Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2016/0280(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0245/2018

Ingivna texter :

A8-0245/2018

Debatter :

PV 11/09/2018 - 12
CRE 11/09/2018 - 12
PV 26/03/2019 - 2
CRE 26/03/2019 - 2

Omröstningar :

PV 05/07/2018 - 6.4
CRE 05/07/2018 - 6.4
PV 12/09/2018 - 6.4
CRE 12/09/2018 - 6.4
Röstförklaringar
PV 26/03/2019 - 7.11
CRE 26/03/2019 - 7.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0337
P8_TA(2019)0231

Antagna texter
PDF 285kWORD 109k
Onsdagen den 12 september 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Upphovsrätt på den digitala inre marknaden ***I
P8_TA(2018)0337A8-0245/2018

Europaparlamentets ändringar antagna den 12 september 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (COM(2016)0593 – C8-0383/2016 – 2016/0280(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  De direktiv som har antagits inom området för upphovsrätt och närstående rättigheter ger rättighetshavarna en hög skyddsnivå och skapar en ram inom vilken verk och andra skyddade alster kan utnyttjas. Denna harmoniserade rättsliga ram bidrar till en väl fungerande inre marknad, den stimulerar innovation, kreativitet, investeringar och produktion av nytt innehåll, även i den digitala miljön. Det skydd som denna rättsliga ram ger bidrar också till unionens mål att respektera och främja kulturell mångfald samtidigt som det gemensamma europeiska kulturarvet framhävs. Enligt artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen beakta kulturella aspekter i sitt handlande.
(2)  De direktiv som har antagits inom området för upphovsrätt och närstående rättigheter bidrar till att den inre marknaden fungerar, ger rättighetshavarna en hög skyddsnivå, underlättar klareringen av rättigheter och skapar en ram inom vilken verk och andra skyddade alster kan utnyttjas. Denna harmoniserade rättsliga ram bidrar till en väl fungerande och verkligt integrerad inre marknad, och den stimulerar innovation, kreativitet, investeringar och produktion av nytt innehåll, även i den digitala miljön, i syfte att undvika fragmentering av den inre marknaden. Det skydd som denna rättsliga ram ger bidrar också till unionens mål att respektera och främja kulturell mångfald samtidigt som det gemensamma europeiska kulturarvet framhävs. Enligt artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen beakta kulturella aspekter i sitt handlande.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra det sätt på vilket verk och andra skyddade alster skapas, produceras, distribueras och används. Nya affärsmodeller och nya aktörer dyker fortsättningsvis upp. De mål och principer som fastställs i unionens ram för upphovsrätten är fortsatt välgrundade. Det råder dock fortfarande ovisshet om rättsläget både hos rättsinnehavare och användare när det gäller vissa användningsområden, även gränsöverskridande användning, av verk eller andra alster i den digitala miljön. Enligt kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten26 är det på vissa områden nödvändigt att anpassa och komplettera unionens nuvarande upphovsrättsliga ram. Detta direktiv fastställer regler för att anpassa vissa undantag och inskränkningar till digitala och gränsöverskridande miljöer samt åtgärder för att underlätta viss licensieringspraxis vad gäller spridning av utgångna verk och onlinetillgång till audiovisuella verk över plattformar för beställvideo i syfte att säkerställa en bredare tillgång till innehåll. För att uppnå en välfungerande marknadsplats för upphovsrätt bör det även finnas bestämmelser om rättigheter i publikationer, om användningen av verk och andra alster av leverantörer av onlinetjänster som lagrar och ge tillgång till användaruppladdat innehåll och om transparens i upphovsmäns och utövande konstnärers avtal.
(3)  Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra det sätt på vilket verk och andra skyddade alster skapas, produceras, distribueras och används, och den berörda lagstiftningen behöver vara framtidssäker för att inte begränsa den tekniska utvecklingen. Nya affärsmodeller och nya aktörer dyker fortsättningsvis upp. De mål och principer som fastställs i unionens ram för upphovsrätten är fortsatt välgrundade. Det råder dock fortfarande ovisshet om rättsläget både hos rättsinnehavare och användare när det gäller vissa användningsområden, även gränsöverskridande användning, av verk eller andra alster i den digitala miljön. Enligt kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten26 är det på vissa områden nödvändigt att anpassa och komplettera unionens nuvarande upphovsrättsliga ram. Detta direktiv fastställer regler för att anpassa vissa undantag och inskränkningar till digitala och gränsöverskridande miljöer samt åtgärder för att underlätta viss licensieringspraxis vad gäller spridning av utgångna verk och onlinetillgång till audiovisuella verk över plattformar för beställvideo i syfte att säkerställa en bredare tillgång till innehåll. För att uppnå en välfungerande och rättvis marknadsplats för upphovsrätt bör det även finnas bestämmelser om utövande och genomförande för användningen av verk och andra alster på plattformar för leverantörer av onlinetjänster, och om transparens i upphovsmäns och utövande konstnärers avtal samt om den redovisning som är knuten till utnyttjandet av skyddade verk i enlighet med dessa avtal.
__________________
__________________
26 COM(2015)0626.
26 COM(2015)0626.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Detta direktiv grundar sig på och kompletterar bestämmelserna i de direktiv som gäller på detta område, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG27, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG28, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG29, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG30, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU31 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU32.
(4)  Detta direktiv grundar sig på och kompletterar bestämmelserna i de direktiv som gäller på detta område, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG27, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG27a, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG28, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG29, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG30, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU31 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU32.
_________________
_________________
27 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20–28).
27 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20).
27a Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 22.6.2001, s. 10–19).
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 22.6.2001, s. 10).
29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (EUT L 376, 27.12.2006, s. 28–35).
29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (EUT L 376, 27.12.2006, s. 28).
30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 5.5.2009, s. 16–22).
30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 5.5.2009, s. 16).
31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU av den 25 oktober 2012 om viss tillåten användning av anonyma verk (EUT L 299, 27.10.2012, s. 5–12).
31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU av den 25 oktober 2012 om viss tillåten användning av anonyma verk (EUT L 299, 27.10.2012, s. 5).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (EUT L 84, 20.3.2014, s. 72–98).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (EUT L 84, 20.3.2014, s. 72).
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Inom forskning, utbildning och bevarande av kulturarvet möjliggör den digitala tekniken nya typer av användningsområden som inte entydigt omfattas av nuvarande unionsbestämmelser om undantag och inskränkningar. Dessutom kan den frivilliga karaktären hos undantag och inskränkningar som föreskrivs i direktiven 2001/29/EG, 96/9/EG och 2009/24/EG inom dessa områden inverka negativt på den inre marknadens funktion. Detta är särskilt relevant vid gränsöverskridande användning, som blir allt viktigare i den digitala miljön. De befintliga undantag och inskränkningar i unionslagstiftningen som är relevanta för vetenskaplig forskning, undervisning och bevarande av kulturarvet bör därför omprövas i ljuset av dessa nya användningsområden. Obligatoriska undantag eller inskränkningar för användning av teknik för text- och datautvinning inom forskning, illustrationer i undervisningssyfte i den digitala miljön och för bevarande av kulturarvet bör införas. För användningsområden som inte omfattas av de undantag eller inskränkningar som anges i det här direktivet bör de undantag och inskränkningar som finns i unionsrätten fortsätta att gälla. Direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG bör anpassas.
(5)  Inom forskning, innovation, utbildning och bevarande av kulturarvet möjliggör den digitala tekniken nya typer av användningsområden som inte entydigt omfattas av nuvarande unionsbestämmelser om undantag och inskränkningar. Dessutom kan den frivilliga karaktären hos undantag och inskränkningar som föreskrivs i direktiven 2001/29/EG, 96/9/EG och 2009/24/EG inom dessa områden inverka negativt på den inre marknadens funktion. Detta är särskilt relevant vid gränsöverskridande användning, som blir allt viktigare i den digitala miljön. De befintliga undantag och inskränkningar i unionslagstiftningen som är relevanta för innovation, vetenskaplig forskning, undervisning och bevarande av kulturarvet bör därför omprövas i ljuset av dessa nya användningsområden. Obligatoriska undantag eller inskränkningar för användning av teknik för text- och datautvinning inom innovation och forskning, för illustrationer i undervisningssyfte i den digitala miljön och för bevarande av kulturarvet bör införas. För användningsområden som inte omfattas av de undantag eller inskränkningar som anges i det här direktivet bör de undantag och inskränkningar som finns i unionsrätten fortsätta att gälla. Befintliga välfungerande undantag på dessa områden bör därför få finnas kvar i medlemsstaterna, så länge de inte begränsar tillämpningsområdet för de undantag eller inskränkningar som föreskrivs i det här direktivet. Direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG bör anpassas.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Syftet med de undantag och inskränkningar som anges i detta direktiv är att uppnå en skälig avvägning mellan rättigheter och intressen hos upphovsmän och andra rättsinnehavare å ena sidan och hos användare å andra sidan. De kan endast tillämpas i vissa särskilda fall som inte strider mot det normala utnyttjandet av verken eller andra alster och som inte oskäligt inkräktar på rättighetshavarnas legitima intressen.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Ny teknik möjliggör automatisk datorstödd analys av informationen i digital form, t.ex. text, ljud, bild eller data, allmänt kallat text- och datautvinning. Denna teknik gör det möjligt för forskare att behandla stora mängder information för att skaffa sig nya kunskaper och upptäcka nya tendenser. Samtidigt som teknik för text- och datautvinning är vanlig inom den digitala ekonomin, råder det samsyn om att text- och datautvinning kan vara till fördel för i synnerhet forskarsamfundet och därigenom främja innovation. I unionen är forskningsorganisationer, t.ex. universitet och forskningsinstitut, dock osäkra om rättsläget vad gäller i vilken omfattning de kan utföra text- och datautvinning av innehåll. I vissa fall kan text- och datautvinning omfatta handlingar som skyddas av upphovsrätt och/eller av databasrätt sui generis, framför allt mångfaldigande av verk eller andra alster och/eller utvinning av innehåll från en databas. Om det inte finns något undantag eller någon inskränkning som kan tillämpas krävs det ett tillstånd från rättighetshavarna att utföra sådana handlingar. Text- och datautvinning kan också utföras med avseende på enkla fakta eller data som inte är upphovsrättsskyddade, och i dessa fall krävs inget tillstånd.
(8)  Ny teknik möjliggör automatisk datorstödd analys av informationen i digital form, t.ex. text, ljud, bild eller data, allmänt kallat text- och datautvinning. Genom text- och datautvinning kan stora mängder digitalt lagrad information läsas och analyseras, vilket leder till nya kunskaper och till att nya tendenser upptäcks. Samtidigt som teknik för text- och datautvinning är vanlig inom den digitala ekonomin, råder det samsyn om att text- och datautvinning kan vara till fördel för i synnerhet forskarsamfundet och därigenom främja innovation. I unionen är forskningsorganisationer, t.ex. universitet och forskningsinstitut, dock osäkra om rättsläget vad gäller i vilken omfattning de kan utföra text- och datautvinning av innehåll. I vissa fall kan text- och datautvinning omfatta handlingar som skyddas av upphovsrätt och/eller av databasrätt sui generis, framför allt mångfaldigande av verk eller andra alster och/eller utvinning av innehåll från en databas. Om det inte finns något undantag eller någon inskränkning som kan tillämpas krävs det ett tillstånd från rättighetshavarna att utföra sådana handlingar. Text- och datautvinning kan också utföras med avseende på enkla fakta eller data som inte är upphovsrättsskyddade, och i dessa fall krävs inget tillstånd.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)  För att text- och datautvinning ska kunna göras är det i de flesta fall nödvändigt att först få tillgång till informationen och sedan mångfaldiga den. I regel kan informationen behandlas genom text- och datautvinning först efter det att den normaliserats. När informationen gjorts tillgänglig på laglig väg äger upphovsrättsligt skyddad användning rum när informationen i fråga normaliseras, eftersom detta leder till ett mångfaldigande genom ändringar av informationens format eller genom dess utvinning från en databas till ett format som kan bli föremål för text- och datautvinning. De upphovsrättsligt relevanta processerna i samband med användning av teknik för text- och datautvinning utgörs följaktligen inte av själva text- och datautvinningsprocessen, som består i att läsa och analysera digitalt lagrad normaliserad information, utan av tillgängliggörandeprocessen och den process genom vilken information normaliseras för att möjliggöra en automatisk datorstödd analys, om denna process inbegriper utvinning av innehåll från en databas eller mångfaldigande. De undantag för text- och datautvinningsändamål som föreskrivs i detta direktiv bör förstås som att de avser sådana upphovsrättsligt relevanta processer som krävs för text- och datautvinning. För fall då den befintliga upphovsrättslagstiftningen inte har kunnat tillämpas på användning av text- och datautvinning bör sådan användning inte heller påverkas av detta direktiv.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Denna osäkerhet bör åtgärdas genom ett obligatoriskt undantag från rätten till mångfaldigande och också från rätten att förbjuda utvinning av innehåll från en databas. Det nya undantaget bör gälla utan att det påverkar tillämpningen av det befintliga obligatoriska undantaget för tillfälliga former av mångfaldigande som föreskrivs i artikel 5.1 i direktiv 2001/29, som bör fortsätta att gälla för text- och datautvinningsteknik som inte omfattar kopiering som går utöver tillämpningsområdet för det undantaget. Forskningsorganisationer bör också omfattas av undantaget när de deltar i offentlig-privata partnerskap.
(10)  Denna osäkerhet bör åtgärdas genom ett obligatoriskt undantag för forskningsorganisationer från rätten till mångfaldigande och också från rätten att förbjuda utvinning av innehåll från en databas. Det nya undantaget bör gälla utan att det påverkar tillämpningen av det befintliga obligatoriska undantag för tillfälliga former av mångfaldigande som föreskrivs i artikel 5.1 i direktiv 2001/29/EG, som bör fortsätta att gälla för text- och datautvinningsteknik som inte omfattar kopiering som går utöver tillämpningsområdet för det undantaget. Utbildningsanstalter och kulturarvsinstitutioner som bedriver vetenskaplig forskning bör också omfattas av undantaget för text- och datautvinning, under förutsättning att forskningsresultaten inte gynnar ett företag som utövar ett avgörande inflytande på sådana organisationer i synnerhet. Om forskningen bedrivs inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap, bör det företag som deltar i det offentlig-privata partnerskapet också ha laglig tillgång till verk och andra alster. Mångfaldigande och utvinning som gjorts för text- och datautvinningsändamål bör förvaras säkert och på ett sätt som säkerställer att kopiorna används endast i vetenskapliga forskningssyften.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 13a (nytt)
(13a)  För att uppmuntra innovation även i den privata sektorn bör medlemsstaterna ha möjlighet att föreskriva ett undantag som går längre än det obligatoriska undantaget, förutsatt att den användning av verk och andra alster som avses däri, även genom maskinläsbara metoder, inte uttryckligen har reserverats av rättsinnehavarna.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Även om distansundervisning och gränsöverskridande utbildningsprogram för det mesta utvecklas på högre utbildningsnivåer används digitala verktyg och resurser i allt större utsträckning på alla utbildningsnivåer, särskilt för att förbättra och berika lärandeupplevelsen. Det undantag eller den inskränkning som föreskrivs i detta direktiv bör därför gynna alla utbildningsanstalter inom primär- och sekundärutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning i den mån de bedriver sin undervisningsverksamhet i icke-kommersiellt syfte. En utbildningsanstalts organisationsstruktur och finansieringssätt är inte de avgörande faktorerna för att avgöra om dess verksamhet är av icke-kommersiell karaktär.
(15)  Även om distansundervisning och gränsöverskridande utbildningsprogram för det mesta utvecklas på högre utbildningsnivåer används digitala verktyg och resurser i allt större utsträckning på alla utbildningsnivåer, särskilt för att förbättra och berika lärandeupplevelsen. Det undantag eller den inskränkning som föreskrivs i detta direktiv bör därför gynna alla utbildningsanstalter inom primär- och sekundärutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning i den mån de bedriver sin undervisningsverksamhet i icke-kommersiellt syfte. En utbildningsanstalts organisationsstruktur och finansieringssätt är inte de avgörande faktorerna för att avgöra om dess verksamhet är av icke-kommersiell karaktär. Om kulturarvsinstitutioner eftersträvar ett pedagogiskt mål och deltar i undervisningsverksamhet, bör det vara möjligt för medlemsstaterna att behandla dessa institutioner som utbildningsanstalter enligt detta undantag, i den mån deras undervisningsverksamhet berörs.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  Undantaget eller inskränkningen bör omfatta digital användning av verk och andra alster, exempelvis användningen av delar av eller utdrag från verk för att stödja, berika eller komplettera undervisningen, inbegripet tillhörande lärande. Verk eller andra alster enligt undantaget eller inskränkningen bör endast användas inom ramen för undervisning och inlärning som sker under utbildningsanstalters ansvar, även i samband med tentamina, och bör begränsas till vad som är nödvändigt för syftet med sådan verksamhet. Undantaget eller inskränkningen bör omfatta både användning via digitala medier i klassrummet och onlineutnyttjande över den berörda utbildningsanstaltens säkra elektroniska nätverk, som bör skyddas bl.a. med hjälp av autenticeringsförfaranden. Undantaget eller inskränkningen bör anses omfatta de särskilda tillträdesbehoven hos personer med funktionshinder i samband med användning i illustrativt syfte inom undervisning.
(16)  Undantaget eller inskränkningen bör omfatta digital användning av verk och andra alster för att stödja, berika eller komplettera undervisningen, inbegripet tillhörande lärande. Undantaget eller inskränkningen bör beviljas så länge de verk eller andra alster som används anger källan, inbegripet upphovsmannens namn, om detta inte visar sig omöjligt av praktiska skäl. Verk eller andra alster enligt undantaget eller inskränkningen bör endast användas inom ramen för undervisning och inlärning som sker under utbildningsanstalters ansvar, även i samband med tentamina, och bör begränsas till vad som är nödvändigt för syftet med sådan verksamhet. Undantaget eller inskränkningen bör omfatta både användning via digitala medier vid fysisk undervisning, även när den sker utanför utbildningsanstaltens lokaler, till exempel i bibliotek eller kulturarvsinstitutioner, så länge användningen sker under undervisningsanstaltens ansvar, och onlineutnyttjande genom den berörda utbildningsanstaltens säkra elektroniska miljö, som bör skyddas bl.a. med hjälp av autentiseringsförfaranden. Undantaget eller inskränkningen bör anses omfatta de särskilda tillträdesbehoven hos personer med funktionshinder i samband med användning i illustrativt syfte inom undervisning.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)  En säker elektronisk miljö bör betraktas som en digital undervisnings- och inlärningsmiljö, till vilken åtkomsten genom ett lämpligt autentiseringsförfarande är begränsad till utbildningsanstaltens lärare och till elever eller studenter som deltar i ett studieprogram.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  Olika system, som bygger på tillämpningen av det undantag som föreskrivs i direktiv 2001/29/EG eller på licensavtal som täcker andra användningsområden, har införts i flera medlemsstater för att underlätta användning av verk och andra alster för utbildningsändamål. Dessa system har vanligen utvecklats med hänsyn tagen till behoven i utbildningsanstalter och på olika utbildningsnivåer. Det är viktigt att harmonisera omfattningen av det nya obligatoriska undantaget eller den nya obligatoriska inskränkningen med avseende på digital användning och undervisning över gränserna, men formerna för genomförandet kan variera från en medlemsstat till en annan, i den mån de inte hindrar en effektiv tillämpning av undantaget eller inskränkningen eller gränsöverskridande användning. Detta bör ge medlemsstaterna möjlighet att bygga vidare på de befintliga system som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna kan i synnerhet besluta att förena tillämpningen av undantaget eller inskränkningen, helt eller delvis, med villkoret att det finns tillgång till lämpliga licenser som åtminstone omfattar samma användningsområden som de som är tillåtna enligt undantaget. Denna mekanism skulle t.ex. ge företräde för licenser för material som främst är avsedda för utbildningsmarknaden. För att undvika att en sådan mekanism ger upphov till ovisshet om rättsläget eller administrativa bördor för utbildningsanstalter, bör medlemsstater som tillämpar denna metod vidta konkreta åtgärder för att säkerställa att licensieringssystem som möjliggör digital användning av verk eller andra alster i illustrativt syfte inom undervisning är lättillgängliga och att utbildningsanstalter är medvetna om förekomsten av sådana licensieringssystem.
(17)  Olika system, som bygger på tillämpningen av det undantag som föreskrivs i direktiv 2001/29/EG eller på licensavtal som täcker andra användningsområden, har införts i flera medlemsstater för att underlätta användning av verk och andra alster för utbildningsändamål. Dessa system har vanligen utvecklats med hänsyn tagen till behoven i utbildningsanstalter och på olika utbildningsnivåer. Det är viktigt att harmonisera omfattningen av det nya obligatoriska undantaget eller den nya obligatoriska inskränkningen med avseende på digital användning och undervisning över gränserna, men formerna för genomförandet kan variera från en medlemsstat till en annan, i den mån de inte hindrar en effektiv tillämpning av undantaget eller inskränkningen eller gränsöverskridande användning. Detta bör ge medlemsstaterna möjlighet att bygga vidare på de befintliga system som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna kan i synnerhet besluta att förena tillämpningen av undantaget eller inskränkningen, helt eller delvis, med villkoret att det finns tillgång till lämpliga licenser. Sådana licenser kan ha formen av kollektiva licensavtal, utvidgade kollektiva licensavtal och licenser som förhandlats fram kollektivt såsom ”heltäckande licenser”, för att undvika att utbildningsanstalter måste förhandla individuellt med rättsinnehavarna. Priset för licenserna bör vara överkomligt och licenserna bör omfatta åtminstone samma användningsområden som de som är tillåtna enligt undantaget. Denna mekanism skulle t.ex. ge företräde för licenser för material som främst är avsedda för utbildningsmarknaden, för undervisning vid utbildningsanstalter eller för notblad. För att undvika att en sådan mekanism ger upphov till ovisshet om rättsläget eller administrativa bördor för utbildningsanstalter, bör medlemsstater som tillämpar denna metod vidta konkreta åtgärder för att säkerställa att sådana licensieringssystem som möjliggör digital användning av verk eller andra alster i illustrativt syfte inom undervisning är lättillgängliga och att utbildningsanstalter är medvetna om förekomsten av sådana licensieringssystem. Medlemsstaterna bör kunna införa system för att säkerställa att rättsinnehavarna får rimlig ersättning för användning enligt dessa undantag eller inskränkningar. Medlemsstaterna bör uppmuntras att använda system som inte skapar en administrativ börda, såsom system för engångsutbetalningar.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 17a (nytt)
(17a)   För att garantera rättssäkerhet när en medlemsstat beslutar att anpassa tillämpningen av undantaget efter tillgången till lämpliga licenser, måste det specificeras under vilka omständigheter utbildningsanstalter får använda upphovsrättsskyddade verk eller andra alster enligt undantaget och när de däremot bör agera inom ramen för licensieringssystemet.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  En bevarandeåtgärd kan kräva mångfaldigande av ett verk eller annat alster i en kulturarvsinstitutions samlingar och följaktligen att tillstånd inhämtas från de berörda rättighetshavarna. Kulturarvsinstitutioner ägnar sig åt att bevara sina samlingar för framtida generationer. Den digitala tekniken erbjuder nya sätt att bevara det kulturarv som finns i dessa samlingar, men den medför också nya utmaningar. Mot bakgrund av dessa nya utmaningar är det nödvändigt att anpassa den nuvarande rättsliga ramen genom att föreskriva ett obligatoriskt undantag från rätten till mångfaldigande för att möjliggöra dessa bevarandeåtgärder.
(18)  En bevarandeåtgärd som avser ett verk eller andra alster i en kulturarvsinstitutions samlingar kan kräva mångfaldigande och följaktligen kräva att tillstånd inhämtas från de berörda rättighetshavarna. Kulturarvsinstitutioner ägnar sig åt att bevara sina samlingar för framtida generationer. Den digitala tekniken erbjuder nya sätt att bevara det kulturarv som finns i dessa samlingar, men den medför också nya utmaningar. Mot bakgrund av dessa nya utmaningar är det nödvändigt att anpassa den nuvarande rättsliga ramen genom att föreskriva ett obligatoriskt undantag från rätten till mångfaldigande för att möjliggöra att dessa bevarandeåtgärder utförs av sådana institutioner.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  Olika metoder i medlemsstaterna när det gäller kulturarvsinstitutioners bevarandeåtgärder hindrar gränsöverskridande samarbete och kulturarvsinstitutioners utbyte av metoder för bevarande av kulturarvet på den inre marknaden, vilket leder till ineffektiv resursanvändning.
(19)  Olika metoder i medlemsstaterna när det gäller mångfaldigande för bevarandeåtgärder hindrar gränsöverskridande samarbete, utbyte av metoder för bevarande och inrättande av gränsöverskridande bevarandenätverk inom de inremarknadsorganisationer som arbetar med bevarandeåtgärder, vilket leder till ineffektiv resursanvändning. Detta kan ha en negativ inverkan på bevarandet av kulturarvet.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 20
(20)  Medlemsstaterna bör därför vara skyldiga att föreskriva ett undantag som tillåter kulturarvsinstitutioner att för bevarandeändamål mångfaldiga verk och andra alster som finns permanent i deras samlingar, t.ex. för att lösa problem med föråldrad teknik eller stödstrukturer som försvagats. Ett sådant undantag bör göra det möjligt att framställa kopior med lämpliga verktyg, metoder eller tekniker för bevarande, i det antal som behövs och när som helst under ett verks eller annat alsters livstid i den utsträckning som krävs för att framställa ett exemplar enbart för bevarandeändamål.
(20)  Medlemsstaterna bör därför vara skyldiga att föreskriva ett undantag som tillåter kulturarvsinstitutioner att för bevarandeändamål mångfaldiga verk och andra alster som finns permanent i deras samlingar, för att lösa problem med föråldrad teknik eller stödstrukturer som försvagats eller för att försäkra verk. Ett sådant undantag bör göra det möjligt att framställa kopior med lämpliga verktyg, metoder eller tekniker för bevarande, i varje format och medium, i det antal som behövs, när som helst under ett verks eller annat alsters livstid och i den utsträckning som krävs för att framställa ett exemplar enbart för bevarandeändamål. Arkiv tillhörande forskningsorganisationer eller radio- och televisionsföretag i allmänhetens tjänst bör betraktas som kulturarvsinstitutioner och därför omfattas av detta undantag. Vid tillämpningen av detta undantag bör medlemsstaterna kunna behålla bestämmelser om att allmänt tillgängliga gallerier ska betraktas som museer.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 21
(21)  Vid tillämpningen av detta direktiv bör verk och andra alster anses ingå permanent i en kulturarvsinstitutions samlingar när exemplar ägs eller innehas permanent av kulturarvsinstitutionen, t.ex. som en följd av överlåtelse av äganderätt eller licensavtal.
(21)  Vid tillämpningen av detta direktiv bör verk och andra alster anses ingå permanent i en kulturarvsinstitutions samlingar när exemplar av sådana verk eller andra alster ägs eller innehas permanent av den berörda institutionen, t.ex. som en följd av överlåtelse av äganderätt, licensavtal, pliktexemplar eller långtidslån. Verk eller andra alster som kulturarvsinstitutioner tillfälligt har tillgång till via en extern server betraktas inte som permanent ingående i deras samlingar.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 21a (nytt)
(21a)  Till följd av teknikens utveckling har det vuxit fram informationssamhällestjänster med hjälp av vilka användare kan ladda upp eller tillgängliggöra innehåll under olika former och för olika syften, såsom att illustrera en tanke, utöva kritik eller göra en parodi eller en pastisch. Sådant innehåll kan bestå av korta utdrag ur verk som redan existerar och som är skyddade, eller av andra alster som användarna kan ha ändrat, satt samman eller omvandlat på annat sätt.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 21b (nytt)
(21b)  Trots viss överlappning med befintliga undantag eller inskränkningar, till exempel för citat och parodi, omfattas inte allt innehåll som laddas upp eller tillgängliggörs av en användare, och som består av rimliga utdrag ur skyddade verk eller andra skyddade alster, av artikel 5 i direktiv 2001/29/EG. En sådan situation ger upphov till rättsosäkerhet för såväl användare som rättsinnehavare. Det krävs därför ett nytt särskilt undantag för att möjliggöra legitim användning av utdrag ur befintliga skyddade verk eller andra alster i innehåll som laddas upp eller tillgängliggörs av användare. När innehåll som genereras eller tillgängliggörs av en användare omfattar kortvarig och proportionell användning för legitima ändamål av ett citat eller utdrag ur ett skyddat verk eller annat alster, bör denna användning omfattas av det undantag som föreskrivs i detta direktiv. Detta undantag bör tillämpas endast i vissa särskilda fall som inte strider mot ett normalt utnyttjande av det berörda verket eller andra alstret och inte oskäligt inkräktar på rättsinnehavarens legitima intressen. För att bedöma sådant oskäligt inkräktande är det nödvändigt att granska graden av originalitet i det berörda innehållet, längden på eller omfattningen av det citat eller utdrag som använts, det berörda innehållets yrkesmässiga karaktär eller graden av ekonomisk skada, om sådan uppkommit, utan att det förhindrar legitimt åtnjutande av undantaget. Undantaget bör inte inkräkta på de ideella rättigheter som tillkommer upphovsmannen till det skyddade verket eller andra alstret.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 21c (nytt)
(21c)  Leverantörer av informationssamhällets tjänster som omfattas av artikel 13 i detta direktiv bör inte till sin förmån kunna åberopa det undantag för användning av utdrag ur befintliga verk som föreskrivs i detta direktiv för användning av citat eller utdrag ur skyddade verk eller andra alster i innehåll som laddas upp eller tillgängliggörs av användare på dessa informationssamhällestjänster för att begränsa omfattningen av sina skyldigheter enligt artikel 13 i detta direktiv.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 22
(22)  Kulturarvsinstitutioner bör ha tillgång till en tydlig ram för digitalisering och spridning, även över gränserna, av utgångna verk eller andra alster. Särdragen hos samlingarna av utgångna verk innebär dock att det kan vara svårt att få ett förhandsgodkännande från enskilda rättsinnehavare. Detta kan t.ex. bero på åldern på verken eller andra alster, deras begränsade kommersiella värde eller det faktum att de aldrig varit avsedda för kommersiellt bruk. Det är därför nödvändigt att föreskriva åtgärder som underlättar licensiering av rättigheter till utgångna verk som ingår i kulturarvsinstitutioners samlingar och därmed möjliggöra ingåendet av avtal med gränsöverskridande verkan på den inre marknaden.
(22)  Kulturarvsinstitutioner bör ha tillgång till en tydlig ram för digitalisering och spridning, även över gränserna, av utgångna verk eller andra alster. Särdragen hos samlingarna av utgångna verk innebär dock att det kan vara svårt att få ett förhandsgodkännande från enskilda rättsinnehavare. Detta kan t.ex. bero på åldern på verken eller andra alster, deras begränsade kommersiella värde eller det faktum att de aldrig varit avsedda eller aldrig använts för kommersiellt bruk. Det är därför nödvändigt att föreskriva åtgärder som underlättar användning av utgångna verk som ingår i kulturarvsinstitutioners samlingar och därmed möjliggöra ingåendet av avtal med gränsöverskridande verkan på den inre marknaden.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Flera medlemsstater har redan infört ett system för utvidgad kollektiv licensiering, rättsliga mandat eller legala presumtioner som underlättar licensiering av utgångna verk. Med hänsyn till den mångfald av verk och andra alster som ingår i kulturarvsinstitutionernas samlingar, och skillnaderna mellan systemen för kollektiv förvaltning i de olika medlemsstaterna och de olika kulturproduktionssektorerna, är det dock möjligt att sådana åtgärder inte erbjuder en lösning i samtliga fall, till exempel därför att det inte finns någon kollektiv förvaltning för en viss typ av verk eller andra alster. I sådana särskilda fall är det därför nödvändigt att tillåta kulturarvsinstitutioner att göra utgångna verk i sina permanenta samlingar tillgängliga online enligt ett undantag från upphovsrätten och närstående rättigheter. Det är visserligen av största vikt att omfattningen av det nya obligatoriska undantaget harmoniseras så att gränsöverskridande användning av utgångna verk blir tillåten, men medlemsstaterna bör ändå tillåtas att använda eller fortsätta att använda överenskommelser för utvidgad kollektiv licensiering som ingåtts med kulturarvsinstitutioner på nationell nivå för kategorier av verk som finns permanent i kulturarvsinstitutionernas samlingar. Att det inte finns någon överenskommelse om licensvillkoren bör inte tolkas som att licensbaserade lösningar saknas. All användning i enlighet med detta undantag bör omfattas av samma undantagsklausuler och publiceringskrav som användning tillåten genom en licensieringsmekanism. För att säkerställa att undantaget tillämpas endast när vissa villkor är uppfyllda och för att skapa visshet i fråga om rättsläget bör medlemsstaterna i samråd med rättsinnehavare, kollektiva förvaltningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner, och med lämpliga mellanrum, avgöra för vilka sektorer och vilka typer av verk det inte finns några lämpliga licensbaserade lösningar, varvid undantaget bör gälla.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 23
(23)  Medlemsstaterna bör, inom ramen för detta direktiv, kunna tillämpa flexibilitet vid valet av den särskilda typ av mekanism som gör det möjligt att utvidga licenser för utgångna verk till rättigheterna för rättsinnehavare som inte företräds av den kollektiva förvaltningsorganisationen, i enlighet med deras rättsliga traditioner, sedvänjor eller omständigheter. Sådana mekanismer kan omfatta utvidgade kollektiva licenser och presumtioner om representation.
(23)  Medlemsstaterna bör, inom ramen för detta direktiv, kunna tillämpa flexibilitet vid valet av den särskilda typ av mekanism som gör det möjligt att utvidga licenser för utgångna verk till rättigheterna för rättsinnehavare som inte företräds av den berörda kollektiva förvaltningsorganisationen, i enlighet med sina rättsliga traditioner, sedvänjor eller omständigheter. Sådana mekanismer kan omfatta utvidgade kollektiva licenser och presumtioner om representation.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 24
(24)  I samband med dessa licensieringsmekanismer är det viktigt med ett rigoröst och välfungerande system för kollektiv förvaltning. Detta system omfattar i synnerhet regler om god förvaltning, transparens och rapportering samt om regelbunden, omsorgsfull och korrekt fördelning och utbetalning av utestående belopp till enskilda rättsinnehavare, i enlighet med direktiv 2014/26/EU. Ytterligare lämpliga skyddsmekanismer bör finnas tillgängliga för alla rättsinnehavare, som bör ges möjlighet att avstå från att tillämpa sådana mekanismer på sina verk eller andra alster. Villkor som är knutna till dessa mekanismer bör inte påverka deras praktiska betydelse för kulturarvsinstitutioner.
(24)  I samband med dessa licensieringsmekanismer är det viktigt med ett rigoröst och välfungerande system för kollektiv förvaltning, vilket medlemsstaterna bör främja. Detta system omfattar i synnerhet regler om god förvaltning, transparens och rapportering samt om regelbunden, omsorgsfull och korrekt fördelning och utbetalning av utestående belopp till enskilda rättsinnehavare, i enlighet med direktiv 2014/26/EU. Ytterligare lämpliga skyddsmekanismer bör finnas tillgängliga för alla rättsinnehavare, som bör ges möjlighet att avstå från att tillämpa sådana licensieringsmekanismer eller sådana undantag på sina verk eller andra alster. Villkor som är knutna till dessa mekanismer bör inte påverka deras praktiska betydelse för kulturarvsinstitutioner.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 25
(25)  Med tanke på mångfalden av verk och andra alster i kulturarvsinstitutionernas samlingar är det viktigt att de licensieringsmekanismer som införs genom detta direktiv är tillgängliga och kan användas i praktiken för olika typer av verk och andra alster, såsom fotografier, ljudinspelningar och audiovisuella verk. För att ta hänsyn till särdragen hos olika kategorier av verk och andra alster vad gäller metoder för publicering och distribution och för att underlätta användningen av dessa mekanismer, kan det bli nödvändigt för medlemsstaterna att fastställa särskilda krav och förfaranden för den praktiska tillämpningen av dessa mekanismer. Det är lämpligt att medlemsstaterna samråder med rättsinnehavare, användare och kollektiva förvaltningsorganisationer när de gör detta.
(25)  Med tanke på mångfalden av verk och andra alster i kulturarvsinstitutionernas samlingar är det viktigt att de licensieringsmekanismer som införs genom detta direktiv är tillgängliga och kan användas i praktiken för olika typer av verk och andra alster, såsom fotografier, ljudinspelningar och audiovisuella verk. För att ta hänsyn till särdragen hos olika kategorier av verk och andra alster vad gäller metoder för publicering och distribution och för att underlätta användningen av de lösningar för användning av utgångna verk som införs genom detta direktiv, kan det bli nödvändigt för medlemsstaterna att fastställa särskilda krav och förfaranden för den praktiska tillämpningen av dessa mekanismer. Det är lämpligt att medlemsstaterna samråder med rättsinnehavare, kulturarvsinstitutioner och kollektiva förvaltningsorganisationer när de gör detta.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 26
(26)  Av hänsyn till principen om internationell hövlighet bör de licensieringsmekanismer för digitalisering och spridning av verk som föreskrivs i detta direktiv inte tillämpas på verk eller andra alster som först publicerats eller, om de inte har publicerats, först utsänds i ett tredjeland eller, i fråga om filmverk eller audiovisuella verk, verk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i ett tredjeland. Dessa mekanismer bör inte heller tillämpas på tredjelandsmedborgares verk eller andra alster, utom när de först publiceras eller, om de inte har publicerats, först utsänds i en medlemsstat eller, när det gäller filmverk eller audiovisuella verk, verk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i en medlemsstat.
(26)  Av hänsyn till principen om internationell hövlighet bör de licensieringsmekanismer och det undantag för digitalisering och spridning av verk som föreskrivs i detta direktiv inte tillämpas på verk eller andra alster som först publicerats eller, om de inte har publicerats, först utsänds i ett tredjeland eller, i fråga om filmverk eller audiovisuella verk, verk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i ett tredjeland. Dessa mekanismer bör inte heller tillämpas på tredjelandsmedborgares verk eller andra alster, utom när de först publiceras eller, om de inte har publicerats, först utsänds i en medlemsstat eller, när det gäller filmverk eller audiovisuella verk, verk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i en medlemsstat.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 27
(27)  Eftersom massdigitaliseringsprojekt kan medföra betydande investeringar för kulturarvsinstitutioner bör licenser som beviljats enligt den mekanism som föreskrivs i detta direktiv inte hindra dem från att generera tillräckliga intäkter för att täcka kostnaderna för licensen och kostnaderna för digitalisering och spridning av de verk och andra alster som omfattas av licensen.
(27)  Eftersom massdigitaliseringsprojekt kan medföra betydande investeringar för kulturarvsinstitutioner bör licenser som beviljats enligt den mekanism som föreskrivs i detta direktiv inte hindra dem från att täcka kostnaderna för licensen och kostnaderna för digitalisering och spridning av de verk och andra alster som omfattas av licensen.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 28
(28)  Information bör offentliggöras på lämpligt sätt om kulturarvsinstitutioners pågående och framtida användning av utgångna verk och andra alster på grundval av de licensieringsmekanismer som föreskrivs i detta direktiv och de arrangemang som gör det möjligt för alla rättsinnehavare att avstå från att tillämpa licenser på sina verk eller andra alster. Detta är särskilt viktigt när användning sker över gränserna på den inre marknaden. Det är därför lämpligt att fastställa bestämmelser om inrättandet av en gemensam allmänt tillgänglig webbportal för unionen för att göra sådan information tillgänglig för allmänheten under en rimlig tidsperiod innan den gränsöverskridande användningen äger rum. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 386/2012 har Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet i uppdrag att utföra vissa uppgifter och aktiviteter, som finansieras med hjälp av egna budgetmedel och som syftar till att underlätta och stödja de nationella myndigheternas, den privata sektorns och unionsinstitutionernas verksamhet i kampen mot, inbegripet förebyggandet av, intrång i immateriella rättigheter. Därför bör byrån vara det organ som upprättar och förvaltar den europeiska portal som gör sådan information tillgänglig.
(28)  Information bör offentliggöras på lämpligt sätt om kulturarvsinstitutioners pågående och framtida användning av utgångna verk och andra alster på grundval av de licensieringsmekanismer eller det undantag som föreskrivs i detta direktiv och de arrangemang som gör det möjligt för alla rättsinnehavare att avstå från att tillämpa licenser eller undantaget på sina verk eller andra alster. Detta är särskilt viktigt när användning sker över gränserna på den inre marknaden. Det är därför lämpligt att fastställa bestämmelser om inrättandet av en gemensam allmänt tillgänglig webbportal för unionen för att göra sådan information tillgänglig för allmänheten under en rimlig tidsperiod innan den gränsöverskridande användningen äger rum. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 386/2012 har Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet i uppdrag att utföra vissa uppgifter och aktiviteter, som finansieras med hjälp av egna budgetmedel och som syftar till att underlätta och stödja de nationella myndigheternas, den privata sektorns och unionsinstitutionernas verksamhet i kampen mot, inbegripet förebyggandet av, intrång i immateriella rättigheter. Därför bör byrån vara det organ som upprättar och förvaltar den europeiska portal som gör sådan information tillgänglig.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 28a (nytt)
(28a)  För att se till att de licensieringsmekanismer som inrättas för utgångna verk är relevanta och fungerar som de ska, att rättsinnehavarna är tillräckligt skyddade genom dessa mekanismer, att licenserna offentliggjorts korrekt och att det råder visshet om rättsläget avseende de kollektiva förvaltningsorganisationernas representativitet och kategoriseringen av verken, bör medlemsstaterna främja en sektorsspecifik dialog mellan berörda parter.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 30
(30)  För att underlätta licensiering av rättigheter till audiovisuella verk till plattformar för beställvideo kräver detta direktiv att medlemsstaterna inrättar en förhandlingsmekanism som gör det möjligt för parter som är villiga att förhandla fram ett avtal att förlita sig på hjälp från ett opartiskt organ. Detta organ bör sammanträda med parterna och hjälpa till med förhandlingarna genom att ge professionell och extern rådgivning. Mot denna bakgrund bör medlemsstaterna besluta om villkoren för förhandlingsmekanismens funktion, bl.a. när och hur länge förhandlingshjälpen ska ges och vem som ska bära kostnaderna. Medlemsstaterna bör säkerställa att de administrativa och finansiella bördorna förblir proportionerliga för att garantera förhandlingsforumets effektivitet.
(30)  För att underlätta licensiering av rättigheter till audiovisuella verk till plattformar för beställvideo bör medlemsstaterna inrätta en förhandlingsmekanism som förvaltas av ett befintligt eller nyinrättat nationellt organ och som gör det möjligt för parter som är villiga att förhandla fram ett avtal att förlita sig på hjälp från ett opartiskt organ. Deltagande i denna förhandlingsmekanism och efterföljande ingående av avtal bör vara frivilligt. Om parter från olika medlemsstater deltar i förhandlingarna bör dessa parter på förhand komma överens om vilken medlemsstat som ska vara behörig om de skulle besluta att ta hjälp av förhandlingsmekanismen. Organet bör sammanträda med parterna och hjälpa till med förhandlingarna genom att ge professionell, opartisk och extern rådgivning. Mot denna bakgrund bör medlemsstaterna besluta om villkoren för förhandlingsmekanismens funktion, bl.a. när och hur länge förhandlingshjälpen ska ges, vem som ska bära kostnaderna och hur ett sådant organ ska vara sammansatt. Medlemsstaterna bör säkerställa att de administrativa och finansiella bördorna förblir proportionerliga för att garantera förhandlingsforumets effektivitet.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 30a (nytt)
(30a)  Bevarandet av unionens kulturarv är av yttersta vikt och bör stärkas till gagn för kommande generationer. Detta bör ske framför allt genom skydd av publicerat kulturarv. I detta syfte bör det på unionsnivå inrättas ett lagstadgat system för pliktexemplar för att säkerställa att publikationer avseende unionen, t.ex. unionslagstiftning, unionens historia och integration, unionens politiska strategier samt demokratifrågor och institutionella, parlamentariska och politiska frågor som unionen behandlar, och därigenom unionens intellektuella arkiv och kommande publikationer av kulturarvskaraktär, systematiskt samlas in. Detta kulturarv bör inte bara bevaras genom inrättande av ett unionsarkiv för publikationer som rör unionsrelaterade frågor, utan även göras tillgängligt för unionsmedborgarna och kommande generationer. Europaparlamentets bibliotek bör i egenskap av bibliotek för den enda unionsinstitution som direkt företräder unionsmedborgarna utses till unionens bibliotek för pliktexemplar. För att inte skapa onödiga bördor för utgivare, tryckerier och importörer bör endast elektroniska publikationer, såsom e-böcker, e-tidningar och e-tidskrifter, lämnas som pliktexemplar till Europaparlamentets bibliotek, som för forsknings- eller studieändamål, och under bibliotekets kontroll, bör tillhandahålla läsare sådana publikationer i sitt bibliotek som omfattas av unionens lagstadgade system för pliktexemplar. Publikationerna bör inte göras tillgängliga online för externt bruk.
Ändring ar 33 och 137
Förslag till direktiv
Skäl 31
(31)  En fri och pluralistisk press är avgörande för att säkerställa kvalitetsjournalistik och medborgarnas tillgång till information. Den ger ett mycket grundläggande bidrag till den offentliga debatten och ett välfungerande demokratiskt samhälle. I övergången från tryckt till digital teknik har utgivare av presspublikationer problem med licensieringen av onlineutnyttjande av deras publikationer och med att få tillbaka sina investeringar. Under omständigheter där utgivare av presspublikationer inte erkänns som rättsinnehavare är licensiering och hävdande i den digitala miljön ofta komplex och ineffektiv.
(31)  En fri och pluralistisk press är avgörande för att säkerställa kvalitetsjournalistik och medborgarnas tillgång till information. Den ger ett mycket grundläggande bidrag till den offentliga debatten och ett välfungerande demokratiskt samhälle. Den ökande obalansen mellan kraftfulla plattformar och pressutgivare, vilka även kan vara nyhetsbyråer, har redan lett till en anmärkningsvärd tillbakagång i medielandskapet på regional nivå. I övergången från tryckt till digital teknik har utgivare och nyhetsbyråer som ger ut presspublikationer problem med licensieringen av onlineutnyttjande av deras publikationer och med att få tillbaka sina investeringar. Under omständigheter där utgivare av presspublikationer inte erkänns som rättsinnehavare är licensiering och hävdande i den digitala miljön ofta komplex och ineffektiv.
Ändringar 34 och 138
Förslag till direktiv
Skäl 32
(32)  Utgivares organisatoriska och finansiella bidrag till produktion av presspublikationer måste erkännas och främjas ytterligare för att säkerställa hållbarheten i förlagsbranschen. Det är därför nödvändigt att på unionsnivå skapa ett harmoniserat rättsligt skydd för presspublikationer när det gäller digital användning. Ett sådant skydd bör garanteras effektivt genom att i unionslagstiftningen införa upphovsrätten närstående rättigheter för mångfaldigande och tillgängliggörande för allmänheten av presspublikationer när det gäller digital användning.
(32)  Utgivares organisatoriska och finansiella bidrag till produktion av presspublikationer måste erkännas och främjas ytterligare för att säkerställa hållbarheten i förlagsbranschen, och därigenom garantera tillgången på tillförlitlig information. Det är därför nödvändigt att medlemsstaterna på unionsnivå skapar rättsligt skydd för presspublikationer inom unionen när det gäller digital användning. Ett sådant skydd bör garanteras effektivt genom att i unionslagstiftningen införa upphovsrätten närstående rättigheter för mångfaldigande och tillgängliggörande för allmänheten av presspublikationer när det gäller digital användning, för att få till stånd en rättvis och proportionell ersättning för sådan användning. Privat användning bör undantas från denna hänvisning. Att listas i en sökmotor bör inte heller betraktas som rättvis och proportionell ersättning.
Ändring 139
Förslag till direktiv
Skäl 33
(33)  Vid tillämpningen av detta direktiv är det nödvändigt att definiera begreppet presspublikation på ett sätt som endast omfattar journalistiska publikationer som publiceras av en tjänsteleverantör, periodiskt eller regelbundet uppdaterade i medier, i informations- eller underhållningssyfte. Sådana publikationer skulle exempelvis kunna vara dags-, vecko- eller månadstidningar av allmänt eller särskilt intresse samt nyhetswebbplatser. Periodiska publikationer som ges ut för vetenskapliga eller akademiska ändamål, såsom vetenskapliga tidskrifter, bör inte omfattas av det skydd som ges till presspublikationer i detta direktiv. Detta skydd omfattar inte hyperlänkningsåtgärder som inte utgör överföring till allmänheten.
(33)  Vid tillämpningen av detta direktiv är det nödvändigt att definiera begreppet presspublikation på ett sätt som endast omfattar journalistiska publikationer som publiceras av en tjänsteleverantör, periodiskt eller regelbundet uppdaterade i medier, i informations- eller underhållningssyfte. Sådana publikationer skulle exempelvis kunna vara dags-, vecko- eller månadstidningar av allmänt eller särskilt intresse samt nyhetswebbplatser. Periodiska publikationer som ges ut för vetenskapliga eller akademiska ändamål, såsom vetenskapliga tidskrifter, bör inte omfattas av det skydd som ges till presspublikationer i detta direktiv. Detta skydd omfattar inte hyperlänkningsåtgärder. Skyddet ska inte heller utsträckas till faktauppgifter som redovisas i journalistiska artiklar i en presspublikation, och kommer därför inte att hindra någon från att rapportera sådana faktauppgifter.
Ändringar 36 och 140
Förslag till direktiv
Skäl 34
(34)  De rättigheter som tillkommer utgivare av presspublikationer enligt detta direktiv bör ha samma räckvidd som de rättigheter till mångfaldigande och tillgängliggörande för allmänheten som anges i direktiv 2001/29/EG, i den mån det rör sig om digital användning. De bör också omfattas av samma bestämmelser om undantag och inskränkningar som gäller för de rättigheter som föreskrivs i direktiv 2001/29/EG, inbegripet det undantag för citat för användning i kritik eller recensioner som fastställs i artikel 5.3 d i samma direktiv.
(34)  De rättigheter som tillkommer utgivare av presspublikationer enligt detta direktiv bör ha samma räckvidd som de rättigheter till mångfaldigande och tillgängliggörande för allmänheten som anges i direktiv 2001/29/EG, i den mån det rör sig om digital användning. Medlemsstaterna bör kunna låta dessa rättigheter omfattas av samma bestämmelser om undantag och inskränkningar som gäller för de rättigheter som föreskrivs i direktiv 2001/29/EG, inbegripet det undantag för citat för användning i kritik eller recensioner som fastställs i artikel 5.3 d i samma direktiv.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Skäl 35
(35)  Det skydd som ges utgivare av presspublikationer i detta direktiv bör inte påverka rättigheterna för upphovsmän och andra rättsinnehavare till verk och andra alster som ingår i publikationer, bl. a. vad gäller i vilken utsträckning upphovsmän och andra rättsinnehavare kan använda sina verk eller andra alster oberoende av den tidning i vilken de ingår. Därför bör utgivare av presspublikationer inte kunna åberopa det skydd de ges mot upphovsmän och andra rättsinnehavare. Detta påverkar inte avtal som ingåtts mellan utgivare av presspublikationer å ena sidan och upphovsmän och andra rättsinnehavare å andra sidan.
(35)  Det skydd som ges utgivare av presspublikationer i detta direktiv bör inte påverka rättigheterna för upphovsmän och andra rättsinnehavare till verk och andra alster som ingår i publikationer, bl. a. vad gäller i vilken utsträckning upphovsmän och andra rättsinnehavare kan använda sina verk eller andra alster oberoende av den tidning i vilken de ingår. Därför bör utgivare av presspublikationer inte kunna åberopa det skydd de ges mot upphovsmän och andra rättsinnehavare. Detta påverkar inte avtal som ingåtts mellan utgivare av presspublikationer å ena sidan och upphovsmän och andra rättsinnehavare å andra sidan. Trots att upphovsmännen till de verk som ingår i en presspublikation får skälig ersättning för utnyttjandet av verken på grundval av villkoren för licensiering av deras verk till pressutgivaren, bör upphovsmän vars verk ingår i en presspublikation ha rätt till en rimlig andel av de nya ytterligare intäkter som pressutgivare får för vissa typer av sekundär användning av deras presspublikationer från leverantörer av informationssamhällets tjänster avseende de rättigheter som föreskrivs i artikel 11.1 i detta direktiv. Storleken på den ersättning som ges upphovsmännen bör ta hänsyn till de branschspecifika licensieringsstandarder avseende verk som ingår i en presspublikation som godtas som rimliga i den berörda medlemsstaten, och den ersättning som ges upphovsmän bör inte påverka de licensvillkor som avtalats mellan upphovsman och pressutgivare för pressutgivarens användning av upphovsmannens artikel.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Skäl 36
(36)  Utgivare, inbegripet utgivare av presspublikationer, böcker eller vetenskapliga publikationer, bedriver ofta sin verksamhet på grundval av överlåtelse av upphovsrätt genom avtal eller lagbestämmelser. I detta sammanhang gör utgivare en investering i syfte att utnyttja de verk som ingår i deras publikationer och kan i vissa fall gå miste om inkomster, om sådana verk används inom ramen för undantag eller inskränkningar, t.ex. för privat kopiering och reprografi. I ett antal medlemsstater delas ersättning för användning enligt dessa undantag mellan upphovsmän och utgivare. För att beakta denna situation och öka säkerheten om rättsläget för alla berörda parter bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa att, när en upphovsman har överlåtit eller licensierat sina rättigheter till en utgivare eller på annat sätt bidrar med sitt verk till en publikation och det finns system för att ersätta den skada som orsakats av ett undantag eller en inskränkning, har utgivare rätt att göra anspråk på en andel av denna ersättning, medan utgivarens börda att styrka sitt anspråk inte bör gå utöver vad som krävs i det nuvarande systemet.
(36)  Utgivare, inbegripet utgivare av presspublikationer, böcker, vetenskapliga publikationer eller musikaliska verk, bedriver sin verksamhet på grundval av avtal med upphovsmän. I detta sammanhang gör utgivare en investering och förvärvar rättigheter, på vissa områden även rättigheter att göra anspråk på en del av ersättningen inom gemensamma kollektiva förvaltningsorganisationer för upphovsmän och förläggare, i syfte att utnyttja verken, och kan därför också råka gå miste om inkomster, om sådana verk används inom ramen för undantag eller inskränkningar, t.ex. för privat kopiering och reprografi. I ett stort antal medlemsstater delas ersättningen för användning enligt dessa undantag mellan upphovsmän och utgivare. För att beakta denna situation och öka vissheten om rättsläget för alla berörda parter bör medlemsstaterna tillåtas att tillhandahålla ett likvärdigt system för delad ersättning om ett sådant system var i drift i den berörda medlemsstaten före den 12 november 2015. Hur ersättningen ska delas mellan upphovsmän och utgivare skulle kunna fastställas i de interna fördelningsreglerna för den kollektiva förvaltningsorganisation som agerar gemensamt för upphovsmän och utgivare, eller fastställas av medlemsstaterna i lag eller annan författning, i enlighet med det motsvarande system som var i drift i den medlemsstaten före den 12 november 2015. Denna bestämmelse påverkar inte regelsystem i medlemsstaterna som gäller rättigheter avseende offentlig utlåning, förvaltning av rättigheter som inte grundar sig på undantag eller inskränkningar av upphovsrätten, såsom utvidgade kollektiva licensieringssystem, eller som gäller ersättningsrättigheter på grundval av nationell rätt.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Skäl 36a (nytt)
(36a)   De kulturella och kreativa branscherna spelar en nyckelroll i återindustrialiseringen av Europa, och de är en drivkraft för tillväxt samt har en strategisk ställning för att skapa innovativa spridningseffekter inom andra branscher. De kulturella och kreativa branscherna är dessutom en drivkraft för innovation och utveckling av informations- och kommunikationstekniken i Europa. De kulturella och kreativa branscherna i Europa står för mer än 12 miljoner arbetstillfällen på heltid, vilket innebär 7,5 % av EU:s arbetskraft, och de bidrar med cirka 509 miljarder EUR i mervärde till BNP (5,3 % av EU:s totala bruttoförädlingsvärde). Skyddet av upphovsrätt och närstående rättigheter är centralt för de kulturella och kreativa branschernas intäkter.
Ändringar 40 och 215 rev
Förslag till direktiv
Skäl 37
(37)  Under de senaste åren har marknaden för onlineinnehåll blivit mer komplex. Onlinetjänster som ger tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll som laddas upp av användarna utan rättighetsinnehavarnas deltagande har blomstrat och blivit den viktigaste källan till tillgång till innehåll på nätet. Detta påverkar rättsinnehavarnas möjligheter att avgöra om och på vilka villkor deras verk och andra alster används samt deras möjligheter att få en tillräcklig ersättning för detta.
(37)  Under de senaste åren har marknaden för onlineinnehåll blivit mer komplex. Onlinetjänster som ger tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll som laddas upp av användarna utan rättighetsinnehavarnas deltagande har blomstrat och blivit den viktigaste källan till tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll på nätet. Onlinetjänster är ett sätt att skapa bredare tillgång till kulturella och kreativa verk och erbjuder goda möjligheter för de kulturella och kreativa branscherna att utveckla nya affärsmodeller. Dessa tjänster medger mångfald och gör innehåll lättillgängligt, men de skapar även utmaningar när upphovsrättsskyddat innehåll laddas upp utan föregående tillstånd av rättsinnehavarna. Detta påverkar rättsinnehavarnas möjligheter att avgöra om och på vilka villkor deras verk och andra alster används samt deras möjligheter att få tillräcklig ersättning för detta, eftersom vissa tjänster för användaruppladdat innehåll inte tas med i licensavtal på grund av att de gör anspråk på att omfattas av det skyddsundantag som fastställs i direktiv 2000/31/EG.
Ändring 143
Förslag till direktiv
Skäl 37a (nytt)
(37a)   Vissa av informationssamhällets tjänster är, som en del av sin normala användning, utformade för att ge allmänheten tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll eller andra alster som laddas upp av användarna. Definitionen av en leverantör av delningstjänster för onlineinnehåll enligt detta direktiv bör omfatta leverantörer av informationssamhällets tjänster som har som ett av sina huvudsyften att lagra och ge allmän tillgång till eller att streama betydande mängder upphovsrättsskyddat innehåll som laddas upp eller görs tillgängligt av användarna, och som optimerar innehåll och marknadsför för vinstsyften, bland annat genom visning, märkning, förmedling eller sekvensering av de uppladdade verken eller av andra alster, oavsett vilka medel som används för ändamålet, och därför agerar på ett aktivt sätt. Till följd av detta kan de inte dra nytta av det undantag från ansvar som föreskrivs i artikel 14 i direktiv 2000/31/EG. Definitionen av leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll enligt detta direktiv omfattar inte mikroföretag och småföretag i en mening som avses i avsnitt I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG eller tjänsteleverantörer som agerar i egenskap av aktörer med icke-kommersiellt syfte, såsom onlineuppslagsverk och leverantörer av onlinetjänster där innehållet laddas upp med godkännande av alla berörda rättsinnehavare, såsom utbildningsdatabaser eller vetenskapliga databaser. Leverantörer av molntjänster för individuell användning som inte ger allmänheten direkt tillgång, plattformar för utveckling av öppen programvara samt internetbaserade marknadsplatser vars huvudsakliga verksamhet är detaljhandel på nätet med fysiska varor bör inte betraktas som leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll i den mening som avses i detta direktiv.
Ändringar 144, 145 och 146
Förslag till direktiv
Skäl 38 – stycke 1
(38)   När leverantörer av informationssamhällets tjänster lagrar och ger allmänheten tillgång till upphovsrättsskyddade verk eller andra alster som laddats upp av användarna, och därmed går längre än att enbart tillhandahålla fysiska faciliteter och utför en överföring till allmänheten, är de skyldiga att ingå licensavtal med rättsinnehavare, såvida de inte är berättigade till undantag från ansvar enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG34.
(38)  Leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll utför en överföring till allmänheten och ansvarar därför för innehållet. De bör därför ingå rättvisa och lämpliga licensavtal med rättsinnehavare. Om licensavtal ingås bör de även i samma utsträckning och med samma tillämpningsområde omfatta användarnas ansvar när dessa agerar i egenskap av aktörer med icke-kommersiella syften. I enlighet med artikel 11.2a omfattar ansvaret för leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll enligt artikel 13 inte hyperlänkning i fråga om presspublikationer. Dialogen mellan aktörerna är grundläggande i den digitala världen. De bör fastställa bästa praxis för att säkerställa att licensavtal och samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare fungerar. Denna bästa praxis bör beakta omfattningen av det innehåll i tjänsten som bryter mot upphovsrätten.
Vad gäller artikel 14 är det nödvändigt att kontrollera om tjänsteleverantören spelar en aktiv roll, bl.a. genom att optimera presentationen av de uppladdade verken eller andra alstren eller genom att marknadsföra dem, oavsett vilken typ av medel som används för ändamålet.
utgår
För att säkerställa att licensavtal fungerar bör leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och tillgängliggör för allmänheten stora mängder upphovsrättsligt skyddade verk eller andra alster som laddats upp av användarna vidta lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa skyddet för verk eller andra alster, t.ex. genom införande av effektiv teknik. Denna skyldighet bör även gälla när leverantörer av informationssamhällets tjänster har rätt till undantaget från ansvar i artikel 14 i direktiv 2000/31/EG.
utgår
_________________
34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden, EGT L 178, 1.7.2000, s. 1-16.
Ändring 147
Förslag till direktiv
Skäl 39
(39)  Samarbete mellan rättsinnehavare och leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och tillgängliggör för allmänheten stora mängder av upphovsrättsskyddade verk eller andra alster som laddats upp av användare är avgörande för att tekniken (t.ex. innehållsigenkänningsteknik) ska fungera. I sådana fall bör rättsinnehavare lämna nödvändiga uppgifter för att tjänsterna ska kunna fastställa deras innehåll, och tjänsterna bör vara transparenta gentemot rättsinnehavare när det gäller den teknik som används för att möjliggöra bedömning av deras ändamålsenlighet. Tjänsterna bör särskilt ge rättsinnehavare information om vilken typ av teknik som används, hur den fungerar och hur väl de lyckas med att känna igen rättsinnehavares innehåll. Dessa tekniker bör också ge rättsinnehavare möjlighet att få information från leverantörerna av informationssamhällets tjänster om användningen av deras innehåll som omfattas av ett avtal.
(39)  Medlemsstaterna bör föreskriva att leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare, om rättsinnehavarna inte önskar ingå licensavtal, bör samarbeta uppriktigt för att säkerställa att skyddade verk eller andra alster inte är tillgängliga via deras tjänster utan tillstånd. Samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare bör inte leda till att det inte går att få tillgång till verk som inte överträder upphovsrätten eller andra skyddade alster, inklusive sådana som omfattas av ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrätten.
Ändring 148
Förslag till direktiv
Skäl 39a (nytt)
(39a)   Medlemsstaterna bör säkerställa att de leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll som avses i punkt 1 inför effektiva och snabba mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga för användare i händelse av att det samarbete som avses i punkt 2a leder till omotiverat avlägsnande av deras innehåll. Alla klagomål som lämnas in genom dessa mekanismer bör behandlas utan otillbörligt dröjsmål. Rättsinnehavarna bör ge en rimlig motivering till sina beslut, så att ett godtyckligt avvisande av klagomål undviks. I enlighet med direktiv 95/46/EG, direktiv 2002/58/EG och den allmänna dataskyddsförordningen bör samarbetet vidare inte leda till identifiering av enskilda användare eller behandling av deras personuppgifter. Medlemsstaterna bör också se till att användarna har tillgång till ett oberoende organ för tvistlösning och till domstol eller en annan relevant rättslig myndighet för att hävda sin rätt att utnyttja ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrättsliga regler.
Ändring 149
Förslag till direktiv
Skäl 39b (nytt)
(39b)   Så snart som möjligt efter detta direktivs ikraftträdande bör kommissionen och medlemsstaterna organisera dialoger mellan berörda parter för att harmonisera och fastställa bästa praxis. De bör utfärda riktlinjer för att säkerställa tillämpningen av licensavtal och om samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare avseende användning av deras verk eller andra alster i den mening som avses i detta direktiv. Vid fastställandet av bästa praxis bör särskild hänsyn tas till grundläggande rättigheter, användningen av undantag och inskränkningar. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas åt att säkerställa att bördan för små och medelstora företag förblir rimlig och att automatiserad blockering av innehåll undviks.
Ändringar 44 och 219
Förslag till direktiv
Skäl 39c (nytt)
(39c)   Medlemsstaterna bör se till att det finns en medlingsmekanism som gör det möjligt för tjänsteleverantörer och rättsinnehavare att göra upp i godo vid varje tvist som följer av villkoren för deras samarbetsavtal. Medlemsstaterna bör i detta syfte utse ett oberoende organ med all den relevanta behörighet och erfarenhet som behövs för att hjälpa parterna att lösa sin tvist.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Skäl 39d (nytt)
(39d)  Som princip bör rättsinnehavarna alltid få skälig och lämplig ersättning. Upphovsmän och utövande konstnärer som har ingått avtal med mellanhänder, såsom skivbolag och producenter, bör få skälig och lämplig ersättning från dem, genom antingen individuella avtal och/eller kollektivavtal, avtal om kollektiv förvaltning eller regler med motsvarande verkan, till exempel gemensamma regler för ersättning. Denna ersättning bör nämnas uttryckligen i avtalen enligt varje form av utnyttjande, även utnyttjande på internet. Medlemsstaterna bör undersöka särdragen i varje sektor och bör tillåtas att föreskriva att ersättningen ska anses skälig och lämplig om den fastställs i enlighet med kollektivavtalet eller det gemensamma avtalet om ersättning.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Skäl 40
(40)  Vissa rättsinnehavare, t.ex. upphovsmän och utövande konstnärer, behöver information för att kunna bedöma det ekonomiska värdet av deras rättigheter som harmoniserats enligt unionslagstiftningen. Detta är särskilt fallet när sådana rättsinnehavare beviljar en licens eller en överlåtelse av rättigheter mot ersättning. Eftersom upphovsmän och utövande konstnärer ofta har en svagare förhandlingsposition när de beviljar licenser eller överlåter sina rättigheter, behöver de information för att kunna bedöma det fortsatta ekonomiska värdet av sina rättigheter jämfört med den ersättning de fått för sin licens eller överlåtelse, men de ställs ofta inför en brist på transparens. Därför är information från deras avtalsparter eller från dem till vilka rätten har övergått viktig för transparensen och jämvikten i det system genom vilket ersättningar till upphovsmän och utövande konstnärer fastställs.
(40)  Vissa rättsinnehavare, t.ex. upphovsmän och utövande konstnärer, behöver information för att kunna bedöma det ekonomiska värdet av sina rättigheter som harmoniserats enligt unionslagstiftningen. Detta är särskilt fallet när sådana rättsinnehavare beviljar en licens eller en överlåtelse av rättigheter mot ersättning. Eftersom upphovsmän och utövande konstnärer ofta har en svagare förhandlingsposition när de beviljar licenser eller överlåter sina rättigheter behöver de information för att kunna bedöma det fortsatta ekonomiska värdet av sina rättigheter jämfört med den ersättning de fått för sin licens eller överlåtelse, men de ställs ofta inför en brist på transparens. Därför är heltäckande och relevant information från deras avtalsmotparter eller från dem till vilka rätten har övergått viktig för transparensen och jämvikten i det system genom vilket ersättningar till upphovsmän och utövande konstnärer fastställs. Den information som upphovsmän och utövande konstnärer har rätt att förvänta sig bör vara proportionerlig och omfatta alla former av utnyttjande, direkta och indirekta intäkter – inklusive intäkter från produktförsäljning – samt ersättning som ska betalas ut. Informationen om utnyttjandet bör också inbegripa information om varje efterföljande licenstagares eller förvärvares identitet. Transparenskravet bör dock gälla endast när det är fråga om upphovsrättsligt relevanta rättigheter.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Skäl 42
(42)  Vissa avtal om utnyttjande av rättigheter som harmoniserats på unionsnivå är av lång varaktighet, som erbjuder få möjligheter för upphovsmän och utövande konstnärer att omförhandla dem med sina avtalsparter eller med dem till vilka rätten har övergått. Därför bör det, utan att det påverkar den lagstiftning som är tillämplig på avtal i medlemsstaterna, finnas en ersättningsjusteringsmekanism för fall där den ersättning som ursprungligen överenskommits i en licens eller en överlåtelse av rättigheter är oproportionerligt låg i förhållande till de relevanta intäkterna och den nytta som uppstår vid utnyttjande av verket eller upptagning av framförandet, även med hänsyn till den transparens som säkerställs genom detta direktiv. Bedömningen av situationen bör ta hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall samt särdrag och praxis i de olika innehållssektorerna. Om parterna inte kan komma överens om en anpassning av ersättningen bör upphovsmannen eller den utövande konstnären ha rätt att väcka talan vid en domstol eller annan behörig myndighet.
(42)  Vissa avtal om utnyttjande av rättigheter som harmoniserats på unionsnivå är av lång varaktighet och erbjuder få möjligheter för upphovsmän och utövande konstnärer att omförhandla dem med sina avtalsmotparter eller med dem till vilka rätten har övergått. Därför bör det, utan att det påverkar den lagstiftning som är tillämplig på avtal i medlemsstaterna, finnas en ersättningsjusteringsmekanism för fall där den ersättning som ursprungligen överenskommits i en licens eller en överlåtelse av rättigheter är oproportionerligt låg i förhållande till de relevanta direkta och indirekta intäkterna och den vinst som uppstår vid utnyttjande av verket eller upptagning av framförandet, även med hänsyn till den transparens som säkerställs genom detta direktiv. Bedömningen av situationen bör ta hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall, särdrag och praxis i de olika innehållssektorerna samt verkets karaktär och upphovsmannens eller den utövande konstnärens bidrag till verket. En sådan begäran om anpassning av avtalet kan också göras av den organisation som företräder upphovsmannen eller den utövande konstnären för dennes räkning, såvida inte begäran skulle vara till skada för upphovsmannens eller den utövande konstnärens intressen. Om parterna inte kan komma överens om en anpassning av ersättningen bör upphovsmannen eller den utövande konstnären, eller en representativ organisation som dessa utser, ha rätt att på begäran av upphovsmannen eller den utövande konstnären väcka talan vid en domstol eller annan behörig myndighet.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Skäl 43
(43)  Upphovsmän och utövande konstnärer är ofta motvilliga att hävda sina rättigheter gentemot sina avtalspartner vid domstol. Medlemsstaterna bör därför sörja för ett alternativt tvistlösningsförfarande för klagomål som avser transparenskrav och avtalsanpassningsmekanismen.
(43)  Upphovsmän och utövande konstnärer är ofta motvilliga att hävda sina rättigheter gentemot sina avtalspartner vid domstol. Medlemsstaterna bör därför sörja för ett förfarande för alternativ tvistlösning för klagomål som avser transparenskrav och avtalsanpassningsmekanismen. Upphovsmäns och utövande konstnärers representativa organisationer, inklusive organisationer för kollektiv förvaltning och fackföreningar, bör ges möjlighet att inleda sådana förfaranden på begäran av upphovsmän och utövande konstnärer. Närmare uppgifter om vem som inledde ett förfarande bör inte röjas.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Skäl 43a (nytt)
(43a)   När upphovsmän och utövande konstnärer licensierar eller överför sina rättigheter förväntar de sig att deras verk eller framförande ska utnyttjas. Det händer dock att verk eller framföranden för vilka rättigheterna har licensierats eller överlåtits inte utnyttjas alls. Om rättigheterna har överlåtits exklusivt kan upphovsmännen och de utövande konstnärerna inte vända sig till en annan part för utnyttjande av deras verk. I sådana fall, och efter en rimlig tidsperiod, bör upphovsmän och utövande konstnärer ha en rätt till återkallande som ger dem möjlighet att överlåta eller licensiera sina rättigheter till en annan person. Återkallande bör också vara möjligt om förvärvaren eller licenstagaren inte har uppfyllt det rapporterings-/transparenskrav som föreskrivs i artikel 14 i detta direktiv. Återkallande bör övervägas först efter det att alla åtgärder för alternativ tvistlösning har slutförts, särskilt när det gäller rapportering. Eftersom utnyttjandet av verk kan variera beroende på sektor kan särskilda bestämmelser antas på nationell nivå för att ta hänsyn till särdragen i sektorerna – såsom den audiovisuella sektorn – eller hos verken och de förväntade utnyttjandeperioderna, särskilt i syfte att ange tidsfrister för rätten till återkallande. I syfte att förhindra missbruk och beakta att det tar viss tid innan ett verk faktiskt utnyttjas bör upphovsmän och utövande konstnärer kunna utöva rätten till återkallande först efter en viss tidsperiod efter ingåendet av licens- eller överlåtelseavtalet. Utövandet av rätten till återkallande bör regleras i nationell lagstiftning när det rör sig om verk där flera upphovsmän eller utövande konstnärer är involverade, med beaktande av den relativa vikten av de enskilda bidragen.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Skäl 43b (nytt)
(43b)  För att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv effektivt ska kunna tillämpas i alla medlemsstater bör kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, uppmuntra utbyte av bästa praxis och främja dialog på unionsnivå.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Skäl 46
(46)  All behandling av personuppgifter enligt detta direktiv bör respektera de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till respekt för privat- och familjeliv och rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och måste överensstämma med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG35 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG36.
(46)  All behandling av personuppgifter enligt detta direktiv bör respektera de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till respekt för privat- och familjeliv och rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och måste överensstämma med förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG. Bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, inbegripet ”rätten att bli bortglömd”, bör respekteras.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Skäl 46a (nytt)
(46a)   Det är viktigt att betona betydelsen av anonymitet i samband med att personuppgifter behandlas för kommersiella ändamål. Dessutom bör standardinställningen att inte dela personuppgifter vid användning av onlineplattformsgränssnitt främjas.
Ändringar 54 och 238
Förslag till direktiv
Artikel 1
Artikel 1
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
Syfte och tillämpningsområde
1.  I detta direktiv fastställs regler som syftar till ytterligare harmonisering av den unionslagstiftning som är tillämplig på upphovsrätt och närstående rättigheter inom ramen för den inre marknaden, med särskild hänsyn till digital och gränsöverskridande användning av skyddat innehåll. Det fastställer också bestämmelser om undantag och inskränkningar, om underlättande av licensiering samt bestämmelser som syftar till att säkerställa en välfungerande marknadsplats för utnyttjande av verk och andra alster.
1.  I detta direktiv fastställs regler som syftar till ytterligare harmonisering av den unionslagstiftning som är tillämplig på upphovsrätt och närstående rättigheter inom ramen för den inre marknaden, med särskild hänsyn till digital och gränsöverskridande användning av skyddat innehåll. Det fastställer också bestämmelser om undantag och inskränkningar, om underlättande av licensiering samt bestämmelser som syftar till att säkerställa en välfungerande marknadsplats för utnyttjande av verk och andra alster.
2.  Utom i de fall som anges i artikel 6 ska detta direktiv inte på något sätt påverka befintliga bestämmelser i de direktiv som nu är i kraft på området, särskilt direktiv 96/9/EG, 2001/29/EG, 2006/115/EG, 2009/24/EG, 2012/28/EU och 2014/26/EU.
2.  Utom i de fall som anges i artikel 6 ska detta direktiv inte på något sätt påverka befintliga bestämmelser i de direktiv som nu är i kraft på området, särskilt direktiv 96/9/EG, 2000/31/EG, 2001/29/EG, 2006/115/EG, 2009/24/EG, 2012/28/EU och 2014/26/EU.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – stycke 1 – inledningen
(1)  forskningsorganisation: universitet, forskningsinstitution eller varje annan organisation vars främsta mål är att bedriva vetenskaplig forskning eller att bedriva vetenskaplig forskning och tillhandahålla utbildningstjänster
(1)  forskningsorganisation: universitet med tillhörande bibliotek, forskningsinstitution eller varje annan organisation vars främsta mål är att bedriva vetenskaplig forskning eller att bedriva vetenskaplig forskning och tillhandahålla utbildningstjänster
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – stycke 2
på ett sådant sätt att ett företag som utövar ett avgörande inflytande på en sådan organisation inte kan ha prioriterad tillgång till resultaten av forskningen.
på ett sådant sätt att ett företag som utövar ett betydande inflytande på en sådan organisation inte får prioriterad tillgång till resultaten av forskningen.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2
(2)  text- och datautvinning: automatisk analysteknik som används för att analysera text och data i digital form för att generera information såsom mönster, trender och korrelationer,
(2)  text- och datautvinning: automatisk analysteknik som analyserar verk och andra alster i digital form för att generera information, inbegripet, men inte begränsat till, mönster, trender och korrelationer.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4
(4)  presspublikation: en upptagning av en uppsättning litterära verk av journalistiskt slag, som även kan omfatta andra verk eller alster och som utgör ett enskilt inslag i en tidskrift eller regelbundet uppdaterad publikation under en enda rubrik, till exempel en dagstidning eller en allmän tidskrift eller specialtidskrift, som har till syfte att tillhandahålla information som avser nyheter eller andra teman och som publiceras i medier på initiativ av en tjänsteleverantör och under dennes redaktionella ansvar och kontroll.
(4)  presspublikation: en upptagning av utgivare och nyhetsbyråer av en uppsättning litterära verk av journalistiskt slag, som även kan omfatta andra verk eller alster och som utgör ett enskilt inslag i en tidskrift eller regelbundet uppdaterad publikation under en enda rubrik, till exempel en dagstidning eller en allmän tidskrift eller specialtidskrift, som har till syfte att tillhandahålla information som avser nyheter eller andra teman och som publiceras i något medium på initiativ av en tjänsteleverantör och under dennes redaktionella ansvar och kontroll. Tidskrifter som publiceras för vetenskapliga eller akademiska ändamål, såsom vetenskapliga tidskrifter, ska inte omfattas av denna definition.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4a (nytt)
(4a)   utgånget verk:
a)   ett fullständigt verk eller annat alster i samtliga sina versioner eller uttryck som inte längre är tillgängligt för allmänheten i en medlemsstat via sedvanliga kommersiella kanaler,
b)   ett verk eller annat alster som aldrig har varit i kommersiellt bruk i en medlemsstat, såvida det inte av omständigheterna i fallet är uppenbart att dess upphovsman har invänt mot att det görs tillgängligt för allmänheten.
Ändring 150
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4b (nytt)
(4b)   leverantör av delningstjänster för onlineinnehåll: en leverantör av en av informationssamhällets tjänster som har som ett av sina huvudsyften att lagra och ge allmänheten tillgång till en betydande mängd upphovsrättsskyddade verk eller andra skyddade alster som laddats upp av användarna, vilket tjänsten optimerar och marknadsför för vinstsyften. Mikroföretag och småföretag i den mening som avses i avdelning I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG samt tjänster som agerar i icke-kommersiellt syfte, såsom onlineuppslagsverk, och leverantörer av onlinetjänster där innehållet laddas upp med godkännande av alla berörda rättsinnehavare, såsom utbildningsdatabaser eller vetenskapliga databaser, bör inte betraktas som leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll i den mening som avses i detta direktiv. Leverantörer av molntjänster för individuell användning som inte ger allmänheten direkt tillgång, plattformar för utveckling av öppen programvara samt internetbaserade marknadsplatser vars huvudsakliga verksamhet är detaljhandel på nätet med fysiska varor bör inte betraktas som leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll i den mening som avses i detta direktiv.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4c (nytt)
(4c)   informationssamhällets tjänster: tjänster i den mening som avses i artikel 1.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/15351a.
___________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1).
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4d (nytt)
(4d)   automatisk tjänst för bildsökning: en onlinetjänst som återger grafiska, konstnärliga eller fotografiska verk som samlats in på ett automatiserat sätt via en utomstående onlinetjänst eller gör dem tillgängliga för allmänheten för indexering och sökning.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Text- och datautvinning
Text- och datautvinning
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag till de rättigheter som fastställs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för mångfaldigande och utvinning som forskningsorganisationer genomför i syfte att utföra text- och datautvinning av verk eller andra alster som de har lagligt tillträde till för forskningsändamål.
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från de rättigheter som fastställs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för mångfaldigande och utvinning av verk eller andra alster som forskningsorganisationer har laglig tillgång till och som genomförs i syfte att utföra text- och datautvinning för sådana organisationers forskningsändamål.
Medlemsstaterna ska föreskriva att utbildningsanstalter och kulturarvsinstitutioner som utför vetenskaplig forskning i den mening som avses i artikel 2.1 a eller 2.1 b också ska kunna dra nytta av undantaget i denna artikel, på ett sådant sätt att ett företag som utövar ett avgörande inflytande på sådana organisationer inte får förtur till resultaten av forskningen.
1a.  Mångfaldigande och utvinning som genomförts för text- och datautvinningsändamål ska förvaras på ett säkert sätt, till exempel av betrodda organ som utsetts för detta ändamål.
2.  Varje avtalsbestämmelse som strider mot undantaget i punkt 1 ska vara ogiltig.
2.  Varje avtalsbestämmelse som strider mot undantaget i punkt 1 ska vara ogiltig.
3.  rättsinnehavare ska ha rätt att vidta åtgärder för att säkerställa säkerheten och integriteten i nätverk och databaser där verk eller andra alster finns. Dessa åtgärder ska inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
3.  Rättsinnehavare ska ha rätt att vidta åtgärder för att säkerställa säkerheten och integriteten i nätverk och databaser där verk eller andra alster finns. Dessa åtgärder ska inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
4.  Medlemsstaterna ska uppmuntra rättsinnehavare och forskningsorganisationer att fastställa gemensamt överenskommen bästa praxis när det gäller tillämpningen av de åtgärder som avses i punkt 3.
4.  Medlemsstaterna får även fortsättningsvis föreskriva undantag avseende text- och datautvinning i enlighet med artikel 5.3 a i direktiv 2001/29/EG.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 3a (ny)
Artikel 3a
Frivilliga undantag eller inskränkningar avseende text- och datautvinning
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 i detta direktiv får medlemsstaterna föreskriva ett undantag från eller en inskränkning av de rättigheter som fastställs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för mångfaldigande och utvinning av lagligen tillgängliga verk och andra alster som utgör en del av processen för text- och datautvinning, under förutsättning att den användning av verk och andra alster som avses däri inte uttryckligen är förbehållen deras rättsinnehavare, inte heller på maskinläsbart sätt.
2.  Mångfaldigande och utvinning som gjorts i enlighet med punkt 1 får inte användas för andra ändamål än text- och datautvinning.
3.  Medlemsstaterna får även fortsättningsvis föreskriva undantag avseende text- och datautvinning i enlighet med artikel 5.3 a i direktiv 2001/29/EG.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Användning av verk och andra alster i digital och gränsöverskridande undervisningsverksamhet
Användning av verk och andra alster i digital och gränsöverskridande undervisningsverksamhet
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag eller en inskränkning av de rättigheter som föreskrivs i artiklarna 2 och 3 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 i direktiv 2009/24/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för att möjliggöra digital användning av verk och andra alster uteslutande i illustrativt syfte inom undervisning, i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till det icke-kommersiella syfte som ska uppnås, förutsatt att användningen
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från eller en inskränkning av de rättigheter som föreskrivs i artiklarna 2 och 3 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 i direktiv 2009/24/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för att möjliggöra digital användning av verk och andra alster uteslutande i illustrativt syfte inom undervisning, i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till det icke-kommersiella syfte som ska uppnås, förutsatt att användningen
(a)   äger rum i lokaler tillhörande en utbildningsanstalt eller via ett säkert elektroniskt nätverk som endast är åtkomligt för utbildningsanstaltens elever eller studenter och lärarkår,
a)   äger rum i lokaler tillhörande en utbildningsanstalt, eller på någon annan plats där undervisning sker under utbildningsanstaltens ansvar, eller via en säker elektronisk miljö som är åtkomlig endast för utbildningsanstaltens elever eller studenter och lärarkår,
(b)   åtföljs av angivande av källan, inbegripet upphovsmannens namn, om inte detta visar sig vara omöjligt.
b)   åtföljs av angivande av källan, inbegripet upphovsmannens namn, om inte detta av praktiska skäl visar sig vara omöjligt.
2.  Medlemsstaterna får föreskriva att det undantag som har antagits enligt punkt 1 inte gäller generellt eller i fråga om särskilda typer av verk eller andra alster, förutsatt att lämpliga licenser som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1 finns lätt tillgängliga på marknaden.
2.  Medlemsstaterna får föreskriva att det undantag som har antagits enligt punkt 1 inte ska gälla generellt eller i fråga om särskilda typer av verk eller andra alster, såsom material som främst är avsett för utbildningsmarknaden eller noter, i den mån lämpliga licensavtal som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1 och som är skräddarsydda efter utbildningsanstalternas behov och särdrag finns lätt tillgängliga på marknaden.
Medlemsstater som utnyttjar bestämmelsen i första stycket ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig tillgänglighet och synlighet för de licenser som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1 för utbildningsanstalter.
Medlemsstater som utnyttjar bestämmelsen i första stycket ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig tillgänglighet och synlighet för de licenser som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1 för utbildningsanstalter.
3.  Användningen av verk och andra alster uteslutande i illustrativt syfte inom undervisning via säkra elektroniska nätverk vilken sker i enlighet med de bestämmelser i nationell lagstiftning som antagits i enlighet med den här artikeln ska anses äga rum uteslutande i den medlemsstat där utbildningsanstalten är etablerad.
3.  Användningen av verk och andra alster uteslutande i illustrativt syfte inom undervisning via säkra elektroniska miljöer vilken sker i enlighet med de bestämmelser i nationell lagstiftning som antagits i enlighet med den här artikeln ska anses äga rum uteslutande i den medlemsstat där utbildningsanstalten är etablerad.
4.  Medlemsstaterna får bestämma om rimlig ersättning för den skada som rättighetshavarna orsakas av användningen av deras verk eller annat alster i enlighet med punkt 1.
4.  Medlemsstaterna får bestämma om rimlig ersättning för den skada som rättsinnehavarna orsakas av användningen av deras verk eller andra alster i enlighet med punkt 1.
4a.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska varje avtalsbestämmelse som strider mot det undantag eller den inskränkning som antagits i enlighet med punkt 1 vara ogiltig. Medlemsstaterna ska se till att rättsinnehavarna har rätt att bevilja licenser fria från upphovsrättslig ersättning som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1, generellt eller i fråga om särskilda typer av verk eller andra alster som de väljer.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Bevarande av kulturarvet
Bevarande av kulturarvet
Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från de rättigheter som föreskrivs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 a i direktiv 2009/24/EG och artikel 11.1 i detta direktiv, som tillåter att kulturarvsinstitutioner framställer kopior av verk eller andra alster som finns permanent i deras samlingar, oavsett form eller medium, om syftet endast är att bevara dessa verk eller andra alster och i den utsträckning det är nödvändigt för ett sådant bevarande.
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från de rättigheter som föreskrivs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 a i direktiv 2009/24/EG och artikel 11.1 i detta direktiv som tillåter att kulturarvsinstitutioner framställer kopior av verk eller andra alster som finns permanent i deras samlingar, oavsett form eller medium, om syftet är att bevara dessa verk eller andra alster och i den utsträckning det är nödvändigt för ett sådant bevarande.
1a.  Medlemsstaterna ska se till att allt material som härrör från ett mångfaldigande av material som är allmän egendom inte ska omfattas av upphovsrätt eller närstående rättigheter, under förutsättning att detta mångfaldigande utgör en trogen återgivning vars syfte är bevarande av det ursprungliga materialet.
1b.  Varje avtalsbestämmelse som strider mot undantaget i punkt 1 ska vara ogiltig.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser
Artikel 5.5 och artikel 6.4 första, tredje och femte styckena i direktiv 2001/29/EG ska tillämpas på de undantag och inskränkningar som föreskrivs i denna avdelning.
1.  Tillgång till innehåll som omfattas av ett undantag i detta direktiv ska inte ge användarna rätt att använda det i enlighet med ett annat undantag.
2.   Artikel 5.5 och artikel 6.4 första, tredje, fjärde och femte styckena i direktiv 2001/29/EG ska tillämpas på de undantag och den inskränkning som föreskrivs i denna avdelning.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Kulturarvsinstitutioners användning av utgångna verk
Kulturarvsinstitutioners användning av utgångna verk
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva att när en kollektiv förvaltningsorganisation, för sina medlemmars räkning, ingår en icke-exklusiv licens för icke-kommersiellt bruk med en kulturarvsinstitution för digitalisering, distribution, överföring till allmänheten eller tillgängliggörande av utgångna verk eller andra alster som finns permanent i institutionens samlingar, kan en sådan icke-exklusiv licens förlängas eller antas gälla rättsinnehavare i samma kategori som de som omfattas av licensen och som inte företräds av den kollektiva förvaltningsorganisationen, förutsatt att
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva att när en organisation för kollektiv förvaltning, för sina medlemmars räkning, ingår en icke-exklusiv licens för icke-kommersiellt bruk med en kulturarvsinstitution för digitalisering, distribution, överföring till allmänheten eller tillgängliggörande av utgångna verk eller andra alster som finns permanent i institutionens samlingar, kan en sådan icke-exklusiv licens förlängas eller antas gälla rättsinnehavare i samma kategori som de som omfattas av licensen och som inte företräds av organisationen för kollektiv förvaltning, förutsatt att
(a)   den kollektiva förvaltningsorganisationen, på grundval av mandat från rättsinnehavare, väl representerar rättsinnehavare i kategorin verk eller andra alster och de rättigheter som omfattas av licensen,
a)   organisationen för kollektiv förvaltning, på grundval av mandat från rättsinnehavare, väl representerar rättsinnehavarna i kategorin verk eller andra alster och de rättigheter som omfattas av licensen,
(b)   lika behandling garanteras alla rättsinnehavare i förhållande till villkoren i licensen,
b)   lika behandling garanteras alla rättsinnehavare i förhållande till villkoren i licensen,
(c)   alla rättsinnehavare när som helst kan invända mot att deras verk eller andra alster anses vara utgångna och utesluta att licensen tillämpas på deras verk eller andra alster.
c)   alla rättsinnehavare när som helst kan invända mot att deras verk eller andra alster anses vara utgångna och utesluta att licensen tillämpas på deras verk eller andra alster.
1a.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från eller en inskränkning av de rättigheter som föreskrivs i artiklarna 2 och 3 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 i direktiv 2009/24/EG samt artikel 11.1 i detta direktiv som tillåter kulturarvsinstitutioner att göra kopior av utgångna verk som finns permanent i deras samlingar tillgängliga på internet i icke vinstdrivande syfte, förutsatt att
a)  namnet på upphovsmannen eller en annan identifierbar rättsinnehavare anges, såvida inte detta visar sig vara omöjligt,
b)  alla rättsinnehavare när som helst kan invända mot att deras verk eller andra alster anses vara utgångna och utesluta att undantaget tillämpas på deras verk eller andra alster.
1b.  Medlemsstaterna ska föreskriva att det undantag som antagits i enlighet med punkt 1a inte gäller sektorer eller typer av verk där lämpliga licensbaserade lösningar, inbegripet men inte begränsat till lösningar som föreskrivs i punkt 1, finns tillgängliga. Medlemsstaterna ska, i samråd med upphovsmän, andra rättsinnehavare, organisationer för kollektiv förvaltning och kulturarvsinstitutioner, avgöra tillgängligheten när det gäller utvidgade kollektiva licensbaserade lösningar för specifika sektorer eller typer av verk.
2.  Ett verk eller annat alster ska anses vara utgånget när hela verket eller det andra alstret, i alla dess översättningar, versioner och yttringar, inte är tillgängligt för allmänheten via sedvanliga kommersiella kanaler och inte rimligen kan förväntas bli det.
2.  Medlemsstaterna får ange ett slutdatum för fastställandet av om ett verk som tidigare saluförts ska anses vara utgånget.
Medlemsstaterna ska, i samråd med rättsinnehavare, kollektiva förvaltningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner, säkerställa att de krav som tillämpas för att avgöra om verk och andra alster kan licensieras i enlighet med punkt 1 inte går utöver vad som är nödvändigt och rimligt, och inte utesluter möjligheten att fastställa att en samling som helhet är utgången, när det är rimligt att anta att alla verk eller andra alster i samlingen är utgångna.
Medlemsstaterna ska, i samråd med rättsinnehavare, organisationer för kollektiv förvaltning och kulturarvsinstitutioner, säkerställa att de krav som tillämpas för att avgöra om verk och andra alster kan licensieras i enlighet med punkt 1 eller användas i enlighet med punkt 1a inte går utöver vad som är nödvändigt och rimligt och inte utesluter möjligheten att fastställa att en samling som helhet är utgången, när det är rimligt att anta att alla verk eller andra alster i samlingen är utgångna.
3.  Medlemsstaterna ska föreskriva att lämpliga informationsåtgärder vidtas när det gäller
3.  Medlemsstaterna ska föreskriva att lämpliga informationsåtgärder vidtas när det gäller
(a)   fastställande av att verk eller andra alster är utgångna,
a)   fastställande av att verk eller andra alster är utgångna,
(b)   licensen, och särskilt dess tillämpning på icke företrädda rättsinnehavare,
b)   varje licens, särskilt dess tillämpning på icke företrädda rättsinnehavare,
(c)   möjligheten för rättsinnehavare att göra invändningar, som avses i punkt 1 c,
c)   möjligheten för rättsinnehavare att göra invändningar, som avses i punkterna 1 c och 1a b,
även under en rimlig tidsperiod innan verk eller andra alster digitaliseras, distribueras, överförs till allmänheten eller tillgängliggörs.
även under en period på minst sex månader innan verk eller andra alster digitaliseras, distribueras, överförs till allmänheten eller tillgängliggörs.
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de licenser som avses i punkt 1 inhämtas från en kollektiv förvaltningsorganisation som är representativ för den medlemsstat där
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de licenser som avses i punkt 1 inhämtas från en organisation för kollektiv förvaltning som är representativ för den medlemsstat där
(a)   verken eller fonogrammen först publicerades eller, om publicering inte har skett, där de först utsändes, utom i fråga om filmverk och audiovisuella verk,
a)   verken eller fonogrammen först publicerades eller, om publicering inte har skett, där de först utsändes, utom i fråga om filmverk och audiovisuella verk,
(b)   producenterna av verken har sitt säte eller hemvist, i fråga om filmverk och audiovisuella verk, eller
b)   producenterna av verken har sitt säte eller hemvist, i fråga om filmverk och audiovisuella verk, eller
(c)   kulturarvsinstitutionen är etablerad, om en medlemsstat eller ett tredjeland inte har kunnat fastställas i enlighet med leden a och b efter det att rimliga ansträngningar gjorts.
c)   kulturarvsinstitutionen är etablerad, om en medlemsstat eller ett tredjeland inte har kunnat fastställas i enlighet med leden a och b efter det att rimliga ansträngningar gjorts.
5.  Punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas på tredjelandsmedborgares verk eller andra alster förutom om punkt 4 a och b gäller.
5.  Punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas på tredjelandsmedborgares verk eller andra alster förutom om punkt 4 a och b gäller.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 8
Artikel 8
Artikel 8
Gränsöverskridande användning
Gränsöverskridande användning
1.  Verk eller andra alster som omfattas av en licens som beviljats i enlighet med artikel 7 får användas av kulturarvsinstitutionen i enlighet med licensvillkoren i samtliga medlemsstater.
1.  Utgångna verk eller andra alster som omfattas av artikel 7 får användas av kulturarvsinstitutionen i enlighet med den artikeln i samtliga medlemsstater.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information som gör det möjligt att identifiera de verk eller andra alster som omfattas av en licens som beviljats i enlighet med artikel 7 samt information om möjligheten för rättsinnehavare att göra invändningar som avses i artikel 7.1 c görs tillgänglig för allmänheten på en gemensam webbportal under minst sex månader innan verk eller andra alster digitaliseras, distribueras, överförs till allmänheten eller tillgängliggörs i andra medlemsstater än den där licensen beviljades, och för licensens hela giltighetstid.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information som gör det möjligt att identifiera de verk eller andra alster som omfattas av artikel 7 samt information om den möjlighet för rättsinnehavare att göra invändningar som avses i artikel 7.1 c och 7.1a b görs permanent, enkelt och faktiskt tillgänglig på en offentlig gemensam webbportal under minst sex månader innan verk eller andra alster digitaliseras, distribueras, överförs till allmänheten eller tillgängliggörs i andra medlemsstater än den där licensen beviljades, eller – i de fall som omfattas av artikel 7.1a – där kulturarvsinstitutionen är etablerad, och för licensens hela giltighetstid.
3.  Den webbportal som avses i punkt 2 ska upprättas och förvaltas av Europeiska unionens byrå för immateriella rättigheter i enlighet med förordning (EU) nr 386/2012.
3.  Den webbportal som avses i punkt 2 ska upprättas och förvaltas av Europeiska unionens byrå för immateriella rättigheter i enlighet med förordning (EU) nr 386/2012.
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 9 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa en regelbunden dialog mellan rättighetshavarnas och användarnas representativa organisationer och andra relevanta organisationer för de berörda parterna för att, på sektorsspecifik basis, öka relevansen och användbarheten hos det licenssystem som avses i artikel 7.1, säkerställa skydd för rättsinnehavare som avses i detta kapitel är effektivt, särskilt när det gäller informationsåtgärder, och, i förekommande fall, bistå vid fastställandet av de krav som avses i artikel 7.2 andra stycket.
Medlemsstaterna ska säkerställa en regelbunden dialog mellan rättsinnehavarnas och användarnas representativa organisationer och andra relevanta organisationer för de berörda parterna för att, på sektorsspecifik basis, öka relevansen och användbarheten hos det licenssystem som avses i artikel 7.1 och det undantag som avses i artikel 7.1a, säkerställa att det skydd för rättsinnehavare som avses i detta kapitel är effektivt, särskilt när det gäller informationsåtgärder, och, i förekommande fall, bistå vid fastställandet av de krav som avses i artikel 7.2 andra stycket.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 10
Artikel 10
Artikel 10
Förhandlingsmekanism
Förhandlingsmekanism
Medlemsstaterna ska säkerställa att parter som vill ingå ett avtal i syfte att tillgängliggöra audiovisuella verk på plattformar för beställvideo kan förlita sig på hjälp från ett opartiskt organ med relevant erfarenhet, om de möter svårigheter i samband med licensieringen av rättigheter. Detta organ ska bistå vid förhandlingar och bidra till att nå överenskommelser.
Medlemsstaterna ska säkerställa att parter som vill ingå ett avtal i syfte att tillgängliggöra audiovisuella verk på plattformar för beställvideo kan förlita sig på hjälp från ett opartiskt organ med relevant erfarenhet, om de möter svårigheter i samband med licensieringen av audiovisuella rättigheter. Det opartiska organ som inrättas eller utses av medlemsstaterna för denna artikels syfte ska bistå parterna vid förhandlingar och hjälpa dem att nå överenskommelser.
Senast den [datum enligt artikel 21.1] ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om det organ som avses i punkt 1.
Senast den [datum enligt artikel 21.1] ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om det organ som de inrättat eller utsett i enlighet med första stycket.
För att öka audiovisuella verks tillgänglighet på plattformar för beställvideo ska medlemsstaterna främja dialog mellan representativa organisationer för upphovsmän, producenter, plattformar för beställvideo och andra berörda aktörer.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Avdelning III – kapitel 2a (nytt) – artikel 10a (ny)
KAPITEL 2a
Tillgång till unionspublikationer
Artikel 10a
Unionens lagstadgade system för pliktexemplar
1.  Varje elektronisk publikation som handlar om unionsrelaterade frågor – såsom unionsrätten, unionens historia och integration, unionens politik samt demokratifrågor och institutionella och parlamentariska frågor som rör unionen – och som görs tillgänglig för allmänheten i unionen ska omfattas av unionens lagstadgade system för pliktexemplar.
2.  Europaparlamentets bibliotek ska ha rätt att kostnadsfritt erhålla ett exemplar av varje publikation som avses i punkt 1.
3.  Det krav som fastställs i punkt 1 ska gälla utgivare, tryckerier och importörer av publikationer för de verk som de publicerar eller trycker i eller importerar till unionen.
4.  Från och med dagen för leverans till Europaparlamentets bibliotek ska de publikationer som avses i punkt 1 ingå i bibliotekets permanenta samling. De ska göras tillgängliga för användare i bibliotekets lokaler uteslutande för ackrediterade forskares forskning eller studier och under parlamentets kontroll.
5.  Kommissionen ska anta rättsakter för att specificera formerna för leveransen av de publikationer som avses i punkt 1 till Europaparlamentets bibliotek.
Ändring 151,152, 153, 154 och 155
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 1
Artikel 11
Artikel 11
Skydd av presspublikationer vid digital användning
Skydd av presspublikationer vid digital användning
1.  Medlemsstaterna ska ge utgivare av presspublikationer de rättigheter som avses i artiklarna 2 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG för digital användning av deras presspublikationer.
1.  Medlemsstaterna ska ge utgivare av presspublikationer de rättigheter som avses i artiklarna 2 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG så att de kan få skälig och proportionell ersättning för digital användning av deras presspublikationer av leverantörer av informationssamhällets tjänster.
1a.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte hindra enskilda användares legitima privata och icke-kommersiella användning av presspublikationer.
2.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte på något sätt påverka de rättigheter som unionsrätten ger upphovsmän och andra rättsinnehavare när det gäller de verk och andra alster som ingår i en presspublikation. Dessa rättigheter får inte åberopas gentemot dessa upphovsmän och andra rättsinnehavare, och får framför allt inte beröva dem rätten att utnyttja sina verk och andra alster oberoende av den presspublikation i vilken de ingår.
2.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte på något sätt påverka de rättigheter som unionsrätten ger upphovsmän och andra rättsinnehavare när det gäller de verk och andra alster som ingår i en presspublikation. Dessa rättigheter får inte åberopas gentemot dessa upphovsmän och andra rättsinnehavare, och får framför allt inte beröva dem rätten att utnyttja sina verk och andra alster oberoende av den presspublikation i vilken de ingår.
2a.   De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte omfatta rena hyperlänkar som åtföljs av enskilda ord.
3.  Artiklarna 5–8 i direktiv 2001/29/EG och direktiv 2012/28/EU ska i tillämpliga delar gälla i fråga om de rättigheter som avses i punkt 1.
3.  Artiklarna 5–8 i direktiv 2001/29/EG och direktiv 2012/28/EU ska i tillämpliga delar gälla i fråga om de rättigheter som avses i punkt 1.
4.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska upphöra att gälla 20 år efter publicerandet av presspublikationen. Denna frist ska beräknas från och med den första dagen i januari året efter dagen för offentliggörandet.
4.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska upphöra att gälla fem år efter publiceringen av presspublikationen. Denna frist ska börja löpa den första dagen i januari året efter dagen för publiceringen. Den rättighet som avses i punkt 1 ska inte tillämpas med retroaktiv verkan.
4a.   Medlemsstaterna ska se till att upphovsmän får en lämplig andel av de ytterligare intäkter som pressutgivare erhåller för användning av en presspublikation av leverantörer av informationssamhällets tjänster.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Krav på skälig ersättning
Krav på skälig ersättning
Medlemsstaterna får föreskriva att om en upphovsman har överlåtit eller licensierat en rättighet till en utgivare, utgör överlåtelsen eller licensen en tillräcklig rättslig grund för utgivaren att göra anspråk på en andel av ersättningen för användningen av verket inom ramen för ett undantag eller en inskränkning i den rättighet som överlåtits eller licensierats.
Medlemsstater med system för uppdelning av ersättningen mellan upphovsmän och utgivare inom ramen för undantag och inskränkningar får föreskriva att om en upphovsman har överlåtit eller licensierat en rättighet till en utgivare, utgör överlåtelsen eller licensen en tillräcklig rättslig grund för utgivaren att göra anspråk på en andel av ersättningen för användningen av verket inom ramen för ett undantag från eller en inskränkning av den rättighet som överlåtits eller licensierats, under förutsättning att ett likvärdigt system för uppdelning av ersättningen var i funktion i den berörda medlemsstaten före den 12 november 2015.
Första stycket ska inte påverka regelsystem i medlemsstaterna som gäller rättigheter avseende offentlig utlåning, förvaltning av rättigheter som inte grundar sig på undantag eller inskränkningar av upphovsrätten, såsom utvidgade kollektiva licensieringssystem, eller ersättningsrättigheter på grundval av nationell lagstiftning.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Avdelning IV – Kapitel 1a (nytt) – artikel 12a (ny)
KAPITEL 1a
Skydd för arrangörer av idrottsevenemang
Artikel 12a
Skydd för arrangörer av idrottsevenemang
Medlemsstaterna ska bevilja arrangörer av idrottsevenemang de rättigheter som anges i artiklarna 2 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG samt artikel 7 i direktiv 2006/115/EG.
Ändringar 156, 157, 158, 159, 160 och 161
Förslag till direktiv
Artikel 13
Artikel 13
Artikel 13
Användning av skyddat innehåll via leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och ger tillgång till stora mängder verk och andra alster som laddats upp av deras användare
Användning av skyddat innehåll av leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll som lagrar och ger tillgång till stora mängder verk och andra alster som laddats upp av deras användare
1.  Leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och ger allmänheten tillgång till stora mängder verk eller andra alster som laddats upp av deras användare ska, i samarbete med rättsinnehavare, vidta åtgärder för att säkerställa tillämpningen av avtal som ingåtts med rättsinnehavare för användning av deras verk eller andra alster eller för att hindra tillgång via deras tjänster till verk eller andra alster som identifierats av rättsinnehavare genom samarbete med tjänsteleverantörerna. Dessa åtgärder, t.ex. användningen av effektiv innehållsigenkänningsteknik, ska vara lämpliga och proportionerliga. Tjänsteleverantörerna ska förse rättsinnehavare med tillräcklig information om tillämpningen och utarbetandet av åtgärderna samt i förekommande fall med lämplig rapportering om erkännande och användning av verk och andra alster.
1.  Utan att det påverkar artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG utför leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll en överföring till allmänheten. De ska därför ingå skäliga och lämpliga licensavtal med rättsinnehavare.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de tjänsteleverantörer som avses i punkt 1 inför mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga för användare i händelse av tvister om tillämpningen av de åtgärder som avses i punkt 1.
2.  Licensavtal som leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll ingår med rättsinnehavare för de överföringar som avses i punkt 1 ska omfatta ansvar för verk som laddas upp av användarna av sådana delningstjänster för onlineinnehåll i överensstämmelse med bestämmelserna och villkoren i licensavtalet, förutsatt att sådana användare inte agerar i kommersiellt syfte.
2a.  Medlemsstaterna ska föreskriva att leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare, om rättsinnehavarna inte önskar ingå licensavtal, ska samarbeta uppriktigt för att se till att skyddade verk eller andra alster inte är tillgängliga via deras tjänster utan tillstånd. Samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare får inte leda till att det inte går att få tillgång till verk som inte överträder upphovsrätten eller andra skyddade alster, inklusive sådana som omfattas av ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrätten.
2b.  Medlemsstaterna ska se till att de leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll som avses i punkt 1 inför effektiva och snabba mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga för användare i händelse av att det samarbete som avses i punkt 2a leder till omotiverat avlägsnande av deras innehåll. Alla klagomål som lämnas in genom dessa mekanismer ska behandlas utan otillbörligt dröjsmål och genom mänsklig granskning. Rättsinnehavarna ska ge en rimlig motivering till sina beslut, så att ett godtyckligt avvisande av klagomål undviks. I enlighet med direktiv 95/46/EG, direktiv 2002/58/EG och den allmänna dataskyddsförordningen ska samarbetet vidare inte leda till identifiering av enskilda användare eller behandling av deras personuppgifter. Medlemsstaterna ska också se till att användarna har tillgång till ett oberoende organ för tvistlösning och till domstol eller en annan relevant rättslig myndighet för att hävda sin rätt att utnyttja ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrättsliga regler.
3.  Medlemsstaterna ska vid behov underlätta samarbetet mellan leverantörer av informationssamhällets tjänster och rättsinnehavare genom dialoger med berörda parter för att fastställa bästa praxis, såsom lämplig och proportionell innehållsigenkänningsteknik, bland annat med beaktande av tjänsternas beskaffenhet, tillgången till sådan teknik och dess effektivitet med hänsyn tagen till den tekniska utvecklingen.
3.  Från och med den [dag då detta direktiv träder i kraft] ska kommissionen och medlemsstaterna organisera dialoger mellan berörda parter för att harmonisera och fastställa bästa praxis och utfärda riktlinjer för att säkerställa tillämpningen av licensavtal och om samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare avseende användning av deras verk eller andra alster i den mening som avses i detta direktiv. Vid fastställandet av bästa praxis ska särskild hänsyn tas till grundläggande rättigheter, användningen av undantag och inskränkningar samt att bördan för små och medelstora företag förblir rimlig och att automatiserad blockering av innehåll undviks.
Ändring 78 och 252
Förslag till direktiv
Artikel 13a (ny)
Artikel 13a
Medlemsstaterna ska sörja för att tvister mellan dem till vilka rätten har övergått och leverantörer av informationssamhällets tjänster rörande tillämpningen av artikel 13.1 kan hanteras av ett system för alternativ tvistlösning.
Medlemsstaterna ska inrätta eller utse ett oberoende organ med nödvändig expertis som ska hjälpa parterna att lösa sina tvister inom ramen för detta system.
Medlemsstaterna ska senast (det datum som anges i artikel 21.1) underrätta kommissionen om inrättandet av detta organ.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 13b (ny)
Artikel 13b
Användning av skyddat innehåll av leverantörer av informationssamhällets tjänster som tillhandahåller automatiska tjänster för bildsökning
Medlemsstaterna ska se till att leverantörer av informationssamhällets tjänster som automatiskt återger eller hänvisar till betydande mängder upphovsrättsligt skyddade visuella verk och gör dem tillgängliga för allmänheten för indexering och sökning ingår skäliga och välavvägda licensavtal med de rättsinnehavare som begär detta, i syfte att se till att dessa får skälig ersättning. Sådan ersättning får förvaltas av de berörda rättsinnehavarnas organisation för kollektiv förvaltning.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Kapitel 3 – artikel -14 (ny)
Artikel - 14
Principen om skälig och proportionell ersättning
1.  Medlemsstaterna ska se till att upphovsmän och utövande konstnärer får skälig och proportionell ersättning för utnyttjande av deras verk och andra alster, inklusive utnyttjande på internet. Detta kan uppnås inom varje sektor genom en kombination av avtal, däribland kollektivavtal, och mekanismer för lagstadgad ersättning.
2.  Punkt 1 ska inte gälla när en upphovsman eller utövande konstnär kostnadsfritt beviljar alla användare en icke-exklusiv nyttjanderätt.
3.  Medlemsstaterna ska ta hänsyn till särdragen i varje sektor när de uppmuntrar till proportionerlig ersättning för rättigheter som beviljas av upphovsmän och utövande konstnärer.
4.  I avtalen ska den ersättning som gäller för varje form av utnyttjande specificeras.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Transparenskrav
Transparenskrav
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att upphovsmän och utövande konstnärer regelbundet och med hänsyn till de särskilda förhållandena i varje sektor får aktuell, korrekt och tillräcklig information om utnyttjandet av deras verk och framföranden från dem till vilka de har licensierat eller överlåtit sina rättigheter, framför allt när det gäller utnyttjande, intäkter och ersättning.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att upphovsmän och utövande konstnärer regelbundet, dock minst en gång per år, och med hänsyn till de särskilda förhållandena i varje sektor och den relativa vikten av varje enskilt bidrag får aktuell, korrekt, relevant och heltäckande information om utnyttjandet av deras verk och framföranden av dem till vilka de har licensierat eller överlåtit sina rättigheter, framför allt när det gäller utnyttjande, direkta och indirekta intäkter samt ersättning.
1a.  Om licenstagaren eller förvärvaren av upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter i sin tur licensierar dessa rättigheter till en annan part, ska medlemsstaterna se till att denna part delar all den information som avses i punkt 1 med licenstagaren eller förvärvaren.
Den första licenstagaren eller förvärvaren ska vidarebefordra all den information som avses i punkt 1 till upphovsmannen eller den utövande konstnären. Denna information får inte modifieras, förutom när det gäller kommersiellt känsliga uppgifter enligt unionsrätten eller nationell rätt, för vilka, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 15 och 16a, ett avtal om konfidentiell behandling får ingås i syfte att bevara sund konkurrens. Om den första licenstagaren eller förvärvaren dröjer med att tillhandahålla den information som avses i denna punkt, ska upphovsmannen eller den utövande konstnären ha rätt att begära denna information direkt från den efterföljande licenstagaren.
2.  Kravet i punkt 1 ska vara proportionerligt och effektivt och ska säkerställa en lämplig transparensnivå i varje sektor. I de fall där den administrativa börda som transparenskravet ger upphov till skulle vara oproportionerlig med hänsyn till de intäkter som utnyttjandet av verket eller framförandet genererar kan medlemsstaterna justera kravet i punkt 1, under förutsättning att kravet är ändamålsenligt och säkerställer en tillräcklig transparensnivå.
2.  Kravet i punkt 1 ska vara proportionerligt och effektivt och ska säkerställa en hög transparensnivå i varje sektor. I de fall där den administrativa börda som transparenskravet ger upphov till skulle vara oproportionerlig med hänsyn till de intäkter som utnyttjandet av verket eller framförandet genererar kan dock medlemsstaterna justera kravet i punkt 1, under förutsättning att kravet förblir ändamålsenligt och säkerställer en hög transparensnivå.
3.  Medlemsstaterna får besluta att kravet i punkt 1 inte gäller när bidraget från upphovsmannen eller den utövande konstnären inte är betydande med hänsyn till verket eller framförandet som helhet.
4.  Punkt 1 ska inte gälla för enheter som omfattas av transparenskraven i direktiv 2014/26/EU.
4.  Punkt 1 ska inte gälla för enheter som omfattas av transparenskraven i direktiv 2014/26/EU eller av kollektivavtal, om dessa krav eller avtal föreskriver transparenskrav som är jämförbara med det som avses i punkt 2.
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 15 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att upphovsmän och utövande konstnärer har rätt att begära ytterligare, lämplig ersättning från den part med vilken de ingått ett avtal om utnyttjande av rättigheterna, när den ursprungligen överenskomna ersättningen är oproportionerligt låg i förhållande till senare relevanta intäkter och vinster som härrör från utnyttjandet av verken eller framförandena.
Om kollektivavtal som föreskriver en jämförbar mekanism saknas ska medlemsstaterna säkerställa att upphovsmän och utövande konstnärer eller en representativ organisation som agerar för deras räkning har rätt att göra anspråk på ytterligare, lämplig och skälig ersättning från den part med vilken de ingått ett avtal om utnyttjande av rättigheterna, om den ursprungligen överenskomna ersättningen är oproportionerligt låg i förhållande till senare relevanta direkta och indirekta intäkter och vinster som härrör från utnyttjandet av verken eller framförandena.
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 16 – stycke 1
Medlemsstaterna ska föreskriva att tvister som gäller transparenskravet i artikel 14 och avtalsanpassningsmekanismen i artikel 15 kan bli föremål för ett frivilligt förfarande för alternativ tvistlösning.
Medlemsstaterna ska föreskriva att tvister som gäller transparenskravet i artikel 14 och avtalsanpassningsmekanismen i artikel 15 kan bli föremål för ett frivilligt förfarande för alternativ tvistlösning. Medlemsstaterna ska se till att upphovsmäns och utövande konstnärers representativa organisationer får inleda sådana förfaranden på begäran av en eller flera upphovsmän och utövande konstnärer.
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 16a (ny)
Artikel 16a
Rätt till återkallande
1.  Om en upphovsman eller en utövande konstnär exklusivt har licensierat eller överlåtit sina rättigheter avseende ett verk eller annat skyddat alster, ska medlemsstaterna se till att upphovsmannen eller den utövande konstnären har rätt till återkallande om verket eller det skyddade alstret inte utnyttjas eller om den regelbundna rapporteringen enligt artikel 14 konstant uteblir. Medlemsstaterna får fastställa särskilda bestämmelser med hänsyn till särdragen i olika sektorer och verk och förväntad utnyttjandeperiod, och särskilt ange tidsfrister för rätten till återkallande.
2.  Den rätt till återkallande som anges i punkt 1 får utövas först efter en rimlig tid efter ingåendet av licens- eller överlåtelseavtalet, och endast efter en skriftlig underrättelse med en lämplig tidsfrist inom vilken utnyttjandet av de licensierade eller överlåtna rättigheterna måste ske. När denna tidsfrist har löpt ut kan upphovsmannen eller den utövande konstnären välja att upphäva avtalets exklusiva karaktär i stället för att återkalla rättigheterna. Om ett verk eller annat alster innehåller bidrag från flera upphovsmän eller utövande konstnärer, ska sådana upphovsmäns eller utövande konstnärers utövande av den individuella rätten till återkallande regleras i nationell lagstiftning, som ska fastställa bestämmelserna för rätten till återkallande för kollektiva verk, med beaktande av den relativa vikten av de enskilda bidragen.
3.  Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas om det faktum att rättigheterna inte har utnyttjats till övervägande delen beror på omständigheter som upphovsmannen eller den utövande konstnären rimligen kan förväntas åtgärda.
4.  Avtalsmässiga eller andra arrangemang som innebär undantag från rätten till återkallande ska vara lagliga endast om de ingås genom ett avtal som bygger på ett kollektivavtal.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 17a (ny)
Artikel 17a
För de användningsområden som undantagen eller inskränkningen i detta direktiv gäller får medlemsstaterna anta eller behålla mer vittomfattande bestämmelser, så länge dessa är förenliga med de befintliga undantagen och inskränkningarna i unionsrätten.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 2
2.   Bestämmelserna i artikel 11 ska också tillämpas på presspublikationer som publiceras före den [det datum som nämns i artikel 21.1].
utgår

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0245/2018).

Senaste uppdatering: 10 juli 2019Rättsligt meddelande