Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2145(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0341/2018

Ingivna texter :

A8-0341/2018

Debatter :

PV 28/11/2018 - 25
CRE 28/11/2018 - 25

Omröstningar :

PV 29/11/2018 - 8.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0480

Antagna texter
PDF 209kWORD 52k
Torsdagen den 29 november 2018 - Bryssel Preliminär utgåva
Rapport för 2018 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
P8_TA-PROV(2018)0480A8-0341/2018

Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om kommissionens rapport för 2018 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2018/2145(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan,

–  med beaktande av det slutgiltiga avtalet om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap den 17 juni 2018 mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, även kallat Prespa-avtalet,

–  med beaktande av det ramavtal som ingicks i Ohrid och undertecknades i Skopje den 13 augusti 2001 (Ohrid-ramavtalet),

–  med beaktande av kommissionens brådskande reformprioriteringar från juni 2015 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,

–  med beaktande av den politiska överenskommelse (den så kallade Pržino-överenskommelsen) som de fyra största politiska partierna ingick i Skopje den 2 juni och 15 juli 2015, och de fyra partiernas avtal om att genomföra överenskommelsen av den 20 juli och 31 augusti 2016,

–  med beaktande av rekommendationerna från högnivåexpertgruppen om systematiska problem avseende rättsstatligheten av den 14 september 2017,

–  med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014,

–  med beaktande av de slutliga rapporterna från OSSE/ODIHR om det tidigarelagda parlamentsvalet den 11 december 2016, som även övervakades av Europaparlamentet, och kommunalvalen den 15 oktober och 29 oktober 2017,

–  med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och västra Balkan den 17 maj 2018 och tillhörande prioriteringsagenda från Sofia,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018, som gav stöd till slutsatserna om utvidgning och den stabiliserings- och associeringsprocess som antagits av rådet den 26 juni 2018,

–  med beaktande av stats- och regeringschefernas beslut vid Nato-mötet den 11–12 juli 2018 om att bjuda in landet till inledande samtal om att ansluta sig till alliansen,

–  med beaktande av det fjortonde mötet i stabiliserings- och associeringsrådet mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och EU den 13 juli 2018,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 april 2018 Meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM (2018) 0450), som åtföljdes av kommissionens arbetsdokument 2018 års rapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (SWD(2018)0154) där det rekommenderades att anslutningsförhandlingar skulle inledas mot bakgrund av de framsteg som gjorts och landets fortsatta åtagande att genomföra reformer,

–  med beaktande av kommissionens interna arbetsdokument om bedömningen av f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens ekonomiska reformprogram (SWD(2018)0134) och de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU och västra Balkan och Turkiet av den 25 maj 2018,

–  med beaktande av rekommendationerna från det fjortonde sammanträdet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, vilket hölls i Strasbourg den 7–8 februari 2018,

–  med beaktande av den process för en ”Jean Monnet-dialog” med ledningen för landets parlament, Sobranie, och dess politiska partier, som inleddes i Ohrid den 17–18 maj 2018,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0341/2018), och av följande skäl:

A.  Genom att genomföra stabila och inkluderande demokratiska reformer och aktivt förbättra grannförbindelserna visar den nya regeringen kontinuitet i sitt engagemang för landets europeiska och euroatlantiska vägval. Reformarbetet bör gå hand i hand med fortsatt EU-stöd för genomförandet av de brådskande reformprioriteringarna och mätbara resultat. EU-medlemskap är en sporre till reformer i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien anses vara det kandidatland som kommit längst när det gäller att anpassa sin lagstiftning till EU:s regelverk.

B.  Prespa-avtalet av den 17 juni 2018 om biläggande av meningsskiljaktigheter och inrättande av ett strategiskt partnerskap mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland sänder en mycket välbehövlig positiv signal för stabilitet och försoning i hela västra Balkanregionen, förbättrar känslan av goda grannförbindelser och regionalt samarbete och banar väg för landets europeiska integrering.

C.  Elva förtroendebyggande åtgärder avtalades mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, främst på områdena politiska frågor och EU-frågor, utbildning och kultur, handel och ekonomiskt samarbete, konnektivitet, rättsliga och inrikes frågor samt samarbete i hälsofrågor. Dessa förtroendeskapande åtgärder har redan haft märkbara resultat.

D.  Alla politiska partier och statliga institutioner är skyldiga att bidra till en mer inkluderande och öppen politisk miljö som möjliggör ytterligare framsteg i processen för EU-anslutning.

E.  Landet måste bland annat ytterligare stärka den parlamentariska kapaciteten, lagstiftnings- och tillsynskapaciteten, rättsväsendet, respekten för rättsstatsprincipen, mediefriheten och kampen mot organiserad brottslighet och korruption. Man måste fortsätta sina reforminsatser på områdena offentlig förvaltning, ekonomi och sysselsättning, och det krävs även en omfattande översyn av genomförandet av Ohrid-ramavtalet.

F.  Om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien går med i Nato kommer det att bidra till fred och stabilitet i hela regionen.

G.  Den 28 juni 2018 ställde sig Europeiska rådet bakom rådets slutsatser av den 26 juni 2018, som visar vägen för hur anslutningsförhandlingar ska kunna inledas i juni 2019.

H.  Den 18 juli 2018 tog kommissionen initiativ till ett statusavtal med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om att tillåta team från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) att utföra gemensamma operationer med och inom landet i migrations- och gränsförvaltningssyfte, som ett kärnelement i kommissionens strategi för västra Balkan.

I.  Luftföroreningar är ett stort problem i makedoniska städer, och enligt den senaste studien från Finlands meteorologiska institut och det makedoniska institutet för folkhälsa har Skopje och Tetovo de högsta koncentrationerna av fina partiklar i luften (PM2.5) av alla europeiska städer.

J.  Balkanregionen är strategiskt betydelsefull.

K.  Varje kandidatland bedöms individuellt på grundval av egna meriter, och det är reformtakten och reformernas kvalitet som avgör tidsplanen för anslutning och tempot i förhandlingarna.

L.  Efter en grundlig och öppen rättslig process förklarades Nikola Gruevski skyldig till maktmissbruk av de makedoniska domstolarna och dömdes till två års fängelse. Flera domstolar godkände denna dom och beslutet trädde i kraft efter det att alla möjligheter till överklagande var uttömda. Han har också åtalats i ytterligare fyra pågående brottmål och är inblandad i ytterligare fem pågående brottsutredningar.

Övergripande reformer och goda grannskapsförbindelser

1.  Europaparlamentet välkomnar regeringens starka politiska åtagande att till fullo genomföra Pržino-avtalet och de brådskande reformprioriteringarna, vilket leder till intensifierade ansträngningar avseende EU-relaterade reformer, baserat på partiöverskridande och interetniskt samarbete och samråd med det civila samhället. Parlamentet understryker vikten av att dessa ansträngningar fortsätter för landets framtid i EU, och uppmuntrar den nya regeringen att behålla den positiva drivkraften och säkra framsteg i, påskynda och till fullo genomföra EU-relaterade reformer, på ett öppet och inkluderande sätt. Parlamentet efterlyser stöd för f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens anslutning till de euroatlantiska organisationerna, så att den regionala säkerheten kan förstärkas.

2.  Europaparlamentet lovordar den positiva diplomati och det aktiva förtroendeskapande arbete som gör det möjligt att kompromissa och finna lösningar i alla olösta bilaterala frågor och som främjar goda grannförbindelser. Parlamentet betonar att bilaterala frågor inte bör hindra anslutningsförhandlingarna, och välkomnar med värme att ett vänskapsavtal med Bulgarien trädde i kraft den 14 februari 2018, vilket bör medföra långvariga och försonliga goda grannförbindelser mellan de båda länderna.

3.  Europaparlamentet välkomnar Prespa-avtalet av den 17 juni 2018 mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och berömmer båda parterna för deras betydelsefulla insatser för att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning på namnfrågan samt välkomnar att parlamentet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ratificerade detta avtal den 20 juni och den 5 juli. Det ligger i landets medborgares intresse att alla politiska aktörer och det civila samhället agerar på ett konstruktivt sätt och tar sitt historiska ansvar. Parterna uppmanas med kraft att prioritera sitt lands intressen över partipolitiska intressen, vederbörligen informera sina medborgare om avtalets innehåll och konsekvenser och omsorgsfullt fullborda alla interna förfaranden för ratificering och genomförande av detta strategiskt viktiga avtal, som gör att ett utdraget geopolitiskt dödläge kan upphöra och att man kan föregå med gott exempel för fred och stabilitet i regionen. Parlamentet understryker vikten av folkomröstningen den 30 september 2018 avseende f.d. Jugoslaviska republiken Makedoniens integrering i EU och Nato.

4.  Europaparlamentet noterar resultatet av folkomröstningen den 30 september 2018, och betonar behovet av ytterligare stöd för landets framtida euroatlantiska framtid och för genomförandet av Prespa-avtalet av den 17 juni 2018. Parlamentet uppmanar regeringen i Skopje att vidta alla nödvändiga och möjliga åtgärder för att uppfylla bestämmelserna i Prespa-avtalet, vilket öppnar dörren för förhandlingar om anslutning till EU och Nato.

5.  Europaparlamentet välkomnar omröstningen i Sobranie den 19 oktober 2018 om att inleda processen för en ändring av konstitutionen för att genomföra bestämmelserna i Prespa-avtalet. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att fortsätta samarbeta i en anda av delat ansvar under de kommande etapperna av ändringsförfarandet. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för landets europeiska och euroatlantiska framtid och uppmanar med kraft regeringen och parlamentet att arbeta vidare med sina reformer, som kommer att bana väg för en EU-anslutning. Parlamentet uppmuntrar den särskilda allmänna åklagaren och domstolarna att utföra sina oberoende utredningar av alla pågående fall av politiska och straffbara företeelser och att ställa de ansvariga inför rätta.

6.  Europaparlamentet välkomnar landets diplomatiska arbete för att främja bilateralt och regionalt samarbete med Albanien och bygga upp nya kvalitetsförbindelser på områden som handel, brottsbekämpning, bedrägeribekämpning och förebyggande av terrorism.

7.  Europaparlamentet påminner om att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien redan i hög grad anpassat sig efter unionens regelverk, men beklagar samtidigt att en del av denna lagstiftning ännu inte har genomförts. Parlamentet noterar framstegen i anpassningen till EU:s förklaringar och till rådets beslut om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och noterar betydelsen av att successivt nå en fullständig anpassning, vilket är en förutsättning för landets euroatlantiska framtid.

8.  Europaparlamentet bekräftar de framsteg som har gjorts i den offentliga sektorn med antagande av en reformstrategi för den offentliga förvaltningen och ett reformprogram för den ekonomiska förvaltningen. Parlamentet uppmanar regeringen att se till att dessa reformer genomförs fullt ut och uppmuntrar landet att ytterligare stärka professionalismen genom att förbättra insyn och rättvis representation samt säkerställa full respekt för meritbaserad rekrytering till tjänster inom den offentliga förvaltningen.

9.  Europaparlamentet fördömer med full kraft attacken mot landets parlament den 27 april 2017, som var en attack mot demokratin och ledde till att flera parlamentsledamöter och journalister fick allvarliga skador, och begär att de som organiserade och begick detta brott ska ställas inför rätta. Parlamentet välkomnar den pågående utredningen och rättegången i målet, och betonar att försöken att fastställa ansvarsskyldighet för dessa våldshandlingar bör fortsätta i enlighet med lagen och på ett öppet, oberoende och proportionellt sätt. Parlamentet fördömer dessutom varje form av hindrande och missbruk av parlamentets verksamhet eller av presidentmakten i strid mot konstitutionen.

10.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till kommissionens rekommendation och rådets efterföljande beslut i juni 2019 om att inleda anslutningsförhandlingar med anledning av de uppmuntrande reformansträngningarna. Parlamentet menar att ett snabbt inledande av granskningsförfarandet och samtalen inför anslutningen kommer att understödja och fördjupa reformtakten, och att ett inledande av förhandlingar skulle ge ytterligare incitament till demokratisering samt öka kontrollen och ansvarsskyldigheten.

11.  Europaparlamentet välkomnar Natos formella inbjudan till landet den 11 juli 2018 om att inleda medlemskapsförhandlingar för anslutning till organisationen.

12.  Europaparlamentet anser f.d. Jugoslaviska republiken Makedoniens medlemskap i Nato skulle kunna bidra till ökad säkerhet och politisk stabilitet i sydöstra Europa. Parlamentet uppmanar alla EU-medlemsstater som är Nato-medlemmar att aktivt stödja landets anslutning till Nato.

13.  Europaparlamentet välkomnar landets kommande övergång till den andra etappen av stabiliserings- och associeringsavtalet och dess inkludering i det adriatisk-joniska initiativet, och uppmanar rådet att låta landet ingå i EU-strategin för den adriatiska och joniska regionen.

Demokratisering

14.  Europaparlamentet välkomnar de inledande åtgärder som vidtagits för att återinföra kontroller och motviktsfunktioner och öka delaktigheten genom åtgärder för att förbättra de miljöer där oberoende tillsynsorgan, medier och det civila samhällets organisationer är verksamma. Parlamentet välkomnar den konstruktiva dialogen mellan regeringen och det civila samhällets organisationer och den roll som de sistnämnda har spelat för att säkerställa bättre kontroll- och motviktsfunktioner. Parlamentet betonar att de pågående grundläggande förändringarna bör ske i en inkluderande och öppen politisk atmosfär.

15.  Europaparlamentet uppskattar regeringens ansträngningar för att förhindra bakslag och eliminera återstående tecken på att statsapparaten tas över av olika intressen, och uppmuntrar regeringen att intensifiera dessa ansträngningar. Parlamentet erinrar om att landet var en föregångare i anslutningsprocessen under 2000-talet.

16.  Europaparlamentet välkomnar förbättringar av vallagstiftningen, men betonar behovet av en snabb översyn av vallagen genom att man på ett övergripande sätt behandlar de kvarstående rekommendationerna från OSSE/ODIHR, Venedigkommissionen och gruppen av stater mot korruption (Greco) avseende kampanjfinansiering och politiska partier. Parlamentet anser att det behövs ytterligare ansträngningar för att förhindra och utreda alla former av hot mot väljare. Parlamentet uppmanar de politiska partierna att demokratisera sina interna beslutsprocesser.

17.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att fullborda den avbrutna folkräkningen, vilket skulle kunna ge tillförlitlig befolkningsstatistik och uppgifter som kan ligga till grund för statliga utvecklingsprogram och lämplig budgetplanering, tillsammans med organisation av val och fastställande av valresultat.

18.  Europaparlamentet välkomnar att sammanträdena i den gemensamma parlamentarikerkommittén för EU-f.d. jugoslaviska republiken Makedonien återupptagits, och uppmuntrar fortsatt konstruktivt arbete inom denna interparlamentariska ram.

19.  Europaparlamentet välkomnar att processen med Jean Monnet-dialogen inleddes i Ohrid den 17 och 18 maj 2018, och att man därefter med stöd från alla partier enhälligt antagit de etiska reglerna. Arbetsgruppen för reformer och Sobranies sätt att fungera uppmanas att se över sitt parlaments arbetsordning och lägga fram förslag till ändringar och tidsfrister för antagande inom de prioriterade områden som anges i slutsatserna från Ohrid. Alla berörda parter i den politiska processen uppmuntras att fortsätta att stärka en kompromisskultur och konstruktiv politisk dialog, särskilt bland parlamentets ledamöter, och att avstå från att skapa hinder som kan hindra parlamentet från att fungera effektivt.

20.  Europaparlamentet rekommenderar att landets parlament använder sina tillsyns- och lagstiftningsfunktioner fullt ut samtidigt som det strikt begränsar användningen av skyndsamma förfaranden som undergräver parlamentarisk och offentlig granskning. Parlamentet efterlyser trovärdiga uppgifter med resultat avseende tillsynen av underrättelsetjänster och övervakningen av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i landet.

21.  Europaparlamentet välkomnar de betydelsefulla steg som regeringen har tagit för att gradvis bygga upp en kompromisskultur genom att ta kontakt med alla berörda parter, inbegripet oppositionen, för att stärka demokratin och rättsstatsprincipen, och regeringens genuina önskan att genomföra reformer på ett inkluderande och öppet sätt.

22.  Europaparlamentet önskar att ett effektivt genomförande av reformstrategin för den offentliga förvaltningen ska inledas och att en tydlig ansvarsfördelning ska fastställas. Parlamentet understryker vikten av meritbaserad rekrytering och öppen konkurrens i alla rekryteringsprocesser, och uppmanar till ökad personalfövaltningskapacitet. Parlamentet önskar dessutom mer kraftfulla åtgärder för förbättrad sektoriell och ekonomisk planeringskapacitet inom hela den offentliga förvaltningen.

23.  Europaparlamentet välkomnar regeringens förstärkning av decentraliseringsprocessen, med antagandet av handlingsplanen för decentralisering och utveckling 2018–2020 som ett viktigt steg för att hantera bristen på finansiering och tjänster i kommunerna.

24.  Europaparlamentet välkomnar de pågående ansträngningarna för att främja goda styrelseformer, ansvarsskyldighet och en fri mediemiljö samt för att öka öppenheten och förbättra tillgången till offentlig information, bland annat genom offentliggörande av de statliga institutionernas utgifter. Parlamentet vill se ytterligare steg för att garantera medborgarnas rätt till offentlig information, och manar till fortsatta ansträngningar för att öka delaktigheten i beslutsprocessen och för att förbättra samordningen mellan institutionerna.

25.  Europaparlamentet uppmanar till ytterligare framsteg när det gäller digitalisering av offentlig information för att göra den mer lättillgänglig, och uppmuntrar myndigheterna att finna innovativa e-lösningar för att ytterligare öka insynen och skapa enkel tillgång till offentlig information samt minska byråkratin på detta område.

Rättsstatsprincipen

26.  Europaparlamentet erinrar om att det är av avgörande betydelse för anslutningsprocessen till EU att rättssystemet fungerar korrekt och att det finns effektiva åtgärder mot korruption.

27.  Europaparlamentet välkomnar strategin för reform av rättsväsendet, vilken syftar till att återställa domstolarnas oberoende, ansvarsskyldighet och professionalism och sätta stopp för politisk inblandning och selektiv rättvisa, och uppmanar landets regering och andra berörda parter att intensifiera sina ansträngningar för att genomföra reformstrategin för rättsväsendet korrekt genom att inrätta välfungerande mekanismer för övervakning och utvärdering. Parlamentet betonar behovet av att fullborda anpassningen av lagstiftningen i linje med Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet manar till kontinuerligt antagande och genomförande av åtgärder som föreskrivs i reformstrategin för rättsväsendet, och understryker att ytterligare ansträngningar behövs för att skydda domstolarna från politisk inblandning.

28.  Europaparlamentet välkomnar att nämnden för domstolsetik inrättades i januari 2018 och att akademin för domare och allmänna åklagare organiserar utbildningskurser i domaretik för att förhindra intressekonflikter och fastställa bestämmelser för att motverka korruption.

29.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över den utbredda korruptionen och välkomnar de första framstegen vad gäller att förebygga och lagföra den. Parlamentet är bekymrat över att de slutliga domarna i mål om korruption på hög nivå är begränsade, men noterar de första fällande domarna i mål som gäller korruption och maktmissbruk samt händelserna den 27 april 2017. Parlamentet manar till fortsatta ansträngningar för att visa att man genomför utredningar, väcker åtal och avger fällande domar i mål som gäller korruption på hög nivå och organiserad brottslighet. Parlamentet lovordar det arbete som den särskilda åklagarmyndigheten utfört under svåra omständigheter, men är fortfarande oroat över angreppen på och hindrandet av myndighetens arbete samt bristen på samarbetsvilja från andra institutioner.

30.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att intensifiera kampen mot penningtvätt och intressekonflikter genom att upprätta och stärka sin kapacitet för korruptionsbekämpning, inrätta enheter för att motverka och utreda ekonomisk brottslighet och genom att frysa, förverka, återvinna och förvalta tillgångar. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att skaffa sig rutiner och erfarenhet när det gäller utredningar och åtal, och att öka antalet fällande domar i mål som rör penningtvätt och ekonomisk brottslighet på hög nivå. Parlamentet välkomnar att man antagit lagen om skydd för visselblåsare, som säkerställer ett bättre skydd för visselblåsare och stärker den statliga politiken mot korruption, och efterlyser en brådskande översyn av lagarna om korruptionsbekämpning, finansiell kontroll och offentlig upphandling. Parlamentet uppmuntrar en reform av det allmänna regelverket så att den statliga kommissionen för korruptionsförebyggande åtgärder får tydlig makt och kan arbeta helt självständigt, och så att den allmänna åklagarmyndigheten mot organiserad brottslighet och korruption kan göra regelbundna utredningar.

31.  Europaparlamentet påpekar att korruption och organiserad brottslighet är vanligt förekommande i regionen och också utgör ett hinder för landets demokratiska, sociala och ekonomiska utveckling. Parlamentet anser att en regional strategi och utökat samarbete mellan alla länder i regionen är av största vikt för en effektivare hantering av dessa frågor.

32.  Europaparlamentet önskar att det strikt ska säkerställas att de som gjort sig skyldiga till brottsliga gärningar ställs till svars, politiskt och rättsligt, även vad gäller brott i samband med avlyssningsskandalen. Landets parlament uppmanas att slutföra reformen av underrättelsetjänsten och säkerställa välfungerande extern tillsyn av säkerhets- och underrättelseorgan.

33.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att vidta kraftfulla åtgärder för att upplösa kriminella nätverk som är inblandade i människo-, vapen- och narkotikahandel, och att öka de brottsbekämpande myndigheternas institutionella kapacitet och interinstitutionella samarbete samt genomföra fler utredningar, väcka fler åtal och avge fler slutliga fällande domar.

34.  Europaparlamentet erkänner de ansträngningar som gjorts och den konstruktiva roll som landet har spelat för att ta itu med utmaningarna i samband med den europeiska migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet noterar de ihållande insatserna men efterlyser ytterligare förbättringar av asylsystemet och migrationshanteringen. Landet uppmanas att utöka och fördjupa det ömsesidigt värdefulla regionala samarbetet och partnerskapet med Frontex enligt ett nytt statusavtal i syfte att upplösa nätverk som ägnar sig åt människohandel.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa att migranter och flyktingar, särskilt kvinnor och barn, som söker asyl i landet eller färdas genom dess territorium, behandlas i enlighet med internationell rätt och EU:s lagstiftning.

36.  Europaparlamentet bedömer att det är nödvändigt att myndigheterna fortsätter och intensifierar sina ansträngningar för att bekämpa islamistisk radikalisering och utländska terroriststridande. Parlamentet önskar att detta ska ske genom ökat samarbete mellan säkerhetstjänster och det civila samhällets organisationer, religiösa ledare, lokalsamhällen och andra statliga institutioner inom utbildning, vård och socialtjänst. Säkerhetstjänsten bör fortsätta att övervaka återvändande utländska stridande, och de bör återintegreras på lämpligt sätt i samhället samtidigt som det sker ett konstant informationsutbyte med myndigheterna i EU och grannländerna.

37.  Europaparlamentet manar till en ytterligare förbättring av systemet för ett barnanpassat rättssystem, och uppmanar de behöriga myndigheterna att ge tillräckliga budgetanslag för genomförandet av lagen om rättvisa för barn, och att förbättra stödtjänsterna till flickor och pojkar som är offer för våld och övergrepp samt för barn som är i konflikt med lagen.

38.  Europaparlamentet uppmanar de ungerska myndigheterna att tillhandahålla all relevant information och nödvändiga förklaringar i fallet med den tidigare makedoniske premiärministern Gruevski, som flydde sitt land med hemligt diplomatiskt bistånd från Ungern för att undgå fängelsestraff. Parlamentet anser att detta är ett exempel på inblandning i f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens inre angelägenheter och förakt för rättsväsendet och rättsstatsprincipen i detta land. Parlamentet noterar utlämningsbegäran från myndigheterna i Skopje och förväntar sig att Ungern agerar helt i linje med tillämplig nationell och internationell rätt genom att bifalla begäran.

Grundläggande rättigheter och civilsamhället

39.  Europaparlamentet välkomnar åtgärder för att förbättra förtroendet mellan olika etniska grupper, och efterlyser en inkluderande och öppen översyn av kvarstående aspekter i genomförandet av Ohrid-ramavtalet. Parlamentet anser det nödvändigt att säkerställa ett fullständigt erkännande av etniska minoriteter i det offentliga livet, och efterlyser ytterligare åtgärder för att främja integrering av minoriteter inom utbildningen i syfte att ge ny kraft åt den sociala sammanhållningen och integrationen av olika befolkningsgrupper.

40.  Europaparlamentet anser att de makedoniska rättsliga förfarandena måste fortsätta i enlighet med förfarandena i landet och att Nikola Gruevski måste ställas till svars inom det makedoniska rättsväsendet. Parlamentet uppmanar Ungern att respektera det makedoniska rättsväsendets oberoende och rättsstatligheten i landet, att ompröva den politiska asyl som beviljats Nikola Gruevski och att fullfölja utlämningen av honom till Skopje. Parlamentet förväntar sig att alla berörda parter agerar strikt i linje med relevanta nationella och internationella lagar. Parlamentet betonar att dessa rättsliga förfaranden inte bör politiseras.

41.  Europaparlamentet välkomnar reformerna och ansträngningarna för att gradvis anpassa de rättsliga ramarna till EU:s normer, landets beslut att bli observatör i byrån för grundläggande rättigheter och ratificeringen av de flesta internationella människorättsliga instrumenten. Parlamentet manar till fullständigt genomförande av människorättsnormer och policydokument såsom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, med särskild uppmärksamhet på rätten till rättvis prövning, föreningsfriheten, rätten till liv, yttrandefriheten och respekten för privat- och familjeliv.

42.  Europaparlamentet noterar att antagandet av lagen om språkanvändning är en viktig framgång, och beklagar den störande taktik som syftat till att äventyra att lagen antas i full överensstämmelse med de normala förfarandena.

43.  Europaparlamentet välkomnar landets ratificering den 23 mars 2018 av Istanbulkonventionen, och uppmanar landet att slutföra de rättsliga reformerna för att bekämpa diskriminering och våld mot kvinnor, flickor och alla barn, samt att fortsätta att försöka utrota våld i nära relationer och könsrelaterat våld, vilket fortfarande är vanligt förekommande.

44.  Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa självständiga och adekvata personalresurser och ekonomiska resurser för oberoende tillsynsorgan. Parlamentet lovordar den roll ombudsmannens kontor spelar för att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras, och understryker behovet av att säkerställa systematisk uppföljning av ombudsmannens beslut.

45.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över den svåra situationen för personer med funktionsnedsättning och den fortsatta diskrimineringen av dem. Parlamentet uppmanar till ett mer effektivt genomförande av befintliga instrument och strategier.

46.  Europaparlamentet välkomnar de inledande steg som tagits för att bättre förebygga diskriminering, och uppmanar myndigheterna att låta sexuell läggning och könsidentitet ingå som grunder för diskriminering i lagen om förebyggande av och skydd mot diskriminering. Parlamentet uppmanar myndigheterna att avsätta en lämplig budget för genomförandet av den nationella strategin för jämlikhet och icke-diskriminering 2016–2020, och att vidta effektiva åtgärder mot hatbrott och hatpropaganda mot minoriteter, inklusive utsatta grupper som romer och hbti-personer, samt bestraffa homofobt och transfobt våld och anstiftan till våld. Parlamentet är fortfarande bekymrat över fördomarna i samhället och över att hatpropaganda mot hbti-personer förekommer i media, på internet och i sociala medier. Myndigheterna bör säkerställa ett effektivt skydd och införa avskräckande och proportionella sanktioner för hatpropaganda och homofoba/transfoba handlingar och våld. Parlamentet understryker att transpersoner måste ges tillgång till vård. Parlamentet beklagar att det arbete som utförs av kommissionen för skydd mot diskriminering fortfarande uppvisar brister. Inrättandet av en flerpartigrupp i parlamentet för hbti-personers rättigheter välkomnas, liksom parlamentets flerpartigrupp för romernas rättigheter.

47.  Europaparlamentet önskar att strategier och lagstiftning avseende rättigheter för personer som tillhör minoritetsgrupper och deras skydd ska genomföras till fullo och stödjas med offentliga medel. Parlamentet insisterar på att åtgärder måste vidtas för att ytterligare förbättra utbildning, sysselsättningsnivåer, hälsa, bostäder, tillgång till varor och tjänster samt levnadsförhållanden för romer, och fördömer segregering i skolor och andra former av diskriminering.

48.  Europaparlamentet välkomnar de väsentliga förbättringarna av den operativa miljön för civilsamhällets organisationer, och samråden med dem, inbegripet inrättandet av rådet för samarbete med det civila samhället. Parlamentet betonar behovet av att stärka de rättsliga, finansiella och politiska ramarna, bland annat genom lagstiftning om stiftelser och donationer. Parlamentet betonar vikten av en strukturerad medverkan av civilsamhällets organisationer genom en mer regelbunden, övergripande, icke-diskriminerande och förutsebar samrådsprocess.

49.  Europaparlamentet uttrycker åter sitt stöd för initiativet att inrätta en regional kommission som ska ha i uppdrag att fastställa fakta om alla offer för krigsförbrytelser och andra allvarliga människorättsbrott som begåtts i f.d. Jugoslavien. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att gå i spetsen för dess inrättande. Parlamentet understryker vikten av denna process, och av att samtliga regionala politiska ledare aktivt engagerar sig för att den regionala kommissionen ska kunna inleda sitt arbete utan vidare dröjsmål. Parlamentet uppmärksammar att koalitionen för denna regionala kommission utarbetat en handlingsplan för dess arbete, med tydliga datum och riktmärken.

50.  Europaparlamentet välkomnar regeringens ökade ansträngningar att intensifiera processen för att avinstitutionalisera och reformera den sociala sektorn. Parlamentet välkomnar åtagandet att sluta att placera barn i stora offentliga institutioner och att i stället inrätta familje- och samhällsbaserade omsorgstjänster. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta skyndsamma åtgärder för att vända den ökande perinatala dödligheten och införa ett system för att analysera orsakerna till denna oroande trend.

51.  Europaparlamentet välkomnar partnerskapet mellan regeringen och landets nationella ungdomsråd i genomförandet av ungdomsgarantisystemet, som en bra mekanism för samarbete mellan ungdomar och beslutsfattare när ungdomspolitik ska utarbetas och genomföras. Parlamentet uppmanar regeringen att öka det ekonomiska stödet till ungdomsorganisationer och ungdomar, i syfte att motverka problemet med kompetensflykt.

Medier

52.  Europaparlamentet understryker den avgörande roll som oberoende medier spelar för en demokratisk och tillåtande miljö. Parlamentet noterar måttliga förbättringar av mediemiljön och villkoren för oberoende rapportering, men efterlyser initiativ för att skapa ett klimat som är gynnsamt för alla medieaktörers professionella agerande, fritt från varje form av inre och yttre påverkan, och även gynnsamt för undersökande journalistik. Parlamentet välkomnar att man upphört med statligt sponsrad annonsering i medierna baserad på politisk favorisering, vilket är en viktig åtgärd för att främja likvärdiga förutsättningar inom sektorn, och efterlyser ytterligare skydd mot politisering av medierna. Parlamentet betonar behovet av att stärka oberoendet och kapaciteten hos tillsynsmyndigheten för medier och för public service-radio/tv, och vill se åtgärder för att stärka skyddet av journalisters arbetsrättsliga och sociala rättigheter och säkerställa att straffrihet inte förekommer i samband med våld, misshandel och hot mot journalister, vilket även skulle bidra till att minimera den självcensur som tidigare förekommit i medierna.

53.  Europaparlamentet välkomnar förbättringar när det gäller att säkerställa tillgången till information, och betonar behovet av att uppdatera bestämmelserna om medietjänster och tillgången till offentlig information. Parlamentet betonar behovet av att visa nolltolerans mot och effektivt följa upp hot, trakasserier och attacker mot journalister, genom lämplig registrering och grundlig utredning av sådana incidenter. Parlamentet fördömer alla former av hatpropaganda och hetsande språkbruk. Parlamentet manar till effektiva åtgärder för att motarbeta sådant och motverka kränkningar av den journalistiska etikkoden på nätet. Parlamentet betonar dessutom behovet av att reformera mediebranschen snarast möjligt för att förstärka byrån för radio- och televisionstjänster och säkerställa objektiv och professionell rapportering.

Ekonomi

54.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra företagsklimatet genom att säkerställa finanspolitisk konsolidering och transparens och tillförlitlighet i regelverket, samtidigt som man tar itu med de brister som kvarstår vad gäller rättsstatsprincipen, besvärliga regelförfaranden och godtyckliga inspektioner.

55.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att ta itu med den utbredda informella ekonomin och de ihållande problemen med skatteundandragande och svag efterlevnad av avtal, som fortsätter att avskräcka utländska direktinvesteringar. Parlamentet betonar behovet av att genomföra bestämmelser om offentlig upphandling och intern finansiell kontroll, och noterar att man måste förbättra insynen i uppgifter om offentliga utgifter, upphandling, statligt stöd och användningen av EU-medel. Parlamentet vill se åtgärder för att förbättra kapaciteten för planering, programmering och förvaltning i föranslutningsinstrumentets nationella strukturer.

56.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att göra digitalisering till en av sina tvärgående kärnprioriteringar. En långsiktig digital agenda bör utvecklas så snart som möjligt, med bland annat en e-förvaltningsstrategi, en IKT-strategi och en nationell strategi för it-säkerhet. Parlamentet erinrar om att en omfattande digital agenda kommer att förbättra den ekonomiska miljön och dess resultat samt öka den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas öppenhet och effektivitet.

57.  Europaparlamentet uppskattar regeringens ansträngningar att förbättra förutsättningarna för ungdomar och stärka ungdomars deltagande i politiken, exempelvis genom den nationella ungdomsstrategin (2016–2025). Parlamentet uppmuntrar regeringen att försöka åtgärda den höga ungdomsarbetslösheten genom att överbrygga den dåliga överensstämmelsen mellan kompetensen hos unga nyexaminerade och behoven hos de privata företagen.

58.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att angripa långtidsarbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och det låga deltagandet av kvinnor på arbetsmarknaden, på ett övergripande och innovativt sätt. Parlamentet efterlyser brådskande reformer inom utbildningen för att säkerställa att den kompetens som förvärvas motsvarar behoven på arbetsmarknaden, så att kompetensflykt förhindras. Parlamentet uppmuntrar regeringen att utarbeta en strategi för digitala färdigheter och att öka befolkningens digitala kunskaper.

59.  Europaparlamentet erinrar om att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien genomförde sin senaste folkräkning 2002. Parlamentet understryker vikten av att genomföra den nya folkräkning som borde ha gjorts för länge sedan, för att få uppdaterad och realistisk demografisk statistik i linje med EU:s normer.

60.  Europaparlamentet välkomnar att det makedoniska parlamentet antagit den nya energilagen, som införlivar EU:s tredje energipaket och är fullt förenlig med fördraget om energigemenskapen. Myndigheterna uppmanas att inrikta sig på reformer av energimarknaden, och samtidigt trygga energiförsörjningen och diversifieringen av energikällor, särskilt genom förnybar energi.

61.  Europaparlamentet noterar ett antal planerade infrastrukturprojekt i skyddade områden, som sannolikt kommer att få avsevärd inverkan på framtida Natura 2000-platser. I detta sammanhang begär parlamentet att rekommendationen från Bernkonventionens ständiga kommitté (nr 184/2015) ska respekteras genom att projekten i Mavrovos nationalpark avbryts tills en strategisk miljöanalys har gjorts helt i förenlighet med EU:s miljölagstiftning. Parlamentet begär vidare att beslutet (40 COM 7B.68) från Unescos världsarvskommitté om Ohridregionens natur- och kulturarv ska respekteras och att en övergripande strategisk miljöanalys och arvskonsekvensanalys ska göras innan något ytterligare arbete utförs. Parlamentet begär med eftertryck att en nationell vattenkraftsstrategi ska utvecklas i linje med EU:s miljölagstiftning.

62.  Europaparlamentet uppmuntrar landet att utveckla konkurrensen på gas- och energimarknaden för att få till stånd en fullständig åtskillnad av tjänsterna i linje med EU:s tredje energipaket. Det behövs kraftiga förbättringar vad gäller energieffektivitet, produktion av förnybar energi och kamp mot klimatförändringarna.

63.  Europaparlamentet ger f.d. jugoslaviska republiken Makedonien beröm för att landet ratificerade Parisavtalet den 9 januari 2018, eftersom kampen mot klimatförändringar bara kan lyckas genom gemensamma ansträngningar.

64.  Europaparlamentet välkomnar regeringens positiva syn på regionalt samarbete och goda grannförbindelser och dess aktiva deltagande i regionala initiativ som samarbetsprocessen för sydöstra Europa, det regionala samarbetsrådet, Cefta, Western Balkans Six, fördraget om energigemenskapen, avtalet om ett gemensamt europeiskt luftfartsområde, det centraleuropeiska initiativet, det regionala initiativet för migration och asyl samt Brdo-Brijuni-processen.

65.  Europaparlamentet välkomnar landets åtagande avseende konnektivitetsprojekt inom ramen för Berlinprocessen, och noterar behovet av att satsa på andra möjligheter än vägtransporter genom att vidta åtgärder för att reformera järnvägen, och även bygga upp järnvägsförbindelser från Skopje till grannländernas huvudstäder. Parlamentet vill se större framsteg i färdigställandet av järnvägsförbindelserna och väganslutningarna inom korridor VIII och X.

66.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare handels- och tullförenklingar och diversifiering av exporten, bland annat genom att den intraregionala handelspotentialen tas till vara. Parlamentet uppmanar kommissionen att undanta landet från skyddsåtgärderna för stål och aluminium.

67.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de alarmerande luftföroreningsnivåerna i Skopje och andra kraftigt förorenade städer, och uppmanar de statliga och lokala myndigheterna att brådskande vidta lämpliga åtgärder för att hantera denna nödsituation, genom effektiva riktade åtgärder för övervakning och förbättring av luftkvaliteten, bland annat genom förbättrad kollektivtrafik och effektiva mobilitetsplaner. Landet uppmanas att snabbt harmonisera sin lagstiftning med EU:s regelverk avseende miljöskydd, naturskydd och klimatåtgärder. Avfallshanteringssystemen bör utvecklas.

o
o   o

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens regering och parlament.

Senaste uppdatering: 30 november 2018Rättsligt meddelande