Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/0236(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0405/2018

Ingivna texter :

A8-0405/2018

Debatter :

PV 12/12/2018 - 28
CRE 12/12/2018 - 28

Omröstningar :

PV 13/12/2018 - 9.3
CRE 13/12/2018 - 9.3
Röstförklaringar
PV 17/04/2019 - 8.10
CRE 17/04/2019 - 8.10

Antagna texter :

P8_TA(2018)0520
P8_TA(2019)0402

Antagna texter
PDF 323kWORD 101k
Torsdagen den 13 december 2018 - Strasbourg Slutlig utgåva
Inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå ***I
P8_TA(2018)0520A8-0405/2018

Europaparlamentets ändringar antagna den 13 december 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU (COM(2018)0447 – C8–0258/2018 – 2018/0236(COD))(1)

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Förslag till lagstiftningsresolution   Ändring
Ändring 1
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 5a (nytt)
–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle (COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),
Ändring 2
Förslag till lagstiftningsresolution
Beaktandeled 5b (nytt)
–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 5G för Europa: en handlingsplan (COM(2016)0588) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0306),
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag.
(1)  Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag. Samtidigt är det viktigt att skapa lämpliga förhållanden för att säkerställa lika villkor i hela världen för företag som är aktiva inom rymdsektorn.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden erbjuder säkerheten i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.
(2)  Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden och oberoende tillgång till rymden erbjuder säkerheten och oberoendet i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar, t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar.
(3)  Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör garantera kontinuiteten i dessa initiativ, liksom deras spridning och användning, och även förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar. Programmet bör även främja rymdbaserade tjänster så att alla medlemsstater och deras medborgare till fullo kan ta del av programmets fördelar.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.
(4)  Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom inrättandet av rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Unionen bör främja expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).
(5)  För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom initiativ såsom rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Rymdnaven bör samarbeta med de digitala innovationsknutpunkterna för att främja företagande och kompetens. Unionen bör främja skapandet av och expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser, främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.
(6)  På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser. Kommissionen bör stärka den ekonomiska diplomatin för att främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter, samt en sund konkurrens på internationell nivå. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 7
7.  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.
(7)  Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden, framför allt genom att finna lösningar på problemet med att rymdskrot sprider sig, och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna, bland annat fördraget innehållande principer för staternas uppträdande vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar (rymdfördraget).
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnadsposter, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering.
(8)  Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnader, i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering. Kontinuiteten måste säkerställas mellan de lösningar som utvecklats med hjälp av Horisont Europa och de andra unionsprogrammen och komponenterna inom programmet.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 10a (nytt)
(10a)  Ungefär 200 000 yrkespersoner är anställda i unionens rymdsektor. Det är därför nödvändigt att fortsätta att utveckla den toppmoderna infrastrukturen i sektorn och därmed stimulera ekonomisk aktivitet i tidigare och senare led. För att säkerställa konkurrenskraften hos den europeiska rymdindustrin i framtiden bör programmet dessutom stödja dels utvecklingen av avancerade färdigheter på rymdrelaterade områden, dels utbildningsverksamheter, med särskilt fokus på flickor och kvinnor, för att förverkliga EU-medborgarnas fulla potential på detta område.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)   Programmet bör ta till vara synergierna mellan rymd- och transportsektorn, med hänsyn till att rymdtekniken har strategisk betydelse för smartare, effektivare, tryggare, säkrare, hållbarare och mer integrerade transporter till lands, till sjöss, i luften och i rymden, samtidigt som en transportsektor präglad av tillväxt och innovation kommer att öka efterfrågan på innovativ och toppmodern rymdteknik.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Alla inkomster som genereras av programmet bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.
(14)  Inkomster som genereras av programmets komponenter bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja uppnåendet av programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.
(16)  Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad, särskilt med små och medelstora företag och uppstartsföretag. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar
(25)  En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar, och bör sträva efter att i första hand använda befintlig europeisk infrastruktur och att utveckla de europeiska yrkes- och industrisektorerna.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 25a (nytt)
(25a)  Rymdprogrammen är användarstyrda, och användarrepresentanter måste därför delta kontinuerligt och konkret i programmens genomförande och utveckling.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och är skyddat, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik15.
(26)  Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och har ett tillfredsställande skydd, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik15.
__________________
__________________
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).
15 Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (EUT L 81, 21.3.2012, s. 7).
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att genomföra programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste tekniska och operativa specifikationer som krävs för att utveckla system och tjänster.
(27)  Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att övervaka genomförandet av programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste kraven för att utveckla system och tjänster.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet. Vissa uppgifter som rör säkerhet och främjande av programmet bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.
(28)  Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet, cybersäkerhet och främjande av tjänsterna och de senare leden. Uppgifter som hör samman med dessa områden bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Som fortsättning på byråns positiva meriter när det gäller att främja Galileos och Egnos spridning bland användarna och på marknaden och i syfte att främja programmen som ett paket, bör byrån också anförtros uppgiften att genomföra marknadsförings- och kommersialiseringsåtgärder för Copernicus. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det dock nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen att ett sådant avtal förenas med villkoret att det införs lämpliga operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.
(29)  Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det nödvändigt att ett sådant avtal innehåller tillfredsställande krav när det gäller operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 31
(31)  För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella och civil-militära gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska försvarsbyrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån och Europeiska försvarsbyrån bör företräda de civila respektive militära användargrupperna och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.
(31)  För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån företräda användargruppen och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 36
(36)  För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet.
(36)  För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet, genom att upprätta flera nivåer av tillgång till information och, underförstått, säker tillgång till information.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 36a (nytt)
(36a)  Cybersäkerheten för de europeiska rymdinfrastrukturerna, både på marken och i rymden, är av avgörande betydelse för att säkerställa en kontinuerlig systemdrift och systemens verkliga förmåga att arbeta kontinuerligt och tillhandahålla de tjänster som behövs.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  Ett växande antal viktiga ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem, för att inte tala om synergieffekter med verksamhet knuten till unionens och medlemsstaternas säkerhet och försvar. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.
(38)  Ett växande antal ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem. Satellitnavigering har också betydelse för unionens och medlemsstaternas säkerhet. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning [2018/... förordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet] och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet för luftfartsändamål, bör det noteras att även om Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.
(40)  Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/11391a och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet och säkerhetsprestanda för luftfartsändamål, bör det noteras att Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.
_________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139 av den 4 juli 2018 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av Europeiska unionens byrå för luftfartssäkerhet, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 2111/2005, (EG) nr 1008/2008, (EU) nr 996/2010, (EU) nr 376/2014 och direktiv 2014/30/EU och 2014/53/EU, samt om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 552/2004 och (EG) nr 216/2008 och rådets förordning (EEG) nr 3922/91 (EUT L 212, 22.8.2018, s. 1).
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 40a (nytt)
(40a)   Precisionsjordbruket kan dra nytta av Egnos, som kan hjälpa jordbrukare i Europa att minska svinnet, använda mindre gödningsmedel och växtskyddsmedel och optimera skördeavkastningen. Egnos har redan en betydande ”användargrupp”, men antalet jordbruksmaskiner som är kompatibla med navigationsteknik är mer begränsat. Detta bör åtgärdas.
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 41
(41)  Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt och hållbart och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.
(41)  Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt, hållbart och med säkerhet, tillförlitlighet och exakthet, och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 44a (nytt)
(44a)    Till stöd dels för att Galileos och Egnos tjänster ska tas i bruk, dels för tjänsterna i senare led, framför allt transportsektorn, bör de behöriga myndigheterna utveckla gemensamma standarder och certifieringar på internationell nivå. 
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 45
(45)  Med tanke på hur viktig markinfrastrukturen är för Galileo och Egnos, även för säkerheten, bör beslut om infrastrukturens belägenhet fattas av kommissionen. Lokaliseringen av systemens markinfrastruktur bör fortsätta att följa en öppen och genomblickbar process.
utgår
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, där detta är motiverat och fördelaktigt.
(46)  För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna integreras inom annan unionspolitik, där detta är möjligt. Åtgärder för att främja tjänsternas användning i alla medlemsstater utgör också ett viktigt steg i processen.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.
(47)  Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, inbegripet jordbruk, biologisk mångfald, markanvändning, skogsbruk, landsbygdsutveckling och fiske, klimatförändringar, kulturarv, civilskydd, säkerhet, även för infrastrukturer, och digital ekonomi.
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)18, som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå19. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG21. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.
(48)  Befintlig kapacitet bör byggas ut och kompletteras med nya tillgångar, som kan utvecklas gemensamt av de ansvariga enheterna. I detta syfte bör kommissionen ha ett nära samarbete med Europeiska rymdorganisationen, medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, andra enheter som äger relevanta rymd- och markanläggningar. Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet17 liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)18, som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå19. I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats20 och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG21. Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.
__________________
__________________
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).
17 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (EUT L 122, 24.4.2014, s. 44).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).
18 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (EUT L 276, 20.10.2010, s. 1).
19 Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018)0237), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018)0232) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018)0008).
19 Meddelandet Artificiell intelligens för Europa (COM(2018)0237), meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (COM(2018)0232) samt förslaget till rådets förordning om bildande av det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (COM(2018)0008).
20 Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.
20 Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter.
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).
21 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire).
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 49a (nytt)
(49a)  Copernicus fulla potential för samhället och ekonomin i unionen bör släppas helt fri till andra än de direkta stödmottagarna genom intensifierade åtgärder för användarspridning, vilket kräver ytterligare arbete för att göra data användbara för icke-specialister och därigenom stimulera tillväxt, jobbskapande och kunskapsöverföring.
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 52
(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.
(52)  När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag, vars genomförbarhet Europeiska rymdorganisationen just nu utforskar, med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 53
(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.
(53)  Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, inbegripet luftkvaliteten, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 54a (nytt)
(54a)  För att målen för Copernicus ska kunna uppnås på ett hållbart sätt bör en kommitté (Copernicus-underkommittén) inrättas för att bistå kommissionen med att säkerställa att bidragen till Copernicus från unionen, användarforumen, medlemsstaterna, mellanstatliga organisationer och den privata sektorn samordnas, så att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och brister som man behöver ta itu med på unionsnivå kan identifieras.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 55
(55)  Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör kommissionen och de enheter den gett i uppdrag att tillhandahålla tjänster samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.
(55)  Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör byrån och de enheter som har anförtrotts Copernicusuppgifter samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras till förmån för EU-medborgarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 56a (nytt)
(56a)  Medlemsstaterna, kommissionen och de ansvariga enheterna bör regelbundet driva informationskampanjer om Copernicusprogrammets fördelar och ge alla potentiella användare tillgång till relevant information och relevanta data.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 57a (nytt)
(57a)  Copernicus klimatförändringstjänster är fortfarande i en preoperativ fas, men är redan på god väg eftersom antalet användare fördubblades mellan 2015 och 2016. Alla klimatförändringstjänster bör bli fullt operativa så snart som möjligt och därigenom tillhandahålla det kontinuerliga flöde av data som behövs för effektiva åtgärder för bekämpning av och anpassning till klimatförändringarna.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 59
(59)  För att främja och underlätta både lokala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.
(59)  För att främja och underlätta både lokala och regionala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 59a (nytt)
(59a)   Med tanke på satellitbildernas stora potential vad gäller hållbar och effektiv resursförvaltning, exempelvis genom att ge tillförlitlig och snabb information om grödor och markförhållanden, bör denna tjänst utvecklas ytterligare för att tillgodose slutanvändarnas behov och säkerställa sammankoppling av data.
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 62
(62)  På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning24. Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning.
(62)  På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU24. Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning. SST har även till uppgift att underlätta förberedelserna inför EU:s ”städprojekt” i omloppsbanan runt jorden.
__________________
__________________
24 EUT L 158, 27.5.2014, s. 227.
24 Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (EUT L 158, 27.5.2014, s. 227).
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 63
(63)  SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav.
(63)  SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. Förteckningen skulle kunna utformas efter en modell från andra länder med rymdfartskapacitet och vissa av uppgifterna i den skulle kunna göras tillgängliga för icke-kommersiella ändamål och forskningsändamål. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav och krav avseende överföring av relevant information till och från offentliga institutioner i syfte att förbättra systemets effektivitet.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 67
(67)  SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ för aktivt bortskaffande och oskadliggörande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.
(67)  SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ som syftar till att främja utveckling och installation av tekniska system som är utformade för aktivt bortskaffande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 70
(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna och den privata sektorn.
(70)  Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna rymdvädertjänster tillhandahålls och förbättra medlemsstaternas kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna, internationella organisationer och den privata sektorn.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 73
(73)  Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, som kan omfatta civila och militära gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag och operationer, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och fördämningar) och rymdinfrastruktur.
(73)  Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, digital infrastruktur (t.ex. datacentrum, servrar), kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och vattenhinder, t.ex. fördämningar) och rymdinfrastruktur.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 78
(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom gör det möjligt för de flesta användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster, i den mån de använder sig av unionens teknik.
(78)  För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom bör göra det möjligt för användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 86
(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimat, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.
(86)  Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Det är viktigt att säkerställa kontinuiteten mellan de lösningar som utvecklas genom Horisont Europa och verksamheterna i de olika komponenterna i programmet. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, på EU:s viktigaste politikområden. Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 87
(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.
(87)  Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering och cybersäkerhet. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 88
(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.
(88)  På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån ska den säkerställa tillräcklig finansiering för handhavandet och utförandet av dessa uppgifter, inbegripet tillräcklig personal och tillräckliga finansiella resurser. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 2
(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden.
(2)  rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden eller rymdbaserade infrastrukturer.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 5
(5)  rymdlägesbild (SSA): ett helhetsgrepp som täcker de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.
(5)  rymdlägesbild (SSA): heltäckande kunskaper och förståelse av de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 6
(6)  blandfinansieringsinsats: åtgärd med stöd av EU-budgeten, inbegripet inom blandfinansieringsinstrument enligt artikel 2.6 i budgetförordningen, där icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller finansieringsinstrument från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktigt stöd från utvecklingsbanker eller andra offentliga finansinstitut och från kommersiella finansinstitut och investerare.
(6)  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument och/eller budgetgarantier från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare.
Ändring 54
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 10
(10)  SST-data: rymdföremålens fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).
(10)  SST-data: rymdföremålens och rymdskrotets fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 14a (nytt)
(14a)   Copernicustredjepartsinformation: information som används på licens och tillhandahålls för användning inom Copernicus verksamhet med ursprung i andra källor än Copernicus Sentinels.
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 23 – stycke 1
Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik.
Copernicuskärnanvändare: användare som drar nytta av Copernicusdata och Copernicusinformation och dessutom driver på utvecklingen av Copernicus, bestående av unionens institutioner och organ och europeiska, nationella och regionala offentliga organ som anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter för att utforma, genomföra, upprätthålla eller övervaka miljö-, civilskydds-, eller säkerhetspolitik, inbegripet säkerhet för infrastruktur.
Ändring 57
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 23 – stycke 2a (nytt)
Copernicuskärntjänster: de driftstjänster som samlas i data- och informationsbehandlingskomponenten eller tjänstekomponenten och som är av allmänt och gemensamt intresse för medlemsstaterna och unionen.
Ändring 58
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 23a (nytt)
(23a)  rymdsektorn:
dels ”sektor i tidigare led”, som omfattar verksamheter som leder till ett operativt rymdsystem samt utforskning av rymden,
dels ”sektor i senare led”, som omfattar verksamhet där satellitdata används för att utveckla rymdrelaterade produkter och tjänster till slutanvändare.
Ändring 59
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 1 – led a
(a)  Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).
(a)  Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som när så är lämpligt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 1 – led c
(c)  Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).
(c)  Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, baserat på en policy med kostnadsfria och öppna data, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 1 – led d
(d)  Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter, uttjänta bärraketsteg, skrot och skrotdelar i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).
(d)  Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter och rymdskrot i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 3 – stycke 2
Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera resurseffektiv tillgång till rymden för programmet och för att främja en innovativ rymdsektor.
Dessutom ska programmet omfatta åtgärder för att garantera oberoende tillgång till rymden för att hantera it-hot, för att främja en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor, såväl i tidigare som senare led, och för att stödja rymddiplomati.
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – inledningen
1.  Programmet ska ha följande allmänna mål:
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led a
(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkerhet och försvar.
(a)  Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, samt stödja unionens och dess medlemsstaters kapacitet till evidensbaserat och oberoende beslutsfattande.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led b
(b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, bland annat genom att främja bredast möjliga användning av data, information och tjänster från programmets komponenter.
(b)  Maximera den samhällsekonomiska nyttan, särskilt genom att stärka senare europeiska led, och därigenom möjliggöra tillväxt och skapande av sysselsättning i unionen och främja bredast möjliga spridning av tjänster och användning av data, information och tjänster från programmets komponenter, både inom och utanför unionen.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led c
(c)  Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater, dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och evidensbaserat beslutsfattande.
(c)  Stärka säkerheten, inklusive it-säkerheten, i unionen och dess medlemsstater och stärka dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller industri och teknik.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Stärka EU:s industriella och vetenskapliga ekosystem på rymdområdet genom inrättande av en sammanhängande ram där spetskompetens inom europeisk utbildning och sakkunskap förenas med utveckling av utformning på hög nivå, tillverkningskapacitet och den strategiska vision som krävs inom en alltmer konkurrensutsatt sektor.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led d
(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling.
(d)  Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller hållbar utveckling.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led da (nytt)
(da)  Stärka unionens rymddiplomati och uppmuntra till internationellt samarbete för att öka medvetenheten om rymden som mänsklighetens gemensamma resurs.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led db (nytt)
(db)  Främja teknik och industri inom unionen och förespråka principen om ömsesidighet och sund konkurrens på internationell nivå.
Ändring 71
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 – led dc (nytt)
(dc)  Förbättra säkerheten inom unionen och medlemsstaterna inom olika områden, framför allt inom transporter (luftfart, inklusive obemannade luftfartyg, järnvägstrafik, sjöfart, vägtransporter, självkörande fordon), byggande och övervakning av infrastruktur, markövervakning och miljö.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led a
(a)  För Galileo och Egnos: Tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.
(a)  För Galileo och Egnos: Tillhandahålla långsiktiga, kontinuerliga, moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led b
(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin.
(b)  För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters användardrivna politik och åtgärder.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led c
(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.
(c)  För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål och rymdskrot, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led e
(e)  När så krävs för programmets behov bidra till en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.
(e)  Säkerställa en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 2 – led f
(f)  Stödja och stärka konkurrenskraft, entreprenörskap, kompetens och innovationsförmåga hos fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor, med särskild hänsyn till situationen och behoven hos små och medelstora företag och uppstartsföretag.
(f)  Främja utvecklingen av en stark och konkurrenskraftig rymdekonomi för unionen och göra det mesta av möjligheterna för unionens företag av alla storlekar och i alla regioner.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 5 – inledningen
Programmet ska stödja
Programmet ska i synergi med unionens och Europeiska rymdorganisationens övriga program och finansieringsordningar stödja
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 5 – led a
(a)  tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmets behov,
(a)  tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmet inbegripet samlade uppskjutningstjänster för unionen och för andra enheter, på begäran från dessa, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25, i syfte att förbättra konkurrenskraften för europeiska bärraketer och industrier på den globala marknaden.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 5 – led b
(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden,
(b)  utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, varvid hänsyn ska tas till unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25,
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 5 – led c
(c)  när så krävs för programmets behov, nödvändiga anpassningar av markbaserad rymdinfrastruktur.
(c)  när så krävs för programmets syften, nödvändigt stöd för underhåll, anpassningar och utveckling av markbaserad rymdinfrastruktur, särskilt befintliga infrastrukturer, raketbaser och forskningscentra.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 6 – rubriken
Åtgärder till stöd för en innovativ rymdsektor i unionen
Åtgärder till stöd för en innovativ och konkurrenskraftig rymdsektor i unionen
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 6 – led a
(a)  innovationsåtgärder för att på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,
(a)  innovationsåtgärder för att utveckla och på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 6 – led aa (nytt)
(aa)  lämpliga åtgärder för att underlätta spridning av innovativa lösningar från forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt genom synergier med andra unionsfonder, som Horisont Europa och InvestEU, i syfte att ge stöd till utvecklingen i sektorns senare led för programmets alla komponenter,
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 6 – led ab (nytt)
(ab)  stärkande av den europeiska rymdsektorn på exportmarknaden,
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 6 – led b
(b)  inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna,
(b)  inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna för programmets behov,
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 6 – led ba (nytt)
(ba)  utformning, provning, genomförande och användning av datadrivna driftskompatibla rymdlösningar för offentliga tjänster, som främjar innovation och inrättande av gemensamma ramar för att utnyttja den fulla potentialen i de offentliga myndigheternas tjänster till medborgare och företag,
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 6 – led c
(c)  entreprenörskap, från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och andra bestämmelser om tillgång till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,
(c)  entreprenörskap, inbegripet från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och genom att använda sig av andra möjligheter till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 6 – led d
(d)  samarbete mellan företag i form av rymdnav som på regional och nationell nivå sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användarna, och ger stöd till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens,
(d)  samarbete i form av ett nätverk av rymdnav som, i synnerhet på regional och nationell nivå, sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användare, och ger stöd och tillhandahåller anläggningar och tjänster till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens; främjande av samarbete mellan rymdnaven och de digitala innovationsnav som inrättats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa,
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 6 – led da (nytt)
(da)  eventuell utveckling av en strategi med en ”modell med första avtal” med alla relevanta offentliga och privata aktörer, till stöd för utvecklingen av uppstartsföretag på rymdområdet,
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 6 – led db (nytt)
(db)  synergier med transportsektorn, rymdsektorn och den digitala sektorn för att sporra till mer utbredd användning av ny teknik (såsom eCall, digitala färdskrivare, trafikövervakning och trafikledning, självkörande fordon, obemannade fordon och drönare) och ta sig an behoven av trygg och sömlös konnektivitet, stabil positionsbestämning, intermodalitet och driftskompatibilitet, så att transportbranschens och transportindustrins konkurrenskraft förbättras,
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 6 – led e
(e)  utbildning,
(e)  utbildning i syfte att utveckla avancerad rymdkompetens,
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 6 – led f
(f)  tillgång till behandlings- och provningsanläggningar,
(f)  tillgång till behandlings- och provningsanläggningar för yrkesverksamma i offentlig och privat sektor, studenter och entreprenörer,
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2 – led c
(c)  inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet,
(c)  inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet eller, där så är lämpligt, tillgång till känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 7 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  vid behov skyddar unionens strategiska intressen samt suveränitetsintressen på alla relevanta områden, inbegripet europeiskt strategiskt oberoende inom teknik och industri,
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 3
3.  Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som avser de verksamheter som avses i första stycket innehåller bestämmelser om den lämpliga egendomsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller led c att unionen fritt kan använda PRS-mottagarna i enlighet med beslut 1104/2011/EU.
3.  Kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att se till att de kontrakt, avtal eller andra arrangemang som avser de verksamheter som avses i punkt 2 innehåller bestämmelser om den lämpliga egendoms- och användningsordningen för dessa tillgångar och, när det gäller led c att unionen fritt kan använda och godkänna användning av PRS-mottagarna i enlighet med beslut 1104/2011/EU.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 10
De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.
De tjänster, de data och den information som tillhandahålls av programmets komponenter ska tillhandahållas utan någon uttrycklig eller underförstådd garanti vad gäller deras kvalitet, noggrannhet, tillgänglighet, tillförlitlighet, hastighet och lämplighet för varje slags ändamål, förutom ifall en sådan garanti krävs i tillämplig unionslagstiftning för tillhandahållande av tjänsterna i fråga. I detta syfte ska kommissionen vidta nödvändiga åtgärder för att se till att användarna av dessa tjänster, dessa data och denna information på lämpligt sätt informeras om avsaknaden av alla sådana garantier.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 1
Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16] miljarder EUR i löpande priser.
Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021–2020 ska vara [16,9] miljarder EUR i löpande priser.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led b
(b)  För Copernicus: [5,8] miljarder EUR.
(b)  För Copernicus: [6] miljarder EUR.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 1 – stycke 2 – led c
(c)  För SSA/Govsatcom: [0,5] miljarder EUR.
(c)  För SSA/Govsatcom: [1,2] miljarder EUR.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 11 – punkt 2
2.  Övergripande verksamhet enligt artikel 3 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.
2.  Övergripande verksamhet enligt artiklarna 3, 5 och 6 ska finansieras inom ramen för programmets komponenter.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 14 – led a
(a)  Att i alla medlemsstater genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag och andra ekonomiska aktörer, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.
(a)  Att i hela unionen och genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla ekonomiska aktörer, och i synnerhet uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 14 – led d
(d)  Att främja unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.
(d)  Att främja unionens strategiska oberoende, särskilt i industriellt och tekniskt hänseende, utmed hela värdekedjan.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 14 – led da (nytt)
(da)  Att följa principerna om öppen tillgång och sund konkurrens längs hela den industriella leveranskedjan, upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydlig information om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör likvärdiga förutsättningar för alla potentiella anbudsgivare.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 1
1.  För att uppmuntra nya aktörer, små och medelstora företag och uppstartsföretag och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens strategiska oberoende får den upphandlande myndigheten begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.
1.  För att uppmuntra nya aktörer, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag och för att erbjuda bredast möjliga geografiska täckning och samtidigt skydda unionens strategiska oberoende ska den upphandlande myndigheten sträva efter att begära att anbudsgivaren lägger ut en del av kontraktet genom konkurrensutsatt upphandling till en lämplig grad av underentreprenad på andra företag än dem i anbudsgivarens grupp av företag.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 2
2.  Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel.
2.  Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad till industrin på alla nivåer, i enlighet med punkt 1, i form av ett intervall från minsta möjliga till största möjliga andel
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 17 – punkt 3
3.  Alla avvikelser från en begäran i enlighet med punkt 1 ska motiveras av anbudsgivaren.
3.  Alla avvikelser från en begäran i enlighet med punkt 1 ska motiveras av anbudsgivaren och bedömas av den upphandlande myndigheten.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 19 – stycke 2
Vid gemensamma ansökningsomgångar ska gemensamma förfaranden fastställas för urval och utvärdering av förslagen. Förfarandena ska inbegripa en balanserad grupp av experter som utses av varje part.
Vid gemensamma ansökningsomgångar ska gemensamma förfaranden fastställas för urval och utvärdering av förslagen. Förfarandena ska involvera en representativ grupp av experter som utses av varje part. Sådana experter ska inte utvärdera, ge råd eller hjälpa till med frågor där de befinner sig i en intressekonflikt.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 24 – punkt 1
1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen och byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.
1.  Utöver bestämmelserna i [artikel 165] i budgetförordningen får kommissionen eller byrån genomföra upphandlingsförfaranden gemensamt med Europeiska rymdorganisationen eller andra internationella organisationer som deltar i genomförandet av programmets komponenter.
Ändring 110
Förslag till förordning
Artikel 27 – stycke 1 – led a
(a)  Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen.
(a)  Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen, på grundval av varje enhets behörigheter, förbättrad insyn, ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet samt undvikande av överlappande verksamheter.
Ändring 111
Förslag till förordning
Artikel 27 – stycke 1 – led b
(b)  Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnads- och tidsplaner av alla enheter inom deras respektive behörighetsområden i enlighet med denna förordning.
(b)  Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnadsresultat och tekniska resultat av alla enheter inom deras respektive ansvarsområden i enlighet med denna förordning.
Ändring 112
Förslag till förordning
Artikel 27 – stycke 1 – led d
(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.
(d)  Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster, även genom samråd med rådgivande andvändarforum på nationell nivå och unionsnivå.
Ändring 113
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2
2.  Kommissionen, eller när det gäller de uppgifter som avses i artikel 30 byrån, får delegera särskilda uppgifter till medlemsstaterna eller nationella organ eller grupper av dessa medlemsstater eller nationella organ. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att programmet ska fungera väl och för att användningen av det ska främjas, bland annat genom att hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet.
2.  Kommissionen, eller när det gäller de uppgifter som avses i artikel 30 byrån, får delegera särskilda uppgifter till medlemsstaterna eller grupper av dessa medlemsstater, i enlighet med överenskommelser från fall till fall. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att programmet ska fungera väl och för att användningen av det ska främjas, bland annat genom att hjälpa till att skydda de frekvenser som behövs för programmet på en tillfredsställande nivå.
Ändring 114
Förslag till förordning
Artikel 28 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska genomföra proaktiva och samordnade samråd med slutanvändargrupper, särskilt om Galileo, Egnos och Copernicus, bland annat via rådgivande användarforum.
Ändring 115
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 1
1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, även i fråga om säkerhet. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.
1.  Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för genomförandet av programmet, liksom också ansvaret i fråga om säkerhet för de programkomponenter som inte anförtrotts byrån i enlighet med artikel 30. Den ska i enlighet med denna förordning fastställa programmets prioriteringar och långsiktiga utveckling och övervaka genomförandet av det, med vederbörlig hänsyn tagen till dess inverkan på unionens övriga politikområden.
Ändring 116
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 2
2.  Kommissionen ska förvalta de komponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts någon annan enhet.
2.  Kommissionen ska förvalta de komponenter i programmet vars förvaltning inte har anförtrotts andra enheter som avses i artiklarna 30, 31 och 32.
Ändring 117
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 3
3.  Kommissionen ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet.
3.  Kommissionen ska säkerställa en tydlig ansvarsfördelning mellan de olika enheter som deltar i programmet och samordna de enheternas verksamhet och ska säkerställa fullt skydd av unionens intressen, sund förvaltning av unionens medel och tillämpning av unionens regler, särskilt de som rör upphandling. Därför ska kommissionen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap med byrån och Europeiska rymdorganisationen angående de två enheternas uppgifter, i enlighet med artikel 31a.
Ändring 118
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 3a (ny)
3a.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 när det gäller den specifika bestämmelsen om funktionssätt och styrning för rymdväderfunktionen och funktionen för jordnära föremål samt Govsatcom.
Ändring 119
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 4 – stycke 1
Om så krävs att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i genomförandeakter fastställa de tekniska och operativa specifikationer som krävs för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer. När de tekniska och operativa specifikationerna fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.
Om så krävs för att programmet ska fungera väl och för att tjänsterna från programmets komponenter ska kunna tillhandahållas på ett smidigt sätt, ska kommissionen i delegerade akter fastställa krav på hög nivå för genomförandet och utvecklingen av dessa komponenter och de tjänster som de tillhandahåller, efter samråd med användarna och alla andra berörda aktörer, även inom sektorer i senare led. När dessa krav på hög nivå fastställs ska kommissionen undvika att sänka den allmänna säkerhetsnivån och tillgodose behovet av bakåtkompatibilitet.
Ändring 120
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 4 – stycke 2
Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Dessa delegerade akter ska antas i enlighet med artikel 21.
Ändring 121
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 5
5.  Kommissionen ska främja och verka för spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter inom den offentliga och privata sektorn, bland annat genom att stödja en lämplig utveckling av tjänsterna och genom att främja en stabil långsiktig miljö. Den ska utveckla synergier mellan tillämpningar från programmets olika komponenter. Den ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program.
5.  Kommissionen ska säkerställa komplementaritet, enhetlighet, synergier och kopplingar mellan programmet och unionens övriga åtgärder och program. Den ska – i nära samarbete med byrån och, i förekommande fall, med Europeiska rymdorganisationen och enheter som har anförtrotts Copernicusuppdrag – stödja och bidra till
—  de tjänster som rör spridning och användning av data och tjänster som tillhandahålls genom programmets komponenter inom offentlig och privat sektor,
—  utveckling av synergier mellan tillämpningarna,
—  lämplig utveckling av dessa tjänster,
—  främjandet av en stabil långsiktig miljö.
Ändring 122
Förslag till förordning
Artikel 29 – punkt 6
6.  Den ska i förekommande fall sörja för samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.
6.  Den ska i förekommande fall, och i samarbete med byrån och Europeiska rymdorganisationen, säkerställa samordning med verksamheten inom rymdsektorn på unionsnivå, nationell nivå och internationell nivå. Den ska främja samarbetet mellan medlemsstaterna och främja konvergens av deras tekniska kapacitet och utvecklingen på rymdområdet.
Ändring 123
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led ba (nytt)
(ba)  Främja och säkerställa spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, även utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets komponenter.
Ändring 124
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led bb (nytt)
(bb)  Vidta åtgärder till stöd för en innovativ rymdsektor i unionen i enlighet med artikel 6.
Ändring 125
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led bc (nytt)
(bc)  Stödja tillgång till finansiering genom finansieringsinstrumenten i avdelning III och InvestEU samt i samarbete med EIB genom EIB:s finansieringsinstrument med särskild inriktning på små och medelstora företag.
Ändring 126
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led c
(c)  Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av Galileos och Egnos tjänster.
(c)  Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av de tjänster som erbjuds särskilt av Galileo, Egnos och Copernicus.
Ändring 127
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  För Galileo och Egnos: förvalta Galileo och Egnos, enligt artikel 43.
Ändring 128
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 1 – led d
(d)  Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen.
(d)  Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen och undvika dubbelarbete vad gäller Europeiska rymdorganisationens uppgifter i enlighet med artiklarna 27 och 31.
Ändring 129
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led a
(a)  Förvalta driften av Egnos och Galileo, enligt artikel 43.
utgår
Ändring 130
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)  Ge rekommendationer till kommissionen om prioriteringar på rymdområdet i Horisont Europa och delta i genomförandet av dem.
Ändring 131
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 2 – led c
(c)  Genomföra verksamhet som rör utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets olika komponenter.
utgår
Ändring 132
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 3
3.  Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, inbegripet kommunikation, marknadsföring och försäljning av data och information, liksom andra aktiviteter med anknytning till breddning av användarbasen för programmets andra komponenter än Galileo och Egnos.
3.  Kommissionen får anförtro byrån andra uppgifter, och då se till att undvika dubbelarbete, i syfte att effektivisera genomförandet av programmålen.
Ändring 133
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 3a (ny)
3a.  Byrån får sluta partnerskapsavtal eller andra avtal med nationella rymdorganisationer, en grupp av nationella rymdorganisationer eller andra enheter i avsikt att utföra sina uppgifter.
Ändring 134
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 4
4.  De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen.
4.  De uppgifter som avses i punkterna 2 och 3 ska läggas ut av kommissionen enligt ett bidragsavtal i enlighet med [artikel 2.18] och [avdelning VI] i budgetförordningen och ska ses över i enlighet med artikel 102.6 i denna förordning, särskilt när det gäller Copernicuskomponenten.
Ändring 135
Förslag till förordning
Artikel 30 – punkt 4a (ny)
4a.  När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån ska den säkerställa lämplig finansiering för förvaltningen och utförandet av dem, inbegripet tillräckliga personella och administrativa resurser.
Ändring 136
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – led a
(a)  För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymdinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur.
(a)  För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymd- och markinfrastruktur, inbegripet drift av denna infrastruktur.
Ändring 137
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – led b
(b)  För Galileo och Egnos: systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter.
(b)  För Galileo och Egnos: stöd till byrån för genomförande av dess kärnuppgifter. När så anges i specifika avtal som ingås mellan byrån och Europeiska rymdorganisationen, upphandling i byråns namn och för byråns räkning för systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter inom rymdsegmentet.
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – led c
(c)  För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dess kompetensområden.
(c)  För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet när det gäller programkomponenternas infrastruktur.
Ändring 139
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Främjande av samarbetet mellan medlemsstaterna och främjande av konvergens för deras tekniska kapacitet och utvecklingen i rymdsegmentet.
Ändring 140
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 2
2.  Kommissionen ska med byrån och Europeiska rymdorganisationen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap i enlighet med [artikel 130] i budgetförordningen. Ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap ska
utgår
–  tydligt fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,
–  kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,
–  fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, särskilt med avseende på offentlig upphandling, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och budgetförordningen,
–  kräva deltagande av kommissionen och i förekommande fall byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet,
–  fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller i förekommande fall byrån, om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den, och
–  fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts.
Ändring 141
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 3
3.  Ingåendet av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 2 ska vara förenat med villkoret att det inom Europeiska rymdorganisationen upprättas interna strukturer och rutiner, särskilt i fråga om beslutsfattande, förvaltning och ansvar, och som gör det möjligt att säkerställa största möjliga skydd för unionens intressen och följa dess beslut, även för den verksamhet som finansieras av Europeiska rymdorganisationen, som påverkar unionens rymdprogram.
utgår
Ändring 142
Förslag till förordning
Artikel 31 – punkt 4
4.  Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i punkt 4 får kommissionen eller byrån be Europeiska rymdorganisationen att bidra med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som den tilldelats enligt denna förordning.
utgår
Ändring 143
Förslag till förordning
Artikel 31a (ny)
Artikel 31a
Ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap
1.  Kommissionen ska med byrån och Europeiska rymdorganisationen ingå en ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap i enlighet med [artikel 130] i budgetförordningen. Ramöverenskommelser om ekonomiskt partnerskap ska
(a)  tydligt fastställa roller, ansvarsområden och skyldigheter för kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,
(b)  tydligt fastställa samordnings- och kontrollinstrumenten för genomförandet av programmets komponenter, med hänsyn till kommissionens roller och ansvar för den övergripande samordningen av programmets komponenter,
(c)  kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,
(d)  fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, inbegripet tillämpning av unionens regler för offentlig upphandling vid upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och med budgetförordningen,
(e)  kräva deltagande av kommissionen och, i förekommande fall, byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet när den senare genomför upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning i enlighet med punkt 1a,
(f)  fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller, i förekommande fall, byrån om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den,
(g)  fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, med beaktande av dess kostnadsmodell som offentlig enhet, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts av unionen,
(h)  kräva att Europeiska rymdorganisationen garanterar fullständigt skydd för unionens intressen och dess beslut, vilket även kan leda till att Europeiska rymdorganisationen måste anpassa sitt beslutsfattande, sina förvaltningsmetoder och sina ansvarsbestämmelser.
2.  Utan att det påverkar tillämpningen av den ramöverenskommelse om ekonomiskt partnerskap som avses i artikel 31a får kommissionen eller byrån be Europeiska rymdorganisationen att bidra med sin tekniska expertis och den information som krävs för att utföra de uppgifter som de tilldelats enligt denna förordning. Villkoren för sådana förfrågningar och genomförandet av dem ska bli föremål för ömsesidig överenskommelse.
Ändring 144
Förslag till förordning
Artikel 32 – rubriken
Andra enheters roll
Rollen för Eumetsat och andra enheter
Ändring 145
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 1 – inledningen
1.  Kommissionen får helt eller delvis genom bidragsavtal lägga ut genomförandet av programmets komponenter på andra enheter än dem som avses i artiklarna 30 och 31, bland annat följande:
1.  Kommissionen får helt eller delvis genom bidragsavtal lägga ut genomförandet av nedanstående uppgifter på andra enheter än dem som avses i artiklarna 30 och 31, bland annat följande:
Ändring 146
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 1 – led a
(a)  Driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.
(a)  Uppgraderingen och driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.
Ändring 147
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 1 – led b
(b)  Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer.
(b)  Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer, som även hanterar förvärvet av relevant tredjepartsinformation.
Ändring 148
Förslag till förordning
Artikel 32 – punkt 2a (ny)
2a.  Kommissionen ska beakta det gemensamma forskningscentrumets vetenskapliga och tekniska råd vid programmets genomförande.
Ändring 149
Förslag till förordning
Artikel 33 – inledningen
Programmets säkerhet bör bygga på följande principer:
Programmets säkerhet ska bygga på följande principer:
Ändring 150
Förslag till förordning
Artikel 33 – led a
(a)  Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis fungerar som inspirationskälla.
(a)  Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis och nationella lagar fungerar som inspirationskälla.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 33 – led aa (nytt)
(aa)  Hänsyn tas till erfarenheterna från driften av Galileo, Egnos och Copernicus.
Ändring 152
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – inledningen
Kommissionen ska inom sitt befogenhetsområde garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:
Kommissionen och byrån ska inom sina befogenhetsområden garantera en hög grad av säkerhet för i synnerhet följande:
Ändring 153
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionen ska i detta syfte se till att en risk- och hotbildsanalys utförs för varje programkomponent. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska den i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Kommissionen ska i detta syfte, i samråd med slutanvändare i medlemsstaterna och de relevanta enheter som sköter genomförandet av en programkomponent, genomföra en risk- och hotbildsanalys för komponenterna Copernicus, SST och Govsatcom. Byrån ska genomföra en risk- och hotbildsanalys för komponenterna Galileo och Egnos. På grundval av denna risk- och hotbildsanalys ska kommissionen, i samråd med slutanvändare i medlemsstaterna och de relevanta enheter som sköter genomförandet av en programkomponent, i genomförandeakter för varje komponent i programmet fastställa allmänna säkerhetskrav. Kommissionen ska därvid ta hänsyn till effekterna av dessa krav på komponentens smidiga funktion, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan, och ska säkerställa att den allmänna säkerhetsnivån inte sänks eller att driften av den befintliga utrustning som bygger på denna komponent inte påverkas negativt. De allmänna säkerhetskraven ska fastställa vilka förfaranden som ska följas närhelst unionens eller dess medlemsstaters säkerhet kan komma att påverkas av driften av en komponent. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 2
2.  Den enhet som ansvarar för förvaltningen av en programkomponent ska ansvara för säkerheten för denna komponent och ska för detta ändamål utföra en risk- och hotbildsanalys och all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka komponentens säkerhet, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1.
2.  Kommissionen ska ansvara för säkerheten för komponenterna Copernicus, SST och Govsatcom. Byrån ska ansvara för säkerheten för komponenterna Galileo och Egnos. För detta ändamål ska de utföra all verksamhet som krävs för att garantera och övervaka säkerheten för de komponenter som de ansvarar för, särskilt fastställandet av tekniska specifikationer och operativa förfaranden, och övervaka deras överensstämmelse med de allmänna säkerhetskrav som avses i punkt 1 tredje stycket.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 3 – inledningen
3.  Byrån ska ansvara för följande:
3.  Byrån ska vidare ansvara för följande:
Ändring 156
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 3 – led da (nytt)
(da)  Garantera programmets it-säkerhet.
Ändring 157
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 4 – led a
(a)  Vidta åtgärder som åtminstone motsvarar dem som krävs för att skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna29 och dem som krävs för att skydda sin egen nationella kritiska infrastruktur i syfte att säkerställa det praktiska skyddet av den markinfrastruktur som utgör en integrerad del av programmet och som är belägen på deras territorium.
(Berör inte den svenska versionen.)
__________________
__________________
29 EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.
Ändring 158
Förslag till förordning
Artikel 34 – punkt 5
5.  De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera programmets säkerhet.
5.  De enheter som deltar i programmet ska vidta alla nödvändiga åtgärder, även mot bakgrund av de frågor som identifierats vid riskanalysen, för att garantera programmets säkerhet.
Ändring 159
Förslag till förordning
Artikel 38 – punkt 2
2.  En företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten som observatörer för ärenden som direkt avser dessa tredjeländer eller internationella organisationer, särskilt frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för detta ska fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.
2.  En företrädare för Europeiska rymdorganisationen ska bjudas in att delta i styrelsemötena i styrelsen för säkerhetsackreditering som observatör. Undantagsvis får även företrädare för unionsorgan, tredjeländer eller internationella organisationer inbjudas att närvara vid möten som observatörer, särskilt för frågor som rör infrastruktur som tillhör dem eller som är belägen på deras territorium. Arrangemangen för sådant deltagande av företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer och villkoren för detta ska därför fastställas i relevanta avtal och ska vara förenliga med arbetsordningen för styrelsen för säkerhetsackreditering.
Ändring 160
Förslag till förordning
Artikel 43 – led b
(b)  Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.
(b)  Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, inklusive infrastruktur belägen utanför unionens territorium, men som är nödvändig för att ge Galileo och Egnos full täckning över territorierna hos medlemsstater som är geografiskt belägna i Europa, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.
Ändring 161
Förslag till förordning
Artikel 43 – led c
(c)  Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram.
(c)  Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram, samtidigt som relevanta intressenters behov beaktas.
Ändring 162
Förslag till förordning
Artikel 43 – led ca (nytt)
(ca)  Stöd för utveckling av grundläggande tekniska inslag, såsom Galileokompatibla chipset och mottagare.
Ändring 163
Förslag till förordning
Artikel 43 – led cb (nytt)
(cb)  Stöd för utveckling av Galileo- och Egnos-tillämpningar i senare led och integrerade nedströmstillämpningar som använder både Egnos/Galileo och Copernicus.
Ändring 164
Förslag till förordning
Artikel 43 – led e
(e)  Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos.
(e)  Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, särskilt för att maximera de socioekonomiska fördelar som avses i artikel 4.1.
Ändring 165
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 1 – led c
(c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet, och som ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.
(c)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet, noggrannhet och integritet. Denna tjänst ska tillhandahållas i överensstämmelse med Easa-förordningen för att garantera att flygsäkerhetskraven uppfylls, och ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.
Ändring 166
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 2 – stycke 1
De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.
De tjänster som avses i punkt 1 ska med förtur tillhandahållas på de delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa, med syfte att täcka de kontinentala territorierna före slutet av 2023 och alla territorier före slutet av 2025.
Ändring 167
Förslag till förordning
Artikel 45 – punkt 3
3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.
3.  Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive de driftskostnader som hör samman med dessa regioner, ska inte täckas av den budget som avses i artikel 11, men kommissionen ska överväga att utnyttja partnerskapsprogram och överenskommelser och, om det är lämpligt, utveckla specifika finansiella instrument till stöd för dessa. En sådan utvidgning får inte försena tillhandahållandet av de tjänster som avses i punkt 1 på alla delar av medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.
Ändring 168
Förslag till förordning
Artikel 47 – rubriken
Samverkansförmåga och driftskompatibilitet
Samverkansförmåga, driftskompatibilitet och standardisering
Ändring 169
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2
2.  Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven på sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.
2.  Galileo och Egnos och de tjänster som dessa tillhandahåller ska ha ömsesidig samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, om de nödvändiga kraven på sådan samverkansförmåga och driftskompatibilitet fastställs i internationella avtal.
Ändring 170
Förslag till förordning
Artikel 47 – punkt 2a (ny)
2a.  Galileo och Egnos ska sträva efter att följa internationella standarder och certifieringar.
Ändring 171
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 1
1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare unionsinvesteringar och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.
1.  Copernicus ska genomföras med utgångspunkt i tidigare investeringar av unionen, Europeiska rymdorganisationen och Eumetsat och i förekommande fall med utnyttjande av medlemsstaternas nationella eller regionala kapacitet och med beaktande av kapaciteten hos kommersiella leverantörer av jämförbara uppgifter och jämförbar information, samt behovet av att främja konkurrens och marknadsutveckling.
Ändring 172
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 2
2.  Copernicus ska tillhandahålla data och information enligt en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data.
2.  Copernicus ska tillhandahålla data och information baserat på en policy för fullständiga, avgiftsfria och öppna data.
Ändring 173
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 3 – led a – strecksats 1
–  utveckling och drift av Copernicus Sentinelsatelliter,
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 174
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 3 – led c
(c)  Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation.
(c)  Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, långtidsarkivering, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation på ett användarvänligt sätt.
Ändring 175
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 3 – led d
(d)  Användarspridnings- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.
(d)  Användarspridnings-, kapacitetsbyggnads- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.
Ändring 176
Förslag till förordning
Artikel 48 – punkt 4
4.  Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av befintliga internationella avtal och samordningsprocesser.
4.  Copernicus ska främja internationell samordning av observationssystem och informationsutbyte i samband därmed för att stärka dess globala dimension och komplementaritet med beaktande av befintliga och framtida internationella avtal och samordningsprocesser.
Ändring 177
Förslag till förordning
Artikel 49 – rubriken
Datainhämtning
Stödberättigande åtgärder
Ändring 178
Förslag till förordning
Artikel 49 – led a
(a)  Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, särskilt observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.
(a)  Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, såsom det följande: observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.
Ändring 179
Förslag till förordning
Artikel 49 – led b
(b)  Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning inom unionens institutioner, organ och decentraliserade tjänstegrenar.
(b)  Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning hos kärnanvändare, med prioritet för data som tillhandahålls och/eller finansieras av offentliga enheter i medlemsstaterna, såsom nationella organ.
Ändring 180
Förslag till förordning
Artikel 49 – led ca (nytt)
(ca)  Stöd för utveckling av relevanta Copernicustillämpningar och -tjänster i senare led.
Ändring 181
Förslag till förordning
Artikel 50 – inledningen
Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande tjänster:
Copernicus ska inbegripa åtgärder till stöd för följande kärntjänster:
Ändring 182
Förslag till förordning
Artikel 50 – led a – strecksats 3
–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och
–  markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, jordbeskaffenhet, ökenspridning, kulturarvsplatser, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar och i synnerhet avskogning, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär; möjlighet för medlemsstaterna att använda information och uppgifter genererade av övervakningen av jordbruksområdena gällande graden av marktäckning och användningen av jordbruksmark, i syfte att ytterligare minska den administrativa börda som är kopplad till beviljande av jordbruksstöd, och
Ändring 183
Förslag till förordning
Artikel 50 – led a – strecksats 4a (ny)
–   kartläggning av jordbruksmark med bevattningsbehov, skördeprognoser och markanvändning, i syfte att garantera bättre livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samtidigt som miljön skyddas,
Ändring 184
Förslag till förordning
Artikel 50 – led a – strecksats 4b (ny)
–   övervakning av fiskerelaterad verksamhet i syfte att garantera bättre livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samtidigt som miljön skyddas,
Ändring 185
Förslag till förordning
Artikel 50 – led aa (nytt)
(aa)  Övervakning av stödet för genomförandet av unionspolitiken.
Ändring 186
Förslag till förordning
Artikel 53 – inledningen
SST-komponenten ska stödja följande verksamhet:
SST-programmet syftar till att gradvis utrusta unionen med oberoende SST-kapacitet.
SST-komponenten ska stödja följande verksamhet:
Ändring 187
Förslag till förordning
Artikel 53 – led a
(a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.
(a)  Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas eller unionens markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.
Ändring 188
Förslag till förordning
Artikel 56 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
De medlemsstater som vill delta i genomförandet av de SST-tjänster som avses i artikel 54 ska lämna in en gemensam ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier är uppfyllda:
De medlemsstater som vill delta i genomförandet av de SST-tjänster som avses i artikel 54 ska lämna in en enskild eller gemensam ansökan till kommissionen som styrker att följande kriterier är uppfyllda:
Ändring 189
Förslag till förordning
Artikel 57 – punkt 8
8.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta närmare bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i SST. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
8.  Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 105 gällande specifika bestämmelser om funktionssättet för den organisatoriska ramen för medlemsstaternas deltagande i SST. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Ändring 190
Förslag till förordning
Artikel 58a (ny)
Artikel 58a
Övervakning av tillgången till och efterfrågan på SST
Före den 31 december 2024 ska kommissionen utvärdera genomförandet av SST-komponenten, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till de markbaserade och rymdbaserade sensorernas kapacitet, och slutföra produktionen av den europeiska förteckning som behandlas i artikel 53.1a.
Vid utvärderingen ska det särskilt undersökas om det behövs ytterligare rymd- och markinfrastruktur.
Utvärderingen ska vid behov åtföljas av ett lämpligt förslag om utveckling av ytterligare rymd- och markinfrastruktur inom SST-komponenten.
Ändring 191
Förslag till förordning
Artikel 60 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Skapandet av en europeisk förteckning över jordnära föremål.
Ändring 192
Förslag till förordning
Artikel 61 – inledningen
Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och -tjänster slås samman till en gemensam pool av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster. Komponenten omfattar
Inom Govsatcomkomponenten ska satellitkommunikationskapacitet och -tjänster slås samman till en gemensam pool av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster med lämpliga säkerhetskrav. Komponenten kan omfatta
Ändring 193
Förslag till förordning
Artikel 61 – led a
(a)  utveckling, konstruktion och drift av markinfrastrukturen,
(a)  utveckling, konstruktion och drift av mark- och rymdinfrastrukturen,
Ändring 194
Förslag till förordning
Artikel 62 – punkt 3
3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1 och företräde ska ges tjänster som tillhandahålls till användare på unionsnivå. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
3.  Kommissionen ska genom genomförandeakter anta tjänstekatalogen för de tjänster som tillhandahålls av Govsatcom, i form av en förteckning över kategorier av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster och deras egenskaper, inklusive geografisk täckning, frekvens, bandbredd, användarutrustning och säkerhetsegenskaper. Dessa åtgärder ska bygga på de operativa krav och säkerhetskrav som avses i punkt 1. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 107.3.
Ändring 195
Förslag till förordning
Artikel 62 – punkt 3a (ny)
3a.  I den tjänstekatalog som avses i punkt 3 ska hänsyn tas till vilka tjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.
Ändring 196
Förslag till förordning
Artikel 63 – led b
(b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36, på grundval av de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som avses i artikel 34.1.
(b)  juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36.
Ändring 197
Förslag till förordning
Artikel 63 – led ba (nytt)
(ba)  leverantörer av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster inom ramen för denna komponent ska uppfylla de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som fastställts i enlighet med artikel 34.1.
Ändring 198
Förslag till förordning
Artikel 65 – punkt 1
1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå. Vid denna delning och prioritering ska företräde ges användare på unionsnivå.
1.  Poolen av satellitkommunikationskapacitet, tjänster och användarutrustning ska delas och prioriteras mellan Govsatcomdeltagarna på grundval av en analys av säkerhetsriskerna för användarna på unions- och medlemsstatsnivå.
Ändring 199
Förslag till förordning
Artikel 66 – punkt 1a (ny)
1a.  Govsatcomnaven ska beakta vilka tjänster som redan finns kommersiellt tillgängliga, för att konkurrensen på den inre marknaden inte ska snedvridas.
Ändring 200
Förslag till förordning
Artikel 69
Före slutet av 2024 ska kommissionen utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.
Före slutet av 2024 ska kommissionen, i samarbete med ansvariga enheter, utvärdera Govsatcom, särskilt när det gäller hur användarnas behov utvecklats i förhållande till satellitkommunikationskapaciteten. Vid utvärderingen ska kommissionen särskilt överväga om det behövs ytterligare rymdinfrastruktur. Utvärderingen ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag till utveckling av ytterligare rymdinfrastruktur inom Govsatcomkomponenten.
Ändring 201
Förslag till förordning
Artikel 71 – stycke 1
Byråns säte ska vara i Prag (Tjeckien).
Byråns säte ska vara i Prag (Tjeckien). I enlighet med programmets behov får lokala kontor för byrån inrättas, såsom fastställs i artikel 79.2.
Ändring 202
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 4
4.  Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns kärnverksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.
4.  Styrelseledamöterna och deras suppleanter ska utses mot bakgrund av deras kunskaper inom byråns verksamhet, med hänsyn till relevanta kunskaper i fråga om ledarskap, administration och budget. Europaparlamentet, kommissionen och medlemsstaterna ska sträva efter att begränsa omsättningen av deras företrädare i styrelsen, av omsorg om kontinuiteten i styrelsens verksamhet. Alla parter bör sträva efter att uppnå en jämn könsfördelning i styrelsen.
Ändring 203
Förslag till förordning
Artikel 73 – punkt 5
5.  Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas en gång.
5.  Mandatperioden för ledamöterna i styrelsen och deras suppleanter ska vara fyra år och kunna förlängas.
Ändring 204
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 3
3.  Styrelsen ska hålla ordinarie möten två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.
3.  Styrelsen ska hålla ordinarie möten minst två gånger per år. Dessutom ska den sammanträda på initiativ av ordföranden eller på begäran av minst en tredjedel av ledamöterna.
Ändring 205
Förslag till förordning
Artikel 75 – punkt 5
5.  [För varje programkomponent som inbegriper användning av känslig nationell infrastruktur, får endast företrädare för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur och företrädare för kommissionen närvara vid styrelsens möten och överläggningar och delta i omröstningarna. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska han eller hon ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur.]
5.  [För varje programkomponent som inbegriper användning av känslig nationell infrastruktur, får företrädare för medlemsstater och företrädare för kommissionen närvara vid styrelsens möten och överläggningar, men endast företrädare för de medlemsstater som har sådan infrastruktur ska delta i omröstningarna. Om styrelsens ordförande inte företräder någon av de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur, ska han eller hon ersättas av företrädarna för de medlemsstater som förfogar över sådan infrastruktur.]
Ändring 206
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  senast den 30 juni det första året av den fleråriga budgetram som föreskrivs i artikel 312 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anta byråns fleråriga arbetsprogram för den period som omfattas av den fleråriga budgetramen efter att utan ändring ha infört den del som utarbetats av styrelsen för säkerhetsackreditering i enlighet med artikel 80 a, efter att ha inhämtat kommissionens yttrande; Europaparlamentet ska rådfrågas om det fleråriga arbetsprogrammet,
Ändring 207
Förslag till förordning
Artikel 77 – punkt 2 – led da (nytt)
(da)  anta regler om öppenhet för industrikontrakt och löpande hållas underrättad om dessa av den verkställande direktören,
Ändring 208
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  Uppfylla reglerna om öppenhet för industrikontrakt och informera styrelsen.
Ändring 209
Förslag till förordning
Artikel 79 – punkt 2
2.  Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från kommissionen, styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange hur omfattande verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret, varvid onödiga kostnader och överlappningar med byråns administrativa uppgifter ska undvikas. Det kan krävas en överenskommelse om säte med den eller de berörda medlemsstaterna.
2.  Den verkställande direktören ska besluta om det är nödvändigt att utplacera en eller flera anställda i en eller flera medlemsstater för att byrån ska kunna utföra sina uppgifter på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Innan den verkställande direktören beslutar att inrätta ett lokalt kontor ska denne inhämta förhandsgodkännande från styrelsen och den eller de medlemsstater som berörs. I beslutet ska man ange hur omfattande verksamhet som ska bedrivas vid det lokala kontoret, varvid onödiga kostnader och överlappningar med byråns administrativa uppgifter ska undvikas. Det kan krävas en överenskommelse om säte med den eller de berörda medlemsstaterna. Där det är möjligt ska effekten i termer av personalfördelning och budget införlivas i det årliga arbetsprogrammet, och i alla händelser ska detta projekt anmälas till budgetmyndigheten i enlighet med artikel 84.11.
Ändring 210
Förslag till förordning
Artikel 88 – punkt 3a (ny)
3a.  Byråns personal ska få ersättning från byråns egna resurser och, när så är nödvändigt för att de uppgifter som delegerats till byrån ska kunna utföras, med användning av den budget som delegerats från kommissionen.
Ändring 211
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 1 – stycke 2
Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.
Den verkställande direktören ska utnämnas av styrelsen på grundval av meriter och dokumenterad förvaltnings- och ledningsförmåga samt relevant kompetens och erfarenhet, från en förteckning över minst tre kandidater, upprättad av kommissionen efter ett öppet och transparent uttagningsförfarande efter att en inbjudan att anmäla intresse offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning eller i andra publikationer.
Ändring 212
Förslag till förordning
Artikel 89 – punkt 2 – stycke 2
På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den utvärdering som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en fyraårsperiod.
På förslag av kommissionen får styrelsen på grundval av den utvärdering som avses i första stycket förlänga den verkställande direktörens mandatperiod en gång med högst en femårsperiod.
Ändring 213
Förslag till förordning
Artikel 92 – rubriken
Avtal om säte och villkor för verksamheten
Avtal om säte och lokala kontor samt villkor för verksamheten
Ändring 214
Förslag till förordning
Artikel 92 – punkt 1
1.  De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaten och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i den staten är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte som ska ingås av byrån och den medlemsstat där sätet är beläget.
1.  De nödvändiga avtalen beträffande byråns lokaler i värdmedlemsstaterna och de resurser som ska tillhandahållas av den medlemsstaten samt de särskilda regler som i de staterna är tillämpliga på den verkställande direktören, ledamöterna i styrelsen, byråns personal och deras familjemedlemmar ska, efter styrelsens godkännande, fastställas i ett avtal om säte och lokala kontor som ska ingås av byrån och den medlemsstat där sätet eller den lokala infrastrukturen finns.
Ändring 215
Förslag till förordning
Artikel 98 – punkt 1
1.  Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer som har ingått avtal med unionen i detta syfte.
1.  Byrån ska vara öppen för deltagande av tredjeländer och internationella organisationer som har ingått avtal med unionen i detta syfte.
Ändring 216
Förslag till förordning
Artikel 101 – punkt 1a (ny)
1a.   Kommissionen ska fastställa en metod för framtagning av kvalitativa indikatorer för en exakt bedömning av vilka framsteg som görs med uppnåendet av de allmänna målen i artikel 4.1 a, b och c. Kommissionen ska utgående från dessa metoder komplettera bilagan senast den 1 januari 2021.
Ändring 217
Förslag till förordning
Artikel 102 – punkt 2
2.  En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.
2.  En preliminär utvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras. En särskild del av denna utvärdering ska vara avsedd för styrningen av programmet, i syfte att ge information om huruvida ändringar av uppgifter och befogenheter som har anförtrotts de olika aktörerna i programmet behövs.
Ändring 218
Förslag till förordning
Artikel 102 – punkt 4
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén och kan om lämpligt låta utvärderingen åtföljas av ett nytt lagstiftningsförslag.
Ändring 219
Förslag till förordning
Artikel 102 – punkt 6 – stycke 1
Senast den 30 juni 2024 och därefter vart femte år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och belägenhet, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska särskilt ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.
Senast den 30 juni 2024 och därefter vart tredje år ska kommissionen bedöma byråns prestationer i förhållande till dess mål, uppdrag, uppgifter och belägenhet, i enlighet med kommissionens riktlinjer. Utvärderingen ska ta upp det eventuella behovet av att ändra byråns uppdrag, i synnerhet avseende möjligheten att överlåta ytterligare uppgifter till denna i enlighet med artikel 30, och de ekonomiska följderna av en sådan eventuell ändring. Den ska också behandla byråns regler om intressekonflikter och styrelsen för säkerhetsackrediterings oberoende och självständighet.
Ändring 220
Förslag till förordning
Artikel 105 – punkt 2
2.  Rätten att anta de akter som nämns i artiklarna 52 och 101 delegeras till kommissionen till och med den 31 december 2028.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 221
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 1
1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
1.  Kommissionen ska biträdas av en kommitté som sammanträder i särskilda konfigurationer/underkommittéer för varje huvudkomponent i programmet (Galileo och Egnos, Copernicus, SSA, Govsatcom). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
Ändring 222
Förslag till förordning
Artikel 107 – punkt 3a (ny)
3a.  I internationella avtal som ingås av unionen får det föreskrivas att företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer på lämpligt sätt ska delta i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning, med beaktande av säkerheten i unionen.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0405/2018).

Senaste uppdatering: 7 oktober 2019Rättsligt meddelande