q.  Tidiga äktenskap och barnäktenskap är fortfarande ett tabubelagt ämne som måste diskuteras offentligt så att man kan stoppa de berörda unga flickornas och tonårsflickornas dagliga lidande och de fortsatta kränkningarna av deras mänskliga rättigheter. Ett sätt att åstadkomma detta skulle vara att stödja och sprida det arbete som utförs av journalister, konstnärer, fotografer och aktivister som behandlar ämnet tidiga äktenskap.

1.  Europaparlamentet noterar att vissa EU-medlemsstater tillåter äktenskap vid 16 års ålder, med föräldrarnas samtycke. Parlamentet uppmanar lagstiftarna, både i EU:s medlemsstater och i tredjeländer, att fastställa en enhetlig minimiålder för äktenskap till 18 år och att vidta de administrativa, rättsliga och finansiella åtgärder som krävs för att säkerställa effektivt genomförande av detta krav, till exempel genom att främja registrering av äktenskap och födslar och genom att säkerställa att flickor har tillgång till institutionella stödmekanismer, inbegripet psykosocial rådgivning, skyddsmekanismer och möjligheter till ekonomisk egenmakt. Parlamentet upprepar att barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap bör betraktas som en allvarlig kränkning av de mänskliga rättigheterna och en kränkning av de berörda barnens grundläggande rättigheter, främst rätten att fritt uttrycka sitt eget samtycke och rätten till sin fysiska integritet och psykiska hälsa, men indirekt också rätten till utbildning och till fullt åtnjutande av medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet fördömer barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap och anser att alla lagöverträdelser bör hanteras på ett proportionellt och ändamålsenligt sätt.

2.  Europaparlamentet anser det viktigt att ta itu med de många olika orsakerna till barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, däribland skadliga traditioner, utbredd fattigdom, konflikter, seder och bruk, följderna av naturkatastrofer, stereotyper, bristande respekt för jämställdhetsfrågor och för kvinnors och flickors rättigheter, hälsa och välbefinnande, brist på lämpliga utbildningsmöjligheter, kraftlösa rättsliga och politiska insatser med särskild uppmärksamhet ägnad åt barn från missgynnade grupper. Parlamentet uppmanar i detta avseende EU och dess medlemsstater att samarbeta med de relevanta FN-organen och andra partner för att uppmärksamma problemet med barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att uppnå målen för Agenda 2030 för hållbar utveckling, i syfte att mer effektivt bekämpa skadliga sedvänjor, t.ex. kvinnlig könsstympning, och ställa de ansvariga till svars. Parlamentet stöder ökad finansiering från EU och dess medlemsstater via mekanismer för utvecklingsbistånd som främjar jämställdhet och utbildning, för att förbättra tillgången till utbildning för flickor och kvinnor och att stärka deras möjligheter att delta i samhällsutvecklingen och inom ekonomiskt och politiskt ledarskap, i syfte att ta itu med orsakerna till barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap.

3.  Europaparlamentet tillstår att ett lagstadgat förbud mot barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap inte i sig skulle säkerställa ett stopp för dessa sedvänjor. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att bättre samordna och stärka tillämpningen av internationella fördrag, internationell lagstiftning och internationella program, bland annat genom diplomatiska förbindelser med regeringar och organisationer i tredjeländer, för att ta itu med problemen rörande barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap. Parlamentet efterlyser att alla ansträngningar görs för att stärka lagstadgade förbud och komplettera dem med en bredare uppsättning lagar och politiska åtgärder. Parlamentet medger att detta kräver att man antar och genomför politik, strategier och program som är övergripande och helhetsinriktade samt inbegriper upphävande av diskriminerande lagbestämmelser om äktenskap och att man inför positiva åtgärder för att ge flickor egenmakt.

4.  Europaparlamentet konstaterar att brist på jämställdhet och på respekt för flickor och kvinnor i allmänhet och fasthållandet vid kulturella och sociala traditioner som gör diskrimineringen av flickor och kvinnor bestående är bland de största hindren i kampen mot barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap. Parlamentet är dessutom medvetet om kopplingen mellan barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap och hedersrelaterat våld, och anser att sådana brott bör utredas ordentligt och att de anklagade bör åtalas. Parlamentet konstaterar dessutom att pojkar och unga män också kan bli offer för sådant våld. Parlamentet begär att man tar itu med dessa sedvänjor i EU:s alla relevanta program och i EU:s politiska dialoger med partnerländer, i syfte att tillhandahålla mekanismer för att ta itu med dem, även genom utbildning och medvetandehöjande insatser i partnerländer.

5.  Europaparlamentet påpekar att Europeiska unionen – i egenskap av nyckelaktör för utveckling i världen och för mänskliga rättigheter – måste spela en ledande roll, i samarbete med regionala organisationer och lokalsamhällen, för att lyckas bekämpa barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap på ett övergripande sätt. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att samarbeta med de brottsbekämpande myndigheterna och rättsväsendet i tredjeländer, och att tillhandahålla utbildning och tekniskt bistånd i syfte att bidra till antagandet och tillämpningen av den lagstiftning som förbjuder barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap och som avskaffar lagar, sociala normer och kulturella traditioner som hämmar unga flickors och kvinnors rättigheter och friheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bidra till sådana initiativ som EU:s och FN:s gemensamma Spotlight-initiativ, som fokuserar på att utrota alla former av våld mot kvinnor och flickor.

6.  Europaparlamentet uppmanar därför de medlemsstater som ännu inte gjort detta att införa totalt förbud mot barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap i sin respektive inhemska lagstiftning, för att tillämpa straffrätten och ratificera Istanbulkonventionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med det civila samhället för att samordna deras åtgärder i frågan. Parlamentet betonar vikten av lämpligt och långsiktigt stöd till kvinnojourer, flyktingboenden och boenden för ensamkommande och fördrivna barn, så att ingen nekas skydd på grund av brist på resurser. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att säkra efterlevnaden av den lagliga ålder för äktenskap som fastställs i lagstiftningen och att övervaka situationen, genom att samla in könsuppdelade uppgifter och bevis på faktorer som hör ihop med detta, för att bättre kunna bedöma problemets omfattning. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en europeisk databas, även med uppgifter från tredjeländer, för att övervaka förekomsten av tvångsäktenskap.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att, inom ramen för sin utrikespolitik och politik för utvecklingssamarbete, erbjuda sina partner en strategisk pakt och för detta ändamål kräva

   a) att barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap förbjuds av EU:s alla partnerländer, att alla möjliga rättsliga kryphål avskaffas och att de tillämpar lagstiftning som är förenlig med internationella människorättsnormer, däribland att varje bestämmelse med hjälp av vilken barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap kan tillåtas, motiveras eller äga rum avskaffas, inbegripet sådana bestämmelser som gör det möjligt för personer som gör sig skyldiga till våldtäkter, sexuella övergrepp, sexuellt utnyttjande, bortföranden, människohandel eller moderna former av slaveri att undkomma åtal och straff på villkor att de ingår äktenskap med sina offer, i synnerhet genom att dessa lagar upphävs eller ändras,
   b) att detta förbud, när lagen träder i kraft, respekteras och efterlevs i praktiken på alla nivåer, och att övergripande och helhetsinriktade strategier och program, som inbegriper mätbara, progressiva mål införs för att förhindra och utrota barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, och att dessa på lämpligt sätt finansieras och utvärderas, särskilt genom att säkerställa tillgång till rättslig prövning, mekanismer för ansvarsskyldighet samt rättsmedel,
   c) att partnerländernas regeringar visar varaktigt ledarskap och politisk vilja att få ett slut på barnäktenskap och utarbetar övergripande rättsliga ramar och handlingsplaner med tydliga milstolpar och tidslinjer som integrerar åtgärder för förebyggande av barnäktenskap inom olika sektorer, och efterlyser politiska, ekonomiska, sociala, kulturella och civila miljöer som skyddar och stärker kvinnor och flickor samt främjar jämställdhet,
   d) att de resurser som krävs för att nå detta mål mobiliseras, samtidigt som detta samarbete hålls öppet för alla institutionella aktörer såsom rättsväsendet, yrkesverksamma inom utbildning och hälso- och sjukvård, brottsbekämpande myndigheter samt lokala och religiösa ledare och civilsamhället, i kampen mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och tidiga äktenskap,
   e) att storleken på offentligt utvecklingsbistånd som anslås till statliga myndigheter görs beroende av mottagarlandets åtagande att uppfylla framför allt kraven om mänskliga rättigheter, däribland inom kampen mot barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap,
   f) att FN:s befolkningsfond (UNFPA) och FN:s barnfond (Unicef) engageras i ett trepartssamarbete som omfattar dessa organisationer, Europeiska unionen, medlemsstaterna och deras organisationer i det civila samhället som arbetar på detta område och partnerländerna i kampen mot barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap genom genomförandet av budgeterade nationella handlingsplaner, med särskild prioritet för sådana program och metoder som sannolikt kan övervinna så kallade kulturella, religiösa och stamrelaterade sedvänjor som framför allt i praktiken utgör de värsta kränkningarna av barns rättigheter och barns värdighet; att detta samarbete också tar itu med tillhörande frågor om hedersrelaterat våld,
   g) att genomförandet av dessa program sker med stöd av relevanta konventioner och texter och de särskilda mål och delmål som antogs genom FN:s generalförsamlings resolution av den 25 september 2015 inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, särskilt mål 3 (”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar”), mål 4 (”Säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla”) samt mål 16 (”Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, se till att alla har tillgång till rättvisa samt bygga upp effektiva och ansvarsskyldiga och inkluderande institutioner på alla nivåer”), i synnerhet ”eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn”,
   h) att genomförandet av dessa program också sker med stöd av mål 5 (”Uppnå jämställdhet, och alla kvinnors och flickors egenmakt”), inbegripet tillgång till preventivmedel och hela uppsättningen allmänna och universella rättigheter avseende sexuell och reproduktiv hälsa, framför allt moderna preventivmedel och laglig och säker abort för flickor; att kommissionen och medlemsstaterna i detta sammanhang uppmanas att stödja SheDecides-rörelsen och utlova ytterligare finansiering till internationellt bistånd för tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, inbegripet säkra aborter och information om aborter, och därigenom motverka munkavleregeln som återinfördes av Förenta staternas regering i början av 2017,
   i) att frågor rörande barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap tas upp i den pågående dialogen mellan EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, och tredjeländer; att kommissionen och medlemsstaterna uppmuntras att integrera ett jämställdhetsperspektiv i program för fredsbyggande och återuppbyggnad efter konflikter, att upprätta program för ekonomisk försörjning och utbildning för flickor och kvinnor som utsatts för barnäktenskap, tidiga äktenskap eller tvångsäktenskap och att underlätta deras tillgång till hälso- och sjukvård samt reproduktiva tjänster i konfliktdrabbade områden,

8.  Europaparlamentet anser att det är av största vikt att skapa utrymmer för dialog med lokala ledare och öka medvetenheten hos allmänheten, och framför allt hos personer i riskzonen, genom utbildning och kampanjer för att öka medvetenheten och kampanjer på sociala nätverk och i nya medier, inom ramen för kampen mot barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap. Parlamentet uppmanar därför till utveckling av övergripande statliga, rättsliga, samhälleliga och diplomatiska åtgärder som syftar till att förebygga sådana sedvänjor. Parlamentet anser det vara av avgörande vikt att i lokalsamhällena samarbeta med viktiga berörda parter som t.ex. manliga och kvinnliga tonåriga studenter, lärare, föräldrar, religiösa och lokala ledare genom lokalt förankrade program eller specifika informationskampanjer för att öka medvetenheten om den negativa inverkan som barnäktenskap har på barn, familjer och samhällen, om den befintliga lagstiftningen om barnäktenskap och jämställdhet och om hur man får tillgång till finansiering för att ta itu med detta.

9.  Europaparlamentet anser att kvinnors och flickors egenmakt genom utbildning, socialt stöd och ekonomiska möjligheter är ett mycket viktigt verktyg för att bekämpa dessa sedvänjor. Parlamentet rekommenderar EU att främja och skydda lika rättigheter för kvinnor och flickor när det gäller tillgång till utbildning, med särskild tonvikt på att tillhandahålla fri grundskole- och gymnasieutbildning av hög kvalitet och att integrera undervisning om sexuell och reproduktiv hälsa i skolornas läroplaner samt ge flickors familjer ekonomiska incitament och/eller stöd för inskrivning i skolan och fullbordande av skolgången. Parlamentet betonar behovet av att garantera att flyktingbarn ges full tillgång till utbildning och av att främja deras integrering och inkludering i de nationella utbildningssystemen. Parlamentet inser att det finns ett behov av stöd till och skydd av personer som är i riskzonen för barnäktenskap, tidiga äktenskap eller tvångsäktenskap, och personer som redan befinner sig i ett sådant äktenskap, när det gäller utbildning, psykologiskt och socialt stöd, boende och andra sociala tjänster av hög kvalitet samt tjänster för psykisk, sexuell och reproduktiv hälsa och hälso- och sjukvård.

10.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att se till att utbildning ges till offentliga tjänstemän, även deras diplomatiska personal, socialarbetare, religiösa och lokala ledare, till alla brottsbekämpande organ och rättssystem i tredjeländer, lärare och utbildare och annan personal som kommer i kontakt med potentiella offer, så att de kan reagera vid fall med barnäktenskap och könsrelaterat våld och bättre kan upptäcka och stödja pojkar och flickor som utsätts för barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap, våld i hemmet, risk för sexuellt våld och andra former av handlingar eller praxis som undergräver de mänskliga rättigheterna och mänsklig värdighet, och att de kan vidta verkningsfulla åtgärder för att se till att dessa personers rättigheter och värdighet respekteras.

11.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att se till att utbildning ges till brottsbekämpande organ så att de bättre kan värna rättigheterna för flickor som utsätts för tvångsäktenskap och tidiga äktenskap, våld i hemmet, risk för våldtäkt och varje annan handling eller praxis som strider mot respekten för mänsklig värdighet.

12.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera kvinnor och flickor som är migranter ett eget uppehållstillstånd som inte är kopplat till deras makes eller partners status, i synnerhet för offer för fysiskt och psykiskt våld, inbegripet tvångsäktenskap eller arrangerade äktenskap, samt att garantera att alla nödvändiga administrativa åtgärder vidtas för att skydda dem, bland annat faktisk tillgång till bistånds- och skyddsmekanismer.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att överväga att stödja och stärka skyddsåtgärder i tredjeländer, t.ex. säkra boenden, och tillgång till rättsligt, medicinskt och, där så krävs, konsulärt stöd för offren för barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap.

14.  Europaparlamentet är medvetet om att Europeiska unionen med sitt engagemang för mänskliga rättigheter och grundläggande värderingar, däribland respekt för den mänskliga värdigheten, måste föregå med mycket gott exempel på medlemsstaternas nivå, och uppmanar kommissionen att inleda en omfattande kampanj för att öka medvetenheten och utse ett europeiskt år för kampen mot barnäktenskap, tvångsäktenskap och tidiga äktenskap.

15.  Europaparlamentet stöder i hög grad det arbete som utförs av det globala partnerskapet Girls Not Brides för att avskaffa barnäktenskap och göra det möjligt för flickor att förverkliga sin potential.

16.  Europaparlamentet välkomnar Afrikanska unionens pågående kampanj för att avskaffa barnäktenskap samt det arbete som utförs av sådana organisationer som Royal Commonwealth Society för att förespråka ökade insatser för att avskaffa barnäktenskap och ta itu med klyftan mellan könen.

17.  Europaparlamentet betonar att det finns ett brådskande behov av att informera och utbilda män och pojkar och vinna deras stöd för åtgärder till skydd för de mänskliga rättigheterna, inte minst barns och kvinnors rättigheter.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Förenta nationerna.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0379.
(2) EUT C 289, 9.8.2016, s. 57.
(3) https://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/131181.pdf
(4) https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/eu_action_plan_on_human_rights_and_democracy_en_2.pdf
(5) Wodon, Quentin T., Male, Chata; Nayihouba, Kolobadia Ada; Onagoruwa, Adenike Opeoluwa; Savadogo, Aboudrahyme; Yedan, Ali; Edmeades, Jeff; Kes, Aslihan; John, Neetu; Murithi, Lydia; Steinhaus, Mara; Petroni, Suzanne, Economic Impacts of Child Marriage: Global Synthesis Report, Economic Impacts of Child Marriage, Washington, D.C., World Bank Group, 2017.

Senaste uppdatering: 7 november 2019Rättsligt meddelande