Index 
Antagna texter
Tisdagen den 23 oktober 2018 - Strasbourg
Samråd om Alfonso Luigi Marras immunitet
 Begäran om upphävande av Manolis Kefalogiannis immunitet
 Elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning ***
 Avtal mellan EU och Bahamas om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Mauritius om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Saint Kitts och Nevis om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Barbados om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Avtal mellan EU och Seychellerna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2018/002 PT/Norte – Centro – Lisboa wearing apparel
 Utnämning av den verkställande direktören för Efsi
 Utnämning av biträdande verkställande direktören för Efsi
 Kvaliteten på dricksvatten ***I
 Medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ***I
 Samordning av rapporteringsskyldigheter på miljöpolitikens område ***I
 Rollen för anställdas finansiella deltagande i skapandet av arbetstillfällen och återaktivering av de arbetslösa

Samråd om Alfonso Luigi Marras immunitet
PDF 120kWORD 44k
Europaparlamentets beslut av den 23 oktober 2018 om begäran om samråd om Alfonso Luigi Marras immunitet och privilegier (2018/2058(IMM))
P8_TA(2018)0385A8-0325/2018

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den begäran om samråd om Alfonso Luigi Marras immunitet och privilegier som översändes den 7 mars 2018 av appellationsdomstolen (Corte d’Appello) i Neapel (Italien) i samband med rättsliga förfaranden som inletts mot honom (ref. 4831/2015 RG respektive 4832/2015 RG) och som tillkännagavs i kammaren den 17 april 2018,

–  efter att ha hört Alfonso Luigi Marra i enlighet med artikel 9.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2002 om den parlamentariska immuniteten i Italien och de italienska myndigheternas praxis(2),

–  med beaktande av artiklarna 5.2 och 9.13 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0325/2018), och av följande skäl:

A.  Alfonso Luigi Marra tjänstgjorde som ledamot av Europaparlamentet mellan den 21 juli 1994 och den 19 juli 1999.

B.  Två rättsliga förfaranden inleddes mot Marra i samband med påstått ärekränkande uttalanden som han skulle ha gjort i ett flygblad daterat den 19 september 1996, alltså medan han var ledamot av Europaparlamentet. Marra beordrades att betala ersättning till de skadelidande parterna, både av domstolen i första instans (domar av den 17 och 22 februari 2000) och av domstolen i andra instans (domar av den 6 mars 2002). På begäran av Marra hänsköt Italiens högsta domstol (Corte di Cassazione) den 20 februari 2007 ärendet till Europeiska unionens domstol för ett förhandsavgörande om tolkningen av gemenskapsbestämmelserna om immunitet för Europaparlamentets ledamöter.

C.  Under tiden hade parlamentet antagit sin resolution av den 11 juni 2002 om den parlamentariska immuniteten i Italien och de italienska myndigheternas praxis. Parlamentet ansåg då att det i fallet Alfonso Luigi Marra vid första påseendet rörde sig om absolut immunitet, att de behöriga domstolarna borde uppmanas att till parlamentet översända de handlingar som krävdes för att avgöra om ärendena i fråga omfattades av absolut immunitet enligt artikel 8 i protokoll nr 7 och att de behöriga domstolarna borde uppmanas att uppskjuta de rättsliga åtgärderna till dess att parlamentet fattat ett slutgiltigt beslut. Det framgick av besluten om hänskjutande till Europeiska unionens domstol att parlamentets resolution inte hade nått de italienska domstolarna.

D.  I samband med ovannämnda begäran om förhandsavgörande slog Europeiska unionens domstol fast att en nationell domstol ska vilandeförklara målet och begära att parlamentet yttrar sig så snart som möjligt när en talan väckts mot en ledamot av Europaparlamentet vid den domstolen och denna underrättas om att ett förfarande för fastställelse av immunitet och privilegier avseende samma ledamot inletts i enlighet med parlamentets arbetsordning(3).

E.  Till följd av domstolens dom hänsköt den italienska högsta domstolen, genom domar av den 10 december 2009, målet tillbaka till appellationsdomstolen i Neapel för att denna skulle fatta ett beslut i ärendet Marra, mot bakgrund av både parlamentets resolution av den 11 juni 2002 och domstolens relevanta rättspraxis. I domar av den 5 december 2012 bekräftade appellationsdomstolen, utan att vilandeförklara målet och begära ett yttrande från parlamentet, sina tidigare domar, genom vilka Marra hade beordrats att betala ersättning till de skadelidande parterna. I domar av den 30 april 2015 upphävde den italienska högsta domstolen appellationsdomstolen beslut och hänsköt ärendet tillbaka till den, så att den kunde vilandeförklara målet och begära ett yttrande från parlamentet. Appellationsdomstolen i Neapel beslutade då att vilandeförklara målet och att, genom en skrivelse av den 27 januari 2018, rådfråga Europaparlamentet om Alfonso Luigi Marras immunitet och privilegier.

F.  Artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier utesluter varandra(4). Det aktuella ärendet gäller endast påstått diskriminerande yttranden av en ledamot av Europaparlamentet. Att endast artikel 8 är tillämplig kräver därför ingen närmare förklaring.

G.  Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete. En sådan immunitet ska, i den mån den har till syfte att skydda Europaparlamentets ledamöters yttrandefrihet och oberoende, betraktas som en absolut immunitet vilken utgör hinder för samtliga rättsliga förfaranden med anledning av ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av ämbetet(5).

H.  Domstolen har slagit fast att ett yttrande omfattas av immunitet endast om en ledamot av Europaparlamentet har gjort det under utövandet av sitt ämbete. Det måste således föreligga ett samband mellan yttrandet och ämbetet som parlamentsledamot. Detta samband måste vara direkt och uppenbart(6). Även om de påstått ärekränkande uttalandena gjordes mellan 1996 och 2001, före domen från 2011 i målet Patriciello, kvarstår faktum att de italienska domstolarna begärde ett yttrande från utskottet för rättsliga frågor 2018, det vill säga efter att denna rättspraxis hade etablerats.

I.  Omständigheterna i fallet visar, så som framgår av handlingarna till utskottet för rättsliga frågor och av utfrågningen inför utskottet, att Marras uttalanden inte har ett direkt och uppenbart samband med utövandet av hans ämbete.

J.  Alfonso Luigi Marra kan följaktligen inte anses ha handlat under utövandet av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet med avseende på de yttranden han gjorde i det förevarande fallet.

1.  Europaparlamentet anser att Alfonso Luigi Marras yttranden inte omfattas av parlamentarisk immunitet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Italien och till Alfonso Luigi Marra.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.
(2) EUT C 261E, 30.10.2003, s. 102.
(3) De förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra (se ovan), punkt 43.
(4) De förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra (se ovan), punkt 45.
(5) De förenade målen C-200/07 och C-201/07, Marra (se ovan), punkt 27.
(6) Mål C-163/10, Patriciello (se ovan), punkterna 33 och 35.


Begäran om upphävande av Manolis Kefalogiannis immunitet
PDF 119kWORD 44k
Europaparlamentets beslut av den 23 oktober 2018 om begäran om upphävande av Manolis Kefalogiannis immunitet (2017/2133(IMM))
P8_TA(2018)0386A8-0333/2018

Europaparlamentet fattar detta beslut,

–  med beaktande av den begäran om upphävande av Manolis Kefalogiannis immunitet som översändes den 31 maj 2017 av den allmänne åklagaren vid Republiken Greklands högsta domstol med anledning av förfarande nr ABM:EOE 20/2017 och som tillkännagavs i kammaren den 3 juli 2017,

–  efter att ha hört Manolis Kefalogiannis i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–  efter att ha hört även Kristian Knudsen, tillförordnad generaldirektör för Europaparlamentets generaldirektorat för personal,

–  efter ett utbyte av synpunkter med Republiken Greklands biträdande riksåklagare för ekonomisk brottslighet,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 och 17 januari 2013(1),

–  med beaktande av artikel 62 i Republiken Greklands författning,

–  med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0333/2018), och av följande skäl:

A.  Den biträdande riksåklagaren vid Republiken Greklands högsta domstol har begärt ett upphävande av den parlamentariska immuniteten för en ledamot av Europaparlamentet, Manolis Kefalogiannis, i syfte att väcka åtal mot honom för två misstänkta brott.

B.  Enligt artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

C.  Enligt artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska Europaparlamentets ledamöter vad avser deras egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land.

D.  Enligt artikel 62 i Republiken Greklands författning får ingen parlamentsledamot under sitt mandat åtalas, gripas, fängslas eller på annat sätt frihetsberövas utan tillstånd från deputeradekammaren.

E.  Begäran från den biträdande riksåklagaren vid Republiken Greklands högsta domstol gäller förfaranden i samband med påstådda överträdelser enligt artikel 385.1 b i den grekiska strafflagen och artikel 4 i lag nr 2803/2000, vilka avser utpressning genom hot respektive bedrägeri.

F.  Manolis Kefalogiannis anklagas för att ha försökt begå ett bedrägeri mot Europeiska unionens ekonomiska intressen vilket lett till en förlust på mer än 73 000 EUR då han olagligen ska ha försökt tillskansa sig en del av sin assistents lön motsvarande ett belopp på 4 240 EUR per månad mellan juli 2014 och slutet av 2016.

G.  Enligt artikel 9.8 i Europaparlamentets arbetsordning får utskottet för rättsliga frågor under inga omständigheter uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet.

H.  Det ankommer inte heller på Europaparlamentet att uttala sig i skuldfrågan eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal mot ledamoten, och inte heller att uttala sig värderande om nationella rättssystem och domstolsväsenden.

I.  Enligt artikel 5.2 i Europaparlamentets arbetsordning är parlamentarisk immunitet inte en ledamots personliga privilegium, utan en garanti för hela parlamentets och dess ledamöters oberoende.

J.  Syftet med den parlamentariska immuniteten är att skydda parlamentet och dess ledamöter från rättsliga förfaranden i samband med verksamhet som utförs under utövandet av ämbetet som parlamentsledamot och inte kan skiljas från det ämbetet.

K.  Om förfarandet i fråga inte rör yttranden som gjorts eller röster som avlagts av en ledamot i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier bör immuniteten upphävas, såvida inte avsikten med det rättsliga förfarandet verkar vara att skada ledamotens politiska verksamhet eller anseende och därmed parlamentets oberoende (fumus persecutionis).

L.  På grundval av de uppgifter och de förklaringar som tillhandahållits i detta ärende, inbegripet svar som lämnades av Republiken Greklands biträdande allmänne åklagare mot ekonomisk brottslighet under det utbyte av synpunkter som hölls med honom, och med tanke på hur ärendet mot Manolis Kefalogiannis har behandlats av de berörda myndigheterna, råder det osäkerhet beträffande grunderna för begäran om upphävande av immuniteten och allvarliga tveksamheter kring förfarandet, inbegripet de motiv som ligger till grund för begäran om upphävande av immuniteten.

M.  Det framgår därför att det handlar om ett ärende där man kan förmoda att det rör sig om ett fall av fumus persecutionis.

N.  Manolis Kefalogiannis immunitet bör därmed inte upphävas.

1.  Europaparlamentet beslutar att inte upphäva Manolis Kefalogiannis immunitet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att omedelbart översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till riksåklagaren vid Republiken Greklands högsta domstol och till Manolis Kefalogiannis.

(1) Domstolens dom av den 12 maj 1964, Wagner/Fohrmann och Krier, 101/63, ECLI:EU:C:1964:28, domstolens dom av den 10 juli 1986, Wybot/Faure m.fl., 149/85, ECLI:EU:C:1986:310, tribunalens dom av den 15 oktober 2008, Mote/parlamentet, T-345/05, ECLI:EU:T:2008:440, domstolens dom av den 21 oktober 2008, Marra/De Gregorio och Clemente, C-200/07 och C-201/07, ECLI:EU:C:2008:579, tribunalens dom av den 19 mars 2010, Gollnisch/parlamentet, T-42/06, ECLI:EU:T:2010:102, domstolens dom av den 6 september 2011, Patriciello, C-163/10, ECLI:EU:C:2011:543, tribunalens dom av den 17 januari 2013, Gollnisch/parlamentet, T-346/11 och T-347/11, ECLI:EU:T:2013:23.


Elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning ***
PDF 107kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2018 om utkastet till rådets förordning om ändring av rådets förordning (EU) nr 216/2013 om elektroniskt offentliggörande av Europeiska unionens officiella tidning (14463/2017 – C8-0412/2018 – 2017/0039(APP))
P8_TA(2018)0387A8-0323/2018

(Särskilt lagstiftningsförfarande – godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets förordning (14463/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 352 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0412/2018),

–  med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 och artikel 39 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A8-0323/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner utkastet till rådets förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.


Avtal mellan EU och Bahamas om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 109kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Samväldet Bahamas om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Samväldet Bahamas om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12389/2017 – C8-0173/2018 – 2017/0169(NLE))
P8_TA(2018)0388A8-0304/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12389/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Samväldet Bahamas om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Samväldet Bahamas om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12388/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0173/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0304/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Samväldet Bahamas.


Avtal mellan EU och Mauritius om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 109kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Mauritius om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Mauritius om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12396/2017 – C8-0177/2018 – 2017/0167(NLE))
P8_TA(2018)0389A8-0303/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12396/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Mauritius om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Mauritius om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12395/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0177/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0303/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Mauritius.


Avtal mellan EU och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 109kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Antigua och Barbuda om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12383/2017 – C8-0174/2018 – 2017/0171(NLE))
P8_TA(2018)0390A8-0305/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12383/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Antigua och Barbuda om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Antigua och Barbuda om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12382/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0174/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0305/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Antigua och Barbuda.


Avtal mellan EU och Saint Kitts och Nevis om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 110kWORD 43k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Federationen Saint Kitts och Nevis om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Saint Kitts och Nevis om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12393/2017 – C8-0176/2018 – 2017/0176(NLE))
P8_TA(2018)0391A8-0306/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12393/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Federationen Saint Kitts och Nevis om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Federationen Saint Kitts och Nevis om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12391/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0176/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0306/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Federationen Saint Kitts och Nevis.


Avtal mellan EU och Barbados om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 109kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Barbados om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Barbados om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12386/2017– C8-0175/2018 – 2017/0179(NLE))
P8_TA(2018)0392A8-0301/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12386/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Barbados om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Barbados om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12385/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0175/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0301/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Barbados.


Avtal mellan EU och Seychellerna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser ***
PDF 110kWORD 41k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Seychellerna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12399/2017 – C8-0172/2018 – 2017/0168(NLE))
P8_TA(2018)0393A8-0302/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12399/2017),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Seychellerna om ändring av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Seychellerna om undantag från viseringskravet för kortare vistelser (12398/2017),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0172/2018),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0302/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Seychellerna


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2018/002 PT/Norte – Centro – Lisboa wearing apparel
PDF 133kWORD 47k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Portugal – EGF/2018/002 PT/Norte – Centro – Lisboa wearing apparel (COM(2018)0621 – C8-0399/2018 – 2018/2223(BUD))
P8_TA(2018)0394A8-0311/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0621 – C8-0399/2018),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1) (nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0311/2018), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt.

C.  Portugal lämnade in ansökan EGF/2018/002 PT/Norte – Centro – Lisboa wearing apparel om ekonomiskt stöd från fonden, till följd av uppsägningar av 1 161 arbetstagare inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 14 (tillverkning av kläder) i Nuts 2-regionerna Norte (PT11), Centro (PT16) och Lisboa (PT17) i Portugal.

D.  Ansökan lämnades in på basis av insatskriteriet i artikel 4.1 b i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden), där det krävs att minst 500 arbetstagare blir uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma ekonomiska sektor som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är belägna i en region eller i två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå, eller i fler än två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå, förutsatt att mer än 500 arbetstagare berörs i två regioner i en medlemsstat.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att de villkor som fastställs i artikel 4.1 b i förordningen om fonden är uppfyllda och att Portugal är berättigat till ekonomiskt stöd på 4 655 883 EUR enligt den förordningen, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 7 759 806 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de portugisiska myndigheterna lämnade in ansökan den 24 april 2018 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Portugal lämnade, slutförde sin bedömning den 10 september 2018 och underrättade parlamentet samma dag.

3.  Europaparlamentet noterar att Portugal hävdar att uppsägningarna är kopplade till genomgripande strukturförändringar inom världshandeln till följd av globaliseringen, närmare bestämt till avregleringen av handeln med textil- och beklädnadsprodukter till följd av att Världshandelsorganisationens multifiberavtal upphörde att gälla i slutet av 2004, vilket radikalt har förändrat strukturen för den globala handeln med textilier och kläder.

4.  Europaparlamentet noterar att arbetslösheten inom klädsektorn i de distrikt där uppsägningarna skedde är högre än i regionerna Norte, Centro och Lisboa, där dessa distrikt ingår, och att möjligheterna till omplacering är låga, eftersom de uppsagda arbetstagarna till största delen är lågutbildade kvinnor.

5.  Europaparlamentet påminner om att de uppsägningar som skett i 20 företag inom den portugisiska beklädnadsindustrin förväntas ha en betydande negativ inverkan på den lokala ekonomin, och att effekten av uppsägningarna är kopplad till svårigheterna att omplacera personal på grund av bristen på arbetstillfällen, de uppsagda arbetstagarnas låga utbildningsbakgrund och det stora antalet arbetssökande.

6.  Europaparlamentet rekommenderar att struktur- och investeringsfonderna, särskilt Europeiska socialfonden, tillämpas för att förbättra de portugisiska arbetstagarnas kvalifikationer och därmed minska arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten,

7.  Europaparlamentet noterar att ansökan avser 1 161 arbetstagare som sagts upp, varav 730 kommer att beröras av de föreslagna åtgärderna. Parlamentet påpekar att majoriteten av de uppsagda arbetstagarna är kvinnor (88,63 %). Parlamentet noterar dessutom att 20,55 % av de uppsagda är äldre än 55 år. Parlamentet erkänner därför vikten av aktiva arbetsmarknadsåtgärder som samfinansieras av fonden för att förbättra möjligheterna för återinträde för dessa utsatta grupper på arbetsmarknaden.

8.  Europaparlamentet välkomnar att individanpassade tjänster som samfinansieras via fonden också kommer att tillhandahållas för upp till 730 unga under 30 år som varken arbetar eller studerar.

9.  Europaparlamentet noterar att Portugal planerar tre olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) utbildning och omskolning, ii) åtgärder som främjar entreprenörskap och iii) bidrag.

10.  Europaparlamentet betonar att utbildning och omskolning bör skapa verkliga alternativ för återintegrering i regionen med tanke på sektorer med växande efterfrågan på arbetskraft.

11.  Europaparlamentet noterar att ekonomiska bidrag, inbegripet för utbildning, resor och måltider, inte överstiger det tak på högst 35 % av de totala kostnaderna som fastställs i förordningen om fonden, och att dessa åtgärder förutsätter att de berörda stödmottagarna aktivt söker arbete eller deltar i utbildning.

12.  Europaparlamentet uppmärksammar att det samordnade paketet med individanpassade tjänster har tagits fram i samråd med en arbetsgrupp, bestående av arbetsförmedlingen, fackliga företrädare, socialförsäkringsinstitutet och arbetsvillkorsmyndigheten.

13.  Europaparlamentet betonar att de portugisiska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument, och de har försäkrat att all dubbelfinansiering kommer att förhindras och att de föreslagna åtgärderna kommer att komplettera de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna.

14.  Europaparlamentet upprepar att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer och välkomnar Portugals bekräftelse av detta.

15.  Europaparlamentet erinrar om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vädja till nationella myndigheter om att i framtida förslag lämna mer information om de sektorer som har tillväxtpotential och därför kan förväntas anställa personer, och att samla in underbyggda uppgifter om effekterna av finansieringen från fonden, inbegripet om kvaliteten på sysselsättningen och hur många som kan återintegreras tack vare insatser via fonden.

17.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen om att säkra allmänhetens tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

18.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Portugal – EGF/2018/002 PT/Norte – Centro – Lisboa wearing apparel

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2018/1720.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Utnämning av den verkställande direktören för Efsi
PDF 111kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 23 oktober 2018 om förslaget till utnämning av verkställande direktören för Europeiska fonden för strategiska investeringar (N8-0100/2018 - C8-0423/2018 – 2018/0903(NLE))
P8_TA(2018)0395A8-0314/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av förslaget av den 19 juli 2018 från styrelsen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) om utnämning av Efsis verkställande direktör (C8‑0423/2018),

–  med beaktande av artikel 7.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(1),

–  med beaktande av artikel 122a i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0314/2018), och av följande skäl:

A.  I enlighet med artikel 7.6 i förordning (EU) nr 2015/1017 ska Efsis verkställande direktör och biträdande verkställande direktör utses av EIB för en period av tre år, som kan förnyas en gång, efter godkännande av Europaparlamentet och efter ett öppet och transparent urvalsförfarande i enlighet med EIB-förfarandena, under vilket Europaparlamentet i vederbörlig ordning och vid rätt tidpunkt ska informeras om alla etapper.

B.  Den 19 juli 2018 antog Efsis styrelse ett förslag till återutnämning av verkställande direktören och biträdande verkställande direktören för Efsi och överlämnade detta förslag till Europaparlamentet.

C.  Budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor höll den 25 september 2018 en utfrågning med Wilhelm Molterer, den föreslagna kandidaten till befattningen som verkställande direktör för Efsi, där han höll ett inledande anförande och därefter besvarade utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet tillstyrker utnämningen av Wilhelm Molterer till verkställande direktör för Europeiska fonden för strategiska investeringar.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska investeringsbanken och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.


Utnämning av biträdande verkställande direktören för Efsi
PDF 110kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 23 oktober 2018 om utnämning av biträdande verkställande direktören för Europeiska fonden för strategiska investeringar (N8-0101/2018 - C8-0424/2018 – 2018/0904(NLE))
P8_TA(2018)0396A8-0312/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av förslaget av den 19 juli 2018 från styrelsen för Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) om återutnämning av Efsis biträdande verkställande direktör (C8‑0424/2018),

–  med beaktande av artikel 7.6 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2015/1017 av den 25 juni 2015 om Europeiska fonden för strategiska investeringar, Europeiska centrumet för investeringsrådgivning och portalen för investeringsprojekt på europeisk nivå samt om ändring av förordningarna (EU) nr 1291/2013 och (EU) nr 1316/2013 – Europeiska fonden för strategiska investeringar(1),

–  med beaktande av artikel 122a i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8-0312/2018), och av följande skäl:

A.  I enlighet med artikel 7.6 i förordning (EU) nr 2015/1017 ska Efsis verkställande direktör och biträdande verkställande direktör utses av EIB för en period av tre år, som kan förnyas en gång, efter Europaparlamentets godkännande och efter ett öppet och transparent urvalsförfarande i enlighet med EIB-förfarandena, under vilket Europaparlamentet i vederbörlig ordning och vid rätt tidpunkt ska informeras om alla etapper.

B.  Den 19 juli 2018 antog Efsis styrelse ett förslag till återutnämning av verkställande direktören och biträdande verkställande direktören för Efsi och överlämnade detta förslag till Europaparlamentet.

C.  Budgetutskottet och utskottet för ekonomi och valutafrågor höll den 25 september 2018 en utfrågning med Iliyana Tsanova, den föreslagna kandidaten till befattningen som biträdande verkställande direktör för Efsi, där hon höll ett inledande anförande och därefter besvarade utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet tillstyrker utnämningen av Iliyana Tsanova till biträdande verkställande direktör för Europeiska fonden för strategiska investeringar.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska investeringsbanken och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 169, 1.7.2015, s. 1.


Kvaliteten på dricksvatten ***I
PDF 336kWORD 110k
Europaparlamentets ändringar antagna den 23 oktober 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om kvaliteten på dricksvatten (omarbetning) (COM(2017)0753 – C8-0019/2018 – 2017/0332(COD))(1)
P8_TA(2018)0397A8-0288/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – omarbetning)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändringar 161, 187, 206 och 213
Förslag till direktiv
Skäl 2
(2)  I direktiv 98/83/EG anges den rättsliga ramen för att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. Det här direktivet bör ha samma syfte. Det är därför nödvändigt att på unionsnivå fastställa de minimikrav som allt dricksvatten måste uppfylla. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dricksvatten är fritt från alla mikroorganismer, parasiter och ämnen som i vissa fall utgör en potentiell fara för människors hälsa, och att det uppfyller minimikraven.
(2)  I direktiv 98/83/EG anges den rättsliga ramen för att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent. Det här direktivet bör ha samma syfte och bör tillhandahålla allmän tillgång till sådant vatten för alla i unionen. Det är därför nödvändigt att på unionsnivå fastställa de minimikrav som allt dricksvatten måste uppfylla. Medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dricksvatten är fritt från alla mikroorganismer, parasiter och ämnen som i vissa fall utgör en potentiell fara för människors hälsa, och att det uppfyller minimikraven.
Ändring 2
Förslag till direktiv
Skäl 2a (nytt)
(2a)   I linje med kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén av den 2 december 2015 med titeln Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin bör detta direktiv sträva efter att främja vattenresurseffektivitet och hållbarhet och därigenom uppnå målen för den cirkulära ekonomin.
Ändring 3
Förslag till direktiv
Skäl 2b (nytt)
(2b)   Den mänskliga rättigheten till vatten och sanitet erkändes som en mänsklig rättighet av FN:s generalförsamling den 28 juli 2010, och sålunda bör tillgången till rent dricksvatten inte begränsas på grund av att kostnaden är oöverkomlig för slutanvändaren.
Ändring 4
Förslag till direktiv
Skäl 2c (nytt)
(2c)   Det är nödvändigt med samstämmighet mellan Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG1a och detta direktiv.
_________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
Ändring 5
Förslag till direktiv
Skäl 2d (nytt)
(2d)   De krav som fastställs i detta direktiv bör återspegla den nationella situationen och vattenleverantörernas villkor i medlemsstaterna.
Ändring 6
Förslag till direktiv
Skäl 3
(3)  Det är nödvändigt att undanta naturligt mineralvatten och vatten som är läkemedel från detta direktivs tillämpningsområde, eftersom dessa typer av vatten omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG68 respektive Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG69. Direktiv 2009/54/EG behandlar dock både naturligt mineralvatten och källvatten, och det är bara den första kategorin som bör undantas från det här direktivets tillämpningsområde. Enligt artikel 9.4 tredje stycket i direktiv 2009/54/EG ska källvatten uppfylla bestämmelserna i det här direktivet. I fråga om dricksvatten som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning eller som används vid framställning, beredning eller behandling av livsmedel bör vattnet uppfylla bestämmelserna i detta direktiv fram till den punkt där värdena ska iakttas (dvs. kranen) och bör därefter betraktas som livsmedel i enlighet med artikel 2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/200270.
(3)  Det är nödvändigt att undanta naturligt mineralvatten och vatten som är läkemedel från detta direktivs tillämpningsområde, eftersom dessa typer av vatten omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG68 respektive Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG69. Direktiv 2009/54/EG behandlar dock både naturligt mineralvatten och källvatten, och det är bara den första kategorin som bör undantas från det här direktivets tillämpningsområde. Enligt artikel 9.4 tredje stycket i direktiv 2009/54/EG ska källvatten uppfylla bestämmelserna i det här direktivet. Denna skyldighet bör dock inte omfatta de mikrobiologiska parametrar som anges i del A i bilaga I till detta direktiv. I fråga om dricksvatten från offentlig vattenförsörjning eller privata brunnar som tappas på flaskor eller i behållare som är avsedda för försäljning eller som används vid kommersiell framställning, beredning eller behandling av livsmedel bör vattnet principiellt fortfarande uppfylla bestämmelserna i detta direktiv fram till den punkt där värdena ska iakttas och bör därefter betraktas som livsmedel i enlighet med artikel 2 andra stycket i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/200270. När tillämpliga livsmedelssäkerhetskrav har uppfyllts bör behöriga myndigheter i medlemsstaterna ha befogenhet att tillåta återanvändning av vatten inom livsmedelsberedningsindustrin.
_________________
_________________
68 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG av den 18 juni 2009 om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (Omarbetning) (EUT L 164, 26.6.2009, s. 45).
68 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/54/EG av den 18 juni 2009 om utvinning och saluförande av naturliga mineralvatten (Omarbetning) (EUT L 164, 26.6.2009, s. 45).
69 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
69 Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
70 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
70 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).
Ändring 7
Förslag till direktiv
Skäl 4
(4)  Efter slutförandet av det europeiska medborgarinitiativet om rätten till vatten (Right2Water)71 inleddes ett unionsomfattande offentligt samråd, och en utvärdering gjordes av lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) avseende direktiv 98/83/EG72. Av utvärderingen framgick att vissa bestämmelser i direktiv 98/83/EG behövde uppdateras. Fyra områden med utrymme för förbättring identifierades, närmare bestämt förteckningen över kvalitetsbaserade parametervärden, den begränsade användningen av en riskbaserad metod, de oprecisa bestämmelserna om konsumentinformation, och skillnaderna mellan godkännandesystem för material i kontakt med dricksvatten. I det europeiska medborgarinitiativet om rätten till vatten identifierades dessutom som ett särskilt problem att en del av befolkningen, i synnerhet marginaliserade grupper, inte har tillgång till dricksvatten, trots att detta är ett åtagande enligt mål 6 för hållbar utveckling i FN:s agenda 2030. Ett sista problem som identifierades är den allmänna bristen på kunskap om vattenläckage som orsakas av underinvestering i underhåll och förnyelse av vatteninfrastrukturen, vilket också påpekats i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om vatteninfrastruktur73.
(4)  Efter slutförandet av det europeiska medborgarinitiativet om rätten till vatten (Right2Water)71, där unionen uppmanades att öka sina insatser att åstadkomma allmän tillgång till vatten, inleddes ett unionsomfattande offentligt samråd, och en utvärdering gjordes av lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) avseende direktiv 98/83/EG72. Av utvärderingen framgick att vissa bestämmelser i direktiv 98/83/EG behövde uppdateras. Fyra områden med utrymme för förbättring identifierades, närmare bestämt förteckningen över kvalitetsbaserade parametervärden, den begränsade användningen av en riskbaserad metod, de oprecisa bestämmelserna om konsumentinformation, och skillnaderna mellan godkännandesystem för material i kontakt med dricksvatten, samt de följder detta innebär för människors hälsa. I det europeiska medborgarinitiativet om rätten till vatten identifierades dessutom som ett särskilt problem att en del av befolkningen, bland utsatta och marginaliserade grupper, har begränsad eller obefintlig tillgång till dricksvatten till ett överkomligt pris, trots att detta är ett åtagande enligt mål 6 för hållbar utveckling i FN:s agenda 2030. I detta sammanhang erkände Europaparlamentet rätten till tillgång till dricksvatten för alla i EU. Ett sista problem som identifierades är den allmänna bristen på kunskap om vattenläckage som orsakas av underinvestering i underhåll och förnyelse av vatteninfrastrukturen, vilket också påpekats i Europeiska revisionsrättens särskilda rapport om vatteninfrastruktur73, samt av en ibland bristfällig kunskap om vattensystemen.
_________________
_________________
71 COM(2014)0177
71 COM(2014)0177
72 SWD(2016)0428
72 SWD(2016)0428
73 Särskild rapport från Europeiska revisionsrätten, SR 12/2017: Implementing the Drinking Water Directive: water quality and access to it improved in Bulgaria, Hungary and Romania, but investment needs remains substantial.
73 Särskild rapport från Europeiska revisionsrätten, SR 12/2017: Implementing the Drinking Water Directive: water quality and access to it improved in Bulgaria, Hungary and Romania, but investment needs remains substantial.
Ändring 8
Förslag till direktiv
Skäl 4a (nytt)
(4a)   För att uppnå de ambitiösa målen som uppställts i FN:s mål 6 för hållbar utveckling bör medlemsstaterna vara skyldiga att genomföra handlingsplaner för att säkerställa allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla senast 2030.
Ändring 9
Förslag till direktiv
Skäl 4b (nytt)
(4b)   Europaparlamentet antog en resolution den 8 september 2015 om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water.
Ändring 11
Förslag till direktiv
Skäl 5a (nytt)
(5a)   Dricksvatten spelar en avgörande roll i EU:s pågående insatser för att stärka skyddet av människors hälsa och miljön mot hormonstörande kemikalier. Regleringen av hormonstörande ämnen i detta direktiv utgör ett lovande steg i linje med den uppdaterade EU-strategin för hormonstörande ämnen, som kommissionen är skyldig att lägga fram utan ytterligare dröjsmål.
Ändring 13
Förslag till direktiv
Skäl 6a (nytt)
(6a)  När den vetenskapliga kunskapen inte är tillräcklig för att fastställa huruvida ett ämne som förekommer i dricksvatten utgör en risk för människors hälsa eller ej, eller för att fastställa det tillåtna värdet för detta ämne, bör det enligt försiktighetsprincipen bli föremål för bevakning i avvaktan på tydligare vetenskapliga belägg. Medlemsstaterna bör därför kontrollera sådana nya parametrar separat.
Ändring 14
Förslag till direktiv
Skäl 6b (nytt)
(6b)   Indikatorparametrarna har ingen direkt inverkan på folkhälsan, men de fungerar som viktiga indikatorer för hur installationer för produktion och distribution av vatten fungerar och för vattenkvaliteten. Dessa parametrar kan lyfta fram brister i vattenberedningen och spelar också en viktig roll när det gäller att öka och upprätthålla konsumenternas förtroende för vattenkvaliteten. De bör därför kontrolleras av medlemsstaterna.
Ändring 15
Förslag till direktiv
Skäl 7
(7)  Om det är nödvändigt för att skydda människors hälsa inom medlemsstaternas territorier bör medlemsstaterna åläggas att fastställa värden för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I .
(7)  Om det är nödvändigt för att tillämpa försiktighetsprincipen fullt ut och skydda människors hälsa inom medlemsstaternas territorier bör medlemsstaterna åläggas att fastställa värden för ytterligare parametrar som inte omfattas av bilaga I.
Ändring 16
Förslag till direktiv
Skäl 8
(8)  Förebyggande säkerhetsplanering och riskbaserade inslag beaktades endast i begränsad utsträckning i direktiv 98/83/EG. De första inslagen i en riskbaserad strategi infördes redan 2015 genom direktiv (EU) 2015/1787 som ändrade direktiv 98/83/EG, för att tillåta medlemsstaterna att göra undantag från de kontrollprogram de har inrättat, förutsatt att de utför trovärdiga riskbedömningar, vilka kan grundas på WHO:s riktlinjer för dricksvattenkvalitet76. Dessa riktlinjer, som inför metoden med så kallade vattensäkerhetsplaner, är tillsammans med standarden EN 15975-2 om säkerhet i dricksvattenförsörjningen internationellt erkända principer som ligger till grund för produktion och distribution av dricksvatten samt kontroll och analys av parametrar för dricksvatten. De bör bibehållas i detta direktiv. För att säkerställa att dessa principer inte begränsas till kontrollaspekter, för att satsa tid och resurser på risker och kostnadseffektiva åtgärder och för att undvika att man gör analyser och lägger ner arbete på irrelevanta frågor, är det lämpligt att införa en komplett riskbaserad metod för hela leveranskedjan, från uttagsområdet till distributionen ända fram till kranen. Denna metod bör bestå av tre komponenter: För det första en av medlemsstaten utförd bedömning av de faror som är förknippade med uttagsområdet (nedan kallad farobedömning), i enlighet med WHO:s riktlinjer och handledning för vattensäkerhetsplaner77. För det andra en möjlighet för vattenleverantören att anpassa kontrollen till de huvudsakliga riskerna (nedan kallad försörjningsriskbedömning). För det tredje en av medlemsstaten utförd bedömning av de eventuella risker som härrör från fastighetsinstallationerna (t.ex. Legionella eller bly) (nedan kallad riskbedömning av fastighetsinstallationer). Dessa bedömningar bör ses över regelbundet, bland annat för att beakta hot från klimatrelaterade extrema väderhändelser, kända förändringar av mänsklig verksamhet i uttagsområdet eller källorienterade incidenter. Den riskbaserade metoden säkerställer ett kontinuerligt utbyte av information mellan behöriga myndigheter och vattenleverantörer.
(8)  Förebyggande säkerhetsplanering och riskbaserade inslag beaktades endast i begränsad utsträckning i direktiv 98/83/EG. De första inslagen i en riskbaserad strategi infördes redan 2015 genom direktiv (EU) 2015/1787 som ändrade direktiv 98/83/EG, för att tillåta medlemsstaterna att göra undantag från de kontrollprogram de har inrättat, förutsatt att de utför trovärdiga riskbedömningar, vilka kan grundas på WHO:s riktlinjer för dricksvattenkvalitet76. Dessa riktlinjer, som inför metoden med så kallade vattensäkerhetsplaner, är tillsammans med standarden EN 15975-2 om säkerhet i dricksvattenförsörjningen internationellt erkända principer som ligger till grund för produktion och distribution av dricksvatten samt kontroll och analys av parametrar för dricksvatten. De bör bibehållas i detta direktiv. För att säkerställa att dessa principer inte begränsas till kontrollaspekter, för att satsa tid och resurser på risker och kostnadseffektiva åtgärder och för att undvika att man gör analyser och lägger ner arbete på irrelevanta frågor, är det lämpligt att införa en komplett riskbaserad metod för hela leveranskedjan, från uttagsområdet till distributionen ända fram till kranen. Denna metod bör utgå ifrån den kunskap som inhämtats och de åtgärder som genomförts inom ramen för direktiv 2000/60/EG och bör i större utsträckning ta hänsyn till hur klimatförändringarna påverkar vattenresurserna. En riskbaserad metod bör bestå av tre komponenter: För det första en av medlemsstaten utförd bedömning av de faror som är förknippade med uttagsområdet (nedan kallad farobedömning), i enlighet med WHO:s riktlinjer och handledning för vattensäkerhetsplaner77. För det andra en möjlighet för vattenleverantören att anpassa kontrollen till de huvudsakliga riskerna (nedan kallad försörjningsriskbedömning). För det tredje en av medlemsstaten utförd bedömning av de eventuella risker som härrör från fastighetsinstallationerna (t.ex. Legionella eller bly), med särskild inriktning på prioriterade lokaler (nedan kallad riskbedömning av fastighetsinstallationer). Dessa bedömningar bör ses över regelbundet, bland annat för att beakta hot från klimatrelaterade extrema väderhändelser, kända förändringar av mänsklig verksamhet i uttagsområdet eller källorienterade incidenter. Den riskbaserade metoden säkerställer ett kontinuerligt utbyte av information mellan behöriga myndigheter, vattenleverantörer och andra berörda aktörer, bland annat de som är ansvariga för föroreningskällan eller föroreningsrisken. Som ett undantag bör genomförandet av den riskbaserade metoden anpassas till de särskilda restriktioner som gäller för fartyg som avsaltar vatten och transporterar passagerare. Fartyg under europeisk flagg uppfyller det internationella regelverket när de trafikerar internationellt vatten. Dessutom finns det särskilda krav på transport och produktion av dricksvatten ombord, vilket innebär att bestämmelserna i detta direktiv bör anpassas.
_________________
_________________
76 Guidelines for drinking water quality, fourth edition, Världshälsoorganisationen, 2011 http://www.who.int/water_sanitation_health/publications/2011/dwq_guidelines/en/index.html
76 Guidelines for drinking water quality, fourth edition, Världshälsoorganisationen, 2011 http://www.who.int/water_sanitation_health/publications/2011/dwq_guidelines/en/index.html
Water Safety Plan Manual: step-by-step risk management for drinking water suppliers, Världshälsoorganisationen, 2009, http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/75141/1/9789241562638_eng.pdf
Water Safety Plan Manual: step-by-step risk management for drinking water suppliers, Världshälsoorganisationen, 2009, http://apps.who.int/iris/bitstream/10665/75141/1/9789241562638_eng.pdf
Ändring 17
Förslag till direktiv
Skäl 8a (nytt)
(8a)   Ineffektiv användning av vattenresurser, i synnerhet läckage i infrastrukturen för vattenförsörjning, leder till överutnyttjande av knappa dricksvattenresurser. Detta hindrar i hög grad medlemsstaterna att nå de mål som fastställts i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 18
Förslag till direktiv
Skäl 9
(9)  Farobedömningen bör vara inriktad på att minska den reningsnivå som krävs för produktionen av dricksvatten, till exempel genom att minska orsakerna till förorening av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten. I detta syfte bör medlemsstaterna identifiera faror och tänkbara föroreningskällor som hänger samman med dessa vattenförekomster och kontrollera föroreningar som de anser vara relevanta, exempelvis på grund av de identifierade farorna (t.ex. mikroplaster, nitrater, pesticider eller läkemedel som identifierats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG78), på grund av deras naturliga förekomst i uttagsområdet (t.ex. arsenik) eller på grund av information från leverantörer (t.ex. ökning med avseende på en särskild parameter för råvatten). Dessa parametrar bör användas som markörer som utlöser åtgärder från behöriga myndigheter för att minska påverkan på vattenförekomster, såsom förebyggande eller mildrande åtgärder (inklusive forskning för att förstå hälsoeffekter när så behövs), för att skydda dessa vattenförekomster och åtgärda föroreningskällan, i samarbete med vattenleverantörerna och berörda aktörer.
(9)  Farobedömningen bör i förhållande till riskbedömning anta ett helhetsperspektiv, som bygger det uttryckliga målet att minska den reningsnivå som krävs för produktionen av dricksvatten, till exempel genom att minska orsakerna till eller risken för förorening av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten. I detta syfte bör medlemsstaterna identifiera faror och tänkbara föroreningskällor som hänger samman med dessa vattenförekomster och kontrollera föroreningar som de anser vara relevanta, exempelvis på grund av de identifierade farorna (t.ex. mikroplaster, nitrater, pesticider eller läkemedel som identifierats i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG78), på grund av deras naturliga förekomst i uttagsområdet (t.ex. arsenik) eller på grund av information från leverantörer (t.ex. ökning med avseende på en särskild parameter för råvatten). I enlighet med direktiv 2000/60/EG bör dessa parametrar användas som markörer som utlöser åtgärder från behöriga myndigheter för att minska påverkan på vattenförekomster, såsom förebyggande eller mildrande åtgärder (inklusive forskning för att förstå hälsoeffekter när så behövs), för att skydda dessa vattenförekomster och åtgärda föroreningskällan eller föroreningsrisken, i samarbete med alla berörda aktörer, däribland de som är ansvariga för föroreningskällor eller potentiella föroreningskällor. När en medlemsstat genom farobedömningen konstaterar att en parameter inte förekommer i ett visst uttagsområde (till exempel för att ämnet aldrig förekommer i grundvatten eller ytvatten), bör medlemsstaten informera de relevanta vattenleverantörerna. Medlemsstaten bör då få tillåta dem att minska kontrollfrekvensen för parametern i fråga, eller avlägsna parametern från förteckningen över parametrar som ska kontrolleras, utan att genomföra en försörjningsriskbedömning.
_________________
_________________
78 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
78 Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
Ändring 19
Förslag till direktiv
Skäl 11
(11)  De parametervärden som används för att bedöma dricksvattnets kvalitet måste iakttas på den punkt där dricksvattnet görs tillgängligt för konsumenten. Kvaliteten på dricksvattnet kan påverkas av fastighetsinstallationerna. WHO noterar att Legionella är den vattenburna patogen som orsakar störst hälsoproblem i unionen. Den sprids via varmvattensystem genom inandning, exempelvis vid duschning. Den är därför tydligt kopplad till fastighetsinstallationerna. Eftersom införandet av en ensidig skyldighet att kontrollera alla privata och offentliga lokaler med avseende på denna patogen skulle leda till orimligt höga kostnader, är en riskbedömning av fastighetsinstallationer ett lämpligare sätt att hantera frågan. Dessutom bör potentiella risker som härrör från produkter och material i kontakt med dricksvatten beaktas vid riskbedömningen av fastighetsinstallationer. Riskbedömningen av fastighetsinstallationer bör därför bland annat vara inriktad på kontroll av prioriterade lokaler, bedömning av de risker som härrör från fastighetsinstallationerna och relaterade produkter och material, och kontroll av byggprodukter i kontakt med dricksvatten på grundval av deras prestandadeklaration i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/201179. Den information som avses i artiklarna 31 och 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/200680 ska också tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen. På grundval av denna bedömning bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa, bland annat, att lämpliga kontroll- och förvaltningsåtgärder (t.ex. i händelse av sjukdomsutbrott) vidtas i enlighet med WHO:s riktlinjer81, och att migrering av ämnen från byggprodukter inte utgör någon fara för människors hälsa. Om åtgärderna skulle innebära begränsningar för den fria rörligheten för produkter och material i unionen måste dessa begränsningar, utan att det påverkar tillämpningen av förordning (EU) nr 305/2011, vara väl motiverade och proportionella och inte utgöra ett medel för godtycklig diskriminering eller en förtäckt begränsning av handeln mellan medlemsstaterna.
(11)  De parametervärden som används för att bedöma dricksvattnets kvalitet måste iakttas på den punkt där dricksvattnet görs tillgängligt för konsumenten. Kvaliteten på dricksvattnet kan påverkas av fastighetsinstallationerna. WHO noterar att Legionella är den vattenburna patogen som orsakar störst hälsoproblem i unionen, särskilt Legionella pneumophila som ligger bakom de flesta fallen av legionärssjuka i EU. Den sprids via varmvattensystem genom inandning, exempelvis vid duschning. Den är därför tydligt kopplad till fastighetsinstallationerna. Eftersom införandet av en ensidig skyldighet att kontrollera alla privata och offentliga lokaler med avseende på denna patogen skulle leda till orimligt höga kostnader och strida mot subsidiaritetsprincipen, är en riskbedömning av fastighetsinstallationer ett lämpligare sätt att hantera frågan, med särskild inriktning på prioriterade lokaler. Dessutom bör potentiella risker som härrör från produkter och material i kontakt med dricksvatten beaktas vid riskbedömningen av fastighetsinstallationer. Riskbedömningen av fastighetsinstallationer bör därför bland annat vara inriktad på kontroll av prioriterade lokaler, bedömning av de risker som härrör från fastighetsinstallationerna och relaterade produkter och material i kontakt med dricksvatten. Den information som avses i artiklarna 31 och 33 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/200680 ska också tillhandahållas tillsammans med prestandadeklarationen. På grundval av denna bedömning bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa, bland annat, att lämpliga kontroll- och förvaltningsåtgärder (t.ex. i händelse av sjukdomsutbrott) vidtas i enlighet med WHO:s riktlinjer81, och att migrering av ämnen och material i kontakt med dricksvatten inte utgör någon fara för människors hälsa.
_________________
_________________
79 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).
80 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
80 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG (EUT L 396, 30.12.2006, s. 1).
81 Legionella and the prevention of legionellosis, Världshälsoorganisationen, 2007, http://www.who.int/water_sanitation_health/emerging/legionella.pdf
81 Legionella and the prevention of legionellosis, Världshälsoorganisationen, 2007, http://www.who.int/water_sanitation_health/emerging/legionella.pdf
Ändring 20
Förslag till direktiv
Skäl 12
(12)  Bestämmelserna i direktiv 98/83/EG om kvalitetssäkring av beredning, utrustning och material har inte varit tillräckliga för att komma till rätta med hinder på den inre marknaden när det gäller fri rörlighet för byggprodukter i kontakt med dricksvatten. Produktgodkännande sker fortfarande på nationell nivå, med olika krav i olika medlemsstater. Detta gör det svårt och kostsamt för tillverkarna att marknadsföra sina produkter i hela unionen. Avlägsnande av tekniska hinder kan endast uppnås genom att harmoniserade tekniska specifikationer fastställs för byggprodukter i kontakt med dricksvatten i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011. Förordningen gör det möjligt att ta fram EU-standarder som harmoniserar bedömningsmetoderna för byggprodukter i kontakt med dricksvatten och att fastställa tröskelvärden och klasser i förhållande till prestandanivån för en väsentlig egenskap. I detta syfte har en begäran om standardisering som uttryckligen kräver standardiseringsarbete avseende hygien och säkerhet för produkter och material i kontakt med dricksvatten i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011 tagits med i 2017 års arbetsprogram för standardisering82, och en standard ska utfärdas senast 2018. Offentliggörandet av den harmoniserade standarden i Europeiska unionens officiella tidning kommer att säkerställa ett rationellt beslutsfattande för utsläppande eller tillhandahållandemarknaden av säkra byggprodukter i kontakt med dricksvatten. Följaktligen bör bestämmelserna om utrustning och material i kontakt med dricksvatten strykas, delvis ersättas med bestämmelser avseende riskbedömningen av fastighetsinstallationer och kompletteras med relevanta harmoniserade standarder i enlighet med förordning (EU) nr 305/2011.
(12)  Bestämmelserna i direktiv 98/83/EG om kvalitetssäkring av beredning, utrustning och material har inte varit tillräckliga för att komma till rätta med hinder på den inre marknaden när det gäller fri rörlighet för byggprodukter i kontakt med dricksvatten eller tillräckligt skydd med tanke på människors hälsa. Produktgodkännande sker fortfarande på nationell nivå, med olika krav i olika medlemsstater. Detta gör det svårt och kostsamt för tillverkarna att marknadsföra sina produkter i hela unionen. Denna situation beror på att det inte finns några miniminormer på europeisk nivå vad gäller hygien för alla produkter och material i kontakt med dricksvatten, vilket är en förutsättning för att fullständigt och effektivt säkerställa ett ömsesidigt erkännande mellan medlemsstaterna. Avlägsnande av tekniska hinder och iakttagande för alla produkter och material i kontakt med dricksvatten på EU-nivå kan därför endast effektivt uppnås genom att minimikrav på kvalitet fastställsEU-nivå. Följaktligen bör dessa bestämmelser stärkas genom en harmonisering av sådana produkter och material. Detta arbete bör bygga vidare på de erfarenheter och framsteg som flera medlemsstater har gjort genom att under flera år ha arbetat tillsammans för en regleringskonvergens.
_________________
82 SWD(2016)0185l
Ändring 21
Förslag till direktiv
Skäl 13
(13)  Medlemsstaterna bör säkerställa att kontrollprogram upprättas för att kontrollera att dricksvattnet uppfyller direktivets krav. Större delen av den kontroll som görs i enlighet med detta direktiv utförs av vattenleverantörer, och dessa bör få en viss flexibilitet vad gäller de parametrar de kontrollerar för försörjningsriskbedömningen. Om en parameter inte påvisas bör vattenleverantörerna kunna minska kontrollfrekvensen eller helt sluta kontrollera parametern. Försörjningsriskbedömningen bör tillämpas på de flesta parametrar. Ett antal viktiga parametrar bör dock alltid kontrolleras med en viss minimifrekvens. Detta direktiv innehåller huvudsakligen bestämmelser om kontrollfrekvens för att kontrollera att kraven är uppfyllda och endast begränsade bestämmelser om operativ övervakning. Vattenleverantörerna bör själva få avgöra om ytterligare operativ övervakning behövs för att säkerställa att vattenberedningen fungerar korrekt. För vägledning om detta kan vattenleverantörerna använda sig av WHO:s riktlinjer och handledning för vattensäkerhetsplaner.
(13)  Medlemsstaterna bör säkerställa att kontrollprogram upprättas för att kontrollera att dricksvattnet uppfyller direktivets krav. Större delen av den kontroll som görs i enlighet med detta direktiv utförs av vattenleverantörer, men medlemsstaterna bör när så krävs klargöra hos vilka behöriga myndigheter de skyldigheter ligger som följer av införlivandet av detta direktiv. Vattenleverantörerna bör få en viss flexibilitet vad gäller de parametrar de kontrollerar för försörjningsriskbedömningen. Om en parameter inte påvisas bör vattenleverantörerna kunna minska kontrollfrekvensen eller helt sluta kontrollera parametern. Försörjningsriskbedömningen bör tillämpas på de flesta parametrar. Ett antal viktiga parametrar bör dock alltid kontrolleras med en viss minimifrekvens. Detta direktiv innehåller huvudsakligen bestämmelser om kontrollfrekvens för att kontrollera att kraven är uppfyllda och endast begränsade bestämmelser om operativ övervakning. Vattenleverantörerna bör själva få avgöra om ytterligare operativ övervakning behövs för att säkerställa att vattenberedningen fungerar korrekt. För vägledning om detta kan vattenleverantörerna använda sig av WHO:s riktlinjer och handledning för vattensäkerhetsplaner.
Ändring 188
Förslag till direktiv
Skäl 14
(14)  Den riskbaserade metoden bör efter hand tillämpas av alla vattenleverantörer, även små leverantörer eftersom utvärderingen av direktiv 98/83/EG visade på brister i genomförandet hos dessa leverantörer, ibland på grund av kostnaden för onödigt kontrollarbete. När den riskbaserade metoden tillämpas bör säkerhetsaspekter beaktas.
(14)  Den riskbaserade metoden bör tillämpas av alla vattenleverantörer, även mycket små samt små och medelstora leverantörer, eftersom utvärderingen av direktiv 98/83/EG visade på brister i genomförandet hos dessa leverantörer, ibland på grund av kostnaden för onödigt kontrollarbete, samtidigt som det bör finnas möjlighet till undantag för mycket små leverantörer. När den riskbaserade metoden tillämpas bör säkerhetsaspekter beaktas, liksom frågor avseende principen om att förorenaren betalar. Den behöriga myndigheten bör stödja kontrollarbetet för mindre vattenleverantörer genom att tillhandahålla expertstöd.
Ändring 24
Förslag till direktiv
Skäl 14a (nytt)
(14a)   För att åstadkomma det starkaste skyddet för folkhälsan bör medlemsstaterna säkerställa en tydlig och balanserad ansvarsfördelning för tillämpningen av den riskbaserade metoden, i linje med deras nationella institutionella och rättsliga ram.
Ändring 25
Förslag till direktiv
Skäl 15
(15)  Om direktivets normer inte iakttas bör den berörda medlemsstaten omedelbart utreda orsaken till detta och säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas så snart som möjligt för att återställa vattnets kvalitet. Om vattenförsörjningen utgör en potentiell fara för människors hälsa bör tillhandahållande av sådant vatten förbjudas eller dess användning begränsas. Det är dessutom viktigt att klargöra att om minimikraven för värden för mikrobiologiska och kemiska parametrar inte uppfylls, bör medlemsstaterna automatiskt betrakta detta som en potentiell fara för människors hälsa. Om avhjälpande åtgärder är nödvändiga för att återställa dricksvattnets kvalitet bör, i enlighet med artikel 191.2 i fördraget, åtgärder som avhjälper problemet vid källan prioriteras.
(15)  Om direktivets normer inte iakttas bör den berörda medlemsstaten omedelbart utreda orsaken till detta och säkerställa att nödvändiga åtgärder vidtas så snart som möjligt för att återställa vattnets kvalitet. Om vattenförsörjningen utgör en potentiell fara för människors hälsa bör tillhandahållande av sådant vatten förbjudas eller dess användning begränsas, och lämplig information bör ges till medborgare som skulle kunna drabbas. Om minimikraven för värden för mikrobiologiska och kemiska parametrar inte uppfylls, bör medlemsstaterna dessutom fastställa om överskridandet av värdena utgör en potentiell risk för människors hälsa. Medlemsstaterna bör i detta syfte särskilt ta hänsyn till hur mycket minimikraven överskridits och vilken parametertyp det rör sig om. Om avhjälpande åtgärder är nödvändiga för att återställa dricksvattnets kvalitet bör, i enlighet med artikel 191.2 i fördraget, åtgärder som avhjälper problemet vid källan prioriteras.
Ändring 26
Förslag till direktiv
Skäl 15a (nytt)
(15a)   Det är viktigt att förhindra förorenat vatten från att utgöra en potentiell fara för människors hälsa. Tillhandahållande av sådant vatten bör därför förbjudas eller dess användning begränsas.
Ändring 27
Förslag till direktiv
Skäl 16
(16)  Medlemsstaterna bör inte längre tillåtas att bevilja undantag från detta direktiv. Ursprungligen användes undantag för att medlemsstaterna skulle få upp till nio år på sig att åtgärda bristande iakttagande av ett parametervärde. Detta förfarande har visat sig vara betungande för både medlemsstaterna och kommissionen. Dessutom har det i vissa fall lett till att avhjälpande åtgärder försenats, eftersom möjligheten till undantag betraktats som en övergångsperiod. Bestämmelsen om undantag bör därför utgå. När gränsvärdena överskrids bör, av hälsoskyddsskäl, bestämmelserna om avhjälpande åtgärder tillämpas omedelbart utan möjlighet till undantag från parametervärdet. Undantag som beviljats av medlemsstater i enlighet med artikel 9 i direktiv 98/83/EG och som fortfarande gäller den dag då detta direktiv träder i kraft bör dock fortsätta att gälla fram till dess att undantaget löper ut, men de bör inte förnyas.
(16)  Medlemsstaterna bör tillåtas att bevilja undantag från detta direktiv. Ursprungligen användes undantag för att medlemsstaterna skulle få upp till nio år på sig att åtgärda bristande iakttagande av ett parametervärde. Detta förfarande har visat sig vara användbart för medlemsstaterna med tanke på direktivets ambitionsnivå. Det bör dock noteras att förfarandet i vissa fall lett till att avhjälpande åtgärder försenats, eftersom möjligheten till undantag ibland betraktats som en övergångsperiod. Ändå behövs det fortfarande ett undantagsförfarande som är anpassat till denna verklighet med tanke på de skärpta kvalitetsparametrarna enligt detta direktiv å ena sidan, och det faktum att alltfler nya föroreningar har påträffats som kräver stärkta bedömnings-, kontroll- och förvaltningsåtgärder å andra sidan. Detta förutsatt att undantagen inte utgör en potentiell risk för människors hälsa och förutsatt att dricksvattenförsörjningen inom det berörda området inte på annat sätt kan upprätthållas genom andra rimliga medel. Bestämmelsen om undantag i direktiv 98/83/EG bör därför ändras för att säkerställa en snabbare och mer effektiv efterlevnad av kraven i detta direktiv från medlemsstaternas sida. Undantag som beviljats av medlemsstater i enlighet med artikel 9 i direktiv 98/83/EG och som fortfarande gäller den dag då detta direktiv träder i kraft bör fortsätta att gälla enligt villkoren som fastställts i de bestämmelser som var tillämpliga vid undantagsförfarandets början.
Ändring 28
Förslag till direktiv
Skäl 17
(17)  Kommissionen har i sitt svar på det europeiska medborgarinitiativet Right2Water 201483 uppmanat medlemsstaterna att säkerställa tillgång till en viss minimimängd vatten för alla medborgare, i enlighet med WHO:s rekommendationer. Den har också förbundit sig att fortsätta att ”förbättra tillgången till säkert dricksvatten [...] för hela befolkningen genom miljöpolitiken”84. Detta är helt i linje med FN:s mål 6 för hållbar utveckling och det tillhörande delmålet att ”uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla”. Begreppet rättvis tillgång omfattar en lång rad olika aspekter, t.ex. tillgänglighet (som påverkas av bl.a. geografiska förhållanden, brist på infrastruktur eller den särskilda situationen för vissa delar av befolkningen), kvalitet, godtagbarhet eller överkomligt pris. Vad gäller överkomliga priser på vatten är det viktigt att erinra om att medlemsstaterna, när de sätter priser på vatten i enlighet med principen om kostnadstäckning i direktiv 2000/60/EG, kan ta hänsyn till variationen i befolkningens ekonomiska och sociala förhållanden och därför kan besluta om sociala taxor eller vidta åtgärder för att skydda befolkningsgrupper med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta direktiv behandlar särskilt de aspekter av tillgången till vatten som rör kvalitet och tillgänglighet. För att ta itu med dessa aspekter, som en del av svaret på det europeiska medborgarinitiativet, och för att bidra till genomförandet av princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter85 där det anges att var och en ”har rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vatten”, bör medlemsstaterna åläggas att behandla frågan om tillgång till vatten på nationell nivå och samtidigt få viss handlingsfrihet när det gäller exakt vilken typ av åtgärder som ska genomföras. Detta kan göras genom åtgärder som bland annat syftar till att förbättra tillgången till dricksvatten för alla, till exempel med fritt tillgängliga dricksvattenfontäner i städerna, och att främja dess användning genom att uppmuntra fri tillgång till dricksvatten i offentliga byggnader och restauranger.
(17)  Kommissionen har i sitt svar på det europeiska medborgarinitiativet Right2Water 201483 uppmanat medlemsstaterna att säkerställa tillgång till en viss minimimängd vatten för alla medborgare, i enlighet med WHO:s rekommendationer. Den har också förbundit sig att fortsätta att ”förbättra tillgången till säkert dricksvatten [...] för hela befolkningen genom miljöpolitiken”84. Detta är helt i linje med artikel 1 och 2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Detta är också helt i linje med FN:s mål 6 för hållbar utveckling och det tillhörande delmålet att ”uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla”. Begreppet rättvis tillgång omfattar en lång rad olika aspekter, t.ex. tillgänglighet (som påverkas av bl.a. geografiska förhållanden, brist på infrastruktur eller den särskilda situationen för vissa delar av befolkningen), kvalitet, godtagbarhet eller överkomligt pris. Vad gäller överkomliga priser på vatten är det viktigt att erinra om att, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.4 i direktiv 2000/60/EG, medlemsstaterna, när de sätter priser på vatten i enlighet med principen om kostnadstäckning i det direktivet, kan ta hänsyn till variationen i befolkningens ekonomiska och sociala förhållanden och därför kan besluta om sociala taxor eller vidta åtgärder för att skydda befolkningsgrupper med sämre socioekonomiska förutsättningar. Detta direktiv behandlar särskilt de aspekter av tillgången till vatten som rör kvalitet och tillgänglighet. För att ta itu med dessa aspekter, som en del av svaret på det europeiska medborgarinitiativet, och för att bidra till genomförandet av princip 20 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter85 där det anges att var och en ”har rätt till väsentliga tjänster av god kvalitet, inklusive vatten”, bör medlemsstaterna åläggas att behandla frågan om ekonomiskt överkomlig tillgång till vatten på nationell nivå och samtidigt få visst utrymme för handlingsfrihet när det gäller exakt vilken typ av åtgärder som ska genomföras. Detta kan göras genom åtgärder som bland annat syftar till att förbättra tillgången till dricksvatten för alla, till exempel genom att inte utan giltiga hälsorelaterade skäl skärpa kvalitetskraven för vatten vilket skulle leda till ett högre vattenpris för allmänheten, genom att upprätta fritt tillgängliga dricksvattenfontäner i städerna, och att främja dess användning genom att uppmuntra fri tillgång till dricksvatten i offentliga byggnader, restauranger, köp- och rekreationscentrum, liksom transitområden med stor genomströmning såsom järnvägsstationer och flygplatser. Medlemsstaterna bör vara fria att bestämma den rätta blandningen av sådana instrument med hänsyn till sina specifika nationella förhållanden.
_________________
_________________
83 COM(2014)0177
83 COM(2014)0177
84 COM(2014)0177, s. 12.
84 COM(2014)0177, s. 12.
85 Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/C 428/09) av den 17 november 2017 (EUT C 428, 13.12.2017, s. 10).
85 Interinstitutionell proklamation av den europeiska pelaren för sociala rättigheter (2017/C 428/09) av den 17 november 2017 (EUT C 428, 13.12.2017, s. 10).
Ändring 29
Förslag till direktiv
Skäl 18
(18)  Europaparlamentet konstaterade i sin resolution om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water86 ”att medlemsstaterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt behoven bland utsatta grupper i samhället”87. Den särskilda situationen för minoritetsgrupper, såsom romer, sinter, resandefolket, kalé och gens du voyage, oavsett om de är bofasta eller inte – särskilt med avseende på deras bristande tillgång till dricksvatten – bekräftades också i kommissionens rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer88 och rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna89. Mot denna allmänna bakgrund är det lämpligt att medlemsstaterna särskilt uppmärksammar utsatta och marginaliserade grupper genom att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa grupper har tillgång till vatten. Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att definiera dessa grupper bör de åtminstone omfatta flyktingar, nomadiska grupper, hemlösa och minoritetsgrupper, såsom romer, sinter, resandefolket, kalé och gens du voyage, oavsett om de är bofasta eller inte. Vilka åtgärder som är lämpliga för att säkerställa tillgången överlåts åt medlemsstaterna att bedöma, men de kan exempelvis innebära att erbjuda alternativa försörjningssystem (enskild beredningsutrustning), att tillhandahålla vatten via tankar (lastbilar och cisterner) och att säkerställa nödvändig infrastruktur för läger.
(18)  Europaparlamentet konstaterade i sin resolution om uppföljning av det europeiska medborgarinitiativet Right2Water86 ”att medlemsstaterna bör ägna särskild uppmärksamhet åt behoven bland utsatta grupper i samhället”87. Den särskilda situationen för minoritetsgrupper, såsom romer och resandefolket, oavsett om de är bofasta eller inte – särskilt med avseende på deras bristande tillgång till dricksvatten – bekräftades också i kommissionens rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer88 och rådets rekommendation om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna89. Mot denna allmänna bakgrund är det lämpligt att medlemsstaterna särskilt uppmärksammar utsatta och marginaliserade grupper genom att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att dessa grupper har tillgång till vatten. Med beaktande av principen om kostnadstäckning som fastställs i direktiv 2000/60/EG, bör medlemsstaterna förbättra tillgången till vatten för utsatta och marginaliserade grupper utan att göra avkall på en god vattenförsörjning för alla till ett överkomligt pris. Utan att det påverkar medlemsstaternas rätt att definiera dessa grupper bör de åtminstone omfatta flyktingar, nomadiska grupper, hemlösa och minoritetsgrupper, såsom romer och resandefolket, oavsett om de är bofasta eller inte. Vilka åtgärder som är lämpliga för att säkerställa tillgången överlåts åt medlemsstaterna att bedöma, men de kan exempelvis innebära att erbjuda alternativa försörjningssystem (enskild beredningsutrustning), att tillhandahålla vatten via tankar (lastbilar och cisterner) och att säkerställa nödvändig infrastruktur för läger. När ansvar för dessa skyldigheter läggs på lokala myndigheter bör medlemsstaterna se till att de har tillräckligt med ekonomiska resurser samt teknisk och materiell kapacitet, och bör stödja dem på ett ändamålsenligt sätt, exempelvis genom att tillhandahålla expertstöd. Vattenförsörjningen för utsatta och marginaliserade grupper bör i synnerhet inte leda till oproportionerliga kostnader för lokala myndigheter.
_________________
_________________
86 P8_TA(2015)0294
86 P8_TA(2015)0294
87 P8_TA(2015)0294, punkt 62.
87 P8_TA(2015)0294, punkt 62.
88 COM(2014)0209
88 COM(2014)0209
89 Rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378, 24.12.2013, s. 1).
89 Rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna (EUT C 378, 24.12.2013, s. 1).
Ändring 30
Förslag till direktiv
Skäl 19
(19)  I det sjunde miljöhandlingsprogrammet till 2020, Att leva gott inom planetens gränser90, krävs att allmänheten har tillgång till tydlig information på nationell nivå. I direktiv 98/83/EG föreskrivs bara passiv tillgång till uppgifter, vilket innebär att medlemsstaterna endast måste säkerställa att information finns tillgänglig. Dessa bestämmelser bör därför ersättas för att säkerställa att aktuell information är lätt tillgänglig, exempelvis på en webbplats vars länk bör spridas aktivt. Den uppdaterade informationen bör inte bara omfatta resultat från kontrollprogrammen, utan också ytterligare information som allmänheten kan ha nytta av, t.ex. om olika indikatorer (järn, hårdhet, mineraler osv.), som ofta påverkar konsumenternas uppfattning om kranvatten. Därför bör de indikatorparametrar i direktiv 98/83/EG som inte tillhandahåller hälsorelaterad information ersättas med nätbaserad information om dessa parametrar. För mycket stora vattenleverantörer bör ytterligare information om bland annat energieffektivitet, förvaltning, styrning, kostnadsstruktur och beredningsmetoder också finnas tillgänglig på nätet. Det antas att bättre konsumentkunskap och ökad öppenhet kommer att bidra till att stärka allmänhetens förtroende för det vatten som levereras. Detta väntas i sin tur leda till ökad användning av kranvatten och därigenom bidra till mindre plastavfall och växthusgasutsläpp, och även ge positiva effekter för begränsning av klimatförändring och för miljön som helhet.
(19)  I det sjunde miljöhandlingsprogrammet till 2020, Att leva gott inom planetens gränser90, krävs att allmänheten har tillgång till tydlig information på nationell nivå. I direktiv 98/83/EG föreskrivs bara passiv tillgång till uppgifter, vilket innebär att medlemsstaterna endast måste säkerställa att information finns tillgänglig. Dessa bestämmelser bör därför ersättas för att säkerställa att aktuell, begriplig och relevant information för konsumenterna är lätt tillgänglig, exempelvis i en broschyr, eller på en webbplats eller en smart app. Den uppdaterade informationen bör inte bara omfatta resultat från kontrollprogrammen, utan också ytterligare information som allmänheten kan ha nytta av, t.ex. resultaten av åtgärder som vidtagits för att övervaka vattenleverantörerna när det gäller parametrar för vattenkvalitet och information om indikatorparametrar i del Ba i bilaga I. För mycket stora vattenleverantörer bör ytterligare information om bland annat energieffektivitet, förvaltning, styrning, avgiftsstruktur och beredningsmetoder också finnas tillgänglig på nätet. Syftet med bättre konsumentkunskap om relevant information och ökad öppenhet bör vara att stärka allmänhetens förtroende för det vatten som levereras, samt för vattentjänster. Detta bör i sin tur leda till ökad användning av kranvatten som dricksvatten, vilket skulle kunna bidra till mindre plastanvändning, plastavfall och växthusgasutsläpp, och även ge positiva effekter för begränsning av klimatförändring och för miljön som helhet.
_________________
_________________
90 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).
90 Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (EUT L 354, 28.12.2013, s. 171).
Ändring 31
Förslag till direktiv
Skäl 20
(20)  Av samma skäl, och för att göra konsumenterna mer medvetna om konsekvenserna av vattenförbrukning, bör de också få information (t.ex. på fakturan eller via smarta appar) om den förbrukade volymen, kostnadsstrukturen för den avgift som tas ut av vattenleverantören, inbegripet rörliga och fasta kostnader, samt om priset per liter dricksvatten för att möjliggöra en jämförelse med priset på buteljerat vatten.
(20)  Av samma skäl, och för att göra konsumenterna mer medvetna om konsekvenserna av vattenförbrukning, bör de också få information på ett lättillgängligt sätt (t.ex. på fakturan eller via smarta appar) om den förbrukade volymen per år, hur den förändras över tid och en jämförelse med den genomsnittliga förbrukningen för ett hushåll om vattenleveratören har tillgång till sådan information, strukturen för den avgift som tas ut av vattenleverantören, inbegripet hur de rörliga och fasta delarna av denna är fördelade, samt om priset per liter dricksvatten för att möjliggöra en jämförelse med priset på buteljerat vatten.
Ändring 32
Förslag till direktiv
Skäl 21
(21)  De principer som ska beaktas vid fastställandet av vattenavgifterna, nämligen kostnadstäckning för vattentjänster och principen att förorenaren betalar, fastställs i direktiv 2000/60/EG. Den ekonomiska hållbarheten i tillhandahållandet av vattentjänster är inte alltid säkerställd, vilket ibland leder till underinvestering i underhållet av vatteninfrastrukturen. Med bättre kontrollmetoder har läckagenivåerna – som främst beror på sådan underinvestering – blivit alltmer uppenbara, och minskning av vattenförlusterna bör uppmuntras på unionsnivå för att förbättra vatteninfrastrukturens effektivitet. I enlighet med subsidiaritetsprincipen bör denna fråga lösas genom ökad öppenhet och konsumentinformation om läckagenivåer och energieffektivitet.
(21)  De grundläggande principer som ska beaktas vid fastställandet av vattenavgifterna, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9.4 i direktiv 2000/60/EG, nämligen kostnadstäckning för vattentjänster och principen att förorenaren betalar, fastställs i det direktivet. Den ekonomiska hållbarheten i tillhandahållandet av vattentjänster är inte alltid säkerställd, vilket ibland leder till underinvestering i underhållet av vatteninfrastrukturen. Med bättre kontrollmetoder har läckagenivåerna – som främst beror på sådan underinvestering – blivit alltmer uppenbara, och minskning av vattenförlusterna bör uppmuntras på unionsnivå för att förbättra vatteninfrastrukturens effektivitet. I enlighet med subsidiaritetsprincipen, för att öka medvetenheten om denna fråga, bör informationen som rör den förmedlas vidare till konsumenterna på ett mer öppet sätt.
Ändring 34
Förslag till direktiv
Skäl 25
(25)  I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ska kommissionen göra en utvärdering av detta direktiv inom en viss tidsperiod från och med den dag som fastställts för dess införlivande. Utvärderingen bör bygga på de erfarenheter som gjorts och de data som samlats in i samband med genomförandet av direktivet, på relevanta vetenskapliga, analytiska och epidemiologiska data samt på tillgängliga rekommendationer från WHO.
(25)  I enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning ska kommissionen göra en utvärdering av detta direktiv inom en viss tidsperiod från och med den dag som fastställts för dess införlivande. Utvärderingen bör bygga på de erfarenheter som gjorts och de data som samlats in i samband med genomförandet av direktivet, på tillgängliga rekommendationer från WHO samt på relevanta vetenskapliga, analytiska och epidemiologiska data.
Ändring 35
Förslag till direktiv
Skäl 28
(28)  I syfte att anpassa detta direktiv till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, eller för att ange kontrollkrav för farobedömningen och riskbedömningen av fastighetsinstallationer, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I–IV till detta direktiv. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Dessutom har den befogenhet som fastställs i del C anmärkning 10 i bilaga I till direktiv 98/83/EG, dvs. att fastställa kontrollfrekvenser och kontrollmetoder för radioaktiva ämnen, blivit inaktuell till följd av antagandet av rådets direktiv 2013/51/Euratom96 och bör därför utgå. Den befogenhet som fastställs i del A andra stycket i bilaga III till direktiv 98/83/EG avseende ändringar av direktivet behövs inte längre och bör utgå.
(28)  I syfte att anpassa detta direktiv till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen, eller för att ange kontrollkrav för farobedömningen och riskbedömningen av fastighetsinstallationer, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I–IV till detta direktiv, och vidta de åtgärder som krävs enligt de ändringar som anges i artikel 10a. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter. Dessutom har den befogenhet som fastställs i del C anmärkning 10 i bilaga I till direktiv 98/83/EG, dvs. att fastställa kontrollfrekvenser och kontrollmetoder för radioaktiva ämnen, blivit inaktuell till följd av antagandet av rådets direktiv 2013/51/Euratom96 och bör därför utgå. Den befogenhet som fastställs i del A andra stycket i bilaga III till direktiv 98/83/EG avseende ändringar av direktivet behövs inte längre och bör utgå.
_________________
_________________
96 Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten (EUT L 296, 7.11.2013, s. 12).
96 Rådets direktiv 2013/51/Euratom av den 22 oktober 2013 om fastställande av krav avseende skydd av allmänhetens hälsa mot radioaktiva ämnen i dricksvatten (EUT L 296, 7.11.2013, s. 12).
Ändring 36
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 1
1.  Detta direktiv gäller kvaliteten på dricksvatten.
1.  Detta direktiv gäller kvaliteten på dricksvatten för alla i EU.
Ändring ar 163, 189; 207 och 215
Förslag till direktiv
Artikel 1 – punkt 2
2.  Syftet med detta direktiv är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent.
2.  Syftet med detta direktiv är att skydda människors hälsa från de skadliga effekterna av alla slags föroreningar av dricksvatten genom att säkerställa att vattnet är hälsosamt och rent, och att tillhandahålla allmän tillgång till dricksvatten.
Ändring 38
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 1
1.  dricksvatten: allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, för matlagning, för beredning eller produktion av livsmedel, eller för andra hushållsändamål i både offentliga och privata lokaler, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom ett distributionsnät, från tankbil/tankbåt, eller, för källvatten, i flaskor.
1.  dricksvatten: allt vatten som, antingen i sitt ursprungliga tillstånd eller efter beredning, är avsett för dryck, för matlagning, för beredning eller produktion av livsmedel, eller för andra livsmedels- eller hushållsändamål i både offentliga och privata lokaler, inbegripet livsmedelsföretag, oberoende av dess ursprung och oavsett om det tillhandahålls genom ett distributionsnät, från tankbil/tankbåt, eller i flaskor eller behållare.
Ändring 39
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 2
2.  fastighetsinstallation: de ledningar, installationer och anordningar som är installerade mellan de kranar som normalt används för dricksvatten i både offentliga och privata lokaler och distributionsnätet men bara om dessa enligt den tillämpliga nationella lagstiftningen inte är vattenleverantörens ansvar, i dennes egenskap av vattenleverantör.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 40
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 3
3.  vattenleverantör: en enhet som tillhandahåller minst 10 m3 dricksvatten per dag i genomsnitt.
3.  vattenleverantör: en juridisk enhet som tillhandahåller minst 10 m3 dricksvatten per dag i genomsnitt.
Ändring 41
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 3a (nytt)
3a.  mycket liten vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller mindre än 50 m3 per dag eller försörjer mindre än 250 personer.
Ändring 42
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4
4.  liten vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller mindre än 500 m3 per dag eller försörjer mindre än 5 000 personer.
4.  liten vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller mindre än 500 m3 per dag eller försörjer mindre än 2 500 personer.
Ändring 43
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 4a (nytt)
4a.  medelstor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 500 m3 per dag eller försörjer minst 2 500 personer.
Ändring 44
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 5
5.  stor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 500 m3 per dag eller försörjer minst 5 000 personer.
5.  stor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 000 m3 per dag eller försörjer minst 25 000 personer.
Ändring 45
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 6
6.  mycket stor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 5 000 m3 per dag eller försörjer minst 50 000 personer.
6.  mycket stor vattenleverantör: en vattenleverantör som tillhandahåller minst 20 000 m3 per dag eller försörjer minst 100 000 personer.
Ändring 46
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 7
7.  prioriterade lokaler: stora lokaler med många användare som kan exponeras för vattenrelaterade risker, såsom sjukhus, vårdinrättningar, byggnader med inkvarteringsmöjlighet, kriminalvårdsanstalter och campingplatser, som identifieras av medlemsstaterna.
7.  prioriterade lokaler: stora lokaler där många människor, särskilt sårbara samhällsgrupper, kan exponeras för vattenrelaterade risker, såsom sjukhus, vårdinrättningar, äldreboenden, skolor, universitet och andra utbildningsinrättningar, förskolor, idrotts- och fritidsanläggningar, byggnader med inkvarteringsmöjlighet, kriminalvårdsanstalter och campingplatser, som identifieras av medlemsstaterna.
Ändring 47
Förslag till direktiv
Artikel 2 – led 8a (nytt)
8a.   livsmedelsföretag: ett livsmedelsföretag enligt definitionen i artikel 3.2 i förordning (EG) nr 178/2002.
Ändring 48
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1a (ny)
1a.  För vatten som används av livsmedelsföretag för att framställa, bearbeta, konservera eller saluföra varor eller ämnen avsedda för livsmedelsändamål ska endast artiklarna 4, 5, 6 och 11 i detta direktiv gälla. Ingen av artiklarna i detta direktiv ska dock gälla om en livsmedelsföretagare för de behöriga nationella myndigheterna kan visa att kvaliteten på det vatten som används i dennes verksamhet inte påverkar hygienen hos de produkter eller ämnen som härrör från verksamheten, och att sådana produkter eller ämnen uppfyller kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/20041a.
________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 852/2004 av den 29 april 2004 om livsmedelshygien (EUT L 139, 30.4.2004, s. 1).
Ändring 49
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1b (ny)
1b.  En producent av dricksvatten som tappas på flaskor eller behållare ska inte anses vara en vattenleverantör.
Bestämmelserna i detta direktiv ska gälla för dricksvatten som tappas på flaskor eller i behållare i den mån de inte omfattas av skyldigheter enligt annan unionslagstiftning.
Ändring 50
Förslag till direktiv
Artikel 3 – punkt 1c (ny)
1c.  Fartyg som avsaltar vatten, transporterar passagerare och fungerar som vattenleverantörer ska endast omfattas av artiklarna 1–7 och 9–12 i detta direktiv och dess bilagor.
Ändring 51
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 1 – led c
c)  Medlemsstaterna har vidtagit alla andra åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i artiklarna 5 till 12 i detta direktiv.
c)  Medlemsstaterna har vidtagit alla andra åtgärder som är nödvändiga för att uppfylla kraven i
i)   artiklarna 4 till 12 i detta direktiv, för dricksvatten till slutkonsumenter som tillhandahålls genom distributionsnät eller tankbil/tankbåt,
ii)  artiklarna 4, 5, 6 och 11.4 i detta direktiv, för dricksvatten som tappas på flaskor eller i behållare inom livsmedelsindustrin,
iii)  artiklarna 4, 5, 6 och 11 i detta direktiv, för dricksvatten som produceras och används i livsmedelsindustrin för produktion, bearbetning och distribution av livsmedel.
Ändring 52
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de åtgärder som vidtas för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv inte under några omständigheter, vare sig direkt eller indirekt, medför försämring av den nuvarande dricksvattenkvaliteten eller medför ökad förorening av vatten som används för framställning av dricksvatten.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att de åtgärder som vidtas för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv fullständigt följer försiktighetsprincipen och att de inte under några omständigheter, vare sig direkt eller indirekt, medför försämring av den nuvarande dricksvattenkvaliteten eller medför ökad förorening av vatten som används för framställning av dricksvatten.
Ändring 53
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 2a (ny)
2a.  Medlemsstaterna ska vidta åtgärder för att säkerställa att de behöriga myndigheterna gör en bedömning av vattenläckagenivåerna på deras territorier samt av om det är möjligt att minska vattenläckaget inom dricksvattensektorn. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till relevanta folkhälsorelaterade, miljömässiga, tekniska och ekonomiska aspekter. Medlemsstaterna ska senast den 31 december 2022 anta nationella mål för att minska vattenleverantörernas läckagenivåer på sina territorier senast den 31 december 2030. Medlemsstaterna får tillhandahålla meningsfulla incitament för att säkerställa att vattenleverantörerna på deras territorium uppnår de nationella målen.
Ändring 54
Förslag till direktiv
Artikel 4 – punkt 2b (ny)
2b.  Om en behörig myndighet som ansvarar för produktion och distribution av dricksvatten överlämnar förvaltningen av hela eller delar av vattenproduktionen eller vattenförsörjningen till en vattenleverantör ska avtalet mellan den behöriga myndigheten och vattenleverantören närmare ange varje parts ansvar enligt detta direktiv.
Ändring 55
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska för parametrarna i bilaga I fastställa värden som ska gälla för dricksvatten, och dessa får inte vara mindre stränga än de värden som anges i bilagan.
1.  Medlemsstaterna ska för parametrarna i bilaga I fastställa värden som ska gälla för dricksvatten.
Ändring 56
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 1a (ny)
1a.  De värden som fastställs i enlighet med punkt 1 ska inte vara mindre stränga än de som anges i delarna A, B och Ba i bilaga I. Vad gäller parametrarna i del Ba i bilaga I ska värdena endast fastställas för kontrolländamål och för att säkerställa att skyldigheterna i artikel 12 har fullgjorts.
Ändring 57
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att de beredningsmedel, material och desinfektionsförfaranden som används för desinfektion av vattenförsörjningssystem inte inverkar negativt på dricksvattenkvaliteten. All förorening av dricksvatten som beror på användning av sådana medel, material och förfaranden ska minimeras, utan att man för den sakens skull äventyrar desinfektionens effektivitet.
Ändring 58
Förslag till direktiv
Artikel 6 – inledningen
De parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5 för de parametrar som anges i delarna A och B i bilaga I ska iakttas
De parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5 för de parametrar som anges i delarna A, B och C i bilaga I ska iakttas
Ändring 59
Förslag till direktiv
Artikel 6 – led c
(c)  för källvatten , vid den punkt där det tappas på flaska.
(c)  för dricksvatten som tappas på flaskor eller i behållare, vid den punkt där det tappas på flaska eller i behållare,
Ändring 60
Förslag till direktiv
Artikel 6 – led ca (nytt)
(ca)  för vatten som används i livsmedelsföretag där vatten tillhandahålls av en vattenleverantör, vid leveranspunkten hos livsmedelsföretaget.
Ändring 61
Förslag till direktiv
Artikel 6 – stycke 1a (nytt)
1a.  För vatten som omfattas av punkt 1 a ska medlemsstaterna anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt denna artikel om det kan visas att det bristande iakttagandet av parametrarna i artikel 5 beror på fastighetsinstallationerna eller underhållet av dessa, utom i prioriterade lokaler.
Ändring 62
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 1 – led a
(a)  En farobedömning av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten, i enlighet med artikel 8.
(a)  En farobedömning av vattenförekomster eller delar av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten, utförd av medlemsstaterna i enlighet med artikel 8.
Ändring 63
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 1 – led b
(b)  En försörjningsriskbedömning utförd av vattenleverantörer i syfte att kontrollera kvaliteten på det vatten som de levererar, i enlighet med artikel 9 och del C i bilaga II.
(b)  En försörjningsriskbedömning utförd av vattenleverantörer i varje vattenförsörjningssystem i syfte att skydda och kontrollera kvaliteten på det vatten som de levererar, i enlighet med artikel 9 och del C i bilaga II.
Ändring 64
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna får utan att äventyra målet för detta direktiv när det gäller dricksvattenkvaliteten och konsumenternas hälsa, anpassa genomförandet av den riskbaserade metoden när det finns särskilda begränsningar till följd av geografiska förhållanden såsom vattenförsörjningsområdets avlägsna läge eller tillgänglighet.
Ändring 65
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 1b (ny)
1b.  Medlemsstaterna ska säkerställa en tydlig och lämplig ansvarsfördelning mellan de berörda aktörerna, såsom de definieras av medlemsstaterna, för tillämpningen av den riskbaserade metoden när det gäller de vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten och fastighetsinstallationerna. Ansvarsfördelningen ska anpassas efter medlemsstaternas institutionella och rättsliga ramar.
Ändring 66
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 2
2.  Farobedömningarna ska utföras senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över vart tredje år och uppdateras vid behov.
2.  Farobedömningarna ska utföras senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över vart tredje år med beaktande av det krav på att medlemsstaterna ska identifiera vattenförekomster som föreskrivs i artikel 7 i direktiv 2000/60/EG, och uppdateras vid behov.
Ändring 67
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3
3.  Försörjningsriskbedömningarna ska göras av mycket stora vattenleverantörer och stora vattenleverantörer senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv] och av små vattenleverantörer senast [6 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över regelbundet och minst vart sjätte år och uppdateras vid behov.
3.  Försörjningsriskbedömningarna ska göras av vattenleverantörer senast [6 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över regelbundet och minst vart sjätte år och uppdateras vid behov.
Ändring 68
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 3a (ny)
3a.  Enligt artiklarna 8 och 9 i detta direktiv ska medlemsstaterna vidta nödvändiga avhjälpande åtgärder inom ramen för de åtgärdsprogram och förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt som fastställs i artikel 11 respektive artikel 13 i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 69
Förslag till direktiv
Artikel 7 – punkt 4
4.   Riskbedömningarna av fastighetsinstallationer ska utföras senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över vart tredje år och uppdateras vid behov.
4.   Riskbedömningarna av fastighetsinstallationer i de lokaler som avses i artikel 10.1 ska utföras senast [3 år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv]. De ska ses över vart tredje år och uppdateras vid behov.
Ändring 70
Förslag till direktiv
Artikel 8 – rubriken
Farobedömning av vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten
Bedömning, kontroll och hantering av faror som rör vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten
Ändring 71
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – inledningen
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 6 och 7 i direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna säkerställa att en farobedömning utförs för vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten i volymer över 10 m3 per dag i genomsnitt. Farobedömningen ska omfatta följande delar:
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av direktiv 2000/60/EG, särskilt artiklarna 4–8, ska medlemsstaterna i samarbete med de behöriga myndigheter som ansvarar för vatten säkerställa att en farobedömning utförs för vattenförekomster som används för uttag av dricksvatten i volymer över 10 m3 per dag i genomsnitt. Farobedömningen ska omfatta följande delar:
Ändring 72
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led a
(a)  Identifiering av och georeferenser för alla uttagspunkter i de vattenförekomster som omfattas av farobedömningen.
(a)  Identifiering av och georeferenser för alla uttagspunkter i de vattenförekomster eller delar av vattenförekomster som omfattas av farobedömningen. Eftersom de uppgifter som avses i detta led kan vara känsliga, särskilt när det gäller skydd av folkhälsan, ska medlemsstaterna se till att sådana uppgifter skyddas och endast meddelas berörda myndigheter.
Ändring 73
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led b
(b)  Kartläggning av säkerhetszoner, när sådana zoner har fastställts i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG, och de skyddade områden som avses i artikel 6 i det direktivet.
(b)  Kartläggning av säkerhetszoner, när sådana zoner har fastställts i enlighet med artikel 7.3 i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 216
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led c
(c)  Identifiering av faror och möjliga föroreningskällor som påverkar de vattenförekomster som omfattas av farobedömningen. Medlemsstaterna får för detta ändamål använda den översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet som utförts i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och information om betydande påverkan som samlats in i enlighet med punkt 1.4 i bilaga II till det direktivet.
(c)  Identifiering av faror och möjliga föroreningskällor som påverkar de vattenförekomster som omfattas av farobedömningen. Sådan forskning och identifiering av föroreningskällor ska uppdateras regelbundet för att upptäcka nya ämnen som påverkar mikroplatser, i synnerhet PFAS. Medlemsstaterna får för detta ändamål använda den översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet som utförts i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och information om betydande påverkan som samlats in i enlighet med punkt 1.4 i bilaga II till det direktivet.
Ändring 75
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led d – inledningen
(d)  Regelbunden kontroll, i de vattenförekomster som omfattas av farobedömningen, av relevanta föroreningar från följande förteckningar:
(d)  Regelbunden kontroll, i de vattenförekomster eller delar av vattenförekomster som omfattas av farobedömningen, av föroreningar som är relevanta för vattenförsörjningen från följande förteckningar:
Ändring 76
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – led d – led iv
iv)  Andra relevanta föroreningar, exempelvis mikroplaster, eller avrinningsområdesspecifika förorenande ämnen som medlemsstaterna fastställt på grundval av den översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet som utförts i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och den information om betydande påverkan som samlats in i enlighet med punkt 1.4 i bilaga II till det direktivet.
iv)  Parametrar endast för kontrolländamål i del Ca i bilaga I, eller andra relevanta föroreningar, exempelvis mikroplaster, förutsatt att det finns en metod för att mäta mikroplaster enligt artikel 11.5b, eller avrinningsområdesspecifika förorenande ämnen som medlemsstaterna fastställt på grundval av den översyn av konsekvenserna av mänsklig verksamhet som utförts i enlighet med artikel 5 i direktiv 2000/60/EG och den information om betydande påverkan som samlats in i enlighet med punkt 1.4 i bilaga II till det direktivet.
Ändring 77
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Mycket små vattenleverantörer får undantas kraven i leden a, b och c i denna punkt, förutsatt att den behöriga myndigheten har tidigare och uppdaterad dokumenterad kännedom om de relevanta parametrar som avses i dessa led. Detta undantag ska ses över av den behöriga myndigheten minst vart tredje år och uppdateras vid behov.
Ändring 217
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 3 - stycke 3
För den regelbundna kontrollen får medlemsstaterna använda den övervakning som utförs i enlighet med annan unionslagstiftning.
För den regelbundna kontrollen, och för att upptäcka nya skadliga ämnen genom nya undersökningar, får medlemsstaterna använda den övervakning som utförs och den undersökningskapacitet som tillhandahålls i enlighet med annan unionslagstiftning.
Ändring 78
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 3
3.  Medlemsstaterna ska informera de vattenleverantörer som använder vattenförekomster som omfattas av farobedömningen om resultaten av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d och får på grundval av dessa kontrollresultat
utgår
(a)   ålägga vattenleverantörer att genomföra ytterligare kontroller eller beredning avseende vissa parametrar,
(b)   tillåta vattenleverantörer att minska kontrollfrekvensen för vissa parametrar, utan att behöva göra en försörjningsriskbedömning, förutsatt att dessa inte är centrala parametrar i den mening som avses i del B punkt 1 i bilaga II, och förutsatt att ingen faktor rimligtvis kan förväntas orsaka försämring av vattenkvaliteten.
Ändring 79
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 4
4.  I de fall en vattenleverantör tillåts att minska kontrollfrekvensen i enlighet med punkt 2 b ska medlemsstaterna fortsätta att regelbundet kontrollera dessa parametrar i den vattenförekomst som omfattas av farobedömningen.
utgår
Ändring 80
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 5 – inledningen
På grundval av den information som samlas in i enlighet med punkterna 1 och 2 i det här direktivet och i enlighet med direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder i samarbete med vattenleverantörerna och andra berörda aktörer, eller säkerställa att sådana åtgärder vidtas av vattenleverantörerna:
På grundval av den information som samlas in i enlighet med punkterna 1 och 2 i det här direktivet och i enlighet med direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna vidta följande åtgärder i samarbete med vattenleverantörerna och andra berörda aktörer:
Ändring 178
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 5 – led a
(a)  Förebyggande åtgärder för att minska den beredningsnivå som krävs och för att skydda vattenkvaliteten, däribland sådana åtgärder som avses i artikel 11.3 d i direktiv 2000/60/EG.
utgår
Ändring 82
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 5 – led aa (nytt)
(aa)  Säkerställande av att förorenarna i samarbete med vattenleverantörer och andra berörda aktörer vidtar förebyggande åtgärder för att undvika beredning eller minska den beredningsnivå som krävs och för att skydda vattenkvaliteten, däribland sådana åtgärder som avses i artikel 11.3 d i direktiv 2000/60/EG samt ytterligare åtgärder som anses vara nödvändiga på grundval av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d i denna artikel.
Ändring 83
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 5 – led b
(b)  Mildrande åtgärder som anses vara nödvändiga på grundval av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d, i syfte att identifiera och åtgärda föroreningskällan.
(b)  Mildrande åtgärder som anses vara nödvändiga på grundval av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d, i syfte att identifiera och åtgärda föroreningskällan och undvika ytterligare beredning, när de förebyggande åtgärderna inte anses tillräckligt genomförbara eller ändamålsenliga för att i tid ta itu med föroreningskällan.
Ändring 84
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 5 – led ba (nytt)
(ba)  Krav på att vattenleverantörer genomför ytterligare kontroller av vissa parametrar vid uttagspunkten eller beredning, när de åtgärder som fastställs i leden aa och b inte har bedömts tillräckliga för att ge lämpligt skydd för människors hälsa.
Ändring 85
Förslag till direktiv
Artikel 8 – punkt 5a (ny)
5a.  Medlemsstaterna ska informera de vattenleverantörer som använder vattenförekomster eller delar av vattenförekomster som omfattas av farobedömningen om resultaten av den kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 d, och får på grundval av dessa kontrollresultat och den information som samlas in i enlighet med punkterna 1 och 2 och i enlighet med direktiv 2000/60/EG
(a)  tillåta vattenleverantörer att minska kontrollfrekvensen för vissa parametrar eller antalet kontrollerade parametrar, utan att de behöver göra en försörjningsriskbedömning, förutsatt att de berörda parametrarna inte är centrala parametrar i den mening som avses i punkt 1 i del B i bilaga II, och förutsatt att ingen faktor rimligtvis kan förväntas orsaka försämring av vattenkvaliteten.
(b)  fortsätta att regelbundet kontrollera dessa parametrar i den vattenförekomst som omfattas av farobedömningen, när en vattenleverantör tillåts att minska kontrollfrekvensen i enlighet med led a.
Ändring 86
Förslag till direktiv
Artikel 9 – rubriken
Försörjningsriskbedömning
Bedömning, kontroll och hantering av försörjningsrisker
Ändring 87
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att vattenleverantörerna utför en försörjningsriskbedömning som gör det möjligt att anpassa kontrollfrekvensen för varje parameter i delarna A och B i bilaga I som inte är en central parameter enligt del B i bilaga II, beroende på dess förekomst i råvattnet.
Medlemsstaterna ska säkerställa att vattenleverantörerna utför en försörjningsriskbedömning i enlighet med del C i bilaga II, som gör det möjligt att anpassa kontrollfrekvensen för varje parameter i delarna A, B och Ba i bilaga I som inte är en central parameter enligt del B i bilaga II, beroende på dess förekomst i råvattnet.
Ändring 88
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 2
För dessa parametrar ska medlemsstaterna säkerställa att vattenleverantörerna kan avvika från den provtagningsfrekvens som anges i del B i bilaga II, i enlighet med de specifikationer som anges i del C i bilaga II.
För dessa parametrar ska medlemsstaterna säkerställa att vattenleverantörerna kan avvika från den provtagningsfrekvens som anges i del B i bilaga II, i enlighet med de specifikationer som anges i del C i bilaga II, beroende på deras förekomst i råvattnet och hur vattnet bereds.
Ändring 89
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 1 – stycke 3
För detta ändamål ska vattenleverantörerna vara skyldiga att beakta resultaten av den farobedömning som utförts i enlighet med artikel 8 i detta direktiv och den kontroll som utförts i enlighet med artiklarna 7.1 och 8 i direktiv 2000/60/EG.
För detta ändamål ska vattenleverantörerna beakta resultaten av den farobedömning som utförts i enlighet med artikel 8 i detta direktiv och den kontroll som utförts i enlighet med artiklarna 7.1 och 8 i direktiv 2000/60/EG.
Ändring 90
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 1a (ny)
1a.  Medlemsstaterna får bevilja undantag från punkt 1 för mycket små vattenleverantörer, förutsatt att den behöriga myndigheten har tidigare och uppdaterad dokumenterad kännedom om relevanta parametrar och anser att det inte föreligger någon risk för människors hälsa till följd av sådana undantag, och utan att det påverkar myndighetens skyldigheter enligt artikel 4.
Undantaget ska granskas av den behöriga myndigheten vart tredje år eller när en ny föroreningsfara upptäcks i avrinningsområdet, och uppdateras vid behov.
Ändring 91
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 2
2.  Försörjningsriskbedömningarna ska godkännas av de behöriga myndigheterna.
2.  Ansvaret för försörjningsriskbedömningarna ska ligga hos vattenleverantörerna, som ska se till att de följer detta direktiv. Vattenleverantörerna får i detta syfte begära stöd från de behöriga myndigheterna.
Medlemsstaterna får kräva att de behöriga myndigheterna godkänner eller kontrollerar vattenleverantörernas försörjningsriskbedömningar.
Ändring 92
Förslag till direktiv
Artikel 9 – punkt 2a (ny)
2a.  På grundval av resultatet av den riskbedömning som utförts i enlighet med punkt 1, ska medlemsstaterna säkerställa att vattenleverantörerna utarbetar en vattensäkerhetsplan som är anpassad till de identifierade riskerna och står i proportion till vattenleverantörens storlek. Denna vattensäkerhetsplan kan exempelvis omfatta användningen av material i kontakt med vatten, produkter för vattenberedning, eventuella risker som beror på läckande ledningar eller åtgärder för att anpassa sig till nuvarande eller framtida utmaningar, såsom klimatförändringar, och ska fastställas ytterligare av medlemsstaterna.
Ändring 93
Förslag till direktiv
Artikel 10 – rubriken
Riskbedömning av fastighetsinstallationer
Bedömning, kontroll och hantering av risker som rör fastighetsinstallationer
Ändring 94
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – inledningen
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det utförs en riskbedömning av fastighetsinstallationer, som omfattar följande delar:
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att det utförs en riskbedömning av fastighetsinstallationer i prioriterade lokaler, som omfattar följande delar:
Ändring 95
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – led a
(a)  En bedömning av de potentiella risker som är förknippade med fastighetsinstallationerna och relaterade produkter och material, och av om de kan påverka vattenkvaliteten vid den punkt där vattnet tappas ur de kranar som normalt används för dricksvatten, särskilt där vatten tillhandahålls allmänheten i prioriterade lokaler.
(a)  En bedömning av de potentiella risker som är förknippade med fastighetsinstallationerna och relaterade produkter och material, och av om de kan påverka vattenkvaliteten vid den punkt där vattnet tappas ur de kranar som normalt används för dricksvatten.
Ändring 96
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – led b – stycke 1
(b)  Regelbunden kontroll av de parametrar som anges i del C i bilaga I, i de lokaler där den potentiella faran för människors hälsa anses vara störst. Relevanta parametrar och lokaler för kontroll ska väljas på grundval av den bedömning som utförts i enlighet med led a.
(b)  Regelbunden kontroll av de parametrar som anges i del C i bilaga I, i de prioriterade lokaler där särskilda risker för vattenkvaliteten har identifierats under den bedömning som utförts i enlighet med led a.
Ändring 97
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – led b – stycke 2
Vad gäller den regelbundna kontroll som avses i första stycket får medlemsstaterna upprätta en kontrollstrategi med inriktning på prioriterade lokaler.
Vad gäller regelbundna kontroller ska medlemsstaterna säkerställa åtkomst till installationerna i prioriterade lokaler för provtagning och får upprätta en kontrollstrategi, särskilt för bakterien Legionella pneumophila.
Ändring 98
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – led c
(c)  En kontroll av om prestanda hos byggprodukter i kontakt med dricksvatten är tillräckliga i förhållande till de väsentliga egenskaper som rör det grundläggande krav för byggnadsverk som anges i punkt 3 e i bilaga I till förordning (EU) nr 305/2011.
(c)  En kontroll av om prestanda hos produkter och material i kontakt med dricksvatten är tillräckliga i förhållande till skyddet av människors hälsa.
Ändring 99
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 1 – led ca (nytt)
(ca)  En kontroll av om de material som används är lämpliga för kontakt med dricksvatten och om kraven som anges i artikel 11 är uppfyllda.
Ändring 100
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 2
2.  Om en medlemsstat, på grundval av den bedömning som utförts i enlighet med punkt 1 a, anser att det föreligger en risk för människors hälsa som beror på fastighetsinstallationerna eller relaterade produkter och material, eller om kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 b visar att de parametervärden som anges i del C i bilaga I inte är uppfyllda ska medlemsstaterna
2.  Om en medlemsstat, på grundval av den bedömning som utförts i enlighet med punkt 1 a, anser att det föreligger en risk för människors hälsa som beror på fastighetsinstallationerna i prioriterade lokaler eller relaterade produkter och material, eller om kontroll som utförts i enlighet med punkt 1 b visar att de parametervärden som anges i del C i bilaga I inte är uppfyllda ska medlemsstaterna säkerställa att lämpliga åtgärder vidtas för att undanröja eller minska risken för bristande iakttagande av parametervärdena som fastställs i del C i bilaga I.
(a)  vidta lämpliga åtgärder för att eliminera eller minska risken för att de parametervärden som anges i del C i bilaga I inte iakttas,
(b)  vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att migrering av ämnen eller kemikalier från byggprodukter som används vid beredning eller distribution av dricksvatten inte, direkt eller indirekt, utgör en fara för människors hälsa,
c)  vidta andra åtgärder, exempelvis lämpliga beredningstekniker, i samarbete med vattenleverantörerna, för att ändra vattnets beskaffenhet eller egenskaper innan det tillhandahålls i syfte att eliminera eller minska risken för att parametervärdena inte iakttas efter tillhandahållandet,
(d)  på vederbörligt sätt informera och ge råd till konsumenterna om villkoren för konsumtion och användning av vatten och om möjliga åtgärder för att undvika att risken återuppstår,
(e)  anordna utbildning för VVS-montörer och andra yrkeskategorier som arbetar med fastighetsinstallationer och installation av byggprodukter,
(f)  för Legionella, säkerställa att ändamålsenliga kontroll- och förvaltningsåtgärder vidtas för att förhindra och åtgärda eventuella sjukdomsutbrott.
Ändring 101
Förslag till direktiv
Artikel 10 – punkt 2a (ny)
2a.  För att minska de risker som är förknippade med fastighetsinstallationer i hela distributionsnätet ska medlemsstaterna
(a)  uppmuntra ägare till offentliga och privata lokaler att genomföra en riskbedömning av fastighetsinstallationen,
(b)  informera konsumenterna och ägarna till offentliga och privata lokaler om åtgärder för att undanröja eller minska risken för att kvalitetskraven på dricksvatten inte iakttas på grund av fastighetsinstallationen,
c)  på vederbörligt sätt informera och ge råd till konsumenterna om villkoren för konsumtion och användning av vatten och om möjliga åtgärder för att undvika att risken återuppstår,
(d)  främja utbildning för VVS-montörer och andra yrkeskategorier som arbetar med fastighetsinstallationer och installationer av byggprodukter och byggmaterial i kontakt med vatten, och
(e)  för Legionellabakterier, särskilt för bakterien Legionella pneumophila, säkerställa att ändamålsenliga och proportionella kontroll- och förvaltningsåtgärder vidtas för att förhindra och åtgärda eventuella sjukdomsutbrott.
Ändring 102
Förslag till direktiv
Artikel 10a (ny)
Artikel 10a
Minimikrav för hygien för produkter, ämnen och material i kontakt med dricksvatten
1.   Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som krävs för att säkerställa att ämnen och material som används för framställning av alla nya produkter i kontakt med dricksvatten, som släpps ut på marknaden och som används vid uttag, beredning eller distribution, eller de föroreningar som är förknippade med sådana ämnen
(a)  varken direkt eller indirekt minskar det skydd av människors hälsa som föreskrivs i detta direktiv,
(b)  inte påverkar dricksvattnets lukt eller smak,
(c)  inte förekommer i dricksvatten i koncentrationer som ligger över den nivå som krävs för att uppnå det syfte för vilket de används, och
(d)  inte främjar mikrobiologisk tillväxt.
2.   I syfte att säkerställa en harmoniserad tillämpning av punkt 1 senast den ... [tre år efter den dag då detta direktiv träder i kraft], ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa minimikrav för hygien och en förteckning över de ämnen som används för tillverkning av material i kontakt med dricksvatten och som är godkända i EU, däribland särskilda migreringsgränsvärden och specialvillkor för användning, när så är tillämpligt. Kommissionen ska regelbundet se över och uppdatera denna förteckning i linje med den senaste vetenskapliga och tekniska utvecklingen.
3.  För att hjälpa kommissionen anta och ändra de delegerade akterna enligt punkt 2 ska en ständig kommitté inrättas som består av företrädare utsedda av medlemsstaterna som kan begära hjälp från sakkunniga eller rådgivare.
4.  Material i kontakt med dricksvatten som omfattas av annan unionslagstiftning, såsom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/20111a, ska uppfylla kraven i punkterna 1 och 2 i denna artikel.
______________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 305/2011 av den 9 mars 2011 om fastställande av harmoniserade villkor för saluföring av byggprodukter och om upphävande av rådets direktiv 89/106/EEG (EUT L 88, 4.4.2011, s. 5).
Ändring 103
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att regelbundna kontroller av dricksvattnets kvalitet utförs i syfte att kontrollera att det vatten som är tillgängligt för konsumenterna uppfyller kraven i detta direktiv, särskilt de parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5. Prov ska tas på ett sådant sätt att de blir representativa för kvaliteten på det vatten som förbrukas under året. Dessutom ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att, i fall då desinfektion ingår i beredningen eller distributionen av dricksvatten, säkerställa kontroll av att desinfektionen är effektiv, och att eventuella föroreningar som härrör från biprodukter från desinfektionen hålls på så låg nivå som möjligt utan att för den skull äventyra desinfektionen.
1.  Medlemsstaterna ska vidta alla åtgärder som behövs för att säkerställa att regelbundna kontroller av dricksvattnets kvalitet utförs i syfte att kontrollera att det uppfyller kraven i detta direktiv, särskilt de parametervärden som fastställs i enlighet med artikel 5. Prov ska tas på ett sådant sätt att de blir representativa för kvaliteten på det vatten som förbrukas under året. Dessutom ska medlemsstaterna vidta alla åtgärder som är nödvändiga för att, i fall då desinfektion ingår i beredningen eller distributionen av dricksvatten, säkerställa kontroll av att desinfektionen är effektiv, och att eventuella föroreningar som härrör från biprodukter från desinfektionen hålls på så låg nivå som möjligt utan att för den skull äventyra desinfektionen.
Ändring 104
Förslag till direktiv
Artikel 11 – punkt 5a (ny)
5a.  Medlemsstaterna ska meddela kommissionen resultaten av den kontroll som utförts i enlighet med kontrollen av de parametrar som anges i del Ca i bilaga I senast den ... [tre år från och med den dag då detta direktiv träder i kraft], och därefter en gång om året.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att ändra detta direktiv genom att uppdatera förteckningen över ämnen som är föremål för övervakning och som anges i del Ca i bilaga Ia. Kommissionen får besluta att lägga till ämnen som riskerar att förekomma i dricksvatten och som utgör en potentiell risk för människors hälsa, men om vilka det inte finns några vetenskapliga rön som styrker att det föreligger en reell risk för människors hälsa. I detta syfte ska kommissionen bland annat grunda sig på den vetenskapliga forskning som bedrivs inom WHO. Ett nytt ämne som läggs till måste vederbörligen motiveras i enlighet med artikel 1 i detta direktiv.
Ändring 105
Förslag till direktiv
Artikel 5 – punkt 5b (ny)
5b.  Senast den … [ett år efter den dag då detta direktiv träder i kraft] ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att komplettera detta direktiv genom att anta en mätmetod för de mikroplaster i förteckningen som är föremål för övervakning och som anges i del Ca i bilaga I.
Ändring 106
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga fall av bristande iakttagande av enligt artikel 5 fastställda parametervärden omedelbart utreds för att fastställa orsaken.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att samtliga fall av bristande iakttagande av enligt artikel 5 fastställda parametervärden vid den punkt där värdena ska iakttas i enlighet med artikel 6 omedelbart utreds för att fastställa orsaken.
Ändring 107
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 2 – stycke 2
I fall av bristande iakttagande av de parametervärden som fastställs i del C i bilaga I ska avhjälpande åtgärder inbegripa de åtgärder som anges i artikel 10.2 a–f.
I fall av bristande iakttagande av de parametervärden som fastställs i del C i bilaga I ska avhjälpande åtgärder inbegripa de åtgärder som anges i artikel 10.2a.
Ändring 108
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 3 – stycke 2
Medlemsstaterna ska automatiskt betrakta varje bristande iakttagande av de minimikrav för parametervärden som anges i delarna A och B i bilaga I som en potentiell fara för människors hälsa.
Medlemsstaterna ska betrakta bristande iakttagande av de minimikrav för parametervärden som anges i delarna A och B i bilaga I som en potentiell fara för människors hälsa, förutom om de behöriga myndigheterna anser att det faktum att parametervärdet inte iakttas är av ringa betydelse.
Ändring 109
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 4 – inledningen
4.  I de fall som beskrivs i punkterna 2 och 3 ska medlemsstaterna så snart som möjligt vidta alla följande åtgärder:
4.  I de fall som beskrivs i punkterna 2 och 3, då bristande iakttagande av parametervärdena anses utgöra en potentiell fara för människors hälsa, ska medlemsstaterna så snart som möjligt vidta alla följande åtgärder:
Ändring 110
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
Åtgärderna som avses i leden a, b och c ska vidtas i samarbete med den berörda vattenleverantören.
Ändring 111
Förslag till direktiv
Artikel 12 – punkt 5
5.  De behöriga myndigheterna eller andra relevanta organ ska besluta vilka åtgärder enligt punkt 3 som ska vidtas under beaktande av de risker för människors hälsa som skulle bli följden om dricksvattenförsörjningen avbryts eller användningen av dricksvatten begränsas.
5.  När bristande iakttagande konstateras vid den punkt där värdena ska iakttas ska de behöriga myndigheterna eller andra relevanta organ besluta vilka åtgärder enligt punkt 3 som ska vidtas under beaktande av de risker för människors hälsa som skulle bli följden om dricksvattenförsörjningen avbryts eller användningen av dricksvatten begränsas.
Ändring 112
Förslag till direktiv
Artikel 12a (ny)
Artikel 12a
Undantag
1.  Medlemsstaterna får föreskriva undantag från de parametervärden som fastställs i del B i bilaga I eller som fastställs i enlighet med artikel 5.2, upp till ett högsta värde som de själva bestämmer, förutsatt att sådana undantag inte utgör en potentiell fara för människors hälsa och förutsatt att dricksvattenförsörjningen inom det berörda området inte på annat sätt kan upprätthållas genom andra rimliga medel. Sådana undantag ska begränsas till följande fall:
(a)  Ett nytt vattenförsörjningsområde.
(b)  En ny föroreningskälla som påvisats i ett vattenförsörjningsområde eller parametrar som nyligen eftersökts eller påvisats.
Undantagen ska begränsas till en så kort tid som möjligt och uppgå till högst tre år, och vid utgången av denna period ska medlemsstaterna genomföra en översyn för att konstatera om tillräckliga framsteg har gjorts.
Vid särskilda omständigheter får en medlemsstat bevilja ett andra undantag i enlighet med första stycket a och b. Om en medlemsstat avser att bevilja ett andra undantag ska den till kommissionen översända resultatet av översynen, åtföljt av skälen för sitt beslut rörande det andra undantaget. Det andra undantaget ska uppgå till högst tre år.
2.  Eventuella undantag som beviljats i enlighet med punkt 1 ska innehålla följande information:
(a)  Skälen till undantaget.
(b)  Den berörda parametern, tidigare relevanta kontrollresultat och det högsta tillåtna värdet enligt undantaget.
(c)  Det geografiska området, den mängd vatten som tillhandahålls varje dag, den berörda befolkningen och om något relevant livsmedelsproducerande företag påverkas.
(d)  En lämplig kontrollplan, med tätare kontroller när så är nödvändigt.
(e)  En sammanfattning av planen för nödvändiga åtgärder för att avhjälpa brister, inbegripet en tidsplan för arbetet och en uppskattning av kostnaderna samt bestämmelser om hur översyn ska ske .
(f)  Hur lång tid undantaget måste gälla.
3.  Om de behöriga myndigheterna anser att det faktum att parametervärdet inte iakttas är av ringa betydelse och att åtgärder som vidtas i enlighet med artikel 12.2 kan avhjälpa problemet inom högst 30 dagar, behöver den information som anges i punkt 2 i denna artikel inte anges i undantaget.
I sådana fall ska de behöriga myndigheterna eller andra berörda organ fastställa endast det högsta tillåtna värdet för den berörda parametern och den tid som medges för att rätta till problemet.
4.  Punkt 3 får inte längre utnyttjas om ett och samma parametervärde för en viss vattentäkt inte har iakttagits under sammanlagt mer än 30 dagar under de föregående tolv månaderna.
5.  De medlemsstater som har utnyttjat undantagen enligt denna artikel ska säkerställa att den befolkning som påverkas av ett sådant undantag omedelbart och på lämpligt sätt informeras om undantaget och de villkor som gäller för det. Medlemsstaterna ska dessutom vid behov säkerställa att råd ges till de specifika befolkningsgrupper för vilka undantaget kan komma att innebära en särskild risk.
De skyldigheter som avses i första stycket ska inte gälla de fall som beskrivs i punkt 3, om inte de behöriga myndigheterna beslutar något annat.
6.  Med undantag för de undantag som beviljas i enlighet med punkt 3 ska medlemsstaterna inom två månader informera kommissionen om sådana undantag som avser en enskild vattentäkt som tillhandahåller mer än 1 000 m3 per dag i genomsnitt eller försörjer minst 5 000 personer, och samtidigt bifoga de uppgifter som anges i punkt 2.
7.  Denna artikel gäller inte för dricksvatten som säljs i flaskor eller behållare.
Ändringar 113, 165, 191, 208, 166, 192, 169, 195, 170, 196, 197 och 220
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 1
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i direktiv 2000/60/EG ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra allas tillgång till dricksvatten och främja dess användning inom det egna territoriet. Detta ska omfatta samtliga följande åtgärder:
1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 9 i direktiv 2000/60/EG och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna ska medlemsstaterna, samtidigt som de tar hänsyn till de lokala och regionala perspektiven och omständigheterna för vattendistribution, vidta alla nödvändiga åtgärder för att förbättra allmän tillgång till dricksvatten för alla och främja dess användning inom det egna territoriet.
(a)  Identifiera människor som inte har tillgång till dricksvatten och orsaken till detta (t.ex. att de tillhör en utsatt och marginaliserad grupp), bedöma möjligheterna att förbättra tillgången för dessa människor och att informera dem om möjligheterna att anslutas till distributionsnätet eller om alternativa sätt att få tillgång till dricksvatten.
(a)  Identifiera människor som inte har tillgång eller endast begränsad tillgång till dricksvatten, däribland utsatta och marginaliserade grupper, och orsaken till detta, bedöma möjligheterna och vidta åtgärder för att förbättra tillgången för dessa människor och att informera dem om möjligheterna att anslutas till distributionsnätet eller om alternativa sätt att få tillgång till dricksvatten.
(aa)   Säkerställa allas tillgång till dricksvatten.
(b)   Upprätta och underhålla utomhus- och inomhusutrustning för fri tillgång till dricksvatten på offentliga platser.
(b)  Upprätta och underhålla utomhus- och inomhusutrustning, däribland påfyllningspunkter, för fri tillgång till dricksvatten på offentliga platser, särskilt i områden med stor genomströmning. Detta ska göras när det är tekniskt möjligt, på ett sätt som står i proportion till behovet av sådana åtgärder och med hänsyn till särskilda lokala förhållanden, såsom klimat och geografi.
(c)  Främja dricksvatten genom att
c)   Främja dricksvatten genom att
(i)  inleda kampanjer för att informera allmänheten om dricksvattnets kvalitet,
i)  inleda kampanjer för att informera allmänheten om kranvattnets höga kvalitet och höja medvetenheten om var närmaste påfyllningspunkt finns,
ia)  inleda kampanjer för att uppmuntra allmänheten att ha med sig återanvändbara vattenflaskor, och inleda initiativ för att höja medvetenheten bland allmänheten om var påfyllningspunkterna finns,
ii)  uppmuntra tillhandahållande av dricksvatten inom förvaltningar och i offentliga byggnader,
ii)  säkerställa fritt tillhandahållande av dricksvatten inom förvaltningar och i offentliga byggnader samt motverka användning av vatten i plastflaskor eller plastbehållare för engångsbruk inom sådana förvaltningar och byggnader,
iii)  främja fritt tillhandahållande av dricksvatten i restauranger, personalmatsalar och cateringtjänster.
iii)  främja tillhandahållande av dricksvatten, gratis eller till en låg serviceavgift, för kunder i restauranger, personalmatsalar och cateringtjänster.
Ändring 114
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1
På grundval av den information som samlas in enligt punkt 1 a ska medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa tillgång till dricksvatten för utsatta och marginaliserade grupper.
På grundval av den information som samlas in enligt punkt 1 a ska medlemsstaterna vidta åtgärder som de anser nödvändiga och lämpliga för att säkerställa tillgång till dricksvatten för utsatta och marginaliserade grupper.
Ändringar 173, 199 och 209
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 2a (ny)
2a.   När skyldigheterna enligt denna artikel åligger lokala myndigheter enligt nationell lagstiftning ska medlemsstaterna se till att dessa myndigheter har tillräckliga medel och resurser för att säkerställa tillgång till dricksvatten och att alla åtgärder i det avseendet står i proportion till det berörda distributionsnätets kapacitet och storlek.
Ändringar 174, 200 och 210
Förslag till direktiv
Artikel 13 – punkt 2b (ny)
2b.   Med beaktande av de uppgifter som samlats in enligt bestämmelserna i artikel 15.1 a ska kommissionen samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska investeringsbanken för att stödja kommuner i unionen som saknar det nödvändiga kapitalet så att de kan få tillgång till tekniskt stöd, finansiering från unionen och långsiktiga lån med en förmånlig räntesats, i synnerhet i syfte att underhålla och förnya vatteninfrastruktur för att säkerställa tillhandahållande av vatten av hög kvalitet och bygga ut vatten- och sanitetstjänster för utsatta och marginaliserade befolkningsgrupper.
Ändring 116
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att tillräcklig och aktuell information om kvaliteten på dricksvatten finns tillgänglig på nätet för alla försörjda personer, i enlighet med bilaga IV.
1.  Medlemsstaterna ska säkerställa att tillräcklig, aktuell och lättåtkomlig information om kvaliteten på dricksvatten finns tillgänglig på nätet eller på andra användarvänliga sätt, för alla försörjda personer, i enlighet med bilaga IV, samtidigt som gällande dataskyddsregler följs.
Ändring 117
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – inledningen
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla försörjda personer regelbundet och minst en gång om året, och i lämpligaste form (t.ex. på fakturan eller via smarta appar) utan att behöva begära det, får följande information:
Medlemsstaterna ska säkerställa att alla försörjda personer regelbundet och minst en gång om året, och i lämpligaste och mest lättåtkomliga form (t.ex. på fakturan eller via smarta appar) enligt vad som fastställts av behöriga myndigheter, får följande information:
Ändring 118
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led a
(a)  Information om kostnadsstrukturen för den avgift som tas ut per kubikmeter dricksvatten, inbegripet fasta och rörliga kostnader, med uppgift om kostnaderna för åtminstone följande delar:
(a)  I fall där kostnader täcks genom ett avgiftssystem, information om den avgift som tas ut per kubikmeter dricksvatten, inbegripet fördelningen av fasta och rörliga kostnader.
Ändring 119
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led a – led i
i)  Åtgärder som vidtagits av vattenleverantörer för farobedömningen enligt artikel 8.5.
utgår
Ändring 120
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led a – led ii
ii)  Beredning och distribution av dricksvatten.
utgår
Ändring 121
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led a – led iii
iii)  Uppsamling och rening av avloppsvatten.
utgår
Ändring 122
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led a – led iv
iv)  Åtgärder som vidtagits enligt artikel 13, om sådana åtgärder har vidtagits av vattenleverantörer.
utgår
Ändring 123
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led aa (nytt)
(aa)  Information om kvaliteten på dricksvatten, inbegripet indikatorparametrar.
Ändring 124
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led b
(b)  Priset på tillhandahållet dricksvatten per liter och kubikmeter.
(b)  I fall där kostnader täcks genom ett avgiftssystem, priset på tillhandahållet dricksvatten per kubikmeter, och det fakturerade priset per liter; i fall där kostnader inte täcks genom ett avgiftssystem, den totala årliga kostnad som bärs av vattensystemet för att säkerställa efterlevnaden av detta direktiv, tillsammans med relevant bakgrundsinformation om hur vattnet tillhandahålls till området.
Ändring 125
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led ba (nytt)
(ba)   Beredning och distribution av dricksvatten.
Ändring 126
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led c
(c)  Den volym som förbrukats av hushållet, minst en gång per år eller faktureringsperiod, samt årsförbrukningens utvecklingstrend.
(c)  Den volym som förbrukats av hushållet, minst en gång per år eller faktureringsperiod, samt utvecklingstrenden för hushållets årsförbrukning, om så är tekniskt möjligt och endast om vattenleveratören har tillgång till dessa uppgifter.
Ändring 127
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – led d
(d)  Hushållets årliga vattenförbrukning jämfört med genomsnittlig förbrukning för hushåll i samma kategori.
(d)  Hushållets årliga vattenförbrukning jämfört med genomsnittlig förbrukning för hushåll, när detta är tillämpligt i enlighet med led c.
Ändring 128
Förslag till direktiv
Artikel 14 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer format och presentationssätt för den information som ska lämnas enligt första stycket. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.2.
När det gäller tillhandahållande av information enligt första stycket ska medlemsstaterna fastställa en tydlig ansvarsfördelning mellan vattenleverantörer, berörda parter och behöriga lokala myndigheter. Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 som kompletterar detta direktiv genom att fastställa format och presentationssätt för den information som ska lämnas enligt första stycket.
Ändring 129
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 1 – led d
(d)  Upprätta och årligen uppdatera en datamängd som innehåller information om dricksvattenincidenter som har orsakat potentiell fara för människors hälsa, oberoende av om parametervärdena iakttagits, som varat i mer än 10 dagar i rad och som drabbat minst 1 000 personer, inbegripet orsakerna till dessa incidenter och avhjälpande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 12.
(d)  Upprätta och årligen uppdatera en datamängd som innehåller information om dricksvattenincidenter som har orsakat potentiell risk för människors hälsa, oberoende av om parametervärdena iakttagits, som varat i mer än 10 dagar i rad och som drabbat minst 1 000 personer, inbegripet orsakerna till dessa incidenter och avhjälpande åtgärder som vidtagits i enlighet med artikel 12.
Ändring 130
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 4 – stycke 1
4.  Kommissionen får anta genomförandeakter som fastställer format och presentationssätt för den information som ska lämnas i enlighet med punkterna 1 och 3, inbegripet detaljerade krav avseende indikatorer, de unionsomfattande översiktskartor och de översiktsrapporter för medlemsstaterna som avses i punkt 3.
4.  Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 som kompletterar detta direktiv genom att fastställa format och presentationssätt för den information som ska lämnas i enlighet med punkterna 1 och 3, inbegripet detaljerade krav avseende indikatorer, de unionsomfattande översiktskartor och de översiktsrapporter för medlemsstaterna som avses i punkt 3.
Ändring 131
Förslag till direktiv
Artikel 15 – punkt 4 – stycke 2
De genomförandeakter som avses i första stycket ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.2.
utgår
Ändring 132
Förslag till direktiv
Artikel 17 – punkt 2 – led b
(b)  Bestämmelserna om tillgång till vatten enligt artikel 13.
(b)  Bestämmelserna om tillgång till vatten enligt artikel 13 och den andel av befolkningen som inte har tillgång till vatten.
Ändring 133
Förslag till direktiv
Artikel 17 – punkt 2 – led c
(c)  Bestämmelserna om den information som ska lämnas till allmänheten enligt artikel 14 och bilaga IV.
(c)  Bestämmelserna om den information som ska lämnas till allmänheten enligt artikel 14 och bilaga IV, inklusive en användarvänlig översikt på unionsnivå av den information som anges i punkt 7 i bilaga IV.
Ändring 134
Förslag till direktiv
Artikel 17 – punkt 2a (ny)
2a.   Kommissionen ska senast den ... [fem år efter sista dagen för införlivande av detta direktiv] och därefter när så är lämpligt för Europaparlamentet och rådet lägga fram en rapport om potentiella hot mot dricksvattenkällor på grund av mikroplaster, läkemedel och, i förekommande fall, andra nya föroreningar samt därmed förknippade potentiella hälsorisker. Kommissionen ges befogenhet att vid behov anta delegerade akter i enlighet med artikel 19 för att komplettera detta direktiv genom att fastställa högsta tillåtna halter av mikroplaster, läkemedel och andra nya föroreningar i dricksvattnet.
Ändring 135
Förslag till direktiv
Artikel 18 – punkt 2a (ny)
2a.   Senast den ... [fem år efter den dag då detta direktiv träder i kraft] ska kommissionen se över huruvida artikel 10a har lett till en tillräcklig grad av harmonisering av hygieniska krav på material och produkter i kontakt med dricksvatten och vid behov vidta ytterligare lämpliga åtgärder.
Ändring 136
Förslag till direktiv
Artikel 23 – punkt 2
2.  Undantag som beviljats av medlemsstater i enlighet med artikel 9 i direktiv 98/83/EG och som fortfarande är tillämpliga den [sista dagen för införlivandet av detta direktiv] ska fortsätta att gälla till slutet av sin löptid. De får inte förlängas ytterligare.
2.  Undantag som beviljats av medlemsstater i enlighet med artikel 9 i direktiv 98/83/EG och som fortfarande är tillämpliga den [sista dagen för införlivandet av detta direktiv] ska fortsätta att gälla till slutet av sin löptid.
Ändring 179
Förslag till direktiv
Bilaga I – del A – tabellen

Kommissionens förslag

Parameter

Parametervärde

Enhet

Clostridium perfringens sporer

0

Antal/100 ml

Koliforma bakterier

0

Antal/100 ml

Enterokocker

0

Antal/100 ml

Escherichia coli (E. coli)

0

Antal/100 ml

Antal heterotrofa bakterier (HPC) vid 22 °C

Ingen onormal förändring

 

Somatiska kolifager

0

Antal/100 ml

Turbiditet

< 1

NTU

Ändring

Parameter

Parametervärde

Parameter

Clostridium perfringens sporer

0

Antal/100 ml

Enterokocker

0

Antal/100 ml

Escherichia coli (E. coli)

0

Antal/100 ml

Somatiska kolifager

0

Antal/100 ml

Anmärkningar

Parametrarna i denna del ska inte gälla för käll- och mineralvatten i enlighet med direktiv 2009/54/EG.

Ändringar 138 och 180
Förslag till direktiv
Bilaga I – del B – tabellen

Kommissionens förslag

Kemiska parametrar

Parameter

Parametervärde

Enhet

Anmärkningar

Akrylamid

0,10

μg/l

Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.

Antimon

5,0

μg/l

 

Arsenik

10

μg/l

 

Bensen

1,0

μg/l

 

Bens(a)pyren

0 010

μg/l

 

Beta-östradiol (50-28-2)

0 001

μg/l

 

Bisfenol A

0,01

μg/l

 

Bor

1,0

mg/l

 

Bromat

10

μg/l

 

Kadmium

5,0

μg/l

 

Klorat

0,25

mg/l

 

Klorit

0,25

mg/l

 

Krom

25

μg/l

Värdet ska klaras senast [10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. Parametervärdet för krom till och med den dagen är 50 μg/l.

Koppar

2,0

mg/l

 

Cyanid

50

μg/l

 

1,2-dikloretan

3,0

μg/l

 

Epiklorhydrin

0,10

μg/l

Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.

Fluorid

1,5

mg/l

 

Halogenerade ättiksyror (HAA)

80

μg/l

Summan av följande nio representativa ämnen: monoklor-, diklor- och triklorättiksyra, mono- och dibromättiksyra, bromklorättik-syra, bromdiklorättik-syra, dibromklorättik-syra och tribromättiksyra.

Bly

5

μg/l

Värdet ska klaras senast [10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. Parametervärdet för bly till och med den dagen är 10 μg/l.

Kvicksilver

1,0

μg/l

 

Mikrocystin-LR

10

μg/l

 

Nickel

20

μg/l

 

Nitrat

50

mg/l

Medlemsstaterna ska säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) iakttas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenbered-ningen. Nonylfenol

Nitrit

0,50

mg/l

Medlemsstaterna ska säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) iakttas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenbered-ningen. Nonylfenol

Nonylfenol

0,3

μg/l

 

Pesticider

0,10

μg/l

”Pesticider” avser

 

 

 

organiska insekticider,

 

 

 

organiska herbicider,

 

 

 

organiska fungicider,

 

 

 

organiska nematocider,

 

 

 

organiska akaricider,

 

 

 

organiska algicider,

 

 

 

organiska rodenticider,

 

 

 

organiska slembekämpningsmedel,

 

 

 

och deras relevanta metaboliter enligt definitionen i artikel 3.32 i förordning (EG) nr 1107/20091.

 

 

 

Detta parametervärde gäller för varje enskild pesticid.

 

 

 

När det gäller aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid ska parametervärdet 0,030 μg/l tillämpas.

Pesticider – totalt

0,50

μg/l

”Pesticider – totalt” avser summan av alla enskilda pesticider som påvisas och kvantifieras vid kontroll-förfarandet.

PFAS

0,10

μg/l

”PFAS” avser varje enskilt per- och polyfluoralkylerat ämne (kemisk formel: CnF2n+1−R).

PFAS – totalt

0,50

μg/l

”PFAS – totalt” avser summan av per- och polyfluoralkylerade ämnen (kemisk formel: CnF2n+1−R).

Polycykliska aromatiska kolväten

0,10

μg/l

Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar; benso(b)

fluoranten, benso(k)

fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren.

Selen

10

μg/l

 

Tetrakloreten och trikloreten

10

μg/l

Summan av koncentrationerna av specificerade parametrar

Trihalometaner – totalt

100

μg/l

I de fall då det är möjligt och utan att desinfektionen äventyras bör medlemsstaterna sträva efter ett lägre värde.

 

 

 

Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar; kloroform, bromoform, dibromklormetan och bromdiklormetan.

Uran

30

μg/l

 

Vinylklorid

0,50

μg/l

Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.

__________________

1.   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

Ändring

Kemiska parametrar

Parameter

Parametervärde

Enhet

Anmärkningar

Akrylamid

0,10

μg/l

Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.

Antimon

5,0

μg/l

 

Arsenik

10

μg/l

 

Bensen

1,0

μg/l

 

Bens(a)pyren

0 010

μg/l

 

Beta-östradiol (50-28-2)

0 001

μg/l

 

Bisfenol A

0,1

μg/l

 

Bor

1,5

mg/l

 

Bromat

10

μg/l

 

Kadmium

5,0

μg/l

 

Klorat

0,25

mg/l

 

Klorit

0,25

mg/l

 

Krom

25

μg/l

Värdet ska klaras senast [10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. Parametervärdet för krom till och med den dagen är 50 μg/l.

Koppar

2,0

mg/l

 

Cyanid

50

μg/l

 

1,2-dikloretan

3,0

μg/l

 

Epiklorhydrin

0,10

μg/l

Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.

Fluorid

1,5

mg/l

 

Halogenerade ättiksyror (HAA)

80

μg/l

Summan av följande nio representativa ämnen: monoklor-, diklor- och triklorättiksyra, mono- och dibromättiksyra, bromklor-ättiksyra, bromdiklorättik-syra, dibromklor-ättiksyra och tribromättiksyra.

Bly

5

μg/l

Värdet ska klaras senast [10 år efter det att detta direktiv har trätt i kraft]. Parametervärdet för bly till och med den dagen är 10 μg/l.

Kvicksilver

1,0

μg/l

 

Mikrocystin-LR

10

μg/l

 

Nickel

20

μg/l

 

Nitrat

50

mg/l

Medlemsstaterna ska säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) iakttas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenbered-ningen. Nonylfenol

Nitrit

0,50

mg/l

Medlemsstaterna ska säkerställa att villkoret att [nitrat]/50 + [nitrit]/3 ≤ 1, där hakparenteserna avser halterna i mg/l för nitrat (NO3) och nitrit (NO2) iakttas och att värdet 0,10 mg/l för nitriter iakttas efter vattenbered-ningen. Nonylfenol

Nonylfenol

0,3

μg/l

 

Pesticider

0,10

μg/l

”Pesticider” avser

 

 

 

organiska insekticider,

 

 

 

organiska herbicider,

 

 

 

organiska fungicider,

 

 

 

organiska nematocider,

 

 

 

organiska akaricider,

 

 

 

organiska algicider,

 

 

 

organiska rodenticider,

 

 

 

organiska slembekämpningsmedel,

 

 

 

och deras relevanta metaboliter enligt definitionen i artikel 3.32 i förordning (EG) nr 1107/20091.

 

 

 

Detta parametervärde gäller för varje enskild pesticid.

 

 

 

När det gäller aldrin, dieldrin, heptaklor och heptaklorepoxid ska parametervärdet 0,030 μg/l tillämpas.

Pesticider – totalt

0,50

μg/l

”Pesticider – totalt” avser summan av alla enskilda pesticider som påvisas och kvantifieras vid kontroll-förfarandet.

PFAS

0,10

μg/l

”PFAS” avser varje enskilt per- och polyfluoralkylerat ämne (kemisk formel: CnF2n+1−R).

 

 

 

Formeln ska även införa en differentiering mellan ”långkedjiga” och ”kortkedjiga” PFAS. Detta direktiv ska endast tillämpas på ”långkedjiga” PFAS.

Detta parametervärde för enskilda PFAS-ämnen ska gälla endast för de PFAS-ämnen som sannolikt kan förekomma och som är farliga för människors hälsa enligt den farobedömning som avses i artikel 8 i detta direktiv.

PFAS – totalt

0,50

μg/l

”PFAS – totalt” avser summan av per- och polyfluoralkylerade ämnen (kemisk formel: CnF2n+1−R).

 

 

 

Detta parametervärde för PFAS totalt ska gälla endast för de PFAS-ämnen som sannolikt kan förekomma och som är farliga för människors hälsa enligt den farobedömning som avses i artikel 8 i detta direktiv.

Polycykliska aromatiska kolväten

0,10

μg/l

Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar; benso(b)

fluoranten, benso(k)

fluoranten, benso(ghi)perylen och indeno(1,2,3-cd)pyren.

Selen

10

μg/l

 

Tetrakloreten och trikloreten

10

μg/l

Summan av koncentrationerna av specificerade parametrar

Trihalometaner – totalt

100

μg/l

I de fall då det är möjligt och utan att desinfektionen äventyras bör medlemsstaterna sträva efter ett lägre värde.

 

 

 

Summan av koncentrationerna av följande specificerade föreningar; kloroform, bromoform, dibromklormetan och bromdiklormetan.

Uran

30

μg/l

 

Vinylklorid

0,50

μg/l

Parametervärdet avser restmonomerhalt i vattnet beräknad enligt specifikationer om maximal migrering från motsvarande polymer i kontakt med vattnet.

__________________

1.   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

Ändring 139
Förslag till direktiv
Bilaga I – del Ba (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Indikatorparametrar

Parameter

Parametervärde

Enhet

Anmärkningar

Aluminium

200

μg/l

 

Ammonium

0,50

mg/l

 

Klorid

250

mg/l

Anmärkning 1

Färg

Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring

 

 

Konduktivitet

2 500

μS cm-1 vid 20°C

Anmärkning 1

Vätejonkoncentration

≥ 6,5 och ≤ 9,5

pH-enheter

Anmärkningar 1 och 3

Järn

200

μg/l

 

Mangan

50

μg/l

 

Lukt

Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring

 

 

Sulfater

250

mg/l

Anmärkning 1

Natrium

200

mg/l

 

Smak

Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring

 

 

Antal heterotrofa bakterier vid 22 °C

Ingen onormal förändring

 

 

Koliforma bakterier

0

Antal/100 ml

 

Totalt organiskt kol (TOC)

Ingen onormal förändring

 

 

Turbiditet

Godtagbart för konsumenterna och ingen onormal förändring

 

 

Anm. 1:

Vattnet bör inte vara aggressivt.

Anm. 2:

Denna parameter behöver endast mätas om vattnet härrör från eller påverkas av ytvatten. Om detta parametervärde inte iakttas ska den berörda medlemsstaten undersöka vattensystemet för att se till att det inte finns någon potentiell fara för människors hälsa på grund av förekomsten av patogena mikroorganismer, t.ex. cryptosporidium.

Anm. 3:

För icke kolsyrat vatten som tappas på flaskor eller i behållare får minimivärdet sänkas till 4,5 pH-enheter.

För vatten som tappas på flaskor eller i behållare och som är naturligt rikt på eller som på konstgjord väg berikats med koldioxid får minimivärdet vara lägre.

Ändring 140
Förslag till direktiv
Bilaga I – del C

Kommissionens förslag

Relevanta parametrar för riskbedömningen av fastighetsinstallationer

Parameter

Parametervärde

Enhet

Anmärkningar

Legionella

< 1 000

Antal/l

Om parametervärdet < 1 000/l inte klaras för Legionella ska en ny provtagning med avseende på Legionella pneumophila göras. Om Legionella pneumophila inte förekommer är parametervärdet för Legionella < 10 000/l.

Bly

5

μg/l

Värdet ska klaras senast den ... [tio år efter den dag då detta direktiv träder i kraft]. Parametervärdet för bly till och med den dagen är 10 μg/l.

Ändring

Relevanta parametrar för riskbedömningen av fastighetsinstallationer

Parameter

Parametervärde

Enhet

Anmärkningar

Legionella pneumophila

< 1 000

Antal/l

 

Legionella

< 10 000

Antal/l

Om Legionella pneumophila vars parametervärde är < 1 000/l inte förekommer ska parametervärdet för Legionella vara < 10 000/l.

Bly

5

μg/l

Värdet ska klaras senast den ... [tio år efter den dag då detta direktiv träder i kraft]. Parametervärdet för bly till och med den dagen ska vara 10 μg/l.

Ändring 141
Förslag till direktiv
Bilaga I – del Ca (ny)

Kommissionens förslag

Ändring

Nya parametrar som kontrolleras

Mikroplaster

Kontrollerna ska genomföras i enlighet med den metod för mätning av mikroplaster som fastställs i den delegerade akt som avses i artikel 11 5b.

Ändring 142
Förslag till direktiv
Bilaga II – del B – punkt 1 – stycke 1
Escherichia coli (E. coli), Clostridium perfringens-sporer och somatiska kolifager betraktas som ”centrala parametrar” och kan inte bli föremål för en försörjningsriskbedömning i enlighet med del C i denna bilaga. De ska alltid kontrolleras med de frekvenser som anges i tabell 1 i punkt 2.
Escherichia coli (E. coli) och enterokocker betraktas som ”centrala parametrar” och kan inte bli föremål för en försörjningsriskbedömning i enlighet med del C i denna bilaga. De ska alltid kontrolleras med de frekvenser som anges i tabell 1 i punkt 2.
Ändring 186
Förslag till direktiv
Bilaga II – del B – punkt 2

Kommissionens förslag

Provtagningsfrekvens

Alla parametrar som fastställs i enlighet med artikel 5 ska kontrolleras med minst de frekvenser som anges i följande tabell, såvida inte en annan provtagningsfrekvens fastställs på grundval av en försörjningsriskbedömning som gjorts i enlighet med artikel 9 och del C i denna bilaga:

Tabell 1

Minimifrekvens för provtagning och analys för kontroll av parametervärden

Distribuerad eller producerad vattenvolym (m3) per dag inom ett vattenförsörjningsområde

Minsta antal prov per

år

≤ 100

> 100 ≤ 1 000

> 1 000 ≤ 10 000

>10 000 ≤ 100 000

>100 000

10a

10a

50b

365

365

a: alla prov ska tas vid tidpunkter då risken för att enteropatogener inte elimineras i vattenberedningen är hög.

b: minst 10 prov ska tas vid tidpunkter då risken för att enteropatogener inte elimineras i vattenberedningen är hög.

Anm. 1: Ett vattenförsörjningsområde är ett geografiskt avgränsat område inom vilket dricksvatten kommer från en eller flera vattentäkter, och inom vilket vattenkvaliteten kan anses vara i stort sett enhetlig.

Anm. 2: Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. En medlemsstat får använda antalet invånare i ett vattenförsörjningsområde i stället för vattenvolymen för att fastställa lägsta frekvens, varvid antas att vattenförbrukningen är 200 l per dag och person.

Anm. 3: Medlemsstater som har beslutat att undanta enskilda vattentäkter enligt artikel 3.2 b ska tillämpa dessa frekvenser enbart på vattenförsörjningsområden som distribuerar mellan 10 och 100 m3 per dag.

Ändring

Provtagningsfrekvens

Alla parametrar som fastställs i enlighet med artikel 5 ska kontrolleras med minst de frekvenser som anges i följande tabell, såvida inte en annan provtagningsfrekvens fastställs på grundval av en försörjningsriskbedömning som gjorts i enlighet med artikel 9 och del C i denna bilaga:

Tabell 1

Minimifrekvens för provtagning och analys för kontroll av parametervärden

Distribuerad eller producerad vattenvolym per dag inom ett vattenförsörjningsområde

(se anmärkningarna 1 och 2) m3

Grupp A-parameter (mikrobiologisk parameter) –

antal prov per år

(se anmärkning 3)

Grupp B-parameter (kemisk parameter) –

antal prov per år

 

≤ 100

> 0

(se anmärkning 4)

> 0

(se anmärkning 4)

> 100

≤ 1000

4

1

> 1000

≤ 10000

4

+3

Per 1 000 m³/d och del därav beräknat på den totala volymen

1

+1

Per 1 000 m³/d och del därav beräknat på den totala volymen

> 10000

 

≤ 100000

3

+ 1

per 10 000 m³/dag och

del därav beräknat på den totala volymen

> 100000

 

12

+ 1

per 25 000 m³/dag och del därav beräknat på den totala volymen

Anm. 1: Ett vattenförsörjningsområde är ett geografiskt avgränsat område inom vilket dricksvatten kommer från en eller flera vattentäkter, och inom vilket vattenkvaliteten kan anses vara i stort sett enhetlig.

Anm. 2: Volymerna beräknas som ett medelvärde under ett kalenderår. En medlemsstat får använda antalet invånare i ett vattenförsörjningsområde i stället för vattenvolymen för att fastställa lägsta frekvens, varvid antas att vattenförbrukningen är 200 l per dag och person.

Anm. 3: Den angivna frekvensen beräknas enligt följande: t.ex. 4 300 m³/dag = 16 prov (4 på de första 1 000 m³/dag + 12 på de resterande 3 300 m³/dag).

Anm. 4: Medlemsstater som har beslutat att undanta enskilda vattentäkter enligt artikel 3.2 b i detta direktiv ska tillämpa dessa frekvenser enbart på vattenförsörjningsområden som distribuerar mellan 10 och 100 m3 per dag.

Ändring 144
Förslag till direktiv
Bilaga II – del 2 – punkt 2a (ny)
2a.  Prover av Legionella i fastighetsinstallationer ska tas där det finns risk för spridning av och/eller exponering för Legionella pneumophila. Medlemsstaterna ska fastställa riktlinjer för provtagningsmetoder för Legionella.
Ändring 145
Förslag till direktiv
Bilaga IIa (ny)
Minimikrav på hygien för ämnen och material vid framställning av nya produkter som kommer i kontakt med dricksvatten:
a)  En förteckning över ämnen som har godkänts för användning vid framställning av material, inbegripet men inte uteslutande organiska material, elastomerer, silikoner, metaller, cement, jonbytarmassor, kompositmaterial och därav framställda produkter.
b)  Särskilda krav för användning av ämnen i material och produkter framställda därav.
c)  Särskilda begräsningar för migrering av vissa ämnen till dricksvatten.
d)  Hygienregler gällande andra egenskaper som krävs för att uppfylla villkoren.
e)  Grundläggande bestämmelser för att kontrollera att leden a–d uppfylls.
f)  Bestämmelser om de analysmetoder som används vid provtagning för att kontrollera att leden a–d uppfylls.
Ändringar 177 och 224
Förslag till direktiv
Bilaga III – del B - tabell 1 – rad 28

Kommissionens förslag

PFAS

50

 

Ändring

PFAS

20

 

Ändring 146
Förslag till direktiv
Bilaga IV – rubriken
INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN SOM SKA TILLHANDAHÅLLAS PÅ NÄTET
INFORMATION TILL ALLMÄNHETEN
Ändring 147
Förslag till direktiv
Bilaga IV – inledningen
Följande information ska finnas tillgänglig för konsumenter på nätet på ett användarvänligt och lämpligt sätt:
Följande information ska finnas tillgänglig för konsumenter på nätet eller andra användarvänliga och lämpliga sätt:
Ändring 148
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 1
(1)  Identifiering av den relevanta vattenleverantören.
(1)  Identifiering av den relevanta vattenleverantören, det område och de antal personer som berörs av leveransen samt metoden för vattenproduktion.
Ändring 149
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 2 – inledningen
(2)  De senaste kontrollresultaten för parametrar förtecknade i delarna A och B i bilaga I, inklusive provtagningsfrekvens och provtagningspunkternas läge, avseende det område som är av intresse för den försörjda personen, tillsammans med de parametervärden som fastställts i enlighet med artikel 5. Kontrollresultaten får inte vara äldre än
(2)  En översyn av de senaste kontrollresultaten per vattenleverantör, för parametrar förtecknade i delarna A, B och Ba i bilaga I, inklusive provtagningsfrekvens, avseende det område som är av intresse för den försörjda personen, tillsammans med de parametervärden som fastställts i enlighet med artikel 5. Kontrollresultaten får inte vara äldre än
Ändring 202
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 2 - led b
(b)  sex månader för stora vattenleverantörer,
(b)  sex månader för medelstora och stora vattenleverantörer,
Ändring 203
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 2 - led c
(c)  ett år för små vattenleverantörer.
(c)  ett år för mycket små och små vattenleverantörer.
Ändring 150
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 3
(3)  Vid överskridande av de parametervärden som fastställts i enlighet med artikel 5, information om den potentiella faran för människors hälsa och åtföljande råd avseende hälsa och förbrukning eller en länk som ger tillgång till sådan information.
(3)  Vid potentiell fara för människors hälsa som fastställts av behöriga myndigheter efter ett överskridande av de parametervärden som fastställts i enlighet med artikel 5, information om den potentiella faran för människors hälsa och åtföljande råd avseende hälsa och förbrukning eller en länk som ger tillgång till sådan information.
Ändring 151
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 4
(4)  En sammanfattning av den relevanta försörjningsriskbedömningen.
utgår
Ändring 152
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 5
(5)  Information om följande indikatorparametrar och deras parametervärden:
(5)  Information om de indikatorparametrar som förtecknas i del Ba i bilaga I och deras parametervärden.
(a)  Färg.
(b)  pH (vätejonkoncentration).
c)  Konduktivitet.
(d)  Järn.
(e)  Mangan.
(f)  Lukt.
(g)  Smak.
(h)  Hårdhet.
i)  Mineraler, anjoner/katjoner, lösta i vatten:
—  Borat BO3-
—  Karbonat CO32-
—  Klorid Cl-
—  Fluorid F-
—  Vätekarbonat HCO3-
—  Nitrat NO3-
—  Nitrit NO2-
—  Fosfat PO43-
—  Silikat SiO2
—  Sulfat SO42-
—  Sulfid S2-
—  Aluminium Al
—  Ammonium NH4+
—  Kalcium Ca
—  Magnesium Mg
—  Kalium K
—  Natrium Na
Dessa parametervärden och andra icke-joniserade föreningar och spårelement får visas med ett referensvärde och/eller en förklaring.
Ändring 153
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 6
(6)  Rådgivning till konsumenter, inbegripet om hur man kan minska vattenförbrukningen.
(6)  Rådgivning till konsumenter, inbegripet om hur man kan minska vattenförbrukningen när så är lämpligt och använda vatten på ett ansvarsfullt sätt utifrån lokala förutsättningar.
Ändring 154
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 7
(7)  För mycket stora vattenleverantörer, årlig information om
(7)  För stora och mycket stora vattenleverantörer, årlig information om
Ändring 155
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 7 – led a
(a)  Vattensystemets övergripande effektivitetsprestanda, inklusive läckagenivåer och energiförbrukning per kubikmeter levererat vatten.
(a)  Vattensystemets övergripande effektivitetsprestanda, inklusive läckagenivåer såsom de fastställts av medlemsstaterna.
Ändring 156
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 7 – led b
(b)  Information om vattenleverantörens förvaltning och styrning, inklusive styrelsens sammansättning.
(b)  Information om vattenleverantörens förvaltningsmodell och ägarstruktur.
Ändring 157
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 7 – led d
(d)  Information om kostnadsstrukturen för den avgift som tas ut av konsumenterna per kubikmeter vatten, inklusive fasta och rörliga kostnader, med uppgift om kostnader för åtminstone energianvändning per kubikmeter levererat vatten, åtgärder som vidtagits av vattenleverantörer för farobedömningen i enlighet med artikel 8.4, beredning och distribution av dricksvatten samt uppsamling och rening av avloppsvatten, och om kostnader för åtgärder i enlighet med artikel 13 i de fall sådana åtgärder har vidtagits av vattenleverantörerna.
(d)  I fall där kostnader täcks genom ett avgiftssystem, information om strukturen för den avgift per kubikmeter vatten, inklusive fasta och rörliga kostnader samt kostnader för åtgärder som vidtagits av vattenleverantörer för farobedömningen i enlighet med artikel 8.4, beredning och distribution av dricksvatten samt om kostnader för åtgärder i enlighet med artikel 13 i de fall sådana åtgärder har vidtagits av vattenleverantörerna.
Ändring 158
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 7 – led e
(e)  Det investeringsbelopp som leverantören anser vara nödvändigt för att säkerställa finansiell hållbarhet för tillhandahållandet av vattentjänster (inbegripet underhåll av infrastruktur) och det investeringsbelopp som faktiskt tas emot eller hålls inne.
(e)  Beloppet av de genomförda, pågående och planerade investeringarna samt finansieringsplanen.
Ändring 159
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 7 – led g
(g)  Sammanfattning och statistik avseende konsumentklagomål, och avseende huruvida tillräckliga åtgärder för att lösa problem vidtas i rätt tid.
(g)  Sammanfattning och statistik avseende konsumentklagomål, och hur de har lösts.
Ändring 160
Förslag till direktiv
Bilaga IV – led 8
(8)  Tillgång till tidigare data för information enligt punkterna 2 och 3, upp till 10 år bakåt i tiden, på begäran.
(8)  Tillgång på begäran till tidigare data för information enligt punkterna 2 och 3, upp till 10 år bakåt i tiden, och inte före dagen för införlivande av detta direktiv.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0288/2018)


Medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning ***I
PDF 118kWORD 42k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 23 oktober 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt om rättelse av den förordningen vad gäller medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning (COM(2018)0498 – C8-0307/2018 – 2018/0265(COD))
P8_TA(2018)0398A8-0282/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0498),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 177 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0307/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A8-0282/2018), och av följande skäl:

A.  På grund av brådskande skäl är det befogat att gå vidare till omröstning före utgången av tidsfristen på 8 veckor som fastställs i artikel 6 i protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 23 oktober 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/… om ändring av förordning (EU) nr 1303/2013 vad gäller medlen för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt medlen för målet Investering för tillväxt och sysselsättning

P8_TC1-COD(2018)0265


(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2018/1719.)


Samordning av rapporteringsskyldigheter på miljöpolitikens område ***I
PDF 194kWORD 61k
Europaparlamentets ändringar antagna den 23 oktober 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om samordning av rapporteringsskyldigheter på miljöpolitikens område och om ändring av direktiv 86/278/EEG, 2002/49/EG, 2004/35/EG, 2007/2/EG, 2009/147/EG och 2010/63/EU, förordning (EG) nr 166/2006 och (EU) nr 995/2010 samt rådets förordningar (EG) nr 338/97 och (EG) nr 2173/2005 (COM(2018)0381 – C8-0244/2018 – 2018/0205(COD))(1)
P8_TA(2018)0399A8-0324/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Titel
Förslag till
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
om samordning av rapporteringsskyldigheter på miljöpolitikens område och om ändring av direktiv 86/278/EEG, 2002/49/EG, 2004/35/EG, 2007/2/EG, 2009/147/EG och 2010/63/EU, förordning (EG) nr 166/2006 och (EU) nr 995/2010 samt rådets förordningar (EG) nr 338/97 och (EG) nr 2173/2005
om samordning av rapporteringsskyldigheter inom miljöanknuten lagstiftning och om ändring av direktiv 86/278/EEG, 2002/49/EG, 2004/35/EG, 2007/2/EG, 2009/147/EG och 2010/63/EU, förordning (EG) nr 166/2006 och (EU) nr 995/2010 samt rådets förordningar (EG) nr 338/97 och (EG) nr 2173/2005
(Text av betydelse för EES)
(Text av betydelse för EES)
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  För att tillgodose behovet av information om genomförande och efterlevnad är det nödvändigt att ändra flera rättsakter inom miljöområdet med beaktande av resultaten i kommissionens rapport om åtgärder för effektivare miljörapportering45 och den därmed kontrollen av ändamålsenligheten46.
(1)  För att tillgodose behovet av information om genomförande och efterlevnad är det nödvändigt att ändra flera miljöanknutna rättsakter med beaktande av resultaten i kommissionens rapport om åtgärder för effektivare miljörapportering45 och den därmed förbundna kontrollen av ändamålsenligheten46.
__________________
__________________
45 COM(2017)0312.
45 COM(2017)0312.
46 SWD(2017)0230.
46 SWD(2017)0230.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)   Syftet med denna förordning är att modernisera informationshanteringen och att säkerställa en mer konsekvent strategi för de rättsakter som faller inom dess tillämpningsområde genom att minska den administrativa bördan med hjälp av förenklad rapportering, förbättra databasen för framtida utvärderingar och öka öppenheten till förmån för allmänheten, varvid omständigheternas krav alltid bör beaktas.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Tillgången till information bör säkerställa att den administrativa bördan för alla berörda förblir så begränsad som möjligt. Detta kräver en aktiv spridning av information på nationell nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG47 och 2007/2/EG48 och deras genomförandebestämmelser för att säkerställa att det finns en lämplig infrastruktur för att ge allmänheten tillgång till information och för rapportering och datadelning mellan myndigheter.
(2)  Tillgången till information bör säkerställa att den administrativa bördan för alla berörda förblir så begränsad som möjligt, särskilt för enheter utanför den offentliga förvaltningen, såsom små och medelstora företag. Detta kräver en aktiv spridning av information på nationell nivå i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG47 och 2007/2/EG48 och deras genomförandebestämmelser för att säkerställa att det finns en lämplig infrastruktur för att ge allmänheten tillgång till information och för rapportering och datadelning mellan myndigheter.
_________________
_________________
47 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).
47 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG av den 28 januari 2003 om allmänhetens tillgång till miljöinformation och om upphävande av rådets direktiv 90/313/EEG (EUT L 41, 14.2.2003, s. 26).
48 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).
48 Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Uppgifter som rapporteras av medlemsstaterna är väsentliga för att kommissionen ska kunna övervaka, se över och bedöma hur lagstiftningen fungerar med avseende på de eftersträvade målen och därmed ge underlag för en framtida utvärdering av lagstiftningen i enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning49. I flera lagstiftningsakter inom miljöområdet bör bestämmelser läggas till med tanke på den framtida utvärderingen av dessa akter på grundval av uppgifter som samlats in under genomförandet, eventuellt kompletterade med ytterligare vetenskapliga, analytiska data. Mot den bakgrunden behövs det relevanta data som gör det möjligt att bättre bedöma unionslagstiftningens effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde. Det är därför nödvändigt att säkerställa att det finns lämpliga rapporteringsmekanismer som också kan fungera som indikatorer i detta syfte.
(3)  Att medlemsstaterna rapporterar relevanta uppgifter i fullständig form och vid läglig tidpunkt är väsentligt för att kommissionen ska kunna övervaka, se över och bedöma hur lagstiftningen fungerar med avseende på de eftersträvade målen och därmed ge underlag för en framtida utvärdering av lagstiftningen i enlighet med punkt 22 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning49. I flera lagstiftningsakter inom miljöområdet bör bestämmelser läggas till med tanke på den framtida utvärderingen av dessa akter på grundval av uppgifter som samlats in under genomförandet, eventuellt kompletterade med ytterligare vetenskapliga, analytiska data. Mot den bakgrunden behövs det relevanta data som gör det möjligt att bättre bedöma unionslagstiftningens effektivitet, ändamålsenlighet, relevans, konsekvens och mervärde. Det är därför nödvändigt att säkerställa att det finns lämpliga rapporteringsmekanismer som också kan fungera som indikatorer i detta syfte, både för beslutsfattarna och för allmänheten.
_________________
_________________
49 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
49 EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Enligt utvärderingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG50 finns det ett behov av att samordna tidsfristerna för rapportering av bullerkartor och handlingsplaner så att tillräcklig tid medges för ett offentligt samråd om handlingsplanerna. Därför bör tidsfristen för översynen eller ändringen av handlingsplanerna som en engångsåtgärd flyttas fram ett år så att tidsfristen för nästa omgång handlingsplaner (fjärde omgången) inte är den 18 juli 2023 utan den 18 juli 2024. Från och med den fjärde omgången kommer medlemsstaterna således att ha omkring två år på sig från det att bullerkartorna utarbetas tills översynen eller ändringen av handlingsplanerna måste vara slutförd, i stället för som nu ett år. För de följande omgångarna handlingsplaner kommer den femåriga cykeln för översyn eller ändring sedan att återupptas. För att bättre uppfylla målen i direktiv 2002/49/EG och skapa en grund för utarbetande av åtgärder på unionsnivå bör medlemsstaternas rapportering dessutom ske på elektronisk väg. Det är också nödvändigt att öka allmänhetens deltagande genom att införa ett krav på att viss information ska göras tillgänglig för allmänheten. Samtidigt bör denna skyldighet samordnas med annan unionslagstiftning, exempelvis direktiv 2007/2/EG, utan att de praktiska kraven dubbleras.
(5)  Enligt utvärderingen av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG50 finns det ett behov av att samordna tidsfristerna för rapportering av bullerkartor och handlingsplaner så att tillräcklig tid medges för ett offentligt samråd om handlingsplanerna. Därför bör tidsfristen för översynen eller ändringen av handlingsplanerna som en engångsåtgärd flyttas fram ett år så att tidsfristen för nästa omgång handlingsplaner (fjärde omgången) inte är den 18 juli 2023 utan den 18 juli 2024. Från och med den fjärde omgången kommer medlemsstaterna således att ha omkring två år på sig från det att bullerkartorna utarbetas tills översynen eller ändringen av handlingsplanerna måste vara slutförd, i stället för som nu ett år. För de följande omgångarna handlingsplaner kommer den femåriga cykeln för översyn eller ändring sedan att återupptas. För att bättre uppfylla målen i direktiv 2002/49/EG och skapa en grund för utarbetande av åtgärder på unionsnivå bör medlemsstaternas rapportering dessutom ske på elektronisk väg. Det är också nödvändigt att öka allmänhetens deltagande genom att införa ett krav på att heltäckande, exakt och jämförbar information ska göras tillgänglig för allmänheten. Samtidigt bör denna skyldighet samordnas med annan unionslagstiftning, exempelvis direktiv 2007/2/EG, utan att de praktiska kraven dubbleras.
_________________
_________________
50 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002).
50 Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/49/EG av den 25 juni 2002 om bedömning och hantering av omgivningsbuller (EGT L 189, 18.7.2002).
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  På grundval av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktiv 2007/2/EG och Refit-utvärderingen52 är det, för att förenkla genomförandet av det direktivet och minska medlemsstaternas administrativa börda i samband med övervakningen, lämpligt att inte längre kräva att medlemsstaterna ska sända rapporter till kommissionen vart tredje år och att kommissionen ska lägga fram en sammanfattande rapport till Europaparlamentet och rådet. Kontrollen av rapporteringens ändamålsenlighet bekräftade för övrigt att sådana rapporter har begränsad användning53.
(7)  På grundval av kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av direktiv 2007/2/EG och Refit-utvärderingen52 är det, för att förenkla genomförandet av det direktivet och minska medlemsstaternas administrativa börda i samband med övervakningen, lämpligt att inte längre kräva att medlemsstaterna ska sända rapporter till kommissionen vart tredje år och att kommissionen ska lägga fram en sammanfattande rapport till Europaparlamentet och rådet. Kontrollen av rapporteringens ändamålsenlighet bekräftade för övrigt att sådana rapporter har begränsad användning53. Kommissionen bör dock fortsätta att med jämna mellanrum utvärdera direktivet och göra utvärderingen tillgänglig för allmänheten.
_________________
_________________
52 COM(2016)0478 och SWD(2016)0273.
52 COM(2016)0478 och SWD(2016)0273.
53 COM(2017)0312.
53 COM(2017)0312.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Det är nödvändigt att ändra rapporteringsskyldigheterna i artiklarna 43, 54 och 57 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU56. De ändrade bestämmelserna, som syftar till att förbättra insynen och minska den administrativa bördan, omfattar upprättandet av en sökbar central databas med öppen åtkomst för icke-tekniska projektsammanfattningar och tillhörande utvärderingar i efterhand. De innebär också att kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa ett gemensamt format för överlämnandet av dessa icke-tekniska projektsammanfattningar och utvärderingar i efterhand. Bestämmelserna reglerar även tillhandahållandet av information om genomförandet och innebär att den statistiska rapport som kommissionen sammanställer vart tredje år ersätts med ett krav på upprättandet av en dynamisk central databas som handhas av kommissionen och ett krav på att information årligen ska göras tillgänglig för allmänheten.
(9)  Det är nödvändigt att ändra rapporteringsskyldigheterna i artiklarna 43, 54, 57 och 58 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU56. De ändrade bestämmelserna, som syftar till att förbättra insynen och minska den administrativa bördan, omfattar upprättandet av en sökbar central databas med öppen åtkomst för icke-tekniska projektsammanfattningar och tillhörande utvärderingar i efterhand. De innebär också att kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att fastställa ett gemensamt format för överlämnandet av dessa icke-tekniska projektsammanfattningar och utvärderingar i efterhand. Bestämmelserna reglerar även tillhandahållandet av information om genomförandet och innebär att den statistiska rapport som kommissionen sammanställer vart tredje år ersätts med ett krav på upprättandet av en dynamisk central databas som handhas av kommissionen och ett krav på att information årligen ska göras tillgänglig för allmänheten. Mot bakgrund av en rapport från kommissionen 2017 56a bör översynsklausulen i direktivet, i den form den fastställs i artikel 58, omprövas med tanke på en framtida översyn.
__________________
__________________
56 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).
56 Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/63/EU av den 22 september 2010 om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål (EUT L 276, 20.10.2010, s. 33).
56aRapport från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén i enlighet med artikel 58 i direktiv 2010/63/EU om skydd av djur som används för vetenskapliga ändamål, COM(2017)0631.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 14a (nytt)
(14a)  Direktiven 86/278/EEG, 2002/49/EG, 2004/35/EG, 2007/2/EG, 2009/147/EG och 2010/63/EU, förordningarna (EG) nr 166/2006 och (EU) nr 995/2010 samt förordningarna (EG) nr 338/97 och (EG) nr 2173/2005 bör därför ändras i enlighet med detta.
Ändring 10
Förslag till förordning
Artikel 1 – led-1 (nytt)
Direktiv 86/278/EEG
Artikel 2 – punkt 1 – led da (nytt)
-1.  I artikel 2 ska följande led läggas till:
”(da) rumsliga datatjänster: operationer som med hjälp av ett datorprogram kan utföras på de rumsliga data som ingår i rumsliga datamängder eller tillhörande metadata, enligt definitionen i artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG*,
__________________
*Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).”
Ändring 11
Förslag till förordning
Artikel 1 – led -1a (nytt)
Direktiv 86/278/EEG
Artikel 2 – punkt 1 – led db (nytt)
-1a.  I artikel 2 ska följande led läggas till:
”(db) rumslig datamängd: identifierbara samlingar av rumsliga data, enligt definitionen i artikel 3.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG.”
Ändring 12
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Direktiv 86/278/EEG
Artikel 10 – punkt 1 – led d
d)   användarnas namn och adress samt platsen där slammet ska användas.
utgår
Ändring 13
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Direktiv 86/278/EEG
Artikel 10 – punkt 1 – led e
e)  all annan information om införlivandet och genomförandet av detta direktiv som medlemsstaterna lämnar till kommissionen i enlighet med artikel 17.
utgår
Ändring 14
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Direktiv 86/278/EEG
Artikel 10 – punkt 1 – stycke 2
Rumsliga datatjänster enligt definitionen i artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG* ska användas för att presentera de rumsliga datamängder som ingår i den information som registreras i dessa register.
Rumsliga datatjänster ska användas för att presentera de rumsliga datamängder som ingår i den information som registreras i dessa register.
Ändring 15
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Direktiv 86/278/EEG
Artikel 10 – punkt 2 – stycke 1
De register som avses i punkt 1 ska göras tillgängliga för allmänheten varje kalenderår, senast tre månader efter utgången av det berörda kalenderåret, i ett konsoliderat format enligt bilagan till kommissionens beslut 94/741/EG** eller i ett annat format som fastställs i enlighet med artikel 17.
De register som avses i punkt 1 ska göras tillgängliga för allmänheten i lättåtkomlig form varje kalenderår, senast tre månader efter utgången av det berörda kalenderåret, i ett konsoliderat format enligt bilagan till kommissionens beslut 94/741/EG** eller i ett annat format som fastställs i enlighet med artikel 17.
Ändring 16
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Direktiv 86/278/EEG
Artikel 10 – punkt 3
3.  Uppgifter om behandlingsmetoder och analysresultat ska på begäran lämnas till de behöriga myndigheterna.
3.  Uppgifter om behandlingsmetoder och analysresultat ska lämnas till de behöriga myndigheterna.
Ändring 50
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2
Direktiv 86/278/EEG
Artikel 17
”Kommissionen ges befogenhet att genom en genomförandeakt fastställa det format i vilket medlemsstaterna ska lämna information om genomförandet av direktiv 86/278/EEG i enlighet med artikel 10 i det här direktivet. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2. Kommissionens avdelningar ska offentliggöra en unionsomfattande översikt, inklusive kartor, som grundas på de uppgifter som medlemsstaterna gjort tillgängliga enligt artiklarna 10 och 17.”
”Kommissionen ges befogenhet att genom en genomförandeakt fastställa det format i vilket medlemsstaterna ska lämna information om genomförandet av direktiv 86/278/EEG i enlighet med artikel 10 i det här direktivet. Denna genomförandeakt ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 15.2. Kommissionens avdelningar ska offentliggöra en unionsomfattande översikt, inklusive kartor, som grundas på de uppgifter som medlemsstaterna gjort tillgängliga enligt artiklarna 10 och 17. Med ledning av dessa uppgifter ska kommissionen vid behov också lägga fram lämpliga förslag i syfte att förbättra skyddet för marken och för miljön.”.
Ändring 17
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 4
Direktiv 2002/49/EG
Artikel 10 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att den information från strategiska bullerkartor och de sammanfattningar av handlingsplanerna som avses i bilaga VI sänds till kommissionen inom sex månader från de datum som anges i artikel 7 respektive 8. Medlemsstaterna ska härvid endast rapportera informationen i elektronisk form till det centrala dataregister som ska upprättas i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.3. Om en medlemsstat önskar uppdatera information ska den, när den uppdaterade informationen görs tillgänglig i det centrala dataregistret, beskriva skillnaderna mellan den uppdaterade och den ursprungliga informationen samt ange skälen för uppdateringen.”.
2.  Medlemsstaterna ska säkerställa att den information från strategiska bullerkartor och de sammanfattningar av handlingsplanerna som avses i bilaga VI sänds till kommissionen inom sex månader från de datum som anges i artikel 7 respektive 8. Medlemsstaterna ska härvid endast rapportera informationen i elektronisk form till ett obligatoriskt centralt dataregister. Om en medlemsstat önskar uppdatera information ska den, när den uppdaterade informationen görs tillgänglig i det centrala dataregistret, beskriva skillnaderna mellan den uppdaterade och den ursprungliga informationen samt ange skälen för uppdateringen.”.
Ändring 18
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 4a (nytt)
Direktiv 2002/49/EG
Artikel 10 – punkt 2a (ny)
4a.  Efter artikel 10.2 ska följande punkt införas:
”2a Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 12a för att komplettera detta direktiv när det gäller upprättandet av det obligatoriska centrala dataregister som avses i punkt 2 samt närmare bestämmelser för den digitala mekanism för informationsutbyte som ska användas för delning av information från de strategiska bullerkartorna och sammanfattningarna av handlingsplaner.”
Ändring 19
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 4b (nytt)
Direktiv 2002/49/EG
Artikel 12a (ny)
4b.  Följande artikel ska läggas till:
”Artikel 12a
Utövande av delegeringen
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 10.2a ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den ... [dagen då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 10.2a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning*.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 10.2a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
__________________
* EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.”
Ändring 20
Förslag till förordning
Artikel 2 – led 5
Direktiv 2002/49/EG
Bilaga VI – punkt 3
5.  I bilaga VI ska punkt 3 ersättas med följande:
5.  I bilaga VI ska punkt 3 utgå.
3.  Mekanism för informationsutbyte
Kommissionen ska med bistånd av Europeiska miljöbyrån utveckla en obligatorisk mekanism för digitalt informationsutbyte, för delning av den information från strategiska bullerkartor och de sammanfattningar av handlingsplaner som avses i artikel 10.2, i enlighet med det föreskrivande förfarande med kontroll som avses i artikel 13.3.”.
Ändring 21
Förslag till förordning
Artikel 3 – led -1 (nytt)
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 2 – punkt 16a (ny)
-1.  I artikel 2 ska följande led läggas till:
”16a. rumsliga datatjänster: operationer som med hjälp av ett datorprogram kan utföras på de rumsliga data som ingår i rumsliga datamängder eller tillhörande metadata, enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG*,
__________________
* Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (EUT L 108, 25.4.2007, s. 1).”.
Ändring 22
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18 – punkt 1
Medlemsstaterna ska säkerställa att adekvat och aktuell information, åtminstone om överhängande hot om skada, är tillgänglig för allmänheten i ett öppet dataformat online i enlighet med bilaga VI till detta direktiv och artikel 7.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG*. För varje tillbud ska minst den information som anges i bilaga VI till detta direktiv tillhandahållas.
1.   Medlemsstaterna ska säkerställa att adekvat och aktuell information, åtminstone om överhängande hot om skada, är tillgänglig för allmänheten och för kommissionen i ett öppet dataformat online i enlighet med bilaga VI till detta direktiv och artikel 7.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/4/EG*. För varje tillbud ska minst den information som anges i bilaga VI till detta direktiv tillhandahållas.
Ändring 23
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18 – punkt 1a (ny)
1a.  Kommissionen ska anta en delegerad akt i enlighet med artikel 18a för att ändra bilaga VI till detta direktiv i fråga om de närmare kriterierna för klassificering av miljöskadans omfattning och typ.
Ändring 24
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18 – punkt 2
2.  Rumsliga datatjänster enligt definitionen i artikel 3.4 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/2/EG** ska användas för att presentera de rumsliga datamängder, exempelvis ett tillbuds rumsliga lokalisering, som ingår i den information som avses i punkt 1.
2.  Rumsliga datatjänster ska användas för att presentera de rumsliga datamängder, exempelvis ett tillbuds rumsliga lokalisering, som ingår i den information som avses i punkt 1.
Ändring 25
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18 – punkt 3
3.  Kommissionens avdelningar ska offentliggöra en unionsomfattande översikt, inklusive kartor, som grundas på den information som medlemsstaterna gjort tillgänglig enligt punkt 1.
3.  Kommissionens avdelningar ska offentliggöra en unionsomfattande översikt, inklusive kartor, som grundas på den information som medlemsstaterna gjort tillgänglig enligt punkt 1, och med jämna mellanrum uppdatera den.
Ändring 26
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18 – punkt 4 – inledningen
4.  Kommissionen ska regelbundet utvärdera detta direktiv. Utvärderingen ska bland annat grundas på
4.  Kommissionen ska senast den 1 januari 2022 och därefter minst vart femte år, utvärdera detta direktiv och dess genomförande. Utvärderingen ska göras tillgänglig för allmänheten, och bland annat grundas på
Ändring 27
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18 – punkt 4 – led ba (nytt)
ba)  en analys av utvecklingen och de relevanta förändringarna i medlemsstaterna,
Ändring 28
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18 – punkt 4a (ny)
4a.   Kommissionen ska vid läglig tidpunkt till Europaparlamentet och rådet rapportera om resultaten av den utvärdering som avses i punkt 4, och vid behov låta rapporterna åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag.
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18 – punkt 4b (ny)
4b.   Vid den utvärdering som avses i punkt 4 ska det också övervägas om definitionen av begreppet ”miljöskada” enligt definitionen i artikel 2.1 behöver utvidgas, samt om detta direktiv även bör utsträckas till att omfatta skador på människors hälsa, för att man också ska få med skador på luft, vilka kan medföra stora hälsorisker.
Ändring 30
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 2a (nytt)
Direktiv 2004/35/EG
Artikel 18a (ny)
2a.  Följande artikel ska införas:
”Artikel 18a
Utövande av delegeringen
1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 18.1a ska ges till kommissionen tills vidare från och med den ... [dagen för denna förordnings ikraftträdande].
3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 18.1a får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning*.
5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 18.1a ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
__________________
* EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.”
Ändring 31
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 3
Direktiv 2004/35/EG
Bilaga VI – led 1 – inledningen
Den information som avses i artikel 18.1 ska hänföra sig till utsläpp, händelser eller tillbud som orsakar en miljöskada eller framkallar ett överhängande hot om en sådan skada, och följande information och uppgifter ska anges för varje tillfälle:
Den information som avses i artikel 18.1 ska innefatta en förteckning över utsläpp, händelser eller tillbud som orsakar en miljöskada eller framkallar ett överhängande hot om en sådan skada, och följande information och uppgifter ska anges för varje tillfälle:
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 3 – led 3
Direktiv 2004/35/EG
Bilaga VI – led 7 – led ca (nytt)
ca)   Relevanta rättsliga förfaranden.
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 4 – led 1 – led aa (nytt)
Direktiv 2007/2/EG
Artikel 21 – punkt 2 – led ca (nytt)
aa)  I punkt 2 ska följande led införas:
”ca) en analys av utvecklingen av infrastrukturen för Inspire i medlemsstaterna,”
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 4 – led 2
Direktiv 2007/2/EG
Artikel 23 – punkt 2 – inledningen
Kommissionen ska regelbundet utvärdera detta direktiv. Utvärderingen ska bland annat grundas på
Kommissionen ska senast den 1 januari 2022 och därefter minst vart femte år, utvärdera detta direktiv och dess genomförande, och göra utvärderingen tillgänglig för allmänheten. Utvärderingen ska bland annat grundas på
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 4 – led 2
Direktiv 2007/2/EG
Artikel 23 – punkt 2a (ny)
Kommissionen ska vid läglig tidpunkt till Europaparlamentet och rådet rapportera om resultaten av den utvärdering som avses i andra stycket, och vid behov låta rapporterna åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 5 – led 1
Direktiv 2009/147/EG
Artikel 12 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska vart sjätte år, samtidigt som den rapport som utarbetas i enlighet med artikel 17 i rådets direktiv 92/43/EEG*, lämna en rapport till kommissionen om genomförandet av de åtgärder som vidtagits i enlighet med detta direktiv och om de viktigaste resultaten av dessa åtgärder. Rapporten ska i synnerhet omfatta information om status och trender för de vilda fågelarter som skyddas genom detta direktiv, de hot och det tryck som de utsätts för, de bevarandeåtgärder som har vidtagits med avseende på dem och information om hur nätverket av särskilda skyddsområden har bidragit till uppnåendet av målen i artikel 2 i detta direktiv.
1.  Medlemsstaterna ska vart sjätte år, samtidigt som den rapport som utarbetas i enlighet med artikel 17 i rådets direktiv 92/43/EEG*, lämna en rapport till kommissionen om genomförandet av de åtgärder som vidtagits i enlighet med detta direktiv och om de viktigaste resultaten av dessa åtgärder. Rapporten ska göras tillgänglig för allmänheten och i synnerhet omfatta information om status och trender för de vilda fågelarter som skyddas genom detta direktiv, de hot och det tryck som de utsätts för, de bevarandeåtgärder som har vidtagits med avseende på dem och information om hur nätverket av särskilda skyddsområden har bidragit till uppnåendet av målen i artikel 2 i detta direktiv.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 5 – led 2
Direktiv 2009/147/EG
Artikel 12 – punkt 2 – stycke 1
2.  Kommissionen ska med bistånd av Europeiska miljöbyrån vart sjätte år utarbeta en sammanfattande rapport som grundas på den information som avses i punkt 1.”.
2.  Kommissionen ska med bistånd av Europeiska miljöbyrån vart sjätte år utarbeta och offentliggöra en sammanfattande rapport som grundas på den information som avses i punkt 1.”.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 6 – led 2a (nytt)
Direktiv 2010/63/EU
Artikel 54 – punkt 1 – stycke 3
Kommissionens avdelningar ska offentliggöra en unionsomfattande översikt som grundas på den information som medlemsstaterna tillhandahåller.
Senast sex månader efter att medlemsstaterna tillhandahållit den information som avses i andra stycket ska kommissionens avdelningar offentliggöra och med jämna mellanrum uppdatera en unionsomfattande översikt som grundas på denna information.
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 6 – led 2b (nytt)
Direktiv 2010/63/EU
Artikel 54 – punkt 4
4.  Kommissionen ska i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 56.3 fastställa ett gemensamt format och informationsinnehåll för överlämnandet av den information som avses i punkterna 1, 2 och 3.”.
4.  Kommissionen ska i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.3 fastställa ett gemensamt format och informationsinnehåll för överlämnandet av den information som avses i punkterna 1, 2 och 3.”.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 6 – led 2a (nytt)
Direktiv 2010/63/EU
Artikel 56 – punkt 3
2a.   Artikel 56.3 ska ersättas med följande:
3.  När det hänvisas till denna punkt ska artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
"3. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.”
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 7 – led 2
Förordning (EG) nr 166/2006
Artikel 7 – punkt 2
2.  Medlemsstaterna ska varje år till kommissionen på elektronisk väg lämna en rapport som innehåller alla de uppgifter som anges i artikel 5.1 och 5.2 i det format och senast det datum som kommissionen fastställer genom genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 19.2. Rapporten ska i vart fall lämnas senast nio månader efter rapporteringsårets slut.
2.  Medlemsstaterna ska senast den 31 mars varje år till kommissionen på elektronisk väg lämna en rapport som innehåller alla de uppgifter som anges i artikel 5.1 och 5.2 i det format som kommissionen fastställer genom genomförandeakter i enlighet med det förfarande som avses i artikel 19.2. Rapporten ska i vart fall lämnas senast nio månader efter rapporteringsårets slut.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 8 – led 1
Förordning (EU) nr 995/2010
Artikel 20 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska senast den 30 april varje år för allmänheten tillgängliggöra information om tillämpningen av denna förordning under det föregående kalenderåret. Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa formatet och förfarandet för medlemsstaternas tillhandahållande av sådan information. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 8 – led 1
Direktiv 995/2010/EU
Artikel 20 – punkt 3
3.  Senast den 3 december 2015 och därefter vart sjätte år ska kommissionen se över denna förordnings funktion och ändamålsenlighet på grundval av information om och erfarenhet av tillämpningen av denna förordning, däribland att förhindra att timmer från olaglig avverkning eller trävaror som härrör från sådant timmer släpps ut på marknaden. Den ska i synnerhet beakta de administrativa konsekvenserna för små och medelstora företag och produktomfattning. Kommissionen ska avge en rapport till Europaparlamentet och rådet om resultaten av översynen, vid behov åtföljd av lämpliga lagstiftningsförslag.”.
3.  Senast den 3 december 2021 och därefter vart femte år ska kommissionen se över denna förordnings funktion och ändamålsenlighet på grundval av information om och erfarenhet av tillämpningen av denna förordning, däribland att förhindra att timmer från olaglig avverkning eller trävaror som härrör från sådant timmer släpps ut på marknaden. Den ska i synnerhet beakta de administrativa konsekvenserna för små och medelstora företag och produktomfattning. Kommissionen ska avge en rapport till Europaparlamentet och rådet om resultaten av översynen, vid behov åtföljd av lämpliga lagstiftningsförslag.”.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 9 – led 1
Förordning (EG) nr 2173/2005
Artikel 8 – punkt 1
1.  Medlemsstaterna ska senast den 30 april varje år för allmänheten tillgängliggöra information om tillämpningen av denna förordning under det föregående kalenderåret.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 9 – led 2
Förordning (EG) nr 2173/2005
Artikel 9 – punkt 1
Senast i december 2021 och vart sjätte år därefter ska kommissionen på grundval av information om och erfarenheter av tillämpningen av denna förordning se över förordningens funktion och ändamålsenlighet. Den ska därvid beakta de framsteg som gjorts vid genomförandet av de frivilliga partnerskapsavtalen. Kommissionens ska överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om resultaten av översynen, vid behov åtföljd av förslag till förbättringar av systemet med Flegtlicenser.”.
Senast i december 2021 och vart femte år därefter ska kommissionen på grundval av information om och erfarenheter av tillämpningen av denna förordning se över förordningens funktion och ändamålsenlighet. Den ska därvid beakta de framsteg som gjorts vid genomförandet av de frivilliga partnerskapsavtalen. Kommissionens ska vart femte år överlämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om resultaten av översynen, vid behov åtföljd av förslag till förbättringar av systemet med Flegtlicenser.”.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 10 – led 1
Förordning (EG) nr 338/97
Artikel 15 – punkt 4 – led c
c)  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 ska de administrativa myndigheterna i medlemsstaterna, ett år före varje möte i partskonferensen till konventionen, till kommissionen överlämna all den information rörande den berörda föregående perioden som krävs för att utarbeta de rapporter som avses i artikel VIII.7 b i konventionen och likvärdig information rörande de bestämmelser i den här förordningen som inte omfattas av konventionens räckvidd. Vilken information som ska överlämnas och hur denna ska vara utformad ska fastställas av kommissionen i enlighet med det föreskrivande förfarande som avses i artikel 18.2.
c)  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20 ska de administrativa myndigheterna i medlemsstaterna, ett år före varje möte i partskonferensen till konventionen, till kommissionen överlämna all den information rörande den berörda föregående perioden som krävs för att utarbeta de rapporter som avses i artikel VIII.7 b i konventionen och likvärdig information rörande de bestämmelser i den här förordningen som inte omfattas av konventionens räckvidd. Kommissionen ska, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2, fastställa hur informationen ska vara utformad.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 10 – led 1a (nytt)
Förordning (EG) nr 338/97
Artikel 18 – punkt 2
Artikel 18.2 ska ersättas med följande:
2.  När det hänvisas till denna artikel skall artiklarna 5 och 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.
”2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.”
Den tid som avses i artikel 5.6 i beslut 1999/468/EG skall vara tre månader. När det gäller de uppgifter som ankommer på kommittén i enlighet med artikel 19.1 och 19.2 skall, om rådet inte har fattat något beslut inom tre månader från det att förslaget mottagits, kommissionen själv besluta att de föreslagna åtgärderna skall vidtas.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0324/2018).


Rollen för anställdas finansiella deltagande i skapandet av arbetstillfällen och återaktivering av de arbetslösa
PDF 146kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2018 om rollen för anställdas finansiella deltagande i skapandet av arbetstillfällen och återaktivering av de arbetslösa (2018/2053(ΙΝΙ))
P8_TA(2018)0400A8-0293/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artikel 3.3,

–  med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) enligt vilken EU ska främja hög sysselsättning, garantera ett fullgott socialt skydd, bekämpa social utestängning och säkerställa en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivande faktor för ekonomisk och social utveckling i Europa,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 juni 2016 Europeisk agenda för delningsekonomin (COM(2016)0356),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (COM(2014)0168),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 12 december 2012 Handlingsplan: Europeisk bolagsrätt och företagsstyrning – ett modernt regelverk för mer engagerade aktieägare och hållbara företag (COM(2012)0740),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II – Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 juni 2008 Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008)0394) och kommissionens arbetsprogram för 2008 och 2009,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 mars 2006 Genomförande av gemenskapens Lissabonprogram för tillväxt och sysselsättning: Företagsöverlåtelser – Kontinuitet genom en ny start (COM(2006)0117),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 juli 2002 om en ram för främjande av arbetstagarnas ekonomiska delaktighet (COM(2002)0364) och parlamentets resolution av den 5 juni 2003(2) om detta,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) av den 21 oktober 2010 om arbetstagarnas ekonomiska delaktighet inom EU,

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om ekonomiskt deltagande i företagets avkastning från de anställdas sida(4) och yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (2013/2127(INI)),

–  med beaktande av den undersökning som utfördes på uppdrag av Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor om ekonomiskt deltagande i företagets avkastning från de anställdas sida, och som offentliggjordes i september 2012,

–  med beaktande av halvtidsöversynen av handlingsplanen för kapitalmarknadsunionen, som offentliggjordes den 8 juni 2017 (COM(2017)0292),

–  med beaktande av kommissionens pilotprojekt Främjande av personalägande och arbetstagardelaktighet, varav den slutliga versionen offentliggjordes år 2014,

–  med beaktande av Pepper IV-rapporten Benchmarking of Employee Participation in Profits and Enterprise Results in the Member and Candidate Countries of the European Union, som offentliggjordes av fria universitetet i Berlin i oktober 2009,

–  med beaktande av Pepper III-rapporten Promotion of employee participation in profits and enterprise results in the New Member and Candidate Countries of the European Union, som offentliggjordes av fria universitetet i Berlin i juni 2006,

–  med beaktande av rapporten av den 18 december 2003 från högnivågruppen av oberoende experter om gränsöverskridande hinder för arbetstagarnas ökade ekonomiska delaktighet i transnationella företag,

–  med beaktande av Pepper II-rapporten Främjande inom medlemsstaterna av arbetstagares möjligheter att ta del av företagsvinster och resultat (inklusive andelsägande genom aktieförvärv), som offentliggjordes av kommissionen i januari 1997 (COM(1996)0697),

–  med beaktande av Pepper I-rapporten Promotion of employee participation in profits and enterprise results, som offentliggjordes av kommissionen och Europeiska universitetsinstitutet i mars 1991,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8‑0293/2018), och av följande skäl:

A.  Det finns flera modeller för anställdas finansiella deltagande (employee financial participation, EFP) som en arbetsgivare kan välja mellan: vinstdelning, individuellt aktieägande för de anställda, arbetstagarägande i kooperativa modeller och personalaktieoptionsprogram.

B.  Det enskilda företaget och dess arbetstagare måste, med vederbörlig hänsyn till de specifika nationella skattereglerna och det branschspecifika sammanhanget, noggrant välja vilken EFP-modell som är lämpligast, och det beror ofta på företagets storlek, verksamhet och ställning, särskilt om det är börsnoterat. Det är inte lämpligt med en heltäckande EFP-modell enligt principen ”en modell för alla” på EU-nivå.

C.  Enligt uppgifter från den europeiska företagsundersökningen 2013(5) kan EFP‑programmen variera mycket beroende på företagets särdrag. 62 % av de europeiska företagen använder någon form av rörlig lön, där vinstdelning svarar för 30 % och lön kopplad till koncernens resultat 25 %. Program för aktieägande används av 5 % av företagen. Dessa EFP-program förekommer oftare inom den privata än inom den offentliga sektorn (med några nationella undantag) samt inom vissa ekonomiska sektorer, särskilt inom informations- och kommunikationsteknik, finans, försäkringar samt konsultverksamhet. Större företag brukar använda dessa EFP-program oftare än små och medelstora företag, och de är också vanligare i företag med utländskt kapital eller i multinationella företag samt i företag belägna i ekonomiskt(6) centrala eller utvecklade regioner.

D.  Personalaktieoptionsprogram är en form av EFP som använder en mellanhand som kan utöva rösträtt eller andra former av ledningsinflytande på arbetstagarnas vägnar, som frivilligt kan välja dem.

E.  EFP-program som involverar arbetstagare i samråd och beslutsfattande har bevisade(7) fördelar för både de anställda och företaget, bland annat när det gäller hållbar förvaltning, öppenhet, social dialog, ömsesidig respekt mellan arbetsgivare och anställda och andra aspekter såsom rekrytering, behållande av personal, motivation, tillfredsställelse med arbetet och kompetensutveckling samt övergripande resultat och lönsamhet.

F.  Anställdas deltagande i beslutsfattandet skulle kunna förbättra organisationens resultat och kvaliteten på arbetslivet för de anställda, och fungera som ett verktyg för innovation på arbetsplatsen(8) för att främja en känsla av egenansvar, förbättra informationsflödet inom företaget och öka förtroendet mellan arbetsgivare och anställda.

G.  EFP-program kan ha en positiv inverkan på ekonomin i medlemsstaterna genom stöd till företag, däribland små och medelstora företag, samt arbetsmarknaden. Anställdas finansiella deltagande i sitt företag kan bidra till tillfredsställelse med arbetet, en känsla av egenansvar, ömsesidig respekt mellan arbetsgivare och anställda och övergripande resultat, och kan hjälpa anställda att hitta möjligheter i sina hemländer.

H.  Inom ramen för utvecklingen av kapitalmarknadsunionen skulle EFP kunna bidra till kapitalmarknadsunionens mål om tillväxt för alla och öppenhet i fråga om ekonomisk verksamhet. EFP skulle, om det kombineras med utbildning för deltagare som tillhandahålls av företag och medlemsstater, förbättra utbildningen inom ekonomi bland EU-medborgare, vilket skulle kunna minska deras motvillighet att investera, och potentiellt öka icke-professionella investeringar.

I.  I den europeiska sysselsättningsstrategin och Europa 2020-strategin fastställs prioriteringar för att förbättra arbetstillfällenas kvalitet och säkerställa bättre arbetsvillkor. Ökat deltagande bland anställda i företagets finansiella resultat och bättre belöningar skulle kunna bidra till att uppnå dessa mål.

J.  EFP måste gå hand i hand med högkvalitativ information till, utbildning av och samråd med de anställda, så att de är fullt medvetna om villkoren för de program för finansiellt deltagande som de kan ansluta sig till och att de med alla fakta till hands kan bedöma programmens potentiella fördelar och risker, till exempel om företaget går i konkurs.

K.  Genom EFP, stärkt social dialog och strategiskt beslutsfattande kan arbetsgivare investera i utvecklingsmöjligheter för sina anställda och därmed bidra till kampen mot social utestängning och säkerställa en hög utbildningsnivå.

L.  Genom att låta anställda delta i beslutsprocessen kan EFP, beroende på programmets särdrag, i vissa fall hjälpa företag, inklusive små och medelstora företag, med omstrukturering och driftskontinuitet genom att ta itu med problem med företagsövertagande och generationsskifte, till exempel i familjeföretag.

M.  Man bör ha i åtanke att EFP har positiva och negativa inslag.

N.  EFP medför vissa finansiella risker men kan också fungera som stötdämpare som möjliggör bonusar eller andra belöningar och säkerställer att arbetstagarna har besparingar i form av en aktieportfölj. I synnerhet personalaktieoptionsprogram kan vara ett exempel på en modell för anställdas företagsuppköp när det gäller icke börsnoterade företag, där de anställdas förtur att köpa upp företaget skulle kunna göra det möjligt för dem att potentiellt skydda sina egna arbeten om andra företag har uppköpsmöjlighet.

O.  Åtgärder krävs därför för att skydda de anställda från risker såsom att förlora både sina arbeten och det investerade kapitalet när deras arbetsgivare drabbas av en kris. EFP får inte användas för att minska de anställdas sociala rättigheter och arbetstagarrättigheter, får inte ersätta normal grundlön, andra former av ersättning eller avgifter till pensionssystem och får inte vara ett sätt att överföra risker till arbetstagaren eller att inte följa arbetsrätten.

P.  Deltagande i EFP bör fortsätta att vara frivilligt för de anställda, särskilt i små och medelstora företag, och inte påverka deras rörlighet på arbetsmarknaden, deras sociala trygghet eller deras rätt till kollektiv talan. Anställda bör därför alltid ha tillgång till information om företagets ekonomiska situation, med undantag för företagets affärshemligheter och kommersiellt känsliga uppgifter, och informeras om fördelarna och nackdelarna med vart och ett av EFP-programmen.

Q.  Skatteincitament är viktiga delar i främjandet av EFP som skulle kunna löna sig på medellång till lång sikt, med beaktande av att länder som har en lång tradition av finansiellt deltagande för de anställda även har det mest utvecklade personalägandet och de högsta skatteförmånerna.

R.  En proaktiv sysselsättningspolitik, till exempel stöd till verkligt egenföretagande och vanligt och socialt entreprenörskap, är ett viktigt redskap för arbetslösas återinträde på arbetsmarknaden, i linje med EU:s handlingsplan för entreprenörskap som antogs i januari 2013.

S.  Den nuvarande Europeiska socialfonden främjar socialt entreprenörskap och den sociala och solidariska ekonomin, och den kommande ESF+ bör fortsätta med detta. EFP kan på ett värdefullt sätt bidra till utvecklingen av den sociala och solidariska ekonomin, till exempel genom att göra investeringar eller finansiering mer tillgängliga.

T.  EFP kan fungera som ett komplement till EU-program som syftar till att förbättra tillgången till kapital, i synnerhet för små och medelstora företag, såsom Cosme‑programmet, InnovFin-programmet, programmet Kreativa Europa och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

U.  EFP skulle kunna vara ett kompletterande verktyg till Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter som stöder de människor som har förlorat sina arbeten till följd av större strukturella förändringar på grund av globaliseringen eller den ekonomiska och finansiella krisen, i fråga om omskolning, utbildning samt stöd till verksamhet som egenföretagare, start av nya företag och anställdas företagsövertagande.

V.  EU:s riktlinjer för EFP skulle kunna hjälpa medlemsstaterna att utarbeta ramar för EFP‑program som potentiellt skulle kunna leda till fördelar för både arbetsgivare och anställda och öka allmänhetens medvetenhet om EFP.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga lämpliga rekommendationer för att uppmana medlemsstater och företag, särskilt små och medelstora företag, att utarbeta och erbjuda EFP-program till förmån för både anställda och företag. Parlamentet betonar att dessa program

   bör skydda arbetstagarnas inkomstsäkerhet,
   inte får utnyttja arbetstagare i en krissituation,
   inte får flytta över företagsrisken till arbetstagarna,
   bör garantera en hög skyddsnivå för arbetstagarnas investeringar.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillhandahålla icke obligatoriska incitament, däribland skatteincitament som inte åsidosätter nationella skatteregler, i överensstämmelse med principer för bästa praxis, när de främjar program för personalägande bland företag och anställda samtidigt som de stöder de högsta standarderna för de anställdas sociala skydd och skyddar deras rätt till kollektiv talan.

3.  Europaparlamentet understryker att EFP måste integreras i ett system för arbetstagarmedverkan, till exempel i företagets beslutsfattande, bland annat genom arbetstagarrepresentanter, och att EFP inte får vara ett substitut för rättvisa och anständiga löner, eller ett alternativ till allmänna pensioner eller kollektivt överenskomna pensionssystem.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra ”handlingsplanen i fem punkter” som ingår i den slutliga rapporten från pilotprojektet för främjande av personalägande och arbetstagardelaktighet från 2014.

5.  Europaparlamentet ser att det finns en koppling mellan nationella lagstiftningsåtgärder till förmån för EFP-program och antalet företag och anställda som deltar i sådana program.

6.  Europaparlamentet betonar de gränsöverskridande hindren för såväl företag som erbjuder sådana program i flera medlemsstater som anställda, nämligen skillnader i lagstiftning och riskerna med dubbelbeskattning som kan generera omfattande administrativa kostnader och inkräkta på arbetstagares fria rörlighet, som spelar en viktig roll i att bekämpa arbetslösheten samt främja konvergensen och integrationen mellan medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka medvetenheten i enlighet med den slutliga rapporten från pilotprojektet för främjande av personalägande och arbetstagardelaktighet från 2014, dra nytta av resultaten av forskningsprojekt och uppmuntra till gränsöverskridande överföring av bästa praxis samt föreslå en uppsättning enkla, lättbegripliga och grundläggande stödmodeller.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att tillhandahålla särskilda webbplatser som innehåller modeller för vinstdelningsavtal för små och medelstora företag och mycket små företag för att underlätta genomförandet, samt information om tillhörande risker och annat relevant material. Parlamentet uppmanar även kommissionen och medlemsstaterna att fortsätta att samla in uppgifter om hur programmen för finansiellt deltagande används och deras utbredning samt också undersöka inverkan av finansiellt deltagande på företagets verksamhet, arbetskvaliteten och bevarandet av arbetstillfällen, med hjälp av Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att bistå företag som visar ett intresse för EFP med lösningar och specifika stödåtgärder för att undvika alltför höga administrativa och utvecklingsrelaterade kostnader i samband med genomförandet av EFP, särskilt i små och medelstora företag, och att uppmuntra externa aktörer såsom banker och investeringsfonder att föreslå enkla EFP-program som är anpassade efter denna typ av företag, samtidigt som man ser till att mellanhänderna inte utnyttjar de minsta företagen och att det inte finns några dolda kostnader.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utbildning inom ekonomi i syfte att stärka EU:s medborgare och öka medvetenheten om konsekvenserna av EFP.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inlåta sig i dialog med arbetsmarknadens parter, föreningar för personalägande och andra intressenter i början av processen för att utforma de lämpligaste EFP-ramarna, och när man anser att ett EFP-program är relevant, att förhandla fram det från fall till fall med hänsyn tagen till storleken och typen av företag, dess personalstyrka och finansiella situation, men även nationell lagstiftning och praxis.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att system och verktyg för sparplaner för anställda förhandlas på branschnivå, i syfte att ge små och medelstora företag samt mycket små företag standardavtal som direkt och enkelt kan tillämpas av dessa företag.

13.  Europaparlamentet betonar att EFP bör vara öppet för alla anställda på icke‑diskriminerande villkor, oavsett ålder, kön, nationalitet, arrangemang för heltidsarbete/deltidsarbete osv.

14.  Europaparlamentet tillägger att åtskillnad mellan anställda kan motiveras för att tillgodose de anställdas olika behov och intressen, såsom begränsade system för aktieägande som är förbehållna personer i företagsledningen.

15.  Europaparlamentet anser att personalaktieoptionsprogram också bör ge de anställda möjlighet att använda kontot för personalaktieoptionsprogrammet för andra aktier än den aktuella arbetsgivarens, för att minska koncentrationsrisken, särskilt för små och medelstora företag.

16.  Europaparlamentet påminner om att beslutet att ansluta sig till EFP-program bör vara fullt frivilligt, vilket innebär att inga åtgärder bör vidtas mot anställda om de väljer att inte ansluta sig, och om de ansluter sig bör deras deltagande baseras på lämplig utbildning och informerat samtycke från den anställda, som är fullt medveten om sina rättigheter, skyldigheter och risker, om företagets situation, om fördelarna och nackdelarna med varje program, om skatteeffekterna av att ansluta sig till programmet och om de villkor som gäller när den anställda lämnar företaget eller programmet.

17.  Europaparlamentet anser att EFP inte får ersätta eller minska den normala grundersättningen eller andra ersättningsformer, såsom socialförsäkringsavgifter, utan i stället vara ett komplement till alla sociala och avtalsenliga rättigheter, vilket bör vara en förutsättning för ett genomförande av EFP.

18.  Europaparlamentet anser att fler kopplingar bör utvecklas mellan EFP och den sociala ekonomin, i synnerhet genom sådana program som Kreativa Europa, som erbjuder mikrolån på upp till 25 000 EUR till små företag och sociala företag.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att beakta den snabba utvecklingen av och förändringarna på arbetsmarknaden och de utmaningar som detta kan medföra vad gäller kompetens, digitalisering, automatisering, förmögenhetsklyftor och minskad social trygghet, samt det ständiga skapandet av nya möjligheter för att stödja och skydda arbetstagarna och hjälpa dem att anpassa sig och utvecklas yrkesmässigt och personligen.

20.  Europaparlamentet understryker den viktiga roll som EFP kan spela för att främja entreprenörskap och företagaranda genom att underlätta sökning av och tillgång till kapital, särskilt för nystartade företag.

21.  Europaparlamentet betonar att trots att mikroföretag spelar en viktig roll i de flesta EU‑medlemsstaters ekonomi har ännu inga stödåtgärder för aktieägande för de anställda genomförts för dem.

22.  Europaparlamentet välkomnar initiativ som tagits av kommissionens generaldirektorat, som t.ex. GD EMPL, GD FISMA och GD GROW, som stöder sysselsättning, små och medelstora företag och kapitalmarknadsunionen, och efterlyser en samordnad strategi för att använda tillgängliga resurser på bästa sätt, med beaktande av att slutmottagaren är EU-medborgaren.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 307, 18.11.2008, s. 11.
(2) EUT C 68 E, 18.3.2004, s. 429.
(3) EUT C 440, 30.12.2015, s. 23.
(4) EUT C 482, 23.12.2016, s. 41.
(5) Tredje europeiska företagsundersökningen, Eurofound, 2013.
(6) Förändringar i ersättnings- och belöningssystem, Eurofound, 2016.
(7) Årlig ekonomisk undersökning av aktieägande för de anställda i europeiska länder.
(8) Innovation på arbetsplatsen i europeiska företag, Eurofound, 2016.

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy