Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0166R(APP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0358/2018

Ingivna texter :

A8-0358/2018

Debatter :

PV 13/11/2018 - 2
CRE 13/11/2018 - 2

Omröstningar :

PV 14/11/2018 - 14.1
CRE 14/11/2018 - 14.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0449

Antagna texter
PDF 919kWORD 100k
Onsdagen den 14 november 2018 - Strasbourg Preliminär utgåva
Interimsbetänkande om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse
P8_TA-PROV(2018)0449A8-0358/2018
Resolution
 Bilaga
 Bilaga
 Bilaga
 Bilaga

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2018 om förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 – parlamentets ståndpunkt i syfte att nå en överenskommelse (COM(2018)0322 – C8-0000/2018 – 2018/0166R(APP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 311, 312 och 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 maj 2018 En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 (COM(2018)0321),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 (COM(2018)0322), och kommissionens förslag av den 2 maj 2018 om systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018)0325, COM(2018)0326, COM(2018)0327 och COM(2018)0328),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2018)0323),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 2 maj 2018 till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna (COM(2018)0324),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 14 mars 2018 om nästa fleråriga budgetram: förberedelse av parlamentets ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2020 och om reformen av systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2018 om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och egna medel(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets ratificering av Parisavtalet den 4 oktober 2016(3) och rådets ratificering den 5 oktober 2016(4),

–  med beaktande av FN: s generalförsamlings resolution 70/1 av den 25 september 2015 Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som trädde i kraft den 1 januari 2016,

–  med beaktande av EU:s kollektiva åtagande att uppnå målet att det offentliga utvecklingsbiståndet ska utgöra 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) inom tidsramen för agendan för tiden efter 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2017 om en europeisk pelare för sociala rättigheter(5),

–  med beaktande av artikel 99.5 i arbetsordningen,

–  med beaktande av interimsbetänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetkontrollutskottet samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor samt ståndpunkten i form av ändringsförslag från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0358/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 311 i EUF-fördraget ska unionen se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik.

B.  Den nuvarande fleråriga budgetramen för 2014–2020 fastställdes för första gången på en lägre nivå än den föregående när det gäller både åtagande- och betalningsbemyndiganden. Det sena antagandet av den fleråriga budgetramen och de sektorsspecifika rättsakterna har haft en mycket negativ inverkan på genomförandet av de nya programmen.

C.  Den fleråriga budgetramen visade sig snabbt vara otillräcklig när det gällde att reagera på en rad kriser, nya internationella åtaganden och nya politiska utmaningar som inte integrerades och/eller förutsågs när den antogs. I syfte att säkerställa den nödvändiga finansieringen har den fleråriga budgetramen utnyttjats till bristningsgränsen, bland annat har flexibilitetsbestämmelserna och de särskilda instrumenten tagits i anspråk i en aldrig tidigare skådad omfattning, efter att de tillgängliga marginalerna förbrukats. Nedskärningar har till och med gjorts i högprioriterade EU-program för forskning och infrastruktur bara två år efter det att de antagits.

D.  Den revidering efter halva tiden av den fleråriga budgetramen som inleddes i slutet av 2016 har visat sig vara nödvändig för att bredda den potential som finns i befintliga flexibilitetsbestämmelser, men någon revidering av taken i den fleråriga budgetramen gjordes inte. Denna revidering bedömdes som positiv av både parlamentet och rådet.

E.  Fastställandet av den nya fleråriga budgetramen kommer att vara ett avgörande ögonblick för EU-27, eftersom den kommer att göra det möjligt för medlemsstaterna att ansluta sig till en gemensam, långsiktig vision och fatta beslut om framtida politiska prioriteringar och unionens förmåga att genomföra dem. Den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör ge unionen de resurser som krävs för att främja hållbar ekonomisk tillväxt, forskning och innovation, ge ungdomar egenmakt, effektivt hantera migrationens utmaningar, bekämpa arbetslöshet, ihållande fattigdom och social utestängning, ytterligare stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, ta itu med hållbarhet, förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar, stärka EU:s säkerhet och försvar, skydda unionens yttre gränser och stödja grannländerna.

F.  Mot bakgrund av de globala utmaningar som medlemsstaterna inte kan hantera på egen hand bör det vara möjligt att erkänna europeiska kollektiva nyttigheter och att bedöma områden där europeiska utgifter skulle vara mer effektiva än nationella utgifter för att överföra motsvarande finansiella resurser till unionsnivå, och därmed stärka unionens strategiska betydelse utan att nödvändigtvis öka de totala offentliga utgifterna.

G.  Den 2 maj 2018 lade kommissionen fram ett antal lagstiftningsförslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och EU:s egna medel som följdes av lagstiftningsförslag om att inrätta nya EU-program och EU-instrument.

1.  Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen för 2021–2027 måste garantera unionens ansvar för och förmåga att möta framväxande behov, ytterligare utmaningar och nya internationella åtaganden och att uppnå sina politiska prioriteringar och mål. Parlamentet betonar de allvarliga problem som är kopplade till underfinansieringen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och upprepar att det är nödvändigt att undvika en upprepning av tidigare misstag genom att från början säkerställa en kraftfull och trovärdig EU-budget till gagn för medborgarna under den kommande sjuårsperioden.

2.  Europaparlamentet anser att kommissionens förslag om den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och unionens system för egna medel utgör utgångspunkten för de kommande förhandlingarna. Parlamentet uttrycker sin ståndpunkt beträffande dessa förslag, i avvaktan på rådets förhandlingsmandat som ännu inte är tillgängligt.

3.  Europaparlamentet understryker att kommissionens förslag om den totala nivån för nästa fleråriga budgetram på 1,08 % av BNI för EU-27 (1,11 % efter integreringen av Europeiska utvecklingsfonden) uttryckt i procent av BNI är en real minskning i förhållande till den nuvarande fleråriga budgetramen. Parlamentet anser att den föreslagna nivån för den fleråriga budgetramen inte kommer att göra det möjligt för unionen att infria sina politiska åtaganden eller hantera viktiga kommande utmaningar. Parlamentet har därför för avsikt att förhandla fram den höjning som krävs.

4.  Europaparlamentet motsätter sig dessutom varje minskning av EU:s långvariga politikområden som är förankrade i fördragen, såsom sammanhållningspolitiken och den gemensamma jordbrukspolitiken och fiskeripolitiken. Parlamentet motsätter sig särskilt radikala nedskärningar som kommer att inverka negativt på själva arten och målen för dessa politikområden, t.ex. de föreslagna nedskärningarna i anslagen till Sammanhållningsfonden eller till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Parlamentet motsätter sig i detta sammanhang den föreslagna minskningen av Europeiska socialfonden plus (ESF+), trots dess utvidgade tillämpningsområde, och integreringen av fyra befintliga program, särskilt sysselsättningsinitiativet för unga.

5.  Europaparlamentet betonar också vikten av de övergripande principer som bör ligga till grund för den fleråriga budgetramen och alla därtill relaterade politikområden. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang sin ståndpunkt att EU måste infria sitt löfte om att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, och beklagar avsaknaden av ett tydligt och synligt åtagande i denna riktning i de förslag som rör den fleråriga budgetramen. Parlamentet efterlyser därför en integrering av målen för hållbar utveckling i EU:s alla politikområden och initiativ i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar vidare att alla program under nästa fleråriga budgetram bör vara i linje med stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet framhåller vikten av att åstadkomma resultat när det gäller den europeiska pelaren för sociala rättigheter, undanröjandet av diskriminering, bland annat mot hbti-personer, och inrättandet av en portfölj för minoriteter, bland annat romer, som alla är avgörande för att EU ska kunna fullgöra sina åtaganden i riktning mot ett Europa för alla. Parlamentet understryker att för att uppfylla sina skyldigheter enligt Parisavtalet bör EU:s bidrag till klimatmålen nå minst 25 % av utgifterna under den fleråriga budgetramen 2021–2027 och 30 % så snart som möjligt, senast 2027.

6.  Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att inga betydande framsteg har gjorts på detta område trots det gemensamma uttalandet om jämställdhetsintegrering som bifogats förordningen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, och att kommissionen inte tog hänsyn till dess genomförande i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen. Parlamentet beklagar djupt att jämställdhetsintegrering har förbisetts fullständigt i förslaget till flerårig budgetram, och beklagar bristen på tydliga jämställdhetsmål, jämställdhetskrav och jämställdhetsindikatorer i förslagen om relevant EU-politik. Parlamentet begär att man i de årliga budgetförfarandena ska utvärdera och integrera hela effekten av EU:s politik för jämställdhet (jämställdhetsbudgetering). Parlamentet förväntar sig ett förnyat åtagande från parlamentet, rådet och kommissionen om integrering av ett jämställdhetsperspektivet i nästa fleråriga budgetram och en effektiv övervakning av detta, även under halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen.

7.  Europaparlamentet understryker att ökad ansvarsskyldighet, förenkling, synlighet, transparens och resultatbaserad budgetering måste ligga till grund för nästa fleråriga budgetram. Parlamentet påminner i detta sammanhang om behovet av att stärka inriktningen för framtida utgifter på prestationer och resultat, med utgångspunkt i ambitiösa och relevanta prestationsmål och en omfattande och gemensam definition av europeiskt mervärde. Parlamentet uppmanar kommissionen att med beaktande av ovannämnda övergripande principer, effektivisera prestationsrapporteringen, utvidga den till en kvalitativ metod som omfattar miljömässiga och sociala indikatorer, och att tydligt presentera information om de viktigaste EU-utmaningar som ännu inte har åtgärdats.

8.  Europaparlamentet är medvetet om de allvarliga utmaningar som unionen står inför och tar sitt fulla ansvar för att i tid säkra en budget som står i proportion till EU-medborgarnas behov, förväntningar och angelägenheter. Parlamentet är berett att omedelbart inleda förhandlingar med rådet för att förbättra kommissionens förslag och utforma en realistisk flerårig budgetram.

9.  Europaparlamentet påminner om att parlamentets ståndpunkt redan tydligt anges i dess resolutioner av den 14 mars och den 30 maj 2018, vilka utgör dess politiska ståndpunkt inför den fleråriga budgetramen för 2021–2027 och de egna medlen. Parlamentet påminner om att dessa resolutioner antogs med mycket stora majoriteter, vilket visar att parlamentet är enat och redo för de kommande förhandlingarna.

10.  Europaparlamentet förväntar sig därför att den fleråriga budgetramen ska placeras högst upp på rådets politiska dagordning och beklagar att inga betydande framsteg har kunnat konstateras hittills. Parlamentet anser att de regelbundna mötena mellan de olika ordförandeskapen i rådet och parlamentets förhandlingsgrupp bör ökas och bana väg för officiella förhandlingar. Parlamentet förväntar sig att en bra överenskommelse kommer att nås före valet till Europaparlamentet 2019 för att undvika att det uppstår allvarliga bakslag för lanseringen av de nya programmen på grund av det sena antagandet av budgetramen, vilket har varit fallet tidigare. Parlamentet understryker att denna tidsplan kommer att göra det möjligt för det nyvalda Europaparlamentet att justera den fleråriga budgetramen för 2021–2027 under den obligatoriska halvtidsrevideringen.

11.  Europaparlamentet påminner om att inkomster och utgifter bör behandlas som ett enda paket i de kommande förhandlingarna. Parlamentet betonar därför att ingen överenskommelse kan nås om den framtida fleråriga budgetramen utan att motsvarande framsteg gjorts i fråga om unionens nya egna medel.

12.  Europaparlamentet betonar att alla delar av paketet om den fleråriga budgetramen och egna medel, inklusive beloppen i den fleråriga budgetramen, bör omfattas av förhandlingar tills en slutlig överenskommelse har nåtts. Parlamentet påminner i detta sammanhang om sin kritiska inställning till det förfarande som användes vid antagandet av den nuvarande förordningen om den fleråriga budgetramen, och den dominerande roll som Europeiska rådet tog på sig i denna process genom att slutgiltigt besluta om ett antal frågor, inklusive den fleråriga budgetramens tak och flera sektorspolitiska bestämmelser, vilket strider mot både fördragens anda och ordalydelse. Parlamentet är särskilt oroat över att de första delarna av den fleråriga budgetramens förhandlingspaket som utarbetats av rådets ordförandeskap följer samma logik och innehåller frågor som rådet och parlamentet ska besluta om gemensamt i samband med antagandet av lagstiftning om inrättande av nya EU-program. Parlamentet avser därför att anpassa sin egen strategi i enlighet med detta.

13.  Europaparlamentet anser att kravet på enhällighet för antagandet och revideringen av förordningen om den fleråriga budgetramen är ett verkligt hinder för processen. Parlamentet uppmanar Europeiska rådet att aktivera övergångsklausulen i artikel 312.2 i EUF-fördraget så att rådet kan anta förordningen om den fleråriga budgetramen med kvalificerad majoritet.

14.  Europaparlamentet antar denna resolution i syfte att redogöra för sitt förhandlingsmandat vad gäller alla aspekter av kommissionens förslag, inklusive konkreta ändringar av både den föreslagna förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet. Parlamentet lägger också fram en tabell med siffror för all EU-politik och alla EU-program med utgångspunkt i parlamentets ståndpunkter som redan antagits i tidigare resolutioner om den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att dessa siffror också kommer att ingå i parlamentets mandat inför de kommande lagstiftningsförhandlingar som leder till antagandet av EU:s program för perioden 2021–2027.

A.BEGÄRANDEN I SAMBAND MED DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN

15.  Europaparlamentet begär därför att rådet ska ta vederbörlig hänsyn till parlamentets följande ståndpunkter i syfte att uppnå ett positivt resultat av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2021–2027 och inhämta parlamentets godkännande i enlighet med artikel 312 i EUF-fördraget.

Siffror

16.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sin formella ståndpunkt att nivån på den fleråriga budgetramen för 2021–2027 bör fastställas till 1 324,1 miljarder EUR i 2018 års priser, vilket motsvarar 1,3 % av BNI för EU-27, för att säkerställa den finansieringsnivå som behövs för viktig EU-politik för att uppdragen och målen för dessa politikområden ska kunna uppfyllas.

17.  Parlamentet begär i detta sammanhang att följande finansieringsnivå ska säkerställas för EU:s program och politik, som presenteras i en ordning som återspeglar den fleråriga budgetramens struktur, i enlighet med kommissionens förslag, och som återges i den detaljerade tabellen (bilagorna III och IV till denna resolution). Parlamentet begär att relevanta åtagande- och betalningstak anpassas i enlighet därmed, i enlighet med bilagorna I och II till denna resolution:

   i. Ökning av budgeten för Horisont Europa till 120 miljarder EUR i 2018 års priser.
   ii. Ökning av anslaget till InvestEU-fonden så att det bättre motsvarar nivån 2014–2020 för de finansieringsinstrument som är integrerade i det nya programmet.
   iii. Ökning av finansieringsnivån för transportinfrastruktur genom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE-Transporter).
   iv. Fördubbling av den särskilda finansieringen för små och medelstora företag (i jämförelse med Cosme) inom ramen för programmet för den inre marknaden, i syfte att förbättra deras marknadstillträde, förbättra företagens villkor och konkurrenskraft samt främja entreprenörskap.
   v. Ytterligare förstärkning av programmet för den inre marknaden för att finansiera ett nytt mål för marknadsövervakning.
   vi. Fördubbling av den föreslagna finansieringsnivån för EU:s program för bedrägeribekämpning och ökning av finansieringsnivån för Fiscalis-programmet.
   vii. Inrättande av ett särskilt anslag för hållbar turism.
   viii. Ytterligare förstärkning av det europeiska rymdprogrammet, särskilt för att förstärka SSA/Govsatcom samt Copernicus.
   ix. Bibehållen finansiering av sammanhållningspolitiken för EU-27 på samma nivå som i budgeten för 2014–2020 i reala termer.
   x. Fördubblade resurser för att hantera ungdomsarbetslösheten i ESF+ (jämfört med det nuvarande ungdomssysselsättningsinitiativet), samtidigt som systemets effektivitet och mervärde säkerställs.
   xi. Införande av en särskild tilldelning (5,9 miljarder EUR) till barngarantin för att bekämpa barnfattigdom både inom EU och genom externa åtgärder.
   xii. Tredubbling av den nuvarande budgeten för programmet Erasmus+.
   xiii. Säkrande av en tillräcklig finansieringsnivå för programmet DiscoverEU (Interrail).
   xiv. Ökning av de nuvarande anslagen för programmet Kreativa Europa.
   xv. Ökning av den nuvarande finansieringen för programmet för Rättigheter och värden och införandet av en särskild tilldelning till det nya åtgärdsområdet för unionens värden (minst 500 miljoner EUR), i syfte att stödja organisationer i det civila samhället som främjar grundläggande värden och demokrati inom EU på lokal och nationell nivå.
   xvi. Bibehållande av finansieringen av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) för EU-27 på samma nivå som i 2014–2020 års budget i reala termer, samtidigt som man budgeterar det ursprungliga beloppet för jordbruksreserven.
   xvii. Förstärkning av Europeiska havs- och fiskerifonden med 10 % i enlighet med fondens nya uppdrag för den blåa ekonomin.
   xviii. Fördubbling av det nuvarande anslaget till Life+-programmet, inklusive särskilda anslag för biologisk mångfald och förvaltningen av Natura 2000-nätverket.
   xix. Införande av en särskild tilldelning (4,8 miljarder EUR) till en ny fond för en rättvis energiomställning för att ta itu med sociala, socioekonomiska och miljömässiga konsekvenser för arbetstagare och samhällen som påverkas negativt av omställningen från kol- och koldioxidberoende.
   xx. Förstärkning av instrumentet eller instrumenten till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik (3,5 miljarder EUR) för att ytterligare bidra till finansieringen av en investeringsplan för Afrika.
   xxi. Återinförande av minst 2020 års nivå för alla byråer, samtidigt som parlamentet försvarar den högre nivå som föreslås av kommissionen, inbegripet för de byråer som har beviljats nya befogenheter och ansvarsområden, samt efterlyser en övergripande strategi för avgiftsfinansiering.
   xxii. Upprätthållande av finansieringsnivån 2014–2020 för flera EU-program (t.ex. avveckling av kärnkraftverk, samarbete med utomeuropeiska länder och territorier, bland annat de program för vilka det föreslås att de ska slås samman till större program (t.ex. stöd till dem som har det sämst ställt, hälsa och konsumenträttigheter), och för vilka kommissionens förslag således innebär en minskning i reala termer.
   xxiii. Fastställande av anslagen för alla andra program på den nivå som kommissionen föreslagit, med förbehåll för ovannämnda ändringar, inbegripet FSE:s energidel, FSE:s digitala del, programmet för ett digitalt Europa, Europeiska försvarsfonden och humanitärt bistånd.

18.  Europaparlamentet har för avsikt att säkerställa en tillräcklig finansieringsnivå på grundval av kommissionens förslag för rubrikerna Migration och gränsförvaltning (rubrik 4) och Säkerhet och försvar, inklusive krisreaktioner (rubrik 5). Parlamentet bekräftar sin långvariga ståndpunkt att ytterligare politiska prioriteringar måste kompletteras med ytterligare ekonomiska medel för att inte undergräva befintlig politik och befintliga program och finansieringen av dessa inom ramen för den nya fleråriga budgetramen.

19.  Europaparlamentet har för avsikt att försvara kommissionens förslag om att säkerställa en tillräcklig finansieringsnivå för en stark, effektiv och högkvalitativ europeisk offentlig förvaltning för alla européer. Parlamentet påminner om att EU:s institutioner, organ och decentraliserade byråer under den nuvarande fleråriga budgetramen har minskat sin personal med 5 % och anser att personalen inte bör omfattas av några ytterligare minskningar som direkt skulle äventyra genomförandet av unionens politik. Parlamentet upprepar åter sitt starka motstånd mot en upprepning av den så kallade omplaceringspoolen för byråerna.

20.  Europaparlamentet är fast beslutet att förhindra ytterligare en betalningskris under de första åren av den fleråriga budgetramen 2021–2027, såsom var fallet under den nuvarande perioden. Parlamentet anser att det övergripande betalningstaket måste ta hänsyn till den aldrig tidigare skådade volymen utestående åtaganden i slutet av 2020, vars beräknade storlek konstant ökar på grund av stora förseningar i genomförandet och som kommer att behöva åtgärdas under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet begär därför att den globala nivån på betalningarna och de årliga betalningstaken, särskilt i början av perioden, fastställs på en lämplig nivå som även tar vederbörlig hänsyn till denna situation. Parlamentet har för avsikt att endast godta en begränsad och väl motiverad klyfta mellan åtaganden och betalningar för nästa fleråriga budgetram.

21.  På grundval av detta lägger Europaparlamentet fram en tabell i bilagorna III och IV till denna resolution med de exakta siffror som föreslås för varje EU-politik och EU-program. Parlamentet påpekar att för jämförelsens skull har strukturen behållits för de enskilda EU-programmen enligt kommissionens förslag, med förbehåll för eventuella ändringar som kan komma att begäras under det lagstiftningsförfarande som leder fram till antagandet av dessa program.

Halvtidsrevidering

22.  Europaparlamentet understryker behovet av att bibehålla en revidering efter halva tiden av den fleråriga budgetramen, med utgångspunkt i det positiva prejudikat som skapats i den nuvarande budgetramen, och vill se följande:

   i. En obligatorisk och rättsligt bindande halvtidsrevidering, efter en översyn av hur den fleråriga budgetramen fungerar och med beaktande av en bedömning av de framsteg som gjorts i fråga om att uppnå klimatmålet, integreringen av målen för hållbar utveckling och jämställdhet samt effekten av förenklingsåtgärder för stödmottagarna.
   ii. Att kommissions relevanta förslag läggs fram i tid så att nästa parlament och kommission på ett ändamålsenligt sätt kan justera budgetramen 2021–2027, dock senast den 1 juli 2023.
   iii. Att nationella anslag som redan har tilldelats inte ska minskas genom denna revidering.

Flexibilitet

23.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om flexibilitet som utgör en bra grund för förhandlingarna. Parlamentet håller med om den övergripande strukturen i flexibilitetsmekanismerna i den fleråriga budgetramen för 2021–2027. Parlamentet betonar att de särskilda instrumenten har olika uppgifter och tillmötesgår olika behov, och motsätter sig alla försök att slå samman dem. Parlamentet stöder bestämt den tydliga bestämmelsen att både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden som härrör från användningen av särskilda instrument bör föras in i budgeten utanför de relevanta taken i den fleråriga budgetramen, liksom avskaffandet av eventuella begränsningar av de justeringar som följer av den samlade marginalen för betalningar. Parlamentet begär ett antal ytterligare förbättringar, bland annat följande:

   i. Påfyllning av unionens reserv med ett belopp som motsvarar de inkomster som frigörs genom böter och andra påföljder.
   ii. Omedelbar återanvändning av belopp som dragits tillbaka under år n-2, inklusive de åtaganden som gjorts till följd av åtaganden i den nuvarande fleråriga budgetramen.
   iii. De förfallna beloppen för särskilda instrument ska göras tillgängliga för alla särskilda instrument och inte bara flexibilitetsmekanismen.
   iv. En större tilldelning av medel till flexibilitetsmekanismen, reserven för katastrofbistånd, Europeiska unionen solidaritetsfond och marginalen för oförutsedda utgifter, den sistnämnda utan någon obligatorisk avräkning.

Varaktighet

24.  Europaparlamentet understryker att den fleråriga budgetramens längd gradvis måste övergå till en period på 5 + 5 år med en obligatorisk halvtidsrevidering. Parlamentet godtar därför att nästa fleråriga budgetram bör fastställas för en sjuårsperiod som en tillfällig lösning som ska tillämpas en sista gång. Parlamentet förväntar sig att de närmare villkoren i samband med genomförandet av en budgetram för 5+5 år godkänns vid halvtidsrevideringen av den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

Struktur

25.  Europaparlamentet godtar den övergripande strukturen med sju rubriker i den fleråriga budgetramen enligt kommissionens förslag, som i stort sett överensstämmer med parlamentets eget förslag. Parlamentet anser att denna struktur möjliggör större transparens och ökar synligheten för EU:s utgifter, samtidigt som den flexibilitet som krävs bibehålls. Parlamentet ställer sig dessutom bakom inrättandet av ”programkluster” som förväntas leda till en betydande förenkling och rationalisering av EU:s budgetstruktur och en tydlig anpassning till rubrikerna i den fleråriga budgetramen.

26.  Europaparlamentet noterar att kommissionen föreslår att antalet EU-program ska minskas med mer än en tredjedel. Parlamentet betonar att dess ståndpunkt när det gäller strukturen och sammansättningen av de 37 nya programmen kommer att fastställas i samband med antagandet av de relevanta sektorsspecifika rättsakterna. Parlamentet förväntar sig under alla omständigheter att den föreslagna kontoplanen kommer att avspegla alla delar av varje program på ett sätt som garanterar transparens och ger den information som krävs för att budgetmyndigheten ska kunna fastställa den årliga budgeten och övervaka dess genomförande.

Budgetens enhet

27.  Europaparlamentet välkomnar den föreslagna integreringen av Europeiska utvecklingsfonden i unionens budget, vilket tillgodoser ett gammalt krav från parlamentet när det gäller alla instrument utanför budgeten. Parlamentet påminner om att enhetsprincipen, det vill säga att unionens samtliga inkomster och utgifter ska tas upp i budgeten, både är ett krav i fördraget och ett grundläggande demokratiskt villkor.

28.  Europaparlamentet ifrågasätter därför huruvida inrättandet av instrument utanför budgeten är logiskt och berättigat, eftersom det förhindrar den parlamentariska kontrollen av de offentliga finanserna och undergräver transparensen i samband med beslutsfattandet. Parlamentet anser att beslut om att inrätta sådana instrument kringgår parlamentets tredubbla ansvar som lagstiftare, budgetmyndighet och kontrollmyndighet. Parlamentet anser att när det bedöms att undantag är nödvändiga för att uppnå vissa specifika mål, till exempel genom utnyttjande av finansieringsinstrument eller förvaltningsfonder, bör dessa vara helt transparenta, vederbörligen motiverade genom bevisad additionalitet och mervärde samt backas upp av strikta förfaranden för beslutsfattande och bestämmelser om redovisningsskyldighet.

29.  Europaparlamentet betonar dock att integreringen av dessa instrument i EU:s budget inte bör leda till en minskning av finansieringen av annan EU-politik och andra EU-program. Parlamentet understryker därför behovet av att besluta på global nivå om nästa fleråriga budgetram utan att beräkna anslaget på 0,03 % av EU:s BNI som motsvarar Europeiska utvecklingsfonden, vilken bör läggas till utöver de överenskomna taken.

30.  Europaparlamentet betonar att taken i den fleråriga budgetramen inte bör hindra finansieringen av unionens politiska mål genom unionens budget. Parlamentet förväntar sig därför att taken i den fleråriga budgetramen justeras uppåt när detta är nödvändigt för att finansiera nya politiska mål, utan att man behöver tillämpa mellanstatliga finansieringsmetoder.

B.LAGSTIFTNINGSFRÅGOR

Rättsstatsprincipen

31.  Europaparlamentet betonar betydelsen av den nya mekanism som ska säkerställa att de värden som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) respekteras, och som innebär att medlemsstater som inte respekterar dessa kan bli föremål för ekonomiska konsekvenser. Parlamentet varnar dock för att de slutliga mottagarna av medel från unionens budget inte på något sätt får påverkas av att deras regeringar inte tar hänsyn till de grundläggande rättigheterna och rättsstatsprincipen. Parlamentet understryker därför att sådana åtgärder inte får påverka statliga organs eller medlemsstaternas skyldigheter att göra utbetalningar till slutliga mottagare eller stödmottagare.

Det ordinarie lagstiftningsförfarandet och delegerade akter

32.  Europaparlamentet betonar att programmets mål och utgiftsprioriteringar, finansiella anslag, kriterier för stödberättigande, urvals- och tilldelningskriterier, villkor, definitioner och beräkningsmetoder bör fastställas i relevant lagstiftning, med fullt iakttagande av parlamentets rättigheter som medlagstiftare. Parlamentet understryker att när sådana åtgärder, som kan medföra viktiga politiska val, inte ingår i den grundläggande akten bör de antas genom delegerade akter. Parlamentet anser i detta sammanhang att fleråriga och/eller årliga arbetsprogram i allmänhet bör antas genom delegerade akter.

33.  Europaparlamentet har för avsikt att vid behov förbättra bestämmelserna om styrning, ansvarsskyldighet, transparens och parlamentarisk kontroll, om de lokala och regionala myndigheternas och deras partners inflytande samt om engagemanget från icke-statliga organisationer och det civila samhället i nästa generations program. Parlamentet har också för avsikt att förbättra och vid behov klargöra samstämmigheten och synergierna mellan och inom de olika fonderna och politikområdena. Parlamentet erkänner behovet av ökad flexibilitet vid tilldelningen av resurser inom vissa program, men betonar att detta inte får ske på bekostnad av deras ursprungliga och långsiktiga politiska mål, förutsägbarheten och parlamentets rättigheter.

Översynsklausuler

34.  Europaparlamentet påpekar att detaljerade och effektiva översynsklausuler bör ingå i de enskilda programmen och instrumenten inom den fleråriga budgetramen för att säkerställa att bedömningar av dem genomförs på ett meningsfullt sätt och att parlamentet senare deltar i alla beslut om nödvändiga anpassningar.

Lagstiftningsförslag

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram relevanta lagstiftningsförslag utöver de som redan har lagts fram, och särskilt ett förslag till förordning om inrättande av en fond för en rättvis energiomställning samt ett särskilt program för hållbar turism. Parlamentet stöder vidare införandet av en europeisk barngaranti inom ESF+, integreringen av ett särskilt segment för Unionens värden inom programmet Rättigheter och värden, samt en revidering av förordningen om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond. Parlamentet beklagar att kommissionens relevanta förslag inte innehåller åtgärder som motsvarar kraven i artikel 174 i EUF-fördraget när det gäller de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet samt öregioner, gränsregioner och bergsregioner. Parlamentet anser att en revidering av budgetförordningen också bör föreslås när behov uppstår till följd av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen.

C.EGNA MEDEL

36.  Europaparlamentet betonar att det befintliga systemet för egna medel är mycket komplicerat, orättvist, icke-transparent och totalt obegripligt för EU-medborgarna. Parlamentet efterlyser återigen ett förenklat system som är mer begripligt för EU-medborgarna.

37.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang, som ett viktigt steg mot en mer ambitiös reform, kommissionens förslag som antogs den 2 maj 2018 om ett nytt system för egna medel. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till Europeiska revisionsrättens yttrande nr 5/2018 över kommissionens förslag till det nya systemet för Europeiska unionens egna medel, där det understryks att det behövs en bättre beräkning och ytterligare förenkling av systemet.

38.  Europaparlamentet påminner om att införandet av nya egna medel bör ha ett dubbelt syfte: För det första att åstadkomma en betydande minskning av andelen BNI-baserade bidrag och för det andra att garantera en lämplig finansiering av EU:s utgifter inom ramen för den fleråriga budgetramen efter 2020.

39.  Europaparlamentet stöder den föreslagna moderniseringen av de befintliga egna medlen, som innebär

   ett bibehållande av tullarna som traditionella egna medel för EU, men med en minskning av den procentandel som medlemsstaternas behåller för uppbördskostnaderna och en återgång till den ursprungliga satsen på 10 %,
   en förenkling av de momsbaserade egna medlen, dvs. införandet av en enhetlig uttagssats utan undantag,
   ett bibehållande av de BNI-baserade egna medlen i syfte att minska deras andel av finansieringen av EU:s budget till 40 %, samtidigt som dess utjämnande funktion bevaras.

40.  Europaparlamentet begär, i enlighet med kommissionens förslag, ett planerat införande av en korg med nya egna medel som, utan att öka skattebördan för medborgarna, skulle motsvara två viktiga strategiska EU-mål, vars europeiska mervärde är uppenbart och oersättligt, dvs.

   den inre marknadens goda funktion, konsolidering och förstärkning, särskilt genom genomförandet av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas som grund för nya egna medel genom att en enhetlig skattesats införs för intäkter från den gemensamma konsoliderade bolagsskattebasen och beskattning av stora företag inom den digitala sektorn som drar nytta av den inre marknaden,
   bekämpning av klimatförändringar och påskyndande av energiomställningen genom åtgärder såsom en andel av inkomsterna från systemet för handel med utsläppsrätter,
   kampen för att skydda miljön genom ett bidrag baserat på mängden icke återvunnet plastförpackningsavfall.

41.  Europaparlamentet begär en utvidgning av förteckningen över potentiella nya egna medel, vilken bör inbegripa

   egna medel grundade på en skatt på finansiella transaktioner, samtidigt som alla medlemsstater uppmanas att nå en överenskommelse om ett effektivt system,
   införandet av en koldioxidjusteringsmekanism, som en ny källa till egna medel för EU-budgeten, som bör säkerställa lika villkor i den internationella handeln och minska utlokaliseringen av produktion och samtidigt internalisera kostnaderna för klimatförändringarna i priserna på importerade varor.

42.  Europaparlamentet godkänner med eftertryck ett avskaffande av alla rabatter och andra korrigeringsmekanismer, vid behov med en begränsad utfasningsperiod.

43.  Europaparlamentet insisterar på införandet av andra inkomster, som bör utgöra extra inkomster för EU-budgeten, utan att det medför en motsvarande minskning av BNI-bidragen:

   böter som betalas av företag för överträdelser av unionens regler eller böter vid försenade inbetalningar av bidrag,
   inkomster från böter som härrör från domar i Europeiska unionens domstol, inklusive standardbelopp eller vite som ålagts medlemsstaterna och som härrör från överträdelseförfaranden.

44.  Europaparlamentet understryker dessutom införandet av andra former av inkomster, i enlighet med kommissionens förslag, när det gäller

   avgifter som är kopplade till genomförandet av mekanismer som har direkt samband med EU, såsom EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias),
   seignorage, i form av inkomster avsatta för särskilda ändamål, i syfte att finansiera en ny investeringsstabiliseringsfunktion.

45.  Europaparlamentet påpekar behovet av att upprätthålla EU-budgetens trovärdighet gentemot finansmarknaderna, vilket innebär en ökning av taken för egna medel.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta ett förslag för att hantera den paradoxala situation där bidrag från Förenade kungariket till utestående åtaganden före 2021 kommer att föras in i budgeten som allmänna inkomster, och därmed räknas med i taket för egna medel, samtidigt som detta tak kommer att beräknas på grundval av BNI för EU-27, alltså utan Förenade kungariket, när landet väl har lämnat EU. Parlamentet anser att de brittiska bidragen tvärtom bör beräknas utöver taket för egna medel.

47.  Europaparlamentet påpekar att tullunionen är en viktig källa till unionens finansiella kapacitet. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att harmonisera tullkontrollen och förvaltningen i hela unionen för att förebygga och bekämpa bedrägerier och oriktigheter som skadar unionens ekonomiska intressen.

48.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck till en verklig bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt, med införandet av avskräckande sanktioner, för offshoreterritorier och för dem som möjliggör eller främjar sådan verksamhet, särskilt, och som ett första steg, för dem som är verksamma på det europeiska fastlandet. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör samarbeta genom att inrätta ett samordnat system för övervakning av kapitalrörelser i syfte att bekämpa skatteundandragande, skatteflykt och penningtvätt.

49.  Europaparlamentet anser att med en effektiv bekämpning av den korruption och de skattebedrägerier som de multinationella företagen och de rikaste gör sig skyldiga till skulle man kunna återföra en summa som kommissionen uppskattar till en biljon euro om året till medlemsstaternas nationella budgetar, och att Europeiska unionen visar undermålig handlingskraft på detta område.

50.  Europaparlamentet stöder bestämt kommissionens framläggande för rådet av ett förslag till rådets förordning om genomförandebestämmelser till systemet för Europeiska unionens egna medel (COM(2018)0327). Parlamentet påminner om att det måste ge sitt godkännande till denna förordning. Parlamentet påminner om att denna förordning är en del av paketet med egna medel som har lagts fram av kommissionen och förväntar sig att rådet ska hantera de fyra tillhörande texterna om egna medel som ett enda paket tillsammans med den fleråriga budgetramen.

D.MODIFERING AV FÖRSLAGET TILL FÖRORDNING OM DEN FLERÅRIGA BUDGETRAMEN 2021–2027

51.  Europaparlamentet anser att förslaget till rådets förordning om den fleråriga budgetramen 2021–2027 ska modifieras enligt följande:

Kommissionens förslag   Modifieringsförslagsförslag
Modifieringsförslag 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  För att den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen) ska vara tillräckligt förutsägbar för att göra det möjligt att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt bör den löpa över sju år från och med den 1 januari 2021.
(1)  För att den fleråriga budgetramen (nedan kallad budgetramen) ska vara tillräckligt förutsägbar för att göra det möjligt att förbereda och genomföra investeringar på medellång sikt, samt för att säkra demokratisk legitimitet och ansvarsskyldighet, bör den löpa över sju år från och med den 1 januari 2021, så att det blir möjligt att därefter gå över till en period på fem plus fem år som skulle vara anpassad till Europaparlamentets och kommissionens politiska cykel.
Modifieringsförslag 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  De årliga tak för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och för betalningsbemyndiganden som fastställs genom budgetramen måste respektera de tillämpliga tak för åtaganden och egna medel som fastställs i enlighet med rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, som antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(2)  Den fleråriga budgetramen bör fastställa årliga tak för åtagandebemyndiganden per utgiftskategori och för betalningsbemyndiganden för att säkerställa att unionens utgifter utvecklas på ett ordnat sätt och inom taken för dess egna medel, samtidigt som det också säkerställs att unionen förfogar över tillräckliga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik i överensstämmelse med artikel 311 första stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), och kan fullgöra sina skyldigheter gentemot tredje parter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)  Nivån på taken bör fastställas på grundval av de belopp som är nödvändiga för att finansiera och genomföra unionens program och politik, samt de marginaler som ska finnas tillgängliga för justeringar av framtida behov. Dessutom bör taken för betalningar ta hänsyn till de stora utestående åtaganden som förväntas vid utgången av 2020. De belopp som fastställs i denna förordning och i de grundläggande rättsakterna för 2021–2027 års program bör fastställas i 2018 års priser och, i syfte att förenkla och öka förutsägbarheten, justeras på grundval av en fast årlig deflator på 2 %.
Modifieringsförslag 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)   Om de garantier som avsätts i unionens allmänna budget måste utnyttjas för ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna som beviljas i enlighet med artikel 208.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [xxxx/201x] (nedan kallad budgetförordningen) bör det belopp som behövs mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen men får inte överskrida taket för egna medel.
(3)   Om de garantier som avsätts i unionens allmänna budget måste utnyttjas för ekonomiskt bistånd till medlemsstaterna som beviljas i enlighet med artikel 208.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [xxxx/201x] (nedan kallad budgetförordningen) bör det belopp som behövs mobiliseras utöver taken för åtagande- och betalningsbemyndiganden i budgetramen och bör därför beaktas vid fastställandet av varje tak för egna medel.
Modifieringsförslag 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Budgetramen bör inte ta hänsyn till budgetposter som finansieras genom inkomster som avsatts för särskilda ändamål enligt budgetförordningen.
(4)  Intäkter avsedda för särskilda ändamål som finansierar budgetposter enligt budgetförordningen bör inte beräknas i förhållande till taken i den fleråriga budgetramen, men all tillgänglig information bör vara fullkomligt transparent under förfarandet för antagandet av den årliga budgeten och under genomförandet.
Modifieringsförslag 6
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)   Särskild och största möjliga flexibilitet bör tillämpas för att unionen ska kunna fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artikel 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
(6)   Största möjliga flexibilitet bör säkerställas inom den fleråriga budgetramen, särskilt för att garantera att unionen kan fullgöra sina skyldigheter i enlighet med artiklarna 311 och 323 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 7
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)   För att unionen ska kunna reagera på specifika oförutsedda omständigheter eller finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen behövs följande särskilda instrument i syfte att skapa en smidig budgetprocess: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond, reserven för katastrofbistånd, den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven), flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter. Reserven för katastrofbistånd är inte avsedd att användas för att hantera följder av marknadsrelaterade kriser som drabbar produktion eller distribution inom jordbruket. Särskilda bestämmelser bör därför införas för att göra det möjligt att utöver budgetramens tak föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten när det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.
(7)  För att unionen ska kunna reagera på specifika oförutsedda omständigheter eller finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera rubriker i budgetramen behövs följande särskilda instrument för att det årliga budgetförfarandet ska löpa smidigt: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond, reserven för katastrofbistånd, den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden), flexibilitetsmekanismen och marginalen för oförutsedda utgifter. Särskilda bestämmelser bör därför införas för att göra det möjligt att utöver budgetramens tak föra upp åtagandebemyndiganden och motsvarande betalningsbemyndiganden i budgeten när det är nödvändigt att utnyttja särskilda instrument.
Modifieringsförslag 8
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Samtidigt som unionen och dess medlemsstater bör göra sitt yttersta för att se till att de åtaganden som godkänts av budgetmyndigheten genomförs effektivt i det syfte som ursprungligen avsågs, bör det särskilt vara möjligt att mobilisera åtagandebemyndiganden som inte genomförts eller som dragits tillbaka genom EU-reserven för åtaganden, förutsatt att detta inte är ett sätt för stödmottagarna att kringgå de relevanta bestämmelserna om tillbakadragande av anslag.
Modifieringsförslag 9
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)   Det bör även fastställas regler för andra situationer där budgetramen kan behöva justeras. Det kan handla om justeringar till följd av ett försenat antagande av nya regler eller program under delad förvaltning eller av åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen som antas i enlighet med grundläggande rättsakter.
(9)   Det bör även fastställas regler för andra situationer där budgetramen kan behöva justeras. Det kan handla om justeringar till följd av ett försenat antagande av nya regler eller program under delad förvaltning eller en tillfällig indragning av budgetåtaganden i enlighet med grundläggande rättsakter.
Modifieringsförslag 10
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)   Det är nödvändigt att göra en halvtidsöversyn av budgetramens funktion. Resultatet av översynen bör beaktas vid eventuella revideringar av denna förordning under budgetramens resterande löptid.
(10)   För att ta hänsyn till ny politik och nya prioriteringar bör den fleråriga budgetramen revideras efter halva tiden på grundval av en översyn av budgetramens funktion och genomförande. Denna översyn bör också innehålla en rapport om metoderna för det praktiska genomförandet av en budgetram för en period på fem plus fem år.
Modifieringsförslag 11
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)  För att fullgöra unionens åtagande att vara en föregångare i genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling, inbegripet jämställdhet mellan kvinnor och män, ska revideringen av den fleråriga budgetramen utarbetas med hänsyn till de framsteg som gjorts vid genomförandet av dessa mål i all EU-politik och alla EU-initiativ i den fleråriga budgetramen 2021–2027, mätt på grundval av resultatindikatorer som utarbetats av kommissionen, liksom framsteg i fråga om jämställdhetsintegreringen i all EU-verksamhet. Revideringen av den fleråriga budgetramen ska också utarbetas med hänsyn till de framsteg som gjorts för att uppnå det övergripande målet att anslå 25 % av EU:s utgifter till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och uppnåendet av ett årligt utgiftsmål på 30% så snart som möjligt och senast 2027, mätt på grundval av prestationsindikatorer där åtskillnad görs mellan begränsning av klimatförändringar och anpassning till dem. Vid revideringen bör det även, i samråd med nationella och lokala aktörer, bedömas huruvida de antagna förenklingsåtgärderna faktiskt har lett till minskad byråkrati för stödmottagarna vid genomförandet av programmen.
Modifieringsförslag 12
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Alla utgifter på unionsnivå som är avsedda för genomförandet av unionens politik på grundval av fördragen är utgifter för unionen i den mening som avses i artikel 310.1 i EUF-fördraget och bör därför föras in i unionens budget i enlighet med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget, vilket därmed garanterar respekt för de grundläggande principerna om medborgarnas demokratiska representation i beslutsfattandet, parlamentarisk kontroll av de offentliga finanserna och insyn i beslutsfattandet. Taken i den fleråriga budgetramen får inte hindra finansieringen genom unionens budget av unionens politiska mål. Det är därför nödvändigt att möjliggöra en höjning av budgetramen när detta behövs för att underlätta finansieringen av unionens politik, särskilt nya politiska mål, utan att använda mellanstatliga eller kvasimellanstatliga finansieringsmetoder.
Modifieringsförslag 13
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Särskilda regler behövs även för storskaliga infrastrukturprojekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Det är nödvändigt att fastställa maximibelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att säkerställa att de inte påverkar andra projekt som finansieras genom denna budget.
(13)  Särskilda regler behövs även för storskaliga infrastrukturprojekt vars livslängd sträcker sig betydligt längre än budgetramens löptid. Finansieringen av dessa storskaliga projekt, som är av strategisk betydelse för unionen, måste säkerställas i unionens allmänna budget, men det är nödvändigt att fastställa maximibelopp för bidrag till sådana projekt från unionens allmänna budget för att säkerställa att eventuella kostnadsöverskridanden inte påverkar andra projekt som finansieras genom denna budget.
Modifieringsförslag 14
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)   Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler för interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet.
(14)  Det är nödvändigt att fastställa allmänna regler för transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet, med respekt för institutionernas budgetbefogenheter i enlighet med fördragen, för att säkerställa att besluten om budgeten fattas så öppet och så nära medborgarna som möjligt, i enlighet med kraven i artikel 10.3 i EU-fördraget, och att budgetförfarandet löper smidigt i enlighet med artikel 312.3 andra stycket i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 15
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram för att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att gälla om en ny budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut.
(15)  Kommissionen bör före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram. Denna tidsram kommer att ge den nyutnämnda kommissionen den tid som krävs för att utarbeta sina förslag och göra det möjligt för Europaparlamentet att efter valet 2024 lägga fram sin egen ståndpunkt om den fleråriga budgetramen efter 2027. Den kommer också att göra det möjligt för institutionerna att anta den i tillräckligt god tid innan den efterföljande fleråriga budgetramen börjar gälla. De tak för det sista året som fastställs i denna förordning ska i enlighet med artikel 312.4 i EUF-fördraget fortsätta att gälla om en ny budgetram inte antas innan den budgetram som fastställs i denna förordning har löpt ut.
Modifieringsförslag 16
Förslag till förordning
Kapitel 1 – artikel 3 – rubriken
Respekt för taket för egna medel
Förhållande till egna medel
Modifieringsförslag 17
Förslag till förordning
Kapitel 1 – artikel 3 – punkt 4
4.  För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som behövs, efter årlig justering och med hänsyn till andra eventuella justeringar och revideringar samt tillämpning av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider det tak för egna medel som fastställs i enlighet med rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel, vilket antagits i enlighet med artikel 311 tredje stycket i EUF-fördraget (nedan kallat beslutet om egna medel).
4.  För vart och ett av de år som omfattas av budgetramen får de totala betalningsbemyndiganden som behövs, efter årlig justering och med hänsyn till andra eventuella justeringar och revideringar samt tillämpning av artikel 2.2 och 2.3, inte leda till att uttagssatsen för egna medel överskrider gränserna för unionens egna medel, utan att det påverkar unionens skyldighet att se till att den har nödvändiga medel för att nå sina mål och genomföra sin politik i enlighet med artikel 311 första stycket i EUF-fördraget, och institutionernas skyldighet att se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje parter i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 18
Förslag till förordning
Kapitel 1 – artikel 3 – punkt 5
5.  De tak som fastställs i budgetramen ska om nödvändigt sänkas för att säkerställa att det tak för egna medel som fastställts i enlighet med rådets gällande beslut om egna medel respekteras.
utgår
Modifieringsförslag 19
Förslag till förordning
Kapitel 2 – artikel 5 – punkt 4
4.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6, 7 och 8 får inga andra tekniska justeringar göras för det berörda budgetåret, varken under detta år eller i form av korrigeringar i efterhand under efterföljande år.
utgår
Modifieringsförslag 20
Förslag till förordning
Kapitel 2 – artikel 7 – rubriken
Justeringar till följd av åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen
Justeringar till följd av en tillfällig indragning av budgetåtaganden
Modifieringsförslag 21
Förslag till förordning
Kapitel 2 – artikel 7
Vid upphävande i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter av en tillfällig indragning av budgetåtaganden som rör unionens fonder i samband med åtgärder för en sund ekonomisk styrning eller för att skydda unionens budget när det föreligger allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, ska de tillfälligt indragna åtagandena överföras till efterföljande år och de berörda taken i budgetramen justeras i enlighet med detta. Åtaganden som varit tillfälligt indragna år n får inte föras upp i budgeten efter år n+2.
Vid upphävande i enlighet med relevanta grundläggande rättsakter av en tillfällig indragning av budgetåtaganden, ska motsvarande belopp överföras till efterföljande år och de berörda taken i budgetramen justeras i enlighet med detta. Åtaganden som varit tillfälligt indragna år n får inte föras upp i budgeten efter år n+2. Från och med år n+3 ska ett belopp som motsvarar de förfallna åtagandena föras in i den EU-reserv för åtaganden som föreskrivs i artikel 12.
Modifieringsförslag 22
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 10 – punkt 1
1.  Europeiska unionens solidaritetsfond, vars mål och tillämpningsområde anges i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2012/2002, får inte överstiga ett högsta årligt belopp på 600 miljoner EUR (i 2018 års priser). Minst en fjärdedel av detta årliga belopp ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla.
1.  Syftet med Europeiska unionens solidaritetsfond är att ekonomiskt stöd ska kunna ges om en större katastrof inträffar på en medlemsstats eller ett kandidatlands territorium, enligt vad som anges i den relevanta grundläggande akten, och får inte överstiga ett högsta årligt belopp på 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser). Minst en fjärdedel av detta årliga belopp ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Den del av det årliga beloppet som inte används under år n får användas fram till år n+1. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla.
Modifieringsförslag 23
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 10 – punkt 1a (ny)
1a.  Anslagen för Europeiska unionens solidaritetsfond ska föras in i unionens allmänna budget som en avsättning.
Modifieringsförslag 24
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 11 – punkt 2
2.  Det årliga beloppet för reserven fastställs till 600 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får användas fram till år n+1 i enlighet med budgetförordningen. Reserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla. Minst en fjärdedel av det årliga beloppet ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Högst hälften av det belopp som är tillgängligt fram till den 30 september varje år får utnyttjas för interna respektive externa insatser. Från och med den 1 oktober får resterande del av det tillgängliga beloppet utnyttjas för antingen interna eller externa insatser för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.
2.  Det årliga beloppet för reserven för katastrofbistånd fastställs till 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser) och får användas fram till år n+1 i enlighet med budgetförordningen. Reserven ska föras upp i unionens allmänna budget som en avsättning. Den del av det årliga beloppet som härrör från året innan ska utnyttjas först. Den del av det årliga beloppet från år n som inte används år n+1 ska förfalla. Minst 150 miljoner EUR (i 2018 års priser) av det årliga beloppet ska fortfarande finnas tillgängligt den 1 oktober varje år för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut. Högst hälften av det belopp som är tillgängligt fram till den 30 september varje år får utnyttjas för interna respektive externa insatser. Från och med den 1 oktober får resterande del av det tillgängliga beloppet utnyttjas för antingen interna eller externa insatser för att täcka behov som uppkommer fram till årets slut.
Modifieringsförslag 25
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 12 – rubriken
Samlad marginal för åtaganden (EU-reserven)
Samlad marginal för åtaganden (EU-reserven för åtaganden)
Modifieringsförslag 26
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 1
1.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven) som ska vara tillgänglig utöver budgetramens tak för perioden 2022–2027 ska omfatta följande:
(a)  Marginaler som fortfarande är tillgängliga under budgetramens tak för åtaganden år n-1.
(b)  Från och med 2023 och utöver de marginaler som avses i a, ett belopp som motsvarar de anslag som dragits tillbaka år n-2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15] i budgetförordningen.
1.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden) som ska vara tillgänglig utöver budgetramens tak för perioden 2021–2027 ska omfatta följande:
(a)  Marginaler som fortfarande är tillgängliga under budgetramens tak för åtaganden år n-1.
(aa)  Outnyttjade åtagandebemyndiganden för år n-1.
(b)  Ett belopp som motsvarar de anslag som dragits tillbaka år n-2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 15] i budgetförordningen.
(ba)  Ett belopp som motsvarar det belopp för tillfälligt indragna åtaganden år n-3 som inte längre får tas upp i budgeten i enlighet med artikel 7.
(bb)  Ett belopp som motsvarar de inkomster som härrör från böter och påföljder.
Modifieringsförslag 27
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 2
2.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven) eller en del av den får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget.
2.  Den samlade marginalen för åtaganden (EU-reserven för åtaganden) eller en del av den får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet inom ramen för det budgetförfarande som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget. Marginaler för år n får användas för år n och n+1 genom EU-reserven för åtaganden förutsatt att detta inte strider mot pågående eller planerade ändringsbudgetar.
Modifieringsförslag 28
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 12 – punkt 3a (ny)
3a.  Vid utgången av 2027 ska de belopp som fortfarande finns tillgängliga inom EU-reserven för åtaganden överföras till nästa fleråriga budgetram fram till 2030.
Modifieringsförslag 29
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 13 – stycke 1
Flexibilitetsmekanismen får användas för att för ett visst budgetår finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera andra rubriker. Om inte annat följer av andra stycket ska det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ha ett tak på 1 000 miljoner EUR (i 2018 års priser).
Flexibilitetsmekanismen får användas för att för ett visst budgetår finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera andra rubriker eller inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska unionens solidaritetsfond och reserven för katastrofbistånd. Om inte annat följer av andra stycket ska det årliga belopp som är tillgängligt för flexibilitetsmekanismen ha ett tak på 2000 miljoner EUR (i 2018 års priser).
Modifieringsförslag 30
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 1
1.  En marginal för oförutsedda utgifter motsvarande högst 0,03 % av unionens bruttonationalinkomst ska inrättas utanför budgetramens tak som ett instrument som får användas i sista hand för att reagera på oförutsedda omständigheter. Den får bara utnyttjas i anslutning till en ändringsbudget eller årlig budget.
1.  En marginal för oförutsedda utgifter motsvarande högst 0,05 % av unionens bruttonationalinkomst ska inrättas utanför budgetramens tak som ett instrument som får användas i sista hand för att reagera på oförutsedda omständigheter. Den får bara utnyttjas i anslutning till en ändringsbudget eller årlig budget. Den får utnyttjas för både åtagande- och betalningsbemyndiganden, eller endast för betalningsbemyndiganden.
Modifieringsförslag 31
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 2
2.  Utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter får under ett enskilt år inte överstiga det högsta belopp som fastställs i den årliga tekniska justeringen av budgetramen och måste respektera taket för egna medel.
2.  Utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter får under ett enskilt år inte överstiga det högsta belopp som fastställs i den årliga tekniska justeringen av budgetramen.
Modifieringsförslag 32
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 3
3.  De belopp som blir tillgängliga genom utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter ska helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen för innevarande eller kommande räkenskapsår.
utgår
Modifieringsförslag 33
Förslag till förordning
Kapitel 3 – artikel 14 – punkt 4
4.  De belopp som räknas av i enlighet med punkt 3 ska inte utnyttjas vidare i samband med budgetramen. Att marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas får inte leda till att de totala taken för åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i budgetramen överskrids under innevarande och kommande räkenskapsår.
utgår
Modifieringsförslag 34
Förslag till förordning
Kapitel 4 – rubriken
Översyn och revidering av budgetramen
Revideringar
Modifieringsförslag 35
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 15 – punkt 1
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.2, 16–20 och 24 får budgetramen, vid oförutsedda omständigheter, revideras, förutsatt att det tak för egna medel som fastställts i enlighet med gällande beslut om egna medel respekteras.
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 3.2, 16–20 och 24 ska de relevanta taken i den fleråriga budgetramen revideras uppåt om detta är nödvändigt för att underlätta finansieringen av unionens politik, i synnerhet nya politiska mål, under omständigheter där det annars skulle bli nödvändigt att införa ytterligare mellanstatliga eller kvasimellanstatliga finansieringsmetoder, som skulle kringgå det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 36
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 15 – punkt 3
3.  I varje förslag till revidering av budgetramen i enlighet med punkt 1 ska det undersökas om det är möjligt att omfördela utgifterna mellan programmen under den rubrik som berörs av revideringen, i synnerhet om det är sannolikt att anslagen kommer att underutnyttjas.
utgår
Modifieringsförslag 37
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 16 – rubriken
Halvtidsöversyn av budgetramen
Halvtidsrevidering av budgetramen
Modifieringsförslag 38
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 16
Kommissionen ska före den 1 januari 2024 lägga fram en översyn av hur budgetramen fungerar. Översynen ska i lämpliga fall åtföljas av relevanta förslag.
Kommissionen ska före den 1 juli 2023 lägga fram ett lagstiftningsförslag om revidering av denna förordning i enlighet med det förfarande som fastställs i EUF-fördraget på grundval av en översyn av hur budgetramen fungerar. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 6 i denna förordning ska nationella anslag som redan tilldelats inte minskas genom en sådan revidering.
Förslaget ska utarbetas med beaktande av en bedömning av
–   framstegen mot det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och mot ett årligt utgiftsmål på 30 % så snart som möjligt,
–   integreringen av FN:s mål för hållbar utveckling,
–   integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i unionens budget (jämställdhetsbudgetering),
–  förenklingsåtgärdernas effekter när det gäller att minska byråkratin för stödmottagarna i samband med genomförandet av de finansiella programmen, vilket är en bedömning som ska genomföras i samråd med berörda parter.
Modifieringsförslag 39
Förslag till förordning
Kapitel 4 – artikel 17
När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen ska den överlämna eventuella förslag till revidering av totala betalningsbemyndiganden som den anser vara nödvändiga mot bakgrund av genomförandet för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och framför allt deras ordnade utveckling i takt med åtagandebemyndigandena.
När kommissionen underrättar Europaparlamentet och rådet om resultaten av de tekniska justeringarna av budgetramen, eller när taken för betalningarna kan hindra unionen från att uppfylla sina rättsliga åtaganden, ska den överlämna eventuella förslag till revidering av totala betalningsbemyndiganden som den anser vara nödvändiga mot bakgrund av genomförandet för att säkerställa en sund förvaltning av de årliga betalningstaken och framför allt deras ordnade utveckling i takt med åtagandebemyndigandena.
Modifieringsförslag 40
Förslag till förordning
Kapitel 5 – artikel 21 – punkt 1
1.  Högst 14 196 miljoner EUR (i 2018 års priser) ska kunna tas från unionens allmänna budget under perioden 2021–2027 för storskaliga projekt som genomförs enligt [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/XX – Rymdprogrammet].
1.  Ett högsta gemensamt belopp ska kunna tas från unionens allmänna budget under perioden 2021–2027 för de europeiska systemen för satellitnavigering (Egnos och Galileo) och för Copernicus (det europeiska jordövervakningsprogrammet). Detta högsta belopp ska fastställas till 15 % över de vägledande belopp som fastställts för de båda storskaliga projekten enligt [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXXX/XX – Rymdprogrammet]. Eventuella förstärkningar av detta högsta belopp ska finansieras genom marginalerna eller de särskilda instrumenten och får inte leda till nedskärningar i andra program och projekt.
Modifieringsförslag 41
Förslag till förordning
Kapitel 5 – artikel 21 – punkt 2a (ny)
2a.  Om det skulle uppstå ytterligare behov av finansiering från unionens budget för de ovannämnda storskaliga projekten ska kommissionen föreslå en revidering av taken i den fleråriga budgetramen i enlighet med detta.
Modifieringsförslag 42
Förslag till förordning
Kapitel 6 – rubriken
Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Modifieringsförslag 43
Förslag till förordning
Kapitel 6 – artikel 22
Interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Transparens och interinstitutionellt samarbete under budgetförfarandet
Modifieringsförslag 44
Förslag till förordning
Kapitel 6 – artikel 22 – stycke 4a (nytt)
Både Europaparlamentet och rådet ska företrädas av ledamöter från respektive institution när möten hålls på politisk nivå.
Modifieringsförslag 45
Förslag till förordning
Kapitel 6 – artikel 22 – stycke 4b (nytt)
4b.  Europaparlamentets och rådets möten ska vara offentliga när de antar sina respektive ståndpunkter om budgetförslaget.
Modifieringsförslag 46
Förslag till förordning
Kapitel 6 – artikel 23
Alla unionens och Euratoms utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel [7] i budgetförordningen, inbegripet utgifter som är en följd av relevanta enhälliga beslut som rådet har fattat efter samråd med Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.
Alla unionens och Euratoms utgifter och inkomster ska ingå i unionens allmänna budget i enlighet med artikel 310.1 i EUF-fördraget, inbegripet utgifter som är en följd av relevanta enhälliga beslut som rådet har fattat efter samråd med Europaparlamentet inom ramen för artikel 332 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 47
Förslag till förordning
Kapitel 7 – artikel 24
Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.
Kommissionen ska före den 1 juli 2023, tillsammans med sina förslag till halvtidsrevidering, lägga fram en rapport med metoderna för hur en budgetram för en period på fem plus fem år ska genomföras i praktiken.
Kommissionen ska före den 1 juli 2025 lägga fram ett förslag till en ny flerårig budgetram.
Om rådet den 31 december 2027 ännu inte har antagit någon förordning om en ny flerårig budgetram, ska de tak och bestämmelser som gäller för det sista år som omfattas av den befintliga budgetramen fortsätta att gälla tills en förordning om en ny budgetram har antagits. Om en ny medlemsstat ansluter sig till unionen efter 2020, ska den budgetram vars löptid förlängts vid behov revideras för att ta hänsyn till anslutningen.

E.MODIFIERINGSFÖRSLAG AV FÖRSLAGET TILL INTERINSTITUTIONELLT AVTAL

52.Europaparlamentet understryker att till följd av förhandlingarna och antagandet av en ny förordning om den fleråriga budgetramen bör förslaget till ett interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning modifieras på följande sätt:

Modifieringsförslag 48
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt A – punkt 6a (ny)
6a.  Upplysningar om transaktioner som inte finns upptagna i unionens allmänna budget och den förväntade utvecklingen av de olika kategorierna av unionens egna medel anges som vägledning i särskilda tabeller. Dessa upplysningar ska aktualiseras varje år tillsammans med de dokument som åtföljer budgetförslaget.
Modifieringsförslag 49
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt A – punkt 7
7.  Institutionerna ska, med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas i möjligaste mån sörja för att lämna tillräckliga marginaler under taken i de olika rubrikerna i budgetramen.
7.  Institutionerna ska, med hänsyn till principen om sund ekonomisk förvaltning, under budgetförfarandet och i samband med att budgeten antas i möjligaste mån sörja för att lämna tillräckliga belopp inom marginalerna under taken i de olika rubrikerna i budgetramen eller inom ramen för de tillgängliga särskilda instrumenten.
Modifieringsförslag 50
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt A – punkt 8
Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2027
8.  Prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden efter 2027 ska uppdateras av kommissionen år 2024.
Vid den uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena samt till de föreliggande prognoserna för utvecklingen av unionens samlade bruttonationalinkomst.
Uppdatering av prognoserna för betalningsbemyndiganden
8.  Kommissionen ska varje år uppdatera prognoserna för betalningsbemyndiganden för perioden fram till och efter 2027.
Vid den uppdateringen ska kommissionen ta hänsyn till all relevant information, inbegripet det faktiska genomförandet av åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden samt prognoserna för genomförandet. Hänsyn ska också tas till de regler som utformats för att säkerställa att betalningsbemyndigandena utvecklas på ett balanserat sätt i förhållande till åtagandebemyndigandena samt till de föreliggande prognoserna för utvecklingen av unionens samlade bruttonationalinkomst.
Modifieringsförslag 51
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 9
9.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.
Överföringar som berör fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.
9.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.
Samtidigt som kommissionen lägger fram sitt förslag till beslut om att utnyttja Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna..
Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.
Överföringar som berör fonden för justering för globaliseringseffekter ska ske i enlighet med budgetförordningen.
Modifieringsförslag 52
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 10
10.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag till lämpligt budgetinstrument i enlighet med budgetförordningen.
10.  När de villkor för utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond som fastställs i den berörda grundläggande rättsakten är uppfyllda ska kommissionen lägga fram ett förslag om detta. Beslutet om att utnyttja medel ur solidaritetsfonden ska fattas gemensamt av Europaparlamentet och rådet.
Samtidigt som kommissionen lägger fram sitt förslag till beslut om att utnyttja solidaritetsfonden ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring till de berörda budgetposterna.
Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.
Överföringar som berör solidaritetsfonden ska ske i enlighet med budgetförordningen.
Modifieringsförslag 53
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 11
11.  När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven för katastrofbistånd ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från reserven till de berörda budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.
11.  När kommissionen finner det nödvändigt att använda reserven för katastrofbistånd ska den lägga fram ett förslag för Europaparlamentet och rådet om överföring från reserven till de berörda budgetposterna, i enlighet med budgetförordningen.
Vid oenighet ska ärendet behandlas under nästa trepartsmöte om budgeten.
Modifieringsförslag 54
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 12
Flexibilitetsmekanismen
12.  Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter det att den har undersökt alla möjligheter till omfördelning av anslag inom den rubrik där behovet av ytterligare medel uppstår.
I förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppen. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.
Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
Flexibilitetsmekanismen
12.  Kommissionen ska lägga fram ett förslag om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen efter det att den till fullo har utnyttjat marginalerna i de relevanta rubrikerna.
I förslaget ska de behov som ska täckas anges, liksom beloppen.
Flexibilitetsmekanismen får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 55
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del I
Avsnitt B – punkt 13
13.  Utnyttjande av hela eller delar av marginalen för oförutsedda utgifter ska ske på förslag från kommissionen efter en noggrann analys av alla andra lösningar för att uppbringa medlen. Ett sådant förslag får göras i samband med ett förslag till budget eller ett förslag till ändringsbudget.
Marginalen för oförutsedda utgifter får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
13.  Utnyttjande av hela eller delar av marginalen för oförutsedda utgifter ska ske på förslag från kommissionen efter en noggrann analys av alla andra lösningar för att uppbringa medlen.
Marginalen för oförutsedda utgifter får utnyttjas av Europaparlamentet och rådet i samband med det budgetförfarande som fastställs i artikel 314 i EUF-fördraget.
Modifieringsförslag 56
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del II
Avsnitt A – punkt 14a (ny)
För att underlätta antagandet av en ny flerårig budgetram eller en revidering av denna, och för att tillämpa artikel 312.5 i EUF-fördraget, ska institutionerna sammankallas till regelbundna möten, vilket närmare bestämt innebär följande:
–  Möten mellan ordförandena i enlighet med artikel 324 i fördraget.
–  Möten med rapportering och avrapportering från rådets ordförandeskap till en delegation från Europaparlamentet inför och efter relevanta rådsmöten.
–  Informella trepartsmöten inom ramen för rådets överläggningar i syfte att ta hänsyn till parlamentets synpunkter i alla dokument som utarbetats av rådets ordförandeskap.
–  Trepartsmöten så snart Europaparlamentet och rådet har getts förhandlingsmandat.
–  Deltagande av rådets ordförandeskap i de berörda parlamentsutskotten samt deltagande av parlamentets förhandlingsgrupp i de relevanta rådskonstellationerna.
Europaparlamentet och rådet ska översända till varandra alla handlingar – så snart dessa är tillgängliga – som formellt antagits i deras respektive förberedande organ eller som formellt lämnats in för deras räkning.
Modifieringsförslag 57
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del II
Avsnitt B – punkt 15 – strecksats 2
–  Europeiska utvecklingsfondens (EUF), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF), Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) och andra eventuella framtida mekanismers inkomster, utgifter, tillgångar och skulder,
–  Europeiska utvecklingsfondens (EUF), Europeiska finansiella stabiliseringsfacilitetens (EFSF) och Europeiska stabilitetsmekanismens (ESM) inkomster, utgifter, tillgångar och skulder, liksom inkomster, utgifter, tillgångar och skulder för andra eventuella framtida mekanismer som inte finansieras via unionens budget, men som existerar för att stödja unionens politiska mål enligt fördragen,
Modifieringsförslag 58
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del II
Avsnitt B – punkt 15a (ny)
15a.  När kommissionen godkänner autonoma överföringar enligt artikel 30.1 i budgetförordningen ska den omedelbart underrätta budgetmyndigheten om de detaljerade skälen till dessa överföringar. Om parlamentet eller rådet uttrycker en reservation angående en oberoende överföring ska kommissionen beakta denna och även, om så är lämpligt, återställa överföringen.
Modifieringsförslag 59
Förslag till interinstitutionellt avtal
Del III
Avsnitt A – punkt 24a (ny)
24a.  När budgetmyndigheten inom ramen för budgetförfarandet beslutar om särskilda förstärkningar, ska kommissionen inte räkna av någon av dessa under de påföljande åren av sin ekonomiska planering, såvida inte budgetmyndigheten specifikt uppmanar till detta.
Modifieringsförslag 60
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del A – punkt 1a (ny)
1a.  Varje institution åtar sig att avstå från att till övriga institutioner överföra icke brådskande budgetmässiga ståndpunkter, överföringar eller andra anmälningar, vars tidsfrister infaller under någon av institutionernas uppehållsperioder, för att säkerställa att varje institution i vederbörlig ordning kan utöva sina förfarandemässiga befogenheter.
Institutionernas tjänsteavdelningar ska i god tid underrätta varandra om respektive institutions uppehållsperiod.
Modifieringsförslag 61
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del B – punkt 2
2.  I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret.
2.  I god tid innan kommissionen antar budgetförslaget ska det sammankallas ett trepartsmöte för att diskutera möjliga prioriteringar för det kommande budgetåret och frågor som genomförandet av budgeten under det pågående budgetåret ger upphov till.
Modifieringsförslag 62
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del C – punkt 8
8.  För att säkerställa ett lojalt och nära samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under förlikningsperioden. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, liksom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska se till att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.
8.  För att säkerställa ett lojalt och nära samarbete mellan institutionerna förbinder sig Europaparlamentet och rådet att upprätthålla regelbundna och aktiva kontakter på alla nivåer genom sina respektive förhandlare, under hela budgetförfarandet och särskilt under förlikningsperioden. Europaparlamentet och rådet förpliktar sig att säkerställa ett kontinuerligt ömsesidigt utbyte av relevant information och relevanta dokument i tid, på både formell och informell nivå, i synnerhet genom att översända till varandra alla förfaranderelaterade handlingar som antagits i deras respektive förberedande organ, så snart dessa handlingar finns tillgängliga. De förpliktar sig dessutom att vid behov under förlikningsperioden hålla tekniska eller informella möten i samarbete med kommissionen. Kommissionen ska se till att Europaparlamentet och rådet i tid får lika tillgång till information och dokument.
Modifieringsförslag 63
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del D – punkt 12a (ny)
12a.   Europaparlamentets och rådets möten ska vara offentliga när de antar sina respektive ståndpunkter om budgetförslaget.
Modifieringsförslag 64
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del E – punkt 15
15.  Europaparlamentet och rådet ska företrädas på en lämplig nivå i förlikningskommittén så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution så att enighet kan uppnås.
15.  Både Europaparlamentet och rådet ska i förlikningskommittén företrädas av ledamöter från respektive institution så att varje delegation kan göra politiska åtaganden för sin institution, och så att faktiska framsteg mot en slutlig överenskommelse kan göras.
Modifieringsförslag 65
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del E – punkt 19
19.  Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan de tre institutionerna.
19.  Datumen för förlikningskommitténs möten och trepartsmötena ska fastställas på förhand genom överenskommelse mellan de tre institutionerna. Ytterligare möten, även på teknisk nivå, kan vid behov anordnas under förlikningsperioden.
Modifieringsförslag 66
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del E – punkt 21a (ny)
21a.   För att till fullo utnyttja den förlikningsfrist på 21 dagar som föreskrivs i fördraget, och göra det möjligt för institutionerna att uppdatera sina respektive förhandlingspositioner, ska Europaparlamentet och rådet vid varje möte i sina relevanta förberedande organ under hela den ovannämnda perioden åta sig att granska det aktuella läget i förlikningsförfarandet och undvika att lämna detta till de sista faserna av förfarandet.
Modifieringsförslag 67
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del G – rubriken
Del G. Utestående åtaganden
Del G. Genomförande av budgeten, betalningar och utestående åtaganden
Modifieringsförslag 68
Förslag till interinstitutionellt avtal
Bilaga
Del G – punkt 36
36.  Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en kontrollerad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena och därmed undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att noga övervaka de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionens program hindra på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid budgetramens slut.
För att säkerställa att utbetalningarnas storlek och inriktning inom alla rubriker är rimliga ska bestämmelserna om tillbakadragande av anslag tillämpas strikt i alla rubriker, särskilt bestämmelserna om automatiskt tillbakadragande.
Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande året och kommande år. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade prognoser. För att se till att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.
36.  Eftersom det är nödvändigt att säkerställa en kontrollerad utveckling av de sammanlagda betalningsbemyndigandena i förhållande till åtagandebemyndigandena och därmed undvika att utestående åtaganden överförs från ett år till nästa på ett onormalt sätt, är Europaparlamentet, rådet och kommissionen överens om att noga övervaka betalningsprognoserna och de utestående åtagandena för att minska risken för att genomförandet av unionens program hindra på grund av en brist på betalningsbemyndiganden vid budgetramens slut.
Under budgetförfarandets gång ska institutionerna sammanträda regelbundet för att tillsammans utvärdera läget och utsikterna för genomförandet av budgeten under det innevarande året och kommande år. Detta ska ske i form av interinstitutionella möten på lämplig nivå, och före dem ska kommissionen tillhandahålla en detaljerad lägesrapport uppdelad per fond och medlemsstat om effektuering av betalningar och de ansökningar om återbetalning som mottagits samt med reviderade kort- och långfristiga prognoser. För att se till att unionen kan fullgöra alla de ekonomiska förpliktelser som härrör från befintliga och framtida åtaganden under perioden 2021–2027 i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget ska Europaparlamentet och rådet analysera och diskutera kommissionens beräkningar av den nivå på betalningsbemyndigandena som krävs.

53.Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0075 och P8_TA(2018)0076.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0226.
(3) EUT C 215, 19.6.2018, s. 249.
(4) EUT L 282, 19.10.2016, s. 1.
(5) EUT C 242, 10.7.2018, s. 24.


Bilaga I – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: tak och instrument utanför taken (2018 års priser)

(miljoner euro – 2018 års priser)

 

Kommissionens förslag

Parlamentets ståndpunkt

Åtagandebemyndiganden

Totalt

2021-2027

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

2021-2027

1.  Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

166 303

31 035

31 006

31 297

30 725

30 615

30 757

30 574

216 010

2.  Sammanhållning och värden

391 974

60 026

62 887

64 979

65 785

66 686

69 204

67 974

457 540

varav: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

330 642

52 143

52 707

53 346

53 988

54 632

55 286

55 994

378 097

3.  Naturresurser och miljö

336 623

57 780

57 781

57 789

57 806

57 826

57 854

57 881

404 718

IV.  Migration och gränsförvaltning

30 829

3 227

4 389

4 605

4 844

4 926

5 066

5 138

32 194

5.  Säkerhet och försvar

24 323

3 202

3 275

3 223

3 324

3 561

3 789

4 265

24 639

6.  Grannländer och omvärlden

108 929

15 368

15 436

15 616

15 915

16 356

16 966

17 729

113 386

7.  Europeisk offentlig förvaltning

75 602

10 388

10 518

10 705

10 864

10 910

11 052

11 165

75 602

varav: Institutionernas administrativa utgifter

58 547

8 128

8 201

8 330

8 432

8 412

8 493

8 551

58 547

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 134 583

181 025

185 293

188 215

189 262

190 880

194 688

194 727

1 324 089

i procent av BNI

1,11 %

1,29 %

1,31 %

1,31 %

1,30 %

1,30 %

1,31 %

1,29 %

1,30 %

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 104 805

174 088

176 309

186 391

187 490

188 675

189 961

191 398

1 294 311

i procent av BNI

1,08 %

1,24 %

1,24 %

1,30 %

1,29 %

1,28 %

1,28 %

1,27 %

1,27 %

UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserv för katastrofbistånd

4 200

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

7 000

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1 400

200

200

200

200

200

200

200

1 400

Europeiska unionens solidaritetsfond

4 200

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

7 000

Flexibilitetsmekanismen

7 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

2 000

14 000

Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Den europeiska fredsbevarande resursen

9 223

753

970

1 177

1 376

1 567

1 707

1 673

9 223

TOTALT UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

26 023

4 953

5 170

5 377

5 576

5 767

5 907

5 873

38 623

BUDGETRAMEN TOTALT + UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

1 160 606

185 978

190 463

193 592

194 838

196 647

200 595

200 600

1 362 712

i procent av BNI

1,14 %

1,32 %

1,34 %

1,35 %

1,34 %

1,34 %

1,35 %

1,33 %

1,34 %


Bilaga II – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: tak och instrument utanför taken (löpande priser)

(miljoner euro – löpande priser)

 

Kommissionens förslag

Parlamentets ståndpunkt

Åtagandebemyndiganden

Totalt

2021-2027

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

Totalt

2021-2027

1.  Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

187 370

32 935

33 562

34 555

34 601

35 167

36 037

36 539

243 395

2.  Sammanhållning och värden

442 412

63 700

68 071

71 742

74 084

76 601

81 084

81 235

516 517

varav: Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning

373 000

55 335

57 052

58 899

60 799

62 756

64 776

66 918

426 534

3.  Naturresurser och miljö

378 920

61 316

62 544

63 804

65 099

66 424

67 785

69 174

456 146

4.  Migration och gränsförvaltning

34 902

3 425

4 751

5 084

5 455

5 658

5 936

6 140

36 448

5.  Säkerhet och försvar

27 515

3 397

3 545

3 559

3 743

4 091

4 439

5 098

27 872

6.  Grannländer och omvärlden

123 002

16 308

16 709

17 242

17 923

18 788

19 878

21 188

128 036

7.  Europeisk offentlig förvaltning

85 287

11 024

11 385

11 819

12 235

12 532

12 949

13 343

85 287

varav: Institutionernas administrativa utgifter

66 028

8 625

8 877

9 197

9 496

9 663

9 951

10 219

66 028

ÅTAGANDEBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 279 408

192 105

200 567

207 804

213 140

219 261

228 107

232 717

1 493 701

i procent av BNI

1,11 %

1,29 %

1,31 %

1,31 %

1,30%

1,30%

1,31 %

1,29 %

1,30%

BETALNINGSBEMYNDIGANDEN TOTALT

1 246 263

184 743

190 843

205 790

211 144

216 728

222 569

228 739

1 460 556

i procent av BNI

1,08 %

1,24 %

1,24 %

1,30%

1,29 %

1,28 %

1,28 %

1,27 %

1,27 %

UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Reserv för katastrofbistånd

4 734

1 061

1 082

1 104

1 126

1 149

1 172

1 195

7 889

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter

1 578

212

216

221

225

230

234

239

1 578

Europeiska unionens solidaritetsfond

4 734

1 061

1 082

1 104

1 126

1 149

1 172

1 195

7 889

Flexibilitetsmekanismen

7 889

2 122

2 165

2 208

2 252

2 297

2 343

2 390

15 779

Europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

p.m.

Den europeiska fredsbevarande resursen

10 500

800

1 050

1 300

1 550

1 800

2 000

2 000

10 500

TOTALT UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

29 434

5 256

5 596

5 937

6 279

6 624

6 921

7 019

43 633

BUDGETRAMEN TOTALT + UTANFÖR BUDGETRAMENS TAK

1 308 843

197 361

206 163

213 741

219 419

225 885

235 028

239 736

1 537 334

i procent av BNI

1,14 %

1,32 %

1,34 %

1,35 %

1,34 %

1,34 %

1,35 %

1,33 %

1,34 %


Bilaga III – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: fördelning per program (2018 års priser)

OBS! För jämförelsens skull följer tabellen strukturen för de enskilda EU-programmen enligt kommissionens förslag, med förbehåll för eventuella ändringar som kan komma att begäras under det lagstiftningsförfarande som leder till antagandet av dessa program.

(miljoner euro – 2018 års priser)

 

Den fleråriga budgetramen 2014–2020 (EU27 + EUF)

Kommissionens förslag (2021–2027)

Parlamentets ståndpunkt

2021-2027

1.  Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

116 361

166 303

216 010

1.  Forskning och innovation

69 787

91 028

127 537

Horisont Europa

64 674

83 491

120 000

Euratoms program för forskning och utbildning

2 119

2 129

2 129

Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)

2 992

5 406

5 406

Övrigt

2

2

2

2.  Europeiska strategiska investeringar

31 886

44 375

51 798

Fonden InvestEU

3 968

13 065

14 065

Fonden för ett sammanlänkat Europa (H1-bidrag sammanlagt)

inklusive:

17 579

21 721

28 083

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

12 393

11 384

17 746

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Energi

4 185

7 675

7 675

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt

1 001

2 662

2 662

Programmet Digitala Europa

172

8 192

8 192

Övrigt

9 097

177

177

Decentraliserade organ

1 069

1 220

1 281

3.  Inre marknad

5 100

5 672

8 423

Programmet för den inre marknaden (inkl. Cosme)

3 547

3 630

5 823

EU:s program för bedrägeribekämpning

156

161

322

Skattesamarbete (Fiscalis)

226

239

300

Tullsamarbete (Customs)

536

843

843

Hållbar turism

 

 

300

Övrigt

61

87

87

Decentraliserade organ

575

714

748

4.  Rymd

11 502

14 404

15 225

EU:s rymdprogram

11 308

14 196

15 017

Decentraliserade organ

194

208

208

Marginal

-1 913

10 824

13 026

2.  Sammanhållning och värden

387 250

391 974

457 540

5.  Regional utveckling och sammanhållning

272 647

242 209

272 647

Eruf + Sammanhållningsfonden

inklusive:

272 411

241 996

272 411

Europeiska regionala utvecklingsfonden

196 564

200 622

 

Sammanhållningsfonden

75 848

41 374

 

Varav bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

11 487

10 000

 

Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

236

213

236

6.  Ekonomiska och monetära unionen

273

22 281

22 281

Stödprogrammet för strukturreformer

185

22 181

22 181

Skydd av euron mot förfalskning

7

7

7

Övrigt

81

93

93

7.  Investera i människor, social sammanhållning och värden

115 729

123 466

157 612

Europeiska socialfonden+ (inklusive 5,9 miljoner EUR för en barngaranti)

96 216

89 688

106 781

Varav hälsa, sysselsättning och social innovation

1 075

1 042

1 095

Erasmus+

13 699

26 368

41 097

Europeiska solidaritetskåren

373

1 113

1 113

Kreativa Europa

1 403

1 642

2 806

Rättsliga frågor

316

271

316

Rättigheter och värden, inklusive minst 500 miljoner EUR för ett åtgärdsområde för unionens värden

594

570

1 627

Övrigt

1 158

1 185

1 185

Decentraliserade organ

1 971

2 629

2 687

Marginal

-1 399

4 018

4 999

3.  Naturresurser och miljö

399 608

336 623

404 718

8.  Jordbruk och havspolitik

390 155

330 724

391 198

EGFJ + Ejflu

inklusive:

382 855

324 284

383 255

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

286 143

254 247

 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

96 712

70 037

 

Europeiska havs- och fiskerifonden

6 243

5 448

6 867

Övrigt

962

878

962

Decentraliserade organ

95

113

113

9.  Miljö och klimat

3 492

5 085

11 520

Programmet för miljö- och klimatpolitik (Life)

3 221

4 828

6 442

Fonden för en rättvis energiomställning

 

 

4 800

Decentraliserade organ

272

257

278

Marginal

5 960

814

1 999

4.  Migration och gränsförvaltning

10 051

30 829

32 194

10.  Migration

7 180

9 972

10 314

Asyl- och migrationsfonden

6 745

9 205

9 205

Decentraliserade organ*

435

768

1 109

11.  Gränsförvaltning

5 492

18 824

19 848

Fonden för integrerad gränsförvaltning

2 773

8 237

8 237

Decentraliserade organ*

2 720

10 587

11 611

Marginal

-2 621

2 033

2 033

5.  Säkerhet och försvar

1 964

24 323

24 639

12.  Säkerhet

3 455

4 255

4 571

Fonden för inre säkerhet

1 200

2 210

2 210

Avveckling av kärnkraftverk

inklusive:

1 359

1 045

1 359

Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)

459

490

692

Kärnsäkerhet, avveckling av kärnkraftverk (inkl. Bulgarien och Slovakien)

900

555

667

Decentraliserade organ

896

1 001

1 002

13.  Försvar

575

17 220

17 220

Europeiska försvarsfonden

575

11 453

11 453

Militär rörlighet

0

5 767

5 767

14.  Krishantering

1 222

1 242

1 242

EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)

560

1 242

1 242

Övrigt

662

p.m.  

p.m.

Marginal

-3 289

1 606

1 606

6.  Grannländer och omvärlden

96 295

108 929

113 386

15.  Yttre åtgärder

85 313

93 150

96 809

Instrument till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik, inbegripet EUF:s efterföljare och en investeringsplan för Afrika

71 767

79 216

82 716

Humanitärt bistånd

8 729

9 760

9 760

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

2 101

2 649

2 649

Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland).

594

444

594

Övrigt

801

949

949

Decentraliserade organ

144

132

141

16.  Stöd inför anslutningen

13 010

12 865

13 010

Stöd inför anslutningen

13 010

12 865

13 010

Marginal

-2 027

2 913

3 567

7.  Europeisk offentlig förvaltning

70 791

75 602

75 602

Europaskolor, pensioner

14 047

17 055

17 055

EU-institutionernas administrativa utgifter

56 744

58 547

58 547

SUMMA

1 082 320

1 134 583

1 324 089

som % av BNI (EU-27)

1,16 %

1,11 %

1,30%

* Europaparlamentets belopp för decentraliserade organ i kluster 10 och kluster 11 omfattar de ekonomiska konsekvenserna av kommissionens förslag av den 12 september 2018 om Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.


Bilaga IV – Den fleråriga budgetramen 2021–2027: fördelning per program (löpande priser)

(miljoner euro – löpande priser)

 

Den fleråriga budgetramen 2014–2020 (EU27 + EUF)

Kommissionens förslag (2021–2027)

Parlamentets ståndpunkt

2021-2027

1.  Inre marknaden, innovation och den digitala ekonomin

114 538

187 370

243 395

1.  Forskning och innovation

68 675

102 573

143 721

Horisont Europa

63 679

94 100

135 248

Euratoms program för forskning och utbildning

2 085

2 400

2 400

Internationell termonukleär experimentreaktor (Iter)

2 910

6 070

6 070

Övrigt

1

3

3

2.  Europeiska strategiska investeringar

31 439

49 973

58 340

Fonden InvestEU

3 909

14 725

15 852

Fonden för ett sammanlänkat Europa (H1-bidrag sammanlagt)

inklusive:

17 435

24 480

31 651

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

12 281

12 830

20 001

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Energi

4 163

8 650

8 650

Fonden för ett sammanlänkat Europa – Digitalt

991

3 000

3 000

Programmet Digitala Europa

169

9 194

9 194

Övrigt

8 872

200

200

Decentraliserade organ

1 053

1 374

1 444

3.  Inre marknad

5 017

6 391

9 494

Programmet för den inre marknaden (inkl. Cosme)

3 485

4 089

6 563

EU:s program för bedrägeribekämpning

153

181

363

Skattesamarbete (Fiscalis)

222

270

339

Tullsamarbete (Customs)

526

950

950

Hållbar turism

 

 

338

Övrigt

59

98

98

Decentraliserade organ

572

804

843

4.  Rymd

11 274

16 235

17 160

EU:s rymdprogram

11 084

16 000

16 925

Decentraliserade organ

190

235

235

Marginal

-1 866

12 198

14 680

2.  Sammanhållning och värden

380 738

442 412

516 517

5.  Regional utveckling och sammanhållning

268 218

273 240

307 578

Eruf + Sammanhållningsfonden

inklusive:

267 987

273 000

307 312

Europeiska regionala utvecklingsfonden

193 398

226 308

 

Sammanhållningsfonden

74 589

46 692

 

Varav bidrag till Fonden för ett sammanlänkat Europa – Transporter

11 306

11 285

 

Stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen

231

240

266

6.  Ekonomiska och monetära unionen

275

25 113

25 113

Stödprogrammet för strukturreformer

188

25 000

25 000

Skydd av euron mot förfalskning

7

8

8

Övrigt

79

105

105

7.  Investera i människor, social sammanhållning och värden

113 636

139 530

178 192

Europeiska socialfonden+ (inklusive 5,9 miljoner EUR i 2018 års priser för en barngaranti)

94 382

101 174

120 457

Varav hälsa, sysselsättning och social innovation

1 055

1 174

1 234

Erasmus+

13 536

30 000

46 758

Europeiska solidaritetskåren

378

1 260

1 260

Kreativa Europa

1 381

1 850

3 162

Rättsliga frågor

 

305

356

Rättigheter och värden, inklusive minst 500 miljoner EUR i 2018 års priser för ett åtgärdsområde för unionens värden

 

642

1 834

Övrigt

1 131

1 334

1 334

Decentraliserade organ

1 936

2 965

3 030

Marginal

-1 391

4 528

5 634

3.  Naturresurser och miljö

391 849

378 920

456 146

8.  Jordbruk och havspolitik

382 608

372 264

440 898

EGFJ + Ejflu

inklusive:

375 429

365 006

431 946

Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ)

280 351

286 195

 

Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu)

95 078

78 811

 

Europeiska havs- och fiskerifonden

6 139

6 140

7 739

Övrigt

946

990

1 085

Decentraliserade organ

94

128

128

9.  Miljö och klimat

3 437

5 739

12 995

Programmet för miljö- och klimatpolitik (Life)

3 170

5 450

7 272

Fonden för en rättvis energiomställning

 

 

5 410

Decentraliserade organ

267

289

313

Marginal

5 804

918

2 254

4.  Migration och gränsförvaltning

9 929

34 902

36 448

10.  Migration

7 085

11 280

11 665

Asyl- och migrationsfonden

6 650

10 415

10 415

Decentraliserade organ*

435

865

1 250

11.  Gränsförvaltning

5 439

21 331

22 493

Fonden för integrerad gränsförvaltning

2 734

9 318

9 318

Decentraliserade organ*

2 704

12 013

13 175

Marginal

-2 595

2 291

2 291

5.  Säkerhet och försvar

1 941

27 515

27 872

12.  Säkerhet

3 394

4 806

5 162

Fonden för inre säkerhet

1 179

2 500

2 500

Avveckling av kärnkraftverk

inklusive:

1 334

1 178

1 533

Avveckling av kärnkraftverk (Litauen)

451

552

780

Kärnsäkerhet, avveckling av kärnkraftverk (inkl. Bulgarien och Slovakien)

883

626

753

Decentraliserade organ

882

1 128

1 129

13.  Försvar

590

19 500

19 500

Europeiska försvarsfonden

590

13 000

13 000

Militär rörlighet

0

6 500

6 500

14.  Krishantering

1 209

1 400

1 400

EU:s civilskyddsmekanism (rescEU)

561

1 400

1 400

Övrigt

648

p.m.

p.m

Marginal

-3 253

1 809

1 809

6.  Grannländer och omvärlden

93 381

123 002

128 036

15.  Yttre åtgärder

82 569

105 219

109 352

Instrument till stöd för grannskaps- och utvecklingspolitik, inbegripet EUF:s efterföljare och en investeringsplan för Afrika

70 428

89 500

93 454

Humanitärt bistånd

8 561

11 000

11 000

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

2 066

3 000

3 000

Utomeuropeiska länder och territorier (inkl. Grönland).

582

500

669

Övrigt

790

1 070

1 070

Decentraliserade organ

141

149

159

16.  Stöd inför anslutningen

12 799

14 500

14 663

Stöd inför anslutningen

12 799

14 500

14 663

Marginal

-1 987

3 283

4 020

7.  Europeisk offentlig förvaltning

69 584

85 287

85 287

Europaskolor, pensioner

13 823

19 259

19 259

EU-institutionernas administrativa utgifter

55 761

66 028

66 028

SUMMA

1 061 960

1 279 408

1 493 701

som % av BNI (EU-27)

1,16 %

1,11 %

1,30%

* Europaparlamentets belopp för decentraliserade organ i kluster 10 och kluster 11 omfattar de ekonomiska konsekvenserna av kommissionens förslag av den 12 september 2018 om Europeiska stödkontoret för asylfrågor och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån.

Senaste uppdatering: 20 december 2018Rättsligt meddelande