Index 
Antagna texter
Torsdagen den 15 mars 2018 - StrasbourgSlutlig utgåva
Situationen på Maldiverna
 Gripandet av människorättsförsvarare i Sudan, särskilt fallet med Sacharovpristagaren Salih Mahmoud Osman
 Barmhärtighetsmord i Uganda
 Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Komorerna: uppsägning ***
 Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Komorerna: uppsägning (resolution)
 Europass: ram för kompetens och kvalifikationer ***I
 Etablering av programmet Kreativa Europa (2014–2020) ***I
 Lokaliseringen av sätet för Europeiska läkemedelsmyndigheten ***I
 Gemensam konsoliderad bolagsskattebas *
 Gemensam bolagsskattebas *
 Riktlinjer för budgeten för 2019 – avsnitt III
 Situationen i Syrien
 USA:s åtgärder mot EU:s jordbruksstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken (avseende spanska oliver)

Situationen på Maldiverna
PDF 175kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2018 om situationen på Maldiverna (2018/2630(RSP))
P8_TA(2018)0079RC-B8-0168/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Maldiverna, särskilt resolutionerna av den 16 september 2004(1), den 30 april 2015(2), den 17 december 2015(3) och den 5 oktober 2017(4),

–  med beaktande av uttalandena från utrikestjänstens talesperson av den 2 februari 2018 om beslutet från Maldivernas högsta domstol av den 1 februari 2018(5), och av den 6 februari 2018 om situationen i Maldiverna(6),

–  med beaktande av det gemensamma lokala uttalandet av den 30 januari 2018 från Europeiska unionens delegation i överenskommelse med EU:s beskickningschefer i Colombo med ackreditering i Maldiverna om att parlamentsledamot Faris Maumoon gripits på nytt(7),

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Maldiverna är part i,

–  med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som Maldiverna är part i,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraffet,

–  med beaktande av den officiella resa till Maldiverna som Europaparlamentets delegation för förbindelserna med länderna i Sydasien gjorde den 29–31 oktober 2017,

–  med beaktande av det uttalande som Zeid Ra’ad al-Hussein, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, gjorde den 7 februari 2018,

–  med beaktande av uttalandet av den 6 februari 2018 från presidiet för Europaparlamentets delegation för Sydasien om situationen i Maldiverna,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Maldiverna, som antogs av rådet vid dess 3598:e möte den 26 februari 2018,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av det möte som hölls mellan FN:s generalsekreterare och Mohamed Asim, Republiken Maldivernas utrikesminister, den 28 september 2017, vid vilket oro uttrycktes över den politiska situationen i landet,

–  med beaktande av uttalandet från det internationella advokatsamfundet (UIA) av den 7 mars 2018, i vilket det uttryckte djup oro över rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende i Maldiverna,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Efter det första demokratiska valet 2008 och antagandet av en ny konstitution fanns det stora förhoppningar om att Maldiverna skulle övervinna decennier av auktoritärt styre och gå mot ett demokratiskt system, men den senaste tidens utveckling innebär ett allvarligt hot mot att en sådan utveckling blir verklighet.

B.  Oppositionspartimedlemmar, oberoende journalister och människorättsförsvarare rapporterar om ökande hot och angrepp från myndigheter, polis och extremistgrupper. Det har yppats farhågor om Maldivernas ytterst politiserade domstolsväsen, som i åratal missbrukat sina befogenheter och agerat till förmån för det parti som sitter vid makten i dag, och gått emot oppositionspolitiker. Det finns alltmer som tyder på att brottsåtalet mot de politiska meningsmotståndarna till president Abdulla Yameen Abdul Gayoom (nedan kallad president Yameen) kan ha varit politiskt motiverat. Landets tidigare president Maumoon Abdul Gayoom greps i februari 2018.

C.  Första omgången i presidentvalet kommer att äga rum i september 2018. Presidenten har uppmanat det internationella samfundet att observera valprocessen.

D.  Den 1 februari 2018 ogiltigförklarades de straffrättsliga förfarandena mot ledande politiker genom ett beslut av Maldivernas högsta domstol som medgav att rättegångarna mot dem inte hade varit rättvisa. I beslutet gavs order om en omedelbar frigivning av nio personer, varav åtta politiska oppositionsledare, däribland Mohamed Nasheed som befinner sig i exil, och återupptagande av tolv avstängda parlamentsledamöter. Regeringen har majoritet i parlamentet så länge de tolv parlamentsledamöterna är fråntagna sina platser.

E.  Till följd av högsta domstolens beslut utfärdade president Yameen den 5 februari 2018 ett femton dagar långt undantagstillstånd. I och med att undantagstillståndet utlystes slopades många av de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som finns fastställda i konstitutionen, däribland rätten att delta i fredliga sammankomster och friheten från olagligt gripande och kvarhållande.

F.  Två av de presiderande domarna, däribland högsta domstolens ordförande, greps, vilket ledde till att de övriga presiderande domarna fick ogiltigförklara den ursprungliga ordern. Medlemmar av domarkåren och politiska motståndare har godtyckligt frihetsberövats, vilket tydligt strider mot rättsväsendets oberoende.

G.  Trots de fredliga protesterna, i vilka hundratals medborgare deltog, förlängdes undantagstillståndet den 20 februari 2018 med ytterligare 30 dagar, en åtgärd som ansågs strida mot konstitutionen av Maldivernas allmänna åklagare, men som bifölls av högsta domstolen. Omröstningen om en förlängning av undantagstillståndet tvingades igenom av ett parlament som inte var beslutsmässigt.

H.  Med oro har rådet (utrikes frågor) följt den senaste tidens försämring av läget i Maldiverna och uppmanar alla i landet, särskilt de brottsbekämpande styrkorna, att agera med återhållsamhet. Ett gemensamt uttalande gjordes på vägnar av 40 länder, däribland EU:s samtliga medlemsstater, vid människorättsrådets 37:e sammanträde den 8 mars 2018, som uppmanade Maldivernas regering att återupprätta de konstitutionella rättigheterna och domstolarnas oberoende, uttryckte sitt stöd för ett korrekt fungerande parlament i landet och vädjade till regeringen att frige politiska fångar och deras familjer.

I.  Aktivister från det civila samhället och människorättsförsvarare i Maldiverna hotas och trakasseras ständigt av extremister, och upplever rättsliga trakasserier från myndigheternas sida, som i fallet med Shahindha Ismail, verkställande direktör för Maldivian Democracy Network, som blev föremål för nyhetsartiklar, dödshot och en polisutredning på grund av sina kampanjer mot religiös fundamentalism och radikalisering.

J.  President Yameen har gång på gång tillkännagett sin avsikt att återuppta avrättningar med statens godkännande, vilket skulle innebära slutet på ett sextioårigt moratorium. I strid med internationell rätt tillåter Maldiverna att underåriga döms till döden med fördröjd verkan, varvid straffet verkställs när personen i fråga uppnår 18 års ålder. Maldivernas högsta domstol har åtminstone i tre fall, nämligen fallen med Hussein Humaam Ahmed, Ahmed Murrath och Mohamed Nabeel, bekräftat dödsdomar efter rättegångar där internationellt erkända normer för rättvisa rättegångar inte följts, och som nu riskerar att avrättas inom kort.

K.  Maldiverna har under de senaste åren rört sig i riktning mot en radikal version av islam. Det finns också farhågor om att radikal och militant islamism växer sig allt starkare, och om att många radikaliserade unga män och kvinnor påstås ha anslutit sig till Isis.

L.  Internationella journalistfederationen (IFJ), Reportrar utan gränser och Kommittén för skydd av journalister gjorde ett gemensamt uttalande den 15 februari 2018 och uttryckte sin djupa oro över de restriktioner och hot som förekommer mot medier och pressfriheten i Maldiverna. Den 4 februari 2018 uppmanade Abdul Raheem Abdullah, vice partiledare för det styrande progressiva partiet i Maldiverna (Progressive Party of Maldives, PPM), säkerhetsstyrkorna att omedelbart stänga tv-stationen Raajje TV, eftersom den anklagades för att ge sändningstid åt oppositionsledarna.

M.  EU har sedan länge förbindelser med Maldiverna, särskilt på områden som rör kampen mot klimatförändringarna, och hundratusentals europeiska turister reser varje år dit.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över den allvarliga och förvärrade politiska situationen och människorättssituationen i Maldiverna och det alltmer auktoritära styret under presidenten Yameen och hans regering. Parlamentet noterar med tillfredsställelse rådets slutsatser om Maldiverna av den 26 februari 2018.

2.  Europaparlamentet uppmanar Maldivernas regering att omedelbart häva undantagstillståndet, respektera institutionernas och deras befogenheter som finns fastställda i konstitutionen, och att respektera de grundläggande rättigheterna för alla människor, inklusive rätten till yttrande- och mötesfrihet samt rättsstatsprincipen. Parlamentet uttrycker sin växande oro över de åtgärder som nyligen vidtagits av regeringen, som allvarligt skadar och undergräver demokratin och strider mot Maldivernas konstitution och landets internationella förpliktelser i fråga om mänskliga rättigheter. Parlamentet fördömer den fortsatta skrämseltaktiken och hoten mot journalister, bloggare och människorättsförsvarare i Maldiverna. Parlamentet vädjar till de maldiviska myndigheterna att garantera säkerheten för alla aktivister från det civila samhället, människorättsförsvarare och mediearbetare i landet, så att de kan utföra sina arbetsuppgifter på ett säkert sätt och utan hinder, och så att hoten mot dem kan utredas och förövarna lagföras. Parlamentet beklagar djupt tillslagen mot politiska meningsmotståndare i Maldiverna och uppmanar regeringen att dra tillbaka alla anklagelser mot samtliga som hålls fångna av politiska skäl och att omedelbart och villkorslöst frige dem.

3.  Europaparlamentet välkomnar den maldiviska högsta domstolen beslut av den 1 februari 2018 om att ogiltigförklara straffrättsliga förfaranden mot ledande politiker och att återuppta tolv ledamöter i parlamentet. Parlamentet uppmanar de maldiviska myndigheterna att rätta sig efter domstolens beslut.

4.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt all inblandning i den maldiviska högsta domstolens arbete och gripandena av de presiderande domarna. Parlamentet kräver att de omedelbart och ovillkorligt försätts på fri fot. Parlamentet är oroat över den tilltagande nedbrytningen av principen om åtskillnad mellan den verkställande makten, den rättsliga makten och andra makter i Maldiverna. Parlamentet uppmanar de ansvariga myndigheterna att omedelbart vidta åtgärder för att återupprätta och upprätthålla de principer som finns fastställda i landets konstitution.

5.  Europaparlamentet uppmanar än en gång regeringen att säkerställa ett fullständigt fritt och opartiskt rättsväsen och att garantera alla medborgare rätten till ett rättvist och öppet rättsväsen, som är fritt från politiskt inflytande. Parlamentet fördömer inblandningen i högsta domstolens arbete och de åtgärder som vidtagits mot rättsväsendet och domare. Parlamentet uppmanar regeringen att garantera att advokater kan utöva samtliga sina yrkessysslor utan hotelser, hinder, trakasserier eller orättmätig inblandning.

6.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Maldivernas regering att inleda en inkluderande dialog med ledarna för samtliga politiska partier. Parlamentet påminner om att sådana dialoger banar väg för ett trovärdigt, öppet och inkluderande val. Parlamentet anser att EU bör fortsätta att aktivt stödja FN i arbetet med att underlätta en sådan dialog.

7.  Europaparlamentet uppmanar regionala aktörer att samarbeta med EU-länderna för att hjälpa till att skapa politisk och demokratisk stabilitet i Maldiverna.

8.  Europaparlamentet anser att det enda sättet att vända den försämrade situationen för demokrati, mänskliga rättigheter och friheter i Maldiverna är genom en process med seriös dialog där alla politiska partier och andra ledare från civilsamhället får medverka. Parlamentet anser vidare att, som ett första steg på väg mot försoning, måste regeringen frige alla oppositionspolitiker som för närvarande hålls fängslade.

9.  Europaparlamentet upprepar EU:s avgjorda motstånd mot dödsstraffet i samtliga fall och utan undantag. Parlamentet fördömer skarpt tillkännagivandet om att dödsstraffet ska återinföras på Maldiverna och uppmanar med kraft Maldivernas regering och parlament att visa aktning för det moratorium för dödsstraffet som funnits i över 60 år. Parlamentet efterlyser ett universellt avskaffande av dödsstraffet och uppmanar regeringen att upphäva alla åtal som kan medföra dödsstraff för ungdomsbrottslingar och förbjuda alla avrättningar av dem.

10.  Europaparlamentet kritiserar i skarpa ordalag att utövande av icke-muslimska religioner bestraffas hårt i Maldiverna. Parlamentet uttrycker oro över att lagen om religiös enhet används för att begränsa yttrandefriheten i Maldiverna.

11.  Europaparlamentet är bekymrat över de följder som det nuvarande läget kan få även för utländska invånare och besökare, inbegripet turister. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant, EU:s delegation till Maldiverna och medlemsstaternas delegationer att i detta avseende samordna sina reserekommendationer noga.

12.  Europaparlamentet yrkar på att alla personer som godtyckligt frihetsberövats, varav många är journalister och fredliga demonstranter, omedelbart och villkorslöst ska friges. Parlamentet fördömer alla former av våld som utövas av myndigheterna. Alla maldiviska myndigheter, särskilt brottsbekämpande myndigheter, uppmanas att agera med återhållsamhet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att utreda alla personer som misstänks vara ansvariga för de brott som begåtts och att ställa dem till svars.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU att göra fullt bruk av alla instrument som EU har till sitt förfogande för att främja respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer i Maldiverna, också genom att eventuellt dra in EU:s finansiella stöd till landet i väntan på att rättsstatsprincipen återinförs och demokratiska principer respekteras. Parlamentet uppmanar rådet att införa riktade åtgärder och sanktioner mot dem som undergräver de mänskliga rättigheterna i landet, och att frysa de tillgångar i utlandet som innehas av vissa ledamöter av Maldivernas regering och av de mest prominenta bland de personer inom affärskretsar i Maldiverna som stöder dem, samt att belägga dem med reseförbud.

14.  Europaparlamentet uppmanar Maldivernas regering att genomföra en genomgripande reform av rättsväsendet, att upprätta en opartisk rättstjänstkommission, att återställa den allmänna åklagarens oberoende och respektera rättvisans behöriga gång samt rätten till en rättvis, opartisk och oberoende rättegång.

15.  Europaparlamentet erkänner att enligt konstitutionen ska valet hållas under 2018. Parlamentet betonar att omedelbara åtgärder bör vidtas för att se till att dessa val är öppna och trovärdiga, att väljarna ges en verklig valmöjlighet och att partierna ska kunna genomföra sina kampanjer fritt.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till FN:s generalsekreterare och Maldivernas regering.

(1) EUT C 140 E, 9.6.2005, s. 165.
(2) EUT C 346, 21.9.2016, s. 60.
(3) EUT C 399, 24.11.2017, s. 134.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0383.
(5) https://eeas.europa.eu/headquarters/headquarters-homepage/39275/statement-spokesperson-decision-supreme-court-maldives_en
(6) https://eeas.europa.eu/headquarters/headquarters-homepage/39413/statement-spokesperson-situation-maldives_en
(7) https://eeas.europa.eu/delegations/sri-lanka/39021/joint-local-statement-renewed-arrest-mp-faris-maumoon_en


Gripandet av människorättsförsvarare i Sudan, särskilt fallet med Sacharovpristagaren Salih Mahmoud Osman
PDF 174kWORD 48k
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2018 om gripandet av människorättsförsvarare i Sudan, särskilt fallet med Sacharovpristagaren Salih Mahmoud Osman (2018/2631(RSP))
P8_TA(2018)0080RC-B8-0159/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Sudan,

–  med beaktande av uttalandet av den 9 februari 2018 från vice talmannen, ansvarig för Sacharovnätverket, och ordföranden för underutskottet för mänskliga rättigheter om Sacharovpristagaren Salih Mahmoud Osman,

–  med beaktande av det lokala uttalandet av den 11 januari 2018 från beskickningscheferna vid EU:s ambassader om den senaste tidens protester i Khartoum,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2400 (2018), som antogs vid dess 8 177:e sammanträde den 8 februari 2018,

–  med beaktande av uttalandet av den 31 januari 2018 från ordföranden för FN:s säkerhetsråd i samband med säkerhetsrådets behandling av punkten om ”generalsekreterarens rapporter om Sudan och Sydsudan”,

–  med beaktande av uttalandet av FN:s lokala och humanitära samordnare i Sudan om bortförandet av en biståndsarbetare i Darfur, som utfärdades i Khartoum den 9 oktober 2017,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av artikel 5 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som båda slår fast att ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning,

–  med beaktande av uttalandet av den 27 juni 2016 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den sudanesiska regeringens tillkännagivande av ett ensidigt, fyra månader långt upphörande av fientligheter,

–  med beaktande av det reviderade Cotonouavtalet,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter från juni 1981,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Situationen i Sudan fortsätter att utgöra ett hot mot den internationella freden och mot säkerheten i regionen. De sudanesiska myndigheterna har slagit till hårt mot fredliga demonstranter, civilsamhället och människorättsförsvarare.

B.  I samband med de sporadiska protester mot prishöjningarna på livsmedel och läkemedel som inleddes på olika håll i Sudan den 7 januari 2018 har minst 140 medlemmar av oppositionspartier, människorättsförsvarare, studenter och kvinnorättsaktivister gripits och häktats av den sudanesiska underrättelse- och säkerhetstjänsten (NISS). Protesterna har bemötts med övervåld av de sudanesiska styrkorna – varvid en demonstrant avlidit och flera andra sårats – utöver ett landsomfattande tillslag mot journalister och aktivister. Sammandrabbningarna i januari och februari 2018 är de senaste exemplen på kontinuerliga övergrepp i landet.

C.  Bland de gripna återfinns politiska motståndare, och tre ledare för Sudans kongressparti greps och häktades på godtycklig väg. Andra motståndare som greps var bland annat Mohamed Mukhtar al-Khatib, politisk sekreterare för Sudans kommunistparti, Mohamed Abdalla Aldoma, vice ordförande för Nationella ummapartiet, Mohamed Farouk Salman, framträdande medlem av Sudans nationella allians samt Mohieldeen Eljalad och Sidgi Kaballo, två medlemmar av centralkommitténs för Sudans kommunistparti.

D.  Salih Mahmoud Osman, som är vice ordförande för Darfurs advokatsamfund, medlem av föreningen för demokratiska jurister, en människorättsadvokat som har verkat för införande av rättsstatens principer och förespråkat rättsliga reformer genom Sudans nationalförsamling samt mottagare av Sacharovpriset 2007, greps av de sudanesiska NISS-styrkorna på sin advokatbyrå den 1 februari 2018. Han förflyttades nyligen till fängelset i Dabak, 20 km norr om Khartoum, och myndigheterna har vägrat att lämna någon information om hans hälsotillstånd och inte tillåtit besök av hans advokat och familj.

E.  Efter gripandet av Salih Mahmoud Osman ingav chefen för EU:s Sudandelegation en démarche till Sudans utrikesministerium, och EU:s särskilde representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, riktade en vädjan till det 37:e sammanträdet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 27 februari 2018.

F.  Flera kvinnliga aktivister har också blivit föremål för dessa massgripanden. Försvarare av kvinnors rättigheter utsätts för sexuellt våld, rättsliga åtgärder och våldsamma straff av regeringens säkerhetsstyrkor. Kvinnoorganisationer hålls under sträng uppsikt och kämpar mot lagar som i allmänhet är diskriminerande mot kvinnor.

G.  I mitten av februari 2018 tillkännagav Sudans regering frigivandet av 80 häktade personer, däribland Rawa Jaafar Bakhit, Nahid Jabrallah, Amel Habani, Hanan Hassan Khalifa och Mohamed Abdalla Aldoma, sedan misshandel förekommit i häktet. Ett frigivande av andra häktade förutsatte enligt chefen för NISS en utfästelse från deras sida att sluta organisera protester. Sådana uttalanden är i strid med Sudans internationella åtaganden om mänskliga rättigheter. Flera framstående människorättsförsvarare och aktiva politiska motståndare sitter dock kvar i fängelse, däribland Osman Salih och Amjeed Fareed, en människorättsförsvarare som suttit häktad i Khartoum sedan den 18 januari 2018. De häktade har inte åtalats för något brott och har inte ställts inför någon domstol.

H.  Människorättsförsvarare och civilsamhällesorganisationer, däribland advokater och advokatsamfund, spelar en central roll i säkerställandet av demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatliga principer, stabilitet och hållbar utveckling.

I.  Civilsamhällesorganisationernas och de politiska oppositionspartiernas verksamhet är kraftigt kringskuren, och NISS hindrar dem från att genomföra åtskilliga evenemang. Internationella icke-statliga organisationer utvisas regelbundet ur landet och utsätts för påtryckningar och trakasserier från regeringens sida.

J.  Lagen om nationell säkerhet från 2010 och ändringen från den 5 januari 2015 av artikel 151 i konstitutionen har gett vittgående gripande- och häktningsbefogenheter åt NISS, som till och med kan hålla misstänkta häktade i upp till 4,5 månader utan möjlighet till domstolsprövning. Det förekommer anklagelser om att dessa befogenheter utnyttjas för att godtyckligt gripa och häkta personer som i många fall utsätts för tortyr och annan misshandel. Enligt samma lag kan NISS-anställda inte åtalas för gärningar som de begått i tjänsteutövningen, vilket har skapat ett klimat av allmän straffrihet.

K.  I maj 2016 avvisade Sudan FN:s rekommendationer om att slopa straffrihetsbestämmelserna i 2010 års lag om nationell säkerhet och att garantera oberoende utredningar för att åtal för folkrättsbrott och människorättskränkningar ska kunna väckas mot medlemmar av NISS, de väpnade styrkorna och polisen.

L.  Flera av de frihetsberövade människorättsförsvararna har utsatts för tortyr och misshandel. De fångar som hålls av NISS löper särskilt stor risk att misshandlas.

M.  Det ihållande våld som utövas av regeringsstyrkor, regeringsvänliga milisgrupper och väpnade regeringsfientliga grupper utgör bakgrunden till kontinuerliga trakasserier, godtyckliga gripanden, frihetsberövanden med placering i isoleringscell och påstådd tortyr av människorättsförsvarare från sudanesiska militär- och säkerhetsstyrkors sida.

N.  Europeiska utrikestjänsten har meddelat att lättnader i USA:s sanktioner är ett viktigt steg i de övergripande insatserna för att återintegrera Sudan i världssamfundet och att EU står redo att ledsaga Sudan i denna process. I samband med att parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter för allra första gången besökte Sudan i december 2017 uttryckte den sudanesiska regeringen sin beredvillighet att återknyta banden till världssamfundet. Salih Mahmoud Osman har vid flera tillfällen besökt EU-institutioner, däribland Europaparlamentet, för att uttrycka starka invändningar mot EU:s förnyade kontakter med Sudan.

O.  De sudanesiska myndigheterna hindrade Mohamed Aldoma från att resa och beslagtog hans pass medan han var på väg till Kairo för läkarbehandling den 8 mars 2018 efter att ha misshandlats i häkte.

P.  Sudan ligger på plats 174 av 180 i det internationella pressfrihetsindexet. Press- och mediefriheten är fortsatt kraftigt kringskuren av myndigheterna och genom press- och publikationslagen, som innehåller restriktioner såsom censur, beslagtagande och konfiskering av tidningar, stängning av medieföretag och nedsläckning av internet. Tidningar censureras och konfiskeras regelbundet efter att de har tryckts, vilket innebär att ekonomiska sanktioner läggs till de politiska.

Q.  Religionsfriheten är alltjämt begränsad, och lagen kriminaliserar apostasi, hädelse och konvertering från islam till andra religioner. Den 21 februari 2018 anklagades journalisten Shamael al-Nur från dagstidningen Al-Tayyar för apostasi efter att ha skrivit en ledarartikel om de minskade nationella utgifterna på vårdområdet. Anklagelsen är förenad med dödsstraff i Sudan.

R.  Internationella brottmålsdomstolen utfärdade arresteringsordrar mot den sudanesiske presidenten Omar Hassan Ahmad al-Bashir den 4 mars 2009 och den 12 juli 2010.

1.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de fortgående förföljelserna av människorättsaktivister och det civila samhället i Sudan, inte minst med avseende på yttrande-, demonstrations-, mötes- och religionsfriheten, samt trakasserierna mot människorättsförsvarare, journalister och icke-statliga organisationer som motsätter sig regimen.

2.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Sacharovpristagaren Salih Mahmoud Osman och av alla andra människorättsförsvarare, civilsamhällesaktivister och oppositionsaktivister som sitter frihetsberövade enbart på grund av sitt legitima och fredliga arbete till skydd för mänskliga rättigheter och demokrati.

3.  Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag bruket av tortyr och misshandel mot frihetsberövade personer. Parlamentet framhåller att förhållandena för alla frihetsberövade måste vara förenliga med internationella normer, däribland samtliga FN-principer om skydd av alla personer som på något sätt är frihetsberövade eller fängslade.

4.  Europaparlamentet uppmanar de sudanesiska myndigheterna att utreda bruket av våld mot fredliga demonstranter samt tortyr och misshandel och att ställa förövarna inför rätta. Parlamentet poängterar att förment information som samlats in till följd av tortyr och misshandel aldrig får tillåtas som bevisning i rättsliga förfaranden.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att alla människorättsförsvarare och aktivister görs till måltavla och utsätts för övergrepp i Sudan, och uppmanar myndigheterna att under alla omständigheter garantera deras möjlighet att utöva sitt legitima arbete utan rädsla för repressalier och fritt från alla begränsningar, inklusive rättsliga trakasserier.

6.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den sudanesiska regeringen att omedelbart upphöra med kränkningarna av politiska oppositionspartiers och människorättsförsvarares rätt till yttrande-, förenings- och mötesfrihet. Parlamentet kräver att alla människors grundläggande mänskliga rättigheter i Sudan ska respekteras och skyddas.

7.  Europaparlamentet framhåller med oro de kontinuerliga och frekventa kränkningarna av kvinnors rättigheter i Sudan, inte minst med avseende på artikel 152 i strafflagen. Parlamentet uppmanar de sudanesiska myndigheterna att utan dröjsmål underteckna och ratificera FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor.

8.  Europaparlamentet framhåller sitt fortsatta engagemang för skyddsmekanismen för riskutsatta människorättsförsvarare. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att fortsätta att förbättra sin tillämpning av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare genom att till fullo utnyttja alla medel den förfogar över i Sudan. Parlamentet poängterar att EU:s delegationer i sina lokala förslagsinfordringar inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR) måste prioritera stöd till de mest riskutsatta människorättsförsvararna och därigenom säkra ändamålsenligt och riktat stöd.

9.  Europaparlamentet begär att utrikestjänsten och EU:s Sudandelegation rapporterar tillbaka till parlamentet om åtgärder som vidtagits för att ge skydd och stöd åt människorättsförsvarare. Parlamentet efterlyser samfällt stöd från EU och medlemsstaterna för riskutsatta människorättsförsvarare.

10.  Europaparlamentet framhåller på nytt den överordnade betydelsen av att centrala lagar, bland annat 2010 års lag om nationell säkerhet och lagar som reglerar medierna och det civila samhället, ses över och reformeras för att bli förenliga med internationella normer som slår vakt om yttrande-, mötes- och föreningsfriheten.

11.  Europaparlamentet erinrar Sudan om dess skyldigheter som FN-medlem och uppmanar med kraft landet att efterleva FN:s säkerhetsråds resolution 1593 (2005), som kräver samarbete med Internationella brottmålsdomstolen (ICC). Parlamentet upprepar sitt krav att Sudans president Omar al-Bashir ska efterleva folkrätten i enlighet med de konventioner och fördrag som Sudan är part i, och stöder ICC:s roll när det gäller åtalen mot honom för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Sudan att säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna.

13.  Europaparlamentet delar Salih Mahmoud Osmans oro att dagens fokus på migration kan avleda EU:s uppmärksamhet från människorättsfrågor.

14.  Europaparlamentet uppmanar därför utrikestjänsten att åter börja utfärda uttalanden som svar på utbredda människorättskränkningar begångna av statliga företrädare och miliser samt uttalanden om civilsamhällets krympande manöverutrymme för att visa att EU är fortsatt djupt bekymrat över människorättssituationen i Sudan.

15.  Europaparlamentet begär med eftertryck att EU och dess medlemsstater ser till att projekt tillsammans med de sudanesiska myndigheterna genomförs under iakttagande av principen om att inte göra någon skada, vilket skulle omöjliggöra samarbete med ansvariga för människorättskränkningar.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja dem i Sudan som verkligen vill ha till stånd en förändring och att förse civilsamhällesorganisationer med tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggande program för att stärka deras förfäktande av mänskliga rättigheter och deras rättsstatliga kapacitet och göra det möjligt för dem att bidra på ett effektivare sätt till en förbättrad människorättssituation i Sudan.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta sitt åtagande att stödja Afrikanska unionens ansträngningar att bringa fred till Sudan och det sudanesiska folket. Parlamentet uttrycker i detta sammanhang sitt stöd för förlängningen av mandatet för FN:s och Afrikanska unionens gemensamma uppdrag i Darfur (Unamid) fram till juni 2018.

18.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Sudans regering, Afrikanska unionen, FN:s generalsekreterare, medordförandena för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen samt Panafrikanska parlamentet.


Barmhärtighetsmord i Uganda
PDF 174kWORD 47k
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2018 om barmhärtighetsmord i Uganda (2018/2632(RSP))
P8_TA(2018)0081RC-B8-0165/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948, som Uganda har undertecknat,

–  med beaktande av AVS–EU-partnerskapsavtalet (”Cotonouavtalet”), särskilt artikel 8.4 om icke-diskriminering,

–  med beaktande av Republiken Ugandas konstitution,

–  med beaktande av den internationella konventionen om barnets rättigheter av den 20 november 1989, särskilt artiklarna 2 och 6, vilka uttryckligen fastslår principen om icke-diskriminering, även på grund av funktionsnedsättning, och rätten till liv,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som antogs 2006, särskilt artikel 32, där det anges att alla parter måste inbegripa funktionsnedsättningar och personer med funktionsnedsättning i sina internationella samarbetsinsatser,

–  med beaktande av de senaste resolutionerna från FN:s råd för mänskliga rättigheter om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning, av den 14 april 2014 och den 14 juli 2014,

–  med beaktande av artikel 19 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), artikel 6 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 14 i konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, vilka förbjuder alla former av diskriminering, samt artiklarna 21 och 26 i konventionen, som anger rättigheterna för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av den gemensamma AVS–EU-församlingens resolution av den 23 november 2011 om inkludering av personer med funktionshinder i utvecklingsländer,

–  med beaktande av världsrapporten om funktionsnedsättning, som offentliggjordes av Världshälsoorganisationen (WHO) och Världsbanken i juni 2011,

–  med beaktande av rapporten av den 8 april 2016 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Committee on the Rights of Persons with Disabilities considers report of Uganda (”Kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning behandlar rapport från Uganda”),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolutioner 65/186 och 64/131 Realising the Millennium Development Goals for Persons with Disabilities towards 2015 and beyond (”Att uppnå millennieutvecklingsmålen för personer med funktionsnedsättning fram till 2015 och därefter”),

–  med beaktande av EU:s vägledning om funktionsnedsättning och utveckling för EU:s delegationer och tjänster,

–  med beaktande av Agenda 2030 och målen för hållbar utveckling, som antogs i New York den 25 september 2015,

–  med beaktande av Ugandas granskningsrapport av den 1 juli 2016 om genomförandet av Agenda 2030, Ensuring that no one is left behind, som lades fram inför FN:s politiska högnivåforum i New York,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2006(1) om funktionshinder och utveckling,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Uganda,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Barmhärtighetsmorden i Uganda är ett bruk som innebär att föräldrar till barn med funktionsnedsättning dödar dem eller låter dem dö genom svält eller utebliven läkarvård utifrån övertygelsen att det är bättre för dessa barn att dö än att behöva leva med en smärtsam och obotlig funktionsnedsättning.

B.  Uganda är inte det enda land som brottas med detta problem. Många utvecklingsländer har gjort väsentliga, om än ofullständiga, framsteg med att inkludera personer med funktionsnedsättning i utvecklingsprojekt.

C.  Vissa föräldrar förklarar att barmhärtighetsmorden är nödvändiga för att rädda barn med funktionsnedsättning från ett svårt livslångt lidande. Trots vittnesmål från vissa mödrar och överlevande är bruket fortfarande ett tabubelagt ämne.

D.  Det sociala stigmat i Uganda är så starkt att mödrarna och barnen förskjuts ur gemenskapen, får en låg social status och förvägras full delaktighet i samhället. Det finns ett tryck på mödrar att döda sina egna barn, när de i åratal har kämpat med de ansträngningar och uppoffringar det innebär att ta hand om ett barn med funktionsnedsättning.

E.  De föreställningar som finns om barn som föds med funktionsnedsättningar gör att de löper större risk att utsättas för våld och mord än barn som inte har någon funktionsnedsättning. Barn med funktionsnedsättning drabbas fortfarande av olika former av våld, diskriminering och marginalisering på grund av negativa attityder, vidskepelse, bristande omsorg samt sociala normer och bruk. Det största hotet mot barn med funktionsnedsättning utgörs av felaktiga föreställningar om deras tillstånd, bland annat att deras närvaro kommer att leda till att fler barn drabbas av funktionsnedsättning.

F.  Klaner och storfamiljer utsätter mödrarna för enorm press och ger dem skulden i sina försök att förstå orsakerna till funktionsnedsättningen. I vissa fall har mödrar förskjutits från sina mäns hushåll för att de fött barn med funktionsnedsättning.

G.  Läkare och sjukvårdspersonal lyckas inte förstå eller förklara vad barnets svaghet består i eller beror på, och sjukvårdssystemet är inte tillräckligt rustat för att diagnostisera och behandla många typer av funktionsnedsättningar som skulle kunna minimeras eller till och med botas. Att barn med funktionsnedsättning förvägras sina grundläggande rättigheter, såsom tillgång till hälso- och sjukvård, utbildning, stöd och rehabilitering, hindrar allvarligt deras möjligheter att utveckla sin fulla potential.

H.  Uganda är en av de 162 stater som är parter i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Uganda ratificerade konventionen och dess fakultativa protokoll den 25 september 2008 utan förbehåll. Uganda har åtagit sig att garantera personer med funktionsnedsättning samma rättigheter som alla andra medborgare.

I.  I april 2016 gick FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning igenom Ugandas resultat när det gäller genomförandet av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och avslutande iakttagelser och rekommendationer utarbetades, enligt vilka kommittén med oro konstaterade att lagstiftningen och politiken inte ger något skydd för rättigheterna för barn med funktionsnedsättning, och också oroades över bristen på uppgifter om situationen för döva och dövblinda barn och om åtgärder för att skydda och integrera dem i samhället.

J.  Ugandas regering har utarbetat ett antal allmänna lagar och politiska strategier som innehåller klausuler om funktionsnedsättning. Landet har också specifik lagstiftning om funktionsnedsättning. Definitionen av funktionsnedsättning kan dock variera från en rättsakt till en annan.

K.  Två av de största hindren för att personer med funktionsnedsättning ska kunna inkluderas i det ugandiska samhället är deras osynlighet och de negativa attityderna mot dem. Att få ett barn med funktionsnedsättning är en orsak till social utestängning för familjen och i synnerhet för modern, eftersom barn med funktionsnedsättning betraktas som en källa till skam och ett tecken på svaghet för familjen.

L.  I vissa delar av landsbygden i Uganda finns det få statliga stödmöjligheter för föräldrar till barn med funktionsnedsättning, och följaktligen har familjerna, särskilt ensamstående mödrar, ofta svårigheter att ta väl hand om sina barn med funktionsnedsättning.

M.  Det finns inga officiella siffror tillgängliga eftersom varken polisen eller rättsväsendet i Uganda undersöker fenomenet. Bristen på uppgifter försvårar kampen mot barmhärtighetsmorden.

N.  Det arbete som utförs av grupper i det civila samhället och människorättsförsvarare är avgörande för att garantera marginaliserade och utsatta gruppers rättigheter. Icke‑statliga organisationer i Uganda stöter på många svårigheter och hinder när de försöker hjälpa barn med funktionsnedsättning och deras föräldrar. De många missuppfattningarna kring barn med funktionsnedsättning utgör en utmaning för utvecklingsarbetet och människorättsobservatörernas arbete i Uganda.

O.  Organisationer för personer med funktionsnedsättningar har en särskild roll att spela för att företräda dessa personer och upplysa politikerna och allmänheten om deras särskilda behov. Det råder brist på tillgänglig information för att göra allmänheten medveten om kulturella sedvänjor som stigmatiserar personer med funktionsnedsättning och hindrar dem från att utvecklas och åtnjuta samma rättigheter som alla andra personer i samhället.

1.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt det oförsvarliga och omänskliga dödandet av barn och nyfödda med funktionsnedsättning. Parlamentet uttrycker sin djupaste oro över ”barmhärtighetsmorden” på barn med funktionsnedsättning i Uganda och alla drabbade länder. Parlamentet kräver ett stopp för sådana handlingar av våld, grymhet och tortyr mot barn.

2.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna i Uganda och alla länder där ”barmhärtighetsmord” och rituellt dödande av barn förekommer att åta sig att bekämpa skadliga vidskepliga övertygelser som gör att barn fortsätter att utsättas för detta bruk.

3.  Europaparlamentet påminner om att en stats främsta ansvar är att skydda sina medborgare, inklusive sårbara grupper. Parlamentet påminner Ugandas myndigheter om deras skyldighet att följa landets konstitution, särskilt artiklarna 21, 32 och 35.1, där den sistnämnda säger att personer med funktionsnedsättning har rätt till respekt och mänsklig värdighet och att staten och samhället ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att de kan förverkliga hela sin mentala och fysiska potential.

4.  Europaparlamentet påminner om det ugandiska parlamentets specifika förpliktelse gentemot personer med funktionsnedsättning, som anges i artikel 35.2 i konstitutionen, enligt vilken parlamentet bör anta lämpliga lagar till skydd för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar Ugandas regering att stödja alla åtgärder som vidtas för att stärka de medborgerliga och mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

5.  Europaparlamentet efterlyser stöd för familjer till personer med funktionsnedsättning, så att de kan uppfostra sina barn hemma. Parlamentet uppmanar Ugandas regering att utveckla högkvalitativa stödtjänster för familjer med barn med funktionsnedsättning i hela landet, med ekonomiska bidrag och förmåner som är tillräckliga för att familjerna ska kunna ta väl hand om sina barn med funktionsnedsättning.

6.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att säkerställa social medvetenhet och information om situationen för personer med funktionsnedsättning samt utbildningar för att ge stöd, information och rådgivning till föräldrar och vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning, i syfte att underlätta dessa barns delaktighet i samhället.

7.  Europaparlamentet uppmanar Ugandas regering att se till att läkare som kommer i direktkontakt med personer med funktionsnedsättning och deras medicinska problem får lämplig utbildning och görs medvetna om dessa patienters behov.

8.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet 2007 av Equal Opportunities Commission (kommissionen för lika möjligheter), som syftar till att främja lika möjligheter för marginaliserade grupper, inbegripet personer med funktionsnedsättning.

9.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Ugandas människorättskommission (UHRC) inom ramen för 1995 års konstitution. Parlamentet påminner om att en av dess roller är att skapa och upprätthålla medvetenhet i samhället om bestämmelserna i konstitutionen som det ugandiska folkets grundlag och att övervaka regeringens efterlevnad av internationella skyldigheter på människorättsområdet.

10.  Europaparlamentet uppmanar UHRC att utarbeta en konkret nationell plan som vägledning för sin övervakningsfunktion och för att främja en mer strukturerad och institutionaliserad samverkan med alla organisationer för personer med funktionsnedsättning i landet.

11.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att se till att alla barn registreras vid födseln, även barn med funktionsnedsättning.

12.  Europaparlamentet uppmanar de ugandiska myndigheterna att öka sina ansträngningar för att göra människor medvetna om att barn med funktionsnedsättning har rättigheter och en värdighet. Parlamentet understryker i detta sammanhang utbildningens viktiga roll för att bekämpa stigmatisering. Parlamentet betonar med eftertryck den nyckelroll som organisationer för personer med funktionsnedsättning har för att skapa uppmärksamhet kring inkluderingen av personer med funktionsnedsättning och de utmaningar de stöter på.

13.  Europaparlamentet betonar att medierna bör spela en mer aktiv roll för att utmana stereotyper och främja inkludering. Parlamentet uppmanar internationella, nationella och lokala beslutsfattare att säkerställa och främja ökad medvetenhet via medier, utbildningsstrategier och offentliga kampanjer.

14.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över det ökande antalet fysiska angrepp mot människorättsförsvarare och grupper inom det civila samhället, såsom Human Rights Awareness and Promotion Forum. De ugandiska myndigheterna uppmanas kraftfullt att garantera människorättsförsvararnas säkerhet, lagföra angrepp mot dem och göra det möjligt för dem att utföra sitt arbete fritt från hot och hinder.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja de ansträngningar som görs av regeringen, icke-statliga organisationer och det civila samhället i Uganda för att utforma och genomföra strategier för att bemöta de behov och rättigheter som personer med funktionsnedsättning har, på grundval av icke‑diskriminering och social inkludering samt lika tillgång till hälso- och sjukvård och andra sociala tjänster.

16.  Europaparlamentet efterlyser utbyte av god praxis bland både utvecklingsländer och utvecklade länder. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en plattform tillsammans med andra internationella givare i syfte att utbyta god praxis för inkludering av barn med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut uppfylla sina åtaganden enligt artikel 32 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU att utnyttja det politiska inflytande som utvecklingsbiståndsprogrammen ger, närmare bestämt programmen för budgetstöd, för att stärka försvaret och främjandet av mänskliga rättigheter i Uganda. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om biståndet kan ges på ett bättre sätt, genom antingen finansiering av eller samordning med lokala institutioner, för att förbättra det medicinska stödet till barn med funktionsnedsättning i syfte att ge deras familjer den hjälp de så akut behöver.

18.  Europaparlamentet betonar att politik för inkludering bör främjas inom alla relevanta FN-forum och internationella forum, eftersom frågan om funktionsnedsättning för närvarande lyser med sin frånvaro i många internationella diskussioner på hög nivå och måste sättas högt på den politiska dagordningen.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Republiken Ugandas president, talmannen i Ugandas parlament samt Afrikanska unionen och dess institutioner.

(1) EUT C 287 E, 24.11.2006, s. 336.


Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Komorerna: uppsägning ***
PDF 235kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets beslut om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna (14423/2017 – C8-0447/2017 – 2017/0241(NLE))
P8_TA(2018)0082A8-0058/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (14423/2017),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0447/2017),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 15 mars 2018(2), om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0058/2018),

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet sägs upp.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Unionen Komorerna.

(1) EUT L 290, 20.10.2006, s. 7.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0083.


Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Komorerna: uppsägning (resolution)
PDF 268kWORD 46k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 15 mars 2018 om utkastet till rådets beslut om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna (14423/2017 – C8‒0447/2017 – 2017/0241(NLE)2017/2266(INI))
P8_TA(2018)0083A8-0055/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (14423/2017),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna(1),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‒0447/2017),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018(2) om förslaget till rådets förordning,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1005/2008 av den 29 september 2008 om upprättande av ett gemenskapssystem för att förebygga, motverka och undanröja olagligt, orapporterat och oreglerat fiske och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1936/2001 och (EG) nr 601/2004 samt om upphävande av förordningarna (EG) nr 1093/94 och (EG) nr 1447/1999(3) (IUU-förordningen), särskilt artikel 8.8,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0055/2018), och av följande skäl:

A.  I partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna (nedan kallad Komorerna) anges att endera parten kan säga upp avtalet i fall av allvarliga omständigheter, såsom bristande efterlevnad av de åtaganden som parterna gjort när det gäller att bekämpa olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske).

B.  Olagligt fiske utgör ett allvarligt hot mot världens marina tillgångar, eftersom det utarmar fiskbestånd, förstör marina livsmiljöer, försätter laglydiga fiskare i en orättvist ofördelaktig situation och förstör försörjningen för kustsamhällen, särskilt i utvecklingsländer.

C.  Europeiska unionen bör göra allt den kan för att se till att de avtal om hållbart fiske som ingås med tredjeländer gagnar både EU och berörda tredjeländer, inklusive deras lokalbefolkning och fiskerinäring.

D.  Det övergripande målet med protokollet om ingående av partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen och Unionen Komorerna var att stärka samarbetet mellan EU och Komorerna i fiskerifrågor på ett sätt som gynnade båda parter, genom att fastställa en partnerskapsram inom vilken man kunde verka för en politik för hållbart fiske samtidigt som fiskeresurserna i Komorernas exklusiva ekonomiska zon utnyttjades på ett hållbart sätt. Dessutom ville man säkerställa en lämplig andel av de tillgängliga fiskeöverskotten, som skulle motsvara EU-flottornas intressen.

E.  Det första fiskeavtal som ingicks mellan EEG och Komorerna är från 1988, och sedan dess har fiskeflottorna i EEG/EU:s medlemsstater haft möjlighet att fiska i detta lands vatten med stöd av senare protokoll om tillämpningen av avtalet.

F.  Enligt Unctrads rapport om fiskeexport och ekonomisk utveckling i de minst utvecklade länderna har inte det sektoriella samarbetet kommit förbi det grundläggande stadiet, och har haft väldigt lite effekt för fiskeribranschen, landningsvillkoren, övervaknings- och kontrollkapaciteten, den vetenskapliga utvecklingen eller den tekniska utbildningen av fiskare och observatörer. Det pris som EU betalar till Komorerna per ton fisk (tonfisk) är cirka 15 % lägre än det uppskattade partihandelspriset per ton.

G.  Komorerna underrättades den 1 oktober 2015 om att landet skulle kunna komma att identifieras som ett icke-samarbetande tredjeland eftersom det underlåtit att utöva lämplig kontroll över fartyg som är registrerade under komorisk flagg. Trots att Komorerna identifierades som ett icke-samarbetande tredjeland i maj 2017 och fördes in i förteckningen över sådana länder i juli 2017 av EU, som utfärdade ett ”rött kort”, har landet ännu inte vidtagit de korrigerande åtgärder som behövs för att lösa de konstaterade problemen och bekämpa IUU-fiske.

H.  Det föregående protokollet inom ramen för fiskeavtalet med Komorerna löpte ut den 30 december 2016, och det har inte förnyats på grund av bristande åtagande från Komorernas sida om att bekämpa IUU-fiske. Protokollet hade en finansieringsram på 600 000 EUR per år, varav 300 000 EUR var öronmärkta för stöd till fiskeripolitiken på Komorerna i syfte att främja hållbarhet och sund förvaltning av fiskeresurserna i deras vatten.

I.  EU är djupt engagerat i arbetet för att bekämpa olagligt fiske och all form av verksamhet som bygger på sådant fiske, vilket fastställs i EU:s förordning.

J.  EU och dess medlemsstater söker samarbete med Komorerna på en rad områden. EU:s beslut om uppsägning av partnerskapsavtalet om fiske kan dras tillbaka (om erforderliga korrigeringsåtgärder vidtas) och uppsägningen av avtalet hindrar inte en framtida förhandling om ett nytt avtal eller om någon annan form av partnerskap på fiskeriområdet.

K.  Bekämpning av IUU-fiske kan inte enbart bygga på en identifiering av icke-samarbetande tredjeländer, utan man måste också finna lösningar för att komma till rätta med de situationer som identifierats. Utan hjälp utifrån kommer Komorerna inte att kunna förbättra sin havsförvaltningspolitik avseende i synnerhet fiskresurserna, särskilt vad gäller landningsförhållanden, övervaknings- och kontrollkapacitet, vetenskaplig utveckling och teknisk utbildning för fiskare och observatörer.

L.  I 2030-agendan för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling har man för första gången infört ett mål för bevarande och hållbar användning av haven och de marina resurserna (mål 14).

1.  Europaparlamentet beklagar att Komorerna har underlåtit att vidta de korrigerande åtgärder som behövs för att lösa de konstaterade problemen och bekämpa IUU-fiske, trots varningarna från EU.

2.  Europaparlamentet upprepar vikten av att bedriva en effektiv flaggstatskontroll då avsaknaden av en sådana är en grundläggande orsak till IUU-fiske. Parlamentet anser att Komorerna bör fullgöra sina skyldigheter enligt internationell rätt vad gäller övervakning och kontroll av fartyg som för landets flagg. Parlamentet är av den bestämda åsikten att sådan brist på övervakning och tillstånd att fiska gör det möjligt för sådana fartyg att ostraffat ägna sig åt IUU-fiske.

3.  Europaparlamentet anser att Komorerna bör fortsätta att samarbeta med EU och ta detta tillfälle i akt att införa de åtgärder som är nödvändiga för att förbättra landets förmåga att ta itu med olagligt fiske.

4.  Europaparlamentet beklagar att det under de nästan trettio år som EU har haft fiskeavtal med Komorerna, vilket har innehållit ett avsnitt om samarbete och stöd till fiskerisektorn i detta land, inte har kunnat noteras några mer påtagliga resultat för utvecklingen av Komorernas fiskerisektor, inklusive vad gäller bl.a. övervaknings- och kontrollkapacitet, vetenskaplig utveckling eller teknisk utbildning för fiskare och observatörer.

5.  Europaparlamentet framhåller behovet av en bättre samordning mellan tillgängliga verktyg för utvecklingssamarbete, framför allt Europeiska utvecklingsfonden (EUF), och det övergripande stödet till kapacitetsutveckling inom fiskerisektorn.

6.  Europaparlamentet påminner om att Komorerna, i enlighet med det partnerskapsavtal om fiske som har ingåtts med EU och andra internationella instrument samt inom ramen för 2030-agendan och målen om en hållbar utveckling, även har en skyldighet att respektera principerna för gott styre inom fisket och för ansvarsfullt fiske, upprätthålla fiskebestånden samt bevara de marina ekosystemen inom sin exklusiva ekonomiska zon.

7.  Europaparlamentet betonar att IUU-fiske behöver bekämpas globalt och att det behövs incitament för stater att ta sina förpliktelser på allvar och genomföra nödvändiga reformer av sin fiskerisektor.

8.  Europaparlamentet betonar att bekämpningen av IUU-fiske inte bara bör bestå i en identifiering av icke-samarbetande tredjeländer, samt att det för att verkligen bekämpa alla former av olagligt fiske krävs att det tas fram metoder för att hjälpa länder att ändra sin havsförvaltningspolitik, särskilt små östater under utveckling såsom Komorerna.

9.  Europaparlamentet håller med kommissionen och rådet om att de åtgärder som avses i artikel 38.8 i IUU-förordningen, enligt vilka ett avtal ska upphöra att gälla om ett land inte uppfyller sina åtaganden i fråga om bekämpning av IUU-fiske, behöver tillämpas för att säga upp gällande bilaterala fiskeavtal med Komorerna.

10.  Europaparlamentet noterar de andra konsekvenser som avses i artikel 38.8 i IUU‑förordningen, avseende bland annat förbud mot charteravtal, omflaggning och privata avtal.

11.  Europaparlamentet framhåller emellertid att uppsägningen inte får innebära slutet på samarbetet mellan EU och Komorerna på fiskeriområdet. Parlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter att så snart som möjligt återupprätta dessa förbindelser, och att därvidlag utgå från att fiskesamhällena och det icke-industriella och småskaliga fisket utgör en central faktor för utvecklingen i landet, bland annat genom att främja investeringar och teknisk assistans inom följande områden:

   system för förvaltning och styrning av fiskerifrågor, lagstiftning, institutionell struktur, kapacitetsuppbyggnad för mänskliga resurser (fiskare, forskare, inspektörer och andra) och förstärkning av det kommersiella och kulturella värdet på traditionella komoriska fiskeredskap och fiskarter,
   kompetens inom övervakning och vetenskaplig forskning, kustskydd, övervakning, kontroll och kvalitetskontroll,
   aktivering av strukturer för kylning, distribution och fiskberedning,
   uppbyggnad och förstärkning av hamnarnas landnings- och säkerhetsinfrastruktur,
   förnyelse av den småskaliga komoriska fiskeflottan med avseende på säkerheten, vistelsetiden till havs och fångstkapaciteten.

12.  Europaparlamentet efterlyser införandet av en klausul enligt vilken förfarandet ska avbrytas och det röda kortet dras tillbaka om Komorerna åtgärdar sina brister, varvid gemenskapsflottan ska kunna återvända.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som krävs för en återgång till normalläge, och att effektivare bekämpa IUU-fisket och göra det möjligt för EU-flottan att återvända till fiskezonen så snart villkoren för ett nytt protokoll har omförhandlats.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inom sina respektive ansvarsområden hålla parlamentet omedelbart och fullt informerat om all eventuell utveckling inom denna process.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Unionen Komorerna.

(1) EUT L 290, 20.10.2006, s. 7.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0082.
(3) EUT L 286, 29.10.2008, s. 1.


Europass: ram för kompetens och kvalifikationer ***I
PDF 240kWORD 44k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG (COM(2016)0625 – C8-0404/2016 – 2016/0304(COD))
P8_TA(2018)0084A8-0244/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0625),

–  med beaktande av artikel 294.2 och artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0404/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 februari 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av de ansvariga utskotten enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen, det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 20 december 2017 att godta Europaparlamentets ståndpunkt, och i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för kultur och utbildning (A8-0244/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 mars 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/… om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/646.)

(1) EUT C 173, 31.5.2017, s. 45.


Etablering av programmet Kreativa Europa (2014–2020) ***I
PDF 239kWORD 44k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1295/2013 för etablering av programmet Kreativa Europa (2014–2020) (COM(2017)0385 – C8-0236/2017 – 2017/0163(COD))
P8_TA(2018)0085A8-0369/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2017)0385),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 167.5 första strecksatsen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0236/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs av den 18 oktober 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen, det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 31 januari 2018 att godta Europaparlamentets ståndpunkt, och i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A8-0369/2017),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 15 mars 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/… om ändring av förordning (EU) nr 1295/2013 för etablering av programmet Kreativa Europa (2014 – 2020)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2018/596.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Lokaliseringen av sätet för Europeiska läkemedelsmyndigheten ***I
PDF 256kWORD 47k
Europaparlamentets ändringar antagna den 15 mars 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 726/2004 vad gäller Europeiska läkemedelsmyndighetens säte (COM(2017)0735 – C8-0421/2017 – 2017/0328(COD))(1)
P8_TA(2018)0086A8-0063/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Med beaktande av artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen bör Europeiska läkemedelsmyndigheten ha sitt nya säte från och med den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket eller från och med den 30 mars 2019, beroende på vilken dag som infaller först.
(2)  Med beaktande av artikel 50.3 i fördraget om Europeiska unionen bör Europeiska läkemedelsmyndigheten ha sitt nya säte från och med den 30 mars 2019.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  För att säkerställa att Europeiska läkemedelsmyndigheten fungerar som den ska på den nya platsen bör det ingås en överenskommelse om sätet innan Europeiska läkemedelsmyndigheten inleder verksamheten på den nya platsen.
(3)  För att säkerställa att Europeiska myndigheten fungerar som den ska på den nya platsen bör det ingås en överenskommelse om sätet så snart som möjligt. Överenskommelsen om sätet bör innehålla de lämpligaste villkoren och bestämmelserna för en lyckad flytt av Europeiska läkemedelsmyndigheten och dess personal till Amsterdam.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 3a (nytt)
(3a)  För att säkerställa fullständig kontinuitet i myndighetens verksamhet bör den tillfälliga placeringen i Amsterdam gälla från och med den 1 januari 2019 och det permanenta sätet stå klart den 15 november 2019.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3b (nytt)
(3b)  Det är glädjande att myndighetens nya placering är i linje med den nuvarande personalens preferenser och att de nederländska myndigheterna gör ansträngningar för att se till att den dubbla flytten inte äventyrar myndighetens operativa effektivitet, kontinuitet och oavbrutna verksamhet. Den dubbla omlokaliseringen till Amsterdam innebär emellertid att myndigheten tillfälligt kommer att behöva nedprioritera viss verksamhet, såsom arbetet med barnläkemedel och folkhälsofrågor, bland annat om antimikrobiell resistens och influensapandemier, medan den befinner sig i sina tillfälliga lokaler. De förseningar som den nederländska regeringen redan tillkännagett och som senarelägger överlåtelsen av den permanenta byggnaden, som ännu inte har börjat byggas, väcker farhågor om ytterligare eventuella förseningar. Omlokaliseringen till den tillfälliga byggnaden bör begränsas till 10,5 månader för att myndigheten åter ska kunna arbeta med full kapacitet från och med den 16 november 2019 och undvika att gå miste om mer expertis.
Ändring 5
Förslag till förordning
Artikel 1 – inledningen
I förordning (EG) nr 726/2004 ska följande artikel föras in som artikel 71a:
I förordning (EG) nr 726/2004 ska följande artiklar 71a och 71b föras in:
Ändring 6
Förslag till förordning
Artikel 1
Förordning (EG) nr 726/2004
Artikel 71a
Artikel 71a
Artikel 71a
Myndigheten ska ha sitt säte i Amsterdam i Nederländerna.
Myndigheten ska ha sitt säte i Amsterdam i Nederländerna.
Kommissionen och de behöriga myndigheterna i Nederländerna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att myndigheten kan flytta till sina tillfälliga lokaler senast den 1 januari 2019 och till sina permanenta lokaler senast den 16 november 2019.
Kommissionen och de behöriga myndigheterna i Nederländerna ska lämna in en skriftlig rapport till Europaparlamentet och rådet om hur det går med anpassningarna av de tillfälliga lokalerna och uppförandet av den permanenta byggnaden tre månader efter ikraftträdandet av denna förordning och därefter var tredje månad fram till dess att myndigheten har flyttat in i sina permanenta lokaler.
Ändring 7
Förslag till förordning
Artikel 1 – stycke 1
Förordning (EG) nr 726/2004
Artikel 71b (ny)
Artikel 71b
Senast tre månader från och med ... [dag för ikraftträdande av denna förordning] ska det ingås en överenskommelse om sätet som gör det möjligt för myndigheten att inleda sin verksamhet i de lokaler som godkänts av Europaparlamentet och rådet.
Ändring 8
Förslag till förordning
Artikel 2 – stycke 2
Denna förordning ska tillämpas från och med den dag då fördragen upphör att vara tillämpliga på Förenade kungariket eller från och med den 30 mars 2019, beroende på vilken dag som infaller först.
Denna förordning ska tillämpas från och med den 30 mars 2019.
Ändring 15
Förslag till förordning
Uttalande (nytt)
”BILAGA TILL FÖRORDNING 2018/...
UTTALANDE AV EUROPAPARLAMENTET
Europaparlamentet beklagar att dess roll som medlagstiftare inte beaktats i vederbörlig ordning, då parlamentet inte involverades i det förfarande som ledde fram till valet av nytt säte för Europeiska läkemedelsmyndigheten.
Europaparlamentet erinrar om sina befogenheter som medlagstiftare och framhåller att det ordinarie lagstiftningsförfarandet måste respekteras fullt ut i samband med placeringen av organ och byråer.
Som unionens enda direktvalda institution och företrädare för unionsmedborgarna är parlamentet den främsta garanten för demokratiprincipens efterlevnad i unionen.
Europaparlamentet fördömer det förfarande som tillämpades vid valet av nytt säte och som de facto berövade parlamentet dess befogenheter, eftersom det inte blev ordentligt involverat i processen utan nu bara förväntas bekräfta valet av nytt säte genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Europaparlamentet erinrar om att den gemensamma ansatsen i bilagan till det gemensamma uttalande från Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om decentraliserade organ som undertecknades 2012 inte är rättsligt bindande, vilket även erkänns i själva uttalandet, och att överenskommelsen om den inte påverkade institutionernas lagstiftningsbefogenheter.
Därför framhåller Europaparlamentet att förfarandet vid valet av nytt säte för organ måste revideras och inte bör tillämpas i nuvarande form i framtiden.
Till sist erinrar Europaparlamentet dessutom om att de tre institutionerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning1 månade om ett lojalt och öppet samarbete och samtidigt påminde om de båda medlagstiftarnas jämlikhet enligt fördragen.
__________________
1 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.”

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0063/2018).


Gemensam konsoliderad bolagsskattebas *
PDF 656kWORD 86k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (COM(2016)0683 – C8-0471/2016 – 2016/0336(CNS))
P8_TA(2018)0087A8-0051/2018

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0683),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8–0471/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det danska folketinget, den irländska deputeradekammaren, den irländska senaten, den luxemburgska deputeradekammaren, det maltesiska parlamentet, den nederländska första kammaren, den nederländska andra kammaren och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0051/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom unionen stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skattskyldighet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Åtgärder för att rätta till dessa problem bör därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister.
(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom unionen stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. I en tid som präglas av globalisering och digitalisering blir beskattning vid källan av särskilt finansiellt och immateriellt kapital allt svårare att spåra och lättare att manipulera. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skattskyldighet. Den allmänna digitaliseringen av många sektorer av ekonomin i förening med den snabba utvecklingen av den digitala ekonomin innebär ett ifrågasättande av om unionens bolagsbeskattningsmodeller som utformats för traditionella företag är lämpliga, bland annat med avseende på i vilken utsträckning värderings- och beräkningskriterier skulle kunna uppfinnas på nytt för att återspegla tjugohundratalets kommersiella verksamhet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de alla upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad och ger upphov till snedvridningar mellan stora företag och små och medelstora företag. En ny standard för en bolagsskattebas för unionen bör därför ta itu med dessa typer av brister på marknaden samtidigt som målen för långsiktig rättslig klarhet och rättssäkerhet och principen om skatteneutralitet respekteras. Ökad konvergens mellan de nationella skattesystemen kommer att leda till en väsentlig minskning av kostnader och administrativa bördor för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom unionen. Även om beskattning är en nationell behörighet föreskrivs tydligt i artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att rådet enhälligt i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, ska utfärda direktiv om tillnärmning av sådana skattelagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skattskyldighet. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skattemässig ram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas.
(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att se till att företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt fast driftställe, men däremot ett digitalt fast driftställe i den medlemsstaten, behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt fast driftställe. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skattskyldighet. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skattemässig ram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas. Konsolidering är ett väsentligt inslag i systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom det är enda sättet att hantera de stora skattehinder som företag som tillhör samma grupp med gränsöverskridande verksamhet ställs inför i unionen. Genom konsolidering undviks formaliteter i samband med internprissättning och dubbelbeskattning inom en grupp.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.
(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar, särskilt för små och medelstora företag. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas där vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. Förbättringar av den inre marknaden är en central faktor för att främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle förbättra den ekonomiska tillväxten och leda till fler arbetstillfällen i unionen genom att minska den skadliga skattekonkurrensen mellan företag.
__________________
__________________
7 Förslag till rådets direktiv COM(2011)0121 final/2 av den 3.10.2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
7 Förslag till rådets direktiv COM(2011)0121 final/2 av den 3.10.2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede, bör man enas om regler för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas innan man, i ett andra skede, behandlar frågan om konsolidering.
(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det mycket viktigt att säkerställa att direktivet om en gemensam bolagsskattebas och direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas träder i kraft samtidigt. Eftersom denna nya ordning är ett viktigt steg i fullbordandet av den inre marknaden behövs det flexibilitet, så att den kan genomföras korrekt från början. Eftersom den inre marknaden omfattar samtliga medlemsstater bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen införas i samtliga medlemsstater. Om rådet inte lyckas anta ett gemensamt beslut om förslaget att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör kommissionen lägga fram ett nytt förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ska utfärda nödvändig lagstiftning. Som en sista utväg bör ett fördjupat samarbete inledas av medlemsstaterna, som alltid bör vara öppet för icke deltagande medlemsstater i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är emellertid beklagligt att ingen tillräckligt noggrann bedömning har genomförts med avseende på vare sig förslaget om en gemensam bolagsskattebas eller förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när det gäller inverkan på medlemsstaternas intäkter från bolagsbeskattningen i varje land.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatorisk för grupper av företag med en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företagsgrupper med intäkter som understiger det storleksrelaterade gränsvärdet.
(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, till att böja med bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat utgångsgränsvärde på 750 miljoner EUR fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. Eftersom detta direktiv fastställer en ny standard för bolagsskattebasen för alla företag i unionen bör tröskeln sänkas till noll under period på högst sju år. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga i den första fasen som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 5a (nytt)
(5a)  En övergång till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, allt annat lika, kan leda till minskade eller ökade skatteintäkter för medlemsstaterna. För att kompensera för förluster bör det inrättas en tillfällig ersättningsmekanism, finansierad av det statsfinansiella överskottet från de medlemsstater där skatteintäkterna ökat på grund av den nya ordningen. Ersättningen bör justeras varje år med hänsyn till eventuella nationella eller regionala beslut som fattats före direktivets ikraftträdande. Kommissionen bör vara skyldig att föreslå ett avskaffande eller en ändring av systemet efter en period på sju år, samt att fastställa en övre ersättningsgräns.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 5b (nytt)
(5b)  För att undvika den nuvarande uppdelning av skattebördan mellan små och medelstora företag och multinationella företag som nämns i Europaparlamentets resolution av den 25 november 2015 om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt, bör en gemensam bolagsskattebas inte medföra konkurrensnackdelar för små och medelstora företag, så att lika villkor skapas. Huvudskattemyndigheten kan ge små och medelstora företag de verktyg som krävs för att hjälpa dem att uppfylla de administrativa och organisatoriska krav som en klausul om deltagande i den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen inbegriper.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Gruppens rätt till konsolidering bör fastställas i enlighet med två villkor, nämligen i) kontroll (mer än 50 % av rösterna) och ii) ägande (mer än 75 % av det egna kapitalet) eller rätt till vinsten (mer än 75 % av de vinstgivande rättigheterna). Ett sådant test skulle säkerställa en hög nivå av ekonomisk integration mellan gruppmedlemmarna. För att garantera systemets integritet bör de två gränsvärdena för kontroll och ägande eller rätt till vinst nås under hela beskattningsåret, annars bör det företag som undlåter att göra det omgående lämna företagsgruppen. För att förhindra manipulation av skatteresultaten genom att företag träder in i och ut ur gruppen inom en kort tidsperiod bör det också finnas ett tidskrav på minst nio på varandra följande månader för rätten att ingå gruppmedlemskap.
(6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist inom unionen. Alltför ofta vidtar de multinationella företagen åtgärder för att överföra sina vinster till förmånliga skattesystem utan att betala någon skatt alls eller en mycket låg skatt. Begreppet fast driftställe skulle göra det möjligt att fastställa en exakt och bindande definition av de kriterier som ska uppfyllas för att ett multinationellt företag ska kunna påvisa att det är etablerat i ett visst land. Detta kommer att tvinga de multinationella företagen att betala sina skatter på ett rättvist sätt. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det är likaså viktigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Om internprissättning ger upphov till en överföring av vinster till en lågskattejurisdiktion är ett system som fördelar vinsten genom en fördelningsnyckel att föredra. Unionen kan fastställa en internationell standard för modern och effektiv bolagsbeskattning genom att införa ett sådant system. Kommissionen bör utarbeta förslag till riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer, men i förlängningen bör fördelningsnyckeln vara standardfördelningsmetoden. Kommissionen bör lägga fram ett förslag om att inrätta en unionsmodell för skatteavtal som i förlängningen skulle kunna ersätta de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Digitala varor tenderar att vara mycket rörliga och immateriella. Studier har visat att den digitala sektorn i högsta grad är involverad i aggressiv skatteplanering, eftersom många affärsmodeller inte kräver fysisk infrastruktur för att utföra transaktioner med kunder och gå med vinst. Detta gör det möjligt för de största digitala företagen att betala nästan obefintlig skatt på sina inkomster. Medlemsstaternas statskassor går miste om flera miljarder euro i skatteintäkter på grund av att man inte har kunnat beskatta digitala multinationella företag. För att ta itu med denna verkliga och brådskande sociala orättvisa bör nuvarande bolagsskatteregler utvidgas till att omfatta en ny koppling till ett digitalt fast driftställe som grundas på en betydande digital närvaro. Lika konkurrensvillkor behövs för liknande affärsmodeller för att ta itu med de skatteutmaningar som uppstår genom digitaliseringen, utan att hämma potentialen i den digitala sektorn. Härvid bör man särskilt ta hänsyn till arbetet inom OECD med att utarbeta ett internationellt sammanhållet regelverk.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Fördelningsnyckeln för den konsoliderade skattebasen bör innefatta tre likvärdigt viktade faktorer nämligen arbetskraft, tillgångar och försäljning enligt destination. Dessa likvärdigt viktade faktorer bör spegla ett balanserat tillvägagångssätt vad gäller att distribuera beskattningsbara vinster mellan de berörda medlemsstaterna och bör säkerställa att vinsterna beskattas där de faktiskt är intjänade. Arbetskraft och tillgångar bör därför tilldelas de medlemsstater där arbetet utförs eller tillgångarna finns, och skulle därigenom ge lämplig vikt åt intressena i ursprungsmedlemsstaten, medan försäljning bör tilldelas bestämmelsemedlemsstaten för varorna eller tjänsterna. För att ta hänsyn till skillnaderna i lönenivåer i hela unionen och därigenom möjliggöra en rättvis fördelning av den konsoliderade skattebasen bör arbetskraftsfaktorn omfatta både lönekostnader och antalet anställda (dvs. varje post svarar för hälften). Tillgångsfaktorn ska å andra sidan omfatta alla materiella anläggningstillgångar, men inte immateriella och finansiella tillgångar på grund av deras flyttbara karaktär och risken för att reglerna i detta direktiv kringgås. Om, på grund av exceptionella omständigheter, resultatet av fördelningsnyckeln inte på ett rättvist sätt representerar affärsverksamhetens omfattning kommer det att finnas en skyddsklausul som medger att en alternativ metod för inkomstfördelning används.
(10)  Fördelningsnyckeln för den konsoliderade skattebasen bör innefatta fyra likvärdigt viktade faktorer nämligen arbetskraft, tillgångar, försäljning enligt destination och insamling och användning av personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare (den sistnämnda nedan kallad ”uppgiftsfaktorn”). Dessa likvärdigt viktade faktorer bör spegla ett balanserat tillvägagångssätt vad gäller att distribuera beskattningsbara vinster mellan de berörda medlemsstaterna och bör säkerställa att vinsterna beskattas där de faktiskt är intjänade. Arbetskraft och tillgångar bör därför tilldelas de medlemsstater där arbetet utförs eller tillgångarna finns, och skulle därigenom ge lämplig vikt åt intressena i ursprungsmedlemsstaten, medan försäljning bör tilldelas bestämmelsemedlemsstaten för varorna eller tjänsterna. För att ta hänsyn till skillnaderna i lönenivåer i hela unionen och därigenom möjliggöra en rättvis fördelning av den konsoliderade skattebasen bör arbetskraftsfaktorn omfatta både lönekostnader och antalet anställda (dvs. varje post svarar för hälften). Tillgångsfaktorn ska å andra sidan endast omfatta materiella anläggningstillgångar. Om, på grund av exceptionella omständigheter, resultatet av fördelningsnyckeln inte på ett rättvist sätt representerar affärsverksamhetens omfattning kommer det att finnas en skyddsklausul som medger att en alternativ metod för inkomstfördelning används.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 10a (nytt)
(10a)  Formeln för fördelningen av den konsoliderade skattebasen måste fullt ut spegla den ekonomiska verksamhet som har bedrivits i varje medlemsstat med fullständig hänsyn till potentiella, betydande skillnader mellan medlemsstaternas ekonomier. I de fall där formeln leder till en obalanserad fördelning som inte speglar den ekonomiska verksamheten skulle en tvistlösningsmekanism kunna åtgärda en sådan situation. Mot bakgrund av detta bör kommissionen utvärdera möjligheten att inrätta en tvistlösningsmekanism för att säkerställa en korrekt tvistlösning när olika medlemsstater är delaktiga.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)  På grund av den specifika karaktären hos vissa sektorer behöver dessa, såsom finans- och försäkringssektorn, olje- och gassektorn samt sjöfart och luftfart, en anpassad metod för beräkning av den konsoliderade skattebasen.
utgår
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 14
(14)  Detta direktiv bygger på rådets direktiv 2016/xx/EU om en gemensam bolagsskattebas (som fastställer ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning för beräkning av skattebasen) och är inriktat på en konsolidering av de skattepliktiga resultaten inom gruppen. Det vore därför nödvändigt att hantera samspelet mellan de båda rättsakterna och säkerställa övergången av vissa delar av skattebasen i gruppens nya ram. Sådana omständigheter bör särskilt omfatta regeln om räntebegränsningar, regeln om överflyttning av beskattning och lagstiftningen om utländska kontrollerade bolag samt hybrida missmatchningar.
(14)  Detta direktiv bygger på rådets direktiv 2016/xx/EU om en gemensam bolagsskattebas (som fastställer ett gemensamt regelverk för bolagsbeskattning för beräkning av skattebasen) och är inriktat på en konsolidering av de skattepliktiga resultaten inom gruppen. Det är därför nödvändigt att hantera samspelet mellan de båda rättsakterna och säkerställa övergången av vissa delar av skattebasen i gruppens nya ram. Sådana omständigheter bör särskilt omfatta regeln om räntebegränsningar, regeln om överflyttning av beskattning och lagstiftningen om utländska kontrollerade bolag samt hybrida missmatchningar. Medlemsstaterna bör inte hindras från att införa ytterligare åtgärder mot skatteflykt för att minska de negativa effekterna av att vinster flyttas till lågskattetredjeländer.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till ändringar av lagstiftning i medlemsstaterna om bolagsformer och bolagsskatter och ändring av bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, och iii) komplettera regeln om begränsning av ränteavdragen med regler mot uppsplittring för att bättre kunna hantera de risker för skatteflykt som kan uppstå i en grupp. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
(16)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till ändringar av lagstiftning i medlemsstaterna om bolagsformer och bolagsskatter och ändring av bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, och iii) komplettera regeln om begränsning av ränteavdragen med regler mot uppsplittring för att bättre kunna hantera de risker för skatteflykt som kan uppstå i en grupp och (iv) utfärda riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att kommissionen bör ta hänsyn tas till Europaparlamentets årliga resolution. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen få befogenheter när det gäller i) det årliga antagandet av förteckningen över bolagsformer i tredjeländer som är likvärdiga med de bolagsformer som förtecknas i bilaga I, ii) föreskriva närmare regler för beräkning av faktorerna arbetskraft, tillgångar och försäljning, fördelningen av anställda och lönekostnader, tillgångar och försäljning till respektive faktor samt värderingen av tillgångar, iii) anta en akt som fastställer ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp, och (iv) att fastställa regler om elektronisk inlämning av den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den enskilde skattskyldiges skattedeklaration och de styrkande handlingar som krävs. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201112.
(17)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av detta direktiv bör kommissionen få befogenheter när det gäller i) det årliga antagandet av förteckningen över bolagsformer i tredjeländer som är likvärdiga med de bolagsformer som förtecknas i bilaga I, ii) föreskriva närmare regler för beräkning av faktorerna arbetskraft, tillgångar och försäljning och uppgiftsfaktorn, fördelningen av anställda och lönekostnader, fördelningen av insamlade personuppgifter och utnyttjade personuppgifter, tillgångar och försäljning till respektive faktor samt värderingen av tillgångar, iii) anta en akt som fastställer ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp, och iv) att fastställa regler om elektronisk inlämning av den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den konsoliderade skattedeklarationen, formulär för den enskilde skattskyldiges skattedeklaration och de styrkande handlingar som krävs. De enhetliga modellerna för skattedeklarationen bör utformas av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas skattemyndigheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/201112.
__________________
__________________
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa internationella skatteflyktsmetoder och underlätta för företag att expandera över gränserna inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar individuellt och på olika sätt, eftersom det krävs en samordnad insats för att nå dessa mål, utan kan snarare, på grund av att direktivet riktar sig mot ineffektiviteterna på den inre marknaden som uppstår i samspelet mellan olika nationella skatteregler som inverkar på den inre och motverkar den gränsöverskridande verksamheten, bättre uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt med beaktande av att dess obligatoriska tillämpningsområde är begränsat till grupper över en viss storlek.
(18)  Eftersom målen för detta direktiv, nämligen att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa internationella skatteflyktsmetoder och underlätta för företag, särskilt små och medelstora företag, att expandera över gränserna inom unionen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna när de agerar individuellt och på olika sätt, eftersom det krävs en samordnad insats för att nå dessa mål, utan kan snarare, på grund av att direktivet riktar sig mot ineffektiviteterna på den inre marknaden som uppstår i samspelet mellan olika nationella skatteregler som inverkar på den inre och motverkar den gränsöverskridande verksamheten, bättre uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål, särskilt med beaktande av att dess obligatoriska tillämpningsområde är begränsat till grupper över en viss storlek.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 20
(20)  Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
(20)  Eftersom detta direktiv innehåller en viktig förändring av reglerna för bolagsskatt bör kommissionen anmodas att göra en noggrann bedömning av tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Denna genomföranderapport bör minst inbegripa följande: effekterna av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv för medlemsstaternas inkomster, för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag, effekterna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna, effekterna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv och antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden. Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av detta direktiv tio år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 20a (nytt)
(20a)  För att åstadkomma fullständig och konsekvent konsolidering och förhindra att det uppstår nya möjligheter till arbitrage på grund av inkonsekvenser i redovisningsförfarandet medlemsstaterna emellan måste tydliga, enhetliga och objektiva kriterier antas för beräkning av den konsoliderade skattebasen. För detta ändamål bör kommissionen föreslå nödvändiga anpassningar av de relevanta bestämmelserna i detta direktiv beträffande definitionen och beräkningen av den konsoliderade skattebasen.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 20b (nytt)
(20b)  Kommissionen bör beakta ytterligare studier som analyserar de potentiella konsekvenserna av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas för bolagsskatteintäkterna i de enskilda medlemsstaterna och potentiella konkurrensnackdelar för unionen i förhållande till tredjeländer.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1
1.  Genom detta direktiv införs ett system för konsolidering av skattebaserna, enligt vad som avses i rådets direktiv 2016/xx/EU14, för företag som är medlemmar i en grupp och regler föreskrivs för hur en gemensam konsoliderad bolagsskattebas ska fördelas på medlemsstaterna och administreras av de nationella skattemyndigheterna.
1.  Genom detta direktiv upprättas en gemensam bas för beskattning i unionen av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas, inbegripet åtgärder för att förhindra skatteflykt och regler om åtgärder som rör det föreslagna skattesystemets internationella dimension.
_______________
14 [direktivets fullständiga titel (EUT L [ ], [ ], s. [ ])].
Ändring 21
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 1 – inledningen
1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning, inbegripet dess fasta driftställen i andra medlemsstater, om detta företag uppfyller samtliga följande villkor:
1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som etablerats enligt en medlemsstats lagstiftning, inbegripet dess fasta och digitala fasta driftsställen i andra medlemsstater, om detta företag uppfyller samtliga följande villkor:
Ändring 22
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 1 – led c
(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.
(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. Detta tröskelvärde ska sänkas till noll under en period på högst sju år.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 3
3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a, b och d i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv under en period på fem beskattningsår. Denna period ska automatiskt förlängas med på varandra följande perioder på fem beskattningsår, utom om det sägs upp enligt vad som avses i artikel 47 andra stycket. Villkoren i leden a, b och c i punkt 1 ska uppfyllas varje gång förlängningen äger rum.
3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a, b och d i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 4
4.  Reglerna i detta direktiv ska inte gälla ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning. Ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning ska beaktas vid fastställandet av de bolag som ingår i samma grupp som avses i artiklarna 5 och 6.
utgår
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 1 – led 23
(23)  konsoliderad skattebas: summan av alla gruppmedlemmars skattebaser beräknade i enlighet med direktiv 2016/xx/EU.
(23)  konsoliderad skattebas: gruppmedlemmarnas konsoliderade beskattningsbara nettointäkt enligt beräkning utifrån en enhetlig redovisningsgrund som gäller alla gruppmedlemmar i enlighet med direktiv 2016/xx/EU.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 3 – led 1 – led 28a (nytt)
(28a)  uppgiftsfaktor: insamling och utnyttjande av personuppgifter för kommersiella ändamål från onlineplattformar och tjänsteanvändare i en eller flera medlemsstater.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 3
3.  Om platsen för den verkliga ledningen i en gruppmedlem som bedriver rederiverksamhet eller transporter på inre vattenvägar finns på ett fartyg eller en båt, ska företaget i gruppen anses ha sin skatterättsliga hemvist i den medlemsstat där fartygets eller båtens hemmahamn är belägen eller, om det inte finns någon sådan hemmahamn, i den medlemsstat där fartygs- eller båtoperatören har sin hemvist.
utgår
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 4
4.  En skattskyldig med hemvist ska vara skyldig att betala skatt på alla intäkter som härrör från alla källor, vare sig detta sker inom eller utanför den medlemsstat där denne har sin skatterättsliga hemvist.
4.  En skattskyldig med hemvist ska vara skyldig att betala skatt på alla intäkter som härrör från en verksamhet, vare sig detta sker inom eller utanför den medlemsstat där denne har sin skatterättsliga hemvist.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 5
5.  En skattskyldig utan hemvist ska vara skyldig att betala skatt på samtliga intäkter från den verksamhet som bedrivs i ett fast driftsställe i en medlemsstat.
5.  En skattskyldig utan hemvist ska vara skyldig att betala skatt på samtliga intäkter från den verksamhet som bedrivs i ett fast driftställe, inbegripet genom ett digitalt fast driftställe, i en medlemsstat. En skattskyldigs digitala fasta driftställe ska fastställas i enlighet med de villkor och kriterier som anges i artikel 5 i direktiv ... om en gemensam bolagsskattebas1a.
_______________
1a Rådets direktiv ... om en gemensam bolagsskattebas (EUT L ..., …, s. ...).
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1 – led a
(a)  Rätt att utöva mer än 50 % av rösträtterna, eller
(a)  Rätt att utöva de rösträtter som överstiger 50 %, eller
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 6 – punkt 2a (ny)
2a.  Ett fast driftställe ska inbegripa digitala fasta driftställen i enlighet med de villkor och kriterier som anges i artikel 5 i rådets direktiv ... om en gemensam bolagsskattebas1a.
_______________
1a Rådets direktiv ... om en gemensam bolagsskattebas (EUT L ..., …, s. ...).
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 1
1.  Alla gruppmedlemmars skattebaser ska läggas samman till en konsoliderad skattebas.
1.  Skattebasen för en konsoliderad grupp ska bestämmas som om det rörde sig om ett enda företag. För detta ändamål ska gruppens samlade skattebas räknas om i syfte att undanröja alla vinster eller förluster, inklusive sådana som härrör från en transaktion, oavsett dess karaktär, mellan två eller flera företag inom gruppen.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 2
2.  När den konsoliderade skattebasen är negativ ska förlusten överföras och avräknas mot nästa positiva konsoliderade skattebas. När den konsoliderade skattebasen är positiv ska den fördelas i enlighet med kapitel VIII.
2.  När den konsoliderade skattebasen är negativ ska förlusten överföras och avräknas mot nästa positiva konsoliderade skattebas under en maximal period av fem år. När den konsoliderade skattebasen är positiv ska den fördelas i enlighet med kapitel VIII.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 2
2.  Grupper ska använda en konsekvent och tillräckligt dokumenterad metod för redovisning av gruppinterna transaktioner. Grupper får bara ändra denna metod av giltiga affärsmässiga skäl och bara i början av ett beskattningsår.
2.  Grupper ska använda en konsekvent och tillräckligt dokumenterad metod för redovisning av gruppinterna transaktioner. Grupper får bara ändra denna metod av giltiga affärsmässiga skäl och bara i början av ett beskattningsår. Alla sådana transaktioner ska tas bort från skattebasen till följd av den konsolidering som krävs genom artikel 7.1.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 3
3.  Metoden för redovisning av gruppinterna transaktioner ska göra det möjligt att identifiera alla gruppinterna transfereringar och försäljningar till den lägsta kostnaden för tillgångar som inte är föremål för avskrivning eller skattevärdet för avskrivningsbara tillgångar.
utgår
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 4
4.  Gruppinterna transfereringar ska inte ändra status för egengenererade immateriella tillgångar.
utgår
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 1 – stycke 1
När en eller flera grupper, som ett resultat av en omstrukturering, eller två eller flera gruppmedlemmar blir medlemmar i en annan grupp ska eventuella förluster för den tidigare existerande gruppen eller grupperna som inte dragits av tilldelas var och en av gruppmedlemmarna i enlighet med kapitel VIII, på grundval av de faktorer som gäller i slutet av det beskattningsår då omstruktureringen sker. Förluster för den tidigare existerande gruppen eller grupperna som inte dragits av ska överföras till kommande år.
När en eller flera grupper, som ett resultat av en omstrukturering, eller två eller flera gruppmedlemmar blir medlemmar i en annan grupp ska eventuella förluster för den tidigare existerande gruppen eller grupperna som inte dragits av tilldelas var och en av gruppmedlemmarna i enlighet med kapitel VIII, på grundval av de faktorer som gäller i slutet av det beskattningsår då omstruktureringen sker. Förluster för den tidigare existerande gruppen eller grupperna som inte dragits av ska överföras under en maximal period av fem år.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 2
2.  Om två eller flera huvudskattebetalare slås samman i den mening som avses i leden i) och ii) i artikel 2 a i rådets direktiv 2009/133/EG15 ska eventuella förluster för en grupp som inte dragits av tilldelas medlemmarna i enlighet med kapitel VIII, på grundval av de faktorer som föreligger i slutet av det beskattningsår då sammanslagningen äger rum. Förluster som inte dragits av ska överföras till kommande år.
2.  Om två eller flera huvudskattebetalare slås samman i den mening som avses i leden i) och ii) i artikel 2 a i rådets direktiv 2009/133/EG15 ska eventuella förluster för en grupp som inte dragits av tilldelas medlemmarna i enlighet med kapitel VIII, på grundval av de faktorer som föreligger i slutet av det beskattningsår då sammanslagningen äger rum. Förluster som inte dragits av ska överföras under en maximal period av fem år.
__________________
__________________
15 Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 25.11.2009, s. 34).
15 Rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan (EUT L 310, 25.11.2009, s. 34).
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1
Den konsoliderade skattebasen ska för varje beskattningsår delas mellan gruppmedlemmarna enligt en fördelningsnyckel. Vid fastställandet av den tilldelade andelen för en gruppmedlem A ska följande formel användas, varvid faktorerna försäljning, arbetskraft och tillgångar ska få lika stor vikt:
Den konsoliderade skattebasen ska för varje beskattningsår delas mellan gruppmedlemmarna enligt en fördelningsnyckel. Vid fastställandet av den tilldelade andelen för en gruppmedlem A ska följande formel användas, varvid faktorerna försäljning, arbetskraft, tillgångar och uppgiftsfaktorn ska få lika stor vikt:
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 1 – formeln

Kommissionens förslag

Ändring

Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Om en eller flera faktorer inte är tillämpliga på grund av arten av den skattskyldiges verksamhet, bör alla andra tillämpliga faktorer omviktas proportionellt i formeln så att varje tillämplig faktor fortfarande har samma vikt i absoluta tal.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 5
5.  Vid fastställandet av den andel som tilldelats en gruppmedlem ska faktorerna försäljning, arbetskraft och tillgångar få lika stor vikt:
5.  Vid fastställandet av den andel som tilldelats en gruppmedlem ska faktorerna försäljning, arbetskraft, tillgångar och uppgiftsfaktorn få lika stor vikt:
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 5a (ny)
5a.  Uppgiftsfaktorn ska till ena hälften bestå av den totala mängden personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare som samlats in per medlemsstat av en gruppmedlem i täljaren och den totala mängden personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare som samlats in per medlemsstat av gruppen i nämnaren, och den andra hälften av uppgiftsfaktorn ska bestå av den totala mängden personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare som utnyttjats per medlemsstat av en gruppmedlem i täljaren och den totala mängden personuppgifter från onlineplattformar och tjänsteanvändare som utnyttjats per medlemsstat av gruppen i nämnaren.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 5b (ny)
5b.  Mängden personuppgifter som samlats in i förhållande till uppgiftsfaktorn ska beräknas vid utgången av beskattningsåret i varje medlemsstat.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 28 – punkt 5c (ny)
5c.  Definitionen av insamling och utnyttjande av personuppgifter för kommersiella ändamål i samband med uppgiftsfaktorn ska fastställas i enlighet med förordning (EU) 2016/679.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 29
Artikel 29
utgår
Skyddsklausul
Om den huvudskattskyldige eller en behörig myndighet anser att resultatet av tilldelningen till en gruppmedlem inte ger en rättvisande bild av omfattningen av det företagets affärsverksamhet, får den huvudskattskyldige eller den berörda myndigheten begära att en alternativ metod används för att beräkna varje gruppmedlems skatteandel. Om, efter samråd mellan de behöriga myndigheterna och i tillämpliga fall diskussioner som hålls i enlighet med artiklarna 77 och 78, alla dessa myndigheter samtycker till den alternativa metoden, ska denna användas. Huvudskattemyndighetens medlemsstat ska informera kommissionen om den alternativa metod som används.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 38 – punkt 1
1.  Försäljning av varor ska ingå i försäljningsfaktorn för den gruppmedlem som är belägen i den medlemsstat dit varorna slutgiltigt försänds eller transporteras till den person som förvärvar dem. Om denna plats inte kan fastställas ska försäljningen av varorna tilldelas den gruppmedlem som är belägen i den medlemsstat där varorna senast lokaliserades.
1.  Försäljning av varor ska ingå i försäljningsfaktorn för den gruppmedlem som är belägen i den medlemsstat dit varorna slutgiltigt försänds eller transporteras till den person som förvärvar dem. Om denna plats inte kan fastställas eller om gruppmedlemmen saknar skatteförbindelse ska försäljningen av varorna tilldelas den gruppmedlem som är belägen i den medlemsstat där varorna senast lokaliserades.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Artikel 43
Artikel 43
utgår
Sjöfart, transporter på inre vattenvägar och lufttransporter
Intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster för en gruppmedlem, vars huvudsakliga verksamhet består i att utföra sjö- eller lufttransporter i internationell trafik eller bedriva sjöfart på inre vattenvägar, ska undantas från den gemensamma skattebasen och inte tilldelas i enlighet med reglerna i artikel 28. I stället ska dessa intäkter, kostnader och andra avdragsgilla poster tilldelas den gruppmedlemmen per transaktion och justeras för prissättning i enlighet med artikel 56 i direktiv 2016/xx/EU.
Aktieinnehav i och för den gruppmedlemmen ska beaktas vid fastställandet av huruvida det finns en grupp enligt vad som avses i artiklarna 5 och 6.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel 46 – punkt 2
2.  Den anmälan som avses i punkt 1 ska omfatta samtliga gruppmedlemmar, utom de rederier enligt vad som avses i artikel 2.4.
2.  Den anmälan som avses i punkt 1 ska omfatta samtliga gruppmedlemmar.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 48 – stycke 2
Kommissionen kan anta en akt som inför ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 77.2.
Kommissionen ska anta en akt som inför ett standardformulär för anmälan om att bilda en grupp. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 77.2.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 55 – stycke 1
Kommissionen får anta akter som fastställer regler om elektronisk inlämning av konsoliderade skattedeklarationer, formuläret för konsoliderade skattedeklarationer, formuläret för den enskilde skattebetalarens skattedeklaration och nödvändiga styrkande handlingar. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 77.2.
Kommissionen ska anta akter som fastställer regler om elektronisk inlämning av konsoliderade skattedeklarationer, formuläret för konsoliderade skattedeklarationer, formuläret för den enskilde skattebetalarens skattedeklaration och nödvändiga styrkande handlingar. Dessa enhetliga modeller för självdeklaration ska utformas av kommissionen i samarbete med medlemsstaternas skattemyndigheter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 77.2.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 65 – punkt 1
1.  Om den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en gruppmedlem har skatterättslig hemvist eller är etablerad i form av ett fast driftställe motsätter sig ett beslut som huvudskattemyndigheten fattat i enlighet med artikel 49 eller artikel 56.2, 56.4 och 56.5 andra stycket, kan myndigheten inom tre månader överklaga det beslutet till domstol i huvudskattemyndighetens medlemsstat.
1.  Om den behöriga myndigheten i den medlemsstat där en gruppmedlem har skatterättslig hemvist eller är etablerad i form av ett fast driftställe, inbegripet i form av ett digitalt fast driftställe, motsätter sig ett beslut som huvudskattemyndigheten fattat i enlighet med artikel 49 eller artikel 56.2, 56.4 och 56.5 andra stycket, kan myndigheten inom tre månader överklaga det beslutet till domstol i huvudskattemyndighetens medlemsstat.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Artikel 65 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska undersöka om inrättandet av en tvistlösningsmekanism ytterligare skulle öka ändamålsenligheten och effektiviteten för lösningen av tvister mellan medlemsstaterna. Kommissionen ska överlämna en rapport om detta till Europaparlamentet och rådet, vid behov tillsammans med ett lagstiftningsförslag.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Artikel 67 – punkt 1
1.  Överklaganden av ändrade taxeringsbeslut eller taxeringsbeslut som fattats enligt artikel 54 ska behandlas av ett administrativt organ som enligt lagstiftningen i huvudskattemyndighetens medlemsstat är behörigt att behandla överklaganden i första instans. Det administrativa organet ska vara oberoende av skattemyndigheterna i huvudskattemyndighetens medlemsstat. Om det inte finns något sådant administrativt organ i den medlemsstaten kan den huvudskattskyldige överklaga direkt hos domstol.
1.  Överklaganden av ändrade taxeringsbeslut eller taxeringsbeslut som fattats enligt artikel 54 ska behandlas av ett administrativt organ som enligt lagstiftningen i huvudskattemyndighetens medlemsstat är behörigt att behandla överklaganden i första instans. Det administrativa organet ska vara oberoende av skattemyndigheterna i huvudskattemyndighetens medlemsstat. Om det inte finns något sådant administrativt organ i den medlemsstaten eller där den huvudskattskyldige föredrar att göra detta kan den huvudskattskyldige överklaga direkt hos domstol.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 67 – punkt 5
5.  Det administrativa organ som avses i punkt 1 ska inom sex månader fatta beslut om överklagandet. Om inget beslut mottas av den huvudskattskyldige inom den tidsperioden ska huvudskattemyndighetens beslut anses vara bekräftat.
5.  Om en överklagan lämnas in ska det administrativa organ som avses i punkt 1 inom sex månader fatta beslut om överklagandet. Om inget beslut mottas av den huvudskattskyldige inom den tidsperioden ska huvudskattemyndighetens beslut anses vara bekräftat.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 69 – punkt 2
2.  När punkt 1 är tillämplig ska överstigande lånekostnader och den skattskyldiges vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas på gruppnivå och omfatta resultaten för alla gruppmedlemmar. Det belopp på 3 000 000 euro som avses i artikel 13 i direktiv 2016/xx/EU ska höjas till 5 000 000 euro.
2.  När punkt 1 är tillämplig ska överstigande lånekostnader och den skattskyldiges vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas på gruppnivå och omfatta resultaten för alla gruppmedlemmar. Det belopp på 1 000 000 euro som avses i artikel 13 i direktiv 2016/xx/EU ska höjas till 5 000 000 euro.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 71
Artikel 71
utgår
Förlustavdrag och återvinning
1.  Artikel 41 i direktiv 2016/xx/EU om förlustavdrag och återvinning ska automatiskt upphöra att gälla när detta direktiv träder i kraft.
2.  Överförda förluster som ännu inte har kunnat återvinnas när detta direktiv träder i kraft ska ligga kvar hos den skattskyldige till vilken de har överförts.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 72 – stycke 1
Vid tillämpningen av detta direktiv ska en hänvisning till den lagstadgade bolagsskattesats som den skattskyldige skulle ha omfattats av i enlighet med artikel 53.1 första stycket i direktiv 2016/xx/EU inte gälla och ska istället ersättas av den genomsnittliga lagstadgade bolagsskattesats som gäller i alla medlemsstaterna.
Vid tillämpningen av detta direktiv ska reglerna om överflyttning av beskattning i artikel 53 i direktiv 2016/xx/EU gälla.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 73 – stycke 1
Vid tillämpning av detta direktiv ska lagstiftningen om kontrollerade utländska bolag i enlighet med artikel 59 i direktiv 2016/xx/EU begränsas till förbindelserna mellan gruppmedlemmarna och de företag som har sin skatterättsliga hemvist eller sina fasta driftställen i ett tredjeland.
Vid tillämpning av detta direktiv ska lagstiftningen om kontrollerade utländska bolag i enlighet med artikel 59 i direktiv 2016/xx/EU begränsas till förbindelserna mellan gruppmedlemmarna och de företag som har sin skatterättsliga hemvist eller sina fasta driftställen, inbegripet digitala fasta driftställen, i ett tredjeland.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 74 – stycke 1
Vid tillämpningen av detta direktiv ska tillämpningsområdet för hybrida missmatchningar i enlighet med artikel 61 i direktiv 2016/xx/EU vara begränsat till förbindelserna mellan gruppmedlemmarna och icke-gruppmedlemmar som är närstående företag, enligt vad som avses i artikel 56 i direktiv 2016/xx/EU.
Vid tillämpningen av detta direktiv ska tillämpningsområdet för hybrida missmatchningar och relaterade arrangemang tillämpas enligt artikel 61 i direktiv 2016/xx/EU.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 76
Artikel 76
Artikel 76
Information till Europaparlamentet
Information till Europaparlamentet
1.  Europaparlamentet ska anordna en interparlamentarisk konferens för att utvärdera systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med beaktande av resultaten av de skattepolitiska diskussionerna under förfarandet för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet ska överlämna sitt yttrande och sina slutsatser i form av en resolution till kommissionen och rådet.
Europaparlamentet ska informeras om kommissionens antagande av delegerade akter och rådets eventuella invändningar mot dessa och av återkallande av delegering av befogenheter.
2.   Europaparlamentet ska informeras om kommissionens antagande av delegerade akter och rådets eventuella invändningar mot dessa och av återkallande av delegering av befogenheter.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 78a (ny)
Artikel 78a
Ersättningsmekanism
För att kompensera för plötsliga chocker för skatteintäkterna i medlemsstaterna till följd av statsfinansiella vinster och förluster som direkt och uteslutande orsakats av övergången till den nya ordning som införs genom detta direktiv ska kommissionen inrätta en särskild ersättningsmekanism, som ska tillämpas från och med ikraftträdandet av detta direktiv. Ersättningen ska justeras varje år med hänsyn till eventuella nationella eller regionala beslut som fattats före direktivets ikraftträdande. Ersättningsmekanismen ska finansieras av det statsfinansiella överskottet från de medlemsstater där skatteintäkterna ökat och fastställas för en period på inledningsvis sju år. Efter denna period ska kommissionen bedöma behovet av att fortsätta med ersättningsmekanismen och därefter besluta att avsluta eller förlänga den en gång med ytterligare en period på högst två år.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 79
Artikel 79
Artikel 79
Översyn
Genomföranderapport och översyn
Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet om hur det fungerar. Rapporten ska framför allt innehålla en analys av effekterna av den mekanism som inrättas enligt kapitel VIII i detta direktiv vad gäller tilldelningen av skattebaserna mellan medlemsstaterna.
Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft bedöma hur det genomförts och rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur det fungerar. Genomföranderapporten ska framför allt innehålla en analys av effekterna av den mekanism som inrättas enligt kapitel VIII i detta direktiv vad gäller tilldelningen av skattebaserna mellan medlemsstaterna. På grundval av slutsatserna av en sådan genomföranderapport eller i samband med nästa fleråriga budgetram ska kommissionen föreslå villkoren för att fördela en del av skatteintäkterna från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen till unionens allmänna budget för att proportionellt minska medlemsstaternas bidrag till denna budget.
Kommissionen ska tio år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det tillämpats och rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur det fungerar.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 80 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2020 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 80 – punkt 1 – stycke 2
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2021.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.

Gemensam bolagsskattebas *
PDF 552kWORD 75k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 15 mars 2018 om förslaget till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas (COM(2016)0685 – C8-0472/2016 – 2016/0337(CNS))
P8_TA(2018)0088A8-0050/2018

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2016)0685),

–  med beaktande av artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0472/2016),

–  med beaktande av de motiverade yttranden från det danska folketinget, den irländska deputeradekammaren, den irländska senaten, den luxemburgska deputeradekammaren, det maltesiska parlamentet, den nederländska första kammaren, den nederländska andra kammaren och Sveriges riksdag som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilka utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–  med beaktande av artikel 78c i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0050/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 1
(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom EU stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med att de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner, och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skatteskuld. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de båda upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad. Åtgärder för att rätta till dessa problem bör därför rikta sig mot båda dessa typer av marknadsbrister.
(1)  Företag som vill bedriva verksamhet över gränserna inom EU stöter på allvarliga hinder och snedvridningar av marknaden till följd av att det finns 28 olika bolagsskattesystem. I en tid som präglas av globalisering och digitalisering blir beskattning vid källan av särskilt finansiellt och immateriellt kapital allt svårare att spåra och lättare att manipulera. Vidare har skatteplaneringsstrukturerna blivit allt mer sofistikerade i takt med att de sträcker sig över flera olika jurisdiktioner, och effektivt drar fördel av de tekniska detaljerna i ett skattesystem, eller av bristande överensstämmelse mellan två eller flera skattesystem i syfte att sänka företagens skatteskuld. Den allmänna digitaliseringen av många sektorer av ekonomin i förening med den snabba utvecklingen av den digitala ekonomin ifrågasätter om unionens bolagsbeskattningsmodeller som utformats för traditionella företag är lämpliga, bland annat med avseende på i vilken utsträckning värderings- och beräkningskriterier skulle kunna uppfinnas på nytt för att återspegla tjugohundratalets kommersiella verksamhet. Även om dessa situationer belyser brister som är helt olika till sin karaktär ger de alla upphov till hinder som står i vägen för en väl fungerande inre marknad och snedvridningar mellan stora företag och små och medelstora företag. En ny standard för en bolagsskattebas för unionen bör därför ta itu med dessa typer av brister på marknaden samtidigt som målen för långsiktig rättslig klarhet och rättssäkerhet och principen om skatteneutralitet respekteras. Ökad konvergens mellan de nationella skattesystemen kommer att leda till en väsentlig minskning av kostnader och administrativa bördor för företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet inom unionen. Även om beskattning är en nationell behörighet, föreskrivs tydligt i artikel 115 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att rådet enhälligt i enlighet med ett särskilt lagstiftningsförfarande och efter att ha hört Europaparlamentet och Ekonomiska och sociala kommittén, ska utfärda direktiv om tillnärmning av sådana skattelagar och andra författningar i medlemsstaterna som direkt inverkar på den inre marknadens upprättande eller funktion.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skatteskuld. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skatteram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas.
(2)  För att främja den inre marknadens funktion bör företagens skattevillkor i unionen utformas i enlighet med principen att företagen betalar sin skäliga andel av skatten i den eller de jurisdiktion(-er) där deras vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Med tanke på den digitala förändringen av affärslivet är det nödvändigt att se till att företag som genererar inkomster i en medlemsstat utan att ha ett fysiskt fast driftställe, men däremot ett digitalt fast driftställe i den medlemsstaten, behandlas på samma sätt som företag med ett fysiskt fast driftställe. Det är därför nödvändigt att inrätta mekanismer som avskräcker företag från att dra fördel av bristande överensstämmelse mellan nationella skattesystem för att sänka sin skatteskuld. Det är lika viktigt att också stimulera tillväxt och ekonomisk utveckling på den inre marknaden genom att underlätta gränsöverskridande handel och företagsinvesteringar. I detta syfte är det nödvändigt att undanröja både dubbelbeskattning och dubbel icke-beskattning i unionen genom att undanröja skillnaderna i samspelet mellan nationella skattesystem. Samtidigt behöver företagen en väl fungerande skatteram och rättslig ram för att utveckla sin kommersiella verksamhet och utvidga den över gränserna i unionen. I detta sammanhang bör återstående fall av diskriminering också undanröjas. Konsolidering är ett väsentligt inslag i systemet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, eftersom det är enda sättet att hantera de stora skattehinder som företag som tillhör samma grupp med gränsöverskridande verksamhet ställs inför i unionen. Genom konsolidering undviks formaliteter i samband med internprissättning och dubbelbeskattning inom en grupp.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion.
(3)  Som påpekas i förslaget av den 16 mars 2011 till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas7, skulle ett system för bolagsbeskattning som behandlar unionen som en gemensam marknad för beräkning av bolagsskattebasen för företag underlätta gränsöverskridande verksamhet för företag med hemvist i EU och främja målet att göra det till en mer konkurrenskraftig plats för internationella investeringar, särskilt för små och medelstora företag. Förslaget från 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inriktas på målet att underlätta expansionen av kommersiell verksamhet för företag inom unionen. Utöver detta mål bör också hänsyn tas till att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas kan vara ett mycket effektivt sätt att förbättra den inre marknadens funktion genom att bekämpa skatteflyktsupplägg. Mot denna bakgrund bör initiativet för en gemensam konsoliderad bolagsskattebas återlanseras för att på ett likställt sätt hantera både aspekten vad gäller att underlätta företagande och initiativets funktion att motverka skatteflykt. När den väl genomförts i alla medlemsstater skulle en gemensam konsoliderad bolagsskattebas säkerställa att skatter betalas där vinster genereras och där företagen har fasta driftställen. Ett sådant förhållningssätt skulle bäst tjäna syftet att undanröja snedvridningar av den inre marknadens funktion. Förbättringar av den inre marknaden är en central faktor för att främja tillväxt och skapandet av arbetstillfällen. Införandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas skulle förbättra den ekonomiska tillväxten och leda till fler arbetstillfällen i unionen genom att minska den skadliga skattekonkurrensen mellan företag.
__________________
__________________
7 Förslag till rådets direktiv COM(2011)0121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
7 Förslag till rådets direktiv COM(2011)0121 final/2 av den 3 oktober 2011 om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 3a (nytt)
(3a)  I kommissionens meddelande av den 21 september 2017 om ett rättvist och effektivt skattesystem i Europeiska unionen för den digitala inre marknaden anser kommissionen att en gemensam konsoliderad bolagsskattebas erbjuder en bas för att hantera de skattemässiga utmaningar som den digitala ekonomin medför.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det nödvändigt att dela upp det ambitiösa initiativet till en gemensam konsoliderad bolagsskattebas i två separata förslag. I ett första skede bör regler om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas antas, innan frågan om konsolidering behandlas i ett andra skede.
(4)  Med tanke på behovet av att agera snabbt för att säkerställa en väl fungerande inre marknad genom att, å ena sidan, göra den öppnare för handel och investeringar och, å andra sidan, mer resilient mot skatteflyktsupplägg, är det mycket viktigt att säkerställa att direktivet om en gemensam bolagsskattebas och direktivet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas träder i kraft samtidigt. Eftersom denna nya ordning är ett viktigt steg i fullbordandet av den inre marknaden behövs det flexibilitet, så att den kan genomföras korrekt från början. Eftersom den inre marknaden omfattar samtliga medlemsstater bör den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen införas i samtliga medlemsstater. Om rådet inte lyckas anta ett gemensamt beslut om förslaget att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas bör kommissionen lägga fram ett nytt förslag på grundval av artikel 116 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, enligt vilken Europaparlamentet och rådet, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, ska utfärda nödvändig lagstiftning. Som en sista utväg bör ett fördjupat samarbete inledas av medlemsstaterna, som alltid bör vara öppet för icke deltagande medlemsstater i enlighet med fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det är beklagligt att ingen tillräckligt noggrann bedömning har genomförts med avseende på vare sig förslaget om en gemensam bolagsskattebas eller förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas när det gäller inverkan på medlemsstaternas intäkter från bolagsbeskattningen i varje land.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat gränsvärde fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. För att uppnå enhetlighet mellan de två stegen i initiativet om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas vara obligatoriska för företag som skulle betraktas som en grupp om alla initiativ förverkligas. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier.
(5)  Många aggressiva skatteplaneringsstrukturer tenderar att ingå i ett gränsöverskridande sammanhang, vilket innebär att de deltagande grupperna av företag innehar ett minimum av resurser. Under dessa förutsättningar bör reglerna om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas, med hänsyn till proportionalitetsprincipen, till att börja med bara vara obligatoriska för företag som tillhör en grupp av en betydande storlek. För detta ändamål bör ett storleksrelaterat utgångsgränsvärde på 750 miljoner EUR fastställas på grundval av de totala konsoliderade intäkterna för en grupp som lämnar en konsoliderad årsredovisning. Eftersom detta direktiv fastställer en ny standard för bolagsskattebasen för alla företag i unionen bör gränsvärdet sänkas till noll under period på högst sju år. För att bättre tjäna syftet att underlätta handel och investeringar på den inre marknaden, bör reglerna om en gemensam bolagsskattebas också vara tillgängliga i den första fasen som ett alternativ för de företag som inte uppfyller dessa kriterier.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det bör tvärtom inte anses vara nödvändigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Denna dimension bör hellre överlåtas på bilaterala skatteavtal och nationell lagstiftning på grund av dess komplicerade samspel med internationella avtal.
(6)  Det är nödvändigt att definiera begreppet fast driftställe beläget inom unionen och som tillhör en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist inom unionen. Alltför ofta vidtar de multinationella företagen åtgärder för att överföra sina vinster till förmånliga skattesystem utan att betala någon skatt alls eller en mycket låg skatt. Begreppet fast driftställe skulle göra det möjligt att fastställa en exakt och bindande definition av de kriterier som ska uppfyllas för att ett multinationellt företag ska kunna påvisa att det är etablerat i ett visst land. Detta kommer att tvinga de multinationella företagen att betala sina skatter på ett rättvist sätt. Syftet vore att säkerställa att alla berörda skattskyldiga har en gemensam förståelse och förhindra en bristande överensstämmelse till följd av olika definitioner. Det är likaså viktigt att ha en gemensam definition av fasta driftställen belägna i ett tredjeland eller i unionen, men som tillhör en skattskyldig som har skatterättslig hemvist i ett tredjeland. Om internprissättning ger upphov till en överföring av vinster till en lågskattejurisdiktion är ett system som fördelar vinsten genom en fördelningsnyckel att föredra. Unionen kan fastställa en internationell standard för modern och effektiv bolagsbeskattning genom att införa ett sådant system. Kommissionen bör utarbeta förslag till riktlinjer för övergångsfasen då en fördelningsnyckel tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer, men i förlängningen bör fördelningsnyckeln vara standardfördelningsmetoden. Kommissionen bör lägga fram ett förslag om att inrätta en unionsmodell för skatteavtal som i förlängningen skulle kunna ersätta de tusentals bilaterala avtal som varje medlemsstat har ingått.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Digitala varor tenderar att vara mycket rörliga och immateriella. Studier har visat att den digitala sektorn i högsta grad är involverad i aggressiv skatteplanering, eftersom många affärsmodeller inte kräver fysisk infrastruktur för att utföra transaktioner med kunder och gå med vinst. Detta gör det möjligt för de största digitala företagen att betala nästan obefintlig skatt på sina inkomster. Medlemsstaternas statskassor går miste om flera miljarder euro i skatteintäkter på grund av att man inte har kunnat beskatta digitala multinationella företag. För att ta itu med denna verkliga och brådskande sociala orättvisa bör nuvarande bolagsskatteregler utvidgas till att omfatta en ny koppling till ett digitalt fast driftställe som grundas på en betydande digital närvaro. Lika konkurrensvillkor behövs för liknande affärsmodeller för att ta itu med de skatteutmaningar som uppstår genom digitaliseringen, utan att hämma potentialen i den digitala sektorn. Härvid bör man särskilt ta hänsyn till arbetet inom OECD med att utarbeta ett internationellt sammanhållet regelverk.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  De skattepliktiga intäkterna bör minskas med utgifter för intäkternas förvärvande och vissa andra poster. De kostnader för intäkternas förvärvande som är avdragsgilla bör normalt innefatta samtliga kostnader för försäljning och kostnader för skapande, upprätthållande och säkerställande av intäkter. För att stödja innovation i ekonomin och modernisera den inre marknaden, bör ökade avdrag finnas för FoU-kostnader, inbegripet superavdrag, som bör vara helt kostnadsförda under det år de uppstår (med undantag av fast egendom). Små nystartade företag utan närstående företag som är särskilt innovativa (en kategori som särskilt kommer att omfatta nystartade företag) bör också stödjas genom ökade superavdrag för FoU-kostnader. För att säkerställa rättslig säkerhet bör det även införas en förteckning över kostnader som inte är avdragsgilla.
(8)  De skattepliktiga intäkterna bör minskas med utgifter för intäkternas förvärvande och vissa andra poster. De kostnader för intäkternas förvärvande som är avdragsgilla bör normalt innefatta samtliga kostnader för försäljning och kostnader för skapande, upprätthållande och säkerställande av intäkter. För att stödja innovation i ekonomin och modernisera den inre marknaden, bör ökade avdrag finnas och skattebetalarna bör få skattelättnader för verkliga kostnader för forskning och utveckling som rör utgifter för personal, underleverantörer, inhyrd personal och frilansare, som bör vara helt kostnadsförda under det år de uppstår (med undantag av fast egendom). En tydlig definition av verkliga utgifter för forskning och utveckling behövs för att undvika missbruk av avdragen. För att säkerställa rättslig säkerhet bör det även införas en förteckning över kostnader som inte är avdragsgilla.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  Den senaste tidens utveckling inom internationell beskattning har visat att multinationella grupper, i ett försök att minska sin globala skatteskuld, i allt högre grad ägnar sig åt skatteflyktsarrangemang som leder till urholkning av skattebasen och överföring av vinster, genom överdrivna räntebetalningar. Det är därför nödvändigt att begränsa ränteavdragen (och andra finansiella) kostnader, för att avskräcka från sådana metoder. I detta sammanhang bör ränteavdrag (och andra finansiella) kostnader bara beviljas utan begränsningar i den mån dessa kostnader kan dras av från skattepliktiga räntor (och övriga finansiella) intäkter. Eventuellt överskott från räntekostnaderna bör dock bli föremål för begränsade ränteavdrag, som ska fastställas genom hänvisning till skattebetalarens skattepliktiga vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda).
(9)  Den senaste tidens utveckling inom internationell beskattning har visat att multinationella grupper, i ett försök att minska sin globala skatteskuld, i allt högre grad ägnar sig åt skatteflyktsarrangemang som leder till urholkning av skattebasen och överföring av vinster, genom överdrivna räntebetalningar. Det är därför nödvändigt att begränsa ränteavdragen (och andra finansiella) kostnader, för att avskräcka från sådana metoder. I detta sammanhang bör ränteavdrag (och andra finansiella) kostnader bara beviljas utan begränsningar i den mån dessa kostnader kan dras av från skattepliktiga räntor (och övriga finansiella) intäkter. Eventuellt överskott från räntekostnaderna bör dock bli föremål för begränsade ränteavdrag, som ska fastställas genom hänvisning till skattebetalarens skattepliktiga vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda). Medlemsstaterna kan ytterligare begränsa det avdragsgilla räntebeloppet och andra finansiella kostnader för att säkerställa en högre skyddsnivå.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Det faktum att räntorna på lånen är avdragsgilla från en skattskyldigs skattebas, medan detta inte är fallet för vinstutdelning, är en definitiv fördel till förmån för finansiering genom lån i stället för eget kapital. Mot bakgrund av de risker som detta medför vad gäller företagens skuldsättning är det viktigt att föreskriva åtgärder som neutraliserar nuvarande skevheter mot finansiering med eget kapital. Avsikten är att ge skattskyldiga en avsättning för tillväxt och investeringar, enligt vilken ökningar av den skattskyldiges egna kapital, vissa villkor, bör vara avdragsgill från dess skattebas. Därför är det viktigt att säkerställa att systemet inte drabbas av spridningseffekter och därför vore det nödvändigt att utesluta det skattemässiga värdet av en skattskyldigs andelar i närstående företag. Slutligen, för att göra systemet med avsättningar tillräckligt robust, skulle det också krävas att regler fastställs mot skatteflykt.
(10)  Det faktum att räntorna på lånen är avdragsgilla från en skattskyldigs skattebas, medan detta inte är fallet för vinstutdelning, är en definitiv fördel till förmån för finansiering genom lån i stället för eget kapital. Mot bakgrund av de risker som detta medför vad gäller företagens skuldsättning är det viktigt att föreskriva åtgärder som neutraliserar nuvarande skevheter mot finansiering med eget kapital, genom att begränsa möjligheten att från en skattskyldigs skattebas dra av ränta som betalatslån. En sådan räntebegränsningsregel är i detta fall ett lämpligt och tillräckligt verktyg.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)  För att förhindra överföring av passiva (främst finansiella) intäkter från högt beskattade företag, bör eventuella förluster som kan uppkomma för dessa företag vid utgången av beskattningsåret i huvudsak anses motsvara resultatet av näringsverksamhet. Med denna utgångspunkt bör de skattskyldiga varje år ges rätt att överföra förluster på obestämd tid utan begränsningar av det avdragsgilla beloppet. Eftersom möjligheten att överföra förluster avser att säkerställa att en skattskyldig betalar skatt på sina reala intäkter, finns det ingen anledning att ange en bortre tidsfrist för överföring. Inför utsikten att en förlust överförs bakåt i tiden (loss carry-back), behöver ingen sådan regel införas, eftersom detta i praktiken är relativt sällsynt i medlemsstaterna och tenderar att medföra alltför stora komplikationer. Dessutom bör en bestämmelse mot missbruk fastställas för att förebygga, hindra eller motverka försök att kringgå reglerna om avdragsgill förlust genom inköp av förlustbringande företag.
(12)  För att förhindra överföring av passiva (främst finansiella) intäkter från högt beskattade företag, bör eventuella förluster som kan uppkomma för dessa företag vid utgången av beskattningsåret i huvudsak anses motsvara resultatet av näringsverksamhet. Med denna utgångspunkt bör de skattskyldiga varje år ges rätt att överföra förluster under en period på fem år med en begränsning av det avdragsgilla beloppet. Inför utsikten att en förlust överförs bakåt i tiden (loss carry-back), behöver ingen sådan regel införas, eftersom detta i praktiken är relativt sällsynt i medlemsstaterna och tenderar att medföra alltför stora komplikationer. I rådets direktiv (EU) 2016/11641a fastställs en allmän bestämmelse mot missbruk för att förebygga, hindra eller motverka försök att kringgå reglerna om avdragsgill förlust genom inköp av förlustbringande företag. Denna allmänna bestämmelse bör också systematiskt beaktas vid tillämpningen av detta direktiv.
_________________
1a Rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion (EUT L 193, 19.7.2016, s. 1).
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  För att underlätta företagens likviditetsflöden – till exempel genom att kompensera förluster i ett nystartat företag i en medlemsstat mot vinster i en annan medlemsstat – och uppmuntra gränsöverskridande expansion inom unionen bör de skattskyldiga ha rätt att tillfälligt ta hänsyn till förluster som uppstått i deras direkta dotterbolag och fasta driftställen i andra medlemsstater. För detta syfte bör ett moderbolag eller huvudkontor i en medlemsstat kunna göra avdrag från sin skattebas, under ett visst beskattningsår, av de förluster som uppstått under samma beskattningsår i dess direkta dotterbolag eller fasta driftställen i andra medlemsstater i proportion till sin ägarandel. Detta avdrag kommer att vara tillfälligt eftersom moderbolaget till skattebasen, med hänsyn till de tidigare förlustavdragen, kommer att lägga till eventuella framtida vinster i dess direkta dotterbolag eller fasta driftställen. Eftersom det är nödvändigt att skydda nationella skatteintäkter, bör också förlustavdragen återinföras automatiskt om så inte redan skett efter ett visst antal år eller om förutsättningarna för att betraktas som ett direkt dotterföretag eller fast driftställe inte längre är uppfyllda.
utgår
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Det är nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder för att motverka skatteflykt för att stärka resiliensen hos reglerna om en gemensam bolagsskattebas mot aggressiva skatteplaneringsmetoder. Systemet bör särskilt innefatta en allmän regel mot skatteflykt, som kompletteras av åtgärder utformade för att hindra specifika typer av skatteflykt. Med tanke på att dessa regler mot skatteflykt har till uppgift att hantera otillbörliga skatteupplägg som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser, kompenserar de bristerna, vilket inte bör påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka skatteflykt. Inom unionen, bör de allmänna reglerna mot skatteflykt tillämpas på arrangemang som inte är genuina. Det är dessutom viktigt att säkerställa att den allmänna regeln mot skatteflykt tillämpas på ett enhetligt sätt vad gäller inhemska situationer, gränsöverskridande situationer inom unionen och gränsöverskridande situationer som inbegriper företag etablerade i tredjeländer, så att deras tillämpningsområde och resultatet av deras tillämpning inte skiljer sig åt.
(15)  Det är nödvändigt att vidta lämpliga åtgärder för att motverka skatteflykt för att stärka resiliensen hos reglerna om en gemensam bolagsskattebas mot aggressiva skatteplaneringsmetoder. Systemet bör särskilt innefatta en kraftfull och effektiv allmän regel mot skatteflykt, som kompletteras av åtgärder utformade för att hindra specifika typer av skatteflykt. Med tanke på att dessa regler mot skatteflykt har till uppgift att hantera otillbörliga skatteupplägg som ännu inte har behandlats genom särskilt riktade bestämmelser, kompenserar de bristerna, vilket inte bör påverka tillämpningen av specifika regler för att motverka skatteflykt. Inom unionen, bör de allmänna reglerna mot skatteflykt tillämpas på arrangemang som inte är genuina. Det är dessutom viktigt att säkerställa att den allmänna regeln mot skatteflykt tillämpas på ett enhetligt sätt vad gäller inhemska situationer, gränsöverskridande situationer inom unionen och gränsöverskridande situationer som inbegriper företag etablerade i tredjeländer, så att deras tillämpningsområde och resultatet av deras tillämpning inte skiljer sig åt.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  Med beaktande av att effekterna av hybrida missmatchningar ofta är dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av intäkt i en stat som inte inkluderas i en annan stats skattebas, inverkar dessa situationer tydligt den inre marknadens funktion genom att snedvrida dess mekanismer och skapa kryphål så att skatteflyktsmetoderna kan blomstra. Med tanke på att bristande överensstämmelse genereras till följd av nationella skillnader i den rättsliga kvalificeringen av vissa typer av företag eller finansiella betalningar, bör de normalt inte förekomma bland företag som tillämpar de gemensamma reglerna för att beräkna sina skattebaser. Bristande överensstämmelser skulle dock kvarstå vid samverkan mellan en gemensam bolagsskattebas och nationella system för bolagsbeskattning eller bolagsbeskattning i tredjeland. För att neutralisera effekterna av hybridarrangemang, är det nödvändigt att fastställa regler som gör det möjligt för en av de två jurisdiktionerna att vid bristande överensstämmelse neka avdrag för en betalning eller säkerställa att motsvarande intäkt ingår i bolagsskattebasen.
(17)  Med beaktande av att effekterna av filialbetingade och hybrida missmatchningar ofta är dubbla avdrag (dvs. avdrag i båda staterna) eller ett avdrag av intäkt i en stat som inte inkluderas i en annan stats skattebas, inverkar dessa situationer tydligt den inre marknadens funktion genom att snedvrida dess mekanismer och skapa kryphål så att skatteflyktsmetoderna kan blomstra. Med tanke på att bristande överensstämmelse genereras till följd av nationella skillnader i den rättsliga kvalificeringen av vissa typer av företag eller finansiella betalningar, bör de normalt inte förekomma bland företag som tillämpar de gemensamma reglerna för att beräkna sina skattebaser. Bristande överensstämmelser skulle dock kvarstå vid samverkan mellan en gemensam bolagsskattebas och nationella system för bolagsbeskattning eller bolagsbeskattning i tredjeland. För att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar eller liknande arrangemang fastställs i direktiv (EU) 2016/1164 regler om hybrida missmatchningar och missmatchningar med omvända hybrida missmatchningar. Dessa regler bör systematiskt beaktas vid tillämpningen av detta direktiv.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Medlemsstaterna bör inte hindras från att införa ytterligare åtgärder för att bekämpa skatteflykt i syfte att minska de negativa effekterna av överföringar av vinster till lågskattetredjeländer som inte nödvändigtvis automatiskt utbyter skatteinformation i enlighet med unionens standarder.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 17b (nytt)
(17b)  Medlemsstaterna bör se till att det finns ett system för sanktioner vid företags överträdelser av de nationella bestämmelser som antagits med stöd av detta direktiv i enlighet med vad som föreskrivs i nationell rätt och informera kommissionen om detta.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till medlemsstaternas ändringar av lagstiftning om bolagsformer och bolagsskatter och ändra bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, iii) anta närmare regler för att motverka skatteflykt på ett antal särskilda områden som är av relevans för avsättningen för tillväxt och investeringar, iv) mer ingående definiera begreppet rättslig och ekonomisk äganderätt av leasade tillgångar, v) beräkna kapital- respektive räntedelen av leasingbetalningar och avskrivningsunderlaget för leasade tillgångar, och vi) att närmare definiera de kategorier av anläggningstillgångar som är föremål för avskrivning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
(19)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av detta direktiv bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på i) hänsyn tagen till medlemsstaternas ändringar av lagstiftning om bolagsformer och bolagsskatter och ändra bilagorna I och II i enlighet med detta, ii) fastställande av ytterligare definitioner, iii) mer ingående definiera begreppet rättslig och ekonomisk äganderätt av leasade tillgångar, iv) beräkna kapital- respektive räntedelen av leasingbetalningar och avskrivningsunderlaget för leasade tillgångar, v) att närmare definiera de kategorier av anläggningstillgångar som är föremål för avskrivning, och vi) att utfärda riktlinjer för övergångsfasen då fördelningsnyckeln tillämpas parallellt med andra fördelningsmetoder vid hanteringen av tredjeländer. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, också på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 19a (nytt)
(19a)  Kommissionen bör kontrollera att direktivet genomförs på ett enhetligt sätt för att undvika situationer där var och en av medlemsstaternas behöriga myndigheter verkställer olika system. Dessutom bör avsaknaden av harmoniserade redovisningsregler i unionen inte leda till nya möjligheter till skatteplanering och skattearbitrage. En harmonisering av redovisningsreglerna skulle därför kunna stärka det gemensamma systemet, särskilt om och när alla unionens företag omfattas av detta system.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 23
(23)  Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
(23)  Eftersom detta direktiv innehåller en viktig förändring av reglerna för bolagsskatt bör kommissionen anmodas att göra en noggrann bedömning av tillämpningen av direktivet fem år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Denna genomföranderapport bör minst inbegripa följande: effekterna av det skattesystem som föreskrivs i detta direktiv för medlemsstaternas inkomster, för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag, effekterna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna, effekterna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv och antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden. Kommissionen bör anmodas att se över tillämpningen av detta direktiv tio år efter dess ikraftträdande och rapportera om detta till Europaparlamentet och rådet. Medlemsstaterna bör anmodas att till kommissionen överlämna texten om de bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1
1.  Genom detta direktiv upprättas ett system med en gemensam bas för beskattning av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas.
1.  Genom detta direktiv upprättas ett system med en gemensam bas för beskattning i unionen av vissa företag och regler fastställs för beräkning av denna skattebas, inbegripet regler om åtgärder för att förhindra skatteflykt och om åtgärder som rör det föreslagna skattesystemets internationella dimension.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 1 – inledningen
1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta driftställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor:
1.  Reglerna i detta direktiv ska tillämpas på företag som är etablerade enligt lagstiftningen i en medlemsstat, inbegripet dess fasta och digitala fasta driftställen i andra medlemsstater, om företagen uppfyller samtliga följande villkor:
Ändring 23
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 1 – led c
(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret.
(c)  Det tillhör en konsoliderad grupp för affärsredovisningsändamål med en total konsoliderad inkomst på gruppnivå som överstiger 750 000 000 euro under det budgetår som föregick det innevarande budgetåret. Detta tröskelvärde ska sänkas till noll under en period på högst sju år.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 3
3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a, b och b i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c eller d i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftsställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv under en period på fem beskattningsår. Denna period ska automatiskt förlängas med på varandra följande perioder på fem beskattningsår, utom om det sägs upp enligt vad som avses i artikel 65.3. Villkoren i leden a och b i punkt 1 ska uppfyllas varje gång förlängningen äger rum.
3.  Ett företag som uppfyller villkoren i leden a och b i punkt 1, men inte uppfyller villkoren i led c eller d i punkt 1, får välja, också vad gäller dess fasta driftställen i andra medlemsstater, att tillämpa reglerna i detta direktiv.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Artikel 2 – punkt 4
4.  Reglerna i detta direktiv ska inte gälla ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning. Ett rederi som omfattas av en särskild skatteordning ska beaktas vid fastställandet av de bolag som ingår i samma grupp enligt vad som avses i artikel 3.
utgår
Ändring 26
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1 – led a
(a)  Rätt till mer än 50 % av rösterna, och
(a)  Rätt att utöva de rösträtter som överstiger 50 %, och
Ändring 27
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 12
(12)  räntekostnader för alla former av skuld, andra kostnader som ekonomiskt motsvarar ränta och kostnader som uppkommer i samband med införskaffandet av kapital, enligt definitionen i nationell rätt, inbegripet betalningar avseende vinstandelslån, tillskriven ränta på instrument som konvertibla obligationer och nollkupongsobligationer, belopp enligt alternativa finansieringsarrangemang, finansieringskostnadsdelen av betalningar av finansiell leasing, kapitaliserad ränta som ingår i balansräkningsvärdet av en därtill relaterad tillgång, nedskrivning av kapitaliserad ränta, belopp som mäts med hänvisning till finansieringsintäkter inom ramen för internprissättningsregler, belopp av fiktiv ränta inom ramen för derivatinstrument eller säkringsarrangemang med anknytning till ett företags lån, den fastställda avkastningen på ökningar av eget nettokapital i enlighet med artikel 11 i detta direktiv, vissa utländska valutakursvinster och valutakursförluster på lånat kapital och instrument med anknytning till införskaffandet av kapital, garantiavgifter för finansieringsarrangemang, arrangemangsavgifter och liknande kostnader som gäller upplåning av kapital.
(12)  räntekostnader för alla former av skuld, andra kostnader som ekonomiskt motsvarar ränta och kostnader som uppkommer i samband med införskaffandet av kapital, enligt definitionen i nationell rätt, inbegripet betalningar avseende vinstandelslån, tillskriven ränta på instrument som konvertibla obligationer och nollkupongsobligationer, belopp enligt alternativa finansieringsarrangemang, finansieringskostnadsdelen av betalningar av finansiell leasing, kapitaliserad ränta som ingår i balansräkningsvärdet av en därtill relaterad tillgång, nedskrivning av kapitaliserad ränta, belopp som mäts med hänvisning till finansieringsintäkter inom ramen för internprissättningsregler, belopp av fiktiv ränta inom ramen för derivatinstrument eller säkringsarrangemang med anknytning till ett företags lån, vissa utländska valutakursvinster och valutakursförluster på lånat kapital och instrument med anknytning till införskaffandet av kapital, garantiavgifter för finansieringsarrangemang, arrangemangsavgifter och liknande kostnader som gäller upplåning av kapital.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 30a (nytt)
(30a)  icke samarbetsvillig jurisdiktion: en jurisdiktion för vilken något av följande gäller:
(a)  jurisdiktionen uppfyller inte internationella standarder för transparens,
(b)  potentiella förmånsordningar finns inom jurisdiktionen,
(c)  ett skattesystem utan någon bolagsskatt eller med en bolagsskattesats nära noll finns inom jurisdiktionen.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 30b (nytt)
(30b)  ekonomisk substans: en faktor, som även omfattar den digitala ekonomin, som gör det möjligt att definiera ett företags skattepliktiga närvaro på basis av objektiva kriterier, såsom företagsspecifika mänskliga och materiella resurser, dess ledningsoberoende, dess juridiska status, genererade intäkter och, i förekommande fall, arten av dess tillgångar.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 30c (nytt)
(30c)  brevlådeföretag: alla typer av juridiska personer som saknar ekonomisk substans och som enbart har inrättats av skatteskäl.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 30d (nytt)
(30d)  royaltykostnad: kostnader som härrör från varje slags betalning som görs som ersättning för nyttjandet av eller för rätten att nyttja upphovsrätt till litterärt, konstnärligt eller vetenskapligt verk, häri inbegripet biograffilm och programvara, patent, varumärke, mönster eller modell, ritning, hemligt recept eller hemlig tillverkningsmetod, eller för upplysning om erfarenhetsrön av industriell, kommersiell eller vetenskaplig natur eller någon annan immateriell egendom. Betalningar för nyttjandet av eller för rätten att nyttja industriell, kommersiell eller vetenskaplig utrustning ska anses vara royaltykostnader.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 30e (nytt)
(30e)  internpriser: de priser som ett företag tillämpar vid överföring av fysiska varor eller immateriella tillgångar, eller vid tillhandahållande av tjänster till närstående företag.
Ändring 33
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 31
(31)  hybrida missmatchningar: en situation som råder mellan en skattskyldig och ett närstående företag eller ett strukturerat arrangemang mellan parter i olika skattejurisdiktioner där något av följande resultat beror på skillnader i den rättsliga kvalificeringen av ett finansiellt instrument eller ett företag, eller behandling av kommersiell etablering som ett fast driftställe:
(31)  hybrida missmatchningar: en hybrid missmatchning enligt definitionen i artikel 2.9 i direktiv (EU) 2016/1164.
(a)  Ett avdrag av samma betalning, kostnader eller förluster från skattebasen inträffar både i den jurisdiktion där betalningen har sin källa, kostnaden eller förlusten uppkommer och i en annan jurisdiktion (dubbla avdrag).
(b)  Det görs ett avdrag från en betalning från skattebasen i den jurisdiktion där betalningen har sin källa, utan att samma betalning tas med på motsvarande sätt för skatteändamål i en annan jurisdiktion (avdrag utan inkludering).
(c)  Vid skillnader i behandling av kommersiell etablering som ett fast driftställe, utebliven beskattning av intäkter som har sin källa i en jurisdiktion utan motsvarande inkludering av samma intäkt i en annan jurisdiktion (”utebliven beskattning utan inkludering”).
En hybrid missmatchning uppstår bara i den mån samma betalning dras av, kostnader eller förluster uppstår i två jurisdiktioner som överstiger det intäktsbelopp som inkluderas i de båda jurisdiktionerna, och som kan tillskrivas en och samma källa.
En hybrid missmatchning omfattar också överföring av ett finansiellt instrument enligt ett strukturerat upplägg som inbegriper en skattskyldig när den underliggande avkastningen på det överförda finansiella instrumentet ur skattehänseende behandlas som att det samtidigt härrör från fler än en av parterna i arrangemanget, som har skatterättslig hemvist i olika jurisdiktioner, vilket ger upphov till ett av följande resultat:
(a)  Ett avdrag för en betalning med anknytning till den underliggande avkastningen utan motsvarande upptagande av sådan betalning, såvida inte den underliggande avkastningen är inkluderad i en av de berörda parternas skattepliktiga intäkter.
(b)  En skattelättnad för källskatt på en betalning från det överförda finansiella instrumentet till fler än en av de berörda parterna. strukturerat arrangemang:
Ändring 34
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 32
(32)  ett arrangemang som inbegriper en hybrid missmatchning som prissätts enligt villkoren i arrangemanget eller ett arrangemang har utformats för att ge ett hybridarrangemangsresultat, om inte den skattskyldige eller ett närstående företag rimligtvis kunde ha förväntats ha kännedom om den hybrida missmatchningen och inte delade värdet av skatteförmånen till följd av den hybrida missmatchningen. nationell bolagsskattelagstiftning:
utgår
Ändring 35
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 33a (nytt)
(33a)  digitalt fast driftställe: en betydande digital närvaro av en skattskyldig som utför tjänster i en jurisdiktion som riktar sig till konsumenter eller företag i denna jurisdiktion, i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 5.2a.
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 4 – led 33b (nytt)
(33b)  europeiskt skatteregistreringsnummer eller TIN-nummer: ett nummer enligt definitionen i kommissionens meddelande av den 6 december 2012 med en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Artikel 4 – stycke 2
Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att fastställa definitioner av andra begrepp.
Kommissionen får anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att uppdatera befintliga definitioner eller fastställa definitioner av andra begrepp.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1 – inledningen
1.  En skattskyldig ska anses ha ett fast driftställe i en annan medlemsstat än den där den har sin skatterättsliga hemvist om den har en stadigvarande plats i den andra medlemsstat där den helt eller delvis bedriver sin verksamhet, vilket i synnerhet kan inbegripa följande:
1.  En skattskyldig ska anses ha ett fast driftställe som inbegriper ett digitalt fast driftställe i en annan medlemsstat än den jurisdiktion där den har sin skatterättsliga hemvist om den har en stadigvarande plats för verksamheten eller en digital närvaro i den andra medlemsstat där den helt eller delvis bedriver sin verksamhet, vilket i synnerhet kan inbegripa följande:
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1 – led fa (nytt)
(fa)  en digital plattform eller andra digitala affärsmodeller som grundar sig på insamling och användning av uppgifter för kommersiella ändamål.
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2a (ny)
2a.  Om en skattskyldig med hemvist i en jurisdiktion tillhandahåller eller erbjuder en digital plattform, t.ex. en elektronisk applikation, databas, online-marknadsplats eller ett lagringsutrymme eller erbjuder en sökmotor eller reklamtjänster på en webbplats eller i en elektronisk applikation, ska den skattskyldige anses ha ett fast driftställe i en annan medlemsstat än i den jurisdiktion där denne har sin skatterättsliga hemvist om den skattskyldiges eller det närstående företagets totala inkomster från distansbetalningar från ovannämnda digitala plattformar i den utländska jurisdiktionen överskrider 5 000 000 EUR per år och om något av följande villkor är uppfyllda:
(a)  Minst 1 000 registrerade enskilda användare per månad som är bosatta i en annan medlemsstat än i den jurisdiktion där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist har loggat in eller besökt den skattskyldiges digitala plattform.
(b)  Minst 1 000 digitala avtal har ingåtts per månad med kunder eller användare som har hemvist i den utländska jurisdiktionen under ett beskattningsår.
(c)  Mängden digitalt innehåll som samlats in av den skattskyldige under ett beskattningsår överstiger 10 % av gruppens totala lagrade digitala innehåll.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 66 för att ändra detta direktiv genom att anpassa de faktorer som anges i leden a, b och c i denna punkt på grundval av de framsteg som gjorts i internationella avtal.
Om en eller flera av de tre digitala faktorer som anges i leden a, b och c i denna punkt, utöver det inkomstbaserade tröskelvärde som anges i första stycket i denna punkt, är tillämpliga för en skattskyldig i den berörda medlemsstaten ska den skattskyldige anses ha ett fast driftställe i denna medlemsstat.
En skattskyldig är skyldig att lämna alla uppgifter till skattemyndigheterna som har betydelse för fastställandet av det fasta driftstället eller det digitala fasta driftstället i enlighet med denna artikel.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 3 – stycke 1
Utöver de belopp som är avdragsgilla som kostnader för forskning och utveckling i enlighet med punkt 2 kan den skattskyldige, per beskattningsår, dra av ytterligare 50 % av sådana kostnader som denne ådragit sig under det året, med undantag av kostnader som avser rörliga materiella anläggningstillgångar. I den mån kostnaderna för forskning och utveckling överstiger 20 000 000 euro, kan den skattskyldige dra av 25 % av det överskjutande beloppet.
För forsknings- och utvecklingskostnader upp till 20 000 000 EUR som avser personal, inklusive löner, underleverantörer, inhyrd personal och frilansare, får den skattskyldige en skattelättnad på 10 % av kostnaderna.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 3 – stycke 2
Genom undantag från det första stycket kan den skattskyldige dra av ytterligare 100 % av sina kostnader för FoU upp till 20 000 000 euro om den skattskyldige uppfyller samtliga villkor:
utgår
(a)  Det är ett icke börsnoterat företag med färre än 50 anställda och med en årlig omsättning och/eller årlig total balansräkning som inte överstiger 10 000 000 euro.
(b)  Det har inte varit registrerat mer än fem år. Om den skattskyldige inte är föremål för registrering kan femårsperioden anses börja vid den tidpunkt då företaget antingen börjar eller är skyldigt att betala skatt för sin ekonomiska verksamhet.
(c)  Det har inte bildats genom en sammanslagning.
(d)  Det har inte några närstående företag.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 11
[...]
utgår
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 12 – led b
(b)  50 % av representationskostnaderna, upp till ett belopp som inte överstiger [X] % av intäkterna under beskattningsåret,
(b)  50 % av ordinarie och nödvändiga representationskostnader, som är direkt kopplade till den skattskyldiges affärsverksamhet, upp till ett belopp som inte överstiger [X] % av intäkterna under beskattningsåret,
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 12 – led c
(c)  överföring av outdelad vinst till en reserv som ingår i företagets egna kapital,
(c)  överföring av outdelad vinst till en reserv som ingår i företagets egna kapital, utöver vinst som behålls som en reserv av kooperativa företag och kooperativa sammanslutningar, både under företagets aktuella verksamhet och efter att verksamheten avslutats, i enlighet med nationella skatteregler,
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 12 – led ja (nytt)
(ja)  kostnader för stödmottagare som är belägna i länder som finns med i EU-förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet (skatteparadis),
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1
Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under det beskattningsår då de uppstår med upp till 30 procent av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) eller upp till ett belopp om högst 3 000 000 euro, beroende på vilket som är högre.
Överstigande lånekostnader ska vara avdragsgilla under det beskattningsår då de uppstår med upp till 10 procent av skattebetalarens vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) eller upp till ett belopp om högst 1 000 000 euro, beroende på vilket som är högre.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 2 – stycke 2
Vid tillämpningen av denna artikel ska, om en skattskyldig får eller måste agera för en grupps räkning enligt reglerna i ett nationellt bolagsbeskattningssystem, hela gruppen behandlas som en skattskyldig. Under dessa omständigheter ska de överstigande lånekostnaderna och vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas för hela gruppen. Beloppet på 3 000 000 euro ska också anses omfatta hela gruppen.
Vid tillämpningen av denna artikel ska, om en skattskyldig får eller måste agera för en grupps räkning enligt reglerna i ett nationellt bolagsbeskattningssystem, hela gruppen behandlas som en skattskyldig. Under dessa omständigheter ska de överstigande lånekostnaderna och vinst före räntor, skatt, av- och nedskrivningar (Ebitda) beräknas för hela gruppen. Beloppet på 1 000 000 euro ska också anses omfatta hela gruppen.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 6
6.  Överstigande lånekostnader som inte får dras av under ett visst beskattningsår ska överföras utan tidsbegränsning.
6.  Överstigande lånekostnader som inte får dras av under ett visst beskattningsår ska överföras under en period på fem år.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 14a (ny)
Artikel 14a
Särskilda undantag
Vinst som behålls som en reserv av kooperativ och sammanslutningar, både under ett företags aktuella verksamhet och efter att verksamheten avslutats, liksom de förmåner som kooperativ och sammanslutningar beviljar sina egna medlemmar är avdragsgilla om avdragsrätt medges av nationell skatterätt.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 29
Artikel 29
Artikel 29
Utflyttningsbeskattning
Utflyttningsbeskattning
1.   Ett belopp som motsvarar marknadsvärdet för de överförda tillgångarna vid tidpunkten för utflyttningen av tillgångarna, minus deras skattemässiga värde, ska behandlas som upplupna intäkter under någon av följande omständigheter:
Vid tillämpningen av detta direktiv ska reglerna om utflyttningsbeskattning som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/1164 tillämpas.
(a)  Om en skattskyldig överför tillgångar från sitt huvudkontor till sitt fasta driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland.
(b)  Om en skattskyldig överför tillgångar från sitt fasta driftställe i en medlemsstat till sitt huvudkontor eller ett annat fast driftställe i en annan medlemsstat eller i ett tredjeland, i den mån som det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna.
(c)  Om en skattskyldig överför sin skatterättsliga hemvist till en annan medlemsstat eller till ett tredjeland, med undantag för sådana tillgångar som fortsatt har verkligt samband med ett fast driftställe i den första medlemsstaten.
(d)  Om en skattskyldig överför den affärsverksamhet som bedrivs vid dess fasta driftställe från en medlemsstat till en annan medlemsstat eller ett tredjeland, i den mån som det fasta driftställets medlemsstat inte längre har rätt att beskatta de överförda tillgångarna på grund av överföringen.
2.  Den medlemsstat till vilken överföringen av tillgångar, skatterättslig hemvist eller affärsverksamhet görs från ett fast driftställe ska godta det värde som fastställts av den medlemsstat där den skattskyldige hade sin hemvist eller där det fasta driftstället var beläget som utgångsvärde för tillgångarna för skatteändamål.
3.  Denna artikel ska inte tillämpas på överföringar av tillgångar som rör finansieringen av värdepapper, tillgångar som ställs som säkerhet eller om överföringen sker i syfte att uppfylla strikta kapitalkrav eller för likviditetshantering, om dessa tillgångar kommer att återgå till den överlåtande partens medlemsstat inom en period av 12 månader.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 41 – punkt 1
1.  Om inte annat föreskrivs i detta direktiv får förluster som uppkommit för en skattskyldig med hemvist eller ett fast driftställe tillhörande en skattskyldig utan hemvist under ett beskattningsår överföras och dras av under påföljande beskattningsår.
1.  Förluster som uppkommit för en skattskyldig med hemvist eller ett fast driftställe tillhörande en skattskyldig utan hemvist under ett beskattningsår får överföras och dras av under påföljande beskattningsår, under en period på högst fem år.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Artikel 42
Artikel 42
utgår
Förlustavdrag och återvinning
1.  En skattskyldig med hemvist som fortfarande är lönsam efter avdrag för sina förluster i enlighet med artikel 41 får dessutom dra av förluster som uppkommit under ett och samma beskattningsår, genom sitt direkta berättigade dotterbolag som avses i artikel 3.1 eller genom fasta driftställen belägna i en annan medlemsstat. Detta förlustavdrag ska ges för en begränsad tidsperiod i enlighet med punkterna 3 och 4 i denna artikel.
2.  Avdraget ska stå i proportion till innehavet i de berättigade dotterbolag som den skattskyldige med hemvist har enligt vad som avses i artikel 3.1 och med fullt avdrag för alla fasta driftställen. Inte i något fall ska minskningen av skattebasen för den skattskyldige med hemvist resultera i ett negativt belopp.
3.  Den skattskyldige med hemvist ska till skattebasen lägga till, upp till det belopp som tidigare dragits av som en förlust, eventuella framtida överskott i dess berättigade dotterbolag enligt vad som avses i artikel 3.1 eller av dess fasta driftsställen.
4.  Förluster som dras av i enlighet med punkterna 1 och 2 ska automatiskt tas med i skattebasen för den skattskyldige med hemvist i någon av följande situationer:
(a)  Om, vid utgången av det femte beskattningsåret efter det att förlusterna blev avdragsgilla, ingen vinst har återinförts eller de återförda vinsterna inte motsvarar det fulla beloppet av de avdragna förlusterna.
(b)  Om ett berättigat dotterbolag enligt vad som avses i artikel 3.1 säljs, avvecklas eller omvandlas till ett fast driftställe.
(c)  Om det fasta driftstället säljs, avvecklas eller omvandlas till ett dotterbolag.
(d)  Om moderbolaget inte längre uppfyller kraven i artikel 3.1.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Artikel 45a (ny)
Artikel 45a
Effektivt skattebidrag
Så länge den tröskel som anges i artikel 2.1 c fortfarande gäller ska medlemsstaterna övervaka och offentliggöra det effektiva skattebidraget från små och medelstora företag och multinationella företag i alla medlemsstater, så att medlemsstaterna kan säkerställa lika villkor för liknande företag inom unionen och minska den administrativa bördan och kostnaderna för små och medelstora företag.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 53 – punkt 1 – stycke 1
Genom undantag från leden c och d i artikel 8 ska en skattskyldig inte vara befriad från skatt på utländska intäkter som den skattskyldige har mottagit som en vinstutdelning från ett företag i ett tredjeland eller som intäkter från avyttring av aktier som innehas i ett företag i ett tredjeland om detta företag i det land där det företaget har sin skatterättsliga hemvist är föremål för en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än hälften av den lagstadgade bolagsskattesatsen som den skattskyldige av skatteändamål skulle ha omfattats av i samband med sådan utländsk intäkt i sin hemvistmedlemsstat.
Genom undantag från leden c och d i artikel 8 ska en skattskyldig inte vara befriad från skatt på utländska intäkter, som inte härrör från aktiv verksamhet och som den skattskyldige har mottagit som en vinstutdelning från ett företag i ett tredjeland eller som intäkter från avyttring av aktier som innehas i ett företag i ett tredjeland om detta företag i det land där det företaget har sin skatterättsliga hemvist är föremål för en lagstadgad bolagsskattesats som är lägre än 15 % i samband med sådan utländsk intäkt i sin skatterättsliga hemvistmedlemsstat.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 53 – punkt 2
2.  Om punkt 1 är tillämplig ska den skattskyldige vara föremål för skatt på utländska intäkter med avdrag för den skatt som erlagts i tredjelandet från sin skatteskuld i den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist. Avdraget får inte överstiga skattebeloppet, beräknat före avdraget, som är hänförligt till den intäkt som får beskattas.
2.  Om punkt 1 är tillämplig ska den skattskyldige vara föremål för skatt på utländska intäkter med avdrag för den skatt som erlagts i tredjelandet från sin skatteskuld i den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist. Avdraget får inte överstiga skattebeloppet, beräknat före avdraget, som är hänförligt till den intäkt som får beskattas. För att omfattas av avdraget måste den skattskyldige visa för sin skattemyndighet att den utländska inkomsten härrör från aktiv verksamhet, vilket kan göras med hjälp av ett intyg från den utländska skattemyndigheten.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 58
Artikel 58
Artikel 58
Allmän regel mot missbruk
Allmän regel mot missbruk
1.   Vid beräkningen av skattebasen enligt detta direktiv ska en medlemsstat bortse från ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som har införts med det huvudsakliga syftet att få en skattefördel som motverkar målet eller syftet med detta direktiv och som inte är genuina, med beaktande av alla relevanta fakta och omständigheter. Ett arrangemang kan bestå av mer än ett steg eller av mer än en del.
Vid tillämpning av detta direktiv ska den allmänna regeln mot skatteflykt som föreskrivs i direktiv (EU) 2016/1164 tillämpas.
2.  Vid tillämpning av punkt 1 ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den utsträckning de inte har införts av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten.
3.  Ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang som man bortser från i enlighet med punkt 1 ska, vid beräkningen av skattebasen, behandlas utifrån deras ekonomiska innehåll.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 59 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
Ett företag eller ett fast driftställe vars vinster inte är föremål för skatt eller undantas från skatt i den medlemsstat där dess huvudkontor är beläget, ska behandlas som ett kontrollerat utländskt företag om följande villkor är uppfyllda:
Den skattskyldiges medlemsstat ska behandla ett företag eller ett fast driftställe vars vinster inte är föremål för skatt eller undantas från skatt i den medlemsstaten som ett kontrollerat utländskt företag om följande villkor är uppfyllda:
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 59 – punkt 1 – stycke 1 – led b
(b)  den faktiska bolagsskatt som företaget eller det fasta driftstället betalat på sin vinst är lägre än skillnaden mellan den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på företagets eller det fasta driftställets vinst enligt detta direktiv och den faktiska bolagsskatt som företaget eller det fasta driftstället betalat för dessa vinster.
(b)  företagets vinst omfattas av en bolagsskattesats som är lägre än 15 %. Denna skattesats ska beräknas på grundval av vinsten före tillämpningen av de arrangemang som införts i dessa länder för att minska beskattningsunderlaget. Denna skattesats ska ses över varje år i förhållande till den ekonomiska utvecklingen i världshandeln.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 59 – punkt 1 – stycke 2
Vid tillämpning av led b i första stycket ska, vid beräkningen av den bolagsskatt som skulle ha tagits ut på vinsten i företaget enligt direktivet i den skattskyldiges medlemsstat, intäkten från alla fasta driftställen i företaget som inte är föremål för skatt eller är undantagna från skatt i det utländska kontrollerade företagets jurisdiktion, inte beaktas.
utgår
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 59 – punkt 2
2.  Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1, ska ej utdelade intäkter från ett företag eller fast driftställe vara föremål för skatt i den mån som de härrör från följande kategorier:
2.  Om ett företag eller ett fast driftställe behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1 ska den skattskyldiges medlemsstat i skattebasen inbegripa
(a)  företagets ej utdelade intäkter eller det fasta driftställets intäkter från följande kategorier:
(a)   Räntor eller andra intäkter som genereras från finansiella tillgångar,
i)   Räntor eller andra intäkter som genereras från finansiella tillgångar,
(b)   royalties eller andra intäkter som genereras från immateriella rättigheter,
ii)   royalties eller andra intäkter som genereras från immateriella rättigheter,
(c)   utdelningar och intäkter från avyttring av aktier,
iii)   utdelningar och intäkter från avyttring av aktier,
(d)   intäkter från finansiell leasing,
iv)   intäkter från finansiell leasing,
(e)   intäkter från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet,
v)   intäkter från försäkrings- och bankverksamhet och annan finansiell verksamhet,
(f)   intäkter från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde.
vi)   intäkter från faktureringsföretag som får försäljnings- och tjänsteintäkter från varor och tjänster som köpts från och sålts till närstående företag och som inte tillför något eller litet ekonomiskt mervärde.
Det första stycket ska inte gälla för utländska kontrollerade företag som har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är part i EES-avtalet, om det utländska kontrollerade företaget har bildats av giltiga kommersiella skäl som speglar den ekonomiska verkligheten. Vid tillämpningen av denna artikel ska det kontrollerade utländska företagets verklighet spegla den ekonomiska verkligheten, i den mån denna verksamhet stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler.
Detta led ska inte tillämpas om det utländska kontrollerade företaget bedriver verklig ekonomisk verksamhet som stöds av personal, utrustning, tillgångar och lokaler, vilket visas av relevanta fakta och omständigheter. Om det kontrollerade utländska företaget har hemvist eller är etablerat i ett tredjeland som inte är part i EES-avtalet får medlemsstaterna besluta att avstå från att tillämpa det föregående stycket, eller
b)  ett företags eller ett fast driftställes ej utdelade inkomster från icke-genuina arrangemang som har genomförts med det huvudsakliga syftet att uppnå en skattefördel.
Vid tillämpning av detta led ska ett arrangemang eller en uppsättning arrangemang betraktas som icke-genuina i den mån som företaget eller det fasta driftstället inte skulle äga tillgångarna eller inte skulle ha åtagit sig de risker som genererar hela eller delar av dess inkomster om det inte kontrollerades av ett företag i vilket de betydelsefulla funktioner som utförs av personer, som är relevanta för dessa tillgångar och risker, utförs och är av stor betydelse för att generera det kontrollerade företagets inkomster.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 59 – punkt 3 – stycke 1
Ett företag eller fast driftställe ska inte behandlas som ett kontrollerat utländskt företag enligt vad som avses i punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället omfattas av kategorierna i leden a–f i punkt 2.
Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte betrakta ett subjekt eller ett fast driftställe som ett kontrollerat utländskt företag enligt punkt 1 om en tredjedel eller mindre av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället omfattas av kategorierna enligt punkt 2 a.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 59 – punkt 3 – stycke 2
Finansiella företag ska inte behandlas som kontrollerade utländska företag i enlighet med punkt 1, om inte mer än en tredjedel av intäkterna som inkommer till företaget eller det fasta driftstället från kategorierna i leden a–f i punkt 2 härrör från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag.
Om en skattskyldigs skattebas enligt en medlemsstats regler ska beräknas i enlighet med punkt 2 a får medlemsstaten välja att inte behandla finansiella företag som kontrollerade utländska företag om en tredjedel eller mindre av företagets inkomster från kategorierna enligt punkt 2 a kommer från transaktioner med den skattskyldige eller dess närstående företag.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 59 – punkt 3a (ny)
3a.  Medlemsstaterna får från tillämpningsområdet för punkt 2 b undanta ett företag eller ett fast driftställe
(a)  med bokförd vinst på högst 750 000 EUR och passiv inkomst på högst 75 000 EUR, eller
(b)  vars bokförda vinst uppgår till högst 10 procent av dess driftskostnader under beskattningsperioden.
Vid tillämpning av första stycket b får driftskostnaderna inte omfatta kostnaderna för varor som säljs utanför det land där företaget har sin hemvist eller det fasta driftstället är beläget, för skatteändamål och betalningar till närstående företag.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 61
Artikel 61
Artikel 61
Hybrid missmatchning
Hybrid missmatchning
I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstaterna leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnad eller förlust, ska avdraget göras endast i den medlemsstat där betalningen har sin källa, kostnaderna eller förlusterna uppstod.
Vid tillämpningen av detta direktiv ska reglerna om hybrid missmatchning som föreskrivs i artikel 9 i direktiv (EU) 2016/1164 tillämpas.
I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett tredjeland leder till dubbla avdrag för samma betalning, kostnad eller förlust, ska den berörda medlemsstaten avslå avdraget för sådan betalning, kostnad eller förlust, om inte tredjelandet redan har gjort detta.
I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstater leder till ett avdrag som inte ingår, ska betalarens medlemsstat avslå avdraget för denna betalning.
I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett tredjeland leder till ett avdrag inte ingår gäller följande:
(a)  Om betalningen har sin källa i en medlemsstat, ska den medlemsstaten avslå avdrag, eller
(b)  om betalningen har sin källa i ett tredjeland, ska den berörda medlemsstaten begära att den skattskyldige inkluderar betalningen i skattebasen, om inte tredjelandet redan har avslagit avdraget eller begärt att betalningen inkluderas.
I den mån en hybrid missmatchning mellan medlemsstaterna som inbegriper ett fast driftställe leder till utebliven beskattning utan inkludering, ska den medlemsstat där den skattskyldige har sin skatterättsliga hemvist begära att den skattskyldige i skattebasen inkluderar den intäkt som tilldelas det fasta driftstället.
I den mån en hybrid missmatchning som inbegriper ett fast driftställe beläget i tredjeland leder till utebliven beskattning utan inkludering ska den berörda medlemsstaten begära att den skattskyldige i skattebasen inkluderar de intäkter som tilldelas det fasta driftstället i tredjeland.
4.  I den mån en skattskyldigs utbetalning till ett närstående företag i ett tredjeland direkt eller indirekt ska avräknas mot en betalning, kostnad eller förlust som till följd av en hybrid missmatchning är avdragsgill i två olika jurisdiktioner utanför unionen, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdrag för den skattskyldiges betalning till ett närstående företag i ett tredjeland från skattebasen, om inte något av de berörda tredjeländerna redan har avslagit avdraget för betalning, kostnad eller förlust som skulle vara avdragsgill i två olika jurisdiktioner.
5.  I den mån en skattskyldigs avdragsgilla utbetalning till ett närstående företag i ett tredjeland direkt eller indirekt ska avräknas mot en betalning som till följd av en hybrid missmatchning inte är inkluderad i betalningsmottagarens skattebas, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdraget för den skattskyldiges betalning till ett närstående företag i ett tredjeland från skattebasen, om inte något av de berörda tredjeländerna redan har avslagit avdraget för den betalning som inte inkluderats.
6.  I den mån en hybrid missmatchning leder till en skattelättnad för källskatt på en betalning som härrör från ett överfört finansiellt instrument till mer än en av de deltagande parterna, ska den skattskyldiges medlemsstat begränsa förmånen med denna skattelättnad i förhållande till den skattepliktiga nettointäkten för sådana betalningar.
7.  Vid tillämpningen av denna artikel ska begreppet betalare avse ett företag eller ett fast driftställe där betalningen har sin källa, kostnaderna eller förlusterna uppstod.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 61a – rubriken
Bristande överensstämmelse vad gäller skatterättslig hemvist
Omvända hybrida missmatchningar
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 61a
I den mån en betalning, kostnad eller förlust för en skattskyldig som har skatterättsligt hemvist i både en medlemsstat och ett tredjeland som, i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstaten och det tredjelandet är avdragsgilla inom båda jurisdiktionerna och den betalningen, kostnaden eller förlusten kan avräknas i den skattskyldiges medlemsstat mot skattepliktiga intäkter som inte ingår i tredjelandet, ska den skattskyldiges medlemsstat avslå avdraget för betalningen, kostnaden eller förlusten, om inte tredjelandet redan har gjort detta.
Vid tillämpningen av detta direktiv ska medlemsstaterna behandla omvända hybrida missmatchningar i enlighet med artikel 9a i direktiv (EU) 2016/1164.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 65a (ny)
Artikel 65a
Europeiskt skatteregistreringsnummer
Kommissionen ska senast den 31 december 2018 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett harmoniserat, gemensamt europeiskt skatteregistreringsnummer för att göra det automatiska utbytet av skatteinformation mer effektivt och tillförlitligt inom unionen.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 65b (ny)
Artikel 65b
Automatiskt och obligatoriskt informationsutbyte i skattefrågor
För att garantera fullständig transparens och korrekt genomförande av detta direktiv ska informationsutbytet i skattefrågor vara automatiskt och obligatoriskt, som föreskrivs i rådets direktiv 2011/16/EU1a.
Medlemsstaterna ska avsätta adekvata personal-, expertis- och budgetresurser till sina nationella skatteförvaltningar samt resurser för utbildning av personal vid skatteförvaltningarna med fokus på gränsöverskridande samarbete och på automatiskt informationsutbyte för att säkerställa ett fullständigt genomförande av detta direktiv.
____________
1a Rådets direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt samarbete i fråga om beskattning och om upphävande av direktiv 77/799/EEG (EUT L 64, 11.3.2011, s. 1).
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 66 – punkt 2
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 ska på obestämd tid ges till kommissionen från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 ska på obestämd tid ges till kommissionen från och med den dag då detta direktiv träder i kraft.
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 66 – punkt 3
3.  Den delegering av befogenheter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 kan när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
3.  Den delegering av befogenheter enligt vad som avses i artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 kan när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 66 – punkt 5
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.5, 4.5, 11.6, 32.5 och 40 ska bara träda i kraft om rådet inte har gjort någon invändning mot den delegerade akten inom en period av [två månader] från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på rådets initiativ.
5.  En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2.5, 4.5, 5.2a, 32.5 och 40 ska bara träda i kraft om rådet inte har gjort någon invändning mot den delegerade akten inom en period av [två månader] från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med [två månader] på rådets initiativ.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 66a (ny)
Artikel 66a
Åtgärder mot missbruk av skatteavtal
Medlemsstaterna ska ändra sina bilaterala skatteavtal i enlighet med detta direktiv för att säkerställa att sådana avtal innehåller följande:
(a)  En klausul som säkerställer att båda avtalsparterna förbinder sig att fastställa åtgärder som innebär att skatt betalas där ekonomisk verksamhet äger rum och värde skapas.
(b)  Ett tillägg för att klargöra att målet med bilaterala avtal, utöver att undvika dubbelbeskattning, är att bekämpa skatteundandragande och aggressiv skatteplanering.
(c)  En klausul med en allmän regel för att motverka missbruk som bygger på en bedömning av huvudsakligt syfte.
Ändring 74
Förslag till direktiv
Artikel 68a (ny)
Artikel 68a
Övervakning
Kommissionen ska övervaka det enhetliga genomförandet av detta direktiv för att säkerställa en enhetlig tolkning av dess åtgärder i medlemsstaterna och offentliggöra sina resultat.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 69
Artikel 69
Artikel 69
Översyn
Genomföranderapport och översyn
Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det genomförts och rapportera till rådet om hur det fungerar.
Kommissionen ska fem år efter att detta direktiv trätt i kraft bedöma hur det fungerar.
Trots vad som sägs i första stycket ska kommissionen, tre år efter ikraftträdandet av detta direktiv, undersöka hur artikel 11 fungerar och överväga ändringar av definitionen och göra avvägningar vad gäller avsättningen för tillväxt och investeringar. Kommissionen ska göra en grundlig analys av hur avsättningen för tillväxt och investeringar kan uppmuntra företag som har rätt att välja att tillämpa detta direktiv att finansiera sin verksamhet genom eget kapital.
Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser i en genomföranderapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten ska inbegripa en analys av följande delar:
(a)   systemets följder för medlemsstaternas skatteintäkter,
(b)  för- och nackdelarna med systemet för små och medelstora företag,
(c)   följderna för en rättvis skatteuppbörd mellan medlemsstaterna,
(d)   följderna för den inre marknaden som helhet, särskilt med hänsyn till en eventuell snedvridning av konkurrensen mellan företag som omfattas av de nya reglerna i detta direktiv,
(e)   antalet företag som omfattas av direktivet under övergångsperioden,
Kommissionen ska tio år efter att detta direktiv trätt i kraft se över hur det tillämpats och rapportera till Europaparlamentet och rådet om hur det fungerar.
Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser till medlemsstaterna så att dessa beaktas vid utformningen och genomförandet av de nationella bolagsskattesystemen.
Kommissionen ska överlämna sina iakttagelser i en rapport till Europaparlamentet och medlemsstaterna så att dessa iakttagelser beaktas vid utformningen och genomförandet av de nationella bolagsskattesystemen. Vid behov ska de åtföljas av ett lagstiftningsförslag.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Artikel 70 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2018 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska till kommissionen genast överlämna texten till dessa bestämmelser.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Artikel 70 – punkt 1 – stycke 2
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2019.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2020.

Riktlinjer för budgeten för 2019 – avsnitt III
PDF 279kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2018 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten 2019, avsnitt III – kommissionen (2017/2286(BUD))
P8_TA(2018)0089A8-0062/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(4),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018(5) och de gemensamma uttalanden, bifogade till budgeten, som parlamentet, rådet och kommissionen enats om,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 februari 2018 om budgetriktlinjerna för 2019 (06315/2018),

–  med beaktande av artikel 86a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0062/2018), och av följande skäl:

A.  Förhandlingarna om 2019 års EU-budget, som är den sista under innevarande valperiod, kommer att löpa parallellt med förhandlingarna om den kommande fleråriga budgetramen och reformen av EU:s system för egna medel. 2019 är det sjätte året av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

B.  Budgetmyndighetens båda grenar bör sträva efter att nå en ambitiös och långtgående överenskommelse om budgeten för 2019 i förlikningskommittén för att positivt påverka de parallella förhandlingarna och möjliggöra en överenskommelse om den fleråriga budgetramen efter 2020 och de egna medlen före utgången av denna valperiod.

C.  Enligt överenskommelsen i december 2017 om att inleda den andra etappen av förhandlingarna bör brexitprocessen inte ha någon direkt inverkan på budgeten för 2019, eftersom Förenade kungariket enligt EU:s och Förenade kungarikets gemensamma rapport(6) kommer att bidra till och delta i genomförandet av unionens årsbudgetar för 2019 och 2020 som om landet hade varit kvar i unionen.

D.  Växande populistiska och extremistiska rörelser i alla medlemsstater har gett upphov till och underblåst vilseledande information om EU och dess budget, vilket visar på behovet av bättre och mer transparent information.

E.  Efter många år då medborgarna gett uttryck för en negativ uppfattning om förvaltningen av den finansiella, sociala och ekonomiska krisen möjliggör dagens förbättrade ekonomiska utsikter, som är ett resultat av samordnade insatser för att få fart på den ekonomiska återhämtningen i Europa, en mer generösa budgetplanering.

F.  Rådet har de senaste åren flera gånger handlat på ett motsägelsefullt sätt genom att lägga fram nya politiska prioriteringar för EU, men visat sig ovilligt anslå nya medel för att finansiera dem. Nya politiska prioriteringar och kommande utmaningar för EU bör finansieras med nya medel, och inte genom att minska befintliga framgångsrika program.

G.  I slutet av den nuvarande budgetplaneringsperioden kommer genomförandet av de fleråriga programmen att nå marschfart och behovet av tillräckliga ekonomiska medel ökar därför.

Reaktioner på EU:s utmaningar och medborgarnas förväntningar

1.  Europaparlamentet konstaterar att det skett en återhämtning från effekterna av den finansiella, ekonomiska och sociala krisen och att denna återhämtning stärkts till följd av EU:s och medlemsstaternas insatser för att skapa tillväxt och arbetstillfällen, och att dessa insatser måste konsolideras ytterligare för att skapa en positiv inverkan på det dagliga livet för EU-medborgarna, varav många under flera år har drabbats hårt av krisen. Parlamentet efterfrågar ett särskilt fokus på ungdomar och personer som riskerar att drabbas av fattigdom eller arbetslöshet, för att se till att de upplever de positiva effekterna och därigenom förhindra att de sociala och regionala ojämlikheterna fortsätter att öka. Parlamentet betonar dock att det krävs ett särskilt fokus på de olika regionernas förmåga att dra nytta av den ökande tillväxten.

2.  Europaparlamentet betonar att enligt Eurostatuppgifter, och i motsats till vad populisterna hävdar, är EU-medborgarna optimistiska i fråga om EU:s framtid. Parlamentet betonar att unionen bör fullgöra sina uppgifter och ansvarsskyldigheter och göra mer för att förbättra sina medborgares liv, både nu och i framtiden, men även för att skydda dem mot illojal handelspraxis och ekonomisk praxis på den globala marknaden, och samtidigt hjälpa dem att dra nytta av dess fördelar. Parlamentet betonar att utmaningarna i samband med klimatförändringarna och de internationella säkerhetshoten måste hanteras. Parlamentet anser att för att leva upp till dessa förväntningar och åtaganden måste EU, inom ramen för sin behörighet, uppvisa bättre resultat i syfte att stödja skapandet av hållbar tillväxt och sysselsättning och minska skillnaderna i levnadsstandard mellan EU:s medborgare i alla unionens regioner, samtidigt som man fullt ut respekterar Europa 2020-strategin, FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. Parlamentet betonar behovet av att förbereda den europeiska ekonomin och EU-medborgarna på digitaliseringens möjligheter. Parlamentet anser att hanteringen av de underliggande orsakerna till migration och undanröjandet av olika former av diskriminering, såsom diskriminering av kvinnor och hbti-personer, också är viktiga utmaningar för 2019.

Att bereda vägen för en hållbar framtid och ökad solidaritet inom och utanför unionen

En hållbar framtid

3.  Europaparlamentet anser att EU:s budget för 2019 bör stärka alla relevanta instrument för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, särskilt i EU-regioner som släpar efter ekonomiskt, med särskild uppmärksamhet på att förbättra entreprenörskompetens och yrkesmässiga färdigheter och rörlighet, erkänna kvalifikationer på alla utbildnings- och yrkesutbildningsnivåer, och ge stöd till tillväxt, konkurrenskraft, skapande av arbetstillfällen, investeringar i infrastruktur, innovation, forskning och små och medelstora företag. Parlamentet betonar att ungdomsarbetslösheten, som har betydande sociala effekter, är en av de största utmaningarna på europeisk nivå.

4.  Europaparlamentet anser att prioriteringarna för EU:s budget för 2019 bör vara tillväxt, innovation, konkurrenskraft, säkerhet, bekämpning av klimatförändringar, övergången till förnybara energikällor samt migration.

5.  Europaparlamentet stöder ökade möjligheter för unga att delta i solidaritetsverksamhet. Parlamentet kräver ett snabbt införande och grundligt genomförande av den europeiska solidaritetskåren efter antagandet som förväntas ske under 2018.

6.  Europaparlamentet välkomnar att resultatet av förlikningen om 2018 års EU-budget, tack vare att parlamentet insisterat på det, innebar en ökning av det ursprungligen föreslagna anslaget till ungdomssysselsättningsinitiativet med 116,7 miljoner EUR i nya anslag, så att det totala beloppet uppgår till 350 miljoner EUR under 2018, men påpekar att det är nödvändigt att förbättra genomförandet av de utbetalningar som släpar efter. Parlamentet motsätter sig kommissionens tolkning i den tekniska uppdateringen av budgetplaneringen 2019–2020 efter antagandet av 2018 års budget av budgetplaneringen för 2018, som innebär att denna förstärkning anses vara en tidigareläggning av anslag under kommande år, och förväntar sig att kommissionen uppfyller sina löften till parlamentet vid slutet av förlikningsperioden 2017. Parlamentet förväntar sig att budgetförslaget för 2019 visar på större ambitioner att bekämpa ungdomsarbetslösheten, hitta rätt balans mellan den verkliga utvecklingen av absorptionskapaciteten inom detta område och den politiska viljan att visa sitt stöd för denna fråga. Parlamentet påminner om kommissionens åtagande om att föreslå en ytterligare ökning av finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga genom en ändringsbudget om initiativets absorptionskapacitet under 2018 skulle tillåta en sådan ökning. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna och kommissionen ska matcha erbjudanden om anställning eller utbildning med deltagarnas profiler och efterfrågan på arbetsmarknaden för att skapa hållbar sysselsättning för deltagarna.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med 2019 års förfarande offentliggöra de ekonomiska uppgifterna om genomförandet av ungdomssysselsättningsinitiativet, uppdelat per nationell andel, för att komplettera den uppgiftsrapportering i form av totala kostnader som redan finns allmänt tillgänglig. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att förbättra synergierna mellan ungdomssysselsättningsinitiativet, Europeiska socialfonden och medlemsstaternas nationella budgetar för att säkerställa att ungdomssysselsättningsinitiativet inte blir en ersättning för nationell finansiering för unga som varken arbetar eller studerar.

8.  Europaparlamentet betonar att mot bakgrund av firandet av Erasmus+-programmets 30‑årsjubileum förblir programmet tillsammans med EU:s kulturprogram det viktigaste programmet för att främja ungdomars rörlighet, förmedla grundläggande europeiska värderingar och inpränta dem hos ungdomar, vilket framgår av att antalet ansökningar överskrider den tillgängliga finansieringen. Parlamentet anser att 2019 års budget för Erasmus+ behöver utökas ytterligare och minst fördubblas för att tillgodose de stödberättigade ansökningarna till detta program, särskilt de som avser livslångt lärande.

9.  Europaparlamentet anser att forskning, konkurrenskraft och små och medelstora företag är nyckeln till att möjliggöra ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet understryker därför vikten av en gynnsam miljö för innovation, forskning och investeringar för EU-företagen, särskilt de små och medelstora företagen, med målet att uppnå en EU-ekonomi som är verkligt konkurrenskraftig på global nivå. Parlamentet betonar vikten av en ökad budget under rubrik 1a och utökade anslag till framgångsrika program, såsom Horisont 2020 och program som stöder små och medelstora företag, däribland EU:s program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), som har långt fler ansökningar än stödmottagare. Parlamentet betonar vikten av att utforma program för små och medelstora företag efter deras specifika behov och med tanke på deras små administrativa resurser. Parlamentet anser att detta är nödvändigt i en snabbt föränderlig och ytterst konkurrensutsatt värld och med tanke på de genomgripande förändringar på alla områden som digitaliseringen har medfört. Parlamentet konstaterar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) också bidrar till alla dessa prioriteringar.

10.  Europaparlamentet betonar att investeringar i forskning och innovation är en förutsättning för att uppnå verklig konkurrenskraft i EU. Parlamentet beklagar att som ett resultat av en alarmerande låg andel framgångsrika ansökningar får färre högkvalitativa projekt inom forskning och innovation EU-medel. Parlamentet betonar därför att en tillräcklig anslagsnivå måste säkerställas för Horisont 2020.

11.  Europaparlamentet betonar möjligheterna för ekonomisk tillväxt på grund av den tekniska omvandlingen, och anser att EU-budgeten på lämpligt sätt bör bidra till att stödja digitaliseringen av den europeiska ekonomin och främjandet av digitala färdigheter och digitalt företagande.

12.  Europaparlamentet erkänner att små och medelstora företag fortsätter att vara ryggraden i den europeiska ekonomin och kommer att fortsätta att spela en avgörande roll för att skapa arbetstillfällen och tillväxt i hela EU. I detta avseende vill parlamentet se att Cosme-anslagen ökas 2019 med tanke på hur framgångsrikt detta program har varit.

13.  Europaparlamentet välkomnar utvidgningen och förstärkningen av Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), vars ökade garantifond spelar en central roll när det gäller att minska investeringsgapet i EU. Parlamentet påminner om att Efsi-garantifonden delvis har finansierats på bekostnad av Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE), trots att båda programmen är långsiktiga och framtidsinriktade. Parlamentet understryker sin sedan länge intagna ståndpunkt att nya initiativ måste finansieras med nya betalningsbemyndiganden och inte genom omfördelningar, och att den skada som orsakats befintliga program måste korrigeras genom det årliga budgetförfarandet. Parlamentet upprepar att nedskärningarna i dessa program bör återställas i så stor utsträckning som möjligt.

14.  Europaparlamentet betonar att en utökad Efsi bör göra avsevärda framsteg under 2019 genom en förbättrad geografisk täckning, så att alla regioner kan dra lika stor nytta av den drivkraft som EU-budgetens garanti medför. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra strukturreformer i syfte att förbättra investeringsmiljön och den lokala kapaciteten för ett framgångsrikt genomförande av Efsi-stöd i alla regioner.

15.  Europaparlamentet välkomnar medlemsstaternas åtagande nyligen att förnya EU:s försvarsagenda, som syftar till att förstärka både den hårda och den mjuka makten, och anser att detta är en adekvat reaktion på medborgarnas oro i fråga om säkerheten mot bakgrund av den tilltagande globala instabiliteten som förvärras genom nya typer av hot. Parlamentet stöder kommissionens nyligen framlagda initiativ att införa ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram, som ett första steg inom ramen för den europeiska försvarsfonden. Parlamentet kräver att detta program finansieras uteslutande av outnyttjade marginaler och/eller särskilda instrument och alltså inte genom överföringar från befintliga program.

16.  Europaparlamentet understryker att hanteringen av den interna säkerheten måste förbli en av unionens främsta prioriteringar, och efterfrågar ökad finansiering till denna politik som håller på att utvecklas. Parlamentet är övertygat om att EU måste investera mer i att stärka och hantera sina gränser, förbättra samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och nationella myndigheter samt bekämpa terrorism, radikalisering och organiserad brottslighet genom att genomföra ett ändamålsenligt och modernt digitalt informationssystem. Parlamentet understryker i detta hänseende den roll som Fonden för inre säkerhet spelar och behovet av tillräcklig finansiering av organ inom områdena gränsförvaltning, säkerhet och rättvisa. Parlamentet påminner om att anslaget för detta instrument minskades betydligt för 2018.

17.  Europaparlamentet begär mer medel för att bekämpa radikalisering som ger upphov till våldsam extremism inom unionen. Parlamentet anser att detta kan åstadkommas genom att man främjar integration och bekämpar diskriminering, rasism och främlingsfientlighet, fundamentalism, hatpropaganda och hatbrott.

18.  Europaparlamentet ser positivt på den roll som asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) spelar. Parlamentet efterlyser tillräcklig finansiering 2019 för denna fond för att stödja ett värdigt mottagande av asylsökande i medlemsstaterna, rättvisa återvändandestrategier, vidarebosättningsprogram, politik för laglig migration samt främjande av en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare och ta itu med irreguljär migration. Parlamentet bekräftar återigen vikten av att ha riktade finansiella medel för att hantera grundorsakerna till migrant- och flyktingkrisen. I detta syfte betonar parlamentet att EU:s budget måste finansiera åtgärder i migranternas ursprungsländer samt i de länder som tar emot flyktingar, däribland, men inte begränsat till, åtgärder för att bekämpa fattigdom, arbetslöshet, utbildningsmässiga och ekonomiska utmaningar samt instabilitet.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag som syftar till att på EU-nivå uttrycka solidaritet i ekonomiskt hänseende till offer för terroristhandlingar och deras familjer.

20.  Europaparlamentet påminner om den betydelse EU-byråerna spelar för att säkerställa genomförandet av prioriteringar i EU-lagstiftningen, och därigenom uppfylla EU:s politiska mål för till exempel konkurrenskraft (sysselsättning, hållbar tillväxt, energiunionen), migration (asyl, gränsöverskridande förvaltning), stöd för grundläggande rättigheter (skydd av personuppgifter) och säkerhet (it-brottslighet, narkotika, bedrägeri, penningtvätt, terrorism, rättsligt samarbete, polissamarbete, stöd för informationssystem i stor skala). Parlamentet förväntar sig att förhandlingarna om budgeten för 2019 leder till realistiska och tillräckliga driftsanslag och administrativa anslag till EU-byråerna och andra EU-organ, så att de kan fullgöra sina skyldigheter, bland annat sina allt fler arbetsuppgifter och sin ökade arbetsbörda. Parlamentet kräver att tillräckliga resurser anslås för att garantera ett lämpligt genomförande och en lämplig drift av Europeiska åklagarmyndigheten. Parlamentet efterlyser mer generellt en grundlig bedömning av samtliga byråers strategiska intresse och arbetsuppgifter och möjligheten att gruppera byråer efter den strategiska karaktären hos deras uppdrag och resultat. Parlamentet upprepar att 2018 är det sista året av genomförandet av personalminskningen på 5 % och den så kallade omplaceringspoolen. Parlamentet förväntar sig att kommissionen och rådet avstår från ytterligare nedskärningar i byråernas resurser i budgeten för 2019.

21.  Europaparlamentet anser att vid en tidpunkt då viktiga aktörer, såsom Förenta staterna, är ovilliga att genomföra sina åtaganden för att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med Parisavtalet, måste budgeten för 2019 se till att EU tveklöst står i främsta ledet i denna kamp, som är en av de största utmaningarna för vår generation, genom att tillhandahålla ytterligare ekonomiskt stöd till initiativ såsom Life-delprogrammet för klimatpolitik, Ecopotential eller Clean Sky. Parlamentet understryker att utgifter på detta område bör ses som långsiktiga investeringar snarare än kostnader och att både revisionsrätten och Ekofinrådet har konstaterat att EU inte klarar att uppnå sitt klimatfinansieringsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla målen i Parisavtalet och EU:s egna långsiktiga klimatmål genom att uppfylla utgiftsmålet för klimatområdet på 20 % i den nuvarande fleråriga budgetramen för 2014–2020. Parlamentet betonar i detta sammanhang att bidraget för 2019 avsevärt bör överstiga det övergripande målet för att kompensera för de lägre avsättningar som gjordes under de första åren av den fleråriga budgetramen och att mekanismen för integrering av klimatfrågor till fullo bör optimeras.

Ökad solidaritet för att hantera sociala, territoriella och globala utmaningar

22.  Europaparlamentet anser att EU-budgeten bör bidra till medlemsstaternas insatser inom områden som arbetslöshet och hälso- och sjukvård genom att anslå tillräckliga medel till program som syftar till att bekämpa ojämlikhet, lindra de värsta formerna av fattigdom, särskilt för de mest isolerade och bräckliga befolkningsgrupperna, särskilt barnfattigdom, och ge medborgarna möjlighet att förvärva nödvändiga färdigheter för att anpassa sig till digitaliseringen.

23.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka stödet till alla EU-program som syftar till att främja tillväxt och skapa långsiktiga arbetstillfällen av god kvalitet, särskilt för ungdomar, som kompletterar medlemsstaternas insatser för att garantera mångsidiga yrkeskvalifikationer i stället för tidig specialisering som ett sätt att öka motståndskraften och möjliggöra en anpassning av samhället samtidigt som problemen med den demografiska tillbakagången, bristen på kvalificerad arbetskraft inom vissa sektorer och välfärdssystemens hållbarhet hanteras. Parlamentet noterar att särskilda, skräddarsydda åtgärder kan vara användbara för att hantera vissa sektorer och/eller regioner som påverkas särskilt eller har blivit mer sårbara.

24.  Europaparlamentet påminner om att andelen gamla människor av befolkningen ökar betydligt och om ökningen av personer som behöver särskild och anpassad vård, särskilt äldre. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ytterligare stödåtgärder för att hantera de demografiska utmaningarna, och upprepar sitt stöd till initiativ såsom särskilt boende för dementa personer, där lämplig vård ges redan i ett tidigt skede.

25.  Europaparlamentet betonar att könsdiskriminering, särskilt på arbetsmarknaden, inte bara är oförenlig med EU:s värderingar, utan även utgör ett allvarligt hinder för ekonomisk tillväxt, eftersom kvinnorna fråntas sina möjligheter att hitta meningsfulla anställningar. Parlamentet understryker att kvinnors egenmakt utgör ett viktigt bidrag till att uppnå mer inkluderande, jämlika och fredliga samhällen med en mer hållbar tillväxt. Parlamentet förväntar sig att 2019 års budget kommer att stödja kvinnors företagande och främja kvinnors tillgång till EU-finansiering, t.ex. inom ramen för programmen Cosme och Horisont 2020, och utvidga sammanhållningspolitiken till att omfatta stöd till ytterligare investeringar i utbildning, barnomsorg och hälso- och sjukvårdsinfrastruktur för att hjälpa kvinnor att förena privatliv och yrkesliv.

26.  Europaparlamentet upprepar sin oro över förseningarna i genomförandet av sammanhållningspolitiken, som är ett uttryck för unionens territoriella solidaritet och dess viktigaste investeringspolitik, men konstaterar att 2017 var det första år då genomförandet av ESI-fondens program påskyndades, och förväntar sig att denna trend kommer att fortsätta under 2018 and 2019. Parlamentet anser att för att genomförandet ska ske på ett smidigt sätt bör betalningsbemyndigandena vara tillräckliga.

27.  Europaparlamentet påminner om att unionen i hög grad har bidragit till att uppmuntra fred och försoning i Irland, framför allt genom programmen Peace och Interreg, som är inriktade mot Nordirland och gränsområdena i söder. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang full respekt för tidigare ingångna åtaganden, som i fallet med långfredagsavtalet, när det gäller rättsstatsprincipen och demokratin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta stödja fredsprocessen genom fortsatta anslag till Peace-programmet och associerade program.

28.  Europaparlamentet påpekar att den gemensamma jordbrukspolitiken är en av hörnstenarna i den europeiska integrationen, och under många år har säkerställt en högkvalitativ försörjning av säkra livsmedel till de europeiska medborgarna, en välfungerande inre marknad för jordbruket och hållbara landsbygdsregioner. Parlamentet påminner om att den gemensamma jordbrukspolitikens medel särskilt bidrar till jordbrukens lönsamhet och stabilitet i EU.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att stödja jordbrukarna i hela Europa så att de klarar av oväntade fluktuationer på marknaden och kan trygga en livsmedelsförsörjning av hög kvalitet. Parlamentet kräver att småskaligt jordbruk och småskaligt fiske uppmärksammas i lämplig utsträckning.

30.  Europaparlamentet anser att regionaliseringen och de socioekonomiska målen måste spela en viktigare roll inom ramen för den gemensamma fiskeripolitiken och att Europeiska havs- och fiskerifondens tillämpningsområde måste breddas. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta tillgången till och förenkla förfarandena för finansiering. Parlamentet är särskilt bekymrat över de eventuella negativa effekterna av Förenade kungarikets utträde ur EU för fisket, särskilt för angränsande kustmedlemsstater.

31.  Europaparlamentet välkomnar förslaget att utvidga tillämpningsområdet för unionens civilskyddsmekanism och att förstärka den. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att stärka unionens civilskyddsmekanism för att unionen ska kunna reagera på ett snabbare och mer konsekvent sätt på civilskyddsområdet på unionsnivå när det gäller förebyggande, beredskap och insatser vid naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor, både inom och utanför unionen.

32.  Europaparlamentet förväntar sig en förbättring av pågående förfaranden och åtgärder i samband med genomförandet av budgeten med tanke på de begränsningar av resurserna som har uppkommit och kraven på att EU ska ta på sig ett större ansvar för att säkerställa att de finansiella åtagandena uppfylls i tid och på ett kostnadseffektivt sätt.

33.  Europaparlamentet anser att EU:s byråer, program och politik inom ramen för hanteringen av migrations- och flyktingströmmar och gränskontroller bör förses med tillräckliga ekonomiska och mänskliga resurser för att kunna hantera den nuvarande flyktingkrisen, som medlemsstaterna också förväntas ta ansvar för i enlighet med principen om bördefördelning och Genèvekonventionen. Parlamentet är övertygat om att EU för att hitta en långsiktig lösning också bör visa sin externa solidaritet genom att främja förutsättningarna för fred och välstånd i ursprungsländerna genom att lägga större vikt vid investeringar och utvecklingspolitiken, särskilt genom genomförandet av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), instrumentet för utvecklingssamarbete och instrumentet för humanitärt bistånd. Parlamentet bekräftar utvecklingspolitikens betydelse och särskilda värde, med prioriteringar såsom fattigdomsutrotning, utbildning, hälsa och ekonomisk utveckling. Parlamentet understryker behovet av att stödja UNRWA:s åtgärder och program. Parlamentet understryker att ett av villkoren för att bevara stabiliteten och välståndet i EU är att EU har ett stabilt grannskap. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att investeringar i EU:s grannskap prioriteras i syfte att stödja insatser för att åtgärda de främsta problemen inom detta område, nämligen migration, flyktingar och utvecklingen i det södra grannskapet och instabiliteten i det östra grannskapet, som delvis beror på en rysk utrikespolitik som inte är i linje med folkrätten och normerna för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att nya politiska prioriteringar och kommande utmaningar för EU, till exempel på säkerhets- och försvarsområdet, bör finansieras med nya anslag och inte genom nedskärningar inom befintliga politiska åtgärder och program som är både framgångsrika och viktiga, såsom utveckling och humanitärt stöd eller grannskapspolitik. Parlamentet betonar dessutom att säkerhets- och utvecklingspolitiken ömsesidigt påverkar varandra, och att båda är viktiga förutsättningar för att bygga upp en fungerande stat samt fungerande administrativa strukturer utan korruption och med miniminormer på det sociala, hälsomässiga och ekonomiska området.

34.   Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att kompletterande mekanismer utanför budgeten såsom förvaltningsfonder och andra liknande instrument kringgår budgetförfarandet, undergräver transparensen i budgetförvaltningen och inkräktar på parlamentets rätt att utöva effektiv kontroll av utgifterna. Parlamentet anser därför att dessa externa instrument, som inrättats under de senaste åren, måste införlivas i EU‑budgeten, och att alternativa lösningar måste hittas för att unionen ska kunna reagera snabbt på krissituationer och situationer efter kriser på internationell nivå.

35.  Europaparlamentet betonar att föranslutningsinstrumentet främst bland annat bör bidra till att underlätta politiska och ekonomiska reformer i utvidgningsländerna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att i sitt förslag till budget för 2019 närmare utvärdera föranslutningsinstrumentets anslag med hänsyn till den försämrade politiska situationen i Turkiet och det brådskande behovet av att hantera den ökande radikaliseringen i Balkanländerna.

Förväntningar inför budgetförfarandet för 2019

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att agera som en opartisk medlare i alla skeden av förfarandet och att troget och korrekt genomföra budgetmyndighetens beslut.

37.  Europaparlamentet välkomnar att budgetförfarandet för 2018 efter halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen och i strid med rådets slutsatser av den 20 februari 2018 om budgetriktlinjerna för 2019 har visat att budgetmyndigheten fullt ut kan utöva sina befogenheter för att fastställa nivån på och innehållet i EU-budgeten genom det årliga budgetförfarandet.

38.  Europaparlamentet anser att parlamentet, som den gren av budgetmyndigheten som väljs direkt av medborgarna, bör fullgöra sin politiska roll och lägga fram förslag om pilotprojekt och förberedande åtgärder som uttrycker dess politiska vision för framtiden. Parlamentet åtar sig i detta sammanhang att föreslå ett paket med pilotprojekt och förberedande åtgärder som utformas i nära samarbete med samtliga parlamentsutskott för att hitta rätt balans mellan den politiska viljan och den tekniska genomförbarheten enligt kommissionens bedömning.

39.  Europaparlamentet förväntar sig att förhandlingarna om budgeten för 2019 grundas på gemensamma politiska ambitioner och solidaritet och tar hänsyn till mervärdet av EU:s program och politik. Parlamentet anser att detta mål endast kan uppnås om de förhandlande parterna informeras i tid om varandras ståndpunkter, inleder förhandlingarna i ett så tidigt skede som möjligt och är villiga att kompromissa.

o
o   o

40.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(5) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(6) Gemensam rapport av den 8 december 2017 från Europeiska unionens och Förenade kungarikets förhandlare om framstegen under den första fasen av förhandlingarna med stöd av artikel 50 i EU-fördraget om Förenade kungarikets utträde under ordnade former ur Europeiska unionen (TF50 (2017) 19 – kommissionen till EU-27).


Situationen i Syrien
PDF 193kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2018 om situationen i Syrien (2018/2626(RSP))
P8_TA(2018)0090RC-B8-0139/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt resolutionen av den 18 maj 2017 om EU:s strategi för Syrien(1),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen från 1948 om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa,

–  med beaktande av uttalandena om Syrien från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och särskilt dem av den 9 juli 2017 om eldupphör i Syrien, av den 25 november 2017 om den syriska oppositionens konferens i Riyadh och av den 23 februari 2018 om massakern i östra al-Ghuta samt av hennes kommentarer då hon anlände till rådets (utrikes frågor) möte den 26 februari 2018,

–  med beaktande av de gemensamma uttalandena av den 3 oktober 2017 från den höga representanten/vice ordföranden Federica Mogherini och kommissionär Christos Stylianides om de senaste attackerna i Syrien, av den 20 februari 2018 om den humanitära situationen i östra al-Ghuta och Idlib samt av den 6 mars 2018 om situationen i östra al-Ghuta och på andra platser i Syrien,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini vid plenarsammanträdet av den 6 februari 2018 om människorättssituationen i Turkiet och situationen i Afrin i Syrien,

–  med beaktande av rådets beslut 2011/273/Gusp av den 9 maj 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien(2), och av rådets slutsatser av den 26 februari 2018 om att lägga till två nya ministrar till sanktionsförteckningen,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten till Europaparlamentet och rådet av den 14 mars 2017 EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)0011), samt av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Syrien, som tillsammans utgör EU:s nya strategi för Syrien,

–  med beaktande av medordförandenas uttalande av den 5 april 2017 om givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid, och de tidigare konferenserna om situationen i Syrien som hölls i London, Kuwait, Berlin och Helsingfors,

–  med beaktande av uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, till FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, om situationen i Syrien, särskilt uttalandena av den 26 februari 2018 och den 2 mars 2018, och av hans muntliga lägesrapport om hans kontors verksamhet och den senaste utvecklingen på människorättsområdet av den 7 mars 2018,

–  med beaktande av de uttalanden, som kan tillskrivas talespersonen för FN:s generalsekreterare, om östra al-Ghuta i Syriska Arabrepubliken av den 20 februari och 24 februari 2018,

–  med beaktande av Förenta nationernas stadga och av samtliga FN-konventioner som Syrien har anslutit sig till,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Syrien, i synnerhet resolution 2254 (2015) av den 18 december 2015, resolution 2393 (2017) av den 19 december 2017 om tillstånd att leverera bistånd över gränser och skiljelinjer i Syrien och resolution 2401 (2018) av den 24 februari 2018 om ett 30 dagars långt upphörande av fientligheterna i Syrien för att möjliggöra leverans av humanitärt bistånd,

–  med beaktande av rapporterna från den oberoende internationella undersökningskommissionen för Arabrepubliken Syrien, som inrättats av FN:s råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet), och av människorättsrådets resolutioner om Arabrepubliken Syrien, särskilt av den 5 mars 2018 om den försämrade situationen för mänskliga rättigheter i östra al-Ghuta,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution A-71/248 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011,

–  med beaktande av Romstadgan och Internationella domstolens grundläggande dokument, och av tillfälliga domstolars dokument, inbegripet Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Internationella tribunalen för Rwanda och den särskilda domstolen för Libanon,

–  med beaktande av det samförståndsavtal om inrättandet av nedtrappningszoner i Arabrepubliken Syrien som undertecknades av Iran, Ryssland och Turkiet den 6 maj 2017,

–  med beaktande av den rapport som offentliggjordes av FN:s befolkningsfond 2017 Voices from Syria 2018 - Assessment Findings of the Humanitarian Needs Overview,

–  med beaktande av uttalandet från Carnegies Mellanösterncenter av den 5 mars 2018 om det möte som ska ha ägt rum mellan chefen för Syriens nationella säkerhetsbyrå, Ali Mamlouk, som finns upptagen på EU:s sanktionsförteckning, och Italiens inrikesminister och chefen för den italienska byrån för information och extern säkerhet i Rom, i uppenbar strid med rådets beslut 2011/273/Gusp av den 9 maj 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Syriens sjuåriga inbördeskrig fortsätter trots flera internationella insatser för att uppnå ett eldupphör och lägga grunden för en förhandlingslösning. Följaktligen är den humanitära situationen i landet fortfarande katastrofal. 13 miljoner personer, varav 6 miljoner barn, har registrerats som människor i behov av någon form av humanitärt bistånd. Det finns 6,1 miljoner internflyktingar i landet, tre miljoner människor bor i belägrade områden och över fem miljoner är registrerade syriska flyktingar som bor i angränsande regioner. Konflikten har krävt minst 400 000 syriska dödsoffer.

B.  De områden och städer, såsom Idlib, östra al-Ghuta, al-Yarmuk, Foua och Kefraya har länge utsatts för blockader med allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen och utan möjlighet att leverera humanitärt bistånd på ett hållbart sätt på grund av den syriska regimens militäroffensiv och bombanfall mot den egna befolkningen, med stöd av Ryssland och Iran. Östra al-Ghuta har varit belägrad av den syriska regimen och dess allierade i fem år, vilket inneburit att civila, inklusive barn, skolor och vårdinrättningar har utsatts för luftangrepp, granatbeskjutning och användning av kemiska vapen, som orsakat hundratals dödsfall i området. Terroristgrupper i östra al-Ghuta har anklagats för granatattackerna mot civila kvarter i Damaskus.

C.  Situationen i östra al-Ghuta är så allvarlig att FN:s generalsekreterare António Guterres, har beskrivit den som ”helvetet på jorden”. Befolkningen i östra al-Ghuta har på grund av en blockad varit avskuren från varje form av stöd sedan den 14 februari 2018, då en enda konvoj nådde 7 200 av de 400 000 personer som bor i området. En FN-konvoj med humanitärt bistånd lyckades till slut ta sig in i Douma den 5 mars 2018 och nå 27 500 människor i behov av mat och medicin. Den syriska regimen avlägsnade viktiga medicinska produkter från konvojen.

D.  Den 24 februari 2018 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2401 i vilken säkerhetsrådet krävde att alla parter i konflikten snarast skulle upphöra med fientligheterna under minst 30 på varandra följande dagar för att möjliggöra säker, obehindrad och varaktig leverans av humanitärt bistånd samt medicinsk evakuering av de allvarligt sjuka och sårade, i enlighet med tillämplig internationell rätt. FN:s säkerhetsråds resolution 2401 har inte genomförts av den syriska regimen och Ryssland och Iran trots upprepade uppmaningar från det internationella samfundet. Militären använder ”befrielse” av regionen som ett svepskäl för att fortsätta angripa civila. Ryssland har under de senaste åren lagt in sitt veto mot 11 resolutioner från FN:s säkerhetsråd, inklusive den från november 2017 med syftet att förnya OPCW:s och FN:s gemensamma utredningsmekanism, och har spelat en aktiv roll när det gäller att begränsa innehållet i resolutionerna.

E.  Dessa attacker och användandet av utsvältning av civila genom att belägra befolkade områden och tvångsförflytta civilbefolkningen, även för att åstadkomma demografiska förändringar, som en del i krigföringen är uppenbara brott mot internationell humanitär rätt. Att förhindra evakueringsinsatser och leveranser av humanitär och medicinsk hjälp utgör flagranta kränkningar av internationell humanitär rätt och flera resolutioner från FN:s säkerhetsråd.

F.  Turkiets ”operation olivkvist” i den kurdiskkontrollerade provinsen Afrin har skapat en ny dimension i Syrienkonflikten, och orsakat ytterligare humanitära problem och oro över de negativa effekterna på den känsliga inre balansen i Syrien och/eller på ansträngningarna att hitta en förhandlingslösning. Det har redan rapporterats om ett stort antal civila dödsoffer och om att ytterligare hundratals civila liv är i fara. Vice ordföranden/den höga representanten har å EU:s vägnar tydligt framfört denna oro, och uppmanat den turkiska regeringen att upphöra med sin offensiv och betonat behovet av att fokusera på att besegra FN-förtecknade terroristorganisationer.

G.  De kränkningar som Assadregimen och dess allierade samt terroristgrupper gjort sig skyldiga till under den syriska konflikten inbegriper riktade, urskillningslösa attacker på civila, med bland annat kemiska vapen, utomrättsliga avrättningar, tortyr och misshandel, påtvingade försvinnanden, massarresteringar och godtyckliga gripanden, kollektiva bestraffningar, attacker mot sjukvårdspersonal och berövande av mat, vatten och medicinsk hjälp. Hittills har dessa brott förblivit ostraffade.

H.  ISIS/Daish och andra jihadiströrelser har begått grymma övergrepp och allvarliga brott mot internationell rätt, bland annat brutala avrättningar, sexuellt våld, bortföranden, tortyr, tvångskonvertering och förslavande av kvinnor och flickor. Barn rekryteras till och används för terroristverksamhet. Användningen av civila som mänskliga sköldar i de områden som hålls av terrorister är mycket oroväckande. Dessa brott är krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

I.  För närvarande är den demokratiska oppositionen försvagad och civilbefolkningen sitter fast mellan å ena sidan jihadistiska terrorister och islamiska fundamentalister och å andra sidan anhängare av Assadregimen.

J.  Den 26 februari 2018 lade rådet till Syriens industriminister och informationsminister på förteckningen över personer som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen på grund av den allvarliga situationen i landet.

K.  Det internationella samfundet och enskilda stater är skyldiga att ställa dem till svars som gjort sig skyldiga till brott mot internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt som begåtts under konflikten i Syrien, bland annat genom att tillämpa principen om universell jurisdiktion samt nationell lagstiftning. Detta kan göras antingen på grund val av befintliga nationella och internationella rättsmedel, inklusive nationella och internationella domstolar, eller av tillfälliga internationella brottmålsdomstolar som ännu inte har inrättats. Utöver sådant personligt straffrättsligt ansvar kan även stater under vissa villkor lagföras för bristande fullgörande av skyldigheter enligt internationella fördrag och konventioner som Internationella domstolen har behörighet över, däribland 1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och 1948 års konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord.

L.  EU förblir fast besluten att framgångsrikt slutföra förhandlingarna, den så kallade Genèveprocessen, under överinseende av FN:s särskilda sändebud för Syrien. EU fortsätter att stödja denna process, bland annat genom att anordna den andra givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid i Bryssel, planerad till den 24 och 25 april 2018.

M.  De Genèvebaserade förhandlingarna har efter den nionde förhandlingsomgången i Wien den 25 och 26 januari 2018 inte lyckats hitta någon fredlig lösning på krisen i Syrien. Den 4 maj 2017 nådde Ryssland, Iran och Turkiet en uppgörelse i Kazakstan om att inrätta fyra nedtrappningszoner, men dessa zoner har inte respekterats och skyddats av garanterna. Vid den syriska kongressen för nationell dialog, som hölls i Sotji den 30 januari 2018, meddelade man att det skulle inrättas en konstitutionskommitté, men detta har inte godtagits av alla parter.

N.  Situationen i Syrien och avsaknaden av en övergripande, trovärdig och inkluderande politisk övergångsprocess fortsätter att utgöra ett hinder för ett fullständigt genomförande av EU:s strategi för Syrien och framför allt av unionens omfattande stöd till återuppbyggnaden av landet.

O.  Sedan kriget bröt ut har EU och dess medlemsstater samlat in över 10,4 miljarder euro för att tillgodose de humanitära behov som den syriska krisen har gett upphov till, både internt och externt i den angränsande regionen, vilket gör EU till den största givaren. EU har också gett ett starkt stöd till och lovordat de grannländer som tar emot flyktingar.

1.  Europaparlamentet fördömer än en gång i starka ordalag alla grymheter och utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som begås i samband med konflikten, framför allt de handlingar som begås av Assadregimens styrkor, även med stöd av dess allierade, Ryssland och Iran samt av FN‑förtecknade terroristorganisationer. Parlamentet beklagar att minst 400 000 människor dödats och tusentals fler sårats i bombattacker, granatattacker och andra militära åtgärder som använts i Syrien under den sju år långa konflikten, och att miljoner människor fördrivits och att civila nekats tillgång till mat, vatten, sanitet samt hälso- och sjukvård på grund av utdragna belägringar av tätbefolkade områden. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över det upptrappade våldet i många delar av landet, såsom i östra al-Ghuta, Afrin och Idlib.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt att upprepade regionala och internationella försök att få slut på kriget har misslyckats, och efterlyser ett förnyat och intensivt internationellt samarbete för att åstadkomma en fredlig och hållbar lösning på konflikten. Parlamentet betonar att det internationella samfundet inte i tillräcklig utsträckning har stött den demokratiska oppositionen. Parlamentet bekräftar än en gång att den FN-ledda Genèveprocessen är viktigast och stöder de åtgärder som vidtagits av FN:s särskilda sändebud för Syrien, Staffan de Mistura, för att åstadkomma en trovärdig och inkluderande politisk övergång i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254, som förhandlats fram av alla parter i Syrien och som stöds av nyckelaktörer på det internationella och regionala planet. Parlamentet understryker att man måste hitta en politisk lösning på konflikten. Parlamentet står fortfarande fast vid att Syriens enhet, suveränitet, territoriella integritet och oberoende ska bevaras.

3.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag det pågående våldet i östra al-Ghuta, trots det enhälliga antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2401, och vädjar omgående till alla parter, särskilt Assadregimen, Ryssland och Iran, att fullt ut och skyndsamt genomföra och respektera denna resolution och garantera omedelbar, säker, obehindrad och varaktig leverans av humanitärt bistånd, evakuering av kritiskt sjuka och sårade samt minskat lidande för det syriska folket. Parlamentet stödjer fullt ut uppmaningen till alla parter i konflikten att snarast upphöra med fientligheterna under minst 30 på varandra följande dagar. Parlamentet uppmanar än en gång alla parter, framför allt de syriska myndigheterna, att ta sitt ansvar och skydda Syriens befolkning och att omedelbart upphöra med alla attacker mot civilbefolkningen i Syrien. Parlamentet uppmanar garanterna för eldupphöret i nedtrappningszonerna att fullfölja sitt ansvar för att få ett slut på både våldet och de brott som begås, och att tillåta och garantera obehindrat tillträde till de här zonerna. Parlamentet noterar beslutet av de tre länderna i Astanaprocessen att anordna ett nytt toppmöte i april 2018 för att diskutera Syrien och eventuella åtgärder i regionen. Parlamentet betonar att dessa åtgärder inte på något sätt får strida mot eller undergräva de FN-ledda samtalen/Genèveprocessen.

4.  Europaparlamentet påminner regimerna i Syrien, Ryssland och Iran om att de är folkrättsligt ansvariga för de ohyggliga brott som de fortsätter att begå i Syrien och att förövarna, oavsett om de är stater eller enskilda, kommer att ställas till svars för dessa brott.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att Ryssland upprepade gånger har använt sin vetorätt i säkerhetsrådet och att ingen överenskommelse nåddes om ett förnyat mandat för OPCW:s och FN:s gemensamma utredningsmekanism innan det löpte ut den 17 november 2017. Parlamentet anser att en sådan attityd från en permanent medlem av säkerhetsrådet, med ett särskilt ansvar att upprätthålla internationell fred och säkerhet, är skamlig. Att hindra internationella utredningar är i omvärldens ögon snarare ett tecken på att man är skyldig än något annat understryker parlamentet.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över Turkiets intervention i de områden i Syrien som kontrolleras av kurdiska styrkor. Parlamentet fortsätter att vara allvarligt oroat över den upptrappade situationen i Afrin, däribland en möjlig konfrontation mellan turkiska styrkor och Assads eller ryska styrkor, och över de ökade spänningarna med Förenta staterna. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att dra tillbaka sina trupper och att spela en konstruktiv roll i Syrienkonflikten, något som också ligger i Turkiets nationella intresse. Parlamentet instämmer med den ståndpunkt som uttryckts av vice ordföranden/den höga representanten om att det är negativt för Turkiets säkerhet om nya fronter öppnas i Syrien, och varnar för att den humanitära krisen i landet kan försämras ytterligare. Parlamentet kräver full respekt för internationell humanitär rätt, inklusive skydd av civilbefolkningen, och begär därför ett eldupphör i hela Syrien, inbegripet Afrin.

7.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den globala koalitionens insatser mot Daish. Parlamentet understryker att koalitionen och syriska partnerstyrkor har gjort stora framsteg i kampen mot Daish i Syrien. Parlamentet påminner om att alla åtgärder som vidtas för att bekämpa Daish och andra grupper som FN:s säkerhetsråd anser vara terroristgrupper måste vara strikt förenliga med folkrätten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras allierade att säkerställa transparens och ansvarighet samt full överensstämmelse med internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning.

8.  Europaparlamentet kräver återigen säkert, snabbt och obehindrat tillträde för humanitära insatser i hela Syrien, och välkomnar FN:s säkerhetsråds resolution 2393 som förnyade tillståndet för gränsöverskridande tillträde och tillträde över konfliktens skiljelinjer för humanitärt bistånd till Syrien med ytterligare 12 månader (till den 10 januari 2019). Parlamentet uppmuntrar FN och dess genomförande partner att fortsätta vidta åtgärder för att utöka de humanitära leveranserna till svårtillgängliga och belägrade områden, bland annat genom att på ett så effektivt sätt som möjligt använda gränsövergångar enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2165 (2014). Parlamentet stöder kravet på att humanitär minröjning påskyndas snarast möjligt i hela Syrien och påminner alla parter i konflikten om att sjukhus och sjukvårdspersonal uttryckligen är skyddade enligt internationell humanitär rätt. Parlamentet beklagar djupt de olika fall av sexuella övergrepp och tjänstefel som har visat sig förekomma inom internationella hjälporganisationer, bland annat att syriska flyktingar utnyttjats sexuellt av dem som levererar bistånd för FN:s och välkända internationella organisationers räkning. Parlamentet slår fast att det inte får förekomma någon tolerans för sådana handlingar, kräver en grundlig utredning och betonar att alla de ansvariga måste straffas.

9.  Europaparlamentet betonar att varken nolltolerans eller straffrihet får förekomma för de fruktansvärda brott som begåtts i Syrien, inklusive dem som begåtts mot religiösa, etniska och andra grupper och minoriteter. Parlamentet upprepar sitt krav på oberoende, opartiska, grundliga och trovärdiga utredningar samt åtal mot de ansvariga, och stödjer arbetet i den internationella, opartiska och oberoende mekanismen avseende internationella brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2012. Parlamentet noterar med tillfredsställelse EU:s beslut att ge 1,5 miljoner euro i ekonomiskt stöd till mekanismen genom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Parlamentet betonar dock att stöd kommer att behövas även efter det 18 månader långa programperioden. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna fullföljer sina åtaganden, och förväntar sig att frågan om den internationella, opartiska och oberoende mekanismen kommer att tas upp och lösas vid den andra givarkonferensen i Bryssel till stöd för Syriens och dess grannländers framtid. Parlamentet efterlyser dessutom stöd till organisationer i det civila samhället och icke-statliga organisationer som samlar in och bidrar till att bevara bevis på kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brott mot internationell humanitär rätt.

10.  Europaparlamentet är alltjämt övertygat om att det inte kan bli någon effektiv konfliktlösning eller varaktig fred i Syrien utan att ansvar utkrävs för de brott som begåtts, och efterlyser en europeisk strategi för ansvarsskyldighet för särskilt grymma brott som begåtts i Syrien. Parlamentet upprepar sitt stöd för principen om universell jurisdiktion när det gäller att bekämpa straffrihet, och välkomnar de åtgärder som ett antal EU-medlemsstater har vidtagit i detta syfte. Parlamentet välkomnar också initiativ från medlemsstaterna för att med stöd av sin nationella lagstiftning straffbelägga grova kränkningar av folkrätten. Parlamentet uppmanar åter EU och dess medlemsstater att i nära samordning med likasinnade länder undersöka möjligheten att upprätta en domstol för de krigsförbrytelser som begåtts i Syrien i avvaktan på en hänskjutning till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmärksammar det viktiga arbete som utförs av det europeiska nätverket av kontaktpunkter med avseende på personer som har gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, och uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant och generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor att främja och inkludera nätverket i framtida ansvarsutkrävande insatser för Syrien.

11.  Europaparlamentet kräver att alla respekterar den rätt som etniska och religiösa grupper och minoriteter, däribland kristna och alla tvångsförflyttade personer, i Syrien har att bo kvar i eller återvända till sitt historiska och traditionella hemland under förhållanden som präglas av värdighet, jämlikhet och säkerhet, och att fullt ut och fritt få utöva sin religion och sin tro, utan att utsättas för någon form av tvång, våld eller diskriminering. Parlamentet stöder en interreligiös dialog i syfte att främja ömsesidig förståelse och motverka fundamentalism.

12.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att människorättsaktivisten och Sacharovpristagaren Razan Zaitouneh, som i december 2013 ska ha kidnappats i Douma av den väpnade gruppen Jaysh al-Islam, fortfarande är försvunnen. Parlamentet begär att en EU-arbetsgrupp tillsätts för att samordna och öka insatserna för att få reda på var hon befinner sig och se till att hon friges.

13.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att göra sitt yttersta för att gjuta nytt liv i de FN-ledda fredssamtalen, och att kräva en mer aktiv roll i dessa förhandlingar genom att använda EU:s finansiella kapacitet och vilja att anslå betydande resurser till Syriens återuppbyggnad. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att, i sina insatser för det syriska folkets framtid och med början i den andra Brysselkonferensen som ska hållas den 24 och 25 april 2018, aktivt engagera och stödja det civila samhället i Syrien och dem som vill ha ett demokratiskt, pluralistiskt och inkluderande Syrien. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att arbeta tillsammans med det syriska folket för att ta fram lokala strategier för återuppbyggnaden av de olika regionerna i Syrien. Parlamentet understryker att EU bör överväga alla tillgängliga möjligheter i samarbetet med sina internationella partner, inklusive nedsläpp av bistånd från flygplan och inrättande av flygförbudszoner inom ramen för en resolution från FN:s säkerhetsråd.

14.  Europaparlamentet välkomnar att den andra Brysselkonferensen kommer att hållas med EU som värd i syfte att uttrycka och i praktisk handling omsätta det internationella samfundets fulla politiska och ekonomiska stöd för Genèveprocessen för nödställda syrier och för länder som tagit emot syriska flyktingar. Parlamentet erkänner den imponerande solidaritet som Jordanien, Libanon och Turkiet visat gentemot flyktingarna, och efterlyser ökat ekonomiskt stöd från EU och medlemsstaterna för att tillgodose flyktingarnas och deras värdsamhällens akuta behov. Parlamentet avråder från att inleda något som helst återuppbyggnadsarbete förrän det uppnåtts en FN‑förhandlad politisk överenskommelse med alla parter. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att i högre utsträckning inkludera det civila samhällets organisationer i denna konferens. Parlamentet efterlyser i detta avseende ökat stöd till fredliga och demokratiska organisationer i det syriska civilsamhället och till människorättsförsvarare, bland annat genom Madad-fonden, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred samt det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att uppfylla sina löften om humanitärt bistånd till Syrien och dess grannländer.

15.  Europaparlamentet betonar att EU:s insatser för att ge humanitärt stöd och planera för Syriens framtid är lovvärda. Parlamentet erinrar om att EU, i linje med EU-strategin, har förbundit sig att inte villkorslöst ge stöd till återuppbyggnaden av Syrien förrän en övergripande, trovärdig och inkluderande politisk övergångsprocess, framförhandlad av de syriska parterna i konflikten på grundval av FN:s säkerhetsråds resolution 2254 och Genèvekommunikén, verkligen är på gång. Parlamentet understryker att Assadregimen, Putins Ryssland och Iran bär huvudansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av sina militära interventioner. Parlamentet konstaterar att alla åtaganden om återuppbyggnad, baserade på en bottom-up-strategi och ett lyckat stärkande av lokala aktörer, varvid kända terroristgrupper utesluts, måste vara inriktade på fred och ansvarsskyldighet.

16.  Europaparlamentet fördömer starkt att barn används i strider eller terroristattacker. Parlamentet betonar hur fundamentalt det är att barn skyddas och att deras tillträde till utbildning prioriteras, även för flyktingbarn i grannländerna, och att den psykiska rehabiliteringen av dessa barn stöds.

17.  Europaparlamentet uttrycker oro över att 66 000 flyktingar uppges ha återsänds till Syrien 2017 och understryker behovet av att fullt ut respektera principen om non‑refoulement. Parlamentet betonar att det inte är säkert för flyktingar att återvända till Syrien och att EU inte får stödja sådana återsändanden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att fullgöra sina egna åtaganden, däribland de som föreskrivs i New York-deklarationen, och säkerställa ansvarsdelning så att flyktingar kan fly från krigszoner i Syrien och finna skydd bortom de närmaste grannländerna, genom bland annat vidarebosättning och humanitära mottagandesystem.

18.  Europaparlamentet välkomnar dessutom att två syriska ministrar, som utsågs i januari 2018 och som är ansvariga för repressiva åtgärder mot det syriska folket, den 26 februari 2018 lades till förteckningen över personer som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen. Parlamentet vädjar till samtliga medlemsstater att se till att rådets beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien följs fullt ut, framför allt frysningen av de personers tillgångar som finns upptagna i förteckningen samt inreserestriktionerna för de personer som gynnas av eller stöder regimen i Syrien. Parlamentet fördömer de senaste rapporterna om överträdelser av detta beslut och påminner medlemsstaterna om deras skyldighet enligt internationell rätt att se till att personer som misstänks för grymma brott grips och hålls kvar på deras territorium. Parlamentet efterlyser riktade sanktioner mot ryska och iranska tjänstemän som avsiktligt riktar sina insatser mot civilbefolkningen, såväl i östra al-Ghuta som i det övriga Syrien.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter i konflikten, och att även se till att denna text översätts till arabiska.

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0227.
(2) EUT L 121, 10.5.2011, s. 11.


USA:s åtgärder mot EU:s jordbruksstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken (avseende spanska oliver)
PDF 159kWORD 44k
Europaparlamentets resolution av den 15 mars 2018 om USA:s åtgärder mot EU:s jordbruksstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken (avseende spanska oliver) (2018/2566(RSP))
P8_TA(2018)0091RC-B8-0137/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av det preliminära beslutet från USA:s handelsministerium, genom vilket en tullavgift införs på spanska oliver sedan man dragit slutsatsen att det stöd som olivproducenterna har mottagit i EU innebär att olivprodukter har kunnat importeras till USA till ett pris under marknadspriset,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om USA:s angrepp på EU:s jordbruksstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken (avseende spanska oliver) (O-000006/2018 – B8-0007/2018),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) nr 73/2009(1),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Beslutet att införa varierande tullsatser på olivprodukter som exporteras av spanska företag bygger på uppfattningen att det stöd till olivsektorn som beviljas inom den gemensamma jordbrukspolitiken skulle kunna utgöra illojal konkurrens gentemot producenter i USA.

B.  Detta beslut ifrågasätter, på ett orättvist och godtyckligt sätt, alla EU:s stödprogram för jordbruket och kan potentiellt inverka på alla som erhåller stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken.

C.  Det råder allvarliga tvivel om huruvida den formel som USA:s utredare har använt för att beräkna den preliminära antidumpningsmarginalen är förenlig med WTO:s regler.

D.  Kommissionen har vid flera tillfällen bekräftat att de stödåtgärder som är föremål för utredningarna om utjämningstullar (inbegripet ordningen för grundstöd, konsumtionsfrämjande åtgärder och stödet till unga jordbrukare) inte är handelsstörande.

E.  Stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken till primärproducenter av bordsoliver i Spanien räknas som stöd inom den gröna boxen enligt bilaga II till WTO-avtalet om jordbruk, eftersom det är frikopplat från produktionen och icke handelsstörande.

F.  De åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken som utreds är inte produktspecifika och därför inte utjämningsbara enligt artikel 2 i WTO:s avtal om subventioner och utjämningsåtgärder.

G.  Undersökningen i fallet med spanska oliver är en av de många undersökningar avseende handelspolitiska skyddsåtgärder som redan har inletts av USA.

H.  Den gemensamma jordbrukspolitiken har förändrats genom flera reformer i syfte att anpassa de flesta stödåtgärder till WTO:s krav på stöd inom den gröna boxen, och är i dag utformad för att säkerställa full överensstämmelse med WTO:s avtal, efter att ha övergått från ett system med kopplat stöd till ett system med frikopplat stöd.

I.  USA är också en stor användare av stöd inom den gröna boxen till jordbruket.

J.  USA har infört provisoriska antidumpningstullar på i genomsnitt 17,13 procent på de tre spanska företag som är under utredning, och utjämningstullar på i genomsnitt 4,47 procent på alla spanska exporterade produkter.

K.  De provisoriska åtgärderna riskerar att sätta igång en ström av skyddsutredningar i USA och andra länder av sådant stöd till jordbruksprodukter som faller inom den gröna boxen, vilket i slutändan skulle skada både EU:s och USA:s producenter. Denna eskalering äventyrar sedan länge etablerade och omsorgsfullt framförhandlade WTO‑avtal.

L.  De spanska producenterna kan gå miste om den amerikanska marknaden, medan konkurrenter från tredjeländer gynnas av de exportmöjligheter som följer av USA:s beslut.

M.  Om dessa tullar införs permanent uppskattar den spanska olivsektorn att den ekonomiska inverkan på sektorn kommer att uppgå till mellan 350 miljoner och 700 miljoner euro under de kommande 5–10 åren, vilket skulle kunna leda till att mogna spanska oliver slutar att exporteras.

N.  Konkurrenskraften hos den spanska exporten, vars marknadsandel har ökat stegvis i USA de senaste åren, är ett resultat av dessa företags ansträngningar att minska kostnaderna genom att investera i spetsteknik och kvalitetsförbättringar, inte en konsekvens av stödet från EU.

O.  Ökningen av spansk export till USA (+20 procent sedan 2013) har medfört tusentals nya arbetstillfällen och gett ekonomisk avlastning i områden i Andalusien som hör till de områden som drabbades hårdast av den ekonomiska krisen.

1.  Europaparlamentet uppmanar USA:s myndigheter att upphäva sitt tillfälliga beslut och att återupprätta en ömsesidigt konstruktiv strategi på detta område som gynnar både producenterna och konsumenterna på de två kontinenterna.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin stora oro över de negativa konsekvenser som USA:s utjämningsförfarande kan få för EU:s hela jordbruksmodell.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta alla nödvändiga diplomatiska åtgärder, såväl på bilateral nivå som på WTO-nivå, för att försvara vårt system för stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken, som av WTO anses vara icke handelsstörande och som har godkänts enligt WTO:s förfarande för den gröna boxen.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att bestrida ett eventuellt slutligt amerikanskt beslut inför WTO.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även fortsättningsvis bistå den spanska olivsektorn och Spaniens regering för att säkerställa att WTO:s regler till fullo respekteras av USA:s myndigheter under dessa utredningar.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge den spanska olivsektorn, som har påverkats av USA:s utredningar, tydlig rådgivning och ett starkt stöd.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med de spanska myndigheterna och den spanska olivsektorn och fortsätta att utbyta all relevant information med USA:s myndigheter för att undvika att omotiverade åtgärder vidtas.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och USA:s myndigheter.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 608.

Rättsligt meddelande