Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2128(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0268/2018

Ingivna texter :

A8-0268/2018

Debatter :

PV 13/09/2018 - 4
CRE 13/09/2018 - 4

Omröstningar :

PV 13/09/2018 - 10.14
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0356

Antagna texter
PDF 160kWORD 52k
Torsdagen den 13 september 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Genomförandet av förordningen om växtskyddsmedel
P8_TA(2018)0356A8-0268/2018

Europaparlamentets resolution av den 13 september 2018 om genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 om växtskyddsmedel (2017/2128(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung(5),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 18 februari 2016 i ärende 12/2013/MDC om kommissionens praxis vid produktgodkännande och utsläppande på marknaden av växtskyddsmedel (pesticider)(6),

–  med beaktande av den europeiska genomförandebedömningen av förordning (EG) nr 1107/2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden samt dess relevanta bilagor, som offentliggjordes av Europaparlamentets utredningstjänst (GD EPRS)(7) i april 2018,

–  med beaktande av domarna från Europeiska unionens domstol av den 23 november 2016 i mål C-673/13, kommissionen mot Stichting Greenpeace Nederland och PAN Europe, och mål C-442/14, Bayer CropScience mot College voor de toelating van gewasbeschermingsmiddelen en biociden,

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 11 april 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om insyn och hållbarhet i EU:s system för riskbedömning i livsmedelskedjan och ändring av förordning (EG) nr 178/2002 [om allmän livsmedelslagstiftning], direktiv 2001/18/EG [om avsiktlig utsättning av genmodifierade organismer i miljön] samt förordningarna (EG) nr 1829/2003 [om genmodifierade foder och livsmedel], (EG) nr 1831/2003 [om fodertillsatser], (EG) nr 2065/2003 [om rökaromer], (EG) nr 1935/2004 [om material i kontakt med livsmedel], (EG) nr 1331/2008 [om ett enhetligt förfarande för godkännande av livsmedelstillsatser, livsmedelsenzymer och livsmedelsaromer], (EG) nr 1107/2009 [om växtskyddsmedel] och (EU) 2015/2283 [om nya livsmedel](8),

–  med beaktande av mandatet för och arbetet i Europaparlamentets särskilda utskott för unionens förfarande för godkännande av bekämpningsmedel,

–  med beaktade av artikel 52 i arbetsordningen och artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0268/2018), och av följande skäl:

A.  Utvärderingen av genomförandet av förordning (EG) nr 1107/2009 (nedan kallad förordningen) visade att målen att skydda människors hälsa, djurs hälsa och miljön inte uppnås helt och att förbättringar skulle kunna göras för att uppnå alla mål i förordningen.

B.  Utvärderingen av genomförandet av förordningen bör beaktas tillsammans med EU:s övergripande politik för bekämpningsmedel, däribland bestämmelserna i direktiv 2009/128/EG [om hållbar användning av bekämpningsmedel], förordning (EU) nr 528/2012 [om biocidprodukter], förordning (EG) nr 396/2005 [om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester], och förordning (EG) nr 178/2002 [om allmän livsmedelslagstiftning].

C.  Genomförandet av förordningen är inte tillfredsställande och bör ligga i linje med relaterad EU-politik, bland annat avseende bekämpningsmedel.

D.  Tillgängliga uppgifter visar att det praktiska genomförandet av förordningens tre huvudinstrument – godkännanden, produktgodkännanden och efterlevnadskontroll av regleringsbeslut – lämnar utrymme för förbättringar och inte säkerställer ett komplett fullgörande av målen i förordningen.

E.  Vissa bestämmelser i förordningen har inte tillämpats alls av kommissionen, särskilt artikel 25 om godkännande av skyddsämnen och synergister och artikel 27 om en förteckning över icke godkända tillsatsämnen.

F.  Andra centrala bestämmelser såsom tillämpning av uteslutningskriterierna för verksamma ämnen som är hormonstörande har försenats avsevärt till följd av kommissionens olagliga agerande.

G.  Vissa intressenter har uttryckt oro kring det i lag fastställda utvärderingsupplägget, särskilt när det gäller vem som ska ta fram de vetenskapliga studierna och bevis för utvärderingarna av verksamma ämnen, samt användningen av ett farobaserat förhållningssätt under dessa utvärderingar.

H.  Bevisbördan bör fortsatt ligga på sökanden för att offentliga medel inte ska spenderas på studier som i slutändan kan gagna privata intressen. Insyn måste säkerställas i alla etapper av produktgodkännandet som ska ligga helt i linje med de immateriella rättigheterna, samtidigt som goda laboratorieprinciper upprätthålls konsekvent inom hela unionen.

I.  Det finns frågetecken kring det praktiska genomförandet av det fastställda utvärderingsupplägget. Framför allt finns stora frågetecken kring den ofullständiga harmoniseringen av uppgiftskrav och metoder som kan hämma utvärderingsprocessen.

J.  Hur de nationella behöriga myndigheterna presterar konstaterades vara en tungt vägande faktor som påverkar utvärderingen av verksamma ämnen. Medlemsstaterna uppvisar betydande skillnader i fråga om tillgänglig expertis och personal. Förordningen och tillhörande rättsliga krav tillämpas inte enhetligt i medlemsstaterna, vilket får betydande konsekvenser för hälsan och miljön.

K.  Insynen i alla skeden av godkännandeförfarandet bör förbättras vilket skulle kunna bidra till att främja allmänhetens förtroende för det system som reglerar växtskyddsmedel. Insynen i de behöriga myndigheternas verksamhet i samband med produktgodkännande är också i många fall otillfredsställande. Kommissionen har föreslagit ändringar i den allmänna livsmedelslagstiftningen i syfte att komma tillrätta med frågetecknen kring uppgifterna och bevisen som tillhandhålls vid utvärderingen och att öka insynen.

L.  Produktgodkännanden av växtskyddsmedel, som uteslutande äger rum på nationell nivå, drabbas ofta av förseningar i samband med riskhanteringsbeslut. Detta leder i vissa fall till en ökning av antalet produktgodkännanden som medlemsstaterna beviljar enligt undantaget i artikel 53 i förordningen. Det finns fall där sådana undantag används på ett sätt som strider mot lagstiftarens ursprungliga avsikt.

M.  I förordningen införs en bestämmelse om att integrerat växtskydd borde ha blivit en del av de föreskrivna verksamhetskraven enligt reglerna för tvärvillkor i den gemensamma jordbrukspolitiken, men detta har ännu inte har skett.

N.  De tillgängliga uppgifterna visar att denna reglering på EU-nivå stärker och ger mervärde åt de nationella insatserna och åtgärderna.

O.  Vanligtvis studeras alternativ på allvar först efter att de rättsliga kraven har ändrats, som t.ex. då det förlängda förbudet mot neonikotinoider senast utvärderades (den 30 maj 2018)(9) och det visade sig att för 78 % av användningsområdena för neonikotinoider finns det icke-kemiska alternativ som är redo att användas.

P.  Inga nya verksamma ämnen har lagts fram för godkännande sedan den 31 maj 2016. Det är viktigt med innovation och utveckling av nya produkter, särskilt lågriskprodukter.

Q.  Tillgången på förfalskade bekämpningsmedel på marknaden är ett verkligt bekymmer. Förfalskade bekämpningsmedel kan vara skadliga för miljön och kan även minska förordningens effektivitet.

Huvudsakliga slutsatser

1.  Europaparlamentet anser att EU är rätt nivå för fortsatta regleringsåtgärder i fråga om bekämpningsmedel.

2.  Europaparlamentet påpekar att miljöåtgärder i syfte att förebygga, begränsa och hejda spridningen av patogener och skadegörare även fortsatt måste stå i centrum för alla befintliga och framtida åtgärder.

3.  Europaparlamentet anser att ett antagande och genomförande av förordningen utgör ett avgörande steg framåt när det gäller hanteringen av växtskyddsmedel inom EU jämfört med tidigare.

4.  Europaparlamentet påpekar att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de små och medelstora företagens roll i utvecklingen av nya produkter, eftersom dessa företag ofta saknar de mycket stora resurser som krävs i utvecklingen och godkännandet av nya ämnen.

5.  Europaparlamentet är bekymrat över att förordningen inte har genomförts på ett ändamålsenligt sätt och att dess mål när det gäller jordbruksproduktion och innovation därför inte uppnås i praktiken. Parlamentet understryker att antalet verksamma ämnen i bekämpningsmedel minskar delvis på grund av en låg innovationsgrad.

6.  Europaparlamentet påminner om att det finns ett stort behov av ett integrerat tillvägagångssätt och att förordning (EG) nr 1185/2009 om statistik om växtskyddsmedel(10) måste ingå i bedömningen, genom att dess resultat används för att minska mängderna och därmed riskerna och de negativa konsekvenserna för hälsan och miljön.

7.  Europaparlamentet konstaterar att förordningens mål, instrument och genomförande inte alltid ligger tillräckligt i linje med EU:s politik när det gäller jordbruk, hälsa, djurskydd, livsmedelssäkerhet, vattenkvalitet, klimatförändringar, hållbar användning av bekämpningsmedel samt gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i livsmedel och foder.

8.  Europaparlamentet är bekymrat över att genomförandet av förordningen, i fråga om användningen av djur för tester i samband med faroidentifiering och riskbedömning, inte är i linje med de så kallade 3R-kraven (principerna om ersättning, begränsning och förfining) i direktiv 2010/63/EU om djurförsök, och att den tvååriga bioassayen med avseende på carcinogenicitet kan leda till kontroversiella resultat(11).

9.  Europaparlamentet påminner om att försiktighetsprincipen är en allmän princip inom unionen som fastställs i artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och att den syftar till att garantera en hög skyddsnivå för miljön genom förebyggande beslut.

10.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att kraven för godkännande av skyddsämnen och synergister ännu inte har tillämpats, vilket strider mot artikel 25 i förordningen.

11.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att förteckningen över icke godkända tillsatsämnen fortfarande inte har antagits, särskilt efter införandet av förbudet mot att använda POEA i kombination med glyfosat, vilket har belyst den skadliga inverkan en del tillsatsämnen kan ha.

12.  Europaparlamentet uppmärksammar kommissionens pågående Refit-utvärdering av förordning (EG) nr 1107/2009, som planeras vara klar till november 2018. Parlamentet förväntar sig att dessa slutsatser blir ett lämpligt underlag för medlagstiftarnas diskussioner om den framtida utvecklingen av förordningen.

13.  Europaparlamentet är bekymrat över den i vissa medlemsstater stadigt ökande användningen, och de identifierade fallen av missbruk, av produktgodkännanden i nödsituationer enligt artikel 53. Parlamentet noterar att en del medlemsstater använder artikel 53 i betydligt högre utsträckning än andra. Parlamentet noterar att Efsa tillhandahåller tekniskt bistånd i enlighet med artikel 53.2, genom att granska användningen av produktgodkännanden i nödsituationer. Parlamentet noterar resultaten av Efsas undersökning av produktgodkännanden i nödsituationer för tre neonikotinoider under 2017, som visar att vissa av dessa produktgodkännanden var nödvändiga och höll sig inom ramen för de parametrar som har fastställts i lagstiftningen, medan andra inte var motiverade. Parlamentet anser att det är viktigt att medlemsstaterna tillhandahåller de uppgifter som behövs för att Efsa ska kunna utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.

14.  Europaparlamentet understryker vikten av att politiskt beslutsfattande präglas av regulatorisk vetenskap, som producerar verifierbara och upprepningsbara bevis med hjälp av internationellt överenskomna vetenskapliga principer, såsom riktlinjer, god laboratoriesed och sakkunniggranskad forskning.

15.  Europaparlamentet är bekymrat över att den ofullständiga harmoniseringen av uppgifts- och testkrav inom vissa vetenskapliga områden leder till ineffektiva arbetsmetoder, bristande förtroende bland de nationella myndigheterna och förseningar i förfarandet för produktgodkännande, vilket kan få direkta negativa effekter för människors hälsa, djurs hälsa, miljön och jordbruksproduktionen.

16.  Europaparlamentet beklagar den bristande offentliga tillgängligheten av information om utvärderings- och produktgodkännandeförfarandet samt den begränsade tillgången till information. Parlamentet beklagar att graden av insyn i de rapporterande medlemsstaterna är låg (i samband med godkännandeförfarandet), och förslår att informationens tillgänglighet och användarvänlighet skulle kunna förbättras i det skede där Efsa är inkopplad och att insyn i riskhanteringsskedet tycks saknas och även upplevs som problematisk av intressenterna. Parlamentet välkomnar Europeiska kemikaliemyndighetens (Echa) ansträngningar att öka insynen och användarvänligheten genom sin webbplats och anser att denna modell skulle kunna användas i framtiden för att förbättra insynen.

17.  Europaparlamentet framhåller att huruvida förfarandet för produktgodkännande av växtskyddsmedel betraktas som trovärdigt eller inte i hög grad beror på allmänhetens förtroende för de EU-byråer som tillhandahåller de vetenskapliga yttranden som ligger till grund för godkännanden och riskhantering. Parlamentet understryker att det är viktigt med insyn i den vetenskapliga bedömningsprocessen för att behålla allmänhetens förtroende. Parlamentet begär därför att organen i fråga ska ges tillräcklig finansiering samt nödvändiga personalresurser för att de ska kunna säkerställa ett oberoende och öppet förfarande för produktgodkännande i god tid. Parlamentet välkomnar dessutom Efsas ständiga ansträngningar att förbättra sitt system för att säkerställa oberoende och kunna hantera eventuella intressekonflikter, vilket revisionsrätten lovordade som det mest avancerade systemet bland de granskade byråerna 2012 och som nyligen uppdaterades i juni 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå förbättringar för att ytterligare stärka insynen i regleringsprocessen, bland annat genom att ge tillgång till uppgifter från säkerhetsstudier som lämnats in av tillverkarna som en del av deras ansökningar om produktgodkännande för försäljning av växtskyddsmedel inom EU. Parlamentet erkänner behovet av att se över förfarandet för att förbättra utvärderingarna, öka oberoendet hos de myndigheter som fått i uppdrag att utföra studierna, undvika intressekonflikter och göra förfarandet mer öppet.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en katalog över användningsområden på EU-nivå i syfte att förbättra harmoniseringen av regleringen.

19.  Europaparlamentet beklagar att de växtskyddsmedel som finns tillgängliga på marknaden och användarnas användning av dem i vissa fall inte nödvändigtvis uppfyller produktgodkännandevillkoren för medlens sammansättning och användning. Parlamentet poängterar att icke-professionell användning om möjligt bör begränsas för att minska missbruket.

20.  Europaparlamentet betonar vikten av utbildning för professionella användare för att säkerställa att växtskyddsmedel används på ett korrekt och lämpligt sätt. Parlamentet anser att det är lämpligt att göra skillnad mellan professionella användare och icke-professionella användare. Parlamentet noterar att växtskyddsmedel används i privata trädgårdar, på järnvägsspår och i offentliga parker.

21.  Europaparlamentet påpekar att medlemsstaternas rätt att avvisa produktgodkända växtskyddsmedel inte påverkas.

22.  Europaparlamentet poängterar att förordningen bättre bör spegla behovet av att främja jordbruksmetoder som bygger på integrerat växtskydd, bland annat genom att stimulera utvecklingen av lågriskämnen. Parlamentet understryker att avsaknaden av tillgängliga växtskyddsmedel med låg risk står i vägen för utvecklingen av ett integrerat växtskydd. Parlamentet konstaterar bekymrat att av totalt nästan 500 tillgängliga ämnen på EU-marknaden är det endast tio som godkänts som växtskyddsmedel med låg risk.

23.  Europaparlamentet understryker att produktgodkännandet och främjandet av icke-kemiska bekämpningsmedel med låg risk är en viktig åtgärd för att stödja växtskydd med liten tillförsel av bekämpningsmedel. Parlamentet erkänner behovet av ökad forskning om dessa produkter då deras sammansättning och funktion skiljer sig radikalt från konventionella produkter. Parlamentet understryker att detta även inbegriper behovet av ökad expertis inom Efsa och de behöriga nationella myndigheterna för att utvärdera dessa biologiska verksamma ämnen. Parlamentet betonar att växtskyddsmedel med biologiskt ursprung bör utvärderas lika strikt som andra ämnen. I linje med sin resolution av den 15 februari 2017 om bekämpningsmedel med låg risk och biologiskt ursprung, uppmanar parlamentet kommissionen att lägga fram ett specifikt lagstiftningsförslag om ändring av förordning (EG) nr 1107/2009, utanför den allmänna översynen i samband med Refit-initiativet, för att fastställa ett påskyndat förfarande för utvärdering, produktgodkännande och registrering av bekämpningsmedel med låg risk.

24.   Europaparlamentet anser att förordning (EG) nr 1107/2009 också bör anpassas så att bättre hänsyn tas till ämnen som inte betraktas som växtskyddsmedel och som, när de används för att skydda växter, regleras genom förordningen. Parlamentet konstaterar att dessa ämnen utgör intressanta alternativ i samband med integrerade produktionsmetoder och vissa biologiska bekämpningsmedel.

25.  Europaparlamentet understryker att växtskyddsmedel för mindre användningsområden bör uppmärksammas och främjas särskilt då de ekonomiska incitamenten för företag att utveckla sådana produkter är mycket små. Parlamentet välkomnar inrättandet av samordningscentrumet för mindre användningsområden som ett forum för att förbättra samordningen mellan medlemsstaterna, odlarorganisationerna och branschen, genom att utarbeta lösningar för mindre användningsområden.

26.  Europaparlamentet framhåller att många produktgodkända växtskyddsmedel inte har utvärderats mot EU-standarder på mer än 15 år på grund av förseningar i förfarandena för produktgodkännande.

27.  Europaparlamentet betonar vikten av att skapa ett innovationsvänligt regelverk för att göra det möjligt att ersätta äldre kemikalier med nya och bättre växtskyddsmedel. Parlamentet betonar att det är viktigt att ha tillgång till ett brett utbud av växtskyddsmedel med olika verkningssätt för att undvika resistensutveckling och upprätthålla effektiviteten i appliceringen av växtskyddsmedel.

28.  Europaparlamentet är bekymrat över att harmoniseringen av riktlinjer ännu inte har konsoliderats.

29.  Europaparlamentet betonar att avsaknaden av riktlinjer eller ofullständiga riktlinjer innebär betydande brister som får negativa konsekvenser för förordningens genomförande och därmed även för uppnåendet av dess mål.

30.  Europaparlamentet poängterar att tillgängliga vägledningsdokument inte är rättsligt bindande, vilket skapar osäkerhet om vilka regler som gäller för de sökande och sår tvivel kring resultaten av de utvärderingar som gjorts i samband med godkännandeförfarandena.

31.  Europaparlamentet välkomnar konceptet med det zonbaserade systemet och dess mål att underlätta ett effektivt produktgodkännande av växtskyddsmedel. Parlamentet anser att förfarandet för ömsesidigt erkännande är centralt för att fördela arbetsbördan och främja iakttagandet av tidsfristerna. Parlamentet beklagar genomförandeproblemen i samband med principen om ömsesidigt erkännande. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att det zonbaserade systemet ska fungera bättre. Parlamentet understryker att ett fullständigt genomförande av den befintliga lagstiftningen bör syfta till att undvika dubbelarbete och göra nya ämnen tillgängliga för jordbrukare utan onödiga dröjsmål.

32.  Europaparlamentet understryker behovet av kunskapsutbyte och ny kompetens i fråga om alternativ till kemiska bekämpningsmedel och integrerat växtskydd, bland annat hur man fastställer det optimala växelbruket för jordbrukarnas respektive marknader och klimatförhållanden. Parlamentet konstaterar vidare att åtgärder för detta redan har vidtagits i den övergripande förordningen om den gemensamma jordbrukspolitiken, i synnerhet inom de rådgivningstjänster inom jordbruket som finansieras inom ramen för landsbygdsutvecklingen.

33.  Europaparlamentet är bekymrat över att så få nya ämnen har godkänts. Parlamentet betonar att det krävs en lämplig verktygslåda med växtskyddsmedel för att jordbrukarna ska kunna säkra EU:s livsmedelsförsörjning.

34.  Europaparlamentet är bekymrat över att EU:s befintliga vetenskapsbaserade utvärderingssystem för växtskyddsmedel på senare tid har ifrågasatts alltmer. Parlamentet betonar att man måste bevara och ytterligare stärka ett vetenskapligt robust och objektivt system som grundar sig på sakkunniggranskade bevis. Dessa bevis ska ha sitt ursprung i ett öppet, oberoende och tvärvetenskapligt synsätt som ska tillämpas vid godkännandet av alla verksamma ämnen, i linje med EU:s principer för riskanalys och försiktighetsprincipen enligt den allmänna livsmedelslagstiftningen. Parlamentet begär att man inom förfarandet för förnyat godkännande av verksamma ämnen ska beakta den praktiska användningen av växtskyddsmedel liksom vetenskaplig och teknisk utveckling på området. Parlamentet framhåller att det nuvarande systemet för utvärdering och produktgodkännande är komplext, vilket leder till att de föreskrivna tidsfristerna inte följs och kan innebära att systemet som helhet inte fungerar som det ska. Parlamentet betonar följaktligen att systemet behöver ses över och förenklas.

35.  Europaparlamentet uppmärksammar obalansen i antalet ansökningar mellan några medlemsstater i samma zon med liknande storlek och jordbruksförhållanden.

36.  Europaparlamentet anser att produkter som importerats från länder utanför EU och odlats med användning av växtskyddsmedel bör omfattas av samma stränga kriterier som produkter som producerats inom EU. Parlamentet är bekymrat över att växtskyddsmedel som inte är registrerade inom EU kan användas i produktionen av importerade varor.

Rekommendationer

37.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att förordningen genomförs på ett ändamålsenligt sätt med avseende på deras specifika roller i (produkt)godkännandeförfarandena.

38.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra situationen med de behöriga nationella myndigheternas allvarliga och ständiga personalbrist vilket leder till förseningar vid faroidentifieringen och den första riskbedömningen som genomförs av medlemsstaterna.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att den förfarandemässiga förlängningen av godkännandeperioden medan förfarandet pågår, i enlighet med artikel 17 i förordningen, inte tillämpas på verksamma ämnen som är mutagena, cancerogena eller reproduktionstoxiska och därför i kategori 1A eller 1B, eller verksamma ämnen som har endokrinstörande egenskaper och är skadliga för människor eller djur, vilket för närvarande är fallet i fråga om ämnen såsom flumioxazin, tiakloprid, klortoluron och dimoxistrobin(12).

40.  Europaparlamentet anser att det omedelbart måste bli förbjudet att använda verksamma ämnen som är mutagena, cancerogena eller reproduktionstoxiska och därför i kategori 1A eller 1B, eller verksamma ämnen som har endokrinstörande egenskaper och är skadliga för människor eller djur, och som redan har fått en eller flera förfarandemässiga förlängningar av godkännandeperioden i enlighet med artikel 17.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erkänna att skyddet av människors hälsa, djurs hälsa och miljön är viktiga mål i lagstiftningen, samtidigt som jordbruksproduktionen ska förbättras och jordbrukssektorns konkurrenskraft bevaras.

42.  Europaparlamentet uppmanar industrin att tillhandahålla alla data och vetenskapliga studier i ett elektroniskt och maskinläsbart standardformat till den rapporterande medlemsstaten och EU-byråerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en harmoniserad modell för indata för att underlätta datautbytet mellan medlemsstaterna i alla skeden av förfarandet. Parlamentet erkänner att dessa data måste hanteras i enlighet med EU:s dataskyddslagstiftning och immaterialrättsliga lagstiftning.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att strikt tillämpa artikel 9 i förordningen om godtagande av ansökan och enbart godkänna kompletta ansökningar för att utvärdera det verksamma ämnet.

44.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa en fullständig och enhetlig tillämpning av de farorelaterade uteslutningskriterierna, utifrån den befintliga harmoniserade vägledningen, och att se till att ämnen bedöms med avseende på sin risk endast om det finns bevis för att de inte uppvisar farliga egenskaper (som föranleder uteslutning), såsom förordningen kräver.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att till slut genomföra bestämmelserna för tillsatsämnen, skyddsämnen och synergister, upprätta en förteckning över icke godkända tillsatsämnen och regler så att skyddsämnen och synergister testas på EU-nivå, och se till att enbart de kemikalier som uppfyller kraven i EU:s godkännandekriterier får komma ut på marknaden.

46.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens tolkning av försiktighetsprincipen i Refit-utvärderingen av den allmänna livsmedelslagstiftningen(13), nämligen att försiktighetsprincipen inte är ett alternativ till utan snarare en särskild form av riskhantering. Parlamentet påminner om att detta synsätt även får stöd i EU-domstolens domar(14).

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att när de agerar som riskhanterare i (produkt)godkännandeförfarandena tillämpa försiktighetsprincipen i vederbörlig ordning och särskilt uppmärksamma skyddet av känsliga befolkningsgrupper enligt definitionen i artikel 3.14 i förordningen.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, byråerna och de behöriga myndigheterna att se över och förbättra sin kommunikation när det gäller riskbedömningsförfarandena och riskhanteringsbesluten i syfte att öka allmänhetens förtroende för produktgodkännandesystemet.

49.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra genomförandet av de nationella förfarandena för produktgodkännande i syfte att begränsa undantagen och förlängningarna enligt artikel 53 i förordningen till verkliga nödsituationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut använda sina kontrollrättigheter enligt artikel 53.2 och 53.3. Parlamentet uppmanar även medlemsstaterna att fullt ut uppfylla kravet att lämna information till andra medlemsstater och kommissionen enligt artikel 53.1, särskilt vad gäller åtgärder som vidtas för att säkerställa säkerheten för användare, känsliga befolkningsgrupper och konsumenter.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att färdigställa metoder för att avgöra när vissa undantag bör tillämpas, särskilt i fråga om ”försumbar exponering” eller ”allvarlig fara för växtskyddet” utan att ändra lagens ordalydelse eller andemening. Parlamentet uppmärksammar kommissionen på att eventuella nytolkningar av begreppet ”försumbar exponering” som ”försumbar risk” skulle strida mot ordalydelsen och andemeningen i lagen.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för forskningsinitiativ när det gäller verksamma ämnen, däribland biologiska ämnen med låg risk, och växtskyddsmedel inom ramarna för Horisont Europa och den fleråriga budgetramen för 2021-2027. Parlamentet understryker vikten av ett regelverk för växtskyddsmedel på EU-nivå som skyddar miljön och människors hälsa och som också främjar forskning och innovation för att utveckla effektiva och säkra växtskyddsmedel, samtidigt som man säkerställer hållbara jordbruksmetoder och integrerat växtskydd. Parlamentet framhåller att det behövs ett brett utbud av säkra och effektiva verktyg för att skydda växter. Parlamentet framhåller den potential som precisionsjordbruksmetoder och teknisk innovation kan ha för att hjälpa jordbrukarna inom EU att optimera skadedjursbekämpningen på ett mer riktat och hållbart sätt.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt begränsa användningen av förfarandet med bekräftande uppgifter till det ändamål som avses i artikel 6 f i förordningen, dvs. om det fastställs nya krav under utvärderingsförfarandet eller som ett resultat av nya vetenskapliga och tekniska rön. Parlamentet betonar att fullständig dokumentation är viktigt för godkännande av verksamma ämnen. Parlamentet beklagar att förfarandet med undantag på grund av bekräftande uppgifter har lett till att vissa växtskyddsmedel som annars skulle ha förbjudits blivit kvar på marknaden under en längre tid.

53.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka insynen i förfarandena i stort, bland annat genom att tillgängliggöra detaljerade mötesanteckningar om diskussionerna i kommittéförfarandet och de olika partnernas respektive ståndpunkter, och i synnerhet genom att förklara och motivera besluten som fattas av ständiga kommittén för växter, djur, livsmedel och foder.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att förordningen och dess genomförande stämmer bättre överens med EU:s lagstiftning och politik på detta område, särskilt med direktivet om en hållbar användning av bekämpningsmedel, och att skapa incitament, däribland genom att tillgängliggöra tillräckliga resurser som på kort sikt främjar och stimulerar utveckling och användning av säkra och giftfria alternativ till växtskyddsmedel. Parlamentet konstaterar att oundviklig inverkan på arter som inte är mål för bekämpning inte beaktas i regelverket, särskilt bin och andra pollengivare och andra insekter som är viktiga för jordbruket, eftersom de livnär sig på skadegörare. Parlamentet noterar att man i en färsk vetenskaplig studie framhåller ”insekternas undergång” som tar sig uttryck i att 75 % av de bevingade insekterna helt har försvunnit från vissa regioner i Tyskland, även i naturreservat där inga bekämpningsmedel används inom jordbruket. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa samstämdhet mellan den gemensamma jordbrukspolitiken och lagstiftningen som rör växtskyddsmedel, genom att i synnerhet låta skyldigheterna enligt förordning (EG) nr 1107/2009 och direktiv 2009/128/EG stå kvar i förteckningen över föreskrivna verksamhetskrav (SMR 12 och SMR 13), i enlighet med kommissionens förslag till förordning om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken(15).

55.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ändamålsenlig efterlevnadskontroll av förordningen, särskilt avseende kontroller av växtskyddsmedel som marknadsförs i EU, oavsett om de tillverkats i EU eller importerats från tredjeländer.

o
o   o

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 309, 24.11.2009, s. 1.
(2) EUT L 70, 16.03.2005, s. 1.
(3) EUT L 353, 31.12.2008, s. 1.
(4) EUT L 309, 24.11.2009, s. 71.
(5) Antagna texter, P8_TA(2017)0042.
(6) https://www.ombudsman.europa.eu/en/decision/en/64069
(7) http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2018/615668/EPRS_STU(2018)615668_EN.pdf.
(8) COM(2018)0179.
(9) Slutsatser från Agence nationale de sécurité sanitaire de l’alimentation, de l’environnement et du travail (ANSES), Frankrike, 2018.
(10) EUT L 324, 10.12.2009, s. 1.
(11) Källa: Baserat på information och slutsatser från European Implementation Assessment, utredningstjänstens studie från april 2018, s. 36 och II-33.
(12) Källa: https://www.foodwatch.org/fileadmin/foodwatch.nl/Onze_campagnes/Schadelijke_stoffen/Documents/Rapport_foodwatch_Ten_minste_onhoudbaar_tot.pdf.
(13) SWD(2018)0038.
(14) T.ex. tribunalens dom av den 9 september 2011 i mål T-257/07, Frankrike mot kommissionen, ECLI:EU:T:2011:444.
(15) Förslag till förordning om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken – COM(2018)0392.

Senaste uppdatering: 17 september 2019Rättsligt meddelande