Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2863(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0460/2018

Debatter :

PV 04/10/2018 - 5.2
PV 04/10/2018 - 5.3
CRE 04/10/2018 - 5.2
CRE 04/10/2018 - 5.3

Omröstningar :

PV 04/10/2018 - 7.3

Antagna texter :

P8_TA(2018)0377

Antagna texter
PDF 174kWORD 47k
Torsdagen den 4 oktober 2018 - Strasbourg Preliminär utgåva
Utbredda godtyckliga frihetsberövanden av uigurer och kazaker i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang
P8_TA-PROV(2018)0377RC-B8-0460/2018

Europaparlamentets resolution av den 4 oktober 2018 om utbredda godtyckliga frihetsberövanden av uigurer och kazaker i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang (2018/2863(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Kina, särskilt resolutionerna av den 26 november 2009 om Kina: minoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraff(1), av den 10 mars 2011 om situationen och kulturarvet i Kaxgar (Uiguriska autonoma regionen Xinjiang)(2), av den 6 juli 2017 om fallen med Nobelpristagaren Liu Xiaobo och Lee Ming-che(3), av den 15 december 2016 om fallen med det tibetanska buddhistinstitutet Larung Gar och med Ilham Tohti(4), och av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina(5),

–  med beaktande av artikel 36 i Folkrepubliken Kinas konstitution, som garanterar alla medborgare rätten till religionsfrihet, och artikel 4, som värnar om nationella minoriteters rättigheter,

–  med beaktande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina som inleddes 2003, och kommissionens och utrikestjänstens gemensamma meddelande av den 22 juni 2016 till parlamentet och rådet med titeln Byggstenar för en ny EU-strategi för Kina (JOIN(2016)0030),

–  med beaktande av den 36:e dialogrundan mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter som hölls i Beijing den 9–10 juli 2018,

–  med beaktande av de anmärkningar som Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, gjorde vid det 39:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 10–28 september 2018, enligt vilka hon uttryckte djup oro över ”omskolningslägren” och bad den kinesiska regeringen att ge oberoende utredare tillträde till dem,

–  med beaktande av den senaste skrivelsen med olika påståenden som skickades i maj 2018 från FN:s arbetsgrupp för frågor som rör påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden till den kinesiska regeringen, i vilken man uttryckte oro över att situationen fortsätter att försämras och att antalet uigurer som är godtyckligt frihetsberövade ökar,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Främjandet av och respekten för de universella mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten bör fortsätta att stå i centrum för de långvariga förbindelserna mellan EU och Kina, i överensstämmelse med EU:s åtagande att upprätthålla dessa värden i sina yttre åtgärder och det intresse som Kina visat för att ansluta sig till dem i sin egen utveckling och i sitt internationella samarbete.

B.  Sedan president Xi Jinping kom till makten har situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina försämrats ytterligare, och regeringen har trappat upp sina fientligheter mot fredliga protester, yttrande- och religionsfriheten samt rättsstaten.

C.  Under de senaste åren har situationen i Xinjiang, där det bor omkring elva miljoner uigurer och etniska kazaker, snabbt försämrats. Den absoluta kontrollen över Xinjiang har nämligen fått högsta prioritet, samtidigt som ytterligare utmaningar tillkommit till följd av återkommande terroristattacker i eller med påstådd anknytning till Xinjiang av uigurer.

D.  FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering har hänvisat till beräkningar enligt vilka allt ”från tiotusentals till uppemot en miljon uigurer ” kan vara frihetsberövade i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, utan åtal eller rättegång, med bekämpning av terrorism och religiös extremism som förevändning. Detta skulle utgöra det största utbredda frihetsberövandet av en etnisk minoritet i världen i dag.

E.  Den amerikanska kongressens exekutivkommitté för Kina har också hävdat att det finns starka bevis för att uigurer, kazaker och andra i huvudsak muslimska etniska minoriteter i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang utsätts för godtyckliga frihetsberövanden, tortyr, avskyvärda begränsningar i fråga om religionsutövning och kultur, och att det finns ett digitalt övervakningssystem som är så genomgripande att alla aspekter i det dagliga livet övervakas – med hjälp av kameror med ansiktsigenkänning, skanningar av mobiltelefoner, insamling av DNA och en omfattande och påträngande närvaro av poliser.

F.  Det rapporteras om att interner hålls inspärrade under svåra förhållanden, utsätts för politisk indoktrinering, bland annat obligatoriska kurser i patriotism, och tvingas fördöma sin etniska och religiösa identitet. Nyligen har rapporter kommit om dödsfall i fängsligt förvar, däribland självmord.

G.  Det rapporteras om att tusentals barn har skiljts från sina föräldrar, som hålls godtyckligt frihetsberövade i interneringsläger, och får bo i överfyllda barnhem, även om bara den ena föräldern hålls i förvar i ett läger.

H.  Vid FN:s utfrågning den 13 augusti 2018 i Genève nekade den kinesiska delegationen till anklagelserna från FN:s experter om att etniska muslimska uigurer hålls frihetsberövade i ”omskolningsläger” i västra delen av Xinjiang. Det finns omfattande bevis för upprättandet och ombyggnaden av sådana anläggningar.

I.  En del utländska journalister har utsatts för påtryckningar för att inte rapportera om känsliga frågor som uigurernas mänskliga rättigheter och användningen av interneringsläger, i en del fall bland annat genom avslag av förnyelse av presskort.

J.  Ingenstans i världen övervakas befolkningen så strängt som i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang. Provinsregeringen har anställt tiotusentals personer som extra säkerhetspersonal.

K.  Uppgifter samlas in via en ”integrerad plattform för gemensamma insatser”, som också lagrar andra uppgifter om befolkningen, bland annat konsumtionsvanor, bankaktiviteter, hälsotillstånd och en DNA-profil för var och en av invånarna i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang. Muslimerna i regionen måste ha ett spionprogram installerat på sin mobiltelefon, och om applikationen inte finns installerad betecknas det som ett brott.

L.  Förstahandsvittnen och trovärdig vetenskaplig forskning pekar på att uigurer med förbindelser till personer i utlandet och religiös övertygelse förföljs avsiktligen.

M.  Uigurer i utlandet har pressats till att återvända till Kina, ofta med stöd från värdländerna. Kinas ambassader i utlandet har avslagit att förnya många uigurers pass, vilket leder till otrygghet i fråga om sysselsättning och studier.

N.  Begäranden från arbetsgruppen för frågor som rör påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter samt FN:s andra särskilda förfaranden om att skicka oberoende utredare till Xinjiang har rutinmässigt avslagits av den kinesiska regeringen.

O.  Den uiguriska professorn i ekonomi, Ilham Tohti, dömdes till livstidsstraff den 23 september 2014 anklagad för påstådd separatism efter att ha frihetsberövats i januari samma år. Sju av hans före detta studenter greps också och dömdes till mellan tre och åtta års fängelse för påstått samarbete med Ilham Tohti. Ilham Tohti har alltid avvisat separatism och våld och sökt försoning grundad på respekt för den uiguriska kulturen.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över den allt repressivare regim som de olika minoriteterna utsätts för, i synnerhet uigurer och kazaker, eftersom den ytterligare begränsar de konstitutionella garantierna för deras rätt till kulturella uttryck, religionsfrihet samt yttrandefrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att respektera dessa grundläggande friheter.

2.  Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att omedelbart upphöra med de utbredda godtyckliga frihetsberövandena av de uiguriska och kazakiska minoriteterna, att stänga alla läger och förvar samt att omedelbart och villkorslöst frige alla frihetsberövade. Parlamentet är djupt oroat över de många påståenden om svåra förhållanden, tortyr och dödsfall i lägren. Parlamentet erinrar de kinesiska myndigheterna om att det inte finns någon rättslig grund för omskolningsläger.

3.  Europaparlamentet är bestört över rapporterna om att Muhammad Salih Hajim, Abdulnehed Mehsum, Ayhan Memet och andra har dött i interneringsläger, personer som alla är äldre uigurer, akademiker och lokala ledare.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över statens genomförande av åtgärder för att säkerställa ”omfattande övervakning” av regionen genom installationen av Kinas elektroniska övervakningssystem ”Skynet” i större stadsområden, installationen av GPS-spårare i motorfordon, användningen av skannrar för ansiktsigenkänning vid kontrollpunkter, tågstationer och bensinstationer och arbetet med att samla in blod hos polisen i Xinjiang för att utöka Kinas DNA-databas ytterligare.

5.  Europaparlamentet understryker att regeringens kontroll och den obligatoriska massinsamlingen av uppgifter om medborgarna främst drabbar och påverkar uigurer, kazaker och andra etniska minoriteter och står i strid med förbudet mot diskriminering enligt folkrätten.

6.  Europaparlamentet vädjar till den kinesiska regeringen att ge de berörda familjerna uttömmande information om de personer som med tvång försvunnit i Xinjiang, bland annat deras namn, var de befinner sig och deras nuvarande status.

7.  Europaparlamentet är djupt oroat över Kinas terrorismbekämpningslag (2015) och förordningen om avextremisering, som innehåller en orimligt bred definition av vad som utgör en terroristhandling. Parlamentet uppmanar därför Kina att klart och tydligt skilja mellan fredliga protester och våldsam extremism.

8.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till den kinesiska regeringen att omgående och villkorslöst frige den uiguriska akademikern Ilham Tohti och alla andra som hålls frihetsberövade enbart på grund av deras fredliga utövande av yttrandefriheten och, i väntan på deras frigivning, uppmanar Kina att se till att de regelbundet och utan begränsningar får träffa sina familjer och de advokater som de själva har valt. Parlamentet kräver även att Eli Mamut, Hailaite Niyazi, Memetjan Abdulla, Abduhelil Zunun och Abdukerim Abduweli friges, något som EU begärde vid den 36:e dialogrundan mellan EU och Kina om mänskliga rättigheter, som hölls i Beijing den 9–10 juli 2018.

9.  Europaparlamentet vädjar till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att noga följa den föränderliga utvecklingen av människorättssituationen i Xinjiang, däribland det tilltagande förtrycket av uigurer, kazaker och andra etniska minoriteter från regeringens sida, och att sända en tydlig signal till den högsta nivån i den kinesiska regeringen om att upphöra med dessa groteska människorättskränkningar.

10.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att göra det möjligt för journalister och internationella observatörer att få fritt och obehindrat tillträde till provinsen Xinjiang.

11.  Europaparlamentet påminner om vikten av att EU och medlemsstaterna lyfter frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Xinjiang med de kinesiska myndigheterna, inbegripet på ledningsnivå, i linje med EU:s åtagande om att ha en stark, tydlig och gemensam röst i sina strategier för landet, bland annat i samband med den årliga människorättsdialogen och det förestående toppmötet för EU och Asien.

12.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över rapporterna om de kinesiska myndigheternas trakasserier av uigurer utomlands, som har till syfte att tvinga dem att fungera som informanter gentemot andra uigurer, att återvända till Xinjiang eller att tiga om situationen där, i vissa fall genom att frihetsberöva deras familjemedlemmar.

13.  Europaparlamentet välkomnar Tysklands och Sveriges beslut om att tillfälligt upphäva återsändandet av alla etniska uigurer, kazaker och andra turkmuslimer till Kina med tanke på risken för godtyckliga frihetsberövanden, tortyr eller andra former av misshandel, som de skulle kunna utsättas för i landet, och uppmanar alla andra medlemsstater att göra detsamma och påskynda asylansökningar från turkmuslimer som riskerar att tvingas återvända till Kina. Parlamentet uppmanar vidare EU:s medlemsländer att åberopa sin inhemska lagstiftning för att utreda den kinesiska regeringens trakasserier av turkmuslimska grupper i Europa.

14.  Europaparlamentet påminner Kina om dess människorättsliga förpliktelser som följer av undertecknandet av en lång rad internationella människorättsfördrag och påminner därför om att Kina förväntas leva upp till dessa åtaganden.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Folkrepubliken Kinas regering och parlament.

(1) EUT C 285E, 21.10.2010, s. 80.
(2) EUT C 199E, 7.7.2012, s. 185.
(3) EUT C 334, 19.9.2018, s. 137.
(4) EUT C 238, 6.7.2018, s. 108.
(5) Antagna texter, P8_TA(2018)0343.

Senaste uppdatering: 5 oktober 2018Rättsligt meddelande