Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2018/2104(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0404/2018

Ingivna texter :

A8-0404/2018

Debatter :

PV 12/12/2018 - 26
CRE 12/12/2018 - 26

Omröstningar :

PV 13/12/2018 - 9.15
CRE 13/12/2018 - 9.15

Antagna texter :

P8_TA(2018)0532

Antagna texter
PDF 163kWORD 50k
Torsdagen den 13 december 2018 - Strasbourg Preliminär utgåva
Överläggningarna i utskottet för framställningar under 2017
P8_TA-PROV(2018)0532A8-0404/2018

Europaparlamentets resolution av den 13 december 2018 om överläggningarna i utskottet för framställningar under 2017 (2018/2104(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om resultatet av överläggningarna i utskottet för framställningar,

–  med beaktande av artiklarna 10 och 11 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av artiklarna 24 och 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) som återspeglar den vikt som fördraget lägger vid EU:s medborgares och invånares rätt att framföra sina problem och göra parlamentet uppmärksamt på dem,

–  med beaktande av artikel 228 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 44 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, om rätten att inge framställningar till Europaparlamentet,

–  med beaktande av bestämmelserna i EUF-fördraget om överträdelseförfarandet, särskilt artiklarna 258 och 260,

–  med beaktande av artiklarna 52, 215 och 216 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för framställningar (A8-0404/2018), och av följande skäl:

A.  Under 2017 mottogs 1 271 framställningar – jämfört med 1 569 under 2016 – varav 776 framställningar (60,2 %) förklarades tillåtliga.

B.  15 540 användare av parlamentets webbportal för framställningar gav sitt stöd åt en eller flera framställningar 2017, jämfört med 902 användare 2015 och 6 132 användare 2016. Det totala antalet klick till stöd för framställningar var 21 955, jämfört med 18 810 under 2016 och 1 329 under 2015. Det bör beaktas att medborgarna i allt större utsträckning ger sitt stöd för ingivna framställningar på detta nya sätt.

C.  Nästan 250 identiska eller mycket likartade framställningar om tre olika ämnen, som lämnades in under 2017, behandlades tillsammans i grupper per ämne.

D.  Av de framställningar som lämnades in under 2017, undertecknades 67 av en eller flera medborgare, 25 av mer än 100 medborgare, 10 av mer än 10 000 medborgare, och två av mer än 100 000 medborgare.

E.  Antalet mottagna framställningar var lågt i förhållande till EU:s totala folkmängd. Detta kan ge en fingervisning om att en stor del av unionsmedborgarna och invånarna i EU inte utnyttjar möjligheten att inge framställningar på grund av kunskapsbrist, med tanke på de många problem eller förväntningar som kan finnas inom unionens olika verksamhetsområden. Mer behöver göras för att främja rätten att inge framställningar till Europaparlamentet.

F.  Bara mycket få unionsmedborgare och invånare i EU känner till rätten att inge framställningar. Det behövs alltså större insatser och lämpliga åtgärder för att höja allmänhetens medvetenhet och åstadkomma betydande förbättringar av utövandet av denna rättighet.

G.  Enligt kriterierna för framställningars tillåtlighet, vilka anges i artikel 227 i EUF-fördraget och artikel 215 i parlamentets arbetsordning, ska framställningar uppfylla de formella villkoren för tillåtlighet, nämligen att framställaren, som ska vara en unionsmedborgare eller person bosatt i EU, berörs av en fråga som hör till Europeiska unionens verksamhetsområde. 495 framställningar förklarades otillåtliga, eftersom de inte uppfyllde tillåtlighetsvillkoren.

H.  Rätten att inge en framställning till Europaparlamentet ger unionsmedborgare och invånare i EU möjlighet att på ett formellt sätt vända sig till sina direktvalda företrädare. Rätten att inge framställningar bör vara en central del av ett aktivt deltagande i EU:s verksamhetsområden för unionsmedborgare och invånare i EU och bör därför främjas på bästa möjliga sätt. Ett fullt utövande av rätten att inge framställningar hör samman med EU-institutionernas och medlemsstaternas behov av att snabbt och effektivt komma fram till lösningar på problem som tas upp av framställarna och tillförsäkra dem ett fullgott skydd av de grundläggande rättigheterna.

I.  Europaparlamentet har länge gått i täten för den internationella utvecklingen av framställningsprocessen och har det mest öppna och transparenta framställningsförfarandet i Europa, vilket gör det möjligt för framställarna att delta fullt ut i institutionens verksamhet.

J.  Ett aktivt deltagande är endast möjligt om det finns ett demokratiskt och transparent förfarande som gör det möjligt för parlamentet och utskottet för framställningar att utföra sitt arbete på ett medborgarvänligt och meningsfullt sätt. Detta kräver att en kontinuerlig förbättring av samspelet med framställarna eftersträvas, så att man noterar och utnyttjar exempelvis ny teknik som införts, och av samspelet med andra berörda medborgare och invånare, till exempel personer som ger framställningar sitt stöd på webbportalen för framställningar.

K.  Framställningarna är användbara verktyg för att upptäcka överträdelser av unionsrätten och luckor, motsägelser och möjliga kryphål i denna rätt med avseende på målet att garantera största tänkbara sociala rättvisa och ett fullständigt skydd av de grundläggande rättigheterna för alla medborgare. Framställningarna gör det möjligt för parlamentet och andra EU-institutioner att bedöma införlivandet och tillämpningen av unionsrätten och de faktiska konsekvenserna av ett felaktigt genomförande för unionsmedborgare och invånare i EU. De kan också ge insikt om att det saknas lagstiftningsbestämmelser på verksamhetsområden där EU skulle kunna lagstifta.

L.  Framställningar medför en extra garanti för unionsmedborgare och invånare i EU jämfört med klagomål direkt till kommissionen, eftersom de involverar parlamentet i processen och möjliggör en bättre kontroll av kommissionens fullgörande av sina undersökningsskyldigheter och även möjliggör öppna och insynsvänliga debatter i frågan, i närvaro av framställare, ledamöter av Europaparlamentet och av kommissionen liksom företrädare för eventuella andra berörda myndigheter vid behov.

M.  Framställningar ger ofta nyttig information om EU:s politik på olika områden till andra parlamentsutskott, även i samband med deras lagstiftningsverksamhet. I gengäld förväntas de utskott som är ansvariga för innehållet i en framställning tillhandahålla sin sakkunskap, så att framställningen behandlas på vederbörligt sätt och så att det blir möjligt för parlamentet att ge ett meningsfullt svar på framställningen. Parlamentet som helhet är ansvarigt för att den grundläggande rätten att inge framställningar tillgodoses genom en lämplig behandling av framställningar.

N.  Alla framställningar bör noga utvärderas och behandlas. Framställaren har rätt att inom rimlig tid få upplysningar beträffande beslutet om tillåtlighet, som fattats av utskottet för framställningar, och att få sitt ärende grundligt behandlat inom en rimlig tidsperiod.

O.  Ett stort antal framställningar diskuteras offentligt vid framställningsutskottets sammanträden. Framställarna har rätt att presentera sina framställningar, och deltar ofta fullt ut i diskussionen, och bidrar därmed aktivt till utskottets arbete. Under 2017 diskuterades 248 framställningar vid utskottets sammanträden, med 208 framställare närvarande, varav 59 deltog aktivt genom att yttra sig.

P.  De uppgifter som tillhandahålls av medborgare och invånare i framställningar och under utskottssammanträden – och som kompletteras av expertis från kommissionen, medlemsstaterna och andra organ – är avgörande för utskottets arbete. För att undvika socioekonomisk diskriminering bör framställare vilkas framställningar ska debatteras vid ett offentligt utskottssammanträde och som är villiga att delta i diskussionen ha rätt till ersättning för tillhörande kostnader, inom rimliga gränser.

Q.  De vanligaste ämnen som togs upp i framställningarna under 2017 hänförde sig till miljöfrågor (särskilt frågor som rör vatten- och avfallshantering och bevarande), grundläggande rättigheter (särskilt rösträtt och barns rättigheter), problemet med de stulna barnen, fri rörlighet för personer, sociala frågor (arbetsförhållanden), olika former av diskriminering och invandring, utöver många andra verksamhetsområden.

R.  Översynen av parlamentets arbetsordning bör bidra till att förbättra framställningsförfarandet, och de relevanta bestämmelserna bör göra det möjligt att optimera framställningsutskottets förmåga att undersöka allmänhetens farhågor och därigenom säkerställa ett fullgott skydd och ett mer ändamålsenligt utnyttjande av rätten att inge framställningar.

S.  Av de framställningar som mottogs under 2017 (878 framställningar) lämnades 69,1 % in via parlamentets webbportal för framställningar, jämfört med 68 % (1 067 framställningar) under 2016. Det faktum att detta format dominerar och att det förväntas öka med tiden skulle kunna möjliggöra en snabbare inledande behandling av dessa framställningar.

T.  Sammanfattningar av framställningar kan nu laddas upp till portalen tidigare – ungefär en vecka efter det att utskottet för framställningar fattar beslut om tillåtlighet. Automatisk uppladdning av dagordningar, protokoll och kommissionens svar rörande framställningar infördes i slutet av 2017, vilket har gjort dessa dokument tillgängliga för allmänheten och ökat insynen i arbetet i utskottet för framställningar. Alla dessa funktioner avspeglar parlamentets åtaganden i samband med syftet att skapa en mer interaktiv upplevelse för framställarna och möjliggöra realtidskommunikation med dessa. Frågor och svar och förklaringen om skydd av personuppgifter har reviderats för att återspegla förändringar i sekretessbestämmelserna i arbetsordningen. Man har också gjort tekniska förbättringar, inklusive ytterligare förbättringar av sökfunktionen och införandet av en ”läs först”-sida innan en framställning kan lämnas in, som innehåller upplysningar och rådgivning för framställare. Ett stort antal individuella förfrågningar om stöd har hanterats med framgång.

U.  Utskottet för framställningar anser att det europeiska medborgarinitiativet är ett viktigt instrument för direktdemokrati och deltagandedemokrati som, om det tas på allvar, bör göra det möjligt för medborgarna att delta aktivt i utformningen av EU:s politik och lagstiftning.

V.  Under 2017 genomfördes fyra undersökningsresor enligt artikel 216a i arbetsordningen: en till Sverige, då man undersökte de svårigheter som EU-medborgare hade vid erhållandet av ett personnummer som krävs för att få tillgång till merparten av de tjänster de behövde när de tillfälligt flyttade till Sverige, en till Spanien, då man granskade framställningar som tar upp påståenden om att nyfödda barn stals från sjukhus under och efter Francos diktatur, en till Taranto (Italien), då man tittade närmare på hur ett stålverk och ett lokalt raffinaderi påverkat miljön och orsakat luft-, mark- och vattenföroreningar, och en till Larnaca (Cypern), då man kartlade miljö- och hälsoeffekterna av en nybyggd industrihamn i staden.

W.  Enligt arbetsordningen ansvarar utskottet för framställningar för förbindelserna med Europeiska ombudsmannen, som undersöker klagomål om administrativa missförhållanden inom EU:s institutioner och organ. Den nuvarande Europeiska ombudsmannen, Emily O’Reilly, lade fram sin årsrapport för 2016 för utskottet för framställningar vid dess sammanträde den 30 maj 2017, och årsrapporten från utskottet för framställningar är delvis baserad på ombudsmannens årsrapport, eller de särskilda rapporter som lämnas till parlamentet, varav den senaste rörde insynen i rådets beslutsfattande.

X.  Utskottet för framställningar är medlem i Europeiska ombudsmannanätverket, vilket också omfattar Europeiska ombudsmannen, nationella och regionala ombudsmän och liknande organ i EU:s medlemsstater och kandidatländer och andra länder i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, och syftar till att främja informationsutbytet om EU:s lagstiftning och politik och att utbyta bästa praxis.

1.  Europaparlamentet uppmärksammar framställningsutskottets väsentliga funktion som bro mellan å ena sidan unionsmedborgarna och invånarna i EU och å andra sidan EU-institutionerna, genom vilken unionsmedborgare och invånare i EU formellt kan uppmärksamma parlamentet på fall av felaktig tillämpning av unionsrätten och uppmärksamma sina valda företrädare på sina tankar och synpunkter, vilket därigenom skapar förutsättningar för att snabbt undersöka och tillgodose framställarnas önskemål, där det är möjligt. Parlamentet understryker att det sätt på vilket problemen i framställningarna behandlas har en avgörande inverkan på medborgarna när det gäller den faktiska efterlevnaden av rätten att inge framställningar i enlighet med unionsrätten och på allmänhetens syn på EU-institutionerna. Parlamentet påminner kommissionen om att framställningar erbjuder en unik möjlighet att kartlägga situationer där unionsrätten inte upprätthålls och att undersöka sådana situationer med hjälp av Europaparlamentets politiska kontroll.

2.  Europaparlamentet påpekar att framställningar utgör både en möjlighet och en utmaning för parlamentet och andra EU-institutioner eftersom de gör det möjligt att skapa en direkt dialog med unionsmedborgare och invånare i EU och att upprätthålla en dialog med dem, särskilt om de påverkas av tillämpningen av unionsrätten och söker en ändamålsenlig och effektiv prövningsmekanism. Parlamentet påpekar att EU-institutionerna och medlemsstaterna måste göra sitt yttersta, inom ramen för sina respektive befogenheter, för att snabbt och effektivt lösa de problem som medborgarna tagit upp i sina framställningar.

3.  Europaparlamentet betonar vikten av att öka medvetenheten genom en kontinuerlig offentlig debatt och mer information om EU:s faktiska befogenheter, dess funktionssätt och dess behov av framtida förbättringar, i syfte att se till att unionsmedborgarna och invånarna i EU är väl informerade om de nivåer där besluten fattas, så att de också kan involveras i diskussioner om möjliga reformer samt förebygga den företeelse som innebär att man i vissa oansvariga medlemsstater skyller allt på Bryssel. Parlamentet anser att en bredare offentlig debatt om EU, liksom bättre information och utbildning samt korrekt medierapportering skulle minska antalet otillåtliga framställningar, eftersom unionsmedborgarna och invånarna i EU skulle vara mer medvetna om EU:s befogenheter. Parlamentet konstaterar att ämnet för en otillåtlig framställning kan spela en roll för beslutsfattandet, även om den inte omfattas av utskottets ansvarsområde.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av ett utökat samarbete mellan kommissionen och andra EU-institutioner och medlemsstaternas nationella, regionala och lokala myndigheter i syfte att säkerställa antagande och genomförande av EU-regler som är inriktade på att åstadkomma en så omfattande social rättvisa som möjligt och ett fullständigt och verkningsfullt skydd av alla medborgares ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Parlamentet understryker behovet av mer aktivt samarbete med medlemsstaternas företrädare vid utskottssammanträden och av snabbare uppföljning av förfrågningar som skickas från utskottet. Parlamentet uppmanar därför alla berörda myndigheter på nationell nivå och EU-nivå att som en prioriterad fråga göra fasta åtaganden när det gäller att behandla framställningar och hitta lösningar på de problem som tas upp i dem. Parlamentet konstaterar återigen att många framställningar har fått ytliga svar från kommissionen.

5.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att korrekt använda de befogenheter som hänger samman med dess roll som fördragens väktare, eftersom denna roll är av yttersta vikt för att EU ska fungera väl när det gäller medborgarna och EU:s lagstiftande organ. Parlamentet vill att överträdelseförfaranden hanteras i god tid, så att man utan dröjsmål kan sätta stopp för situationer där unionsrätten inte respekteras.

6.  Europaparlamentet upprepar att samarbete med andra parlamentsutskott är nödvändigt för att framställningarna ska behandlas på ett grundligt sätt. Parlamentet konstaterar att 18 framställningar under 2017 översändes till andra parlamentsutskott för yttrande och 357 för kännedom. Parlamentet välkomnar att 21 yttranden om framställningar mottogs från parlamentsutskotten. Parlamentet uppmuntrar till ökad dialog mellan olika parlamentsutskott, så att de problem som tas upp av unionsmedborgarna ägnas lämplig uppmärksamhet.

7.  Europaparlamentet pekar på lanseringen av nätverket för framställningar den 21 mars 2017, i närvaro av ledamöter från alla parlamentsutskott, där man presenterade nätverkets riktlinjer och beskrev dess syfte och dess medlemmars roll. Parlamentet är övertygat om att nätverket för framställningar, om det tas på allvar, är ett användbart verktyg för en bättre uppföljning av framställningar i det parlamentariska arbetet och lagstiftningsarbetet. Parlamentet betonar att nätverket har varit betydelsefullt såtillvida att det har uppmärksammat ledamöterna på de problem som medborgare tagit upp i sina framställningar till parlamentet. Nätverket har också haft en viktig roll när det gäller att diskutera möjliga förbättringar av förfarandena och utbyta bästa praxis. Parlamentet betonar att en närmare kontakt mellan utskotten kan öka effektiviteten vid planeringen av utfrågningar och parlamentariska studier på liknande områden. Parlamentet ser fram emot utredningsavdelningens offentliggörande av studien av parlamentets utredningsavdelning C om hur de olika utskottens nuvarande samarbete med utskottet för framställningar fungerar. Parlamentet understryker att ett fördjupat samarbete med parlamentsutskotten om frågor som tas upp av framställarna bör göra det möjligt för parlamentet att tillhandahålla en bättre individuell uppföljning av framställningar och att mycket snabbare och effektivare reagera på medborgarnas farhågor, vilket ger mervärde för unionsmedborgarna och invånarna i EU och för parlamentets verksamhet och Europa som helhet.

8.  Europaparlamentet betonar de viktiga bidragen av framställningar som lämnats in före brexitförhandlingarna av berörda medborgare och invånare. Parlamentet pekar på den gemensamma offentliga utfrågning som hölls den 11 maj 2017 av utskottet för framställningar och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE), utskottet för konstitutionella frågor (AFCO) och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (EMPL), om medborgarnas och invånarnas rättigheter efter brexit, för att säkerställa att dessa rättigheter görs till en av parlamentets huvudprioriteringar i brexitförhandlingarna.

9.  För att uppnå fullständig enhetlighet i behandlingen av olika framställningar anser Europaparlamentet att utskottet för framställningar och att utskottets sekretariat bör tilldelas utökade resurser. Parlamentet betonar att utskottets riktlinjer, som antogs i januari 2016, gör behandlingen av framställningar och beslutsprocessen översiktlig och tydlig.

10.  Europaparlamentet påminner om att framställningarna behandlas i enlighet med artikel 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där det står att varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat ska ha rätt att göra en framställning till Europaparlamentet i frågor som hör till Europeiska unionens verksamhetsområden. Parlamentet påminner om att förfarandet för att behandla framställningar fastställs i Europaparlamentets arbetsordning.

11.  Parlamentet konstaterar att en vägran att snabbt och grundligt undersöka medborgarnas klagomål, även i samband med enskilda fall, inom ramen för kommissionens strategi i meddelandet från 2016 ”EU-rätten: Bättre resultat genom bättre tillämpning”(1), kan göra det svårare att snabbt förstå eventuella allvarliga systembrister och därigenom leda till att många överträdelser av rättigheter består, vilket drabbar en mängd medborgare, eftersom kommissionen i stort sett låter det vara primärt de nationella domstolarnas ansvar att övervaka eventuella överträdelser av EU-lagstiftningen, utom vid systematiska överträdelser. Parlamentet anser att tolkningen av detta begrepp är alltför oklar och att det är särskilt skadligt med en sådan strategi inom miljölagstiftningens område. Parlamentet betraktar detta som en tillbakagång från den tidigare strategin för genomförande av EU:s miljölagstiftning och som ett allmänt hinder för fullgörandet av de skyldigheter som kommissionen har i egenskap av fördragens väktare.

12.  Europaparlamentet påpekar att behandlingen av framställningar om otrygga anställningsvillkor har visat att många arbetstagare i vissa medlemsstater utsätts för oacceptabla och diskriminerande metoder, vilket tyder på att det i en rad fall saknas ändamålsenliga förebyggande mekanismer och påföljder. Parlamentet beklagar djupt att kommissionen ännu inte har tagit itu med en mängd fall som rör vissa medlemsstaters överträdelser av EU:s arbetsrätt och därigenom gjort det möjligt för överträdelserna av arbetstagarnas rättigheter att fortgå i flera år.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att systematiskt informera utskottet för framställningar om pågående EU-pilotprojekt och överträdelseförfaranden i samband med framställningar. Parlamentet upprepar också sin begäran om tillgång till de handlingar som utbyts i samband med förfarandena så snart dessa avslutats med tillämpning av rättspraxis från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen), särskilt när de helt eller delvis inletts på grundval av framställningar. Parlamentet välkomnar den centraliserade plattform, som skapades av kommissionen 2014, på vilken överträdelsebeslut offentliggörs.

14.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen alltid ska vara vederbörligen representerad under de offentliga debatterna i utskottet för framställningar, närmare bestämt i form av högre tjänstemän som kan lämna ytterligare upplysningar och svara på förfrågningar från framställare och ledamöter av Europaparlamentet, vid behov utöver räckvidden för det skriftliga svar som tidigare tillhandahållits.

15.  Europaparlamentet välkomnar den ökande tendensen i utskottet för framställningar att ta upp frågor i kammaren, genom frågor för muntligt besvarande, resolutioner eller kortfattade resolutionsförslag i enlighet med artikel 216.2 i arbetsordningen. Parlamentet uppmärksammar sina resolutioner som antogs efter offentliggörandet av den årliga rapporten om verksamheten i utskottet för framställningar under 2016(2), den årliga rapporten om Europeiska ombudsmannens arbete under 2016(3) och rapporten om EU-medborgarskapet 2017(4). Parlamentet uppmärksammar sin resolution av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden(5).

16.  Europaparlamentet noterar de utfrågningar om ett antal olika ämnen som utskottet för framställningar anordnade under 2017, på egen hand eller i samarbete med andra utskott, närmare bestämt om ”Bekämpande av diskriminering samt skydd av minoriteter” (den 4 maj), om ”EU-medborgarnas situation och rättigheter i Storbritannien” efter brexit (den 11 maj), tillsammans med EMPL- och LIBE-utskotten, om ”Att återställa medborgarnas förtroende för det europeiska projektet” (den 22 juni), om ”Statslöshet” (den 29 maj) tillsammans med LIBE-utskottet, om EU:s medborgarinitiativ ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel” och om ”Skydd av rättigheterna för visstidsanställda och arbetstagare med osäkra anställningar” (den 22 november). Parlamentet gläds också åt att den årliga workshoppen om skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning ägde rum den 12 oktober 2017.

17.  Europaparlamentet konstaterar att utskottet för framställningar i flera bidrag till parlamentsbetänkanden – till exempel om den europeiska rättsakten om tillgänglighet(6), om tolkningen och tillämpningen av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning(7), om Bryssel IIa-förordningen(8), om Marrakesh-fördraget(9), om övervakning av tillämpningen av EU-rätten 2015(10), om användningen av energi från förnybara källor(11), om EU:s handikappstrategi(12), om den årliga rapporten om situationen för de grundläggande rättigheterna i EU 2016(13) och om översynen av förordning (EU) nr 211/2011 om medborgarinitiativet(14) – har yttrat sig om olika frågor som tagits upp i framställningar.

18.  Europaparlamentet konstaterar att miljöfrågorna var den främsta anledningen till oro för framställarna under 2017. Parlamentet lyfter fram den särskilda Eurobarometer 468-undersökning som offentliggjordes i november 2017(15) och som visade att miljön är en av de viktigaste frågorna för unionsmedborgarna. Parlamentet betonar vikten av att tillgodose förväntningarna hos unionsmedborgarna och invånarna i EU i fråga om lämplig miljölagstiftning, och av att genomföra de regler och principer som antagits. Parlamentet beklagar att miljöreglerna inte alltid genomförs på ett korrekt sätt i medlemsstaterna, såsom det beskrivs i framställningarna. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen, som väktare av fördragen, att tillsammans med medlemsstaterna säkerställa ett korrekt genomförande av unionsrätten.

19.  Europaparlamentet betonar att kommissionen måste säkerställa att det genomförs tillförlitliga och utförliga analyser av förenligheten med unionsrätten när det gäller de miljöbedömningar som medlemsstaterna genomför innan de godkänner infrastrukturprojekt som i framställningar har kritiserats för att orsaka allvarliga risker för folkhälsan och miljön.

20.  Europaparlamentet beklagar djupt att de problem med luftkvaliteten som uppmärksammats av framställare i en rad medlemsstater förvärras av utsläppen från 43 miljoner dieselbilar som inte är förenliga med EU:s regler om typgodkännande och utsläppen från personbilar och lätta nyttofordon.

21.  Europaparlamentet pekar på det arbete som utskottet för framställningar har utfört i samband med framställningar som rör frågor om funktionsnedsättningar. Parlamentet noterar att färre framställningar om frågor rörande funktionsnedsättningar ingavs 2017. Parlamentet betonar att tillgång till transporter och byggnadsmiljön och diskriminering, särskilt på arbetsmarknaden, är bland de största utmaningarna för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet konstaterar att särskild uppmärksamhet ägnades åt diskussioner om framställningar om frågor rörande funktionsnedsättningar, såsom stöd för anhörigvårdare till personer med funktionsnedsättningar, och om snabb ratificering, genomförande och tillämpning av Marrakesh-fördraget.

22.  Europaparlamentet betonar att utskottet för framställningar har en skyddande roll inom EU-ramen för FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet lyfter fram den workshop om skydd av rättigheter för personer med funktionsnedsättning som ägde rum vid utskottets sammanträde den 12 oktober 2017 och som omfattade en presentation av en studie om inkluderande undervisning. EU-institutionerna uppmanas att föregå med gott exempel i denna fråga och att säkerställa att de nationella myndigheterna korrekt och utan dröjsmål genomför den lagstiftning som antagits på detta område.

23.  Europaparlamentet pekar på sin resolution av den 15 mars 2017 om hinder för unionsmedborgares fria rörlighet och frihet att arbeta på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar på nytt kommissionen att klargöra, uppdatera och utöka sina riktlinjer för bättre införlivande och tillämpning av direktiv 2004/38/EG för att i synnerhet inkludera senaste rättspraxis från EU-domstolen (målen C-456/12 och C-457/12). Parlamentet rekommenderar användning av planer för införlivande och genomförande i syfte att säkerställa fullständig och korrekt tillämpning. Medlemsstaterna uppmanas enträget att respektera direktiv 2004/38/EG samt befintlig rättspraxis från Europeiska unionens domstol när det gäller fri rörlighet för personer. Ett åsidosättande av detta direktiv och denna rättspraxis skulle nämligen vara en direkt kränkning av en av unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter.

24.  Europaparlamentet erkänner det arbete som gjorts av framställningsutskottets arbetsgrupp för frågor om barns välfärd, och noterar dess slutrapport och rekommendationer som antogs den 3 maj 2017. Parlamentet är starkt övertygat om att kommissionen, rådet och medlemsstaterna på ett konsekvent och effektivt sätt bör följa upp rekommendationerna i arbetsgruppens slutrapport. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att respektera EU-lagstiftningen och att på ett ändamålsenligt sätt främja och förbättra det gränsöverskridande samarbetet i familjefrågor genom att tillhandahålla utbildning för domare och yrkesverksamma, information om rättshjälp och tvåspråkiga jurister.

25.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att en för snäv eller inkonsekvent tolkning av artikel 51 i stadgan om de grundläggande rättigheterna ökar avståndet mellan medborgarna och EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram åtgärder som garanterar en konsekvent och vittgående tillämpning av tillämpningsområdet för artikel 51.

26.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att uppmana medlemsstaterna att hitta lösningar mot förlust av rösträtt och politisk utestängning av EU-medborgare som fritt rör sig och bor inom EU samt politisk utestängning av varaktigt bosatta personer. Parlamentet uttrycker sin besvikelse över att utkastet till avtal om utträde mellan EU och Förenade kungariket inte innehåller någon hänvisning till medborgarnas politiska rättigheter.

27.  Europaparlamentet betonar att det europeiska medborgarinitiativet bör vara både öppet och effektivt för att tjäna som ett viktigt instrument för ett aktivt medborgarskap och medborgardeltagande. Parlamentet beklagar att detta inte har varit fallet tidigare och att tidigare framgångsrika initiativ inte gett några påtagliga resultat i form av lagstiftning. Parlamentet noterar kommissionens förslag om en översyn av förordning (EU) nr 211/2011 om det europeiska medborgarinitiativet(16), som offentliggjordes den 13 september 2017. Parlamentet framhäver det senaste framgångsrika europeiska medborgarinitiativ som lämnats in, med titeln ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel”. Parlamentet pekar på den offentliga utfrågningen om detta initiativ i parlamentet den 20 november 2017, och förväntar sig från kommissionens sida en reaktion som är förenlig med initiativets innehåll. Parlamentet bekräftar framställningsutskottets åtagande om att aktivt medverka till att anordna offentliga utfrågningar för framgångsrika initiativ, och förbinder sig att på institutionsnivå se till att denna inkluderande process effektiviseras och att se till att initiativen får en lämplig lagstiftningsmässig uppföljning.

28.  Europaparlamentet betonar att det, i samband med den offentliga utfrågningen om det europeiska medborgarinitiativet ”Förbjud glyfosat och skydda människor och miljön mot giftiga bekämpningsmedel” och vid behandlingen av framställningar om samma ämne, har framkommit att EU:s godkännandeförfaranden för ämnen som glyfosat, genetiskt modifierade organismer och bekämpningsmedel äventyras av bristfälligt oberoende, otillräcklig transparens och felaktigheter vid inhämtandet och utvärderingen av vetenskapliga bevis.

29.  Europaparlamentet noterar det stora antalet framställningar om djurskydd. Parlamentet uppmärksammar studien ”Djurskydd i Europeiska unionen” och dess presentation vid utskottets sammanträde den 23 mars 2017, följt av en diskussion om en rad framställningar i frågan. Parlamentet anser att det är helt nödvändigt att ta fram en ny djurskyddsstrategi på EU-nivå för att överbrygga alla befintliga luckor, harmonisera lagstiftning och säkerställa ett fullständigt och effektivt skydd av djurs välbefinnande, inklusive djurtransporter, genom tydlig och uttömmande lagstiftning som helt uppfyller kraven i artikel 13 i EUF-fördraget.

30.  Europaparlamentet betonar att Solvit-nätverket spelar en viktig roll i fråga om att ge medborgarna och företagen ett instrument för att ta upp problem som rör myndigheters eventuella överträdelser av unionsrätten i andra medlemsstater. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att främja Solvit för att göra det mer användbart och synligt för medborgarna. Parlamentet välkomnar i detta avseende handlingsplanen för att förstärka Solvit-nätverket, som kommissionen offentliggjorde i maj 2017. Parlamentet uppmanar kommissionen att avlägga rapport för Europaparlamentet om resultaten för denna handlingsplan.

31.  Europaparlamentet understryker vikten av att vidareutveckla portalen för framställningar och behovet av att göra den till en portal för tvåvägskommunikation och ett lättillgängligt interaktivt verktyg som ger alla EU-medlemsstaternas medborgare tillgång till all grundläggande information om framställningar och deras behandling, öppnar upp kommunikationskanaler och skapar tematiska grupper för utbyte av handlingar och god praxis. Parlamentet framhåller att det är nödvändigt att ytterligare minimera den administrativa bördan i hur framställningar behandlas. Parlamentet betonar att portalen även fungerar som ett offentligt register över framställningar. Parlamentet vidhåller att portalens tekniska kapacitet måste stärkas för att åstadkomma ett smidigt framställningsförfarande. Parlamentet betonar behovet av att förbättra kommunikationen med framställarna genom att skicka dem meddelanden på deras eget språk om hur behandlingen av deras framställningar fortskrider. Parlamentet anser att personer som har stöttat eller visat intresse för en framställning har rätt att få samma återkoppling och information som framställaren, särskilt när det gäller debatter i parlamentet eller svar från kommissionen. Parlamentet upprepar vikten av att göra mer för att se till att framställarna är närvarande när deras framställningar diskuteras i utskottet.

32.  Europaparlamentet efterlyser en mer fokuserad och aktiv press- och kommunikationstjänst och en aktivare närvaro på sociala medier och ser gärna att utskottets arbete blir mer lyhört för allmänhetens önskemål.

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution och betänkandet från utskottet för framställningar till rådet, kommissionen, Europeiska ombudsmannen och medlemsstaternas regeringar och parlament och till nationella utskott för framställningar och ombudsmän eller motsvarande behöriga organ.

(1) EUT C 18, 19.1.2017, s. 10.
(2) EUT C 369, 11.10.2018, s. 105.
(3) EUT C 356, 4.10.2018, s. 77.
(4) EUT C 369, 11.10.2018, s. 11.
(5) EUT C 263, 25.7.2018, s. 98.
(6) Yttrande antaget den 24 januari 2017.
(7) Yttrande antaget den 24 januari 2017.
(8) Yttrande antaget den 25 april 2017.
(9) Yttranden antagna den 24 januari 2017.
(10) Yttrande antaget den 22 mars 2017.
(11) Yttrande antaget den 7 september 2017.
(12) Yttrande antaget den 7 september 2017.
(13) Yttrande antaget den 22 november 2017.
(14) Yttrande antaget den 7 september 2017.
(15) Särskild Eurobarometer 468, 2015: EU:s medborgares inställning till miljön, november 2017. http://ec.europa.eu/commfrontoffice/publicopinion/index.cfm/Survey/getSurveyDetail/instruments/SPECIAL/surveyKy/2156
(16) EUT L 65, 11.3.2011, s. 1.

Senaste uppdatering: 14 december 2018Rättsligt meddelande