Index 
Antagna texter
Onsdagen den 12 september 2018 - StrasbourgSlutlig utgåva
Nominella mängder för utsläppande på unionsmarknaden av enkeldestillerad shochuav ***I
 Ändring av samarbetsmemorandum mellan Förenta staterna och EU (införande av system för flygledningstjänst) ***
 Luftfartsavtal mellan Kanada och EU (Kroatiens anslutning) ***
 Upphovsrätt på den digitala inre marknaden ***I
 Kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen ***I
 Bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser ***I
 Situationen i Ungern
 Autonoma vapensystem
 Läget i förbindelserna mellan EU och USA
 Läget i förbindelserna mellan EU och Kina

Nominella mängder för utsläppande på unionsmarknaden av enkeldestillerad shochuav ***I
PDF 118kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 september 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 110/2008 vad gäller nominella mängder för utsläppande på unionsmarknaden av enkeldestillerad shochu som framställts i enkelpanna och buteljerats i Japan (COM(2018)0199 – C8-0156/2018 – 2018/0097(COD))
P8_TA(2018)0334A8-0255/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0199),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0156/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2018(1),

–  med beaktande av [det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 10 juli 2018 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0255/2018),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 september 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/… om ändring av förordning (EG) nr 110/2008 vad gäller nominella mängder för utsläppandet på unionsmarknaden av enkeldestillerad shochu som framställts i enkelpanna och buteljerats i Japan

(Eftersom en överenskommelse nåddes mellan parlamentet och rådet överensstämmer parlamentets ståndpunkt med den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2018/1670.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Ändring av samarbetsmemorandum mellan Förenta staterna och EU (införande av system för flygledningstjänst) ***
PDF 110kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 september 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens vägnar, av ändring 1 av samarbetsmemorandum NAT-I-9406 mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen (05800/2018 – C8-0122/2018 – 2018/0009(NLE))
P8_TA(2018)0335A8-0214/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (05800/2018),

–  med beaktande av ändring 1 av samarbetsmemorandum NAT-I-9406 mellan Amerikas förenta stater och Europeiska unionen (14031/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 100.2, 218.6 andra stycket a och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0122/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0214/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Amerikas förenta stater.


Luftfartsavtal mellan Kanada och EU (Kroatiens anslutning) ***
PDF 109kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 september 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående, på unionens och dess medlemsstaters vägnar, av ett protokoll om ändring av luftfartsavtalet mellan Kanada och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater för att ta hänsyn till Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (12256/2014 – C8-0080/2017 – 2014/0023(NLE))
P8_TA(2018)0336A8-0256/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12256/2014),

–  med beaktande av utkastet till protokoll om ändring av luftfartsavtalet mellan Kanada och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater för att ta hänsyn till republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (12255/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 och artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0080/2017),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8-0256/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Kanada.


Upphovsrätt på den digitala inre marknaden ***I
PDF 285kWORD 109k
Europaparlamentets ändringar antagna den 12 september 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om upphovsrätt på den digitala inre marknaden (COM(2016)0593 – C8-0383/2016 – 2016/0280(COD))(1)
P8_TA(2018)0337A8-0245/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  De direktiv som har antagits inom området för upphovsrätt och närstående rättigheter ger rättighetshavarna en hög skyddsnivå och skapar en ram inom vilken verk och andra skyddade alster kan utnyttjas. Denna harmoniserade rättsliga ram bidrar till en väl fungerande inre marknad, den stimulerar innovation, kreativitet, investeringar och produktion av nytt innehåll, även i den digitala miljön. Det skydd som denna rättsliga ram ger bidrar också till unionens mål att respektera och främja kulturell mångfald samtidigt som det gemensamma europeiska kulturarvet framhävs. Enligt artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen beakta kulturella aspekter i sitt handlande.
(2)  De direktiv som har antagits inom området för upphovsrätt och närstående rättigheter bidrar till att den inre marknaden fungerar, ger rättighetshavarna en hög skyddsnivå, underlättar klareringen av rättigheter och skapar en ram inom vilken verk och andra skyddade alster kan utnyttjas. Denna harmoniserade rättsliga ram bidrar till en väl fungerande och verkligt integrerad inre marknad, och den stimulerar innovation, kreativitet, investeringar och produktion av nytt innehåll, även i den digitala miljön, i syfte att undvika fragmentering av den inre marknaden. Det skydd som denna rättsliga ram ger bidrar också till unionens mål att respektera och främja kulturell mångfald samtidigt som det gemensamma europeiska kulturarvet framhävs. Enligt artikel 167.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska unionen beakta kulturella aspekter i sitt handlande.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra det sätt på vilket verk och andra skyddade alster skapas, produceras, distribueras och används. Nya affärsmodeller och nya aktörer dyker fortsättningsvis upp. De mål och principer som fastställs i unionens ram för upphovsrätten är fortsatt välgrundade. Det råder dock fortfarande ovisshet om rättsläget både hos rättsinnehavare och användare när det gäller vissa användningsområden, även gränsöverskridande användning, av verk eller andra alster i den digitala miljön. Enligt kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten26 är det på vissa områden nödvändigt att anpassa och komplettera unionens nuvarande upphovsrättsliga ram. Detta direktiv fastställer regler för att anpassa vissa undantag och inskränkningar till digitala och gränsöverskridande miljöer samt åtgärder för att underlätta viss licensieringspraxis vad gäller spridning av utgångna verk och onlinetillgång till audiovisuella verk över plattformar för beställvideo i syfte att säkerställa en bredare tillgång till innehåll. För att uppnå en välfungerande marknadsplats för upphovsrätt bör det även finnas bestämmelser om rättigheter i publikationer, om användningen av verk och andra alster av leverantörer av onlinetjänster som lagrar och ge tillgång till användaruppladdat innehåll och om transparens i upphovsmäns och utövande konstnärers avtal.
(3)  Den snabba tekniska utvecklingen fortsätter att förändra det sätt på vilket verk och andra skyddade alster skapas, produceras, distribueras och används, och den berörda lagstiftningen behöver vara framtidssäker för att inte begränsa den tekniska utvecklingen. Nya affärsmodeller och nya aktörer dyker fortsättningsvis upp. De mål och principer som fastställs i unionens ram för upphovsrätten är fortsatt välgrundade. Det råder dock fortfarande ovisshet om rättsläget både hos rättsinnehavare och användare när det gäller vissa användningsområden, även gränsöverskridande användning, av verk eller andra alster i den digitala miljön. Enligt kommissionens meddelande Mot en modernare och mer europeisk ram för upphovsrätten26 är det på vissa områden nödvändigt att anpassa och komplettera unionens nuvarande upphovsrättsliga ram. Detta direktiv fastställer regler för att anpassa vissa undantag och inskränkningar till digitala och gränsöverskridande miljöer samt åtgärder för att underlätta viss licensieringspraxis vad gäller spridning av utgångna verk och onlinetillgång till audiovisuella verk över plattformar för beställvideo i syfte att säkerställa en bredare tillgång till innehåll. För att uppnå en välfungerande och rättvis marknadsplats för upphovsrätt bör det även finnas bestämmelser om utövande och genomförande för användningen av verk och andra alster på plattformar för leverantörer av onlinetjänster, och om transparens i upphovsmäns och utövande konstnärers avtal samt om den redovisning som är knuten till utnyttjandet av skyddade verk i enlighet med dessa avtal.
__________________
__________________
26 COM(2015)0626.
26 COM(2015)0626.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Detta direktiv grundar sig på och kompletterar bestämmelserna i de direktiv som gäller på detta område, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG27, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG28, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG29, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG30, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU31 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU32.
(4)  Detta direktiv grundar sig på och kompletterar bestämmelserna i de direktiv som gäller på detta område, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG27, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG27a, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG28, Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG29, Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG30, Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU31 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU32.
_________________
_________________
27 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20–28).
27 Europaparlamentets och rådets direktiv 96/9/EG av den 11 mars 1996 om rättsligt skydd för databaser (EGT L 77, 27.3.1996, s. 20).
27a Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden (”Direktiv om elektronisk handel”) (EGT L 178, 17.7.2000, s. 1).
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 22.6.2001, s. 10–19).
28 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (EGT L 167, 22.6.2001, s. 10).
29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (EUT L 376, 27.12.2006, s. 28–35).
29 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG av den 12 december 2006 om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter (EUT L 376, 27.12.2006, s. 28).
30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 5.5.2009, s. 16–22).
30 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/24/EG av den 23 april 2009 om rättsligt skydd för datorprogram (EUT L 111, 5.5.2009, s. 16).
31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU av den 25 oktober 2012 om viss tillåten användning av anonyma verk (EUT L 299, 27.10.2012, s. 5–12).
31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU av den 25 oktober 2012 om viss tillåten användning av anonyma verk (EUT L 299, 27.10.2012, s. 5).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (EUT L 84, 20.3.2014, s. 72–98).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden (EUT L 84, 20.3.2014, s. 72).
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 5
(5)  Inom forskning, utbildning och bevarande av kulturarvet möjliggör den digitala tekniken nya typer av användningsområden som inte entydigt omfattas av nuvarande unionsbestämmelser om undantag och inskränkningar. Dessutom kan den frivilliga karaktären hos undantag och inskränkningar som föreskrivs i direktiven 2001/29/EG, 96/9/EG och 2009/24/EG inom dessa områden inverka negativt på den inre marknadens funktion. Detta är särskilt relevant vid gränsöverskridande användning, som blir allt viktigare i den digitala miljön. De befintliga undantag och inskränkningar i unionslagstiftningen som är relevanta för vetenskaplig forskning, undervisning och bevarande av kulturarvet bör därför omprövas i ljuset av dessa nya användningsområden. Obligatoriska undantag eller inskränkningar för användning av teknik för text- och datautvinning inom forskning, illustrationer i undervisningssyfte i den digitala miljön och för bevarande av kulturarvet bör införas. För användningsområden som inte omfattas av de undantag eller inskränkningar som anges i det här direktivet bör de undantag och inskränkningar som finns i unionsrätten fortsätta att gälla. Direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG bör anpassas.
(5)  Inom forskning, innovation, utbildning och bevarande av kulturarvet möjliggör den digitala tekniken nya typer av användningsområden som inte entydigt omfattas av nuvarande unionsbestämmelser om undantag och inskränkningar. Dessutom kan den frivilliga karaktären hos undantag och inskränkningar som föreskrivs i direktiven 2001/29/EG, 96/9/EG och 2009/24/EG inom dessa områden inverka negativt på den inre marknadens funktion. Detta är särskilt relevant vid gränsöverskridande användning, som blir allt viktigare i den digitala miljön. De befintliga undantag och inskränkningar i unionslagstiftningen som är relevanta för innovation, vetenskaplig forskning, undervisning och bevarande av kulturarvet bör därför omprövas i ljuset av dessa nya användningsområden. Obligatoriska undantag eller inskränkningar för användning av teknik för text- och datautvinning inom innovation och forskning, för illustrationer i undervisningssyfte i den digitala miljön och för bevarande av kulturarvet bör införas. För användningsområden som inte omfattas av de undantag eller inskränkningar som anges i det här direktivet bör de undantag och inskränkningar som finns i unionsrätten fortsätta att gälla. Befintliga välfungerande undantag på dessa områden bör därför få finnas kvar i medlemsstaterna, så länge de inte begränsar tillämpningsområdet för de undantag eller inskränkningar som föreskrivs i det här direktivet. Direktiven 96/9/EG och 2001/29/EG bör anpassas.
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 6
(6)  Syftet med de undantag och inskränkningar som anges i detta direktiv är att uppnå en skälig avvägning mellan rättigheter och intressen hos upphovsmän och andra rättsinnehavare å ena sidan och hos användare å andra sidan. De kan endast tillämpas i vissa särskilda fall som inte strider mot det normala utnyttjandet av verken eller andra alster och som inte oskäligt inkräktar på rättighetshavarnas legitima intressen.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Ny teknik möjliggör automatisk datorstödd analys av informationen i digital form, t.ex. text, ljud, bild eller data, allmänt kallat text- och datautvinning. Denna teknik gör det möjligt för forskare att behandla stora mängder information för att skaffa sig nya kunskaper och upptäcka nya tendenser. Samtidigt som teknik för text- och datautvinning är vanlig inom den digitala ekonomin, råder det samsyn om att text- och datautvinning kan vara till fördel för i synnerhet forskarsamfundet och därigenom främja innovation. I unionen är forskningsorganisationer, t.ex. universitet och forskningsinstitut, dock osäkra om rättsläget vad gäller i vilken omfattning de kan utföra text- och datautvinning av innehåll. I vissa fall kan text- och datautvinning omfatta handlingar som skyddas av upphovsrätt och/eller av databasrätt sui generis, framför allt mångfaldigande av verk eller andra alster och/eller utvinning av innehåll från en databas. Om det inte finns något undantag eller någon inskränkning som kan tillämpas krävs det ett tillstånd från rättighetshavarna att utföra sådana handlingar. Text- och datautvinning kan också utföras med avseende på enkla fakta eller data som inte är upphovsrättsskyddade, och i dessa fall krävs inget tillstånd.
(8)  Ny teknik möjliggör automatisk datorstödd analys av informationen i digital form, t.ex. text, ljud, bild eller data, allmänt kallat text- och datautvinning. Genom text- och datautvinning kan stora mängder digitalt lagrad information läsas och analyseras, vilket leder till nya kunskaper och till att nya tendenser upptäcks. Samtidigt som teknik för text- och datautvinning är vanlig inom den digitala ekonomin, råder det samsyn om att text- och datautvinning kan vara till fördel för i synnerhet forskarsamfundet och därigenom främja innovation. I unionen är forskningsorganisationer, t.ex. universitet och forskningsinstitut, dock osäkra om rättsläget vad gäller i vilken omfattning de kan utföra text- och datautvinning av innehåll. I vissa fall kan text- och datautvinning omfatta handlingar som skyddas av upphovsrätt och/eller av databasrätt sui generis, framför allt mångfaldigande av verk eller andra alster och/eller utvinning av innehåll från en databas. Om det inte finns något undantag eller någon inskränkning som kan tillämpas krävs det ett tillstånd från rättighetshavarna att utföra sådana handlingar. Text- och datautvinning kan också utföras med avseende på enkla fakta eller data som inte är upphovsrättsskyddade, och i dessa fall krävs inget tillstånd.
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)  För att text- och datautvinning ska kunna göras är det i de flesta fall nödvändigt att först få tillgång till informationen och sedan mångfaldiga den. I regel kan informationen behandlas genom text- och datautvinning först efter det att den normaliserats. När informationen gjorts tillgänglig på laglig väg äger upphovsrättsligt skyddad användning rum när informationen i fråga normaliseras, eftersom detta leder till ett mångfaldigande genom ändringar av informationens format eller genom dess utvinning från en databas till ett format som kan bli föremål för text- och datautvinning. De upphovsrättsligt relevanta processerna i samband med användning av teknik för text- och datautvinning utgörs följaktligen inte av själva text- och datautvinningsprocessen, som består i att läsa och analysera digitalt lagrad normaliserad information, utan av tillgängliggörandeprocessen och den process genom vilken information normaliseras för att möjliggöra en automatisk datorstödd analys, om denna process inbegriper utvinning av innehåll från en databas eller mångfaldigande. De undantag för text- och datautvinningsändamål som föreskrivs i detta direktiv bör förstås som att de avser sådana upphovsrättsligt relevanta processer som krävs för text- och datautvinning. För fall då den befintliga upphovsrättslagstiftningen inte har kunnat tillämpas på användning av text- och datautvinning bör sådan användning inte heller påverkas av detta direktiv.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 10
(10)  Denna osäkerhet bör åtgärdas genom ett obligatoriskt undantag från rätten till mångfaldigande och också från rätten att förbjuda utvinning av innehåll från en databas. Det nya undantaget bör gälla utan att det påverkar tillämpningen av det befintliga obligatoriska undantaget för tillfälliga former av mångfaldigande som föreskrivs i artikel 5.1 i direktiv 2001/29, som bör fortsätta att gälla för text- och datautvinningsteknik som inte omfattar kopiering som går utöver tillämpningsområdet för det undantaget. Forskningsorganisationer bör också omfattas av undantaget när de deltar i offentlig-privata partnerskap.
(10)  Denna osäkerhet bör åtgärdas genom ett obligatoriskt undantag för forskningsorganisationer från rätten till mångfaldigande och också från rätten att förbjuda utvinning av innehåll från en databas. Det nya undantaget bör gälla utan att det påverkar tillämpningen av det befintliga obligatoriska undantag för tillfälliga former av mångfaldigande som föreskrivs i artikel 5.1 i direktiv 2001/29/EG, som bör fortsätta att gälla för text- och datautvinningsteknik som inte omfattar kopiering som går utöver tillämpningsområdet för det undantaget. Utbildningsanstalter och kulturarvsinstitutioner som bedriver vetenskaplig forskning bör också omfattas av undantaget för text- och datautvinning, under förutsättning att forskningsresultaten inte gynnar ett företag som utövar ett avgörande inflytande på sådana organisationer i synnerhet. Om forskningen bedrivs inom ramen för ett offentlig-privat partnerskap, bör det företag som deltar i det offentlig-privata partnerskapet också ha laglig tillgång till verk och andra alster. Mångfaldigande och utvinning som gjorts för text- och datautvinningsändamål bör förvaras säkert och på ett sätt som säkerställer att kopiorna används endast i vetenskapliga forskningssyften.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 13a (nytt)
(13a)  För att uppmuntra innovation även i den privata sektorn bör medlemsstaterna ha möjlighet att föreskriva ett undantag som går längre än det obligatoriska undantaget, förutsatt att den användning av verk och andra alster som avses däri, även genom maskinläsbara metoder, inte uttryckligen har reserverats av rättsinnehavarna.
Ändring 10
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Även om distansundervisning och gränsöverskridande utbildningsprogram för det mesta utvecklas på högre utbildningsnivåer används digitala verktyg och resurser i allt större utsträckning på alla utbildningsnivåer, särskilt för att förbättra och berika lärandeupplevelsen. Det undantag eller den inskränkning som föreskrivs i detta direktiv bör därför gynna alla utbildningsanstalter inom primär- och sekundärutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning i den mån de bedriver sin undervisningsverksamhet i icke-kommersiellt syfte. En utbildningsanstalts organisationsstruktur och finansieringssätt är inte de avgörande faktorerna för att avgöra om dess verksamhet är av icke-kommersiell karaktär.
(15)  Även om distansundervisning och gränsöverskridande utbildningsprogram för det mesta utvecklas på högre utbildningsnivåer används digitala verktyg och resurser i allt större utsträckning på alla utbildningsnivåer, särskilt för att förbättra och berika lärandeupplevelsen. Det undantag eller den inskränkning som föreskrivs i detta direktiv bör därför gynna alla utbildningsanstalter inom primär- och sekundärutbildning, yrkesutbildning och högre utbildning i den mån de bedriver sin undervisningsverksamhet i icke-kommersiellt syfte. En utbildningsanstalts organisationsstruktur och finansieringssätt är inte de avgörande faktorerna för att avgöra om dess verksamhet är av icke-kommersiell karaktär. Om kulturarvsinstitutioner eftersträvar ett pedagogiskt mål och deltar i undervisningsverksamhet, bör det vara möjligt för medlemsstaterna att behandla dessa institutioner som utbildningsanstalter enligt detta undantag, i den mån deras undervisningsverksamhet berörs.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  Undantaget eller inskränkningen bör omfatta digital användning av verk och andra alster, exempelvis användningen av delar av eller utdrag från verk för att stödja, berika eller komplettera undervisningen, inbegripet tillhörande lärande. Verk eller andra alster enligt undantaget eller inskränkningen bör endast användas inom ramen för undervisning och inlärning som sker under utbildningsanstalters ansvar, även i samband med tentamina, och bör begränsas till vad som är nödvändigt för syftet med sådan verksamhet. Undantaget eller inskränkningen bör omfatta både användning via digitala medier i klassrummet och onlineutnyttjande över den berörda utbildningsanstaltens säkra elektroniska nätverk, som bör skyddas bl.a. med hjälp av autenticeringsförfaranden. Undantaget eller inskränkningen bör anses omfatta de särskilda tillträdesbehoven hos personer med funktionshinder i samband med användning i illustrativt syfte inom undervisning.
(16)  Undantaget eller inskränkningen bör omfatta digital användning av verk och andra alster för att stödja, berika eller komplettera undervisningen, inbegripet tillhörande lärande. Undantaget eller inskränkningen bör beviljas så länge de verk eller andra alster som används anger källan, inbegripet upphovsmannens namn, om detta inte visar sig omöjligt av praktiska skäl. Verk eller andra alster enligt undantaget eller inskränkningen bör endast användas inom ramen för undervisning och inlärning som sker under utbildningsanstalters ansvar, även i samband med tentamina, och bör begränsas till vad som är nödvändigt för syftet med sådan verksamhet. Undantaget eller inskränkningen bör omfatta både användning via digitala medier vid fysisk undervisning, även när den sker utanför utbildningsanstaltens lokaler, till exempel i bibliotek eller kulturarvsinstitutioner, så länge användningen sker under undervisningsanstaltens ansvar, och onlineutnyttjande genom den berörda utbildningsanstaltens säkra elektroniska miljö, som bör skyddas bl.a. med hjälp av autentiseringsförfaranden. Undantaget eller inskränkningen bör anses omfatta de särskilda tillträdesbehoven hos personer med funktionshinder i samband med användning i illustrativt syfte inom undervisning.
Ändring 12
Förslag till direktiv
Skäl 16a (nytt)
(16a)  En säker elektronisk miljö bör betraktas som en digital undervisnings- och inlärningsmiljö, till vilken åtkomsten genom ett lämpligt autentiseringsförfarande är begränsad till utbildningsanstaltens lärare och till elever eller studenter som deltar i ett studieprogram.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  Olika system, som bygger på tillämpningen av det undantag som föreskrivs i direktiv 2001/29/EG eller på licensavtal som täcker andra användningsområden, har införts i flera medlemsstater för att underlätta användning av verk och andra alster för utbildningsändamål. Dessa system har vanligen utvecklats med hänsyn tagen till behoven i utbildningsanstalter och på olika utbildningsnivåer. Det är viktigt att harmonisera omfattningen av det nya obligatoriska undantaget eller den nya obligatoriska inskränkningen med avseende på digital användning och undervisning över gränserna, men formerna för genomförandet kan variera från en medlemsstat till en annan, i den mån de inte hindrar en effektiv tillämpning av undantaget eller inskränkningen eller gränsöverskridande användning. Detta bör ge medlemsstaterna möjlighet att bygga vidare på de befintliga system som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna kan i synnerhet besluta att förena tillämpningen av undantaget eller inskränkningen, helt eller delvis, med villkoret att det finns tillgång till lämpliga licenser som åtminstone omfattar samma användningsområden som de som är tillåtna enligt undantaget. Denna mekanism skulle t.ex. ge företräde för licenser för material som främst är avsedda för utbildningsmarknaden. För att undvika att en sådan mekanism ger upphov till ovisshet om rättsläget eller administrativa bördor för utbildningsanstalter, bör medlemsstater som tillämpar denna metod vidta konkreta åtgärder för att säkerställa att licensieringssystem som möjliggör digital användning av verk eller andra alster i illustrativt syfte inom undervisning är lättillgängliga och att utbildningsanstalter är medvetna om förekomsten av sådana licensieringssystem.
(17)  Olika system, som bygger på tillämpningen av det undantag som föreskrivs i direktiv 2001/29/EG eller på licensavtal som täcker andra användningsområden, har införts i flera medlemsstater för att underlätta användning av verk och andra alster för utbildningsändamål. Dessa system har vanligen utvecklats med hänsyn tagen till behoven i utbildningsanstalter och på olika utbildningsnivåer. Det är viktigt att harmonisera omfattningen av det nya obligatoriska undantaget eller den nya obligatoriska inskränkningen med avseende på digital användning och undervisning över gränserna, men formerna för genomförandet kan variera från en medlemsstat till en annan, i den mån de inte hindrar en effektiv tillämpning av undantaget eller inskränkningen eller gränsöverskridande användning. Detta bör ge medlemsstaterna möjlighet att bygga vidare på de befintliga system som fastställts på nationell nivå. Medlemsstaterna kan i synnerhet besluta att förena tillämpningen av undantaget eller inskränkningen, helt eller delvis, med villkoret att det finns tillgång till lämpliga licenser. Sådana licenser kan ha formen av kollektiva licensavtal, utvidgade kollektiva licensavtal och licenser som förhandlats fram kollektivt såsom ”heltäckande licenser”, för att undvika att utbildningsanstalter måste förhandla individuellt med rättsinnehavarna. Priset för licenserna bör vara överkomligt och licenserna bör omfatta åtminstone samma användningsområden som de som är tillåtna enligt undantaget. Denna mekanism skulle t.ex. ge företräde för licenser för material som främst är avsedda för utbildningsmarknaden, för undervisning vid utbildningsanstalter eller för notblad. För att undvika att en sådan mekanism ger upphov till ovisshet om rättsläget eller administrativa bördor för utbildningsanstalter, bör medlemsstater som tillämpar denna metod vidta konkreta åtgärder för att säkerställa att sådana licensieringssystem som möjliggör digital användning av verk eller andra alster i illustrativt syfte inom undervisning är lättillgängliga och att utbildningsanstalter är medvetna om förekomsten av sådana licensieringssystem. Medlemsstaterna bör kunna införa system för att säkerställa att rättsinnehavarna får rimlig ersättning för användning enligt dessa undantag eller inskränkningar. Medlemsstaterna bör uppmuntras att använda system som inte skapar en administrativ börda, såsom system för engångsutbetalningar.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 17a (nytt)
(17a)   För att garantera rättssäkerhet när en medlemsstat beslutar att anpassa tillämpningen av undantaget efter tillgången till lämpliga licenser, måste det specificeras under vilka omständigheter utbildningsanstalter får använda upphovsrättsskyddade verk eller andra alster enligt undantaget och när de däremot bör agera inom ramen för licensieringssystemet.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  En bevarandeåtgärd kan kräva mångfaldigande av ett verk eller annat alster i en kulturarvsinstitutions samlingar och följaktligen att tillstånd inhämtas från de berörda rättighetshavarna. Kulturarvsinstitutioner ägnar sig åt att bevara sina samlingar för framtida generationer. Den digitala tekniken erbjuder nya sätt att bevara det kulturarv som finns i dessa samlingar, men den medför också nya utmaningar. Mot bakgrund av dessa nya utmaningar är det nödvändigt att anpassa den nuvarande rättsliga ramen genom att föreskriva ett obligatoriskt undantag från rätten till mångfaldigande för att möjliggöra dessa bevarandeåtgärder.
(18)  En bevarandeåtgärd som avser ett verk eller andra alster i en kulturarvsinstitutions samlingar kan kräva mångfaldigande och följaktligen kräva att tillstånd inhämtas från de berörda rättighetshavarna. Kulturarvsinstitutioner ägnar sig åt att bevara sina samlingar för framtida generationer. Den digitala tekniken erbjuder nya sätt att bevara det kulturarv som finns i dessa samlingar, men den medför också nya utmaningar. Mot bakgrund av dessa nya utmaningar är det nödvändigt att anpassa den nuvarande rättsliga ramen genom att föreskriva ett obligatoriskt undantag från rätten till mångfaldigande för att möjliggöra att dessa bevarandeåtgärder utförs av sådana institutioner.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  Olika metoder i medlemsstaterna när det gäller kulturarvsinstitutioners bevarandeåtgärder hindrar gränsöverskridande samarbete och kulturarvsinstitutioners utbyte av metoder för bevarande av kulturarvet på den inre marknaden, vilket leder till ineffektiv resursanvändning.
(19)  Olika metoder i medlemsstaterna när det gäller mångfaldigande för bevarandeåtgärder hindrar gränsöverskridande samarbete, utbyte av metoder för bevarande och inrättande av gränsöverskridande bevarandenätverk inom de inremarknadsorganisationer som arbetar med bevarandeåtgärder, vilket leder till ineffektiv resursanvändning. Detta kan ha en negativ inverkan på bevarandet av kulturarvet.
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 20
(20)  Medlemsstaterna bör därför vara skyldiga att föreskriva ett undantag som tillåter kulturarvsinstitutioner att för bevarandeändamål mångfaldiga verk och andra alster som finns permanent i deras samlingar, t.ex. för att lösa problem med föråldrad teknik eller stödstrukturer som försvagats. Ett sådant undantag bör göra det möjligt att framställa kopior med lämpliga verktyg, metoder eller tekniker för bevarande, i det antal som behövs och när som helst under ett verks eller annat alsters livstid i den utsträckning som krävs för att framställa ett exemplar enbart för bevarandeändamål.
(20)  Medlemsstaterna bör därför vara skyldiga att föreskriva ett undantag som tillåter kulturarvsinstitutioner att för bevarandeändamål mångfaldiga verk och andra alster som finns permanent i deras samlingar, för att lösa problem med föråldrad teknik eller stödstrukturer som försvagats eller för att försäkra verk. Ett sådant undantag bör göra det möjligt att framställa kopior med lämpliga verktyg, metoder eller tekniker för bevarande, i varje format och medium, i det antal som behövs, när som helst under ett verks eller annat alsters livstid och i den utsträckning som krävs för att framställa ett exemplar enbart för bevarandeändamål. Arkiv tillhörande forskningsorganisationer eller radio- och televisionsföretag i allmänhetens tjänst bör betraktas som kulturarvsinstitutioner och därför omfattas av detta undantag. Vid tillämpningen av detta undantag bör medlemsstaterna kunna behålla bestämmelser om att allmänt tillgängliga gallerier ska betraktas som museer.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 21
(21)  Vid tillämpningen av detta direktiv bör verk och andra alster anses ingå permanent i en kulturarvsinstitutions samlingar när exemplar ägs eller innehas permanent av kulturarvsinstitutionen, t.ex. som en följd av överlåtelse av äganderätt eller licensavtal.
(21)  Vid tillämpningen av detta direktiv bör verk och andra alster anses ingå permanent i en kulturarvsinstitutions samlingar när exemplar av sådana verk eller andra alster ägs eller innehas permanent av den berörda institutionen, t.ex. som en följd av överlåtelse av äganderätt, licensavtal, pliktexemplar eller långtidslån. Verk eller andra alster som kulturarvsinstitutioner tillfälligt har tillgång till via en extern server betraktas inte som permanent ingående i deras samlingar.
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 21a (nytt)
(21a)  Till följd av teknikens utveckling har det vuxit fram informationssamhällestjänster med hjälp av vilka användare kan ladda upp eller tillgängliggöra innehåll under olika former och för olika syften, såsom att illustrera en tanke, utöva kritik eller göra en parodi eller en pastisch. Sådant innehåll kan bestå av korta utdrag ur verk som redan existerar och som är skyddade, eller av andra alster som användarna kan ha ändrat, satt samman eller omvandlat på annat sätt.
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 21b (nytt)
(21b)  Trots viss överlappning med befintliga undantag eller inskränkningar, till exempel för citat och parodi, omfattas inte allt innehåll som laddas upp eller tillgängliggörs av en användare, och som består av rimliga utdrag ur skyddade verk eller andra skyddade alster, av artikel 5 i direktiv 2001/29/EG. En sådan situation ger upphov till rättsosäkerhet för såväl användare som rättsinnehavare. Det krävs därför ett nytt särskilt undantag för att möjliggöra legitim användning av utdrag ur befintliga skyddade verk eller andra alster i innehåll som laddas upp eller tillgängliggörs av användare. När innehåll som genereras eller tillgängliggörs av en användare omfattar kortvarig och proportionell användning för legitima ändamål av ett citat eller utdrag ur ett skyddat verk eller annat alster, bör denna användning omfattas av det undantag som föreskrivs i detta direktiv. Detta undantag bör tillämpas endast i vissa särskilda fall som inte strider mot ett normalt utnyttjande av det berörda verket eller andra alstret och inte oskäligt inkräktar på rättsinnehavarens legitima intressen. För att bedöma sådant oskäligt inkräktande är det nödvändigt att granska graden av originalitet i det berörda innehållet, längden på eller omfattningen av det citat eller utdrag som använts, det berörda innehållets yrkesmässiga karaktär eller graden av ekonomisk skada, om sådan uppkommit, utan att det förhindrar legitimt åtnjutande av undantaget. Undantaget bör inte inkräkta på de ideella rättigheter som tillkommer upphovsmannen till det skyddade verket eller andra alstret.
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 21c (nytt)
(21c)  Leverantörer av informationssamhällets tjänster som omfattas av artikel 13 i detta direktiv bör inte till sin förmån kunna åberopa det undantag för användning av utdrag ur befintliga verk som föreskrivs i detta direktiv för användning av citat eller utdrag ur skyddade verk eller andra alster i innehåll som laddas upp eller tillgängliggörs av användare på dessa informationssamhällestjänster för att begränsa omfattningen av sina skyldigheter enligt artikel 13 i detta direktiv.
Ändring 22
Förslag till direktiv
Skäl 22
(22)  Kulturarvsinstitutioner bör ha tillgång till en tydlig ram för digitalisering och spridning, även över gränserna, av utgångna verk eller andra alster. Särdragen hos samlingarna av utgångna verk innebär dock att det kan vara svårt att få ett förhandsgodkännande från enskilda rättsinnehavare. Detta kan t.ex. bero på åldern på verken eller andra alster, deras begränsade kommersiella värde eller det faktum att de aldrig varit avsedda för kommersiellt bruk. Det är därför nödvändigt att föreskriva åtgärder som underlättar licensiering av rättigheter till utgångna verk som ingår i kulturarvsinstitutioners samlingar och därmed möjliggöra ingåendet av avtal med gränsöverskridande verkan på den inre marknaden.
(22)  Kulturarvsinstitutioner bör ha tillgång till en tydlig ram för digitalisering och spridning, även över gränserna, av utgångna verk eller andra alster. Särdragen hos samlingarna av utgångna verk innebär dock att det kan vara svårt att få ett förhandsgodkännande från enskilda rättsinnehavare. Detta kan t.ex. bero på åldern på verken eller andra alster, deras begränsade kommersiella värde eller det faktum att de aldrig varit avsedda eller aldrig använts för kommersiellt bruk. Det är därför nödvändigt att föreskriva åtgärder som underlättar användning av utgångna verk som ingår i kulturarvsinstitutioners samlingar och därmed möjliggöra ingåendet av avtal med gränsöverskridande verkan på den inre marknaden.
Ändring 23
Förslag till direktiv
Skäl 22a (nytt)
(22a)  Flera medlemsstater har redan infört ett system för utvidgad kollektiv licensiering, rättsliga mandat eller legala presumtioner som underlättar licensiering av utgångna verk. Med hänsyn till den mångfald av verk och andra alster som ingår i kulturarvsinstitutionernas samlingar, och skillnaderna mellan systemen för kollektiv förvaltning i de olika medlemsstaterna och de olika kulturproduktionssektorerna, är det dock möjligt att sådana åtgärder inte erbjuder en lösning i samtliga fall, till exempel därför att det inte finns någon kollektiv förvaltning för en viss typ av verk eller andra alster. I sådana särskilda fall är det därför nödvändigt att tillåta kulturarvsinstitutioner att göra utgångna verk i sina permanenta samlingar tillgängliga online enligt ett undantag från upphovsrätten och närstående rättigheter. Det är visserligen av största vikt att omfattningen av det nya obligatoriska undantaget harmoniseras så att gränsöverskridande användning av utgångna verk blir tillåten, men medlemsstaterna bör ändå tillåtas att använda eller fortsätta att använda överenskommelser för utvidgad kollektiv licensiering som ingåtts med kulturarvsinstitutioner på nationell nivå för kategorier av verk som finns permanent i kulturarvsinstitutionernas samlingar. Att det inte finns någon överenskommelse om licensvillkoren bör inte tolkas som att licensbaserade lösningar saknas. All användning i enlighet med detta undantag bör omfattas av samma undantagsklausuler och publiceringskrav som användning tillåten genom en licensieringsmekanism. För att säkerställa att undantaget tillämpas endast när vissa villkor är uppfyllda och för att skapa visshet i fråga om rättsläget bör medlemsstaterna i samråd med rättsinnehavare, kollektiva förvaltningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner, och med lämpliga mellanrum, avgöra för vilka sektorer och vilka typer av verk det inte finns några lämpliga licensbaserade lösningar, varvid undantaget bör gälla.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 23
(23)  Medlemsstaterna bör, inom ramen för detta direktiv, kunna tillämpa flexibilitet vid valet av den särskilda typ av mekanism som gör det möjligt att utvidga licenser för utgångna verk till rättigheterna för rättsinnehavare som inte företräds av den kollektiva förvaltningsorganisationen, i enlighet med deras rättsliga traditioner, sedvänjor eller omständigheter. Sådana mekanismer kan omfatta utvidgade kollektiva licenser och presumtioner om representation.
(23)  Medlemsstaterna bör, inom ramen för detta direktiv, kunna tillämpa flexibilitet vid valet av den särskilda typ av mekanism som gör det möjligt att utvidga licenser för utgångna verk till rättigheterna för rättsinnehavare som inte företräds av den berörda kollektiva förvaltningsorganisationen, i enlighet med sina rättsliga traditioner, sedvänjor eller omständigheter. Sådana mekanismer kan omfatta utvidgade kollektiva licenser och presumtioner om representation.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 24
(24)  I samband med dessa licensieringsmekanismer är det viktigt med ett rigoröst och välfungerande system för kollektiv förvaltning. Detta system omfattar i synnerhet regler om god förvaltning, transparens och rapportering samt om regelbunden, omsorgsfull och korrekt fördelning och utbetalning av utestående belopp till enskilda rättsinnehavare, i enlighet med direktiv 2014/26/EU. Ytterligare lämpliga skyddsmekanismer bör finnas tillgängliga för alla rättsinnehavare, som bör ges möjlighet att avstå från att tillämpa sådana mekanismer på sina verk eller andra alster. Villkor som är knutna till dessa mekanismer bör inte påverka deras praktiska betydelse för kulturarvsinstitutioner.
(24)  I samband med dessa licensieringsmekanismer är det viktigt med ett rigoröst och välfungerande system för kollektiv förvaltning, vilket medlemsstaterna bör främja. Detta system omfattar i synnerhet regler om god förvaltning, transparens och rapportering samt om regelbunden, omsorgsfull och korrekt fördelning och utbetalning av utestående belopp till enskilda rättsinnehavare, i enlighet med direktiv 2014/26/EU. Ytterligare lämpliga skyddsmekanismer bör finnas tillgängliga för alla rättsinnehavare, som bör ges möjlighet att avstå från att tillämpa sådana licensieringsmekanismer eller sådana undantag på sina verk eller andra alster. Villkor som är knutna till dessa mekanismer bör inte påverka deras praktiska betydelse för kulturarvsinstitutioner.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 25
(25)  Med tanke på mångfalden av verk och andra alster i kulturarvsinstitutionernas samlingar är det viktigt att de licensieringsmekanismer som införs genom detta direktiv är tillgängliga och kan användas i praktiken för olika typer av verk och andra alster, såsom fotografier, ljudinspelningar och audiovisuella verk. För att ta hänsyn till särdragen hos olika kategorier av verk och andra alster vad gäller metoder för publicering och distribution och för att underlätta användningen av dessa mekanismer, kan det bli nödvändigt för medlemsstaterna att fastställa särskilda krav och förfaranden för den praktiska tillämpningen av dessa mekanismer. Det är lämpligt att medlemsstaterna samråder med rättsinnehavare, användare och kollektiva förvaltningsorganisationer när de gör detta.
(25)  Med tanke på mångfalden av verk och andra alster i kulturarvsinstitutionernas samlingar är det viktigt att de licensieringsmekanismer som införs genom detta direktiv är tillgängliga och kan användas i praktiken för olika typer av verk och andra alster, såsom fotografier, ljudinspelningar och audiovisuella verk. För att ta hänsyn till särdragen hos olika kategorier av verk och andra alster vad gäller metoder för publicering och distribution och för att underlätta användningen av de lösningar för användning av utgångna verk som införs genom detta direktiv, kan det bli nödvändigt för medlemsstaterna att fastställa särskilda krav och förfaranden för den praktiska tillämpningen av dessa mekanismer. Det är lämpligt att medlemsstaterna samråder med rättsinnehavare, kulturarvsinstitutioner och kollektiva förvaltningsorganisationer när de gör detta.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 26
(26)  Av hänsyn till principen om internationell hövlighet bör de licensieringsmekanismer för digitalisering och spridning av verk som föreskrivs i detta direktiv inte tillämpas på verk eller andra alster som först publicerats eller, om de inte har publicerats, först utsänds i ett tredjeland eller, i fråga om filmverk eller audiovisuella verk, verk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i ett tredjeland. Dessa mekanismer bör inte heller tillämpas på tredjelandsmedborgares verk eller andra alster, utom när de först publiceras eller, om de inte har publicerats, först utsänds i en medlemsstat eller, när det gäller filmverk eller audiovisuella verk, verk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i en medlemsstat.
(26)  Av hänsyn till principen om internationell hövlighet bör de licensieringsmekanismer och det undantag för digitalisering och spridning av verk som föreskrivs i detta direktiv inte tillämpas på verk eller andra alster som först publicerats eller, om de inte har publicerats, först utsänds i ett tredjeland eller, i fråga om filmverk eller audiovisuella verk, verk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i ett tredjeland. Dessa mekanismer bör inte heller tillämpas på tredjelandsmedborgares verk eller andra alster, utom när de först publiceras eller, om de inte har publicerats, först utsänds i en medlemsstat eller, när det gäller filmverk eller audiovisuella verk, verk vars producent har sitt säte eller sin vanliga vistelseort i en medlemsstat.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 27
(27)  Eftersom massdigitaliseringsprojekt kan medföra betydande investeringar för kulturarvsinstitutioner bör licenser som beviljats enligt den mekanism som föreskrivs i detta direktiv inte hindra dem från att generera tillräckliga intäkter för att täcka kostnaderna för licensen och kostnaderna för digitalisering och spridning av de verk och andra alster som omfattas av licensen.
(27)  Eftersom massdigitaliseringsprojekt kan medföra betydande investeringar för kulturarvsinstitutioner bör licenser som beviljats enligt den mekanism som föreskrivs i detta direktiv inte hindra dem från att täcka kostnaderna för licensen och kostnaderna för digitalisering och spridning av de verk och andra alster som omfattas av licensen.
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 28
(28)  Information bör offentliggöras på lämpligt sätt om kulturarvsinstitutioners pågående och framtida användning av utgångna verk och andra alster på grundval av de licensieringsmekanismer som föreskrivs i detta direktiv och de arrangemang som gör det möjligt för alla rättsinnehavare att avstå från att tillämpa licenser på sina verk eller andra alster. Detta är särskilt viktigt när användning sker över gränserna på den inre marknaden. Det är därför lämpligt att fastställa bestämmelser om inrättandet av en gemensam allmänt tillgänglig webbportal för unionen för att göra sådan information tillgänglig för allmänheten under en rimlig tidsperiod innan den gränsöverskridande användningen äger rum. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 386/2012 har Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet i uppdrag att utföra vissa uppgifter och aktiviteter, som finansieras med hjälp av egna budgetmedel och som syftar till att underlätta och stödja de nationella myndigheternas, den privata sektorns och unionsinstitutionernas verksamhet i kampen mot, inbegripet förebyggandet av, intrång i immateriella rättigheter. Därför bör byrån vara det organ som upprättar och förvaltar den europeiska portal som gör sådan information tillgänglig.
(28)  Information bör offentliggöras på lämpligt sätt om kulturarvsinstitutioners pågående och framtida användning av utgångna verk och andra alster på grundval av de licensieringsmekanismer eller det undantag som föreskrivs i detta direktiv och de arrangemang som gör det möjligt för alla rättsinnehavare att avstå från att tillämpa licenser eller undantaget på sina verk eller andra alster. Detta är särskilt viktigt när användning sker över gränserna på den inre marknaden. Det är därför lämpligt att fastställa bestämmelser om inrättandet av en gemensam allmänt tillgänglig webbportal för unionen för att göra sådan information tillgänglig för allmänheten under en rimlig tidsperiod innan den gränsöverskridande användningen äger rum. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 386/2012 har Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet i uppdrag att utföra vissa uppgifter och aktiviteter, som finansieras med hjälp av egna budgetmedel och som syftar till att underlätta och stödja de nationella myndigheternas, den privata sektorns och unionsinstitutionernas verksamhet i kampen mot, inbegripet förebyggandet av, intrång i immateriella rättigheter. Därför bör byrån vara det organ som upprättar och förvaltar den europeiska portal som gör sådan information tillgänglig.
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 28a (nytt)
(28a)  För att se till att de licensieringsmekanismer som inrättas för utgångna verk är relevanta och fungerar som de ska, att rättsinnehavarna är tillräckligt skyddade genom dessa mekanismer, att licenserna offentliggjorts korrekt och att det råder visshet om rättsläget avseende de kollektiva förvaltningsorganisationernas representativitet och kategoriseringen av verken, bör medlemsstaterna främja en sektorsspecifik dialog mellan berörda parter.
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 30
(30)  För att underlätta licensiering av rättigheter till audiovisuella verk till plattformar för beställvideo kräver detta direktiv att medlemsstaterna inrättar en förhandlingsmekanism som gör det möjligt för parter som är villiga att förhandla fram ett avtal att förlita sig på hjälp från ett opartiskt organ. Detta organ bör sammanträda med parterna och hjälpa till med förhandlingarna genom att ge professionell och extern rådgivning. Mot denna bakgrund bör medlemsstaterna besluta om villkoren för förhandlingsmekanismens funktion, bl.a. när och hur länge förhandlingshjälpen ska ges och vem som ska bära kostnaderna. Medlemsstaterna bör säkerställa att de administrativa och finansiella bördorna förblir proportionerliga för att garantera förhandlingsforumets effektivitet.
(30)  För att underlätta licensiering av rättigheter till audiovisuella verk till plattformar för beställvideo bör medlemsstaterna inrätta en förhandlingsmekanism som förvaltas av ett befintligt eller nyinrättat nationellt organ och som gör det möjligt för parter som är villiga att förhandla fram ett avtal att förlita sig på hjälp från ett opartiskt organ. Deltagande i denna förhandlingsmekanism och efterföljande ingående av avtal bör vara frivilligt. Om parter från olika medlemsstater deltar i förhandlingarna bör dessa parter på förhand komma överens om vilken medlemsstat som ska vara behörig om de skulle besluta att ta hjälp av förhandlingsmekanismen. Organet bör sammanträda med parterna och hjälpa till med förhandlingarna genom att ge professionell, opartisk och extern rådgivning. Mot denna bakgrund bör medlemsstaterna besluta om villkoren för förhandlingsmekanismens funktion, bl.a. när och hur länge förhandlingshjälpen ska ges, vem som ska bära kostnaderna och hur ett sådant organ ska vara sammansatt. Medlemsstaterna bör säkerställa att de administrativa och finansiella bördorna förblir proportionerliga för att garantera förhandlingsforumets effektivitet.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 30a (nytt)
(30a)  Bevarandet av unionens kulturarv är av yttersta vikt och bör stärkas till gagn för kommande generationer. Detta bör ske framför allt genom skydd av publicerat kulturarv. I detta syfte bör det på unionsnivå inrättas ett lagstadgat system för pliktexemplar för att säkerställa att publikationer avseende unionen, t.ex. unionslagstiftning, unionens historia och integration, unionens politiska strategier samt demokratifrågor och institutionella, parlamentariska och politiska frågor som unionen behandlar, och därigenom unionens intellektuella arkiv och kommande publikationer av kulturarvskaraktär, systematiskt samlas in. Detta kulturarv bör inte bara bevaras genom inrättande av ett unionsarkiv för publikationer som rör unionsrelaterade frågor, utan även göras tillgängligt för unionsmedborgarna och kommande generationer. Europaparlamentets bibliotek bör i egenskap av bibliotek för den enda unionsinstitution som direkt företräder unionsmedborgarna utses till unionens bibliotek för pliktexemplar. För att inte skapa onödiga bördor för utgivare, tryckerier och importörer bör endast elektroniska publikationer, såsom e-böcker, e-tidningar och e-tidskrifter, lämnas som pliktexemplar till Europaparlamentets bibliotek, som för forsknings- eller studieändamål, och under bibliotekets kontroll, bör tillhandahålla läsare sådana publikationer i sitt bibliotek som omfattas av unionens lagstadgade system för pliktexemplar. Publikationerna bör inte göras tillgängliga online för externt bruk.
Ändring ar 33 och 137
Förslag till direktiv
Skäl 31
(31)  En fri och pluralistisk press är avgörande för att säkerställa kvalitetsjournalistik och medborgarnas tillgång till information. Den ger ett mycket grundläggande bidrag till den offentliga debatten och ett välfungerande demokratiskt samhälle. I övergången från tryckt till digital teknik har utgivare av presspublikationer problem med licensieringen av onlineutnyttjande av deras publikationer och med att få tillbaka sina investeringar. Under omständigheter där utgivare av presspublikationer inte erkänns som rättsinnehavare är licensiering och hävdande i den digitala miljön ofta komplex och ineffektiv.
(31)  En fri och pluralistisk press är avgörande för att säkerställa kvalitetsjournalistik och medborgarnas tillgång till information. Den ger ett mycket grundläggande bidrag till den offentliga debatten och ett välfungerande demokratiskt samhälle. Den ökande obalansen mellan kraftfulla plattformar och pressutgivare, vilka även kan vara nyhetsbyråer, har redan lett till en anmärkningsvärd tillbakagång i medielandskapet på regional nivå. I övergången från tryckt till digital teknik har utgivare och nyhetsbyråer som ger ut presspublikationer problem med licensieringen av onlineutnyttjande av deras publikationer och med att få tillbaka sina investeringar. Under omständigheter där utgivare av presspublikationer inte erkänns som rättsinnehavare är licensiering och hävdande i den digitala miljön ofta komplex och ineffektiv.
Ändringar 34 och 138
Förslag till direktiv
Skäl 32
(32)  Utgivares organisatoriska och finansiella bidrag till produktion av presspublikationer måste erkännas och främjas ytterligare för att säkerställa hållbarheten i förlagsbranschen. Det är därför nödvändigt att på unionsnivå skapa ett harmoniserat rättsligt skydd för presspublikationer när det gäller digital användning. Ett sådant skydd bör garanteras effektivt genom att i unionslagstiftningen införa upphovsrätten närstående rättigheter för mångfaldigande och tillgängliggörande för allmänheten av presspublikationer när det gäller digital användning.
(32)  Utgivares organisatoriska och finansiella bidrag till produktion av presspublikationer måste erkännas och främjas ytterligare för att säkerställa hållbarheten i förlagsbranschen, och därigenom garantera tillgången på tillförlitlig information. Det är därför nödvändigt att medlemsstaterna på unionsnivå skapar rättsligt skydd för presspublikationer inom unionen när det gäller digital användning. Ett sådant skydd bör garanteras effektivt genom att i unionslagstiftningen införa upphovsrätten närstående rättigheter för mångfaldigande och tillgängliggörande för allmänheten av presspublikationer när det gäller digital användning, för att få till stånd en rättvis och proportionell ersättning för sådan användning. Privat användning bör undantas från denna hänvisning. Att listas i en sökmotor bör inte heller betraktas som rättvis och proportionell ersättning.
Ändring 139
Förslag till direktiv
Skäl 33
(33)  Vid tillämpningen av detta direktiv är det nödvändigt att definiera begreppet presspublikation på ett sätt som endast omfattar journalistiska publikationer som publiceras av en tjänsteleverantör, periodiskt eller regelbundet uppdaterade i medier, i informations- eller underhållningssyfte. Sådana publikationer skulle exempelvis kunna vara dags-, vecko- eller månadstidningar av allmänt eller särskilt intresse samt nyhetswebbplatser. Periodiska publikationer som ges ut för vetenskapliga eller akademiska ändamål, såsom vetenskapliga tidskrifter, bör inte omfattas av det skydd som ges till presspublikationer i detta direktiv. Detta skydd omfattar inte hyperlänkningsåtgärder som inte utgör överföring till allmänheten.
(33)  Vid tillämpningen av detta direktiv är det nödvändigt att definiera begreppet presspublikation på ett sätt som endast omfattar journalistiska publikationer som publiceras av en tjänsteleverantör, periodiskt eller regelbundet uppdaterade i medier, i informations- eller underhållningssyfte. Sådana publikationer skulle exempelvis kunna vara dags-, vecko- eller månadstidningar av allmänt eller särskilt intresse samt nyhetswebbplatser. Periodiska publikationer som ges ut för vetenskapliga eller akademiska ändamål, såsom vetenskapliga tidskrifter, bör inte omfattas av det skydd som ges till presspublikationer i detta direktiv. Detta skydd omfattar inte hyperlänkningsåtgärder. Skyddet ska inte heller utsträckas till faktauppgifter som redovisas i journalistiska artiklar i en presspublikation, och kommer därför inte att hindra någon från att rapportera sådana faktauppgifter.
Ändringar 36 och 140
Förslag till direktiv
Skäl 34
(34)  De rättigheter som tillkommer utgivare av presspublikationer enligt detta direktiv bör ha samma räckvidd som de rättigheter till mångfaldigande och tillgängliggörande för allmänheten som anges i direktiv 2001/29/EG, i den mån det rör sig om digital användning. De bör också omfattas av samma bestämmelser om undantag och inskränkningar som gäller för de rättigheter som föreskrivs i direktiv 2001/29/EG, inbegripet det undantag för citat för användning i kritik eller recensioner som fastställs i artikel 5.3 d i samma direktiv.
(34)  De rättigheter som tillkommer utgivare av presspublikationer enligt detta direktiv bör ha samma räckvidd som de rättigheter till mångfaldigande och tillgängliggörande för allmänheten som anges i direktiv 2001/29/EG, i den mån det rör sig om digital användning. Medlemsstaterna bör kunna låta dessa rättigheter omfattas av samma bestämmelser om undantag och inskränkningar som gäller för de rättigheter som föreskrivs i direktiv 2001/29/EG, inbegripet det undantag för citat för användning i kritik eller recensioner som fastställs i artikel 5.3 d i samma direktiv.
Ändring 37
Förslag till direktiv
Skäl 35
(35)  Det skydd som ges utgivare av presspublikationer i detta direktiv bör inte påverka rättigheterna för upphovsmän och andra rättsinnehavare till verk och andra alster som ingår i publikationer, bl. a. vad gäller i vilken utsträckning upphovsmän och andra rättsinnehavare kan använda sina verk eller andra alster oberoende av den tidning i vilken de ingår. Därför bör utgivare av presspublikationer inte kunna åberopa det skydd de ges mot upphovsmän och andra rättsinnehavare. Detta påverkar inte avtal som ingåtts mellan utgivare av presspublikationer å ena sidan och upphovsmän och andra rättsinnehavare å andra sidan.
(35)  Det skydd som ges utgivare av presspublikationer i detta direktiv bör inte påverka rättigheterna för upphovsmän och andra rättsinnehavare till verk och andra alster som ingår i publikationer, bl. a. vad gäller i vilken utsträckning upphovsmän och andra rättsinnehavare kan använda sina verk eller andra alster oberoende av den tidning i vilken de ingår. Därför bör utgivare av presspublikationer inte kunna åberopa det skydd de ges mot upphovsmän och andra rättsinnehavare. Detta påverkar inte avtal som ingåtts mellan utgivare av presspublikationer å ena sidan och upphovsmän och andra rättsinnehavare å andra sidan. Trots att upphovsmännen till de verk som ingår i en presspublikation får skälig ersättning för utnyttjandet av verken på grundval av villkoren för licensiering av deras verk till pressutgivaren, bör upphovsmän vars verk ingår i en presspublikation ha rätt till en rimlig andel av de nya ytterligare intäkter som pressutgivare får för vissa typer av sekundär användning av deras presspublikationer från leverantörer av informationssamhällets tjänster avseende de rättigheter som föreskrivs i artikel 11.1 i detta direktiv. Storleken på den ersättning som ges upphovsmännen bör ta hänsyn till de branschspecifika licensieringsstandarder avseende verk som ingår i en presspublikation som godtas som rimliga i den berörda medlemsstaten, och den ersättning som ges upphovsmän bör inte påverka de licensvillkor som avtalats mellan upphovsman och pressutgivare för pressutgivarens användning av upphovsmannens artikel.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Skäl 36
(36)  Utgivare, inbegripet utgivare av presspublikationer, böcker eller vetenskapliga publikationer, bedriver ofta sin verksamhet på grundval av överlåtelse av upphovsrätt genom avtal eller lagbestämmelser. I detta sammanhang gör utgivare en investering i syfte att utnyttja de verk som ingår i deras publikationer och kan i vissa fall gå miste om inkomster, om sådana verk används inom ramen för undantag eller inskränkningar, t.ex. för privat kopiering och reprografi. I ett antal medlemsstater delas ersättning för användning enligt dessa undantag mellan upphovsmän och utgivare. För att beakta denna situation och öka säkerheten om rättsläget för alla berörda parter bör medlemsstaterna tillåtas att fastställa att, när en upphovsman har överlåtit eller licensierat sina rättigheter till en utgivare eller på annat sätt bidrar med sitt verk till en publikation och det finns system för att ersätta den skada som orsakats av ett undantag eller en inskränkning, har utgivare rätt att göra anspråk på en andel av denna ersättning, medan utgivarens börda att styrka sitt anspråk inte bör gå utöver vad som krävs i det nuvarande systemet.
(36)  Utgivare, inbegripet utgivare av presspublikationer, böcker, vetenskapliga publikationer eller musikaliska verk, bedriver sin verksamhet på grundval av avtal med upphovsmän. I detta sammanhang gör utgivare en investering och förvärvar rättigheter, på vissa områden även rättigheter att göra anspråk på en del av ersättningen inom gemensamma kollektiva förvaltningsorganisationer för upphovsmän och förläggare, i syfte att utnyttja verken, och kan därför också råka gå miste om inkomster, om sådana verk används inom ramen för undantag eller inskränkningar, t.ex. för privat kopiering och reprografi. I ett stort antal medlemsstater delas ersättningen för användning enligt dessa undantag mellan upphovsmän och utgivare. För att beakta denna situation och öka vissheten om rättsläget för alla berörda parter bör medlemsstaterna tillåtas att tillhandahålla ett likvärdigt system för delad ersättning om ett sådant system var i drift i den berörda medlemsstaten före den 12 november 2015. Hur ersättningen ska delas mellan upphovsmän och utgivare skulle kunna fastställas i de interna fördelningsreglerna för den kollektiva förvaltningsorganisation som agerar gemensamt för upphovsmän och utgivare, eller fastställas av medlemsstaterna i lag eller annan författning, i enlighet med det motsvarande system som var i drift i den medlemsstaten före den 12 november 2015. Denna bestämmelse påverkar inte regelsystem i medlemsstaterna som gäller rättigheter avseende offentlig utlåning, förvaltning av rättigheter som inte grundar sig på undantag eller inskränkningar av upphovsrätten, såsom utvidgade kollektiva licensieringssystem, eller som gäller ersättningsrättigheter på grundval av nationell rätt.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Skäl 36a (nytt)
(36a)   De kulturella och kreativa branscherna spelar en nyckelroll i återindustrialiseringen av Europa, och de är en drivkraft för tillväxt samt har en strategisk ställning för att skapa innovativa spridningseffekter inom andra branscher. De kulturella och kreativa branscherna är dessutom en drivkraft för innovation och utveckling av informations- och kommunikationstekniken i Europa. De kulturella och kreativa branscherna i Europa står för mer än 12 miljoner arbetstillfällen på heltid, vilket innebär 7,5 % av EU:s arbetskraft, och de bidrar med cirka 509 miljarder EUR i mervärde till BNP (5,3 % av EU:s totala bruttoförädlingsvärde). Skyddet av upphovsrätt och närstående rättigheter är centralt för de kulturella och kreativa branschernas intäkter.
Ändringar 40 och 215 rev
Förslag till direktiv
Skäl 37
(37)  Under de senaste åren har marknaden för onlineinnehåll blivit mer komplex. Onlinetjänster som ger tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll som laddas upp av användarna utan rättighetsinnehavarnas deltagande har blomstrat och blivit den viktigaste källan till tillgång till innehåll på nätet. Detta påverkar rättsinnehavarnas möjligheter att avgöra om och på vilka villkor deras verk och andra alster används samt deras möjligheter att få en tillräcklig ersättning för detta.
(37)  Under de senaste åren har marknaden för onlineinnehåll blivit mer komplex. Onlinetjänster som ger tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll som laddas upp av användarna utan rättighetsinnehavarnas deltagande har blomstrat och blivit den viktigaste källan till tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll på nätet. Onlinetjänster är ett sätt att skapa bredare tillgång till kulturella och kreativa verk och erbjuder goda möjligheter för de kulturella och kreativa branscherna att utveckla nya affärsmodeller. Dessa tjänster medger mångfald och gör innehåll lättillgängligt, men de skapar även utmaningar när upphovsrättsskyddat innehåll laddas upp utan föregående tillstånd av rättsinnehavarna. Detta påverkar rättsinnehavarnas möjligheter att avgöra om och på vilka villkor deras verk och andra alster används samt deras möjligheter att få tillräcklig ersättning för detta, eftersom vissa tjänster för användaruppladdat innehåll inte tas med i licensavtal på grund av att de gör anspråk på att omfattas av det skyddsundantag som fastställs i direktiv 2000/31/EG.
Ändring 143
Förslag till direktiv
Skäl 37a (nytt)
(37a)   Vissa av informationssamhällets tjänster är, som en del av sin normala användning, utformade för att ge allmänheten tillgång till upphovsrättsskyddat innehåll eller andra alster som laddas upp av användarna. Definitionen av en leverantör av delningstjänster för onlineinnehåll enligt detta direktiv bör omfatta leverantörer av informationssamhällets tjänster som har som ett av sina huvudsyften att lagra och ge allmän tillgång till eller att streama betydande mängder upphovsrättsskyddat innehåll som laddas upp eller görs tillgängligt av användarna, och som optimerar innehåll och marknadsför för vinstsyften, bland annat genom visning, märkning, förmedling eller sekvensering av de uppladdade verken eller av andra alster, oavsett vilka medel som används för ändamålet, och därför agerar på ett aktivt sätt. Till följd av detta kan de inte dra nytta av det undantag från ansvar som föreskrivs i artikel 14 i direktiv 2000/31/EG. Definitionen av leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll enligt detta direktiv omfattar inte mikroföretag och småföretag i en mening som avses i avsnitt I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG eller tjänsteleverantörer som agerar i egenskap av aktörer med icke-kommersiellt syfte, såsom onlineuppslagsverk och leverantörer av onlinetjänster där innehållet laddas upp med godkännande av alla berörda rättsinnehavare, såsom utbildningsdatabaser eller vetenskapliga databaser. Leverantörer av molntjänster för individuell användning som inte ger allmänheten direkt tillgång, plattformar för utveckling av öppen programvara samt internetbaserade marknadsplatser vars huvudsakliga verksamhet är detaljhandel på nätet med fysiska varor bör inte betraktas som leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll i den mening som avses i detta direktiv.
Ändringar 144, 145 och 146
Förslag till direktiv
Skäl 38 – stycke 1
(38)   När leverantörer av informationssamhällets tjänster lagrar och ger allmänheten tillgång till upphovsrättsskyddade verk eller andra alster som laddats upp av användarna, och därmed går längre än att enbart tillhandahålla fysiska faciliteter och utför en överföring till allmänheten, är de skyldiga att ingå licensavtal med rättsinnehavare, såvida de inte är berättigade till undantag från ansvar enligt artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG34.
(38)  Leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll utför en överföring till allmänheten och ansvarar därför för innehållet. De bör därför ingå rättvisa och lämpliga licensavtal med rättsinnehavare. Om licensavtal ingås bör de även i samma utsträckning och med samma tillämpningsområde omfatta användarnas ansvar när dessa agerar i egenskap av aktörer med icke-kommersiella syften. I enlighet med artikel 11.2a omfattar ansvaret för leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll enligt artikel 13 inte hyperlänkning i fråga om presspublikationer. Dialogen mellan aktörerna är grundläggande i den digitala världen. De bör fastställa bästa praxis för att säkerställa att licensavtal och samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare fungerar. Denna bästa praxis bör beakta omfattningen av det innehåll i tjänsten som bryter mot upphovsrätten.
Vad gäller artikel 14 är det nödvändigt att kontrollera om tjänsteleverantören spelar en aktiv roll, bl.a. genom att optimera presentationen av de uppladdade verken eller andra alstren eller genom att marknadsföra dem, oavsett vilken typ av medel som används för ändamålet.
utgår
För att säkerställa att licensavtal fungerar bör leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och tillgängliggör för allmänheten stora mängder upphovsrättsligt skyddade verk eller andra alster som laddats upp av användarna vidta lämpliga och proportionella åtgärder för att säkerställa skyddet för verk eller andra alster, t.ex. genom införande av effektiv teknik. Denna skyldighet bör även gälla när leverantörer av informationssamhällets tjänster har rätt till undantaget från ansvar i artikel 14 i direktiv 2000/31/EG.
utgår
_________________
34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/31/EG av den 8 juni 2000 om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden, EGT L 178, 1.7.2000, s. 1-16.
Ändring 147
Förslag till direktiv
Skäl 39
(39)  Samarbete mellan rättsinnehavare och leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och tillgängliggör för allmänheten stora mängder av upphovsrättsskyddade verk eller andra alster som laddats upp av användare är avgörande för att tekniken (t.ex. innehållsigenkänningsteknik) ska fungera. I sådana fall bör rättsinnehavare lämna nödvändiga uppgifter för att tjänsterna ska kunna fastställa deras innehåll, och tjänsterna bör vara transparenta gentemot rättsinnehavare när det gäller den teknik som används för att möjliggöra bedömning av deras ändamålsenlighet. Tjänsterna bör särskilt ge rättsinnehavare information om vilken typ av teknik som används, hur den fungerar och hur väl de lyckas med att känna igen rättsinnehavares innehåll. Dessa tekniker bör också ge rättsinnehavare möjlighet att få information från leverantörerna av informationssamhällets tjänster om användningen av deras innehåll som omfattas av ett avtal.
(39)  Medlemsstaterna bör föreskriva att leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare, om rättsinnehavarna inte önskar ingå licensavtal, bör samarbeta uppriktigt för att säkerställa att skyddade verk eller andra alster inte är tillgängliga via deras tjänster utan tillstånd. Samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare bör inte leda till att det inte går att få tillgång till verk som inte överträder upphovsrätten eller andra skyddade alster, inklusive sådana som omfattas av ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrätten.
Ändring 148
Förslag till direktiv
Skäl 39a (nytt)
(39a)   Medlemsstaterna bör säkerställa att de leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll som avses i punkt 1 inför effektiva och snabba mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga för användare i händelse av att det samarbete som avses i punkt 2a leder till omotiverat avlägsnande av deras innehåll. Alla klagomål som lämnas in genom dessa mekanismer bör behandlas utan otillbörligt dröjsmål. Rättsinnehavarna bör ge en rimlig motivering till sina beslut, så att ett godtyckligt avvisande av klagomål undviks. I enlighet med direktiv 95/46/EG, direktiv 2002/58/EG och den allmänna dataskyddsförordningen bör samarbetet vidare inte leda till identifiering av enskilda användare eller behandling av deras personuppgifter. Medlemsstaterna bör också se till att användarna har tillgång till ett oberoende organ för tvistlösning och till domstol eller en annan relevant rättslig myndighet för att hävda sin rätt att utnyttja ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrättsliga regler.
Ändring 149
Förslag till direktiv
Skäl 39b (nytt)
(39b)   Så snart som möjligt efter detta direktivs ikraftträdande bör kommissionen och medlemsstaterna organisera dialoger mellan berörda parter för att harmonisera och fastställa bästa praxis. De bör utfärda riktlinjer för att säkerställa tillämpningen av licensavtal och om samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare avseende användning av deras verk eller andra alster i den mening som avses i detta direktiv. Vid fastställandet av bästa praxis bör särskild hänsyn tas till grundläggande rättigheter, användningen av undantag och inskränkningar. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas åt att säkerställa att bördan för små och medelstora företag förblir rimlig och att automatiserad blockering av innehåll undviks.
Ändringar 44 och 219
Förslag till direktiv
Skäl 39c (nytt)
(39c)   Medlemsstaterna bör se till att det finns en medlingsmekanism som gör det möjligt för tjänsteleverantörer och rättsinnehavare att göra upp i godo vid varje tvist som följer av villkoren för deras samarbetsavtal. Medlemsstaterna bör i detta syfte utse ett oberoende organ med all den relevanta behörighet och erfarenhet som behövs för att hjälpa parterna att lösa sin tvist.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Skäl 39d (nytt)
(39d)  Som princip bör rättsinnehavarna alltid få skälig och lämplig ersättning. Upphovsmän och utövande konstnärer som har ingått avtal med mellanhänder, såsom skivbolag och producenter, bör få skälig och lämplig ersättning från dem, genom antingen individuella avtal och/eller kollektivavtal, avtal om kollektiv förvaltning eller regler med motsvarande verkan, till exempel gemensamma regler för ersättning. Denna ersättning bör nämnas uttryckligen i avtalen enligt varje form av utnyttjande, även utnyttjande på internet. Medlemsstaterna bör undersöka särdragen i varje sektor och bör tillåtas att föreskriva att ersättningen ska anses skälig och lämplig om den fastställs i enlighet med kollektivavtalet eller det gemensamma avtalet om ersättning.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Skäl 40
(40)  Vissa rättsinnehavare, t.ex. upphovsmän och utövande konstnärer, behöver information för att kunna bedöma det ekonomiska värdet av deras rättigheter som harmoniserats enligt unionslagstiftningen. Detta är särskilt fallet när sådana rättsinnehavare beviljar en licens eller en överlåtelse av rättigheter mot ersättning. Eftersom upphovsmän och utövande konstnärer ofta har en svagare förhandlingsposition när de beviljar licenser eller överlåter sina rättigheter, behöver de information för att kunna bedöma det fortsatta ekonomiska värdet av sina rättigheter jämfört med den ersättning de fått för sin licens eller överlåtelse, men de ställs ofta inför en brist på transparens. Därför är information från deras avtalsparter eller från dem till vilka rätten har övergått viktig för transparensen och jämvikten i det system genom vilket ersättningar till upphovsmän och utövande konstnärer fastställs.
(40)  Vissa rättsinnehavare, t.ex. upphovsmän och utövande konstnärer, behöver information för att kunna bedöma det ekonomiska värdet av sina rättigheter som harmoniserats enligt unionslagstiftningen. Detta är särskilt fallet när sådana rättsinnehavare beviljar en licens eller en överlåtelse av rättigheter mot ersättning. Eftersom upphovsmän och utövande konstnärer ofta har en svagare förhandlingsposition när de beviljar licenser eller överlåter sina rättigheter behöver de information för att kunna bedöma det fortsatta ekonomiska värdet av sina rättigheter jämfört med den ersättning de fått för sin licens eller överlåtelse, men de ställs ofta inför en brist på transparens. Därför är heltäckande och relevant information från deras avtalsmotparter eller från dem till vilka rätten har övergått viktig för transparensen och jämvikten i det system genom vilket ersättningar till upphovsmän och utövande konstnärer fastställs. Den information som upphovsmän och utövande konstnärer har rätt att förvänta sig bör vara proportionerlig och omfatta alla former av utnyttjande, direkta och indirekta intäkter – inklusive intäkter från produktförsäljning – samt ersättning som ska betalas ut. Informationen om utnyttjandet bör också inbegripa information om varje efterföljande licenstagares eller förvärvares identitet. Transparenskravet bör dock gälla endast när det är fråga om upphovsrättsligt relevanta rättigheter.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Skäl 42
(42)  Vissa avtal om utnyttjande av rättigheter som harmoniserats på unionsnivå är av lång varaktighet, som erbjuder få möjligheter för upphovsmän och utövande konstnärer att omförhandla dem med sina avtalsparter eller med dem till vilka rätten har övergått. Därför bör det, utan att det påverkar den lagstiftning som är tillämplig på avtal i medlemsstaterna, finnas en ersättningsjusteringsmekanism för fall där den ersättning som ursprungligen överenskommits i en licens eller en överlåtelse av rättigheter är oproportionerligt låg i förhållande till de relevanta intäkterna och den nytta som uppstår vid utnyttjande av verket eller upptagning av framförandet, även med hänsyn till den transparens som säkerställs genom detta direktiv. Bedömningen av situationen bör ta hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall samt särdrag och praxis i de olika innehållssektorerna. Om parterna inte kan komma överens om en anpassning av ersättningen bör upphovsmannen eller den utövande konstnären ha rätt att väcka talan vid en domstol eller annan behörig myndighet.
(42)  Vissa avtal om utnyttjande av rättigheter som harmoniserats på unionsnivå är av lång varaktighet och erbjuder få möjligheter för upphovsmän och utövande konstnärer att omförhandla dem med sina avtalsmotparter eller med dem till vilka rätten har övergått. Därför bör det, utan att det påverkar den lagstiftning som är tillämplig på avtal i medlemsstaterna, finnas en ersättningsjusteringsmekanism för fall där den ersättning som ursprungligen överenskommits i en licens eller en överlåtelse av rättigheter är oproportionerligt låg i förhållande till de relevanta direkta och indirekta intäkterna och den vinst som uppstår vid utnyttjande av verket eller upptagning av framförandet, även med hänsyn till den transparens som säkerställs genom detta direktiv. Bedömningen av situationen bör ta hänsyn till de specifika omständigheterna i varje enskilt fall, särdrag och praxis i de olika innehållssektorerna samt verkets karaktär och upphovsmannens eller den utövande konstnärens bidrag till verket. En sådan begäran om anpassning av avtalet kan också göras av den organisation som företräder upphovsmannen eller den utövande konstnären för dennes räkning, såvida inte begäran skulle vara till skada för upphovsmannens eller den utövande konstnärens intressen. Om parterna inte kan komma överens om en anpassning av ersättningen bör upphovsmannen eller den utövande konstnären, eller en representativ organisation som dessa utser, ha rätt att på begäran av upphovsmannen eller den utövande konstnären väcka talan vid en domstol eller annan behörig myndighet.
Ändring 49
Förslag till direktiv
Skäl 43
(43)  Upphovsmän och utövande konstnärer är ofta motvilliga att hävda sina rättigheter gentemot sina avtalspartner vid domstol. Medlemsstaterna bör därför sörja för ett alternativt tvistlösningsförfarande för klagomål som avser transparenskrav och avtalsanpassningsmekanismen.
(43)  Upphovsmän och utövande konstnärer är ofta motvilliga att hävda sina rättigheter gentemot sina avtalspartner vid domstol. Medlemsstaterna bör därför sörja för ett förfarande för alternativ tvistlösning för klagomål som avser transparenskrav och avtalsanpassningsmekanismen. Upphovsmäns och utövande konstnärers representativa organisationer, inklusive organisationer för kollektiv förvaltning och fackföreningar, bör ges möjlighet att inleda sådana förfaranden på begäran av upphovsmän och utövande konstnärer. Närmare uppgifter om vem som inledde ett förfarande bör inte röjas.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Skäl 43a (nytt)
(43a)   När upphovsmän och utövande konstnärer licensierar eller överför sina rättigheter förväntar de sig att deras verk eller framförande ska utnyttjas. Det händer dock att verk eller framföranden för vilka rättigheterna har licensierats eller överlåtits inte utnyttjas alls. Om rättigheterna har överlåtits exklusivt kan upphovsmännen och de utövande konstnärerna inte vända sig till en annan part för utnyttjande av deras verk. I sådana fall, och efter en rimlig tidsperiod, bör upphovsmän och utövande konstnärer ha en rätt till återkallande som ger dem möjlighet att överlåta eller licensiera sina rättigheter till en annan person. Återkallande bör också vara möjligt om förvärvaren eller licenstagaren inte har uppfyllt det rapporterings-/transparenskrav som föreskrivs i artikel 14 i detta direktiv. Återkallande bör övervägas först efter det att alla åtgärder för alternativ tvistlösning har slutförts, särskilt när det gäller rapportering. Eftersom utnyttjandet av verk kan variera beroende på sektor kan särskilda bestämmelser antas på nationell nivå för att ta hänsyn till särdragen i sektorerna – såsom den audiovisuella sektorn – eller hos verken och de förväntade utnyttjandeperioderna, särskilt i syfte att ange tidsfrister för rätten till återkallande. I syfte att förhindra missbruk och beakta att det tar viss tid innan ett verk faktiskt utnyttjas bör upphovsmän och utövande konstnärer kunna utöva rätten till återkallande först efter en viss tidsperiod efter ingåendet av licens- eller överlåtelseavtalet. Utövandet av rätten till återkallande bör regleras i nationell lagstiftning när det rör sig om verk där flera upphovsmän eller utövande konstnärer är involverade, med beaktande av den relativa vikten av de enskilda bidragen.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Skäl 43b (nytt)
(43b)  För att de relevanta bestämmelserna i detta direktiv effektivt ska kunna tillämpas i alla medlemsstater bör kommissionen, i samarbete med medlemsstaterna, uppmuntra utbyte av bästa praxis och främja dialog på unionsnivå.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Skäl 46
(46)  All behandling av personuppgifter enligt detta direktiv bör respektera de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till respekt för privat- och familjeliv och rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och måste överensstämma med Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG35 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG36.
(46)  All behandling av personuppgifter enligt detta direktiv bör respektera de grundläggande rättigheterna, inklusive rätten till respekt för privat- och familjeliv och rätten till skydd av personuppgifter i enlighet med artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, och måste överensstämma med förordning (EU) 2016/679 och direktiv 2002/58/EG. Bestämmelserna i den allmänna dataskyddsförordningen, inbegripet ”rätten att bli bortglömd”, bör respekteras.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Skäl 46a (nytt)
(46a)   Det är viktigt att betona betydelsen av anonymitet i samband med att personuppgifter behandlas för kommersiella ändamål. Dessutom bör standardinställningen att inte dela personuppgifter vid användning av onlineplattformsgränssnitt främjas.
Ändringar 54 och 238
Förslag till direktiv
Artikel 1
Artikel 1
Artikel 1
Syfte och tillämpningsområde
Syfte och tillämpningsområde
1.  I detta direktiv fastställs regler som syftar till ytterligare harmonisering av den unionslagstiftning som är tillämplig på upphovsrätt och närstående rättigheter inom ramen för den inre marknaden, med särskild hänsyn till digital och gränsöverskridande användning av skyddat innehåll. Det fastställer också bestämmelser om undantag och inskränkningar, om underlättande av licensiering samt bestämmelser som syftar till att säkerställa en välfungerande marknadsplats för utnyttjande av verk och andra alster.
1.  I detta direktiv fastställs regler som syftar till ytterligare harmonisering av den unionslagstiftning som är tillämplig på upphovsrätt och närstående rättigheter inom ramen för den inre marknaden, med särskild hänsyn till digital och gränsöverskridande användning av skyddat innehåll. Det fastställer också bestämmelser om undantag och inskränkningar, om underlättande av licensiering samt bestämmelser som syftar till att säkerställa en välfungerande marknadsplats för utnyttjande av verk och andra alster.
2.  Utom i de fall som anges i artikel 6 ska detta direktiv inte på något sätt påverka befintliga bestämmelser i de direktiv som nu är i kraft på området, särskilt direktiv 96/9/EG, 2001/29/EG, 2006/115/EG, 2009/24/EG, 2012/28/EU och 2014/26/EU.
2.  Utom i de fall som anges i artikel 6 ska detta direktiv inte på något sätt påverka befintliga bestämmelser i de direktiv som nu är i kraft på området, särskilt direktiv 96/9/EG, 2000/31/EG, 2001/29/EG, 2006/115/EG, 2009/24/EG, 2012/28/EU och 2014/26/EU.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – stycke 1 – inledningen
(1)  forskningsorganisation: universitet, forskningsinstitution eller varje annan organisation vars främsta mål är att bedriva vetenskaplig forskning eller att bedriva vetenskaplig forskning och tillhandahålla utbildningstjänster
(1)  forskningsorganisation: universitet med tillhörande bibliotek, forskningsinstitution eller varje annan organisation vars främsta mål är att bedriva vetenskaplig forskning eller att bedriva vetenskaplig forskning och tillhandahålla utbildningstjänster
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1 – stycke 2
på ett sådant sätt att ett företag som utövar ett avgörande inflytande på en sådan organisation inte kan ha prioriterad tillgång till resultaten av forskningen.
på ett sådant sätt att ett företag som utövar ett betydande inflytande på en sådan organisation inte får prioriterad tillgång till resultaten av forskningen.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2
(2)  text- och datautvinning: automatisk analysteknik som används för att analysera text och data i digital form för att generera information såsom mönster, trender och korrelationer,
(2)  text- och datautvinning: automatisk analysteknik som analyserar verk och andra alster i digital form för att generera information, inbegripet, men inte begränsat till, mönster, trender och korrelationer.
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4
(4)  presspublikation: en upptagning av en uppsättning litterära verk av journalistiskt slag, som även kan omfatta andra verk eller alster och som utgör ett enskilt inslag i en tidskrift eller regelbundet uppdaterad publikation under en enda rubrik, till exempel en dagstidning eller en allmän tidskrift eller specialtidskrift, som har till syfte att tillhandahålla information som avser nyheter eller andra teman och som publiceras i medier på initiativ av en tjänsteleverantör och under dennes redaktionella ansvar och kontroll.
(4)  presspublikation: en upptagning av utgivare och nyhetsbyråer av en uppsättning litterära verk av journalistiskt slag, som även kan omfatta andra verk eller alster och som utgör ett enskilt inslag i en tidskrift eller regelbundet uppdaterad publikation under en enda rubrik, till exempel en dagstidning eller en allmän tidskrift eller specialtidskrift, som har till syfte att tillhandahålla information som avser nyheter eller andra teman och som publiceras i något medium på initiativ av en tjänsteleverantör och under dennes redaktionella ansvar och kontroll. Tidskrifter som publiceras för vetenskapliga eller akademiska ändamål, såsom vetenskapliga tidskrifter, ska inte omfattas av denna definition.
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4a (nytt)
(4a)   utgånget verk:
a)   ett fullständigt verk eller annat alster i samtliga sina versioner eller uttryck som inte längre är tillgängligt för allmänheten i en medlemsstat via sedvanliga kommersiella kanaler,
b)   ett verk eller annat alster som aldrig har varit i kommersiellt bruk i en medlemsstat, såvida det inte av omständigheterna i fallet är uppenbart att dess upphovsman har invänt mot att det görs tillgängligt för allmänheten.
Ändring 150
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4b (nytt)
(4b)   leverantör av delningstjänster för onlineinnehåll: en leverantör av en av informationssamhällets tjänster som har som ett av sina huvudsyften att lagra och ge allmänheten tillgång till en betydande mängd upphovsrättsskyddade verk eller andra skyddade alster som laddats upp av användarna, vilket tjänsten optimerar och marknadsför för vinstsyften. Mikroföretag och småföretag i den mening som avses i avdelning I i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG samt tjänster som agerar i icke-kommersiellt syfte, såsom onlineuppslagsverk, och leverantörer av onlinetjänster där innehållet laddas upp med godkännande av alla berörda rättsinnehavare, såsom utbildningsdatabaser eller vetenskapliga databaser, bör inte betraktas som leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll i den mening som avses i detta direktiv. Leverantörer av molntjänster för individuell användning som inte ger allmänheten direkt tillgång, plattformar för utveckling av öppen programvara samt internetbaserade marknadsplatser vars huvudsakliga verksamhet är detaljhandel på nätet med fysiska varor bör inte betraktas som leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll i den mening som avses i detta direktiv.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4c (nytt)
(4c)   informationssamhällets tjänster: tjänster i den mening som avses i artikel 1.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/15351a.
___________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/1535 av den 9 september 2015 om ett informationsförfarande beträffande tekniska föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EUT L 241, 17.9.2015, s. 1).
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4d (nytt)
(4d)   automatisk tjänst för bildsökning: en onlinetjänst som återger grafiska, konstnärliga eller fotografiska verk som samlats in på ett automatiserat sätt via en utomstående onlinetjänst eller gör dem tillgängliga för allmänheten för indexering och sökning.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Text- och datautvinning
Text- och datautvinning
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag till de rättigheter som fastställs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för mångfaldigande och utvinning som forskningsorganisationer genomför i syfte att utföra text- och datautvinning av verk eller andra alster som de har lagligt tillträde till för forskningsändamål.
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från de rättigheter som fastställs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för mångfaldigande och utvinning av verk eller andra alster som forskningsorganisationer har laglig tillgång till och som genomförs i syfte att utföra text- och datautvinning för sådana organisationers forskningsändamål.
Medlemsstaterna ska föreskriva att utbildningsanstalter och kulturarvsinstitutioner som utför vetenskaplig forskning i den mening som avses i artikel 2.1 a eller 2.1 b också ska kunna dra nytta av undantaget i denna artikel, på ett sådant sätt att ett företag som utövar ett avgörande inflytande på sådana organisationer inte får förtur till resultaten av forskningen.
1a.  Mångfaldigande och utvinning som genomförts för text- och datautvinningsändamål ska förvaras på ett säkert sätt, till exempel av betrodda organ som utsetts för detta ändamål.
2.  Varje avtalsbestämmelse som strider mot undantaget i punkt 1 ska vara ogiltig.
2.  Varje avtalsbestämmelse som strider mot undantaget i punkt 1 ska vara ogiltig.
3.  rättsinnehavare ska ha rätt att vidta åtgärder för att säkerställa säkerheten och integriteten i nätverk och databaser där verk eller andra alster finns. Dessa åtgärder ska inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
3.  Rättsinnehavare ska ha rätt att vidta åtgärder för att säkerställa säkerheten och integriteten i nätverk och databaser där verk eller andra alster finns. Dessa åtgärder ska inte gå utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
4.  Medlemsstaterna ska uppmuntra rättsinnehavare och forskningsorganisationer att fastställa gemensamt överenskommen bästa praxis när det gäller tillämpningen av de åtgärder som avses i punkt 3.
4.  Medlemsstaterna får även fortsättningsvis föreskriva undantag avseende text- och datautvinning i enlighet med artikel 5.3 a i direktiv 2001/29/EG.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 3a (ny)
Artikel 3a
Frivilliga undantag eller inskränkningar avseende text- och datautvinning
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 3 i detta direktiv får medlemsstaterna föreskriva ett undantag från eller en inskränkning av de rättigheter som fastställs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för mångfaldigande och utvinning av lagligen tillgängliga verk och andra alster som utgör en del av processen för text- och datautvinning, under förutsättning att den användning av verk och andra alster som avses däri inte uttryckligen är förbehållen deras rättsinnehavare, inte heller på maskinläsbart sätt.
2.  Mångfaldigande och utvinning som gjorts i enlighet med punkt 1 får inte användas för andra ändamål än text- och datautvinning.
3.  Medlemsstaterna får även fortsättningsvis föreskriva undantag avseende text- och datautvinning i enlighet med artikel 5.3 a i direktiv 2001/29/EG.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Användning av verk och andra alster i digital och gränsöverskridande undervisningsverksamhet
Användning av verk och andra alster i digital och gränsöverskridande undervisningsverksamhet
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag eller en inskränkning av de rättigheter som föreskrivs i artiklarna 2 och 3 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 i direktiv 2009/24/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för att möjliggöra digital användning av verk och andra alster uteslutande i illustrativt syfte inom undervisning, i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till det icke-kommersiella syfte som ska uppnås, förutsatt att användningen
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från eller en inskränkning av de rättigheter som föreskrivs i artiklarna 2 och 3 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 i direktiv 2009/24/EG och artikel 11.1 i detta direktiv för att möjliggöra digital användning av verk och andra alster uteslutande i illustrativt syfte inom undervisning, i den utsträckning detta är motiverat med hänsyn till det icke-kommersiella syfte som ska uppnås, förutsatt att användningen
(a)   äger rum i lokaler tillhörande en utbildningsanstalt eller via ett säkert elektroniskt nätverk som endast är åtkomligt för utbildningsanstaltens elever eller studenter och lärarkår,
a)   äger rum i lokaler tillhörande en utbildningsanstalt, eller på någon annan plats där undervisning sker under utbildningsanstaltens ansvar, eller via en säker elektronisk miljö som är åtkomlig endast för utbildningsanstaltens elever eller studenter och lärarkår,
(b)   åtföljs av angivande av källan, inbegripet upphovsmannens namn, om inte detta visar sig vara omöjligt.
b)   åtföljs av angivande av källan, inbegripet upphovsmannens namn, om inte detta av praktiska skäl visar sig vara omöjligt.
2.  Medlemsstaterna får föreskriva att det undantag som har antagits enligt punkt 1 inte gäller generellt eller i fråga om särskilda typer av verk eller andra alster, förutsatt att lämpliga licenser som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1 finns lätt tillgängliga på marknaden.
2.  Medlemsstaterna får föreskriva att det undantag som har antagits enligt punkt 1 inte ska gälla generellt eller i fråga om särskilda typer av verk eller andra alster, såsom material som främst är avsett för utbildningsmarknaden eller noter, i den mån lämpliga licensavtal som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1 och som är skräddarsydda efter utbildningsanstalternas behov och särdrag finns lätt tillgängliga på marknaden.
Medlemsstater som utnyttjar bestämmelsen i första stycket ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig tillgänglighet och synlighet för de licenser som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1 för utbildningsanstalter.
Medlemsstater som utnyttjar bestämmelsen i första stycket ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa lämplig tillgänglighet och synlighet för de licenser som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1 för utbildningsanstalter.
3.  Användningen av verk och andra alster uteslutande i illustrativt syfte inom undervisning via säkra elektroniska nätverk vilken sker i enlighet med de bestämmelser i nationell lagstiftning som antagits i enlighet med den här artikeln ska anses äga rum uteslutande i den medlemsstat där utbildningsanstalten är etablerad.
3.  Användningen av verk och andra alster uteslutande i illustrativt syfte inom undervisning via säkra elektroniska miljöer vilken sker i enlighet med de bestämmelser i nationell lagstiftning som antagits i enlighet med den här artikeln ska anses äga rum uteslutande i den medlemsstat där utbildningsanstalten är etablerad.
4.  Medlemsstaterna får bestämma om rimlig ersättning för den skada som rättighetshavarna orsakas av användningen av deras verk eller annat alster i enlighet med punkt 1.
4.  Medlemsstaterna får bestämma om rimlig ersättning för den skada som rättsinnehavarna orsakas av användningen av deras verk eller andra alster i enlighet med punkt 1.
4a.   Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 ska varje avtalsbestämmelse som strider mot det undantag eller den inskränkning som antagits i enlighet med punkt 1 vara ogiltig. Medlemsstaterna ska se till att rättsinnehavarna har rätt att bevilja licenser fria från upphovsrättslig ersättning som tillåter de åtgärder som beskrivs i punkt 1, generellt eller i fråga om särskilda typer av verk eller andra alster som de väljer.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Bevarande av kulturarvet
Bevarande av kulturarvet
Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från de rättigheter som föreskrivs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 a i direktiv 2009/24/EG och artikel 11.1 i detta direktiv, som tillåter att kulturarvsinstitutioner framställer kopior av verk eller andra alster som finns permanent i deras samlingar, oavsett form eller medium, om syftet endast är att bevara dessa verk eller andra alster och i den utsträckning det är nödvändigt för ett sådant bevarande.
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från de rättigheter som föreskrivs i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 a i direktiv 2009/24/EG och artikel 11.1 i detta direktiv som tillåter att kulturarvsinstitutioner framställer kopior av verk eller andra alster som finns permanent i deras samlingar, oavsett form eller medium, om syftet är att bevara dessa verk eller andra alster och i den utsträckning det är nödvändigt för ett sådant bevarande.
1a.  Medlemsstaterna ska se till att allt material som härrör från ett mångfaldigande av material som är allmän egendom inte ska omfattas av upphovsrätt eller närstående rättigheter, under förutsättning att detta mångfaldigande utgör en trogen återgivning vars syfte är bevarande av det ursprungliga materialet.
1b.  Varje avtalsbestämmelse som strider mot undantaget i punkt 1 ska vara ogiltig.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Gemensamma bestämmelser
Gemensamma bestämmelser
Artikel 5.5 och artikel 6.4 första, tredje och femte styckena i direktiv 2001/29/EG ska tillämpas på de undantag och inskränkningar som föreskrivs i denna avdelning.
1.  Tillgång till innehåll som omfattas av ett undantag i detta direktiv ska inte ge användarna rätt att använda det i enlighet med ett annat undantag.
2.   Artikel 5.5 och artikel 6.4 första, tredje, fjärde och femte styckena i direktiv 2001/29/EG ska tillämpas på de undantag och den inskränkning som föreskrivs i denna avdelning.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Kulturarvsinstitutioners användning av utgångna verk
Kulturarvsinstitutioners användning av utgångna verk
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva att när en kollektiv förvaltningsorganisation, för sina medlemmars räkning, ingår en icke-exklusiv licens för icke-kommersiellt bruk med en kulturarvsinstitution för digitalisering, distribution, överföring till allmänheten eller tillgängliggörande av utgångna verk eller andra alster som finns permanent i institutionens samlingar, kan en sådan icke-exklusiv licens förlängas eller antas gälla rättsinnehavare i samma kategori som de som omfattas av licensen och som inte företräds av den kollektiva förvaltningsorganisationen, förutsatt att
1.  Medlemsstaterna ska föreskriva att när en organisation för kollektiv förvaltning, för sina medlemmars räkning, ingår en icke-exklusiv licens för icke-kommersiellt bruk med en kulturarvsinstitution för digitalisering, distribution, överföring till allmänheten eller tillgängliggörande av utgångna verk eller andra alster som finns permanent i institutionens samlingar, kan en sådan icke-exklusiv licens förlängas eller antas gälla rättsinnehavare i samma kategori som de som omfattas av licensen och som inte företräds av organisationen för kollektiv förvaltning, förutsatt att
(a)   den kollektiva förvaltningsorganisationen, på grundval av mandat från rättsinnehavare, väl representerar rättsinnehavare i kategorin verk eller andra alster och de rättigheter som omfattas av licensen,
a)   organisationen för kollektiv förvaltning, på grundval av mandat från rättsinnehavare, väl representerar rättsinnehavarna i kategorin verk eller andra alster och de rättigheter som omfattas av licensen,
(b)   lika behandling garanteras alla rättsinnehavare i förhållande till villkoren i licensen,
b)   lika behandling garanteras alla rättsinnehavare i förhållande till villkoren i licensen,
(c)   alla rättsinnehavare när som helst kan invända mot att deras verk eller andra alster anses vara utgångna och utesluta att licensen tillämpas på deras verk eller andra alster.
c)   alla rättsinnehavare när som helst kan invända mot att deras verk eller andra alster anses vara utgångna och utesluta att licensen tillämpas på deras verk eller andra alster.
1a.  Medlemsstaterna ska föreskriva ett undantag från eller en inskränkning av de rättigheter som föreskrivs i artiklarna 2 och 3 i direktiv 2001/29/EG, artiklarna 5 a och 7.1 i direktiv 96/9/EG, artikel 4.1 i direktiv 2009/24/EG samt artikel 11.1 i detta direktiv som tillåter kulturarvsinstitutioner att göra kopior av utgångna verk som finns permanent i deras samlingar tillgängliga på internet i icke vinstdrivande syfte, förutsatt att
a)  namnet på upphovsmannen eller en annan identifierbar rättsinnehavare anges, såvida inte detta visar sig vara omöjligt,
b)  alla rättsinnehavare när som helst kan invända mot att deras verk eller andra alster anses vara utgångna och utesluta att undantaget tillämpas på deras verk eller andra alster.
1b.  Medlemsstaterna ska föreskriva att det undantag som antagits i enlighet med punkt 1a inte gäller sektorer eller typer av verk där lämpliga licensbaserade lösningar, inbegripet men inte begränsat till lösningar som föreskrivs i punkt 1, finns tillgängliga. Medlemsstaterna ska, i samråd med upphovsmän, andra rättsinnehavare, organisationer för kollektiv förvaltning och kulturarvsinstitutioner, avgöra tillgängligheten när det gäller utvidgade kollektiva licensbaserade lösningar för specifika sektorer eller typer av verk.
2.  Ett verk eller annat alster ska anses vara utgånget när hela verket eller det andra alstret, i alla dess översättningar, versioner och yttringar, inte är tillgängligt för allmänheten via sedvanliga kommersiella kanaler och inte rimligen kan förväntas bli det.
2.  Medlemsstaterna får ange ett slutdatum för fastställandet av om ett verk som tidigare saluförts ska anses vara utgånget.
Medlemsstaterna ska, i samråd med rättsinnehavare, kollektiva förvaltningsorganisationer och kulturarvsinstitutioner, säkerställa att de krav som tillämpas för att avgöra om verk och andra alster kan licensieras i enlighet med punkt 1 inte går utöver vad som är nödvändigt och rimligt, och inte utesluter möjligheten att fastställa att en samling som helhet är utgången, när det är rimligt att anta att alla verk eller andra alster i samlingen är utgångna.
Medlemsstaterna ska, i samråd med rättsinnehavare, organisationer för kollektiv förvaltning och kulturarvsinstitutioner, säkerställa att de krav som tillämpas för att avgöra om verk och andra alster kan licensieras i enlighet med punkt 1 eller användas i enlighet med punkt 1a inte går utöver vad som är nödvändigt och rimligt och inte utesluter möjligheten att fastställa att en samling som helhet är utgången, när det är rimligt att anta att alla verk eller andra alster i samlingen är utgångna.
3.  Medlemsstaterna ska föreskriva att lämpliga informationsåtgärder vidtas när det gäller
3.  Medlemsstaterna ska föreskriva att lämpliga informationsåtgärder vidtas när det gäller
(a)   fastställande av att verk eller andra alster är utgångna,
a)   fastställande av att verk eller andra alster är utgångna,
(b)   licensen, och särskilt dess tillämpning på icke företrädda rättsinnehavare,
b)   varje licens, särskilt dess tillämpning på icke företrädda rättsinnehavare,
(c)   möjligheten för rättsinnehavare att göra invändningar, som avses i punkt 1 c,
c)   möjligheten för rättsinnehavare att göra invändningar, som avses i punkterna 1 c och 1a b,
även under en rimlig tidsperiod innan verk eller andra alster digitaliseras, distribueras, överförs till allmänheten eller tillgängliggörs.
även under en period på minst sex månader innan verk eller andra alster digitaliseras, distribueras, överförs till allmänheten eller tillgängliggörs.
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de licenser som avses i punkt 1 inhämtas från en kollektiv förvaltningsorganisation som är representativ för den medlemsstat där
4.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de licenser som avses i punkt 1 inhämtas från en organisation för kollektiv förvaltning som är representativ för den medlemsstat där
(a)   verken eller fonogrammen först publicerades eller, om publicering inte har skett, där de först utsändes, utom i fråga om filmverk och audiovisuella verk,
a)   verken eller fonogrammen först publicerades eller, om publicering inte har skett, där de först utsändes, utom i fråga om filmverk och audiovisuella verk,
(b)   producenterna av verken har sitt säte eller hemvist, i fråga om filmverk och audiovisuella verk, eller
b)   producenterna av verken har sitt säte eller hemvist, i fråga om filmverk och audiovisuella verk, eller
(c)   kulturarvsinstitutionen är etablerad, om en medlemsstat eller ett tredjeland inte har kunnat fastställas i enlighet med leden a och b efter det att rimliga ansträngningar gjorts.
c)   kulturarvsinstitutionen är etablerad, om en medlemsstat eller ett tredjeland inte har kunnat fastställas i enlighet med leden a och b efter det att rimliga ansträngningar gjorts.
5.  Punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas på tredjelandsmedborgares verk eller andra alster förutom om punkt 4 a och b gäller.
5.  Punkterna 1, 2 och 3 ska inte tillämpas på tredjelandsmedborgares verk eller andra alster förutom om punkt 4 a och b gäller.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 8
Artikel 8
Artikel 8
Gränsöverskridande användning
Gränsöverskridande användning
1.  Verk eller andra alster som omfattas av en licens som beviljats i enlighet med artikel 7 får användas av kulturarvsinstitutionen i enlighet med licensvillkoren i samtliga medlemsstater.
1.  Utgångna verk eller andra alster som omfattas av artikel 7 får användas av kulturarvsinstitutionen i enlighet med den artikeln i samtliga medlemsstater.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information som gör det möjligt att identifiera de verk eller andra alster som omfattas av en licens som beviljats i enlighet med artikel 7 samt information om möjligheten för rättsinnehavare att göra invändningar som avses i artikel 7.1 c görs tillgänglig för allmänheten på en gemensam webbportal under minst sex månader innan verk eller andra alster digitaliseras, distribueras, överförs till allmänheten eller tillgängliggörs i andra medlemsstater än den där licensen beviljades, och för licensens hela giltighetstid.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att information som gör det möjligt att identifiera de verk eller andra alster som omfattas av artikel 7 samt information om den möjlighet för rättsinnehavare att göra invändningar som avses i artikel 7.1 c och 7.1a b görs permanent, enkelt och faktiskt tillgänglig på en offentlig gemensam webbportal under minst sex månader innan verk eller andra alster digitaliseras, distribueras, överförs till allmänheten eller tillgängliggörs i andra medlemsstater än den där licensen beviljades, eller – i de fall som omfattas av artikel 7.1a – där kulturarvsinstitutionen är etablerad, och för licensens hela giltighetstid.
3.  Den webbportal som avses i punkt 2 ska upprättas och förvaltas av Europeiska unionens byrå för immateriella rättigheter i enlighet med förordning (EU) nr 386/2012.
3.  Den webbportal som avses i punkt 2 ska upprättas och förvaltas av Europeiska unionens byrå för immateriella rättigheter i enlighet med förordning (EU) nr 386/2012.
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 9 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa en regelbunden dialog mellan rättighetshavarnas och användarnas representativa organisationer och andra relevanta organisationer för de berörda parterna för att, på sektorsspecifik basis, öka relevansen och användbarheten hos det licenssystem som avses i artikel 7.1, säkerställa skydd för rättsinnehavare som avses i detta kapitel är effektivt, särskilt när det gäller informationsåtgärder, och, i förekommande fall, bistå vid fastställandet av de krav som avses i artikel 7.2 andra stycket.
Medlemsstaterna ska säkerställa en regelbunden dialog mellan rättsinnehavarnas och användarnas representativa organisationer och andra relevanta organisationer för de berörda parterna för att, på sektorsspecifik basis, öka relevansen och användbarheten hos det licenssystem som avses i artikel 7.1 och det undantag som avses i artikel 7.1a, säkerställa att det skydd för rättsinnehavare som avses i detta kapitel är effektivt, särskilt när det gäller informationsåtgärder, och, i förekommande fall, bistå vid fastställandet av de krav som avses i artikel 7.2 andra stycket.
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 10
Artikel 10
Artikel 10
Förhandlingsmekanism
Förhandlingsmekanism
Medlemsstaterna ska säkerställa att parter som vill ingå ett avtal i syfte att tillgängliggöra audiovisuella verk på plattformar för beställvideo kan förlita sig på hjälp från ett opartiskt organ med relevant erfarenhet, om de möter svårigheter i samband med licensieringen av rättigheter. Detta organ ska bistå vid förhandlingar och bidra till att nå överenskommelser.
Medlemsstaterna ska säkerställa att parter som vill ingå ett avtal i syfte att tillgängliggöra audiovisuella verk på plattformar för beställvideo kan förlita sig på hjälp från ett opartiskt organ med relevant erfarenhet, om de möter svårigheter i samband med licensieringen av audiovisuella rättigheter. Det opartiska organ som inrättas eller utses av medlemsstaterna för denna artikels syfte ska bistå parterna vid förhandlingar och hjälpa dem att nå överenskommelser.
Senast den [datum enligt artikel 21.1] ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om det organ som avses i punkt 1.
Senast den [datum enligt artikel 21.1] ska medlemsstaterna underrätta kommissionen om det organ som de inrättat eller utsett i enlighet med första stycket.
För att öka audiovisuella verks tillgänglighet på plattformar för beställvideo ska medlemsstaterna främja dialog mellan representativa organisationer för upphovsmän, producenter, plattformar för beställvideo och andra berörda aktörer.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Avdelning III – kapitel 2a (nytt) – artikel 10a (ny)
KAPITEL 2a
Tillgång till unionspublikationer
Artikel 10a
Unionens lagstadgade system för pliktexemplar
1.  Varje elektronisk publikation som handlar om unionsrelaterade frågor – såsom unionsrätten, unionens historia och integration, unionens politik samt demokratifrågor och institutionella och parlamentariska frågor som rör unionen – och som görs tillgänglig för allmänheten i unionen ska omfattas av unionens lagstadgade system för pliktexemplar.
2.  Europaparlamentets bibliotek ska ha rätt att kostnadsfritt erhålla ett exemplar av varje publikation som avses i punkt 1.
3.  Det krav som fastställs i punkt 1 ska gälla utgivare, tryckerier och importörer av publikationer för de verk som de publicerar eller trycker i eller importerar till unionen.
4.  Från och med dagen för leverans till Europaparlamentets bibliotek ska de publikationer som avses i punkt 1 ingå i bibliotekets permanenta samling. De ska göras tillgängliga för användare i bibliotekets lokaler uteslutande för ackrediterade forskares forskning eller studier och under parlamentets kontroll.
5.  Kommissionen ska anta rättsakter för att specificera formerna för leveransen av de publikationer som avses i punkt 1 till Europaparlamentets bibliotek.
Ändring 151,152, 153, 154 och 155
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 1
Artikel 11
Artikel 11
Skydd av presspublikationer vid digital användning
Skydd av presspublikationer vid digital användning
1.  Medlemsstaterna ska ge utgivare av presspublikationer de rättigheter som avses i artiklarna 2 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG för digital användning av deras presspublikationer.
1.  Medlemsstaterna ska ge utgivare av presspublikationer de rättigheter som avses i artiklarna 2 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG så att de kan få skälig och proportionell ersättning för digital användning av deras presspublikationer av leverantörer av informationssamhällets tjänster.
1a.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte hindra enskilda användares legitima privata och icke-kommersiella användning av presspublikationer.
2.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte på något sätt påverka de rättigheter som unionsrätten ger upphovsmän och andra rättsinnehavare när det gäller de verk och andra alster som ingår i en presspublikation. Dessa rättigheter får inte åberopas gentemot dessa upphovsmän och andra rättsinnehavare, och får framför allt inte beröva dem rätten att utnyttja sina verk och andra alster oberoende av den presspublikation i vilken de ingår.
2.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte på något sätt påverka de rättigheter som unionsrätten ger upphovsmän och andra rättsinnehavare när det gäller de verk och andra alster som ingår i en presspublikation. Dessa rättigheter får inte åberopas gentemot dessa upphovsmän och andra rättsinnehavare, och får framför allt inte beröva dem rätten att utnyttja sina verk och andra alster oberoende av den presspublikation i vilken de ingår.
2a.   De rättigheter som avses i punkt 1 ska inte omfatta rena hyperlänkar som åtföljs av enskilda ord.
3.  Artiklarna 5–8 i direktiv 2001/29/EG och direktiv 2012/28/EU ska i tillämpliga delar gälla i fråga om de rättigheter som avses i punkt 1.
3.  Artiklarna 5–8 i direktiv 2001/29/EG och direktiv 2012/28/EU ska i tillämpliga delar gälla i fråga om de rättigheter som avses i punkt 1.
4.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska upphöra att gälla 20 år efter publicerandet av presspublikationen. Denna frist ska beräknas från och med den första dagen i januari året efter dagen för offentliggörandet.
4.  De rättigheter som avses i punkt 1 ska upphöra att gälla fem år efter publiceringen av presspublikationen. Denna frist ska börja löpa den första dagen i januari året efter dagen för publiceringen. Den rättighet som avses i punkt 1 ska inte tillämpas med retroaktiv verkan.
4a.   Medlemsstaterna ska se till att upphovsmän får en lämplig andel av de ytterligare intäkter som pressutgivare erhåller för användning av en presspublikation av leverantörer av informationssamhällets tjänster.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Krav på skälig ersättning
Krav på skälig ersättning
Medlemsstaterna får föreskriva att om en upphovsman har överlåtit eller licensierat en rättighet till en utgivare, utgör överlåtelsen eller licensen en tillräcklig rättslig grund för utgivaren att göra anspråk på en andel av ersättningen för användningen av verket inom ramen för ett undantag eller en inskränkning i den rättighet som överlåtits eller licensierats.
Medlemsstater med system för uppdelning av ersättningen mellan upphovsmän och utgivare inom ramen för undantag och inskränkningar får föreskriva att om en upphovsman har överlåtit eller licensierat en rättighet till en utgivare, utgör överlåtelsen eller licensen en tillräcklig rättslig grund för utgivaren att göra anspråk på en andel av ersättningen för användningen av verket inom ramen för ett undantag från eller en inskränkning av den rättighet som överlåtits eller licensierats, under förutsättning att ett likvärdigt system för uppdelning av ersättningen var i funktion i den berörda medlemsstaten före den 12 november 2015.
Första stycket ska inte påverka regelsystem i medlemsstaterna som gäller rättigheter avseende offentlig utlåning, förvaltning av rättigheter som inte grundar sig på undantag eller inskränkningar av upphovsrätten, såsom utvidgade kollektiva licensieringssystem, eller ersättningsrättigheter på grundval av nationell lagstiftning.
Ändring 76
Förslag till direktiv
Avdelning IV – Kapitel 1a (nytt) – artikel 12a (ny)
KAPITEL 1a
Skydd för arrangörer av idrottsevenemang
Artikel 12a
Skydd för arrangörer av idrottsevenemang
Medlemsstaterna ska bevilja arrangörer av idrottsevenemang de rättigheter som anges i artiklarna 2 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG samt artikel 7 i direktiv 2006/115/EG.
Ändringar 156, 157, 158, 159, 160 och 161
Förslag till direktiv
Artikel 13
Artikel 13
Artikel 13
Användning av skyddat innehåll via leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och ger tillgång till stora mängder verk och andra alster som laddats upp av deras användare
Användning av skyddat innehåll av leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll som lagrar och ger tillgång till stora mängder verk och andra alster som laddats upp av deras användare
1.  Leverantörer av informationssamhällets tjänster som lagrar och ger allmänheten tillgång till stora mängder verk eller andra alster som laddats upp av deras användare ska, i samarbete med rättsinnehavare, vidta åtgärder för att säkerställa tillämpningen av avtal som ingåtts med rättsinnehavare för användning av deras verk eller andra alster eller för att hindra tillgång via deras tjänster till verk eller andra alster som identifierats av rättsinnehavare genom samarbete med tjänsteleverantörerna. Dessa åtgärder, t.ex. användningen av effektiv innehållsigenkänningsteknik, ska vara lämpliga och proportionerliga. Tjänsteleverantörerna ska förse rättsinnehavare med tillräcklig information om tillämpningen och utarbetandet av åtgärderna samt i förekommande fall med lämplig rapportering om erkännande och användning av verk och andra alster.
1.  Utan att det påverkar artikel 3.1 och 3.2 i direktiv 2001/29/EG utför leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll en överföring till allmänheten. De ska därför ingå skäliga och lämpliga licensavtal med rättsinnehavare.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de tjänsteleverantörer som avses i punkt 1 inför mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga för användare i händelse av tvister om tillämpningen av de åtgärder som avses i punkt 1.
2.  Licensavtal som leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll ingår med rättsinnehavare för de överföringar som avses i punkt 1 ska omfatta ansvar för verk som laddas upp av användarna av sådana delningstjänster för onlineinnehåll i överensstämmelse med bestämmelserna och villkoren i licensavtalet, förutsatt att sådana användare inte agerar i kommersiellt syfte.
2a.  Medlemsstaterna ska föreskriva att leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare, om rättsinnehavarna inte önskar ingå licensavtal, ska samarbeta uppriktigt för att se till att skyddade verk eller andra alster inte är tillgängliga via deras tjänster utan tillstånd. Samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare får inte leda till att det inte går att få tillgång till verk som inte överträder upphovsrätten eller andra skyddade alster, inklusive sådana som omfattas av ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrätten.
2b.  Medlemsstaterna ska se till att de leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll som avses i punkt 1 inför effektiva och snabba mekanismer för klagomål och prövning som finns tillgängliga för användare i händelse av att det samarbete som avses i punkt 2a leder till omotiverat avlägsnande av deras innehåll. Alla klagomål som lämnas in genom dessa mekanismer ska behandlas utan otillbörligt dröjsmål och genom mänsklig granskning. Rättsinnehavarna ska ge en rimlig motivering till sina beslut, så att ett godtyckligt avvisande av klagomål undviks. I enlighet med direktiv 95/46/EG, direktiv 2002/58/EG och den allmänna dataskyddsförordningen ska samarbetet vidare inte leda till identifiering av enskilda användare eller behandling av deras personuppgifter. Medlemsstaterna ska också se till att användarna har tillgång till ett oberoende organ för tvistlösning och till domstol eller en annan relevant rättslig myndighet för att hävda sin rätt att utnyttja ett undantag från eller en inskränkning av upphovsrättsliga regler.
3.  Medlemsstaterna ska vid behov underlätta samarbetet mellan leverantörer av informationssamhällets tjänster och rättsinnehavare genom dialoger med berörda parter för att fastställa bästa praxis, såsom lämplig och proportionell innehållsigenkänningsteknik, bland annat med beaktande av tjänsternas beskaffenhet, tillgången till sådan teknik och dess effektivitet med hänsyn tagen till den tekniska utvecklingen.
3.  Från och med den [dag då detta direktiv träder i kraft] ska kommissionen och medlemsstaterna organisera dialoger mellan berörda parter för att harmonisera och fastställa bästa praxis och utfärda riktlinjer för att säkerställa tillämpningen av licensavtal och om samarbete mellan leverantörer av delningstjänster för onlineinnehåll och rättsinnehavare avseende användning av deras verk eller andra alster i den mening som avses i detta direktiv. Vid fastställandet av bästa praxis ska särskild hänsyn tas till grundläggande rättigheter, användningen av undantag och inskränkningar samt att bördan för små och medelstora företag förblir rimlig och att automatiserad blockering av innehåll undviks.
Ändring 78 och 252
Förslag till direktiv
Artikel 13a (ny)
Artikel 13a
Medlemsstaterna ska sörja för att tvister mellan dem till vilka rätten har övergått och leverantörer av informationssamhällets tjänster rörande tillämpningen av artikel 13.1 kan hanteras av ett system för alternativ tvistlösning.
Medlemsstaterna ska inrätta eller utse ett oberoende organ med nödvändig expertis som ska hjälpa parterna att lösa sina tvister inom ramen för detta system.
Medlemsstaterna ska senast (det datum som anges i artikel 21.1) underrätta kommissionen om inrättandet av detta organ.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 13b (ny)
Artikel 13b
Användning av skyddat innehåll av leverantörer av informationssamhällets tjänster som tillhandahåller automatiska tjänster för bildsökning
Medlemsstaterna ska se till att leverantörer av informationssamhällets tjänster som automatiskt återger eller hänvisar till betydande mängder upphovsrättsligt skyddade visuella verk och gör dem tillgängliga för allmänheten för indexering och sökning ingår skäliga och välavvägda licensavtal med de rättsinnehavare som begär detta, i syfte att se till att dessa får skälig ersättning. Sådan ersättning får förvaltas av de berörda rättsinnehavarnas organisation för kollektiv förvaltning.
Ändring 80
Förslag till direktiv
Kapitel 3 – artikel -14 (ny)
Artikel - 14
Principen om skälig och proportionell ersättning
1.  Medlemsstaterna ska se till att upphovsmän och utövande konstnärer får skälig och proportionell ersättning för utnyttjande av deras verk och andra alster, inklusive utnyttjande på internet. Detta kan uppnås inom varje sektor genom en kombination av avtal, däribland kollektivavtal, och mekanismer för lagstadgad ersättning.
2.  Punkt 1 ska inte gälla när en upphovsman eller utövande konstnär kostnadsfritt beviljar alla användare en icke-exklusiv nyttjanderätt.
3.  Medlemsstaterna ska ta hänsyn till särdragen i varje sektor när de uppmuntrar till proportionerlig ersättning för rättigheter som beviljas av upphovsmän och utövande konstnärer.
4.  I avtalen ska den ersättning som gäller för varje form av utnyttjande specificeras.
Ändring 81
Förslag till direktiv
Artikel 14
Artikel 14
Artikel 14
Transparenskrav
Transparenskrav
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att upphovsmän och utövande konstnärer regelbundet och med hänsyn till de särskilda förhållandena i varje sektor får aktuell, korrekt och tillräcklig information om utnyttjandet av deras verk och framföranden från dem till vilka de har licensierat eller överlåtit sina rättigheter, framför allt när det gäller utnyttjande, intäkter och ersättning.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att upphovsmän och utövande konstnärer regelbundet, dock minst en gång per år, och med hänsyn till de särskilda förhållandena i varje sektor och den relativa vikten av varje enskilt bidrag får aktuell, korrekt, relevant och heltäckande information om utnyttjandet av deras verk och framföranden av dem till vilka de har licensierat eller överlåtit sina rättigheter, framför allt när det gäller utnyttjande, direkta och indirekta intäkter samt ersättning.
1a.  Om licenstagaren eller förvärvaren av upphovsmäns och utövande konstnärers rättigheter i sin tur licensierar dessa rättigheter till en annan part, ska medlemsstaterna se till att denna part delar all den information som avses i punkt 1 med licenstagaren eller förvärvaren.
Den första licenstagaren eller förvärvaren ska vidarebefordra all den information som avses i punkt 1 till upphovsmannen eller den utövande konstnären. Denna information får inte modifieras, förutom när det gäller kommersiellt känsliga uppgifter enligt unionsrätten eller nationell rätt, för vilka, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 15 och 16a, ett avtal om konfidentiell behandling får ingås i syfte att bevara sund konkurrens. Om den första licenstagaren eller förvärvaren dröjer med att tillhandahålla den information som avses i denna punkt, ska upphovsmannen eller den utövande konstnären ha rätt att begära denna information direkt från den efterföljande licenstagaren.
2.  Kravet i punkt 1 ska vara proportionerligt och effektivt och ska säkerställa en lämplig transparensnivå i varje sektor. I de fall där den administrativa börda som transparenskravet ger upphov till skulle vara oproportionerlig med hänsyn till de intäkter som utnyttjandet av verket eller framförandet genererar kan medlemsstaterna justera kravet i punkt 1, under förutsättning att kravet är ändamålsenligt och säkerställer en tillräcklig transparensnivå.
2.  Kravet i punkt 1 ska vara proportionerligt och effektivt och ska säkerställa en hög transparensnivå i varje sektor. I de fall där den administrativa börda som transparenskravet ger upphov till skulle vara oproportionerlig med hänsyn till de intäkter som utnyttjandet av verket eller framförandet genererar kan dock medlemsstaterna justera kravet i punkt 1, under förutsättning att kravet förblir ändamålsenligt och säkerställer en hög transparensnivå.
3.  Medlemsstaterna får besluta att kravet i punkt 1 inte gäller när bidraget från upphovsmannen eller den utövande konstnären inte är betydande med hänsyn till verket eller framförandet som helhet.
4.  Punkt 1 ska inte gälla för enheter som omfattas av transparenskraven i direktiv 2014/26/EU.
4.  Punkt 1 ska inte gälla för enheter som omfattas av transparenskraven i direktiv 2014/26/EU eller av kollektivavtal, om dessa krav eller avtal föreskriver transparenskrav som är jämförbara med det som avses i punkt 2.
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 15 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att upphovsmän och utövande konstnärer har rätt att begära ytterligare, lämplig ersättning från den part med vilken de ingått ett avtal om utnyttjande av rättigheterna, när den ursprungligen överenskomna ersättningen är oproportionerligt låg i förhållande till senare relevanta intäkter och vinster som härrör från utnyttjandet av verken eller framförandena.
Om kollektivavtal som föreskriver en jämförbar mekanism saknas ska medlemsstaterna säkerställa att upphovsmän och utövande konstnärer eller en representativ organisation som agerar för deras räkning har rätt att göra anspråk på ytterligare, lämplig och skälig ersättning från den part med vilken de ingått ett avtal om utnyttjande av rättigheterna, om den ursprungligen överenskomna ersättningen är oproportionerligt låg i förhållande till senare relevanta direkta och indirekta intäkter och vinster som härrör från utnyttjandet av verken eller framförandena.
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 16 – stycke 1
Medlemsstaterna ska föreskriva att tvister som gäller transparenskravet i artikel 14 och avtalsanpassningsmekanismen i artikel 15 kan bli föremål för ett frivilligt förfarande för alternativ tvistlösning.
Medlemsstaterna ska föreskriva att tvister som gäller transparenskravet i artikel 14 och avtalsanpassningsmekanismen i artikel 15 kan bli föremål för ett frivilligt förfarande för alternativ tvistlösning. Medlemsstaterna ska se till att upphovsmäns och utövande konstnärers representativa organisationer får inleda sådana förfaranden på begäran av en eller flera upphovsmän och utövande konstnärer.
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 16a (ny)
Artikel 16a
Rätt till återkallande
1.  Om en upphovsman eller en utövande konstnär exklusivt har licensierat eller överlåtit sina rättigheter avseende ett verk eller annat skyddat alster, ska medlemsstaterna se till att upphovsmannen eller den utövande konstnären har rätt till återkallande om verket eller det skyddade alstret inte utnyttjas eller om den regelbundna rapporteringen enligt artikel 14 konstant uteblir. Medlemsstaterna får fastställa särskilda bestämmelser med hänsyn till särdragen i olika sektorer och verk och förväntad utnyttjandeperiod, och särskilt ange tidsfrister för rätten till återkallande.
2.  Den rätt till återkallande som anges i punkt 1 får utövas först efter en rimlig tid efter ingåendet av licens- eller överlåtelseavtalet, och endast efter en skriftlig underrättelse med en lämplig tidsfrist inom vilken utnyttjandet av de licensierade eller överlåtna rättigheterna måste ske. När denna tidsfrist har löpt ut kan upphovsmannen eller den utövande konstnären välja att upphäva avtalets exklusiva karaktär i stället för att återkalla rättigheterna. Om ett verk eller annat alster innehåller bidrag från flera upphovsmän eller utövande konstnärer, ska sådana upphovsmäns eller utövande konstnärers utövande av den individuella rätten till återkallande regleras i nationell lagstiftning, som ska fastställa bestämmelserna för rätten till återkallande för kollektiva verk, med beaktande av den relativa vikten av de enskilda bidragen.
3.  Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas om det faktum att rättigheterna inte har utnyttjats till övervägande delen beror på omständigheter som upphovsmannen eller den utövande konstnären rimligen kan förväntas åtgärda.
4.  Avtalsmässiga eller andra arrangemang som innebär undantag från rätten till återkallande ska vara lagliga endast om de ingås genom ett avtal som bygger på ett kollektivavtal.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 17a (ny)
Artikel 17a
För de användningsområden som undantagen eller inskränkningen i detta direktiv gäller får medlemsstaterna anta eller behålla mer vittomfattande bestämmelser, så länge dessa är förenliga med de befintliga undantagen och inskränkningarna i unionsrätten.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 2
2.   Bestämmelserna i artikel 11 ska också tillämpas på presspublikationer som publiceras före den [det datum som nämns i artikel 21.1].
utgår

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0245/2018).


Kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen ***I
PDF 118kWORD 45k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 september 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005 (COM(2016)0825 – C8-0001/2017 – 2016/0413(COD))
P8_TA(2018)0338A8-0394/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0825),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 33 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0001/2017),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av bidragen från den tjeckiska deputeradekammaren och det spanska parlamentet om utkastet till lagstiftningsakt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 27 april 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av de ansvariga utskotten enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 27 juni 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för ekonomi- och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi- och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8‑0394/2017),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 september 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/… om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005

(Eftersom en överenskommelse nåddes mellan parlamentet och rådet överensstämmer parlamentets ståndpunkt med den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2018/1672.)

(1) EUT C 246, 28.7.2017, s. 22.


Bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser ***I
PDF 116kWORD 44k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 september 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser (COM(2016)0826 – C8-0534/2016 – 2016/0414(COD))
P8_TA(2018)0339A8-0405/2017

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0826),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 83.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0534/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av bidragen från den tjeckiska deputeradekammaren, den tjeckiska senaten och det spanska parlamentet om utkastet till lagstiftningsakt,

–  med beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 juni 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för rättsliga frågor (A8-0405/2017).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 12 september 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/… om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser

(Eftersom en överenskommelse nåddes mellan parlamentet och rådet överensstämmer parlamentets ståndpunkt med den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2018/1673.)


Situationen i Ungern
PDF 215kWORD 72k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 12 september 2018 om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden (2017/2131(INL))
P8_TA(2018)0340A8-0250/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artiklarna 2 och 7.1,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av Förenta Nationernas och Europarådets internationella människorättsfördrag, såsom den europeiska sociala stadgan och konventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och av våld i hemmet (Istanbulkonventionen)

–  med beaktande av sin resolution av den 17 maj 2017 om situationen i Ungern(1),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 december 2015(2) och den 10 juni 2015(3) om situationen i Ungern,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om situationen vad gäller grundläggande rättigheter: standarder och praxis i Ungern (i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2012)(4),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 16 februari 2012 om den senaste politiska utvecklingen i Ungern(5) och av den 10 mars 2011 om den ungerska medielagen(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter(7),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 20 april 2004 om kommissionens meddelande om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen – Att respektera och främja unionens värden(8),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 15 oktober 2003 om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen – Att respektera och främja unionens värden(9),

–  med beaktande av årsrapporterna från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA) och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av artiklarna 45, 52 och 83 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandena från budgetkontrollutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för konstitutionella frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0250/2018), och av följande skäl:

A.  Unionen bygger på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Dessa värden avspeglas i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och ingår i internationella människorättsfördrag. Det kan också nämnas att dessa värden, som är gemensamma för medlemsstaterna och som alla medlemsstaterna frivilligt har ställt sig bakom, ligger till grund för de rättigheter som personer som lever i unionen åtnjuter.

B.  En klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget berör inte bara den enskilda medlemsstat där risken uppstår, utan påverkar övriga medlemsstater, deras ömsesidiga förtroende, unionens själva natur och unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter enligt unionsrätten.

C.  Som framgår av kommissionens meddelande från 2003 om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen är tillämpningsområdet för artikel 7 i EU-fördraget inte begränsat till de skyldigheter enligt fördragen som avses i artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Unionen kan bedöma huruvida det finns en klar risk för att en medlemsstat allvarligt åsidosätter de gemensamma värdena inom områden som omfattas av medlemsstaternas behörighet.

D.  I artikel 7.1 i EU-fördraget ingår en förebyggande fas som ger unionen möjlighet att ingripa om det föreligger en klar risk för att gemensamma värden åsidosätts. I denna förebyggande åtgärd ingår en dialog med den berörda medlemsstaten, vilken syftar till att undvika eventuella påföljder.

E.  De ungerska myndigheterna har hela tiden varit beredda att diskutera lagligheten i varje specifik åtgärd, men situationen har inte förbättrats, och det finns alltjämt många oroväckande inslag som negativt påverkar unionens anseende – liksom dess effektivitet och trovärdighet när det gäller försvaret av de grundläggande rättigheterna, de mänskliga rättigheterna och demokratin i hela världen – och visar att det behövs en samordnad insats från unionens sida.

1.  Europaparlamentet känner oro inför problemen i samband med

   det konstitutionella systemets och valsystemets funktionssätt,
   rättsväsendets och andra institutioners oberoende och domarnas rättigheter,
   korruption och intressekonflikter,
   skyddet av personlig integritet och personuppgifter,
   yttrandefriheten,
   den akademiska friheten,
   religionsfriheten,
   föreningsfriheten,
   rätten till likabehandling,
   rättigheterna för personer som tillhör minoritetsgrupper, bl.a. romer och judar, och skydd mot hatiska uttalanden mot sådana minoriteter,
   migranters, asylsökandes och flyktingars grundläggande rättigheter,
   ekonomiska och sociala rättigheter.

2.  Europaparlamentet anser att de fakta och tendenser som nämns i bilagan till denna resolution sammantaget utgör ett systemhot mot de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget och utgör en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter dessa värden.

3.  Europaparlamentet noterar resultatet av parlamentsvalet i Ungern, som ägde rum den 8 april 2018. Parlamentet betonar att varje ungersk regering är ansvarig för att undanröja risken för ett allvarligt åsidosättande av värdena i artikel 2 i EU-fördraget, även om denna risk är en varaktig konsekvens av de politiska beslut som har föreslagits eller godkänts av tidigare regeringar.

4.  Europaparlamentet lägger därför, i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget, fram det bifogade motiverade förslaget för rådet och uppmanar rådet att avgöra om det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget, och att framföra lämpliga rekommendationer till Ungern i detta hänseende.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution, och bifogade motiverade förslag till rådets beslut, till rådet, kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

BILAGA TILL RESOLUTIONEN

Förslag till rådets beslut om att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 7.1,

med beaktande av det motiverade förslaget från Europaparlamentet,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande, och

av följande skäl:

(1)  Unionen bygger på de värden som anges i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). Dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna och innefattar respekt för demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. För en anslutning till unionen krävs i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget respekt för och främjande av de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget.

(2)  Ungerns anslutning var en frivillig handling grundad på ett suveränt beslut, med bred konsensus över hela det ungerska politiska spektrumet.

(3)  I sitt motiverade förslag framförde Europaparlamentet sina farhågor angående situationen i Ungern. De allvarligaste farhågorna rör det konstitutionella systemets och valsystemets funktionssätt, rättsväsendets och andra institutioners oberoende, domarnas rättigheter, korruption och intressekonflikter, skydd av integritet och personuppgifter, yttrandefriheten, den akademiska friheten, religionsfriheten, föreningsfriheten, rätten till likabehandling, rättigheter för personer som tillhör minoriteter, inbegripet romer och judar, och skydd mot hatiska uttalanden mot sådana minoriteter samt migranters, asylsökandes och flyktingars grundläggande rättigheter och ekonomiska och sociala rättigheter.

(4)  Europaparlamentet konstaterade även att de ungerska myndigheterna hela tiden varit beredda att diskutera lagligheten i varje specifik åtgärd, men underlåtit att vidta de åtgärder som parlamentet har rekommenderat i sina tidigare resolutioner.

(5)  I sin resolution av den 17 maj 2017 om situationen i Ungern förklarade Europaparlamentet att den nuvarande situationen i Ungern utgör en klar risk för ett allvarligt åsidosättande av de värden som avses i artikel 2 i EU-fördraget och motiverar att det förfarande som anges i artikel 7.1 i EU-fördraget inleds.

(6)  I sitt meddelande från 2003 om artikel 7 i fördraget om Europeiska unionen angav kommissionen många informationskällor som ska beaktas när man övervakar respekten för och främjandet av gemensamma värden, såsom rapporter från internationella organisationer och icke-statliga organisationer och beslut från regionala och internationella domstolar. Många aktörer på nationell, europeisk och internationell nivå har gett uttryck för sina allvarliga farhågor om situationen för demokratin, rättsstaten och de grundläggande rättigheterna i Ungern, bl.a. unionens institutioner och organ, Europarådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Förenta nationerna (FN) och många organisationer i det civila samhället, men dessa ska anses utgöra juridiska icke-bindande yttranden eftersom endast Europeiska unionens domstol kan tolka bestämmelserna i fördragen.

Det konstitutionella systemets och valsystemets funktionssätt.

(7)  Venedigkommissionen uttryckte vid flera tillfällen sin oro över arbetet med Ungerns författning, när det gäller både grundlagen och ändringarna av denna. Venedigkommissionen välkomnade att det i grundlagen fastställdes en författningsordning som grundas på demokrati, rättsstaten och skyddet av de grundläggande rättigheterna som underliggande principer samt erkände insatserna för att upprätta en författningsordning i linje med gemensamma europeiska värden och standarder och för att reglera de grundläggande fri- och rättigheterna i enlighet med bindande internationella instrument. Kritiken handlade främst om att det saknades insyn i processen, att det civila samhället inte deltog på lämpligt sätt, att inga verkliga samråd genomfördes, att maktfördelningen äventyrades och att det nationella systemet med kontroller och motvikter försvagades.

(8)  Den ungerska författningsdomstolens befogenheter begränsades till följd av författningsreformen, bland annat vad gäller budgetfrågor, avskaffandet av den allmänna talerätten, domstolens möjligheter att hänvisa till sin rättspraxis före den 1 januari 2012 och begränsningen av domstolens befogenhet att pröva om eventuella ändringar av grundlagen är författningsenliga, utom rent procedurmässiga ändringar. I sitt yttrande av 19 juni 2012 om lag CLI från 2011 om Ungerns författningsdomstol, och i sitt yttrande av den 17 juni 2013 om den fjärde ändringen av Ungerns grundlag, uttryckte Venedigkommissionen allvarliga farhågor om dessa begränsningar och förfarandet för att utse domare samt rekommenderade de ungerska myndigheterna att säkerställa nödvändiga kontroller och motvikter. I sina yttranden identifierade Venedigkommissionen också ett antal positiva inslag i reformerna, såsom bestämmelserna om budgetgarantier, förbudet mot omval av domare och beslutet att ge EU:s kommissionsledamot med ansvar för grundläggande rättigheter befogenheter att inleda en efterhandskontroll.

(9)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter sin oro över att det nuvarande förfarandet för författningsklagomål ger mycket begränsat tillträde till författningsdomstolen. Dessutom anges ingen tidsgräns för författningsprövningar, och klagomålen har inte suspensiv verkan på bestridd lagstiftning. Människorättsrådet nämner dessutom att bestämmelserna i den nya lagen om författningsdomstolen urholkar säkerheten i fråga om domarnas mandatperioder och ökar regeringens inflytande över författningsdomstolens sammansättning och verksamhet genom ändringar av förfarandet för utnämning av domare, antalet domare i domstolen samt deras pensionsålder. Människorättsrådet var också oroat över begränsningarna av författningsdomstolens behörighet och befogenheter att pröva lagstiftning som påverkar budgetfrågor.

(10)  I sin rapport av den 27 juni 2018 konstaterade det begränsade valobservationsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) att den tekniska administrationen av valet var professionell och transparent och att de grundläggande fri- och rättigheterna allmänt respekterades, men att valet genomfördes i ett ogynnsamt klimat. Valadministrationen fullföljde sitt mandat på ett professionellt och öppet sätt, åtnjöt de berörda aktörernas fulla förtroende och uppfattades i allmänhet som opartisk. Debatten var livlig men fientlig, och hotfull kampanjretorik krympte utrymmet för en debatt om sakfrågor och minskade väljarnas möjlighet att fatta ett välunderbyggt beslut. De övre gränserna för offentlig kampanjfinansiering och kostnadstaken syftade till att garantera lika möjligheter för alla kandidater. Möjligheten för konkurrenter att konkurrera på lika villkor äventyrades dock i hög grad av regeringens överdrivna utgifter för offentliga informationskampanjer som förstärkte den styrande koalitionens kampanjbudskap. Utan några rapporteringskrav förrän efter valet berövades väljarna i praktiken information om kampanjfinansieringen, som är avgörande för att kunna göra ett välgrundat val. ODIHR uttryckte även farhågor om avgränsningen av enmansvalkretsar. Liknande farhågor uttrycktes i det gemensamma yttrandet av den 18 juni 2012 om den akt om valen av parlamentsledamöter i Ungern som antogs av Venedigkommissionen och rådet för demokratiska val, i vilken det angavs att avgränsningen av valkretsarna måste ske på ett öppet och professionellt sätt genom en opartisk och icke-partisk process och utan hänsyn till kortsiktiga politiska mål (gerrymandering).

(11)  Under de senaste åren har den ungerska regeringen genomfört många nationella samråd då man utvidgat direktdemokratin på nationell nivå. Den 27 april 2017 påpekade kommissionen att det inom ramen för det nationella samrådet ”Stoppa Bryssel” framförts flera påståenden som var faktamässigt felaktiga eller ytterst missvisande. Den ungerska regeringen genomförde även samråd om ”invandring och terrorism” i maj 2015 och mot en så kallad Sorosplan i oktober 2017. I dessa samråd drog man paralleller mellan terrorism och migration. Dessutom hetsade man mot migranter och gjorde George Soros och unionen till särskild måltavla.

Rättsväsendets och andra institutioners oberoende och domarnas rättigheter

(12)  Till följd av de omfattande ändringarna av den rättsliga ram som antogs 2011 anförtroddes ordföranden för den nyligen inrättade nationella domstolsmyndigheten långtgående befogenheter. Venedigkommissionen kritiserade dessa långtgående befogenheter i sitt yttrande om lag CLXII från 2011 om rättslig status för och ersättning till domare och lag CLXI från 2011 om organisationen och administrationen av domstolar i Ungern av den 19 mars 2012 och i sitt yttrande om rättsväsendets kardinallagar av den 15 oktober 2012. Liknande farhågor framfördes av FN:s särskilda rapportör om domares och advokaters oberoende av den 29 februari 2012 och den 3 juli 2013, och även av Gruppen av stater mot korruption (Greco) i gruppens rapport av den 27 mars 2015. Alla dessa aktörer betonade behovet av att stärka det kollektiva organets, dvs. det nationella domarrådets, funktion som tillsynsinstans eftersom domarrådets ordförande, som väljs av det ungerska parlamentet, inte kan anses vara ett självstyrande organ inom rättsväsendet. På internationella rekommendationer ändrades ställningen för domarrådets ordförande och ordförandeämbetets befogenheter begränsades, för att säkerställa en bättre avvägning mellan ordföranden och det nationella domarrådet.

(13)  Sedan 2012 har Ungern vidtagit faktiska åtgärder för att överföra vissa funktioner från den nationella domstolsmyndighetens ordförande till domarrådet, för att skapa en bättre avvägning mellan dessa två organ. Mer behöver dock göras. I sin rapport av den 27 mars 2015 efterlyste Greco åtgärder för att minimera eventuella risker för att den nationella domstolsmyndighetens ordförande fattar godtyckliga beslut. Den nationella domstolsmyndighetens ordförande kan bland annat förflytta och utse domare och har en funktion för disciplinen i rättsväsendet. Den nationella domstolsmyndighetens ordförande lägger även fram rekommendationer till Ungerns president om att utse och avsätta domstolsansvariga, bl.a. appellationsdomstolarnas ordförande och vice ordförande. Greco välkomnade de nyligen antagna etiska reglerna för domare, men ansåg att de kunde vara mer uttryckliga och att de borde kompletteras med intern utbildning. I Grecos rapport erkändes också de ändringar som gjordes av de rättsliga rekryterings- och urvalsförfarandena mellan 2012 och 2014 i Ungern, varigenom det nationella domarrådet gavs en starkare ställning för att övervaka urvalsförfarandet. Den 2 maj 2018 höll domarrådet ett sammanträde där man kom fram till ett enhälligt avgörande om det förfaringssätt som den nationella domstolsmyndighetens ordförande tillämpar när det gäller att förklara förfaranden för ansökningar till domartjänster och högre befattningar som resultatlösa. Enligt dessa avgöranden var ordförandens förfaringssätt olagligt.

(14)  Den 29 maj 2018 lade den ungerska regeringen fram ett förslag till en sjunde ändring av grundlagen (T/332), som antogs den 20 juni 2018. Härigenom infördes ett nytt system med förvaltningsdomstolar.

(15)  Efter en dom av Europeiska unionens domstol (EU-domstolen) den 6 november 2012 i mål C-286/12, kommissionen mot Ungern(10), där domstolen slog fast att Ungern hade begått fördragsbrott genom att införa ett nationellt system som innebär att domare, åklagare och personer som innehar ämbetet notarius publicus tvingas gå i pension när de uppnått 62 års ålder, antog den ungerska regeringen lag XX från 2013, enligt vilken pensionsåldern inom rättsväsendet gradvis ska höjas till 65 år under en tioårsperiod, med kriterier för återinträde eller ersättning. Enligt lagen fanns det en möjlighet för pensionerade domare att få tillbaka sina gamla tjänster vid samma domstol med samma villkor som innan pensioneringsreglerna infördes eller, om de inte ville tillbaka, få en klumpsumma motsvarande tolv månader som kompensation för förlorad lön samt möjlighet att i domstol ansöka om ytterligare kompensation, men en återgång till ledande administrativa positioner garanterades inte. Kommissionen erkände dock Ungerns åtgärder för att göra landets lag om pensionering förenlig med unionsrätten. I sin rapport från oktober 2015 påpekade sammanslutningen International Bar Association’s Human Rights Institute att de flesta av de avsatta domarna inte återvände till sina ursprungliga befattningar, delvis på grund av att deras tidigare befattningar redan var upptagna. Det nämndes också att det ungerska rättsväsendets oberoende och opartiskhet inte kan garanteras och att rättsstaten fortfarande är försvagad.

(16)  I sin dom av den 16 juli 2015 i målet Gaszó mot Ungern slog Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) fast att rätten till en rättvis rättegång och till effektiva rättsmedel hade åsidosatts. Europadomstolen drog slutsatsen att överträdelserna hade sitt ursprung i Ungerns upprepade underlåtenhet att se till att förfarandena för att fastställa medborgerliga rättigheter och skyldigheter slutförs inom en rimlig tidsperiod och att vidta åtgärder så att kärande kan kräva upprättelse om civilrättsliga förfaranden tar orimligt lång tid på nationell nivå. Domen har ännu inte verkställts. Ungerns nya civilprocesslag som antogs 2016 innehåller bestämmelser om att civilrättsliga förfaranden ska påskyndas genom införandet av ett förfarande med dubbla etapper. Ungern har upplyst Europarådets ministerkommitté om att den nya lagen, genom vilken det inrättas ett effektivt rättsmedel för förfaranden som inte slutförs inom rimlig tid, kommer att antas i oktober 2018.

(17)  I sin dom av den 23 juni 2016 i målet Baka mot Ungern slog Europadomstolen fast att András Bakas rätt till tillgång till domstol och yttrandefrihet hade åsidosatts. András Baka hade valts till ordförande för högsta domstolen för en sexårig mandatperiod i juni 2009, men fråntogs sin befattning enligt övergångsbestämmelserna i grundlagen, som föreskriver att Curia ska vara den rättsliga efterträdaren till högsta domstolen. Domen har ännu inte verkställts. Den 10 mars 2017 krävde Europarådets ministerkommitté att det skulle vidtas åtgärder för att förhindra ytterligare förtida avsättningar av domare på liknande grunder, för att förebygga eventuellt missbruk i detta avseende. Den ungerska regeringen noterade att dessa åtgärder inte är knutna till genomförandet av domen.

(18)  Den 29 september 2008 utsågs András Jóri till dataskyddsombudsman för en period på sex år. Med verkan från den 1 januari 2012 beslutade det ungerska parlamentet att reformera dataskyddssystemet och ersätta dataskyddsombudsmannen med en nationell myndighet för dataskydd och informationsfrihet. Jóri fick lämna sitt ämbete innan hans mandatperiod löpte ut. Den 8 april 2014 slog EU-domstolen fast att tillsynsmyndigheternas oberoende ovillkorligen omfattar en skyldighet att respektera mandattiden ända tills den löper ut, och att Ungern hade underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG(11). Ungern ändrade reglerna för hur ombudsmannen tillsätts, bad om ursäkt och betalade ut den överenskomna summan i ekonomisk ersättning.

(19)  Venedigkommissionen identifierade flera brister i sitt yttrande av den 19 juni 2012 över lag CLXIII från 2011 om åklagarmyndigheten och lag CLXIV från 2011 om den allmänna åklagarens, åklagarnas och andra anställdas status vid åklagarmyndigheten samt karriärgången inom åklagaryrket i Ungern. I sin rapport av den 27 mars 2015 uppmanade Greco de ungerska myndigheterna att vidta ytterligare åtgärder för att förhindra missbruk och öka åklagarmyndighetens oberoende, bland annat genom att avskaffa möjligheten till omval av den allmänna åklagaren. Greco efterlyste även ökad insyn i disciplinära förfaranden mot ordinarie åklagare och att beslut om att överföra ärenden från en åklagare till en annan ska styras av strikta rättsliga kriterier och motiveringar. Enligt den ungerska regeringen erkändes det, i Grecos efterlevnadsrapport från 2017, att Ungern gjort framsteg när det gäller åklagare (offentliggörandet av rapporten har ännu inte godkänts av de ungerska myndigheterna, trots att flera uppmaningar framförts på Grecos plenarmöten). Den andra efterlevanderapporten har ännu inte offentliggjorts.

Korruption och intressekonflikter

(20)  I sin rapport av den 27 mars 2015 efterlyste Greco uppförandekoder för ledamöterna av det ungerska parlamentet i fråga om riktlinjer vid intressekonflikter. Parlamentsledamöterna bör även vara skyldiga att omedelbart rapportera varje eventuell intressekonflikt, vilket bör kompletteras med strängare krav på att lämna in redovisningar av tillgångar. Dessutom krävs bestämmelser om påföljder om parlamentsledamöterna lämnar in felaktiga redovisningar. Redovisningarna av tillgångar bör dessutom offentliggöras på nätet så att allmänheten kan utöva verklig kontroll. Standardiserade elektroniska databaser bör inrättas så att alla redovisningar, och ändringar av dessa, finns att tillgå på ett öppet sätt.

(21)  I sin rapport av den 27 juni 2018 konstaterade det begränsade valobservationsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) att den begränsade övervakningen av kampanjutgifter och avsaknaden av grundlig rapportering av kampanjmedel fram till efter valet undergräver insynen och väljarnas möjligheter att fatta välgrundade beslut, vilket strider mot internationella åtaganden och god praxis. Det statliga revisionsverket är behörigt att granska och kontrollera huruvida lagkraven har uppfyllts. I rapporten hade man inte tagit hänsyn till den officiella revisionsrapporten från det statliga revisionsverket angående parlamentsvalet 2018, eftersom den då inte var färdigställd.

(22)  Den 7 december 2016 mottog styrkommittén för partnerskapet Open Government Partnership (OGP) en skrivelse från Ungerns regering om att Ungern omedelbart skulle lämna partnerskapet, som är ett frivilligt samarbete mellan 75 länder och hundratals civilsamhällesorganisationer. Ungerns regering hade granskats av OGP sedan juli 2015, efter att civilsamhällesorganisationer hade uttryckt farhågor, särskilt om sitt handlingsutrymme i landet. Inte alla medlemsstater är medlemmar i OGP.

(23)  Ungern mottar ett unionsstöd som uppgår till 4,4 procent av sin BNP, vilket motsvarar över hälften av landets offentliga investeringar. Andelen kontrakt som tilldelats efter offentlig upphandling där endast ett anbud lämnats in uppgick 2016 till hela 36 procent. Ungern har mottagit unionens högsta andel ekonomiska rekommendationer från Olaf avseende områdena strukturfonder och jordbruk för perioden 2013–2017. Under 2016 avslutade Olaf en utredning av ett transportprojekt på 1,7 miljarder EUR i Ungern, där flera internationella specialiserade byggföretag var huvudaktörer. Utredningen visade på ytterst allvarliga oegentligheter, samt möjligen även bedrägeri och korruption i verkställandet av projektet. Under 2017 konstaterade Olaf ”allvarliga oegentligheter” och ”intressekonflikter” under sin utredning av 35 gatubelysningskontrakt som gått till det företag som vid den aktuella tidpunkten kontrollerades av den ungerska premiärministerns svärson. Olaf sände sin slutrapport med ekonomiska rekommendationer till kommissionens generaldirektorat för regional- och stadspolitik för att återkräva 43,7 miljoner EUR och rättsliga rekommendationer till Ungerns riksåklagare. I en gränsöverskridande utredning som slutfördes av Olaf 2017 behandlades anklagelser om potentiellt missbruk av EU-medel i 31 FoU-projekt. Utredningen, som ägde rum i Ungern, Lettland och Serbien, avslöjade ett underleverantörsprogram som använts för att på konstlad väg öka projektkostnaderna och dölja det faktum att de slutliga leverantörerna var närstående företag. Olaf slutförde därför utredningen med den ekonomiska rekommendationen till kommissionen att återkräva 28,3 miljoner EUR och med en rättslig rekommendation till de ungerska rättsliga myndigheterna. Ungern beslutade att inte delta i inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten, som ska vara ansvarig för att utreda, lagföra och väcka talan mot förövare av och medhjälpare till brott som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

(24)  Enligt den sjunde rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning har statsförvaltningens effektivitet i Ungern minskat sedan 1996, och landet är en av de medlemsstater som har de minst effektiva statsförvaltningarna inom unionen. Alla ungerska regioner ligger långt under unionsgenomsnittet i fråga om samhällsstyrningens kvalitet. Enligt EU:s rapport om insatserna mot korruption från 2014 anses korruptionen vara utbredd (89 procent) i Ungern. Enligt den globala konkurrensrapporten 2017–2018, som publicerats av Världsekonomiskt forum, angavs den höga korruptionen som en av de mest problematiska faktorerna när det gäller att bedriva affärsverksamhet i Ungern.

Skydd av integritet och personuppgifter

(25)  I sin dom av den 12 januari 2016 i målet Szabó och Vissy mot Ungern slog Europadomstolen fast att respekten för privatlivet hade åsidosatts till följd av bristande rättsliga garantier mot eventuell olaglig hemlig övervakning av nationella säkerhetsskäl, bland annat i samband med användning av telekommunikationer. De kärande hävdade inte att de hade omfattats av några hemliga övervakningsåtgärder och därför föreföll det inte nödvändigt med någon ytterligare individuell åtgärd. Det är nödvändigt att ändra den relevanta lagstiftningen som en allmän åtgärd. Förslag till ändring av lagen om den nationella säkerhetstjänsten behandlas just nu av experter inom de behöriga myndigheterna i Ungern. Domen har därför ännu inte verkställts.

(26)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter sina farhågor om att Ungerns rättsliga ram för hemlig övervakning av nationella säkerhetsskäl möjliggör massavlyssning av kommunikationer och omfattar bristande skyddsmekanismer mot godtyckligt intrång i rätten till integritet. Människorättsrådet var också oroat över avsaknaden av bestämmelser för att säkerställa effektiva rättsmedel i händelse av missbruk och angeläget om att berörda personer ska informeras så snabbt som möjligt efter det att övervakningsinsatsen avslutats, utan att begränsningens syfte äventyras.

Yttrandefrihet

(27)  Den 22 juni 2015 antog Venedigkommissionen sitt yttrande om Ungerns medielagstiftning (lag CLXXXV om medietjänster och massmedia och lag CIV om pressfrihet och lagstiftningen om beskattning av massmedias annonsintäkter). I sitt yttrande efterlyser Venedigkommissionen fler ändringar av pressfrihetslagen och medielagen, särskilt i fråga om definitionen av ”olagligt medieinnehåll”, röjande av journalistiska källor och påföljder för medier. Liknande farhågor uttrycktes i en analys som beställdes av kontoret för OSSE:s representant för mediefrihet i februari 2011, av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter i hans yttrande över Ungerns medielagstiftning av den 25 februari 2011 mot bakgrund av Europarådets mediefrihetsstandarder samt av Europarådets experter i deras sakkunnigutlåtande om Ungerns medielagstiftning av den 11 maj 2012. I sitt uttalande av den 29 januari 2013 välkomnade generalsekreteraren för Europarådet att diskussionerna när det gäller medier hade lett till att man kommit överens om flera viktiga förändringar. De kvarvarande farhågorna upprepades dock av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i hans rapport efter ett besök i Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014. Kommissionären nämnde också problemen med koncentration av medieägandet och självcensur, och ansåg att den rättsliga ramen som kriminaliserar förtal borde avskaffas.

(28)  I sitt yttrande av den 22 juni 2015 om medielagstiftningen erkände Venedigkommissionen det arbete som den ungerska regeringen genom åren lagt ned för att förbättra den ursprungliga texten i medielagarna utifrån kommentarerna från olika observatörer, som Europarådet, och noterade det som positivt att de ungerska myndigheterna var villiga att fortsätta dialogen. Venedigkommissionen betonade dock behovet av att ändra bestämmelserna om val av ledamöter till medierådet för att säkerställa en rättvis representation för socialt viktiga politiska grupper och andra grupper. Venedigkommissionen insisterade även på att metoden för utnämning av ordföranden för medierådet och chefen för mediemyndigheten och deras befattningar borde ses över för att minska maktkoncentrationen och garantera politisk neutralitet. Även styrelsen borde reformeras enligt samma linjer. Venedigkommissionen rekommenderade också att förvaltningen av medieleverantörer i allmänhetens tjänst borde decentraliseras och att den nationella nyhetsbyrån inte borde vara den enda nyhetsleverantören för medier i allmänhetens tjänst. Liknande farhågor uttrycktes i en analys som beställdes av kontoret för OSSE:s representant för mediefrihet i februari 2011, av Europarådets tidigare kommissionär för mänskliga rättigheter i hans yttrande över Ungerns medielagstiftning av den 25 februari 2011 mot bakgrund av Europarådets mediefrihetsstandarder samt av Europarådets experter i deras sakkunnigutlåtande om Ungerns medielagstiftning av den 11 maj 2012. I sitt uttalande av den 29 januari 2013 välkomnade generalsekreteraren för Europarådet att diskussionerna när det gäller medier hade lett till att man kommit överens om flera viktiga förändringar. De kvarvarande farhågorna upprepades dock av Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i hans rapport efter ett besök i Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014.

(29)  Den 18 oktober 2012 antog Venedigkommissionen sitt yttrande om lag CXII från 2011 om rätten att bestämma om information om sig själv samt informationsfrihet i Ungern. Trots den över lag positiva bedömningen konstaterade Venedigkommissionen att ytterligare förbättringar krävs. Senare ändringar av lagen har dock begränsat rätten till tillgång till myndighetsinformation betydligt mer. Dessa ändringar kritiseras i den analys som beställdes av kontoret för OSSE:s representant för mediefrihet i mars 2016. I denna analys påpekas att de belopp som ska tas ut för direkta kostnader förefaller vara helt rimliga, men att det är oacceptabelt att man ska betala för den tid som offentliga tjänstemän lägger ned på att besvara förfrågningar. Som även bekräftats i kommissionens landsrapport för 2018 har dataskyddsombudsmannen och domstolarna, däribland författningsdomstolen, intagit en progressiv ståndpunkt i öppenhetsrelaterade fall.

(30)  Det begränsade valobservationsuppdraget i samband med parlamentsvalet i Ungern 2018, som sorterar under OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), konstaterade i sin rapport av den 27 juni 2018 att tillgången till information samt mediefriheten och föreningsfriheten har begränsats, bland annat genom nyligen genomförda lagstiftningsändringar, och att medietäckningen av kampanjen var omfattande, men ytterst polariserad och utan kritisk analys, på grund av politiseringen av medieägandet och inflytandet från regeringens reklamkampanjer. Det offentliga radio- och tv-bolaget fullgjorde sitt uppdrag att ge kandidaterna gratis sändningstid, men dess nyhetsutsändningar och redaktionella produktion favoriserade tydligt den styrande koalitionen, i strid med internationella normer. De flesta kommersiella programföretag var partiska i sin täckning och tog parti för antingen regeringspartiet eller oppositionspartierna. Onlinemedierna tillhandahöll en plattform för en pluralistisk, problemorienterad politisk debatt. ODIHR påpekade dessutom att politiseringen av ägarskapet tillsammans med den restriktiva rättsliga ramen och avsaknaden av ett oberoende tillsynsorgan för medierna hade en dämpande effekt på den redaktionella friheten, vilket i sin tur hindrar väljarnas tillgång till pluralistisk information. ODIHR nämnde också att ändringarna innebar otillbörliga begränsningar av tillgången till information genom att definitionen av den information som inte behöver lämnas ut utvidgades och genom att avgiften för hantering av förfrågningar höjdes.

(31)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter sin oro över Ungerns medielagar och metoder, som begränsar åsikts- och yttrandefriheten. Människorättsrådet var oroat över att den nuvarande rättsliga ramen efter successiva ändringar inte fullständigt säkerställer en ocensurerad och obehindrad press. Det konstaterade med oro att medierådet och mediemyndigheten inte är tillräckligt oberoende för att fullgöra sina uppgifter och att de har för allmänna reglerings- och sanktioneringsbefogenheter.

(32)  Den 13 april 2018 fördömde OSSE:s representant för mediefrihet i starka ordalag att en lista med över 200 personer publicerats av ett ungerskt medieföretag som hävdade att över 2 000 personer, bland annat de som stod namngivna på listan, arbetade för att störta regeringen. Listan publicerades av den ungerska tidskriften Figyelő den 11 april och på den återfanns många journalister och andra medborgare. Den 7 maj 2018 uttryckte OSSE:s representant för mediefrihet allvarliga farhågor på grund av att flera oberoende journalister nekats ackreditering, vilket hindrade dem från att rapportera från det ungerska parlamentets öppnande. Det noterades även att sådana händelser inte bör utnyttjas som ett sätt att strypa kritisk rapportering och att ett sådant agerande inte bådar gott inför det nya ungerska parlamentets mandatperiod.

Akademisk frihet

(33)  Den 6 oktober 2017 antog Venedigkommissionen sitt yttrande över lag XXV av den 4 april 2017 om ändring av lag CCIV från 2011 om nationell högre utbildning. Venedigkommissionen ansåg att införandet av strängare regler utan mycket starka skäl, kombinerat med stränga tidsfrister och allvarliga rättsliga konsekvenser för utländska universitet som redan är etablerade i Ungern och har varit lagligt verksamma där i många år, är ytterst problematiskt mot bakgrund av rättsstatsprincipen och principerna för grundläggande rättigheter och garantier. Dessa universitet och deras studenter skyddas av nationella och internationella regler om akademisk frihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten till och friheten till utbildning. Venedigkommissionen rekommenderade särskilt de ungerska myndigheterna att se till att det nya kravet på arbetstillstånd inte oproportionerligt påverkar den akademiska friheten och att det tillämpas på ett icke-diskriminerande och flexibelt sätt, utan att äventyra kvaliteten på och den internationella karaktären hos den utbildning som redan tillhandahålls av befintliga universitet. Farhågorna om ändringen av lag CCIV från 2011 om nationell högre utbildning delas även av FN:s särskilda rapportörer om åsikts- och yttrandefrihet, mötes- och föreningsfrihet och kulturella rättigheter i deras uttalande av den 11 april 2017. I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 konstaterar FN:s råd för mänskliga rättigheter att införandet av sådana begränsningar av åsikts-, yttrande- och föreningsfriheten och den akademiska friheten inte är tillräckligt motiverat.

(34)  Den 17 oktober 2017 förlängde det ungerska parlamentet den tidsfrist som utländska universitet som är verksamma i landet har för att uppfylla de nya kraven till den 1 januari 2019, på begäran från de berörda institutionerna och efter rekommendationen från ordförandeskapet i den ungerska rektorskonferensen. Venedigkommissionen har uttryckligen välkomnat denna förlängning. Förhandlingarna mellan den ungerska regeringen och berörda utländska institutioner för högre utbildning, särskilt Centraleuropeiska universitetet, pågår fortfarande och det rättsliga tomrummet för utländska universitet kvarstår, fastän Centraleuropeiska universitetet i god tid efterlevde de nya kraven.

(35)  Den 7 december 2017 beslutade kommissionen att väcka talan mot Ungern vid EU-domstolen, med motiveringen att ändringen av lag CCIV från 2011 om nationell högre utbildning på ett oproportionerligt sätt begränsar universitet inom och utanför unionen i deras verksamhet och att lagen åter behöver anpassas till unionsrätten. Kommissionen ansåg att den nya lagstiftningen strider mot rätten till akademisk frihet, rätten till utbildning och näringsfriheten enligt Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) och unionens rättsliga skyldigheter enligt internationell handelsrätt.

(36)  Den 9 augusti 2018 blev det offentligt att den ungerska regeringen planerar att dra tillbaka masterprogrammet i genusstudier vid det offentliga universitetet Eötvös Loránd (ELTE) och att vägra erkänna masterexamina i genusstudier från det privata centraleuropeiska universitetet. En misstolkning av begreppet kön har dominerat den offentliga debatten i Ungern, och denna avsiktliga misstolkning av begreppen ”kön” och ”jämställdhet mellan kvinnor och män” är djupt beklaglig. Angreppen på fri undervisning och forskning bör fördömas, i synnerhet när det gäller genusstudier, som har som syfte att analysera maktförhållanden, diskriminering och relationerna mellan könen i samhället samt hitta lösningar på bristande jämställdhet, och som har blivit en måltavla för förtalskampanjer. Den grundläggande demokratiska principen om pedagogisk frihet bör fullständigt återupprättas och skyddas.

Religionsfrihet

(37)  Den 30 december 2011 antog det ungerska parlamentet lag CCVI från 2011 om samvetsfrihet och religionsfrihet samt kyrkors, kyrkosamfunds och religiösa samfunds rättsliga ställning i Ungern, vilken trädde i kraft den 1 januari 2012. Genom lagen granskades många religiösa organisationers ställning som juridisk person och antalet lagligen erkända kyrkor i Ungern minskade till 14. Den 16 december 2011 instämde Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i farhågorna om denna lag i en skrivelse till de ungerska myndigheterna. Till följd av de internationella påtryckningarna utökade det ungerska parlamentet i februari 2012 antalet erkända kyrkor till 31. Den 19 mars 2012 antog Venedigkommissionen sitt yttrande om lag CCVI från 2011 om samvetsfrihet och religionsfrihet samt kyrkors, kyrkosamfunds och religiösa samfunds rättsliga ställning i Ungern. I yttrandet anser kommissionen att lagen inför en rad krav som är överdrivna och grundas på godtyckliga kriterier för erkännande av kyrkor. Venedigkommissionen påvisade också att den har lett till att hundratals tidigare lagligt erkända kyrkor har avregistrerats, och att den i viss utsträckning ger upphov till en orättvis och till och med diskriminerande behandling av religiösa övertygelser och samfund, beroende på om de är erkända eller inte.

(38)  I februari 2013 slog Ungerns författningsdomstol fast att avregistreringen av erkända kyrkor var författningsstridig. Det ungerska parlamentet ändrade grundlagen i mars 2013 till följd av författningsdomstolens beslut. I juni och september 2013 ändrade det ungerska parlamentet lag CCVI från 2011 för att skapa en klassificering i två nivåer bestående av ”religiösa samfund” och ”införlivade kyrkor”. I september 2013 ändrade det ungerska parlamentet även grundlagen för att uttryckligen ge sig självt befogenheten att välja religiösa samfund för ”samarbete” med staten i ”verksamheter av allmänintresse”, och därmed ge sig självt godtycklig befogenhet att erkänna en religiös organisation med två tredjedels röstningsmajoritet.

(39)  I sin dom av den 8 april 2014 i målet Magyar Keresztény Mennonita Egyház m.fl. mot Ungern slog Europadomstolen fast att Ungern hade åsidosatt föreningsfriheten mot bakgrund av samvets- och religionsfriheten. Ungerns författningsdomstol fann att vissa bestämmelser som styrde villkoren för erkännande som kyrka var författningsstridiga, och beordrade att de aktuella bestämmelserna i lagstiftningen skulle göras överensstämmande med kraven i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Den aktuella lagen överlämnades således till det ungerska parlamentet i december 2015, men den fick inte den majoritet som behövdes. Domen har ännu inte verkställts.

Föreningsfrihet

(40)  Den 9 juli 2014 förklarade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter i sin skrivelse till de ungerska myndigheterna att han var oroad över den stigmatiserande retorik som används av politiker som ifrågasätter legitimiteten hos icke-statliga organisationers arbete inom ramen för revisioner som utförts av den ungerska regeringens kontrollkontor när det gäller icke-statliga organisationer som arbetade för och mottog bidrag från EES fond för icke-statliga organisationer eller från Norge. Den ungerska regeringen ingick ett avtal med fonden med följden att betalningarna av bidragen alltjämt fortsätter ostört. Den 8–16 februari 2016 besökte FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare Ungern och uppgav i sin rapport att den befintliga rättsliga ramen för utövandet av grundläggande rättigheter, såsom åsikts- och yttrandefriheten och mötes- och föreningsfriheten, ger upphov till betydande utmaningar, och att lagstiftningen om nationell säkerhet och migration även kan ha en begränsande inverkan på förhållandena i det civila samhället.

(41)  I april 2017 lades ett lagförslag om insyn i organisationer som mottar stöd från utlandet fram i det ungerska parlamentet. Det uttalade syftet var att införa krav på förebyggande av penningtvätt eller terrorism. Venedigkommissionen konstaterade 2013 att det kan finnas olika skäl för en stat att begränsa utländsk finansiering, inbegripet förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism, men dessa legitima syften bör inte användas som en förevändning för att kontrollera icke-statliga organisationer eller för att begränsa deras förmåga att utföra sitt legitima arbete, särskilt när det gäller att försvara de mänskliga rättigheterna. Den 26 april 2017 sände Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter en skrivelse till talmannen för den ungerska nationalförsamlingen, där han påpekade att lagförslaget ingetts mot bakgrund av fortsatt fientlig retorik från vissa medlemmar av den regerande koalitionen, som offentligt kallade vissa icke-statliga organisationer för ”utländska agenter” baserat på deras finansieringskällor och ifrågasatte deras legitimitet. Begreppet ”utländska agenter” fanns dock inte med i lagförslaget. Liknande farhågor nämns i uttalandet av den 7 mars 2017 från ordföranden för Europarådets konferens för internationella icke-statliga organisationer och ordföranden för expertrådet om lagstiftning om icke-statliga organisationer samt i det yttrande av den 24 april 2017 som utarbetats av expertrådet, och i uttalandet av den 15 maj 2017 från FN:s särskilda rapportörer om situationen för människorättsförsvarare och främjande och skydd av åsikts- och yttrandefriheten.

(42)  Det ungerska parlamentet antog lagförslaget den 13 juni 2017, med flera ändringar. I sitt yttrande av den 20 juni 2017 bekräftade Venedigkommissionen att begreppet ”organisation som mottar stöd från utlandet” är neutralt och deskriptivt, och att några av ändringarna ledde till betydande förbättringar, men påpekade samtidigt att andra problem inte hade rättats till och att ändringarna inte var tillräckliga för att mildra farhågorna om att lagen skulle ge upphov till ett oproportionerligt och onödigt inkräktande i förenings- och yttrandefriheten, rätten till integritet och diskrimineringsförbudet. I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 konstaterar FN:s råd för mänskliga rättigheter att införandet av dessa krav inte är tillräckligt motiverat, och att detta förefaller vara ett led i ett försök att misskreditera vissa icke-statliga organisationer som arbetar med skyddet av de mänskliga rättigheterna i Ungern.

(43)  Den 7 december 2017 beslutade kommissionen att inleda rättsliga förfaranden mot Ungern på grund av landets underlåtenhet att fullgöra sina skyldigheter enligt fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för kapital, med anledning av bestämmelserna i lagen om icke-statliga organisationer, som enligt kommissionens uppfattning indirekt diskriminerar och på ett oproportionerligt sätt begränsar donationer från utlandet till det civila samhällets organisationer. Kommissionen påstod även att Ungern hade åsidosatt stadgans bestämmelser om föreningsfrihet och rätten till skydd av privatlivet och personuppgifter, jämförda med fördragsbestämmelserna om fri rörlighet för kapital, som definieras i artiklarna 26.2, 56 och 63 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(44)  I februari 2018 lade den ungerska regeringen fram ett lagstiftningspaket med tre lagförslag (T/19776, T/19775, T/19774). Den 14 februari 2018 utfärdade ordföranden för Europarådets konferens för internationella icke-statliga organisationer och ordföranden för expertrådet om lagstiftning om icke-statliga organisationer ett uttalande, där de påpekade att paketet inte respekterar föreningsfriheten, vilket särskilt berör icke-statliga organisationer som arbetar med migranter. Den 15 februari 2018 gav Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter uttryck för liknande farhågor. FN:s särskilde rapportör om främjande och skydd av åsikts- och yttrandefriheten, den särskilda rapportören om situationen för människorättsförsvarare, den oberoende experten på mänskliga rättigheter och internationell solidaritet, den särskilda rapportören om migranters mänskliga rättigheter samt den särskilda rapportören om nutida former av rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och annan intolerans varnade den 8 mars 2018 för att lagförslaget skulle kunna leda till otillbörliga begränsningar av föreningsfriheten och yttrandefriheten i Ungern. I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter sin oro över att lagstiftningspaketet, genom att anspela på ”nationens överlevnad” och skyddet av dess medborgare och kultur och genom att koppla icke-statliga organisationers arbete till en påstådd internationell konspiration, skulle stigmatisera icke-statliga organisationer och begränsa deras möjligheter att bedriva sin viktiga verksamhet till stöd för de mänskliga rättigheterna, särskilt flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter. Människorättsrådet hyste dessutom farhågor om att införandet av begränsningar av utländsk finansiering till icke-statliga organisationer kan utnyttjas för att utöva otillbörliga påtryckningar på dem och ingripa i deras verksamhet utan skäliga grunder. Ett av dessa lagförslag syftade till att beskatta all finansiering av icke-statliga organisationer med ursprung utanför Ungern, däribland unionsfinansiering, med en skattesats på 25 procent. Lagstiftningspaketet skulle också beröva icke-statliga organisationer rättsmedel för att överklaga godtyckliga beslut. Europarådets parlamentariska församlings utskott för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter begärde den 22 mars 2018 ett yttrande från Venedigkommissionen om utkastet till lagstiftningspaket.

(45)  Den 29 maj 2018 lade den ungerska regeringen fram ett lagförslag om ändring av vissa lagar om åtgärder för att bekämpa olaglig invandring (T/333). Förslaget är en omarbetad version av det tidigare lagstiftningspaketet och innehåller förslag på straffrättsliga påföljder för ”underlättande av olaglig invandring”. Samma dag begärde FN:s flyktingkommissariat att förslaget skulle dras tillbaka. Dessutom uttryckte man oro över att dessa förslag, om de antogs, skulle innebära att människor som tvingats fly från sina hem fråntas avgörande stöd och tjänster och att den spända offentliga debatten polariseras ännu mer och den växande främlingsfientligheten får ännu mer näring. Den 1 juni 2018 gav Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter uttryck för liknande farhågor. Ordföranden för Europarådets parlamentariska församlings utskott för rättsliga frågor och mänskliga rättigheter bekräftade den 31 maj 2018 begäran om ett yttrande från Venedigkommissionen om det nya förslaget. Förslaget antogs den 20 juni 2018 innan Venedigkommissionens yttrande avgavs. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter fördömde den 21 juni 2018 det ungerska parlamentets beslut. Den 22 juni 2018 meddelade Venedigkommissionen och OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter att bestämmelsen om straffrättsligt ansvar kan bromsa skyddad organisatorisk och explicit verksamhet och strider mot föreningsfriheten och yttrandefriheten och därför bör upphöra att gälla. Den 19 juli 2018 sände kommissionen en formell underrättelse till Ungern om ny lagstiftning som kriminaliserar verksamhet som stöder ansökningar om asyl och bosättning och ytterligare begränsar rätten att söka asyl.

Rätt till likabehandling

(46)  Den 17–27 maj 2016 gjorde FN:s arbetsgrupp om diskriminering av kvinnor i lagen och i praktiken ett besök i Ungern. I sin rapport uppger arbetsgruppen att en konservativ familjeform, vars skydd garanteras som avgörande för nationens överlevnad, inte får inverka negativt på kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter och ökat medinflytande för kvinnor. Arbetsgruppen påpekade också att kvinnors rätt till likabehandling inte enbart ska ses mot bakgrund av skyddet av utsatta grupper, barn, äldre och personer med funktionsnedsättningar, eftersom kvinnor utgör en integrerad del av alla dessa grupper. Nya skolböcker innehåller fortfarande könsstereotyper. Kvinnor framställs där som framför allt mödrar och fruar, och i vissa fall skapas intrycket att mödrar är mindre intelligenta än fäder. Å andra sidan erkände arbetsgruppen den ungerska regeringens insatser för att förbättra möjligheterna att förena arbete och familjeliv genom att införa generösa villkor i familjestödssystemet och i samband med förskoleverksamhet och barnomsorg. I sin rapport av den 27 juni 2018 konstaterade det begränsade valobservationsuppdraget i samband med parlamentsvalet i Ungern 2018, som sorterar under OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR), att kvinnor är underrepresenterade i det politiska livet och att det inte finns några rättsliga krav på att främja jämställdhet i valen. Även om ett av de största partierna hade en kvinna som toppkandidat på den nationella listan och några partier tog upp könsrelaterade frågor i sina program, var kvinnors inflytande en fråga som tilldrog sig föga uppmärksamhet i valkampanjen, även i medierna.

(47)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 välkomnade FN:s råd för mänskliga rättigheter undertecknandet av Istanbulkonventionen men beklagade att patriarkala stereotypa attityder fortfarande lever kvar i Ungern när det gäller kvinnornas ställning i samhället, och noterade med oro politikers diskriminerande kommentarer om kvinnor. Människorättsrådet konstaterade också att kvinnor som drabbats av våld i hemmet inte skyddas fullständigt i den ungerska straffrätten. Människorättsrådet uttrycker sin oro över att kvinnor är underrepresenterade i beslutsfattande positioner inom den offentliga sektorn, särskilt i ministerier och i det ungerska parlamentet. Istanbulkonventionen har ännu inte ratificerats.

(48)  I Ungerns grundlag fastställs obligatoriska bestämmelser för skydd av föräldrars arbetsplatser och för upprätthållande av principen om likabehandling. Följaktligen finns det särskilda arbetsrättsregler för kvinnor och för mödrar och fäder som tar hand om barn. Den 27 april 2017 utfärdade kommissionen ett motiverat yttrande, där den uppmanar Ungern att korrekt genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG(12), eftersom den ungerska lagstiftningen föreskriver ett undantag från förbudet mot könsdiskriminering som är mycket mer vittgående än undantaget i det direktivet. Samma dag utfärdade kommissionen ett motiverat yttrande till Ungern på grund av bristande efterlevnad av rådets direktiv 92/85/EEG(13), där den konstaterar att arbetsgivare är skyldiga att anpassa arbetsvillkoren för gravida eller ammande arbetstagare för att undvika risker för deras hälsa eller säkerhet. Den ungerska regeringen har åtagit sig att ändra de nödvändiga bestämmelserna i 2003 års lag CXXV om likabehandling och främjande av lika möjligheter, såväl som 2012 års lag I i arbetsrätten. Ärendet avslutades följaktligen den 7 juni 2018.

(49)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter farhågor om att sexuell läggning och könsidentitet inte uttryckligen anges bland diskrimineringsgrunderna i författningens diskrimineringsförbud, och att den restriktiva definitionen av familjen kan ge upphov till diskriminering eftersom den inte omfattar vissa typer av familjesammansättningar, bland annat par av samma kön. Människorättsrådet var också oroat över våldshandlingar och den allmänna utbredningen av negativa stereotyper och fördomar mot lesbiska, homosexuella, bisexuella och transpersoner, särskilt i fråga om anställning och utbildningsmöjligheter.

(50)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 tog FN:s kommitté för mänskliga rättigheter också upp fall av tvångsintagning på vårdinrättningar, isolering och påtvingad behandling av många personer med psykiska, intellektuella och psykosociala funktionsnedsättningar samt rapporterat våld och grym, omänsklig och förnedrande behandling och påståendena om ett stort antal dödsfall vid slutna institutioner som inte utretts.

Rättigheter för personer som tillhör minoritetsgrupper, bl.a. romer och judar, och skydd mot hatiska uttalanden mot sådana minoriteter.

(51)  I sin rapport efter besöket till Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014, förklarade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter att han var oroad över den försämrade situationen i fråga om rasism och intolerans i Ungern. Han påpekade att antiziganism var den mest uppenbara formen av intolerans, vilket framgår av den påtagligt hårda och våldsamma behandlingen av romer, samt paramilitära marscher och patrullering i samhällen med romer. Han påpekade även att antisemitism är ett återkommande problem som tar sig uttryck i hatpropaganda och våldshandlingar mot judar eller deras egendom, trots att de ungerska myndigheterna fördömer antisemitiska uttalanden. Han nämnde även att främlingsfientligheten mot migranter, även asylsökande och flyktingar, har ökat och att intoleransen även drabbar andra sociala grupper som hbti-personer, fattiga och hemlösa. Europeiska kommissionen mot rasism och främlingsfientlighet (ECRI) nämner liknande farhågor i sin rapport om Ungern, som offentliggjordes den 9 juni 2015.

(52)  I sitt fjärde yttrande om Ungern av den 25 februari 2016 konstaterar rådgivande kommittén för ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter att romer fortfarande drabbas av systematisk diskriminering och ojämlikhet på alla livets områden, inbegripet bostäder, anställning, utbildning, tillgång till hälsovård och deltagande i det sociala och politiska livet. I sin resolution av den 5 juli 2017 rekommenderade Europarådets ministerkommitté de ungerska myndigheterna att genomföra fortlöpande och effektiva insatser för att förebygga, bekämpa och bestraffa den ojämlikhet och diskriminering som romer drabbas av, att i nära samråd med företrädare för den romska befolkningen förbättra levnadsvillkoren och tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster och anställning för romer, vidta effektiva åtgärder för att få slut på de metoder som leder till att romska barn fortsätter att segregeras i skolorna och öka ansträngningarna för att rätta till de brister som romska barn drabbas av på utbildningsområdet, se till att romska barn har lika tillgång till alla nivåer av kvalitetsutbildning, och fortsätta att vidta åtgärder för att förhindra att barn felaktigt placeras i specialskolor och specialklasser. Den ungerska regeringen har vidtagit flera betydande åtgärder för att främja inkluderingen av romer. Den 4 juli 2012 antog regeringen handlingsplanen för arbetsskydd för att skydda anställning av arbetstagare med sämre förutsättningar och främja anställning av långtidsarbetslösa. Regeringen antog också en sektoriell strategi för hälsovård benämnd ”Ett hälsosamt Ungern 2014–2020” för att minska ojämlikheten i hälsa. År 2014 antog den en strategi för perioden 2014–2020 för hantering av slumliknande bostäder i segregerade bostadsområden. Enligt rapport om grundläggande rättigheter 2018 från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter har emellertid andelen unga romer som varken arbetar eller studerar ökat från 38 % 2011 till 51 % 2016.

(53)  I sin dom av den 29 januari 2013 i målet Horváth och Kiss mot Ungern slog Europadomstolen fast att den tillämpliga ungerska lagstiftningen såsom den tillämpas i praktiken saknar lämpliga skyddsmekanismer och leder till överrepresentation och segregering av romska barn i specialskolor på grund av systematiska felaktiga diagnoser, såsom psykiska funktionsnedsättningar, vilket utgör en kränkning av rätten till en diskrimineringsfri utbildning. Domen har ännu inte verkställts.

(54)  Den 26 maj 2016 sände kommissionen en formell underrättelse till de ungerska myndigheter om både den ungerska lagstiftning och den administrativa praxis som leder till att romska barn är överrepresenterade i specialskolor för barn med funktionsnedsättningar och drabbas av en starkt segregerad utbildning i vanliga skolor, vilket försvårar den sociala integrationen. Den ungerska regeringen deltog aktivt i en dialog med kommissionen. Den ungerska integrationsstrategin är inriktad på att främja inkluderande utbildning, minska segregeringen, stoppa överföringen av nackdelar från generation till generation och skapa en inkluderande skolmiljö. Vidare kompletterades lagen om nationell allmän utbildning med ytterligare garantier från och med januari 2017, och den ungerska regeringen inledde officiella revisioner 2011–2015, följda av åtgärder från regeringen.

(55)  I sin dom av den 20 oktober 2015 i målet Balázs mot Ungern slog Europadomstolen fast att diskrimineringsförbudet hade överträtts i samband med ett angrepp där påståenden om anti-romska motiv inte hade utretts. I sin dom av den 12 april 2016 i målet R.B. mot Ungern, och i sin dom av den 17 januari 2017 i målet Király och Dömötör mot Ungern slog Europadomstolen fast att rätten till privatliv hade överträtts till följd av en bristande utredning av påståenden om rasistiskt motiverade övergrepp. I sin dom av den 31 oktober 2017 i målet M.F. mot Ungern slog Europadomstolen fast att diskrimineringsförbudet hade överträtts i samband med förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling, eftersom myndigheterna inte hade undersökt eventuella rasistiska motiv bakom den aktuella incidenten. Dessa domar har ännu inte verkställts. Till följd av domarna i målen Balázs mot Ungern och R.B. mot Ungern trädde ändringen av situationen för brottet att ”anstifta våld eller väcka hat mot samhället” i kraft den 28 oktober 2016, i syfte att genomföra rådets rambeslut 2008/913/RIF(14). Straffrätten hade dock ändrats 2011 för att hindra kampanjer med högerextrema paramilitära grupper, genom införande av så kallade ”brott i uniform”, varigenom allt antisocialt beteende som inger fruktan hos en medlem av en nationell, etnisk eller religiös gemenskap kan straffas med tre års fängelse.

(56)  Den 29 juni–1 juli 2015 genomförde OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) ett fältbedömningsbesök i Ungern, med anledning av rapporter om de lokala myndigheternas åtgärder i staden Miskolc rörande tvångsavhysningar av romer. De lokala myndigheterna antog en modell med anti-romska åtgärder, även före ändringen av det lokala dekretet från 2014, och offentliga personer i staden gjorde ofta anti-romska uttalanden. Det rapporterades att borgmästaren i Miskolc i februari 2013 sade att han ville städa upp staden från ”antisociala perversa romer”, som påstods dra illegal nytta av Nest-programmet (Fészekrakó-programmet) för bostadsbidrag, och personer som bor i subventionerade lägenheter med hyra och underhållsavgifter. Hans ord blev startskottet för en rad avhysningar, och under den månaden togs 50 lägenheter bort från de 273 lägenheterna i den relevanta kategorin, även för att frigöra marken för en renovering av en idrottsanläggning. På grundval av överklagan från det ansvariga regeringskansliet upphävde högsta domstolen de relevanta bestämmelserna i sitt beslut av den 28 april 2015. Kommissionären för grundläggande rättigheter och den ställföreträdande kommissionären för nationella minoriteters rättigheter utfärdade den 5 juni 2015 ett gemensamt yttrande om kränkningar av romers grundläggande rättigheter i Miskolc, vars rekommendationer de lokala myndigheterna underlät att anta. Ungerns myndighet för likabehandling genomförde också en utredning och fattade ett beslut i juli 2015, genom vilket lokala myndigheter uppmanades upphöra med alla avhysningar och att utarbeta en handlingsplan för hur bostäder ska kunna erbjudas i enlighet med mänsklig värdighet. Den 26 januari 2016 sände Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter skrivelser till regeringarna i Albanien, Bulgarien, Frankrike, Italien, Serbien, Sverige och Ungern, om tvångsavhysningar av romer. I skrivelsen till de ungerska myndigheterna uttrycktes oro över behandlingen av romer i Miskolc. Handlingsplanen antogs den 21 april 2016 och under tiden inrättades även en myndighet för subventionerat boende. Myndigheten för likabehandling konstaterade i sitt beslut av den 14 oktober 2016 att samhället uppfyllde sina skyldigheter. Trots detta nämnde ECRI i sina slutsatser om genomförandet av rekommendationerna om Ungern, som offentliggjordes den 15 maj 2018, att rekommendationen inte hade genomförts, trots viss positiv utveckling när det gäller att förbättra romernas boendesituation.

(57)  I sin resolution av den 5 juli 2017 rekommenderade Europarådets ministerkommitté de ungerska myndigheterna att fortsätta att förbättra dialogen med det judiska samfundet och göra den hållbar, ge åtgärder för att bekämpa antisemitism på offentlig plats högsta prioritet, göra fortlöpande insatser för att förebygga, förhindra, identifiera, utreda, åtala och effektivt bestraffa alla rasistiskt eller etniskt motiverade eller antisemitiska handlingar, inbegripet vandalism och hatpropaganda, samt överväga att ändra lagen för att sörja för högsta möjliga rättsliga skydd mot rasistbrott.

(58)  Den ungerska regeringen beslutade 2012 att livräntan för överlevande från förintelsen skulle höjas med 50 procent. År 2013 inrättade regeringen 2014 års minneskommitté för den ungerska förintelsen och utropade år 2014 till ett minnesår för förintelsen. Samtidigt inledde regeringen renoverings- och restaureringsprogram för flera ungerska synagogor och judiska begravningsplatser och förbereder för närvarande 2019 års europeiska makkabiad som ska hållas i Budapest. I ungerska lagbestämmelser fastställs flera brott med anknytning till hat eller uppvigling till hat, inbegripet antisemitiska eller förintelseförnekande eller nedsättande handlingar. Ungern tilldelades ordförandeskapet 2015–2016 i den internationella alliansen till minne av förintelsen. I ett tal som hölls den 15 mars 2018 i Budapest riktade dock Ungerns premiärminister polemiska angrepp mot George Soros. Dessa angrepp, som innehöll tydligt antisemitiska stereotyper, skulle ha kunnat bedömas som straffbara.

(59)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter farhågor om rapporterna om att den romska befolkningen fortfarande drabbas av omfattande diskriminering och utestängning, arbetslöshet, brist på bostäder och segregerad utbildning. Människorättsrådet var särskilt oroat över att segregering i skolorna fortfarande förekommer trots lagen om det offentliga utbildningssystemet, särskilt i religiöst inriktade skolor och privatskolor, och att antalet romska barn som placeras i skolor för barn med lätta funktionsnedsättningar fortfarande är oproportionerligt högt. Det var också oroat över att hatbrott fortfarande förekommer och över hatpropagandan i den politiska debatten, i medierna och på internet, som riktas mot minoriteter, särskilt romer, muslimer, migranter och flyktingar, och som även förekommer inom ramen för statligt finansierade kampanjer. Människorättsrådet gav dessutom uttryck för sin oro över att antisemitiska stereotyper fortfarande lever kvar. Det var dessutom oroat över påståendena om att antalet registrerade hatbrott är ytterst lågt eftersom polisen ofta underlåter att utreda och beivra brott vid trovärdiga påståenden om hatbrott och brottslig hatpropaganda. Människorättsrådet var också oroat över rapporterna om att polisen fortsätter att rasprofilera romer.

(60)  I ett fall som rörde orten Gyöngyöspata, där den lokala polisen gav endast romer böter för trafikförseelser, konstaterade domstolen i första instans att denna praxis utgjorde trakasserier och direkt diskriminering av romer, även om de enskilda åtgärderna var lagliga. Domstolen i andra instans och högsta domstolen slog fast att Ungerns Civil Liberties Union (HCLU), som hade åberopat ”allmän talerätt” (actio popularis), inte kunde styrka någon diskriminering. Fallet togs upp i Europadomstolen.

(61)  I enlighet med den fjärde ändringen av grundlagen får ”yttrandefriheten inte utövas i syfte att kränka värdigheten för den ungerska nationen eller en annan nationell grupp, etnisk grupp, rasgrupp eller religiös grupp. Enligt den ungerska straffrätten är det förbjudet att anstifta våld eller uppvigla till hat mot en medlem i en samhällsgrupp. Regeringen har inrättat en arbetsgrupp mot hatbrott som tillhandahåller utbildning för poliser och hjälper offren att samarbeta med polisen och anmäla incidenter.

Migranters, asylsökandes och flyktingars grundläggande rättigheter

(62)  Den 3 juli 2015 uttryckte FN:s flyktingkommissarie farhågor om snabbförfarandet för att ändra asyllagen. Den 17 september 2015 förklarade FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att han ansåg att Ungern kränker den internationella rätten genom sin behandling av flyktingar och migranter. Den 27 november 2015 förklarade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter att han ansåg att Ungerns åtgärder i samband med flyktingkrisen inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Den 21 december 2015 uppmanade FN:s flyktingkommissarie, Europarådet och ODIHR Ungern att avstå från politiska åtgärder och metoder som främjar intolerans och rädsla och underblåser främlingsfientlighet mot flyktingar och migranter. Den 6 juni 2016 uttryckte FN:s flyktingkommissarie farhågor om det ökade antalet påståenden om övergrepp mot asylsökande och migranter från de ungerska gränsmyndigheternas sida, och mer generellt de restriktiva gräns- och lagstiftningsåtgärderna, bland annat tillgång till asylförfaranden. Den 10 april 2017 begärde FN:s flyktingkommissariat ett omedelbart stopp för Dublinöverföringar till Ungern. Av 3 397 ansökningar om internationellt skydd som lämnades in i Ungern 2017 gavs avslag på 2 880 stycken. Avslagsgraden uppgick alltså till 69,1 procent. I 480 överklagandeärenden 2015 som gällde ansökningar om internationellt skydd fattades 40 positiva beslut, vilket motsvarar 9 procent. År 2016 fanns det 775 överklagandeärenden. 5 procent av dessa, dvs. 1 procent, ledde till positiva beslut, och under 2017 gjordes inga överklaganden.

(63)  I oktober 2016, såväl som i mars 2017, besökte Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns ombud för grundläggande rättigheter Ungern, på grund av ombudets oro över att byrån bedrev sin verksamhet enligt villkor som inte är förenliga med respekt, skydd och uppfyllande av rättigheterna för de personer som korsar gränsen mellan Ungern och Serbien, som i sin tur kan innebära att byrån sätts i situationer som de facto bryter mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Ombudet för grundläggande rättigheter drog i mars 2017 slutsatsen att risken för delat ansvar från byråns sida för kränkningarna av de grundläggande rättigheterna i enlighet med artikel 34 i förordningen om en europeisk gräns- och kustbevakning förblir mycket hög.

(64)  Den 3 juli 2014 förklarade FN:s arbetsgrupp om godtyckliga kvarhållanden att situationen för asylsökande och migranter i irreguljära situationer behöver förbättras och uppmärksammas avsevärt som skydd mot godtyckliga frihetsberövanden. Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter uttryckte liknande farhågor om kvarhållanden, särskilt av ensamkommande minderåriga, i sin rapport efter ett besök i Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014. Den 21–27 oktober 2015 besökte Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) Ungern och uppgav i sin rapport att ett stort antal utländska medborgare (inklusive ensamkommande minderåriga) hävdar att de har utsatts för fysisk misshandel av poliser och beväpnade vakter som arbetar vid förvarsenheter för migranter eller asylsökande. Den 7 mars 2017 uttryckte FN:s flyktingkommissarie farhågor om en ny lag som röstats fram i det ungerska parlamentet om obligatoriskt kvarhållande av alla asylsökande, inklusive barn, under hela asylförfarandet. Den 8 mars 2017 utfärdade Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter ett uttalande där även han gav uttryck för sina farhågor angående lagen. Den 31 mars 2017 uppmanade FN:s underkommitté om förhindrande av tortyr Ungern att omedelbart ta itu med den överdrivna användningen av kvarhållanden och utforska alternativ.

(65)  I sin dom av den 5 juli 2016 i målet mellan O.M. och Ungern slog Europadomstolen fast att rätten till frihet och säkerhet hade blivit åsidosatt i form av till synes godtyckliga frihetsberövanden. Framför allt misslyckades myndigheterna med att iaktta försiktighet när de begärde att käranden skulle frihetsberövas, utan att ta hänsyn till i vilken utsträckning sårbara individer – till exempel hbt-personer som käranden – var säkra eller osäkra i sina förvar bland andra frihetsberövade personer, varav många hade kommit från länder med omfattande kulturella eller religiösa fördomar mot sådana personer. Domen har ännu inte verkställts.

(66)  Den 12–16 juni 2017 besökte Europarådets generalsekreterares särskilda representant för migration och flyktingar Serbien och två transitområden i Ungern. I sin rapport uppgav den särskilda representanten att våldsamma tillbakavisningar av migranter från Ungern till Serbien väcker oro enligt artiklarna 2 (rätten till liv) och 3 (förbud mot tortyr) i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Den särskilda representanten noterade även att det restriktiva mottagandet av asylsökande i transitområdena i Röszke och Tompa ofta får asylsökande att söka illegala sätt att korsa gränsen och att det tvingar dem att anlita smugglare och människohandlare med alla risker som detta medför. Han påpekade att asylförfarandena, som utförs i transitområdena, saknar tillräckliga skyddsmekanismer för att skydda asylsökande mot avvisning i länder där de riskerar att bli föremål för behandling i strid med artiklarna 2 och 3 i Europakonventionen. Den särskilda representanten drog slutsatsen att den ungerska lagstiftningen och praxisen måste anpassas till kraven i Europakonventionen. Den särskilda representanten framförde flera rekommendationer, och uppmanade även de ungerska myndigheterna att vidta nödvändiga åtgärder, bland annat genom att se över den tillämpliga rättsliga ramen och ändra tillämplig praxis, för att se till att utländska medborgare som kommer till den ungerska gränsen eller befinner sig på ungerskt territorium inte avskräcks från att ansöka om internationellt skydd. Den 5–7 juli 2017 besökte en delegation från Europarådets Lanzarotekommitté (kommittén av parter i Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp) två transitområden. Kommittén framförde ett antal rekommendationer, bland annat en uppmaning om att alla personer under 18 år ska betraktas som barn utan diskriminering på grund av ålder, för att se till att alla barn under ungersk jurisdiktion är skyddade mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp, och att de systematiskt ska placeras vid vanliga barnomsorgsinstitutioner för att förebygga eventuella fall av sexuell exploatering och sexuella övergrepp som begås mot dem av vuxna och ungdomar i transitområdena. Den 18–20 december 2017 besökte en delegation från Europarådets expertgrupp för åtgärder mot människohandel Ungern, inklusive två transitområden, och konstaterade att ett transitområde, som i praktiken är en plats där människor berövas sin frihet, inte kan anses vara ett lämpligt och tryggt boende för offer för människohandel. De ungerska myndigheterna uppmanades att införa ett rättsligt ramverk för att identifiera offer för människohandel bland de medborgare från tredjeländer som saknar lagligt uppehållstillstånd och att förstärka procedurerna för identifiering av offer för människohandel bland asylsökande och irreguljära migranter. Från och med den 1 januari 2018 infördes kompletterande bestämmelser som gynnar minderåriga i allmänhet och ensamkommande barn i synnerhet. Bland annat utvecklades en särskild läroplan för minderåriga asylsökande. ECRI nämnde i sina slutsatser om genomförandet av rekommendationerna när det gäller Ungern, som offentliggjordes den 15 maj 2018, att Ungern har haft enorma utmaningar till följd av det mycket stora inflödet av migranter och flyktingar. Samtidigt var dock ECRI förskräckt över de svarsåtgärder som vidtagits och över den allvarliga försämringen av situationen sedan den femte rapporten. Myndigheterna bör i brådskande fall upphöra med förvar i transitområden, särskilt för familjer med barn och för alla ensamkommande barn.

(67)  I mitten av augusti 2018 slutade invandringsmyndigheterna att ge livsmedel till vuxna asylsökande som bestred beslut om otillåtlighet i domstol. Flera asylsökande blev tvungna att ansöka om provisoriska åtgärder från Europadomstolen för att få mat. Europadomstolen beviljade provisoriska åtgärder i två fall den 10 augusti 2018 samt i ett tredje fall den 16 augusti 2018, och beordrade att sökandena skulle tillhandahållas livsmedel. De ungerska myndigheterna har följt besluten.

(68)  I sin dom av den 14 mars 2017 i målet Ilias och Ahmed mot Ungern slog Europadomstolen fast att kärandenas rätt till frihet och säkerhet hade åsidosatts. Europadomstolen drog också slutsatsen att förbudet mot omänsklig eller förnedrande behandling hade åsidosatts i samband med kärandenas utvisning till Serbien och att rätten till ett effektivt rättsmedel hade kränkts med tanke på förhållandena under kvarhållandet i transitområdet Röszke. Ärendet behandlas för närvarande av Europadomstolens stora avdelning.

(69)  Den 14 mars 2018 dömdes Ahmed H., en syrisk medborgare bosatt på Cypern som försökte hjälpa sin familj att fly från Syrien och att korsa den serbisk-ungerska gränsen i september 2015, av en ungersk domstol till sju års fängelse och tio års utvisning ur landet på grundval av anklagelser om ”terroristhandlingar”, vilket medför frågetecken om tillämpningen av terrorismlagstiftningen i Ungern och om rätten till en rättvis rättegång.

(70)  I sin dom av den 6 september 2017 i målen C-643/15 och C-647/15 ogillade Europeiska unionens domstol i deras helhet de åtgärder som Slovakien och Ungern vidtagit mot den provisoriska mekanismen för bindande omplacering av asylsökande i enlighet med rådets beslut (EU) 2015/1601. Sedan denna dom avkunnades har Ungern emellertid underlåtit att respektera beslutet. Den 7 december 2017 beslutade kommissionen att väcka talan mot Tjeckien, Polen och Ungern vid Europeiska unionens domstol på grund av dessa länders bristande efterlevnad av sina lagstadgade skyldigheter när det gäller omplaceringar.

(71)  Den 7 december 2017 beslutade kommissionen att gå vidare med överträdelseförfarandet mot Ungern om landets asyllagstiftning genom att sända en andra formell underrättelse. Kommissionen anser att den ungerska lagstiftningen inte överensstämmer med unionsrätten, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU(15), 2008/115/EG(16) och 2013/33/EU(17) samt flera bestämmelser i stadgan. Den 19 juli 2018 beslutade kommissionen att väcka talan mot Ungern vid domstolen, då landets lagstiftning om asyl och återvändande inte överensstämmer med unionsrätten.

(72)  I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter farhågor om att den ungerska lag som antogs i mars 2017, som möjliggör automatisk förflyttning till transitområden för asylsökande under hela asylförfarandet, med undantag för ensamkommande minderåriga som konstateras vara under 14 år, inte uppfyller de rättsliga normerna på grund av den långa och obestämda period av förvar som tillåts, avsaknaden av rättsliga krav på en snabb undersökning av varje berörd persons särskilda förhållanden och avsaknad av rättssäkerhetsgarantier för att på ett meningsfullt sätt bestrida förflyttning till transitområden. Människorättsrådet var särskilt oroat över rapporterna om omfattande användning av automatiskt kvarhållande vid förvarsenheter inne i Ungern och var bekymrat över att begränsningarna av den personliga friheten har utnyttjats som ett allmänt avskräckningsmedel mot olagliga inresor i stället för att fastställa risken i varje enskilt fall. Människorättsrådet var dessutom oroat över påståendena om dåliga förhållanden vid vissa förvarsenheter. Det konstaterade med oro att lagen om avlägsnande, som infördes i juni 2016, ger polisen möjlighet att fatta summariska utvisningsbeslut rörande alla personer som olagligt passerar gränsen och kvarhålls på ungerskt territorium inom åtta kilometer från gränsen, vilket senare utvidgades till att omfatta hela Ungerns territorium, samt att det i dekret 191/2015 fastställs att Serbien är ett ”säkert tredjeland”, vilket möjliggör avlägsnanden av personer vid Ungerns gräns till Serbien. Människorättsrådet konstaterade med oro att avlägsnanden har använts utan åtskillnad och att enskilda personer som blir föremål för denna åtgärd har mycket små möjligheter att lämna in en asylansökan eller utnyttja sin rätt att överklaga. Det var också bekymrat över rapporterna om kollektiva och våldsamma avlägsnanden, bland annat påståenden om grov misshandel, angrepp av polishundar och skottlossning med gummikulor, som lett till allvarliga skador och i åtminstone ett fall till att en asylsökande miste livet. Människorättsrådet uttryckte dessutom sin oro över rapporter om att åldersbedömningen av minderåriga asylsökande och ensamkommande minderåriga i transitområden är otillräcklig, den är oriktig och består främst i en visuell undersökning av en expert, , och om rapporter om sådana asylsökandes bristande tillgång till utbildning, sociala och psykologiska tjänster och rättshjälp. I enlighet med det nya förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av ett gemensamt förfarande för internationellt skydd i unionen och om upphävande av direktiv 2013/32/EU kommer nu medicinska åldersbedömningar att vara en åtgärd som vidtas som sista utväg.

Ekonomiska och sociala rättigheter

(73)  Den 15 februari 2012 och den 11 december 2012 uppmanade FN:s särskilda rapportör om extrem fattigdom och mänskliga rättigheter och FN:s särskilda rapportör om rätten till tillfredsställande bostad Ungern att se över den lagstiftning som gör det möjligt för lokala myndigheter att bestraffa hemlöshet. Ungern uppmanades också att upprätthålla författningsdomstolens beslut om att avkriminalisera hemlöshet. I sin rapport efter ett besök i Ungern, som offentliggjordes den 16 december 2014, gav Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter uttryck för sina farhågor om de åtgärder som vidtagits för att förbjuda uteliggare och byggandet av kojor och kyffen, som allmänt har betecknats som kriminalisering av uteliggare i praktiken. Kommissionären uppmanade de ungerska myndigheterna att utreda rapporterade fall av tvångsavhysningar utan alternativa lösningar och barn som tas ifrån sina familjer på grund av dåliga socioekonomiska förhållanden. I sina avslutande anmärkningar av den 5 april 2018 uttryckte FN:s råd för mänskliga rättigheter farhågor om den statliga och lokala lagstiftningen, baserad på den fjärde ändringen av grundlagen, som medför att många offentliga områden anses vara förbjudna för uteliggare och utgör ett faktiskt straff mot hemlöshet. Den 20 juni 2018 antog det ungerska parlamentet den sjunde ändringen av grundlagen som förbjuder stadigvarande bosättning på offentlig plats. Samma dag slog FN:s särskilda rapportör för rätten till tillfredsställande boende fast att Ungerns beslut att kriminalisera hemlöshet var grymt och oförenligt med internationell människorättslagstiftning.

(74)  I sina slutsatser från 2017 uppgav Europeiska kommittén för sociala rättigheter att Ungern inte respekterar den europeiska sociala stadgan på grund av att egenföretagare, hushållsanställda och andra kategorier av arbetstagare inte skyddas av arbetsmiljöbestämmelser, åtgärderna för att minska mödradödligheten inte har varit tillräckliga, minimibeloppet för ålderspensioner och bidrag för jobbsökande är otillräckliga, den längsta arbetslöshetsunderstödsperioden är för kort och minimibeloppet för rehabilitering och invaliditetsförmåner i vissa fall är otillräckligt. Kommittén ansåg även att Ungern inte respekterar den europeiska sociala stadgan på grund av att det sociala stöd som betalas ut till personer utan medel, inbegripet äldre, inte är tillräckligt, att lika tillgång till sociala tjänster inte garanteras för lagligen bosatta medborgare från alla stater som är parter i stadgan, och att det inte har kunnat fastställas att utsatta familjer får lämplig tillgång till bostäder. I fråga om föreningsrätten konstaterade kommittén att arbetstagares rätt till betald semester inte säkerställs i tillräcklig utsträckning, att inget har gjorts för att uppmuntra införandet av kollektivavtal och att skyddet av arbetstagare genom sådana är mycket svagt i Ungern samt att strejkrätten inom den offentliga förvaltningen är förbehållen fackföreningar som är parter i det avtal som slutits med regeringen. De kriterier som används för att fastställa vilka offentliga tjänstemän som inte har rätt att strejka går utöver stadgans tillämpningsområde. Fackföreningar inom offentlig förvaltning kan inte utlysa en strejk utan att detta godkänns av majoriteten av de berörda arbetstagarna.

(75)  Strejker i Ungern har i princip varit olagliga sedan i december 2010, då Viktor Orbáns regering godkände en ändring av den så kallade lagen om strejker. Ändringarna innebär att strejker i princip tillåts i företag som är associerade med den statliga förvaltningen genom offentliga kontrakt. Ändringen gäller inte för yrkesgrupper som helt enkelt inte har en sådan rättighet, såsom lokförare, poliser, sjukvårdspersonal och flygledare. Problemet ligger någon annanstans, främst i procentandelen anställda som måste delta i en strejkomröstning för att den ska gälla – upp till 70 procent. Beslutet om strejkers laglighet tas sedan av en arbetsdomstol som är helt och hållet underställd staten. År 2011 inlämnades nio ansökningar om strejktillstånd. I sju fall avslogs de utan att någon anledning uppgavs; två av dem behandlades, men det visade sig omöjligt att utfärda ett beslut.

(76)  I rapporten från FN-kommittén för barnets rättigheter om avslutande iakttagelser om Ungerns kombinerade tredje, fjärde och femte periodiska rapporter som offentliggjordes den 14 oktober 2014 uttrycktes oro över ett ökande antal fall där barn tas ifrån sin familj på grund av svåra socioekonomiska förhållanden. Föräldrar kan förlora sitt barn på grund av arbetslöshet, avsaknad av subventionerat boende och bristande utrymme i institutioner för tillfälligt logi. Enligt en studie som genomförts av det europeiska centrumet för romernas rättigheter påverkar denna praxis på ett oproportionerligt sätt romska familjer och barn.

(77)  I sin rekommendation av den 23 maj 2018 till rådets rekommendation om Ungerns nationella reformprogram 2018, med avgivande av rådets yttrande över Ungerns konvergensprogram 2017, angav kommissionen att andelen personer i riskzonen för fattigdom och social utestängning har minskat till 26,3 % under 2016 men fortfarande ligger över unionsgenomsnittet. Barn är i allmänhet mer utsatta för fattigdom än andra åldersgrupper. Nivån för minimiinkomstförmåner ligger under 50 % av fattigdomsgränsen för ett ensamhushåll, vilket är bland de lägsta i unionen. Arbetslöshetsförmånernas tillräcklighet är mycket låg: de utbetalas under högst 3 månader, vilket är kortast tid i unionen och endast omkring en fjärdedel av den genomsnittliga tid arbetssökande behöver för att hitta sysselsättning. Stödnivåerna är vidare bland de lägsta i unionen. Kommissionen ansåg att det sociala biståndets och arbetslöshetsförmånernas tillräcklighet och täckning borde förbättras.

(78)  Den [….] 2018 hörde rådet Ungern i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget.

(79)  Av dessa skäl bör det, i enlighet med artikel 7.1 i EU-fördraget, slås fast att det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden.

Artikel 2

Rådet rekommenderar Ungern att vidta följande åtgärder inom tre månader från delgivningen av detta beslut: [...]

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft [...] efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 4

Detta beslut riktar sig till Ungern.

Utfärdat i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) Antagna texter, P8_TA(2017)0216.
(2) EUT C 399, 24.11.2017, s. 127.
(3) EUT C 407, 4.11.2016, s. 46.
(4) EUT C 75, 26.2.2016, s. 52.
(5) EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 27.
(6) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 154.
(7) EUT C 215, 19.6.2018, s. 162.
(8) EUT C 104 E, 30.4.2004, s. 408.
(9) COM(2003)0606.
(10) Domstolens dom av den 6 november 2012 i mål C-286/12, kommissionen mot Ungern, ECLI:EU:C:2012:687.
(11) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet (EUT L 204, 26.7.2006, s. 23).
(13) Rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar (tionde särdirektivet enligt artikel 16.1 i direktiv 89/391/EEG) (EGT L 348, 28.11.1992, s. 1).
(14) Rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen (EUT L 328, 6.12.2008, s. 55).
(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/32/EU av den 26 juni 2013 om gemensamma förfaranden för att bevilja och återkalla internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 60).
(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/115/EG av den 16 december 2008 om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna (EUT L 348, 24.12.2008, s. 98).
(17) Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/33/EU av den 26 juni 2013 om normer för mottagande av personer som ansöker om internationellt skydd (EUT L 180, 29.6.2013, s. 96).


Autonoma vapensystem
PDF 126kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 12 september 2018 om autonoma vapensystem (2018/2752(RSP))
P8_TA(2018)0341RC-B8-0308/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avdelning V artikel 21 och 21.2 c i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av Martensklausulen i tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna (protokoll 1 från 1977),

–  med beaktande av del IV i FN:s nedrustningsagenda för 2018 Securing Our Common Future,

–  med beaktande av sin studie av den 3 maj 2013 om konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna av användningen av drönare och obemannade robotar i krigföring (Human Rights Implications of the Usage of Drones and Unmanned Robots in Warfare),

–  med beaktande av sina olika ståndpunkter, rekommendationer och resolutioner som efterfrågar ett internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem, såsom sin rekommendation till rådet av den 5 juli 2018 om FN:s generalförsamlings 73:e session(1), det mandat att inleda förhandlingar som antogs i plenum den 13 mars 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram, sin resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området(2), sin rekommendation till rådet av den 7 juli 2016 om FN:s generalförsamlings 71:a session(3) och sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare(4),

–  med beaktande av årsrapporten av den 9 april 2013 från FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, Christof Heyns, (A/HRC/23/47),

–  med beaktande av EU:s uttalanden om dödliga autonoma vapensystem till gruppen av regeringsexperter för parterna i konventionen i Genève om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar, vid gruppens sammanträden den 13–17 november 2017, 9–13 april 2018 och 27–31 augusti 2018,

–  med beaktande av de bidrag som olika länder, inklusive EU:s medlemsstater, gjorde inför sammanträdena 2017 och 2018 i gruppen av regeringsexperter,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 31 maj 2017 som efterlyser en strategi där människan har kontrollen (”human-in-command”) över artificiell intelligens och ett förbud mot dödliga autonoma vapensystem,

–  med beaktande av uppmaningen från Heliga stolen om ett förbud mot dödliga autonoma vapen,

–  med beaktande av det öppna brevet från juli 2015 som undertecknades av mer än 3 000 forskare på området för artificiell intelligens och robotteknik, och det öppna brevet av den 21 augusti 2017 som undertecknades av 116 grundare av ledande företag på området för robotteknik och artificiell intelligens, där man varnar för dödliga autonoma vapensystem, samt av brevet från 240 tekniska organisationer och 3 089 enskilda personer, som utfäster sig att aldrig utveckla, tillverka eller använda dödliga autonoma vapensystem,

–  med beaktande av uttalandena från Internationella rödakorskommittén och initiativ från det civila samhället, såsom kampanjen för att stoppa mördarrobotar, som företräder 70 organisationer i 30 länder, däribland Human Rights Watch, Article 36, PAX och Amnesty International,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU:s politik och åtgärder vägleds av principerna för mänskliga rättigheter och respekt för människors värde, principerna i FN-stadgan och internationell rätt. Dessa principer bör tillämpas för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet.

B.  Begreppet ”dödliga autonoma vapensystem” avser vapensystem utan meningsfull mänsklig kontroll över de kritiska funktionerna att välja ut och anfalla individuella mål.

C.  Ett okänt antal länder, offentligt finansierade industrier och privata industrier håller enligt uppgift på att forska om och utveckla dödliga autonoma vapensystem, alltifrån robotar som själva kan välja ut sina mål till självanpassande maskiner med kognitiv förmåga att bestämma vem, när och var de ska anfalla.

D.  Icke-autonoma system, t.ex. automatiserade, fjärrstyrda och telestyrda system, bör inte betraktas som dödliga autonoma vapensystem.

E.  Dödliga autonoma vapensystem kan drastiskt ändra hur krig förs genom att driva på en okontrollerad kapprustning utan motstycke.

F.  Användningen av dödliga autonoma vapensystem väcker grundläggande etiska och juridiska frågor om mänsklig kontroll, särskilt i fråga om kritiska funktioner såsom målval och insatsbeslut. Maskiner och robotar kan inte, likt människor, fatta beslut som berör de rättsliga principerna om urskillning, proportionalitet och försiktighet.

G.  Mänsklig inblandning och övervakning är av central betydelse vid beslut med dödliga konsekvenser, eftersom det fortfarande är människor som är ansvariga för beslut om liv och död.

H.  Internationell rätt, inbegripet humanitär rätt och människorättslagstiftning, är fullt tillämplig på alla vapensystem och deras operatörer, och efterlevnaden av internationell rätt är ett grundläggande krav som stater måste uppfylla, särskilt i fråga om att upprätthålla principer såsom skydd av civilbefolkningen eller försiktighet vid angrepp.

I.  Användningen av dödliga autonoma vapensystem väcker viktiga frågor om genomförandet av internationell människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och europeiska normer och värderingar med avseende på framtida militära insatser.

J.  I augusti 2017 skickade 116 grundare av ledande internationella företag på området för robotteknik och artificiell intelligens ett öppet brev till FN med en uppmaning till regeringar att förhindra en kapprustning med dessa vapen och undvika de destabiliserande effekter som denna teknik skulle ha.

K.  Alla dödliga autonoma vapensystem kan drabbas av funktionsfel på grund av dåligt skrivna koder eller ett it-angrepp från en fientlig stat eller en icke-statlig aktör.

L.  Europaparlamentet har gång på gång begärt att en gemensam ståndpunkt om dödliga autonoma vapensystem skyndsamt ska utarbetas och antas, att ett internationellt förbud ska införas mot utveckling, tillverkning och användning av dödliga autonoma vapensystem som kan anfalla utan meningsfull mänsklig kontroll, och att effektiva förhandlingar ska inledas om ett förbud mot sådana vapen.

1.  Europaparlamentet erinrar om EU:s ambition att verka för fred i världen, och begär att EU ska utöka sin roll i de globala ansträngningarna för nedrustning och icke-spridning, och att EU med sina åtgärder och sin politik ska sträva efter att bevara internationell fred och säkerhet samt säkerställa respekten för internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning och skyddet av civilbefolkningen och civil infrastruktur.

2.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaterna och Europeiska rådet att – så snart som möjligt och före mötet mellan de höga fördragsslutande parterna i konventionen om vissa konventionella vapen i november 2018 – utarbeta och anta en gemensam ståndpunkt om dödliga autonoma vapensystem som säkerställer meningsfull mänsklig kontroll över kritiska funktioner i vapensystem, inklusive vid insatser av dem. Likaså uppmanas de till enstämmighet i relevanta forum och agera i enlighet därmed. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och rådet att utbyta bästa praxis och inhämta synpunkter från experter, akademiker och det civila samhället.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och rådet att verka för ett inledande av internationella förhandlingar om ett rättsligt bindande instrument som förbjuder dödliga autonoma vapensystem.

4.  Europaparlamentet betonar, mot bakgrund av detta, den avgörande betydelsen av att förhindra utvecklingen och tillverkningen av dödliga autonoma vapensystem som saknar mänsklig kontroll för kritiska funktioner som till exempel målval och insatsbeslut.

5.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt av den 13 mars 2018 angående förordningen om det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, särskilt artikel 6.4 (Stödberättigande åtgärder), och betonar sin vilja att inta en liknande ståndpunkt i samband med det kommande försvarsforskningsprogrammet, det försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och andra relevanta delar i Europeiska försvarsfonden efter 2020.

6.  Europaparlamentet understryker att inget av de vapen eller vapensystem som för närvarande används av EU-styrkor är dödliga autonoma vapensystem. Parlamentet erinrar om att vapen och vapensystem som är särskilt utformade för att försvara egna plattformar, styrkor och befolkningar mot mycket dynamiska hot, såsom fientliga robotar, vapen och ammunition samt flygplan, inte betraktas som dödliga autonoma vapensystem. Parlamentet betonar att mänskliga operatörer bör fatta beslut om insatser mot bemannade flygplan.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna samt till Förenta nationerna och Natos generalsekreterare.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0312.
(2) Antagna texter, P8_TA(2017)0494.
(3) EUT C 101, 16.3.2018, s. 166.
(4) EUT C 285, 29.8.2017, s. 110.


Läget i förbindelserna mellan EU och USA
PDF 186kWORD 61k
Europaparlamentets resolution av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och USA (2017/2271(INI))
P8_TA(2018)0342A8-0251/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av dokumentet Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa. En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som lades fram av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik den 28 juni 2016, och av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma meddelande av den 7 juni 2017 En strategi för resiliens i EU:s yttre åtgärder (JOIN(2017)0021),

–  med beaktande av resultaten av de toppmöten mellan EU och USA som hölls den 28 november 2011 i Washington D.C. och den 26 mars 2014 i Bryssel,

–  med beaktande av de gemensamma uttalandena från det 79:e interparlamentariska sammanträdet i den transatlantiska lagstiftardialogen den 28 och 29 november 2016 i Washington D.C., den 80:e transatlantiska lagstiftardialogen den 2 och 3 juni 2017 i Valletta, den 81:a transatlantiska lagstiftardialogen den 5 december 2017 i Washington D.C. och den 82:a transatlantiska lagstiftardialogen den 30 juni 2018 i Sofia (Bulgarien),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Europeiska säkerhetsagendan (COM(2015)0185) av den 28 april 2015,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet av den 6 april 2016 Gemensam ram för att motverka hybridhot – Europeiska unionens insatser (JOIN(2016)0018),

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från ordförandena för Europeiska rådet och kommissionen och från Natos generalsekreterare av den 8 juli 2016 om de gemensamma förslag som godkändes av rådet och Natos råd den 5 och 6 december 2016, och framstegsrapporterna om deras genomförande av den 14 juni och 5 december 2017,

–  med beaktande av EU:s och Natos gemensamma förklaring från 2016,

–  med beaktande av USA:s nationella säkerhetsstrategi av den 18 december 2017 och USA:s nationella försvarsstrategi av den 19 januari 2018,

–  med beaktande av ”European Reassurance Initiative”, som syftar till förstärkt militär närvaro i Europa,

–  med beaktande av EU:s klimatdiplomatiska handlingsplan, som antogs 2015 av rådet (utrikes frågor),

–  med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21, 21:a partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP11), som hölls i Paris från den 30 november till den 11 december 2015,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2271/96 av den 22 november 1996 om skydd mot följderna av tillämpning av extraterritoriell lagstiftning som antas av ett tredje land, och åtgärder som grundar sig på eller är en följd av denna lagstiftning(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2018 om rollen för EU:s regioner och städer i genomförandet av Parisavtalet om klimatförändringar, framför allt punkt 13(2),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om transatlantiska förbindelser, i synnerhet sin resolution av den 1 juni 2006 om att förbättra förbindelserna mellan EU och Förenta staterna inom ramen för ett transatlantiskt partnerskapsavtal(3), sin resolution av den 26 mars 2009 om de transatlantiska förbindelserna efter det amerikanska valet(4), sin resolution av den 17 november 2011 om toppmötet mellan EU och Förenta staterna den 28 november 2011(5) och sin resolution av den 13 juni 2013 om EU:s roll i främjandet av ett bredare transatlantiskt partnerskap(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2016 om en europeisk försvarsunion(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp)(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 december 2017 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP)(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 februari 2018 om situationen för UNRWA(10),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0251/2018), och av följande skäl:

A.  Partnerskapet mellan EU och USA grundas på starka politiska, kulturella, ekonomiska och historiska band, på gemensamma värden såsom frihet, demokrati, främjande av fred och stabilitet, mänskliga rättigheter och rättsstaten samt på gemensamma mål såsom välstånd, säkerhet, öppna och integrerade ekonomier, social utveckling och delaktighet, hållbar utveckling och fredlig konfliktlösning. Både USA och EU är demokratier med rättsstatliga principer och fungerande system för maktdelning. Partnerskapet står inför ett stort antal utmaningar och störningar på kort sikt, men de långsiktiga grundvalarna är fortfarande stabila, och samarbetet mellan EU och USA såsom likasinnade partner är fortfarande centralt.

B.  EU och USA bör undersöka alternativa sätt att stärka de transatlantiska förbindelserna och verkningsfullt bemöta de betydande utmaningar som vi står inför, genom att ta tillvara sin stabila grund av gemensamma värden och principer och utnyttja alla tillgängliga kommunikationskanaler. Som lagstiftare har den amerikanska kongressen och Europaparlamentet viktiga och inflytelserika roller i våra demokratier och bör använda sin fulla samarbetspotential för att bevara den demokratiska, liberala och multilaterala ordningen samt främja stabilitet och kontinuitet på vår kontinent och i världen.

C.  I en global, komplex och allt mer multipolär värld måste EU och USA spela ledande, konstruktiva nyckelroller genom att stärka och upprätthålla internationell rätt, främja och skydda grundläggande rättigheter och principer och tillsammans ta itu med regionala konflikter och globala utmaningar.

D.  EU och USA står inför en tid av geopolitiska förändringar och måste hantera liknande komplexa hot, både konventionella hot och hybridhot, som kommer från statliga och icke-statliga aktörer från syd och öst. It-angrepp blir allt vanligare och alltmer sofistikerade, och samarbetet mellan EU och USA genom Nato kan komplettera båda parters insatser och skydda statligt försvar av kritisk betydelse och annan informationsstruktur. Dessa hot måste bekämpas genom internationellt samarbete.

E.  EU erkänner USA:s fortsatta militära stöd för att säkerställa fred och försvar inom EU. EU står i tacksamhet till alla amerikaner som under konflikterna i Kosovo och Bosnien offrade sina liv för att garantera Europas säkerhet, och strävar nu efter att trygga sin egen säkerhet genom att bygga upp större strategisk självständighet.

F.  USA har beslutat att skära ned sin fredsbevarande budget inom FN med 600 miljoner US-dollar.

G.  En mer oförutsägbar utrikespolitik från USA:s sida skapar en allt större ovisshet inom de internationella förbindelserna och kan ge visst utrymme för en framväxt av andra aktörer på den globala arenan, exempelvis Kina, vars politiska och ekonomiska inflytande ökar världen över. Flera viktiga länder i Asien, som tidigare stått närmare USA, vänder sig nu i riktning mot Kina.

H.  EU stöder fortfarande helhjärtat multilateralism och främjande av gemensamma värden såsom demokrati och mänskliga rättigheter. En regelbaserad internationell ordning gynnar både USA och EU. I detta hänseende är det oerhört viktigt att EU och USA agerar gemensamt och med samfällda krafter för att stödja en regelbaserad ordning som garanteras genom kraftfulla, trovärdiga och effektiva överstatliga organisationer och internationella institutioner.

I.  Partnerskapet mellan USA och Europa har varit avgörande för den globala ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga ordningen under mer än sjuttio år. De transatlantiska förbindelserna står inför många utmaningar och har kommit under allt större press i flera frågor efter att Donald Trump valdes till president.

J.  Som en del av EU:s globala strategi har klimatpolitiken integrerats i utrikes- och säkerhetspolitiken, och kopplingarna mellan energi och klimat, säkerhet och utvecklingsmål samt migration, liksom rättvis och fri handel, har stärkts.

K.  EU stöder fortfarande helhjärtat ett regelbaserat, öppet och icke-diskriminerande multilateralt handelssystem. WTO utgör kärnan i det globala handelssystemet som den enda institution som kan säkra genuint lika villkor.

L.  Både USA och EU bör stödja länderna på västra Balkan i deras strävan efter att ansluta sig till den transatlantiska gemenskapen. Vid sidan av ett starkare engagemang från EU är det avgörande med fortsatt engagemang från USA i detta avseende.

M.  EU har ett allt större ansvar för att sörja för sin egen säkerhet i en strategisk miljö som har försämrats dramatiskt under de senaste åren.

N.  Europas säkerhet grundar sig på ambitionen om ett gemensamt strategiskt oberoende, vilket erkändes i juni 2016 av de 28 stats- och regeringscheferna i EU:s globala strategi.

En övergripande ram baserad på gemensamma värden

1.  Europaparlamentet påminner om och framhåller att partnerskapet och alliansen mellan EU och USA, som går långt tillbaka i tiden, bygger och bör bygga på att parterna gemensamt delar och tillsammans främjar gemensamma värden såsom frihet, rättsstaten, fred, demokrati, jämlikhet, regelbaserad multilateralism, marknadsekonomi, social rättvisa, hållbar utveckling och respekt för mänskliga rättigheter, inbegripet minoriteters rättigheter, samt kollektiv säkerhet, med fredlig konfliktlösning som prioritet. Parlamentet betonar vikten av att stärka relationen mellan EU och USA, som är en av de viktigaste grundpelarna för samarbete i en globaliserad värld, för att uppnå dessa mål.

2.  Europaparlamentet välkomnar mötet mellan kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och USA:s president Donald Trump i Washington D.C. den 25 juli 2018 som ett tecken på en förbättring av de bilaterala förbindelserna. Parlamentet konstaterar deras uttalande och vilja att arbeta mot en nedtrappning av de transatlantiska spänningarna på handelsområdet. Parlamentet påminner i detta sammanhang om de destruktiva konsekvenser som strafftullar medför. Parlamentet upprepar samtidigt sitt stöd för en bred och genomgripande strategi för handelsavtal och multilateralism.

3.  Europaparlamentet framhåller att förbindelserna mellan EU och USA är en grundläggande garant för global stabilitet och att de varit hörnstenen i våra ansträngningar för att säkerställa fred, välstånd och stabilitet för våra samhällen sedan andra världskriget slutade, liksom för att bygga upp ett multilateralt politiskt och ekonomiskt samarbete och handelssystem som bygger på regler och värderingar. Parlamentet bekräftar att relationen mellan EU och USA är strategisk och genuin och att starka transatlantiska förbindelser är av intresse för såväl båda parter som för övriga världen. Parlamentet anser att den nuvarande ensidiga policyn ”America first” skadar både EU:s och USA:s intressen, undergräver det ömsesidiga förtroendet och även kan få mer långtgående konsekvenser för stabilitet och välstånd världen över. Parlamentet påminner om att EU:s intresse ligger i att utveckla långsiktiga, ömsesidigt fördelaktiga partnerskap som bygger på gemensamma värden och principer som varar längre än kortsiktiga affärsmässiga vinster.

4.  Europaparlamentet understryker att partnerskapet sträcker sig långt bortom utrikespolitik och handelsfrågor i egentlig mening och också innefattar andra frågor, såsom (it-)säkerhet, ekonomiska, digitala och finansiella frågor, klimatförändringar, energi, kultur samt vetenskap och teknik. Parlamentet betonar att dessa frågor är nära sammankopplade och bör behandlas inom samma övergripande ramar.

5.  Europaparlamentet är bekymrat över de strategier som antagits av USA för att hantera globala frågor och regionala konflikter sedan Donald Trump valdes till president. Parlamentet understryker hur viktigt det är för EU med transatlantiska förbindelser och oavbruten dialog, och understryker betydelsen av de frågor som för samman EU och USA. Parlamentet vill ha klarhet i om våra transatlantiska förbindelser, som har utvecklats under årtionden, fortfarande har samma relevans för våra amerikanska partner. Parlamentet betonar att vårt partnerskaps värdebaserade övergripande ram är avgörande för att upprätthålla och ytterligare stärka strukturen för den globala ekonomin och säkerheten. Parlamentet understryker att de frågor som för USA och EU samman till syvende och sist bör vara av större vikt än det som skiljer parterna åt.

6.  Europaparlamentet understryker att EU, inom ett internationellt system som varaktigt präglas av instabilitet och osäkerhet, har ett ansvar för att bygga upp sitt strategiska oberoende i syfte att bemöta det ökande antalet gemensamma utmaningar. Parlamentet betonar följaktligen nödvändigheten av att europeiska länder bevarar sin förmåga att besluta och själva agera för att försvara sina intressen. Parlamentet påminner om att strategiskt oberoende på en och samma gång är en legitim ambition för EU och ett prioriterat mål som måste komma till uttryck på områdena industri, kapacitet och operativ förmåga.

Förstärka partnerskapet

7.  Europaparlamentet påminner om partnerskapets stora potential och strategiska intresse för både USA och EU i syfte att uppnå ömsesidigt välstånd och ömsesidig säkerhet samt stärka en regel- och värdebaserad ordning till stöd för internationella institutioner, så att de får medel att förbättra den globala styrningen. Parlamentet uppmanar till främjande av vår dialog och vårt engagemang i fråga om alla delar av detta partnerskap och på alla nivåer av samarbetet, även med det civila samhällets organisationer. Parlamentet framhåller att våra beslut och handlingar påverkar strukturen för den globala ekonomin och säkerheten, och att de därför bör föregå med gott exempel och i båda parters intressen.

8.  Europaparlamentet framhåller USA:s ansvar som global stormakt och uppmanar den amerikanska regeringen att upprätthålla de gemensamma grundläggande värden som utgör grunden för transatlantiska förbindelser, och att under alla omständigheter säkerställa respekten för internationell rätt, demokrati, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i enlighet med FN-stadgan och de andra internationella instrument som undertecknats eller ratificerats av USA.

9.  Europaparlamentet understryker att EU och USA är varandras viktigaste partner i en multipolär värld och att ensidigt agerande endast försvagar det transatlantiska partnerskapet, som måste vara jämbördigt, baserat på dialog och ha målet att återupprätta det ömsesidiga förtroendet.

10.  Europaparlamentet beklagar att det tagit så lång tid att utse en ny amerikansk EU-ambassadör, men välkomnar att en ny ambassadör utnämnts och bekräftats av den amerikanska senaten den 29 juni 2018.

11.  Europaparlamentet kritiserar kraftfullt uttalandena av USA:s nye ambassadör i Tyskland, Richard Grenell, som har en uttalad ambition att stärka nationalistiska populister i hela Europa, och påminner om att diplomaters roll inte är att stödja enskilda politiska krafter utan att främja ömsesidig förståelse och partnerskap. Parlamentet ser dessutom uttalandena från tjänstemän inom regeringen Trump, vilka ger uttryck för förakt för EU och stöd för främlingsfientliga och populistiska krafter som vill förstöra det europeiska projektet, som fientliga och oförenliga med andan i det transatlantiska partnerskapet.

12.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, rådet, kommissionen och medlemsstaterna att förbättra samarbetet, samordningen, konsekvensen och genomslagskraften i EU:s politik gentemot USA, för att framställa EU som en enad och kraftfull internationell aktör med ett samstämt budskap.

13.  Europaparlamentet påminner om att USA är en nyckelpartner på grund av sammanfallande försvars- och säkerhetsintressen och starka bilaterala förbindelser. Parlamentet begär att ett toppmöte mellan EU och USA hålls så snart som möjligt i ett försök att överbrygga rådande utmaningar och fortsätta att arbeta med frågor av ömsesidigt, globalt och regionalt intresse.

14.  Europaparlamentet anser att närvaron av amerikanska militära styrkor är viktig i europeiska länder, där de behövs och under fortsatt iakttagande av överenskomna åtaganden.

15.  Europaparlamentet insisterar på att en strukturerad och strategisk dialog om utrikespolitik på transatlantisk nivå, som även inbegriper Europaparlamentet och den amerikanska kongressen, är avgörande för att stärka den transatlantiska strukturen, inbegripet säkerhetssamarbetet, och begär att dialogen mellan EU och USA i ännu högre grad ska omfatta utrikespolitik.

16.  Europaparlamentet påminner om sitt förslag om att skapa ett transatlantiskt politiskt råd för systematisk rådgivning och samordning avseende utrikes- och säkerhetspolitik, vilket skulle ledas av vice ordföranden/den höga representanten och USA:s utrikesminister och underbyggas av regelbundna kontakter mellan politiska direktörer.

17.  Europaparlamentet välkomnar det pågående och oavbrutna arbetet inom den transatlantiska lagstiftardialogen med att främja förbindelserna mellan EU och USA genom parlamentarisk dialog och samordning av frågor av gemensamt intresse. Parlamentet upprepar betydelsen av direkta personkontakter och dialog för att stärka de transatlantiska förbindelserna. Parlamentet uppmanar därför till intensifierat engagemang från både USA:s senat och representanthus samt Europaparlamentet. Parlamentet välkomnar återupptagandet av kongressens tvåpartigrupp för EU-frågor inom den 115:e kongressen och uppmanar Europaparlamentets förbindelsekontor och unionens delegation i Washington att upprätthålla närmare förbindelser med denna.

18.  Europaparlamentet påminner om att samhällena i både EU och USA är starka, har förankring i liberal demokrati och rättsstatsprincipen, och bygger på en mångfald av aktörer, däribland regeringar, parlament, decentraliserade organ och aktörer, olika politiska institutioner, företag och fackföreningar, organisationer i det civila samhället, fria och oberoende medier, religiösa grupper samt akademiska samfund och forskningssamfund. Parlamentet framhåller att vi bör odla banden över Atlanten för att föra fram förtjänsterna med och vikten av vårt transatlantiska partnerskap på olika nivåer och över hela EU och USA, och inte enbart med fokus på öst- och västkusten. Parlamentet efterfrågar utökade och inriktade program med lämplig finansiering för detta ändamål.

19.  Europaparlamentet välkomnar den vitaliserande funktion som förbindelserna mellan EU:s institutioner och USA:s delstater och storstadsområden har i de övergripande transatlantiska förbindelserna, framför allt när det gäller partnersamverkan. Parlamentet understryker i detta avseende det befintliga samarbetet inom ramen för samförståndsavtalet ”Under2”. Parlamentet uppmanar USA:s delstater att stärka sina kontakter med EU:s institutioner.

20.  Europaparlamentet betonar att kulturella utbyten via utbildningsprogram är centrala för att främja och utveckla gemensamma värderingar och till att bygga broar mellan de transatlantiska partnerna. Parlamentet efterlyser därför en förstärkning och en flerdubbling av samt ett underlättande av tillträdet till rörlighetsprogram för studerande mellan USA och EU inom ramen för Erasmus+.

21.  Europaparlamentet uttrycker särskild beundran för det sätt på vilket amerikanska skolbarn har reagerat på de många tragedier där skjutvapen använts på skolor genom att stå upp för strängare vapenlagar och motsätta sig det inflytande som National Rifle Association har på lagstiftningen.

Möta globala utmaningar tillsammans

22.  Europaparlamentet framhåller att EU och USA bör fortsätta att spela konstruktiva nyckelroller genom att tillsammans ta itu med regionala konflikter och globala utmaningar på grundval av principerna för internationell rätt. Parlamentet understryker att den multilateralism som EU är djupt engagerat för alltmer ifrågasätts av de hållningar som USA och andra globala stormakter uppvisar. Parlamentet påminner om betydelsen av multilateralism för att upprätthålla fred och stabilitet, som ett verktyg för att främja rättsstatens värden och hantera globala frågor, och insisterar på att dessa frågor måste hanteras i relevanta internationella forum. Parlamentet är därför bekymrat över att de ensidiga beslut som USA nyligen har fattat – att träda ur viktiga internationella avtal, återkalla vissa åtaganden, undergräva internationella regler, dra sig ur internationella forum samt underblåsa spänningar i diplomatiska relationer och handelsrelationer – kan avvika från dessa gemensamma värden och göra förbindelserna ansträngda samt undergräva dem. Parlamentet uppmanar EU att visa prov på enighet, bestämdhet och proportionalitet i sina svar på sådana beslut. Parlamentet uppmanar därför EU:s medlemsstater att undvika allt agerande och alla åtgärder som syftar till att vinna bilaterala fördelar på bekostnad av en samstämd gemensam europeisk strategi.

23.  Europaparlamentet konstaterar att andra globala stormakter, såsom Ryssland och Kina, har stabila politiska och ekonomiska strategier, varav många kan gå emot och äventyra våra gemensamma värden, internationella åtaganden och det transatlantiska partnerskapet som sådant. Parlamentet påminner om att denna utveckling gör samarbetet mellan EU och USA än viktigare, så att vi kan fortsätta att upprätthålla öppna samhällen och främja och skydda våra gemensamma rättigheter, principer och värden, inbegripet efterlevnad av internationell rätt. Parlamentet efterfrågar i detta sammanhang ökad samordning mellan EU och USA för att harmonisera och inrätta en gemensam sanktionspolitik i syfte att öka dess genomslag.

24.  Europaparlamentet anser att det krävs ett gemensamt transatlantiskt svar på Rysslands försök att sätta press på, påverka och destabilisera västvärlden och utnyttja dess svagheter och demokratiska vägval. Parlamentet anser därför att USA och EU bör prioritera samordnade åtgärder mot Ryssland och inbegripa Nato där så är lämpligt. Parlamentet noterar bekymrat i detta hänseende de uttalanden som gjordes av USA:s och Rysslands presidenter vid deras möte i Helsingfors den 16 juli 2018. Parlamentet påminner om den uppenbara fara för våra demokratier som falska nyheter, desinformation och framför allt fientlig inblandning innebär. Parlamentet efterlyser en politisk och samhällelig dialog för att skapa jämvikt mellan anonymitet och ansvarighet på sociala medier.

25.  Europaparlamentet understryker att säkerhet är ett mångfacetterat och sammanlänkat begrepp som inte bara omfattar militära aspekter utan även aspekter som avser miljö, energi, handel, it-frågor och kommunikation, hälsa, utveckling, ansvarsskyldighet, humanitära insatser osv. Parlamentet framhåller att säkerhetsfrågor bör hanteras genom en bred strategi. I detta sammanhang beklagar parlamentet de av USA föreslagna betydande nedskärningarna av budgetarna för exempelvis statsbyggandet i Afghanistan, utvecklingsbiståndet till Afrika och USA:s bidrag till FN:s program, insatser och organ.

26.  Europaparlamentet understryker att ett balanserat och ömsesidigt fördelaktigt transatlantiskt handelsavtal skulle ha en inverkan som går långt ut utöver handelsmässiga och ekonomiska aspekter.

27.  Europaparlamentet betonar att Nato fortfarande är den huvudsakliga garanten för Europas kollektiva försvar. Parlamentet välkomnar USA:s upprepade bekräftelse av sitt åtagande gentemot Nato och Europas säkerhet, och understryker att fördjupat samarbete mellan EU och Nato även stärker det transatlantiska partnerskapet.

28.  Europaparlamentet betonar betydelsen av samarbete, samordning och synergieffekter på säkerhets- och försvarsområdet. Parlamentet understryker vikten av bättre finansiering av försvaret, och insisterar i detta hänseende på att fördelningen av bördorna inte enbart bör fokusera på insatserna (dvs. målet att lägga två procent av BNP på försvaret), utan även på resultaten (dvs. kapacitet i form av insatsklara, beredda och bärkraftiga styrkor). Parlamentet påminner om att detta kvantifierade insatsmål likväl innebär ett ökat ansvarstagande inom EU för den egna säkerheten, som är absolut nödvändigt till följd av den strategiska miljöns försämring. Parlamentet välkomnar att försvaret håller på att bli ett mer högprioriterat område för EU och dess medlemsstater, vilket genererar större militära effektivitetsvinster till fördel för både EU och Nato, och välkomnar i detta sammanhang närvaron av amerikanska trupper på EU:s territorium. Parlamentet anser att Nato fortfarande är avgörande för Europas och dess allierades kollektiva försvar (artikel 5 i Nordatlantiska fördraget). Parlamentet understryker att Natos förmåga att fullgöra sina uppdrag också fortsättningsvis i hög grad är beroende av styrkan i de transatlantiska förbindelserna.

29.  Europaparlamentet uppmanar EU att stärka den europeiska försvarsunionen i syfte att bygga kapacitet som säkerställer EU:s strategiska relevans på försvars- och säkerhetsområdet, till exempel genom att skapa fler synergier och effektivitetsvinster i försvarsutgifterna, forskning, utveckling, upphandling, underhåll och utbildning mellan medlemsstater. Parlamentet insisterar på att ett utökat försvarssamarbete på EU-nivå stärker det europeiska bidraget till fred, säkerhet och stabilitet regionalt och internationellt och därigenom även främjar Natoalliansens mål och stärker våra transatlantiska band. Parlamentet stöder därför de ansträngningar som nyligen gjorts för att stärka den europeiska försvarsstrukturen, inbegripet Europeiska försvarsfonden och det nyinrättade permanenta strukturerade samarbetet (Pesco).

30.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av Pesco och stöder de första projekten inom det, såsom militär rörlighet. Parlamentet betonar att Pesco är av gemensamt intresse för både EU och Nato och bör leda till ytterligare samarbete mellan de två organisationerna när det gäller både kapacitetsutveckling och konsolideringen av en EU-pelare inom Nato, inom ramen för varje nationell konstitution.

31.  Europaparlamentet upprepar att EU och USA måste förbättra sitt samarbete inom området it-säkerhet och it-försvar, närmare bestämt genom specialiserade byråer och arbetsgrupper såsom Enisa, Europol, Interpol, framtida strukturer inom ramen för Pesco och Europeiska försvarsfonden, i synnerhet för att bekämpa it-angrepp och gemensamt påskynda insatser för att utveckla en omfattande och transparent internationell ram i vilken miniminormer för it-säkerhetsstrategier fastställs samtidigt som grundläggande friheter upprätthålls. Parlamentet anser det mycket viktigt att EU och Nato trappar upp utbytet av underrättelser för att möjliggöra formellt fastställande av ursprung till it-angrepp och följaktligen göra det möjligt att ålägga de ansvariga för it-angreppen restriktiva påföljder. Europaparlamentet understryker betydelsen av och det positiva bidrag som USA:s ”European Reassurance Initiative”, dvs. förstärkt militär närvaro i Europa, har för säkerheten i EU:s medlemsstater.

32.  Europaparlamentet framhåller den ökande betydelsen av artificiell intelligens och maskininlärning kräver stärkt samarbete mellan EU och USA och att åtgärder bör vidtas för att främja samarbete mellan amerikanska och europeiska teknikföretag i syfte att partnerskap kring utveckling och tillämpning ska utnyttjas på bästa sätt.

33.  Europaparlamentet uppmanar den amerikanska kongressen att inbegripa Europaparlamentet i sitt program för utbyte av information om it-hot med parlamenten i Australien, Kanada, Nya Zeeland och Storbritannien.

34.  Europaparlamentet understryker behovet av en gemensam strategi för att reglera digitala plattformar och öka deras ansvarsskyldighet i syfte att behandla frågorna om censur på internet, upphovsrätt och rättsinnehavares rättigheter, personuppgifter och begreppet nätneutralitet. Parlamentet framhåller på nytt behovet att arbeta tillsammans för att främja ett öppet, interoperabelt och säkert internet som styrs med en flerpartsmodell som främjar mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstaten, yttrandefriheten och gynnar ekonomiskt välstånd och innovation, samtidigt som integriteten respekteras och bedrägerier, svindleri och stöld förebyggs. Parlamentet efterfrågar gemensamma ansträngningar för att utarbeta normer och regleringar och främja tillämpligheten av internationell rätt i cyberrymden.

35.  Europaparlamentet framhåller på nytt att nätneutralitet stadgas i EU-rätten. Parlamentet beklagar Federal Communications Commissions beslut att upphäva reglerna om nätneutralitet. Parlamentet välkomnar den nyligen genomförda omröstningen i USA:s senat om att upphäva detta beslut. Parlamentet uppmanar USA:s kongress att följa senatens beslut i syfte att bevara ett öppet och säkert internet som inte tillåter diskriminerande behandling av internetinnehåll.

36.  Europaparlamentet framhåller behovet av ordentliga förhandlingar om standardisering, särskilt mot bakgrund av den allt snabbare tekniska utvecklingen på framför allt it-området.

37.  Europaparlamentet betonar att en viktig del i att stärka EU:s och USA:s insatser för att bekämpa terrorism är skydd av kritisk infrastruktur, bland annat genom att främja gemensamma normer och stimulera kompatibilitet och interoperabilitet, liksom en övergripande strategi för att bekämpa terrorism, även genom samordning i regionala, multilaterala och globala forum och samarbete genom utbyte av uppgifter med koppling till terroristverksamhet. Parlamentet framhåller på nytt behovet att stödja mekanismer såsom EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och andra gemensamma insatser som kan bidra väsentligt till och vara avgörande i kampen mot terrorism och extremism. Parlamentet påminner de båda parterna om att kampen mot terrorism måste vara förenlig med internationell rätt och demokratiska värden samt till fullo respektera medborgerliga rättigheter och grundläggande mänskliga rättigheter.

38.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den nyliga utnämningen av Gina Haspel till direktör för Central Intelligence Agency (CIA), med tanke på den bristande respekt för de mänskliga rättigheterna som hon tidigare har uppvisat, bland annat i och med hennes delaktighet i CIA:s program för överlämnanden och hemliga interneringar.

39.  Europaparlamentet ser med stor oro på USA:s administrations rapporterade avveckling av de begränsade restriktionerna för drönarprogrammet, vilket ökar risken för dödsfall bland civila och olagligt dödande, liksom på bristen på transparens kring både USA:s drönarprogram och stödet från vissa EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar USA och EU:s medlemsstater att se till att användningen av bestyckade drönare följer skyldigheterna enligt internationell rätt, däribland internationell människorättslagstiftning och internationell humanitär rätt, och att robusta bindande normer som reglerar tillhandahållandet av alla former av stöd till dödliga drönaroperationer fastställs.

40.  Europaparlamentet framhåller behovet att EU och USA bekämpar skatteundandragande och andra finansiella brott och säkerställer transparens.

41.  Europaparlamentet uppmuntrar till ett ytterligare förbättrat samarbete avseende kampen mot skatteflykt, skatteundandragande, penningtvätt och finansiering av terrorism, särskilt inom ramen för TFTP-avtalet mellan EU och USA, vilket bör stärkas genom att man inbegriper uppgifter om finansiella flöden med anknytning till utländsk inblandning och olaglig underrättelseverksamhet. Parlamentet uppmanar dessutom EU och USA att samarbeta inom ramen för OECD i kampen mot skatteflykt och aggressiv skatteplanering genom att fastställa internationella regler och normer för att ta itu med detta globala problem. Parlamentet påminner om att ett fortsatt samarbete inom brottsbekämpning är avgörande för att stärka vår gemensamma säkerhet, och uppmanar USA att säkerställa bilateralt och multilateralt samarbete på detta område. Parlamentet beklagar djupt det partiella upphävandet av Dodd Frank Act, vilket gjort att tillsynen över amerikanska banker har minskat avsevärt.

42.  Europaparlamentet framhåller de kvarvarande bristerna i skölden för skydd av privatlivet när det gäller respekten för registrerade personers grundläggande rättigheter. Parlamentet välkomnar och stöder uppmaningarna till USA:s lagstiftare om att arbeta för en omnibuslag om integritet och uppgiftsskydd. Parlamentet påpekar att skydd av personuppgifter är en grundläggande rättighet i Europa och att det inte finns någon reglering i USA som kan jämföras med EU:s nya allmänna dataskyddsförordning.

43.  Europaparlamentet erinrar om den utbredda transatlantiska solidariteten i samband med förgiftningen av Skripal i Salisbury, vilket ledde till utvisningen av ryska diplomater i 20 EU-medlemsstater, Kanada, USA, Norge och fem EU-kandidatländer.

44.  Europaparlamentet upprepar sin oro över att kongressen i mars 2017 röstade emot den bestämmelse som framlagts av Federal Communications Commission om integritetsskydd för kunder som använder bredbands- och andra kommunikationstjänster (”Protecting the Privacy of Customers of Broadband and Other Telecommunications Services”), vilket i praktiken innebär slutet för regler om integritetsskydd som skulle ha gällt för bredbandstjänster och ålagt internetleverantörerna att utverka kundernas uttryckliga samtycke innan de säljer eller delar med sig av uppgifter om webbsökning eller annan privat information till annonsörer eller andra företag. Parlamentet anser detta vara ännu ett hot mot skyddet för privatlivet i USA.

45.  Europaparlamentet erinrar om att USA fortfarande är det enda landet utanför EU som är upptaget på EU:s förteckning över viseringsfrihet men inte beviljar viseringsfri inresa för medborgare i alla EU-medlemsstater. Parlamentet uppmanar eftertryckligen USA att inbegripa de fem berörda EU-medlemsstaterna (Bulgarien, Kroatien, Cypern, Polen och Rumänien) i USA:s program för viseringsundantag så snart som möjligt. Parlamentet påminner om att kommissionen är rättsligt skyldig att anta en delegerad akt – som tillfälligt häver viseringslättnaden för medborgare i de tredjeländer som inte har hävt viseringskravet för medborgare i vissa medlemsstater – inom en period av 24 månader efter den dag då den aktuella underrättelsen offentliggjordes, en period som löpte ut den 12 april 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen, på grundval av artikel 265 i EUF-fördraget, att anta den nödvändiga delegerade akten.

46.  Europaparlamentet betonar att EU är fast beslutet att stärka demokratin, de mänskliga rättigheterna, rättsstaten, välståndet, stabiliteten, motståndskraften och säkerheten i sina grannar i första hand genom icke-militära medel, i synnerhet genom associeringsavtal. Parlamentet uppmanar EU och USA att stärka sitt samarbete och att på ett bättre sätt samordna sina insatser, projekt och ståndpunkter i EU:s grannskap, i både öst och syd. Parlamentet påminner om att EU:s utvecklingspolitik och humanitära politik runt om i världen också bidrar till global säkerhet.

47.  Europaparlamentet lovordar USA:s strategiska fokus på och öppenhet inför regionen, och påminner om att Balkan utgör en utmaning för Europa och för kontinentens säkerhet i stort. Parlamentet uppmanar därför USA att delta i ytterligare gemensamma insatser på västra Balkan, särskilt för att stärka rättsstaten, demokratin, yttrandefriheten och säkerhetssamarbetet. Parlamentet rekommenderar fler gemensamma insatser, såsom anti-korruptionsmekanismer och institutionsbyggande, för att skapa mer säkerhet, stabilitet, motståndskraft och ekonomiskt välstånd i länderna i regionen samt bygga en roll i att lösa långvariga problem. Parlamentet anser att EU och USA bör inleda en ny dialog på hög nivå om västra Balkan i syfte att säkerställa att politiska mål och biståndsprogram är förenliga med varandra och dessutom vidta relevanta åtgärder.

48.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att spela en mer aktiv och effektiv roll i lösningen av konflikten på Ukrainas territorium och att stödja alla ansträngningar för en varaktig och fredlig lösning som respekterar Ukrainas enhet, suveränitet och territoriella integritet och inbegriper ett återlämnande av Krimhalvön till Ukraina, och att yrka på och stödja reformprocesser och ekonomisk utveckling i Ukraina som måste överensstämma helt och hållet med Ukrainas åtaganden och rekommendationerna från internationella organisationer. Parlamentet uttrycker sin djupaste besvikelse över den fortsatta bristen på framsteg när det gäller genomförandet av Minskavtalen och den försämrade säkerhetssituationen och humanitära situationen i östra Ukraina. Parlamentet anser därför att sanktionerna mot Ryssland fortfarande är nödvändiga och att USA bör samordna sina insatser med EU. Parlamentet efterlyser närmare samarbete i denna fråga mellan vice ordföranden/den höga representanten och USA:s särskilda representant för Ukraina.

49.  Europaparlamentet påminner också om vikten av att EU och USA försöker hitta en lösning på de ”frysta” konflikterna i Georgien och Moldavien.

50.  Europaparlamentet påminner om att den internationella ordningen bygger på respekt för internationella avtal. I ljuset av detta beklagar parlamentet USA:s beslut att inte stödja slutsatserna från G7-toppmötet i Kanada. Parlamentet upprepar sitt engagemang för internationell rätt och universella värden, och i synnerhet för ansvarsskyldighet, icke-spridning av kärnvapen och fredlig lösning av tvister. Parlamentet understryker att konsekvens i vår strategi för icke-spridning av kärnvapen är avgörande för vår trovärdighet som central global aktör och förhandlare. Parlamentet uppmanar EU och USA att samarbeta i fråga om att underlätta kärnvapennedrustning och effektiva åtgärder för minskade kärnvapenrisker.

51.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma övergripande handlingsplanen med Iran är ett betydande multilateralt avtal och en avsevärd diplomatisk framgång för multilateral diplomati och EU:s diplomati för att främja stabilitet i regionen. Parlamentet påminner om att EU är fast beslutet att göra sitt yttersta för att bevara den gemensamma övergripande handlingsplanen med Iran som en central pelare i den internationella icke-spridningsstrukturen, vilket även berör Nordkoreafrågan, och som ett avgörande element för säkerheten och stabiliteten i regionen. Parlamentet upprepar att man mer kritiskt måste granska iranska aktiviteter avseende ballistiska robotar och regional stabilitet, särskilt Irans deltagande i olika konflikter i regionen, och situationen för de mänskliga rättigheterna och minoriteters rättigheter i Iran vid sidan av den gemensamma övergripande handlingsplanen, i relevanta format och forum. Parlamentet betonar att transatlantiskt samarbete är avgörande i de här frågorna. Parlamentet understryker att Iran enligt ett flertal rapporter från Internationella atomenergiorganet (IAEA) uppfyller sina åtaganden enligt den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet kritiserar skarpt president Trumps beslut att ensidigt lämna den gemensamma övergripande handlingsplanen och införa extraterritoriella åtgärder mot företag från EU som är aktiva i Iran. Parlamentet understryker att EU är beslutet att skydda sina egna och sina företags och investerares intressen mot den extraterritoriella verkan av amerikanska sanktioner. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang beslutet att aktivera ”blockeringsförordningen”, som syftar till att skydda EU:s handelsintressen i Iran från konsekvenserna av USA:s extraterritoriella sanktioner, och uppmanar rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att vidta alla ytterligare åtgärder som anses nödvändiga för att skydda den gemensamma övergripande handlingsplanen.

52.  Europaparlamentet är bekymrat över USA:s säkerhets- och handelspolitik i östra Asien och Sydostasien, inbegripet det politiska tomrum som uppstår genom USA:s utträde ur Stillahavspartnerskapet. Parlamentet påpekar på nytt vikten av ett konstruktivt åtagande från EU:s sida i östra och sydöstra Asien och Stillahavsregionen, och välkomnar i detta sammanhang EU:s aktiva handelspolitik i denna del av världen och de säkerhetsrelaterade EU-initiativen, framför allt såsom de uttrycks i rådets slutsatser om förstärkning av EU:s säkerhetssamarbete i och med Asien, även för den politiska och ekonomiska balansens skull.

53.  Europaparlamentet välkomnar inledandet av nya högnivådialoger med Nordkorea och det nyligen genomförda toppmötet i Singapore den 12 juni 2018, och påminner om att dessa samtal, som ännu inte har visat prov på några påtagliga och kontrollerbara resultat, syftar till en fredlig lösning på spänningarna och därmed till att främja regional och global fred, säkerhet och stabilitet. Parlamentet betonar att det internationella samfundet, inbegripet EU och USA, samtidigt måste fortsätta att utöva påtryckningar på Nordkorea till dess att landet på ett trovärdigt sätt genomför en kärnvapennedrustning genom att ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBT) och tillåter att den förberedande kommissionen för organisationen för fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar (CTBTO) och IAEA dokumenterar kärnvapennedrustningen. Parlamentet uttrycker sin oro över de otillräckliga steg mot kärnvapennedrustning som tagits av Nordkorea och som den 24 augusti 2018 föranledde president Trump att ställa in de planerade samtalen i Nordkorea med utrikesminister Mike Pompeo.

54.  Europaparlamentet påminner USA om att landet fortfarande inte har ratificerat CTBT, trots att landet är en bilaga II-stat vars undertecknande är nödvändigt för att fördraget ska träda i kraft. Parlamentet upprepar uppmaningarna från vice ordföranden/den höga representanten med krav på att världens ledare ratificerar fördraget. Parlamentet uppmanar USA att ratificera CTBT så snart som möjligt och att stödja CTBTO ytterligare genom att övertala de återstående bilaga II-staterna att ratificera fördraget.

55.  Europaparlamentet insisterar på att internationell sjörätt måste upprätthållas, även i Sydkinesiska havet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang USA att ratificera FN:s havsrättskonvention.

56.  Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete mellan EU och USA för en fredlig lösning på regionala konflikter och ombudskriget i Syrien, eftersom avsaknaden av en gemensam strategi undergräver en fredlig lösning på konflikterna, och uppmanar alla berörda parter och regionala aktörer att avstå från våld och alla andra handlingar som kan förvärra situationen. Parlamentet bekräftar att den FN-ledda Genèveprocessen har företräde i lösningen av konflikten i Syrien, i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254, som förhandlats fram mellan konfliktens parter och har stöd av centrala internationella och regionala aktörer. Parlamentet efterlyser fullständigt genomförande av och respekt för FN:s säkerhetsråds resolutioner, vilka överträds av de länder som är parter i Astana-förhandlingarna. Parlamentet efterfrågar gemensamma ansträngningar för att garantera fullständigt humanitärt tillträde till behövande samt en oberoende, opartisk, grundlig och trovärdig utredning och lagföring av de ansvariga. Parlamentet efterlyser även stöd till bland annat arbetet i den internationella, opartiska och oberoende mekanismen avseende internationella brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2012.

57.  Europaparlamentet påminner om att EU stöder ett återupptagande av en meningsfull fredsprocess i Mellanöstern som syftar till en tvåstatslösning, på grundval av 1967 års gränser, med en självständig, demokratisk, livskraftig och geografiskt sammanhängande palestinsk stat som lever i fred och säkerhet sida vid sida med ett säkert Israel och de övriga grannländerna, och insisterar på att alla åtgärder som skulle undergräva detta arbete måste undvikas. Parlamentet beklagar i detta sammanhang djupt USA:s regerings ensidiga beslut att flytta ambassaden från Tel Aviv till Jerusalem och att formellt erkänna staden som Israels huvudstad. Parlamentet understryker att Jerusalemfrågan måste ingå i ett slutligt fredsavtal mellan israeler och palestinier. Parlamentet betonar att den gemensamma färdplanen bör stärkas, och framhåller behovet att USA samordnar fredsinsatserna i Mellanöstern med sina europeiska partner.

58.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för UNRWA och dess hängivna personal för deras enastående och oumbärliga humanitära arbete och utvecklingsarbete för palestinska flyktingar (på Västbanken inklusive östra Jerusalem samt i Gazaremsan, Jordanien, Libanon och Syrien), vilket är av avgörande betydelse för säkerheten och stabiliteten i regionen. Parlamentet beklagar djupt USA:s regerings beslut att upphöra med sin finansiering av UNRWA och begär att USA omprövar detta beslut. Parlamentet betonar Europaparlamentets och Europeiska unionens ihållande stöd för organet och uppmuntrar EU:s medlemsstater att skjuta till ytterligare medel i syfte att garantera långsiktig hållbarhet för UNRWA:s verksamhet.

59.  Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare globalt samarbete mellan program i EU och USA som främjar demokrati, mediefrihet, fria och rättvisa val samt upprätthållandet av mänskliga rättigheter, inbegripet rättigheterna för flyktingar och migranter, kvinnor samt etniska och religiösa minoriteter. Parlamentet framhåller betydelsen av värdena god samhällsstyrning, ansvarsskyldighet, öppenhet och rättsstatlighet, vilka underbygger försvaret av mänskliga rättigheter. Parlamentet upprepar EU:s starka och principiella ståndpunkt mot dödsstraff och för ett globalt moratorium för dödsstraff, i syfte att avskaffa dödsstraffet i hela världen. Parlamentet framhåller behovet av samarbete när det gäller krisförebyggande och fredsbyggande samt när det gäller insatser vid humanitära kriser.

60.  Europaparlamentet upprepar att EU och USA har gemensamma intressen i Afrika, där de båda måste samordna och intensifiera sitt stöd, på lokal, regional och multinationell nivå, för god samhällsstyrning, demokrati, mänskliga rättigheter, hållbar social utveckling, miljöskydd, migrationshantering, ekonomisk styrning och säkerhetsfrågor, liksom fredliga lösningar på regionala konflikter, korruptionsbekämpning, olagliga finansiella transaktioner, våld och terrorism. Parlamentet anser att bättre samordning mellan EU och USA, bland annat genom stärkt politisk dialog och utarbetande av gemensamma strategier för Afrika, med vederbörlig hänsyn till regionala organisationers och subregionala gruppers ståndpunkter, skulle leda till effektivare åtgärder och resursanvändning.

61.  Europaparlamentet framhåller vikten av EU:s och USA:s gemensamma politiska, ekonomiska och säkerhetsrelaterade intressen, avseende den ekonomiska politik som bedrivs av länder såsom Kina och Ryssland, och påminner om att gemensamma insatser, inbegripet genom WTO, kan bidra till att hantera sådana frågor som rådande obalanser i den globala handeln och situationen i Ukraina. Parlamentet uppmanar USA:s regering att avstå från ytterligare blockeringar av nomineringen av domare till WTO:s överprövningsorgan. Parlamentet framhåller behovet av närmare samarbete vid hanteringen av Kinas strategi ”One Belt One Road”, bland annat genom att utveckla samarbete i detta avseende mellan EU och Quad-gruppen för fyrpartssamtal om säkerhet mellan USA, Indien, Japan och Australien.

62.  Europaparlamentet påpekar behovet av ett bättre samarbete om politiken för Arktis, framför allt inom ramen för Arktiska rådet och särskilt med tanke på att klimatförändringarna kan leda till att nya navigeringsrutter öppnas upp och naturresurser kan komma att bli tillgängliga.

63.  Europaparlamentet insisterar på att migration är ett globalt fenomen och därför bör hanteras genom samarbete, partnerskap och skydd av mänskliga rättigheter och säkerhet, men även genom hantering av migrationsvägar och strävan efter en global strategi på FN-nivå på grundval av respekt för internationell rätt, i synnerhet Genèvekonventionen från 1951 och tillhörande protokoll från 1967. Parlamentet välkomnar de ansträngningar som hittills gjorts i FN för att uppnå en global pakt för säker, ordnad och reguljär migration samt en global pakt om flyktingar, och beklagar USA:s beslut från december 2017 att dra sig ur diskussionerna. Parlamentet efterfrågar en gemensam politik för att bekämpa de bakomliggande orsakerna till migration.

64.  Europaparlamentet förespråkar ett förbättrat samarbete mellan EU och USA i energifrågor, inklusive förnybara energikällor, på grundval av Energirådet EU–USA. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till fortsatta möten. Parlamentet efterfrågar även mer samarbete inom energiforskning och nya energitekniker, liksom närmare samarbete för att skydda energiinfrastruktur mot it-angrepp. Parlamentet betonar behovet att arbeta tillsammans när det gäller försörjningstrygghet, och understryker att ytterligare klargöranden är nödvändiga i fråga om hur Ukrainas transitroll ska se ut fortsättningsvis.

65.  Europaparlamentet framhåller sin oro rörande Nord Stream 2-ledningen och dess potentiellt splittrande roll när det gäller medlemsstaternas energitrygghet och energisolidaritet, och välkomnar USA:s stöd i fråga om att säkerställa energitrygghet i Europa.

66.  Europaparlamentet beklagar USA:s utträde ur Parisavtalet, men lovordar de fortsatta insatserna från amerikanska privatpersoner, företag, städer och stater som fortfarande arbetar för att fullgöra Parisavtalet och bekämpa klimatförändringarna, och betonar behovet av mer samverkan från EU:s sida med dessa aktörer. Parlamentet konstaterar att klimatförändringar inte längre är en del av USA:s nationella säkerhetsstrategi. Parlamentet bekräftar på nytt EU:s åtagande gentemot Parisavtalet och FN:s Agenda 2030, och betonar att det är nödvändigt att genomföra dem för att trygga global säkerhet och utveckla en mer hållbar ekonomi och ett mer hållbart samhälle. Parlamentet påminner om att en övergång mot en grön ekonomi för med sig många möjligheter till arbetstillfällen och tillväxt.

67.  Europaparlamentet efterlyser fortsatt samarbete inom innovation, vetenskap och teknik, och uppmanar till en förnyelse av vetenskaps- och teknikavtalet mellan USA och EU.

Försvar för en regelbaserad handelsordning i oroliga tider

68.  Europaparlamentet konstaterar att USA var den största marknaden för EU:s export och den näst största källan för importen till EU 2017. Parlamentet konstaterar att det finns skillnader i underskott och överskott mellan EU och USA när det gäller handel med varor, handel med tjänster, digital handel och utländska direktinvesteringar. Parlamentet betonar att handels- och investeringsförbindelserna mellan EU och USA, som är de största i världen och alltid har byggt på gemensamma värderingar, är en av de viktigaste drivkrafterna för global ekonomisk tillväxt, handel och välstånd- Parlamentet konstaterar vidare att EU har ett överskott på 147 miljarder US-dollar i varuhandeln med USA. Parlamentet noterar att EU-företag sysselsätter 4,3 miljoner arbetstagare i USA.

69.  Europaparlamentet betonar att EU och USA är två nyckelaktörer i en globaliserad värld som utvecklas med aldrig tidigare skådad hastighet och intensitet, och att EU och USA med tanke på de gemensamma utmaningarna har ett gemensamt intresse av samarbete och samordning i handelspolitiska frågor för att forma framtidens multilaterala handelssystem och globala normer.

70.  Europaparlamentet påpekar den centrala roll som WTO spelar inom det multilaterala handelssystemet som det bästa alternativet för att garantera ett öppet, rättvist och regelbaserat system som beaktar och balanserar sina medlemmars många olika intressen. Parlamentet upprepar sitt stöd för att ytterligare stärka det multilaterala handelssystemet. Parlamentet stöder det arbete som genomförs av kommissionen för att tillsammans med USA verka ytterligare för ett positivt svar på de nuvarande institutionella och strukturella utmaningarna.

71.  Europaparlamentet betonar WTO:s uppgift att lösa handelsrelaterade tvister. Parlamentet uppmanar samtliga WTO-medlemmar att se till att WTO:s system för tvistlösning fungerar ordentligt. Parlamentet beklagar i detta avseende USA:s blockering av nya nomineringar för att fylla de lediga platserna i överprövningsorganet, vilket hotar själva funktionen för WTO:s system för tvistlösning. Parlamentet uppmanar kommissionen och samtliga WTO-medlemmar att undersöka olika sätt att lösa detta dödläge om förnyande av domare vid WTO:s överprövningsorgan, om så krävs genom att reformera tvistlösningssystemet. Parlamentet anser att sådana reformer skulle kunna syfta till att säkerställa systemets effektivitet och oberoende på högsta möjliga nivå, samtidigt som man förblir konsekvent med de värden och det allmänna arbetssätt som EU ständigt har försvarat sedan WTO inrättades, framför allt främjandet av fri och rättvis global handel, i enlighet med rättsstatsprincipen, och behovet att alla WTO-medlemmar fullgör samtliga skyldigheter inom WTO.

72.  Europaparlamentet välkomnar – samtidigt som det beklagar bristen på resultat vid WTO:s elfte ministerkonferens (MC11) – undertecknandet av den gemensamma förklaringen från USA, EU och Japan om avskaffande av orättvisa marknadssnedvridande och protektionistiska åtgärder, vilket även framhölls i uttalandet från G20 i juli 2017. Parlamentet efterfrågar ytterligare samarbete med USA och Japan på detta område för att ta itu med illojala handelsmetoder såsom diskriminering, begränsat marknadstillträde, dumpning och subventioner.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa en arbetsplan med USA och andra WTO-medlemmar om undanröjandet av snedvridande subventioner inom bomullssektorn och fiskerisektorn (särskilt i fråga om olagligt, orapporterat och oreglerat fiske). Parlamentet efterlyser samarbete för att främja den multilaterala agendan inom nya frågor, såsom e-handel, digital handel – inbegripet digital utveckling – investeringsfrämjande samt frågor om handel och miljö och om handel och jämställdhet, och för att främja särskild politik som ska underlätta mikroföretags och små och medelstora företags deltagande i den globala ekonomin.

74.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att främja samarbete på internationell nivå för att stärka de internationella avtalen på området offentlig upphandling, i synnerhet WTO:s avtal om offentlig upphandling.

75.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med USA i syfte att återuppta förhandlingarna om det plurilaterala avtalet om miljöanpassade varor och avtalet om handel med tjänster.

76.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att gemensamt utnyttja sina resurser för att bekämpa illojal politik och praxis på handelsområdet, och samtidigt respektera multilaterala regler och tvistlösningsförfarandet inom WTO och undvika ensidiga åtgärder, eftersom de är skadliga för alla de globala värdekedjor inom vilka företag från EU och USA verkar. Parlamentet beklagar djupt den osäkerhet i det internationella handelssystemet som orsakats av USA:s användning av instrument och politiska verktyg (t.ex. avsnitt 232 från 1962 och avsnitt 301 från 1974) som skapades före inrättandet av WTO och dess system för tvistlösning. Parlamentet noterar i detta hänseende att USA:s beslut att införa stål- och aluminiumtullar i enlighet med avsnitt 232 inte kan motiveras med nationell säkerhet som grund, och uppmanar USA att bevilja EU och andra allierade fullständigt och permanent undantag från åtgärderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att reagera kraftfullt om dessa tullar skulle komma att användas som ett sätt att minska EU:s export. Parlamentet betonar också att det skulle vara oberättigat med sanktioner från USA:s sida i form av motåtgärder mot europeiska varor efter offentliggörandet av rapporten från överprövningsorganet mot bakgrund av USA:s klagomål mot EU om åtgärder som påverkar handeln med stora civila flygplan, eftersom 204 av de 218 yrkanden som lagts fram av USA avvisats av WTO och en ytterligare rapport om det relaterade målet mot USA:s olagliga subventioner fortfarande kan förväntas.

77.  Europaparlamentet noterar det fortsatta bilaterala samarbetet mellan EU och USA i ett stort antal regleringsfrågor, så som visas av det nyligen ingångna bilaterala avtalet om tillsynsregler för försäkring och återförsäkring eller det ömsesidiga avtalet om erkännande med avseende på erkännande av inspektioner av läkemedelstillverkare. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fullt ut respektera Europaparlamentets roll i denna process.

78.  Europaparlamentet betonar vilken avgörande betydelse immaterialrätt har för EU:s och USA:s ekonomier. Parlamentet uppmanar båda parterna att stödja forskning och innovation på båda sidor av Atlanten och garantera immaterialrättsligt skydd på hög nivå, och se till att de som skapar innovativa produkter av hög kvalitet kan fortsätta att göra det.

79.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att förbättra marknadstillträdet för små och medelstora företag som exporterar till USA och till EU, genom ökad öppenhet angående befintliga regler och marknadsöppningar på båda sidor av Atlanten, t.ex. genom en portal för små och medelstora företag.

80.  Europaparlamentet betonar att USA:s marknad är viktig för EU:s små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar EU och USA att ta itu med den oproportionerliga effekt som tullar, icke-tariffära handelshinder och tekniska handelshinder har på små och medelstora företag på båda sidor om Atlanten, inte bara genom en minskning av tullar utan även en förenkling av tullförfaranden och eventuellt nya mekanismer som syftar till att hjälpa små och medelstora företag att utbyta erfarenheter och bästa praxis om att köpa och sälja på EU:s och USA:s marknader.

81.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att inom ramen för sitt bilaterala samarbete avhålla sig från skattekonkurrens med varandra, då detta bara leder till minskade investeringar i båda ekonomierna.

82.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att komma överens om en ram för digital handel som respekterar båda sidors befintliga rättsliga ramar och avtal, dataskyddslagstiftning och uppgiftsskyddsregler, vilket är av särskild betydelse för tjänstesektorn. Parlamentet betonar i detta avseende att EU och USA bör samarbeta för att få tredjeländer att anta kraftfulla normer för dataskydd.

83.  Europaparlamentet vädjar till EU och USA att öka samarbetet kring klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar EU och USA att använda sig av nuvarande och framtida handelsförhandlingar, på alla nivåer, för att se till att internationellt avtalade normer såsom Parisavtalet tillämpas, främja handel med miljövänliga varor, däribland teknik, och säkerställa en global energiövergång, med en tydlig och samordnad internationell handelsagenda, både för att skydda miljön och för att skapa möjligheter till arbete och tillväxt.

84.  Europaparlamentet anser att ett potentiellt nytt avtal om EU:s och USA:s handels- och investeringsförbindelser inte kan förhandlas fram under vare sig press eller hot och att endast ett brett, ambitiöst och balanserat avtal som omfattar alla handelsområden skulle vara i EU:s intresse. Parlamentet noterar i detta avseende att det skulle kunna vara fördelaktigt att inrätta en möjlig särskild och permanent samarbetsmekanism för regelverk och samråd. Parlamentet uppmanar kommissionen att återuppta förhandlingarna med USA under de rätta omständigheterna.

85.  Europaparlamentet betonar att handelsflöden i allt högre grad kräver nya, snabbare och säkrare sätt att flytta varor och tjänster över gränserna. Parlamentet uppmanar EU och USA att som centrala handelspartner samarbeta om handelsrelaterade digitala tekniska lösningar för att underlätta handeln.

86.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av den befintliga dialogen och samarbetet om vetenskap och teknik mellan EU och USA. Parlamentet inser att EU:s och USA:s arbete på området forskning och utveckling är en viktig drivkraft för kunskap och ekonomisk tillväxt, och stöder att vetenskaps- och teknikavtalet mellan EU och USA förlängs och utvidgas efter 2018, i syfte att främja forskning, innovation och ny teknik, skydda immaterialrätten och skapa fler och bättre arbetstillfällen, hållbar handel och tillväxt för alla.

87.  Europaparlamentet delar USA:s oro över den globala överkapaciteten inom stålsektorn. Parlamentet beklagar samtidigt ensidiga åtgärder som inte är förenliga med WTO, vilka endast kommer att undergräva integriteten för ett regelbaserat handelssystem. Parlamentet betonar att inte ens ett permanent undantag för EU från USA:s tullar kan rättfärdiga denna åtgärd. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med USA för att stärka insatserna för att bekämpa överkapaciteten inom stålsektorn inom ramen för G20:s globala forum, för att kunna utnyttja den enorma potentialen med multilaterala åtgärder. Parlamentet upprepar sin övertygelse att gemensamma åtgärder inom de regelbaserade handelssystemen är det bästa sättet att lösa sådana globala problem.

88.  Europaparlamentet hävdar åter att det är viktigt att EU och USA på ett samordnat och konstruktivt sätt tar itu med den nödvändiga moderniseringen av WTO, i syfte att göra organisationen mer effektiv, öppen och ansvarsskyldig, och även säkerställa att aspekterna jämställdhet, sociala frågor, miljö och mänskliga rättigheter införlivas tillräckligt i utarbetandet av internationella regler och policyer för handel.

89.  Europaparlamentet påpekar att EU står för en marknadsekonomi utan snedvridning och för en öppen, värderings- och regelbaserad och rättvis handel. Parlamentet upprepar sitt stöd för kommissionens strategi till svar på USA:s nuvarande handelspolitik, samtidigt som man följer reglerna för det multilaterala handelssystemet. Parlamentet efterfrågar enighet bland alla EU:s medlemsstater och uppmanar kommissionen att utveckla en gemensam strategi för att ta itu med denna situation. Parlamentet betonar vikten av att bevara enigheten bland EU:s medlemsstater i detta avseende, eftersom gemensamma åtgärder från EU inom ramen för den gemensamma handelspolitiken och EU:s tullunion på internationell nivå, liksom bilateralt med USA, har visat sig betydligt mer effektiva än något initiativ från enskilda medlemsstater. Parlamentet upprepar att EU är redo att samarbeta med USA i handelsrelaterade frågor av ömsesidigt intresse inom reglerna för det multilaterala handelssystemet.

90.  Europaparlamentet beklagar president Trumps beslut att USA ska dra sig ur den gemensamma övergripande handlingsplanen och de följder som detta beslut kommer att få för EU-företag som gör affärer i Iran. Parlamentet stöder alla de insatser från EU som syftar till att värna intressena för EU-företag som investerar i Iran, framför allt kommissionens beslut att aktivera den blockerande stadgan, som visar EU:s engagemang för den gemensamma övergripande handlingsplanen. Parlamentet anser att samma stadga skulle kunna användas närhelst det är lämpligt.

91.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att stärka samarbetet och insatserna för att genomföra och utöka system för tillbörlig aktsamhet för företag, för att stärka skyddet av mänskliga rättigheter internationellt, däribland på området handel med mineraler och metaller från konfliktdrabbade områden.

92.  Europaparlamentet beklagar djupt USA:s avståndstagande från miljöskydd. Parlamentet beklagar i detta sammanhang president Trumps beslut att – när USA är den största importören av jakttroféer från elefanter – häva förbudet mot import av sådana troféer från vissa afrikanska länder, däribland Zimbabwe och Zambia.

93.  Europaparlamentet uppmanar EU och USA att fortsätta och att stärka det transatlantiska parlamentariska samarbetet, vilket bör leda till en starkare och bredare politisk ram för att förbättra handels- och investeringsbanden mellan EU och USA.

94.  Europaparlamentet uttrycker oro över att USA och Kina kan komma att ingå ett avtal som inte är helt förenligt med WTO, vilket också skulle kunna undergräva våra intressen och leda till besvärliga transatlantiska handelsförbindelser. Parlamentet betonar därför behovet av en mer global överenskommelse med våra viktigaste handelspartner, med tanke på våra gemensamma intressen i hela världen.

o
o   o

95.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, utrikestjänsten, kommissionen, medlemsstaternas och anslutnings- och kandidatländernas regeringar och parlament, USA:s president samt USA:s senat och representanthus.

(1) EGT L 309, 29.11.1996, s. 1.
(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0068.
(3) EUT C 298 E, 8.12.2006, s. 226.
(4) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 198.
(5) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 124.
(6) EUT C 65, 19.2.2016, s. 120.
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0435.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0493.
(9) Antagna texter, P8_TA(2017)0492.
(10) Antagna texter, P8_TA(2018)0042.


Läget i förbindelserna mellan EU och Kina
PDF 191kWORD 75k
Europaparlamentets resolution av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina (2017/2274(INI))
P8_TA(2018)0343A8-0252/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av etableringen av diplomatiska förbindelser mellan EU och Kina den 6 maj 1975,

–  med beaktande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina, som lanserades 2003,

–  med beaktande av den huvudsakliga rättsliga ramen för förbindelser med Kina, nämligen avtalet om handelssamarbete och ekonomiskt samarbete mellan EEG och Kina(1), vilket undertecknades i maj 1985 och omfattar ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser samt samarbetsprogrammet mellan EU och Kina,

–  med beaktande av den strategiska agendan för förbindelserna mellan EU och Kina fram till 2020, som godkändes den 21 november 2013,

–  med beaktande av den strukturerade politiska dialogen mellan EU och Kina, som formellt upprättades 1994, och den strategiska högnivådialogen om strategiska och utrikespolitiska frågor, som upprättades 2010, särskilt de femte och sjunde strategiska högnivådialogerna mellan EU och Kina, som hölls i Peking den 6 maj 2015 respektive den 19 april 2017,

–  med beaktande av förhandlingarna om ett nytt partnerskaps- och samarbetsavtal, som inleddes 2007,

–  med beaktande av förhandlingarna om ett bilateralt investeringsavtal, som påbörjades i januari 2014,

–  med beaktande av det nittonde toppmötet mellan EU och Kina, som hölls i Bryssel den 1–2 juni 2017,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 22 juni 2016 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Byggstenar för en ny EU-strategi för Kina (JOIN(2016)0030),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 18 juli 2016 om EU:s strategi avseende Kina,

–  med beaktande av det gemensamma rapporten av den 24 april 2018 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Den särskilda administrativa regionen Hongkong: Årsrapport 2017 (JOIN(2018)0007),

–  med beaktande av rådets riktlinjer av den 15 juni 2012 för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i Östasien,

–  med beaktande av den kinesiska nationella folkkongressens ständiga kommittés antagande den 1 juli 2015 av den nya lagen för nationell säkerhet,

–  med beaktande av vitboken av den 26 maj 2015 om Kinas militära strategi,

–  med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Kina, som inleddes 1995, och dess trettiofemte runda, som hölls i Bryssel den 22–23 juni 2017,

–  med beaktande av de över 60 sektorsdialogerna mellan EU och Kina,

–  med beaktande av inrättandet i februari 2012 av högnivådialogen människor emellan mellan EU och Kina, som omfattar alla gemensamma initiativ mellan EU och Kina på detta område,

–  med beaktande av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete mellan Europeiska gemenskapen och Kina, som trädde i kraft 2000(2), och av avtalet om vetenskapligt och tekniskt samarbete, som undertecknades den 20 maj 2009,

–  med beaktande av FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och klimatavtalet från Paris, som trädde i kraft den 4 november 2016,

–  med beaktande av energidialogen mellan Europeiska gemenskapen och Kina,

–  med beaktande av rundabordssamtalen mellan EU och Kina,

–  med beaktande av den nittonde nationalkongressen i Kinas kommunistiska parti, vilken avhölls den 18–24 november 2017,

–  med beaktande av den skattelag för miljöskydd som utfärdades av Nationella folkkongressen i december 2016 och som trädde i kraft den 1 januari 2018,

–  med beaktande av att Internationella organisationen för migration konstaterat att miljöfaktorer påverkar nationella och internationella migrationsströmmar, eftersom människor lämnar platser med svåra eller försämrade villkor till följd av accelererande klimatförändringar(3),

–  med beaktande av det europeisk–kinesiska turiståret 2018 som lanserades i Venedig den 19 januari 2018,

–  med beaktande av rapporten om arbetsvillkor av den 30 januari 2018 från föreningen för utrikeskorrespondenter i Kina (FCCC) Access Denied – Surveillance, harassment and intimidation as reporting conditions in China deteriorate (”Åtkomst nekad – övervakning, trakasserier och hot när rapporteringsvillkoren i Kina försämras”),

–  med beaktande av EU:s uttalande, punkt 4, utfärdat vid det 37:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter den 13 mars 2018, Människorättssituation som måste uppmärksammas av rådet,

–  med beaktande av det 41:a interparlamentariska sammanträdet mellan Europaparlamentet och Kina, som ägde rum i Peking i maj 2018,

–  med beaktande av sina resolutioner om Kina, särskilt av den 2 februari 2012 om EU:s utrikespolitik gentemot Briks-länderna och andra framväxande stormakter: mål och strategier(4), av den 23 maj 2012 EU och Kina: Handel i obalans?(5), av den 14 mars 2013 om kärnvapenhot och mänskliga rättigheter i Demokratiska folkrepubliken Korea(6), av den 5 februari 2014 om en ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030(7), av den 17 april 2014 om situationen i Nordkorea(8), av den 21 januari 2016 om Nordkorea(9) respektive den 13 december 2017 om årsrapporten om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2006 om förbindelserna mellan EU och Kina(11), av den 5 februari 2009 om handel och ekonomiska förbindelser med Kina(12), av den 14 mars 2013 om förbindelserna mellan EU och Kina(13), av den 9 oktober 2013 om förhandlingarna mellan EU och Kina om ett bilateralt investeringsavtal(14) och om handelsförbindelserna mellan EU och Taiwan(15) respektive den 16 december 2015 om förbindelserna mellan EU och Kina(16) samt sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende Hongkong – 20 år efter överlämnandet(17),

–  med beaktande av sin människorättsresolution av den 27 oktober 2011 om Tibet, särskilt fallen av självbränningar bland nunnor och munkar(18), av den 14 juni 2012 om människorättssituationen i Tibet(19), av den 12 december 2013 om organskörden i Kina(20), av den 15 december 2016 om fallen med det tibetanska buddhistinstitutet Larung Gar och med Ilham Tohti(21), av den 16 mars 2017 om EU:s prioriteringar för mötena i FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2017(22), av den 6 juli 2017 om fallen med Nobelpristagaren Liu Xiaobo och Lee Ming-che(23) respektive den 18 januari 2018 om fallen med människorättsaktivisterna Wu Gan, Xie Yang, Lee Ming-che och Tashi Wangchuk samt den tibetanske munken Chökyi(24),

–  med beaktande av EU:s vapenembargo, som infördes efter kraftåtgärderna på Himmelska fridens torg i juni 1989 och som parlamentet stödde i sin resolution av den 2 februari 2006 om de viktigaste aspekterna och de grundläggande vägvalen när det gäller den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken(25),

–  med beaktande av de nio samtalsrundor som hölls under perioden 2002–2010 mellan högt uppsatta företrädare för Kinas regering och Dalai lama, Kinas vitbok om Tibet Tibet’s Path of Development Is Driven by an Irresistible Historical Tide, som offentliggjordes den 15 april 2015 av det kinesiska statsrådets informationskontor, samt 2008 års memorandum och 2009 års meddelande om verkligt självstyre, båda presenterade av den fjortonde Dalai lamas företrädare,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0252/2018), och av följande skäl:

A.  Vid det nittonde toppmötet mellan EU och Kina 2017 främjades ett bilateralt strategiskt partnerskap med global inverkan. Vidare betonades vikten av gemensamma åtaganden för att hantera globala utmaningar, gemensamma säkerhetshot och främjande av multilateralism. Det finns många områden där ett konstruktivt samarbete skulle kunna innebära ömsesidiga fördelar, även i internationella fora som FN och G20. EU och Kina har bekräftat sin avsikt att öka samarbetet i samband med genomförandet av Parisavtalet från 2015 när det gäller att bekämpa klimatförändringen, dra ner på fossila bränslen, främja ren energi och minska föroreningarna. Det krävs mer samarbete och samordning mellan de två sidorna inom denna sektor, även när det gäller forskning och utbyte av bästa praxis. Kina har antagit ett system för handel med utsläppsrätter som är baserat på EU:s system. EU:s vision om multilateral styrning är en vision som präglas av en regelbaserad ordning och som bygger på universella värden som demokrati, mänskliga rättigheter, rättsstatsprincipen, öppenhet och ansvar. Mot den aktuella geopolitiska bakgrunden är det viktigare än någonsin att främja multilateralism och ett regelbaserat system. EU förväntar sig att dess förbindelser med Kina är ömsesidigt gynnsamma i såväl politiska som ekonomiska termer. EU förväntar sig även att Kina tar ansvar i en utsträckning som motsvarar landets globala inflytande och stöder den regelbaserade internationella ordning som även gynnar Kina.

B.  Samarbetet mellan EU och Kina på områdena utrikespolitik, säkerhet och försvar, och i kampen mot terrorismen, är extremt viktigt. Samarbetet mellan de båda sidorna var avgörande när det gäller att säkerställa kärnavtalet med Iran. Kinas attityd spelade en viktig roll i skapandet av utrymme för förhandlingar under Nordkoreakrisen.

C.  Den kinesiska regeringen har, vilket till stor del har ignorerats i Europa, successivt och systematiskt ökat sina ansträngningar för att omsätta landets ekonomiska vikt till politiskt inflytande, särskilt genom strategiska investeringar i infrastruktur och nya transportlänkar, liksom strategisk kommunikation som riktas mot att påverka politiska och ekonomiska beslutsfattare, medier, universitet och akademiska förlag och allmänheten i Europa för att forma uppfattningarna om Kina och förmedla en positiv bild av landet, genom att bygga upp ”nätverk” av positivt sinnade europeiska organisationer och individer i olika samhällen. Kinas övervakning av det stora antalet kinesiska studenter som i nuläget studerar i Europa är oroväckande, precis som landets ansträngningar för att kontrollera människor i Europa som har flytt från Kina.

D.  16+1-formatet mellan å ena sidan Kina och å andra sidan elva central- och östeuropeiska länder och fem länder på Balkan inrättades 2012 i efterdyningarna av finanskrisen som ett led i den kinesiska subregionala diplomatin för att utveckla storskaliga infrastrukturprojekt och stärka det ekonomiska samarbetet och handelssamarbetet. De planerade kinesiska investeringarna och satsningarna i dessa länder är betydande men ändå inte lika stora som EU:s investeringar och engagemang. De europeiska länder som deltar i detta format bör överväga att lägga större vikt vid uppfattningen att EU ska tala med en röst i sina förbindelser med Kina.

E.  Kina är den snabbast växande marknaden för livsmedelsprodukter från EU.

F.  Kinas initiativ ”Ett bälte, en väg”, inklusive Kinas Arktispolitik, är det mest ambitiösa utrikespolitiska initiativ som landet någonsin har antagit. Initiativet omfattar nämligen geopolitiska och säkerhetsrelaterade aspekter och sträcker sig därför bortom det åberopade tillämpningsområdet för den ekonomiska politiken och handelspolitiken. Initiativet stärktes ytterligare i och med inrättandet av Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar (AIIB) 2015. EU insisterar på att initiativet ska ha en multilateral styrningsstruktur och präglas av ett icke-diskriminerande genomförande. Den europeiska sidan vill att man ska säkerställa att alla förbindelseprojekt inom ramen för initiativet kommer att uppfylla skyldigheterna i Parisavtalet och se till att andra internationella miljömässiga, arbetsrelaterade och sociala standarder, liksom ursprungsbefolkningars rättigheter, upprätthålls. De kinesiska infrastrukturprojekten skulle kunna medföra stora skulder för de europeiska regeringarna till kinesiska statsägda banker som erbjuder lån på icke-transparenta villkor och skapa få arbetstillfällen i Europa. Vissa infrastrukturprojekt med koppling till initiativet har redan lett till att tre regeringar blivit överskuldsatta, och hittills har merparten av alla kontrakt med koppling till detta initiativ tilldelats kinesiska företag. Kina använder vissa av landets branschstandarder i projekt med koppling till initiativet på ett diskriminerande sätt. Dessa projekt får inte tilldelas utan transparenta anbudsförfaranden. Inom initiativet använder Kina en mängd olika kanaler. 27 nationella EU-ambassadörer i Peking har nyligen sammanställt en rapport där de riktar skarp kritik mot initiativet och menar att det har utformats för att hindra frihandeln och ge kinesiska företag fördelar. Initiativet innehåller tyvärr inte några typer av skydd för de mänskliga rättigheterna.

G.  Den kinesiska diplomatin har allt mer framträtt som en starkare aktör efter den nittonde partikongressen och årets Nationella folkkongress, med minst fem högt uppsatta tjänstemän med ansvar för landets utrikespolitik och en avsevärd utökning av budgeten för utrikesministeriet. Den nyinrättade statliga styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete kommer att ansvara för samordningen av Kinas växande biståndsbudget.

H.  På 80-talet införde Kina en begränsning av antalet mandatperioder, som en reaktion på excesserna under kulturrevolutionen. Den 11 mars 2018 röstade Nationella folkkongressen nästan enhälligt för ett upphävande av begränsningen om högst två mandatperioder i följd för Folkrepubliken Kinas president och vicepresident.

I.  Den kinesiska högsta ledningen påstår att den inte lägger sig i andra länders inre angelägenheter men ifrågasätter regelbundet västerländska länders politiska system i sina officiella meddelanden.

J.  Den 11 mars 2018 godkände Nationella folkkongressen inrättandet av en nationell tillsynskommission, en ny partistyrd myndighet som ska institutionalisera och utöka kontrollen över alla offentliga tjänstemän i Kina. Myndigheten klassas som ett statligt organ i Kinas konstitution.

K.  2014 tillkännagav det kinesiska statsrådet detaljerade planer på att skapa ett socialt kreditsystem i syfte att belöna beteenden som partiet anser vara finansiellt, ekonomiskt och sociopolitiskt ansvarsfulla och bestraffa dem som inte rättar sig efter dess politik. Projektet med sociala kreditriskomdömen (s.k. credit scoring) kommer sannolikt också att påverka utlänningar som bor och arbetar i Kina, däribland EU-medborgare, och få konsekvenser för EU-företag och andra utländska företag med verksamhet i landet.

L.  I en del regioner i Kina är det tydligt att landsbygdsbefolkningens försörjningsmöjligheter kommer att försämras till följd av variationer i temperatur och nederbörd och andra extrema klimatförhållanden. Att planera för omplaceringar har blivit en effektiv anpassningsstrategi för att minska klimatrelaterad sårbarhet och fattigdom(26).

M.  Situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina har fortsatt att försämras, och regeringen har trappat upp sina fientligheter mot fredliga protester, yttrande- och religionsfriheten samt rättsstatsprincipen. Aktörer från civilsamhället och människorättsförsvarare grips, åtalas och döms på grundval av vaga anklagelser som ”underminering av statens makt” och ”skapande av missämja och orosstiftande”, och kvarhålls ofta isolerade från omvärlden på hemliga platser, utan tillgång till läkarvård eller juridiskt ombud. Gripna människorättsförsvarare och människorättsaktivister hålls ibland i ”övervakning i bostadsmiljö på särskild plats”, en metod som används för att avskärma de gripna personerna från kontakt, varifrån tortyr och misshandel ofta rapporteras. Kina fortsätter att förvägra människor yttrandefrihet och informationsfrihet, och ett stort antal journalister, bloggare och oberoende röster har fängslats. I sin strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati har EU gjort utfästelser om att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstaten kommer att främjas ”på alla områden för sina yttre åtgärder utan undantag” och att EU kommer att ”göra mänskliga rättigheter till en central del av sina förbindelser med tredjeländer, inbegripet dess strategiska partner”. Toppmötena mellan EU och Kina har använts för att uppnå konkreta resultat på området mänskliga rättigheter, nämligen att fängslade människorättsförsvarare, människorättsadvokater och människorättsaktivister ska släppas fria.

N.  EU-diplomater har ibland hindrats av de kinesiska myndigheterna från att närvara vid rättegångar eller besöka människorättsförsvarare, trots att en sådan verksamhet är i linje med EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare.

O.  Kina har inrättat ett utbrett statligt system för digital övervakning, som sträcker sig från prognosticerat polisarbete till godtycklig insamling av biometriska uppgifter i en miljö utan rätt till integritet.

P.  Den kinesiska regeringen har antagit en uppsättning nya lagar, i synnerhet lagen om statens säkerhet från den 1 juli 2015, terrorismbekämpningslagen, it-säkerhetslagen och lagen om hantering av utländska icke-statliga organisationer. Dessa lagar framställer medborgaraktivism och fredlig kritik av regeringen som hot mot statens säkerhet, skärper censuren, övervakningen och kontrollen av enskilda personer och grupper i samhället samt avskräcker människor från att kämpa för mänskliga rättigheter.

Q.  Lagen om hantering av utländska icke-statliga organisationer, som trädde i kraft den 1 januari 2017, är en av de största utmaningarna för internationella icke-statliga organisationer eftersom denna lag reglerar all verksamhet i Kina som finansieras av sådana organisationer och det är regionala säkerhetstjänstemän som främst är ansvariga för genomförandet av denna lag.

R.  De nya bestämmelser om religiösa frågor som trädde i kraft den 1 februari 2018 är mer restriktiva gentemot religiösa grupper och aktiviteter och gör dem mer bundna av partiets politik. De nya reglerna hotar personer med koppling till religiösa samfund som inte har någon rättslig ställning i landet, genom att de människor som åker utomlands för religiös utbildning i vidare mening och i än högre grad för att delta i pilgrimsfärder åläggs böter som är flerfaldigt större än minimilönen. Religionsfriheten och samvetsfriheten har nått ett nytt bottenläge sedan inledandet av de ekonomiska reformerna och öppnandet av Kina i slutet av 1970-talet. Religiösa samfund utsätts för allt mer förtryck i Kina, där kristna i både privata och statligt sanktionerade kyrkor blir trakasserade och frihetsberövade, kyrkor rivs och tillslag görs mot kristna sammankomster.

S.  Situationen i den uiguriska autonoma regionen Xinjiang, där det bor tio miljoner muslimska uigurer och etniska kazaker, har snabbt försämrats, framför allt sedan Xi Jinping kom till makten. Den absoluta kontrollen över Xinjiang har nämligen fått högsta prioritet och drivits på av både återkommande terroristattacker i eller med påstådd anknytning till Xinjiang av uigurer och den strategiska placeringen av den uiguriska autonoma regionen Xinjiang för initiativet ”Ett bälte, en väg”. Det har inrättats ett program för utomrättsligt kvarhållande av tiotusentals människor som tvingas genomgå politisk ”omskolning”, och man har utvecklat ett sofistikerat nätverk av invasiv digital övervakning, inklusive ansiktsigenkänningsteknik och datainsamling, utstationerat mängder av poliser och infört strikta begränsningar av religiösa riter, det uiguriska språket och uigurernas sedvänjor.

T.  Situationen i Tibet har försämrats under de senaste åren, trots den ekonomiska tillväxten och utvecklingen av infrastrukturen, och den kinesiska regeringen har med hänvisning till säkerhet och stabilitet kringskurit en lång rad mänskliga rättigheter och gjort ständiga utfall mot den tibetanska identiteten och kulturen. Övervaknings- och kontrollåtgärderna har ökat under de senaste åren, liksom fallen av godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och misshandel. Den kinesiska regeringen har skapat en miljö i Tibet där statens makt är obegränsad, rädslan genomsyrar hela samhället och varje aspekt av det offentliga och privata livet noga kontrolleras och regleras. I Tibet kan alla typer av icke-våldsamma avvikande meningar eller kritik mot offentlig politik med anknytning till etniska eller religiösa minoriteter ses som ”splittrande” och därmed brottsliga. Tillträdet till den autonoma regionen Tibet är i dag mer begränsat än någonsin för utlänningar, inbegripet EU-medborgare, särskilt för journalister, diplomater och andra oberoende observatörer, och ännu svårare är det för EU-medborgare med tibetansk bakgrund att få tillträde. Eftersom den senaste omgången av fredsförhandlingar hölls 2010 har inga framsteg gjorts under de senaste åren när det gäller en lösning på Tibetkrisen. Den försämrade humanitära situationen i Tibet har lett till ett ökat antal självbränningar, som nu är uppe i 156 sedan 2009.

U.  Folkrepubliken Kinas statliga råd utfärdade den 10 juni 2014 en vitbok om tillämpningen av politiken ”ett land, två system” i Hongkong, där det påpekades att den särskilda administrativa regionen Hongkongs självstyre ytterst är underordnat Folkrepubliken Kinas centralregerings godkännande. Under åren har befolkningen i Hongkong bevittnat massdemonstrationer till förmån för demokrati, mediefrihet och ett fullständigt genomförande av grundlagen. Hongkongs traditionellt öppna samhälle har banat väg för utvecklingen av ett genuint och oberoende civilsamhälle som aktivt och konstruktivt deltar i det offentliga livet i den särskilda administrativa regionen.

V.  Den kontrasterande politiska utvecklingen i Folkrepubliken Kina respektive Taiwan, med en alltmer auktoritär och nationalistisk statspartiregim på ena sidan och en flerpartidemokrati på andra sidan, ökar risken för en upptrappning i förbindelserna över Taiwansundet. EU följer sin politik för ”ett enat Kina” när det gäller Taiwan och stöder principen om ”ett land, två system” för Hongkong.

W.  Efter tre års förhandlingar kom Kina och Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) i augusti 2017 överens om ett ramverk på en sida som grund för framtida diskussioner om en uppförandekod för alla parter i Sydkinesiska havet. Den bestridda kinesiska landåtervinningen har i stort sett slutförts på Spratlyöarna, men fortsatte förra året på Paracelöarna längre norrut.

X.  Även Kina håller på att bli en mer aktiv och viktig extern aktör i Mellanöstern på grund av dess uppenbara ekonomiska, säkerhetsrelaterade och geopolitiska intressen.

Y.  Kina ger allt mer officiellt utvecklingsbistånd och har börjat spela en betydande roll på det utvecklingspolitiska området genom att ge utvecklingspolitiken en välbehövlig knuff, men det har samtidigt uppstått frågor om det lokala ansvaret för projekt.

Z.  Kinas närvaro och investeringar i Afrika har ökat stort och detta har lett till en exploatering av naturresurser, ofta utan samråd med lokalbefolkningen.

1.  Europaparlamentet slår åter fast att det övergripande strategiska partnerskapet mellan EU och Kina är ett av de viktigaste partnerskapen för EU och att det fortfarande erbjuder mycket större potential till fördjupning av denna förbindelse och till ytterligare samarbete på den internationella arenan. Parlamentet betonar vikten av att stärka samarbetet och samordningen på området global styrning och internationella institutioner, främst på FN- och G20-nivå. I en komplex, globaliserad och multipolär värld där Kina har blivit en viktig ekonomisk och politisk aktör måste EU upprätthålla möjligheterna till en konstruktiv dialog och ett konstruktivt samarbete och främja alla reformer som krävs på områden av gemensamt intresse. Parlamentet påminner Kina om de internationella skyldigheter och det ansvar för att bidra till fred och global säkerhet som Kina har i egenskap av permanent medlem i FN:s säkerhetsråd.

2.  Europaparlamentet påminner om att det övergripande strategiska partnerskapet mellan EU och Kina baseras på ett delat åtagande kring öppenhet och samarbete som en del av ett regelbaserat internationellt system. Parlamentet betonar att båda sidor har åtagit sig att upprätta ett öppet, rättvist och jämlikt globalt styrningssystem, genom att dela ansvaret för att främja fred, välstånd och hållbar utveckling. Parlamentet påminner om att EU i sina kontakter med Kina bör styras av principer, vara praktiskt och pragmatiskt och hålla fast vid sina intressen och värderingar. Parlamentet oroas över att Kinas ökade globala ekonomiska och politiska vikt under de tio senaste åren har blivit en prövning för de delade åtaganden som står i centrum för EU:s förbindelser med Kina. Parlamentet framhåller Kinas ansvar som världsmakt och uppmanar myndigheterna i Peking att under alla omständigheter säkerställa respekten för internationell rätt, demokrati, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i enlighet med FN-stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella instrument som undertecknats eller ratificerats av Kina. Parlamentet uppmanar rådet, Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att se till att samarbetet mellan EU och Kina utgår från rättsstatsprincipen, den universella principen om mänskliga rättigheter, de internationella åtaganden gällande mänskliga rättigheter som båda sidor gjort och åtagandet att arbeta mot högsta möjliga nivå av skydd för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att ömsesidighet, lika villkor och rättvis konkurrens inom alla samarbetsområden bör stärkas.

3.  Europaparlamentet betonar att hanteringen av alla globala och regionala utmaningar – såsom säkerhet, nedrustning, icke-spridning, terrorismbekämpning och cyberrymd, fredssamarbete, klimatförändringen, energi, hav och resurseffektivitet, avskogning, olaglig handel med vilda djur och växter, migration, global hälsa, utveckling och kampen mot förstörelse av kulturarv och plundring och smuggling av olagliga antikviteter – kräver genuina partnerskap mellan EU och Kina. Parlamentet kräver att EU drar nytta av Kinas åtagande om att ta itu med globala problem såsom klimatförändringen och vidareutvecklar sitt framgångsrika samarbete när det gäller fredsbevarande insatser med Kina, som är en av de största bidragsgivarna till FN:s budget och allt mer bidrar med trupper till FN:s fredsbevarande uppdrag, till andra områden av gemensamt intresse samtidigt som man främjar multilateralism och en global styrning som baseras på respekten för internationell lagstiftning, inbegripet internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning. Parlamentet välkomnar i detta avseende det framgångsrika samarbetet för att bekämpa piratdåd i Adenviken sedan 2011. Parlamentet uppmanar EU och EU-medlemsstaterna att proaktivt främja EU:s ekonomiska och politiska intressen och att försvara EU:s värderingar och principer. Parlamentet betonar att multilateralism är ett av EU:s grundläggande värden med avseende på global styrning och att detta aktivt måste skyddas i samband med förbindelserna med Kina.

4.  Europaparlamentet noterar att den höga representantens och kommissionens gemensamma meddelande ”Byggstenar för en ny EU-strategi för Kina”, tillsammans med rådets slutsatser av den 18 juli 2016, tillhandahåller den politiska ramen för EU:s kontakter med Kina under de kommande åren.

5.  Europaparlamentet understryker att rådet har slagit fast att medlemsstaterna, den höga representanten och kommissionen ska samarbeta, i samband med förbindelserna med Kina, för att säkerställa överensstämmelse med EU:s lagstiftning, regler och politik och se till att det övergripande resultatet gynnar EU som helhet.

6.  Europaparlamentet påminner om att eftersom Kina fortsätter att växa och integreras i den globala ekonomin genom sin politik för utvidgning av företagens verksamhet utomlands som tillkännagavs 2001 försöker landet förbättra sitt tillträde till den europeiska marknaden för kinesiska varor och tjänster samt sin tillgång till teknik och kunnande för att kunna stödja sådana planer som ”Made in China 2025 och stärka sitt politiska och diplomatiska inflytande i Europa. Parlamentet betonar att dessa ambitioner har intensifierats, i synnerhet efter den globala finanskrisen 2008 som formade den nya dynamiken i förbindelserna mellan EU och Kina.

7.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som deltar i 16+1-formatet att säkerställa att deras deltagande i detta format gör det möjligt för EU att agera samfällt i sina förbindelser med Kina. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra en sund analys och granskning av föreslagna infrastrukturprojekt som inbegriper alla berörda parter och inte äventyra nationella och europeiska intressen för kortfristigt finansiellt stöd och långsiktiga åtaganden som innebär kinesisk inblandning i projekt för strategisk infrastruktur och potentiellt större politiskt inflytande, vilket skulle undergräva EU:s gemensamma ståndpunkter om Kina. Parlamentet är medvetet om Kinas ökade inflytande över infrastrukturen och marknaderna i EU:s kandidatländer. Parlamentet understryker behovet av transparens i formatet genom att bjuda in EU-institutionerna till dess möten och hålla dem fullständigt informerade om formatets verksamhet för att se till att relevanta aspekter är förenliga med EU:s politik och lagstiftning och ger alla sidor ömsesidiga fördelar och möjligheter.

8.  Europaparlamentet noterar Kinas intresse för strategiska infrastrukturinvesteringar i Europa. Parlamentet drar slutsatsen att den kinesiska regeringen använder sitt initiativ ”Ett bälte, en väg” som ett mycket effektivt narrativ för delar av sin utrikespolitik och att EU:s offentliga diplomatiska insatser måste stärkas mot bakgrund av denna utveckling. Parlamentet stöder uppmaningen till Kina om att följa öppenhetsprinciperna i samband med offentliga upphandlingar liksom miljöstandarder och sociala standarder. Parlamentet uppmanar samtliga EU-medlemsstater att stödja EU:s offentliga diplomatiska svar. Parlamentet föreslår att uppgifter om alla kinesiska infrastrukturinvesteringar i EU:s medlemsstater och länder som håller på att förhandla om EU-medlemskap delas med EU-institutionerna och övriga medlemsstater. Parlamentet påminner om att sådana investeringar är ett led i en övergripande strategi för att få kinesiska statskontrollerade eller statligt finansierade företag att ta kontroll över bankverksamheten och energisektorn samt andra leveranskedjor. Parlamentet understryker de sex övergripande utmaningarna med initiativet ”Ett bälte, en väg”: ett multilateralt förhållningssätt till styrningen av initiativet; mycket lite lokal arbetskraft anlitas; extremt begränsat deltagande av entreprenörer i mottagande länder och tredjeländer – omkring 86 procent av alla projekt inom ramen för initiativet involverar kinesiska entreprenörer och byggmaterial och utrustning som importeras från Kina; brist på transparens i samband med anbudsförfaranden och potentiell användning av kinesiska standarder i stället för internationella standarder. Parlamentet insisterar på att initiativet ska omfatta skydd av de mänskliga rättigheterna, och anser att det är av yttersta vikt att utveckla synergieffekter och projekt på ett fullt öppet sätt och med medverkan av alla berörda parter och i linje med EU:s lagstiftning, samtidigt som man kompletterar EU:s politik och projekt för att ge fördelar för alla länder längs de planerade rutterna. Parlamentet välkomnar uppförandet av EU:s och Kinas förbindelseplattform, som främjar samarbete gällande transportinfrastruktur över hela Eurasien. Parlamentet konstaterar med glädje att flera infrastrukturprojekt har fastställts, och understryker att dessa bör genomföras på grundval av viktiga principer såsom främjande av ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbara projekt, geografisk balans mellan regioner samt lika villkor mellan investerare och initiativtagare till projekt liksom öppenhet.

9.  Europaparlamentet noterar med glädje att EU:s politik i fråga om Kina ingår i en fullständig och välavvägd politisk strategi gentemot Asien och Stillahavsområdet, där man utnyttjar och tar hänsyn till EU:s nära förbindelser med partner som Förenta staterna, Japan, Sydkorea, Asean-länderna, Australien och Nya Zeeland.

10.  Europaparlamentet betonar att ett samarbete mellan EU och Kina bör vara mer människoinriktat och medföra fler verkliga fördelar för medborgarna för att bygga upp ömsesidigt förtroende och ömsesidig förståelse. Parlamentet uppmanar EU och Kina att leva upp till de åtaganden som gjordes i samband med den fjärde högnivådialogen människor emellan mellan EU och Kina under 2017 och att främja mer kontakter mellan människor, till exempel genom att intensifiera det kulturella samarbetet när det gäller utbildning, ungdomar och jämställdhet mellan könen och gemensamma initiativ när det gäller utbyte mellan människor.

11.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av mer stöd till studenter och forskare från Kina som befinner sig i Europa så att de blir mindre sårbara inför påtryckningarna från de kinesiska myndigheterna att övervaka varandra och bli statliga kinesiska verktyg, liksom behovet av att mycket noga granska omfattande kinesiska donationer till akademiska institutioner i hela Europa.

12.  Europaparlamentet välkomnar resultatet av den fjärde högnivådialogen människor emellan mellan EU och Kina som ägde rum den 13–14 november 2017 i Shanghai. Parlamentet betonar att högnivådialogen människor emellan bör hjälpa till att bygga upp ömsesidigt förtroende och konsolidera den interkulturella förståelsen mellan EU och Kina.

13.  Europaparlamentet välkomnar det europeisk–kinesiska turiståret 2018. Parlamentet framhåller att detta turistår, utöver dess ekonomiska betydelse, är ett fint exempel på EU:s kulturdiplomati inom ramen för det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina liksom ett sätt att utveckla en bättre förståelse mellan befolkningen i Europa och i Kina. Parlamentet understryker att det europeisk–kinesiska turiståret 2018 sammanfaller med Europaåret för kulturarv och att ett ökande antal kinesiska turister värdesätter Europas kulturella rikedom högt.

14.  Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att snabbt och beslutsamt stärka samarbetet och enigheten kring sin Kinapolitik, även på FN-nivå, med tanke på att EU, för första gången någonsin, misslyckades att göra ett gemensamt uttalande om situationen för de mänskliga rättigheterna i Kina i FN:s människorättsråd i Genève i juni 2017. Parlamentet förordar starkt att Europa drar nytta av att man har en mycket större samlad förhandlingsstyrka än Kina, och att Europa försvarar sina demokratier så att man bättre kan stå emot Kinas systematiska försök att påverka dess politiker och civila samhälle med syftet att bilda en opinion som är gynnsammare för Kinas strategiska intressen. Parlamentet uppmanar i detta avseende de större medlemsstaterna att använda sin politiska och ekonomiska vikt mot Kina för att främja EU:s intressen. Parlamentet är bekymrat över att Kina också försöker påverka utbildningsinrättningar och akademiska institutioner och deras läroplaner. Parlamentet föreslår att EU och medlemsstaterna stöder högkvalitativa europeiska tankesmedjor om Kina i syfte att säkra tillgången till oberoende expertrådgivning för strategiska riktlinjer och beslutsfattande.

15.  Europaparlamentet understryker att främjandet av de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprincipen måste vara centralt för EU:s kontakter med Kina. Parlamentet fördömer med bestämdhet de pågående trakasserierna, de godtyckliga gripandena och åtalen av människorättsförsvarare, advokater, journalister, bloggare, akademiker och försvarare av arbetstagares rättigheter och deras anhöriga utan rättslig prövning, och påpekar att detta även drabbar utländska medborgare, både i Kina och utomlands. Parlamentet understryker att ett levande civilsamhälle, och det arbete som utförs av människorättsförsvarare, är avgörande för ett öppet och blomstrande samhälle. Parlamentet betonar vikten av att EU agerar med bestämdhet för att främja fullständig efterlevnad av de mänskliga rättigheterna i samband med EU:s förbindelser med Kina. EU bör rikta in sig på direkta resultat såsom att sätta stopp för landets kraftåtgärder mot människorättsförsvarare, civilsamhällets aktörer och dissidenter, att få slut på alla rättsliga trakasserier och hot mot dem, att omedelbart och villkorslöst frige alla politiska fångar, även EU-medborgare, och att uppnå mål på medellång/lång sikt såsom rättsliga och politiska reformer i linje med internationell människorättslagstiftning, och att ta fram, genomföra och fortsätta att anpassa en strategi för att upprätthålla synligheten kring EU:s åtgärder när det gäller mänskliga rättigheter i Kina, inbegripet en strategi för kommunikation med allmänheten. Parlamentet insisterar på att EU:s och medlemsstaternas diplomater inte får hämmas eller hindras från att genomföra EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare. Parlamentet anser att EU måste prioritera att erbjuda skydd och stöd till utsatta människorättsförsvarare.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att följa en mer ambitiös, enhetlig och öppen politik när det gäller mänskliga rättigheter i Kina och att konsultera och diskutera med civilsamhället i stor utsträckning, i synnerhet inför högnivåmöten och människorättsdialoger. Parlamentet understryker att EU vid den 35:e rundan av människorättsdialogen mellan EU och Kina framhöll den allt sämre situationen för civila och politiska rättigheter i Kina, bland annat begränsningarna av yttrandefriheten. Parlamentet uppmanar Kina att agera med avseende på de frågor som togs upp i samband med människorättsdialogen, att uppfylla sina internationella skyldigheter och att respektera sina egna grundlagsenliga bestämmelser för att upprätthålla rättsstatsprincipen. Parlamentet insisterar på att man upprätthåller en regelbunden och resultatinriktad människorättsdialog på hög nivå. Parlamentet oroas över att utvecklingen av människorättsdialogerna med Kina aldrig har varit offentlig eller öppen för oberoende grupper från Kina. Parlamentet uppmanar EU att fastställa tydliga riktmärken för framsteg för att säkerställa mer öppenhet och involvera oberoende kinesiska röster i diskussionen. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att avslöja, samla in och ta itu med alla former av trakasserier i samband med viseringar (försenat eller nekat visum/tillträde utan skäl och påtryckningar från de kinesiska myndigheterna under ansökningsförfarandet i form av ”intervjuer” med kinesiska samtalspartner som inte vill identifiera sig) för akademiker, journalister eller medlemmar av organisationer i det civila samhället.

17.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över slutsatserna i 2017 års rapport från föreningen för utrikeskorrespondenter i Kina om att den kinesiska regeringen har intensifierat sina försök att neka eller begränsa tillträdet för utländska journalister till stora delar av landet och samtidigt i allt större utsträckning utnyttjar förfarandet för visumförnyelse för att sätta press på oönskade korrespondenter och nyhetsorganisationer. EU och dess medlemsstater uppmanas kraftfullt att begära att de kinesiska myndigheterna iakttar ömsesidighet i fråga om pressfrihet, och varnar för de påtryckningar som utländska korrespondenter upplever på hemmaplan när kinesiska diplomater kontaktar deras huvudkontor för att kritisera reportrarnas arbete på fältet.

18.  Europaparlamentet konstaterar att Folkrepubliken Kina är EU:s näst största handelspartner och att EU är Folkrepubliken Kinas största handelspartner. Parlamentet betonar att handeln konstant ökar mellan de båda länderna, men anser att det råder en snedvriden varuhandelsbalans till Folkrepubliken Kinas fördel. Parlamentet efterlyser en samarbetsinriktad strategi och en konstruktiv attityd för att effektivt ta itu med dessa frågor och utnyttja den stora handelspotentialen mellan EU och Folkrepubliken Kina. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera samarbetet och dialogen med Folkrepubliken Kina.

19.  Europaparlamentet konstaterar att nyligen genomförda undersökningar visar att Kina sedan 2008 har förvärvat tillgångar i Europa till ett värde av 318 miljarder dollar. Parlamentet noterar att detta inte inkluderar flera sammanslagningar, investeringar och samriskföretag.

20.  Europaparlamentet konstaterar att Folkrepubliken Kina är en av världens största handelsaktörer och att landets stora marknad i princip kan innebära goda möjligheter för EU och företagen i EU, särskilt med hänsyn till den aktuella globala handelssituationen. Parlamentet noterar att kinesiska företag, däribland statsägda företag, gynnas av mycket öppna marknader i EU. Parlamentet medger att Folkrepubliken Kina har uppnått anmärkningsvärda resultat när det gäller att lyfta hundratals miljoner av sina medborgare ur fattigdom under de senaste fyra årtiondena.

21.  Europaparlamentet konstaterar att utflödet av direktinvesteringar från EU till Folkrepubliken Kina har minskat stadigt sedan 2012, särskilt inom den traditionella tillverkningssektorn, med en parallell ökning av investeringarna i högteknologiska tjänster, allmännyttiga tjänster, jordbrukstjänster och byggtjänster, medan Folkrepubliken Kinas investeringar i EU har ökat exponentiellt under de senaste åren. Parlamentet noterar att Folkrepubliken Kina sedan 2016 är en nettoinvesterare i EU. Parlamentet noterar att 68 % av de kinesiska investeringarna i Europa kom från statsägda företag 2017. Parlamentet är bekymrat över statsorganiserade förvärv som kan hämma EU:s strategiska intressen, målen på området för allmän säkerhet, konkurrenskraften och sysselsättningen.

22.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om inrättande av en mekanism för granskning av utländska direktinvesteringar inom områdena för säkerhet och allmän ordning, vilket är ett försök av EU att anpassa sig till en föränderlig global miljö, utan att specifikt inrikta sig på någon av EU:s internationella handelspartner. Parlamentet varnar för att mekanismen inte får leda till förtäckt protektionism. Parlamentet efterlyser icke desto mindre ett snabbt genomförande.

23.  Europaparlamentet välkomnar president Xi Jinpings åtaganden att ytterligare öppna upp den kinesiska marknaden för utländska investerare och förbättra investeringsklimatet, fullborda översynen av den negativa listan över utländska investeringar och häva restriktionerna för europeiska företag, samt stärka skyddet av immateriella rättigheter och skapa likvärdiga förutsättningar genom att öka transparensen på och förbättra regleringen av den kinesiska marknaden. Parlamentet begär att dessa åtaganden fullgörs.

24.  Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att stoppa all diskriminerande behandling av utländska investerare. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att dessa reformer kommer att gynna både kinesiska och europeiska företag, särskilt mikroföretag och små och medelstora företag.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja unionens nya allmänna dataskyddsförordning (GDPR) som en gyllene standard i dess handelsförbindelser med Kina. Parlamentet framhåller behovet av en systematisk dialog med Kina och andra partner inom WTO om de lagstadgade krav som gäller för digitaliseringen av våra ekonomier och dess inverkan på handeln, produktionskedjor, digitala gränsöverskridande tjänster, 3D-utskrifter, konsumtionsmönster, betalningar, skatter, skydd av personuppgifter, frågor gällande äganderätt, tillhandahållande och skydd av audiovisuella tjänster, medier samt direkta personkontakter.

26.  Europaparlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att påskynda processen för att ansluta sig till WTO:s avtal om offentlig upphandling och att lämna ett erbjudande till avtalet, så att de europeiska företagen ges samma tillträde till dess marknad som de kinesiska företagen redan har i EU. Parlamentet beklagar att den kinesiska marknaden för offentlig upphandling fortfarande till största delen är stängd för utländska leverantörer, och att europeiska företag diskrimineras och har bristande tillträde till den kinesiska marknaden. Parlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att ge europeiska företag och arbetstagare icke-diskriminerande tillträde i fråga om offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt anta det internationella instrumentet för offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara vaksam mot avtal som tilldelats utländska företag som misstänks för dumpning och i förekommande fall vidta åtgärder.

27.  Europaparlamentet efterlyser ett samordnat samarbete med Folkrepubliken Kina kring initiativet ”Ett bälte, en väg” på grundval av ömsesidighet, hållbar utveckling, god förvaltning samt öppna och tydliga regler, särskilt i fråga om offentlig upphandling. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att det samförståndsavtal som undertecknats av Europeiska investeringsfonden och Folkrepubliken Kinas sidenvägsfond (SRF), och det avtal som undertecknats av Europeiska investeringsbanken (EIB), Asiatiska utvecklingsbanken, Asiatiska banken för infrastrukturinvesteringar, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling, den nya utvecklingsbanken och Världsbanken, ännu inte har förbättrat företagsklimatet för europeiska företag och arbetstagare. Parlamentet beklagar avsaknaden av professionella bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling inom många av de projekt som rör initiativet ”Ett bälte, en väg”, och understryker vikten av kvalitet när det gäller investeringar, i synnerhet i fråga om positiva effekter på sysselsättningen, arbetstagarrättigheter, miljövänlig produktion och begränsningen av klimatförändringarna, i enlighet med multilateralt flernivåstyre och internationella normer.

28.  Europaparlamentet stöder de pågående förhandlingarna om ett övergripande investeringsavtal mellan EU och Folkrepubliken Kina, vilka inleddes 2013, och uppmanar Folkrepubliken Kina att engagera sig mer i denna process. Parlamentet uppmanar båda parterna att intensifiera sina insatser för att komma vidare i förhandlingarna, vars syfte är att skapa verkligt lika villkor för europeiska företag och arbetstagare, och för att garantera ömsesidighet i fråga om marknadstillträde, i en strävan efter särskilda bestämmelser för små och medelstora företag samt offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar dessutom båda parterna att utnyttja investeringsavtalet för att öka samarbetet när det gäller miljö- och arbetstagarrättigheter samt att införa ett kapitel om hållbar utveckling i texten.

29.  Europaparlamentet påminner om att EU-företag i Folkrepubliken Kina ställs inför ett allt större antal restriktiva åtgärder avseende marknadstillträde på grund av krav på samriskföretag inom flera industrisektorer och ytterligare diskriminerande tekniska krav, bland annat obligatorisk datalokalisering och offentliggörande av källkod, och regelverk för utlandsägda företag. Parlamentet välkomnar i detta avseende meddelandet om flera åtgärder för att främja ytterligare öppenhet och aktivt utnyttjande av utländska investeringar, vilket utfärdades av Folkrepubliken Kinas statsråd 2017, men beklagar avsaknaden av en tidsplan för uppnåendet av målen. Parlamentet uppmanar därför de kinesiska myndigheterna att snabbt fullgöra dessa åtaganden.

30.  Europaparlamentet uppmanar både EU och dess medlemsstater och Kina att intensifiera samarbetet för att bygga upp en cirkulär ekonomi, eftersom detta brådskande behov har blivit ännu tydligare efter Kinas legitima beslut att förbjuda importen av plastavfall från Europa. Parlamentet uppmanar båda parter att intensifiera det ekonomiska och tekniska samarbetet i syfte att förhindra att sådana globala produktionskedjor, sådan handel och transport och sådana turismtjänster förorsakar en oacceptabel mängd plastföroreningar i haven.

31.  Europaparlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att sträva efter en ansvarsfull ställning globalt, med full kännedom om det ansvar som härrör från dess ekonomiska närvaro och ekonomiska resultat i tredjeländer och på de globala marknaderna, bland annat genom att aktivt stödja det multilaterala regelbaserade handelssystemet och WTO. Parlamentet anser att de spända handelsförbindelserna, med hänsyn till dagens globala värdekedjor, bör lösas genom förhandlingar och upprepar nödvändigheten att hålla fast vid multilaterala lösningar. Parlamentet begär i detta avseende att de åtaganden som ingår i protokollet om Folkrepubliken Kinas anslutning till WTO fullgörs och att dess operativa mekanismer skyddas. Parlamentet betonar anmälnings- och öppenhetsskyldigheterna avseende de subventioner som fastställs i WTO-avtalen och uttrycker oro över aktuell praxis med den direkta eller indirekta subventioneringen av kinesiska företag. Parlamentet efterlyser samordning med EU:s viktigaste handelspartner vid gemensamma insatser och åtgärder för att ta itu med och undanröja snedvridningar på marknaden som orsakats av staten och som påverkar världshandeln.

32.  Europaparlamentet beklagar att Folkrepubliken Kina ännu inte har dragit tillbaka sitt klagomål mot EU vid WTO:s överprövningsorgan, trots att förfarandet avseende reformen av den europeiska metoden för att beräkna antidumpningstullen avslutats.

33.  Europaparlamentet uttrycker oro över Kinas och Förenta staternas allt strängare tulltaxebestämmelser.

34.  Europaparlamentet uttrycker oro över de begränsningar som europeiska företag, och i synnerhet mikroföretag och små och medelstora företag, fortfarande drabbas av i Folkrepubliken Kina, inbegripet 2017 års katalog för utländska investeringar och 2017 års negativa lista avseende frihandelsområden, i sektorer som omfattas av planen ”Made in China 2025”. Parlamentet begär att dessa begränsningar snabbt minskas för att man till fullo ska kunna utnyttja potentialen av samarbetet och synergierna mellan industri 4.0-systemen i Europa och strategin ”Made in China 2025”, till följd av behovet av att omstrukturera våra produktionssektorer mot intelligenta tillverkningssystem, inbegripet utvecklingssamarbete och utformning av respektive industristandarder i multilaterala forum. Parlamentet påminner om vikten av att minska de statliga bidragen i Folkrepubliken Kina.

35.  Europaparlamentet uppmanar Kina att upphöra med att i allt högre grad göra marknadstillträde beroende av påtvingad tekniköverföring, enligt vad som anges i 2017 års principförklaring från EU:s handelskammare i Kina.

36.  Europaparlamentet efterlyser ett återupptagande av förhandlingarna om avtalet om miljöanpassade varor, utgående från det framgångsrika samarbetet mellan EU och Folkrepubliken Kina i kampen mot klimatförändringarna och det starka gemensamma åtagandet för genomförandet av Parisavtalet. Parlamentet framhåller handelspotentialen hos tekniskt samarbete på området för miljövänlig teknik.

37.  Europaparlamentet noterar med oro slutsatserna i kommissionens rapport om skydd och säkerställande av immateriella rättigheter i tredjeländer, nämligen att Folkrepubliken Kina är huvudproblemet. Parlamentet upprepar behovet av att skydda den europeiska kunskapsbaserade ekonomin. Parlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att bekämpa kinesiska företags olagliga användning av europeiska licenser.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att garantera en EU-närvaro vid importmässan (China International Import Expo) i Shanghai i november 2018, och att framför allt ge små och medelstora företag möjlighet att presentera sitt arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att nå ut till handelskammare, särskilt i de medlemsstater som för närvarande inte är så involverade i handeln med Kina, för att främja denna möjlighet.

39.  Europaparlamentet uttrycker oro över Folkrepubliken Kinas statliga åtgärder, som leder till snedvridningar av handeln, inbegripet industriell överkapacitet i råvarusektorerna, bland annat stål- och aluminiumsektorn. Parlamentet påminner om de åtaganden om att avstå från marknadssnedvridande subventioner som gjordes vid det första ministermötet inom det globala forumet om överkapacitet i stålsektorn 2017, men beklagar att den kinesiska delegationen inte har lämnat uppgifter om kapacitet. Parlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att fullgöra sitt åtagande att fastställa och offentliggöra uppgifter om sina subventioner och stödåtgärder till stål- och aluminiumindustrin. Parlamentet konstaterar att global industriell överkapacitet är kopplad till ökningen av protektionistiska handelsåtgärder och fortsätter att efterlysa multilateralt samarbete för att ta itu med de strukturella problemen bakom överkapaciteten. Parlamentet välkomnar den föreslagna trepartsåtgärden av USA, Japan och EU på WTO-nivå.

40.  Europaparlamentet framhåller vikten av ett ambitiöst avtal om geografiska beteckningar mellan EU och Folkrepubliken Kina på grundval av strängaste internationella normer, och välkomnar EU:s och Folkrepubliken Kinas gemensamma meddelande från 2017 om en förteckning med 200 kinesiska och europeiska geografiska beteckningar vars skydd kommer att bli föremål för förhandlingar. Med tanke på att förhandlingarna inleddes 2010 anser parlamentet dock att resultatet är mycket blygsamt och beklagar bristen på framsteg i detta avseende. Parlamentet efterlyser ett snabbt slutförande av förhandlingarna och uppmanar båda parter att se det kommande toppmötet mellan EU och Folkrepubliken Kina som ett bra tillfälle att uppnå verkliga resultat i detta syfte. Parlamentet påminner om behovet av ytterligare samarbete på området sanitära och fytosanitära åtgärder i syfte att minska bördan för EU:s exportörer.

41.  Europaparlamentet välkomnar Kinas beslut att i ett år skjuta upp genomförandet av nya certifieringar för importerade livsmedel och drycker, vilket dramatiskt skulle ha minskat livsmedelsimporten från EU. Parlamentet välkomnar också senareläggandet av genomförandet av de nya standarderna för elfordon och efterlyser en omfattande dialog och ökad samordning när det gäller sådana initiativ.

42.  Europaparlamentet anser att EU och den kinesiska regeringen bör inleda ett gemensamt initiativ inom G20 för att upprätta ett globalt forum om överkapacitet avseende aluminium, med ett mandat att hantera hela värdekedjan för bauxit, aluminiumoxid och aluminiumindustrin, däribland råvarupriser och miljöaspekter.

43.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att aktivt övervaka kinesiska handelssnedvridande åtgärder som påverkar EU-företagens ställning på de globala marknaderna, och att vidta lämpliga åtgärder inom WTO och andra fora, bland annat genom tvistlösning.

44.  Europaparlamentet noterar att Kinas nya lag om utländska investeringar håller på att utarbetas. Parlamentet uppmanar med kraft de berörda kinesiska parterna att sträva efter transparens, ansvarsskyldighet, förutsägbarhet och rättssäkerhet, och att beakta förslagen och förväntningarna från den pågående dialogen mellan EU och Kina om handels- och investeringsförbindelserna.

45.  Europaparlamentet uttrycker oro över den nya lagen om cybersäkerhet, som bland annat omfattar nya lagstiftningshinder för utländska företag som säljer telekommunikations- och it-utrustning och motsvarande tjänster. Parlamentet beklagar att sådana nyligen antagna åtgärder, tillsammans med inrättandet av KKP-grupper inom privata företag, däribland utländska företag, och åtgärder såsom lagen om icke-statliga organisationer, gör det allmänna företagsklimatet i Folkrepubliken Kina mer ogynnsamt för utländska och privata ekonomiska aktörer.

46.  Europaparlamentet konstaterar att Folkrepubliken Kinas banksystem under 2016 gick om euroområdet som världens största. Parlamentet uppmanar Folkrepubliken Kina att låta utländska bankföretag konkurrera på lika villkor med inhemska institutioner och att samarbeta med EU när det gäller reglering av finansmarknaden. Parlamentet välkomnar Folkrepubliken Kinas beslut att sänka tullarna för 187 konsumentvaror och att avskaffa begränsningarna av utländskt ägande för banker.

47.  Europaparlamentet påminner om sitt betänkande från 2015 om förbindelserna mellan EU och Folkrepubliken Kina, i vilket det begärde att förhandlingar skulle inledas om ett bilateralt investeringsavtal med Taiwan. Parlamentet påpekar att kommissionen flera gånger har meddelat att man ska inleda förhandlingar om investeringar med Hongkong och Taiwan och beklagar att inga sådana förhandlingar faktiskt har inletts. Parlamentet upprepar sitt stöd för ett bilateralt investeringsavtal med Taiwan och Hongkong. Parlamentet erkänner att båda parter även skulle kunna vara en språngbräda till Fastlandskina för EU-företag.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna och samråda med parlamentet för att utarbeta en enhetlig europeisk ståndpunkt och en gemensam ekonomisk strategi gentemot Folkrepubliken Kina. Parlamentet uppmanar alla medlemsstater att konsekvent följa denna strategi.

49.  Europaparlamentet understryker att det föreslagna sociala kreditsystemet medför potentiella konsekvenser för företagsklimatet, och anser att det bör genomföras på ett transparent, rättvist och opartiskt sätt.

50.  Europaparlamentet välkomnar den rättsliga utvecklingen i EU när det gäller förordning (EU) 2017/821 om fastställande av skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för unionsimportörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden, samt liknande lagstiftning i Kina om konfliktmineraler, som syftar till att säkerställa att handeln med dessa mineraler inte finansierar väpnade konflikter. Parlamentet betonar behovet av att förhindra att konfliktmineraler bearbetas för att användas i våra mobiltelefoner, bilar och smycken. Parlamentet uppmanar både kommissionen och den kinesiska regeringen att inleda ett strukturerat samarbete för att främja genomförandet av den nya lagstiftningen, fullständigt förhindra användningen av konfliktmineraler vid globala, kinesiska och europeiska smältverk och anrikningsverk, skydda gruvarbetare, inbegripet barn, från att utnyttjas samt kräva att EU-företag och kinesiska företag garanterar att de endast importerar dessa mineraler och metaller från ansvarsfulla källor.

51.  Europaparlamentet konstaterar att den nittonde partikongressen ägde rum i oktober 2017 och att generalsekreterare och president Xi Jinping, vid Nationella folkkongressens senaste möte, befäste sin maktställning genom att bana väg för en obegränsad förlängning av hans mandat och ökade partiorganens kontroll över statsapparaten och ekonomin, bland annat genom att inrätta particeller vid utländska företag. Parlamentet noterar att denna omstrukturering av Folkrepubliken Kinas politiska system åtföljs av en ytterligare förskjutning av politiken till en politik baserad på nära övervakning på alla områden.

52.  Europaparlamentet betonar att inrättandet av den nationella tillsynskommissionen, vars rättsliga ställning är lika med domstolars och åklagarmyndighetens, är ett drastiskt steg mot en sammansmältning av partiets och statens funktioner, eftersom det är en statlig tillsynsmyndighet som tar order från och delar kontor och personal med partiets centrala disciplinkommission. Parlamentet är bekymrat över de långtgående personliga konsekvenserna av denna utvidgning av partiövervakningen till ett stort antal människor, eftersom den innebär att kampanjen mot korruption kan utvidgas till åtal mot inte bara partimedlemmar utan även civilanställda, från chefer vid statligt ägda företag till universitetsprofessorer och rektorer för byskolor.

53.  Europaparlamentet konstaterar att det sociala kreditsystemet visserligen fortfarande är under uppbyggnad, men att svarta listor över fysiska och juridiska personer som brutit mot reglerna och ”röda listor” över enastående individer och företag bildar kärnan i det nuvarande skedet av genomförandet, där tyngdpunkten ligger på att straffa förbrytare på de svarta listorna och belöna dem som står på de röda listorna. Parlamentet noterar att Kinas högsta folkdomstol redan tidigt under 2017 uppgav att fler än sex miljoner kinesiska medborgare hade förbjudits att flyga som en följd av samhällsförseelser. Parlamentet avvisar bestämt offentlig uthängning av svartlistade personer som en ingående del av det sociala kreditsystemet. Parlamentet betonar vikten och behovet av en dialog mellan EU-institutionerna och deras kinesiska motparter om alla allvarliga samhällskonsekvenser av dagens centrala planering och lokala experiment med det sociala kreditsystemet.

54.  Europaparlamentet oroas över Kinas system för massövervakning av cyberrymden och efterlyser ett antagande av en förordning för verkställbara integritetsrättigheter. Parlamentet fördömer det pågående ingripandet mot friheten på internet från de kinesiska myndigheternas sida, i synnerhet friheten att nå utländska webbplatser, och beklagar den policy för självcensur som har antagits av några västerländska företag som är verksamma i Kina. Parlamentet påminner om att åtta av de 25 populäraste webbplatserna i världen, bl.a. webbplatser från stora it-företag, är blockerade i Kina.

55.  Europaparlamentet påpekar att Xi Jinpings uttalande om att ”stabilitet på lång sikt” i Xinjiang är avgörande för att initiativet ”Ett bälte, en väg” ska bli framgångsrikt har lett till en intensifiering av de långsiktiga kontrollstrategierna tillsammans med en mängd tekniska innovationer och en snabb ökning av utgifterna för den nationella säkerheten. Uttalandet har också lett till att terrorismbekämpningsåtgärder används för att kriminalisera avvikande åsikter och dissidenter genom tillämpning av en bred definition av terrorism. Parlamentet oroas över statens genomförande av åtgärder för att säkerställa ”omfattande övervakning” av regionen via installation av Kinas elektroniska övervakningssystem ”Skynet” i större stadsområden, installationen av GPS-spårare i alla motorfordon, användningen av skannrar för ansiktsigenkänning vid kontrollpunkter, tågstationer och bensinstationer och arbetet med att samla in blod hos polisen i Xinjiang för att utöka Kinas DNA-databas ytterligare. Parlamentet är mycket bekymrat över att tusentals uigurer och etniska kazaker sänts till politiska ”omskolningsläger”, vilket bygger på en analys av data som samlats in genom ett system för ”prediktivt polisarbete”, bland annat för att personerna har rest utomlands eller anses vara allt för djupt troende. Parlamentet anser att Xis kungörelse om att initiativet ”Ett bälte, en väg” kommer att ”gynna människor över hela världen” eftersom det kommer att baseras på Silkesvägens anda av ”fred och samarbete, öppenhet och inkludering” ligger långt från den verklighet som de uigurer och etniska kazaker som bor i Xinjiang upplever. Parlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att frige de personer som uppges sitta i förvar på grund av sin tro eller sina kulturella sedvänjor och identiteter.

56.  Europaparlamentet betonar att den institutionella och ekonomiska förstärkningen av Kinas diplomati visar hur högt Xi Jinping prioriterar utrikespolitiken som en del av sin vision om att Kina ska vara en global stormakt senast 2049. Parlamentet noterar att den överföring av ansvaret för utrikesfrågor som gjordes på Nationella folkkongressens senaste möte visar att utrikespolitiken spelar en allt viktigare roll i partiets beslutsprocess. Parlamentet understryker att inrättandet av den statliga styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete visar på den stora vikt som Xis ledarskap fäster vid att stärka sina globala säkerhetsintressen genom ekonomiska medel, till exempel genom ett ”bättre fungerande” initiativ (”Ett bälte, en väg”). Parlamentet drar därför slutsatsen att Kina under de kommande fem åren kommer att bli mer närvarande och mer engagerat i andra länder, med diplomatiska och ekonomiska initiativ på vilka EU och dess medlemsstater måste hitta gemensamma svar och strategier.

57.  Europaparlamentet betonar att säkerställandet av fred och säkerhet i Syd- och Östkinesiska havet är viktigt för stabiliteten i regionen. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa fred och säkerhet med avseende på sjöfarten i regionen för många asiatiska och europeiska stater. Parlamentet noterar att de strukturer som uppförts under det senaste året på både Spratly- och Paracelöarna i Sydkinesiska havet inkluderar stora hangarer längs med 3 km långa flygstråk, skyddsrum för missilplattformar, stora underjordiska lagringsutrymmen, ett antal administrativa byggnader, militär störsändningsutrustning, omfattande nätverk med högfrekvensradar och över-horisonten-radar och sensorer, och att detta pekar på konsolidering och vidareuppbyggnad av långgående övervakningskapacitet och militär kapacitet, medan ytterligare militarisering av öarna genom utplacering av ännu mer avancerade militärplattformar kan vara avsedda för potentiell vedergällning mot senare rättsliga åtgärder eller en utökad närvaro av internationella flottor. Kina och Asean uppmanas att skynda på samråden om en uppförandekod för fredlig lösning av tvister och kontroverser i detta område. Parlamentet framhåller att frågan bör lösas i enlighet med internationell rätt enligt FN:s havsrättskonvention (Unclos). Parlamentet understryker att EU och dess medlemsstater, som avtalsslutande parter i Unclos, erkänner det beslut som fattats av skiljedomstolen. Parlamentet uppmanar återigen Kina att acceptera domstolens beslut och understryker att EU skulle vilja upprätthålla den internationella ordningen baserat på rättsstatsprincipen.

58.  Europaparlamentet är djupt oroat över det krympande utrymmet för civilsamhället sedan Xi Jinping kom till makten 2012, särskilt med tanke på lagen om hantering av utländska icke-statliga organisationer, som trädde i kraft den 1 januari 2017, som innebär en ökad administrativ börda för och ekonomiska påtryckningar mot alla utländska icke-statliga organisationer, inklusive tankesmedjor och akademiska institut, och att de ställs under strikt kontroll av en tillsynsenhet som har koppling till ministeriet för allmän säkerhet, något som påverkar deras verksamhet och finansiering mycket negativt. Parlamentet förväntar sig att europeiska icke-statliga organisationer åtnjuter samma friheter i Kina som kinesiska icke-statliga organisationer åtnjuter i EU. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att upphäva restriktiv lagstiftning såsom lagen om utländska icke-statliga organisationer, som är oförenlig med rätten till föreningsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet.

59.  Europaparlamentet insisterar på att de kinesiska myndigheterna måste säkerställa att alla frihetsberövade personer behandlas i enlighet med internationella normer och ges tillgång till juridiskt ombud och läkarvård, i linje med FN:s samtliga principer om skydd av alla personer som på något sätt är frihetsberövade eller fängslade.

60.  Europaparlamentet uppmuntrar Kina att, i takt med att tjugoårsjubiléet för Kinas undertecknande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter närmar sig, ratificera denna konvention och att säkerställa att den genomförs till fullo, även genom att sätta stopp för allt missbruk och anpassa landets lagstiftning enligt vad som är nödvändigt.

61.  Europaparlamentet fördömer användningen av dödsstraff och påminner om att Kina har avrättat fler människor än alla andra länder tillsammans. Under 2016 verkställde landet omkring 2 000 dödsstraff. Parlamentet uppmanar med kraft Kina att belysa omfattningen av avrättningarna i landet och att säkerställa rättslig öppenhet. Parlamentet uppmanar EU att öka sina diplomatiska ansträngningar och kräva att de mänskliga rättigheterna respekteras och dödsstraffet avskaffas.

62.  Europaparlamentet är djupt oroat över att det huvudsakliga innehållet i de nya religiösa föreskrifterna kommer att leda till att den kinesiska regeringen sätter vissa etiketter på alla religioner och icke-religiösa etiska sammanslutningar, vare sig de är tillåtna eller otillåtna. Parlamentet understryker att det finns många husförsamlingar i Kina som av teologiska skäl vägrar att ansluta sig till den av partiet/staten sanktionerade patriotiska rörelsen ”Tre själv” och Kinas kristna råd. Parlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att låta de många husförsamlingar som är beredda att registrera sig att göra detta direkt hos det statliga departementet för civila frågor, så att deras rättigheter och intressen som sociala organisationer skyddas.

63.  Europaparlamentet uppmanar Kina kraftfullt att se över sin politik i Tibet. Parlamentet uppmanar Kina att se över och ändra de lagar, föreskrifter och åtgärder som antagits under de senaste åren som kraftigt begränsar tibetanernas utövande av sina civila och politiska rättigheter, bland annat sin yttrandefrihet och religionsfrihet. Parlamentet uppmanar med kraft den kinesiska staten att bedriva en utvecklings- och miljöpolitik som respekterar tibetanernas ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och inkluderar lokalbefolkningen, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att undersöka de pågående fallen av påtvingade försvinnanden, tortyr och misshandel av tibetaner och att respektera deras rätt till föreningsfrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster samt religions- och trosfrihet i linje med internationella normer för mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar att den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Tibet systematiskt måste avhandlas vid alla toppmöten mellan EU och Kina. Parlamentet efterlyser ett återupptagande av en konstruktiv och fredlig dialog mellan de kinesiska myndigheterna och företrädarna för det tibetanska folket. Kina uppmanas kraftfullt att ge diplomater, journalister och vanliga medborgare från EU fritt tillträde till Tibet på samma sätt som kinesiska resenärer får fritt och öppet tillträde till EU-medlemsstaternas hela territorier. Parlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att låta tibetaner i Tibet resa fritt och att respektera deras rätt till rörelsefrihet. Parlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att ge oberoende observatörer, inklusive FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, tillträde till Tibet. EU:s institutioner uppmanas kraftfullt att ta frågan om tillträde till Tibet under allvarligt övervägande i diskussionerna om avtalet om förenklade viseringsförfaranden mellan EU och Kina.

64.  Europaparlamentet konstaterar att det i årsrapporten för 2017 om den särskilda administrativa regionen Hongkong från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissionen slås fast att trots vissa utmaningar har principen om ett land, två system fungerat bra, att rättsstatsprincipen upprätthålls och att yttrandefriheten och informationsfriheten i allmänhet respekteras. Parlamentet konstaterar dock att denna rapport också uttrycker oro över den gradvisa urholkningen av samma princip, något som ger upphov till legitima frågor om genomförandet av denna och Hongkongs omfattande självständighet i det långa loppet. Parlamentet betonar att det i årsrapporten konstateras att två negativa tendenser i fråga om yttrandefrihet och informationsfrihet blivit mer uttalade, nämligen självcensuren vid rapportering om utvecklingen av den kinesiska inrikes- och utrikespolitiken och pressen på journalister. Parlamentet står helt bakom EU:s uppmuntran till den särskilda administrativa regionen Hongkong och till de centrala statliga myndigheterna att fortsätta sin reform av valsystemet i linje med grundlagsstiftningen, för att nå en överenskommelse om ett valsystem som är demokratiskt, rättvist, öppet och transparent. Parlamentet understryker att Hongkongs befolkning har legitim rätt att fortsätta att förlita sig på ett pålitligt rättsväsende, upprätthållandet av rättsstatsprincipen och låga nivåer av korruption samt öppenhet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och höga folkhälso- och säkerhetsstandarder. Parlamentet understryker att fullständig respekt för Hongkongs självstyre skulle kunna utgöra en modell för en djupgående politisk reformprocess i demokratisk riktning i Kina och för gradvis liberalisering och gradvist öppnande av det kinesiska samhället.

65.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att göra sitt yttersta för att med kraft uppmana Folkrepubliken Kina att avstå från ytterligare militär provokation mot Taiwan och därmed äventyra freden och stabiliteten i Taiwansundet. Alla tvister mellan Kina och Taiwan bör lösas på fredlig väg och på grundval av internationell rätt. Parlamentet oroas över Kinas ensidiga beslut att börja använda nya flygrutter över Taiwansundet. Parlamentet uppmuntrar till ett återupptagande av den formella dialogen mellan Peking och Taipei. Parlamentet upprepar att det ger sitt konsekventa stöd till att Taiwan ska kunna delta på ett meningsfullt sätt i internationella organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO) och Internationella civila luftfartsorganisationen (Icao), där det inte ligger i EU:s intressen att Taiwan fortsätter att stängas ute.

66.  Europaparlamentet påminner om att som Nordkoreas främsta handelspartner och huvudsakliga livsmedels- och energileverantör fortsätter Kina att spela en viktig roll när det gäller att tillsammans med världssamfundet ta itu med Nordkoreas globala provokationer. Parlamentet välkomnar därför Kinas villighet att på sistone upprätthålla vissa av de internationella sanktionerna mot Pyongyang, även genom att tillfälligt stoppa kolimporten från Nordkorea och begränsa nordkoreanska individers och företags finansiella aktiviteter och handelsbegränsningar i fråga om textilier och skaldjur. Parlamentet välkomnar också Pekings arbete för att etablera en dialog med Pyongyang. Parlamentet uppmanar med kraft EU att sända samma budskap om Kina för att spela en konstruktiv roll när det gäller att stödja det kommande toppmötet mellan Nord- och Sydkorea liksom toppmötet mellan Nordkorea och Förenta staterna för att aktivt bidra till en verifierbar kärnvapennedrustning av Nordkorea och uppnå permanent fred på Koreahalvön.

67.  Europaparlamentet berömmer Kina för landets efterlevnad av sanktionerna mot Nordkorea. Parlamentet uppmanar Kina att på ett konstruktivt sätt bidra till att lösa situationen på Koreahalvön och att fortsätta att tillämpa sanktioner mot Nordkorea till dess att landet har gjort påtagliga framsteg när det gäller att överlämna sina kärnvapen, byta retorik gentemot Sydkorea och Japan och börja upprätthålla de mänskliga rättigheterna.

68.  Europaparlamentet understryker betydelsen av Kinas insatser för att uppnå fred, säkerhet och stabilitet på Koreahalvön.

69.  Europaparlamentet välkomnar Kinas bidrag till FN:s och Afrikanska unionens fredsbevarande insatser. Parlamentet påpekar att EU strävar efter att stärka sitt samarbete med Kina om utrikespolitik och säkerhetsfrågor genom att uppmuntra Kina att mobilisera sina diplomatiska resurser och övriga resurser för att stärka den internationella säkerheten och bidra till fred och säkerhet i EU:s grannskap baserat på internationell rätt. Parlamentet noterar att samarbetet med Kina på området exportkontroll, nedrustning, icke-spridning och kärnvapennedrustningen av Koreahalvön är avgörande för att säkerställa stabiliteten i Östasien.

70.  Europaparlamentet välkomnar Kinas mål om att utvecklas till en hållbar ekonomi och betonar att EU kan stödja Kinas ekonomiska reformprogram med sitt kunnande. Parlamentet understryker att Kina är en viktig partner för EU med avseende på hanteringen av klimatförändringen och globala utmaningar på miljöområdet. Parlamentet strävar efter att arbeta tillsammans med Kina för att skynda på genomförandet av Parisavtalet om klimatförändringar.

71.  Europaparlamentet välkomnar de reformer som Kina genomfört sedan landet lanserade strategin för en ”ekologisk civilisation”. Parlamentet anser att den särskilda ställning som ges icke-statliga miljöorganisationer i domstolar, granskningar av miljökonsekvenserna av tjänstemäns arbete och stora investeringar i elektromobilitet och ren energi är reformer som rör sig i rätt riktning.

72.  Europaparlamentet välkomnar Kinas handlingsplan från 2016 mot antimikrobiell resistens. Parlamentet betonar vikten av samarbete mellan Kina, som står för hälften av den årliga förbrukningen av antimikrobiella läkemedel i världen, och EU för att hantera detta globala hot. Parlamentet insisterar på att djurskyddsbestämmelser bör ingå i bilaterala handelsavtal mellan EU och Kina.

73.  Europaparlamentet noterar Kinas beslut att förbjuda import av fast avfall, vilket understryker vikten av att utforma, tillverka, reparera, återanvända och återvinna produkter, med särskild tonvikt på tillverkningen och användningen av plast. Parlamentet erinrar om Kinas senaste försök att förbjuda export av sällsynta jordartsmetaller, och uppmanar kommissionen att ta hänsyn till det ömsesidiga beroendet mellan de globala ekonomierna vid fastställandet av EU:s politiska prioriteringar.

74.  Europaparlamentet anser att det finns utrymme för, intresse för och behov av ett samarbete mellan EU och Asean för att tillsammans utarbeta en gemensam strategi för den cirkulära ekonomin. Parlamentet anser att Kina skulle kunna spela en viktig roll när det gäller att föra detta initiativ vidare till Asean.

75.  Europaparlamentet anser att Kina och Europeiska unionen kommer att gynnas av att hållbarhet främjas i deras ekonomier och att en sektorsövergripande, hållbar och cirkulär bioekonomi utvecklas.

76.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om att öka samarbetet om forskning och innovation inom flaggskeppsinitiativ såsom de som rör t.ex. mat, jordbruk och bioteknik, miljö och hållbar urbanisering, yttransport, säkrare och miljövänligare luftfart samt bioteknik för miljön och människors hälsa, som man enades om inom ramen för den tredje dialogen om innovationssamarbete mellan EU och Kina i juni 2017 och motsvarande färdplan för samarbete inom vetenskap och teknik mellan EU och Kina från oktober 2017. EU och Kina uppmanas att fortsätta anstränga sig och att omsätta resultaten från forskningen och utvecklingsprojekten i praktiken.

77.  Europaparlamentet påpekar att EU och Kina i hög grad är beroende av fossila bränslen och att de tillsammans står för ungefär en tredjedel av den sammanlagda globala förbrukningen, vilket placerar Kina högst upp på Världshälsoorganisationens (WHO) förteckning över dödliga utomhusluftföroreningar. Parlamentet betonar att ökad handel med bioekonomiska produkter som tillverkats av förnybara material kan bidra till att Kinas och EU:s ekonomier blir mindre beroende av fossila bränslen. Parlamentet uppmanar EU och Kina att fördjupa sina förbindelser på andra områden som rör begränsningen av växthusgasutsläpp, såsom elektromobilitet, förnybar energi och energieffektivitet, att fortsätta med och bredda färdplanen för energisamarbete mellan EU och Kina efter 2020 och att intensifiera gemensamma ansträngningar för att utveckla instrument för grön finansiering, särskilt klimatfinansiering. Parlamentet uppmanar Kina och EU att utforska och delta i att främja planeringen och utvecklingen av gränsöverskridande kraftledningar med högspänd likströmsteknik för att göra förnybara energikällor mer tillgängliga.

78.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och Kina att fortsätta med sitt partnerskap kring hållbar urbanisering, även på områden såsom rena transporter, bättre luftkvalitet, den cirkulära ekonomin och ekodesign. Parlamentet betonar behovet av ytterligare miljöskyddsåtgärder med tanke på att mer än 90 procent av städerna inte uppfyller den nationella normen för luftföroreningar på 2,5 partiklar (PM) och att mer än en miljon människor varje år dör i Kina på grund av luftföroreningsrelaterade sjukdomar.

79.  Europaparlamentet betonar EU:s och Kinas ömsesidiga intresse av att främja en koldioxidsnål utveckling och hantera utsläppen av växthusgaser på transparenta, offentliga och välreglerade energimarknader. Parlamentet tror på värdet av strategiska partnerskap mellan EU och Kina och anser att de är nödvändiga för genomförandet av Parisavtalet och för en effektiv kamp mot klimatförändringarna. Parlamentet uppmanar EU och Kina att använda sin politiska tyngd för att driva på genomförandet av Parisavtalet och Agenda 2030 för hållbar utveckling samt målen för hållbar utveckling, och vädjar om en samarbetsinriktad strategi vid partskonferensen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar samt vid FN:s politiska högnivåforum. Parlamentet uppmanar båda sidor att anta ett gemensamt uttalande om klimatåtgärder för att visa ett gemensamt åtagande i fråga om ett kraftfullt genomförande av Parisavtalet och ett aktivt deltagande i 2018 års Talanoa-dialog samt vid COP 24. Båda sidor uppmuntras att ta på sig en ansvarsfull roll i internationella förhandlingar genom att bidra till målet att begränsa den globala uppvärmningen genom sin respektive interna klimatpolitik samt genom att ge finansiella bidrag för att nå målet att tillhandahålla 100 miljarder US-dollar per år fram till 2020 för begränsnings- och anpassningsåtgärder.

80.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av det landsomfattande systemet för handel med utsläppsrätter i Kina i december 2017. Parlamentet noterar det framgångsrika samarbete mellan Kina och EU under förberedelsefasen som möjliggjort denna lansering. Parlamentet erkänner att den kinesiska ledningen är beredd att minska växthusgasutsläppen, och ser fram emot resultatet av det pågående arbetet med övervakning, rapportering och verifiering, vilket är avgörande för att systemet ska fungera väl. Parlamentet betonar vikten av åtgärder mot klimatförändringen inom hela ekonomin och välkomnar avsikten att utvidga dess tillämpningsområde till att omfatta industriella sektorer och förbättra handelsordningen inom systemet. Parlamentet uppmanar EU och Kina att fortsätta sitt partnerskap inom samarbetsprojektet för att utveckla Kinas koldioxidmarknad, så att den blir ett effektivt instrument som skapar meningsfulla incitament för utsläppsminskningar, och att den ytterligare anpassas till EU:s system för handel med utsläppsrätter. Parlamentet uppmanar båda sidor att fortsätta främja mekanismerna för koldioxidprissättning i andra länder och regioner genom att använda sin egen erfarenhet och sakkunskap samt genom utbyte av bästa praxis och ökade insatser för att bygga upp ett samarbete mellan befintliga koldioxidmarknader, i syfte att arbeta för globalt lika villkor.

81.  Europaparlamentet hoppas att Kina kommer att frikoppla ekonomisk tillväxt från ekologisk försämring genom att införliva skydd av biologisk mångfald i sina nuvarande globala strategier, vilket gör det lättare att nå FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, och att genomföra förbudet mot handel med elfenben på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmärksammar det arbete som utförts genom EU:s och Kinas bilaterala samordningsmekanism för skogslagstiftningens efterlevnad och skogsförvaltning i syfte att motverka olaglig skogsavverkning i hela världen. Dock uppmanar parlamentet med kraft Kina att undersöka den betydande odokumenterade handeln med timmer mellan Kina och signatärstaterna i det frivilliga partnerskapsavtalet om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog.

82.  Europaparlamentet rekommenderar att Kina antar obligatoriska politiska riktlinjer för ansvarsfulla investeringar i skogsbruk utomlands som ska genomföras tillsammans med leverantörsländerna. Vidare rekommenderar parlamentet att Kina gör kinesiska företag delaktiga i arbetet med att motverka den olagliga handeln med timmer.

83.  Europaparlamentet välkomnar att Kina och EU har undertecknat ett samförståndsavtal om vattenpolitik med syftet att stärka dialogen om utveckling och genomförande av lagstiftning för skydd av vattenresurser. Parlamentet ger sitt starka stöd åt Åboförklaringen från september 2017, som undertecknades av EU och Kina, i vilken det betonades att god vattenförvaltning bör prioritera ekologi och grön utveckling, ge bevarande av vatten en framträdande plats och återställa akvatiska ekosystem. Parlamentet understryker att samförståndsavtalet om inrättande av en dialog mellan EU och Kina om vattenpolitiken inte bara berikar innehållet i det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina, utan också fastställer inriktningen, omfattningen, metoderna och de finansiella arrangemangen för samarbetet.

84.  Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som intas av det samarbetsprojekt mellan europeiska och kinesiska organisationer som finansierats av kommissionen och som genomfördes 2014–2017 under överinseende av instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete i fråga om att bedöma standarder och system för radiologisk och nukleär katastrofhantering i Kina och att öka kapaciteten hos det kinesiska forskningsinstitutet för kärnkraftsteknik när det gäller riktlinjer för hantering av allvarliga olyckor.

85.  Europaparlamentet uppmuntrar kinesiska och europeiska investerare att anta bättre globala standarder för socialt och miljömässigt ansvarstagande och förbättra säkerhetsnormerna för utvinningsindustrier över hela världen. Parlamentet upprepar att med avseende på förhandlingarna om ett övergripande investeringsavtal med Kina måste Europeiska unionen ge sitt stöd åt initiativ för hållbar utveckling genom att uppmuntra till ansvarstagande investeringar och främja centrala miljömässiga och arbetsrättsliga normer. Parlamentet uppmanar de kinesiska och europeiska myndigheterna att införa stimulansåtgärder för att uppmuntra kinesiska och europeiska gruvföretag att bedriva sin verksamhet i utvecklingsländer i enlighet med internationella standarder för mänskliga rättigheter och att uppmuntra till investeringar i kapacitetsuppbyggnad för kunskaps- och tekniköverföring och lokal rekrytering.

86.  Europaparlamentet välkomnar Kinas tillkännagivande i samband med toppmötet One Planet Summit i december 2017 om att öka insynen i företags miljöpåverkan i Kina och vid kinesiska investeringar utomlands. Parlamentet är oroat över att infrastrukturprojekt som ”Ett bälte, en väg” i Kina kan ha en negativ effekt på miljön och klimatet och skulle kunna leda till ökad användning av fossila bränslen i andra länder som är inblandade i eller påverkas av infrastrukturutvecklingen. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att genomföra miljökonsekvensbedömningar och att inkludera hållbarhetsklausuler i alla samarbetsprojekt inom ramen för ”Ett bälte, en väg”. Parlamentet insisterar på att det inrättas en gemensam kommitté, sammansatt av företrädare för berörda länder och tredje parter, för att övervaka effekterna på miljön och klimatet. Parlamentet välkomnar kommissionens och utrikestjänstens initiativ om att utarbeta en strategi för konnektivitet mellan EU och Asien under första halvåret 2018. Parlamentet insisterar på att denna strategi bör innehålla tydliga åtaganden avseende hållbarhet, miljöskydd och klimatåtgärder.

87.  Europaparlamentet välkomnar Kinas framsteg med att förbättra standarderna för livsmedelssäkerhet, vilket är grundläggande för att skydda kinesiska konsumenter och förebygga livsmedelsbedrägerier. Parlamentet betonar att ett förbättrat konsumentinflytande är ett viktigt steg i framväxten av en konsumentkultur i Kina.

88.  Europaparlamentet uppmuntrar de kinesiska och europeiska polismyndigheterna och brottsbekämpande organen att vidta gemensamma åtgärder för att kontrollera exporten av olaglig narkotika och utbyta underrättelseuppgifter om narkotikahandel genom utbyte av information för att identifiera enskilda personer och kriminella nätverk. Enligt ”Europeisk narkotikarapport – Trender och utveckling” för 2017 av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) har en stor del av utbudet av nya psykoaktiva ämnen i Europa sitt ursprung i Kina, och nya ämnen produceras i stor skala av kemiska och farmaceutiska företag i Kina, varifrån de transporteras till Europa, där de bearbetas till produkter, förpackas och säljs.

89.  Europaparlamentet konstaterar att familjer och enskilda personer har migrerat till följd av torka och andra naturkatastrofer, och att de kinesiska myndigheterna som en reaktion på detta har planerat flera storskaliga omplaceringsprojekt. Parlamentet oroar sig över rapporter från regionen Ningxia i vilka det pekats på många problem med de nya städerna och repressalier mot personer som vägrat flytta. Parlamentet uttrycker sin oro över att miljöförkämpar hålls i förvar, åtalas och döms och att registrerade inhemska icke-statliga miljöorganisationer möter ökad kontroll från de kinesiska tillsynsmyndigheternas sida.

90.  Europaparlamentet uppmanar Kina att utöka sina brottsbekämpande insatser ytterligare för att stoppa det olagliga fisket, eftersom kinesiska fiskefartyg fortsätter att bedriva olagligt fiske i utländska vatten, bland annat i Gula havet utanför Koreahalvön, Östkinesiska havet, Sydkinesiska havet, Indiska oceanen och till och med i Sydamerika.

91.  Europaparlamentet uppmanar kinesiska exportörer och europeiska importörer att minska giftigt avfall i kläder som tillverkats i Kina genom att fastställa lämpliga bestämmelser om kemikaliehantering och fasa ut användningen av bly, nonylfenoletoxilater, ftalater, perfluorerade ämnen, formaldehyd och andra giftiga ämnen i textilier.

92.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, Europeiska utrikestjänsten, kommissionen, medlemsstaternas och anslutnings- och kandidatländernas regeringar och parlament, Folkrepubliken Kinas regering och den kinesiska nationella folkkongressen samt Taiwans regering och Taiwans lagstiftande yuan.

(1) EGT L 250, 19.9.1985, s. 2.
(2) EGT L 6, 11.1.2000, s. 40.
(3) https://www.iom.int/migration-and-climate-change
(4) EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 1.
(5) EUT C 264 E, 13.9.2013, s. 33.
(6) EUT C 36, 29.1.2016, s. 123.
(7) EUT C 93, 24.3.2017, s. 93.
(8) EUT C 443, 22.12.2017, s. 83.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0024.
(10) Antagna texter, P8_TA(2017)0493.
(11) EUT C 305 E, 14.12.2006, s. 219.
(12) EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 132.
(13) EUT C 36, 29.1.2016, s. 126.
(14) EUT C 181, 19.5.2016, s. 45.
(15) EUT C 181, 19.5.2016, s. 52.
(16) EUT C 399, 24.11.2017, s. 92.
(17) Antagna texter, P8_TA(2017)0495.
(18) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 121.
(19) EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 69.
(20) EUT C 468, 15.12.2016, s. 208.
(21) Antagna texter, P8_TA(2016)0505.
(22) Antagna texter, P8_TA(2017)0089.
(23) Antagna texter, P8_TA(2017)0308.
(24) Antagna texter, P8_TA(2018)0014.
(25) EUT C 288 E, 25.11.2006, s. 59.
(26) Y. Zhen, J. Pan, X. Zhang, Relocation as a policy response to climate change vulnerability in Northern China, ISSC och UNESCO 2013, World Social Science Report 2013, Changing Global Environments, s. 234–241.

Rättsligt meddelande