Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2098(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0373/2018

Ingivna texter :

A8-0373/2018

Debatter :

PV 11/12/2018 - 17
CRE 11/12/2018 - 17

Omröstningar :

PV 12/12/2018 - 12.17
CRE 12/12/2018 - 12.17
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0515

Antagna texter
PDF 205kWORD 69k
Onsdagen den 12 december 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017 och Europeiska unionens politik på området
P8_TA(2018)0515A8-0373/2018

Europaparlamentets resolution av den 12 december 2018 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen och Europeiska unionens politik på området (2018/2098(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, i synnerhet den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter som båda antogs den 16 december 1966 av FN:s generalförsamling i New York,

–  med beaktande av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015 och halvtidsöversynen av den från juni 2017,

–  med beaktande av FN:s 17 mål för hållbar utveckling och Agenda 2030 för hållbar utveckling,

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av OECD: s riktlinjer för multinationella företag, som antogs 1976 och reviderades 2011,

–  med beaktande av Europarådets konvention av den 11 maj 2011 om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen), som EU undertecknade den 13 juni 2017,

–  med beaktande av FN:s konvention av den 18 december 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av det fakultativa protokollet till konventionen om barnets rättigheter om försäljning av barn, barnprostitution och barnpornografi som trädde i kraft den 18 januari 2002,

–  med beaktande av kommissionens och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitiks gemensamma arbetsdokument Gender Equality and Women’s Empowerment: Transforming the Lives of Girls and Women through EU External Relations 2016-2020 (åtgärder för jämställdhet och kvinnors egenmakt: förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020), som antogs 2015 (SWD(2015)0182),

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 1325 (2000), 1820 (2008), 1888 (2009), 1889 (2009), 1960 (2010), 2106 (2013), 2122 (2013) och 2242 (2015) om kvinnor, fred och säkerhet,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 2250 (2015) och 2419 (2018) om ungdom, fred och säkerhet,

–  med beaktande av FN:s konvention om avskaffande av alla former av rasdiskriminering,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1820 (2008) om kvinnor, fred och säkerhet, där sexuellt våld behandlas som krigsförbrytelser,

–  med beaktande av En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini den 28 juni 2016, och av den första rapporten om dess genomförande From Shared Vision to Common Action: Implementing the EU Global Strategy (från en delad vision till gemensamma insatser: genomförandet av EU:s globala strategi), som offentliggjordes 2017,

–  med beaktande av rådets slutsatser om urbefolkningar av den 15 maj 2017,

–  med beaktande av rådets beslut 2011/168/Gusp av den 21 mars 2011 om Internationella brottmålsdomstolen och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2003/444/Gusp(1),

–  med beaktande av Förenta nationernas förklaring av den 25 september 2014 om urbefolkningars rättigheter och slutdokumentet från generalförsamlingens högnivåmöte, närmare känt som världskonferensen om urbefolkningar,

–  med beaktande av New York-förklaringen om flyktingar och migranter, som antogs av FN:s generalförsamling den 19 september 2016,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 69/167 av den 18 december 2014, som på nytt framhåller behovet av att skydda och främja mänskliga rättigheter och grundläggande friheter för alla migranter, oberoende av deras migrationsstatus, och av den internationella konventionen om skydd för alla migrerande arbetare och deras familjemedlemmar från 1990,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 67/139 av den 20 december 2012, som skapar den öppna arbetsgruppen om åldrande med ett mandat att överväga förslag till ett internationellt rättsligt instrument för att främja äldres rättigheter och värdighet,

–  med beaktande av rapporten från den oberoende sakkunnige om äldres åtnjutande av alla mänskliga rättigheter till den 33:e sessionen vid FN:s råd för mänskliga rättigheter av den 8 juli 2016(2),

–  med beaktande av rapporten från FN:s öppna arbetsgrupp om åldrande vid dess åttonde arbetssession den 28 juli 2017(3),

–  med beaktande av ministerdeklarationen från Lissabon 2017 A Sustainable Society for All Ages: Realizing the potential of living longer (ett hållbart samhälle för alla åldrar: att inse potentialen i att leva längre), som antogs vid den fjärde ministerkonferensen om åldrande inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (Unece) den 22 september 2017,

–  med beaktande av den europeiska migrationsagendan av den 13 maj 2015 (COM(2015)0240) och kommissionens meddelande av den 7 juni 2016 om en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan (COM(2016)0385),

–  med beaktande av uppsättningen av tematiska EU-riktlinjer om mänskliga rättigheter och om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline, som antogs av rådet 2014,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande av internationell humanitär rätt, som antogs 2005 och reviderades 2009(4),

–  med beaktande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, som antogs 2007 och reviderades 2017, samt EU-UNICEF Child Rights Toolkit: Integrating Child Rights in Development Cooperation (integrering av barnets rättigheter i utvecklingssamarbetet),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), som antogs av rådet 2013,

–  med beaktande av Yogyakartaprinciperna (”principer och staters skyldigheter i fråga om tillämpningen av internationell människorättslagstiftning med avseende på sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könsegenskaper”) som antogs i november 2006, och de tio kompletterande principer (”plus 10”) som antogs den 10 november 2017,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten, som antogs av rådet 2013,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen Nytt europeiskt samförstånd om utveckling: ”Vår värld, vår värdighet, vår framtid”, antagen av rådet, parlamentet och kommissionen den 7 juni 2017,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, som antogs av rådet 2013,

–  med beaktande av riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeland om tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, som antogs 2001 och reviderades 2012,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2018 om de nästa stegen mot en extern EU-strategi för bekämpning av tidiga äktenskap och tvångsäktenskap(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2017 om uppföljningen av EU:s strategi mot människohandel (COM(2017)0728),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2018 om skydd av migrerande barn(6),

–  med beaktande av Förenta nationernas förklaring från december 1998 om de rättigheter och skyldigheter som samhällets medborgare, grupper och organisationer har när det gäller att främja och skydda allmänt erkända mänskliga rättigheter och grundläggande friheter (deklarationen om människorättsförsvarare),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/821 av den 17 maj 2017 om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden(7),

–  med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk, antagen den 27 juni 1989,

–  med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2013 om vapenexport: genomförande av rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om diskriminering baserad på kasttillhörighet(9) och rapporten av den 28 januari 2016 om minoriteter och diskriminering baserad på kasttillhörighet från FN:s särskilda rapportör om minoritetsfrågor och FN:s vägledningsverktyg om diskriminering baserad på härkomst,

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området(10), och sina tidigare resolutioner om tidigare årsrapporter,

–  med beaktande av sina resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen 2017,

–  med beaktande av Sacharovpriset för tankefrihet, som 2017 tilldelades den demokratiska oppositionen i Venezuela: nationalförsamlingen (Julio Borges) och alla politiska fångar på Foro Penal Venezolanos lista – representerade av Leopoldo López, Antonio Ledezma, Daniel Ceballos, Yon Goicoechea, Lorent Saleh, Alfredo Ramos och Andrea González,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (den allmänna dataskyddsförordningen)(11),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/541 av den 15 mars 2017 om bekämpande av terrorism, om ersättande av rådets rambeslut 2002/475/RIF och om ändring av rådets beslut 2005/671/RIF(12), och med beaktande av det arbete som utförts av det särskilda utskottet för terrorismfrågor (TERR), som Europaparlamentet beslutade att inrätta den 6 juli 2017, och som utsågs den 14 september 2017,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0373/2018), och av följande skäl:

A.  Respekt för samt främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas odelbarhet och universalitet, samt främjande av demokratiska principer och värden såsom rättsstatlighet, respekt för människovärdet och principen om jämlikhet och solidaritet utgör hörnstenarna i EU:s etiska och rättsliga regelverk och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) liksom i EU:s samtliga yttre åtgärder. EU bör fortsätta att sträva efter att vara den ledande globala aktören i det allmänna främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna, även i det multilaterala samarbetet, i synnerhet genom en aktiv och konstruktiv roll i olika FN-organ och i överensstämmelse med FN-stadgan, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och folkrätten samt skyldigheterna när det gäller mänskliga rättigheter och de åtaganden som gjorts inom ramen för Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling.

B.  Det civila samhället har en central roll när det gäller att bygga upp och stärka demokratin, övervaka statens makt och främja god samhällsstyrning, insyn och ansvarstagande. Det civila samhällets organisationer har en avgörande roll som en vital kraft i samhället. Det finns ett samband mellan ett försvagat civilt samhälle, minskat spelrum för organisationer i det civila samhället, ökad korruption, social ojämlikhet, bristande jämställdhet, låg mänsklig och socioekonomisk utvecklingsnivå och förekomsten av sociala konflikter. Lämpliga resurser måste tillgängliggöras och användas så effektivt som möjligt för att förbättra främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer, och det civila samhället bör inte utsättas för repressiva åtgärder genom restriktiv lagstiftning, finansieringstak, restriktiva förfaranden vid tillståndsgivning eller oöverkomliga skatter.

C.  Många av världens länder har problem med straffrihet och orättvisa och erbjuder alltför ineffektiv behandling, dåliga offerstödtjänster och dåligt ekonomiskt stöd till offer för terrorism, särskilt de länder där en stor andel av medborgarna har råkat ut för terrorism.

D.  Under 2017 har ett mycket stort antal aktörer från det civila samhället – bl.a. jurister, intellektuella, journalister, religiösa ledare och människorättsförsvarare, men också miljöaktivister – runt om i världen drabbats av det krympande utrymmet för det civila samhället och blivit föremål för allt fler attacker, förföljelser, trakasserier, godtyckliga gripanden eller frihetsberövanden och även mord. ProtectDefender.eu, som är EU:s stödmekanism för människorättsförsvarare, har gett ett effektivt stöd till hundratals aktivister, men står inför en situation där behoven har ökat. EU och dess medlemsstater bör satsa mer resurser för att öka det civila samhällets deltagande, samt göra mer för att skydda och stödja människorättsförsvarare.

E.  Politiska åtgärder till stöd för de mänskliga rättigheterna och demokratin bör integreras i samtliga delar av EU-politiken som innehåller en extern dimension, såsom utveckling, migration, säkerhet, terrorismbekämpning, kvinnors rättigheter, jämställdhet, utvidgning och handel, i synnerhet genom införande av en villkorsklausul avseende mänskliga rättigheter. Ökad samstämdhet mellan EU:s inre och yttre politik och mellan olika delar av den yttre politiken är en grundläggande förutsättning för en framgångsrik och effektiv människorättspolitik inom EU.

F.  Olaglig ockupation av ett landområde eller en del av det utgör en pågående överträdelse av internationell rätt, som gör ockupationsmakten ansvarig gentemot civilbefolkningen enligt internationell humanitär rätt.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över bakslaget för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen i hela världen 2017, och uppmanar enträget EU och medlemsstaterna att villkorslöst sträva efter att integrera europeiska och internationella standarder när det gäller mänskliga rättigheter, rättsstatlighet, demokrati och minoriteters rättigheter som de är bundna av samt att säkerställa ökad samstämdhet mellan EU:s inre och yttre politik för mänskliga rättigheter och mer samordning av medlemsstaternas yttre politik när det gäller till exempel migration, terrorismbekämpning och handel, eftersom EU:s inflytande som en trovärdig och legitim internationell aktör i stor utsträckning formas av förmågan att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och demokratin både internt och externt.

2.  Europaparlamentet bekräftar på nytt att staterna har det yttersta ansvaret för att slå vakt om alla mänskliga rättigheter genom att lagstifta om och genomföra internationella fördrag och konventioner om mänskliga rättigheter, övervaka brott mot mänskliga rättigheter och säkerställa effektiva rättsmedel för offren. Parlamentet påpekar att fred, säkerhet och utveckling ömsesidigt förstärker varandra och är beroende av förmågan att ta itu med övergrepp, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och folkmord. Parlamentet varnar för begränsningar av rörelsefriheten, mötesfriheten och yttrandefriheten.

3.  Europaparlamentet påminner om att jämställdhet mellan kvinnor och män är en grundläggande princip i EU och i medlemsstaterna, vilket även framgår av artikel 3.3 i EU-fördraget, och att ett av EU:s främsta mål är att via jämställdhetsintegrering främja jämställdheten, även i andra länder runt om i världen genom utrikespolitiken.

4.  Europaparlamentet betonar att EU är fast beslutet att främja jämställdhet och att se till att ett jämställdhetsperspektiv integreras i alla unionsåtgärder, vilket är en skyldighet som fastställs i fördragen, så att jämställdhet blir en central prioritering i EU:s alla riktlinjer, arbetsförbindelser, strategier och åtgärder, inklusive yttre åtgärder. Parlamentet stöder därför de samordnade insatser som görs i detta syfte i multilaterala dialoger och i EU-delegationernas verksamhet, t.ex. valobservatörsuppdrag. Parlamentet framhåller behovet av att förstärka det arbete i tredjeländer som utförs av Europeiska utrikestjänstens chefsrådgivare för jämställdhet och som syftar till att främja fred, säkerhet och grundläggande friheter, genom att anslå en särskild budget för hennes behörighetsområde.

5.  Europaparlamentet anser att ett verkligt oberoende, pluralistiskt och dynamiskt civilt samhälle bidrar till utveckling och stabilitet, säkerställer demokratisk konsolidering, inbegripet maktdelning, social rättvisa och respekt för mänskliga rättigheter, och främjar insyn, ansvarstagande och goda styrelseformer, särskilt genom åtgärder för att bekämpa korruption och extremism. Parlamentet framhåller den viktiga och centrala roll som människorättsförsvarare och icke-statliga organisationer spelar i fråga om att främja och stödja tillämpningen av de rättigheter som fastställs i centrala internationella människorättsfördrag, bl.a. genom att genomföra utbildningsprogram och sprida medvetenhet om internationella organisationers verksamhet. Parlamentet betonar vikten av genomförandet av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och dess förmåga att ge fortsatt lämpligt stöd, genom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), till människorättsförsvarare och icke-statliga organisationer i situationer då de är mest hotade, särskilt genom att säkerställa en ökad kapacitet för mekanismen ProtectDefenders.eu.

6.  Europaparlamentet noterar vikten av att tillhandahålla krisstöd till människorättsförsvarare och att behandlingen av alla fångar måste uppfylla internationella standarder. Parlamentet understryker sin oro för säkerheten för människorättsförsvarare och betonar att förövarna måste ställas inför rätta. Parlamentet välkomnar de ihärdiga insatser som görs inom det europeiska initiativet för demokrati för att främja demokrati och respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna i EU:s östra och södra grannskap. Parlamentet erkänner de risker som finns för människorättsförsvarare, däribland kvinnliga människorättsförsvarare som utsätts för särskilda risker och hot på grund av sitt kön, liksom miljöaktivister, och uppmanar utrikestjänsten och medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt dem i EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare. Parlamentet understryker att det behövs ett starkt EU-samarbete om att inleda samtal med tredjeländers myndigheter gällande människorättsförsvarare och det civila samhället, och lovordar de enskilda initiativ som medlemsstaterna tagit vid sidan av EU-åtgärderna.

7.  Europaparlamentet välkomnar EU:s aktiva deltagande i FN:s råd för mänskliga rättigheter, inom ramen för vilket unionen har lagt fram och ställt sig bakom resolutioner, utfärdat uttalanden, medverkat i interaktiva dialoger och debatter samt uppmanat till särskilda sessioner angående situationen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet noterar EU:s åtaganden att ta itu med landspecifika situationer inom ramen för människorättsrådet. Parlamentet betonar vikten av EU:s deltagande i dialoger och samarbete om mänskliga rättigheter på multilateral nivå. Parlamentet stöder till fullo människorättsrådets verksamhet och engagemang för att försvara mänskliga rättigheter i hela världen. Parlamentet berömmer arbetet i FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter under Zeid al-Husseins ledarskap. Parlamentet ser fram emot en nära dialog och ett aktivt samarbete med den nyutnämnda höga kommissionären Michelle Bachelet. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att trappa upp sitt stöd till driften av OHCHR (kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter) och de särskilda förfarandena.

8.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för det arbete som utförts av kommissionens och utrikestjänstens tjänster för mänskliga rättigheter på huvudkontor och i EU-delegationer, och av EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, för att stärka genomslagskraften, enhetligheten och synligheten för de mänskliga rättigheterna i EU:s utrikespolitik. Parlamentet påminner om sin begäran om att detta mandat ska permanentas och om att möjligheterna att utkräva ansvar ska utökas. Parlamentet välkomnar den nya strategi som utgörs av EU:s initiativ ”Good Human Rights Stories”, som riktar in sig på bästa praxis i olika länder. Parlamentet efterlyser återigen en översyn av mandatet så att representanten för mänskliga rättigheter får befogenheter att handla på eget initiativ, tillräckliga resurser och möjlighet att uttala sig offentligt för att rapportera om resultaten av besök i tredjeländer och förmedla EU:s ståndpunkter i ämnen gällande de mänskliga rättigheterna.

9.  Europaparlamentet välkomnar EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017, och noterar att den antogs mycket tidigare i år, i överensstämmelse med det som parlamentet begärt i sina tidigare betänkanden. Parlamentet uppmanar rådet att fortsätta att göra insatser för att slutföra dessa årsrapporter tidigare under året. Parlamentet uppmanar rådet att säkerställa att antagandet av nästa årsrapport grundas på en lämplig samrådsprocess. Parlamentet ser årsrapporten som ett oumbärligt redskap för granskning av, information om och debatt kring EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokrati i världen, och begär att den ska uppmärksammas offentligt i hela världen.

10.  Europaparlamentet konstaterar att framsteg har gjorts i fråga om förfarande och format för rapporten, men förväntar sig att rådet och vice ordföranden/den höga representanten ska ta ännu större hänsyn till ståndpunkterna i parlamentets relevanta resolutioner och/eller rekommendationer i syfte att säkerställa mer djupgående och effektivare samverkan mellan EU:s institutioner kring människorättsfrågor.

11.  Europaparlamentet framhåller på nytt vikten av en översikt över centrala positiva och negativa trender i syfte att utvärdera hur effektiva EU:s åtgärder är. Parlamentet anser i detta avseende att en mer grundlig offentlig rapportering, där så är lämpligt baserad främst på de prioriteringar och indikatorer som fastställts i EU:s landstrategier för mänskliga rättigheter, bland annat skulle gynna en högre grad av konsekvens både i genomförandet av klausuler om människorättsliga villkor och i bedömningen och anpassningen av EU-politikens konsekvenser för situationen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar behovet av att övervaka och fullt ut genomföra de befintliga EU-riktlinjerna.

12.  Europaparlamentet konstaterar att EU:s människorättsdialoger utgör ett värdefullt verktyg för blandad diplomati för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i bilaterala förbindelser med tredjeländer. Parlamentet noterar dock de kvarstående hindren för att uppnå konkreta resultat genom människorättsdialoger, t.ex. den allmänna förekomsten av dubbla standarder, och efterlyser i detta sammanhang en mer enad hållning bland medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att försöka hitta sätt att göra människorättsdialogerna mer effektiva och meningsfulla och att reagera snabbt och komplettera dem när de inte är konstruktiva, genom att använda politisk dialog eller offentlig diplomati. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att öka öppenheten i dialoger, även genom ökat deltagande av det civila samhällets aktörer, och att använda tydliga riktmärken i syfte att utvärdera hur framgångsrik varje dialog är. Parlamentet betonar vikten av att EU i människorättsdialogerna lyfter fram fallen med enskilda riskutsatta människorättsförsvarare, och pressar på för att fängslade försvarare ska släppas och att de som står under hot ska få skydd. Parlamentet råder vidare EU-institutionerna att erbjuda lämpliga resurser och lämplig utbildning i mänskliga rättigheter och demokrati för tjänstemän och personal vid EU:s delegationer på alla nivåer.

13.  Europaparlamentet påminner om att handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019 och halvtidsöversynen av densamma 2017 måste fungera som huvudinstrumenten för människorättsåtgärder, och framhåller i detta avseende att det är nödvändigt att planera för tillräckliga resurser och tillräcklig sakkunskap för att genomföra EU:s centrala prioriteringar ordentligt. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att se till att den nuvarande handlingsplanen genomförs effektivt och konsekvent, även genom verkligt samarbete med organisationer i det civila samhället.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka sina instrument och sin politik när det gäller institutionell utveckling och rättsstatsprincipen, och att ta med riktmärken för att säkerställa ansvarsskyldighet och sträva efter att förhindra straffrihet för brott mot de mänskliga rättigheterna. Parlamentet efterlyser ett effektivt utnyttjande av tillräckliga resurser för att ytterligare främja mänskliga rättigheter och demokrati.

15.  Europaparlamentet påminner i detta avseende om det avgörande stöd som tillhandahålls av EIDMR inom ramen för genomförandet av EU:s strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, riktlinjer om mänskliga rättigheter och landsstrategier, vilket har gjort det möjligt för EU att agera mer strategiskt på detta område och säkerställt ansvarighet, synlighet och effektivitet. Parlamentet begär med kraft att EIDMR ska införas som ett separat och oberoende instrument i strukturen för den fleråriga budgetramen för 2021–2027, så att dess tydliga mångfald inte urvattnas i en större fond för yttre åtgärder. Parlamentet uppmuntrar starkt till samarbete mellan EU:s externa finansieringsinstrument, för att undvika dubbelarbete och överlappningar och bidra till att identifiera eventuella luckor och finansieringsbehov.

16.  Europaparlamentet påminner om att erfarenheterna av och lärdomarna från övergångar till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken kan ge ett positivt bidrag till fastställande av bästa praxis som skulle kunna användas för att stödja och befästa demokratiseringsprocesser i hela världen. Parlamentet är övertygat om att den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör stödja ekonomiska, sociala och politiska reformer, skydda de mänskliga rättigheterna och bidra till att befästa rättsstatsprincipen och samtidigt upprätthålla EU:s åtaganden gentemot sina partner. Parlamentet upprepar att främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati ligger i både partnerländernas och EU:s intresse. Parlamentet påminner om nödvändigheten av att vidareutveckla de interparlamentariska förbindelserna mellan unionen och dess partner inom ramen för en uppriktig dialog som grundar sig på ömsesidig förståelse och tillit, i syfte att effektivt främja de mänskliga rättigheterna.

17.  Europaparlamentet framhåller det arbete som utförts av underutskottet för mänskliga rättigheter (DROI), som upprätthåller nära arbetsförbindelser med andra EU-institutioner, EU:s särskilda representant, utrikestjänsten, civilsamhället, däribland icke-statliga organisationer, och multilaterala människorättsinstitutioner. Parlamentet noterar att DROI-underutskottet 2017 utarbetade tre betänkanden, som antogs som resolutioner i kammaren, om statslöshet i Syd- och Sydostasien(13), om bekämpande av människorättskränkningar mot bakgrund av krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten, däribland folkmord(14) och om korruption och mänskliga rättigheter i tredjeländer(15).

18.  Europaparlamentet föreslår att det inom det första kvartalet 2019 tillsätts en intern specialgrupp som ska genomföra en översyn av hur mänskliga rättigheter främjats och integrerats av dess utskott med ett externt mandat och av dess delegationer för förbindelser med tredjeländer under valperioden 2014–2019. Parlamentet avser att hämta rekommendationer från denna översyn för utökade parlamentariska åtgärder på människorättsområdet under nästa valperiod, bland annat när det gäller granskning av utrikestjänstens och kommissionens verksamhet, det interna institutionella strukturen samt integration av mänskliga rättigheter i dess organ.

19.  Europaparlamentet anser att rollen för brådskande resolutioner, baserade på artikel 135 i arbetsordningen, kan utvecklas ytterligare för att stärka mänskliga rättigheter och demokrati genom utökad läglig reflektion, målinriktning och effektivitet.

Särskilda människorättsutmaningar

20.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över det gradvis krympande utrymmet för det civila samhället under 2017, och beklagar djupt att människorättsförsvarare, journalister och icke-statliga organisationer alltför ofta utsätts för trakasserier, hot och våld, inklusive mord. Parlamentet ser med oro på det fortsatta införandet av reseförbud för människorättsaktivister som vill närvara vid sessioner vid FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève och andra internationella institutioner, och fördömer kraftigt dessa förbud och uppmanar därför de berörda regeringarna att häva dem. Parlamentet betonar att det är oacceptabelt att företrädare för det civila samhället och medier hindras från att delta i arbetet inom internationella organ, och insisterar på att de grundläggande mänskliga och politiska rättigheterna för företrädare för det civila samhället måste respekteras. Parlamentet är oroat över att vissa människorättsaktivister har gripits när de återvänt till sina hemländer efter att ha hörts av internationella institutioner.

21.  Europaparlamentet beklagar djupt att den ökande globala företeelsen med ett krympande utrymme för det civila samhället också kan förekomma i etablerade demokratier och i medel- och höginkomstländer. EU och dess medlemsstater uppmanas att föregå med gott exempel. Parlamentet fördömer lagstiftning som begränsar det civila samhällets verksamhet, t.ex. nedläggning av icke-statliga organisationer eller frysning av deras tillgångar. Parlamentet efterlyser ett upphävande av lagstiftning som ställer godtyckliga eller inkräktande krav på icke-statliga organisationers verksamhet, inklusive bestämmelser om restriktioner för utländsk finansiering. Parlamentet fördömer spridningen av offentliga narrativ som allt mer undergräver rollen för det civila samhällets organisationer. EU-delegationerna och medlemsstaternas diplomatiska beskickningar uppmuntras att fortsätta att övervaka och påtala fall av kränkningar av mötes- och föreningsfriheten, också när de tar sig uttryck i olika slags förbud mot och begränsningar för organisationerna i det civila samhället och den verksamhet de bedriver, eller främjande av falska icke-statliga organisationer som sponsras av några regeringar. Parlamentet uppmuntrar dem att fortsätta med sitt aktiva stöd till människorättsförsvarare, framför allt genom att systematiskt övervaka rättegångar, besöka människorättsförsvarare i fängelse och, när så är lämpligt, uttala sig i enskilda fall.

22.  Europaparlamentet fördömer att mediefriheten var allvarligt hotad under 2017. Enligt Reportrar utan gränsers årliga index nådde angreppen på pressen aldrig tidigare skådade nivåer under 2017. Parlamentet betonar behovet av att upprätthålla principerna om åsikts- och yttrandefrihet, i enlighet med artikel 19 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet påminner om vikten av yttrandefrihet, såväl på som utanför internet, som ett centralt inslag i alla fungerande demokratiska samhällen, eftersom det främjar en pluralistisk kultur som gör det möjligt för det civila samhället och medborgarna att ställa sina regeringar och beslutsfattare till svars och som stärker respekten för rättsstaten. Parlamentet fördömer eftertryckligen hot, skrämsel och attacker mot journalister, oberoende medier, bloggare och visselblåsare samt hatpropaganda, ärekränkningslagar och uppvigling till våld, eftersom allt detta utgör ett hot mot rättsstaten och de värden som ligger till grund för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att hundratals fredliga demonstranter och journalister greps under 2017, och att många av dem utsattes för misshandel och godtyckliga gripanden och tvingades att betala höga böter för rättegångar under vilka processrättsliga mininormer inte garanterades. Parlamentet uppmanar enträget EU att trappa upp sina insatser för att skydda rätten till åsikts- och yttrandefrihet i alla sina förbindelser med tredjeländer. Parlamentet betonar vikten av att EU:s riktlinjer för yttrandefrihet, såväl på som utanför internet, genomförs effektivt och systematiskt och att resultaten av dem regelbundet övervakas.

23.  Europaparlamentet betonar den akademiska frihetens grundläggande betydelse som en mänsklig rättighet skyddad av internationella föredrag. Parlamentet fördömer kraftigt varje angrepp mot den akademiska friheten, såsom mord, påtvingat försvinnande, våld, fängslande, upphörande av anställning, smutskastning och åtal på oriktiga grunder. Parlamentet betonar allvaret i alla attacker mot den akademiska friheten, eftersom denna frihet är en förutsättning för skapandet av ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle.

24.  Europaparlamentet fördömer eftertryckligen att så många människorättsförsvarare utsattes för digitala hot 2017 och att deras uppgifter bland annat äventyrades genom konfiskering av utrustning, fjärrövervakning och dataläckage. Parlamentet fördömer bruket av online-övervakning och hackande för att samla in information som kan användas för rättsfall eller i förtalskampanjer. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att cyberövervakningsteknik med dubbla användningsområden i allt större utsträckning används mot politiker, aktivister, bloggare och journalister. Parlamentet uppmanar i detta avseende kraftigt EU-institutionerna att genast och ändamålsenligt uppdatera förordningen för kontroll av export med dubbla användningsområden.

25.  Europaparlamentet bekräftar att domstolars oberoende och fullständig insyn i en rättskipning där samtliga aktörer får möjlighet att utöva sin roll på ett korrekt och oberoende sätt är nödvändiga förutsättningar för att utveckla demokratiska länder och ge rättsligt skydd för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet fördömer entydigt samtliga försök att begränsa domares, åklagares och advokaters frihet och allt direkt och indirekt våld som utövas gentemot dem. Parlamentet uppmanar EU att lägga största möjliga fokus på detta i sina diplomatiska förbindelser med tredjeländer.

26.  Europaparlamentet konstaterar att ett öppet internet och de tekniska framstegen har gjort det möjligt att snabbare rapportera kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet kritiserar vissa regeringars försök att kontrollera verktyg för masskommunikation, däribland internet. Parlamentet är bekymrat över att statliga och icke-statliga aktörer under 2017 spred falska nyheter och desinformation. Detta har bidragit till att sprida narrativ mot mänskliga rättigheter, begränsat tillgången till fri, korrekt och opartisk information, uppviglat till våld, hat och diskriminering mot vissa grupper eller enskilda personer och påverkat valresultat, vilket har undergrävt demokratierna. Parlamentet betonar mot denna bakgrund att det finns ett behov av att EU utvecklar ett starkare positivt narrativ om mänskliga rättigheter, för att stå stadigt inför regeringar som sponsrar desinformation eller utmanar de mänskliga rättigheternas universalitet och odelbarhet. EU behöver också öka sina insatser för att stödja fria och oberoende medier världen över. Parlamentet betonar vikten av utbildning, kultur, kunskap och kritiskt tänkande när det gäller att bekämpa falska nyheter och deras spridning.

27.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att utse ett EU-sändebud för it, som inom utrikespolitiken ska samordna EU:s diplomatiska insatser för att verka för ett öppet, interoperabelt, säkert och tillförlitligt internet där mänskliga rättigheter respekteras och normer för ansvarsfullt beteende från stater på internet främjas.

28.  Europaparlamentet vidhåller att tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten – inklusive friheten att tro eller inte tro, att utöva eller inte utöva sin religion, att frånträda eller byta religion och rätten till avfällighet och rätten att vara ateist – ovillkorligen måste förbättras genom stöd för en dialog mellan religioner och kulturer. Parlamentet fördömer diskriminering på grundval av tankar, samvete, religion eller tro liksom förföljelsen av och attackerna mot etniska och religiösa grupper under 2017. Parlamentet kräver att man undviker att använda religion som ett medel för politiska ändamål. Parlamentet beklagar djupt statliga och icke-statliga aktörers försök att inskränka tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten, mötesfriheten och yttrandefriheten, bl.a. genom att anta och genomföra hädelselagar. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för skydd av religiösa minoriteter, icke-troende och ateister, däribland dem som fallit offer för hädelselagar. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stärka sitt deltagande i politiska diskussioner för att sådana lagar ska upphävas och att trappa upp sina insatser för att stärka respekten för tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten och att i sina kontakter med tredjeländer främja dialogen mellan religioner och övertygelser. Kommissionen och utrikestjänsten uppmanas att spela en aktiv roll när det gäller att hjälpa människor som tvingats fly från sina hem till följd av förföljelse på grund av religion eller övertygelse, så att de frivilligt kan återvända på ett säkert sätt. Parlamentet begär konkreta åtgärder som är inriktade på att ändamålsenligt genomföra EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- och trosfriheten. Parlamentet stöder EU:s praxis att ta initiativ till tematiska resolutioner om tanke-, samvets-, religions- och trosfrihet i FN:s råd för mänskliga rättigheter och FN:s generalförsamling. Likaså stöder parlamentet det arbete som utförs av Ján Figel, som är EU:s särskilda sändebud för främjande av religions- och trosfrihet utanför EU.

29.  Europaparlamentet beklagar djupt att tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling och dödsstraff fortfarande förekommer i många länder runtom i världen, och uppmanar EU att öka sina insatser för att få ett slut på denna praxis. Parlamentet anser att förvarsförhållandena – liksom tillgången till vård och läkemedel, och fängelsernas skick i ett antal länder – ger anledning till stor oro. Parlamentet välkomnar den formella lanseringen av alliansen för tortyrfri handel den 18 september 2017 och inrättandet av EU:s samordningsgrupp för bekämpande av tortyr, som har till uppdrag att följa upp genomförandet. Parlamentet välkomnar i detta avseende uppdateringar av EU-lagstiftningen om handel med vissa varor som skulle kunna användas till dödsstraff, tortyr eller andra former av omänsklig behandling eller bestraffning. Parlamentet noterar att antalet genomförda avrättningar i hela världen 2017 minskade med fyra procent jämfört med föregående år. Parlamentet uppmanar de länder som inte redan gjort det att utfärda ett omedelbart moratorium om dödsstraffet som ett steg mot att avskaffa det. Parlamentet anser att det är nödvändigt att bekämpa alla former av tortyr och misshandel, inklusive psykisk misshandel, av fängslade personer och att göra mer för att främja efterlevnaden av folkrätten på detta område och säkerställa ersättning för offren.

30.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag samtliga fruktansvärda brott och kränkningar av de mänskliga rättigheterna som begåtts av statliga och icke-statliga aktörer, bl.a. mot medborgare som fredligt utövat sina mänskliga rättigheter. Parlamentet är bestört över det stora antalet begångna brott, bland annat mord, tortyr, våldtäkt, slaveri och sexuellt slaveri, rekrytering av barnsoldater, påtvingade religiösa omvändelser och systematiskt dödande som riktar sig mot religiösa och etniska minoriteter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och medlemsstaterna att bekämpa folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, och att se till att förövarna ställs inför rätta. Parlamentet uppmanar EU att tillhandahålla stöd till organisationer och FN:s utredningsgrupper som samlar in, bevarar och skyddar bevis – digitalt eller på annat sätt – för de brott som begåtts av olika parter i konflikter, i syfte att underlätta åtal mot dem på internationell nivå. Parlamentet konstaterar att internetplattformar har raderat videobevisning med anknytning till potentiella krigsförbrytelser som ett led i sitt arbete med att avlägsna innehåll och propaganda med anknytning till terrorism.

31.  Europaparlamentet stöder den viktiga roll som Internationella brottmålsdomstolen (ICC) spelar i de fall där de berörda staterna inte har möjlighet eller är ovilliga att utöva sin behörighet. EU och dess medlemsstater uppmanas att ge diplomatiskt och ekonomiskt stöd till ICC. Vidare uppmanas EU och medlemsstaterna att uppmuntra samtliga medlemsstater i FN att ratificera och tillämpa Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet är bestört över att vissa stater dragit sig ur stadgan eller hotat att göra detta. Parlamentet uppmanar även alla de länder som undertecknat Romstadgan att samordna och samarbeta med ICC. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att ratificera Kampalaändringarna om aggressionsbrott och att föra upp ”massövergrepp” på förteckningen över brott som omfattas av EU:s behörighet. Parlamentet upprepar att det är viktigt med andra nyckelmekanismer som syftar till att få slut på straffriheten, däribland användning av universell jurisdiktion, och uppmanar medlemsstaterna att anta den nödvändiga lagstiftningen. Parlamentet påminner i detta avseende om att offrens rättigheter måste stå i centrum för alla åtgärder. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att utse en särskild representant för EU med ansvar för internationell humanitär rätt och internationell rättskipning och att ge denna representant mandat att främja, integrera och företräda EU:s åtagande att bekämpa straffrihet.

32.  Europaparlamentet välkomnar EU:s insatser till stöd för den internationella, opartiska och oberoende mekanism som inrättats av FN i Syrien för att bistå vid utredningen av grova brott. Parlamentet understryker behovet av att inrätta en liknande oberoende mekanism i andra länder. Parlamentet uppmanar EU och de medlemsstater som ännu inte har gjort det att bidra ekonomiskt till den internationella, opartiska och oberoende mekanismen.

33.  Europaparlamentet upprepar att stater kan ställa andra stater inför Internationella brottmålsdomstolen för brott mot internationella fördrag, såsom FN:s konvention mot tortyr, för att statligt ansvar ska kunna införas som ett indirekt sätt att längre fram avgöra om straffrättsligt ansvar föreligger för enskilda personer eller inte.

34.  Europaparlamentet beklagar djupt den bristande respekten för internationell humanitär rätt och fördömer starkt de dödliga attacker som så oroväckande ofta utfördes mot sjukhus, skolor och andra civila mål i väpnade konflikter runtom i världen 2017. Parlamentet anser att internationella fördömanden av attacker måste understödjas av oberoende utredningar och verkligt ansvarsutkrävande. Parlamentet lovordar det arbete som utförts av hjälparbetare som levererar humanitärt bistånd. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, EU-institutionerna och vice ordföranden/den höga representanten att säkerställa att EU:s politik och åtgärder med anknytning till internationell humanitär rätt tas fram på ett konsekvent och effektivt sätt och att använda alla de instrument de förfogar över för att hantera denna fråga. Parlamentet konstaterar att mer detaljerad rapportering från EU och medlemsstaterna om genomförandet av riktlinjerna om främjande av internationell humanitär rätt i specifika konfliktsituationer borde ha tillgängliggjorts, inte minst i EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet uppmanar världssamfundet att inrätta instrument som kan minimera gapet mellan varning och reaktion, såsom EU:s system för tidig varning, för att förhindra uppkomst, återuppkomst och upptrappning av våldsamma konflikter. Parlamentet ser gärna att EU och medlemsstaterna ökar sitt ekonomiska stöd till humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Parlamentet noterar minskningen med 2,4 % av det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) från 2016 till 2017 och att det offentliga utvecklingsbiståndet inte når upp till målet på 0,7 % av BNI.

35.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare(16). Parlamentet uttrycker sin djupa oro över användningen av bestyckade drönare utanför den internationella rättsliga ramen. Parlamentet uppmanar återigen EU att skyndsamt utarbeta en juridiskt bindande ram för användning av bestyckade drönare för att se till att medlemsstaterna, i enlighet med sina rättsliga skyldigheter, inte gör sig skyldiga till olagligt riktat dödande eller underlättar för andra stater att göra sig skyldiga till sådant dödande. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla parlamentet vederbörligen underrättat om användningen av EU-medel vid alla forsknings- och utvecklingsprojekt som rör konstruktion av drönare. Parlamentet vill se konsekvensbedömningar av de mänskliga rättigheterna i samband med framtida utvecklingsprojekt om drönare.

36.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att utöka EU:s ordning för restriktiva åtgärder så att den innefattar en EU-sanktionsordning för mänskliga rättigheter enligt vilken Gusp-beslut om sanktioner skulle kunna baseras på allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna, på samma sätt som Magnitskylagen.

37.  Europaparlamentet uppmanar enträget vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att arbeta för ett internationellt förbud mot vapensystem där människan inte styr våldsanvändningen, vilket parlamentet har efterfrågat flera gånger, och, inför relevanta sammanträden på FN-nivå, att skyndsamt ta fram och anta en gemensam ståndpunkt om autonoma vapensystem och tala med en röst vid relevanta forum och agera i enlighet därmed.

38.  Europaparlamentet betonar att korruption undergräver rättsstaten, demokratin och ekonomiernas konkurrenskraft samt äventyrar de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar behovet av stöd till människorättsförsvarare och visselblåsare som bekämpar korruption. Parlamentet efterlyser förbättringar av mekanismer och metoder för att bekämpa korruption, t.ex. införandet av sanktioner mot de enskilda personer och länder som begår allvarliga korruptionsbrott. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att samordna sin planering i fråga om mänskliga rättigheter och kampen mot korruption, i synnerhet när det gäller initiativ för att förbättra insynen, bekämpa straffrihet och stärka de korruptionsbekämpande organen samt säkerställa bättre insyn och spårbarhet när det gäller användningen av EU-medel. Kommissionen uppmanas att förhandla om bestämmelser mot korruption i alla framtida handelsavtal. Parlamentet påminner om de rekommendationer om korruption och mänskliga rättigheter som utfärdades i Europaparlamentets resolution av den 13 september 2017 om korruption och mänskliga rättigheter i tredjeländer(17), och uppmanar till uppföljning från EU-institutionerna och medlemsstaterna.

39.  Europaparlamentet uttrycker oro över att kulturarvsplatser utsätts för förstörelse, otillåten plundring och vandalisering, och stöder kraftigt informationsverksamhet, skydd av kulturarv och räddningsinitiativ.

40.  Europaparlamentet betonar de fria och rättvisa valens betydelse för demokratiska processer, och är oroat över det växande antalet illegitima val världen över. Parlamentet påminner om att oberoende medier och åsiktsmångfald är avgörande för att garantera fria och rättvisa val. Parlamentet uppmanar EU att inte godkänna resultaten från uppgjorda eller förfalskade val och att använda alla diplomatiska, ekonomiska och politiska verktyg man har till sitt förfogande för att upprätthålla trovärdigheten vid val världen över och tvinga länder att uppfylla kriterierna för fria och rättvisa val. Parlamentet anser att EU:s stöd till valprocesser och demokrati runtom i världen – dvs. valobservatörsuppdrag och senare uppföljning, valstöd och i synnerhet den aktiva roll som parlamentet spelar i detta avseende – är av yttersta vikt. Parlamentet framhåller vikten av valobservation i samband med fredliga demokratiseringsprocesser, förstärkning av rättsstaten, politisk mångfald och ökat kvinnligt deltagande i valprocesser samt transparens och respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet påminner om vikten av att involvera lokala civilsamhällesorganisationer i valövervakningen och i genomförandet av de rekommendationer som utfärdats av valobservatörsuppdrag. Parlamentet anser att inblandning i andra länders val genom cyberoperationer strider mot människors rätt att fritt välja sina företrädare.

41.  Europaparlamentet välkomnar att EU har undertecknat Istanbulkonventionen, och framhåller att det är nödvändigt att med alla medel förebygga och bekämpa våld mot kvinnor, bland annat våld i hemmet. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte gjort det att ratificera och genomföra konventionen omgående. Parlamentet stöder i detta sammanhang EU:s och FN:s gemensamma Spotlight Initiative. Parlamentet uppmanar eftertryckligen länder att förbättra lagstiftningen i syfte att i tidigast möjliga skede ta itu med könsrelaterat våld, kvinnlig könsstympning och sexuellt våld. Parlamentet påminner om att våld mot kvinnor är djupt rotat i bristande jämställdhet och därför måste behandlas på ett allsidigt sätt, och betonar vikten av sociala tjänster och socialt skydd. Parlamentet betonar att det är nödvändigt med tillförlitlig statistik om förekomst, orsaker och konsekvenser av alla typer av våld mot kvinnor för att ta fram ändamålsenlig lagstiftning och strategier för att bekämpa könsbaserat våld. Parlamentet uppmanar därför EU att hjälpa länder att förbättra insamlingen av uppgifter på detta område och uppfylla internationella juridiska skyldigheter. Parlamentet ber EU att arbeta med andra länder för att trappa upp finansieringen och programarbetet för att förebygga och reagera på sexuellt och könsbaserat våld världen över. Parlamentet fördömer alla former av fysiskt, sexuellt och psykiskt våld och utnyttjande, massvåldtäkter, människohandel och kränkningar av kvinnors sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet betonar att ordentlig och överkomlig hälso- och sjukvård och universell respekt för och tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter och utbildning bör garanteras för alla kvinnor och att de bör kunna fatta fria och ansvarsfulla beslut om sin hälsa, sina kroppar och sina sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet påpekar att utbildning är ett viktigt redskap för att bekämpa diskriminering av och våld mot kvinnor och barn. Parlamentet fördömer återinförandet av den så kallade munkavleregeln.

42.  Europaparlamentet betonar att EU måste stå fast vid sitt åtagande att fullständigt genomföra sina skyldigheter och åtaganden avseende kvinnors rättigheter enligt konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och handlingsplanen från Peking, handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling samt respektera resultaten från de tillhörande översynskonferenserna.

43.  Europaparlamentet påminner om offentliggörandet i augusti 2017 av den första årliga genomföranderapporten för år 2016 om EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020 (GAP II), där det framhålls ett antal positiva tendenser i form av att flickors och kvinnors liv förvandlas genom att man säkerställer deras fysiska och psykiska integritet, främjar deras ekonomiska och sociala rättigheter och stärker deras röst och delaktighet. Parlamentet anser att EU bör fortsätta att integrera stödet till kvinnor inom uppdragen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och i samband med konfliktförebyggande och återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet upprepar vikten av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 (2000) av den 31 oktober 2000 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet betonar att större deltagande från den offentliga och privata sektorn är nödvändigt för att upprätthålla kvinnors rättigheter och deras deltagande i offentliga och privata institutioner, i utformningen av politiken, i det ekonomiska livet och i fredsprocesser. Parlamentet understryker att näringslivet spelar en viktig roll när det gäller att stärka kvinnors rättigheter. Kommissionen uppmanas enträget att gå i spetsen för kampen mot sexuell exploatering och sexuella kränkningar i sektorerna för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd, eftersom dessa sektorer borde ha de högsta standarderna för ansvar och ansvarsutkrävande i sitt arbete. Parlamentet betonar hur viktigt det är att se över och stärka skyddsförfaranden och insatsregler.

44.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att se till att resultaten från den 62:a sessionen i FN:s kvinnokommission tas med i dess politik, och att de ger en ny impuls till arbetet för att uppnå jämställdhet och egenmakt för kvinnor och flickor på landsbygden.

45.  Europaparlamentet betonar att man måste ge kvinnor och flickor möjlighet att studera ämnen som naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, liksom humaniora, och lägga särskilt fokus på att utveckla deras digitala talang och kompetens samt öka deras deltagande inom den naturvetenskapliga och tekniska sektorn.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda metoder och medel för EU att ansluta sig unilateralt till FN:s konvention om barnets rättigheter, med tanke på att samtliga EU:s medlemsstater har ratificerat den och att EU:s primär- och sekundärrätt innehåller materiella bestämmelser om skydd av barnets rättigheter. Parlamentet uppmanar de länder som ännu inte har ratificerat barnkonventionen att göra detta snarast. Parlamentet välkomnar de omarbetade EU-riktlinjerna för främjande och skydd av barnets rättigheter, och framhäver behovet av att säkerställa att alla barn nås, inklusive de mest marginaliserade och de i utsatta situationer. Parlamentet betonar att barn ofta utsätts för specifika former av övergrepp, t.ex. barnäktenskap, barnprostitution, användning av barnsoldater, könsstympning, barnarbete och handel med barn, särskilt under humanitära kriser och väpnade konflikter, och därför kräver stärkt skydd. EU uppmanas att samarbeta med tredjeländer för att få ett slut på tidiga äktenskap, barnäktenskap och tvångsäktenskap genom att göra 18 till den lagstadgade minimiåldern för äktenskap, kräva en kontroll av båda makarnas ålder och deras fulla och fria samtycke, införa obligatoriska register över äktenskap och se till att dessa regler följs. Parlamentet framhåller behovet av att intensifiera EU:s engagemang i fråga om skydd av barn, särskilt ensamkommande minderåriga, och att ägna särskild uppmärksamhet åt utbildning och psykosocialt stöd. Parlamentet uppmanar till ett ordentligt genomförande av riktlinjerna för skydd för skolor och universitet mot militär användning under väpnade konflikter. Parlamentet efterlyser en brådskande lösning på frågan om statslösa barn i och utanför EU, särskilt barn som föds utanför sina föräldrars ursprungsland och underåriga migranter, i enlighet med internationell rätt. Parlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att utarbeta en handlingsplan för att förhindra att barn kvarhålls på grund av sin migrationsstatus, i enlighet med New York-deklarationen om flyktingar och migranter. Parlamentet påminner om rätten till särskilt skydd med hänsyn till barnets bästa.

47.  Europaparlamentet begär att EU och medlemsstaterna inför en fullständig öppenhet och övervakning när det gäller de medel som tilldelas tredjeländer för migrationssamarbete och att man säkerställer att ett sådant samarbete varken direkt eller indirekt gynnar säkerhets-, polis- och rättssystem som är inblandade i människorättskränkningar i detta sammanhang. Parlamentet betonar möjligheten att skilja mellan utvecklingssamarbete och samarbete om återtagande eller migrationshantering. Parlamentet är oroat över att EU:s utrikespolitik kan utnyttjas som ett sätt att ”hantera migrationen”, och betonar att alla försök att samarbeta med tredjeländer, inklusive ursprungs- och transitländer, om migration måste åtföljas av att de människorättsliga förhållandena förbättras i dessa länder och att de internationella mänskliga rättigheterna och flyktinglagstiftningen efterlevs. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över och sin solidaritet med det stora antal flyktingar, migranter och internflyktingar som utsätts för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna som offer för konflikter, förföljelse, misslyckanden från statsmakternas sida och nätverk för människohandel och människosmuggling. Parlamentet betonar det akuta behovet av att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migrationsströmmarna och därmed ta itu med den yttre dimensionen av migrationsfenomenet, bland annat genom att hitta hållbara lösningar på konflikter och ekonomisk underutveckling, i vårt grannskap och i hela världen, genom att utveckla samarbete och partnerskap med berörda tredjeländer som rättar sig efter internationell rätt, säkerställer respekten för de mänskliga rättigheterna och upprätthåller EU:s trovärdighet både inom och utanför EU. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att tillhandahålla humanitärt bistånd när det gäller utbildning, bostäder och hälso- och sjukvård och inom andra områden där migranter och flyktingar behöver stöd, och kräver att återvändandepolitiken genomförs korrekt. Parlamentet påminner om att det är viktigt att EU uppmuntrar de berörda länderna att underteckna protokollet mot människosmuggling land-, luft- och sjövägen. Enligt FN bodde omkring 258 miljoner människor i ett annat land än sitt födelseland 2017. Kommissionen uppmanas att fortsätta att behandla skydd och främjande av rättigheter för migranter och flyktingar som en prioriterad politisk fråga. Parlamentet insisterar på att det är nödvändigt att utarbeta och på ett bättre sätt genomföra ramar för skydd av migranter och flyktingar, särskilt genom att införa genom säkra och lagliga migrationsvägar och utfärda humanitära visum. Parlamentet vill kunna utöva tillsyn över migrationsavtal. Parlamentet beklagar varje försök att belasta, befläcka eller rentav kriminalisera humanitärt bistånd, och insisterar på att det behövs större sök- och räddningskapacitet för nödlidande människor till sjöss och på land för att vi ska uppfylla våra primära skyldigheter enligt internationell rätt. Parlamentet understryker att antalet personer bosatta i en medlemsstat med medborgarskap i ett tredjeland den 1 januari 2017 uppgick till 21,6 miljoner, vilket motsvarade 4,2 % av befolkningen i EU-28. Medlemsstaterna uppmanas att inleda en seriös dialog för att ta fram ett gemensamt, inkluderande samförstånd, gemensamma ansvarsområden och ett enhetligt syfte när det gäller migration. Parlamentet välkomnar FN:s initiativ om den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration och UNHCR:s globala flyktingpakt och den väsentliga roll som mänskliga rättigheter tilldelats i dessa pakter.

48.  Europaparlamentet beklagar djupt den ihållande människohandeln. Parlamentet betonar att människohandel gör människor till handelsvaror och utgör en av de värsta kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av konsekvens i EU:s inre och yttre politik för att bekämpa människohandel på alla nivåer. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utöka samarbetet med tredjeländer för att utreda alla etapper i människohandel, inklusive alla former av exploatering av människor, i synnerhet kvinnor och barn, såsom organhandel, tvångsarbete och sexuellt utnyttjande, och att samarbeta med FN och det civila samhället på området. Parlamentet efterlyser tydliga principer och rättsliga instrument för att ta itu med kränkningar av de mänskliga rättigheterna i samband med surrogatmoderskap. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över att migranter och flyktingar, i synnerhet kvinnor och barn, är extremt utsatta för exploatering, smuggling och människohandel, även i mottagningscentrum för migranter. Parlamentet understryker behovet av att främja en politik som sätter offren i centrum, och att förebygga och minska denna typ av brottslighet och ta itu med vinster som härrör från människohandel.

49.  Europaparlamentet uppmuntrar alla länder, däribland medlemsstaterna, och EU att delta i förhandlingarna för att anta ett rättsligt bindande internationellt människorättsinstrument för transnationella bolag och andra företag genom aktivt deltagande i den FN-inrättade öppna mellanstatliga arbetsgruppen. Parlamentet insisterar återigen på att det behövs ett snabbt genomförande av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, i synnerhet med avseende på den tredje pelaren rörande tillgång till rättsmedel. Parlamentet konstaterar att FN:s globala pakt och de nationella handlingsplanerna för företag och mänskliga rättigheter är av särskild vikt. Parlamentet understryker hur viktigt det är med en EU-handlingsplan för företag och mänskliga rättigheter, och uppmanar enträget kommissionen att påskynda framtagandet av denna i syfte att uppnå ett fullständigt genomförande av FN:s vägledande principer. Parlamentet uppmuntrar alla företag, däribland företag baserade i EU, att tillämpa tillbörlig aktsamhet, och bekräftar än en gång vikten av att företagens sociala ansvar främjas och att europeiska företag går i spetsen för att främja internationella normer i fråga om företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar alla länder att snabbt och effektivt genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och garantera att företag respekterar de mänskliga rättigheterna och sociala arbetsnormer inom sina jurisdiktioner. Parlamentet uppmuntrar alla länder att ta itu med företag som använder råmaterial eller andra varor med ursprung i konfliktområden. Parlamentet upprepar sin uppmaning om att införa regler om företagens ansvar för brott mot de mänskliga rättigheterna i avtal mellan EU och tredjeländer. Parlamentet betonar att offren för kränkningar av de mänskliga rättigheterna í samband med företagsverksamhet bör garanteras lämplig och faktisk tillgång till rättsmedel. Parlamentet bekräftar på nytt det angelägna behovet av att i förekommande fall ta upp människorättsbrott och korruption i företag, och säkerställa att företagen kan hållas ansvariga. Parlamentet beklagar att kommissionen att inte agerade i enlighet med de uppmaningar som ingick i parlamentets resolution av den 25 oktober 2016 om företagens ansvar för allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tredjeländer(18). Parlamentet uppmanar till bindande åtgärder för industrisektorn, för att få ett slut på alla former av barnarbete och förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Kommissionen uppmanas att upprätta en interinstitutionell arbetsgrupp för företag och mänskliga rättigheter samt att undersöka möjligheterna till ett initiativ för aktsamhetskrav på EU-nivå.

50.  Europaparlamentet påminner om att EU har åtagit sig att sätta mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för sina förbindelser med tredjeländer. Därför betonar parlamentet att främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer, bland annat genomomförandet av villkorsklausuler om mänskliga rättigheter i internationella avtal, behöver stödjas i all EU-politik med en yttre dimension, inklusive handelspolitiken. Parlamentet poängterar att handelsförbindelserna kan spela en viktig roll när det gäller att främja tillväxt i utvecklingsländer och bevarandet av ländernas lokala marknader. Parlamentet konstaterar att stödet för demokratiska system och strävan efter folkens frihet alltjämt bör vara de riktlinjer som tjänar EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet påminner om skyldigheten att bedriva en konsekvent politik för utveckling, och betonar betydelsen av att de mänskliga rättigheterna integreras i handels- och utvecklingspolitiken i alla dess faser. EU uppmanas att se till att varor som distribueras inom dess territorium enligt system för etisk certifiering är fria från tvångsarbete och barnarbete. Parlamentet uppmanar även till upprättandet av en mekanism som särskilt tagits fram för att övervaka och stärka jämställdhetspolitikens ställning i handelsavtalen. Parlamentet välkomnar EU:s program, projekt och finansiering i tredjeländer, och betonar behovet av att bedöma och förebygga alla kränkningar genom att skapa en klagomålsmekanism för individer och grupper.

51.  Europaparlamentet anser att den särskilda stimulansordningen för hållbar utveckling och gott styres (GSP plus) handelsordningar är ett av EU:s viktigaste handelspolitiska instrument för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, hållbar utveckling och miljönormer i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över och på ett bättre sätt övervaka GSP plus-ordningar för att säkerställa att människorättsnormer upprätthålls i mottagarländerna. Parlamentet betonar att kommissionen, inom ramen för en ändrad GSP plus, bör sikta mot att öka öppenheten och ansvarigheten i denna mekanism, upprätta tydliga förfaranden för att det civila samhällets organisationer ska kunna delta meningsfullt och i högre grad, samt utarbeta ändamålsenliga konsekvensbedömningar för mänskliga rättigheter innan handelsförmåner beviljas och under genomförandet. Parlamentet ser gärna att Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen ingår i förteckningen över konventioner som krävs för GSP plus-status. Parlamentet vädjar till kommissionen att fortsätta finansiera initiativ i det civila samhället som övervakar genomförandet av denna ordning. Parlamentet betonar vikten av att genomföra samarbetsformer för att underlätta ekonomisk och social utveckling i tredjeländer, med särskild inriktning på folkets behov.

52.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstater att strikt följa EU:s uppförandekod för vapenexport, och att framför allt stoppa alla överföringar av vapen, övervakningsutrustning och underrättelseutrustning och materiel som kan användas av regeringar för att inskränka de mänskliga rättigheterna och angripa civila. Parlamentet påpekar att den globala handeln med vapen och krigsmateriel bidrar till att de används i ett stort antal konflikter i tredjeländer. Parlamentet noterar att EU:s medlemsstater är bland de största vapenexportörerna på global nivå, och anser att det är mycket viktigt att internationella standarder för vapenförsäljning tillämpas och förstärks på global nivå.

53.  Europaparlamentet fördömer eftertryckligen alla former av diskriminering, däribland på grund av ras, religion, kast eller liknande system med ärvd status, sexuell läggning och könsidentitet, funktionsnedsättning eller annan ställning. Parlamentet är djupt oroat över de många uttrycken för rasism, främlingsfientlighet och andra former av intolerans och avsaknaden av politisk representation för de mest sårbara grupperna, t.ex. etniska, språkliga och religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning, hbti-personer, kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar EU att göra mer för att utan åtskillnad utrota alla former av diskriminering och främja medvetenhet, en kultur av tolerans och inkludering och särskilt skydd för de mest utsatta grupperna genom människorättsdialoger och politiska dialoger, det arbete som utförs av EU:s delegationer och offentlig diplomati. Parlamentet uppmanar samtliga länder att säkerställa att deras respektive institutioner erbjuder effektivt rättsligt skydd inom sina jurisdiktioner. Parlamentet betonar vikten av att utveckla utbildningsstrategier på skolor för att kunna höja medvetenheten bland barn och ge dem de verktyg de behöver för att identifiera alla former av diskriminering.

54.  Europaparlamentet betonar vikten av att man inom EU:s samtliga berörda politikområden, däribland området för utvecklingssamarbete, på ett trovärdigt sätt integrerar principen om allmän tillgänglighet och rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och understryker frågans normgivande och övergripande karaktär. Parlamentet uppmanar EU att inkludera kampen mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning i sina yttre åtgärder och sin utvecklingspolitik. Tredjeländernas regeringar uppmanas att göra en översyn av all lagstiftning i syfte att åstadkomma en harmonisering i överensstämmelse med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar alla länder att ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och upprepar vikten av ett effektivt genomförande av konventionen.

55.  Europaparlamentet välkomnar EU:s och medlemsstaternas deltagande vid den åttonde sessionen i FN:s öppna arbetsgrupp om åldrande, och i synnerhet deras gemensamma bidrag och uttalanden om jämlikhet, icke-diskriminering, våld, övergrepp och försummelse av äldre. Parlamentet är fortfarande oroat över förekomsten av åldersdiskriminering och andra hinder mot fullföljandet av äldres mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fullt ut stödja arbetet i arbetsgruppen, bland annat genom att tilldela och/eller stödja tilldelningen av tillräckliga resurser för dess verksamhet, och även för att bemöta kommande inbjudningar att lämna förslag, samråda med och involvera de äldre i utarbetandet av dessa och inkludera äldre personer i sina respektive delegationer.

56.  Europaparlamentet välkomnar att EU deltog aktivt i det möte då man såg över den regionala genomförandestrategin för Europa inom det internationella handlingsprogrammet om åldrandefrågor från Madrid (MIPAA), vilket ägde rum i Lissabon 2017. Parlamentet betonar att MIPAA kan bidra avsevärt till att bättre förverkliga äldres rättigheter.

57.  Europaparlamentet fördömer godtyckliga gripanden, tortyr, förföljelse och dödande av hbti-personer. Parlamentet konstaterar att sexuell läggning och könsidentitet kan öka riskerna för diskriminering, våld och trakasserier. Parlamentet noterar att hbti-personer i ett antal länder runtom i världen fortfarande utsätts för förföljelse och våld på grund av sexuell läggning. Parlamentet fördömer kränkningar mot kvinnor och minoritetsgrupper och konstaterar att dessa strider mot den grundläggande rätten till fysisk integritet och identitet, såsom kvinnlig könsstympning och könsstympning av intersexuella. Parlamentet noterar att det fortfarande är förbjudet med samkönade relationer i 72 länder och att sådana relationer kan leda till dödsstraff i 13 av dessa länder. Parlamentet uppmanar eftertryckligen dessa stater att omedelbart ändra lagstiftningen. Parlamentet välkomnar EU:s insatser för att förbättra hbti-personers rättigheter och rättsliga skydd. EU:s delegationer och medlemsstaternas ambassader uppmanas med kraft att fullt ut genomföra EU:s hbti-riktlinjer. Kommissionen uppmanas att årligen rapportera om genomförandet av rådets slutsatser i detta syfte. Utvärderingen av det första året efter inrättandet av handlingsplanen för jämställdhet 2016–2020 (GAP II) visade att en tredjedel av delegationerna hade genomfört insatser som främjade hbti-personers mänskliga rättigheter.

58.  Europaparlamentet fördömer de kränkningar av mänskliga rättigheter som alltjämt begås mot människor som utsätts för kasthierarkier och diskriminering baserad på kasttillhörighet, segregering och kastbaserade hinder, däribland nekad tillgång till sysselsättning, till rättssystemet och till andra grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet är djupt oroat över den påföljande institutionaliserade diskrimineringen och över det alarmerande antalet kastbaserade våldsangrepp. Parlamentet begär att EU och medlemsstaterna intensifierar insatserna och stöder initiativ på FN- och delegationsnivå för att få bort diskriminering på grund av kasttillhörighet.

59.  Europaparlamentet insisterar på vikten av att fortsätta arbeta för en jämlikhetspolitik som gör att samtliga nationella, etniska, religiösa och språkliga minoriteter, liksom ursprungsbefolkningar, kan åtnjuta sina grundläggande rättigheter. Parlamentet välkomnar FN:s generalförsamlings resolution 71/178 av den 19 december 2016 om urbefolkningarnas rättigheter, i vilken 2019 utropades till det internationella året för urbefolkningars språk. Parlamentet påminner om att det under de senaste åren, enligt den särskilda rapportören om urbefolkningars rättigheter, har skett en oroväckande ökning när det gäller diskriminering av, attacker och hot mot samt kriminalisering och dödande av dem som försvarar sina marker, territorier och resurser, särskilt kvinnor. Parlamentet betonar behovet av att EU ser till att skydda dessa personer och att alla brott utreds och förövarna ställs till svars. Parlamentet begär att EU och medlemsstaterna omedelbart ska verka för att urbefolkningars rättigheter ska erkännas, skyddas och främjas fullt ut. Länderna uppmanas att ratificera ILO:s konvention nr 169 om ursprungsfolk och stamfolk.

60.  Europaparlamentet noterar de många fördelar som internet erbjuder. Parlamentet ser dock med oro på stora kommersiella aktörers massinsamling av användares personuppgifter för marknadsföringsändamål utan deras fulla medvetenhet och/eller medgivande. Dessa personuppgifter kan sedan användas på potentiellt skadliga sätt, till exempel för att förtrycka människorättsförsvarare, skada yttrandefriheten och påverka valresultat och politiskt beslutsfattande. Parlamentet uppmanar dataföretagen att genomföra människorättsbedömningar. Parlamentet beklagar djupt företagsmodeller som bygger på kränkningar av de mänskliga rättigheterna, och anser att personuppgifter måste samlas in i enlighet med regler om personuppgiftsskydd och mänskliga rättigheter. Världssamfundet, inklusive EU och dess medlemsstater, uppmanas att förstärka och genomföra ändamålsenlig lagstiftning på detta område så snart som möjligt.

61.  Europaparlamentet konstaterar att terrorism och radikalisering utgör akuta hot mot demokrati och mänskliga rättigheter och därigenom skadar samhället, och beklagar att de attacker som utfördes 2017 ofta riktades mot just de personer och grupper som ger uttryck för dessa värden. Parlamentet fördömer kraftigt att över 1 000 terrorattacker ägde rum världen över 2017, med minst 6 123 dödsfall som följd. Parlamentet stöder EU:s insatser för att förebygga och bekämpa terrorism och radikalisering, bland annat EU-omfattande initiativ och nätverk som t.ex. nätverket för kunskapsspridning om radikalisering, men påminner om att samtliga insatser måste överensstämma med internationell människorättslagstiftning. Parlamentet påpekar att utbildning är det bästa instrumentet för att bekämpa radikalisering. Parlamentet betonar att offer för terrorism måste ges särskild uppmärksamhet och särskilt stöd, bland annat psykologiskt stöd, individuella bedömningar för varje offer, juridiskt stöd, tillgång till rättslig prövning, översättnings- och tolkningstjänster samt effektiva stödtjänster för brottsoffer i allmänhet. Parlamentet betonar att strategier för bekämpning av terrorism behövs för att man ska kunna efterleva rättsstatsprincipen och säkerställa respekten för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet rekommenderar att samarbetet med tredjeländer i frågor om terrorismbekämpning ska innefatta noggranna bedömningar av risker för de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna och säkerställa skydd i händelse av överträdelser. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra utbytet och samordningen av information via sina kanaler och byråer i syfte att snabbt förhindra och identifiera terroristhot och ställa de ansvariga inför rätta.

62.  Europaparlamentet påminner om att sanktioner är ett viktigt verktyg i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp). Parlamentet uppmanar med kraft rådet att tillämpa de sanktioner som föreskrivs i unionsrätten när så är nödvändigt för att uppnå målen för Gusp, särskilt för att skydda de mänskliga rättigheterna och befästa och stödja demokratin, och samtidigt se till att de inte får konsekvenser för civilbefolkningen. Parlamentet anser att dessa sanktioner bör inriktas mot tjänstemän som konstaterats vara ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna i syfte att bestraffa deras brott och övergrepp.

63.  Europaparlamentet anser att idrott kan spela en positiv roll för att främja mänskliga rättigheter. Parlamentet beklagar dock att det finns ett specifikt samband mellan vissa människorättskränkningar och stora idrottsevenemang i länder som står som värd för sådana evenemang eller som är kandidater till sådana värdskap. Parlamentet påminner om att dessa övergrepp inbegriper vräkningar, nedtystande av det civila samhället och människorättsförsvarare och exploatering av arbetstagare i samband med byggnation av stora idrottsanläggningar. Parlamentet uppmanar EU att ta fram en politisk ram för idrott och mänskliga rättigheter på unionsnivå och inleda samtal med nationella idrottsförbund, bolagsaktörer och civilsamhällesorganisationer angående villkoren för deras deltagande i sådana evenemang. Parlamentet uppmanar internationella och nationella idrottsorgan och idrottsorganisationer samt värdländer för stora evenemang att ta ställning för god förvaltning och skydd för mänskliga rättigheter, däribland arbetsrätt, mediefrihet och miljöskydd, samt genomföra åtgärder mot korruption fram till och under stora idrottsevenemang och tillhandahålla rättsmedel vid alla människorättsbrott. Parlamentet välkomnar det beslut som togs i november 2017 av Internationella arbetsorganisationen att avsluta ett ärende angående behandling av migrantarbetare i samband med förberedelserna för fotbolls-VM 2022. Parlamentet noterar att man kommit överens om reformer som, om de genomförs effektivt, kommer att ge arbetstagarna ett bättre skydd.

64.  Europaparlamentet uppmanar enträget EU att genomföra en effektiv och hållbar politik mot de globala klimatförändringarna. Parlamentet betonar att klimatförändringarna är en av de främsta orsakerna till ökad intern tvångsförflyttning och påtvingad migration. Världssamfundet uppmanas att ta fram åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och skydda de drabbade. Parlamentet betonar att EU:s utrikespolitik bör utveckla en kapacitet för att övervaka riskerna med klimatförändringarna, däribland krisförebyggande och konfliktkänslighet. Parlamentet anser att konsekventa och snabba klimatåtgärder i hög grad bidrar till att förebygga sociala och ekonomiska men även säkerhetsrelaterade risker, konflikter och instabilitet och framför allt till att förebygga stora politiska, sociala och ekonomiska kostnader. Parlamentet betonar därför betydelsen av att integrera klimatdiplomatin i EU:s politik för konfliktförebyggande, och då bredda och anpassa omfattningen av EU:s uppdrag och program i tredjeländer och konfliktområden. Parlamentet betonar därför behovet av att snabbt genomföra strategier för att minska effekterna av klimatförändringarna i överensstämmelse med Parisavtalet.

o
o   o

65.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s generalförsamlings 70:e session, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och EU:s delegationschefer.

(1) EUT L 76, 22.3.2011, s. 56.
(2) A/HRC/33/44.
(3) A/AC.278/2017/2.
(4) EUT C 303, 15.12.2009, s. 12.
(5) Antagna texter, P8_TA(2018)0292.
(6) Antagna texter, P8_TA(2018)0201.
(7) EUT L 130, 19.5.2017, s. 1.
(8) EUT C 75, 26.2.2016, s. 111.
(9) EUT C 181, 19.5.2016, s. 69.
(10) Antagna texter, P8_TA(2017)0494.
(11) EUT L 119, 4.5.2016, s. 1.
(12) EUT L 88, 31.3.2017, s. 6.
(13) Antagna texter, P8_TA(2017)0247.
(14) Antagna texter, P8_TA(2017)0288.
(15) Antagna texter, P8_TA(2017)0346.
(16) EUT C 285, 29.8.2017, s. 110.
(17) Antagna texter, P8_TA(2017)0346.
(18) Antagna texter, P8_TA(2016)0405.

Senaste uppdatering: 7 oktober 2019Rättsligt meddelande