Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2770(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0315/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/07/2018 - 6.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0313

Antagna texter
PDF 177kWORD 48k
Torsdagen den 5 juli 2018 - Strasbourg Preliminär utgåva
Migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess gränser
P8_TA-PROV(2018)0313RC-B8-0315/2018

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2018 om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess landgränser till Colombia och Brasilien (2018/2770(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, i synnerhet de av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela(1), av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela(2), av den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela(3), av den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela(4), av den 27 april 2017 om situationen i Venezuela(5), av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela(6) och av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela(7),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 februari 2018 av Fatou Bensouda, åklagare vid Internationella brottmålsdomstolen,

–  med beaktande av uttalandet av den 31 mars 2017 om Venezuela av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av rapporten av den 22 juni 2018 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) Human rights violations in the Bolivarian Republic of Venezuela,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 28 april 2017 av FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, FN:s särskilda rapportör om mötes- och föreningsfrihet, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare samt FN:s arbetsgrupp mot godtyckligt frihetsberövande,

–  med beaktande av G7-ledarnas uttalande av den 23 maj 2018,

–  med beaktande av Limagruppens förklaringar av den 23 januari, den 14 februari, den 21 maj och den 2 juni och den 15 juni 2018,

–  med beaktande av Amerikanska samarbetsorganisationens (OAS) förklaring av den 20 april 2018 om den förvärrade humanitära situationen i Venezuela,

–  med beaktande av rapporten av den 29 maj 2018 från OAS generalsekretariat och en panel bestående av oberoende internationella experter om möjliga brott mot mänskligheten i Venezuela,

–  med beaktande av rapporten Democratic Institutions, the Rule of Law and Human Rights in Venezuela från den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna, offentliggjord den 12 februari 2018, liksom dess resolution av den 14 mars 2018,

–  med beaktande av uttalandena av den 26 januari, den 19 april och den 22 maj 2018 av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om den senaste utvecklingen i Venezuela,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 13 november 2017, den 22 januari 2018, den 28 maj 2018 och den 25 juni 2018,

–  med beaktande av uttalandet av Christos Stylianides, kommissionsledamot med ansvar för humanitärt bistånd och krishantering, om det officiella besöket i Colombia i mars 2018,

–  med beaktande av uttalandet av den 23 april 2018 från parlamentets grupp för demokratistöd och valsamordning,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Situationen för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen i Venezuela fortsätter att försämras. Venezuela står inför en aldrig tidigare skådad politisk, social, ekonomisk och humanitär kris, som kännetecknas av osäkerhet, våld, människorättskränkningar, en allt sämre situation för rättsstaten, brist på läkemedel och sociala tjänster samt inkomstbortfall och stigande fattigdom, vilken kräver allt fler dödsfall och leder till ett ökat antal flyktingar och migranter.

B.  Allt fler människor i Venezuela, i synnerhet utsatta grupper som kvinnor, barn och sjuka, lider av undernäring på grund av begränsad tillgång till bra hälso- och sjukvård, läkemedel, mat och vatten. 87 procent av Venezuelas befolkning lever i fattigdom, och 61,2 procent i extrem fattigdom. Mödradödligheten har gått upp med 60 procent och spädbarnsdödligheten med 30 procent. Under 2017 ökade antalet malariafall med 69 procent jämfört med året innan, och detta är enligt WHO den största ökningen i hela världen och andra sjukdomar som tuberkulos och mässling är på väg att urarta till epidemier.

C.  Trots att det internationella samfundet står berett fortsätter den venezuelanska regeringen tyvärr hårdnackat att förneka problemet och vägrar att öppet ta emot och underlätta utdelningen av internationellt humanitärt bistånd.

D.  Den ekonomiska situationen har försämrats avsevärt. Internationella valutafonden har beräknat att hyperinflationen i Venezuela kommer att öka våldsamt från uppskattningsvis 2 400 procent 2017 till 13 000 procent 2018, vilket innebär en genomsnittlig prisökning med nästan 1,5 procent i timmen.

E.  En OHCHR-rapport som offentliggjordes den 22 juni 2018 belyser hur de venezuelanska myndigheterna har misslyckats med att utkräva ansvar av personer som gjort sig skyldiga till allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive dödande, överdrivet bruk av maktmedel mot demonstranter, godtyckliga gripanden, misshandel och tortyr. Det tycks även råda straffrihet för säkerhetstjänstemän som misstänks för utomrättsligt dödande av demonstranter.

F.  Enligt den rapport som den 29 maj 2018 lades fram av den panel bestående av oberoende internationella experter som tillsatts av OAS har det begåtts sju brott mot mänskligheten i Venezuela sedan åtminstone februari 2014, och det är regeringen själv som bär ansvaret för den nuvarande humanitära krisen i regionen. Internationella brottmålsdomstolens åklagare har meddelat att det har inletts en förundersökning av brott som ska ha begåtts i Venezuela sedan april 2017.

G.  Det val som hölls den 20 maj 2018 följde inte de internationella miniminormerna för ett trovärdigt förfarande och respekterade inte politisk mångfald, demokrati, öppenhet och rättsstatsprincipen, vilket ytterligare försvårar arbetet med att lösa den politiska krisen. EU och andra demokratiska organ har varken erkänt valet eller de myndigheter som inrättats genom denna olagliga process.

H.  Dagens flerdimensionella kris i Venezuela håller på att leda till den största folkförflyttningen man upplevt i regionen. Enligt UNHCR och Internationella organisationen för migration (IOM) har det totala antalet venezuelaner som lämnat landet ökat dramatiskt, från 437 000 år 2005 till fler än 1,6 miljoner år 2017. Omkring 945 000 venezuelaner lämnade landet mellan 2015 och 2017. År 2018 har över 2 miljoner människor lämnat landet sedan 2014. Antalet venezuelanska medborgare som har sökt asyl runt om i världen har ökat med 2 000 procent sedan 2014, och siffran uppgick till över 280 000 i mitten av juni 2018.

I.  520 000 venezuelaner i regionen har kommit åt att bosätta sig under olika lagliga former, och över 280 000 har gjort anspråk på flyktingstatus runt om i världen. Antalet venezuelaner som ansöker om internationellt skydd i EU ökade med över 3 500 procent mellan 2014 och 2017. Uppskattningsvis över 60 procent av venezuelanerna befinner sig fortfarande i en irreguljär situation.

J.  Enligt FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) är det Colombia som har tagit emot merparten av de människor som fördrivits i och med att 820 000 venezuelaner bor i landet. Cúcuta och Boa Vista, som ligger på gränsen mot Venezuela, upplever en stor tillströmning av människor som ofta är vid fruktansvärt dålig hälsa och lider av svår näringsbrist. Många flyktingar och migranter kommer även till Peru, Chile, Argentina, Panama, Brasilien, Ecuador, Mexiko, Dominikanska republiken, Costa Rica, Uruguay, Bolivia och Paraguay. Rutterna till havs blir allt viktigare, särskilt till de västindiska öarna Aruba, Curaçao, Bonaire, Trinidad och Tobago och Guyana. Europeiska länder, framför allt Spanien, Portugal och Italien, påverkas också alltmer. Påfrestningarna för värdländerna blir allt större när det gäller att tillhandahålla stöd för nyanlända.

K.  Colombianska nationella och lokala myndigheter arbetar på ett lovvärt sätt för att garantera de människor som flytt från Venezuela deras mänskliga rättigheter, exempelvis rätten till grundskoleutbildning och grundläggande hälso- och sjukvård, oavsett status. I Colombia välkomnar lokalsamhällen, religiösa institutioner och vanligt folk venezuelanska migranter i en anda av broderskap, och de visar stor motståndskraft och solidaritet.

L.  Den 7 juni 2018 tillkännagav kommissionen ett paket på 35,1 miljoner euro i katastrofhjälp och utvecklingsbistånd för att stödja de venezuelaner och de grannländer som drabbats av krisen. Detta ekonomiska stöd kommer att läggas till de 37 miljoner euro som EU redan avsatt till förmån för humanitär hjälp och samarbetsprojekt i landet. Den 13 juni 2018 fattades fortfarande 56 procent av den finansiering som begärts i UNHCR:s upprop om ytterligare stöd till ett värde av 46,1 miljoner US-dollar.

M.  Varje månad kommer över 12 000 venezuelaner in i den brasilianska delstaten Roraima. Ungefär 2 700 av dem uppehåller sig i staden Boa Vista. Venezuelanerna står redan för över 7 procent av stadens befolkning, och om det fortsätter så här kommer det vid utgången av året att finnas över 60 000 venezuelaner där. Denna folktillströmning innebär en enorm belastning för stadens offentliga tjänster, särskilt i fråga om folkhälsa och utbildning. Roraima är en av Brasiliens fattigaste delstater, med en mycket inskränkt arbetsmarknad och ekonomi, något som ytterligare hindrar integrationen av flyktingar och migranter.

N.  Europaparlamentet sände ut en ad hoc-delegation till gränserna mellan Venezuela och Colombia respektive Brasilien mellan den 25 och 30 juni 2018, för att bedöma krisens konsekvenser på ort och ställe.

1.  Europaparlamentet är djupt chockat och oroat över den förödande humanitära situationen i Venezuela, som har lett till många dödsfall och en aldrig tidigare skådad tillströmning av flyktingar och migranter till såväl grannländerna som andra länder. Parlamentet står solidariskt med alla de venezuelaner som tvingats fly sitt land på grund av bristen på grundläggande livsvillkor som tillgång till mat, dricksvatten, hälso- och sjukvård och läkemedel.

2.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de venezuelanska myndigheterna att erkänna den pågående humanitära krisen, förhindra att den förvärras ytterligare och främja politiska och ekonomiska lösningar som garanterar säkerheten för civilbefolkningen liksom stabilitet för landet och regionen.

3.  Europaparlamentet begär att de venezuelanska myndigheterna omedelbart tillåter att humanitärt bistånd obehindrat kommer in i landet för att förhindra att den humanitära krisen och folkhälsokrisen förvärras, särskilt så att sådana sjukdomar som mässlingen, malaria, difteri och mul- och klövsjuka inte dyker upp på nytt, och att de beviljar obehindrat tillträde för internationella organisationer som vill bistå de samhällssektorer som drabbats. Parlamentet efterlyser ett snabbt genomförande av akuta insatser för att bekämpa undernäring hos de mest utsatta grupperna, såsom kvinnor, barn och sjuka. Parlamentet är extremt oroat över antalet ensamkommande barn som korsar gränserna.

4.  Europaparlamentet lovordar den colombianska regeringen för dess snabba insatser och dess stöd till alla venezuelaner som kommer till landet. Parlamentet lovordar även Brasilien och andra länder i regionen, framför allt Peru, regionala och internationella organisationer, privata och offentliga organ, katolska kyrkan och vanliga medborgare i hela regionen för deras aktiva hjälp till och solidaritet med venezuelanska flyktingar och migranter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna till omedelbara, skyddsinriktade insatser för venezuelanska flyktingar eller migranter på sitt territorium, såsom viseringar av humanitära skäl, särskilda uppehållsarrangemang, eller andra regionala ramar för migration, med de relevanta garantierna för skydd. De venezuelanska myndigheterna uppmanas att underlätta och skynda på utfärdandet och förnyandet av id-handlingar för sina egna medborgare, oavsett om de befinner sig i Venezuela eller utomlands.

5.  Europaparlamentet uppmanar det internationella samfundet, inbegripet EU, att utforma ett samordnat, övergripande och regionalt svar på krisen och att intensifiera sitt ekonomiska och materiella stöd till mottagarländerna genom att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet välkomnar varmt det humanitära bistånd från EU som hittills anslagits och efterlyser snarast möjligt ytterligare humanitärt stöd, som ska frigöras via fonder för nödåtgärder, för att möta de ökande behoven bland människor i grannländerna som drabbats av krisen i Venezuela.

6.  Europaparlamentet upprepar att den humanitära krisen har sin upprinnelse i en politisk kris. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att säkerställa att alla människorättskränkningar, inklusive kränkningar som riktar sig mot civila, omedelbart upphör samt att alla mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inbegripet yttrandefriheten, pressfriheten och mötesfriheten, respekteras fullt ut. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de venezuelanska myndigheterna att respektera samtliga demokratiskt valda institutioner, framför allt nationalförsamlingen, att frige alla politiska fångar och att upprätthålla demokratins principer, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Europeiska utrikestjänsten uppmanas att göra sitt yttersta för att underlätta de internationella medlingsinsatser som behövs för att bana väg för en fungerande lösning på den pågående humanitära och politiska krisen.

7.  Europaparlamentet efterlyser ett nytt presidentval som följer internationellt erkända demokratinormer och Venezuelas konstitutionella ordning inom en öppen, jämlik och rättvis ram med internationell observation, utan några begränsningar för politiska partier eller kandidater, och där alla venezuelaners politiska rättigheter till fullo respekteras. Parlamentet betonar att den rättmätiga regering som bildas efter ett sådant val utan dröjsmål måste ta tag i den pågående ekonomiska och sociala krisen i Venezuela och arbeta för nationell försoning.

8.  Europaparlamentet påminner om att sanktioner som vidtas av det internationella samfundet måste vara riktade och kunna återkallas och inte får åsamka det venezuelanska folket någon som helst skada. Parlamentet välkomnar det snabba antagandet av ytterligare riktade sanktioner som kan återkallas och det vapenembargo som infördes i november 2017. Parlamentet upprepar att dessa sanktioner har införts mot höga tjänstemän som gjort sig skyldiga till grova människorättskränkningar, som undergrävde demokratin och rättsstatsprincipen i Venezuela och genomförde det olagliga valet den 20 maj 2018, vilket inte erkändes internationellt, och som ägde rum utan att någon överenskommelse nåtts om datum eller villkor och under omständigheter som gjorde det omöjligt för alla politiska partier att delta på lika villkor. Parlamentet påminner om att dessa sanktioner kan utvidgas till att omfatta dem som bär ansvaret för den tilltagande politiska, sociala, ekonomiska och humanitära krisen, särskilt president Nicolás Maduro, i enlighet med sina tidigare resolutioner.

9.  Europaparlamentet upprepar att de som gjort sig skyldiga till grova människorättskränkningar måste ställas till svars. Parlamentet stöder till fullo Internationella brottmålsdomstolens förundersökning av de omfattande brott och de förtryckshandlingar som begåtts av Venezuelas regim, och efterlyser en aktiv roll för EU i detta avseende. Parlamentet stöder till fullo uppmaningen från den panel av oberoende internationella experter som tillsatts av OAS generalsekreterare och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att det ska inrättas en undersökningskommission för att utreda situationen i Venezuela och fördjupa Internationella brottmålsdomstolen involvering.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas regering och nationalförsamling, Republiken Colombias, Republiken Brasiliens och Republiken Perus regeringar och parlament, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika, Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare och Limagruppen.

(1) EUT C 285, 29.8.2017, s. 145.
(2) EUT C 294, 12.8.2016, s. 21.
(3) EUT C 316, 30.8.2016, s. 190.
(4) EUT C 86, 6.3.2018, s. 101.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0200.
(6) Antagna texter, P8_TA(2018)0041.
(7) Antagna texter, P8_TA(2018)0199.

Senaste uppdatering: 6 juli 2018Rättsligt meddelande