Index 
Antagna texter
Torsdagen den 1 mars 2018 - BrysselSlutlig utgåva
Försäkringsdistribution: Tillämpningsdatum för medlemsstaternas införlivandeåtgärder ***I
 Bilateralt avtal EU-USA om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring ***
 Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Annemie Turtelboom
 Utnämning av en ledamot av den gemensamma resolutionsnämnden
 Inrättande av ett särskilt utskott om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt TAX 3
 Definition, presentation och märkning av spritdrycker och skydd av geografiska beteckningar för sådana ***I
 Obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning *
 Genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7)
 Genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2017/006 ES/Galicia apparel
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2017/007 SE/Ericsson
 Kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget när det gäller situationen i Polen
 Situationen för de grundläggande rättigheterna i EU 2016
 Framtidsutsikter och utmaningar för biodlingssektorn i EU
 Bankunionen – årsrapport 2017
 Att strypa jihadisternas inkomstkällor - åtgärder mot finansiering av terrorism
 EU:s prioriteringar inför det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission

Försäkringsdistribution: Tillämpningsdatum för medlemsstaternas införlivandeåtgärder ***I
PDF 236kWORD 43k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 mars 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/97 vad gäller tillämpningsdatum för medlemsstaternas införlivandeåtgärder (COM(2017)0792 – C8-0449/2017 – 2017/0350(COD))
P8_TA(2018)0044A8-0024/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0792),

–  med beaktande av artiklarna 294.2, 53.1 och 62 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0449/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 14 februari 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0024/2018), och av följande skäl:

A.  På grund av brådskande skäl är det befogat att gå vidare till omröstning före utgången av tidsfristen på åtta veckor som fastställs i artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att återhänvisa ärendet till parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 1 mars 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/… om ändring av direktiv (EU) 2016/97 vad gäller tillämpningsdatumet för medlemsstaternas införlivandeåtgärder

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2018/411.)


Bilateralt avtal EU-USA om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring ***
PDF 235kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 mars 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående av det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring (08054/2017 – C8-0338/2017 – 2017/0075(NLE))
P8_TA(2018)0045A8-0008/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (08054/2017),

–  med beaktande av det bilaterala avtalet mellan Europeiska unionen och Amerikas förenta stater om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring (08065/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 114 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0338/2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II)(1),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0008/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Amerikas förenta stater.

(1) EUT L 335, 17.12.2009, s. 1


Utnämning av en ledamot av revisionsrätten – Annemie Turtelboom
PDF 226kWORD 41k
Europaparlamentets beslut av den 1 mars 2018 om utnämning av Annemie Turtelboom till ledamot av revisionsrätten (C8–0008/2018 – 2018/0801(NLE))
P8_TA(2018)0046A8-0027/2018

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C8–0008/2018),

–  med beaktande av artikel 121 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0027/2018), och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets budgetkontrollutskott granskade sedan den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Vid sitt sammanträde den 20 februari 2018 höll budgetkontrollutskottet en utfrågning med rådets kandidat till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Annemie Turtelboom till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.


Utnämning av en ledamot av den gemensamma resolutionsnämnden
PDF 239kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 1 mars 2018 om kommissionens förslag om utnämningen av en ledamot av den gemensamma resolutionsnämnden (N8-0052/2018 – C8-0036/2018 – 2018/0901(NLE))
P8_TA(2018)0047A8-0030/2018

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 14 februari 2018 om utnämningen av Boštjan Jazbec till ny ledamot i den gemensamma resolutionsnämnden (N8-0052/2018),

–  med beaktande av artikel 56.6 tredje stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010(1),

–  med beaktande av artikel 122a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0030/2018), och av följande skäl:

A.  I artikel 56.4 i förordning (EU) nr 806/2014 anges att de ledamöter i den gemensamma resolutionsnämnden som avses i artikel 43.1 b i den förordningen ska utses på grundval av meriter, kompetens, kunskap om bank- och finansfrågor samt erfarenhet inom finansiell tillsyn och reglering och bankresolution.

B.  Enligt artikel 56.4 i förordning (EU) nr 806/2014 ska utnämningsförfarandet respektera principerna om jämn könsfördelning, erfarenhet och kvalifikationer.

C.  I enlighet med artikel 56.6 i förordning (EU) nr 806/2014 antog kommissionen den 20 december 2017 den slutlista över kandidater till posten som ledamot i den gemensamma resolutionsnämnden som avses i artikel 43.1 b i den förordningen.

D.  I enlighet med artikel 56.6 i förordning (EU) nr 806/2014 lämnades slutlistan till parlamentet.

E.  Den 14 februari 2018 antog kommissionen ett förslag om att utnämna Boštjan Jazbec till ledamot i gemensamma resolutionsnämnden och överlämnade det till parlamentet.

F.  Parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor granskade därefter kvalifikationerna för den föreslagna kandidaten som ledamot av den gemensamma resolutionsnämnden, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 56.4 i förordning (EU) nr 806/2014.

G.  Utskottet höll den 21 februari 2018 en utfrågning med Boštjan Jazbec. Under denna utfrågning höll han ett inledande anförande och besvarade därefter utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag om utnämningen av Boštjan Jazbec till ledamot i den gemensamma resolutionsnämnden för en period på fem år.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till Europeiska rådet, rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 225, 30.7.2014, s. 1.


Inrättande av ett särskilt utskott om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt TAX 3
PDF 158kWORD 44k
Europaparlamentets beslut av den 1 mars 2018 om tillsättning av ett särskilt utskott för ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt TAX 3 samt fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod (2018/2574(RSO))
P8_TA(2018)0048B8-0125/2018

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av talmanskonferensens förslag,

–  med beaktande av sitt beslut av den 12 februari 2015(1) om tillsättning av ett särskilt utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (det särskilda TAXE 1-utskottet) och fastställande av dess ansvarsområden, antal ledamöter och mandatperiod,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(2),

–  med beaktande av sitt beslut av den 2 december 2015(3) om tillsättning av ett särskilt utskott för skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt (det särskilda TAXE 2-utskottet) och fastställande av dess ansvarsområden, antal ledamöter och mandatperiod,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(4),

–  med beaktande av sitt beslut av den 8 juni 2016(5) om tillsättning av en undersökningskommitté för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande (undersökningskommittén PANA), dess ansvarsområden, antal ledamöter och mandatperiod,

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen av penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(6), och

–  med beaktande av artikel 197 i arbetsordningen.

1.  Europaparlamentet beslutar att tillsätta ett särskilt utskott för ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt med följande ansvarsområden:

   a) Bygga vidare på och slutföra det arbete som utförts av de särskilda utskotten TAXE 1 och TAXE 2, med särskilt fokus på ett effektivt genomförande av medlemsstaterna, kommissionen och/eller rådet, och på effekterna av rekommendationerna i sina ovannämnda resolutioner av den 25 november 2015 och den 6 juli 2016.
   b) Bygga vidare på och slutföra det arbete som utförts av undersökningskommittén PANA, med särskilt fokus på medlemsstaternas, kommissionens och/eller rådets faktiska genomförande av rekommendationerna i parlamentets ovannämnda rekommendation av den 13 december 2017 samt vilka effekter detta har fått.
   c) Följa upp hur medlemsstaterna klarar av att upphöra med skattepraxis som tillåter skatteflykt och/eller skatteundandragande som hindrar den inre marknaden från att fungera väl, enligt vad som sägs i parlamentets ovannämnda resolutioner av den 25 november 2015 och den 6 juli 2016 samt i dess rekommendation av den 13 december 2017.
   d) Undersöka hur EU:s momsregler kringgicks inom ramen för Paradise Papers och att på ett mer generellt sätt utvärdera konsekvenserna av mervärdesskattebedrägerier och bestämmelserna om administrativt samarbete i unionen samt analysera utbytet av information och samordningsarrangemangen mellan medlemsstaterna och Eurofisc.
   e) Bidra till den pågående debatten om beskattning av den digitala ekonomin.
   f) Bedöma nationella stödordningar som ger skattefördelar (t.ex. medborgarskapsprogram).
   g) Noga följa kommissionens och medlemsstaternas pågående arbete i och deras bidrag till internationella institutioner, bland annat Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, G20, FN och FATF, med full respekt för de befogenheter som utskottet för ekonomi och valutafrågor har i skattefrågor.
   h) Skaffa dokument som är relevanta för dess arbete och knyta nödvändiga kontakter och hålla utfrågningar tillsammans med EU-institutionerna (bl.a. uppförandekodgruppen för företagsbeskattning) och nationella institutioner och forum, medlemsstaternas och tredjeländers nationella parlament och regeringar samt företrädare för forskarsamhället, företagen och civilsamhället, inbegripet arbetsmarknadens parter, i nära samarbete med de ständiga utskotten. Därvid måste parlamentets resurser utnyttjas på ett effektivt sätt.
   i) Analysera och utvärdera tredjelandsaspekten vid skatteflyktspraxis, inklusive effekterna för utvecklingsländerna. Övervaka framsteg och befintliga luckor i informationsutbytet med tredjeländer i detta avseende, och särskilt uppmärksamma kronbesittningar och utomeuropeiska territorier.
   j) Utvärdera kommissionens egen bedömning och urvalsprocess för att ta upp länder i förteckningen i penningtvättsdirektivets delegerade akt om högrisktredjeländer.
   k) Utvärdera metodvalet, bedömningen av länder och effekten av EU:s förteckning över icke samarbetsvilliga länder och territorier på skatteområdet (EU:s svarta lista över skatteparadis) samt avlägsnandet av länder från förteckningen och de sanktioner som antagits mot länder på listan.
   l) Undersöka konsekvenserna av bilaterala skatteavtal som ingåtts av medlemsstaterna.
   m) Lägga fram alla rekommendationer som utskottet anser nödvändiga på detta område.

2.  Europaparlamentet beslutar att det särskilda utskottet i sitt arbete bör beakta de senaste Paradise Papers-avslöjandena av den 5 november 2017 och all relevant utveckling inom utskottets ansvarsområde under mandatperioden.

3.  Europaparlamentet beslutar att det särskilda utskottet ska bestå av 45 ledamöter.

4.  Europaparlamentet beslutar att det särskilda utskottets mandatperiod ska vara sex månader från och med den dag då detta beslut antogs.

(1) EUT C 310, 25.8.2016, s. 42.
(2) EUT C 366, 27.10.2017, s. 51.
(3) EUT C 399, 24.11.2017, s. 201.
(4) Antagna texter, P8_TA(2016)0310.
(5) EUT L 166, 24.6.2016, s. 10.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0491.


Definition, presentation och märkning av spritdrycker och skydd av geografiska beteckningar för sådana ***I
PDF 883kWORD 86k
Europaparlamentets ändringar antagna den 1 mars 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om definition, presentation och märkning av spritdrycker, användning av namn på spritdrycker i presentationen och märkningen av andra livsmedel, samt om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker (COM(2016)0750 – C8-0496/2016 – 2016/0392(COD))(1)
P8_TA(2018)0049A8-0021/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Syftet med bestämmelserna om spritdrycker bör vara att få ett konsumentskydd på hög nivå, att förhindra vilseledande förfaranden, samt att uppnå en marknad som kännetecknas av öppenhet och sund konkurrens. De bör värna om det anseende som unionsspritdrycker har i unionen och på världsmarknaden, genom att även i fortsättningen beakta traditionella framställningsmetoder och ett växande behov av konsumentskydd och konsumentinformation. Tekniska innovationer bör också beaktas med avseende på spritdrycker när sådana innovationer leder till högre kvalitet utan att det påverkar den berörda dryckens traditionella karaktär. Produktion av spritdrycker har stark anknytning till jordbrukssektorn. Förutom att utgöra en viktig avsättning för unionens jordbruksproduktion är anknytningen även avgörande för kvaliteten och säkerheten på samt anseendet hos spritdrycker som framställs i unionen. Denna starka anknytning till jordbrukssektorn bör därför framhävas genom regelverket.
(3)  Syftet med bestämmelserna om spritdrycker bör vara att få ett konsumentskydd på hög nivå, att sätta stopp för informationsasymmetri, att förhindra vilseledande förfaranden, samt att uppnå en marknad som kännetecknas av öppenhet och sund konkurrens. De bör värna om det anseende som unionsspritdrycker har i unionen och på världsmarknaden, genom att även i fortsättningen beakta traditionella framställningsmetoder och ett växande behov av konsumentskydd och konsumentinformation. Tekniska innovationer bör också beaktas med avseende på spritdrycker när sådana innovationer leder till högre kvalitet utan att det påverkar den berörda dryckens traditionella karaktär. Produktionen av spritdrycker regleras av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/20021a, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/20111b och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/6251c, och har stark anknytning till jordbrukssektorn. Förutom att utgöra en viktig avsättning för unionens jordbruksproduktion är anknytningen även avgörande för kvaliteten och anseendet hos spritdrycker som framställs i unionen. Denna starka anknytning till den jordbruksbaserade livsmedelssektorn bör därför framhävas genom regelverket.
____________________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EUT L 31, 1.2.2002, s. 1).
1b Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004 (EUT L 304, 22.11.2011, s. 18).
1c Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (EUT L 95, 7.4.2017, s. 1).
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)   De bestämmelser som är tillämpliga på spritdrycker utgör ett specialfall i förhållande till de allmänna bestämmelserna om den jordbruksbaserade livsmedelssektorn. Dessa särdrag består i detta fall av att traditionella framställningsmetoder bevaras, att spritdrycker har en nära koppling till jordbrukssektorn och användningen av högkvalitativa produkter samt till åtagandet vad gäller konsumentskydd, vilket spritdryckssektorn har lovat att aldrig överge.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  För att garantera en mer enhetlig lagstiftning om spritdrycker, bör denna förordning innehålla tydliga kriterier för definition, presentation och märkning av spritdrycker samt för skydd av geografiska beteckningar. Den bör även omfatta bestämmelser om användningen av jordbruksalkohol eller destillat av jordbruksprodukter i framställningen av alkoholhaltiga drycker och på användning av försäljningsbeteckningar på spritdrycker i presentationen och märkningen av livsmedel.
(4)  För att garantera en mer enhetlig lagstiftning om spritdrycker, bör denna förordning innehålla tydliga kriterier för definition, presentation och märkning av spritdrycker samt för skydd av geografiska beteckningar, utan att det påverkar den mångfald av officiella språk och alfabet som finns i unionen. Den bör även omfatta bestämmelser om användningen av jordbruksalkohol eller destillat av jordbruksprodukter i framställningen av alkoholhaltiga drycker och på användning av försäljningsbeteckningar på spritdrycker i presentationen och märkningen av livsmedel.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  I vissa fall kan livsmedelsföretagare vara tvungna att eller frivilligt vilja ange en spritdrycks ursprung för att fästa konsumenternas uppmärksamhet på varans kvaliteter. Även sådana ursprungsuppgifter bör uppfylla de harmoniserade kriterierna. Därför bör särskilda bestämmelser införas om angivande av ursprungsland eller härkomstplats i presentationen och märkningen av spritdrycker.
(15)  I vissa fall kan livsmedelsföretagare vara tvungna att eller frivilligt vilja ange en spritdrycks ursprung för att fästa konsumenternas uppmärksamhet på varans kvaliteter. Därför bör särskilda bestämmelser införas om angivande av ursprungsland eller härkomstplats i presentationen och märkningen av spritdrycker.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Vad gäller skyddet av geografiska beteckningar, är det viktigt att ta hänsyn till avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (nedan kallat Tripsavtalet), särskilt artiklarna 22 och 23, och till det allmänna tull- och handelsavtalet (nedan kallat GATT-avtalet) som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG12.
(17)  Vad gäller skyddet av geografiska beteckningar, är det viktigt att ta hänsyn till avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter (nedan kallat Tripsavtalet), särskilt artiklarna 22 och 23, och till det allmänna tull- och handelsavtalet (nedan kallat GATT-avtalet) som godkändes genom rådets beslut 94/800/EG. För ett starkare skydd och en effektivare bekämpning av förfalskningar bör detta skydd även avse varor som transiteras genom unionens tullområde.
__________________
__________________
12 Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1).
12 Rådets beslut 94/800/EG av den 22 december 1994 om ingående, på Europeiska gemenskapens vägnar – vad beträffar frågor som omfattas av dess behörighet – av de avtal som är resultatet av de multilaterala förhandlingarna i Uruguayrundan (1986–1994) (EGT L 336, 23.12.1994, s. 1).
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/201213 gäller inte spritdryckssektorn. Därför bör bestämmelser om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker fastställas. Geografiska beteckningar bör registreras av kommissionen, och i de fall en spritdrycks kvalitet, anseende eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung bör det anges att drycken har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land.
(18)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/201213 gäller inte spritdryckssektorn. Därför bör bestämmelser om skydd av geografiska beteckningar för spritdrycker fastställas. Geografiska beteckningar bör registreras av kommissionen, och i de fall en spritdrycks kvalitet, anseende, traditionella bearbetnings- och produktionsmetoder eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung bör det anges att drycken har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land.
_________________
_________________
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).
13 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT L 343, 14.12.2012, s. 1).
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 18a (nytt)
(18a)  Spritdrycker som har en geografisk beteckning och som framställts av vin utan skyddad ursprungsbeteckning samt har registrerats i enlighet med denna förordning, bör omfattas av samma förvaltningsverktyg för produktionskapacitet som de som finns tillgängliga enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/20131a.
_______________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Förfaranden för registrering, ändring och eventuell avregistrering av geografiska beteckningar för unionen eller ett tredjeland i enlighet med Tripsavtalet bör fastställas samtidigt som status för befintliga skyddade geografiska beteckningar i unionen automatiskt erkänns. För att göra förfarandena avseende geografiska beteckningar konsekventa inom alla berörda sektorer bör förfaranden för spritdrycker utformas efter de mer uttömmande och beprövade förfarandena för jordbruksprodukter och livsmedel som fastställs i förordning (EU) nr 1151/2012, med samtidig hänsyn till särdragen hos spritdrycker. För att förenkla registreringsförfarandena och garantera att information till livsmedelsföretagare och konsumenter är elektroniskt tillgänglig bör ett elektroniskt register över geografiska beteckningar upprättas.
(19)   Förfaranden för registrering, ändring och eventuell avregistrering av geografiska beteckningar för unionen eller ett tredjeland i enlighet med Tripsavtalet bör fastställas samtidigt som status för befintliga registrerade geografiska beteckningar i unionen automatiskt erkänns. För att göra förfarandena avseende geografiska beteckningar konsekventa inom alla berörda sektorer bör förfaranden för spritdrycker utformas efter liknande förfaranden som används för jordbruksprodukter och livsmedel som fastställs i förordning (EU) nr 1151/2012, med samtidig hänsyn till särdragen hos spritdrycker. För att förenkla registreringsförfarandena och garantera att information till livsmedelsföretagare och konsumenter är elektroniskt tillgänglig bör det upprättas ett insynsvänligt, omfattande och lättåtkomligt elektroniskt register över geografiska beteckningar, med samma rättsverkan som bilaga III till förordning (EG) nr 110/2008. Geografiska beteckningar som är registrerade enligt förordning (EG) nr 110/2008 bör registreras av automatiskt kommissionen. Kommissionen bör slutföra kontrollen av de geografiska beteckningar som förtecknas i bilaga III till förordning (EG) nr 110/2008, i enlighet med artikel 20 i den förordningen, före ikraftträdandet av denna förordning.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Medlemsstaternas myndigheter bör ha ansvaret för att denna förordning följs och kommissionen bör kunna övervaka och verifiera efterlevnaden. Därför bör kommissionen och medlemsstaterna dela relevanta uppgifter med varandra.
(20)   Om spritdryckssektorns anseende och värde ska kunna upprätthållas är det mycket viktigt med en hög kvalitetsnivå. Medlemsstaternas myndigheter bör ha ansvaret för att en sådan standard upprätthålls genom att säkerställa att denna förordning följs. Kommissionen bör dock kunna övervaka och verifiera efterlevnaden för att säkerställa en enhetlig tillämpning. Därför bör kommissionen och medlemsstaterna dela relevanta uppgifter med varandra.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  Med tillämpning av en kvalitetspolicy och för att få högkvalitativa spritdrycker och mångfald inom spritdryckssektorn, bör medlemsstaterna kunna få införa striktare bestämmelser om definition, presentation och märkning av spritdrycker som framställs på det egna territoriet än de som fastställs i denna förordning.
(21)   Med tillämpning av en kvalitetspolicy och för att få högkvalitativa spritdrycker och mångfald inom spritdryckssektorn, bör medlemsstaterna kunna få införa striktare bestämmelser om produktion, definition, presentation och märkning av spritdrycker som framställs på det egna territoriet än de som fastställs i denna förordning.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  För att beakta förändringar som rör konsumenternas efterfrågemönster, tekniska framsteg, utvecklingen av relevanta internationella normer och behovet att förbättra de ekonomiska villkoren för framställning och saluföring, traditionella lagringsmetoder och, i undantagsfall, lagstiftningen i det importerande tredjelandet samt för att garantera skyddet för geografiska beteckningar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen avseende ändringar av eller undantag från de tekniska definitionerna och kraven på kategorier av spritdrycker samt de särskilda bestämmelserna för vissa enligt kapitel I i denna förordning, den märkning och presentation som behandlas i kapitel II i denna förordning, de geografiska beteckningar som avses i kapitel III i denna förordning samt de kontroller och det informationsutbyte som avses i kapitel IV i denna förordning.
(22)  För att beakta förändringar som rör konsumenternas efterfrågemönster, tekniska framsteg, utvecklingen av relevanta internationella normer och behovet att förbättra de ekonomiska villkoren för framställning och saluföring, traditionella lagringsmetoder och, i undantagsfall, lagstiftningen i det importerande tredjelandet samt för att garantera ett fullgott skydd för geografiska beteckningar, med samtidig hänsyn till betydelsen av traditionella metoder, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen avseende ändringar av eller undantag från de tekniska definitionerna och kraven på kategorier av spritdrycker samt de särskilda bestämmelserna för vissa enligt kapitel I i denna förordning, den märkning och presentation som behandlas i kapitel II i denna förordning, de geografiska beteckningar som avses i kapitel III i denna förordning samt de kontroller och det informationsutbyte som avses i kapitel IV i denna förordning.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  Kommissionen bör få befogenhet att under vissa omständigheter anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om tillägg av nya kategorier spritdrycker till förteckningarna i bilaga II, del I och II, till denna förordning och av tekniska specifikationer, för att snabbt kunna reagera på ekonomisk och teknisk utveckling som påverkar de delar av spritdryckssektorn som omfattas av den föreliggande förordningen om kategorier eller tekniska specifikationer saknas, så att det blir möjligt att skydda konsumenterna och producenternas ekonomiska intressen samt harmonisera befintliga kvalitetskrav på framställning och kvalitet hos sådana spritdrycker.
utgår
Ändring 15
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 1 – led d – led i – inledningen
i)  Direkt med hjälp av någon av följande metoder:
i)  Direkt med hjälp av någon av följande metoder, enskilt eller i kombination med varandra:
Ändring 16
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 1 – led d – led i – strecksats 2
–  Genom maceration eller liknande bearbetning av växtmaterial i jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter, spritdrycker eller en blandning av dessa i den mening som avses i denna förordning.
–  Genom maceration eller liknande bearbetning av växtmaterial i jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter, spritdrycker eller en kombination av dessa i den mening som avses i denna förordning.
Ändring 17
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 1 – led d – led i – strecksats 3 – inledningen
–  Genom tillsats av jordbruksalkohol, från ett destillat av jordbruksprodukter eller till destillat av jordbruksprodukter eller spritdrycker av något av följande:
–  Genom tillsats av jordbruksalkohol, från ett destillat av jordbruksprodukter eller till destillat av jordbruksprodukter eller spritdrycker av en eller flera av följande:
Ändring 18
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 1 – led d – led ii – inledningen
ii)  Genom tillsats till en spritdryck av något av följande:
ii)  Genom tillsats till en spritdryck av något av följande, enskilt eller i kombination med varandra:
Ändring 19
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 1 – led d – led ii – strecksats 4a (nytt)
–  Drycker.
Ändring 20
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 3 – inledningen
(3)  blandning: en spritdryck som anges i del I av bilaga II eller som motsvarar en geografisk beteckning, blandad med något av följande:
(3)  blandning: en spritdryck som anges i del I av bilaga II eller som motsvarar en geografisk beteckning, blandad med en eller flera av följande:
Ändring 21
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 3 – led ba (nytt)
ba)  Jordbruksalkohol.
Ändring 22
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 4 – inledningen
(4)  sammansatt beteckning: kombinationen av villkoren för en spritdrycks försäljningsbeteckning som anges i del I i bilaga II eller till en geografisk beteckning som beskriver en spritdryck, från vilken all den färdiga produktens alkohol har sitt ursprung, med något av följande:
(4)  sammansatt beteckning: kombinationen av villkoren för en spritdrycks försäljningsbeteckning som anges i del I i bilaga II eller till en geografisk beteckning som beskriver en spritdryck, från vilken all den färdiga produktens alkohol har sitt ursprung, med en eller flera av följande:
Ändring 23
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 6
(6)  geografisk beteckning: en beteckning som identifierar en spritdryck. I de fall en spritdrycks kvalitet, anseende eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung bör det anges att drycken har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land.
(6)  geografisk beteckning: ett namn som har registrerats i enlighet med denna förordning och som identifierar en spritdryck. I de fall en spritdrycks kvalitet, anseende eller andra egenskaper i allt väsentligt kan tillskrivas dess geografiska ursprung bör det anges att drycken har sitt ursprung i ett land, eller i en region eller en plats i ett land.
Ändring 24
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 7
(7)  produktspecifikation: specifikationer som bifogats ansökan om skydd av en geografisk beteckning innehållande de specifikationer som spritdrycken måste uppfylla.
(7)  produktspecifikation: specifikationer som bifogats ansökan om skydd av en geografisk beteckning innehållande de specifikationer som spritdrycken måste uppfylla och som motsvarar den ”kravspecifikation” som avses i förordning (EG) nr 110/2008.
Ändring 25
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 11a (nytt)
(11a)  grupp: sammanslutning av producenter av spritdrycker, företag som bearbetar spritdrycker eller importörer av spritdrycker som organiserar sig på ett branschspecifikt sätt och har en betydande omsättning.
Ändring 26
Förslag till förordning
Artikel 2 – punkt 1 – led 11b (nytt)
(11b)  av jordbruksprodukter: framställt av jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget.
Ändring 27
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 1
1.  Den alkohol som används i framställningen av alkoholhaltiga drycker och för att späda ut eller lösa upp färgämnen, aromämnen eller andra godkända tillsatser som används i framställningen av alkoholhaltiga drycker ska vara jordbruksalkohol.
1.  Den alkohol som används i framställningen av spritdrycker och för att späda ut eller lösa upp färgämnen, aromämnen eller andra godkända tillsatser som används i framställningen av spritdrycker ska vara jordbruksalkohol.
Ändring 28
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2
2.  Destillat som används i framställningen av alkoholhaltiga drycker och för att späda ut eller lösa upp färgämnen, aromämnen eller andra godkända tillsatser som används i framställningen av alkoholhaltiga drycker ska uteslutande vara framställda av jordbruksprodukter.
2.  Destillat som används i framställningen av spritdrycker och för att späda ut eller lösa upp färgämnen, aromämnen eller andra godkända tillsatser som används i framställningen av spritdrycker ska uteslutande vara framställda av jordbruksprodukter.
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 3 – punkt 2a (ny)
2a.  Vid saluföring av jordbruksalkohol eller destillat av jordbruksursprung ska de råvaror som de framställts av anges i de elektroniska följedokumenten.
Ändring 30
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led e
e)  De får enbart sötas i enlighet med bilaga I.3 och för att runda av den slutliga smaken.
e)  De får inte sötas utom för att runda av den slutliga smaken. Den högsta tillåtna halten av sötningsmedel uttryckt som invertsocker ska inte överskrida de tröskelvärden för respektive kategori som anges i bilaga II.
Ändring 31
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led e
e)  De får sötas för att få de egenskaper som är typiska för produkten i fråga, i enlighet med bilaga I.3, med beaktande av gällande lagstiftning i respektive medlemsstat.
e)  De får sötas.
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 3 – led e
e)  De får sötas för att få de egenskaper som utmärker produkten i fråga, i enlighet med bilaga I.3.
e)  De får sötas.
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Delegerade befogenheter
Delegerade befogenheter
1.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 med avseende på följande:
1.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 med avseende på följande:
a)  Ändring av de tekniska definitionerna i bilaga I.
a)  Ändring av de tekniska definitionerna i bilaga I.
b)  Ändring av kraven på kategorier av spritdrycker enligt del I av bilaga II och de särskilda bestämmelserna om spritdrycker enligt del II av bilaga II.
De delegerade akter som avses i första stycket a och b ska inskränka sig till att tillgodose påvisade behov som följer av förändringar i konsumenternas efterfrågemönster, tekniska framsteg, förändringar i berörda internationella standarder eller behoven av produktinnovation.
De delegerade akter som avses i första stycket a ska inskränka sig till att tillgodose påvisade behov som följer av förändringar i konsumenternas efterfrågemönster, tekniska framsteg, förändringar i berörda internationella standarder eller behoven av produktinnovation, med samtidig hänsyn till betydelsen av traditionella metoder i medlemsstaterna.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 43 med avseende på tillägg av nya kategorier av spritdrycker i bilaga II.
En ny kategori får läggas till på följande villkor:
a)  Marknadsföringen av en spritdryck under visst namn och i enlighet med enhetliga tekniska specifikationer är ekonomiskt och tekniskt nödvändig för att skydda konsumenternas och producenternas intressen.
b)  En spritdryck har en betydande marknadsandel i minst en medlemsstat.
c)  Det namn som väljs för den nya kategorin ska antingen vara ett allmänt använt namn eller, om så inte är möjligt, vara av beskrivande karaktär, särskilt genom hänvisning till de råvaror som används i framställningen av spritdrycken.
d)  De tekniska specifikationerna för den nya kategorin ska fastställas med grund i en utvärdering av de befintliga kvalitets- och produktionsparametrar som används på unionsmarknaden. Tekniska specifikationer ska antas på ett sätt som är förenligt med tillämplig unionslagstiftning om konsumentskydd och med hänsyn till relevanta internationella standarder. Dessa ska garantera både rättvis konkurrens bland unionens tillverkare och det goda anseende som spritdrycker med ursprung i unionen åtnjuter.
3.  Kommissionen ska också ges befogenhet att i undantagsfall, om lagstiftningen i det importerande tredjelandet så kräver, anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 när det gäller undantag från kraven i de tekniska definitionerna i bilaga I, från kraven på kategorier av spritdrycker enligt del I i bilaga II och från de särskilda bestämmelserna om vissa spritdrycker enligt del II av bilaga II.
3.  Kommissionen ska också ges befogenhet att i undantagsfall, om lagstiftningen i det importerande tredjelandet så kräver, anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 när det gäller undantag från kraven i de tekniska definitionerna i bilaga I, från kraven på kategorier av spritdrycker enligt del I i bilaga II och från de särskilda bestämmelserna om vissa spritdrycker enligt del II av bilaga II.
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1a (ny)
1a.  Namn på råvaror eller växter som är förbehållna beteckningar för drycker som tillhör vissa produktkategorier av spritdrycker får användas i samband med beskrivningen och presentationen av alla livsmedel, inklusive spritdrycker, förutsatt att det – i synnerhet när det gäller spritdrycker – säkerställs att konsumenterna inte vilseleds.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
3.  Om en spritdryck uppfyller kraven på spritdrycker i flera av kategorierna 15–47 i del I i bilaga II, får den säljas under en eller flera av de relevanta försäljningsbeteckningar som fastställs för dessa kategorier.
3.  Om en spritdryck uppfyller kraven på spritdrycker i flera av de kategorier som förtecknas i del I i bilaga II, får den släppas ut på marknaden under en eller flera av de försäljningsbeteckningar som fastställs för dessa kategorier.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4 – stycke 2 – inledningen
Om en försäljningsbeteckning kompletteras eller ändras i enlighet med första stycket led a, får den geografiska beteckning som avses i detta led endast kompletteras antingen
Om ett registrerat namn kompletteras eller ändras i enlighet med första stycket led a, får den geografiska beteckning som avses i detta led endast kompletteras antingen
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4 – stycke 2 – led a
a)  med beteckningar som redan användes den 20 februari 2008 för befintliga geografiska beteckningar i den mening som avses i artikel 34.1, eller
a)  med beteckningar som redan användes den 20 februari 2008 för befintliga geografiska beteckningar i den mening som avses i artikel 34.1, inklusive de beteckningar som traditionellt används i medlemsstaterna för att ange att en produkt har en skyddad ursprungsbeteckning enligt nationell lagstiftning, eller
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4 – stycke 2 – led b
b)  med beteckningar som anges i den aktuella produktspecifikationen.
b)  med de beteckningar som är tillåtna enligt den aktuella produktspecifikationen.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 1 – led a
a)  Den alkohol som används vid framställningen av livsmedel härrör endast från de spritdrycker som avses i den sammansatta beteckningen eller i hänvisning(arna), förutom när det gäller etanol som kan förekomma i aromer som används för framställning av detta livsmedel.
a)  Den alkohol som används vid framställningen av livsmedel härrör endast från de spritdrycker som avses i den sammansatta beteckningen eller i hänvisning(arna), förutom när det gäller jordbruksalkohol som kan användas som bärare av aromer som används för framställning av detta livsmedel.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 5
5.  Hänvisningar till spritdryckskategorier eller geografiska beteckningar ska för presentation av ett livsmedel inte ligga på samma rad som försäljningsbeteckningen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.3 andra stycket, ska hänvisningen när den avser presentation av alkoholhaltiga drycker dessutom vara i en teckenstorlek som är mindre än försäljningsbeteckningen och den sammansatta beteckningen.
5.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13.1 i förordning (EU) nr 1169/2011 ska hänvisningar till spritdryckskategorier eller geografiska beteckningar för presentation av ett livsmedel inte ligga på samma rad som försäljningsbeteckningen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 10.3 andra stycket i denna förordning, ska hänvisningen när den avser presentation av alkoholhaltiga drycker dessutom vara i en teckenstorlek som är mindre än försäljningsbeteckningen och den sammansatta beteckningen.
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 9a (ny)
Artikel 9a
Märkning vid tillsats av alkohol
Om alkohol, oavsett om den är utspädd eller inte, enligt definitionen i bilaga I.4 har tillsatts en spritdryck som klassificerats i kategorierna 1–14 i bilaga II ska denna spritdryck ha försäljningsbeteckningen ”spritdryck”. Den får inte ha en beteckning som är förbehållen kategorierna 1–14.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 1
En blandning ska ha försäljningsbeteckningen ”spritdryck”.
En blandning ska ha försäljningsbeteckningen ”spritdryck”, vilken ska anges tydligt på en framträdande plats på etiketten.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3
3.  En lagringsperiod eller ålder får anges i presentationen eller märkningen av en spritdryck endast med avseende på den yngsta alkoholkomponenten, och förutsatt att spritdrycken lagrats under tillsyn av en medlemsstats skattemyndigheter eller annan tillsyn som ger likvärdiga garantier.
3.  En lagringsperiod eller ålder får anges i presentationen eller märkningen av en spritdryck endast med avseende på den yngsta alkoholkomponenten, och förutsatt att alla lagringsprocesser för spritdrycken har skett under tillsyn av en medlemsstats skattemyndigheter eller annan tillsyn som ger likvärdiga garantier. Kommissionen ska upprätta ett offentligt register över de myndigheter som respektive medlemsstat utsett för uppgiften att övervaka lagringsprocesserna.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3a (ny)
3a.  Om en lagringsperiod eller ålder anges i presentationen eller märkningen av en spritdryck ska den också anges i det elektroniska följedokumentet.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 3b (ny)
3b.  Genom undantag från punkt 3 i denna artikel får den genomsnittliga åldern för brandy som lagrats med hjälp av det dynamiska lagringssystemet ”criaderas y solera”, beräknad i enlighet med beskrivningen i bilaga IIa, endast anges i presentationen eller märkningen under förutsättning att lagringen av brandyn har omfattats av ett tillsynssystem som den behöriga myndigheten godkänt. Den genomsnittliga ålder som anges i märkningen av brandyn måste uttryckas i år och innehålla en hänvisning till systemet ”criaderas y solera”.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 12 – punkt 1
1.  När en spritdrycks geografiska ursprung anges ska detta motsvara ett sådant ursprungsland eller ursprungsterritorium som avses i artikel 60 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/201316.
1.  När en spritdrycks geografiska ursprung anges ska detta motsvara den ort eller region där den fas i framställningen av den slutliga produkten ägde rum som gav spritdrycken dess karaktär och väsentliga egenskaper.
__________________
16 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 13 – stycke 1a (ny)
Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket gäller för spritdrycker som framställs i unionen och som är avsedda för export att de geografiska beteckningar och termer som anges med kursiverad stil i bilaga II får åtföljas av en översättning i fall då en sådan översättning är ett rättsligt krav i importlandet.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Användning av en unionssymbol för registrerade geografiska beteckningar
Användning av en unionssymbol för geografiska beteckningar
Unionssymbolen för den skyddade geografiska beteckningen får användas vid märkning och presentation av spritdrycker.
Unionssymbolen för de skyddade geografiska beteckningar som antagits i enlighet med artikel 12.7 i förordning (EU) nr 1151/2012 får användas vid presentation och märkning av spritdrycker med en geografisk beteckning.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 16
Artikel 16
Artikel 16
Delegerade befogenheter
Delegerade befogenheter
1.  För att ta hänsyn till förändringar i konsumenternas efterfrågemönster, den tekniska utvecklingen, berörda internationella normers utveckling och behovet av att förbättra de ekonomiska villkoren för framställning och saluföring, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 när det gäller ändringar av följande:
1.  För att ta hänsyn till förändringar i konsumenternas efterfrågemönster, den tekniska utvecklingen, berörda internationella normers utveckling och behovet av att förbättra de ekonomiska villkoren för framställning och saluföring, med samtidigt säkerställande av konsumentskyddet och samtidig hänsyn till traditionella metoder, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter som ett komplement till denna förordning, i enlighet med artikel 43 när det gäller ändringar av följande:
a)  Ändringar av bestämmelserna om uppgifter på etiketterna för spritdrycker som gäller sammansatta beteckningar eller hänvisningar.
a)  Ändringar av bestämmelserna om uppgifter på etiketterna för spritdrycker som gäller sammansatta beteckningar eller hänvisningar.
b)  Ändringar av bestämmelserna om presentationen och märkningen av blandningar.
b)  Ändringar av bestämmelserna om presentationen och märkningen av blandningar.
c)  Uppdateringar och kompletteringar av unionens hänvisningsmetoder för analys av spritdrycker.
c)  Uppdateringar och kompletteringar av unionens hänvisningsmetoder för analys av spritdrycker.
2.  För att hänsyn ska kunna tas till traditionella lagringsprocesser i medlemsstaterna, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om undantag från artikel 11.3 när det gäller specifikationen för en lagringsperiod eller ålder i presentationen eller märkningen av spritdrycker.
2.  För att hänsyn ska kunna tas till traditionella lagringsprocesser i medlemsstaterna, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om undantag från artikel 11.3 när det gäller specifikationen för en lagringsperiod eller ålder i presentationen eller märkningen av spritdrycker.
3.  I undantagsfall och om lagstiftningen i det importerande tredjelandet så kräver ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 med avseende på undantag från bestämmelserna om presentation och märkning i detta kapitel.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 1
1.  Skyddade geografiska beteckningar får användas av alla aktörer som saluför en spritdryck som framställs i enlighet med motsvarande produktspecifikationer.
1.  Geografiska beteckningar får användas av alla aktörer som saluför en spritdryck som framställs i enlighet med motsvarande produktspecifikationer.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – inledningen
2.  Skyddade geografiska beteckningar och spritdrycker som använder de skyddade namnen i enlighet med produktspecifikationerna ska skyddas mot följande:
2.  Geografiska beteckningar och spritdrycker som använder de skyddade namnen i enlighet med produktspecifikationerna ska skyddas mot följande:
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led a – led i
i)  för jämförbara produkter som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för det skyddade namnet, eller
i)  för jämförbara produkter som inte uppfyller kraven i produktspecifikationen för det skyddade namnet, även när produkterna i fråga används som ingredienser, eller
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led b
b)  Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens verkliga ursprung anges eller det skyddade namnet har översatts eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt.
b)  Varje obehörigt bruk, imitation eller anspelning, även när produktens eller tjänstens verkliga ursprung anges eller det skyddade namnet har översatts eller åtföljs av uttryck som ”stil”, ”typ”, ”sort”, ”metod”, ”sådan som tillverkas i”, ”imitation”, ”smak”, ”liknande” eller dylikt, även när produkterna i fråga används som ingredienser.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 2 – led c
c)  Varje annan osann eller vilseledande uppgift om ursprung, härkomst, beskaffenhet eller väsentliga egenskaper hos produkten på den inre eller yttre förpackningen, reklammaterial eller handlingar, liksom förpackning av produkten i en behållare som är ägnad att inge en oriktig föreställning om produktens verkliga ursprung.
c)  Varje annan osann eller vilseledande uppgift om ursprung, härkomst, beskaffenhet, ingredienser eller väsentliga egenskaper hos produkten som anges i presentationen eller märkningen av produkten och som är ägnad att inge en oriktig föreställning om produktens verkliga ursprung,
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3
3.  Skyddade geografiska beteckningar får inte vara generiska i unionen i den mening som avses i artikel 32.1.
3.  Geografiska beteckningar får inte vara generiska i unionen i den mening som avses i artikel 32.1.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 3a (ny)
3a.  Det skydd av geografiska beteckningar som avses i punkt 2 ska också tillämpas på varor som förs in i unionens tullområde utan att släppas ut för fri rörlighet inom unionen.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4
4.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga eller stoppa sådan olaglig användning av skyddade geografiska beteckningar som avses i punkt 2.
4.  Medlemsstaterna ska vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga eller stoppa sådan olaglig användning av geografiska beteckningar som avses i punkt 2.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 18 – punkt 4a (ny)
4a.  Medlemsstaterna får tillämpa bestämmelserna i artiklarna 61–72 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter på områden där det produceras vin som lämpar sig för framställning av spritdrycker med en geografisk beteckning. För tillämpningen av de bestämmelserna får de berörda områdena får behandlas som områden där det får produceras vin med skyddad ursprungsbeteckning eller skyddad geografisk beteckning.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 19 – stycke 1 – led e
e)  En beskrivning av den metod som använts för framställning av spritdrycken och, när det är lämpligt, uppgift om de ursprungliga hävdvunna lokala metoderna samt uppgifter om förpackning i det fall den ansökande gruppen fastställer och ger tillräcklig produktspecifik motivation till att förpackningen ska ske i det avgränsade geografiska området i syfte att trygga kvaliteten eller säkerställa ursprung eller kontroll, med beaktande av unionsrätten, särskilt om den fria rörligheten för varor och det fria tillhandahållandet av tjänster.
e)  En beskrivning av den metod som använts för framställning av spritdrycken och, när det är lämpligt, uppgift om de ursprungliga hävdvunna lokala metoderna samt uppgifter om förpackning i det fall sökanden eller den ansökande gruppen (nedan kallade ”sökanden”) fastställer och ger tillräcklig produktspecifik motivation till att förpackningen ska ske i det avgränsade geografiska området i syfte att trygga kvaliteten eller säkerställa ursprung eller kontroll, med beaktande av unionsrätten, särskilt om den fria rörligheten för varor och det fria tillhandahållandet av tjänster.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 19 – stycke – led f
f)  Uppgifter om sambandet mellan en viss kvalitet, anseendet eller en annan egenskap hos spritdrycken och det geografiska område som avses i d.
f)  Uppgifter som styrker sambandet med den geografiska miljön eller det geografiska ursprunget.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – stycke 1 – led a
a)  Den ansökande gruppens namn och adress samt namn på och adress till de myndigheter eller, om de är tillgängliga, de organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen.
a)  Sökandens namn och adress samt namn på och adress till de myndigheter eller, om de är tillgängliga, de organ som kontrollerar efterlevnaden av bestämmelserna i produktspecifikationen.
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 1 – stycke 1 – led c – led i
i)  de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen: namn, en beskrivning av spritdrycken och i förekommande fall de särskilda regler som gäller för förpackning och märkning, samt en kortfattad beskrivning av hur det geografiska området avgränsas,
i)  de viktigaste uppgifterna i produktspecifikationen: namn, kategori, en beskrivning av spritdrycken och i förekommande fall de särskilda regler som gäller för förpackning och märkning, samt en kortfattad beskrivning av hur det geografiska området avgränsas,
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2 – led a
a)  Uppgift om den ansökande gruppens namn och adress.
a)  Uppgift om sökandens namn och adress.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 20 – punkt 2 – led c
c)  En förklaring från medlemsstaten om att den anser att den ansökan som lämnats in av den ansökande gruppen bör ge upphov till ett positivt beslut och uppfyller villkoren i den här förordningen och de bestämmelser som antagits i enlighet med den.
c)  En förklaring från medlemsstaten om att den anser att den ansökan som lämnats in av sökanden bör ge upphov till ett positivt beslut och uppfyller villkoren i den här förordningen och de bestämmelser som antagits i enlighet med den.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 1 – stycke 3
En gemensam ansökan ska lämnas till kommissionen av en berörd medlemsstat eller av en ansökande grupp i ett berört tredjeland, direkt eller via myndigheterna i det tredjelandet. Den ska inbegripa den förklaring som avses i artikel 20.2 c från alla de berörda medlemsstaterna. Kraven i artikel 20 ska vara uppfyllda i samtliga berörda medlemsstater och tredjeländer.
En gemensam ansökan ska lämnas till kommissionen av en berörd medlemsstat eller av en sökande i ett berört tredjeland, direkt eller via myndigheterna i det tredjelandet. Den ska inbegripa den förklaring som avses i artikel 20.2 c från alla de berörda medlemsstaterna. Kraven i artikel 20 ska vara uppfyllda i samtliga berörda medlemsstater och tredjeländer.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 21 – punkt 5
5.  Om ansökan avser ett geografiskt område i ett land utanför EU ska ansökan lämnas till kommissionen, antingen direkt eller via myndigheterna i det berörda tredje landet.
5.  Om ansökan avser ett geografiskt område i ett land utanför EU ska ansökan lämnas till kommissionen via myndigheterna i det berörda tredje landet.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 22
Artikel 22
utgår
Nationellt skydd under en övergångsperiod
1.  Medlemsstaten får på nationell nivå, med verkan från och med den dag då ansökan inkom till kommissionen, bevilja tillfälligt skydd för ett namn enligt denna förordning.
2.  Det nationella tillfälliga skyddet ska upphöra den dag då det antingen fattas beslut om registrering enligt denna förordning eller den inlämnade ansökan dras tillbaka.
3.  Om namnet inte registreras enligt detta kapitel ska den berörda medlemsstaten bära hela ansvaret för ett sådant nationellt skydd.
4.  Åtgärder som medlemsstaterna vidtar med stöd av punkt 1 ska endast ha verkan nationellt och får inte påverka handeln inom unionen eller den internationella handeln.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 23 – punkt 1
1.  Kommissionen ska på lämpligt sätt granska ansökningar som mottas enligt artikel 21 för att avgöra om de är motiverade och uppfyller villkoren i detta kapitel. Denna granskning bör slutföras inom tolvmånader. Om denna tidsfrist överskrids ska kommissionen skriftligen informera sökanden om orsakerna till förseningen.
1.  Kommissionen ska på lämpligt sätt granska ansökningar som mottas enligt artikel 21 för att avgöra om de är motiverade och uppfyller villkoren i detta kapitel. Denna granskning ska bestå av en kontroll av att det inte finns några uppenbara felaktigheter i ansökan och ska som regel slutföras inom sex månader. Om denna tidsfrist överskrids ska kommissionen omedelbart skriftligen informera sökanden om orsakerna till förseningen.
Kommissionen ska minst varje månad offentliggöra en förteckning över namn för vilka registreringsansökningar har inlämnats, med uppgift om vilken dag de lämnats in.
Kommissionen ska minst varje månad offentliggöra en förteckning över namn för vilka registreringsansökningar har inlämnats, med uppgift om vilken dag de lämnats in.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 1
1.  Om kommissionen på grundval av den information kommissionen har tillgång till från den granskning som utförts enligt artikel 23.1 anser att villkoren för registrering inte är uppfyllda, ska den anta genomförandeakter om att avslå ansökan. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 44.2.
1.  Om kommissionen på grundval av den information kommissionen har tillgång till från den granskning som utförts enligt artikel 23.1 anser att villkoren för registrering inte är uppfyllda, ska den i enlighet med artikel 43 anta delegerade akter som kompletterar denna förordning, om att avslå ansökan.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 2
2.  Om kommissionen inte mottar något meddelande om invändning eller någon motiverad invändning som kan tas upp till prövning enligt artikel 24, ska den utan att tillämpa förfarandet i artikel 44.2 anta genomförandeakter om registrering av namnet.
2.  Om kommissionen inte mottar något meddelande om invändning eller någon motiverad invändning som kan tas upp till prövning enligt artikel 24, ska den , i enlighet med artikel 43, anta delegerade akter som kompletterar denna förordning, om registrering av namnet.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3 – led a
a)  Om parterna har nått en överenskommelse, registrera namnet genom genomförandeakter som antas utan tillämpning av förfarandet i artikel 44.2 och, om det är nödvändigt, ändra den information som har offentliggjorts enligt artikel 23.2, förutsatt att sådana ändringar inte är väsentliga.
a)  Om parterna har nått en överenskommelse, , i enlighet med artikel 43 anta delegerade akter som kompletterar denna förordning, för att registrera namnet och, om det är nödvändigt, ändra den information som har offentliggjorts enligt artikel 23.2, förutsatt att sådana ändringar inte är väsentliga.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 27 – punkt 3 – led b
b)  Om ingen överenskommelse har nåtts, anta genomförandeakter med beslut om registrering. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 44.2.
b)  Om ingen överenskommelse har nåtts, i enlighet med artikel 43 anta delegerade akter som kompletterar denna förordning, med beslut om registrering.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Om nationell lagstiftning gäller ska ansökan upprättas i enlighet med det förfarande som stadgas i den nationella lagstiftningen.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 3
3.  Granskningen av ansökan ska inriktas på den föreslagna ändringen.
3.  Granskningen av ansökan ska endast avse den föreslagna ändringen.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 29 – stycke 1 – inledningen
Kommissionen får, på eget initiativ eller på begäran av en fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse, anta genomförandeakter för att avregistrera en skyddad geografisk beteckning i följande fall:
Kommissionen ges befogenhet att, i enlighet med artikel 43, anta delegerade akter som kompletterar denna förordning, på eget initiativ eller på begäran av en fysisk eller juridisk person som har ett berättigat intresse, i syfte att avregistrera en skyddad geografisk beteckning i följande fall:
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1 – led b
b)  Det har under minst sju år inte saluförts några produkter under den aktuella skyddade geografiska beteckningen.
b)  Det har under minst sju på varandra följande år inte saluförts några produkter under den aktuella skyddade geografiska beteckningen.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 29 – stycke 3
De genomförandeakter som avses i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 44.2.
utgår
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 29 – stycke 3a (ny)
Akter om avregistrering av geografiska beteckningar ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 30 – stycke 1
Kommissionen ska anta genomförandeakter utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 44.2 för inrättandet och upprätthållandet av ett allmänt tillgängligt, uppdaterat elektroniskt register över skyddade geografiska beteckningar för spritdrycker som erkänns enligt denna ordning (nedan kallat registret).
Kommissionen ska, i enlighet med artikel 43, anta delegerade akter som kompletterar denna förordning, för inrättandet och upprätthållandet av ett allmänt tillgängligt, uppdaterat elektroniskt register över skyddade geografiska beteckningar för spritdrycker som erkänns enligt denna ordning (nedan kallat registret), vilket ersätter och har samma rättsliga ställning som bilaga III till förordning (EG) nr 110/2008. Registret [infoga fotnot med direktlänk till relevant webbplats] ska ge direkt tillgång till alla produktspecifikationer för spritdrycker som är registrerade som geografiska beteckningar.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 30 – stycke 2
Kommissionen får anta genomförandeakter med närmare bestämmelser om registrets utformning och innehåll. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 44.2.
Kommissionen ges befogenhet att, i enlighet med artikel 43, anta delegerade akter som kompletterar denna förordning, med närmare bestämmelser om registrets utformning och innehåll.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 30 – stycke 3
Geografiska beteckningar för spritdrycker framställda i tredjeländer, som skyddas i unionen i enlighet med ett internationellt avtal i vilket unionen är avtalsslutande part, får föras in i registret som geografiska beteckningar.
Geografiska beteckningar för spritdrycker framställda i tredjeländer, som skyddas i unionen i enlighet med ett internationellt avtal i vilket unionen är avtalsslutande part, får föras in i registret som geografiska beteckningar först efter det att kommissionen har antagit en delegerad akt om detta.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 3a (ny)
3a.  Skyddet av geografiska beteckningar för spritdrycker i enlighet med artikel 2 i denna förordning ska inte påverka tillämpningen av de skyddade geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar för produkter som fastställs i artikel 93 i förordning (EU) nr 1308/2013.
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 3
3.  Ett namn får inte skyddas som geografisk beteckning om framställningen eller de förberedelser som krävs för att framställa den berörda kategorin av spritdrycker inte utförs i det berörda geografiska området.
3.  Ett namn får inte skyddas som geografisk beteckning om de steg som krävs för att framställa den berörda kategorin av spritdrycker inte utförs i det berörda geografiska området.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 34
Artikel 34
Artikel 34
Genomförandebefogenhet avseende befintliga skyddade geografiska beteckningar
Befogenhet avseende befintliga geografiska beteckningar
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2, ska geografiska beteckningar för spritdrycker som är skyddade enligt förordning (EG) nr 110/2008 automatiskt skyddas som geografiska beteckningar enligt den här förordningen. Kommissionen ska föra in dem i registret.
Geografiska beteckningar för spritdrycker som är skyddade enligt förordning (EG) nr 110/2008 ska automatiskt skyddas som geografiska beteckningar enligt den här förordningen. Kommissionen ska föra in dem i registret.
2.  Under två år efter ikraftträdandet av den föreliggande förordningen får kommissionen genom genomförandeakter på eget initiativ besluta att dra in skyddet för sådana skyddade geografiska beteckningar som avses i artikel 20 i förordning (EU) nr 110/2008 om de inte uppfyller kraven i artikel 2.1.6. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 44.2.
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 1 – stycke 1 – led b
b)  ett kontrollorgan i den mening som avses i artikel 2 andra stycket punkt 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/200419, som utför produktcertifieringar.
b)  ett organ med delegerade uppgifter i den mening som avses i artikel 3.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/62519, som utför produktcertifieringar.
__________________
__________________
19 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 882/2004 av den 29 april 2004 om offentlig kontroll för att säkerställa kontrollen av efterlevnaden av foder- och livsmedelslagstiftningen samt bestämmelserna om djurhälsa och djurskydd (EUT L 165, 30.4.2004, s. 1).
19 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/625 av den 15 mars 2017 om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet för att säkerställa tillämpningen av livsmedels- och foderlagstiftningen och av bestämmelser om djurs hälsa och djurskydd, växtskydd och växtskyddsmedel samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 999/2001, (EG) nr 396/2005, (EG) nr 1069/2009, (EG) nr 1107/2009, (EU) nr 1151/2012, (EU) nr 652/2014, (EU) 2016/429 och (EU) 2016/2031, rådets förordningar (EG) nr 1/2005 och (EG) nr 1099/2009 och rådets direktiv 98/58/EG, 1999/74/EG, 2007/43/EG, 2008/119/EG och 2008/120/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 854/2004 och (EG) nr 882/2004, rådets direktiv 89/608/EEG, 89/662/EEG, 90/425/EEG, 91/496/EEG, 96/23/EG, 96/93/EG och 97/78/EG samt rådets beslut 92/438/EEG (förordningen om offentlig kontroll) (EUT L 95, 7.4. 2017, s.1).
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 1 – stycke 2
Utan att det hindrar tillämpningen av nationell lagstiftning ska kostnaderna för sådana verifieringar av efterlevnaden av produktspecifikationerna bäras av de livsmedelsföretagare som omfattas av kontrollerna.
Utan att det hindrar tillämpningen av nationell lagstiftning ska kostnaderna för sådana verifieringar av efterlevnaden av produktspecifikationerna bäras av de aktörer som omfattas av kontrollerna.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 35 – punkt 5
5.  De behöriga myndigheter eller organ som avses i punkterna 1 och 2 som utför verifieringen av den skyddade geografiska beteckningen enligt produktspecifikationerna ska vara objektiva och opartiska. De ska förfoga över den utbildade personal och de resurser som är nödvändiga för uppgifterna ska kunna utföras.
5.  De behöriga myndigheter eller organ som avses i punkterna 1 och 2 som utför verifieringen av den geografiska beteckningen enligt produktspecifikationerna ska vara objektiva och opartiska. De ska förfoga över den utbildade personal och de resurser som är nödvändiga för uppgifterna ska kunna utföras.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 1
1.  De förfaranden och krav som fastställs i förordning (EG) nr 882/2004 ska gälla i tillämpliga delar för de kontroller som föreskrivs i artiklarna 35 och 36 i denna förordning.
1.  De förfaranden och krav som fastställs i förordning (EU) 2017/625 ska gälla i tillämpliga delar för de kontroller som föreskrivs i artiklarna 35 och 36 i denna förordning.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska se till att verksamheter avseende kontrollskyldigheterna enligt detta kapitel förs in i ett separat avsnitt av de fleråriga nationella kontrollplanerna enligt artiklarna 41–43 i förordning (EG) nr 882/2004.
2.  Medlemsstaterna ska se till att verksamheter avseende kontrollskyldigheterna enligt detta kapitel förs in i ett separat avsnitt av de fleråriga nationella kontrollplanerna enligt artiklarna 109–111 i förordning (EU) 2017/625.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 37 – punkt 3
3.  De årliga rapporter som avses i artikel 44.1 i förordning (EG) nr 882/2004 ska innehålla ett separat avsnitt med de uppgifter som anges i bestämmelsen om kontroll av att de skyldigheter som fastställs i den föreliggande förordningen efterlevs.
3.  De årliga rapporter som avses i artikel 113.1 i förordning (EU) 2017/625 ska innehålla ett separat avsnitt med de uppgifter som anges i bestämmelsen om kontroll av att de skyldigheter som fastställs i den föreliggande förordningen efterlevs.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 38
Artikel 38
Artikel 38
Delegerade befogenheter
Delegerade befogenheter
1.  För att ta hänsyn till särdragen i framställningen i det avgränsade geografiska området ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 43 med avseende på
a)  ytterligare kriterier för avgränsningen av det geografiska området, och
b)  begränsningar och undantag för framställningen inom det avgränsade geografiska området.
2.  För att garantera produktkvalitet och spårbarhet får kommissionen genom delegerade akter antagna i enlighet med artikel 43, föreskriva de villkor på vilka produktspecifikationerna får innehålla uppgifter om förpackning enligt artikel 19 e eller särskilda märkningsbestämmelser som avses i artikel 19 h.
3.  För att tillvarata producenters eller livsmedelsföretagares legitima rättigheter eller intressen får kommissionen, genom delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 43 fastställa
3.  För att tillvarata producenters eller aktörers legitima rättigheter eller intressen får kommissionen, genom delegerade akter som antagits i enlighet med artikel 43 fastställa
a)  i vilka fall en enskild producent får ansöka om skydd av en geografisk beteckning,
a)  i vilka fall en enskild producent får ansöka om skydd av en geografisk beteckning,
b)  vilka krav som ska fullgöras vid ansökan om skydd av geografisk beteckning, inledande nationella förfaranden, kommissionens granskning, invändningsförfarande och avregistrering av skyddade geografiska beteckningar, däribland när det geografiska området omfattar mer än ett land.
b)  vilka krav som ska fullgöras vid ansökan om skydd av geografisk beteckning, inledande nationella förfaranden, kommissionens granskning, invändningsförfarande och avregistrering av skyddade geografiska beteckningar, däribland när det geografiska området omfattar mer än ett land.
4.  För att säkerställa att produktspecifikationer innehåller relevant och koncis information ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om regler för begränsning av de uppgifter som ingår i produktspecifikationen, i de fall en sådan begränsning är nödvändig för att undvika alltför omfattande registreringsansökningar.
4.  För att säkerställa att produktspecifikationer innehåller relevant och koncis information ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om regler för begränsning av de uppgifter som ingår i produktspecifikationen, i de fall en sådan begränsning är nödvändig för att undvika alltför omfattande registreringsansökningar.
5.  För att förenkla handläggningen av ändringsansökningar, också i de fall ändringen består av en tillfällig ändring av produktspecifikationen till följd av obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder som införts av offentliga myndigheter eller med anledning av på naturkatastrofer eller ogynnsamma väderförhållanden som formellt erkänts av behöriga myndigheter, ska kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 43 anta delegerade akter som fastställer villkor och krav på förfarandet för ändringsansökningar, vilka ska godkännas både av medlemsstaterna och kommissionen.
5.  För att förenkla handläggningen av ändringsansökningar, också i de fall ändringen består av en tillfällig ändring av produktspecifikationen till följd av obligatoriska sanitära eller fytosanitära åtgärder som införts av offentliga myndigheter eller med anledning av på naturkatastrofer eller ogynnsamma väderförhållanden som formellt erkänts av behöriga myndigheter, ska kommissionen ges befogenhet att i enlighet med artikel 43 anta delegerade akter som fastställer villkor och krav på förfarandet för ändringsansökningar, vilka ska godkännas både av medlemsstaterna och kommissionen.
6.  För att förhindra olovlig användning av geografiska beteckningar får kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om lämpliga åtgärder som medlemsstaterna ska vidta i detta avseende.
6.  För att förhindra olovlig användning av geografiska beteckningar får kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om lämpliga åtgärder som medlemsstaterna ska vidta i detta avseende.
7.  För att de kontroller som föreskrivs i detta kapitel ska vara effektiva ska kommissionen vara behörig att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om de åtgärder som krävs när det gäller livsmedelsföretagares meddelanden till de behöriga myndigheterna.
7.  För att de kontroller som föreskrivs i detta kapitel ska vara effektiva ska kommissionen vara behörig att anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 om de åtgärder som krävs när det gäller aktörers meddelanden till de behöriga myndigheterna.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 40 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska ha ansvaret för kontrollen av spritdrycker. De ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att denna förordning efterlevs och utse den myndighet som ska kontrollera att förordningen efterlevs.
1.  Medlemsstaterna ska ha ansvaret för kontrollen av spritdrycker, i enlighet med förordning (EU) 2017/625. De ska vidta de åtgärder som krävs för att se till att denna förordning efterlevs och utse den myndighet som ska kontrollera att förordningen efterlevs.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 43 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5, 16, 38, 41 och 46.2 ska ges kommissionen tills vidare från och med dag då denna förordning träder i kraft.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5, 16, 27, 29, 30, 38, 41 och 46.2 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den … [EUT för in dagen för denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 46 – punkt 3 – stycke 1
3.  Artiklarna 19–23, 28 och 29 ska vara tillämpliga på ansökningar om skydd, ansökningar om ändring eller avregistrering som lämnats in efter den dag den föreliggande förordningen börjar tillämpas.
3.  Artiklarna 19–23, 28 och 29 ska vara tillämpliga på ansökningar om skydd, ansökningar om ändring eller avregistrering som lämnats in efter den dag den föreliggande förordningen börjar tillämpas. Hänvisning till produktspecifikationer enligt artikel 2.1.7 ska i lämpliga fall också anses omfatta de tekniska specifikationerna för spritdrycker som skyddas enligt förordning (EG) nr 110/2008, i synnerhet med avseende på denna artikel och artiklarna 18, 28, 29, 35, 38 och 39 i denna förordning.
Ändring 95
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 1a (nytt)
(1a)  Med ”framställt av jordbruksprodukter” avses produkter som erhålls från jordbruksprodukter som förtecknas i bilaga I till EUF-fördraget.
Ändring 96
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 1b (nytt)
(1b)  Med ”destillering” avses ett förfarande då en blandning av alkoholhaltiga ämnen eller en alkoholhaltig vätska värms upp och den ånga som uppstår därefter kondenseras igen. Detta termiska förfarande syftar antingen till att separera ämnen i den ursprungliga blandningen eller till att förstärka vissa sensoriska egenskaper hos den alkoholhaltiga vätskan. Destilleringen sker en eller flera gånger, beroende på produktkategori, framställningsmetoder eller använd utrustning.
Ändring 98
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 2 – stycke 2
Om det hänvisas till de råvaror som använts ska destillatet ha erhållits uteslutande från dessa råvaror.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 99
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 2a (nytt)
(2a)  Inom ramen för denna förordning används den allmänna termen ”destillering” både för enkel destillering och fraktionerad destillering samt omdestillering.
Ändring 100
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 3 – led ea (nytt)
ea)   Stevia.
Ändring 101
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 3 – led f
f)  Andra naturliga kolhydrater som har en liknande effekt som de produkter som avses i punkterna a–e.
f)  Andra naturliga ämnen eller jordbruksråvaror som har en liknande effekt som de produkter som avses i punkterna a–e.
Ändring 102
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 4
(4)  Med ”tillsats av alkohol” avses tillsats av jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller båda i en spritdryck.
(4)  Med ”tillsats av alkohol” avses tillsats av jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller båda i en spritdryck. Användning av jordbruksalkohol för att späda ut eller lösa färgämnen, aromer eller andra godkända tillsatser som används vid framställningen av spritdrycker ska inte betraktas som tillsats av alkohol.
Ändring 103
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 8a (nytt)
(8a)   Med ”aromatisering” avses tillägg av aromer eller livsmedelsingredienser med aromgivande egenskaper vid framställningen av en spritdryck.
Ändring 104
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 14
(14)  Med ”användning av färgämnen” avses användning av en eller flera färgämnen vid framställning av en spritdryck på det sätt som avses i bilaga I punkt 2 till förordning (EG) nr 1333/2008.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 105
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 16a (nytt)
(16a)   Med ”tillverkningsort” avses den plats eller region där den fas i framställningen av den färdiga produkten ägde rum som gav spritdrycken dess karaktär och väsentliga, slutliga egenskaper.
Ändring 106
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – led 16b (nytt)
(16b)   Med ”beskrivning” avses de ord som används i märkningen, i presentationen och på ytterförpackningen, i följedokument vid transporter, i handelsdokument, särskilt fakturor och följesedlar, och i reklam.
Ändring 107
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 1 – led a – led ii
ii)  En spritdryck som uteslutande framställts genom alkoholjäsning och destillering av sockerrörssaft, och som dels har de särskilda aromatiska egenskaper som kännetecknar rom, dels en halt av flyktiga ämnen om minst 225 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent). Denna spritdryck får säljas med ordet ”jordbruks-” som bestämning till försäljningsbeteckningen ”rom” tillsammans med någon av de registrerade geografiska beteckningar för de franska utomeuropeiska departementen och den autonoma regionen Madeira.
ii)  En spritdryck som uteslutande framställts genom alkoholjäsning och destillering av sockerrörssaft, och som dels har de särskilda aromatiska egenskaper som kännetecknar rom, dels en halt av flyktiga ämnen om minst 225 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent). Denna spritdryck får säljas med ordet ”jordbruks-” som bestämning till det registrerade namnet ”rom” endast tillsammans med en av de registrerade geografiska beteckningarna för de franska utomeuropeiska departementen och den autonoma regionen Madeira.
Ändring 108
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 1 – led fa (nytt)
fa)  Rom får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
Ändring 109
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 2 – rubriken
2.  Whisky eller whiskey
2.  Whisky eller whiskey
(Orden ”Whisky eller whiskey” ska skrivas i kursiv stil om de antas.)
Ändring 110
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 2 – led c
c)  Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.54, oavsett om denna är utspädd eller ej.
c)  Alkohol får inte tillsättas enligt definitionen i bilaga I.4, oavsett om denna är utspädd eller ej.
Ändring 111
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 2 – led d
d)  Whisky eller whiskey får inte sötas eller smaksättas, och får inte heller innehålla några andra tillsatser än sockerkulör som används som färgning.
d)  Whisky eller whiskey får inte sötas eller smaksättas, och får inte heller innehålla några andra tillsatser än sockerkulör (E150a) som används som färgning.
Ändring 112
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 3 – led b
b)  Alkoholhalten i sädessprit ska vara lägst 37 volymprocent med undantag för ”Korn”.
b)  Alkoholhalten i sädessprit ska vara lägst 35 volymprocent med undantag för ”Korn”.
Ändring 113
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 3 – led fa (nytt)
fa)  Sädessprit får sötas med upp till 10 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
Ändring 114
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 4 – led d
d)  Vinsprit får inte smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder.
d)  Vinsprit får inte smaksättas. Detta utesluter inte tillsats av ämnen som traditionellt används vid framställningen. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 för att fastställa vilka ämnen som är tillåtna inom EU, varvid den ska ta vägledning av de traditionella framställningsmetoderna i de enskilda medlemsstaterna.
Ändring 115
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 4 – led fa (nytt)
fa)  Vinsprit får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
Ändring 116
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 4 – led fb (nytt)
fb)  Beteckningen Branntwein i kombination med Essig ska vara fortsatt tillåten för beskrivning, presentation och märkning av ättika.
Ändring 117
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 5 – rubriken
5.  Brandy eller Weinbrand
5.  Brandy eller Weinbrand
Ändring 118
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 5 – led d
d)  Varken brandy eller Weinbrand får smaksättas. Detta utesluter inte traditionella framställningsmetoder.
d)  Varken brandy eller Weinbrand får smaksättas. Detta utesluter inte tillsats av ämnen som traditionellt används vid framställningen. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 43 för att fastställa vilka ämnen som är tillåtna inom EU, varvid den ska ta vägledning av de traditionella framställningsmetoderna i de enskilda medlemsstaterna.
Ändring 119
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 5 – led ea (nytt)
ea)  Brandy eller Weinbrand får sötas med upp till 35 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
(Orden ”Brandy eller Weinbrand” ska skrivas i kursiv stil om de antas.)
Ändring 120
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 6 – led ea (nytt)
ea)  Druvsprit eller sprit av druvrester får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
Ändring 121
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 7 – led a – led iv
iv)  Den har, i fråga om sprit av stenfruktrester, en cyanvätesyrahalt om högst 7 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).
iv)  Den har, i fråga om sprit av stenfruktrester, en cyanvätesyrahalt om högst 1 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent). Den har, i fråga om sprit av stenfruktrester, en etylkarbamathalt om högst 1 milligram per liter slutprodukt.
Ändring 122
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 7 – led fa (nytt)
fa)  Sprit av fruktrester får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
Ändring 123
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 8 – rubriken
8.  Russinsprit eller raisin brandy
8.  Russinsprit eller raisin brandy
Ändring 124
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 8 – led ea (nytt)
ea)  Russinsprit eller raisin brandy får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
(Orden ”raising brandy” ska skrivas i kursiv stil om de antas.)
Ändring 125
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 9 – led a – led iv
iv)  Den har, i fråga om stenfruktsprit, en cyanvätesyrahalt om högst 7 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).
iv)  Den har, i fråga om stenfruktsprit, en cyanvätesyrahalt om högst 1 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent). Den har, i fråga om stenfruktsprit, en etylkarbamathalt om högst 1 milligram per liter slutprodukt.
Ändring 126
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 9 – led b – led iia (nytt)
iia)  – Oxelbär (Sorbus torminalis (L.) Crantz)
–  Äppelrönnbär (Sorbus domestica L.)
–  Nypon (Rosa Canina L.)
Ändring 127
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 9 – led f – stycke 3a (nytt)
Alternativt får försäljningsbeteckningen Obstler användas för fruktsprit som framställts uteslutande av olika sorters äpplen, päron eller båda.
(Ordet ”Obstler” ska skrivas i kursiv stil om det antas.)
Ändring 128
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 9 – led h
h)  Om två eller flera frukter, bär eller grönsaker destilleras tillsammans ska produkten i förekommande fall säljas under beteckningen ”fruktsprit” eller ”grönsakssprit”. Beteckningen får kompletteras med namnen på varje frukt, bär eller grönsak i fallande ordning efter den kvantitet som har använts.
h)  Om två eller flera frukter, bär eller grönsaker destilleras tillsammans ska produkten i förekommande fall säljas under beteckningen ”frukt- och grönsakssprit” eller ”grönsaks- och fruktsprit”, beroende på om det är huvudsakligen frukt- och bärsorter eller huvudsakligen grönsakssorter som destillerats tillsammans. Beteckningen får kompletteras med namnen på varje frukt, bär eller grönsak i fallande ordning efter den kvantitet som har använts.
Ändring 129
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 9 – led ha (nytt)
ha)  Fruktsprit får sötas med upp till 18 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
Ändring 130
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 10 – led d
d)  Varken cidersprit eller päroncidersprit får smaksättas.
d)  Varken äppelcidersprit eller päroncidersprit får smaksättas. Detta får dock inte utesluta traditionella framställningsmetoder.
Ändring 131
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 10 – led ea (nytt)
ea)  Äppelcidersprit eller päroncidersprit får sötas med upp till 15 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
Ändring 132
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 11 – led fa (nytt)
fa)  Honungssprit får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
Ändring 133
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 12 – rubriken
12.  Hefebrand
12.  Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester
(Orden ”eller sprit av jäsnings- eller pressrester” ska skrivas enbart i fetstil om de antas.)
Ändring 134
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 12 – led a
a)  Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent av jäsningsrester av vin eller av jäst frukt.
a)  Hefebrand eller sprit av jäsnings- eller pressrester är en spritdryck som uteslutande framställts genom destillering till en alkoholhalt som är lägre än 86 volymprocent av jäsningsrester av vin eller jäsningsrester av jäst frukt.
Ändring 135
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 12 – led fa (nytt)
fa)  Hefebrand får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
(Ordet ”Hefebrand” ska skrivas i kursiv stil om det antas.)
Ändring 136
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 13 – rubriken
13.  Bierbrand eller eau de vie de bière
13.  Bierbrand eller eau de vie de bière
Ändring 137
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 13 – led ea (nytt)
ea)  Bierbrand eller eau-de-vie de bière får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
(Orden ”Bierbrand eller eau-de-vie de bière” ska skrivas i kursiv stil om de antas.)
Ändring 138
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 14 – rubriken
14.  Topinambur
14.  Topinambur eller jordärtskockssprit
(Orden ”eller jordärtskockssprit” ska skrivas i enbart fetstil om de antas.)
Ändring 139
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 14 – led ea (nytt)
ea)  Topinambur eller jordärtskockssprit får sötas med upp till 20 gram per liter slutprodukt, uttryckt som invertsocker, för att runda av den slutliga smaken.
(Ordet ”Topinambur” ska skrivas i kursiv stil om det antas.)
Ändring 140
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 15 – led a – stycke 3
Halten av restsubstanser får inte vara högre än den halt som i bilaga I.1 anges för jordbruksalkohol; innehållet av metanol får emellertid inte vara högre än 10 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).
Halten av restsubstanser får inte vara högre än den halt som i bilaga I.1 anges för jordbruksalkohol som används för att framställa vodka; innehållet av metanol får emellertid inte vara högre än 10 gram per hektoliter alkohol (100 volymprocent).
Ändring 141
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 15 – led b
b)  Alkoholhalten i vodka ska vara lägst 37,5 volymprocent.
b)  Alkoholhalten i vodka ska inte vara lägre än 37,5 volymprocent eller högre än 80 volymprocent.
Ändring 142
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 15 – led ba (nytt)
ba)  Vodka får inte vara färgad.
Ändring 143
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 15 – led d
d)  I beskrivningen, presentationen eller märkningen av vodka som inte enbart framställts av potatis eller spannmål ska det anges ”tillverkad av...” med tillägg av namnet på de råvaror som använts för att framställa jordbruksalkoholen.
d)  I beskrivningen, presentationen eller märkningen av vodka som inte enbart framställts av potatis eller spannmål eller båda ska det anges ”tillverkad av...” med tillägg av namnet på de råvaror som använts för att framställa jordbruksalkoholen.
Ändring 144
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 15 – led da (nytt)
da)  Vodka får sötas för att runda av den slutliga smaken. Slutprodukten får emellertid inte innehålla mer än 10 gram sötningsmedel per liter, uttryckt som invertsockerekvivalenter.
Ändring 145
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 15 – led db (nytt)
db)  Alternativt får försäljningsbeteckningen ”vodka” användas i medlemsstaterna.
(Ordet ”vodka” ska skrivas i kursiv stil om det antas.)
Ändring 146
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 16 – led a – led i
i)  Den framställs genom maceration av såväl delvis jästa som ojästa frukter eller bär enligt led ii, eventuellt med tillsats av högst 20 liter jordbruksalkohol eller tillsats av sprit eller destillat som härrör från samma frukt per 100 kg jästa frukter eller bär, följt av destillering till lägre än 86 volymprocent.
i)  Den framställs genom maceration av såväl delvis jästa som ojästa frukter eller bär enligt led ii, eventuellt med tillsats av högst 20 liter jordbruksalkohol eller tillsats av sprit eller destillat som härrör från samma frukt, eller en kombination därav, per 100 kg jästa frukter eller bär, följt av destillering till lägre än 86 volymprocent.
Ändring 147
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 16 – led a – led ii – strecksats 9
–  Rönnbär (Sorbus aucuparia L.)
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 148
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 16 – led a – led ii – strecksats 10
–  Äppelrönnbär (Sorbus domestica L.),
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 149
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 16 – led a – led ii – strecksats 32a (nytt)
–  Aronia
–  Hägg (Prunus padus L.)
Ändring 150
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 17 – led a
a)  Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts) är en spritdryck som framställts genom att ojästa frukter och bär som klassificerats i led a ii kategori 16 eller grönsaker, nötter eller andra växtdelar såsom örter eller rosenblad fått macerera i jordbruksalkohol, följt av destillering till lägre än 86 volymprocent.
a)  Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts) är en spritdryck som framställts genom att ojästa frukter och bär som klassificerats i led a ii kategori 16 eller grönsaker, nötter, svampar eller andra växtdelar såsom örter eller rosenblad fått macerera i jordbruksalkohol, följt av destillering till lägre än 86 volymprocent.
Ändring 151
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 17 – rubriken
17.  Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts)
17.   Geist (tillsammans med namnet på den frukt eller den råvara som använts)
Ändring 152
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 17 – led ca (nytt)
ca)  Det ska vara fortsatt tillåtet att använda beteckningen ”-geist” som efterled till en annan beteckning än namnet på en frukt som fantasinamn inom spritdryckssektorn.
Ändring 153
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 19 – led a
a)  Enbärskryddad spritdryck är en spritdryck som har framställts genom att jordbruksalkohol, sädessprit, sädesdestillat eller en blandning därav smaksatts med enbär (Juniperus communis L. eller Juniperus oxycedrus L.).
a)  Enbärskryddad spritdryck är en spritdryck som har framställts genom att jordbruksalkohol, sädessprit, sädesdestillat eller en kombination därav smaksatts med enbär (Juniperus communis L. eller Juniperus oxycedrus L.).
Ändring 154
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 20 – rubriken
20.  Gin
20.  Gin
Ändring 155
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 21 – rubriken
21.  Destillerad gin
21.  Destillerad gin
Ändring 156
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 21 – led a – led ii
ii)  En blandning av den produkt som erhållits genom en sådan destillering och jordbruksalkohol med samma sammansättning, renhet och alkoholhalt. Aromämnen, sådana aromberedningar som avses i kategori 20.c eller båda får användas för att smaksätta destillerad gin.
ii)  En kombination av den produkt som erhållits genom en sådan destillering och jordbruksalkohol med samma sammansättning, renhet och alkoholhalt. Aromämnen, sådana aromberedningar som avses i kategori 20.c eller båda får användas för att smaksätta destillerad gin.
Ändring 157
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 22 – rubriken
22.  London gin
22.  London gin
Ändring 158
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 22 – led c
c)  Beteckningen London gin får kompletteras med ordet dry.
c)  Beteckningen London gin får innehålla ordet dry.
Ändring 159
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 24 – rubriken
24.  Akvavit eller aquavit
24.  Akvavit eller aquavit
Ändring 160
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 26 – rubriken
26.  Pastis
26.  Pastis
Ändring 161
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 27 – rubriken
27.  Pastis de Marseille
27.  Pastis de Marseille
Ändring 162
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 28 – rubriken
28.  Anis
28.  Anis
Ändring 163
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 28 – led b
b)  Alkoholhalten i destillerad anis ska vara lägst 37 volymprocent.
b)  Alkoholhalten i destillerad anis ska vara lägst 35 volymprocent.
Ändring 164
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 29 – rubriken
29.  Destillerad anis
29.  Destillerad anis
Ändring 165
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 30 – rubriken
30.  Bittra spritdrycker eller bitter
30.  Bittra spritdrycker eller bitter
Ändring 166
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 30 – led a
a)  Bittra spritdrycker eller bitter är spritdrycker med en dominerande bitter smak, som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med aromämnen.
a)  Bittra spritdrycker eller bitter är spritdrycker med en dominerande bitter smak, som framställts genom att jordbruksalkohol smaksatts med aromämnen eller aromberedningar eller båda.
Ändring 167
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 31 – led da (nytt)
da)  Sockerhalten i smaksatt vodka ska vara högst 100 gram per liter, uttryckt som invertsocker.
Ändring 168
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 31 – led db (nytt)
db)  Termen ”vodka” på ett officiellt EU-språk får ersättas av ”vodka”.
(Andra förekomsten av ordet ”vodka” ska skrivas i kursiv stil om det antas.)
Ändring 169
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 32 – led a – led ii
ii)  Den har framställts av jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller en eller flera spritdrycker eller en blandning av dessa produkter, som har sötats och där en eller flera aromer, jordbruksprodukter eller livsmedel har tillsatts.
ii)  Den har framställts av jordbruksalkohol, destillat av jordbruksprodukter eller en eller flera spritdrycker eller en kombination av dessa produkter, som har sötats och där en eller flera aromer, jordbruksprodukter eller livsmedel har tillsatts.
Ändring 170
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 32 – led d – stycke 2a (nytt)
Alternativt får försäljningsbeteckningen ”likör” användas i medlemsstaterna.
(Ordet ”likör” ska skrivas i kursiv stil om det antas.)
Ändring 171
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 32 – led da (nytt)
da)  Försäljningsbeteckningen ”likör” får också kompletteras med namnet på den arom eller det livsmedel som använts vid framställningen av produkten.
Ändring 172
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 34 – rubriken
34.  Crème de cassis
34.  Crème de cassis
Ändring 173
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 35 – rubriken
35.  Guignolet
35.  Guignolet
Ändring 174
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 36 – rubriken
36.  Punch au rhum
36.  Punch au rhum
Ändring 175
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 37 – rubriken
37.  Sloe gin
37.  Sloe gin
Ändring 176
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 38 – rubriken
38.   ”Spritdryck med slånbärsarom eller Pacharán”
31a.   ”Spritdryck med slånbärsarom eller Pacharán
(Kategorin ”spritdryck med slånbärsarom eller Pacharán” ska flyttas så att den hamnar mellan kategori 31, ”vodka”, och kategori 32, ”likör”.)
Ändring 177
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 39 – rubriken
39.  Sambuca
39.  Sambuca
Ändring 178
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 39 – led a – led ii
ii)  Den har en lägsta sockerhalt på 370 gram per liter, uttryckt som invertsocker.
ii)  Den har en lägsta sockerhalt på 350 gram per liter, uttryckt som invertsocker.
Ändring 179
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 40 – rubriken
40.  Maraschino, Marrasquino eller Maraskino
40.  Maraschino, Marrasquino eller Maraskino
Ändring 180
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 41 – rubriken
41.  Nocino
41.  Nocino
Ändring 181
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 42 – rubriken
42.  Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat
42.  Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat
Ändring 182
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 42 – led a
a)  Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat är en spritdryck, smaksatt eller inte, som erhållits från jordbruksalkohol, från ett destillat, från sprit eller en blandning av dessa, och vars ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram per liter uttryckt som invertsocker. Halten av ren äggula ska vara lägst 140 gram per liter i den färdiga produkten.
a)  Ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat är en spritdryck, smaksatt eller inte, som erhållits från jordbruksalkohol, från ett destillat, från sprit eller en kombination av dessa, och vars ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram per liter uttryckt som invertsocker. Halten av ren äggula ska vara lägst 140 gram per liter i den färdiga produkten. Om ägg från hönor av andra raser än Gallus används ska detta anges på etiketten.
Ändring 183
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 42 – led c
c)  Endast aromämnen och aromberedningar får användas vid framställning av ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat.
c)  Endast livsmedel med aromegenskaper, naturliga aromämnen och aromberedningar får användas vid framställning av ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat.
Ändring 184
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 42 – led ca (nytt)
ca)  Grädde får användas vid framställning av ägglikör eller advocaat eller avocat eller advokat.
Ändring 185
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 43 – led a
a)  Likör med ägg är en spritdryck, smaksatt eller inte, som erhållits från jordbruksalkohol, från ett destillat, från sprit eller en blandning av dessa och vars karakteristiska ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram per liter uttryckt som invertsocker. Halten av äggula ska vara lägst 70 gram per liter i den färdiga produkten.
a)  Likör med ägg är en spritdryck, smaksatt eller inte, som erhållits från jordbruksalkohol, från ett destillat, från sprit eller en kombination av dessa och vars karakteristiska ingredienser är kvalitetsäggula, äggvita och socker eller honung. Socker- eller honungshalten ska vara lägst 150 gram per liter uttryckt som invertsocker. Halten av äggula ska vara lägst 70 gram per liter i den färdiga produkten.
Ändring 186
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 44 – rubriken
44.  Mistrà
44.  Mistrà
Ändring 187
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 45 – rubriken
45.  Väkevä glögi eller spritglögg
45.  Väkevä glögi eller spritglögg
Ändring 188
Förslag till förordning
Bilaga II – del I – kategori 46 – rubriken
46.  Berenburg eller Beerenburg
46.  Berenburg eller Beerenburg
Ändring 189
Förslag till förordning
Bilaga II – del II – led 2a (nytt)
2a.  Guignolet Kirsch framställs i Frankrike och erhålls genom att guignolet och kirsch blandas, så att minst 3 procent av slutproduktens totala innehåll av ren alkohol kommer från kirsch. Alkoholhalten för Guignolet Kirsch ska vara minst 15 volymprocent. Ordet ”Guignolet” ska finnas med i presentationen och märkningen, och anges med bokstäver av samma typsnitt, storlek och färg samt på samma rad som ordet ”Kirsch” och, när det rör sig om flaskor, på framsidans etikett. Informationen om alkoholsammansättningen ska inbegripa en angivelse av halten ren alkohol i volymprocent som guignolet och kirsch utgör av det totala innehållet av ren alkohol i volymprocent i Guignolet Kirsch.
Ändring 190
Förslag till förordning
Bilaga IIa (ny)
BILAGA IIa
LAGRINGSPROCESSEN DYNAMISK LAGRING ELLER ”CRIADERAS Y SOLERA”
Lagringsprocessen dynamisk lagring eller ”criaderas y solera” går ut på regelbunden extraktion av en del av den brandy som finns i de olika ekfat eller behållare som utgör en lagringsskala och motsvarande påfyllningar av brandy som extraherats från den föregående lagringsskalan.
Definitioner
Lagringsskalor: Var och en av de uppsättningar av ekfat eller behållare med samma mognadsgrad, mellan vilka brandyn förflyttas under lagringsprocessen. Varje skala kallas ”criadera”, utom den sista, som används innan brandyn tappas, vilken kallas ”solera”.
Extraktion: Delvolym brandy som extraheras från respektive ekfat och behållare i en lagringsskala för att sedan inlemmas i de ekfat och behållare som tillhör nästa lagringsskala eller – i fallet med ”solera” – för att tappas.
Påfyllning: Den volym av brandy från ekfat och behållare i viss lagringsskala som inlemmas och blandas med innehållet i ekfaten och behållarna i nästa lagringsskala.
Genomsnittlig ålder: Den tidsperiod som motsvarar rotationen av den totala volym brandy som finns i lagringsprocessen, beräknad som fraktionen mellan den totala volymen av brandy som finns i samtliga lagringsskalor och volymen av de tappningar som gjorts från den sista skalan – solera – under ett år.
Den genomsnittliga åldern för den brandy som tappas från ”soleran” kan beräknas enligt följande formel: ̅ 𝑡̅ = Vt/Ve
där
− 𝑡̅ är den genomsnittliga åldern, uttryckt i år,
− Vt är den totala lagervolymen i lagringssystemet, uttryckt i liter ren alkohol,
− Ve är den totala produktvolym som under ett år tappats från systemet, uttryckt i liter ren alkohol.
Lägsta genomsnittlig ålder: I fallet med ekfat eller behållare med en volym på mindre än 1 000 liter ska antalet årliga extraktioner och påfyllningar vara högst dubbelt så många som antalet skalor i systemet, för att säkerställa att den yngsta komponenten har lagrats i minst sex månader.
I fallet med ekfat och behållare med en volym på minst 1 000 liter ska antalet årliga extraktioner och påfyllningar vara högst lika många som antalet skalor i systemet, för att säkerställa att den yngsta komponenten har lagrats i minst ett år.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0021/2018).


Obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning *
PDF 423kWORD 57k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 1 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (COM(2017)0335 – C8-0195/2017 – 2017/0138(CNS))
P8_TA(2018)0050A8-0016/2018

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2017)0335),

–  med beaktande av artiklarna 113 och 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8‑0195/2017),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2016 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt(1),

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0016/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  Medlemsstaterna finner det allt svårare att skydda sina nationella skattebaser från att urholkas eftersom skatteplaneringsstrukturerna har utvecklats till att bli synnerligen sofistikerade och ofta drar fördel av den ökade rörligheten för både kapital och personer på den inre marknaden. Dessa strukturer består vanligen av arrangemang som utvecklats i olika jurisdiktioner och som flyttar beskattningsbara vinster till mer fördelaktiga skattesystem eller får till effekt att minska skattebetalarnas totala skattebörda. Detta har lett till att medlemsstaterna ofta upplever betydande minskningar av sina skatteintäkter, vilket hindrar dem från att genomföra en tillväxtvänlig skattepolitik. Det är därför avgörande att medlemsstaternas skattemyndigheter får fullständiga och relevanta uppgifter om potentiellt aggressiva skattearrangemang. Denna information skulle göra det möjligt för dessa myndigheter att snabbt reagera mot skadlig skattepraxis och täppa till kryphål genom lagstiftningsinitiativ eller genom att göra lämpliga riskbedömningar och skatterevisioner.
(2)  Medlemsstaterna finner det allt svårare att skydda sina nationella skattebaser från att urholkas eftersom aggressiva och komplexa skatteplaneringsstrukturer har utvecklats till att bli synnerligen sofistikerade och ofta drar fördel av den ökade rörligheten för både kapital och personer på den inre marknaden. Dessa strukturer består vanligen av arrangemang som utvecklats i olika jurisdiktioner och som flyttar företags och enskildas beskattningsbara vinster till mer fördelaktiga skattesystem eller får till effekt att minska den totala skatten för skattebetalarna. Detta har lett till att medlemsstaterna ofta upplever betydande minskningar av sina skatteintäkter. Dessutom går bolagsskattesatserna allt mer isär inom medlemsstaterna och mellan medlemsstaterna, och det är avgörande att principen om skattemässig likabehandling inte äventyras. Detta hindrar medlemsstaterna från att genomföra en tillväxtvänlig skattepolitik. Det är därför avgörande att medlemsstaternas skattemyndigheter får fullständiga och relevanta uppgifter om arrangemang som underlättar skatteundandragande och skatteflykt. Denna information skulle göra det möjligt för dessa myndigheter att snabbt reagera mot skadlig skattepraxis och täppa till kryphål genom lagstiftningsinitiativ eller genom att göra lämpliga riskbedömningar och skatterevisioner. Ett uteblivet gensvar från skattemyndigheterna om rapporterade upplägg bör emellertid inte tolkas som ett implicit godkännande från deras sida. Rapporteringsformat bör vara precisa och användarvänliga, så att den mängd information som kan genereras genom detta direktiv inte hindrar meningsfulla åtgärder för de upplägg som rapporteras.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Med tanke på att de flesta potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang sträcker sig över fler än en jurisdiktion skulle ett lämnande av upplysningar om dessa arrangemang ge ytterligare positiva resultat om den informationen också utbyts mellan medlemsstaterna. Det automatiska utbytet av upplysningar mellan skattemyndigheter är avgörande för att förse dessa myndigheter med den information som de behöver för att vidta åtgärder när de konstaterar aggressiva skattemetoder.
(3)  Med tanke på att de flesta potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang sträcker sig över fler än en jurisdiktion skulle ett lämnande av upplysningar om dessa arrangemang ge ytterligare positiva resultat om den informationen också utbyts mellan medlemsstaterna. Det automatiska utbytet av upplysningar mellan skattemyndigheter och säkerställandet av samordning med finansunderrättelseenheter som hanterar penningtvätt och finansiering av terrorism, är avgörande för att förse dessa myndigheter med den information som de behöver för att vidta åtgärder när de konstaterar aggressiva skattemetoder. Medlemsstaterna bör dock uppmanas att upprätta ett liknande krav på upplysningar om arrangemang som endast finns i deras jurisdiktion.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Genom att inse hur en transparent ram för utveckling av näringsverksamhet kan bidra till att motverka skatteflykt och skatteundandragande på den inre marknaden har kommissionen uppmanats att ta initiativ om obligatoriskt lämnande av uppgifter om potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang i linje med åtgärd 12 i OECD:s projekt rörande urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS). Mot denna bakgrund har Europaparlamentet efterlyst kraftfullare åtgärder mot förmedlare som bistår med arrangemang som kan leda till skatteundandragande eller skatteflykt.
(4)  Genom att inse hur en transparent ram för utveckling av näringsverksamhet kan bidra till att motverka skatteflykt och skatteundandragande på den inre marknaden har kommissionen uppmanats att ta initiativ om obligatoriskt lämnande av uppgifter om potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang i linje med åtgärd 12 i OECD:s projekt rörande urholkning av skattebasen och överföring av vinster (BEPS). Mot denna bakgrund har Europaparlamentet visat förmedlarnas avgörande roll vid rådgivning om, skapande av och förvaltning av skattesystem och efterlyst kraftfullare åtgärder mot förmedlare som bistår med arrangemang som kan leda till skatteundandragande eller skatteflykt.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Det är nödvändigt att påminna om hur vissa finansiella förmedlare och andra som tillhandahåller skatterådgivning förefaller att aktivt ha hjälpt sina kunder i att dölja pengar i fonder med säten i skatteparadis. Även om de gemensamma rapporteringsstandarder som infördes genom rådets direktiv 2014/107/EU27 är ett viktigt steg framåt när det gäller att införa en skattetransparent ram inom unionen, åtminstone i fråga om upplysningar om finansiella konton, kan den fortfarande förbättras.
(5)  Det är nödvändigt att påminna om hur vissa finansiella förmedlare och andra som tillhandahåller skatterådgivning, och revisorer, aktivt har hjälpt sina kunder i att dölja pengar i fonder med säten i skatteparadis. Även om de gemensamma rapporteringsstandarder som infördes genom rådets direktiv 2014/107/EU27 är ett viktigt steg framåt när det gäller att införa en skattetransparent ram inom unionen, åtminstone i fråga om upplysningar om finansiella konton, kan den fortfarande förbättras. Dessutom bör medlemsstaternas kapacitet att bearbeta den mängd finansiella upplysningar som erhållits förstärkas i enlighet därmed, och skatteförvaltningarnas finansiella, mänskliga och informationstekniska resurser vid behov ökas och hållas på adekvata nivåer.
_________________
_________________
27 Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.12.2014, s. 1).
27 Rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (EUT L 359, 16.12.2014, s. 1).
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Ett lämnande av upplysningar om potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang med en gränsöverskridande dimension kan effektivt bidra till de insatser som görs för att skapa ett klimat med rättvis beskattning på den inre marknaden. Mot denna bakgrund skulle en skyldighet för förmedlare att informera skattemyndigheterna om vissa gränsöverskridande arrangemang, som eventuellt skulle kunna nyttjas för skatteflykt, utgöra ett steg i rätt riktning. För att utveckla en mer övergripande politik skulle det också vara betydelsefullt att skattemyndigheterna, som ett andra steg efter lämnandet av upplysningar, delar informationen med sina motsvarigheter i andra medlemsstater. Sådana arrangemang skulle också öka effektiviteten i de gemensamma rapporteringsstandarderna. Det skulle dessutom vara av avgörande betydelse att ge kommissionen tillräcklig information för att kunna övervaka en korrekt tillämpning av detta direktiv. Att ge kommissionen sådan tillgång till information löser inte medlemsstaten från skyldigheten att anmäla alla former av statligt stöd till kommissionen.
(6)  Ett lämnande av upplysningar om potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang med en gränsöverskridande dimension kan effektivt bidra till de insatser som görs för att skapa ett klimat med rättvis beskattning på den inre marknaden. Mot denna bakgrund skulle en skyldighet för förmedlare, revisorer och i förekommande fall för skattebetalare, att informera skattemyndigheterna om vissa gränsöverskridande arrangemang, som eventuellt skulle kunna nyttjas för skatteflykt, utgöra ett nödvändigt steg i rätt riktning. För att utveckla en mer övergripande politik skulle det också vara betydelsefullt att skattemyndigheterna, som ett andra steg efter lämnandet av upplysningar, delar informationen automatiskt med sina motsvarigheter i andra medlemsstater. Sådana arrangemang skulle också öka effektiviteten i de gemensamma rapporteringsstandarderna. Det skulle dessutom vara av avgörande betydelse att ge kommissionen relevant information för att kunna övervaka en korrekt tillämpning av detta direktiv och fullgöra sitt ansvar enligt konkurrenspolitiken. Att ge kommissionen sådan tillgång till information löser inte medlemsstaten från skyldigheten att anmäla alla former av statligt stöd till kommissionen. För att förbättra rättssäkerheten för förmedlare och skattebetalare bör kommissionen offentliggöra en förteckning över de rapporterade gränsöverskridande arrangemang som potentiellt skulle kunna nyttjas i skatteflyktssyfte, utan att hänvisa till förmedlaren eller skattebetalaren.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Det medges att ett lämnande av upplysningar om potentiellt aggressiva gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang skulle ha en bättre chans att nå sin planerade avskräckande verkan om den relevanta informationen nådde skattemyndigheterna i ett tidigt skede, dvs. innan de offentliggjorda arrangemangen genomförs i praktiken. Om skyldigheten att lämna upplysningar förs över till skattebetalarna skulle det vara praktiskt att ålägga skyldigheten att lämna upplysningar om dessa potentiellt aggressiva gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang i ett något senare skede, eftersom skattebetalarna kanske inte är medvetna om vilken typ av arrangemang som gäller vid tidpunkten när den införs. För att underlätta medlemsstaternas förvaltningar skulle ett automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang kunna göras varje kvartal.
(7)  Det medges att ett lämnande av upplysningar om potentiellt aggressiva gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang skulle ha en bättre chans att nå sin planerade avskräckande verkan om den relevanta informationen nådde skattemyndigheterna i ett tidigt skede, dvs. innan de offentliggjorda arrangemangen genomförs i praktiken. Dessutom bör lämpliga sanktioner påföras för att förebygga och bekämpa sådana arrangemang. Om skyldigheten att lämna upplysningar förs över till skattebetalarna skulle det vara praktiskt att ålägga skyldigheten att lämna upplysningar om dessa potentiellt aggressiva gränsöverskridande skatteplaneringsarrangemang i ett något senare skede. För att underlätta medlemsstaternas förvaltningar skulle ett automatiskt utbyte av upplysningar om dessa arrangemang kunna göras varje kvartal.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 9a (nytt)
(9a)   De immateriella rättigheternas ständigt växande roll och betydelse i affärsmodeller och skattestrukturer för stora företag betonar vidare hur brådskande informationsutbyte om skatteundandragande är, med tanke på de olika enkla alternativ som användningen av immateriella rättigheter ger för artificiella överföringar av vinster.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 9b (nytt)
(9b)   Bristen på omfattande, offentlig rapportering från respektive land om relevanta finansiella uppgifter från större multinationella företag har bidragit till den svaga tillförlitligheten hos aggregerade uppgifter om offshore-strukturer, vilket framgår av det faktum att många av de nyligen profilerade strukturerna för skatteundandragande inte är synliga i dagens kommersiella databaser för företagens räkenskaper. Dessa statistiska luckor hindrar skattemyndigheternas försök att genomföra riskbedömningar av riskjurisdiktioner och visar på behovet av ökat informationsutbyte om skatteplaneringsstrukturer.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Eftersom det primära målet med denna lagstiftning är att säkerställa en väl fungerande inre marknad är det av avgörande betydelse att inte lagstifta på unionsnivå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de avsedda syftena. Därför är det nödvändigt att begränsa eventuella gemensamma regler om att lämna upplysningar till gränsöverskridande situationer, det vill säga antingen situationer i mer än en medlemsstat eller i en medlemsstat och ett tredjeland. Därför är det bara under sådana omständigheter, som på grund av den potentiella inverkan på den inre marknadens funktion, som man kan motivera behovet av att anta en gemensam uppsättning regler i stället för att hantera frågan på nationell nivå.
(10)  Eftersom det primära målet med denna lagstiftning är att säkerställa en väl fungerande inre marknad och begränsa skatteundandragande och skatteflykt är det av avgörande betydelse att inte lagstifta på unionsnivå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de avsedda syftena. Därför är det nödvändigt att begränsa eventuella gemensamma regler om att lämna upplysningar till gränsöverskridande situationer, det vill säga antingen situationer i mer än en medlemsstat eller i en medlemsstat och ett tredjeland. Därför är det bara under sådana omständigheter, som på grund av den potentiella inverkan på den inre marknadens funktion, som man motiverar behovet av att anta en gemensam uppsättning regler i stället för att hantera frågan på nationell nivå. Om en medlemsstat genomför ytterligare nationella rapporteringsåtgärder av liknande karaktär, bör den kompletterande informationen som samlas in delas med andra medlemsstater om detta är relevant.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 11a (nytt)
(11a)   Eftersom alla medlemsstater kanske inte har några incitament att utforma och genomföra effektiva sanktioner och för att säkerställa en enhetlig tillämpning av detta direktiv genomgående i medlemsstaterna bör utbytet av information mellan skattemyndigheter i fråga om tillämpningen av sanktioner och situationer där en medlemsstat har avstått från att tillämpa sanktioner också vara automatiskt.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  För att förbättra utsikterna för detta direktivs ändamålsenlighet bör medlemsstaterna fastställa sanktioner för överträdelser av nationella regler som genomför detta direktiv och säkerställa att dessa sanktioner verkligen tillämpas i praktiken, att de är proportionerliga och har en avskräckande verkan.
(13)  För att förbättra utsikterna för detta direktivs ändamålsenlighet bör medlemsstaterna fastställa sanktioner för överträdelser av nationella regler som genomför detta direktiv och säkerställa att dessa sanktioner, inbegripet böter, verkligen tillämpas direkt i praktiken, att de är ändamålsenliga, proportionerliga och har en avskräckande verkan. Medlemsstaterna bör till kommissionen överlämna och offentliggöra en förteckning över förmedlare och skattebetalare mot vilka sanktioner tillämpats enligt detta direktiv, inklusive namn, nationalitet och bostadsort.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 14
(14)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i samband med uppdatering av kännetecken för att i förteckningen över kännetecken inbegripa potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang eller serier av arrangemang som svar på uppdaterad information om dessa arrangemang eller serier av arrangemang som härrör från det obligatoriska kravet på att lämna upplysningar om sådana arrangemang.
(14)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen i samband med uppdatering av kännetecken. Vartannat år bör kommissionen offentliggöra ett utkast till uppdatering av förteckningen över kännetecken som definierar aggressiv skatteplanering för att inkludera nya eller förändrade arrangemang för skatteundandragande och skatteflykt som har identifierats sedan den föregående uppdateringen offentliggjordes, och se till att de träder i kraft fyra månader efter offentliggörandet av utkastet till uppdatering.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 15a (nytt)
(15a)   För att säkerställa en enhetlig användning och tolkning av kännetecken bör kommissionen regelbundet övervaka skattemyndigheternas verksamhet i enlighet med detta direktiv.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  Eftersom målet för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att avskräcka från användningen av gränsöverskridande aggressiva skatteplaneringsarrangemang inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand utan samordning, utan snarare uppnås bättre på unionsnivå på grund av att det riktar sig mot system som utvecklas för att eventuellt dra fördel av ineffektivitet på marknaden som har sitt ursprung i samspelet mellan olika nationella skatteregler, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen, som anges i samma artikel, går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål, särskilt med tanke på att den är begränsad till arrangemang av gränsöverskridande dimension av antingen mer än en medlemsstat eller en medlemsstat och ett tredjeland.
(18)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att avsevärt begränsa de katastrofala konsekvenserna av skatteundandragande och skatteflykt för de offentliga finanserna och att förbättra den inre marknadens funktion genom att avskräcka från användningen av gränsöverskridande aggressiva skatteplaneringsarrangemang inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på egen hand utan samordning, utan snarare uppnås bättre på unionsnivå på grund av att det riktar sig mot system som utvecklas för att eventuellt dra fördel av ineffektivitet på marknaden som har sitt ursprung i samspelet mellan olika nationella skatteregler, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen, som anges i samma artikel, går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessaa mål, särskilt med tanke på att den är begränsad till arrangemang av gränsöverskridande dimension av antingen mer än en medlemsstat eller en medlemsstat och ett tredjeland.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 3 – led 18 – led c
c)  En eller flera av parterna i arrangemanget eller serier av arrangemang bedriver affärsverksamhet i en annan jurisdiktion genom ett fast driftsställe beläget i den jurisdiktionen och arrangemanget eller serier av arrangemang utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftsstället.
c)  En eller flera av parterna i arrangemanget eller serien av arrangemang bedriver affärsverksamhet i en annan jurisdiktion genom ett fast driftsställe eller ett kontrollerat utländskt företag av något slag som inte är beläget i den jurisdiktionen och arrangemanget eller serier av arrangemang utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftsstället.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 3 – led 18 – led d
d)  En eller flera av parterna i arrangemanget eller serien av arrangemang bedriver affärsverksamhet i en annan jurisdiktion genom ett fast driftsställe som inte är beläget i den jurisdiktionen och arrangemanget eller serien av arrangemang utgör en del av eller hela verksamheten vid det fasta driftsstället.
d)  En eller flera av parterna i arrangemanget eller serien av arrangemang bedriver affärsverksamhet i en annan jurisdiktion utan att skapa en beskattningsbar närvaro i den jurisdiktionen.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 3 – led 20
20.  kännetecken: en typisk karaktäristik eller egenskap i ett arrangemang eller serie av arrangemang som är förtecknade i bilaga IV.
20.  kännetecken: ett arrangemang eller en serie av arrangemang som är förtecknade i bilaga IV.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 1 – led b
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 3 – led 23 – led ca (nytt)
ca)  En skattebetalare är den verkliga huvudmannen för en annan skattebetalare i enlighet med direktiv (EU) 2015/849.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 1a (ny)
1a.  Revisorer ska vid utförandet av lagstadgad revision av sina kunder vara föremål för krav på att identifiera och rapportera de uppgifter om eventuella överträdelser av den granskade enheten, eller dennes förmedlares överträdelser av kraven på identifiering och utlämnande av uppgifter enligt denna artikel som revisorn har fått kännedom om. Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som krävs för att ålägga revisorer att lämna uppgifter till de behöriga myndigheterna om sådana överträdelser inom 10 arbetsdagar, med början från dagen efter offentliggörandet av deras revisionsrapporter.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 2 – stycke 1
2.  Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att ge förmedlare rätten till ett undantag från att lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang eller serier av sådana arrangemang om de är berättigade till yrkesmässiga privilegier enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstaten. Under sådana omständigheter ska skyldigheten att lämna information om ett sådant arrangemang eller serier av sådana arrangemang åligga skattebetalaren och förmedlarna ska informera skattebetalarna om detta ansvar på grund av privilegiet.
2.  Varje medlemsstat får om så är lämpligt vidta nödvändiga åtgärder för att ge förmedlare rätten till ett undantag från att lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt gränsöverskridande arrangemang eller serier av sådana arrangemang om de är berättigade till yrkesmässiga privilegier enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstaten. Under sådana omständigheter ska skyldigheten att lämna information om ett sådant arrangemang eller serier av sådana arrangemang åligga skattebetalaren och förmedlarna ska skriftligen informera skattebetalarna om detta ansvar på grund av privilegiet samt till sitt förfogande bevara ett mottagningsbevis som undertecknats av skattebetalaren. Skattebetalaren ska inom tio arbetsdagar rapportera upplysningarna om det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serien av sådana arrangemang till de behöriga myndigheterna.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 4
4.  Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga förmedlare och skattebetalare att lämna information om rapporteringsskyldiga gränsöverskridande arrangemang som genomfördes mellan den [datum för politisk överenskommelse] och den 31 december 2018 för förmedlare och skattebetalare, i förekommande fall, ska lämna information om dessa rapporteringsskyldiga gränsöverskridande arrangemang senast den 31 mars 2019.
4.  Varje medlemsstat ska vidta nödvändiga åtgärder för att ålägga förmedlare, revisorer och skattebetalare att lämna information om rapporteringsskyldiga gränsöverskridande arrangemang som gäller den ... [dagen för detta direktivs ikraftträdande] och som kommer att träda i kraft efter detta.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 4a (ny)
4a.  Varje medlemsstat ska vidta de åtgärder som krävs för att undersöka de offentliggjorda skattearrangemangen genom det informationsutbyte som föreskrivs enligt detta direktiv samt för att tillhandahålla de resurser som krävs för detta till sina skattemyndigheter.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 6 – led a
(a)  Identifiering av förmedlare och skattebetalare, inklusive deras namn, skatterättslig hemvist och identifikationsnummer för skattebetalare och, i förekommande fall, personer som är anknutna företag till förmedlaren eller skattebetalaren.
(a)  Identifiering av förmedlare, eller, i tillämpliga fall, revisorer, och skattebetalare, inklusive deras namn, nationalitet, skatterättslig hemvist och identifikationsnummer för skattebetalare och, i förekommande fall, personer som är anknutna företag till förmedlaren eller skattebetalaren.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 6 – led c
(c)   En sammanfattning av innehållet i det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av sådana arrangemang, inklusive en hänvisning till det namn som allmänt används, om sådana finns, och en beskrivning i abstrakta ordalag av de relevanta affärsverksamheterna eller arrangemangen, utan att det skulle leda till att en affärshemlighet, företagshemlighet, yrkeshemlighet eller ett i näringsverksamhet använt förfaringssätt röjs, eller till att upplysningar lämnas vilket skulle strida mot allmän ordning.
(c)   En sammanfattning av innehållet i det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av sådana arrangemang, inklusive en hänvisning till det namn som allmänt används, om sådana finns, och en beskrivning i abstrakta ordalag av de relevanta affärsverksamheterna eller arrangemangen, utan att det skulle leda till att en immaterialrättslig hemlighet, företagshemlighet eller yrkeshemlighet röjs, eller till att upplysningar lämnas vilket skulle strida mot allmän ordning.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 6 – led d
(d)  Det datum då genomförandet av det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller det första steget i en serie av sådana arrangemang ska inledas eller har inletts.
(d)  Startdatum för genomförandet av det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller det första steget i en serie av sådana arrangemang.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 6 – led e
(e)  Uppgifter om de nationella skatteregler vars tillämpning medför en skattemässig fördel, i förekommande fall.
(e)  Uppgifter om de nationella skatteregler som utgör grunden för de rapporteringspliktiga arrangemangen eller serierna av arrangemang, i förekommande fall.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 6 – led h
(h)  Identifiering av varje person i de andra medlemsstaterna, i förekommande fall, som sannolikt kommer att beröras av det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av sådana arrangemang med angivande av med vilka medlemsstater som de berörda förmedlarna eller skattebetalare är anknutna.
(h)  Identifiering av varje person i de andra medlemsstaterna, i förekommande fall, som sannolikt kommer att beröras av det rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemanget eller serier av sådana arrangemang med angivande av med vilka medlemsstater som de berörda förmedlarna, revisorerna eller skattebetalare är anknutna.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 7
7.  För att underlätta det utbyte av uppgifter som avses i punkt 5 i denna artikel ska kommissionen anta de praktiska arrangemang som krävs för att genomföra denna artikel, inbegripet åtgärder för att standardisera lämnandet av uppgifter i enlighet med punkt 6 i denna artikel, som en del av förfarandet för att fastställa det standardformulär som anges i artikel 20.5.
7.  För att underlätta det utbyte av uppgifter som avses i punkt 5 i denna artikel ska kommissionen anta de praktiska arrangemang, och tillhandahålla tillräckliga resurser, som krävs för att genomföra denna artikel, inbegripet åtgärder för att standardisera lämnandet av uppgifter i enlighet med punkt 6 i denna artikel, som en del av förfarandet för att fastställa det standardformulär som anges i artikel 20.5.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 2
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 8aaa – punkt 8
8.  Kommissionen ska inte ha tillgång till den information som avses i leden a, c och h i punkt 6.
8.  Kommissionen ska ha tillgång till den information som avses i leden b, c, d, e, f och g i punkt 6. Kommissionen ska offentliggöra en förteckning över de rapporterade gränsöverskridande arrangemangen, utan att hänvisa till respektive förmedlare eller skattebetalare.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 21 – punkt 5 – stycke 1
Kommissionen ska senast den 31 december 2017 utveckla och med tekniskt och logistiskt stöd tillhandahålla en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8a.1 och 8a.2 ska registreras för att uppfylla det automatiska utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1 och 8a.2.
Kommissionen ska senast den 31 december 2017 utveckla och med tekniskt och logistiskt stöd tillhandahålla en säker central katalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning, till vilken tillgången är begränsad till medlemsstaterna och kommissionen, där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8a.1 och 8a.2 ska registreras för att uppfylla det automatiska utbyte som föreskrivs i artikel 8a.1 och 8a.2.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 21 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionen ska senast den 31 december 2018 utveckla och med tekniskt och logistiskt stöd tillhandahålla en säker central medlemsstatskatalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8aaa.5, 8aaa.6 och 8aaa.7 ska registreras för att uppfylla det automatiska utbyte som föreskrivs i dessa punkter.
Kommissionen ska senast den 31 december 2018 utveckla och med tekniskt och logistiskt stöd tillhandahålla en säker central katalog för administrativt samarbete i fråga om beskattning, till vilken tillgången är begränsad till medlemsstaterna och kommissionen, där upplysningar som ska lämnas inom ramen för artikel 8aaa ska registreras för att uppfylla det automatiska utbyte som föreskrivs i den artikeln. Dessutom ska upplysningar som utbyts inom ramen för det automatiska utbyte som föreskrivs i artiklarna 8, 8a och 8aa också vara tillgängliga genom det centrala registret, till vilket endast medlemsstaterna och kommissionen har tillgång.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 4
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 21 – punkt 5 – stycke 3
Samtliga medlemsstaters behöriga myndigheter ska ges tillgång till de upplysningar som registreras i denna medlemskatalog. Kommissionen ska även ha tillgång till de upplysningar som registreras i denna medlemskatalog, dock med de begränsningar som anges i artiklarna 8a.8 och 8aaa.8. De nödvändiga praktiska arrangemangen ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.
Samtliga medlemsstaters behöriga myndigheter och kommissionen ska ges tillgång till de upplysningar som registreras i denna medlemskatalog. De nödvändiga praktiska arrangemangen ska antas av kommissionen i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 23 – punkt 3
”3. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbyte av upplysningar som avses i artiklarna 8, 8a, 8aa och 8aaa samt de praktiska resultat som uppnåtts. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa former och villkor för hur denna årliga utvärdering ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2.”
”3. Medlemsstaterna ska till kommissionen lämna en årlig utvärdering av ändamålsenligheten hos det automatiska utbyte av upplysningar som avses i artiklarna 8, 8a, 8aa och 8aaa, kvaliteten och kvantiteten hos den information som utbyts, och de lagändringar som har föreslagits eller genomförts på grundval av de kryphål i regelverket som avslöjats genom denna information. Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa former och villkor för hur denna årliga utvärdering ska lämnas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det förfarande som avses i artikel 26.2. På grundval av dessa bedömningar ska kommissionen lägga fram lagstiftningsförslag för att täppa till kryphål i den befintliga rätten.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5a (nytt)
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 23 – punkt 3a (ny)
(5a)  I artikel 23 ska följande punkt införas:
”3a. Medlemsstaterna ska lämna upplysningar till kommissionen om antalet offentliggjorda arrangemang eller serier av arrangemang, enligt vad som anges i bilaga IV, tillsammans med en beskrivning av dessa arrangemang, samt nationaliteten hos de skattebetalare som gynnas av dessa arrangemang och omfattningen på de sanktioner som påförts förmedlare eller skattebetalare som offentliggör sådana arrangemang. Kommissionen ska årligen utarbeta en offentlig rapport som innehåller dessa upplysningar.”
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 5b (nytt)
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 23 – punkt 3b (ny)
(5b)  I artikel 23 ska följande punkt införas:
”3b. Medlemsstaterna ska varje år överlämna en förteckning till kommissionen över de gränsöverskridande arrangemang som den berörda skattemyndigheten anser vara förenliga med detta direktiv.”
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 6
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 23aa
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26a för att ändra bilaga IV i syfte att i förteckningen över kännetecken lägga till potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang eller serier av arrangemang som svar på uppdaterad information om dessa arrangemang eller serier av arrangemang som härrör från det obligatoriska lämnandet av upplysningar om arrangemang.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26a för att ändra bilaga IV i syfte att i förteckningen över kännetecken lägga till potentiellt aggressiva skatteplaneringsarrangemang eller serier av arrangemang som svar på uppdaterad information om dessa arrangemang eller serier av arrangemang som härrör från det obligatoriska lämnandet av upplysningar om sådana arrangemang. Den ska göra det vartannat år på grundval av den information som kommer att finnas tillgänglig om nya eller förändrade arrangemang för skatteundandragande och skatteflykt, och offentliggöra sina nya kriterier i utkastform fyra månader innan de träder i kraft.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 7
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 25a
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv vad avser artiklarna 8aa och 8aaa och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande..
Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner för överträdelse av nationella bestämmelser som antagits i enlighet med detta direktiv vad avser artiklarna 8aa och 8aaa och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de tillämpas. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. Kommissionen ska kunna offentliggöra en tabell över vägledande sanktioner.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 1 – led 8
Direktiv 2011/16/EU
Artikel 26a – punkt 5a (ny)
5a.   Senast den … [tre år efter dagen för offentliggörandet av detta direktiv] och därefter vart tredje år, ska kommissionen lägga fram en rapport om genomförandet av detta direktiv för Europaparlamentet och rådet.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Bilaga 1
Direktiv 2011/16/EU
Bilaga IV – Kriteriet om huvudsaklig nytta – stycke 1
Kriteriet ska anses uppfyllt om den huvudsakliga nyttan av ett arrangemang eller serier av arrangemang är att uppnå en skattefördel, om det kan fastställas att fördelen är det resultat man kan förvänta sig av ett sådant arrangemang, eller en sådan serie av arrangemang, inklusive genom att dra nytta av det särskilda sätt som arrangemanget eller serien av arrangemang är uppbyggd på.
Kriteriet ska anses uppfyllt om en av de huvudsakliga fördelarna av ett arrangemang eller en serie av arrangemang är att uppnå en skattefördel, om det kan fastställas att fördelen är det resultat man kan förvänta sig av ett sådant arrangemang, eller en sådan serie av arrangemang, inklusive genom att dra nytta av det särskilda sätt som arrangemanget eller serien av arrangemang är uppbyggd på.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0310.


Genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7)
PDF 279kWORD 51k
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D05772-02 – 2018/2568(RSP))
P8_TA(2018)0051B8-0122/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 (DAS-59122-7), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (D05772-02),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 11.3 och 23.3,

–  med beaktande av omröstningen den 16 januari 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 18 maj 2017 och som offentliggjordes den 29 juni 2017(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085 – COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet framfört invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Genom kommissionens beslut 2007/702/EG godkändes utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs 59122. Före kommissionens beslut av den 23 mars 2007 hade Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) antagit ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, vilket offentliggjordes den 3 april 2007(5) (nedan kallat det första Efsa-yttrandet).

B.  Den 19 juli 2016 lämnade Pioneer Overseas Corporation och Dow AgroSciences Ltd. (nedan kallade sökanden) gemensamt in en ansökan om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av livsmedel och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 59122 i enlighet med artiklarna 11 och 23 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan avsåg även utsläppande på marknaden av den genetiskt modifierade majsen 59122 i produkter som består av eller innehåller denna majs för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan slags majs, med undantag för odling.

C.  Den 18 maj 2017 antog Efsa ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, vilket offentliggjordes den 29 juni 2017(6) (nedan kallat det andra Efsa-yttrandet).

D.  Genetiskt modifierad majs 59122 uttrycker CRY34Ab1- och CRY35Ab1-protein, som ger resistens mot skadedjur av ordningen skalbaggar som tillhör släktet Diabrotica, såsom larver av majsrotbaggen, samt PAT-protein, som ger tolerans mot herbicider innehållande glyfosinat.

E.  I förordning (EG) nr 1829/2003 anges att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

F.  Många kritiska synpunkter inkom från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden(7) i samband med det första Efsa-yttrandet. De handlade bland annat om den otillräckliga övervakningsplanen, risken för icke-målorganismers exponering för BT-toxiner, den illa underbyggda slutsatsen att ”foderprodukter från genetiskt modifierad majs 59122 är väsentligen och näringsmässigt likvärdiga med foderprodukter från kommersiell majs och lika säkra som dessa” samt, i samband med den 90 dagar långa råttstudien, det faktum att genetiskt modifierad majs 59122 tillfördes med endast en dosnivå under hela studien, i strid med rekommendationen i OECD:s riktlinjer.

G.  I samband med sökandens ansökan om förnyat godkännande ombads Efsa utvärdera uppgifterna från sökanden, bland annat miljöövervakningsrapporter efter utsläppandet på marknaden och elva primärforskningsstudier som publicerades mellan 20076 och 2016. På grundval av utvärderingen av de inlämnade uppgifterna antog Efsa ett positivt yttrande (det andra Efsa-yttrandet enligt ovan) och kom där fram till att ”det inte påvisats några nya faror eller någon modifierad exponering och inte heller några nya vetenskapliga osäkerheter som ändrar slutsatserna från den ursprungliga riskbedömningen av majs 59122”.

H.  Många kritiska synpunkter inkom från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden(8) i samband med det andra Efsa-yttrandet, bland annat att ”övervakningen av genetiskt modifierad majs 59122 inte kan bidra med några meningsfulla resultat till den aktuella bedömningen och reda ut osäkerheter kopplade till den riskbedömning som gjordes före godkännandet, exempelvis i fråga om miljöexponering” och att ”övervakningsmetoden för genetiskt modifierad majs 59122 inte är i överensstämmelse med kraven i bilaga VII till direktiv 2001/18/EG”.

I.  En medlemsstat ifrågasatte varför flera offentliga studier som visar på Cry-proteiners immunogenicitet hos möss inte hade lämnats in av sökanden och därigenom bedömts av Efsa, och förordade att frågorna om immunogenicitet och adjuvansförmåga hos de Cry‑proteiner som uttrycks i genetiskt modifierad majs 59122 skulle lösas innan förlängning av godkännandet kunde beviljas.

J.  En medlemsstat konstaterade att unionen har godkänt konventionen om biologisk mångfald, som lägger internationellt ansvar på både export- och importländer i fråga om biologisk mångfald och att det därför är viktigt att beakta konsekvenserna av att genetiskt modifierad majs 59122 importeras till unionen, både för unionens biologiska mångfald och för den biologiska mångfalden i odlingsländerna.

K.  Glufosinat klassas som reproduktionstoxiskt och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009(9). Godkännandet för glufosinat löper ut den 31 juli 2018(10).

L.  Användning av kompletterande herbicider ingår i regelbunden jordbrukspraxis vid odlingen av herbicidresistenta växter, och man måste därför räkna med att restprodukter från besprutning alltid kommer att finnas i skörden och utgöra oundvikliga beståndsdelar. Det har visat sig att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till att kompletterande herbicider används mer än deras traditionella motsvarigheter(11).

M.  Restprodukterna från besprutning med glufosinat bedömdes inte i något av Efsas yttranden. Restprodukter från glufosinat kommer att finnas i genetiskt modifierade majsgrödor 59122 som importeras till unionen för livsmedel- och foderändamål.

N.  Sett till livsmedelssäkerheten vore det oacceptabelt, och dessutom ytterst inkonsekvent, att godkänna import av en glufosinattolerant genetiskt modifierad majs, med tanke på att godkännandet för användning av glufosinat i unionen löper ut den 31 juli 2018 på grund av dess reproduktionstoxicitet(12).

O.  Inget yttrande avgavs efter omröstningen den 16 januari 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Tolv medlemsstater röstade emot, medan tolv medlemsstater, som dock bara utgjorde 38,83 % av unionens befolkning, röstade för, och fyra medlemsstater lade ner sina röster.

P.  Kommissionen har vid flera tillfällen djupt beklagat att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft varit tvungen att anta beslut om godkännande utan stöd av den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen är ett undantag i förfarandet son helhet. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har också påtalat denna praxis såsom odemokratisk(13).

Q.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet, vid första behandlingen, lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015(14) om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003, och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

R.  Enligt skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 bör kommissionen i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet, särskilt i känsliga frågor såsom konsumenthälsa, livsmedelssäkerhet och miljöskydd.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002(15), skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att suspendera alla genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att godkännandeförfarandet har reviderats på ett sådant sätt att bristerna åtgärdas i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

5.  Europaparlamentet uppmanar de ansvariga lagstiftarna att så snart som möjligt gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 och att bland annat se till att kommissionen drar tillbaka sitt förslag ifall den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande om godkännande av genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller som livsmedel och foder.

6.  Europaparlamentet uppmanar i synnerhet kommissionen att inte godkänna import av någon genetiskt modifierad växt för livsmedels- eller foderändamål som gjorts tolerant mot en kompletterande herbicid som är förbjuden, eller som kommer att förbjudas inom en snar framtid, i unionen.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4861
(4)–––––––––––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (EUT C 399, 24.11.2017, s. 71).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 19).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 17).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (EUT C 35, 31.1.2018, s. 15).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (Antagna texter, P8_TA(2016)0271).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) (Antagna texter, P8_TA(2016)0272).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0388).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0389).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (Antagna texter, P8_TA(2016)0386).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (Antagna texter, P8_TA(2016)0387).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (Antagna texter, P8_TA(2016)0390).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0123).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0215).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P8_TA(2017)0214).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0341).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0377).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0378).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0396).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 × 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0397).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0398).
(5) https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/470
(6) http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4861
(7) Bilaga G – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2016-00526.
(8) Bilaga G – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2016-00526.
(9) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(10) Punkt 7 i bilagan till kommissionens genomförandeförordning (EU) 2015/404 (EUT L 67, 12.3.2015, s. 6).
(11) https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs00267-015-0589-7.
(12) Bilaga G – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2013-01002.
(13) Exempelvis i öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och i talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).
(14) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.
(15) EGT L 31, 1.2.2002, s. 1.


Genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603
PDF 290kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603 (MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-ØØ6Ø3-6) och genetiskt modifierad majs som kombinerar två av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034 och NK603, och om upphävande av beslut 2010/420/EU (D05477-02 – 2018/2569(RSP))
P8_TA(2018)0052B8-0124/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 × MON 89034 × NK603 (MON-87427-7 × MON-89Ø34-3 × MON-ØØ6Ø3-6) och genetiskt modifierad majs som kombinerar två av transformationshändelserna MON 87427, MON 89034 och NK603,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(1), särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

–  med beaktande av omröstningen den 16 januari 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(2),

–  med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet den 28 juni 2017 och som offentliggjordes den 1 augusti 2017(3),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (COM(2017)0085 – COD(2017)0035),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet framfört invändningar mot godkännande av genetiskt modifierade organismer(4),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 13 september 2013 lämnade Monsanto Europe S.A. in en ansökan om utsläppande på marknaden av livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603 till den nationella behöriga myndigheten i Belgien, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003. Ansökan avsåg även utsläppande på marknaden av produkter som består av eller innehåller den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603 för annan användning än som livsmedel och foder på samma sätt som all annan slags majs, med undantag för odling.

B.  Ansökan omfattade för dessa användningar alla tre klyvningsprodukter av den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603.

C.  Den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603 innehåller två gener för glyfosatresistens och producerar Cry1A.105- och Cry2Ab2-proteiner som ger resistens mot vissa skadegörare av ordningen fjärilar.

D.  Den 28 juni 2017 antog Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) ett positivt yttrande i enlighet med artiklarna 6 och 18 i förordning (EG) nr 1829/2003, vilket offentliggjordes den 1 augusti 2017(5).

E.  I förordning (EG) nr 1829/2003 anges att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller på miljön och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

F.  Många kritiska synpunkter inkom från medlemsstaterna under den tre månader långa samrådsperioden(6). De flesta tog upp att analysen av sammansättningen inte omfattar restprodukter från kompletterande herbicider eller deras metaboliter, att det på grund av frågetecken bland annat kring studier som visar på en ökad förekomst av blåssten hos möss som matats med MON 89034 inte går att dra någon slutsats om riskerna med användningen av denna genetiskt modifierade organism (GMO) i livsmedel eller foder, att det krävs ytterligare information innan riskbedömningen kan slutföras och att inga slutsatser är möjliga beträffande hela livsmedlets och/eller fodrets subkroniska (ingen 90-dagarsstudie gjordes), långsiktiga, reproduktiva eller utvecklingsmässiga effekter.

G.  Den behöriga myndigheten i en medlemsstat påpekade att det hos den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603 (glyfosatbehandlad) identifierats statistiskt signifikanta skillnader gentemot den icke genetiskt modifierade jämförelseprodukten i fråga om sexton spannmålsparametrar(7) och två foderparametrar(8), att ännu fler (42) statistiskt olika spannmålsparametrar identifierats i en jämförelse mellan den icke glyfosatbehandlade genetiskt modifierade majsen och dess icke genetiskt modifierade jämförelseprodukt och att en signifikant minskning av vitamin- och mineralinnehållet i grödor är ett stort bekymmer för människors och djurs hälsa med tanke på att typ B-undernäring är ett globalt problem.

H.  En oberoende studie(9) har kommit fram till att det på grund av dessa statistiska skillnader kan antas att den genetiskt modifierade majsen är väsentligen annorlunda än sin jämförelseprodukt med avseende på många sammansättningsmässiga och biologiska egenskaper och att – även om förändringarna var för sig kanske inte väcker säkerhetsfrågor – det sammanlagda antalet effekter och deras stora betydelse borde ha tjänat som utgångspunkt för mer ingående utredningar. Efsa företog inga fler studier.

I.  Inga försöksdata tillhandahölls av sökanden för klyvningsprodukterna MON 87427 x MON 89034 och MON 87427 x NK603. Efter extrapolering av försöksdata för den andra klyvningsprodukten och enskilda transformationshändelser utgår Efsas GMO-panel från att de två klyvningsprodukterna är lika säkra som de bedömda enskilda transformationshändelserna för majs MON 89034 x NK603 and MON 87427 x MON 89034 x NK603, men ingen utvärdering gjordes av osäkerheten i samband med extrapoleringen. Denna brist kan kullkasta den allmänna slutsatsen i Efsas yttrande och kan dessutom strida mot Efsas vägledning för osäkerhetsanalys vid vetenskaplig bedömning, som offentliggjordes i januari 2018(10). Godkännande bör inte övervägas utan en grundlig bedömning av försöksdata för varje klyvningsprodukt i en staplad transformationshändelse.

J.  Efsas GMO-panel konstaterade att den miljöövervakningsplan efter utsläppandet på marknaden som sökanden skickat in för majs med tre staplade transformationshändelser inte föreskriver något om de två klyvningsprodukterna MON 87427 x MON 89034 och MON 87427 x NK603, och rekommenderade därför sökanden att revidera planen i enlighet med detta. Att döma av den övervakningsplan som skickats in av sökanden har denna rekommendation inte hörsammats(11).

K.  Ett av de främsta syftena med den staplade transformationshändelsen är att öka växtens tolerans mot glyfosat (både NK603 och MON 87427 uttrycker EPSPS-enzymer som ger tolerans mot glyfosat). Till följd av detta måste man utgå från att växten kommer att exponeras för högre och även upprepade doser av glyfosat, som inte bara kommer att leda till större belastning från restprodukter i skörden utan även kan påverka växternas sammansättning och odlingstekniska egenskaper. Denna aspekt togs inte upp i riskbedömningen. Restprodukterna från besprutning med glyfosat bedömdes inte heller i Efsas yttrande.

L.  Frågetecknen kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. WHO:s internationella center för cancerforskning klassificerade däremot 2015 glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor. Parlamentet har tillsatt ett särskilt utskott för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel, som ska hjälpa till att fastställa om industrin utövade otillbörligt inflytande över unionsorganens slutsatser om huruvida glyfosat är cancerframkallande.

M.  Enligt Efsas panel för bekämpningsmedel går det inte, utgående från de uppgifter som hittills förelegat, att dra några slutsatser om säkerheten i fråga om restprodukter efter besprutning av genetiskt modifierade grödor med glyfosatberedningar(12). Tillsatsämnen, och blandningar av dem, som används i kommersiella beredningar för glyfosatbesprutning kan vara giftigare än det verksamma ämnet ensamt(13). Unionen har redan tagit bort ett tillsatsämne, känt som POE-talgamin, från marknaden på grund av frågetecken kring dess toxicitet. Problematiska tillsatsämnen och blandningar kan emellertid fortfarande vara tillåtna i länder där denna genetiskt modifierade majs odlas.

N.  Genetiskt modifierad majs används i stor utsträckning till djurfoder i unionen. En sakkunnigbedömd vetenskaplig studie har visat att det eventuellt kan finnas ett samband mellan dels glyfosat i foder till dräktiga suggor, dels ökat antal allvarliga medfödda missbildningar hos deras kultingar(14).

O.  Utvecklingen av genetiskt modifierade grödor med tolerans mot flera selektiva herbicider beror främst på den snabba utvecklingen av ogräs som uppvisat resistens mot glyfosat i länder som varit starkt beroende av genetiskt modifierade grödor.

P.  De insektsresistenta egenskaperna i den staplade transformationshändelsen beror på MON 89034, som uttrycker Bt-proteiner (Cry1A.105 och Cry2Ab2) som ger resistens mot vissa skadegörare av ordningen fjärilar (exempelvis majsmott (Ostrinia nubilalis)). Enligt en oberoende studie borde restprodukterna från glyfosat också ha betraktats som en kraftig stressfaktor i samband med Efsas riskbedömning, eftersom inverkan på celler och organismer som exponeras för flera stressfaktorer parallellt kan vara av stor betydelse för Bt-toxiners effekt(15). En vetenskaplig studie från 2017 om möjliga hälsoeffekter av Bt-toxiner och restprodukter till följd av besprutning med kompletterande herbicider kommer fram till att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt herbicidrester och deras samverkan med Bt-toxiner(16). Detta utreddes inte av Efsa.

Q.  Inget yttrande avgavs efter omröstningen den 16 januari 2018 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003. Fjorton medlemsstater röstade emot medan endast elva medlemsstater, som bara utgör 38,75 % av unionens befolkning, röstade för, och tre medlemsstater lade ner sina röster.

R.  Kommissionen har vid flera tillfällen djupt beklagat att den sedan förordning (EG) nr 1829/2003 trädde i kraft varit tvungen att anta beslut om godkännande utan stöd av den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa, och att det vid beslut om godkännande av genetiskt modifierade livsmedel och foder har blivit norm att hänskjuta ärendet till kommissionen för slutligt beslut, något som egentligen är ett undantag i förfarandet son helhet. Kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker har också påtalat denna praxis såsom odemokratisk(17).

S.  Den 28 oktober 2015 förkastade parlamentet, vid första behandlingen, lagstiftningsförslaget av den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003(18), och uppmanade kommissionen att dra tillbaka sitt förslag och lägga fram ett nytt.

T.  Enligt skäl 14 i förordning (EU) nr 182/2011 bör kommissionen i möjligaste mån agera på ett sådant sätt att man undviker att gå emot en dominerande ståndpunkt som kan uppstå inom omprövningskommittén och som ifrågasätter en genomförandeakts lämplighet, särskilt i känsliga frågor såsom konsumenthälsa, 00livsmedelssäkerhet och miljöskydd.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002, skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att suspendera alla genomförandebeslut avseende ansökningar om godkännande av genetiskt modifierade organismer till dess att godkännandeförfarandet har reviderats på ett sådant sätt att bristerna åtgärdas i det nuvarande förfarandet, som har visat sig vara olämpligt.

5.  Europaparlamentet uppmanar de ansvariga lagstiftarna att så snart som möjligt gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011 och att bland annat se till att kommissionen drar tillbaka sitt förslag ifall den ständiga kommittén för livsmedelskedjan och djurhälsa inte avger något yttrande om godkännande av genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller som livsmedel och foder.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter utan en fullständig bedömning av resterna från besprutning med kompletterande herbicider och deras kommersiella sammansättningar såsom de används i de länder där de odlas.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva en betydligt mer detaljerad testning av hälsoriskerna i samband med staplade transformationshändelser såsom den genetiskt modifierade majsen MON 87427 x MON 89034 x NK603.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram strategier för bedömning av hälsorisker och toxikologi, samt för övervakning efter utsläppandet på marknaden, som inriktar sig på hela livsmedels- och foderkedjan.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter fullständigt ta med bedömningen av riskerna med användningen av kompletterande herbicider samt deras restprodukter, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras i form av livsmedel och foder.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.
(2) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(3) https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4922.
(4)–––––––––––––––––– – Resolution av den 16 januari 2014 om förslaget till rådets beslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG, av en majsprodukt (Zea mays L. linje 1507) som modifierats genetiskt för resistens mot vissa fjärilsarter som är skadegörare (EUT C 482, 23.12.2016, s. 110).Resolution av den 16 december 2015 om kommissionens genomförandebeslut (EU) 2015/2279 av den 4 december 2015 om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen NK603 × T25 (EUT C 399, 24.11.2017, s. 71).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87705 x MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 19).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan MON 87708 × MON 89788 (EUT C 35, 31.1.2018, s. 17).Resolution av den 3 februari 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 (MST-FGØ72-2) (EUT C 35, 31.1.2018, s. 15).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två eller tre av dessa transformationshändelser (Antagna texter, P8_TA(2016)0271).Resolution av den 8 juni 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden av en genetiskt modifierad nejlika (Dianthus caryophyllus L., linje SHD-27531-4) Antagna texter, (P8_TA(2016)0272).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet av utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0388).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade majsprodukter MON 810 (Antagna texter, P8_TA(2016)0389).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs Bt11 (Antagna texter, P8_TA(2016)0386).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om utsläppande på marknaden för odlingsändamål av genetiskt modifierat utsäde av majs 1507 (Antagna texter, P8_TA(2016)0387).Resolution av den 6 oktober 2016 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande av utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull 281-24-236 × 3006-210-23 × MON 88913 (Antagna texter, P8_TA(2016)0390).Resolution av den 5 april 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × 59122 × MIR604 × 1507 × GA21, och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av transformationshändelserna Bt11, 59122, MIR604, 1507 och GA21, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0123). Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen DAS-40278–9, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder Antagna texter, (P8_TA(2017)0215).Resolution av den 17 maj 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad bomull GHB119 (BCS-GHØØ5-8), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 Antagna texter, (P8_TA(2017)0214).Resolution av den 13 september 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-68416-4, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0341).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan FG72 × A5547-127, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0377).Resolution av den 4 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan DAS-44406-6, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0378).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen 1507 (DAS-Ø15Ø7-1), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (Antagna texter, P8_TA(2017)0396). genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan 305423 × 40-3-2 (DP-3Ø5423-1 × MON-Ø4Ø32-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0397).Resolution av den 24 oktober 2017 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad raps av typ MON 88302 x Ms8 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8 × ACS-BNØØ3-6), MON 88302 x Ms8 (MON-883Ø2-9 × ACSBNØØ5-8) och MON 88302 x Rf3 (MON-883Ø2-9 × ACS-BNØØ3-6), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder (antagna texter, P8_TA(2017)0398).
(5) https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4922.
(6) Bilaga G – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2013-00765.
(7) ADF, aska, kalcium, magnesium, fosfor, zink, arginin, glycin, stearinsyra, niacin, α-tokoferol, ferulasyra och ρ-kumarinsyra. Se sidan 94 i bilaga G – medlemsstaternas kommentarer och GMO-panelens svar: (http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2013-00765) och sidan 13 i Efsas yttrande (https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4922).
(8) Vatten och kalcium.
(9) https://www.testbiotech.org/sites/default/files/Testbiotech_Comment_Maize%20MON%2087427%20%C3%97%20MON%2089034%20%C3%97%20NK603%20.pdf.
(10) https://www.efsa.europa.eu/en/press/news/180124-0.
(11) Bilaga F – Miljöövervakningsplan efter utsläppandet på marknaden http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/questionLoader?question=EFSA-Q-2013-00765.
(12) Efsas slutsatser om sakkunnigbedömningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat. EFSA Journal, vol. 13(2015):11, artikelnr 4302. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.2903/j.efsa.2015.4302/epdf.
(13) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3955666.
(14) https://www.omicsonline.org/open-access/detection-of-glyphosate-in-malformed-piglets-2161-0525.1000230.php?aid=27562.
(15) https://www.testbiotech.org/sites/default/files/Testbiotech_Comment_Maize%20MON%2087427%20%C3%97%20MON%2089034%20%C3%97%20NK603%20.pdf.
(16) https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5236067/
(17) Exempelvis i öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och i talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).
(18) EUT C 355, 20.10.2017, s. 165.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2017/006 ES/Galicia apparel
PDF 257kWORD 46k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Spanien – EGF/2017/006 ES/Galicia apparel) (COM(2017)0686 – C8-0011/2018 – 2018/2014(BUD))
P8_TA(2018)0053A8-0033/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0686 – C8-0011/2018),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014−2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0033/2018), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt.

C.  Spanien lade fram ansökan EGF/2017/006 ES/Galicia apparel för ett ekonomiskt bidrag från fonden till följd av 303 uppsägningar inom den ekonomiska sektor som klassificeras enligt Nace rev. 2 huvudgrupp 14 (tillverkning av kläder) i Nuts 2-regionen Galicien (ES11) i Spanien.

D.  Ansökan grundas på de insatskriterier som anges i artikel 4.2 i förordningen om fonden, med avvikelse från kriteriet i artikel 4.1 b i förordningen, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är belägna i en region eller två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå i en medlemsstat.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren enligt artikel 4.2 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Spanien är berättigat till ekonomiskt stöd på 720 000 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 1 200 000 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de spanska myndigheterna lämnade in ansökan den 19 juli 2017 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Spanien lämnade, slutförde sin bedömning den 28 november 2017 och underrättade parlamentet den 15 januari 2018.

3.  Europaparlamentet noterar att Spanien hävdar att uppsägningarna är kopplade till genomgripande strukturförändringar inom världshandeln till följd av globaliseringen, närmare bestämt till den avreglering av handeln med textil- och beklädnadsprodukter till följd av att Världshandelsorganisationens multifiberavtal upphörde att gälla i slutet av 2004 som radikalt har förändrat den globala handelns struktur.

4.  Europaparlamentet påminner om att uppsägningar i fem företag förväntas medföra enorma påfrestningar i det drabbade området, och att effekten av uppsägningarna är kopplad till svårigheterna att omplacera personal på grund av bristen på arbetstillfällen, eftersom området ligger långt från större industricentra, de uppsagda arbetstagarnas låga utbildningsbakgrund, deras specifika yrkesmässiga färdigheter som utvecklats inom en sektor som håller på att minska, och det stora antalet arbetssökande.

5.  Europaparlamentet betonar att Ordes, den region som drabbats av uppsägningarna, är mycket beroende av beklädnadsindustrin och att antalet beklädnadsföretag har minskat markant de senaste åren. Parlamentet beklagar att BNP per capita i regionen också har minskat.

6.  Europaparlamentet anser att med tanke på den minskande befolkningen, BNP per capita och den industriella basen i den berörda regionen, uppfyller ansökan kriterierna för stöd från fonden trots att färre än 500 arbetstagare sagts upp.

7.  Europaparlamentet är medvetet om att ökningen av importen till unionen har pressat ned priserna, vilket har haft en negativ effekt på den finansiella ställningen för företag inom textilsektorn i unionen och gett upphov till den allmänna trenden inom textil- och beklädnadsindustrin att flytta produktion till låglöneländer utanför unionen. Parlamentet är medvetet om att i Galicien har detta lett till en stadig minskning av antalet konfektionsföretag och därmed ett ökande antal uppsägningar.

8.  Europaparlamentet understryker att 83,5 % av de berörda stödmottagarna är kvinnor och att de allra flesta av dem är 30–54 år gamla. Parlamentet erkänner därför vikten av aktiva arbetsmarknadsåtgärder som samfinansieras av fonden för att förbättra möjligheterna för återinträde på arbetsmarknaden för denna utsatta grupp.

9.  Europaparlamentet oroas av att sådana uppsägningar ytterligare kan förvärra den arbetslöshetssituation som dessa regioner stått inför sedan den ekonomiska och finansiella krisens början.

10.  Europaparlamentet noterar att Spanien planerar sex olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) välkomstmöten och förberedande seminarier, ii) yrkesvägledning, iii) utbildning, iv) stöd till intensivt jobbsökande, v) handledning efter att arbetstagaren har fått nytt arbete, vi) incitament. Parlamentet anser att ersättningen för utgifter till personer med omsorgsansvar är särskilt viktig med hänsyn till de uppsagda arbetstagarnas profil.

11.  Europaparlamentet anser att den yrkesutbildning som ges måste bredda möjligheterna för de arbetslösa, att utbildningsåtgärderna bör vara kopplade till en prospektiv studie av sysselsättningstendenser, som bör omfattas av denna finansiering, och att den bör utöka möjligheterna till yrkesverksamhet utan någon könsdiskriminering eller begränsning till icke-kvalificerad sysselsättning.

12.  Europaparlamentet anser att det godkända programmet, bland annat genom rådgivning och ekonomiskt stöd, bör ge stöd till bildandet av kooperativ av de personer som tar emot de planerade individanpassade tjänsterna.

13.  Europaparlamentet påpekar att paketet med individanpassade tjänster som får stöd av fonden bör vara inriktat på initiativ som bidrar till sysselsättning, kompetenshöjning hos arbetstagarna och tillvaratagande av deras samlade arbetslivserfarenhet för att de ska kunna nå ut till företagen, däribland kooperativ, och att det bör samordnas med befintliga unionsprogram, t.ex. Europeiska socialfonden.

14.  Europaparlamentet konstaterar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med arbetsmarknadens parter.

15.  Europaparlamentet beklagar att denna ansökan inte innehåller några åtgärder för ungdomar som varken arbetar eller studerar på grund av trenden att unga flyttar från regionen för att söka efter bättre ekonomiska möjligheter.

16.  Europaparlamentet noterar att de inkomststödjande åtgärderna kommer att utgöra 18,21 % av det totala paketet med individanpassade tjänster, vilket är långt under det tak på maximalt 35 % som fastställs i förordningen om fonden. Parlamentet konstaterar att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

17.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden. Parlamentet välkomnar Spaniens uttalande att det samordnade paketet har en stor potential att underlätta en sådan övergång.

18.  Parlamentet betonar att de spanska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från något annat av unionens finansieringsinstrument.

19.  Europaparlamentet välkomnar att Spanien har bekräftat att ekonomiskt stöd från fonden inte kommer att ersätta åtgärder som det berörda företaget är skyldigt att vidta enligt nationell rätt eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vädja till nationella myndigheter om att i framtida förslag lämna mer information om de sektorer som har tillväxtpotential och därför kan förväntas anställa, och att samla in underbyggda uppgifter om effekterna av finansieringen från fonden, inbegripet om kvaliteten på sysselsättningen i fråga och hur många som kan återintegreras tack vare insatser via fonden.

21.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen om att säkra allmänhetens tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

22.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Spanien – EGF/2017/006 ES Galicia apparel

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/515.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter – EGF/2017/007 SE/Ericsson
PDF 257kWORD 46k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2017/007 SE/Ericsson) (COM(2017)0782 – C8-0010/2018 – 2018/2012(BUD))
P8_TA(2018)0054A8-0032/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0782 – C8-0010/2018),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0032/2018), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt för att underlätta omplacering och återinträde på arbetsmarknaden.

C.  Sverige lämnade in ansökan EGF/2017/007 SE/Ericsson om ekonomiskt stöd från fonden efter 2 388 uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras under huvudgrupp 26 (Tillverkning av datorer, elektronikvaror och optik) i Nuts 2-regionerna Stockholm (SE11), Västsverige (SE23) och Östra Mellansverige (SE12), samt i Sydsverige (SE22).

D.  Ansökan grundas på interventionskriterierna i artikel 4.1 a i förordningen om fonden, enligt vilken minst 500 arbetstagare ska ha blivit uppsagda under en referensperiod på fyra månader i ett företag i en medlemsstat. Detta omfattar även arbetstagare som har blivit uppsagda av underleverantörer eller producenter i efterföljande produktionsled och egenföretagare vars verksamhet har upphört.

E.  Det har under de senaste åren inkommit flera ansökningar från samma eller närliggande sektorer som berör stora företag.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att villkoren i artikel 13.1 i förordningen om fonden är uppfyllda och att Sverige är berättigat till ekonomiskt stöd på 2 130 400 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 3 550 667 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de svenska myndigheterna lämnade in ansökan den 9 augusti 2017 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Sverige lämnade, slutförde sin bedömning den 18 december 2017 och underrättade parlamentet den 15 januari 2018.

3.  Europaparlamentet påpekar att detta är den andra ansökan från Sverige om ekonomiskt stöd från fonden i samband med uppsägningar hos Ericsson. Den första ansökan lämnades in i mars 2016 och ledde till ett positivt beslut(4).

4.  Europaparlamentet beklagar det låga utnyttjandet i det föregående ärendet från 2016 som rörde uppsägningar hos Ericsson, men välkomnar att man har dragit lärdomar av detta. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att före detta arbetstagare som omfattas av den aktuella ansökan kommer att kunna delta i utbildning och yrkesutbildning utan att detta har någon negativ inverkan på deras avgångsvederlag.

5.  Europaparlamentet noterar att Sverige menar att uppsägningarna har ett samband med de genomgripande strukturförändringar inom världshandeln som orsakats av globaliseringen, särskilt den negativa tillväxten på hårdvarusidan inom telekomsektorn för Ericsson i Sverige på grund av den globala konkurrensen. Parlamentet framhåller att Ericsson successivt har minskat personalen i Sverige, men att företaget samtidigt har vuxit i världen som helhet.

6.  Europaparlamentet är medvetet om att det finns en stor efterfrågan på personer med it-kompetens i olika regioner samtidigt som de som har sagts upp från Ericsson inte har just den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Parlamentet konstaterar att många personer med samma kompetens sägs upp samtidigt i samma geografiska område. Parlamentet anser att industriarbetare och äldre arbetstagare är i särskilt behov av hjälp. Parlamentet noterar att fonden också skulle kunna underlätta gränsöverskridande rörlighet för arbetstagare från krympande sektorer i vissa medlemsstater till växande sektorer i andra medlemsstater.

7.  Europaparlamentet påminner om att olika typer av anställda, både industriarbetare och tjänstemän, berörs av uppsägningarna. Parlamentet oroas över att vissa arbetstagare står inför en arbetsmarknad med tämligen låg efterfrågan inom traditionell tillverkningsindustri. Parlamentet konstaterar att det finns möjligheter för dessa arbetstagare inom den offentliga eller privata tjänstesektorn, vilket dock skulle kräva omfattande omskolning.

8.  Europaparlamentet noterar att ansökan avser 2 388 arbetstagare som sagts upp vid Ericsson, varav 900 kommer att beröras av de föreslagna åtgärderna. Parlamentet påpekar att mer än 30 % av dessa är i åldersgruppen 55–64 år och att de har färdigheter som är specifika för hårdvarusidan inom telekomsektorn som är förlegade på dagens arbetsmarknad, och att de därför har svårt att återgå till arbetsmarknaden och riskerar att drabbas av långtidsarbetslöshet. Parlamentet välkomnar därför att åtgärder för mindre gynnade grupper står i fokus för projektet.

9.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att ge särskild hjälp till uppsagda arbetstagare över 50 år som riskerar att bli långtidsarbetslösa och personer med inlärningssvårigheter eller fysisk funktionsnedsättning, med tanke på de ökade utmaningar som dessa personer sannolikt kommer att ställas inför när de söker ett annat arbete.

10.   Europaparlamentet noterar att kostnaderna för bidrag och incitament för uppsagda arbetstagare nästan når upp till den gräns på 35 % av de sammanlagda kostnaderna för det samordnade paketet med individanpassade tjänster som avses i artikel 7.1 b i förordningen och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

11.  Europaparlamentet noterar att Sverige planerar fem olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) rådgivning och karriärplanering, ii) åtgärder för missgynnade grupper, iii) stöd till entreprenörskap, iv) utbildning och yrkesutbildning, v) bidrag för arbetssökande och rörlighet. Parlamentet noterar också att de föreslagna åtgärderna skulle hjälpa uppsagda arbetstagare att anpassa sina färdigheter och underlätta deras övergång till ett nytt arbete eller hjälpa dem att starta ett eget företag. Parlamentet betonar att dessa åtgärder utgör aktiva arbetsmarknadsåtgärder inom ramen för de stödberättigade åtgärder som avses i artikel 7.1 i förordningen om fonden och att åtgärderna inte ersätter passiva socialskyddsåtgärder. Parlamentet välkomnar de svenska myndigheternas beslut att i februari 2017 inleda de individanpassade åtgärderna riktade till de berörda stödmottagarna, långt innan ansökan om stöd från fonden lämnades in.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det samordnade paketet av individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med de berättigade stödmottagarna och deras företrädare samt med lokala offentliga aktörer. Parlamentet efterlyser mer samråd med entreprenörer för att matcha utvecklingen av ny kompetens och utbildning med deras behov.

13.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens, och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden. Parlamentet välkomnar skyldigheten för den svenska arbetsförmedlingen att ta hänsyn till miljökrav i anbudsinfordringar och i sin egen praxis.

14.  Europaparlamentet betonar att de svenska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från någon annan av unionens fonder eller något annat av unionens finansieringsinstrument.

15.  Europaparlamentet upprepar att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal, eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vädja till nationella myndigheter om att i framtida förslag lämna mer information om de sektorer som har tillväxtpotential och därför kan förväntas anställa, och att samla in underbyggda uppgifter om effekterna av finansieringen från fonden, inbegripet om kvaliteten, varaktigheten och hållbarheten hos nya arbetstillfällen, antalet och andelen egenföretagare och nystartade företag och hur många som kan återintegreras tack vare insatser via fonden.

17.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen om att säkra allmänhetens tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

18.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Sverige – EGF/2017/007 SE/Ericsson

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/514.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2016/1858 av den 11 oktober 2016 om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Sverige – EGF/2016/002 SE/Ericsson) (EUT L 284, 20.10.2016, s. 25).


Kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget när det gäller situationen i Polen
PDF 151kWORD 42k
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget i fråga om situationen i Polen (2018/2541(RSP))
P8_TA(2018)0055B8-0119/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens motiverade förslag av den 20 december 2017 i enlighet med artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen (EU- fördraget) angående rättsstatsprincipen i Polen: Förslag till rådets beslut om fastslående av att det finns en klar risk för att Republiken Polen allvarligt åsidosätter rättsstatsprincipen COM(2017)0835,

–  med beaktande av kommissionens rekommendation (EU) 2018/103 av den 20 december 2017 angående rättsstatsprincipen i Polen som kompletterar rekommendationerna (EU) 2016/1374, (EU) 2017/146 och (EU) 2017/1520(1),

–  med beaktande av kommissionens beslut om att hänvisa Polen till Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt för åsidosättande av unionsrätten genom lagen om ändring av lagen om de allmänna domstolarnas organisation(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen(3), och med beaktande av sina tidigare resolutioner om detta ämne,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I sin resolution av den 15 november 2017 om situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen konstateras att den nuvarande situationen i Polen utgör en allvarlig risk för ett kraftigt åsidosättande av de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens beslut av den 20 december 2017 att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget i fråga om situationen i Polen och stöder kommissionens uppmaning till de polska myndigheterna att ta itu med problemen.

2.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vidta snabba åtgärder i enlighet med bestämmelserna i artikel 7.1 i EU-fördraget.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fullständigt och regelbundet informera parlamentet om de framsteg som görs och de åtgärder som vidtas i samtliga steg av förfarandet.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet, Polens president, regering och parlament, medlemsstaternas regeringar och parlament, Europarådet samt Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE).

(1) EUT L 17, 23.1.2018, s. 50.
(2) SEC(2017)0560.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0442.


Situationen för de grundläggande rättigheterna i EU 2016
PDF 212kWORD 54k
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om årsrapporten om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen 2016 (2017/2125(INI))
P8_TA(2018)0056A8-0025/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av hänvisningarna i tidigare betänkanden om tillståndet för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen,

–  med beaktande av befintliga resolutioner från Europaparlamentet och från andra europeiska och internationella institutioner och byråer,

–  med beaktande av olika rapporter från nationella, europeiska och internationella icke‑statliga organisationer,

–  med beaktande av det arbete som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA), Europarådet och Venedigkommissionen utför,

–  med beaktande av beslut och rättspraxis av Europeiska unionens domstol (domstolen) och Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen),

–  med beaktande av arbetet vid utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för konstitutionella frågor, utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för framställningar,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd,

–  med beaktande av de afrikanska och europeiska ledarnas gemensamma uttalande av den 1 december 2017 om situationen för migranter i Libyen efter toppmötet mellan Afrikanska unionen och Europeiska unionen (AU–EU) i Abidjan,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0025/2018), och av följande skäl:

A.  Den europeiska integrationens grundvalar utgörs av respekten för och främjandet av de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna, demokratin, rättsstaten samt de värden och principer som stadgas i unionsfördragen, EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna och internationella människorättsinstrument.

B.  Enligt artikel 2 i EU-fördraget bygger unionen på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, lagens företräde och de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter – värden som alla medlemsstater delar och som EU och varje enskild medlemsstat måste respektera och aktivt främja i all sin politik, både internt och externt på ett konsekvent sätt. Enligt artikel 17 i EU-fördraget måste kommissionen säkerställa tillämpningen av fördragen.

C.  Respekt för rättsstaten är en förutsättning för skyddet av de grundläggande rättigheterna, och medlemsstaterna har det yttersta ansvaret för att skydda de mänskliga rättigheterna för alla människor genom att anta och genomföra internationella fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter. Rättsstaten och de grundläggande rättigheterna bör fortlöpande befästas. Alla försök att urholka dessa principer är till skada inte bara för den berörda medlemsstaten utan också för unionen som helhet.

D.  EU:s anslutning till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är en fördragsstadgad skyldighet enligt artikel 6.2 i EU-fördraget.

E.  Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skyddet av de mänskliga rättigheterna för de mest utsatta grupperna.

F.  I vissa medlemsstater kan man iaktta ett problematiskt styre som vittnar om en selektiv inställning till de fördelar och det ansvar som ett medlemskap i unionen medför, och dessa medlemsstaters vägran att fullt ut sluta upp bakom EU-rätten, maktdelningen, rättsväsendets oberoende och principen om förutsägbarhet i statens agerande gör att EU:s trovärdighet som ett område med lag och rätt ifrågasätts.

G.  Migranter och asylsökande fortsatte att komma till Europa under 2016(1). Många av dessa migranter väljer extremt farliga rutter, sätter sina liv i händerna på smugglare och kriminella och är sårbara för våld, övergrepp och utnyttjande. Enligt uppgifter från UNHCR är 27 procent av de migranter som anländer till Europa via Medelhavet barn. Enligt Unicef-IOM (Internationella organisationen för migration) hade ungefär en fjärdedel av de ungdomar som tillfrågades på rutten över centrala Medelhavet aldrig gått i skolan.

H.  Rasistiska och främlingsfientliga reaktioner mot flyktingar, asylsökande och migranter var utbredda under 2016, och särskilt sårbara befolkningsgrupper fortsätter att utsättas för ytterligare diskriminering, våld och förnyad traumatisering under asylprocessen.

I.  Det starka migrationstryck som vissa medlemsstater har utsatts för i flera år kräver en verklig solidaritet inom EU så att man kan inrätta ändamålsenliga mottagningsstrukturer för dem som är i störst nöd och de mest utsatta. Många migranter sätter sina liv i händerna på smugglare och kriminella och är sårbara för kränkningar av sina rättigheter, bland annat våld, övergrepp och utnyttjande.

J.  Kvinnor och barn löper större risk att falla offer för människohandel, exploatering och sexuella övergrepp i händerna på människohandlare, och därför finns det ett behov att bygga upp och stärka systemen för skydd av barn för att förhindra och bemöta våld, övergrepp, vanvård och utnyttjande av barn, i linje med de åtaganden som anges i handlingsplanen från Valletta.

K.  Under intrycket att det pågår en oupphörlig våg av terroristattacker över hela EU har en allmän misstro utvecklats gentemot muslimer, både EU-medborgare och migranter, och vissa politiska partier utnyttjar denna misstro och tar till en retorik som bygger på identitet i den egna gruppen och hat mot de andra.

L.  Den systematiska användningen av undantagstillstånd och extraordinära rättsliga och administrativa åtgärder och gränskontroller har mycket liten avskräckande verkan på terrorister, som ofta är bosatta och till och med medborgare i EU-länder sedan lång tid tillbaka.

M.  De politiska åtgärder som ett flertal medlemsstater har vidtagit för att bemöta ankomsten av asylsökande och migranter omfattar återinförandet av kontroller vid de inre gränserna inom Schengenområdet, vilka i allt högre grad ses som permanenta snarare än tillfälliga.

N.  Hatpropaganda omfattar alla former av yttranden, både på och utanför nätet, vilka propagerar för, uppmuntrar, främjar eller motiverar rashat, främlingsfientlighet eller fördomar mot en persons kön, ras, hudfärg, etniska eller sociala ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politiska eller andra åskådningar, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuella läggning, eller andra former av hat grundade på intolerans, däribland politiska partier och politiska ledare som för fram idéer, politik, retorik och handlingar som bygger på rasism och främlingsfientlighet samt sprider falska nyheter. Utvecklingen av nya typer av medier gör det lättare att ägna sig åt hatpropaganda på nätet. Hatpropagandan på nätet kräver enligt Europarådets yttrande ytterligare reflektion och agerande i fråga om regelverket och de nya sätten att bekämpa sådan propaganda.

O.  Det finns en risk att det ökande ras- eller könsrelaterade hatet och våldet och främlingsfientligheten, vare sig det tar sig uttryck i hatbrott, falska nyheter, anonyma meddelanden på sociala nätverk och andra internetplattformar, protester eller politisk propaganda, börjar betraktas som normalt i medlemsstaterna.

P.  Moderna samhällen kan inte fungera och utvecklas utan fria, oberoende, professionella och ansvarsfulla massmedier som grundar sig på principer som faktakontroll, återgivande av en mångfald av välgrundade åsikter och skydd av källskyddet och journalisters säkerhet, liksom skyddet av yttrandefriheten och metoder för att begränsa falska nyheter. Offentliga medier spelar en viktig roll för att garantera mediernas oberoende.

Q.  Alla de senaste rapporterna från internationella och europeiska organ och organisationer och från det civila samhället, inklusive icke-statliga organisationer, visar på många områden där framsteg gjorts. Inte desto mindre kvarstår kränkningar av de grundläggande rättigheterna i vissa medlemsstater, bland annat i form av diskriminering av minoriteter, korruption, tolerans av hatpropaganda, förhållanden under frihetsberövanden samt levnadsvillkor för migranter.

R.  Rapporten från EU:s byrå för grundläggande rättigheter Violence against women: an EU-wide survey, som offentliggjordes i mars 2014, visade att en tredjedel av alla kvinnor i Europa hade utsatts för fysiskt eller sexuellt våld minst en gång under sitt vuxna liv, och att 20 procent av kvinnorna hade utsatts för trakasserier på nätet. Våld mot kvinnor och könsrelaterat våld, både fysiskt och psykiskt, är utbrett i EU och bör förstås som en extrem form av diskriminering som påverkar kvinnor på alla nivåer i samhället. Det behövs ytterligare åtgärder för att uppmuntra kvinnliga våldsoffer att anmäla det de utsatts för och söka hjälp.

S.  Respekten för rättigheterna för personer som tillhör minoriteter och rätten till likabehandling är en av EU:s grundprinciper. Ungefär 8 procent av EU-medborgarna tillhör en nationell minoritet, och ungefär 10 procent talar ett regionalt språk eller ett minoritetsspråk. För närvarande har EU, med undantag för överträdelseförfaranden, verktyg med endast begränsad effekt för att reagera på systematiska och institutionella yttringar av diskriminering, rasism och främlingsfientlighet riktade mot minoriteter. Det finns skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller erkännande av minoriteter och respekt för deras rättigheter. Trots många uppmaningar till kommissionen har endast begränsade åtgärder vidtagits för att säkerställa ett verkningsfullt skydd för minoriteter.

T.  Digitala medier har gett barn stora möjligheter, men ställer samtidigt barnen inför nya risker. Barn bör upplysas om sina grundläggande rättigheter i den digitala miljön för att denna ska bli säkrare för dem. Hjälplinjer för barn är mycket viktiga redskap i fall med koppling till kränkningar av barns rättigheter. Utvecklingen av digital kompetens, inbegripet medie- och informationskompetens, bör främjas som en del av den grundläggande läroplanen från de första skolåren. Grundläggande rättigheter bör främjas och skyddas på nätet på samma sätt och i samma utsträckning som utanför nätet.

U.  E-förvaltningstjänster blev allt mer tillgängliga i hela EU under 2016. Den europeiska e‑juridikportalen gör det möjligt för såväl medborgare som rättstillämpare att få information om europeiska och nationella rättsregler och rättsväsendets funktion.

Rättsstatsprincipen

1.  Europaparlamentet slår fast att varken den nationella suveräniteten eller subsidiaritetsprincipen kan berättiga eller legitimera en systematisk vägran från en medlemsstats sida att hålla sig till Europeiska unionens grundläggande värden, som låg till grund för de inledande artiklarna i fördragen, som varje medlemsstat frivilligt har ställt sig bakom och förbundit sig att respektera.

2.  Europaparlamentet konstaterar att staters efterlevnad av Köpenhamnskriterierna vid tidpunkten för deras anslutning till EU måste bli föremål för löpande övervakning och en ständig dialog inom och mellan parlamentet, kommissionen och rådet.

3.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen, i enlighet med artikel 17.1 i EU-fördraget, i sin egenskap av fördragens väktare har legitimitet och auktoritet att se till att alla medlemsstater respekterar de rättsstatliga principerna och de andra värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet anser därför att de åtgärder som kommissionen vidtar för att fullgöra detta uppdrag och kontrollera att de villkor som gällde innan en medlemsstat anslöt sig fortfarande är uppfyllda inte kränker medlemsstaternas suveränitet. Parlamentet påminner om rådets eget ansvar att engagera sig i frågor som rör rättsstaten och samhällsstyrning. Parlamentet välkomnar idén om regelbundna samtal om rättsstatsprincipen i rådet (allmänna frågor), och uppmanar rådet att fortsätta på den inslagna vägen så att varje medlemsstat blir föremål för regelbunden utvärdering.

4.  Europaparlamentet noterar kommissionens ansträngningar för att se till att samtliga medlemsstater till fullo upprätthåller rättsstaten, men konstaterar också att de instrument som hittills använts inte har någon effekt. Parlamentet anser att alla kanaler för dialog bör undersökas, men att de inte bör förlängas i det oändliga utan konkreta resultat. Parlamentet insisterar på att artikel 7 i EU-fördraget inte längre ska uppfattas som enbart ett hypotetiskt verktyg, utan ska användas om alla andra åtgärder har misslyckats. Parlamentet påminner i detta avseende om att en aktivering av artikel 7 inte automatiskt innebär att sanktioner införs mot den berörda medlemsstaten.

5.  Europaparlamentet betonar att EU behöver ett gemensamt förhållningssätt när det gäller styret av en demokratisk stat och tillämpningen av grundläggande värden, vilket ännu inte existerar, och att detta måste beslutas på demokratisk väg och utvecklas genom ett sammanförande av erfarenheterna från styresformer i EU. Parlamentet anser att detta gemensamma förhållningssätt till styret bör omfatta en gemensam förståelse av majoritetens roll i en demokrati, så att man undgår avarter som kan leda till en majoritetens tyranni.

6.  Europaparlamentet påminner om den inneboende kopplingen mellan rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet noterar EU-medborgares kraftfulla mobilisering för att visa sitt starka engagemang för sina grundläggande rättigheter och de europeiska värdena. I detta sammanhang påminner parlamentet om behovet att göra alla européer mer medvetna om EU:s gemensamma värden och om stadgan.

7.  Europaparlamentet anser att tolkningsskillnader och bristande efterlevnad av de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget försvagar det europeiska projektets sammanhållning, samtliga EU-medborgares rättigheter och det ömsesidiga förtroende som behövs mellan medlemsstaterna.

8.  Europaparlamentet påpekar att det i sin resolution av den 25 oktober 2016(2) rekommenderar inrättandet av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Parlamentet påpekar att denna mekanism skulle stå i centrum för det samordnade europeiska förhållningssätt till styret som för närvarande saknas. Parlamentet insisterar på att kommissionen ska lägga fram ett initiativ till detta i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

9.  Europaparlamentet understryker att utvidgade ramar för övervakning av rättsstatlighet skulle ge bättre överensstämmelse mellan de befintliga verktygen, större effekt och årliga kostnadsbesparingar. Parlamentet understryker vikten av att använda olika och oberoende källor under hela övervakningsprocessen. Parlamentet upprepar vikten av att förebygga kränkningar av de grundläggande rättigheterna i stället för att reagera när dessa kränkningar upprepas.

10.  Europaparlamentet fördömer skarpt de allt större begränsningarna av mötesfriheten, i vissa fall med våldsamma reaktioner från myndigheternas sida mot demonstranter. Parlamentet bekräftar återigen den avgörande roll som de grundläggande friheterna spelar för fungerande demokratiska samhällen, och uppmanar kommissionen att ta på sig en aktiv roll för att främja dessa rättigheter i linje med internationella människorättsnormer.

11.  Europaparlamentet påpekar att rätten till tillgång till rättslig prövning är avgörande för skyddet av alla grundläggande rättigheter, demokratin och rättsstaten.

12.  Europaparlamentet påpekar att det i sin resolution av den 25 oktober 2016 uppmanade kommissionen att tillsammans med det civila samhället utarbeta och genomföra en medvetenhetsskapande kampanj med syftet att ge unionens medborgare och invånare möjlighet att till fullo åtnjuta de rättigheter som följer av fördragen och stadgan (exempelvis yttrandefrihet, mötesfrihet och rösträtt), med information om medborgarnas rätt till rättslig prövning och om gången i rättsprocesser med anknytning till kränkningar av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter från nationella regeringars eller EU-institutionernas sida.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin egenskap av fördragens väktare ta fram uppdaterade databaser om situationen för de grundläggande rättigheterna i medlemsstaterna, i samarbete med Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA).

14.  Europaparlamentet påpekar att korruption urholkar rättsstaten, demokratin, de mänskliga rättigheterna och likabehandlingen av alla medborgare. Parlamentet upprepar att korruption utgör ett hot mot god samhällsstyrning och ett rättvist och socialt rättssystem och bromsar den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och EU-institutionerna att trappa upp kampen mot korruption genom att regelbundet övervaka hur EU-medel och nationell offentlig finansiering används.

15.  Europaparlamentet betonar den grundläggande roll som vittnen och uppgiftslämnare spelar för att kriminella organisationers verksamhet eller allvarliga kränkningar av rättsstatsprincipen ska lagföras och bestraffas.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att underlätta ett snabbt inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten.

Migration och integration

17.  Europaparlamentet konstaterar att drivkrafterna bakom migrationen i tredjeländer främst är våldsamma konflikter, förföljelse, orättvisor, terrorism, förtryckarregimer, naturkatastrofer, kriser orsakade av människan och kronisk fattigdom.

18.  Europaparlamentet påminner om att asylsökande och migranter fortsätter att mista livet och möter många faror när de försöker passera EU:s yttre gränser irreguljärt.

19.  Europaparlamentet uttrycker oro över att flera medlemsstater har skärpt sin asyl- och migrationspolitik och att vissa medlemsstater inte fullt ut uppfyller sina skyldigheter på dessa områden.

20.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att ställa solidariteten och respekten för migranters och asylsökandes grundläggande rättigheter i centrum för EU:s migrationspolitik.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att respektera och fullt ut genomföra EU:s antagna gemensamma asylpaket och den gemensamma migrationslagstiftningen, särskilt för att skydda de asylsökande mot våld, diskriminering och förnyad traumatisering under asylprocessen, med särskild uppmärksamhet riktad mot sårbara grupper. Parlamentet påminner om att nästan en tredjedel av de asylsökande är barn, som är särskilt sårbara. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att öka sina ansträngningar för att förhindra att ensamkommande barn försvinner.

22.  Europaparlamentet välkomnar samarbetet mellan byrån för grundläggande rättigheter och Frontex för att utarbeta en handbok om behandlingen av barn vid landgränserna.

23.  Europaparlamentet oroas över de stora skillnaderna i vissa medlemsstaters mottagningsvillkor, där vissa medlemsstater inte säkerställer en tillfredsställande och värdig behandling av personer som söker internationellt skydd.

24.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt vågen av människohandel, vars förövare, däribland tjänstemän och statliga aktörer, bör hållas ansvariga och ställas inför rätta, och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att öka samarbetet och trappa upp kampen mot organiserad brottslighet, inbegripet människosmuggling och människohandel, men även utnyttjande, tvångsarbete, sexuella övergrepp och tortyr, samtidigt som offren ges skydd.

25.  Europaparlamentet påminner om att kvinnor och barn löper större risk att falla offer för människohandel och utnyttjas och att utsättas för sexuella övergrepp i händerna på människohandlare.

26.  Europaparlamentet anser att säkra och lagliga vägar bör vara tillgängliga för migration och att det bästa sättet att skydda rättigheterna för personer som inte lagligen kan resa in i Europa är att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsflöden, hitta hållbara lösningar på konflikter och utveckla samarbete och partnerskap. Parlamentet anser att dessa bör bidra till en snabb och stabil utveckling i ursprungs- och transitländer genom en utveckling av de lokala ekonomierna och nya möjligheter på plats samt investeringar i asylsystemen i transitländer som fullt ut respekterar internationell rätt och grundläggande rättigheter på detta område.

27.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att stärka de säkra och lagliga vägarna för flyktingar och att i synnerhet öka antalet vidarebosättningsplatser som erbjuds de mest utsatta flyktingarna.

28.  Europaparlamentet påminner om att återvändandepolitiken fullt ut bör respektera migranternas grundläggande rättigheter, inbegripet rätten till ”non-refoulement”. Parlamentet anser att all nödvändig uppmärksamhet bör ägnas åt att skydda värdigheten för personer som återsänds och begär, för detta ändamål, att frivilligt återvändande och stöd till återanpassning till ursprungssamhällena ska stärkas.

29.  Europaparlamentet betonar att EU bör främja en politik för mottagning och integration i alla medlemsstater, och att det är oacceptabelt att vissa medlemsstater hävdar att migrationen inte är deras bekymmer. Parlamentet framhåller att principerna om likabehandling och icke-diskriminering alltid bör garanteras inom all migrations- och integrationspolitik. Parlamentet välkomnar lanseringen av det europeiska integrationsnätverket och rekommenderar ett ökat utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna på integrationsområdet.

30.  Europaparlamentet påminner om vikten av att ge migranter, både vuxna och barn, utbildning, vilket är en nödvändighet för deras integration i värdlandet. Parlamentet insisterar på deras specifika behov, särskilt i fråga om språkinlärning. Parlamentet betonar att åtgärder behöver vidtas i alla medlemsstater för att ge dem tillgång till hälso- och sjukvård, goda levnadsvillkor och möjlighet att återförenas med sina familjer.

31.  Europaparlamentet betonar behovet att säkerställa tillhandahållandet av resurser för utbildning om interkulturell dialog till befolkningen i allmänhet.

32.  Europaparlamentet betonar att prioriterade åtgärder behöver vidtas i alla medlemsstater för att erbjuda alla barnmigranter tillfredsställande och värdiga mottagningsvillkor, språkkurser, grundkunskaper i interkulturell dialog, utbildning och yrkesutbildning.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka sina tjänster för vård om barn, inbegripet tjänsterna för asylsökande barn, barnflyktingar och barnmigranter. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att föreslå ett sammanhållet koncept för förmyndarskapssystemen så att de ensamkommande barnens bästa skyddas. Parlamentet begär att specifika förfaranden ska utvecklas och införas för att säkerställa skyddet av alla barn, i enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter.

34.  Europaparlamentet framhåller att det är absolut nödvändigt att människor med olika religiös bakgrund, även de som redan har varit bosatta i EU under lång tid, integreras på bästa möjliga sätt i de europeiska samhällena.

35.  Europaparlamentet betonar att strategier för social inkludering och utbildning samt politik mot diskriminering och utanförskap kan förhindra att sårbara individer går med i våldsbejakande extremistorganisationer.

36.  Europaparlamentet rekommenderar att säkerhetsstrategier för att bekämpa alla former av radikalisering och terrorism i Europa kompletteras, särskilt på det rättsliga området, med en långsiktig politik för att förebygga radikalisering och förhindra att EU-medborgare rekryteras av våldsbejakande extremistorganisationer.

37.  Europaparlamentet är oroat över den alarmerande ökningen av yttringar av hat, hatpropaganda och falska nyheter. Parlamentet fördömer hatbrott och hatpropaganda som motiveras av rasism, främlingsfientlighet, religiös intolerans eller fördomar mot en persons funktionsnedsättning, sexuella läggning eller könsidentitet, något som förekommer dagligen i EU. Parlamentet betonar att tolerans för spridning av hatretorik och falska nyheter göder populism och extremism. Parlamentet anser att systematiska civil- eller straffrättsliga åtgärder kan stoppa denna farliga trend.

38.  Europaparlamentet betonar att avsiktlig spridning av falsk information om någon kategori av personer som lever i EU, rättsstaten eller de grundläggande rättigheterna utgör ett enormt hot mot EU:s demokratiska värden och enhet.

39.  Europaparlamentet påpekar att sociala nätverk och den anonymitet som garanteras av många olika medieplattformar uppmuntrar till uttryck för hat av alla de slag, däribland högerextremism och jihadistisk extremism, och påminner om att internet inte får utgöra ett laglöst område.

40.  Europaparlamentet påminner om att yttrandefriheten, informationsfriheten och mediefriheten är av central betydelse för att säkerställa demokratin och rättsstaten. Parlamentet fördömer kraftfullt våld, påtryckningar och hot mot journalister och medier, bland annat i samband med röjande av information om överträdelser av de grundläggande rättigheterna.

41.  Europaparlamentet fördömer den normalisering av hatpropagandan som sponsras eller stöds av myndigheter, politiska partier eller politiska ledare och rapporteras genom sociala medier.

42.  Europaparlamentet påminner om att kampen mot dessa företeelser förs genom utbildning och medvetandegörande av allmänheten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa program för att öka medvetenheten i skolorna och begär att kommissionen ska stödja medlemsstaternas insatser på detta område, i synnerhet genom att utarbeta riktlinjer för denna process.

43.  Europaparlamentet anser att det systematiskt bör byggas upp en medvetenhet om hatbrott bland poliser och rättsliga myndigheter i medlemsstaterna och att offren för sådana brott bör få rådgivning och uppmuntras att anmäla händelserna. Parlamentet efterlyser EU-omfattande utbildning för tjänstemän inom polisen i EU så att de kan bekämpa hatbrott och hatpropaganda med framgång. Parlamentet betonar att denna utbildning bör ges av Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol) och bygga på bästa praxis på nationell nivå och det arbete som utförs av FRA.

44.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen inrättat en högnivågrupp för bekämpning av rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionens högnivågrupp att i synnerhet arbeta för att harmonisera definitionen av ”hatbrott” och ”hatpropaganda” i EU. Parlamentet anser att gruppen också bör se närmare på hets och uppvigling till våld som kan tillskrivas politiker.

46.  Europaparlamentet begär att detta fenomen ska motverkas genom att de berörda rättsliga myndigheterna bättre övervakar, utreder och lagför uttalanden som är oförenliga med europeiska lagar, samtidigt som man skyddar yttrandefriheten och rätten till integritet, i samarbete med det civila samhället och it-företag.

47.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att föreslå en omarbetning av rådets rambeslut om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen så att det omfattar andra former av hatbrott.

Diskriminering

48.  Europaparlamentet fördömer all diskriminering på grund av bland annat fördomar mot en persons kön, ras, hudfärg, etniska eller sociala ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politiska eller annan åskådning, tillhörighet till en nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuella läggning, i enlighet med vad som anges i artikel 21 i stadgan, eller andra former av intolerans eller främlingsfientlighet, och påminner om artikel 2 i EU-fördraget.

49.  Europaparlamentet är medvetet om att sekularism, i form av en strikt åtskillnad mellan kyrka och stat, och statens neutralitet är avgörande för att skydda religions- och trosfriheten, garantera likabehandling av alla religioner och trosuppfattningar och bekämpa diskriminering på grund av religion eller övertygelse.

50.  Europaparlamentet konstaterar att det föreslagna direktivet om likabehandling från 2008 fortfarande väntar på att godkännas av rådet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att anta sin ståndpunkt om förslaget så snart som möjligt.

51.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldighet att fullständigt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier.

52.  Europaparlamentet påminner om att de mänskliga rättigheterna är universella och att ingen minoritet får utsättas för diskriminering. Parlamentet betonar att minoriteters rättigheter är en oförytterlig del av rättsstatsprincipen. Parlamentet konstaterar att det finns en högre risk för kränkning av minoriteters rättigheter när rättsstaten inte respekteras.

53.  Europaparlamentet fördömer den diskriminering, den segregering, den hatpropaganda, de hatbrott och det sociala utanförskap som drabbar romerna. Parlamentet fördömer den ihållande diskrimineringen mot romer när det gäller tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård och utbildning samt tillträde till arbetsmarknaden. Parlamentet påminner om att alla EU-medborgare bör få samma stöd och skydd oavsett deras etniska ursprung.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in tillförlitliga och jämförbara uppgifter om jämlikhet i samråd med företrädare för minoriteter, i syfte att mäta orättvisor och diskriminering.

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta god praxis och att tillämpa beprövade lösningar för att ta itu med de problem som drabbar minoriteter i hela unionen.

56.  Europaparlamentet insisterar på vikten av att föra en likställdhetspolitik som gör det möjligt för alla etniska, kulturella och religiösa minoriteter att åtnjuta sina grundläggande rättigheter utan ifrågasättande.

57.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som ännu inte gjort det att ratificera ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Parlamentet erinrar också om att de principer som utvecklats inom ramen för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) måste genomföras.

58.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att vederbörligen beakta minoriteternas rättigheter, säkerställa rätten att använda ett minoritetsspråk och värna den språkliga mångfalden i unionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka sin plan för att främja undervisning i och användning av regionala språk, som ett möjligt sätt att bekämpa språklig diskriminering i EU.

59.  Europaparlamentet uppmuntrar till införande av utbildning om värdet av tolerans i skolornas läroplaner i syfte att ge eleverna de verktyg de behöver för att identifiera alla former av diskriminering, vare sig denna är riktad mot muslimer, judar, afrikaner, romer eller hbti-personer eller mot någon annan minoritet.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sprida medlemsstaternas bästa praxis för att ta itu med könsstereotyper i skolorna.

61.  Europaparlamentet beklagar att hbti-personer får utstå mobbning och trakasserier och utsätts för diskriminering i olika skeden av livet.

62.  Europaparlamentet fördömer alla former av diskriminering mot hbti-personer. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att anta lagar och politik för att bekämpa homofobi och transfobi.

63.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att lägga fram en agenda som garanterar lika rättigheter och möjligheter för alla medborgare, samtidigt som medlemsstaternas befogenheter respekteras, och att övervaka ett korrekt införlivande och genomförande av EU-lagstiftning som rör hbti-rättigheter. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas med eftertryck att föra ett nära samarbete med organisationer i det civila samhället som arbetar för hbti-personers rättigheter.

64.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som har antagit lagstiftning om partnerskap och/eller äktenskap mellan personer av samma kön att erkänna bestämmelser med liknande verkan som antagits av andra medlemsstater. Parlamentet påminner medlemsstaterna om deras skyldighet att fullständigt genomföra 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, även för samkönade par och deras barn. Det är glädjande att allt fler medlemsstater har infört och/eller anpassat sina lagar om samboförhållanden, civila partnerskap och äktenskap för att komma till rätta med den diskriminering på grund av sexuell läggning som samkönade par och deras barn drabbas av. Parlamentet uppmanar andra medlemsstater att införa liknande lagar och kommissionen att lägga fram ett förslag om fullständigt ömsesidigt erkännande av verkningarna av alla civilståndshandlingar inom EU, inklusive erkännande av juridisk könstillhörighet, äktenskap och registrerade partnerskap, för att minska diskriminerande rättsliga och administrativa hinder för medborgare som utövar sin rätt till fri rörlighet.

65.  Europaparlamentet välkomnar initiativ till förbud mot terapi för att omvända hbti-personer och sjukdomsförklaring av transidentiteter, och uppmanar eftertryckligen alla medlemsstater att anta liknande åtgärder som respekterar och upprätthåller rätten till könsidentitet och könsuttryck.

66.  Europaparlamentet beklagar djupt att transpersoner fortfarande betraktas som psykiskt sjuka i de flesta medlemsstater, och uppmanar dessa stater att se över sina nationella kataloger över psykisk hälsa och ta fram alternativa modeller för stigmatiseringsfri tillgång, så att medicinskt nödvändig behandling förblir tillgänglig för alla transpersoner. Parlamentet beklagar djupt att flera medlemsstater fortfarande i dagsläget ställer krav på transpersoner, såsom medicinska ingripanden för att få könstillhörigheten ändrad (bland annat i pass och i officiella id-handlingar) och tvångssterilisering som ett villkor för könskorrigering. Parlamentet konstaterar att sådana krav utgör uppenbara kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge medlemsstaterna vägledning om de bästa modellerna för erkännande av juridisk könstillhörighet i Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna könskorrigeringar och att ge tillgång till snabba, lättillgängliga och transparenta förfaranden för erkännande av juridisk könstillhörighet utan medicinska krav såsom kirurgi, sterilisering eller en psykiaters godkännande.

67.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att verka för en avpatologisering av transidentiteter i översynen av Världshälsoorganisationens internationella sjukdomsklassifikation (ICD). Parlamentet uppmanar kommissionen att göra mer för att förhindra att könsvariation i barndomen blir en ny ICD-diagnos.

68.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla in uppgifter om människorättskränkningar som intersexuella får utstå på livets alla områden och att ge vägledning till medlemsstaterna om bästa praxis för att skydda intersexuella personers grundläggande rättigheter. Parlamentet beklagar att ”normaliserande” könskirurgi fortfarande utförs på intersexuella barn i EU-medlemsstater, trots att det inte är medicinskt nödvändigt och att medicinska ingrepp på barn orsakar ett långvarigt psykologiskt trauma.

69.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo genomföra direktivet om brottsoffers rättigheter(3) och att identifiera och åtgärda brister i sina system för skydd av brottsoffers rättigheter, med särskild uppmärksamhet riktad mot utsatta grupper, såsom barn, minoriteter eller offer för hatbrott.

70.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att bekämpa alla former av våld och diskriminering mot kvinnor och att åtala förövarna. Medlemsstaterna uppmanas i synnerhet att på effektivt sätt hantera följderna av våld i hemmet och sexuellt utnyttjande i alla dess former, däribland sådant som drabbar flyktingar och barnmigranter, liksom tidiga äktenskap och tvångsäktenskap.

71.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis och att erbjuda poliser och personal inom rättsväsendet regelbunden utbildning om nya former av våld mot kvinnor.

72.  Europaparlamentet välkomnar att samtliga medlemsstater har undertecknat Istanbulkonventionen och att Europeiska unionen har undertecknat den. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat konventionen att göra detta.

73.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att bekämpa sexuella trakasserier och sexuellt våld.

74.  Europaparlamentet påminner om att fattigdom bland äldre är särskilt oroväckande när det gäller kvinnor, med tanke på den fortsatta löneklyftan mellan könen, som leder till en pensionsklyfta mellan kvinnor och män.

75.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta lämplig politik för att stödja äldre kvinnor och att undanröja de strukturella orsakerna till könsskillnader när det gäller ersättning.

76.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att få slut på diskrimineringen av personer med funktionsnedsättning och att bevilja dem likvärdiga sociala och politiska rättigheter, däribland rätten att rösta, i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

77.  Europaparlamentet erkänner att kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa hör ihop med ett flertal mänskliga rättigheter, bland annat rätten till liv, rätten att inte utsättas för tortyr, rätten till hälsa, rätten till integritet, rätten till utbildning och förbudet mot diskriminering. Parlamentet framhåller i detta hänseende att personer med funktionsnedsättning har rätt att åtnjuta alla sina grundläggande rättigheter på samma villkor som andra.

78.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att erkänna den grundläggande rätten till tillgång till förebyggande hälsovård. Parlamentet insisterar på att unionen måste spela en roll för att öka medvetenheten om och främja bästa praxis i denna fråga, även inom ramen för EU:s hälsostrategi, samtidigt som man respekterar medlemsstaternas befogenheter, med tanke på att hälsa är en grundläggande mänsklig rättighet som är en förutsättning för utövandet av andra mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner i detta avseende om att samstämmighet och konsekvens mellan EU:s interna och externa politik för mänskliga rättigheter är av stor betydelse.

79.  Europaparlamentet betonar att alla system för urskillningslös massövervakning utgör ett allvarligt ingrepp i medborgarnas grundläggande rättigheter. Parlamentet betonar att alla lagstiftningsförslag i medlemsstaterna om underrättelseorgans övervakningskapacitet alltid bör vara förenliga med stadgan och principen om nödvändighet, proportionalitet och lagenlighet.

80.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka kännedomen om journumret för försvunna barn (116 000) och numren till hjälplinjerna för barn (116 och 111) bland allmänheten och bland berörda aktörer i de nationella systemen för skydd av barn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att allmänheten har tillgång till adekvata, barnvänliga tjänster i hela EU dygnet runt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att avsätta tillräckliga medel om så behövs.

81.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen EU-institutionerna och medlemsstaterna att med gemensamma krafter bekämpa överträdelser av barns rättigheter på nätet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till de medlemsstater som ännu inte gjort det att införliva och praktiskt genomföra direktivet om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi(4). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka de rättsliga möjligheterna, den tekniska kapaciteten och de finansiella resurserna för brottsbekämpande myndigheter i syfte att öka samarbetet, bland annat med Europol, för att bekämpa detta fenomen. Parlamentet framhåller den roll som personer som yrkesmässigt arbetar med barn spelar för att upptäcka tecken på fysiskt och psykiskt våld mot barn, däribland nätmobbning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att sådana personer blir medvetna om problemet och får lämplig utbildning.

82.  Europaparlamentet noterar den positiva utvecklingen i vissa medlemsstater när det gäller brottsoffers rättigheter. Parlamentet konstaterar dock att det fortfarande finns uppenbara luckor i de allmänna tjänster som tillhandahåller brottsoffer stöd.

83.  Europaparlamentet välkomnar EU:s handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020 och handlingsplanen för europeisk e-juridik (2014–2018).

84.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att utse EU-samordnare för afrofobi och antiziganism med ansvar för att förbättra samordningen och konsekvensen mellan EU:s institutioner, byråer och medlemsstater samt internationella aktörer och att utveckla befintliga och nya EU-strategier för att bekämpa afrofobi och antiziganism. Parlamentet betonar i synnerhet att rollen för EU-samordnaren för antiziganism bör vara att stärka och komplettera arbetet i kommissionens enhet för icke-diskriminering och samordning av frågor som rör romer genom att förstärka personalen, anslå tillräckliga resurser och anställa ytterligare personal, så att den har tillräcklig kapacitet att bekämpa antiziganism, öka medvetenheten om förintelsen av romerna och främja hågkomsten av förintelsen. Parlamentet rekommenderar att man antar europeiska ramar för nationella strategier för att bekämpa afrofobi, antisemitism och islamofobi.

85.  Europaparlamentet fördömer de åtgärder som vidtagits av medlemsstaters regeringar för att undergräva och svärta ned det civila samhället och icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att stödja organisationer i det civila samhället, eftersom de ofta utför ett viktigt arbete som kompletterar de sociala tjänster som tillhandahålls av staten eller till och med täpper till luckor som inte täcks av staten.

86.  Europaparlamentet föreslår att det ska utses en EU-samordnare för medborgarutrymme och demokrati med uppdraget att samordna EU:s och medlemsstaternas arbete på detta område, som också ska ha en övervakningsroll och fungera som kontaktpunkt för icke-statliga organisationer i samband med trakasserirelaterade incidenter som begränsar deras arbete.

87.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa riktlinjer för det civila samhällets engagemang och indikatorer för medborgarutrymmet.

o
o   o

88.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) http://migration.iom.int/docs/2016_Flows_to_Europe_Overview.pdf
(2) Antagna texter, P8_TA(2016)0409.
(3) Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF.
(4) Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/93/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF (EUT L 335, 17.12.2011, s. 1).


Framtidsutsikter och utmaningar för biodlingssektorn i EU
PDF 231kWORD 59k
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om möjligheter och utmaningar för biodlingssektorn i EU (2017/2115(INI))
P8_TA(2018)0057A8-0014/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 15 november 2011 om honungsbins hälsa och utmaningarna för biodlingssektorn(1),

–  med beaktande av slutsatserna från rådet (jordbruk och fiske) (8606/11 ADD 1 REV 1) om kommissionens meddelande om honungsbins hälsa (COM(2010)0714),

–  med beaktande av den europeiska veckan för bin och pollinering – EU Bee Week – som har anordnats i Europaparlamentet sedan 2012,

–  med beaktande av Europeiska myndighetens för livsmedelssäkerhet (Efsa) rapport Collecting and Sharing Data on Bee Health: Towards a European Bee Partnership från september 2017, som omsätter det europeiska partnerskapet för bin i handling,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8‑0014/2018), och av följande skäl:

A.  Biodlingssektorn är en integrerad del av det europeiska jordbruket med över 620 000 biodlare i EU(2). Biodling utövas i stor omfattning som hobby eller för egen konsumtion, men även som yrkesverksamhet.

B.  Bins ekonomiska värde omfattar pollinering och produktion av honung, vax och andra biodlingsprodukter, medan träramar, bikupor och biturism också är av stor vikt.

C.  Biodlingssektorn är oerhört viktig för EU och bidrar på ett omfattande sätt till samhället, både ekonomiskt med ca 14,2 miljarder EUR per år, och miljömässigt genom att upprätthålla den ekologiska balansen och den biologiska mångfalden, eftersom 84 procent av växtarterna och 76 procent av livsmedelsproduktionen i Europa är beroende av pollinering från vildbin och tambin.

D.  Bin och andra pollinatörer tillhandahåller pollinering och säkerställer därmed reproduktion av många odlade och vilda växter, vilket säkerställer livsmedelsproduktionen och livsmedelstryggheten, och bevarar den biologiska mångfalden i Europa och i världen utan kostnad. Pollinering värdesätts inte tillräckligt i EU och tas ofta för given, medan man till exempel i Förenta staterna spenderar totalt två miljarder EUR per år på artificiell pollinering. Europa är hemvist för ca tio procent av den globala bimångfalden. Enligt Frankrikes jordbruksforskningsinstitut skulle dödligheten bland bin kosta 150 miljarder EUR på global nivå, dvs. tio procent av marknadsvärdet för livsmedel, vilket visar hur viktigt det är att skydda pollinerande insekter.

E.  Den senaste forskningen från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) visar att en ökad täthet och större variation av pollinerande insekter har direkta effekter på skördeavkastningen och därmed kan hjälpa småskaliga jordbrukare att öka produktiviteten med i genomsnitt 24 procent totalt.

F.  Inte alla länder har ett system för registrering av biodlare och bikupor som möjliggör en övervakning av utvecklingen i sektorn och på marknaden och av bihälsan.

G.  År 2004 garanterade kommissionen 32 miljoner EUR per år till nationella biodlingsprogram enbart för biodling, och 2016 hade detta ökats till 36 miljoner, men det är fortfarande långtifrån tillräckligt (det motsvarar enbart 0,0003 procent av den gemensamma jordbrukspolitikens budget).

H.  Mellan 2004 och 2016 ökade antalet honungsbisamhällen med 47,8 procent i och med att nya medlemsstater anslöt sig, men finansieringen från EU ökade med enbart tolv procent, vilket innebär att de tillgängliga EU-medlen inte är tillräckliga för att upprätthålla bipopulationen och på lämpligt sätt hjälpa biodlarna att förnya sina bisamhällen efter populationsförluster i medlemsstater med hög dödlighet.

I.  Trots denna statistiska ökning har många yrkesverksamma biodlare upphört med sin verksamhet, och i vissa medlemsstater har antalet bisamhällen minskat med så mycket som 50 procent eller mer(3) på grund av konsekvenserna av klimatförändringarna (t.ex. vårfrost, torka, bränder), vissa kemiska verksamma ämnen och störningar på EU:s inre marknad för honung. Många fall av vinterförluster och störningar fortsätter att registreras.

J.  De nationella program för biodlingssektorn som medfinansieras av EU har en generellt positiv inverkan. Det är mer sannolikt att det är det nationella genomförandet som ibland skapar bristande förtroende från sektorn och därför minskar utnyttjandet.

K.  Biodlingssektorn lider av ett särskilt allvarligt demografiskt och åldersrelaterat problem i och med att endast en liten procentandel av biodlarna är yngre än 50 år, vilket innebär en risk för sektorns framtid. Biodling utgör en möjlig källa till arbetstillfällen och integration för unga människor på landsbygden, eftersom tillgången på mark är begränsad i många av Europas regioner.

L.  God teoretisk kunskap i kombination med praktisk utbildning kan bidra till en bättre förståelse av de utmaningar som bisamhällena står inför och åtgärder för att ta itu med dem, och har därför stor betydelse. Biodlare bör bedriva verksamhet på ett ansvarstagande och professionellt sätt och i nära samarbete med jordbrukare för att hantera sådana framtida utmaningar som klimatförändringar, naturkatastrofer, minskade möjligheter för bina att samla in pollen och nektar, attacker av vilda djur och flyttfågelarter i vissa regioner (bikupor är väldigt utsatta för rovdjursangrepp eftersom biodling ofta sker utomhus), samt tunga administrativa bördor i vissa medlemsstater.

M.  I de nationella biodlingsprogram som medfinansieras av EU får deltagarna tillfälle att bedriva forsknings- och utvecklingsprojekt. Framgångsrika projekt kan bidra kraftigt till att stärka sektorn och dess kapacitet att bättre klara av naturkriser och marknadskriser. Kunskapsöverföring och utbyte av god och innovativ praxis ger mervärde till den europeiska biodlingssektorn, särskilt om det kompletteras av ett särskilt program som t.ex. det aktuella Erasmus för biodlare inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare.

N.  Det ”nomadiserande” jordbruket har flera positiva aspekter men även några problematiska, framför allt när det gäller regelefterlevnaden för att förhindra att risksituationer uppstår. Därför krävs noggrannare övervakning.

O.  Den ökande dödligheten bland honungsbin och vilda pollinatörer som för närvarande observeras i Europa är oroande på grund av dess negativa effekter på jordbruket, den biologiska mångfalden och ekosystemen. Det finns många stressfaktorer som orsakar ökad dödlighet bland bin, och dessa varierar beroende på det geografiska området, lokala särdrag och klimatförhållanden. Dessa faktorer omfattar de allvarliga konsekvenserna av sådana invasiva främmande arter som Varroa destructor, den lilla kupskalbaggen (Aethina tumida), sammetsgetingen (Vespa velutina) och amerikansk yngelröta, samt av sådana djurpatogener som nosematos hos bin, effekterna av vissa verksamma ämnen i växtskyddsprodukter och andra biocider, klimatförändringar, miljöförstöring, förstörelse av livsmiljöer och det gradvisa försvinnandet av blomväxter. Bin är beroende av jordbruksmark där ytorna och mångfalden av grödor är deras främsta källa till föda, och det vore därför användbart för både biodlare och jordbrukare att inrätta en viss typ av arealer med ekologiskt fokus som kallas ”biodlingsområden”, som därefter skulle kunna användas i stor utsträckning i alla medlemsstater, i synnerhet under den period då få växter blommar.

P.  Biodlare står ofta handfallna inför sjukdomar och parasiter som påverkar bin, eftersom de saknar information, utbildning och effektiva medel för att motverka dem, t.ex. tillgång till läkemedel för behandling av bin. Biodlare erhåller stöd för skyddsåtgärder mot Varroa destructor, även om dessa åtgärder ännu inte är helt framgångsrika eftersom satsningar på forskning och utveckling fortsätter att vara otillräckliga vad gäller behandlingar mot parasiter, effekter av bins föda och kontakt med kemiska produkter.

Q.  Biodlares skyldighet att rapportera sjukdomar och parasiter leder till att bikupor systematiskt förstörs, vilket skulle kunna leda till att de väljer att inte rapporterar dem. De läkemedel som finns tillgängliga på marknaden för att behandla bisjukdomar är begränsade och motsvarar inte det ökade behovet av effektiva veterinärmedicinska produkter. Åtskilliga naturliga ämnen har testats för att bekämpa varroasjuka, och tre av dessa utgör numera grunden för organiska behandlingar, nämligen myrsyra, oxalsyra och tymol.

R.  Jordbruk som baseras på monokultur och använder grödor och hybridsorter med lägre nektar- och pollenmängd och kortare blomningstid minskar avsevärt både den biologiska mångfalden och omfattningen av de områden där bina kan samla in pollen och nektar. Brittiska forskare har nyligen dragit slutsatsen att lokala och regionala biraser överlever bättre i ett visst område än raser av honungsbin från andra områden som placerats där(4). Den europeiska biodlingssektorns långsiktiga hälsa och hållbarhet bygger på att man säkerställer långsiktig hälsa och uthållighet hos lokala honungsbiekotyper, med tanke på deras mångfald och förmåga att anpassa sig till lokala miljöer.

S.  Varningar för att antalet pollinatörer minskar kommer från både den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, i rapporten som antogs den 26 februari 2016, och Internationella naturvårdsunionen (IUCN), i den världsomspännande samlade bedömningen avseende systemiska insektsmedel. Bin är en viktig indikator på miljökvaliteten.

T.  Biodlare, jordbrukare, miljöaktivister och medborgare förväntar sig åtgärder som grundar sig på tydlig vetenskaplig enighet kring alla orsaker till dödlighet bland bin, inbegripet effekterna av verksamma ämnen i bekämpningsmedel (t.ex. vissa neonikotinoider och vissa andra systemiska insektsmedel), som Efsa har konstaterat.

U.  De olika forskningsresultaten kan till viss del förklaras med att olika analysmetoder och forskningsprotokoll använts. Bristen på samordning inom forskningen om pollinatörer på EU-nivå och på tillgängliga och harmoniserade uppgifter mellan intressenter leder till en spridning av avvikande eller motstridiga studier.

V.  Dialogen och samarbetet mellan samtliga berörda parter (biodlare, jordbrukare, forskare, icke-statliga organisationer, lokala myndigheter, växtskyddsindustrin, den privata sektorn, veterinärer och allmänheten) behöver bibehållas och fördjupas så att forskningen kan samordnas och alla relevanta insamlade uppgifter utbytas i rätt tid.

W.  Det finns en allmän efterfrågan på dels en gemensam och harmoniserad databas över bland annat typer av grödor och jordbruksmetoder, förekomst av skadliga arter och sjukdomar, klimat- och väderförhållanden, landskap och infrastruktur, bisamhällestäthet och binas dödlighet per region, dels relevanta digitala verktyg och teknik som inte skadar bin, och medier enligt initiativet för det europeiska partnerskapet för bin som antogs i juni 2017. Resultatet av Efsas omfattande vetenskapliga undersökning, som redan försenats med över ett år, krävs för att beslut ska kunna fattas på grundval av den senaste forskningen. Tydliga resultat avseende alla indikatorer på bihälsa krävs så snart som möjligt för att dödligheten bland bin ska kunna stoppas och minskas, i synnerhet från fälttester. Biodlare, jordbrukare och medborgare förväntar sig att kommissionen, tillsammans med behöriga EU-byråer och experter från medlemsstaterna, noga övervakar Efsas riktlinjer för att bedöma hur växtskyddsprodukter påverkar bin, och förväntar sig att medlemsstaterna vederbörligen genomför dem.

X.  Honungsproduktionen påverkas även av väderförhållandena, eftersom varmt och fuktigt väder gynnar honungsproduktionen medan kallt och vått väder hämmar den. Höst- och vinterförluster bidrar till att bisamhället tunnas ut och till en minskad honungsproduktion, med 50 procent i vissa medlemsstater och till och med 100 procent i vissa regioner.

Y.  Honungsbipopulationens varierande storlek i olika jordbruksområden bör uppmärksammas, med tanke på att den växer i vissa honungsproducerande länder och minskar i andra.

Z.  Den ökade dödligheten bland bin har tvingat biodlarna att mer regelbundet köpa nya bisamhällen, vilket leder till ökade produktionskostnader. Kostnaden för ett bisamhälle har minst fyrdubblats sedan 2002. Ersättning av ett bisamhälle kan ofta leda till en produktionsminskning på kort och medellång sikt, eftersom nya samhällen är mindre produktiva när de just har etablerats. Biodlare använder aldrig så många bisamhällen i sin honungsproduktion som statistiken visar, eftersom de återuppbygger det ursprungliga antalet samhällen under årets lopp, på bekostnad av produktionskvantiteterna eftersom återinsättning av förlorade samhällen också kräver honung.

AA.  Den mängd honung som produceras och exporteras i vissa tredjeländer har fördubblats under de senaste 15 åren. EU är till knappt 60 procent självförsörjande på honung – en siffra som inte ökar – samtidigt som antalet bikupor i EU nästan har fördubblats mellan 2003 och 2016 och antalet biodlare har ökat från omkring 470 000 till 620 000 under samma period. De tre största honungsproducenterna i Europa 2016 var Rumänien, Spanien och Ungern, följda av Tyskland, Italien och Grekland.

AB.  EU importerar varje år omkring 40 procent av sin honung. År 2015 var den importerade honungen omkring 2,3 gånger billigare än den honung som producerades i EU. EU importerar ca 200 000 ton honung varje år, främst från Kina, Ukraina, Argentina och Mexiko, vilket skapar en stor konkurrensnackdel för Europas biodlare jämfört med producenter från tredjeländer, och förhindrar en högre grad av självförsörjning. Importerad honung uppfyller ofta inte de krav som tillämpas för biodlare i EU.

AC.  Konsumenterna tror ofta att de äter honung från EU, men en del av denna honung är i själva verket en blandning av honung från EU och tredjeländer samtidigt som en stor del av den importerade honungen är förfalskad.

AD.  Sedan 2002 har mängden honung från världens viktigaste honungsproducerande regioner stagnerat eller minskat på grund av binas dåliga hälsa, medan mängden honung som produceras i Kina har fördubblats (till omkring 450 000 ton per år från 2012), vilket är mer än den sammanlagda honungsproduktionen i EU, Argentina, Mexiko, Förenta staterna och Kanada.

AE.  Mer än hälften av den honung som importerades till EU 2015 kom från Kina – ungefär 100 000 ton, dubbelt så mycket som 2002 – trots att antalet bisamhällen har minskat i andra delar av världen. Enligt sammanslutningar av biodlare och yrkesverksamma biodlare kan en stor andel av den honung som importeras från Kina vara förfalskad med främmande sockerarter från sockerrör eller majs. Inte alla medlemsstater har möjlighet att utföra analyser för att upptäcka oriktigheter med importerad honung vid EU:s yttre gränskontrollstationer.

AF.  Honung är den tredje mest förfalskade produkten i världen. Förfalskningar är till stort förfång för Europas biodlare och utsätter konsumenterna för allvarliga hälsorisker.

AG.  Enligt experter löstes kloramfenikolproblemet 2002 genom att företag som exporterade honung från Kina använde hartsfilter, inte genom att de följde bestämmelserna.

AH.  Vid sitt sammanträde i december 2015 diskuterade rådet (jordbruk och fiske) kvalitetsfrågor rörande honungsimport och den europeiska biodlingssektorns konkurrenskraft. Som uppföljning av detta begärde kommissionen en centraliserad kontroll av honung.

AI.  Honungsproverna i medlemsstaterna kontrollerades av det gemensamma forskningscentrumet, som bland annat konstaterade att 20 procent av de prover som togs vid EU:s yttre gränser och i importörernas lokaler inte uppfyllde kraven för sammansättning och/eller produktionsförfaranden för honung, såsom dessa fastställs i honungsdirektivet (2001/110/EG), samt att 14 procent av proverna innehöll tillsatt socker. Trots detta fortsätter utblandad och förfalskad honung att föras in i Europa.

AJ.  Enligt Codex Alimentarius, som används i EU, är honung en naturprodukt som inget ämne får tillsättas till eller extraheras från och som inte får torkas utanför bikupan.

AK.  Obalansen på den europeiska honungsmarknaden på grund av den mycket omfattande importen av förfalskad, billig honung har minskat uppköpspriset för honung i EU:s huvudsakliga produktionsländer (Rumänien, Spanien, Ungern, Bulgarien, Portugal, Frankrike, Italien, Grekland och Kroatien) med hälften mellan 2014 och 2016, och detta fortsätter att försätta Europas biodlare i ett svårt och skadligt läge.

AL.  I artikel 2.4 a andra stycket i honungsdirektivet ändrat genom direktiv 2014/63/EU föreskrivs att när honung har sitt ursprung i mer än en medlemsstat eller mer än ett tredjeland så får den obligatoriska uppgiften om ursprungsland ersättas med ett av följande: ”blandning av EU-honung”, ”blandning av icke-EU-honung” eller ”blandning av EU- och icke-EU-honung”. Beteckningen ”blandning av EU- och icke-EU-honung” är inte tillräckligt informativ för konsumenten.

AM.  Många honungsförpackare och honungshandlare utnyttjar nu detta sätt att ange ursprunget för att dölja det verkliga ursprungslandet och även andelen honung från de olika berörda länderna, eftersom köparna blir mer kunniga och är misstänksamma mot livsmedel från vissa länder. Många stora honungsproducerande länder som t.ex. Förenta staterna, Kanada, Argentina och Mexiko har mycket strängare krav på honungsmärkning än EU:s förenklade regler, och erbjuder därför mycket bättre garantier än EU vad gäller tillhandahållande av nödvändig konsumentinformation.

AN.  De aktuella reglerna beaktar inte bedrägliga metoder som påverkar bearbetade produkter såsom kex, frukostflingor, konfekt etc. Märkningen ”honung” kan vilseleda konsumenterna med avseende på produktens verkliga innehåll, eftersom den ofta används när mycket mindre än 50 procent av sockerinnehållet i produkten härrör från honung.

AO.  Initiativet för en europeisk honungsfrukost från 2014 var en stor framgång, och detta utmärkta initiativ är öppet för alla medlemsstater i syfte att bidra till att barn lär sig att äta nyttig mat som honung och främja biodlingssektorn. Vid rådets (jordbruk och fiske) möte den 11 maj 2015 tog Slovenien initiativ till ett förslag om att FN officiellt ska erkänna den 20 maj som Världsbidagen, en idé som fick brett stöd av alla medlemsstater och stöddes av FAO vid dess Romkonferens i juli 2017. Där enades man om att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt biodlingssektorn när det gäller jordbruk, växtskydd och hållbart jordbruk, eftersom bin har stor inverkan på den ekologiska balansen i världen.

AP.  EU:s program för frukt och grönsaker i skolan och skolmjölksprogram utgör ett viktigt verktyg för att återanknyta barn till jordbruket och mångfalden i EU:s jordbruksprodukter, i synnerhet de produkter som produceras i deras egen region. Utöver att främja färsk frukt och färska grönsaker och mjölkdrickande finns i dessa program möjlighet för medlemsstaterna att inkludera andra lokala, regionala eller nationella specialiteter såsom honung.

AQ.  Även om det innebär en extra administrativ och ekonomisk börda att involvera lokala producenter i EU:s ”program för frukt och grönsaker i skolan och skolmjölksprogram” skulle de potentiella fördelarna med att höja medvetenheten om honungens näringsmässiga fördelar, biodlingens betydelse, uppmuntran till ökad konsumtion och ett smidigt deltagande av i huvudsak lokala biodlare kunna gynna sektorn och honungskedjan överlag. De lokala producenterna har svårt att delta i EU:s skolprogram på grund av en restriktiv tillämpning av lagstiftningen på den direkta leveransen av små mängder honung i vissa medlemsstater. Lokal produktion och konsumtion av närproducerat måste främjas.

AR.  Den årliga honungskonsumtionen varierar kraftigt mellan medlemsstaterna: Medan medlemsstaterna i Västeuropa har en genomsnittlig konsumtion på 2,5–2,7 kg per person är siffran för de länder som anslöt sig till EU 2004 och framåt så låg som 0,7 kg i vissa fall. De europeiska kvalitetssystemen och i synnerhet systemen med geografisk beteckning har stor betydelse för bevarandet och skapandet av arbetstillfällen. Över 30 geografiska beteckningar för honung har registrerats hittills. Beteckningarna ”europeisk” och ”tillverkad i EU” förknippas ofta med produkter med högt värde.

AS.  Honung har positiva fysiologiska effekter, särskilt när det gäller hälsan, som kommer sig av dess antiseptiska, antiinflammatoriska och läkande egenskaper, vilka skulle kunna lyftas fram ytterligare i den framtida jordbrukspolitiken.

AT.  Åtskilliga exempel på självorganisation och direktförsäljning från biodlaren visar att försäljning av honung, i synnerhet ekologiskt producerad honung, och andra biodlingsprodukter med korta leveranskedjor och på marknader med närproducerade varor är mycket framgångsrik.

AU.  Biodling i städerna har blivit mer populärt på senare år och kan öka medvetenheten hos en bredare allmänhet, däribland barn, om naturen och fördelarna med biodling. Allmänhetens och/eller lokala och regionala myndigheters plantering av blommande växter i trädgårdar och stadsområden bidrar också till att skapa fler födokällor för pollinatörer.

AV.  Andra biodlingsprodukter, som t.ex. pollen, propolis, bivax, bigift och drottninggelé, bidrar också betydligt till medborgarnas välmående, används som högkvalitativa livsmedel och efterfrågas som en del av en naturlig livsstil. De spelar även en viktig roll i hälsovårdsindustrin och kosmetikaindustrin och kan därigenom ytterligare förbättra biodlarnas ekonomiska situation. Dessa produkter definieras emellertid inte i honungsdirektivet, och detta utelämnande gör det svårare att genomföra en effektiv sektorspolitik och hindrar kvalitetsfrämjande strategier och bekämpning av bedrägeri och förfalskning. Alla medlemsstater kan besluta att förbjuda odling av genetiskt modifierade organismer på sitt territorium i syfte att skydda europeiska konsumenter från honung som är kontaminerad med genmodifierat pollen.

AW.  Stora mängder honung importeras till EU och i många fall orsakar detta svåra störningar och rentav kriser på EU:s marknad för honung, vilket bidrar till att försvaga den europeiska biodlingssektorn. Biodlingssektorn förtjänar att prioriteras i EU vid förhandlingarna om frihandelsavtal, och honung och andra biprodukter bör klassificeras som ”känsliga produkter”.

Biodlingens betydelse

1.  Europaparlamentet understryker att honungsbin, tillsammans med vildbin och andra pollinatörer, utför grundläggande ekosystem- och jordbrukstjänster genom att pollinera blommor, däribland grödor, utan vilka det europeiska jordbruket och i synnerhet odlingen av entomofila växter (växter som pollineras av insekter) inte skulle existera. Parlamentet understryker i detta avseende att den gemensamma jordbrukspolitiken måste vara inriktad på hållbar utveckling och förstärkning av den biologiska mångfalden, vilket är bättre, inte enbart för bins fortsatta existens och återinsättning, utan även för skördeavkastningen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att biodlingen ges en framträdande plats i kommande jordbrukspolitiska förslag när det gäller stöd och förenkling, forskning och innovation samt utbildningsprogram för biodling.

3.  Europaparlamentet understryker att EU visserligen kan vidta ytterligare åtgärder för biodlare och bin, men att det är viktigt att lyfta fram den nuvarande gemensamma jordbrukspolitikens bidrag i form av stödet till biodlingen och även en potentiell förbättring av miljön och den biologiska mångfalden med hjälp av olika verktyg, såsom åtgärder för diversifiering av grödor, områden med ekologiskt fokus, Natura 2000, ekologiskt jordbruk, andra jordbruksrelaterade miljöåtgärder som bidrar till att upprätta bisamhällen, klimatskyddsåtgärder och det europeiska innovationspartnerskapet.

EU:s stöd till biodlare

4.  Europaparlamentet understryker att beviljandet av medel för biodling för livsmedelsproduktion och terapeutiska ändamål måste struktureras på ett mer riktat och ändamålsenligt sätt, och ökas på lämpligt sätt i en framtida jordbrukspolitik (förväntas från och med 2021).

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja EU:s biodlingssektor genom starka politiska verktyg och lämpliga finansieringsåtgärder som står i proportion till det aktuella bibeståndet. Parlamentet föreslår därför en ökning med 50 procent i EU:s budgetpost som öronmärkts för nationella biodlingsprogram, vilket återspeglar det aktuella bibeståndet i EU och sektorns övergripande betydelse. Parlamentet uppmanar bestämt alla medlemsstater att i enlighet med artikel 55 i förordning (EU) nr 1308/2013 om en samlad marknadsordning utarbeta ett nationellt program för sin biodlingssektor.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt överväga inkluderingen av ett nytt stödsystem för biodlare i den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 i syfte att ge tillräcklig vikt åt bins miljöfunktion som pollinerande insekter. Parlamentet understryker i detta avseende att mikroföretags samt små och medelstora företags särskilda behov, inbegripet de som bedriver sin verksamhet i de yttersta randområdena och i bergsområden och på öar, måste beaktas. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att utreda ytterligare åtgärder, såsom stöd till inköp av mellanväggar.

7.  Europaparlamentet uppmanar biodlarna att inleda en aktiv dialog med de behöriga myndigheterna för att mer ändamålsenligt tillämpa de nationella biodlingsprogrammen i syfte att förbättra dem och korrigera eventuella problem.

Riskhantering

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om ett program för riskhantering inom biodlingssektorn skulle vara genomförbart, inom ramen för de nationella biodlingsprogrammen, för att kompensera professionella biodlares produktionsförluster. Parlamentet föreslår därför ett bidrag som beräknas i enlighet med de berörda verksamheternas genomsnittliga omsättning. Parlamentet understryker att försäkringsbolag i flera medlemsstater vägrar att försäkra bisamhällen, och att biodlare har svårt att få tillgång till riskhanteringsverktygen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att underlätta biodlarnas tillgång till riskhanteringsverktyg.

Nationella biodlingsprogram som medfinansieras av EU

9.  Europaparlamentet betonar behovet av lämplig utbildning i biodling, och uppmanar medlemsstaterna att inkludera detta som en förutsättning i de nationella programmen. Parlamentet anser att utgifter för inköp av biodlingsutrustning, där dessa är stödberättigande och medfinansierade inom ramen för de enskilda nationella biodlingsprogrammen, bör godtas under hela den treåriga programperioden och inte bara under det år då utgifterna betalades.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga införandet av ersättningssystem i sina nationella biodlingsprogram för dödlighet inom bisamhällen till följd av naturkatastrofer, sjukdomar och rovdjursangrepp.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ändring av programåret för de nationella biodlingsprogrammen, så att programårets slut skjuts upp till den 30 oktober. Enligt den gällande förordningen avslutas programåret nämligen den 31 juli, och detta datum infaller i vissa medlemsstater mitt under biodlarnas högsäsong, vilket gör det till en olämplig tidpunkt.

12.  Europaparlamentet påpekar att brunbjörnens och andra rovdjurs utbredning i vissa regioner i Europa medför nya utmaningar för biodlarna avseende deras personliga säkerhet och ekonomiska verksamhet, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder, i synnerhet genom ersättning för de skador som uppstår.

Forskning och utbildning

13.  Europaparlamentet föreslår att forskningsområden och forskningsresultat som avser biodling i likhet med projektkonsortiet Apitherapy – i synnerhet när de finansieras av EU – ska breddas och delas mellan medlemsstaterna för att undvika dubbelarbete. Parlamentet efterlyser i detta avseende en gemensam digital databas som är harmoniserad på EU-nivå för utbyte av information mellan biodlare, forskare och alla berörda parter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att främja och stärka europeiska forskningsprojekt på biodlingsområdet, såsom Efsas forskningsprogram inom ramen för projektet Collecting and Sharing Data on Bee Health: towards a European Bee Partnership. Parlamentet anser att ökade privata och offentliga investeringar i tekniska och vetenskapliga sakkunskaper är avgörande och bör uppmuntras på nationell nivå och på EU-nivå, i synnerhet rörande genetiska och veterinärmedicinska aspekter och utveckling av innovativa biläkemedel. Parlamentet stöder verksamheten vid EU:s referensinstitut och referenslaboratorier, som resulterar i förbättrad samordning av forskningen, bland annat i syfte att ytterligare utreda orsakerna till dödlighet bland bin.

14.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa lämpliga program för grundläggande utbildning och yrkesutbildning för biodlare. Parlamentet betonar att läromedlen, utöver de jordbruksrelaterade och andra ekonomiska aspekterna av biodling, bör innehålla kunskaper med anknytning till pollinering och andra miljövänliga metoder, som t.ex. upprätthållande av den ekologiska balansen och bevarande av den biologiska mångfalden, och förbättring av överlevnadsvillkoren för pollinatörer i uppodlade landskap. Parlamentet anser att särskilda utbildningsmoduler om dessa frågor också bör tas fram i samarbete med biodlare för jordbruksproducenter som arbetar med att odla marken. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja ökat samarbete och utbyte av kunskap och information, inbegripet avancerade och ömsesidiga system för tidig varning mellan jordbrukare och biodlare, skogsvaktare, forskare och veterinärer avseende besprutningsperioder och annan användning av insektsbekämpningsmedel, förebyggande och bekämpning av sjukdomar, teknik som är ofarlig för bin, och växtskyddsmetoder som minimerar dödligheten bland pollinatörer.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta rekommendationer för att stödja olika nationella högkvalitativa program för grundläggande utbildning och yrkesutbildning inom biodling i EU. Parlamentet efterlyser program som får ungdomar att välja biodlaryrket, med tanke på det trängande behovet av ett generationsskifte i sektorn. Parlamentet anser att det är nödvändigt att ytterligare utveckla potentialen inom biodlingssektorn på sätt som är anpassade till alla biodlares behov. Parlamentet uppmanar även kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna och sektorn ta fram regler för god biodlingspraxis som understöds av tillgång till högkvalitativ utbildning på medlemsstatsnivå. Parlamentet uppmanar, med avseende på yrkesutbildning, universitetens fakulteter för veterinärmedicin att förstärka områdena veterinärmedicinsk tillsyn och veterinärmedicinskt deltagande. Parlamentet anser att program som Horisont 2020 och Erasmus+ bör främja forskning och utbildning i apiterapi.

Bihälsa och miljöaspekter

16.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att den ökade dödligheten bland och minskningen av honungsbin och vilda pollinatörer, inbegripet vildbin, i Europa kommer att få långtgående negativa effekter på jordbruket, livsmedelsproduktionen och livsmedelstryggheten, den biologiska mångfalden, miljöhållbarheten och ekosystemen.

17.  Europaparlamentet understryker att EU och dess medlemsstater omedelbart måste vidta de åtgärder som krävs för att genomföra en storskalig och långsiktig strategi för bihälsa och återinsättning i syfte att bevara det just nu nedåtgående beståndet av vildbin i EU, även via jordbruksrelaterade miljöåtgärder till stöd för upprättandet av bisamhällen.

18.  Europaparlamentet betonar vikten av biologisk mångfald för bins hälsa och välbefinnande, då den ger dem möjlighet att samla in pollen och nektar och tillhandahåller naturliga och kulturformade livsmiljöer såväl som omfattande permanenta betesmarker. Parlamentet uppmärksammar det pågående gradvisa försvinnandet av värdefulla bifoderväxter – såsom blåklint, vicker, tistel och vitklöver – till följd av olämplig användning av växtskyddsprodukter och minskat bete på ängsmarker till förmån för slåtter. Parlamentet framhåller att detta resulterar i pollenbrist, och därmed undernäring för bin, vilket bidrar till ett försämrat hälsotillstånd hos bin och ökad mottaglighet för patogener och parasiter. Parlamentet betonar behovet av att skydda vilda blommor och insektsvänliga arter i hela Europa. Parlamentet påminner om att ”biodlingsområden” med en viktningsfaktor på 1,5 är en viss typ av areal med ekologiskt fokus inom ramen för miljöanpassningen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen, förädlare av utsäde och jordbrukare att främja kvalitetssystem för växtförädling med hög och bevisad honungs- eller pollenbärande förmåga i urvalskriterierna, och att prioritera en maximal biologisk mångfald hos lokalt anpassade och lokalt hämtade arter och sorter.

19.  Europaparlamentet framhåller behovet av lämpliga ekonomiska incitament för ekologiska biodlare, med tanke på de ytterligare krav som de måste uppfylla och miljöns växande inverkan.

20.  Europaparlamentet understryker behovet av att bevara det ovanliga genetiska arv, den mångfald och den anpassningsförmåga som finns hos lokala, endemiska honungsbipopulationer, som alla under många generationer har anpassats efter särdragen i deras lokala miljö, och påminner om att denna mångfald är viktig i kampen mot invasiva arter, inbegripet parasiter och sjukdomar.

21.  Europaparlamentet noterar att jordbruk som baseras på monokulturer minskar den biologiska mångfalden och utgör en risk för otillräcklig pollinering och för att biodlingsflora försvinner, och uppmanar medlemsstaterna att utveckla strategier för sådd av nektarrika växter på obrukad mark. Parlamentet betonar i detta avseende att bevarandet av abiotiska resurser, i synnerhet jord och vatten, samt en betydande mångfald av pollen och en stor variation av näring, är avgörande för skydd av bin.

22.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla de incitament som krävs för att främja lokalt utvecklade metoder i syfte att bevara honungsbiekotyper och odling i hela EU.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sätta in åtgärder för att höja det rättsliga skyddet och det ekonomiska stödet för lokala ekotyper och populationer av honungsbin i hela EU, inklusive införande av juridiskt skyddade bevarandeområden för lokalt endemiska honungsbin.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en inventering för att utvärdera befintliga och framväxande hälsorisker på europeisk och internationell nivå, i syfte att upprätta en handlingsplan för att bekämpa dödligheten hos bin.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta genomföra pilotprojekten om bin och andra pollinatörer som indikatorer på hälsa i miljö och habitat, då dessa kan visa sig användbara i utformningen av framtida politik.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att stödet till jordbruket från den gemensamma jordbrukspolitikens olika budgetposter beaktar metoder som gynnar bin, exempelvis inrättande av områden med ekologiskt fokus och odling av vilda blommor som är viktiga för bin på mark i träda.

27.  Europaparlamentet betonar att man måste tillämpa försiktighetsprincipen för att skydda pollinerande insekter i allmänhet, såväl tama som vilda.

28.  Europaparlamentet noterar att ett friskt bi bättre klarar parasitangrepp, sjukdomar och rovdjursangrepp. Parlamentet inser att några invasiva främmande arter som t.ex. Varroa destructor, den lilla kupskalbaggen (Aethina tumida), sammetsgetingen (en art som är extremt aggressiv mot andra insekter) och amerikansk yngelröta samt vissa patogener som t.ex. nosematos hos bin är stora orsaker till dödlighet hos bin och orsakar allvarlig ekonomisk skada för biodlare. Parlamentet uttrycker på nytt sitt stöd för det pilotprojekt om uppfödnings- och urvalsprogrammet för forskning om motståndskraft mot varroasjuka som parlamentet tagit initiativet till. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja EU-omfattande tillämpad forskning genom effektiva uppfödningsprogram som tar fram biarter som är motståndskraftiga mot invasiva arter och sjukdomar och som har beteendeegenskapen varroakänslig hygien (VSH). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utföra årliga tester av kvalstrets motstånd mot de olika verksamma ämnen som används i vissa veterinärmedicinska läkemedel, mot bakgrund av risken för att vissa invasiva främmande arter, som Varroa destructor, kan utveckla motståndskraft mot dessa veterinärmedicinska läkemedel. Parlamentet anser att den obligatoriska bekämpningen av varroasjuka på EU-nivå bör fortsätta.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att involvera alla relevanta läkemedelsproducenter i forskning kring läkemedel för bin, bland annat för att bekämpa Varroa destructor och undvika negativa bieffekter av dessa läkemedel på binas immunsystem, och att skapa en gemensam it-plattform för att utbyta de bästa lösningarna och läkemedlen med berörda parter, att förbättra tillgången till veterinärmedicinska produkter som är viktiga för biodling, att stärka veterinärernas roll i skötseln av bins hälsa och att göra alla biodlare medvetna om alla tillgängliga lösningar. Parlamentet efterlyser offentlig och privat forskning om biologiska och fysiska alternativa metoder som är ofarliga för människors och djurs hälsa, samt om användningen av naturliga ämnen och föreningar för kontroll av varroasjuka, med beaktande av de specifika fördelarna med organiska behandlingar.

30.  Europaparlamentet tillstår att resultaten av vissa medlemsstaters kontroll av binas hälsosituation är viktiga och bör delas med de övriga medlemsstaterna och kommissionen.

31.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att på alla möjliga sätt skydda lokala och regionala honungsbiarter (stammar av biarten Apis mellifera) mot den oönskade spridningen av naturaliserade eller invasiva främmande arter som direkt eller indirekt påverkar pollinatörer. Parlamentet stöder återinsättningen av kupor som gått förlorade på grund av invasiva främmande arter, med bin av lokala inhemska arter. Parlamentet rekommenderar medlemsstaterna att upprätta centrum för avel och skydd av inhemska biarter. Parlamentet understryker i detta avseende vikten av att utarbeta avelsstrategier för att öka frekvensen av värdefulla egenskaper i lokala honungsbipopulationer. Parlamentet noterar de möjligheter som ges i förordning (EU) nr 1143/2014 om invasiva främmande arter, och även potentiellt i de nyligen antagna djur- och växthälsoförordningarna (förordningarna (EU) 2016/429 respektive (EU) 2016/2031). Parlamentet uttrycker oro för att förorenat bivax som importeras från Kina ofta kan orsaka problem för binas hälsa.

32.  Europaparlamentet efterlyser ett genomtänkt förfarande för att utvidga förteckningen över invasiva arter som kan leda till en minskad mångfald av betesmarker för bin i EU.

Kemikalier som är skadliga för bin

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra in tillståndet för de verksamma ämnen i bekämpningsmedel som äventyrar bins hälsa på grundval av Efsas vetenskapliga rön som baseras på fälttester, fram till dess att Efsas slutliga detaljerade konsekvensbedömning offentliggörs. Parlamentet upprepar att alla beslutsprocesser måste bygga på vetenskapliga bedömningar och rön.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att agera i enlighet med rådande vetenskaplig samsyn och förbjuda de verksamma ämnen i bekämpningsmedel, däribland de neonikotinoider och de systemiska gifter som vetenskapligt bevisats vara farliga för bins hälsa (enligt resultaten av laboratorieanalyser och, i synnerhet, fälttester). Parlamentet efterlyser samtidigt säkra alternativa produkter och jordbruksmetoder (t.ex. olika ändamålsenliga former av användning av små mängder bekämpningsmedel vid bekämpning av skadedjur, biologisk bekämpning och integrerat växtskydd) som ersättning för de verksamma ämnen som utgör en risk för bin.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med behöriga EU-byråer och experter från medlemsstaterna noga övervaka Efsas riktlinjer för att bedöma hur växtskyddsprodukter påverkar bin, och uppmanar medlemsstaterna att genomföra dem.

36.  Europaparlamentet betonar att alla produkter som innehåller ämnen som bekräftats vara skadliga för bin vid användning inom jordbruk bör märkas ”skadliga för bin”.

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omedelbart bedriva mer forskning, enligt en tydligt fastställd plan, om alla ämnen som sannolikt äventyrar bins hälsa.

38.  Europaparlamentet betonar att de långsiktiga effekterna av systemiska växtskyddsmedel är underskattade. Parlamentet välkomnar att ett pilotprojekt för miljöövervakning av bekämpningsmedelsanvändning med hjälp av honungsbin nyligen antagits.

39.  Europaparlamentet inser att bins motståndskraft försvagas avsevärt av samlad kemikalieexponering, vilket gör att de inte klarar stressfaktorer som våtår, brist på nektar, sjukdomar och parasiter, enligt oberoende kollegialt granskade vetenskapliga rön.

40.  Europaparlamentet påminner om Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel, särskilt artikel 14, enligt vilken alla jordbrukare är skyldiga att tillämpa de allmänna principerna om integrerat växtskydd på sina jordbruk från och med 2014, och artikel 9, om ett allmänt förbud mot flygbesprutning.

41.  Europaparlamentet påpekar att EU har infört tillfälliga begränsningar av användningen av fyra bekämpningsmedel som innehåller neonikotinoider (klotianidin, tiametoxam, imidakloprid och fipronil) i syfte att minska effekten på bin.

Bekämpning av honungsförfalskning

42.  Europaparlamentet förväntar sig att medlemsstaterna och kommissionen säkerställer att importerade honungsprodukter och andra biodlingsprodukter till fullo uppfyller höga EU-standarder och därigenom bekämpar både honungsproducenter i länder utanför EU som använder ohederliga metoder och förpackare och handlare i EU som medvetet blandar förfalskad, importerad honung med honung från EU.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram ändamålsenliga förfaranden för laboratorieanalys, t.ex. testning med kärnmagnetisk resonans och spårning av bispecifika peptider och andra bispecifika markörer, i syfte att upptäcka fall av honungsförfalskning, och uppmanar medlemsstaterna att bestraffa förfalskarna hårdare. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta privata internationellt erkända laboratorier, till exempel franska Eurofins eller tyska QSI, utföra de mest avancerade testerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en officiell databas över honung som kategoriserar honung av olika ursprung genom en gemensam analysmetod.

44.  Europaparlamentet noterar att honungsförpackningsanläggningar som blandar och behandlar honung från flera producenter ska inkluderas i EU:s övervakning av livsmedelssäkerheten enligt förordning (EG) nr 853/2004. Parlamentet anser att detta bör utvidgas till att omfatta alla anläggningar som behandlar importerad honung. Parlamentet pekar på behovet av att undvika att skapa någon finansiell eller administrativ börda för biodlare i EU som förpackar sin egen honung.

45.  Europaparlamentet betonar att de föreslagna åtgärderna skulle stärka EU:s övervakning av honungsförpackare i länder utanför EU och därmed göra det möjligt för de officiella revisorerna att ta reda på om förfalskad honung har använts och säkerställa att sådan honung avlägsnas från livsmedelskedjan.

46.  Europaparlamentet anser att honung alltid bör kunna identifieras längs livsmedelskedjan och klassificeras enligt sitt vegetabiliska ursprung, oavsett om det rör sig om en inhemsk eller importerad produkt, förutom vid direkta transaktioner mellan producent och konsument. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang skärpta spårbarhetskrav för honung. Parlamentet anser att företag som importerar utländsk honung och återförsäljare ska respektera EU:s bestämmelser och endast sälja biodlingsprodukter som överensstämmer med den definition av honung som fastställts i Codex Alimentarius.

47.  Europaparlamentet begär att kommissionen ändrar honungsdirektivet i syfte att tillhandahålla tydliga definitioner och fastställa de viktigaste särdragen hos alla biodlingsprodukter som t.ex. sorthonung och blandhonung, propolis, bidrottninggelé, bivax, bipollenklumpar, bibröd och bigift, i enlighet med vad som redan efterlyses i texter som parlamentet har antagit.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt granska hur EU:s marknad för foder, fodertillskott och läkemedel för bin fungerar, och att vidta nödvändiga åtgärder för att effektivisera marknaden och förhindra förfalskningar av och illegal handel med dessa produkter.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa NAL-protokoll (No Action Level), referensvärden för åtgärder eller gränsvärden för högsta tillåtna resthalter (MRL-värden) i honung och andra biodlingsprodukter, för att omfatta ämnen som inte får godkännas för EU:s biodlingssektor, och att harmonisera veterinära gränskontroller och kontroller av den inre marknaden, eftersom import av honung av låg kvalitet, honungsförfalskningar och ersättningsprodukter snedvrider marknaden och utövar ett ständigt tryck på priserna och i slutändan på produktkvaliteten på den inre marknaden, och eftersom lika villkor måste garanteras för produkter och producenter från såväl EU som tredjeländer.

50.  Europaparlamentet är medvetet om den praktiska betydelsen av att ha ett system för tidig varning för livsmedel och foder och uppmanar därför kommissionen att alltid placera fall av honung som uppenbarligen är förfalskad på RASFF-förteckningen (system för snabb varning för livsmedel och foder).

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbjuda distribution av hartsfiltrerad honung snarast möjligt eftersom sådan honung inte innehåller något som helst av biologiskt värde.

52.  Europaparlamentet efterlyser kontinuerliga kontroller av kvaliteten på honung som importeras från sådana tredjeländer vars lagstiftning tillåter behandling av bisamhällen med antibiotika.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta tillverkningsstandarder för vaxmellanväggar, som bör ange tillåtna halter av paraffin, yngelrötesporer respektive akaricidrester och innehålla en bestämmelse om att akaricidresthalten i vax som ska användas för vaxmellanväggar inte får vara sådan att akaricidrester skulle kunna överföras till honungen.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant kontrollera den storskaliga importen av honung från Kina i enlighet med förordning (EU) 2016/1036 och i synnerhet undersöka verksamheten hos företag som exporterar honung från Kina och bedöma honungens kvalitet, andel och prisnivå på honungsmarknaden i EU.

55.  Europaparlamentet anser att inköpspris på honung som ligger under de verkliga produktionskostnaderna i EU och den dåliga kvaliteten på ”tillverkad” (snarare än producerad) importerad honung bör klargöra för kommissionen att det är dags att undersöka vissa kinesiska exportörers metoder för att eventuellt inleda antidumpningsförfaranden, mot bakgrund av den stora mängd honung som importeras från Kina, en trend som har ökat under de senaste 15 åren.

56.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva officiell provtagning och testning av honungspartier från länder utanför EU vid EU:s yttre gränser, i enlighet med förordning (EU) 2017/625 (tidigare förordning (EG) nr 882/2004).

57.  Europaparlamentet noterar att det i honungsdirektivet ändrat genom direktiv 2014/63/EU föreskrivs att landet där honungen har skördats ska anges på etiketten om honungen härrör från en enda medlemsstat eller ett tredjeland. Parlamentet medger dock att ytterligare åtgärder krävs för att bekämpa bedrägerier när det gäller biodlingsprodukter och för att ta itu med illojal konkurrens från förfalskad honung.

58.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att konsumenterna har rätt att veta ursprungsplatsen för alla livsmedel. Parlamentet anser dock att sådan märkning som ”blandning av EU-honung”, ”blandning av icke-EU-honung” och särskilt ”blandning av EU-honung och icke-EU-honung” helt döljer honungens ursprung för konsumenten och därmed inte följer principerna i EU:s konsumentskyddslagstiftning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa korrekt och obligatorisk märkning av honung och biodlingsprodukter, samt ökad harmonisering för honungsproduktion i enlighet med lagstiftningen om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter, i syfte att förhindra att konsumenterna vilseleds och för att underlätta upptäckt av bedrägeri. Parlamentet är medvetet om hur framgångsrik direktförsäljning av honung är, vilket undanröjer en del av problemet rörande ursprungsmärkning.

59.  Europaparlamentet begär att beskrivningen ”blandning av EU-honung och icke-EU-honung” på etiketterna ersätts med en uppgift om exakt vilket eller vilka länder honungen i slutprodukterna kommer från och att länderna anges i den ordning som motsvarar de procentuella proportionerna i slutprodukten (och procentandelen per land för en viss produkt).

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra honungsdirektivet med avseende på ordet ”honung” eller begreppen ”innehåller honung” eller ”framställd av honung” i beteckningen av bearbetade produkter, eller i en grafisk eller icke grafisk framställning där det anges att produkten innehåller honung, så att dessa begrepp endast får användas om minst 50 procent av produktens sockerinnehåll härrör från honung.

61.  Europaparlamentet stöder idén att medlemsstaterna gör det obligatoriskt att ange honungens ursprung på honung och andra biprodukter, så som är fallet med vissa kött- och mejeriprodukter.

Främjande av biodlingsprodukter och terapeutisk användning av honung

62.  Europaparlamentet välkomnar initiativet för en europeisk honungsfrukost och uppmanar medlemsstaterna att informera barn om lokalt tillverkade produkter och om att återupptäcka gamla produktionstraditioner. Parlamentet noterar att honung har högt kaloriinnehåll och kan användas med måtta för att ersätta raffinerat socker och andra sötningsmedel, och på så vis bidra till folkhälsan.

63.  Europaparlamentet betonar att honung är en av de jordbruksprodukter som skulle kunna inkluderas i ”programmet för frukt och grönsaker i skolan och skolmjölksprogrammet”. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja lokala honungsproducenters deltagande i de berörda skolprogrammen, och betonar vikten av utbildningsåtgärder som syftar till att öka medvetenheten bland ungdomar om lokala produkter, samtidigt som man presenterar jordbruksvärlden för barn.

64.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att EU:s årliga stöd för dessa program ökas med 50 procent så att de kan fungera effektivt, med organiserandet av biodlingstävlingar på förskolenivå och inkluderandet av lokala produkter såsom honung, oliver och olivolja.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport om den mängd honung som konsumeras och konsumtionsmönstren i alla medlemsstater, samt en rapport om olika typer av terapeutisk användning av honung, pollen, bidrottninggelé och bigift i EU. Parlamentet betonar den ökande betydelsen av apiterapi som ett naturligt alternativ till behandling med traditionella läkemedel, och uppmanar därför alla medlemsstater att främja dessa produkter inom hälso- och sjukvården samt bland allmänheten i EU.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett frivilligt införande av märket ”Honung från EU” som betecknar honung som till 100 procent och exklusivt härrör från EU:s medlemsstater. Parlamentet uppmanar även kommissionen att göra sitt yttersta för att se till att FN utser den 20 maj till Världsbidagen.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anslå ett visst belopp från EU:s marknadsföringsbudget för att marknadsföra honungsprodukter från EU för konsumtion och medicinska ändamål, inbegripet sådana åtgärder som att främja direktförsäljning av honung på lokala marknader, offentliga honungsprovningar, workshoppar och andra evenemang. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med alla tillgängliga medel främja den lokala och regionala försäljningen av honung, och i synnerhet ekologisk honung, särskilt genom att intensivt stödja korta försörjningskedjor via sina program för landsbygdsutveckling och främja högkvalitativa produkter på grundval av system för geografiska beteckningar. Parlamentet erkänner betydelsen av konsumtion av lokalt producerad honung för att stärka motståndskraften mot lokala allergener. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera bivax som en produkt som omfattas av förordning (EU) nr 1151/2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel, med tanke på konsumenters och producenters växande intresse och dess mångåriga traditionella produktion i vissa medlemsstater.

68.  Europaparlamentet föreslår att medlemsstaterna med alla till buds stående medel uppmuntrar användningen av biodlingsprodukter såsom pollen, propolis och bidrottninggelé i sin läkemedelsindustri.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning för ekologisk honungsproduktion för att få bukt med eventuella olikheter som eventuellt hindrar ekologiska biodlare i EU från att få tillträde till marknaden på samma villkor.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att honung och andra biodlingsprodukter betraktas som ”känsliga produkter” vid pågående och kommande förhandlingar om frihandelsavtal, eftersom direkt konkurrens kan utsätta EU:s biodlingssektor för överdrivna eller ohållbara påfrestningar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att eventuellt utelämna dem från förhandlingarna om frihandel.

71.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillsammans med jordbruks- och biodlingssektorerna utarbeta ett märkningssystem som främjar inrättandet av ett ansvarsfullt produktionssystem för bin.

72.  Europaparlamentet välkomnar den nuvarande trenden med biodling i städer och kräver samtidigt en nära och obligatorisk integration mellan regionala sammanslutningar av biodlare och myndigheter, och införande av miniminormer för att stoppa otillbörliga djurhållningsmetoder och för att hindra avsiktlig spridning av sjukdomar och ohälsa bland bipopulationer.

o
o   o

73.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 43.
(2) https://ec.europa.eu/agriculture/honey_sv
(3) Detta leder till minskad produktivitet eftersom biodlare måste öka bibeståndet för att kunna producera samma mängd honung.
(4) Honey bee genotypes and the environment i Journal of Agricultural Research 53(2), s. 183 (2014).


Bankunionen – årsrapport 2017
PDF 297kWORD 56k
Europaparlamentets resolution av den 1 mars 2018 om bankunionen – årsrapport 2017 (2017/2072(INI))
P8_TA(2018)0058A8-0019/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om bankunionen – årsrapport 2016(1),

–  med beaktande av återkopplingen från kommissionen och Europeiska centralbanken (ECB) avseende Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om Bankunionen – årsrapport 2016,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 11 oktober 2017 om den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) som inrättats enligt förordning (EU) nr 1024/2013 (COM(2017)0591),

–  med beaktande av förslagen om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (CRR) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (CRDIV),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017 om ändringar av unionens ramverk för kapitalkrav avseende kreditinstitut och värdepappersföretag(2),

–  med beaktande av Europeiska systemrisknämndens (ESRB) rapport av den 9 juli 2017 om konsekvenserna av IFRS för den finansiella stabiliteten,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 17 juli 2017 om handlingsplanen för att ta itu med nödlidande lån i Europa,

–  med beaktande av rapporten av den 31 maj 2017 från undergruppen till rådets kommitté för finansiella tjänster om nödlidande lån,

–  med beaktande av ECB:s vägledning till bankerna av den 20 mars 2017 om nödlidande lån och det offentliga samråd om bankens förslag till tillägg till denna vägledning som ägde rum den 4 oktober 2017,

–  med beaktande av kommissionens samrådsdokument av den 10 november 2017 om lagstadgade säkerhetsmekanismer som hanterar otillräcklig avsättning för nyutfärdade lån som blir nödlidande,

–  med beaktande av ESRB:s rapport av den 11 juli 2017 om resolution av nödlidande lån i Europa,

–  med beaktande av kommissionens offentliga samråd av den 10 juli 2017 om utvecklingen av andrahandsmarknader för nödlidande lån och nödlidande tillgångar och skydd av borgenärer med säkerhetsrätt när låntagaren hamnar i betalningssvårigheter,

–  med beaktande av ECB:s bedömning av den 6 juni 2017, i vilken man kom fram till att Banco Popular Español S.A. var på obestånd eller sannolikt skulle komma på obestånd,

–  med beaktande av uttalandet av den gemensamma resolutionsnämnden (SRB) av den 7 juni 2017 om antagande av ett beslut om resolution av Banco Popular Español, S.A.,

–  med beaktande av ECB:s bedömning av den 23 juni 2017 i vilken man kom fram till att Veneto Banca and Banca Popolare di Vicenza var på obestånd eller sannolikt skulle komma på obestånd,

–  med beaktande av SRB:s uttalande av den 23 juni 2017 om beslutet att inte vidta resolutionsåtgärder gentemot Banca Popolare di Vicenza och Veneto Banca,

–  med beaktande av kommissionens uttalande av den 25 juni 2017 om godkännande av statligt stöd till Banca Popolare di Vicenzas och Veneto Bancas utträde från marknaden enligt italiensk insolvensrätt, vilket inbegrep försäljning av vissa delar till Intesa Sanpaolo,

–  med beaktande av kommissionens uttalande av den 4 juli 2017 om godkännande av statligt stöd till en förebyggande rekapitalisering av Monte dei Paschi di Siena,

–  med beaktande av versionen från februari 2017 av ECB:s vägledning för en målinriktad översyn av interna modeller (Trim),

–  med beaktande av förslaget till version från juli 2017 av ECB:s vägledning för inspektioner på plats och undersökning av interna modeller,

–  med beaktande av Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (Esma) yttrande av den 31 maj 2017 om allmänna principer för att stödja konvergens i tillsynen i samband med Förenade kungarikets utträde ur EU, liksom dess tre yttranden av den 13 juli 2017 om konvergens inom tillsynen inom förvaltning, värdepappersföretag och andrahandsmarknader i samband med Förenade kungarikets utträde ur EU,

–  med beaktande av Europeiska bankmyndighetens (EBA) yttrande av den 12 oktober 2017 om frågor som rör Förenade kungarikets utträde ur EU,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2017 om förstärkt integrerad tillsyn för att stärka kapitalmarknadsunionen och den finansiella integrationen i en föränderlig värld (COM(2017)0542) och kommissionens förslag av den 20 september 2017 om översynen av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS), inbegripet omnibus-förslaget om ändring av styrning, finansiering och befogenheter för de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna),

–  med beaktande av ECB:s offentliga samråd av den 21 september 2017 om utkastet till riktlinjer för utvärdering av kreditinstituts licensansökningar och av FinTech-kreditinstituts licensansökningar,

–  med beaktande av villkorsförteckningen från rådet för finansiell stabilitet (FSB) över total kapacitet för att absorbera förluster (TLAC) från november 2015,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (direktivet om återhämtning och resolution av banker – BRRD),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 806/2014 av den 15 juli 2014 om fastställande av enhetliga regler och ett enhetligt förfarande för resolution av kreditinstitut och vissa värdepappersföretag inom ramen för en gemensam resolutionsmekanism och en gemensam resolutionsfond och om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 (SRM-förordningen),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 23 november 2016 till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2014/59/EU om kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet samt om ändring av direktiven 98/26/EG, 2002/47/EG, 2012/30/EU, 2011/35/EU, 2005/56/EG, direktiv 2004/25/EG och 2007/36/EG (COM(2016)0852), och till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 vad gäller kreditinstituts och värdepappersföretags förlustabsorberings- och rekapitaliseringskapacitet (COM(2016)0851),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 8 november 2017 om ändringar av unionens krishanteringssystem(3),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport av den 19 december 2017 Den gemensamma resolutionsnämnden: det krävande arbetet med att skapa en bankunion har inletts, men mycket återstår,

–  med beaktande av kommissionens tillbakadragande av sitt förslag om strukturella åtgärder för att förbättra motståndskraften hos EU:s kreditinstitut (COM(2014)0043),

–  med beaktande av kommissionens dokument av den 27 april 2017 Överträdelser i april: de viktigaste besluten (MEMO/17/1045),

–  med beaktande av EBA:s riskkartläggning, Esmas andra rapport om trender, risker och sårbarheter från 2017, ESRB:s riskkartläggning, ESRB:s årsrapport 2016, ESRB:s översyn från april 2017 av makrotillsynspolitiken i EU,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/2399 av den 12 december 2017 om ändring av direktiv 2014/59/EU vad gäller rangordningen av skuldinstrument utan säkerhet i en insolvenshierarki,

–  med beaktande av artikel 107.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om lägesbedömning och utmaningar – EU:s lagstiftning om finansiella tjänster: konsekvenser och vägen mot en effektivare och mer ändamålsenlig EU-ram för finansiell reglering och en kapitalmarknadsunion(4),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd för stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (bankmeddelandet)(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/49/EU av den 16 april 2014 om insättningsgarantisystem (DGSD),

–  med beaktande av de fem ordförandenas rapport av den 22 juni 2015 om färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 24 november 2015 till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 806/2014 för att inrätta ett europeiskt insättningsgarantisystem (EDIS) (COM(2015)0586),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 november 2015 Mot ett fullbordande av bankunionen (COM(2015)0587),

–  med beaktande av Ekofinrådets slutsatser av den 17 juni 2016 om en färdplan för att fullborda bankunionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 oktober 2017 om fullbordandet av bankunionen (COM(2017)0592),

–  med beaktande av ESRB:s andra EU-monitor av skuggbanker från maj 2017,

–  med beaktande av ESRB:s rapport från mars 2015 om den regleringstekniska behandlingen av exponeringar mot statspapper,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8–0019/2018), och av följande skäl:

A.  På ej konsoliderad företagsnivå uppgick det totala antalet kreditinstitut i euroområdet till 5 073 i slutet av 2016, vilket var en nedgång jämfört med 5 474 i slutet av 2015 och 6 768 i slutet av 2008, vilket sammanlagt blir en nedgång med 25 % under perioden 2008–2016. På en konsoliderad företagsnivå uppgick det totala antalet kreditinstitut i euroområdet till 2 290 i slutet av 2016, vilket var en nedgång jämfört med 2 904 år 2008 och 2 379 i slutet av 2015(6). Det är dock önskvärt att inkludera en hänvisning till hur andelen banker som är ”för stora för att gå omkull” har förändrats under samma period.

B.  Fördelningen av den sammanlagda summan och de sammanlagda andelarna av nödlidande lån är mycket ojämn bland medlemsstaterna, och det finns betydande skillnader mellan bankerna i de länder som har den högsta andelen nödlidande lån. Enligt ESRB:s rapport om resolution av nödlidande lån i Europa från juli 2017 uppgick summan av nödlidande lån till totalt 1 biljon EUR. Enligt EBA:s kvartalsvisa riskkartläggning rapporterade Europas största banker att den viktade genomsnittliga andelen nödlidande lån (före nedskrivningar och delat med antalet lån) var 4,47 % den 30 juni 2017. Denna andel har visat på en nedåtgående trend under de senaste 30 månaderna.

C.  Enligt en ny undersökning från Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) uppgår det totala nominella värdet på derivatmarknaden i Europeiska unionen till 453 000 miljarder EUR.

D.  Bankunionen måste förstärkas eftersom den är ett av de främsta målen för den finansiella stabiliteten i euroområdet och en oumbärlig grundsten för att skapa en verklig ekonomisk och monetär union. Fortsatta ansträngningar krävs eftersom bankunionen fortfarande är ofullständig så länge det inte finns någon finanspolitisk säkerhetsmekanism för den gemensamma resolutionsfonden eller någon tredje pelare, vilket är ett europeiskt upplägg för återinsättnings-/insättningsgaranti. ECB:s ordförande Mario Draghi har upprepade gånger slagit fast att det europeiska insättningsgarantisystemet (Edis) fortfarande är en av bankunionens grundpelare. En fullbordad bankunion är av yttersta vikt för att bryta kopplingen mellan banker och statspappersrisker. Det krävs mer arbete för övergången från räddningspaket till skuldnedskrivning. Riskerna i vissa nationella banksystem är fortfarande otillräckligt åtgärdade. De nuvarande gynnsamma ekonomiska förutsättningarna öppnar upp för möjligheten att genomföra de reformer som krävs för bankunionens fullbordande.

E.  En ordentlig sanering av bankernas balansräkningar efter krisen har försenats, vilket fortfarande hindrar den ekonomiska tillväxten. De totala kapital- och likviditetskvoterna för EU:s banker har förbättrats under de senaste åren, samtidigt som det fortfarande finns banker, däribland större banker, som är fortsatt underfinansierade. Det kvarstår risker för den finansiella stabiliteten, men de har redan minskats avsevärt sedan bankunionen först började inrättas. De institutionella och rättsliga ramarna för europeiska banker har förstärkts i grunden.

F.  Medlemsstater som ännu inte har infört euron har möjlighet att delta i bankunionen. Än så länge har ingen av EU:s medlemsstater beslutat att delta på denna grund. Flera medlemsstater diskuterar för närvarande möjligheten att ansluta sig till bankunionen. Olika finansinstitut kan se fördelar med att vara med i bankunionen.

G.  Arbetet med kapitalmarknadsunionen bör inte minska trycket på fullbordandet av arbetet med bankunionen, som fortfarande är en förutsättning för den finansiella stabiliteten i den bankberoende Europeiska unionen.

H.  Bankernas främsta ansvarsområde är att förse realekonomin med kapital.

I.  ECB behöver en viss flexibilitet i utövandet av sin tillsynsverksamhet, med långtgående och grundläggande beslut måste i sista hand lämnas åt den europeiska lagstiftaren.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att låta förordningar vara det rättsliga verktyget när man lägger fram förslag till banklagstiftning.

Tillsyn

2.  Europaparlamentet noterar ECB:s bedömningar att bankerna ”var på obestånd eller sannolikt skulle komma på obestånd” i fallen med bankerna 2017. Parlamentet noterar även i detta sammanhang att de gemensamma tillsyns- och resolutionsmekanismerna överlag har fungerat, och håller med kommissionen om att de förfaranden som leder till beslut om huruvida en bank är på obestånd eller sannolikt kommer att komma på obestånd måste förbättras.

3.  Europaparlamentet noterar EBA:s kommande stresstester under 2018. Parlamentet uppmanar EBA, ESRB, ECB och kommissionen att begagna sig av samstämmiga metoder, scenarier och antaganden vid fastställandet av stresstesten, i syfte att i så stor utsträckning som möjligt undvika potentiell snedvridning av resultaten och bristande överensstämmelse, som tidigare setts, mellan resultaten av stresstesten och de resolutionsbeslut som fattades snart efter att dessa resultat lades fram. Parlamentet understryker dock att man inte endast genom en bedömning vid en viss tidpunkt av en banks balansräkning kan avgöra huruvida den är sund, eftersom sådant garanteras genom dynamiska interaktioner mellan banken och marknaderna och påverkas av olika element i ekonomin i stort. Parlamentet anser vidare att ECB:s egna stresstester för andra banker som står under dess tillsyn skulle kunna gynnas av mer transparens.

4.  Europaparlamentet understryker betydelsen av samarbete mellan EBA i egenskap av regleringsmyndighet och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) i egenskap av tillsynsmyndighet. Parlamentet vill i detta sammanhang rikta uppmärksamhet mot arbetsfördelningen mellan ECB och EBA och skillnaden i de båda institutionernas verksamheters geografiska omfattning. Parlamentet rekommenderar i detta avseende bättre konkret samordning av de initiativ som dessa institutioner kommer att ta, närhelst så är praktiskt möjligt, i syfte att säkerställa samstämdhet hos det enhetliga regelverket, men erkänner att SSM bör ha en ledande roll när luckor i lagstiftningen eller specifika problem som rör bankunionen upptäcks.

5.  Europaparlamentet välkomnar att bankunionen har förbättrat utbytet av relevant information mellan tillsynsmyndigheterna och förbättrat insamlingen och utbytet av uppgifter om det europeiska banksystemet, vilket t.ex. bidrar till bättre riktmärkning och möjliggör en mer holistisk tillsyn av gränsöverskridande bankgrupper. Parlamentet välkomnar det utmärkta arbete som utförs av de gemensamma tillsynsgrupperna. Parlamentet konstaterar att kommissionen har slagit fast att vissa områden behöver förbättras när det gäller utbyte av information om samordning mellan ECB:s banktillsyn och SRB, i synnerhet vad gäller de viktigaste problemen som rör huruvida en institution har rätt till förebyggande rekapitalisering och huruvida den är på obestånd eller sannolikt kommer att komma på obestånd. Parlamentet noterar att det nuvarande samförståndsavtalet mellan ECB och SRB inte är tillräckligt omfattande för att nämnden ska få all den information från ECB som den behöver för att utföra sitt arbete på ett ändamålsenligt sätt och inom rimlig tid. Parlamentet uppmanar ECB och SRB att utnyttja den möjlighet som ges genom de pågående diskussionerna om uppdatering av samförståndsavtalet mellan dem i syfte att åtgärda de befintliga bristerna och göra resolutionsåtgärderna mer ändamålsenliga. Parlamentet efterlyser en förbättring av de praktiska formerna för samarbete och utbyte av information mellan tillsynsmyndigheter och resolutionsmyndigheter, som är absolut nödvändigt för ett smidigt och effektivt genomförande av resolutionsåtgärder, och mellan alla europeiska och nationella organ som medverkar vid tidigt ingripande och resolution. Parlamentet uppmanar ECB och SRB att fortsätta förbättra sitt dagliga samarbete och förstärka sina arbetsförbindelser. Parlamentet skulle i detta avseende välkomna ändringar i den relevanta SSM-förordningen så att en företrädare för den gemensamma resolutionsnämnden kan bli permanent observatör vid sammanträdena i SSM:s tillsynsnämnd. Parlamentet kräver en interinstitutionell överenskommelse mellan ECB och revisionsrätten för att specificera informationsutbytet mellan de två institutionerna med avseende på deras respektive uppdrag i enlighet med fördragen.

6.  Europaparlamentet noterar att bestämmelsen om förebyggande rekapitalisering i direktivet om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag (BRRD) har tillämpats under 2017. Parlamentet noterar att det bör förtydligas hur man använder översyner av tillgångarnas kvalitet vid fastställandet av huruvida villkoren för förebyggande rekapitalisering uppfylls. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att säkerställa att den inledande värderingen av tillgångar bygger på robusta bevis som i synnerhet visar att banken är solvent och att den respekterar EU:s regler om statligt stöd. Parlamentet kräver att kommissionen, SSM och SRB begrundar olika sätt att öka transparensen när de bedömer kreditinstituts solvens och överväger resolutionsbeslut.

7.  Europaparlamentet upprepar att man är bekymrad över den stora mängden nödlidande lån i vissa jurisdiktioner. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som flera medlemsstater gör för att minska antalet nödlidande lån. Parlamentet håller med kommissionen om att ”medlemsstaterna och bankerna själva har det främsta ansvaret för att agera mot nödlidande lån, men det är samtidigt motiverat att insatserna på nationell nivå och EU-nivå samordnas för att agera mot det nuvarande beståndet av nödlidande lån och förhindra att de ansamlas på nytt framöver i bankernas balansräkningar”(7).

8.  Europaparlamentet välkomnar generellt det arbete som EU:s olika institutioner och organ utför inom ramen för denna fråga, men skulle ändå vilja se en bättre samordning av deras arbete. Dessa aktörer och medlemsstaterna uppmanas att i vederbörlig ordning och i omfattande skala genomföra rådets slutsatser av den 11 juli 2017 om handlingsplanen för att ta itu med nödlidande lån i Europa. Parlamentet ser fram emot det åtgärdspaket för en snabbare minskning av de nödlidande lånen som kommer att föreslås under de närmsta månaderna. Parlamentet stöder i detta hänseende kommissionens beslut att undersöka en eventuell harmonisering avseende tillsyn på EU‑nivå av nya lån som blir nödlidande. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett antal lagstiftningsinitiativ och andra initiativ som inte rör lagstiftning för att främja information till potentiella investerare, ett inrättande av särskilda nationella portföljförvaltningsbolag (avvecklingsenheter) och utveckling av andrahandsmarknader för nödlidande lån för att hantera det enorma problemet med nödlidande lån. Parlamentet erinrar om att medlemsstaterna måste förbättra och harmonisera, när så krävs, ramarna för insolvens, bland annat genom att arbeta med kommissionens förslag om tidig omstrukturering och en andra chans, och i syfte att skydda de mest sårbara gäldenärerna såsom små och medelstora företag och hushåll.

9.  Europaparlamentet välkomnar avsikten att påskynda saneringen av bankernas balansräkningar, men betonar att obligatorisk sanering av nödlidande lån på en illikvid marknad utan insyn kan leda till omotiverade förluster i balansräkningen för banker. Parlamentet upprepar sin oro vad gäller förslaget till tillägg till ECB:s vägledning om nödlidande lån. Parlamentet betonar att ECB inom ramen för denna tillsynsmässiga kontroll- och utvärderingsprocess under inga omständigheter får inkräkta på EU:s lagstiftande rättigheter. Parlamentet erinrar om att de generella principerna när det gäller lagstiftning i unionen, enligt vilka konsekvensbedömningar och samråd såväl som proportionalitets- och subsidiaritetsbedömningar krävs, även är relevanta för nivå 3-lagstiftning.

10.  Europaparlamentet upprepar sin oro över de risker som beror på innehavet av nivå 3-tillgångar, inbegripet derivatinstrument, och i synnerhet på svårigheten att värdera dem. Parlamentet välkomnar i detta avseende att EBA ska delta i 2018 års stresstestförfarande när det gäller specifika riskhanteringsåtgärder med anknytning till nivå 2- och nivå 3-instrument. Parlamentet upprepar eftertryckligen sin vädjan till SSM om att göra frågan till en gemensam tillsynsprioritet för 2018.

11.  Europaparlamentet påminner om att det finns risker förknippade med statsskulder. Parlamentet noterar att i vissa medlemsstater har finansinstituten överinvesterat i obligationer som ges ut av den egna staten, vilket leder till alltför stora investeringar i hemlandet, samtidigt som ett av huvudmålen med bankunionen är att bryta kopplingen mellan banker och statspappersrisker. Parlamentet noterar att större diversifiering i bankernas statsobligationsportföljer är önskvärd, i syfte att begränsa riskerna för den finansiella stabiliteten. Parlamentet anser att EU:s regelverk för tillsynsbehandling av statsskulder bör vara förenligt med internationella standarder. Parlamentet framhåller Baselkommitténs för banktillsyn (BCBS) pågående arbete med statsrisker, i synnerhet dess nyligen offentliggjorda diskussionsunderlag om den regleringstekniska behandlingen av exponeringar mot statspapper. Parlamentet väntar därför med stort intresse på resultaten av FSB:s arbete om statsskulder som underlag för framtida beslut. Parlamentet betonar statsobligationers avgörande roll för tillhandahållandet av högkvalitativa likvida tillgångar för investerarna och stabila finansieringskällor för regeringarna. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens pågående arbete i samband med idén om värdepapper med statsobligationer som säkerhet (sovereign bond-backed securities (SBBS)) som ett möjligt sätt att bidra till att ta itu med denna fråga. Parlamentet påminner om att värdepapperna med statsobligationer som säkerhet inte skulle utgöra en form av ömsesidigt ansvar för skulder. Parlamentet anser att marknadsaktörer kan bidra till att trygga marknadens intresse för SBBS.

12.  Europaparlamentet framhåller vikten av att ta itu med de felaktigheter som har konstaterats i interna modeller, i syfte att återupprätta deras trovärdighet och skapa lika villkor för alla institutioner. Parlamentet framhåller i detta avseende det externa forskningsdokumentet What conclusions can be drawn from the EBA 2016 Market Risk Benchmarking Exercise?, som utarbetats på uppdrag av dess enhet för övervakning av ekonomisk styrning, i vilket det bland annat fastställs att om resultaten från EBA:s referensundersökning är korrekta och i den mån testportföljen är representativ skulle de interna modeller för marknadsrisk som de europeiska bankerna för närvarande använder kraftigt strida mot principen om lika förutsättningar (dvs. om olika banker har samma portfölj bör de också ha samma lagstadgade kapitalkrav). Parlamentet noterar i detta sammanhang Baselkommitténs godkännande av ändringarna för fullbordandet av Basel III och EBA:s bedömning av dess inverkan på EU:s banksektor. Parlamentet påminner om att avtalet inte får utmynna i en betydande ökning av kapitalkraven på unionsnivå eller får inkräkta på bankernas förmåga att finansiera den reala ekonomin, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar ECB:s arbete för att bedöma lämpligheten av interna modeller, inbegripet en ny guide till TRIM, i syfte att ta itu med variationen mellan olika kreditinstitut när det gäller riskvikter tillämpade på riskvägda tillgångar av samma slag. Parlamentet välkomnar slutligen det arbete som EBA utfört inom ramen för sin referensundersökning. Parlamentet anser att bankernas kapitalsituation kan förstärkas bland annat genom att utdelningarna minskas och nytt eget kapital anskaffas, och att man bör fortsätta att prioritera förstärkningen av de europeiska bankernas övergripande finansiella situation.

13.  Europaparlamentet betonar att förslagen från internationella forum bör omvandlas till EU-lagstiftning på ett sådant sätt att hänsyn tas till den Europeiska banksektorns särdrag.

14.  Europaparlamentet betonar att särskilt BCBS riktlinjer inte bör omvandlas rakt av till EU-lagstiftning om det europeiska banksystemets särdrag inte beaktas tillräckligt och proportionalitetsprincipen inte respekteras tillräckligt.

15.  Europaparlamentet erinrar om principen om åtskillnad mellan SSM:s penningpolitiska funktion och dess tillsynsfunktion, och anser att det är av yttersta vikt att den respekteras så att inga intressekonflikter uppstår. Parlamentet är av åsikten att denna princip generellt sett har efterlevts. Parlamentet anser att det test som ska användas för att fastställa huruvida det är lämpligt att dela administrativa tjänster bör vara deras arbetsuppgifters politiska relevans. Parlamentet anser således att det är oproblematiskt med delade tjänster när de hanterar frågor som inte är viktiga vad gäller det politiska beslutsfattandet, men det skulle kunna vara en källa till oro och skulle kunna kräva ytterligare skyddsåtgärder om och när så inte är fallet.

16.  Europaparlamentet är av åsikten att om fler anställda vid ECB deltar vid inspektionerna på plats skulle detta kunna bidra till att banktillsynens oberoende i förhållande till nationella intressen ökar.

17.  Europaparlamentet noterar det bankreformpaket som kommissionen föreslog i november 2016. Parlamentet understryker vikten av det påskyndade förfarande som har lett fram till avtalet om införande av IFRS (International Financial Reporting Standard) 9 samt övergångsarrangemang för undantag från gränsen för stora exponeringar som finns för exponeringar mot viss offentlig skuldsättning i medlemsstaterna, uttryckt i medlemsstaternas valutor (förordning (EU) 2017/2395), för att undvika tröskeleffekter i kapitalkraven för kreditinstitut. Parlamentet noterar dock att enligt yttrandena från ECB och EBA får förekomsten av ett övergångssystem inte leda till en onödig försening av genomförandet av IFRS 9. Parlamentet betonar att man måste övervaka vilken påverkan IFRS 9 har på bankernas låns beskaffenhet, och hur de fördelas, såväl som på de potentiella procykliska effekter som beror på kreditriskparametrarnas konjunkturkänslighet. Parlamentet kräver att ESRB och SSM undersöker dessa frågor. Parlamentet uppmanar EBA och BIS att tillhandahålla lämplig vägledning för detta.

18.  Europaparlamentet påpekar att instituten måste rapportera en mängd liknande tillsynsuppgifter i olika format till olika myndigheter, vilket innebär ett stort merarbete. Parlamentet begär därför att ett enhetligt rapporteringssystem ska inrättas, där en central kontaktpunkt skulle kunna samla alla krav från ansvariga myndigheter, skicka vidare dessa till de övervakade instituteten och översända de samlade uppgifterna till de ansvariga myndigheterna. Parlamentet betonar att detta skulle kunna förhindra upprepade frågor och krav på identiska uppgifter, vilket i betydande grad skulle minska den administrativa bördan för bankerna och de behöriga myndigheterna och samtidigt förbättra tillsynens effektivitet.

19.  Europaparlamentet erkänner att de höga kostnaderna för att genomföra tillsynskraven kan vara särskilt svåra att hantera för mindre banker. Parlamentet anser att proportionalitetsprincipen kan beaktas i högre grad av ECB inom vissa tillsynssystem i samband med dess tillsynsverksamhet. Parlamentet betonar därför att det finns ett akut behov av ytterligare ansträngningar för att göra banktillsynen bättre anpassad för mindre institut med låg risk. Parlamentet betonar att bättre proportionalitet ingalunda betyder en sänkning av tillsynsstandarderna, utan snarare enbart betyder administrativa lättnader, till exempel när det gäller rapporterings- och offentliggörandekrav. Parlamentet gläder sig således över att kommissionen i sitt svar till årsrapporten om bankunionen 2016 delar dess åsikt att rapporteringskraven bör rationaliseras, samt över att kommissionen arbetar för att införa mer proportionalitet i samband med tillsynen.

20.  Europaparlamentet betonar att de valmöjligheter och diskretionära befogenheter som fastställs i unionslagstiftningen om banktillsyn måste harmoniseras så långt som möjligt. Parlamentet anser att de i största möjliga utsträckning måste vara tillfälliga och avskaffas när de inte längre är motiverade, för att inte göra de europeiska och nationella tillsynsmyndigheternas arbete alltför komplicerat.

21.  Europaparlamentet betonar att regelverket bör anpassas till kooperativa bankers och andelsbankers särskilda verksamhetsprinciper och respektera deras särskilda uppdrag och att tillsynsmyndigheterna därför bör beakta dessa principer och uppdrag, vilket bör avspeglas i deras förfaranden och tillvägagångssätt.

22.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 17 maj 2017(8) om finansteknik (FinTech). Parlamentet anser att FinTech, som bedriver samma typ av verksamhet som andra aktörer i det finansiella systemet, måste vara föremål för samma regler i fråga om deras verksamhet. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en strategi för FinTech som skapar rätt balans mellan skydd för konsumenterna, bevarande av den finansiella stabiliteten och främjande av innovation. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens arbete, förslaget att även teknisk innovation ska ingå i mandaten för de europeiska tillsynsmyndigheterna och det offentliga samrådet om ECB:s utkast till vägledning för bedömningar av FinTech-bankers licensansökningar.

23.  Europaparlamentet inser att den ökade digitaliseringen av alla aspekter av banksektorn har gjort bankerna betydligt mer sårbara för it-säkerhetsrisker. Parlamentet betonar att it-säkerhet först och främst är bankernas eget ansvar. Parlamentet betonar it-säkerhetens avgörande roll för banktjänsterna och behovet av att ge incitament till finansinstituten att vara mycket ambitiösa när det gäller att skydda konsumentuppgifter och garantera it-säkerheten. Parlamentet uppmanar tillsynsmyndigheterna att noga övervaka och bedöma riskerna för it-säkerheten samt uppmanar finansinstitut i hela EU att vara mycket ambitiösa när det gäller att skydda kunduppgifter och garantera it-säkerheten. Parlamentet välkomnar ECB:s initiativ att kräva att banker som står under tillsyn ska rapportera om betydande it-attacker inom ramen för en realtidsvarningstjänst och välkomnar även att SSM:s inspektioner på plats ska tillse it-säkerheten. Parlamentet uppmanar SSM att öka sina ansträngningar och att formellt sett göra it-säkerheten till en av sina främsta prioriteringar.

24.  Europaparlamentet välkomnar det arbete som utförts av EBA, Esma och SSM för att främja konvergens i tillsynen i samband med Förenade kungarikets utträde ur EU med syfte att förhindra att reglerings- och arbitrageriskerna ökar. Parlamentet anser att varje modell för tillsynssamarbete mellan EU och Förenade kungariket som ska utvecklas bör utformas med respekt för EU:s finansiella stabilitet och dess reglerings- och tillsynssystem och normer samt tillämpningen av dem. Parlamentet påminner om vikten av att bankerna är beredda och har tillräcklig beredskapsplanering för att mildra de negativa effekterna av brexit. Parlamentet är oroat över att vissa banker, särskilt mindre banker, kan släpa efter i sina förberedelser för brexit och uppmanar dem att intensifiera sitt arbete. Parlamentet påminner om att processen för att få banklicenser och få interna modeller godkända tar flera år, och att detta bör beaktas.

25.  Europaparlamentet noterar förslagen om översyn av det europeiska systemet för finansiell tillsyn (ESFS), inbegripet ”omnibusförslaget” om ändring av ESA:s styrning, finansiering och befogenheter.

26.  Europaparlamentet är oroat över utvecklingen som visar på tendenser att bankgrupper använder sig av allt mer komplexa strukturer och enheter som i stort sett bedriver samma verksamhet som banker men undgår banktillsyn. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens förslag om värdepappersföretag, som bör bidra till att skapa lika villkor mellan värdepappersföretag och kreditinstitut och täppa till kryphål som kan möjliggöra användning av stora värdepappersföretag i syfte att undvika krav i banklagstiftningen.

27.  Europaparlamentet är oroat över utvidgningen av skuggbanksektorn inom EU. Parlamentet konstaterar att ESRB i sin EU-monitor av skuggbanker från 2017 framhåller flera risker och sårbarheter i EU:s skuggbankssystem som måste övervakas. Parlamentet begär därför samordnade åtgärder för att ta itu med dessa risker i syfte att säkerställa rättvis konkurrens och finansiell stabilitet. Parlamentet erkänner dock att insatser har gjorts sedan finanskrisen för att åtgärda riskerna för finansiell instabilitet på grund av skuggbanksektorn. Parlamentet uppmuntrar myndigheterna att fortsätta att noga övervaka och åtgärda nya risker för den finansiella stabiliteten och att komplettera alla åtgärder som rör reglering av banksektorn av lämplig reglering av skuggbanksektorn. Parlamentet beklagar att kommissionen inte lyckades ta itu med det senare problemet i sina svar på förra årets rapport(9).

28.  Europaparlamentet anser att även om förbättringar är önskvärda, och då i synnerhet vad gäller kommunikation och insyn, utgör bankunionen fortfarande en positiv och genomgripande förändring för de medlemsstater som använder euron. Parlamentet påminner om att bankunionen är öppen för alla medlemsstater. Parlamentet uppmuntrar alla medlemsstater utanför euroområdet att vidta nödvändiga åtgärder för att ansluta sig till bankunionen, så att denna successivt ska kunna omfatta hela den inre marknaden.

29.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i riktning mot att tillåta viss delegering när det gäller lämplighetsprövning genom ECB:s beslut i juni 2017. Parlamentet upprepar sin bedömning att det behövs en förändring av bestämmelserna för att möjliggöra ökad och enklare delegering av beslutsfattande kring vissa rutinärenden från tillsynsnämnden till ansvariga tjänstemän. Parlamentet upprepar att det ser positivt på en sådan förändring, vilken skulle bidra till att göra ECB:s banktillsyn effektivare och mer ändamålsenlig. Parlamentet uppmanar ECB att specificera vilka uppgifter som skulle omfattas av ett delegerat beslutsfattande.

Resolution

30.  Europaparlamentet gläder sig över den första tillämpningen av den nya resolutionsordningen under 2017. Parlamentet noterar det stora antalet klagomål som lämnats in till Europeiska unionens tribunal avseende detta mål. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera huruvida och på vilket sätt detta skulle kunna äventyra den nya resolutionsordningens effektivitet och i praktiken göra resolutionsramen oanvändbar. Parlamentet uppmanar SRB och kommissionen att gemensamt offentliggöra en sammanfattning av de frågor som utsatts för mest kritik av de juridiska instanserna. Parlamentet anser att fallen med bankerna 2017 väckt frågor i fråga om transparens och kommunikation, och efterlyser mer transparens i samband med framtida resolutionsbeslut, inklusive åtkomst för parlamentet, enligt tydliga och lämpliga villkor, till viktiga handlingar som ligger till grund för resolutionsbeslut såsom värderingsrapporter från oberoende värderingsmän, i syfte att göra det möjligt för berörda parter att bättre förstå resolutionsordningen. Parlamentet uppmanar medlagstiftarna att beakta fallen med bankerna 2017 som erfarenheter när de fattar beslut om kommissionens förslag om TLAC och MREL och moratorieverktyget.

31.  Europaparlamentet är bekymrat över den obalans mellan reglerna om statligt stöd och unionslagstiftningen avseende insättningsgarantisystems (DGS) möjlighet att delta i resolutionsprogram enligt BRRD och DGSD, som uttrycktes i det föregående betänkandet(10). Parlamentet uppmanar kommissionen att se över sin tolkning av reglerna om statligt stöd med hänvisning till artiklarna 11.3 and 11.6 i DGSD för att garantera att de förebyggande och alternativa åtgärder som den europeiska lagstiftaren instiftat faktiskt kan genomföras. Parlamentet anser att detta bekräftades i fallen med bankerna 2017, eftersom BRRD fastställer att medlemsstaterna kan fortsätta enligt normala insolvensförfaranden, som under vissa förutsättningar kan åtföljas av ”likvidationsstöd”. Parlamentet anser att en orsak till de arbitragemöjligheter som avslöjats av de senaste resolutionsfallen är diskrepansen mellan de regler om statligt stöd som gäller inom resolutionsordningen respektive nationell insolvenslagstiftning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se över ramarna för bankinsolvens i unionen, bland annat 2013 års bankmeddelande, i syfte att dra lärdomar från fallen med bankerna 2017.

32.  Europaparlamentet påminner om att BRRD utformats för att säkerställa att kritiska funktioner kan upprätthållas, för att undvika negativa effekter på den finansiella stabiliteten, skydda offentliga medel genom att minimera beroendet av extraordinärt offentligt finansiellt stöd till institut som är på obestånd, och skydda garanterade insättare och investerare samt klienters medel och tillgångar. Parlamentet påminner om att extraordinära offentliga finansiella stödåtgärder endast får användas ”för att undvika eller avhjälpa en allvarlig störning i en medlemsstats ekonomi och för att den finansiella stabiliteten ska kunna bevaras”, och att de inte får ”användas för att kompensera förluster som institutet har ådragit sig eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att ådra sig”. Parlamentet anser att extraordinärt offentligt finansiellt stöd i lämpliga fall även bör kompletteras med korrigerande åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt genomföra den översyn som avses i artikel 32.4 sista stycket i BRRD, som borde ha gjorts redan 2015. Parlamentet konstaterar att förebyggande rekapitalisering är ett instrument för hantering av bankkriser.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på årlig basis undersöka huruvida kraven för tillämpning av artikel 107.3 b i EUF-fördraget avseende möjligheten att använda statsstöd i finanssektorn är uppfyllda.

34.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om banksektorn sedan krisens början åtnjutit implicita subventioner och statligt stöd genom tillhandahållandet av okonventionellt likviditetsstöd.

35.  Europaparlamentet välkomnar SRB:s fastställda prioritering att öka möjligheten till resolution av kreditinstitut samt de framsteg som gjorts med att fastställa bindande mål avseende individuella minimikrav för kapitalbas och kvalificerade skulder (MREL) på konsoliderad nivå. Parlamentet betonar vikten av operativa och trovärdiga resolutionsplaner och erkänner i detta sammanhang de problem som strategierna med en enda kontaktpunkt skulle kunna medföra för den finansiella stabiliteten i värdmedlemsstaterna om den inte utformats på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet understryker behovet av ett snabbt och effektivt system för att ta itu med överträdelser av detta krav och att MREL bör beakta institutens affärsmodeller för att säkerställa att dessa institut kan försättas i resolution. Parlamentet uppmanar SRB att ge en heltäckande förteckning över hinder för resolution i nationell eller europeisk lagstiftning. Parlamentet betonar att omarbetningen av BRRD under inga omständigheter får vara svagare än internationellt överenskomna standarder.

36.  Europaparlamentet välkomnar det avtal som nåtts om den ytterligare harmoniseringen av prioritetsordningen för skuldinstrument utan säkerhet genom direktiv (EU) 2017/2399. Parlamentet vill se ett snabbt genomförande i medlemsstaterna så att bankerna kan emittera skuldpapper i den nya insolvensklassen och på så sätt bygga upp nödvändiga buffertar. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt, som uttrycktes i det föregående betänkandet(11), att nedskrivningsbara instrument bör säljas till lämpliga investerare som kan absorbera potentiella förluster utan att detta hotar deras finansiella ställning. Parlamentet rekommenderar därför att resolutionsmyndigheterna ska övervaka i vilken utsträckning instrument som kan komma i fråga för skuldnedskrivning innehas av icke-professionella investerare och att EBA ska lägga fram en årlig redovisning av dessa belopp samt, i förekommande fall, utfärda riskvarningar och rekommendationer till åtgärder för att avhjälpa bristerna.

37.  Europaparlamentet noterar de pågående lagstiftningsförslag som inlemmar den totala förlustabsorberingskapaciteten (TLAC) i unionslagen och som syftar till att minska riskerna i den europeiska banksektorn.

38.  Europaparlamentet påminner om att det centrala innehållet i det mellanstatliga avtalet om den gemensamma resolutionsfonden så småningom ska införlivas i unionens regelverk. Parlamentet påminner om att den finanspolitiska säkerhetsmekanismen är avgörande för att säkerställa ett trovärdigt och effektivt resolutionsregelverk och förmågan att hantera systemkriser inom bankunionen, och att offentliga medel inte ska användas för att rädda banker. Parlamentet noterar kommissionens förslag om att omvandla den europeiska stabilitetsmekanismen till en europeisk valutafond, vilket skulle förlägga den finanspolitiska säkerhetsfunktionen till den gemensamma resolutionsfonden.

39.  Europaparlamentet välkomnar SRB:s arbete för att bygga upp sin kapacitet för bankresolution på unionsnivå. Parlamentet noterar dock att resolutionsplanerna fortfarande i allra högsta grad är ett pågående arbete. Parlamentet noterar även att SRB är påtagligt underbemannat. Parlamentet uppmanar SRB att öka sina ansträngningar för att rekrytera personal och uppmanar nationella myndigheter att göra utsända experter lättillgängliga för nämnden. Parlamentet påminner i detta avseende om behovet av en lämplig balans mellan personal från central nivå och personal från nationella resolutionsmyndigheter inom SRB samt behovet av en tydlig arbetsfördelning mellan SRB och nationella resolutionsmyndigheter. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de åtgärder som SRB har vidtagit för att fördela roller och uppdrag inom nämnden. Parlamentet påpekar att utöver de banker som står under direkt tillsyn av ECB har även SRB ett direkt ansvar för betydande gränsöverskridande institutioner. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, nationella behöriga myndigheter och ECB att agera på ett sätt som i så stor utsträckning som möjligt begränsar det merarbete och den komplexitet som uppstår för SRB på grund av denna skillnad i omfattning.

40.  Europaparlamentet begär att förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden ska beräknas på ett transparent sätt, genom att tillhandahålla information om beräkningsmetoden, tillsammans med insatser för att harmonisera informationen om resultaten av beräkningen.

41.  Europaparlamentet är oroat över det inflytande som resolutionsbeslut kan få på banksektorns struktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka denna fråga, följa upp de beslut som fattats och regelbundet informera Europaparlamentet om sina slutsatser.

Insättningsgaranti

42.  Europaparlamentet välkomnar EBA:s beslut att årligen offentliggöra uppgifter som myndigheten har tagit emot i enlighet med artikel 10.10 i DGSD. Parlamentet föreslår att presentationen av uppgifter förbättras så att en direkt jämförelse mellan insättningsgarantisystem mellan insättningsgarantisystem (DGS) kan göras. Parlamentet noterar dock behovet av flera insättningsgarantisystem för att påskynda uppbyggnaden av tillgängliga finansiella medel för att uppnå de fastställda målen senast den 3 juli 2024.

43.  Europaparlamentet uppmanar EBA att utvidga sin analys till bl.a. alternativa finansieringsmöjligheter som medlemsstaterna har vidtagit i enlighet med artikel 10.9 i DGSD, och att offentliggöra denna analys tillsammans med den information som mottas enligt artikel 10.10 i DGSD.

44.  Europaparlamentet uppmärksammar de många alternativen och handlingsutrymmet i DGSD. Parlamentet anser att det krävs ytterligare harmonisering av regler för insättningsgarantisystem för att skapa lika förutsättningar inom bankunionen.

45.  Europaparlamentet påminner om att insättningsskyddet är en gemensam angelägenhet för alla EU-medborgare och att bankunionen förblir ofullständig utan en tredje pelare. Parlamentet diskuterar för närvarande EDIS-förslaget på utskottsnivå. Parlamentet noterar i detta avseende kommissionens meddelande av den 11 oktober 2017.

46.  Europaparlamentet påpekar att det pågår diskussioner om den lämpliga rättsliga grunden för inrättandet av den föreslagna europeiska insättningsgarantifonden.

o
o   o

47.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EBA, ECB, SRB, de nationella parlamenten och berörda myndigheter enligt definitionen i punkt 40 i artikel 4.1 i förordning (EU) nr 575/2013.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0041.
(2) EUT C 34, 31.1.2018, s. 5.
(3) EUT C 34, 31.1.2018, s. 17.
(4) EUT C 11, 12.1.2018, s. 24.
(5) EUT C 216, 30.7.2013, s. 1.
(6) Europeiska centralbanken, Report on financial structures, oktober 2017, s. 23–24.
(7) Kommissionens meddelande av den 11 oktober 2017 om fullbordandet av bankunionen (COM(2017)0592), s. 15.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0211.
(9) Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om bankunionen – årsrapport 2016, punkt 9.
(10) Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om bankunionen – årsrapport 2016, punkt 38.
(11) Europaparlamentets resolution av den 15 februari 2017 om bankunionen – årsrapport 2016, punkt 48.


Att strypa jihadisternas inkomstkällor - åtgärder mot finansiering av terrorism
PDF 292kWORD 56k
Europaparlamentets rekommendation av den 1 mars 2018 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om att strypa jihadisternas inkomstkällor – åtgärder mot finansiering av terrorism (2017/2203(INI))
P8_TA(2018)0059A8-0035/2018

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av den internationella konventionen från 1999 om bekämpande av finansiering av terrorism,

–  med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om situationen i norra Irak/Mosul(1) och sin resolution av den 30 april 2015 om IS/Daishs förstörelse av kulturplatser(2),

–  med beaktande av EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitik,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1210/2003 av den 7 juli 2003 om vissa specifika begränsningar av de ekonomiska och finansiella förbindelserna med Irak och om upphävande av förordning (EG) nr 2465/96(3),

–  med beaktande av FN:s globala strategi för terrorismbekämpning och FN:s säkerhetsråds resolutioner 1267 (1999), 1373 (2001), 1989 (2011), 2133 (2014), 2199 (2015), 2253 (2015) och 2368 (2017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG(4),

–  med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism och om ändring av direktiv 2009/101/EG (COM(2016)0450),

–  med beaktande av Manamaförklaringen om bekämpning av finansiering av terrorism av den 9 november 2014,

–  med beaktande av den bästa praxis för riktade finansiella sanktioner med anknytning till terrorism och terrorismfinansiering som rekommenderas av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF),

–  med beaktande av FATF:s uttalande av den 24 oktober 2014 om bekämpning av finansieringen av terroristorganisationen Islamiska staten i Irak och Levanten (IS/Daish) och FATF:s rapport från februari 2015 om finansieringen av IS/Daish,

–  med beaktande av den elfte rapporten om säkerhetsunionen, vilken offentliggjordes av kommissionen den 18 oktober 2017,

–  med beaktande av Addendum to the Algiers Memorandum on Good Practices on Preventing and Denying the Benefits of Kidnapping for Ransom by Terrorists (tillägget till samförståndsavtalet från Alger om god praxis för förhindrande av terroristers människorov med krav på lösesumma och vinning av detta) från september 2015 från det globala forumet för terroristbekämpning,

–  med beaktande av uttalandet från G7-mötet i Taormina av den 26 maj 2017 om kampen mot terrorism och våldsbejakande extremism,

–  med beaktande av det nyinrättade särskilda utskottet för terrorismfrågor,

–  med beaktande av artikel 16 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 7 och 8 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna om skydd av personuppgifter,

–  med beaktande av rådets förordning (EU) 2015/827 av den 28 maj 2015 om ändring av förordning (EU) nr 36/2012 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Syrien(5),

–  med beaktande av kommissionens åtgärdsplan från februari 2016 för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism,

–  med beaktande av Europols rapport om den rådande situationen och tendenserna inom terrorismen i Europa (TE-SAT) för 2017,

–  med beaktande av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet av den 26 juni 2017 om bedömningen av de risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande verksamhet (COM(2017)0340),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/680 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, förhindra, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av rådets rambeslut 2008/977/RIF(7),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 13 juli 2017 om import av kulturföremål (COM(2017)0375),

–  med beaktande av den nionde rapporten om säkerhetsunionen, vilken offentliggjordes av kommissionen den 27 juli 2017,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 oktober 2017 till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet Elfte rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2017)0608),

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0035/2018), och av följande skäl:

A.  Ett av de viktigaste inslagen i kampen mot terrorismen är att strypa dess finansieringskällor, bland annat de dolda flödena från bedrägerier och skatteundandragande, penningtvätt och skatteparadis.

B.  Viss finansiering kan härröra från europeiska länder för användning på andra håll av terroristorganisationer, medan annan finansiering kommer utifrån in till Europa för att finansiera radikalisering och egentliga terroristhandlingar. De externa och interna dimensionerna av kampen mot terrorism är sammankopplade. Att strypa terrorismens finansieringskällor bör utgöra en del av en bredare EU-strategi genom vilken både externa och interna säkerhetsdimensioner integreras.

C.  Moderna kommunikationsnät, och i synnerhet gräsrotsfinansiering, har visat sig vara ett billigt och effektivt sätt att samla in medel för att finansiera terroristverksamhet eller administrera jihadistnätverk. Terroristgrupper har kunnat samla in ytterligare medel för sin verksamhet genom nätfiskeattacker, identitetsstöld eller inköp av stulna kreditkortsuppgifter på onlineforum.

D.  Denna finansiering kan användas på tre sätt: till terrordåd som kräver omfattande finansiering, till andra angrepp som kräver mindre pengar men har lika förödande konsekvenser och till att finansiera propaganda som kan inspirera angrepp från ”ensamvargar” som kan kräva mycket lite förplanering eller pengar. Samtliga dessa situationer måste hanteras och bemötas på ett verkningsfullt sätt.

E.  Finansiering som har lagligt ursprung kan av mottagaren skickas vidare till tredje parter, personer, grupper, företag eller enheter med koppling till terrorverksamhet.

F.  Eftersom terrorismen är ett globalt brott måste effektiva motåtgärder också vara globala och helhetsinriktade. Samordning mellan finansinstitut, brottsbekämpande organ och rättsliga myndigheter samt utbyte av relevant information om fysiska och juridiska personer och misstänkt aktivitet är helt avgörande, samtidigt som man inte får glömma att skyddet av personuppgifter och respekten för den personliga integriteten är viktiga grundläggande rättigheter.

G.  Som ett resultat av dataläckor under senare år har medvetenheten om kopplingarna mellan penningtvätt och skatteundandragande å ena sidan och organiserad brottslighet och finansiering av terrorism å den andra ökat avsevärt, och dessa frågor har väckt stor internationell politisk oro. Såsom kommissionen har bekräftat har det i medierapporter nyligen gjorts kopplingar även mellan storskaliga moms- och punktskattebedrägerier och organiserad brottslighet, däribland terrorism(8).

H.  I nästan alla medlemsstaters jurisdiktioner är finansiering av terrorism straffbelagd som ett särskilt brott.

I.  Finansiella uppgifter är ett viktigt verktyg för insamling av underrättelser i syfte att analysera terroristnätverk och hur man bättre kan störa deras verksamhet. Lagstiftningen behöver fortsätta att verkställas på ett tillfredsställande sätt för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det behövs heltäckande och förebyggande strategier som bygger på utbyte av grundläggande information och förbättrat samarbete mellan finansunderrättelseenheter, underrättelseorgan och brottsbekämpande organ som deltar i kampen mot finansiering av terrorism. Denna information bör omfatta utvecklingstrender i den internationella finansvärlden såsom Bitmapp, Swiftkoder, kryptovalutor och motsvarande regleringsmekanismer. Bekämpningen av finansieringen av terrorism på global nivå måste medföra globala normer för transparens när det gäller verkliga ägare av företagsenheter, truster och liknande arrangemang i syfte att kasta ljus över bristen på finansiell transparens, som underlättar tvättning av vinning av brott och finansiering av terroristorganisationer och terroristaktörer.

J.  Det behövs en formaliserad europeisk plattform inom ramen för befintliga strukturer – som hittills har funnits informellt – för att centralisera insamlingen av information, som för närvarande är utspridd mellan 28 medlemsstater, genom vilken medlemsstaterna kan lämna information om sina insatsnivåer och framsteg i kampen mot finansiering av terrorism. Detta informationsutbyte bör vara proaktivt.

K.  Ett antal internationella ideella organisationer, välgörenhetsorganisationer, stiftelser, nätverk och privata givare som har eller påstår sig ha sociala eller kulturella mål har lagt grunden för den finansiella kapaciteten för IS/Daish, al-Qaida och andra jihadistorganisationer och fungerar som täckmantlar för olaglig verksamhet. Det är därför mycket viktigt att övervaka och samla in underrättelser om dessa organisationer, deras finansiärer, deras verksamhet och deras kontakter med aktörer i EU, som ofta är omfattande. Deras stöd till den radikala jihadismens utbredning i Afrika, Mellanöstern, Asien och Europa bör blockeras. Denna utbredning vid EU:s gränser och i våra grannländer och partnerländer är särskilt oroande. Det är av avgörande betydelse för kampen mot den globala terrorismen att FATF:s rekommendationer på dessa områden genomförs fullt ut av Gulfstaternas samarbetsråd (GCC) och dess medlemsstater.

L.  Al-Qaidas globala insamlingsnätverk bygger på donationer till välgörenhetsorganisationer och icke-statliga organisationer, som kommunicerar med givare via sociala medier och onlineforum. Konton på sociala medier har också använts för att be anhängare om donationer till stöd för jihad. Under senare år har flera mobilapplikationer utvecklats av terroristorganisationer för att maximera spridningen och uppmuntra till donationer från anhängare, varav de flesta finns i gulfländerna.

M.  Mikrostater och stater med en svag rättsstat är särskilt sårbara och löper hög risk att bli nav för finansiering av terrorism.

N.  Det finns underrättelser som tyder på att institutioner och enskilda personer i Gulfregionen ger finansiellt och logistiskt stöd till IS/Daish, al-Qaida och andra radikala grupper. Utan denna finansiering skulle många av dessa terroristgrupper inte klara sig själva.

O.  IS/Daish och al-Qaida har blivit ekonomiskt självförsörjande. IS/Daish och al-Qaida försöker slussa över sina pengar till Syrien och Irak via oljeexport och investeringar i företag, bland annat via penning- och yrkeskurirer, olagliga överföringar av medel samt penningtjänster och yrkesmässiga tjänster. IS/Daish och al-Qaida tvättar vinningen av sin brottsliga verksamhet genom att köpa upp företag och tillgångar av alla slag. IS/Daish och al-Qaida tvättar också vinningen av stulna antikviteter och utsmugglade konstföremål och andra historiska föremål genom att sälja dem utomlands, även på marknader i medlemsstaterna. Olaglig handel med bland annat varor, skjutvapen, olja, narkotika, cigaretter och kulturföremål, liksom människohandel, slaveri, exploatering av barn, beskyddarverksamhet och utpressning, har blivit sätt för terroristgrupper att få tillgång till finansiering. De alltmer omfattande kopplingarna mellan organiserad brottslighet och terroristgrupper utgör ett ökat säkerhetshot mot unionen. Dessa källor skulle kunna göra det möjligt för IS/Daish och al-Qaida att fortsätta att finansiera framtida brottsliga handlingar efter sin territoriella kollaps i Syrien och Irak.

P.  Det har införts ett internationellt förbud mot lösesummor inom ramen för en rad internationella åtaganden som är förankrade i FN:s säkerhetsråds resolutioner och nationella lagar. I praktiken saknar FN-förbudet stöd från tunga signatärstater som prioriterar omedelbar livräddning framför sina åtaganden att bekämpa terrorism och därigenom möjliggör finansiering av terroristorganisationer.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik:

   a) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att behandla strypningen av terroristnätverkens finansieringskällor som en fråga av högsta prioritet, eftersom den utgör ett effektivt verktyg för att hämma dessa nätverks slagkraft. Parlamentet anser att förebyggande strategier som bygger på utbyte av bästa praxis och av misstänkt och relevant information mellan underrättelsetjänster är avgörande i kampen mot finansiering av terrorism och mer allmänt terrorattentat. Medlemsstaternas underrättelsetjänster uppmanas därför att – inom ramen för befintliga strukturer (t.ex. Europol) för att undvika att ännu en myndighet skapas – förbättra samordningen och samarbetet genom att inrätta en stabil europeisk terrorbekämpningsplattform för finansunderrättelser med ett fördjupat fokus på ett proaktivt utbyte av information om finansiellt stöd till terroristnätverk. Parlamentet anser att en sådan plattform skulle skapa en gemensam databas för uppgifter om fysiska och juridiska personer och misstänkta transaktioner. Parlamentet betonar att uppgifter av högt värde som samlas in av en nationell säkerhetsmyndighet bör överföras skyndsamt i samma stund som de registreras i det centrala systemet, i vilket det bör vara tillåtet att föra in information om tredjelandsmedborgare, med särskild hänsyn till eventuella effekter på de grundläggande rättigheterna och i synnerhet rätten till skydd av personuppgifter och principen om ändamålsbegränsning. Det måste till exempel finnas ett register över europeiska och utomeuropeiska banker, finansinstitut och kommersiella enheter, liksom tredjeländer som kommer till korta i kampen mot finansiering av terrorism. Parlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett sådant register så snart som möjligt, med utgångspunkt i sina egna kriterier och sin egen analys i enlighet med direktiv (EU) 2015/849. De som är ansvariga för att direkt eller indirekt begå, organisera eller stödja terrorhandlingar måste ställas till svars för sina gärningar.
   b) Europaparlamentet uppmanar länderna i Europa, både EU-medlemsstater och tredjeländer, att finansiera program som främjar utbytet av bästa praxis mellan deras underrättelsetjänster, bland annat om utredning och analys av terrorister och terroristorganisationernas metoder för att rekrytera och överföra finansiering av terrorism. Parlamentet rekommenderar införandet av kvartalsbaserade offentliga hotbildsbedömningar som kombinerar de underrättelser och den information som samlas in av Europol och EU:s underrättelseanalyscentrum (Intcen). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig finansiering och personal för underrättelsetjänsterna.
   c) Europaparlamentet understryker – så som även framhållits av arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF), som har utarbetat en strategi för bekämpning av finansiering av terrorism – att det är ytterst viktigt med ett bättre och snabbare informationsutbyte mellan finansunderrättelseenheter, mellan finansunderrättelseenheter och säkerhetsstyrkor, brottsbekämpande myndigheter och underrättelsetjänster inom deras egna jurisdiktioner, mellan olika jurisdiktioner samt inom den privata sektorn, särskilt banksektorn.
   d) Europaparlamentet välkomnar GCC:s samarbete med FATF. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att aktivt uppmuntra EU:s partner, i synnerhet GCC och dess medlemsstater, att fullt ut genomföra FATF:s rekommendationer och ta itu med sina tillkortakommanden på områdena bekämpning av penningtvätt och bekämpning av terrorismfinansiering och att erbjuda tekniskt bistånd för att uppnå framsteg på dessa områden.
   e) Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att stödja FATF:s ansträngningar och att prioritera bekämpningen av finansiering av terrorism, i synnerhet genom att identifiera och samarbeta med FN-medlemsstater med brister på området för strategisk bekämpning av penningtvätt och bekämpning av terrorismfinansiering.
   f) Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av samarbetet mellan Europol och EU:s centrala strategiska partner som spelar en nyckelroll i kampen mot terrorism över hela världen. Parlamentet anser att ett närmare samarbete skulle göra det möjligt att bättre förebygga, upptäcka och reagera på finansiella nav för terrorism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre utnyttja det informella nätverket av europeiska finansunderrättelseenheter (FIU.net) på grundval av det arbete som uträttas av Europol, genom att genomföra det femte penningtvättsdirektivet och genom att anta lagstiftningsåtgärder för att hantera andra problem som härrör från finansunderrättelseenheternas olika ställning och behörigheter, i synnerhet för att underlätta samordning och utbyte av information såväl mellan finansunderrättelseenheterna som mellan dessa och brottsbekämpande myndigheter, i syfte att dela den berörda informationen med den europeiska plattformen för underrättelseverksamhet på terrorismbekämpningsområdet.
   g) Europaparlamentet påminner om att förstärkt politisk dialog, utökat finansiellt bistånd och stöd till kapacitetsuppbyggnad för bekämpning av terrorism i de av EU:s partnerländer som befinner sig i frontlinjen för kampen mot terrorism är av yttersta vikt.
   h) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att intensifiera övervakningen av misstänkta organisationer som ägnar sig åt denna typ av verksamhet, såsom olaglig handel, smuggling, förfalskning och bedrägerier, genom att inrätta gemensamma utredningsgrupper med Europol och göra det lättare för brottsbekämpande myndigheter att få tillgång till misstänkta transaktioner, med beaktande av proportionalitetsprincipen och rätten till personlig integritet. Medlemsstaterna uppmanas att erbjuda utredarna mer fortbildning och att öka deras specialisering för att uppnå detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja och tillhandahålla tillräcklig finansiering för utarbetandet av fortbildningsprogram för brottsbekämpande och rättsliga myndigheter i medlemsstaterna.
   i) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att avlägga en årlig rapport om framsteg som gjorts och åtgärder som vidtagits i kampen mot finansiering av terrorism, närmare bestämt de insatser som gjorts för att stävja finansieringen av IS/Daish och al-Qaida. Parlamentet påminner om att vissa medlemsstater har satsat mer än andra på området för åtgärder mot finansiering av terrorism. Den bästa lösningen bör därmed vara att utöka informationsutbytet, i synnerhet gällande effekten av de åtgärder som redan vidtagits.
   j) Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att upprätta bankkontoregister och göra det lättare för finansunderrättelseenheter och andra behöriga myndigheter som arbetar med att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism att få tillgång till dem. Parlamentet noterar att kommissionen inom kort kommer att föreslå ett initiativ för att ge brottsbekämpande myndigheter större tillgång till registren. Parlamentet framhåller att bestämmelserna om polisiärt och rättsligt samarbete måste iakttas vid utbyte av bankkontoinformation, framför allt inom ramen för straffrättsliga förfaranden. Parlamentet uppmanar i detta avseende de medlemsstater som ännu inte har införlivat Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området att göra detta snarast möjligt.
   k) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta de nödvändiga lagstiftningsåtgärderna för att se till att bankerna noga övervakar förbetalda debetkort, så att dessa kan laddas enbart via banköverföringar och personligt identifierbara konton. Parlamentet betonar vikten av en tilldelningskedja som gör det möjligt för underrättelsetjänster att avgöra när det finns en allvarlig risk att en transaktion kan användas för ett terroristbrott eller ett annat allvarligt brott. Vidare uppmanar parlamentet medlemsstaterna att vidta de nödvändiga åtgärderna för att till fullo underlätta öppnandet av ett bankkonto för alla som befinner sig på deras territorium.
   l) Europaparlamentet betonar behovet att sätta stopp för varje form av skatteparadis som underlättar penningtvätt, skatteflykt och skatteundandragande som kan spela en roll för finansieringen av terroristnätverk. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att bekämpa skatteundandragande och uppmanar eftertryckligen kommissionen att föreslå och vidta åtgärder för en noggrann övervakning av finansiella flöden och skatteparadis.
   m) Europaparlamentet noterar det framgångsrika samarbetet med USA och andra partnerländer och nyttan av den information som erhållits, i samband med avtalet mellan EU och USA om att dela information från det amerikanska programmet för att spåra finansiering av terrorism (TFTP). Kommissionen uppmanas att föreslå att det inrättas ett specifikt europeiskt system på detta område för att komplettera det befintliga systemet och täppa till de nuvarande luckorna, särskilt när det gäller Sepa, så att man hittar en balans mellan säkerhet och individuella friheter. Parlamentet påpekar att europeiska normer för uppgiftsskydd skulle tillämpas på detta inomeuropeiska system.
   n) Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att i samarbete med EU:s samordnare för kampen mot terrorism upprätta en förteckning över personer och enheter som verkar i system utan transparens och genomför många misstänkta finansiella transaktioner, om det finns bevis för att berörda myndigheter har underlåtit att agera, särskilt om personerna eller enheterna har anknytning till radikal jihadism. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att beakta en stats inblandning i finansiering av terrorism i sina förbindelser med denna stat.
   o) Europaparlamentet uppmanar rådet att utöka tillämpningen av selektiva sanktioner och andra restriktiva åtgärder mot alla personer och enheter som på något sätt gör ekonomiska resurser tillgängliga för IS/Daish, al-Qaida eller andra jihadistgrupper. Parlamentet begär att tillgångar och andra finansiella medel eller ekonomiska resurser som tillhör dessa personer, grupper, företag och enheter (inbegripet tillgångar som härrör från egendom som direkt eller indirekt ägs eller kontrolleras av dem eller av personer som agerar på deras vägnar eller på deras uppdrag) ska frysas. Parlamentet välkomnar inrättandet av FN:s säkerhetsråds kommitté med ansvar för att övervaka tillämpningen av sanktionerna. Parlamentet konstaterar att alla medlemsstater genom FN:s säkerhetsråds resolution 2253 (2015) är skyldiga att agera skyndsamt för att blockera medel och finansiella tillgångar som tillhör IS/Daish, al-Qaida samt anknutna personer, grupper, företag och enheter. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att stödja uppmaningen från FN:s säkerhetsråd om att FN:s medlemsstater ska agera kraftfullt och beslutsamt för att stoppa flödet av medel och andra finansiella tillgångar och ekonomiska resurser till personer och enheter på sanktionsförteckningen för IS/Daish och al-Qaida.
   p) Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att inrätta ett övervaknings- och clearingsystem för att se till att lokaler för religionsutövning och utbildning, institutioner, centrum, välgörenhetsorganisationer, kulturföreningar och liknande enheter, om det finns skälig misstanke om kopplingar till terroristgrupper, tillhandahåller uppgifter om vem de tar emot medel från och hur de medel de tar emot distribueras, både inom och utanför EU. Parlamentet begär att alla transaktioner från dem som skickar pengar ska registreras i en central databas, som ska upprättas med alla lämpliga garantier. När det gäller välgörenhetsorganisationer efterlyser parlamentet obligatoriska förhandskontroller av källan och destinationen för överföringarna, när det finns skälig grund för misstanke om kopplingar till terrorism, så att pengar inte medvetet eller genom oaktsamhet går till terroriständamål. Parlamentet kräver alla sådana åtgärder genomförs inom ramen för specifika program avsedda att bekämpa islamofobi, i syfte att förhindra en ökning av hatbrott, angrepp på muslimer eller eventuella rasistiska och främlingsfientliga angrepp med religiösa eller etniska motiv.
   q) Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ökad tillsyn och reglering av traditionella metoder för penningöverföringar (som till exempel hawala eller det kinesiska fei ch’ien) eller informella system för värdeöverföring, närmare bestämt genom det pågående förfarandet för antagande av en förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen (2016/0413(COD)), så att det blir obligatoriskt för anställda som genomför transaktioner att redovisa varje betydande transaktion med hjälp av dessa system till de berörda myndigheterna. Medlemsstaterna uppmanas också att, vid kommunikationen med grupper som påverkas av åtgärderna, betona att syftet inte är att komma åt traditionella informella penningöverföringar, utan olaglig handel som inbegriper organiserad brottslighet, terrorism eller industriella/kommersiella vinster som härrör från svarta pengar. Parlamentet begär i detta sammanhang att
   i) alla mellanhänder och/eller personer som är inblandade i denna verksamhet (kontakter eller ombud, förmedlare och mellanhänder, samordnare, inkasserare och överförare) registreras hos den berörda nationella myndigheten,
   ii) alla transaktioner redovisas och dokumenteras på ett sätt som underlättar överföring av information på begäran,
   iii) det införs och tillämpas avskräckande påföljder mot mellanhänder och/eller andra som är inblandade i oredovisade transaktioner.
   r) Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå den lagstiftning som krävs för att bättre övervaka alla elektroniska finansiella transaktioner och företag som utfärder e-pengar, inbegripet deras mellanhänder, i syfte att förhindra att medel konverteras för användare som inte är fullständigt identifierade, vilket kan vara fallet med användare av offentliga nätverk eller anonyma webbläsare. Om krypterad valuta ska växlas till faktiska pengar eller vice versa måste ett identifierbart bankkonto användas, som ett obligatoriskt krav. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en bedömning av konsekvenserna för terrorismfinansieringen av onlinespel, virtuella valutor, kryptovalutor samt blockkedje- och finansteknik. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att överväga möjliga åtgärder, inbegripet lagstiftning, för att skapa rättsliga ramar för dessa verksamheter i syfte att begränsa verktygen för finansiering av terrorism.
   s) Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka sin övervakning avseende regleringen och kontrollen av handeln med guld, ädelstenar och ädelmetaller, så att dessa varor inte används för att finansiera terroristverksamhet. Parlamentet efterlyser inrättandet av kriterier som godkänns och följs av medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbjuda och bestraffa all kommersiell handel (både export och import) med områden som kontrolleras av jihadister, med undantag för det humanitära bistånd som den underkuvade befolkningen behöver. Parlamentet begär åtal och påföljder för oaktsamhet eller uppsåt för alla (antingen fysiska eller juridiska personer) som deltar i denna handel, i alla dess former (köp, försäljning, distribution, förmedling eller annat). Parlamentet noterar de specifika riskerna för att terrorism finansieras genom tjänster för överföring av pengar eller andra värden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma ett förstärkt partnerskap och samarbete mellan ombud för penningöverföring och europeiska brottsbekämpande myndigheter och att utfärda riktlinjer för identifiering och hantering av alla specifika hinder för utbyte av information om misstänkta penningöverföringar.
   t) Europaparlamentet välkomnar förslaget till förordning om import av kulturföremål och framhåller dess betydelse i kampen mot den olagliga importen av dessa föremål för finansiering av terrorism. Kommissionen uppmanas att införa ett spårbarhetsintyg för konstföremål och antikviteter som förs in på EU-marknaden, särskilt föremål som härrör från områden eller platser som kontrolleras av väpnade icke-statliga aktörer, liksom från organisationer, grupper eller personer som är upptagna på EU:s terrorlista. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sitt samarbete med internationella organisationer som FN, Unesco, Interpol, Världstullorganisationen och Internationella museirådet för att stärka kampen mot den olagliga handeln med kulturföremål som en källa till finansiering av terrorism. Medlemsstaterna uppmanas att inrätta polisenheter som är specialiserade på den olagliga handeln med kulturföremål och att samordna dessa enheters arbete mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra det obligatoriskt för företag som deltar i handel med konst att anmäla alla misstänkta transaktioner, och att se till att ägare av företag som handlar med konst och antikviteter och som blir inblandade i olaglig handel med sådana föremål blir föremål för effektiva, proportionella och avskräckande påföljder – även straffrättsliga påföljder, om så behövs – för finansiering av terrorism genom vårdslöshet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka stödet till tredjeländer, särskilt grannländer, i deras ansträngningar för att bekämpa brottslighet och olaglig handel som en källa till finansiering av terrorism.
   u) Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för att öka transparensen i fråga om ursprung, transport och förmedling av råvaror, särskilt petrokemiska produkter, för att stärka spårbarheten och stoppa oavsiktlig finansiering av terroristorganisationer.
   v) Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att revidera de relevanta förordningarna och direktiven, så att finansinstitut blir skyldiga att begära in information om orsaken till misstänkta små eller stora transaktioner, i syfte att övervaka betalning av lösesummor till terroristorganisationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta förebyggande åtgärder inriktade på ekonomiska aktörer i riskområden i syfte att bistå dem i deras verksamhet.
   w) Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att utse en finansunderrättelseexpert till det nya GSFP-uppdraget i Irak för att bistå den irakiska regeringen i arbetet med att förhindra att IS/Daishs och al-Qaidas tillgångar förs ut ur landet och hjälpa de irakiska myndigheterna att utveckla program avsedda att bekämpa penningtvätt.
   x) Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, som ett led i sina dialoger med partner i tredjeländer om kampen mot terrorism, fokusera sina insatser på polisiärt och rättsligt samarbete och på utbyte av uppgifter och god praxis, i syfte att stärka synergierna i den globala kampanjen mot finansiering av terrorism.
   y) Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett nätverk av sakkunniga för terrorismbekämpning i EU:s delegationer. Parlamentet vill att detta nätverk ska förstärkas och utvidgas till fler regioner, i synnerhet Afrikas horn och Sydostasien. Parlamentet påpekar vikten av att mandaten för EU:s GSFP-uppdrag och GSFP-insatser, särskilt i Libyen, Sahel, Afrikas horn och Mellanöstern, omfattar mål för kampen mot terrorism. Parlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten att utse en sakkunnig för finansiella underrättelser i sina GSFP-uppdrag i länder där det kan finnas terroristnav och i Sahelregionen och att på ett effektivt sätt upprätta ett nära samarbete med regeringarna i de berörda områdena.
   z) Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra mer för att uppmuntra partnerländer utanför EU att underteckna och ratificera 1999 års internationella konvention om bekämpande av finansiering av terrorism, som innehåller ett antal principer och normer för att utrota finansiering av terrorism, och att genomföra konventionen på ett effektivt sätt.
   aa) Europaparlamentet betonar att det är viktigt att ta itu med och avhjälpa socioekonomiska missförhållanden, främja livskraftiga stater och säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna för att minska grogrunden för IS/Daish, al-Qaida och andra jihadistgrupper, även i fråga om deras kapacitet till finansiellt oberoende.
   ab) Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att stärka samarbetet med länder där vinning av narkotikahandel, människohandel eller olaglig varuhandel finns samt med ursprungsländer för olagliga cigaretter, så att denna vinning kan beslagtas.
   ac) Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att ta ledningen för initiativ i internationella forum för att stärka transparensen för ägarförhållanden i företag, närmare bestämt genom inrättande av ett offentligt register över juridiska personer, däribland företag, truster och stiftelser, och ett centralt register över bankkonton, finansiella instrument, fastigheter, livförsäkringsavtal och andra relevanta tillgångar som kan missbrukas för att tvätta pengar och finansiera terrorism.
   ad) Europaparlamentet uppmanar rådet och kommissionen att inrätta och genomföra en årlig mekanism för riktmärkesrapportering inför parlamentet om åtgärder som vidtagits av medlemsstaterna och kommissionen mot finansiering av terrorism.
   ae) Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att stödja våra utländska partner i deras inhemska ansträngningar för att hejda de finansiella flödena från privatpersoner till organisationer som bedöms ge stöd och resurser till terrorister.
   af) Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att skyndsamt anta kommissionens föreslagna momsreformer för att hindra kriminella organisationer från att utnyttja luckorna i det europeiska momssystemet för att finansiera terrorism och annan brottslig verksamhet.
   ag) Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om ömsesidigt erkännande av beslut om frysning och förverkande.
   ah) Europaparlamentet bekräftar sin uppfattning att det måste stå överst på säkerhets- och försvarsagendan att IS/Daish, al-Qaida och andra jihadistgrupper konfronteras och besegras på det ekonomiska, militära och ideologiska planet. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att använda sig av sina diplomatiska kontakter med stater i regionen för att betona detta gemensamma intresse för både EU och regionala aktörer.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt medlemsstaterna.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0422.
(2) EUT C 346, 21.9.2016, s. 55.
(3) EUT L 169, 8.7.2003, s. 6.
(4) EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.
(5) EUT L 132, 29.5.2015, s. 1.
(6) EUT L 88, 31.3.2017, s. 6.
(7) EUT L 119, 4.5.2016, s. 89.
(8) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-17-3441_en.htm och https://www.euractiv.com/section/economy-jobs/news/eu-targets-terror-financing-with-vat-fraud-crackdown/


EU:s prioriteringar inför det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission
PDF 262kWORD 47k
Europaparlamentets rekommendation till rådet av den 1 mars 2018 om EU:s prioriteringar inför det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission (2017/2194(INI))
P8_TA(2018)0060A8-0022/2018

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission, dess prioriterade tema ”Utmaningar och möjligheter för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor på landsbygden” och temat ”Kvinnors deltagande i och tillgång till medier och informations- och kommunikationsteknik, och deras inverkan och användning som verktyg för kvinnors utveckling och egenmakt”,

–  med beaktande av den fjärde internationella kvinnokonferensen i Peking i september 1995, och den deklaration och handlingsplattform för kvinnors egenmakt som antogs i Peking samt påföljande slutdokument från FN:s särskilda sessioner, Peking +5, +10, +15 och +20, om ytterligare åtgärder och initiativ för att genomföra Pekingdeklarationen och handlingsplattformen, vilka antogs den 9 juni 2000, den 11 mars 2005, den 2 mars 2010 respektive den 9 mars 2015,

–  med beaktande av artikel 157.4 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om att stärka flickor genom utbildning i EU(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2016 om situationen för kvinnliga flyktingar och asylsökande i EU(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2017 om främjande av jämställdhet inom psykisk hälsa och klinisk forskning(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 april 2017 om kvinnor och deras roller i landsbygdsområden(4),

–  med beaktande av FN-resolutionen Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/41/EU av den 7 juli 2010 om tillämpning av principen om likabehandling av kvinnor och män som är egenföretagare och om upphävande av rådets direktiv 86/613/EEG(5),

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av den allmänna rekommendationen nr 34 (2016) från kommittén för avskaffande av diskriminering av kvinnor om landsbygdskvinnors rättigheter,

–  med beaktande av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen) och Europaparlamentets resolution av den 12 september 2017(6) om EU:s anslutning till konventionen,

–  med beaktande av Parisavtalet av den 12 december 2015,

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0022/2018), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet är en av EU:s grundläggande principer, vilket fastslås i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

B.  FN:s mål 5 för hållbar utveckling är att uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors egenmakt i hela världen, och målet bör införlivas helt i Agenda 2030 för att uppnå framsteg avseende alla hållbarhetsmål. Bland målen för hållbar utveckling finns ett mål om att fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor.

C.  Europeiska unionen och dess medlemsstater bör gå i spetsen för kvinnors och flickors egenmakt och är skyldiga att arbeta för att uppnå fullständig jämställdhet inom unionen och att främja detta mål i alla yttre förbindelser.

D.  De sociala och ekonomiska förhållandena och levnadsvillkoren har förändrats mycket under de senaste decennierna och varierar betydligt mellan de olika länderna.

E.  Uteblivna statliga åtgärder mot bristande jämställdhet äventyrar nuvarande och framtida framsteg på detta område. Att ta itu med traditionella könsobalanser och stereotyper och föreställningar är avgörande för kvinnors egenmakt och fattigdomsutrotning.

F.  Diskrimineringen av kvinnor drabbar även kvinnor på landsbygden. Huvuddelen av världens kvinnor lever på landsbygden och är därför mer utsatta för flerfaldig diskriminering på grund av ålder, klass, etnicitet, ras, funktionsnedsättning och könsidentitet.

G.  Kvinnors deltagande på arbetsmarknaden i landsbygdsområden omfattar många olika sysselsättningsmöjligheter, och begränsas således inte enbart till konventionellt jordbruksarbete.

H.  Kvinnor på landsbygden får ofta lägre betalt än män för samma arbete, deras arbete erkänns ofta inte formellt, vilket gäller t.ex. obetalt omsorgsarbete, och återspeglas inte i antalet kvinnor som är ägare av jordbruksföretag, trots att de är nyckelaktörer för att uppnå de ekonomiska, miljömässiga och sociala förändringar som krävs för en hållbar utveckling.

I.  Kvinnor på landsbygden som ofta är den huvudsakliga vårdgivaren i sina familjer och lokala samhällen har omfattande svårigheter att få barn- och äldreomsorg till sina anhöriga, vilket leder till en oproportionerlig börda för kvinnorna och hindrar deras integration på arbetsmarknaden. Tillhandahållandet av vårdtjänster av hög kvalitet är mycket viktigt för kvinnor och främjar balans mellan arbetsliv och privatliv.

J.  Kvinnor på landsbygden ställs inför många hinder som försvårar tillgången till lämpliga offentliga hälsovårdstjänster på grund av begränsad rörlighet och bristande tillgång till transportmedel eller hjälpmedel för att kontakta transportmedel (t.ex. mobiltelefon). Det krävs heltäckande hälsovårdstjänster för landsbygdskvinnornas fysiska, psykiska och känslomässiga välbefinnande (t.ex. för att motverka könsrelaterat våld). Tillgången till rätten till sexuell och reproduktiv hälsa och utbildning är mer begränsad i landsbygdsområden.

K.  Det är av stor betydelse för samhället som helhet att landsbygdsbefolkningen kan bo kvar, med särskild uppmärksamhet på områden med naturbetingade begränsningar, eftersom bevarandet av miljön och landskapet är beroende av det.

L.  Det finns en direkt koppling mellan bristande jämställdhet och miljöförstörelse.

M.  Klimatförändringarna och dess konsekvenser har en särskild och oproportionerligt negativ inverkan på kvinnor och flickor på landsbygden. Kvinnor på landsbygden är även kraftfulla aktörer bakom utvecklingen mot ett mer hållbart och miljövänligt jordbruk och kan spela en viktig roll för att skapa gröna arbetstillfällen. Att ge kvinnliga jordbrukare lika tillgång till mark och andra produktionsmedel är avgörande för att uppnå jämställdhet, livsmedelstrygghet och en effektiv klimatpolitik.

N.  Unga kvinnor på landsbygden utsätts fortfarande för ojämlikhet och diskriminering på flera grunder, och åtgärder måste vidtas för att främja en verklig jämställdhet mellan kvinnor och män, så att det ges fler arbetsmöjligheter, bland annat genom egenföretagande och inom sektorn för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, som gör det möjligt för dem att stanna kvar på landsbygden och därigenom trygga generationsskiftet och jordbrukets och landsbygdens fortlevnad.

O.  Jordbrukssektorn, inom vilken kvinnor spelar en viktig roll, är avgörande för landsbygdens livskraft och för generationsskiftet, den sociala sammanhållningen och den ekonomiska tillväxten. Jordbruket ska tillhandahålla säker, näringsrik och hälsosam mat och även bidra till ett omväxlande landskap, till att motverka klimatförändringarna och till att bevara den biologiska mångfalden och kulturarvet.

P.  Näringsintaget spelar en avgörande roll för flickors utveckling och välbefinnande. Näringsbrist leder till fysiska och psykiska problem såsom tillväxthämning, infertilitet, håglöshet, trötthet och koncentrationssvårigheter, vilket i sin tur minskar kvinnors ekonomiska potential och inverkar på hela familjens och samhällets välbefinnande.

Q.  Kvinnor på landsbygden måste kunna delta i offentligt beslutsfattande, och det krävs en jämn könsfördelning för att uppnå jämställdhet.

R.  När det gäller förebyggande av arbetsrisker gäller olika förhållanden för kvinnor och män. För att t.ex. bedöma skadliga effekter av kemiska produkter görs ofta beräkningar utifrån kroppsbyggnaden hos män – som i allmänhet har mer muskelmassa – och man ignorerar till och med de specifika rekommendationerna för gravida eller ammande kvinnor. Det är därför nödvändigt att ta hänsyn till olika faktorer så att åtgärder kan vidtas för kvinnors hälsa inom jordbrukssektorn.

S.  Diskrimineringen påverkar även kvinnor inom mediesektorn. Medierna spelar en viktig roll för hela samhället och kvinnorna, som utgör minst halva befolkningen, bör i lika stor utsträckning medverka i skapandet av medieinnehåll och beslutsfattandet inom medieorganisationer.

T.  Mediesektorns roll är avgörande för att främja jämställdhet, eftersom medierna inte bara speglar utan även skapar beteendemönster och beteendenormer, och därmed i stor utsträckning formar den allmänna opinionen och kulturen.

U.  Mediebevakningen bidrar till att alla samhällsskikt får en bred förståelse för hur komplex kvinnors och mäns situation är.

V.  Kvinnor och barn påverkas oproportionerligt av konflikter och utgör den största flyktinggruppen antingen i läger eller på flykt för att söka säkerhet.

W.  I många samhällen har kvinnorna inte samma rättigheter till mark och egendom genom rättsliga medel, vilket förvärrar fattigdomen och begränsar kvinnors ekonomiska utveckling.

X.  Transkvinnor blir ofta oproportionerligt diskriminerade på grund av sin könsidentitet.

Y.  Starkare stöd till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en förutsättning för jämställdhet och kvinnors egenmakt.

Z.  Sociala normer för kvinnors och mäns roller gör att kvinnor blir mer utsatta, framför allt vad gäller deras sexuella och reproduktiva hälsa, mot bakgrund av skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning eller barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet:

Allmänna villkor för att stärka kvinnors och flickors egenmakt

Egenmakt för landsbygdskvinnor

Kvinnors deltagande i och tillgång till medier och informations- och kommunikationsteknik, och deras inverkan och användning som verktyg för kvinnors utveckling och egenmakt

   a) att bekräfta sitt orubbliga åtagande avseende Pekingplattformen,
   b) att stödja mödrar som är entreprenörer på landsbygden eftersom de ställs inför särskilda utmaningar; främjande av entreprenörskap bland dessa kvinnor kan leda till både en god balans mellan arbete och familjeliv och till nya arbetstillfällen och bättre livskvalitet på landsbygden samt uppmuntra andra kvinnor att förverkliga sina projekt,
   c) att eliminera alla former av diskriminering mot alla kvinnor och flickor överallt och att bekämpa alla former av våld som utgör allvarliga kränkningar av deras grundläggande rättigheter, vilka är en direkt konsekvens av sådan diskriminering,
   d) att involvera alla regeringar och kräva att de utarbetar program för avskaffande av sexuellt och könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor, t.ex. barnäktenskap, tidiga äktenskap, tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning samt människohandel,
   e) att uppmana medlemsstaterna att motverka könsstereotyper och investera i kvinnors och flickors tillgång till individanpassad utbildning, livslångt lärande samt yrkesutbildning, särskilt på landsbygden och inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) samt entreprenörskap och innovation, eftersom dessa områden är viktiga verktyg för att genomföra målen för hållbar utveckling och främja jämställdhet inom jordbruks- och livsmedelssektorerna samt inom turism och andra näringsgrenar på landsbygden,
   f) att utforma politiska strategier för att utrota fattigdom och garantera en rimlig levnadsstandard för särskilt utsatta grupper, däribland kvinnor och flickor, i synnerhet genom sociala trygghetssystem,
   g) att främja informationsåtgärder, tekniska stödåtgärder samt utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna om yrkesstatus för de som hjälper makar eller makor i jordbruket, så att de kan få individuella rättigheter, däribland särskilt mammaledighet, socialförsäkringsskydd vid arbetsolyckor, tillgång till utbildning och pensionsrätter,
   h) att eliminera löneskillnaderna mellan könen, skillnaderna i inkomster (intäkter) under hela livet samt pensionsklyftan,
   i) att uppmana medlemsstaterna, liksom de regionala och lokala myndigheterna, att garantera allmän tillgång till adekvat barn- och äldreomsorg på landsbygden,
   j) att uppmana medlemsstaterna, liksom de regionala och lokala myndigheterna, att tillhandahålla inrättningar och offentliga och privata tjänster till rimliga priser och av hög kvalitet för vardagslivet, framför allt på landsbygden och särskilt hälso- och sjukvård, utbildning samt vård och omsorg; detta skulle kräva infrastrukturer på landsbygden för barnomsorg, hälso- och sjukvårdstjänster, utbildningsinstitutioner, äldreboenden och boenden för andra omsorgsbehövande, möjligheter till vikarier vid sjukdom och mammaledighet samt kulturella tjänster,
   k) att garantera att jämställdhetsperspektivet, som ett verktyg för att införliva principen om jämställdhet och motverka diskriminering, integreras i alla politiska strategier och program genom adekvata ekonomiska och mänskliga resurser,
   l) att mobilisera nödvändiga resurser för att uppnå jämställdhet genom att integrera jämställdhetsperspektivet i alla politiska strategier och åtgärder, inklusive genom könsbudgetering, som ett verktyg för att integrera principen om jämställdhet och motverka diskriminering,
   m) att garantera att parlamentet och dess utskott för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män får delta fullt ut i beslutsprocessen avseende EU:s ståndpunkt vid det 62:a mötet i FN:s kvinnokommission,
   n) att erinra sig att i konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor införs skyldigheten att eliminera direkt och indirekt diskriminering av kvinnor genom rättsliga, politiska och programrelaterade åtgärder på alla områden i livet och att dess artikel 14 är den enda internationella skyldighet som berör landsbygdskvinnornas specifika behov,
   o) att säkerställa att flickor och kvinnor på landsbygden får en formell och informell utbildning, inklusive yrkesutbildning, som är tillgänglig, ekonomiskt överkomlig och av hög kvalitet, som gör att de kan förvärva nya eller utveckla sina färdigheter inom förvaltning, finanskunskap, ekonomi, marknadsföring, entreprenörskap och förvärva kunskaper om medborgarskap, samhälle och politik samt utbildning i teknik och hållbart jordbruk, för att garantera att kvinnor har samma möjligheter och frihet att välja den karriär som de önskar,
   p) att säkerställa att flickor och kvinnor på landsbygden lätt kan få tillgång till krediter och produktionsresurser och att de får stöd för sina företags- och innovationsinitiativ,
   q) att skydda rätten till och tillgången till en allmän hälso- och sjukvård av hög kvalitet som tar hänsyn till de fysiologiska skillnaderna mellan kvinnor och män och som är anpassad till behoven hos kvinnor och flickor på landsbygden, i synnerhet när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter,
   r) att fördöma alla former av våld mot kvinnor och garantera att offer som bor på landsbygden och i avlägsna områden inte förvägras lika tillgång till hjälp,
   s) att förbättra effektiviteten, insynen och demokratin inom de internationella, nationella, regionala och lokala institutioner som stöder och stärker den roll som kvinnor på landsbygden spelar, så att deras närvaro garanteras genom ett jämställt deltagande,
   t) att underlätta övergången från den informella ekonomin till den formella för kvinnor på landsbygden, och erkänna att kvinnor på landsbygden arbetar inom många olika områden och ofta ligger bakom utvecklingen mot ett hållbart och miljövänligt jordbruk, en tryggad livsmedelsförsörjning och skapandet av gröna arbetstillfällen,
   u) att planera och genomföra en klimattålig jordbrukspolitik som tar vederbörlig hänsyn till de specifika hot som kvinnor på landsbygden ställs inför till följd av naturkatastrofer eller katastrofer orsakade av människan,
   v) att garantera att kvinnor och flickor på landsbygden får delta i beslutsprocesser med avseende på planering och respons under alla faser av katastrofer och andra krissituationer, allt från tidig varning till biståndsinsatser, återhämtning, återställande och återuppbyggnad, och att garantera deras skydd och säkerhet i händelse av katastrofer och andra kriser,
   w) att vidta alla åtgärder som krävs för att se till att kvinnor på landsbygden kan leva i en säker, ren och hälsosam miljö,
   x) att tillhandahålla infrastruktur och offentliga tjänster som är av hög kvalitet och tillgängliga för kvinnor på landsbygden och lokalsamhällen och att investera i utveckling och underhåll av dessa,
   y) att underlätta digital utveckling eftersom den avsevärt kan bidra till att skapa nya arbetstillfällen, förenkla uppstarten som egenföretagare, öka konkurrenskraften och utvecklingen av turism samt skapa bättre balans mellan arbete och familjeliv,
   z) att stödja löpande verksamhet och inrättande av lokala samhällsgrupper som kan mötas regelbundet för att diskutera utvecklingsrelaterade problem och utmaningar och vidta konstruktiva åtgärder,
   aa) att uppmana medlemsstaterna, arbetsmarknadens parter och det civila samhället att stödja och främja kvinnors deltagande i beslutsfattandet och i styrelserna för yrkesmässiga, entreprenörsmässiga och fackföreningsmässiga sammanslutningar och organisationer inom landsbygdspolitik-, hälso-, utbildnings- och jordbruksområdet liksom i förvaltningsorgan och representativa organ genom ett jämställt deltagande,
   ab) att erkänna och stödja den aktiva roll som kvinnor spelar på landsbygden och deras bidrag till ekonomin som entreprenörer, chefer för familjeföretag och främjare av hållbar utveckling,
   ac) att garantera landsbygdskvinnors äganderätt, särskilt till jordbruksföretag, och deras arvsrätt till mark, vilket är ett viktigt verktyg för deras ekonomiska egenmakt och för att de fullt ut ska kunna delta i och dra nytta av landsbygdsutvecklingen,
   ad) att säkerställa landsbygdskvinnors tillgång till produktionsresurser, e-plattformar, marknader, marknadsföringsmöjligheter och finansiella tjänster, och att främja lokala marknader, närmarknader och traditionella marknader – inklusive saluhallar – eftersom dessa är miljöer där kvinnor vanligtvis har större möjligheter att sälja sina produkter direkt, vilket resulterar i större ekonomisk egenmakt,
   ae) att främja sysselsättning för kvinnor inom STEM-sektorn, framför allt i positioner som bidrar till den cirkulära ekonomin och till att bekämpa klimatförändringarna,
   af) att utveckla sysselsättningsfrämjande strategier, tjänster och program för att komma till rätta med den utsatta situationen för landsbygdskvinnor, som ofta arbetar inom den informella sektorn och riskerar olika former av diskriminering på grund av kön, ålder, klass, religion, etnicitet, funktionsnedsättning eller könsidentitet, och att tillhandahålla individanpassat stöd för att tillgodose deras behov och intressen,
   ag) att inrätta stödprogram för att säkerställa att kvinnor och deras familjer har tillgång till allmänna socialförsäkringssystem som kan inverka på deras framtida pension och därmed minska pensionsklyftan, som beror på många olika faktorer,
   ah) att samla in könsuppdelade uppgifter och ta fram statistik över landsbygdskvinnors värderingar, situation, villkor och behov för att kunna utarbeta lämpliga politiska strategier och regelbundet övervaka situationen för kvinnor på landsbygden,
   ai) att uppmana till ratificering och genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, inklusive artikel 6 om kvinnor med funktionsnedsättning och att garantera tillgången till varor, infrastruktur och tjänster,
   aj) att uppmana kommissionen, medlemsstaterna samt regionala och lokala myndigheter att tillhandahålla ekonomiskt överkomliga inrättningar av hög kvalitet liksom offentliga och privata tjänster specifikt inriktade på vardagslivet på landsbygden och att skapa de villkor som krävs för att förbättra balansen mellan arbetsliv och privatliv för kvinnor på landsbygden, framför allt genom att garantera lämplig barnomsorg och annan anhörigvård, tillgänglig hälso- och sjukvård samt kollektivtrafik,
   ak) att understryka betydelsen av att inkludera skyddsåtgärder i EU:s politik avseende levnads- och arbetsförhållandena för kvinnor som är säsongsanställda inom jordbruket, särskilt vad gäller nödvändigheten av att de får socialt skydd, sjukförsäkring samt hälso- och sjukvård, och att uppmana regionala, lokala och nationella myndigheter samt andra institutioner att garantera migrerande arbetare och säsongsarbetare samt deras familjer, i synnerhet kvinnor och utsatta personer, deras grundläggande rättigheter, och att främja deras integrering i det lokala samhället,
   al) att säkerställa tillgång till tillförlitlig internetinfrastruktur och tillförlitliga internettjänster via höghastighetsbredband; att investera i och främja användningen av ny teknik på landsbygden och inom jordbruket och att erkänna de betydelsefulla sociala, psykologiska och ekonomiska fördelarna med detta, att stå fast vid utvecklingen av ett helhetsperspektiv (”den digitala byn”), att främja lika möjligheter i fråga om tillgång till och utbildning i användningen av denna teknik,
   am) att rikta uppmärksamhet mot kvinnors närvaro och utveckling inom mediesektorn och mot icke-stereotypiskt medieinnehåll,
   an) att uppmuntra offentliga medieorganisationer att införa sin egen jämställdhetspolitik för att nå en jämn könsfördelning i beslutsfattande organ,
   ao) att säkerställa en effektiv kamp mot mediernas alltmer sexualiserade porträttering av kvinnor och flickor, med tillbörlig respekt för yttrandefriheten,
   ap) att uppmuntra medieorganisationer att motverka utvecklingen av en organisationskultur som ofta är oförenlig med balans mellan arbetsliv och privatliv,
   aq) att motverka lönegapet mellan kvinnor och män inom mediesektorn genom åtgärder mot diskriminering, som garanterar kvinnor och män lika lön för lika arbete,
   ar) att vidta alla nödvändiga åtgärder mot våld mot grävande journalister, med särskild uppmärksamhet riktad mot kvinnliga journalister som ofta är mer utsatta.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet och, för kännedom, till kommissionen.

(1) EUT C 316, 22.9.2017, s. 182.
(2) EUT C 50, 9.2.2018, s. 25.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0028.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0099.
(5) EUT L 180, 15.7.2010, s. 1.
(6) Antagna texter, P8_TA(2017)0329.

Rättsligt meddelande