Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2028(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0228/2018

Ingivna texter :

A8-0228/2018

Debatter :

PV 10/09/2018 - 27
CRE 10/09/2018 - 27

Omröstningar :

PV 11/09/2018 - 6.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0332

Antagna texter
PDF 159kWORD 53k
Tisdagen den 11 september 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Likabehandling av språk i den digitala tidsåldern
P8_TA(2018)0332A8-0228/2018

Europaparlamentets resolution av den 11 september 2018 om likabehandling av språk i den digitala tidsåldern (2018/2028(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 21.1 och 22 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Unescos konvention från 2003 om skydd av det immateriella kulturarvet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/2240 av den 25 november 2015 om inrättandet av ett program för lösningar för interoperabilitet och gemensamma ramar för europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare (ISA2-programmet) för modernisering av den offentliga sektorn(3),

–  med beaktande av rådets resolution av den 21 november 2008 om en europeisk strategi för flerspråkighet (2008/C 320/01)(4),

–  med beaktande av rådets beslut av den 3 december 2013 om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) och om upphävande av beslut 2006/971/EG, 2006/972/EG, 2006/973/EG, 2006/974/EG och 2006/975/EG(5),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades av EU 2010,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 september 2008 Flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande (COM(2008)0566),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 augusti 2010 En digital agenda för Europa (COM(2010)0245),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 januari 2012 Samstämmiga ramar för att öka tilltron till en inre e-marknad för e-handel och nättjänster (COM(2011)0942),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 2015 En strategi för en inre digital marknad i Europa (COM(2015)0192),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén över meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén En digital agenda för Europa (COM(2010)0245)(6),

–  med beaktande av rekommendationen om att främja och använda flerspråkighet och allmän tillgång till Internet, som antogs av Unescos allmänna konferens vid den 32:a sessionen i Paris den 15 oktober 2003,

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometerrapporten 386 om européerna och deras språk, som publicerades i juni 2012,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Barcelona den 15 och 16 mars 2002 (SN 100/1/02 REV 1),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juni 1988 om teckenspråk för döva(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2004 om skyddet och främjandet av den kulturella mångfalden i ett utvidgat Europa: de europeiska regionernas roll och internationella organisationers (exempelvis Unesco och Europarådet) roll(8) , och sin resolution av den 4 september 2003 om europeiska regionala och mindre använda språk – minoritetsspråken inom EU – med beaktande av utvidgningen och den kulturella mångfalden(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 om flerspråkighet: en tillgång för Europa och ett gemensamt åtagande(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2013 om utrotningshotade europeiska språk och den språkliga mångfalden inom EU(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2018 om skydd och icke-diskriminering av minoriteter i EU:s medlemsstater(12),

–  med beaktande av undersökningen från Europaparlamentets utredningstjänst och enheten för vetenskaplig framsyn (Stoa) om likabehandling av språk i den digitala tidsåldern – ett projekt om det mänskliga språket, som offentliggjordes i mars 2017,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0228/2018), och av följande skäl:

A.  Språkteknologi kan underlätta kommunikationen för döva och hörselskadade, blinda och synskadade och personer med dyslexi. I detta betänkande avses med ”språkteknologi” teknik som inte bara stöder talade språk, utan även teckenspråk, eftersom teckenspråk är en viktig del av Europas språkliga mångfald.

B.  Utvecklingen av språkteknologi omfattar många forskningsområden och forskningsgrenar, inbegripet datorlingvistik, artificiell intelligens, datavetenskap och lingvistik, med tillämpningar som t.ex. bearbetning av naturligt språk, textanalys, talteknologi och datautvinning.

C.  Enligt den särskilda Eurobarometerrapporten 386 om européerna och deras språk kan drygt hälften av EU-medborgarna (54 %) föra ett samtal på minst ett ytterligare språk, en fjärdedel (25 %) kan tala minst två ytterligare språk och en av tio (10 %) är förtrogen med minst tre.

D.  Det finns 24 officiella språk och mer än 60 nationella språk, regionala språk och minoritetsspråk i Europeiska unionen, utöver invandrarspråk och de olika statligt godkända teckenspråken i enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Flerspråkigheten är en av de viktigaste tillgångarna för den kulturella mångfalden i Europa och samtidigt en av de största utmaningarna för skapandet av ett verkligt integrerat EU.

E.  Stöd till lokalsamhällen, såsom ursprungsbefolkningar och befolkningar på landsbygden eller i avlägset belägna samhällen, för att övervinna geografiska, sociala och ekonomiska hinder för tillgång till bredband är en viktig förutsättning för en effektiv EU-politik för flerspråkighet.

F.  Flerspråkigheten ingår i flera av EU:s politikområden, bland annat kultur, utbildning, ekonomi, den digitala inre marknaden, livslångt lärande, sysselsättning, social delaktighet, konkurrenskraft, ungdomar, det civila samhället, rörlighet, forskning och medier. Större uppmärksamhet måste ägnas åt att undanröja hinder för dialog mellan kulturer och språk och åt att främja ömsesidig förståelse.

G.  Kommissionen konstaterar att den digitala inre marknaden måste vara flerspråkig. Det har inte föreslagits någon gemensam EU-strategi för att hantera problemet med språkliga hinder.

H.  Språkteknologi används i praktiskt taget alla vanliga digitala produkter och tjänster, eftersom de flesta använder språk i någon utsträckning, särskilt via alla internetrelaterade produkter, såsom sökmotorer, sociala nätverk och e-handelstjänster. Användningen av språkteknologi påverkar även områden av grundläggande betydelse för EU-medborgarnas dagliga välbefinnande, såsom utbildning, kultur och hälsa.

I.  Den gränsöverskridande e-handeln är mycket begränsad, och endast 16 % av EU-medborgarna köpte varor på nätet från andra EU-länder under 2015. Språkteknologi kan bidra till den framtida kommunikationen över land- och språkgränserna i Europa samt gynna den ekonomiska tillväxten och den sociala stabiliteten samt minska naturliga hinder och på så sätt respektera och främja sammanhållning och konvergens och stärka EU:s globala konkurrenskraft.

J.  Den tekniska utvecklingen är i allt högre grad språkbaserad och har konsekvenser för tillväxten och samhället. Det finns ett brådskande behov av mer språkmedvetna strategier och av teknisk, men också verkligt tvärvetenskaplig, forskning och utbildning om digital kommunikation och språkteknologi och deras koppling till tillväxten och samhället.

K.  Genom att uppfylla Barcelonamålet om att ge medborgarna möjlighet att kommunicera väl på sitt modersmål plus två andra språk skulle man ge människor större möjligheter att ta del av kulturellt innehåll, utbildningsmaterial och vetenskapliga uppgifter i digital form och att delta i egenskap av medborgare, förutom att få tillgång till den digitala inre marknaden. Ytterligare medel och verktyg, särskilt de som tillhandahålls via språkteknologi, är grundläggande för en korrekt hantering av den europeiska flerspråkigheten och främjandet av flerspråkighet på individnivå.

L.  Det har gjorts betydande genombrott inom artificiell intelligens och utvecklingstakten inom språkteknologi har varit snabbt. Språkcentrerad artificiell intelligens erbjuder nya möjligheter för digital kommunikation, digitalt förbättrad kommunikation, teknikstödd kommunikation och samarbete på alla europeiska språk (och språk utanför Europa), genom att ge personer som talar olika språk lika tillgång till information och kunskap och genom att förbättra IT-nätens funktioner.

M.  De gemensamma europeiska värdena samarbete, solidaritet, jämställdhet, erkännande och respekt bör innebära att alla medborgare har fullständig och likvärdig tillgång till digital teknik, vilket inte bara skulle förbättra sammanhållningen och välbefinnandet i Europa, utan även möjliggöra en flerspråkig digital inre marknad.

N.  Tillgången till tekniska verktyg, såsom datorspel eller undervisningsappar på minoritetsspråk och mindre använda språk, är avgörande för utvecklingen av språkkunskaper, särskilt hos barn.

O.  De som talar mindre använda europeiska språk måste kunna uttrycka sig på ett kulturellt meningsfullt sätt och skapa sitt eget kulturella innehåll på lokala språk.

P.  Framväxten av metoder såsom djupinlärning, som bygger på ökade dataresurser och tillgång till stora mängder data, gör språkteknologi till en verklig lösning för att övervinna språkliga hinder.

Q.  Språkliga hinder påverkar avsevärt utformningen av den europeiska identiteten och framtiden för den europeiska integrationsprocessen. EU:s beslutsfattande och politik bör kommuniceras till medborgarna på deras modersmål, både online och offline.

R.  Språk utgör en mycket stor del av den ständigt ökade mängden stordata.

S.  En enorm mängd data uttrycks på mänskliga språk. Hanteringen av språkteknologi skulle kunna göra det möjligt att skapa ett stort antal innovativa it-produkter och it-tjänster inom näringslivet och handeln samt inom förvaltning, forskning, offentlig service och administration samt minska naturliga hinder och marknadskostnader.

Nuvarande hinder för att uppnå likabehandling av språk i den digitala tidsåldern i Europa

1.  Europaparlamentet beklagar att det på grund av bristen på en lämplig politik i Europa för närvarande finns en allt större teknisk klyfta mellan resursstarka språk och mindre resursstarka språk, vare sig de senare är officiella, medofficiella eller icke-officiella i EU. Parlamentet beklagar vidare att fler än 20 europeiska språk hotas av digital språkutrotning. Parlamentet noterar att EU och dess institutioner har en skyldighet att öka, främja och värna om den språkliga mångfalden i Europa.

2.  Europaparlamentet påpekar att den digitala tekniken under det senaste årtiondet har haft en stor inverkan på språkets utveckling, vilken är svår att bedöma. Parlamentet rekommenderar att de politiska beslutsfattarna beaktar seriöst de studier som visar att den digitala kommunikationen håller på att urholka unga vuxnas läs- och skrivförmåga, vilket leder till barriärer mellan generationerna när det gäller grammatikkunskaper och läs- och skrivkunnighet samt till en allmän utarmning av språket. Parlamentet anser att digital kommunikation bör bidra till att bredda, berika och främja språk, och att dessa ambitioner bör återspeglas i den nationella utbildningen och politiken avseende läs- och skrivkunnighet.

3.  Europaparlamentet betonar de betydande nackdelarna i samband med europeiska mindre använda språk i form av en akut brist på verktyg, resurser och forskningsfinansiering, vilket hämmar och minskar omfattningen av det arbete som utförs av forskare som, även om de förfogar över nödvändiga tekniska färdigheter, inte kan dra full nytta av språkteknologi.

4.  Europaparlamentet noterar den fördjupade digitala klyftan mellan mer utbredda språk och mindre använda språk samt den ökande digitaliseringen av det europeiska samhället, vilket leder till skillnader i tillgång till information, särskilt för lågutbildade, äldre, låginkomsttagare och personer från missgynnade miljöer. Parlamentet betonar att ojämlikheten skulle minska om innehåll gjordes tillgängligt på olika språk.

5.  Europaparlamentet konstaterar att man i Europa visserligen har en stark vetenskaplig grund inom språkteknologi, vid en tidpunkt då språkteknologi utgör en enastående möjlighet ur såväl ekonomisk som kulturell synvinkel, men att Europa fortfarande ligger långt efter på grund av marknadsfragmentering, otillräckliga investeringar i kunskap och kultur, dåligt samordnad forskning, otillräcklig finansiering och rättsliga hinder. Parlamentet noterar vidare att marknaden för närvarande domineras av icke-europeiska aktörer, vilka inte hanterar de särskilda behoven i ett flerspråkigt Europa. Parlamentet framhåller behovet av att ändra detta paradigm och förstärka det europeiska ledarskapet inom språkteknologi genom att inrätta ett projekt som är skräddarsytt för Europas behov och krav.

6.  Europaparlamentet konstaterar att språkteknologi först görs tillgänglig på engelska. Parlamentet är medvetet om att stora globala och europeiska tillverkare och företag ofta även utvecklar språkteknologi för de största europeiska språken med relativt stora marknader: spanska, franska och tyska (även om dessa språk redan saknar resurser på vissa delområden), men vill ändå betona att det bör göras allmänna insatser på EU-nivå (politiska åtgärder, finansiering, forskning och utbildning) för att säkerställa utvecklingen av språkteknologi för officiella EU-språk med färre talare och att det även bör göras särskilda insatser på EU-nivå (politiska åtgärder, finansiering, forskning och utbildning) för att inkludera och främja regionala språk och minoritetsspråk i denna utveckling.

7.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att bättre utnyttja nya tekniska tillvägagångssätt som bygger på ökade dataresurser och bättre tillgång till stora mängder data, i syfte att främja utvecklingen av djupinlärande neuronnät som gör språkteknologin till en verklig lösning på problemet med språkliga hinder. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att trygga tillräcklig finansiering för att stödja en sådan teknisk utveckling.

8.  Europaparlamentet konstaterar att språk med färre talare behöver ett lämpligt stöd från ett antal berörda parter, inbegripet stilgjuterier när det gäller diakritiska tecken, tangentbordstillverkare och innehållshanteringssystem, så att man på lämpligt sätt kan lagra, bearbeta och visa innehåll på dessa språk. Parlamentet begär att kommissionen bedömer hur sådant stöd kan uppbådas och ingå som en rekommendation i upphandlingsförfaranden inom EU.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja användningen av flera språk för digitala tjänster, såsom mobila applikationer.

10.  Europaparlamentet noterar med oro att den digitala inre marknaden förblir splittrad av ett antal hinder, inbegripet språkliga hinder, vilket därmed hämmar e-handeln, kommunikationen via sociala nätverk och andra kommunikationskanaler, samt det gränsöverskridande utbytet av kulturellt, kreativt och audiovisuellt innehåll liksom den bredare spridningen av paneuropeiska offentliga tjänster. Parlamentet betonar att den kulturella mångfalden och flerspråkigheten i Europa skulle kunna gynnas av gränsöverskridande tillgång till innehåll, särskilt för utbildningsändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en kraftfull och samordnad strategi för den flerspråkiga digitala inre marknaden.

11.  Europaparlamentet konstaterar att språkteknologi för närvarande inte finns på den europeiska politiska dagordningen, trots att respekt för den språkliga mångfalden är inskriven i fördragen.

12.  Europaparlamentet lovordar den viktiga roll som tidigare EU-finansierade forskningsnätverk, såsom FLaReNet, Clarin, HBP och META-NET (inbegripet META-SHARE), har spelat för att bana väg för inrättandet av en europeisk plattform för språkteknologi.

Förbättring av den institutionella ramen för politik för språkteknologi på EU-nivå

13.  Europaparlamentet uppmanar rådet att utarbeta en rekommendation om skydd och främjande av kulturell och språklig mångfald i unionen, inbegripet på området för språkteknologi.

14.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen för att höja språkteknologins profil i Europa bör ge en kommissionsledamot ansvaret för området flerspråkighet och språkteknologi. Parlamentet anser att den ansvarige kommissionsledamoten bör ges i uppdrag att främja språklig mångfald och jämställdhet på EU-nivå, med tanke på den språkliga mångfaldens betydelse för Europas framtid.

15.  Europaparlamentet föreslår att man säkerställer ett omfattande rättsligt skydd på EU-nivå för de 60 regionala språken och minoritetsspråken, erkänner nationella och språkliga minoriteters kollektiva rättigheter i den digitala världen och säkrar undervisning på modersmålet för talare av officiella och icke-officiella EU-språk.

16.  Europaparlamentet uppmuntrar de medlemsstater som redan har tagit fram egna framgångsrika politiska strategier på området språkteknologi att dela med sig av sina erfarenheter och sin goda praxis för att hjälpa andra nationella, regionala och lokala myndigheter att ta fram egna strategier.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta en övergripande språkrelaterad politik och att anslå medel och använda lämpliga verktyg för att främja och underlätta språklig mångfald och flerspråkighet på det digitala området. Parlamentet betonar EU:s och medlemsstaternas delade ansvar, tillsammans med universitet och andra offentliga institutioner, när det gäller att bevara sina respektive språk i den digitala världen och att upprätta databaser och översättningsteknologi för alla språk i EU, inklusive mindre utbredda språk. Parlamentet efterlyser samordning mellan forskningen och näringslivet med den gemensamma målsättningen att stärka de digitala möjligheterna till språköversättning och med öppen tillgång till de data som krävs för den tekniska utvecklingen på detta område.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta strategier och politiska åtgärder för att främja flerspråkighet på den digitala marknaden. Parlamentet begär i detta sammanhang att kommissionen och medlemsstaterna ska fastställa minimikraven för de språkresurser – såsom datamängder, lexikon, talinspelningar, översättningsminnen, kommenterade korpusar och uppslagsverk – som bör finnas för alla europeiska språk för att undvika digital utrotning.

19.  Europaparlamentet rekommenderar kommissionen att överväga inrättandet av ett centrum för språklig mångfald som skulle öka medvetenheten om betydelsen av mindre använda språk, regionala språk och minoritetsspråk, även på området för språkteknologi.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sin ramstrategi för flerspråkighet och att föreslå en tydlig handlingsplan för hur man kan främja språklig mångfald och överbrygga språkbarriärer på det digitala området.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med avseende på språkteknologi prioritera medlemsstater av liten storlek som har sitt eget språk, för att ta hänsyn till de språkliga utmaningar som dessa står inför.

22.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av språkteknologi kommer att underlätta textning, dubbning och översättning av datorspel och programvara till minoritetsspråk och mindre använda språk.

23.  Europaparlamentet betonar att man måste minska teknikklyftan mellan olika språk genom att satsa mer på kunskaps- och tekniköverföring.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram effektiva metoder för att konsolidera sina modersmål.

Rekommendationer för EU:s forskningspolitik

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta ett omfattande och på lång sikt samordnat finansieringsprogram för forskning, utveckling och innovation på området för språkteknologi, på europeisk, nationell och regional nivå, vilket är särskilt anpassat till Europas behov och krav. Parlamentet betonar att programmet bör sträva efter djup förståelse av naturligt språk och efter att öka effektiviteten genom att dela kunskaper, infrastruktur och resurser, i syfte att utveckla innovativa tekniker och tjänster för att uppnå nästa vetenskapliga genombrott på detta område och bidra till att minska teknikklyftan mellan de europeiska språken. Parlamentet betonar att detta bör ske med deltagande av forskningscentrum, universitet och högskolor, företag (särskilt små och medelstora företag samt nystartade företag) och andra relevanta aktörer. Parlamentet framhåller vidare att detta projekt bör vara öppet, molnbaserat och interoperabelt samt erbjuda mycket skalbara och högeffektiva grundläggande verktyg för flera olika språkteknologiska tillämpningar.

26.  Europaparlamentet anser att de aktörer som integrerar IKT i EU bör ges ekonomiska incitament för att påskynda tillhandahållandet av molnbaserade tjänster, i syfte att möjliggöra en smidig integration av språkteknologi i sina programvaror för e-handel och i synnerhet för att små och medelstora företag ska kunna dra nytta av maskinöversättning.

27.  Europaparlamentet betonar att Europa måste säkra sin ledande ställning på området för språkcentrerad artificiell intelligens. Parlamentet påminner om att det är EU-företag som är bäst lämpade att erbjuda skräddarsydda lösningar som är utformade efter våra specifika kulturella, samhälleliga och ekonomiska behov.

28.  Europaparlamentet anser att särskilda program inom befintliga finansieringssystem såsom Horisont 2020, och även efterföljande finansieringsprogram, bör främja långsiktig grundforskning samt överföring av kunskap och teknik mellan länder och regioner.

29.  Europaparlamentet rekommenderar att det inrättas en europeisk plattform för språkteknologi med företrädare för alla europeiska språk, som gör det möjligt att dela resurser, tjänster och programpaket med öppen källkod kopplade till språkteknologi, i synnerhet mellan universitet och forskningscentrum, samtidigt som det säkerställs att alla finansieringssystem både kan arbeta med och vara tillgängliga för nätgemenskapen för öppen källkod.

30.  Europaparlamentet rekommenderar att man inrättar eller utvidgar projekt såsom projektet Digital Language Diversity, som omfattar forskning om de digitala behoven hos alla europeiska mindre använda språk, inbegripet språk med ett mycket litet eller mycket stort antal talare, i syfte att ta itu med frågan om den digitala klyftan och hjälpa dessa språk att förbereda sig för en digital framtid.

31.  Europaparlamentet rekommenderar att man uppdaterar vitboksserien om META-NET – en EU-omfattande undersökning som offentliggjordes 2012 om språkteknologins status, resurser för alla europeiska språk, uppgifter om språkbarriärer och politiken avseende denna fråga – för att möjliggöra en bedömning och utveckling av politiken för språkteknologi.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en finansieringsplattform för språkteknologi på grundval av genomförandet av sjunde ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Dessutom anser parlamentet att kommissionen bör lägga tonvikt vid forskningsområden som behövs för en djupgående språkförståelse, såsom datorlingvistik, lingvistik, artificiell intelligens, språkteknologi, datavetenskap och kognitiv vetenskap.

33.  Europaparlamentet påpekar att språket kan utgöra ett hinder för förmedlingen av vetenskapliga kunskaper. Parlamentet konstaterar att de flesta inflytelserika vetenskapliga tidskrifter publiceras på engelska, vilket skapar en stor förskjutning i skapandet och fördelningen av akademiska kunskaper. Parlamentet understryker att dessa förutsättningar för kunskapsproduktion måste speglas i EU:s politik och program för forskning och innovation. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att försöka hitta lösningar som innebär att vetenskapliga kunskaper tillgängliggörs även på andra språk än engelska samt att stödja utvecklingen av artificiell intelligens på området för naturligt språk.

Utbildningspolitik för att förbättra språkteknologins framtid i Europa

34.  Europaparlamentet anser att man på grund av den nuvarande situationen, där icke-europeiska aktörer dominerar marknaden för språkteknologi, inom den europeiska utbildningspolitiken bör sträva efter att behålla begåvningar i Europa, analysera de nuvarande utbildningsbehoven kopplade till språkteknologi (inbegripet alla berörda områden och discipliner) och, på basis av detta, tillhandahålla riktlinjer för genomförandet av samordnade gemensamma insatser på europeisk nivå samt öka medvetenheten bland skolelever och studerande om karriärmöjligheter inom språkteknologibranschen, inbegripet inom språkcentrerad artificiell intelligens.

35.  Europaparlamentet anser att digitalt undervisningsmaterial också måste tas fram på minoritetsspråk och regionala språk – något som är viktigt när det gäller icke-diskriminering – om vi vill åstadkomma lika möjligheter och likabehandling.

36.  Europaparlamentet framhåller behovet av att främja ett allt större deltagande för kvinnor på området europeiska studier om språkteknologi, som en avgörande faktor för utveckling av forskning och innovation.

37.  Europaparlamentet föreslår att kommissionen och medlemsstaterna främjar användningen av språkteknologi inom utbyten mellan EU-medborgarna på kultur- och utbildningsområdet, såsom inom ramen för Erasmus+ (till exempel Erasmus+ Online Linguistic Support), i syfte att minska de hinder som språklig mångfald kan utgöra för den interkulturella dialogen och ömsesidig förståelse, särskilt när det gäller skriftliga och audiovisuella uttryck.

38.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna även utarbetar program för digital kompetens på europeiska minoritetsspråk och regionala språk och inför kurser i språkteknologi samt språkteknologiverktyg i läroplanerna för sina skolor, universitet och yrkeshögskolor. Parlamentet betonar dessutom att läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse och en absolut förutsättning för framsteg i samhällenas digitala integration.

39.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör tillhandahålla det stöd som utbildningsanstalter behöver för att förbättra digitaliseringen av språken i EU.

Språkteknologi: fördelar för både privata företag och offentliga organ

40.  Europaparlamentet understryker behovet av att stödja utvecklingen av investeringsinstrument och acceleratorprogram som syftar till att öka användningen av språkteknologi i den kulturella och kreativa sektorn, särskilt genom att rikta in sig på samhällen med mindre resurser och uppmuntra utvecklingen av språkteknologisk kapacitet på områden där sektorn är svagare.

41.  Europaparlamentet kräver att det tas fram åtgärder och lämplig finansiering för att ge europeiska små och medelstora företag samt nystartade företag möjlighet att enkelt få tillgång till och använda språkteknologi, så att de kan utöka sin verksamhet på internet tack vare tillgången till nya marknader och utvecklingsmöjligheter och på så sätt höja sin innovationsnivå och skapa jobb.

42.  Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna att öka medvetenheten om fördelarna för företag, offentliga organ och allmänheten med tillgänglighet till onlinetjänster, innehåll och produkter på flera språk, även mindre använda språk, regionala språk och minoritetsspråk, för att undanröja språkliga hinder och bevara språkgemenskapers kulturarv.

43.  Europaparlamentet stöder utvecklingen av flerspråkiga offentliga e-tjänster inom europeiska, regionala och, i lämpliga fall, lokala förvaltningar med innovativ, inkluderande och stödjande språkteknologi, vilket kommer att minska ojämlikheten mellan språk och språkgemenskaper, främja likvärdig tillgång till tjänster, stimulera rörligheten för företag, medborgare och arbetstagare i Europa och trygga förverkligandet av en inkluderande och flerspråkig digital inre marknad.

44.  Europaparlamentet uppmanar myndigheter på alla nivåer att förbättra tillgången till onlinetjänster och information på olika språk, särskilt för tjänster i gränsregioner och avseende kulturrelaterade frågor, och att använda befintlig språkteknologi med fri eller öppen källkod, inklusive maskinöversättning, taligenkänning och text-till-tal-teknik samt intelligenta språksystem, såsom system för flerspråkig informationssökning, sammanfattning och talförståelse, i syfte att förbättra tillgången till dessa tjänster.

45.  Europaparlamentet understryker vikten av text- och datautvinningsteknik för utveckling av språkteknologi. Parlamentet understryker behovet av att stärka samarbetet mellan näringslivet och dataägarna. Parlamentet betonar behovet av att anpassa regelverket och säkerställa en mer öppen och interoperabel användning och insamling av språkresurser. Parlamentet noterar att känsliga uppgifter inte bör överlämnas till kommersiella företag och deras fria programvara, eftersom det är oklart hur de kan använda de insamlade uppgifterna, såsom i samband med hälsorelaterade uppgifter.

o
o   o

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 345, 31.12.2003, s. 90.
(2) EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.
(3) EUT L 318, 4.12.2015, s. 1.
(4) EUT C 320, 16.12.2008, s. 1.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 965.
(6) EUT C 54, 19.2.2011, s. 58.
(7) EGT C 187, 18.7.1988, s. 236.
(8) EUT C 92 E, 16.4.2004, s. 322.
(9) EUT C 76 E, 25.3.2004, s. 374.
(10) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 59.
(11) EUT C 93, 9.3.2016, s. 52.
(12) Antagna texter, P8_TA(2018)0032.

Senaste uppdatering: 17 september 2019Rättsligt meddelande