Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2017/2772(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0397/2018

Ingivna texter :

B8-0397/2018

Debatter :

PV 01/10/2018 - 19
CRE 01/10/2018 - 19

Omröstningar :

PV 03/10/2018 - 9.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0373

Antagna texter
PDF 197kWORD 53k
Onsdagen den 3 oktober 2018 - Strasbourg Preliminär utgåva
Distribuerad databasteknik och blockkedjor: skapa förtroende genom disintermediering
P8_TA-PROV(2018)0373B8-0397/2018

Europaparlamentets resolution av den 3 oktober 2018 om distribuerad databasteknik och blockkedjor: skapa förtroende genom disintermediering (2017/2772(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av frågan till kommissionen om distribuerad databasteknik och blockkedjor: skapa förtroende genom disintermediering (O-000092/2018 – B8‑0405/2018),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för industrifrågor, forskning och energi,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 maj 2016 om virtuella valutor(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2017 om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2018 om geoblockering och andra former av diskriminering på grund av kundernas nationalitet, bosättningsort eller etableringsort(3)

–  med beaktande av den allmänna dataskyddsförordningen (förordning (EU) 2016/679),

–  med beaktande av förslaget till förordning om förlängning av löptiden för Europeiska fonden för strategiska investeringar (COM(2016)0597 – C8-0375/2016 – 2016/0276(COD)),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 oktober 2017 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018 (11815/2017 – C8-0313/2017 – 2017/2044(BUD))(4),

–  med beaktande av kommissionens initiativ till att undersöka distribuerad databasteknik, bland annat ”Blockchain4EU: Blockchain for Industrial Transformations”, ”EU Blockchain and Observatory Forum”, ”Blockchains for Social Good” och ”Study on the Opportunity and Feasibility of an EU Blockchain Infrastructure”,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Distribuerad databasteknik (Distributed Ledger Technology, DLT) och blockkedjor kan vara ett verktyg som främjar medborgarnas egenmakt genom att ge dem möjlighet att kontrollera sina egna uppgifter och bestämma vilka uppgifter som ska delas i liggaren samt ge dem möjlighet att välja vem som kan se dessa uppgifter.

B.  DLT är en teknik för allmänna ändamål som kan göra transaktioner mer kostnadseffektiva genom att den avskaffar mellanhänder och förmedlingskostnader samt ökar öppenheten och insynen i transaktioner och även omformar värdekedjorna och förbättrar organisationseffektiviteten genom en tillförlitlig decentralisering.

C.  DLT kan genom de nödvändiga mekanismerna för kryptering och kontroll införa ett it‑baserat paradigm som kan demokratisera uppgifter och öka förtroendet samt öppenheten och insynen och därigenom skapa ett säkert och effektivt sätt att utföra transaktioner på.

D.  DLT främjar användarnas pseudonymisering, men inte deras anonymisering.

E.  DLT är en teknik som fortfarande håller på att utvecklas, för vilken det krävs ett innovationsvänligt, främjande och uppmuntrande ramverk som ger rättslig säkerhet och respekterar principen om teknikneutralitet och samtidigt främjar skyddet för konsumenterna, investerarna och miljön, ökar teknikens sociala värde, minskar den digitala klyftan och förbättrar medborgarnas digitala färdigheter.

F.  DLT kan erbjuda ett ramverk för öppenhet och insyn, minska korruptionen, avslöja skatteundandragande, möjliggöra spårning av rättsstridiga betalningar, underlätta åtgärder mot penningtvätt och avslöja förskingring av medel.

G.  DLT gör det möjligt att garantera uppgifters integritet, och förmågan att erbjuda en manipuleringssäker verifieringskedja möjliggör nya modeller av offentlig förvaltning och bidrar till att säkerheten förbättras.

H.  Den lagstiftning som rör DLT bör vara innovationsvänlig och baseras på principen om teknikneutralitet för att även möjliggöra inrättandet av innovationsvänliga ekosystem och innovationsknutpunkter.

I.  Blockkedjeteknik är bara en av flera typer av distribuerad databasteknik (DLT). En del DLT-lösningar lagrar alla enskilda transaktioner i block som är sammanlänkade i kronologisk ordning för att skapa en kedja som säkerställer uppgifternas säkerhet och integritet.

J.  It-angrepp anses påverka sådana kedjor i mindre utsträckning, eftersom de måste kunna riktas mot ett stort antal kopior och inte mot en enda centraliserad version.

K.  DLT kan avsevärt förbättra både de viktigaste ekonomiska sektorerna och kvaliteten på offentliga tjänster, så att konsumenterna och medborgarna får en transaktionsupplevelse på hög nivå och minskade kostnader.

L.  Tvistefrågor och farhågor om tillämpningen av övergripande lagstiftning och bestämmelser på områden som t.ex. dataskydd eller beskattning kan hindra DLT:s potentiella utveckling i EU.

M.  DLT-tillämpningar kan snabbt bli systemiska, något som kan jämföras med hur digitala innovationer har förändrat tjänster i andra sektorer i grunden, t.ex. telekommunikationer.

N.  Riskerna och problemen med tekniken har ännu inte kartlagts helt.

DLT, decentralisering och tillämpningar

1.  Europaparlamentet betonar att DLT minskar förmedlingskostnaderna i en säker miljö mellan transaktionsparterna och möjliggör utbyte av värden peer-to-peer, något som kan öka medborgarnas egenmakt, underminera äldre modeller, förbättra tjänster och minska kostnaderna i värdekedjorna inom en rad viktiga sektorer.

2.  Europaparlamentet framhåller den genomgripande inverkan som DLT-baserade tillämpningar skulle kunna ha på den offentliga styrningens struktur och institutioners roll, och uppmanar kommissionen att undersöka potentiella scenarier för en bredare användning av offentliga DLT-baserade nätverk.

3.  Europaparlamentet framhåller de många olika DLT-baserade tillämpningar som potentiellt sett skulle kunna påverka alla sektorer inom ekonomin.

Energi- och miljövänliga tillämpningar

4.  Europaparlamentet understryker att DLT kan omvandla och demokratisera energimarknaderna genom att göra det möjligt för hushåll att framställa miljövänlig energi och dela den direkt med andra. Parlamentet betonar att sådan teknik erbjuder skalbarhet och flexibilitet för anläggningsoperatörer, leverantörer och konsumenter.

5.  Europaparlamentet framhåller att DLT kan främja produktionen och förbrukningen av grön energi och skulle kunna göra energiutbyten mer effektiva. Parlamentet noterar att DLT kan förändra nätdriften och göra det möjligt för samhällen och enskilda personer att tillhandahålla nättjänster samt integrera förnybara resurser på ett mer effektivt sätt. Parlamentet betonar även att DLT kan skapa alternativ till statligt finansierade investeringsordningar för förnybar energi.

6.  Europaparlamentet noterar att DLT kan förenkla infrastrukturen för energiöverföring och energidistribution och skapa ett nytt transaktionsekosystem kring elfordon. Parlamentet betonar att DLT förbättrar energirapporteringen och möjliggör precis spårning av gröna certifikat och koldioxidcertifikat.

7.  Europaparlamentet betonar att DLT kan främja elektrifieringen i fattiga landsbygdssamhällen genom alternativa mekanismer för betalning och donationer.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av att främja tekniska lösningar som förbrukar mindre energi och generellt sett är så miljövänliga som möjligt. Parlamentet betonar att flera konsensusmekanismer, bland annat ”bevis på arbete”, ”bevis på insats”, ”bevis på behörighet” och ”bevis på förfluten tid”, har olika behov sett till energianvändningen. Kommissionen uppmanas att lägga till en energieffektivitetsaspekt i sin verksamhet som rör DLT och att genom forskningsinitiativ utforska de olika konsensusmekanismernas energipåverkan och energieffektivitet.

9.  Europaparlamentet efterlyser en bedömning av styrningsmodeller inom ramen för de olika konsensusmekanismer som håller på att utarbetas, som beaktar de eventuella behoven av förmedlande system, aktörer och organisationer för att validera och kontrollera äktheten hos utbytena och för att i god tid förebygga bedrägligt beteende.

10.  Europaparlamentet betonar att DLT kan innebära nya möjligheter för den cirkulära ekonomin genom att den skapar incitament för återvinning och möjliggör realtidssystem för förtroende och anseende.

Transport

11.  Europaparlamentet framhåller DLT:s potential i fråga om rörlighet och logistik, däribland registrering och förvaltning av fordon, kontroll av körsträckor, smart försäkring och laddning av elfordon.

Hälso- och sjukvårdssektorn

12.  Europaparlamentet framhåller DLT:s potential för att effektivisera datahanteringen och förbättra rapporteringen av kliniska prövningar inom hälso- och sjukvårdssektorn, eftersom den möjliggör digitalt datautbyte mellan offentliga och privata institutioner under medborgarnas/patienternas kontroll.

13.  Europaparlamentet inser att det finns möjlighet till förbättringar vad gäller hälso- och sjukvårdssektorns effektivitet genom interoperabilitet mellan elektroniska hälsouppgifter, identitetskontroll och en bättre distribution av läkemedel.

14.  Europaparlamentet konstaterar att DLT gör det möjligt för medborgarna att kontrollera sina egna hälsouppgifter och på så sätt dra nytta av öppenheten och insynen samt bestämma vilka uppgifter som ska delas, även när det gäller försäkringsbolags och det allmänna hälso- och sjukvårdsekosystemets användning av uppgifterna. Parlamentet betonar att DLT-tillämpningar bör skydda känsliga hälsouppgifters integritet.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka DLT-baserade användningsfall inom förvaltningen av hälso- och sjukvårdssystem och att fastställa referensfall och krav som möjliggör uppgiftsinmatning av hög kvalitet och interoperabilitet mellan olika DLT-system, beroende på system och institutionstyp och deras arbetsprocesser.

Leveranskedjor

16.  Europaparlamentet understryker DLT:s betydelse för att förbättra leveranskedjorna. Parlamentet noterar att DLT kan underlätta vidarebefordring och övervakning av varors ursprung och deras ingredienser eller beståndsdelar, förbättra insynen, synligheten och efterlevnadskontrollen genom att tillhandahålla garantier för att protokoll för hållbarhet och mänskliga rättigheter respekteras på produktens ursprungsplats, och därigenom minska risken för att olagliga varor kommer in i leveranskedjan och säkerställa konsumentskyddet. Parlamentet konstaterar att DLT kan användas som ett verktyg för att göra tulltjänstemäns förfalskningskontroller mer effektiva.

Utbildning

17.  Europaparlamentet betonar DLT:s potential när det gäller verifieringen av akademiska kvalifikationer, krypterade utbildningsintyg (t.ex. ”blockcerts”, certifiering av intyg genom blockkedjan) och mekanismer för överföring av studiemeriter.

18.  Europaparlamentet betonar att den bristande kunskapen om möjligheterna med DLT avskräcker EU-medborgarna från att använda innovativa lösningar i sina företag.

19.  Europaparlamentet framhåller att det är nödvändigt att inrätta icke-vinstdrivande enheter, t.ex. forskningscentrum, som skulle kunna fungera som innovationsknutpunkter specialiserade på DLT-teknik med en pedagogisk funktion avseende denna teknik i medlemsstaterna.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att skapa ett EU-omfattande, mycket skalbart och interoperabelt nätverk som använder sig av utbildningsinstitutionernas tekniska resurser i unionen för att införa denna teknik för att dela uppgifter och utbyta information, och därigenom bidra till ett mer effektivt erkännande av akademiska titlar och yrkeskvalifikationer. Parlamentet uppmuntrar också medlemsstaterna att anpassa de specialiserade kursplanerna vid högskolor och universitet så att de även omfattar studier av ny teknik, t.ex. DLT.

21.  Europaparlamentet inser att medvetenheten om och förståelsen av DLT måste förbättras för att skapa förtroende för denna teknik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med detta genom riktad utbildning.

Den kreativa sektorn och upphovsrätt

22.  Europaparlamentet understryker, när det gäller ”digitaliserat” kreativt innehåll, att DLT kan möjliggöra spårning och förvaltning av immateriella rättigheter samt underlätta skyddet av upphovsrätt och patent. Parlamentet betonar att DLT kan stärka äganderätten och konstnärers kreativa utveckling med hjälp av en öppen offentlig liggare som även kan identifiera äganderätt och upphovsrätt på ett tydligt sätt. Parlamentet understryker att DLT skulle kunna bidra till att knyta upphovsmän till deras verk och därmed förbättra säkerheten och funktionaliteten hos ett samverkande och öppet ekosystem för innovation, särskilt på områden som additiv tillverkning och 3D-printing.

23.  Europaparlamentet noterar att DLT kan gynna upphovspersoner då den ger mer öppenhet och insyn samt spårbarhet i fråga om användningen av deras kreativa innehåll och minskar mellanleden, så att de får betalt för deras kreativa innehåll.

Finanssektorn

24.  Europaparlamentet framhåller DLT-teknikens betydelse inom finansförmedling och dess potential i fråga om att förbättra öppenheten och insynen samt minska transaktionskostnader och dolda kostnader genom bättre datahantering och rationalisering av processer. Parlamentet vill uppmärksamma de interoperabilitetsproblem som kan uppstå inom den finansiella sektorn till följd av teknikanvändningen.

25.  Europaparlamentet välkomnar den forskning och de experiment som stora finansinstitut har gjort för att utforska DLT:s möjligheter. Parlamentet betonar att teknikanvändningen även kan påverka finansbranschens infrastrukturer och störa förmedlingen av finansiering.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de finansiella myndigheterna att följa trendutvecklingen och användningsfall inom finanssektorn.

27.  Europaparlamentet framhåller kryptovalutornas volatilitet och osäkerheten kring dem. Parlamentet noterar att möjligheten att använda alternativa metoder för betalning och överföring av värden med hjälp av kryptovalutor kan undersökas ytterligare. Parlamentet uppmanar kommissionen och ECB att ge återkoppling om källorna till kryptovalutornas volatilitet, identifiera risker för allmänheten och undersöka möjligheten att införliva kryptovalutor i det europeiska betalningssystemet.

Ekosystem med DLT

Självägarskap, identitet och förtroende

28.  Europaparlamentet understryker att DLT gör det möjligt för användare att identifiera sig och samtidigt kontrollera vilka personuppgifter som de vill dela. Parlamentet noterar att en rad olika tillämpningar kan tillåta olika nivåer av öppenhet och insyn, vilket ställer krav på att tillämpningarna måste vara förenliga med EU:s lagstiftning. Parlamentet betonar också att uppgifter i offentliga liggare är pseudonyma och inte anonyma.

29.  Europaparlamentet understryker att DLT främjar framväxten av nya modeller för att förändra det nuvarande konceptet med och strukturen hos digitala identiteter. Parlamentet konstaterar att digital identitet som ett resultat av detta utvidgas till människor, organisationer och objekt, och ytterligare förenklar identitetsprocesser som ”kundkännedom” och samtidigt möjliggör personlig kontroll över uppgifter.

30.  Europaparlamentet betonar att hanteringen av personuppgifter innebär att användarna måste ha förmåga och tekniska kunskaper och färdigheter för att hantera sina egna uppgifter. Parlamentet är bekymrat över riskerna med missbruk av de egna uppgifterna och sårbarheten för bedrägliga system på grund av bristande kunskap.

31.  Europaparlamentet betonar att digitala identiteter är absolut nödvändiga för denna tekniks framtid. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör utbyta bästa praxis om hur säkerheten för sådana uppgifter kan säkerställas.

32.  Europaparlamentet noterar att det är svårt att tillämpa ”rätten att bli glömd” i denna teknik, trots att DLT främjar den självägda identiteten.

33.  Europaparlamentet framhåller att det är av yttersta vikt att användningen av DLT är förenlig med EU:s dataskyddslagstiftning, och då i synnerhet den allmänna dataskyddsförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) att ge ytterligare vägledning i denna fråga.

34.  Europaparlamentet betonar att förtroende för DLT skapas med hjälp av krypteringsalgoritmer som ersätter tredjepartsmellanledet genom en mekanism som validerar, skyddar och lagrar transaktionerna.

35.  Europaparlamentet betonar att förtroende för tillståndslösa blockkedjor skapas med hjälp av krypteringsalgoritmer, deltagarna, nätverksutformningen och nätverksstrukturen, och att tredjepartsmellanledet kan ersättas av en mekanism som validerar, skyddar och lagrar transaktionerna och påskyndar clearing och avveckling av vissa värdepapperstransaktioner. Parlamentet noterar att skyddsmekanismernas effektivitet är beroende av ett korrekt införande av tekniken, och efterlyser därför en teknisk utveckling som säkerställer verklig säkerhet som ökar förtroendet.

Smarta kontrakt

36.  Europaparlamentet betonar att smarta kontrakt är en viktig aspekt som möjliggörs genom DLT och kan vara en grundförutsättning för decentraliserade tillämpningar. Parlamentet betonar att kommissionen måste göra en grundlig bedömning av potentialen och de rättsliga konsekvenserna, t.ex. risker som rör jurisdiktion. Parlamentet anser att övervakning av användningsfall kommer att vara till nytta vid utforskningen av potentialen hos smarta kontrakt.

37.  Europaparlamentet betonar att rättslig säkerhet kring digitala kryptografiska signaturers giltighet är ett avgörande steg mot att främja smarta kontrakt.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja utvecklingen av tekniska standarder med relevanta internationella organisationer som t.ex. ISO, ITU och CEN-Cenelec, och att genomföra en djupgående analys av den befintliga rättsliga ramen i de enskilda medlemsstaterna när det gäller verkställbarheten av smarta kontrakt. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder ifall eventuella hinder för användningen av smarta kontrakt uppstår på den digitala inre marknaden, för att bedöma om sådana hinder är proportionerliga. Parlamentet noterar dock att rättslig säkerhet kan stärkas med hjälp av juridisk samordning eller ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna i fråga om smarta kontrakt.

Interoperabilitet, standardisering och skalbarhet

39.  Europaparlamentet betonar att det finns en konstellation av DLT-tekniker med olika tekniska egenskaper, liksom olika mekanismer för förvaltning (distribuerade liggare med eller utan tillstånd) och konsensus.

40.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs interoperabilitet mellan i) DLT-system, ii) tillämpningar som bygger på samma DLT och iii) DLT-system och äldre system för att säkerställa effektivitet.

41.  Europaparlamentet välkomnar initiativ från organisationer såsom ISO för att fastställa standarder för DLT. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta samarbeta med andra internationella organisationer vid fastställandet av standarder.

42.  Europaparlamentet framhåller vikten av ett övergripande angreppssätt i fråga om fastställandet av standarder för att förhindra att innovativa företag lagstiftas bort från EU.

43.  Europaparlamentet understryker att förtroendeskapande genom DLT kräver fler robusta och utvidgade distribuerade liggare för att förhindra att uppgifter koncentreras till ett fåtal marknadsaktörer, eftersom detta kan leda till otillåten samverkan. Parlamentet efterlyser inrättandet av DLT-knutpunkter i hela EU.

Säker infrastruktur

44.  Europaparlamentet påminner om vikten av att skydda infrastruktur för DLT, och föreslår att missbruk av dominerande ställning inte ska tillåtas för att på ett effektivt sätt kunna dra nytta av denna teknik.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant följa den tekniska utvecklingen (såsom kvantdatoreteknik), bedöma tekniska risker och stödja motståndskraft mot it-angrepp eller systemsammanbrott samt främja projekt för uppgiftsskydd som säkerställer DLT-plattformars hållbarhet, vilket är en del av agendan för EU:s observationscentrum för blockkedjor. Parlamentet uppmanar kommissionen att anslå resurser i enlighet med detta.

46.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna och kommissionen att ta fram stresstester för DLT-tillämpningar.

Den strategiska betydelsen av DLT för offentlig infrastruktur

47.  Europaparlamentet understryker DLT:s effektivitetspotential för tjänster och förvaltning inom den offentliga sektorn i fråga om att minska byråkratin, i synnerhet med hänsyn till genomförandet av handlingsplanen för e-förvaltning, särskilt med tanke på det EU‑omfattande antagandet av den digitala engångsprincipen, vilket minskar de administrativa bördorna för medborgare, företag och offentlig förvaltning ännu mer.

48.  Europaparlamentet framhåller DLT:s potential i samband med att decentralisera styrningen och förbättra medborgarnas förmåga att hålla regeringar ansvariga. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur traditionella offentliga tjänster kan förbättras, bland annat digitalisering och decentralisering av offentliga register, fastighetsregister, licensiering, certifiering av medborgarskap (t.ex. födelseattester och äktenskapsbevis) och migrationshantering, i synnerhet genom att ta fram konkreta användningsfall och pilotprojekt. Parlamentet uppmanar kommissionen att även undersöka DLT-tillämpningar som förbättrar processer med anknytning till integritet och konfidentialitet inom ramen för datautbyten samt tillgång till e-förvaltningstjänster som använder en decentraliserad digital identitet.

49.  Europaparlamentet är medvetet om de risker som är förknippade med DLT‑tillämpningar, i synnerhet användningen av tillståndslösa blockkedjetillämpningar för brottslig verksamhet, däribland skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt, och insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna måste övervaka och snarast ta itu med dessa frågor. Parlamentet uppmanar i detta syfte kommissionen att även undersöka DLT:s potential på områdena brottsbekämpning, spårning av penningtvätt och transaktioner inom den dolda ekonomin samt skatteövervakning.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka DLT:s potential för att förbättra samhällsnyttan och bedöma teknikens sociala konsekvenser.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram DLT-baserade plattformar som möjliggör övervakning och spårning av EU-finansiering till icke-statliga organisationer, och som således ökar EU-stödprogrammens synlighet och mottagarnas ansvarighet.

52.  Europaparlamentet betonar, med tanke på de effektivitetsmöjligheter som DLT ger upphov till, potentialen hos en blockkedja för EU:s offentliga sektor; en blockkedja som skulle vara förenlig med EU-lagstiftningen och möjliggöra decentraliserade gränsöverskridande transaktioner mellan medlemsstaterna och på så sätt underlätta utvecklingen av säkra och effektivare tjänster, lagstadgad rapportering och datatransaktioner mellan medborgarna och EU:s institutioner.

53.  Europaparlamentet framhåller att blockkedjor för EU:s offentliga sektor skulle möjliggöra större insyn samt effektivare behandling av information och utveckling av säkrare tjänster för EU-medborgarna. Parlamentet betonar att tillståndsbaserade blockkedjenätverk som delas mellan medlemsstaterna skulle kunna utformas för att lagra medborgarnas uppgifter på ett säkert och flexibelt sätt.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera säkerheten och effektiviteten hos elektroniska omröstningssystem, även de som använder DLT-system, för både den privata och den offentliga sektorn. Parlamentet uppmuntrar till ytterligare undersökningar av användningsfall.

Små och medelstora företag, tekniköverföring och finansiering

55.  Europaparlamentet välkomnar DLT:s potential för att förbättra befintliga värdekedjor, omvandla affärsmodeller, och därmed främja innovationsdrivet välstånd. Parlamentet framhåller den effekt som effektiviserade leveranskedjor och ökad interoperabilitet kan ha för företagen.

56.  Europaparlamentet framhåller att öppna blockkedjeprotokoll kan minska inträdeshindren för små och medelstora företag och öka konkurrensen på digitala marknadsplatser.

57.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag kan dra nytta av en disintermediering genom att transaktions- och förmedlingskostnaderna samt byråkratin minskas. Parlamentet noterar att användningen av DLT kräver investeringar i specialiserad infrastruktur eller tjänster med hög kapacitet.

58.  Europaparlamentet konstaterar att innovativa små och medelstora företag och nystartade företag behöver få tillgång till finansiering för att utveckla DLT-baserade projekt. Parlamentet uppmanar EIB och EIF att skapa finansieringsmöjligheter som stöder DLT‑baserade entreprenörsinitiativ, så att tekniköverföringen påskyndas.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingå partnerskap med medlemsstater för att säkerställa rättslig säkerhet för investerare, användare och medborgare, både aktiva och passiva sådana, och samtidigt främja harmoniseringen inom unionen och undersöka idén om att införa ett europeiskt pass för DLT-baserade projekt.

60.  Europaparlamentet understryker den potential som finns i inbjudningar till finansiering av ny kryptovaluta (Initial Coin Offerings, ICO:er); ett alternativt investeringsinstrument för att finansiera små och medelstora företag och innovativa nystartade företag och påskynda tekniköverföringen. Parlamentet betonar att bristen på tydlighet när det gäller den rättsliga ram som är tillämplig på ICO:er kan påverka deras potential negativt. Parlamentet påminner om att rättslig säkerhet kan vara avgörande för att öka investerarnas och konsumenternas skydd och minska riskerna till följd av asymmetrisk information, bedrägligt beteende, olaglig verksamhet som penningtvätt och skatteundandragande samt andra risker som Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) framhåller i sin rapport om ICO:er från 2017. Kommissionen uppmanas tillhandahålla riktlinjer, standarder och informationskrav, särskilt i fråga om ”utility tokens”, som i högre drag utgör en särskild tillgångsklass och i mindre grad en säkerhet.

61.  Europaparlamentet framhåller de risker som är förknippade med ICO:er. Parlamentet uppmanar kommissionen och de behöriga regleringsmyndigheterna att fastställa kriterier som stärker investerarskyddet och att formulera informationskrav och informationsskyldigheter för ICO-initiatorer. Parlamentet betonar att klarhet angående rättsläget är grundläggande för att frigöra ICO:ers potential och förhindra bedrägerier och negativa marknadssignaler.

62.  Europaparlamentet understryker att ICO:er kan utgöra en väsentlig del av kapitalmarknadsunionen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka de rättsliga krav som gör det möjligt att införliva denna tillgångsklass med andra finansieringsinstrument och stärka små och medelstora företags finansiering och innovationsprojekt.

63.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett observationsorgan för övervakning av ICO:er och att skapa en databas med deras särskilda egenskaper och taxonomi som skiljer mellan säkerhetsbevis och ”utility tokens”. Parlamentet föreslår att detta observationsorgan skulle kunna bidra med en referensram för regelsandlådor och en uppförandekod som åtföljs av standarder och på så vis hjälpa medlemsstaterna att undersöka ICO:s möjligheter.

64.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens och rådets beslut att inkludera DLT som en legitim finansieringssektor inom Efsi 2.0.

Strategier för att främja DLT i Europa

65.  Europaparlamentet betonar att all lagstiftning som rör DLT bör vara innovationsvänlig, möjliggöra passförfaranden samt vägledas av principerna om teknikneutralitet och neutrala affärsmodeller.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla och tillämpa strategier för utbildning och fortbildning inom området digital kompetens som kan säkerställa ett aktivt och inkluderande deltagande av det europeiska samhället i paradigmskiftet.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella behöriga myndigheterna att snarast bygga upp teknisk sakkunskap och lagstiftningskapacitet, för att möjliggöra snabba lagstiftnings- och regleringsåtgärder om och när så är nödvändigt.

68.  Europaparlamentet betonar att EU inte bör reglera DLT i sig, utan i stället försöka avskaffa de befintliga hindren mot att införa blockkedjor. Parlamentet välkomnar kommissionens strategi att tillämpa en metod med användningsfall vid utredningen av regelverket kring användningen av DLT och de aktörer som använder tekniken per sektor, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja konvergensen och harmoniseringen av regleringsstrategierna.

69.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och utarbeta en europeisk rättslig ram för att lösa eventuella jurisdiktionsproblem som kan uppkomma i händelse av bedrägerier eller brottslighet inom ramen för DLT-utbyten.

70.  Europaparlamentet konstaterar att användningen av användningsfall är avgörande för utvecklingen av bästa praxis inom DLT-ekosystemet och för utvärderingen och styrningen av dess effekter på sysselsättningsstrukturen när det gäller automatiseringen av processer.

71.  Europaparlamentet välkomnar framtidsinriktade forskningsramar som syftar till att bättre bedöma potentiella möjligheter och utmaningar i samband med ny teknik till stöd för bättre beslutsfattande, och välkomnar mer bestämt kommissionens projekt ”Blockchain4EU: Blockchain for Industrial Transformations”.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram gemensamma initiativ för att öka medvetenheten och utbilda medborgare, företag och offentliga förvaltningar så att de lättare kan förstå och använda denna teknik.

73.  Europaparlamentet framhåller vikten av forskning om och investeringar i DLT. Parlamentet konstaterar att den fleråriga budgetramen efter 2020 bör säkerställa finansiering för forskningsinitiativ och projekt som bygger på DLT, eftersom grundläggande forskning om DLT krävs, bland annat om potentiella risker och samhälleliga konsekvenser.

74.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka medvetenheten om DLT, att genomföra initiativ för att utbilda medborgarna om denna teknik och att ta itu med problemet med den digitala klyftan mellan medlemsstaterna.

75.  Europaparlamentet rekommenderar att befintliga och framtida DLT-relaterade initiativ och pilotprojekt som genomförs av kommissionen bör vara nära samordnade, eventuellt med vägledning från EU:s observationscentrum för blockkedjetekniken, för att förverkliga synergieffekter och säkerställa skapandet av verkligt mervärde och samtidigt undvika kostsamma dubbla strukturer. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet diskutera de framsteg som uppnåtts i DLT-relaterade pilotprojekt med parlamentet.

76.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta politiska initiativ som främjar EU:s konkurrenskraftiga ställning på DLT-området.

77.  Europaparlamentet betonar att EU har en utmärkt möjlighet att bli världsledande inom DLT och en trovärdig aktör när det gäller att forma dess utveckling och marknader världen över i samarbete med våra internationella partner.

o
o   o

78.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) Antagna texter, P8_TA(2016)0228.
(2) Antagna texter, P8_TA(2017)0211.
(3) Antagna texter, P8_TA(2018)0023.
(4) Antagna texter, P8_TA(2017)0408.

Senaste uppdatering: 4 oktober 2018Rättsligt meddelande