Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2769(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0314/2018

Ingivna texter :

B8-0314/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 05/07/2018 - 6.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0314

Antagna texter
PDF 251kWORD 44k
Torsdagen den 5 juli 2018 - Strasbourg Preliminär utgåva
Riktlinjer för medlemsstaterna för att förhindra att det humanitära biståndet kriminaliseras
P8_TA-PROV(2018)0314B8-0314/2018

Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2018 om riktlinjer för medlemsstaterna för att förhindra att det humanitära biståndet kriminaliseras (2018/2769(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets direktiv 2002/90/EG av den 28 november 2002 om hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse(1) (direktivet om definition av hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse),

–  med beaktande av rådets rambeslut 2002/946/RIF av den 28 november 2002 om förstärkning av den straffrättsliga ramen för att förhindra hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse(2) (rambeslutet),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 maj 2015 EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter (2015–2020) (COM(2015)0285),

–  med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 22 mars 2017 Refit Evaluation of the EU legal framework against facilitation of unauthorised entry, transit and residence: the Facilitators Package (direktiv 2002/90/EG och rambeslut 2002/946/RIF) (SWD(2017)0117),

–  med beaktande av sin resolution av den 18 april 2018 om framstegen när det gäller FN:s globala pakter för säker, ordnad och reguljär migration och om flyktingar(3),

–  med beaktande av studien Fit for purpose? The Facilitation Directive and the criminalisation of humanitarian assistance to irregular migrants, offentliggjord 2016 av parlamentets generaldirektoratet för unionens interna politik,

–  med beaktande av studien från 2014 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter Criminalisation of migrants in an irregular situation and of persons engaging with them,

–  med beaktande av dokumentet av den 4 februari 2010 från Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter Criminalisation of migration in Europe: Human rights implications,

–  med beaktande av FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, antaget genom resolution 55/25 av den 15 november 2000 vid FN:s generalförsamlings 55:e session,

–  med beaktande av rapporten av den 24 april 2013 från FN:s särskilda rapportör för migranters mänskliga rättigheter Regional Study: management of the external borders of the European Union and its impact on the human rights of migrants,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om riktlinjer för medlemsstaterna för att förhindra att det humanitära biståndet kriminaliseras (O‑000065/2018 – B8‑0034/2018),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I EU:s åtgärdsplan mot smuggling av migranter (2015–2020) betonade kommissionen behovet av ”att lämpliga straffrättsliga påföljder införs samtidigt som risken för kriminalisering av den som förser migranter i sjönöd med humanitärt bistånd undviks” och behovet av att förbättra det befintliga regelverk som ska motverka personer som hjälper till med olaglig invandring, dvs. direktiv 2002/90/EG och tillhörande rambeslut 2002/946/RIF.

B.  I artikel 1.2 i det direktivet fastställs det ett icke-bindande undantag för humanitärt stöd som innebär att medlemsstaterna kan välja att inte kriminalisera sådan hjälp när den är av humanitär karaktär.

C.  I sin resolution av den 18 april 2018 om framstegen när det gäller FN:s globala pakter för säker, ordnad och reguljär migration samt om flyktingar efterlyser [parlamentet] en icke-kriminalisering av humanitärt bistånd och ökad kapacitet i samband med sök- och räddningsinsatser för personer i nöd. Dessutom måste alla länder öka sin kapacitet och erkänna det stöd som privata aktörer och icke-statliga organisationer ger vid räddningsinsatser till havs och på land”.

D.  I arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om Refit-utvärderingen av det regelverk som ska motverka personer som hjälper till med olaglig invandring betonade kommissionen att förstärkt utbyte av kunskap och bästa praxis mellan åklagare, brottsbekämpning och civilsamhälle skulle kunna bidra till att förbättra den rådande situationen och förhindra att genuint humanitärt stöd kriminaliseras.

E.  Artikel 1.1 b i direktiv 2002/90/EG tvingar inte medlemsstaterna att avstå från att straffa medhjälp till olaglig vistelse om handlingen inte har ett avsiktligt vinstsyfte, och rambeslutet innehåller inga obligatoriska bestämmelser som hindrar bestraffning av handlande som sker i humanitärt syfte eller i nödsituationer.

1.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna enligt direktiv 2002/90/EG och tillhörande rambeslut är skyldiga att tillämpa lagstiftning som innebär att straffrättsliga påföljder utdöms för hjälp till olaglig inresa, transitering och vistelse.

2.  Europaparlamentet är bekymrat över de oavsiktliga följder som det regelverk som ska motverka personer som hjälper till med olaglig invandring får för personer som tillhandahåller humanitärt stöd till migranter och för den sociala sammanhållningen i det mottagande samhället i stort.

3.  Europaparlamentet understryker att tillhandahållande av humanitärt stöd inte bör kriminaliseras, i linje med FN:s tilläggsprotokoll mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen.

4.  Europaparlamentet noterar att aktörer som sysslar med humanitärt bistånd som stöder och kompletterar livräddande insatser som utförs av de behöriga myndigheterna i en medlemsstat måste hålla sig inom de ramar som fastställts för humanitärt stöd i direktiv 2002/90/EG, och att deras uppdrag måste ske under överinseende av medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna i väldigt liten utsträckning har införlivat det undantag för humanitärt stöd som föreskrivs i direktiv 2002/90/EG, och konstaterar att undantaget bör tillämpas som en spärr för åtal, i syfte att säkerställa att åtal inte väcks mot enskilda och mot organisationer i det civila samhället som hjälper migranter av humanitära skäl.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införliva det undantag för humanitärt stöd som föreskrivs i direktiv 2002/90/EG och att införa lämpliga system för att övervaka att regelverket för att motverka personer som hjälper till med olaglig invandring följs och verkligen tillämpas i praktiken, genom att samla in och årligen registrera information om antalet personer som gripits för att ha bistått med sådan hjälp vid gränsen eller inne i landet, antalet inledda rättsliga förfaranden, antalet fällande domar tillsammans med uppgifter om hur domarna fastställs samt skäl för att avbryta en utredning.

7.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att anta riktlinjer för medlemsstaterna som anger vilka former av hjälp som inte bör kriminaliseras, i syfte att säkerställa klarhet och enhetlighet i det befintliga regelverket, inbegripet artikel 1.1 b och 1.2 i direktiv 2002/90/EG, och betonar att tydliga parametrar kommer att garantera större konsekvens i den straffrättsliga regleringen av hjälp av detta slag i samtliga medlemsstater och begränsa oberättigad kriminalisering.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EGT L 328, 5.12.2002, s. 17.
(2) EGT L 328, 5.12.2002, s. 1.
(3) Antagna texter, P8_TA(2018)0118.

Senaste uppdatering: 6 juli 2018Rättsligt meddelande