Index 
Antagna texter
Torsdagen den 29 november 2018 - BrysselPreliminär utgåva
Tillämpningen av Euro 5-steget på typgodkännande av två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar ***I
 Handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ***I
 Asyl-, migrations- och integrationsfonden: Förnyade åtaganden för återstående belopp ***I
 Samoas anslutning till interimsavtalet om partnerskap mellan EG och Stillahavsstaterna ***
 Utnämning av ordföranden i tillsynsnämnden för Europeiska centralbanken
 Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2018/003 EL/Attica publishing
 Tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna ***I
 Gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen ***I
 Invändning enligt artikel 106: Natriumdikromat
 Cum-ex-skandalen: ekonomisk brottslighet och kryphålen i den rådande rättsliga ramen
 Den tyska barn- och ungdomsmyndighetens (Jugendamt) roll i gränsöverskridande familjetvister
 WTO: vägen framåt
 Rapport för 2018 om Serbien
 Rapport för 2018 om Kosovo
 Rapport för 2018 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
 Rapport för 2018 om Albanien
 Rapport för 2018 om Montenegro
 Försvar av akademisk frihet inom EU:s yttre åtgärder
 Situationen för kvinnor med funktionsnedsättning

Tillämpningen av Euro 5-steget på typgodkännande av två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar ***I
PDF 392kWORD 54k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 november 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller tillämpningen av Euro 5-steget på typgodkännande av två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (COM(2018)0137 – C8-0120/2018 – 2018/0065(COD))
P8_TA-PROV(2018)0466A8-0346/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0137),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0120/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2018(1)

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 14 november 2018 att godkänna parlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A8-0346/2018),

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 november 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/...om ändring av förordning (EU) nr 168/2013 vad gäller tillämpningen av Euro 5-steget på typgodkännande av två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar

P8_TC1-COD(2018)0065


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  Med utgångspunkt i kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om den heltäckande undersökning av konsekvenserna av Euro 5-miljösteget för fordon av kategori L som genomförts enligt artikel 23.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013(4), och med beaktande av problem som godkännandemyndigheter och berörda parter stött på vid tillämpningen av den förordningen, bör det göras vissa ändringar och förtydliganden i förordning (EU) nr 168/2013 för att säkerställa att den kan tillämpas på ett smidigt sätt.

(2)  Beträffande kravet att montera ett system för omborddiagnos (OBD) steg II, vilket säkerställer övervakning och rapportering av fel och försämringar i det utsläppsbegränsande systemet, konstaterade kommissionen på grundval av konsekvensundersökningen att det finns tekniska begränsningar när det gäller katalysatorövervakning för vissa fordon, och att det krävs ytterligare utveckling för att säkerställa att denna genomförs korrekt. Katalysatorövervakning förväntas inte vara klart till den första omgången av Euro 5-utsläppssteget, men förväntas år 2025. Artikel 21 i förordning (EU) nr 168/2013 bör därför fastställa den tid som behövs för att säkerställa att systemkravet i fråga om OBD-steg II- genomförs korrekt.

(3)  Eftersom fordon i kategorierna L1e och L2e redan är undantagna från kravet på att vara utrustade med OBD-steg I-system bör fordon i kategori L6e, som konstruerats och byggts kring mopedspecifikationer och tillverkas i relativt små volymer, också undantas från detta krav.

(4)  Det är nödvändigt att förtydliga undantaget för fordon i kategorierna L1e och L2e från kravet på att vara utrustade med OBD-steg II-system och att utöka det undantaget till lätta fyrhjulingar (kategori L6e) och till underkategorierna enduromotorcyklar (L3e-AxE) och trialmotorcyklar (L3e-AxT).

(5)  Enduro- och trialmotorcyklar har kort livslängd och är i fråga om egenskaper och användning mycket lika tunga terränggående fyrhjulingar (L7e-B), som är undantagna från kravet på att vara utrustade med OBD-steg II-system. Det undantaget bör därför utvidgas till att omfatta även enduro- och trialmotorcyklar.

(6)  Kommissionen konstaterade i konsekvensundersökningen att det förfarande för matematisk hållbarhet som anges i artikel 23.3 c i förordning (EU) nr 168/2013, som innebär att fordon provas när de har körts 100 km, inte återspeglar den verkliga försämringen hos det utsläppsbegränsande systemet i ett fordon under dess livstid. Den metoden bör inte längre användas och bör fasas ut senast 2025 för att ge berörda parter tillräckligt med tid att anpassa sig. För perioden fram till 2025 bör den sammanlagda sträcka som fordonet ska ha kört innan det provas ökas, i syfte att säkerställa tillförlitliga provresultat.

(7)  Den teknik som krävs för att uppfylla Euro 5-gränserna finns redan. Kommissionen konstaterade emellertid i konsekvensundersökningen att datumet för tillämpning av Euro 5-utsläppsgränserna för vissa fordon i kategori L (L6e-B, L2e-U, L3e-AxT och L3e-AxE) kommer att behöva flyttas fram från 2020 till 2024, för att förbättra kostnads-nyttoförhållandet jämfört med baslinjen. Dessutom behöver tillverkarna av dessa fordon, som huvudsakligen är små och medelstora företag, mer tid för att säkerställa att övergången till j, t.ex. elektrifiering, kan uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.

(8)  I artikel 30 i förordning (EU) nr 168/2013 krävs att EU-typgodkännandeintyget ska innehålla en bilaga med provningsresultaten. För tydlighetens skull bör den bestämmelsen ändras för att klargöra att det som avses är bilagan för provningsresultat.

(9)  För att säkerställa att de befintliga gränsvärdena (Euro 4) förblir tillämpliga tills de nya gränsvärdena för Euro 5 kan fastställas bör vissa inkonsekvenser i datumet för tillämpning av ljudnivågränsvärdena för Euro 5 i bilaga IV till förordning (EU) nr 168/2013 klargöras.

(10)  Genom förordning (EU) nr 168/2013 gavs kommissionen befogenhet att anta delegerade akter under en period på fem år som löpte ut den 21 mars 2018. Eftersom det finns ett kontinuerligt behov av att uppdatera delar av lagstiftningen om typgodkännande mot bakgrund av den tekniska utvecklingen eller införa andra ändringar i linje med befogenheten, bör artikel 75.2 i den förordningen ändras så att delegeringen kan förlängas med ytterligare fem år med möjlighet till förlängning genom tyst medgivande.

(11)  För att skapa rättslig säkerhet bör den befogenhet som kommissionen genom förordning (EU) nr 168/2013 ges att anta delegerade akter om tekniska krav avseende omborddiagnos göras tydligare och mer exakt.

(12)  Eftersom den här förordningen ändrar förordning (EU) nr 168/2013 utan att utvidga dess normativa innehåll, och eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(13)  Förordning (EU) nr 168/2013 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) nr 168/2013 ska ändras på följande sätt:

(1)  Artikel 21 ska ersättas med följande:"

”Artikel 21

Allmänna krav på system för omborddiagnos

1.  Fordon i kategori L, med undantag för L1e-, L2e- och L6e-fordon, ska vara utrustade med ett OBD-system som uppfyller de funktionskrav och provningsförfaranden som fastställs i de delegerade akter som avses it punkt 8, och från och med tillämpningsdatumen i bilaga IV.

2.  Från och med de datum som anges i punkt 1.8.1 i bilaga IV ska fordons(under)kategorierna L3e, L4e, L5e-A och L7e-A vara utrustade med ett OBD-steg I-system som övervakar eventuella avbrott i elkretsen eller elektroniken i det utsläppsbegränsande systemet och rapporterar de avbrott som kan leda till att utsläppsgränserna i del B1 i bilaga VI överskrids.

3.  Från och med de datum som anges i punkt 1.8.2 i bilaga IV ska fordon(under)kategorierna L3e, L4e, L5e och L7e vara utrustade med ett OBD-steg I-system som övervakar eventuella avbrott i elkretsen eller elektroniken i det utsläppsbegränsande systemet och som genererar en rapport om utsläppsgränserna i del B1 i bilaga VI överskrids. OBD-steg I-system för dessa fordons(under)kategorier ska även rapportera om igångsättning av eventuella driftslägen som betydligt minskar motorns vridmoment.

4.  Från och med de datum som anges i punkt 1.8.3 i bilaga IV ska fordonskategorierna L3e, L4e, L5e och L7e vara utrustade med ett OBD-steg I-system som övervakar eventuella avbrott i elkretsen eller elektroniken i det utsläppsbegränsande systemet och som genererar en rapport om utsläppsgränserna i del B2 i bilaga VI överskrids. OBD-steg I-system för dessa fordonskategorier ska även rapportera om igångsättning av eventuella driftslägen som betydligt minskar motorns vridmoment.

5.  Från och med de datum som anges i punkt 1.8.4 i bilaga IV ska fordons(under)kategorierna L3e, L4e, L5e-A och L7e-A dessutom vara utrustade med ett OBD-steg II-system som övervakar och rapporterar fel och försämringar i det utsläppsbegränsande systemet, med undantag av katalysatorövervakning, som leder till att utsläppsgränserna för OBD-systemet i del B1 i bilaga VI överskrids.

6.  Från och med de datum som anges i punkt 1.8.5 i bilaga IV ska fordons(under)kategorierna L3e, L4e, L5e-A och L7e-A dessutom vara utrustade med ett OBD-steg II-system som övervakar och rapporterar fel och försämringar i det utsläppsbegränsande systemet som leder till att utsläppsgränserna för OBD-systemet i del B2 i bilaga VI överskrids.

7.  Punkterna 5 och 6 ska inte gälla för enduromotorcyklar i underkategori L3e-AxE och trialmotorcyklar i underkategori L3e-AxT.

8.  I syfte att harmonisera OBD-systemets rapportering av funktionssäkerhetsbrister eller fel i det utsläppsbegränsande systemet, och för att underlätta effektiv och ändamålsenlig reparation av ett fordon, ges kommissionen befogenhet att i enlighet med artikel 75 anta delegerade akter för att komplettera denna förordning genom att fastställa detaljerade tekniska krav för omborddiagnos när det gäller fordonskategorierna och underkategorierna i del C1 i bilaga II (Krav på fordonskonstruktion och allmänna typgodkännandekrav), på den rad som avser nr 11, inbegripet funktionella OBD-krav och provningsförfaranden för de områden som förtecknas i punkterna 1–7 i den här artikeln och de detaljerade tekniska kraven för provningstyp VIII i bilaga V.”

"

(2)  Artikel 23.3 c ska ersättas med följande:"

”c) Förfarande för matematisk hållbarhet:

Till och med den 31 december 2024 ska, för varje utsläppskomponent, produkten av multiplikationen av den försämringsfaktor som anges i del B i bilaga VII och resultatet av miljöprestandaprovningen för ett fordon som körts mer än 100 km sedan det startades för första gången vid slutet av tillverkningsprocessen vara lägre än de gränsvärden för miljöprestanda som anges i del A i bilaga VI.

Trots vad som sägs i första stycket ska, för nya typer av fordon från och med den 1 januari 2020 och för befintliga typer av fordon från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2024, för varje utsläppskomponent, produkten av multiplikationen av den försämringsfaktor som anges i del B i bilaga VII och resultatet av miljöprestandaprovningen för ett fordon som körts mer än 2 500 km med en nominell högsta fordonshastighet på < 130 km/h och 3 500 km för fordon med en nominell högsta fordonshastighet på ≥ 130 km/h sedan det startades för första gången vid slutet av tillverkningsprocessen vara lägre än de utsläppsgränser för avgasrörsom anges i del A i bilaga VI.”

"

(3)  Artikel 30.1 b ska ersättas med följande:"

”b) bilagan för provningsresultat”

"

(4)  I artikel 44.1 ska andra stycket ersättas med följande:"

"Första stycket ska tillämpas endast på fordon inom unionens territorium som omfattades av ett giltigt EU-typgodkännande när de tillverkades, och som inte hade registrerats eller tagits i bruk innan giltighetstiden för detta EU-typgodkännande gick ut."

"

(5)  Artikel 75.2 ska ersättas med följande:"

”2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 18.3, 20.2, 21.8, 22.5, 22.6, 23.6, 23.12, 24.3, 25.8, 32.6, 33.6, 50.4, 54.3, 57.12, 65 och 74 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 22 mars 2013. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder på fem år, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast den 22 juni 2022 och nio månader före utgången av varje följande period på fem år.”

"

(6)  Bilagorna II, IV, V och VI ska ändras i enlighet med bilagan till den här förordningen.

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA

Bilagorna II, IV, V och VI ska ändras på följande sätt

1.  I bilaga II, avsnitt C1, på den rad som avser nr 11 ska tecknet “X” tas bort för underkategorierna L6e-A och L6e-B.

2.  I bilaga IV ska tabellen ändras på följande sätt:

a)  Punkterna 1.1.2.1, 1.1.2.2 och 1.1.2.3 ska ersättas med följande:

”1.1.2.1

Euro 4: Bilaga VI.A1

L1e, L2e, L6e

1.1.2017

1.1.2018

31.12.2020, för L2e-U och L6e-B: 31.12.2024

1.1.2.2

Euro 4: Bilaga VI.A1

L3e, L4e, L5e,

L7e

1.1.2016

1.1.2017

31.12.2020, för L3e-AxE och L3e-AxT: 31.12.2024

1.1.2.3

Euro 5: Bilaga VI.A2

L1e–L7e

1.1.2020,

för L2e-U, L3e-AxE, L3e-AxT och L6e-B: 1.1.2024

1.1.2021,

för L2e-U, L3e-AxE, L3e-AxT och L6e-B: 1.1.2025

b)  Punkterna 1.8.1, 1.8.2 och 1.8.3 ska ersättas med följande:

”1.8.1

OBD I-funktionskrav

L3e, L4e,

L5e-A, L7e-A

1.1.2016

1.1.2017

31.12.2020

OBD I-miljöprovningsförfarande (provning av typ VIII)

OBD I-miljöprovningsgränsvärden, bilaga VI.B1

1.8.2

OBD I-funktionskrav, inklusive eventuella driftslägen som betydligt minskar motorns vridmoment

L3e, L4e, L5e, L7e

1.1.2020

1.1.2021

31.12.2024

OBD I-miljöprovningsförfarande (provning av typ VIII)

OBD I-miljöprovningsgränsvärden, bilaga VI.B1

1.8.3

OBD I-funktionskrav, inklusive eventuella driftslägen som betydligt minskar motorns vridmoment

L3e, L4e, L5e, L7e

1.1.2024

1.1.2025

OBD I-miljöprovningsförfarande (provning av typ VIII)

OBD I-miljöprovningsgränsvärden, bilaga VI.B2

c)  Följande punkter ska införas:

”1.8.4

OBD II-funktionskrav

med undantag av katalysatorövervakning

L3e (förutom L3e-AxE och L3e-AxT), L4e,

L5e-A, L7e-A

1.1.2020

1.1.2021

31.12.2024

OBD II-miljöprovningsförfaranden (provning av typ VIII)

OBD II-miljöprovningsgränsvärden, bilaga VI.B1

1.8.5

OBD II-funktionskrav

L3e (förutom L3e-AxE och L3e-AxT), L4e, L5e-A, L7e-A

1.1.2024

1.1.2025

OBD II-miljöprovningsförfaranden (provning v typ VIII)

OBD II-miljöprovningsgränsvärden, bilaga VI.B2

d)  Punkterna 1.9.1 och 1.9.2 ska ersättas med följande:

”1.9.1

Förfarande och gränsvärden för provning av ljudnivå, bilaga VI.D

L1e, L2e, L6e

1.1.2017

1.1.2018

 

1.9.2

Förfarande och gränsvärden för provning av ljudnivå (3), bilaga VI.D

L3e, L4e, L5e, L7e

1.1.2016

1.1.2017

e)  Punkt 1.9.4 ska ersättas med följande:

”1.9.4

Uneceföreskrifter nr 9, 41, 63 och 92 samt relaterade nya gränsvärden som föreslås av kommissionen

L1e–L7e

 

 

3.  I bilaga V, avsnitt B ska innehållet i cellen i första kolumnen, andra raden, ersättas med följande:

"Typ I test (19) partikelmassa (endast Euro 5)”

4.  Bilaga VI ska ändras på följande sätt:

"a) i avsnitt B1 ska den första raden avseende fordonskategori ”L6e-A” tas bort,

b)  i avsnitt B2 första raden ska

i)  orden: "L3e-L7e (6)" ersättas med orden: "L3e, L4e, L5e, L7e"

ii)  orden "Alla fordon i kategori L utom kategorierna L1e och L2e” ersättas med orden: "Alla fordon i kategori L utom kategori L1e, L2e och L6e".

(1) EUT C 367, 10.10.2018, s.32.
(2) EUT C 367, 10.10.2018, s.32.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 29 november 2018.
(4)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 168/2013 av den 15 januari 2013 om godkännande av och marknadskontroll för två- och trehjuliga fordon och fyrhjulingar (EUT L 60, 2.3.2013, s. 52).


Handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning ***I
PDF 1156kWORD 710k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 november 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (kodifiering) (COM(2018)0316 – C8-0210/2018 – 2018/0160(COD))
P8_TA-PROV(2018)0467A8-0387/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0316),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0210/2018),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0387/2018), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 november 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/… om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (kodifiering)

P8_TC1-COD(2018)0160


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiskaunionens funktionssätt , särskilt artikel 207.2 ,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(2), och

av följande skäl:

(1)  Rådets förordning (EG) nr 1236/2005(3) har ändrats väsentligt flera gånger(4). För att skapa klarhet och överskådlighet bör den förordningen kodifieras.

(2)  Enligt artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen utgör respekten för de mänskliga rättigheterna ett av de värden som är gemensamma för medlemsstaterna. Europeiska gemenskapen beslutade 1995 att respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna skulle vara en väsentlig beståndsdel i dess relationer med tredjeländer. Det beslutades därför att gemenskapen skulle införa en klausul med denna innebörd i alla nya handels-, samarbets- och associeringsavtal av allmän karaktär som den ingick med tredjeländer.

(3)  Artikel 5 i Förenta nationernas allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 7 i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och artikel 3 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna innehåller alla ett absolut, allomfattande förbud mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Andra bestämmelser, i synnerhet Förenta nationernas deklarationom skydd för alla människor mot tortyroch annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (5) och Förenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984, ålägger stater att förhindra tortyr.

(4)  I artikel 2.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (rättighetsstadgan) anges att ingen får dömas till döden eller avrättas. Den22 april 2013 godkände rådet EU:s riktlinjer i fråga om dödsstraff och beslutade att unionen skulle arbeta för ett allmänt avskaffande av dödsstraffet.

(5)  I artikel 4 i rättighetsstadgan anges att ingen får utsättas för tortyr eller omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Den20 mars 2012 godkände rådet riktlinjerna för EU:s policy mot tredjeland i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning(En uppdatering av riktlinjerna) .I enlighet med dessa riktlinjerbör också tredjeländer uppmanas att förhindra användning och tillverkning av, samt handel med, utrustning som är avsedd för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och förhindra missbruk av annan utrustning i detta syfte.Vidare bör förbudet mot grym, omänsklig eller förnedrande bestraffning innebära tydliga gränser för tillämpningen av dödsstraffet. Följaktligen får inte dödsstraff under några omständigheter anses som en lagenlig påföljd.

(6)  Det är därför lämpligt att fastställaunionsregler beträffande handel med tredjeländer med varor som kan användas till dödsstraff eller tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Dessa regler bidrar till att främja respekten för mänskligt liv och för de grundläggande mänskliga rättigheterna och skyddar därför den allmänna moralen. Reglerna bör leda till attunionens ekonomiska aktörer inte får någon vinst från handel som antingen främjar eller på annat sätt underlättar genomförandet av en politik rörande dödsstraff eller tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning som inte är förenlig med EU:s relevanta riktlinjer, rättighetsstadgan samt internationella konventioner och avtal.

(7)  Vid genomförandet av denna förordning anses det lämpligt att tillämpa den definition av tortyr som fastställs i Förenta nationernas konvention mot tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984 och Förenta nationernas generalförsamlings resolution 3452 (XXX). Den definitionen bör tolkas med hänsyn till rättspraxis avseende tolkningen av motsvarande termer i Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och i relevanta texter som antagits av unionen eller dess medlemsstater. Definitionen av annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, som inte återfinns i den konventionen, bör vara anpassad till rättspraxis från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Innebörden av begreppet lagenliga påföljder i definitionerna av tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, bör fastställas med beaktande av unionens politik i fråga om dödsstraff.

(8)  Det anses nödvändigt att förbjuda export och import avvaror som i praktiken inte har något annat användningsområde än dödsstraff eller tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffningoch att förbjuda tillhandahållande av tekniskt bistånd som rör sådana varor.

(9)  När sådana varor finns i ett tredjeland är det nödvändigt att förbjuda förmedlare i unionen att tillhandahålla förmedlingstjänster som avser sådana varor.

(10)  I syfte att bidra till avskaffandet av dödsstraffet i tredjeländer och till förhindrande av tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning anses det nödvändigt att förbjuda tillhandahållande av tekniskt bistånd till tredjeländer som rör varor som inte har något annat praktiskt användningsområde än dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(11)  Det är även lämpligt att förbjuda förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd att tillhandahålla tredjeländer utbildning i användningen av sådana varor samt förbjuda både marknadsföring av sådana varor på mässor eller utställningar i unionen och försäljning eller köp av reklamplats i tryckta medier eller på internet och reklamtid i television eller radio med koppling till sådana varor.

(12)  För att förhindra att ekonomiska aktörer drar fördel av att transportera varor som är avsedda för dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffningoch som passerar genom unionens tullområde på väg mot ett tredjeland, är det nödvändigt att förbjuda transport inom unionen av sådana varor om de anges i bilaga II till denna förordning.

(13)  Det börvara möjligt för medlemsstaterna att vidta åtgärder som begränsar tillhandahållandet av vissa tjänster med koppling till de varorsom inte har något annat praktiskt användningsområde än dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, i enlighet med tillämpliga unionsregler.

(14)  I denna förordning fastställs ett system för exporttillstånd som är utformat för att förhindra attvissa varor används till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(15)  Det är därför nödvändigt att införa kontroller av export av vissa varor som inte enbart kan användas till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utan som även har legitima syften. Dessa kontroller bör tillämpas på varor som främst används för brottsbekämpning och, förutsatt att sådana kontroller inte är oproportionella, på all annan utrustning och alla andra produkter som på grund av sin utformning och sina tekniska egenskaper kan missbrukas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(16)  Beträffande utrustning för brottsbekämpning bör det noteras att det i artikel 3 i Förenta nationernas uppförandekod för tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter(6) fastställs att tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter endast får använda våld när det är absolut nödvändigt och i den utsträckning som är nödvändig för att de ska kunna utföra sitt uppdrag. I de grundläggande principer om användning av våld och vapen av tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter som antogs vid Förenta nationernas åttonde kongress om brottsbekämpning och behandling av brottslingar 1990 fastställs att tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter så långt det är möjligt bör tillämpa icke-våldsåtgärder innan de tillgriper våld och skjutvapen.

(17)  På grund av detta förespråkas i dessa grundläggande principer att det ska utformas icke-dödliga oskadliggörande vapen att användas i lämpliga situationer och att användningen av dessa vapen bör kontrolleras noga. Viss utrustning som polisen traditionellt använder till självförsvar och upploppskontroll har ändrats så att den kan användas för att oskadliggöra personer genom elchocker eller kemiska ämnen. Det finns indikationer på att sådana vapen i många länder missbrukas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(18)  I de grundläggande principerna betonas att tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter bör utrustas med utrustning för självförsvar. Denna förordning bör därför inte gälla för handel med traditionell utrustning för självförsvar, såsom sköldar.

(19)  Denna förordning bör tillämpas på handel med vissa särskilda kemiska ämnen som används för att oskadliggöra personer.

(20)  När det gäller benfängsel, kedjor för att binda samman flera personer, fotbojor och handfängsel bör det noteras att det i artikel 33 i Förenta nationernas regler om minimistandarder för behandlingen av fångar(7) fastställs att tvångsmedel aldrig får användas som straff. Vidare får inte kedjor och järn användas som tvångsmedel. Det bör också noteras att det i Förenta nationernas regler om minimistandarder för behandlingen av fångar föreskrivs att inga andra tvångsmedel får användas utom för att förhindra flykt under förflyttning, av medicinska skäl på föreskrift av läkare, eller, om andra kontrollmetoder misslyckas, för att hindra en fånge från att tillfoga sig själv, andra eller egendom skada.

(21)  För att skydda personal och andra personer mot saliv, tvingas fångar ibland bära s.k. spotthuvor. Eftersom sådana huvor täcker munnen och ofta även näsan medför de en risk för kvävning. Om de kombineras med rörelsebegränsande anordningar, såsom handfängsel, finns det också en risk för halsskador. Export av spotthuvor bör därför kontrolleras.

(22)  Förutom bärbara vapenbör exportkontrollens räckvidd inkludera fasta eller monterbara vapen för elektrisk urladdning som täcker ett större område och som har flera personer som mål. Sådana vapen framställs ofta som ”icke-dödliga vapen”, men de medför minst lika stor risk för svår smärta eller lidande som bärbara vapen för elektrisk urladdning.

(23)  Eftersom fasta anordningar för spridning av irriterande kemiska ämnen inne i byggnader säljs på marknaden, och inomhusbruk av sådana ämnen medför risk för svår smärta eller lidande, vilket inte är fallet vid traditionell användning utomhus, bör exporten av sådan utrustning kontrolleras.

(24)  Exportkontroll bör också tillämpas på fast eller monterbar utrustning för spridning av oskadliggörande eller irriterande kemiska ämnen som täcker ett större område, om sådan utrustning ännu inte omfattas av exportkontroll i enlighet med rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp(8). Sådan utrustning framställs ofta som ”icke-dödlig teknik”, men den medför minst lika stor risk för svår smärta eller lidande som bärbara vapen och bärbar utrustning. Trots att vatten inte är ett oskadliggörande eller irriterande kemiskt agens kan vattenkanoner användas för att sprida sådana agens i flytande form; exporten av dessa bör därför kontrolleras.

(25)  Exportkontrollen för oljeharts av spansk peppar (oleoresin capsicum, OC) och N‑vanillinylpelargonamid (PAVA) bör kompletteras med exportkontroll för vissa blandningar som innehåller dessa ämnen och som kan användas i befintlig form som oskadliggörande eller irriterande kemiska agens eller för tillverkning av sådana agens. Hänvisningar till oskadliggörande eller irriterande kemiska agensbör i förekommande fall tolkas som att de omfattar även oleoresin capsicum och relevanta blandningar innehållande detta ämne.

(26)  Det är lämpligt att sörja för särskilda undantag från exportkontrollerna för att inte hindra polisens arbete i medlemsstaterna och verkställandet av fredsbevarande operationer eller krishanteringsoperationer.

(27)  Med hänsyn till att några medlemsstater redan har förbjudit export och import av sådana varor är det lämpligt att ge medlemsstaterna rätt att förbjuda export och import av benfängsel, kedjor för att binda samman flera personer och bärbara elchocksanordningar utom elektriska bälten. Medlemsstaterna bör även bemyndigas att tillämpa exportkontroll när det gäller handfängsel vars totala mått, inklusive kedjan, överstiger 240 mm i låst läge, om de så önskar.

(28)  För att begränsa den administrativa bördan för exportörer bör behöriga myndigheter tillåtas bevilja en exportör ett globalt tillstånd för varor förtecknade i bilaga III till denna förordning för att förhindra att de används för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(29)  I vissa fall har läkemedel som exporteras till tredjeland dirigerats om och använts för dödsstraff, främst genom överdoser genom injicering. Unionen motsätter sig dödsstraff under alla förhållanden och arbetar för dessallmänna avskaffande. Exportörerna har invänt mot att de ofrivilligt sätts i samband med sådan användning av produkter som de utvecklat för medicinskt bruk.

(30)  Det är därför nödvändigt att införa exportkontroller i fråga om vissa varor som skulle kunna användas till dödsstraff, för att förebygga användning av vissa läkemedel för det syftet och för att se till att unionens samtliga exportörer av läkemedel omfattas av enhetliga villkor i detta avseende. De aktuella läkemedlen har utvecklats bland annat för anestesi och behandling med lugnande medel.

(31)  Systemet för exporttillstånd bör inte gå utöver vad som är proportionellt. Följaktligen bör det inte hindra export av läkemedel som ska användas för berättigade terapeutiska ändamål.

(32)  Förteckningen över de varor för vilka ett exporttillstånd krävs för att förhindra att varorna används till dödsstraff bör endast omfatta varor som har använts för dödsstraff i ett tredjeland som inte har avskaffat dödsstraffet och varor som ett sådant tredjeland har godkänt för användning till dödsstraff utan att ännu ha använt dem i detta syfte. Den bör inte omfatta icke-dödliga varor som inte är väsentliga för att avrätta en dömd person, såsom standardinredning som även kan finnas i ett avrättningsrum.

(33)  Med tanke på skillnaderna mellan dödsstraff, å ena sidan, och tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, å andra sidan, är det lämpligt attfastställa ett särskilt system för exporttillstånd i syfte att förhindra att vissa varor används till dödsstraff. Ett sådant system bör ta hänsyn till att ett antal länder har avskaffat dödsstraffet för alla brott och gjort ett internationellt åtagande om denna fråga. Eftersom det finns risk för återexport till länder som inte har gjort det, bör vissa villkor och krav införas när export till länder som har avskaffat dödsstraffet tillåts. Det är därför lämpligt att bevilja ett generellt exporttillstånd för export till de länder som har avskaffat dödsstraffet för alla brott och bekräftat detta avskaffande genom ett internationellt åtagande.

(34)  Om ett land inte har avskaffat dödsstraffet för alla brott och bekräftat detta avskaffande genom ett internationellt åtagande bör de behöriga myndigheterna, när de prövar en ansökan om exporttillstånd, kontrollera om det finns risk för att slutanvändaren i bestämmelselandet använder de exporterade varorna för sådan bestraffning. Lämpliga villkor och krav bör införas i syfte att kontrollera slutanvändarens försäljning eller överföring till tredje part. Om flera leveranser sker mellan samma exportör och slutanvändare bör de behöriga myndigheterna ha möjlighet att se över slutanvändarens status regelbundet, t.ex. var sjätte månad, i stället för varje gång ett exporttillstånd för en leverans beviljas, utan att det påverkar de behöriga myndigheternas rätt att i motiverade fall ogiltigförklara, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla ett exporttillstånd.

(35)  För att begränsa den administrativa bördan för exportörer bör de behöriga myndigheterna tillåtas bevilja en exportör ett globalt tillstånd för alla leveranser av läkemedel från exportören till en viss slutanvändare för en fastställd tidsperiod, i vilket specificeras, om det är nödvändigt, en kvantitet som motsvarar slutanvändarens normala användning av dessa varor. Ett sådant tillstånd bör vara giltigt i mellan ett och tre år med möjlighet till förlängning på upp till två år.

(36)  Att bevilja ett globalt tillstånd skulle också vara lämpligt i de fall då en tillverkare avser exportera läkemedel som omfattas av denna förordning till en distributör i ett land som inte har avskaffat dödsstraffet, under förutsättning att exportören och distributören har ingått ett rättsligt bindande avtal som kräver att distributören ska vidta lämpliga åtgärder som säkerställer att läkemedlen inte används till dödsstraff.

(37)  Läkemedel som omfattas av denna förordning kan komma att kontrolleras i enlighet med internationella konventioner om narkotika och psykotropa ämnen, till exempel 1971 års konvention om psykotropa ämnen. Eftersom sådana kontroller inte används för att förhindra att relevanta läkemedel används till dödsstraff, utan för att förhindra illegal narkotikahandel, bör exportkontrollerna i denna förordning användas som komplement till sådana internationella kontroller. Medlemsstaterna bör dock uppmuntras att använda ett enda förfarande för att tillämpa båda kontrollsystemen.

(38)  Exportkontrollerna i enlighet med denna förordning bör inte omfatta varor vars export kontrolleras i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp, rådets förordning (EG) nr 428/2009(9) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012(10).

(39)  Tillhandahållande av förmedlingstjänster och tillhandahållande av tekniskt bistånd som rör varor som anges i bilaga III eller bilaga IV till denna förordning bör vara föremål för förhandstillstånd för att förhindra att förmedlingstjänsterna eller det tekniska biståndet bidrar till användningen av de varor som de avser för dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(40)  De förmedlingstjänster och det tekniska bistånd som enligt denna förordning ska vara föremål för förhandstillstånd bör vara de som tillhandahålls inom unionen, dvs. inom de territorier som omfattas av fördragens territoriella tillämpningsområde, inbegripet luftrum samt alla luftfartyg och fartyg inom en medlemsstats jurisdiktion.

(41)  När tillstånd att tillhandahålla tekniskt bistånd som rör varor som anges i bilaga III till denna förordning beviljas bör de behöriga myndigheterna sträva efter att säkerställa att det tekniska biståndet och all utbildning i användningen av sådana varor som ska tillhandahållas eller erbjudas i samband med det tekniska bistånd för vilket tillståndet begärs, tillhandahålls på ett sätt som främjar standarder för brottsbekämpning som respekterar mänskliga rättigheter och bidrar till att förhindra tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(42)  För att förhindra att ekonomiska aktörer drar fördel av att transportera varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och som passerar genom unionens tullområde på väg mot ett tredjeland, är det nödvändigt att förbjuda transport inom unionen av sådana varor om de anges i bilaga III eller bilaga IV till denna förordning under förutsättning att den ekonomiska aktören har kunskap om den avsedda användningen.

(43)  I riktlinjerna för EU:s politik gentemot tredjeländer i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning fastställs bland annat att delegationscheferna i tredjeländer i sina regelbundna rapporter ska göra en analys av om det förekommer tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i det ackrediterande landet och vilka åtgärder som vidtagits för att bekämpa detta. Det är lämpligt att de behöriga myndigheterna beaktar dessa rapporter och liknande rapporter från relevanta internationella organisationer och organisationer inom det civila samhället när de fattar beslut om tillståndsansökningar. I sådana rapporter ska det också finnas en beskrivning av all utrustning och alla produkter som används i tredjeländer till dödsstraff eller till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(44)  Tullmyndigheterna bör utbyta viss information med andra tullmyndigheter genom att använda tullriskhanteringssystemet i enlighet med unionens tullagstiftning, och de behöriga myndigheter som avses i denna förordning bör utbyta viss information med andra behöriga myndigheter. Det är lämpligt att kräva att de behöriga myndigheterna använder ett säkert och krypterat system för informationsutbyte om avslag. Kommissionen bör i detta syfte tillhandahålla en ny funktion i det befintliga system som upprättats i enlighet med artikel 19.4 i förordning (EG) nr 428/2009.

(45)  I de fall personuppgifter behandlas, ska behandling och utbyte av uppgifter överensstämma med tillämpliga regler om behandling och utbyte av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 (11) och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001(12).

(46)  I syfte att anta de bestämmelser som krävs för tillämpning av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I till IX till denna förordning. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning(13). För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelserna av delegerade akter är det särskilt viktigt att Europaparlamentet och rådet erhåller alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och att deras experter systematiskt ges tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(47)  För att unionen snabbt ska kunna reagera när nya varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning utvecklas, och om det föreligger en tydlig och omedelbar risk för att sådana varor kommer att användas för syften som innebär sådana brott mot de mänskliga rättigheterna, är det lämpligt att föreskriva omedelbar tillämpning av den relevanta kommissionsakten, när det, i fråga om ändringar av bilaga II eller bilaga III till denna förordning, föreligger tvingande skäl till skyndsamhet med avseende på en sådan ändring. För att unionen ska kunna reagera snabbt när ett tredjeland eller flera tredjeländer antingen godkänner att vissa varor används till dödsstraff, eller accepterar eller kränker ett internationellt åtagande att avskaffa dödsstraffet för alla brott, är det lämpligt att föreskriva omedelbar tillämpning av den relevanta kommissionsakten, när, i fråga om ändringar av bilaga IV eller bilaga V till denna förordning, tvingande skäl till skyndsamhet kräver detta. När det skyndsamma förfarandet tillämpas är det särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå.

(48)  En samordningsgrupp bör inrättas. Gruppen bör utgöra en plattform där medlemsstaternas experter och kommissionen kan utbyta information om administrativa metoder och diskutera frågor om tolkningen av denna förordning, tekniska frågor med avseende på de förtecknade varorna, utvecklingen i samband med denna förordning och eventuella andra frågor. Gruppen bör i synnerhet kunna diskutera frågor avseende varornas natur och avsedda effekt, varors tillgänglighet i tredjeland och frågan huruvida varor specifikt utformas eller ändras för att användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Om kommissionen beslutar att höra gruppen när den förbereder delegerade akter bör detta ske i enlighet med de principer som fastställs i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

(49)  Kommissionen upphandlar inte utrustning för brottsbekämpning, eftersom den inte ansvarar för upprätthållande av lag och ordning, lagföring eller verkställighet av domstolsbeslut i brottmål. Därför bör ett förfarande fastställas för att säkerställa att kommissionen får information om icke-förtecknad utrustning och icke-förtecknade produkter för brottsbekämpning som saluförs i unionen för att säkerställa att förteckningarna över varor med vilka handel är förbjuden eller kontrollerad uppdateras med hänsyn till utvecklingen på området. När en medlemsstat riktar en begäran till kommissionen bör denna medlemsstat vidarebefordra sin begäran att lägga till varor i bilaga II, III eller IV till denna förordning till övriga medlemsstater.

(50)  Åtgärderna i denna förordning syftar till att förhindra både dödsstraff och tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i tredjeländer. De omfattar restriktioner för handel med tredjeländer med varor som kan användas till dödsstraff eller till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det anses inte nödvändigt att införa liknande kontroller av transaktioner inomunionen eftersom dödsstraff inte existerar i medlemsstaterna och eftersom dessa kommer att ha vidtagit lämpliga åtgärder för att förbjuda och förhindra tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

(51)  För att uppfylla målet att vidta effektiva åtgärder mot tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning anges det i riktlinjernaför EU:s politik gentemot tredjeländer i fråga om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning att åtgärder bör vidtas för att förhindra användning, tillverkning och handel med utrustning som är avsedd att användas till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Det ankommer på medlemsstaterna att införa nödvändiga restriktioner för användning och tillverkning av sådan utrustning och se till att de efterlevs.

(52)  Kommissionen och medlemsstaterna bör underrätta varandra om de åtgärder som vidtas enligt denna förordning och om annan relevant information som de förfogar över i samband med förordningen.

(53)  Medlemsstaterna bör anta bestämmelser om sanktioner för överträdelser av bestämmelserna i denna förordning och se till att de genomförs. Dessa sanktioner bör vara effektiva, proportionella och avskräckande.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

Syfte och definitioner

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs unionsregler för handel med tredjeländer med varor som kan användas till dödsstraff eller till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, och regler för tillhandahållande av förmedlingstjänster, tekniskt bistånd, utbildning avseende och reklam för sådana varor.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

a)  tortyr: varje handling genom vilken allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande medvetet tillfogas någon antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse av denna person eller en tredje person, att straffa personen för en gärning som denna person eller en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga personen eller en tredje person, eller av något skäl som har sin grund i någon form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna. Med tortyr avses dock inte smärta eller lidande som enbart uppkommer genom eller är förknippade med lagenliga påföljder. Dödsstraff får under inga omständigheter anses som en lagenlig påföljd.

b)  annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning: varje handling genom vilken tillräckligt allvarlig smärta eller svårt fysiskt eller psykiskt lidande tillfogas någon, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman eller någon annan person som handlar som företrädare för det allmänna. Med annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning avses dock inte smärta eller lidande som enbart uppkommer genom eller är förknippade med lagenliga påföljder. Dödsstraff får under inga omständigheter anses som en lagenlig påföljd.

c)  brottsbekämpande myndighet: en myndighet med ansvar för att förebygga, förhindra, upptäcka, undersöka, bekämpa och bestraffa brott, inbegripet men inte begränsat till polis, åklagare, rättsliga myndigheter, offentliga eller privata fängelsemyndigheter och i förekommande fall statens säkerhetstjänst och militära myndigheter.

d)  export: utförsel av varor från unionens tullområde, däribland utförsel av varor som kräver tulldeklaration och utförsel av varor efter förvaring i frizon i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013(14).

e)  import: införsel av varor till unionens tullområde, däribland tillfällig förvaring, uppläggning i frizon, hänförande till ett särskilt förfarande och övergång till fri omsättning i den mening som avses i förordning (EU) nr 952/2013.

f)  tekniskt bistånd: allt tekniskt stöd som avser reparation, utveckling, tillverkning, provning, underhåll, hopmontering eller någon annan teknisk tjänst och som kan ha formen av anvisningar, råd, utbildning, överföring av praktiska kunskaper eller färdigheter eller konsulttjänster. Tekniskt bistånd innefattar muntliga former av bistånd och bistånd på elektronisk väg.

g)  museum: en permanent institution utan vinstintresse som verkar i samhällets tjänst och för dess utveckling, som är öppen för allmänheten och som förvärvar, bevarar, bedriver forskning om, förmedlar och ställer ut materiellt vittnesbörd om människor och deras miljö i studie-, utbildnings- och rekreationssyfte.

h)  behörig myndighet: en myndighet i en medlemsstat, enligt förteckningen i bilaga I, som i enlighet med artikel 20 har rätt att besluta om tillståndsansökningar eller att förbjuda en exportör att använda unionens generella exporttillstånd.

i)  med sökande: avses

1.  exportören, när det gäller export som avses i artikel 3, 11 eller 16,

2.  den fysiska eller juridiska person, den enhet eller det organ som transporterar varorna inom unionens tullområde, när det gäller transitering som avses i artikel 5,

3.  tillhandahållaren av tekniskt bistånd, när det gäller tillhandahållande av tekniskt bistånd som avses i artikel 3,

4.  det museum som kommer att visa varorna, när det gäller den import och det tillhandahållande av tekniskt bistånd som avses i artikel 4, och

5.  tillhandahållaren eller förmedlaren av tekniskt bistånd, när det gäller det tillhandahållande av tekniskt bistånd som avses i artikel 15 eller förmedlingstjänster som avses i artikel 19.

j)  unionens tullområde: de områden som fastställts i artikel 4 i förordning (EU) nr 952/2013.

k)  förmedlingstjänster:

1.  förhandling eller organisering av transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av relevanta varor från ett tredjeland till ett annat tredjeland, eller

2.  försäljning eller inköp av relevanta varor som finns i ett tredjeland för överföring till ett annat tredjeland.

I denna förordning undantas endast tillhandahållande av stödtjänster från denna definition. Med stödtjänster avses transport, finansiella tjänster, försäkring och återförsäkring samt allmän reklam och säljfrämjande åtgärder.

l)  förmedlare: varje fysisk eller juridisk person, enhet eller organ, inbegripet partnerskap, som är bosatt eller etablerat i en medlemsstat och som tillhandahåller tjänster som definieras i led k från unionen, varje fysisk person som är medborgare i en medlemsstat, oavsett var denna är bosatt, som tillhandahåller sådana tjänster från unionen, och varje juridisk person, enhet eller organ som har inrättats eller bildats enligt en medlemsstats lagstiftning, oavsett etableringsort, och som tillhandahåller sådana tjänster från unionen.

m)  tillhandahållare av tekniskt bistånd: varje fysisk eller juridisk person, enhet eller organ, inbegripet partnerskap, som är bosatt eller etablerat i en medlemsstat och som tillhandahåller sådant tekniskt bistånd som definieras i led f från unionen, varje fysisk person som är medborgare i en medlemsstat, oavsett var denna är bosatt, som tillhandahåller sådant bistånd från unionen, och varje juridisk person, enhet eller organ som har inrättats eller bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning, oavsett etableringsort, och som tillhandahåller sådant bistånd från unionen.

n)  exportör: varje fysisk eller juridisk person, enhet eller organ, inbegripet partnerskap, på vars vägnar en exportdeklaration upprättas, dvs. den person, den enhet eller det organ som vid tidpunkten för exportdeklarationens godkännande har ett avtal med mottagaren i det berörda tredjelandet och som har befogenhet att besluta om att föra ut varan ur unionens tullområde. Om inget sådant exportkontrakt har ingåtts eller om innehavaren av kontraktet inte agerar på egna vägnar, avses med exportör den person, den enhet eller det organ som har befogenhet att avgöra om varan ska föras ut från unionens tullområde. När förfoganderätten över varorna innehas av en person, en enhet eller ett organ med etableringsort utanför unionen enligt kontraktet, ska den kontraktsslutande part som är bosatt eller etablerad i unionen anses vara exportör.

o)  unionens generella exporttillstånd: ett exporttillstånd för export enligt definitionen i led d till vissa bestämmelseländer som är tillgängligt för alla exportörer som uppfyller villkoren och kraven för användning av detta tillstånd enligt bilaga V.

p)  individuellt tillstånd: ett tillstånd som beviljas

1.  en bestämd exportör för export enligt definitionen i led d till en slutanvändare eller mottagare i ett tredjeland och som omfattar en eller flera varor,

2.  en bestämd förmedlare för tillhandahållande av förmedlingstjänster enligt definitionen i led k, till en slutanvändare eller mottagare i ett tredjeland och som omfattar en eller flera varor, eller

3.  en fysisk eller juridisk person, en enhet eller ett organ som transporterar varor inom unionens tullområde för transitering enligt definitionen i led s.

q)  globalt tillstånd: ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör eller förmedlare för en typ av vara som anges i bilaga III eller bilaga IV, som kan vara giltigt för

1.  export enligt definitionen i led d till en eller flera angivna slutanvändare i ett eller flera angivna tredjeländer,

2.  export enligt definitionen i led d till en eller flera angivna distributörer i ett eller flera angivna tredjeländer, när exportören är en tillverkare av sådana varor som ingår i punkt 3.2 eller 3.3 i bilaga III eller i del 1 i bilaga IV,

3.  tillhandahållande av förmedlingstjänster avseende överföring av varor som finns i ett tredjeland till en eller flera angivna slutanvändare i ett eller flera angivna tredjeländer,

4.  tillhandahållande av förmedlingstjänster avseende överföring av varor som finns i ett tredjeland till en eller flera angivna distributörer i ett eller flera angivna tredjeländer, när förmedlaren är en tillverkare av sådana varor som ingår i punkt 3.2 eller 3.3 i bilaga III eller i del 1 i bilaga IV.

r)  distributör: en ekonomisk aktör som utför grossistverksamhet avseende varor som anges i punkt 3.2 eller 3.3 i bilaga III eller i del 1 i bilaga IV, t.ex. upphandling av sådana varor från tillverkare eller innehav, leverans eller export av sådana varor. Grossistverksamhet med sådana varor omfattar inte upphandling av vare sig ett sjukhus, en farmaceut eller en läkare som enbart syftar till att tillhandahålla allmänheten sådana varor.

s)  transitering: transport inom unionens tullområde av icke-unionsvaror som passerar genom unionens tullområde för leverans till ett bestämmelseland/en bestämmelseort utanför unionens tullområde.

KAPITEL II

Varor som inte har något annat praktiskt användningsområde än dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

Artikel 3

Exportförbud

1.  All export av varor som anges i bilaga II ska förbjudas, oberoende av varornas ursprung.

Bilaga II ska omfatta varor som inte har något annat praktiskt användningsområde än dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

En förmedlare ska förbjudas att tillhandahålla personer, enheter eller organ i ett tredjeland tekniskt bistånd som rör varor som anges i bilaga II, oavsett om ersättning utgår eller inte.

2.  Trots vad som sägs i punkt 1 får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd för export av de varor som anges i bilaga II samt för tillhandahållande av tillhörande tekniskt bistånd, om det påvisas att varorna i det tredjeland till vilket de ska exporteras endast kommer att offentligt visas upp i ett museum med hänsyn till deras historiska betydelse.

Artikel 4

Importförbud

1.  All import av varor som anges i bilaga II ska förbjudas, oberoende av varornas ursprung.

Det ska vara förbjudet för personer, enheter eller organ inom unionen att ta emot tekniskt bistånd som rör sådana varor som anges i bilaga II från personer, enheter eller organ i ett tredjeland, oavsett om ersättning utgår eller inte.

2.  Trots vad som sägs i punkt 1 får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd för import av de varor som anges i bilaga II samt för tillhandahållande av tillhörande tekniskt bistånd, om det påvisas att varorna i destinationsmedlemsstaten endast kommer att offentligt visas upp i ett museum med hänsyn till deras historiska betydelse.

Artikel 5

Förbud mot transitering

1.  All transitering av varor som anges i bilaga II ska förbjudas.

2.  Trots vad som sägs i punkt 1 får den behöriga myndigheten bevilja tillstånd för transitering av sådana varor som anges i bilaga II, om det påvisas att varorna i bestämmelselandet endast kommer att offentligt visas upp i ett museum med hänsyn till deras historiska betydelse.

Artikel 6

Förbud mot förmedlingsverksamhet

En förmedlare ska förbjudas att tillhandahålla personer, enheter eller organ i ett tredjeland förmedlingstjänster som avser varor som anges i bilaga II, oberoende av varornas ursprung.

Artikel 7

Förbud mot utbildning

En tillhandahållare av tekniskt bistånd eller en förmedlare ska förbjudas att tillhandahålla eller erbjuda personer, enheter eller organ i ett tredjeland tekniskt bistånd i form av utbildning i användningen av varor som anges i bilaga II.

Artikel 8

Mässor

Alla fysiska och juridiska personer, enheter och organ, inklusive partnerskap, oberoende av om de är bosatta eller etablerade i en medlemsstat, ska förbjudas att på en utställning eller mässa i unionen visa eller saluföra alla sådana varor som anges i bilaga II, om det inte påvisas att en sådan visning eller saluföring, mot bakgrund av utställningens eller mässans natur, varken är avgörande för eller främjar försäljningen eller tillhandahållandet av dessa varor till personer, enheter eller organ i ett tredjeland.

Artikel 9

Reklam

Alla fysiska och juridiska personer, enheter och organ, inklusive partnerskap, oberoende av om de är bosatta eller etablerade i en medlemsstat, som säljer eller köper reklamplats eller reklamtid i unionen, alla fysiska personer som är medborgare i en medlemsstat och som säljer eller köper reklamplats eller reklamtid i unionen, samt alla juridiska personer, enheter eller organ som har inrättats eller bildats i enlighet med en medlemsstats lagstiftning och som säljer eller köper reklamplats eller reklamtid i unionen ska förbjudas att till eller från personer, enheter eller organ i ett tredjeland sälja eller köpa reklamplats i tryckta medier eller på internet eller reklamtid i television eller radio i samband med varor som förtecknas i bilaga II.

Artikel 10

Nationella åtgärder

1.  Utan att det påverkar tillämpliga unionsbestämmelser, inklusive förbudet mot diskriminering på grund av nationalitet, får medlemsstaterna anta eller behålla nationella åtgärder som begränsar transport, finansiella tjänster, försäkring eller återförsäkring, allmän reklam eller marknadsföring i samband med varor som anges i bilaga II.

2.  Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla alla åtgärder som antas enligt punkt 1eller ändringar och upphävandenav dessa innan de träder i kraft.

KAPITEL III

Varor som kan användas för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning

Artikel 11

Krav på exporttillstånd

1.  Tillstånd ska krävas för all export av varor som anges i bilaga III, oberoende av varornas ursprung. Tillstånd ska dock inte krävas för varor som endast passerar unionens tullområde, dvs. varor som inte tilldelas någon annan av tullen godkänd behandling eller användning än förfarandet för extern transitering enligt artikel 226 i förordning (EU) nr 952/2013, inbegripet förvaring av varor som inte klassificeras som unionsvaror i en frizon.

Bilaga III ska endast omfatta följande varor som kan användas för tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning:

a)  Varor som främst används för brottsbekämpning.

b)  Varor där det, med tanke på deras utformning och tekniska egenskaper, finns en betydande risk för att de används för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Bilaga III ska inte omfatta följande:

a)  Vapen som kontrolleras genom förordning (EU) nr 258/2012.

b)  Varor med dubbla användningsområden som kontrolleras genom förordning (EG) nr 428/2009.

c)  Varor som kontrolleras i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.

2.  Punkt 1 ska inte tillämpas på export till de områden i medlemsstaterna som dels anges i bilaga VI, dels inte ingår iunionens tullområde, under förutsättning att varorna används av en myndighet vars uppdrag är brottsbekämpning i både det land eller område i vilket bestämmelseorten är belägen och i moderlandsdelen av den medlemsstat till vilken detta område hör. Tullmyndigheterna eller andra relevanta myndigheter ska ha rätt att kontrollera huruvida detta villkor är uppfyllt och får, i avvaktan på en sådan kontroll, besluta att exporten inte får äga rum.

3.  Punkt 1 ska inte tillämpas på export till tredjeländer, under förutsättning att varorna används av militär eller civil personal i en medlemsstat, om denna personal deltar i en av EU:s eller Förenta nationernas operationer för fredsbevarande eller krishantering i det berörda tredjelandet eller i en operation som grundar sig på överenskommelser mellan medlemsstaterna och tredjeländer på försvarsområdet. Tullmyndigheterna och andra relevanta myndigheter ska ha rätt att kontrollera huruvida detta villkor är uppfyllt. I avvaktan på sådan kontroll får inte exporten äga rum.

Artikel 12

Kriterier för beviljande av exporttillstånd

1.  Beslut beträffande ansökningar om exporttillstånd avseende export av de varor som anges i bilaga III ska fattas av den behöriga myndigheten med beaktande av alla relevanta faktorer, i synnerhet huruvida en ansökan om tillstånd för en i allt väsentligt identisk export har avslagits av en annan medlemsstat under de senaste tre åren, och med beaktande av den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering.

2.  Den behöriga myndigheten ska inte bevilja något tillstånd om det finns rimliga skäl att anta att varor som anges i bilaga III skulle kunna användas till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, inbegripet kroppslig bestraffning utdömd av domstol, av en brottsbekämpande myndighet eller någon fysisk eller juridisk person i ett tredjeland.

Den behöriga myndigheten ska ta hänsyn till

a)  tillgängliga internationella domstolsavgöranden,

b)  resultat som härrör från Förenta nationernas behöriga organ, Europarådet och EU samt rapporter från Europarådets Europeiska kommitté till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning samt Förenta nationernas särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Annan relevant information, bland annat tillgängliga nationella domstolsavgöranden, rapporter eller annan information som sammanställts av det civila samhällets organisationer samt information om de exportbegränsningar för varorna i bilagorna II och III som bestämmelselandet tillämpar, får beaktas.

3.  Reglerna i andra och tredje styckena ska tillämpas på kontroll av den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering.

Om tillverkaren av varor som anges i punkt 3.2 eller 3.3 i bilaga III begär tillstånd för export av sådana varor till en distributör, ska den behöriga myndigheten göra en bedömning av de avtalsarrangemang som träffats av tillverkaren och distributören och de åtgärder som de vidtar för att se till att dessa varor och, i tillämpliga fall, de produkter som de kommer att ingå i inte kommer att användas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Om ett tillstånd söks för export av varor som anges i punkt 3.2 eller 3.3. i bilaga III till en slutanvändare kan den behöriga myndigheten, vid bedömning av risken för omdirigering, beakta gällande avtalsarrangemang och det slutanvändarintyg som slutanvändaren undertecknat, om ett sådant intyg finns. Om slutanvändarintyg saknas åligger det exportören att visa vem som kommer att vara slutanvändare och hur varorna kommer att användas. Om exportören underlåter att ge tillräcklig information om slutanvändaren och slutanvändningen, ska den behöriga myndigheten anses ha rimliga skäl att anta att varorna kan komma att användas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

4.  När den behöriga myndigheten bedömer en ansökan om globalt tillstånd ska de utöver kriterierna i punkt 1 även beakta huruvida exportören tillämpar åtgärder som är proportionella och tillräckliga för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna och målen i denna förordning och kraven och villkoren för tillståndet.

Artikel 13

Förbud mot transitering

Alla fysiska och juridiska personer, enheter eller organ, inbegripet partnerskap, oavsett om de är bosatta eller etablerade i en medlemsstat eller inte, ska förbjudas att utföra transiteringar av varor som anges i bilaga III om de har kännedom om att en del av en leverans av sådana varor är avsedd att användas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning i ett tredjeland.

Artikel 14

Nationella åtgärder

1.  Trots vad som sägs i artiklarna 11 och 12 får en medlemsstat anta eller behålla ett förbud avseende export och import av benfängsel, kedjor för att binda samman flera personer och bärbara elchocksanordningar.

2.  En medlemsstat får införa krav på exporttillstånd avseende handfängsel som har ett totalt mått, inklusive kedjor och mätt från det ena fängslets yttersta kant till det andra fängslets yttersta kant, som överstiger 240 mm i låst läge. Den berörda medlemsstaten ska tillämpa bestämmelserna i kapitlen III och V för sådana handfängsel.

3.  Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla alla åtgärder som vidtas enligt punkterna 1 och 2 innan de träder i kraft.

Artikel 15

Krav på tillstånd för vissa tjänster

1.  Det ska krävas tillstånd för varje tillhandahållande från en tillhandahållare av tekniskt bistånd eller en förmedlare av följande tjänster till personer, enheter eller organ i ett tredjeland, oavsett om ersättning utgår eller inte:

a)  Tekniskt bistånd som rör varor som anges i bilaga III, oberoende av varornas ursprung.

b)  Förmedlingstjänster som avser varor som anges i bilaga III, oberoende av varornas ursprung.

2.  När beslut fattas om ansökningar om tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster som avser varor som anges i bilaga III ska artikel 12 gälla i tillämpliga delar.

När beslut fattas om ansökningar om tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd som rör varor som anges i bilaga III ska kriterierna i artikel 12 beaktas för att utvärdera följande:

a)  Huruvida det tekniska biståndet ska tillhandahållas personer, enheter eller organ som kan komma att använda de varor som det tekniska biståndet avser till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

b)  Huruvida det tekniska biståndet ska användas för att reparera, utveckla, tillverka, prova, underhålla eller montera ihop varor som anges i bilaga III för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, eller tillhandahållas personer, enheter eller organ som kan komma att använda de varor som det tekniska biståndet avser till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

3.  Punkt 1 ska inte tillämpas på tillhandahållandet av tekniskt bistånd om

a)  det tekniska biståndet tillhandahålls en brottsbekämpande myndighet i en medlemsstat eller militär eller civil personal i en medlemsstat enligt vad som anges i artikel 11.3 första meningen,

b)  det tekniska biståndet består av tillhandahållande av information som är allmänt tillgänglig, eller

c)  det tekniska biståndet är det minimum som erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av sådana varor som anges i bilaga III och för vilka exporttillstånd har beviljats av en behörig myndighet i enlighet med denna förordning.

4.  Trots vad som sägs i punkt 1 får en medlemsstat behålla ett förbud avseende tillhandahållande av förmedlingstjänster som avser benfängsel, kedjor för att binda samman flera personer och bärbara elchocksanordningar. När en medlemsstat behåller ett sådant förbud ska den meddela kommissionen om åtgärdersom tidigare vidtagits och anmälts i enlighet med artikel 7a.4 i förordning (EG) nr 1236/2005 ändras eller upphävs.

KAPITEL IV

Varor som kan användas till dödsstraff

Artikel 16

Krav på exporttillstånd

1.  För varje export av varor som anges i bilaga IV ska ett tillstånd krävas, oberoende av varornas ursprung. Tillstånd ska dock inte krävas för varor som endast passerar unionens tullområde, dvs. de varor som inte tilldelas någon annan av tullen godkänd behandling eller användning än förfarandet för extern transitering enligt artikel 226 i förordning (EU) nr 952/2013, inbegripet förvaring av varor som inte klassificeras som unionsvaror i en frizon.

Bilaga IV ska endast omfatta varor som kan användas till dödsstraff och som har godkänts eller som faktiskt har använts till dödsstraff i ett eller flera tredjeländer som inte har avskaffat dödsstraffet. Bilaga IV ska inte omfatta följande:

a)  Vapen som kontrolleras genom förordning (EU) nr 258/2012.

b)  Varor med dubbla användningsområden som kontrolleras genom förordning (EG) nr 428/2009.

c)  Varor som kontrolleras i enlighet med gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.

2.  Om export av läkemedel kräver exporttillstånd enligt denna förordning och exporten också omfattas av tillståndskrav i enlighet med internationella konventioner om narkotika och psykotropa ämnen, till exempel 1971 års konvention om psykotropa ämnen, får medlemsstater använda ett enda förfarande för att uppfylla åtagandena i denna förordning och i relevant konvention.

Artikel 17

Kriterier för beviljande av exporttillstånd

1.  Beslut beträffande ansökningar om exporttillstånd avseende export av de varor som anges i bilaga IV ska fattas av den behöriga myndigheten med beaktande av alla relevanta faktorer, i synnerhet huruvida en ansökan om tillstånd för en i allt väsentligt identisk export har avslagits av en annan medlemsstat under de senaste tre åren, och med beaktande av den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering.

2.  Den behöriga myndigheten ska inte bevilja tillstånd om det finns rimliga skäl att anta att varor som anges i bilaga IV skulle kunna användas till dödsstraff i ett tredjeland.

3.  Reglerna i andra, tredje och fjärde styckena ska tillämpas på kontroll av den avsedda slutanvändningen och risken för omdirigering.

Om tillverkaren av varor som anges i del 1 i bilaga IV begär tillstånd för export av sådana varor till en distributör, ska den behöriga myndigheten göra en bedömning av de avtalsarrangemang som träffats av tillverkaren och distributören och av de åtgärder som de vidtar för att säkerställa att varorna inte kommer att användas till dödsstraff.

Om ett tillstånd söks för export av varor som anges i del 1 i bilaga IV till en slutanvändare kan den behöriga myndigheten, vid bedömning av risken för omdirigering, beakta gällande avtalsarrangemang och slutanvändarintyget som slutanvändaren undertecknat, om ett sådant intyg finns. Om slutanvändarintyg saknas åligger det exportören att visa vem som kommer att vara slutanvändare och hur varorna kommer att användas. Om exportören underlåter att ge tillräcklig information om slutanvändaren och slutanvändningen ska den behöriga myndigheten anses ha rimliga skäl att anta att varorna skulle kunna användas till dödsstraff.

Kommissionen får, i samarbete med behöriga myndigheter i medlemsstaterna, anta riktlinjer för bästa praxis om bedömningen av slutanvändning och av det syfte som det tekniska biståndet ska användas till.

4.  När de behöriga myndigheterna bedömer en ansökan om globalt tillstånd ska de utöver kriterierna i punkt 1 även beakta huruvida exportören tillämpar åtgärder som är proportionella och tillräckliga för att säkerställa efterlevnad av bestämmelserna och målen i denna förordning och kraven och villkoren för tillståndet.

Artikel 18

Förbud mot transitering

Alla fysiska och juridiska personer, enheter och organ, inbegripet partnerskap, oavsett om de är bosatta eller etablerade i en medlemsstateller inte , ska förbjudas att utföra transiteringar av varor som anges i bilaga IV om de har kännedom om att en del av en leverans av sådana varor är avsedd att användas till dödsstraff i ett tredjeland.

Artikel 19

Krav på tillstånd för vissa tjänster

1.  Det ska krävas tillstånd för varje tillhandahållande från en tillhandahållare av tekniskt bistånd eller en förmedlare av följande tjänster till personer, enheter eller organ i ett tredjeland, oavsett om ersättning utgår eller inte:

a)  Tekniskt bistånd som rör varor som anges i bilaga IV, oberoende av varornas ursprung.

b)  Förmedlingstjänster som avser varor som anges i bilaga IV, oberoende av varornas ursprung.

2.  När beslut fattas om ansökningar om tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster som avser varor som anges i bilaga IV ska artikel 17 gälla i tillämpliga delar.

När beslut fattas om ansökningar om tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd som rör varor som anges i bilaga IV ska kriterierna i artikel 17 beaktas för att bedöma följande:

a)  Huruvida det tekniska biståndet ska tillhandahållas personer, enheter eller organ som kan komma att använda de varor som det tekniska biståndet avser till dödsstraff.

b)  Huruvida det tekniska biståndet ska användas för att reparera, utveckla, tillverka, prova, underhålla eller montera ihop varor som anges i bilaga IV för, eller tillhandahållas personer, enheter eller organ som kan komma att använda de varor som det tekniska biståndet avser till dödsstraff.

3.  Punkt 1 ska inte tillämpas på tillhandahållandet av tekniskt bistånd om

a)  det tekniska biståndet består av tillhandahållande av information som är allmänt tillgänglig, eller

b)  det tekniska biståndet är det minimum som erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av sådana varor som anges i bilaga IV och för vilka exporttillstånd har beviljats av en behörig myndighet i enlighet med denna förordning.

KAPITEL V

Tillståndsförfaranden

Artikel 20

Typer av tillstånd och utfärdande myndigheter

1.  Unionens generella exporttillstånd för viss export enligt bilaga V inrättas genom denna förordning.

Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad får förbjuda exportören att använda detta tillstånd om det föreligger skäligen grundad misstanke i fråga om exportörens förmåga att följa villkoren för tillståndet eller en bestämmelse i lagstiftningen om exportkontroll.

Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utbyta information om alla exportörer som fråntagits rätten att använda unionens generella exporttillstånd, såvida de inte fastställer att en viss exportör inte kommer att försöka exportera produkter som anges i bilaga IV genom en annan medlemsstat. Ett säkert och krypterat system för informationsutbyte ska användas för detta syfte.

2.  Ett tillstånd för annan export än den som avses i punkt 1 för vilken tillstånd krävs enligt denna förordning ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad, enligt förteckningen i bilaga I. Ett sådant tillstånd kan vara individuellt eller globalt, om det avser varor som anges i bilaga III eller IV. Ett tillstånd för sådana varor som anges i bilaga II ska vara ett individuellt tillstånd.

3.  Ett tillstånd för transitering av varor som anges i bilaga II ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den fysiska eller juridiska person eller den enhet eller det organ som transporterar varorna inom unionens tullområde är bosatt eller etablerad, enligt förteckningen i bilaga I. Om denna person eller enhet eller detta organ inte är bosatt eller etablerad i en medlemsstat ska tillståndet beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där införseln av varorna till unionens tullområde äger rum. Ett sådant tillstånd ska vara ett individuellt tillstånd.

4.  Ett tillstånd för import, för vilken tillstånd krävs enligt denna förordning, ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där museet är etablerat, enligt förteckningen i bilaga I. Ett tillstånd för sådana varor som anges i bilaga II ska vara ett individuellt tillstånd.

5.  Ett tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd som rör sådana varor som anges i bilaga II ska beviljas av

a)  den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tillhandahållaren av tekniskt bistånd är bosatt eller etablerad, enligt förteckningen i bilaga I, eller, om det inte finns någon sådan medlemsstat, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tillhandahållaren av tekniskt bistånd är medborgare eller i enlighet med vars lagstiftning tillhandahållaren har inrättats eller bildats, om biståndet ska tillhandahållas ett museum i ett tredjeland, eller

b)  den behöriga myndigheten i den medlemsstat där museet är etablerat, enligt förteckningen i bilaga I, om biståndet ska tillhandahållas ett museum i unionen.

6.  Ett tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd som rör de varor som anges i bilaga III eller bilaga IV ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tillhandahållaren av tekniskt bistånd är bosatt eller etablerad, enligt förteckningen i bilaga I, eller, om det inte finns någon sådan medlemsstat, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där tillhandahållaren av tekniskt bistånd är medborgare eller i enlighet med vars lagstiftning tillhandahållaren har inrättats eller bildats.

7.  Ett tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster som avser de varor som anges i bilaga III eller bilaga IV ska beviljas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där förmedlaren är bosatt eller etablerad, enligt förteckningen i bilaga I, eller, om det inte finns någon sådan medlemsstat, den behöriga myndigheten i den medlemsstat där förmedlaren är medborgare eller i enlighet med vars lagstiftning förmedlaren har inrättats eller bildats. Ett sådant tillstånd ska beviljas för en fastställd kvantitet specifika varor som flyttas mellan två eller flera tredjeländer. Det ska tydligt framgå var varorna finns i ursprungstredjelandet, vem slutanvändaren är och exakt var denna befinner sig.

8.  De sökande ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information som krävs för ansökan om ett individuellt eller globalt tillstånd för export eller förmedlingstjänster, ett tillstånd för tekniskt bistånd, ett individuellt importtillstånd eller ett individuellt tillstånd för transitering.

När det gäller export ska de behöriga myndigheterna erhålla fullständig information, i synnerhet om slutanvändare, bestämmelseland och varornas slutanvändning.

När det gäller förmedlingstjänster ska de behöriga myndigheterna i synnerhet erhålla uppgifter om var varorna finns i ursprungstredjelandet, en tydlig beskrivning av varorna och uppgift om de berörda kvantiteterna, tredje parter som är involverade i transaktionen, det tredjeland som är bestämmelseland, slutanvändaren i det landet och exakt var denna befinner sig.

Beviljandet av ett tillstånd får omfattas av ett slutanvändarintyg, om det är lämpligt.

9.  Genom undantag från punkt 8 gäller att när en tillverkare eller en tillverkares representant ska exportera eller sälja och överföra varor som ingår i punkt 3.2 eller 3.3 i bilaga III eller i del 1 i bilaga IV till en distributör i ett tredjeland ska tillverkaren lämna uppgifter om de arrangemang som inrättats och de åtgärder som vidtagits för att förhindra att de varor som ingår i punkt 3.2 eller 3.3 i bilaga III kan användas till tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning eller för att förhindra att de varor som ingår i del 1 i bilaga IV kan användas till dödsstraff, information om bestämmelselandet och, om det är känt, information om slutanvändning och slutanvändare av varorna.

10.  På begäran av en nationell förebyggande mekanism som har inrättats genom det fakultativa tilläggsprotokollet tillFörenta nationernas konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning från 1984 får de behöriga myndigheterna besluta att göra den information som de har erhållit från en sökande om bestämmelseland, mottagare, varornas slutanvändning och slutanvändarna eller, om det är relevant, distributören och de arrangemang och åtgärder som avses i punkt 9, tillgänglig för den begärande nationella förebyggande mekanismen. De behöriga myndigheterna ska höra sökanden innan informationen görs tillgänglig och kan införa restriktioner för hur informationen får användas. De behöriga myndigheterna ska fatta sina beslut i enlighet med nationell rätt och praxis.

11.  Medlemsstaterna ska behandla ansökningar om individuella eller globala tillstånd inom en tidsfrist som ska fastställas i enlighet med nationell rätt eller praxis.

Artikel 21

Tillstånd

1.  Tillstånd för export, import eller transitering ska utfärdas på ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga VII. Tillstånd för förmedlingstjänster ska utfärdas på ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga VIII. Tillstånd för tekniskt bistånd ska utfärdas på ett formulär som överensstämmer med förlagan i bilaga IX. Sådana tillstånd ska vara giltiga i hela unionen. Giltighetstiden för ett tillstånd ska vara mellan tre och tolv månader med möjlighet till förlängning på upp till tolv månader. Giltighetstiden för ett globalt tillstånd ska vara mellan ett och tre år med möjlighet till förlängning på upp till två år.

2.  Ett exporttillstånd som beviljats i enlighet med artikel 12 eller 17 innebär att exportören får tillhandahålla slutanvändaren tekniskt bistånd i den omfattning som erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av sådana varor som får exporteras.

3.  Tillstånd får utfärdas på elektronisk väg. De särskilda förfarandena ska fastställas nationellt. De medlemsstater som använder detta alternativ ska informera kommissionen.

4.  Tillstånd för export, import, transitering, tillhandahållande av tekniskt bistånd eller tillhandahållande av förmedlingstjänster ska uppfylla de krav och villkor som den behöriga myndigheten anser vara lämpliga.

5.  De behöriga myndigheterna får i enlighet med denna förordning vägra att bevilja ett tillstånd och får ogiltigförklara, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla ett tillstånd som de en gång har beviljat.

Artikel 22

Tullformaliteter

1.  När exportören eller importören fullgör tullformaliteter ska denne visa upp det i vederbörlig ordning ifyllda formulär som återfinns i bilaga VII som bevis för att det nödvändiga export- eller importtillståndet har erhållits. Om dokumentet inte är upprättat på ett officiellt språk i den medlemsstat där tullformaliteterna fullgörs, får det krävas att exportören eller importören tillhandahåller en översättning till ett sådant officiellt språk.

2.  Om det i samband med en tulldeklaration för de varor som anges i bilagorna II, III och IV fastställs att det inte har beviljats något tillstånd enligt denna förordning för den avsedda exporten eller importen, ska tullmyndigheterna kvarhålla de varor som deklarerats och informera om möjligheten att ansöka om tillstånd i enlighet med denna förordning. Om det inte görs någon ansökan om tillstånd inom sex månader efter kvarhållandet eller om den behöriga myndigheten avslår en sådan ansökan, ska tullmyndigheterna förfoga över de kvarhållna varorna i enlighet med tillämplig nationell rätt.

Artikel 23

Krav på anmälningar och samråd

1.  En medlemsstat ska meddela övriga medlemsstater och kommissionen när dess behöriga myndigheter enligt förteckningen i bilaga I fattar ett beslut om att avslå ett tillstånd enligt denna förordning eller när de återkallar ett tillstånd de har beviljat. Anmälan ska göras senast trettio dagar efter dagen för beslutet eller återkallandet.

2.  Den behöriga myndigheten ska, via diplomatiska kanaler om så krävs eller är lämpligt, samråda med den eller de myndigheter som under de föregående tre åren har avslagit en ansökan om tillstånd för export, transitering, tillhandahållande av tekniskt bistånd till en person eller enhet eller ett organ i ett tredjeland eller tillhandahållande av förmedlingstjänster enligt denna förordning, om myndigheten tar emot en ansökan som avser export, transitering, tillhandahållande av tekniskt bistånd till en person eller enhet eller ett organ i ett tredjeland eller tillhandahållande av förmedlingstjänster som avser en i stort sett identisk transaktion som i den tidigare ansökan och ändå anser att ett tillstånd bör beviljas.

3.  Om den behöriga myndigheten efter de samråd som avses i punkt 2 beslutar att bevilja ett tillstånd ska den berörda medlemsstaten omedelbart informera övriga medlemsstater och kommissionen om sitt beslut och redogöra för skälen till beslutet, samt i tillämpliga fall lägga fram de uppgifter som har utgjort stöd för beslutet.

4.  Om en vägran att bevilja ett tillstånd grundar sig på ett nationellt förbud i enlighet med artikel 14.1 eller 15.4, ska den inte utgöra ett beslut om avslag av en ansökan i den mening som avses i punkt 1 i den här artikeln.

5.  Alla anmälningar som krävs enligt denna artikel ska göras via ett säkert och krypterat system för informationsutbyte.

KAPITEL VI

Allmänna bestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 24

Ändring av bilagorna

Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 29, för att ändra bilagorna I, II, III, IV, V, VI, VII, VIII och IX . Uppgifterna i bilaga I om behöriga myndigheter i medlemsstaterna ska ändras på grundval av information från medlemsstaterna.

Om det, när det gäller ändring av bilaga II, III, IV eller V, föreligger tvingande skäl till skyndsamhet, ska det förfarande som anges i artikel 30 tillämpas på delegerade akter som antas i enlighet med denna artikel.

Artikel 25

Ansökan om att lägga till varor till en av förteckningarna över varor

1.  Varje medlemsstat får rikta en vederbörligen motiverad begäran till kommissionen om att lägga till varor som är avsedda eller marknadsförda för brottsbekämpning till bilaga II, III eller IV. En sådan begäran ska innehålla information om

a)  varornas konstruktion och egenskaper,

b)  alla ändamål varorna kan användas för, och

c)  internationella eller nationella regler som skulle överträdas om varorna skulle användas för brottsbekämpning.

Den begärande medlemsstaten ska, när den riktar sin begäran till kommissionen, också vidarebefordra denna begäran till övriga medlemsstater.

2.  Kommissionen får, inom tre månader från mottagandet av begäran, begära att den ansökande medlemsstaten tillhandahåller kompletterande information, om den anser att begäran inte innehåller en eller flera relevanta punkter eller att det behövs ytterligare information om en eller flera relevanta punkter. Den ska meddela de punkter där kompletterande information behövs. Kommissionen ska vidarebefordra dessa begäranden till de övriga medlemsstaterna. De övriga medlemsstaterna kan också förse kommissionen med ytterligare information för bedömningen av begäran.

3.  Om den anser att det inte är nödvändigt att begära kompletterande uppgifter eller, i förekommande fall, efter mottagandet av de kompletterande uppgifter som den har begärt ska kommissionen, inom 20 veckor från mottagandet av begäran eller mottagandet av kompletterande information, påbörja förfarandet för antagande av den begärda ändringen eller underrätta den begärande medlemsstaten om skälen till att inte anta den.

Artikel 26

Utbyte av information mellan medlemsstaternas myndigheter och kommissionen

1.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 23 ska kommissionen och medlemsstaterna på begäran underrätta varandra om de åtgärder som vidtas i enlighet med denna förordning och lämna varandra relevanta uppgifter som de förfogar över i samband med förordningen, i synnerhet information om tillstånd som beviljats eller vägrats.

2.  De relevanta uppgifterna om tillstånd som beviljats eller vägrats ska åtminstone omfatta typ av beslut, grunderna för beslutet eller en sammanfattning av dessa, namn på mottagarna och, om de inte är desamma, på slutanvändarna samt vilka varor som berörs.

3.  Medlemsstaterna ska, om möjligt i samarbete med kommissionen, sammanställa en offentlig, årlig verksamhetsrapport med information om antalet ansökningar som mottagits, om de varor och länder som berörs av dessa ansökningar och om de beslut som de har fattat beträffande dessa ansökningar. Rapporten får inte innehålla uppgifter vars avslöjande en medlemsstat anser strida mot sina väsentliga säkerhetsintressen.

4.  Kommissionen ska utarbeta en årlig rapport bestående av de årliga verksamhetsrapporter som avses i punkt 3. Den årliga rapporten ska offentliggöras.

5.  Bortsett från lämnandet av uppgifterna i punkt 2 till den andra medlemsstatens myndigheter och kommissionen ska inte denna artikel påverka tillämpningen av gällande nationella bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt.

6.  Vägran att bevilja ett tillstånd ska inte, om den grundar sig på ett nationellt förbud som antagits i enlighet med artikel 14.1, utgöra ett tillstånd som fått avslag i den mening som avses i punkterna 1, 2 och 3 i den här artikeln.

Artikel 27

Behandling av personuppgifter

Personuppgifter ska behandlas och utbytas i enlighet med reglerna i förordning (EU) 2016/679 och förordning (EU) 2018/1725.

Artikel 28

Användning av uppgifterna

Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001(15) och den nationella lagstiftningen om allmänhetens tillgång till handlingar, ska uppgifter som erhålls i enlighet med denna förordning endast användas för det syfte för vilket de begärdes.

Artikel 29

Utövande av delegeringen

1.  Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.  Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 24 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 16 december 2016. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.  Den delegering av befogenhet som avses i artikel 24 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.

5.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.  En delegerad akt som antas enligt artikel 24 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 30

Skyndsamt förfarande

1.  Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.

2.  Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i artikel 29.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har delgett den sitt beslut om att invända.

Artikel 31

Samordningsgruppen mot tortyr

1.  En samordningsgrupp mot tortyr ska inrättas, med en företrädare för kommissionen som ordförande. Varje medlemsstat ska utse en företrädare till denna grupp.

2.  Samordningsgruppen mot tortyr ska undersöka frågor som avser tillämpningen av denna förordning, inbegripet, utan begränsningar, utbyte av information om administrativa metoder och frågor som kan tas upp antingen av ordföranden eller av en företrädare för en medlemsstat.

3.  Samordningsgruppen mot tortyr ska, när den anser det nödvändigt, samråda med de exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd och andra relevanta aktörer som berörs av den här förordningen.

4.  Kommissionen ska årligen lägga fram en skriftlig rapport för Europaparlamentet om den verksamhet som bedrivits, de undersökningar som gjorts och de samråd som hållits av samordningsgruppen mot tortyr.

Årsrapporten ska utarbetas med vederbörlig hänsyn till behovet av att inte äventyra fysiska eller juridiska personers affärsintressen. Diskussionerna i samordningsgruppen mot tortyr ska vara konfidentiella.

Artikel 32

Översyn

1.  Senast den 31 juli 2020 och därefter vart femte år ska kommissionen se över genomförandet av denna förordning och för Europaparlamentet och rådet lägga fram en heltäckande rapport om genomförandet med bedömning av genomförandets konsekvenser, vilken kan innehålla ändringsförslag. Översynen ska bedöma behovet av att inkludera unionsmedborgares verksamhet utomlands. Medlemsstaterna ska förse kommissionen med alla relevanta uppgifter som den behöver för att utarbeta denna rapport.

2.  Rapporten ska innehålla särskilda avsnitt som behandlar följande:

a)  Samordningsgruppen mot tortyr och dess verksamhet. Rapporten ska utarbetas med vederbörlig hänsyn till behovet av att inte äventyra fysiska eller juridiska personers affärsintressen. Diskussionerna i gruppen ska vara konfidentiella.

b)  Information om de åtgärder som medlemsstaterna vidtar i enlighet med artikel 33.1 och som anmäls till kommissionen i enlighet med artikel 33.2.

Artikel 33

Sanktioner

1.  Medlemsstaterna ska fastställa regler om sanktioner som ska tillämpas mot överträdelser av denna förordning och ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att de genomförs. Sanktionerna ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.

2.  Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om ändringar som påverkarregler om sanktioner som anmälts i enlighet med artikel 17.2 i förordning (EG) nr 1236/2005 .

Artikel 34

Territoriellt tillämpningsområde

1.  Denna förordning ska ha samma territoriella tillämpningsområde som fördragen, med undantag av artiklarna 3.1 första stycket, 4.1 första stycket, 5, 11, 13, 14, 16 och 18, 20.1–20.4 och 22, som ska tillämpas på

—  unionens tullområde,

—  de spanska områdena Ceuta och Melilla,

—  det tyska området Helgoland.

2.  Med avseende på tillämpningen av denna förordning ska Ceuta, Helgoland och Melilla anses ingå iunionens tullområde.

Artikel 35

Upphörande

Förordning (EG) nr 1236/2005 ska upphöra att gälla.

Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga XI.

Artikel 36

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dentjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning .

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

BILAGA I

Förteckning över myndigheter som avses i artiklarna 20 och 23 samt adress för anmälningar till Europeiska kommissionen

A.  Myndigheter i medlemsstaterna

BELGIEN

Federale Overheidsdienst Economie, K.M.O., Middenstand en Energie

Algemene Directie Economische Analyses en Internationale Economie

Dienst Vergunningen

Vooruitgangstraat 50

B-1210 Brussel

BELGIË

Service public fédéral économie, PME, classes moyennes et énergie

Direction générale des Analyses économiques et de l'Economie internationale

Service licences

Rue du Progrès 50

B-1210 Bruxelles

BELGIQUE

Tfn +32 22776713, +32 22775459

Fax +32 22775063

E-post: frieda.coosemans@economie.fgov.be

johan.debontridder@economie.fgov.be

BULGARIEN

Министерство на икономиката

ул.”Славянска” № 8

1052 София/Sofia

БЪЛГАРИЯ/BULGARIA

Ministry of Economy

8, Slavyanska Str.

1052 Sofia

BULGARIA

Tfn +359 29407771

Fax +359 29880727

E-post: exportcontrol@mi.government.bg

TJECKIEN

Ministerstvo průmyslu a obchodu

Licenční správa

Na Františku 32

110 15 Praha 1

ČESKÁ REPUBLIKA

Tfn +420 224907638

Fax +420 224214558

E-post: dual@mpo.cz

DANMARK

Bilaga III, nr 2 och 3

Justitsministeriet

Slotsholmsgade 10

DK-1216 København K

DANMARK

Tfn +45 72268400

Fax +45 33933510

E-post: jm@jm.dk

Bilaga II och bilaga III, nr 1

Erhvervs- og Vækstministeriet

Erhvervsstyrelsen

Eksportkontrol

Langelinie Allé 17

DK-2100 København Ø

DANMARK

Tfn +45 35291000

Fax +45 35291001

E-post: eksportkontrol@erst.dk

TYSKLAND

Bundesamt für Wirtschaft und Ausfuhrkontrolle (BAFA)

Frankfurter Straße 29–35

D-65760 Eschborn

DEUTSCHLAND

Tfn +49 61969082217

Fax +49 61969081800

E-post: ausfuhrkontrolle@bafa.bund.de

ESTLAND

Strateegilise kauba komisjon

Islandi väljak 1

15049 Tallinn

EESTI/ESTONIA

Tfn +372 6377192

Fax +372 6377199

E-post: stratkom@vm.ee

IRLAND

An tAonad Ceadúnúcháin

An Roinn Gnó, Fiontar agus Nuálaíochta

23 Sráid Chill Dara

Baile Átha Cliath 2

ÉIRE

Tfn +353 16312121

Fax +353 16312562

E-post: exportcontrol@djei.ie

Licensing Unit

Department of Jobs, Enterprise and Innovation

23 Kildare Street

Dublin 2

ÉIRE

Tfn +353 16312121

Fax +353 16312562

E-post: exportcontrol@djei.ie

GREKLAND

Υπουργείο Ανάπτυξης, Ανταγωνιστικότητας, Υποδομών, Μεταφορών και Δικτύων

Γενική Διεύθυνση Διεθνούς Οικονομικής Πολιτικής

Διεύθυνση Καθεστώτων Εισαγωγών-Εξαγωγών, Εμπορικής Άμυνας

Ερμού και Κορνάρου 1,

GR-105 63 Αθήνα/Athens

ΕΛΛΑΔΑ/GREECE

Ministry of Development, Competitiveness, Infrastructure, Transport and Networks

General Directorate for International Economic Policy

Directorate of Import-Export Regimes, Trade Defence Instruments

Ermou and Kornarou 1,

GR-105 63 Athens

GREECE

Tfn +30 2103286021-22, +30 2103286051-47

Fax +30 2103286094

E-post: e3a@mnec.gr, e3c@mnec.gr

SPANIEN

Subdirección General de Comercio Internacional de Material de Defensa y Doble Uso

Secretaría de Estado de Comercio

Ministerio de Economía y Competitividad

Paseo de la Castellana 162, planta 7

E-28046 Madrid

ESPAÑA

Tfn +34 913492587

Fax +34 913492470

E-post: sgdefensa.sscc@comercio.mineco.es

FRANKRIKE

Ministère des finances et des comptes publics

Direction générale des douanes et droits indirects

Bureau E2

11 Rue des Deux Communes

F-93558 Montreuil Cedex

FRANCE

Tfn +33 157534398

Fax +33 157534832

E-post: dg-e2@douane.finances.gouv.fr

KROATIEN

Ministarstvo vanjskih i europskih poslova

Samostalni sektor za trgovinsku politiku i gospodarsku multilateralu

Trg Nikole Šubića Zrinskog 7–8

10 000 Zagreb

REPUBLIKA HRVATSKA

Tfn +385 16444625 (626)

Fax +385 16444601

ITALIEN

Ministero dello Sviluppo Economico

Direzione Generale per la Politica Commerciale Internazionale

Divisione IV

Viale Boston 25

00144 Roma

ITALIA

Tfn +39 0659932439

Fax +39 0659647506

E-post: polcom4@mise.gov.it

CYPERN

Υπουργείο Ενέργειας, Εμπορίου, Βιομηχανίας και Τουρισμού

Υπηρεσία Εμπορίου

Κλάδος Έκδοσης Αδειών Εισαγωγών/Εξαγωγών

Ανδρέα Αραούζου 6

CY-1421 Λευκωσία

ΚΥΠΡΟΣ/CYPRUS

Ministry of Energy, Commerce, Industry and Tourism

Trade Service

Import/Export Licensing Section

6 Andreas Araouzos Street

CY-1421 Nicosia

CYPRUS

Tfn +357 22867100, +357 22867197, +357 22867332

Fax +357 22375443

E-post: ,

LETTLAND

Ārlietu ministrija

K.  Valdemāra iela 3

LV-1395 Rīga

LATVIJA

Tfn +371 67016426

Fax +371 67828121

E-post: mfa.cha@mfa.gov.lv

LITAUEN

Policijos departamento prie Vidaus reikalų ministerijos

Viešosios policijos valdybos Licencijavimo skyrius

Saltoniškių g. 19

LT-08105 Vilnius

LIETUVA/LITHUANIA

Tfn +370 82719767

Fax +370 52719976

E-post: leidimai.pd@policija.lt

LUXEMBURG

Ministère de l'Economie

Office des Licences

19–21, boulevard Royal

L-2449 Luxembourg

BP 113/L-2011 Luxembourg

LUXEMBOURG

Tfn +352 226162

Fax +352 466138

E-post: office.licences@eco.etat.lu

UNGERN

Magyar Kereskedelmi Engedélyezési Hivatal

Németvölgyi út 37–39

H-1124 Budapest

MAGYARORSZÁG/HUNGARY

Tfn +36 14585599

Fax +36 14585885

E-post: armstrade@mkeh.gov.hu

ΜΑLTA

Dipartiment tal-Kummerċ

Servizzi ta' Kummerċ

Lascaris

Valletta VLT2000

MALTA

Commerce Department

Trade Services

Lascaris

Valletta VLT2000

MALTA

Tfn +356 21242270

Fax +356 25690286

NEDERLÄNDERNA

Ministerie van Buitenlandse Zaken

Directoraat-Generaal Buitenlandse Economische Betrekkingen

Directie Internationale Marktordening en Handelspolitiek

Bezuidenhoutseweg 67

Postbus 20061

2500 EB Den Haag

NEDERLAND

Tfn +31 703485954, +31 703484652

ÖSTERRIKE

Bundesministerium für Wissenschaft, Forschung und Wirtschaft

Abteilung ”Außenwirtschaftskontrolle” C2/9

Stubenring 1

A-1011 Wien

ÖSTERREICH

Tfn +43 1711008341

Fax +43 1711008366

E-post: post.c29@bmwfw.gv.at

POLEN

Ministerstwo Gospodarki

Departament Handlu i Usług

Plac Trzech Krzyży 3/5

00-507 Warszawa

POLSKA/POLAND

Tfn +48 226935553

Fax +48 226934021

E-post: SekretariatDHU@mg.gov.pl

PORTUGAL

Ministério das Finanças

AT-Autoridade Tributária e Aduaneira

Direcção de Serviços de Licenciamento

Rua da Alfândega, n. 5, r/c

P-1149-006 Lisboa

PORTUGAL

Tfn +351 218813843

Fax +351 218813986

E-post: dsl@at.gov.pt

RUMÄNIEN

Ministerul Economiei, Comerțului și Turismului

Departamentul pentru Comerț Exterior și Relații Internaționale

Direcția Politici Comerciale

Calea Victoriei nr. 152

București, sector 1

Cod poștal 010096

ROMÂNIA

Tfn +40 214010552, +40 214010504, +40 214010507

Fax +40 214010568, +40 213150454

E-post: adrian.berezintu@dce.gov.ro

SLOVENIEN

Ministrstvo za gospodarski razvoj in tehnologijo

Direktorat za notranji trg, Sektor za trgovinsko politiko

Kotnikova 5

1000 Ljubljana

Republika Slovenija

Tfn +386 1 400 3564;

Fax +386 1 400 3588

Ministry for Economic Development and Technology

Directorate for Internal Market, Trade Policy Division

Kotnikova 5

1000 Ljubljana

The Republic of Slovenia

Tfn +386 1 400 3564;

Fax +386 1 400 3588

SLOVAKIEN

Ministerstvo hospodárstva Slovenskej republiky

Odbor výkonu obchodných opatrení

Mierová 19

827 15 Bratislava

SLOVENSKO

Tfn +421 248542163

Fax +421 243423915

E-post: lucia.filipkova@economy.gov.sk

FINLAND

Sisäministeriö

Poliisiosasto

PL 26

FI-00023 Valtioneuvosto

FINLAND

Inrikesministeriet

Polisavdelningen

PB 26

FI-00023 Statsrådet

SUOMI/FINLAND

Tfn +358 295480171

Fax +358 916044635

E-post: kirjaamo@intermin.fi

SVERIGE

Kommerskollegium

Box 6803

SE-113 86 Stockholm

SVERIGE

Tfn +46 86904800

Fax +46 8306759

E-post: registrator@kommers.se

FÖRENADE KUNGARIKET

Import av varor som anges i bilaga II:

Department for Business, Innovation and Skills (BIS)

Import Licensing Branch (ILB)

E-post: enquiries.ilb@bis.gsi.gov.uk

Export av varor som anges i bilaga II eller III samt tillhandahållande i den mening som avses i artiklarna 3.1 och 4.1 av tekniskt bistånd som rör de varor som anges i bilaga II:

Department for Business, Innovation and Skills (BIS)

Export Control Organisation

1 Victoria Street

London

SW1H 0ET

UNITED KINGDOM

Tfn +44 2072154594

Fax +44 2072152635

E-post: eco.help@bis.gsi.gov.uk

B.  Adress för anmälningar till Europeiska kommissionen

European Commission

Service for Foreign Policy Instruments

Office EEAS 7/99

B-1049 Bruxelles/Brussel

BELGIQUE/BELGIË

E-post: relex-sanctions@ec.europa.eu

_____________

BILAGA II

Förteckning över varor som avses i artiklarna 3 och 4

Inledande anmärkning:

”KN-numren” i denna bilaga avser varukoder som specificeras i del 2 av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87(16).

När KN-numret föregås av ”ex” utgör de varor som omfattas av denna förordning endast en del av KN-numrets tillämpningsområde och bestäms då av både beskrivningen i denna bilaga och av tillämpningsområdet för KN-numret.

Anm.:

1.  Punkterna 1.3 och 1.4 i avsnitt 1 om varor avsedda för avrättning av människor omfattar inte medicintekniska varor.

2.  Syftet med kontrollerna i denna bilaga ska inte omintetgöras genom export av varor som inte är underställda kontroll (inklusive anläggningar) men som innehåller en eller flera beståndsdelar vilka är underställda kontroll, när den eller de beståndsdelar som är underställda kontroll utgör huvudbeståndsdelen av varan och det är möjligt att avlägsna den och använda den för andra ändamål.

Anm.: Vid bedömning huruvida en eller flera beståndsdelar ska betraktas som huvudbeståndsdel ska hänsyn tas till kvantitet, värde, tekniskt kunnande samt andra omständigheter som är av betydelse för att bedöma huruvida en eller flera av de kontrollerade beståndsdelarna är en huvudbeståndsdel av de varor som anskaffas.

KN-nummer

Beskrivning

 

1.  Produkter avsedda för avrättning av människor:

ex44219097

ex82089000

1.1  Galgar, giljotiner och blad till giljotiner

ex85437090

ex94017900

ex94018000

ex94021000

1.2  Elektriska stolar för avrättning av människor

ex94060038

ex94060080

1.3  Lufttäta kammare av t.ex. stål och glas avsedda för avrättning av människor genom användning av en dödlig gas eller ett dödligt ämne

ex84138100

ex90189050

ex90189060

ex90189084

1.4  System för automatisk injicering av droger som är avsedda för avrättning av människor genom användning av ett dödligt kemiskt ämne

 

2.  Varor som inte är lämpliga för användning av brottsbekämpande myndigheter i syfte att begränsa människors rörelsefrihet:

ex85437090

2.1  Anordningar för elchocker avsedda att bäras på kroppen, t.ex. bälten, manschetter och handfängsel som är konstruerade för att begränsa människors rörelsefrihet genom användning av elchocker

ex73269098

ex76169990

ex83015000

ex39269097

ex42033000

ex42034000

ex42050090

2.2  Tumfängsel, fingerfängsel, tumskruvar och fingerskruvar

Anm.:

Denna punkt omfattar fängsel och skruvar, oavsett om de är sågtandade eller inte.

ex73269098

ex76169990

ex83015000

ex39269097

ex42033000

ex42034000

ex42050090

ex62171000

ex63079098

2.3  Fotfängsel med mellanliggande stång, rörelsebegränsande benvikter, samt kedjor som är avsedda att kedja samman flera människor och som är försedda med sådana fotfängsel eller benvikter

Anm.:

1.  Fotfängsel med mellanliggande stång är bojor eller ringar som sitter runt fotlederna, är utrustade med en låsmekanism och sammanbinds av en stel stång, som vanligtvis är tillverkad av metall.

2.  Denna punkt omfattar fotfängsel med mellanliggande stång och rörelsebegränsande benvikter som är kopplade till vanliga handfängsel via en kedja.

ex73269098

ex76169990

ex83015000

ex39269097

ex42033000

ex42034000

ex42050090

ex62171000

ex63079098

2.4  Fängsel som är avsedda att begränsa människors rörelsefrihet och avsedda att fästas i vägg, golv eller tak

ex94016100

ex94016900

ex94017100

ex94017900

ex94018000

ex94021000

2.5  Tvångsstolar: stolar som är försedda med bojor eller andra anordningar för att begränsa en människas rörelsefrihet

Anm.:

Denna punkt innebär inte något förbud mot stolar som enbart är försedda med remmar eller bälten.

ex94029000

ex94032020

ex94032080

ex94035000

ex94037000

ex94038100

ex94038900

2.6  Skivor och bänkar försedda med bojor eller andra anordningar för att begränsa en människas rörelsefrihet

Anm.:

Denna punkt innebär inte något förbud mot skivor och bänkar som enbart är försedda med remmar eller bälten.

ex94029000

ex94032020

ex94035000

ex94037000

ex94038100

ex94038900

2.7  Bursängar: sängar med en bur (fyra sidor och ett tak) eller liknande konstruktion som håller en människa instängd, där taket eller en eller flera sidor är försedda med stänger av metall eller annat material, och där buren kan öppnas endast från utsidan

ex94029000

ex94032020

ex94035000

ex94037000

ex94038100

ex94038900

2.8  Nätsängar: sängar med en bur (fyra sidor och ett tak) eller liknande konstruktion som håller en människa instängd, där taket eller en eller flera sidor är försedda med nät, och där buren kan öppnas endast från utsidan

 

3.  Bärbara anordningar som inte är lämpliga för användning av brottsbekämpande myndigheter vid upploppskontroll eller självförsvar:

ex93040000

3.1  Batonger eller klubbor, tillverkade av metall eller annat material och försedda med metallpiggar

ex39269097

ex73269098

3.2  Sköldar med metallpiggar

 

4.  Piskor:

ex66020000

4.1  Piskor med flera snärtar eller läderremmar, t.ex. knutpiska eller niosvansad katt

ex66020000

4.2  Piskor med en eller flera snärtar eller läderremmar, försedda med hullingar, krokar, piggar, metalltråd eller liknande föremål som ökar snärtens eller läderremmens verkan

_____________

BILAGA III

Förteckning över de varor som avses i artikel 11

Inledande anmärkning:

”KN-numren” i denna bilaga avser varukoder som specificeras i del 2 av bilaga I till förordning (EEG) nr 2658/87.

När KN-numret föregås av ”ex” utgör de varor som omfattas av denna förordning endast en del av KN-numrets tillämpningsområde och bestäms då av både beskrivningen i denna bilaga och av tillämpningsområdet för KN-numret.

Anm.:

1.  Syftet med kontrollerna i denna bilaga får inte omintetgöras genom export av varor som inte är underställda kontroll (inklusive anläggningar) men som innehåller en eller flera beståndsdelar vilka är underställda kontroll, när den eller de beståndsdelar som är underställda kontroll utgör huvudbeståndsdelen av varan och det är möjligt att avlägsna den och använda den för andra ändamål.

Anm.: Vid bedömning huruvida en eller flera beståndsdelar ska betraktas som huvudbeståndsdel ska hänsyn tas till kvantitet, värde, tekniskt kunnande samt andra omständigheter som är av betydelse för att bedöma huruvida en eller flera av de kontrollerade beståndsdelarna är en huvudbeståndsdel av de varor som anskaffas.

2.  Kemikalier är i vissa fall förtecknade efter namn och CAS-nummer. Kemikalier med samma strukturformel (inklusive hydrater) omfattas av förteckningen oavsett namn eller CAS-nummer. CAS-nummer anges för att underlätta kontrollen av en särskild kemikalie eller kemisk blandning oavsett nomenklatur. CAS-nummer kan inte användas som enda identifiering eftersom några former av de förtecknade kemikalierna har olika CAS-nummer, och blandningar som innehåller en förtecknad kemikalie kan också ha olika CAS-nummer.

KN-nummer

Beskrivning

 

1.  Produkter avsedda att begränsa människors rörelsefrihet:

ex73269098

ex76169990

ex83015000

ex39269097

ex42033000

ex42034000

ex42050090

ex62171000

ex63079098

1.1  Bojor och kedjor avsedda att kedja samman flera människor

Anm.:

1.  Bojor är rörelsebegränsande anordningar som består av två klovar eller ringar med en mellanliggande kedja eller stång, och är utrustade med en låsmekanism.

2.  Denna punkt omfattar inte sådana benvikter och kedjor som förbjuds i punkt 2.3 i bilaga II.

3.  Denna punkt omfattar inte ”vanliga handfängsel”. Vanliga handfängsel är handfängsel som uppfyller samtliga följande villkor:

—  Totallängden, inklusive kedja och mätt från den ena klovens ytterkant till den andra klovens ytterkant, är mellan 150 och 280 mm när båda klovarna är låsta.

—  Omkretsen på insidan av varje klove är högst 165 mm när spärren är ansatt vid det sista hacket som når låsmekanismen.

—  Omkretsen på insidan av varje manschett är minst 200 mm när spärren är ansatt vid det första hacket som når låsmekanismen.

—  Klovarna har inte modifierats för att orsaka fysisk smärta eller lidande.

ex73269098

ex76169990

ex83015000

ex39269097

ex42033000

ex42034000

ex42050090

ex62171000

ex63079098

1.2  Enskilda klovar eller ringar som är utrustade med en låsmekanism och vars omkrets på insidan överstiger 165 mm när spärren är ansatt vid det sista hacket som når låsmekanismen

Anm.:

Denna punkt omfattar halsfängsel och andra enskilda klovar eller ringar som är utrustade med en låsmekanism och kopplade till vanliga handfängsel via en kedja.

ex65050010

ex65050090

ex65069100

ex65069910

ex65069990

1.3  Spotthuvor: huvor, inklusive huvor tillverkade av nät, som är försedda med ett munskydd som förhindrar spottning

Anm.:

Denna punkt omfattar spotthuvor som är kopplade till vanliga handfängsel via en kedja.

 

2.  Vapen och utrustning avsedd för upploppskontroll eller självförsvar:

ex85437090

ex93040000

2.1  Bärbara vapen för elektrisk urladdning som kan rikta en elchock mot en enda person åt gången, inklusive men inte begränsat till elektriska batonger, elektriska sköldar, elchockspistoler och elpilsgevär

Anm.:

1.  Denna punkt omfattar inte elektriska bälten och andra anordningar som omfattas av punkt 2.1 i bilaga II.

2.  Denna punkt omfattar inte individuell utrustning för elchocker när den medföljer den person som ska använda den för sitt eget personliga skydd.

ex85439000

ex93059900

2.2  Satser som innehåller alla väsentliga komponenter för sammansättning av bärbara vapen för elektrisk urladdning som omfattas av punkt 2.1

Anm.:

Följande varor anses vara väsentliga komponenter:

—  Den enhet som avger en elchock.

—  Kontakten, även om den ingår i en fjärrkontroll.

—  Elektroderna eller, i tillämpliga fall, de ledningar genom vilka elchocken utdelas.

ex85437090

ex93040000

2.3  Fasta eller monterbara vapen för elektrisk urladdning som täcker ett större område och kan rikta elchocker mot flera personer

 

3.  Vapen och utrustning för spridning av oskadliggörande eller irriterande ämnen vid upploppskontroll eller självförsvar samt besläktade ämnen:

ex84242000

ex84248900

ex93040000

3.1  Bärbara vapen och utrustning som antingen utdelar en dos av ett oskadliggörande eller irriterande kemiskt ämne riktat mot en enskild person eller sprider en dos av ett sådant ämne som påverkar ett begränsat område, t.ex. i form av en dimma eller ett moln.

Anm.:

1.  Denna punkt omfattar inte utrustning som omfattas av punkt ML7 e i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning(17).

2.  Denna punkt omfattar inte individuell bärbar utrustning, även om den innehåller ett kemiskt ämne, när den medföljer den person som ska använda den för sitt eget personliga skydd.

3.  Utöver relevanta kemiska ämnen, t.ex. agens för upploppskontroll eller syntetisk pepparspray (PAVA), ska de varor som omfattas av punkterna 3.3 och 3.4 anses vara oskadliggörande eller irriterande kemiska ämnen.

ex29242998

3.2  N-vanillinylpelargonamid (PAVA) (CAS RN 2444-46-4)

ex33019030

3.3  Oljeharts av spansk peppar (oleoresin capsicum) (OC) (CAS 8023-77-6)

ex29242998

ex29399900

ex33019030

ex33021090

ex33029010

ex33029090

ex38249097

3.4  Blandningar som innehåller minst 0,3 viktprocent PAVA eller OC och ett lösningsmedel (t.ex. etanol, 1‑propanol eller hexan) och som i sig själva skulle kunna användas som oskadliggörande eller irriterande agens, särskilt i aerosoler och i vätskeform, eller som skulle kunna användas för tillverkning av oskadliggörande eller irriterande agens

Anm.:

1.  Denna punkt omfattar inte såser och preparat för tillredning av såser, soppor och preparat för tillredning av soppor, samt blandningar för smaksättning och kryddning, förutsatt att PAVA eller OC inte är det enda ingående smakämnet.

2.  Denna punkt omfattar inte läkemedel för vilka ett godkännande för försäljning har beviljats i enlighet med unionsrätten(18).

ex84242000

ex84248900

3.5  Fast utrustning för spridning av oskadliggörande eller irriterande kemiska ämnen, som kan fästas på en vägg eller i ett tak inuti en byggnad, som omfattar en behållare med irriterande eller oskadliggörande kemiska agens och som aktiveras med hjälp av fjärrkontroll

Anm.:

Utöver relevanta kemiska ämnen, t.ex. agens för upploppskontroll eller syntetisk pepparspray (PAVA), ska de varor som omfattas av punkterna 3.3 och 3.4 anses vara oskadliggörande eller irriterande kemiska ämnen.

ex84242000

ex84248900

ex93040000

3.6  Fast eller monterbar utrustning för spridning av oskadliggörande eller irriterande kemiska agens som täcker ett större område och inte är avsedd att fästas på en vägg eller i ett tak inuti en byggnad

Anm.:

1.  Denna punkt omfattar inte utrustning som omfattas av punkt ML7 e i Europeiska unionens gemensamma militära förteckning.

2.  Denna punkt omfattar även vattenkanoner.

3.  Utöver relevanta kemiska ämnen, t.ex. agens för upploppskontroll eller syntetisk pepparspray (PAVA), ska de varor som omfattas av punkterna 3.3 och 3.4 anses vara oskadliggörande eller irriterande kemiska ämnen.

_____________

BILAGA IV

Varor som kan användas till dödsstraff som avses i artikel 16

KN-nummer

Beskrivning

 

1.  Produkter som kan användas för avrättning av människor genom dödlig injektion:

 

1.1  Kort- och medellångverkande barbituratbaserade anestetika inklusive, men inte begränsat till:

ex29335390 [a–f]

ex29335995 [g och h]

a)  amobarbital (CAS RN 57-43-2)

b)  natriumsalt av amobarbital

(CAS RN 64-43-7)

c)  pentobarbital (CAS RN 76-74-4)

d)  natriumsalt av pentobarbital

(CAS 57-33-0)

e)  sekobarbital (CAS RN 76-73-3)

f)  natriumsalt av sekobarbital

(CAS RN 309-43-3)

g)  tiopental (CAS RN 76-75-5)

h)  natriumsalt av tiopental

(CAS RN 71-73-8), också känt som tiopentalnatrium

ex30039000

ex30049000

ex38249096

Anm.:

Denna punkt omfattar också produkter som innehåller något av de anestetika som förtecknas under kort- eller medellångverkande barbituratbaserade anestetika.

_____________

BILAGA V

Unionens generella exporttillstånd EU GEA [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning]

Del 1 – Varor

Detta generella exporttillstånd omfattar varor som anges i bilaga IV till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning och komplettera fotnoten](19).

Det omfattar också tillhandahållanden av tekniskt bistånd till slutanvändaren i den omfattning detta bistånd erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av sådana varor som får exporteras, om biståndet tillhandahålls av exportören.

Del 2 – Bestämmelseorter/bestämmelseländer

Exporttillstånd enligt förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] krävs inte för leveranser till ett land eller territorium som ingår i unionens tullområde, som med avseende på tillämpningen av den här förordningen omfattar Ceuta, Helgoland och Melilla (artikel 34.2).

Detta generella exporttillstånd är giltigt inom hela unionen för export till följande bestämmelseorter/bestämmelseländer:

Danska territorier som inte ingår i unionens tullområde:

—  Färöarna

—  Grönland

Franska territorier som inte ingår i unionens tullområde:

—  Franska Polynesien

—  De franska sydliga och antarktiska områdena

—  Nya Kaledonien och tillhörande områden

—  Saint Barthélemy

—  Saint-Pierre och Miquelon

—  Wallis och Futuna

Nederländska territorier som inte ingår i unionens tullområde:

—  Aruba

—  Bonaire

—  Curaçao

—  Saba

—  Sint Eustatius

—  Sint-Maarten

Relevanta brittiska territorier som inte ingår i unionens tullområde:

—  Anguilla

—  Bermuda

—  Falklandsöarna

—  Gibraltar

—  Montserrat

—  Sankt Helena och tillhörande områden

—  Sydgeorgien och Sydsandwichöarna

—  Turks- och Caicosöarna

Albanien

Andorra

Argentina

Australien

Benin

Bolivia

Bosnien och Hercegovina

Colombia

Costa Rica

Djibouti

Dominikanska Republiken

Ecuador

f.d. jugoslaviska republiken Makedonien

Filippinerna

Gabon

Georgien

Guinea-Bissau

Honduras

Island

Kanada

Kap Verde

Kirgizistan

Liberia

Liechtenstein

Mexiko

Moldavien

Mongoliet

Montenegro

Moçambique

Namibia

Nepal

Nya Zeeland

Nicaragua

Norge

Panama

Paraguay

Rwanda

San Marino

São Tomé och Príncipe

Serbien

Seychellerna

Sydafrika

Schweiz (inklusive Büsingen och Campione d'Italia)

Turkiet

Turkmenistan

Ukraina

Uruguay

Uzbekistan

Venezuela

Östtimor

Togo

Del 3 – Villkor och krav för användningen av detta generella exporttillstånd

1.  Detta generella exporttillstånd får inte användas om

a)  exportören har förbjudits att använda detta generella exporttillstånd i enlighet med artikel 20.1 i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning],

b)  de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad har informerat exportören om att varorna i fråga, i sin helhet eller delvis, är eller kan tänkas vara avsedda för återexport till tredjeland eller för att användas till dödsstraff i ett tredjeland,

c)  exportören vet eller har rimliga skäl att anta att varorna i fråga, i sin helhet eller delvis, är avsedda antingen för återexport till tredjeland eller för att användas till dödsstraff i ett tredjeland,

d)  de berörda varorna exporteras till en tullfri zon eller ett frilager på en bestämmelseort som omfattas av detta generella exporttillstånd,

e)  exportören är tillverkaren av de berörda läkemedlen och inte har ingått ett rättsligt bindande avtal med distributören som förelägger distributören att se till att alla leveranser och överföringar omfattas av ett rättsligt bindande avtal som kräver, helst med avskräckande avtalsenliga påföljder, att kunden

i)  inte använder någon av de varor som mottagits från distributören till dödsstraff,

ii)  inte levererar eller överför någon av dessa varor till en tredje part, om kunden vet eller har rimliga skäl att anta att varorna är avsedda att användas till dödsstraff, och

iii)  ålägger den tredje part till vilken kunden kan leverera eller överföra någon av dessa varor samma krav,

f)  exportören inte är tillverkaren av de berörda läkemedlen och inte har fått en undertecknad slutanvändarförklaring från slutanvändaren i bestämmelselandet,

g)  exportören av läkemedel inte har ingått ett rättsligt bindande avtal med distributören eller slutanvändare som kräver, helst med avskräckande avtalsenliga påföljder, att distributören eller, om avtalet ingicks av slutanvändaren, slutanvändaren ska inhämta ett förhandsgodkännande från exportören för

i)  överlåtelse eller leverans av någon del av transporten till en brottsbekämpande myndighet i ett land eller territorium som inte har avskaffat dödsstraffet,

ii)  överlåtelse eller leverans av någon del av transporten till en fysisk eller juridisk person, en enhet eller ett organ som upphandlar relevanta varor för eller tillhandahåller tjänster som inbegriper användning av sådana varor till en sådan brottsbekämpande myndighet, och

iii)  återexport eller överföring av någon del av leveransen till ett land eller territorium som inte har avskaffat dödsstraffet, eller

h)  exportören av andra varor än läkemedel inte har ingått ett sådant rättsligt bindande avtal som avses i led g med slutanvändaren.

2.  Exportörer som använder detta generella exporttillstånd EU GEA [EUT: Vänligen för in EUT-nummer för denna förordning] ska underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de är bosatta eller etablerade om sin första användning av detta generella exporttillstånd senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum.

Exportörerna ska också rapportera i tulldeklarationen att de använder detta generella exporttillstånd EU GEA [EUT: Vänligen för in EUT-nummer för denna förordning] genom att i fält 44 ange relevant kod från Taric‑databasen.

3.  Medlemsstaterna ska fastställa rapporteringskraven i samband med användningen av detta generella exporttillstånd samt de ytterligare upplysningar som den medlemsstat från vilken exporten sker kan kräva om de produkter som exporteras enligt detta generella exporttillstånd.

En medlemsstat kan kräva att en exportör som är bosatt eller etablerad i den medlemsstaten registrerar sig före den första användningen av detta generella exporttillstånd. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 20.1 i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] ska registreringen vara automatisk och erkännas av de behöriga myndigheterna till exportören utan dröjsmål, och under alla omständigheter inom tio arbetsdagar från mottagandet.

_____________

BILAGA VI

Förteckning över medlemsstaters territorier som avses i artikel 11.2

DANMARK

—  Grönland

FRANKRIKE

—  Nya Kaledonien och tillhörande områden

—  Franska Polynesien

—  De franska sydliga och antarktiska områdena

—  Wallis- och Futunaöarna

—  Saint-Pierre-et-Miquelon

TYSKLAND

—  Büsingen

_____________

BILAGA VII

Formulär för export- eller importtillstånd som avses i artikel 21.1

Teknisk specifikation:

Följande formulär ska ha formatet 210 × 297 mm, med en måttvariation på högst 5 mm mindre och 8 mm mer. Fälten är baserade på en måttenhet på en tiondel av en tum horisontellt och en sjättedel av en tum vertikalt. Underavdelningarna är baserade på en måttenhet på en tiondel av en tum horisontellt.

20181129-P8_TA-PROV(2018)0467_SV-p0000002.png

20181129-P8_TA-PROV(2018)0467_SV-p0000003.png[EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning överallt där man hänvisar till förordning 1236/2005: fältet till höger om fält 1, och fält 15 ]

Förklarande noter till formuläret

”Tillstånd för export eller import av varor som kan användas för tortyr (förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning])”

Detta formulär för tillstånd ska användas för att utfärda tillstånd för export eller import av varor i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för förordning och komplettera fotnoten](20). Det bör inte användas för att ge tillstånd till tillhandahållande av tekniskt stöd.

Den utfärdande myndigheten är den myndighet somdefinieras i artikel 2 h i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning]och som anges i förteckningen i bilaga I till den förordningen .

Tillstånd ska utfärdas på detta ensidiga formulär, som bör vara tryckt på båda sidor. Den behöriga tullmyndigheten ska dra av den exporterade kvantiteten från den totala tillgängliga kvantiteten. Den måste säkerställa att de olika varorna som är föremål för tillstånd tydligt separeras för detta ändamål.

När medlemsstaternas nationella förfaranden kräver ytterligare kopior av formuläret (till exempel för ansökningen) kan detta tillståndsformulär inbegripas i en uppsättning formulär som innehåller nödvändiga kopior enligt tillämpliga nationella regler. I fältet ovanför fält 3 för varje exemplar och i marginalen på vänster sida ska det tydligt anges för vilket ändamål (t.ex. ansökan, kopia för sökanden) de relevanta kopiorna är avsedda. Endast ett exemplar ska utgöra det tillståndsformulär som finns i bilaga VII till förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning].

Fält 1

Sökande:

Ange sökandens namn och fullständiga adress.

Sökandens tullnummer kan också anges (frivilligt i de flesta fall).

Typen av sökande bör anges (frivilligt) i relevant fält, med angivande av siffrorna 1, 2 eller 4 med hänvisning till de punkter som anges i definitionen i artikel 2 i i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning].

Fält 3

Tillståndsnummer:

Fyll i numret och kryssa antingen i fältet för export eller för import. Se artikel 2 d och e och artikel 34 i förordning(EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] för definitioner av begreppen ”export” och ”import”.

Fält 4

Förfallodag:

Ange dag (två siffror), månad (två siffror) och år (fyra siffror).

Fält 5

Ombud/representant:

Ange namn på en vederbörligen bemyndigad representant eller ett vederbörligen bemyndigat (tull)ombud som agerar på sökandens vägnar, om ansökningen inte lämnas in av sökanden. Se också artikel 18 i förordning (EU) nr 952/2013.

Fält 6

Land där varorna finns:

Ange både landet i fråga och relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009(21). Se kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012(22) .

Fält 7

Bestämmelseland:

Ange både landet i fråga och relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 471/2009. Se förordning (EU) nr 1106/2012.

Fält 10

Varubeskrivning:

Tänk på att inbegripa uppgifter om de berörda varornas förpackning. Observera att varornas värde också kan anges i fält 10.

Om det inte finns tillräckligt utrymme i fält 10, fortsätt på ett bifogat blankt papper, med angivande av tillståndsnummer. Ange numret på bilagorna i fält 16.

Detta formulär är utformat för att användas för upp till tre olika typer av varor (se bilagorna II och III till förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning]). Om det är nödvändigt att ge tillstånd för export eller import av fler än tre typer av varor, bevilja två tillstånd.

Fält 11

Varunr:

Detta fält behöver endast fyllas i på baksidan av formuläret. Kontrollera att varunumret motsvarar det tryckta varunummer i fält 11 som finns vid sidan av beskrivningen av den relevanta varan.

Fält 14

Särskilda krav och villkor:

Om det inte finns tillräckligt utrymme i fält 14, fortsätt på ett bifogat blankt papper, med angivande av tillståndsnummer. Ange numret på bilagorna i fält 16.

Fält 16

Antal bilagor:

Ange antalet bilagor, om sådana förekommer (se förklaringarna till fälten 10 och 14).

BILAGA VIII

Formulär för tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster som avses i artikel 21.1

Teknisk specifikation:

Följande formulär ska ha formatet 210 × 297 mm, med en måttvariation på högst 5 mm mindre och 8 mm mer. Fälten är baserade på en måttenhet på en tiondel av en tum horisontellt och en sjättedel av en tum vertikalt. Underavdelningarna är baserade på en måttenhet på en tiondel av en tum horisontellt.

20181129-P8_TA-PROV(2018)0467_SV-p0000004.png

20181129-P8_TA-PROV(2018)0467_SV-p0000005.png

[EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning överallt där man hänvisar till förordning 1236/2005: fältet till höger om fält 1, fältet till vänster om fält 1 (vertikal text), fält 19, fältet till höger om fältet ”Rapport om användningen av tillåtna kvantiteter”]

Förklarande noter till formuläret

”Tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster som avser varor som kan användas för dödsstraff eller tortyr (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning](23))”

Detta formulär för tillstånd ska användas för att utfärda tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster i enlighet med förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning].

Den utfärdande myndigheten är den myndighet som definieras i artikel 2 h i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning]. Det är en myndighet som är upptagen i förteckningen över behöriga myndigheter i bilaga I till den förordningen.

Fält 1

Ansökande förmedlare

Ange den ansökande förmedlarens namn och fullständiga adress. Förmedlare definieras i artikel 2 l i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning].

Fält 3

Tillståndsnummer

Ange numret och kryssa för den ruta som anger om tillståndet är individuellt eller globalt (se artikel 2 p och q i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] för definitionerna).

Fält 4

Sista giltighetsdag

Ange dag (två siffror), månad (två siffror) och år (fyra siffror). Giltighetstiden för ett individuellt tillstånd är mellan tre och tolv månader, och för ett globalt tillstånd mellan ett och tre år. När giltighetstiden går ut kan en förlängning vid behov begäras.

Fält 5

Mottagare

Ange namn, adress och huruvida mottagaren i det tredjeland som är bestämmelseland är slutanvändare, distributör som avses i artikel 2 r i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] eller en part som har en annan roll i transaktionen.

Om mottagaren är en distributör som också använder en del av leveransen i ett särskilt slutanvändningssyfte, kryssa för både ”Distributör” och ”Slutanvändare” och ange slutanvändningen i fält 11.

Fält 6

Tredjeland där varorna finns

Ange både landet i fråga och relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009(24). Se kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012(25).

Fält 7

Tredjeland som är bestämmelseland

Ange både landet i fråga och relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 471/2009. Se förordning (EU) nr 1106/2012.

Fält 9

Utfärdande medlemsstat

Ange på respektive rad såväl den berörda medlemsstaten som relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 471/2009. Se förordning (EU) nr 1106/2012.

Fält 11

Slutanvändning

Ge en detaljerad beskrivning av hur varorna kommer att användas, och ange också huruvida slutanvändaren är en brottsbekämpande myndighet enligt definitionen i artikel 2 c i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] eller en tillhandahållare av utbildning i användningen av de förmedlade varorna.

Lämna fältet tomt om förmedlingstjänsterna tillhandahålls en distributör, om inte distributören själv använder del av leveransen i ett särskilt slutanvändningssyfte.

Fält 12

Varornas exakta belägenhet i det tredjeland som de ska exporteras ifrån

Ange var varorna finns i det tredjeland från vilket de kommer att tillhandahållas den person eller enhet eller det organ som anges i fält 2. Platsen ska vara en adress i det land som anges i fält 6 eller liknande information som beskriver var varorna finns. Obs! Det är inte tillåtet att ange ett postboxnummer eller en liknande postadress.

Fält 13

Beskrivning av varan

Beskrivningen av varorna bör innehålla en hänvisning till en specifik vara i bilaga III eller bilaga IV till förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning]. Tänk på att inbegripa uppgifter om de berörda varornas förpackning.

Om det inte finns tillräckligt utrymme i fält 13, fortsätt på ett bifogat blankt papper, med angivande av tillståndsnummer. Ange antalet bilagor i fält 20.

Fält 14

Varunummer

Detta fält behöver endast fyllas i på baksidan av formuläret. Kontrollera att varunumret motsvarar det tryckta varunummer i fält 14 som finns bredvid beskrivningen av den relevanta varan på framsidan.

Fält 15

HS-nummer

HS-numret är en tullkod som tilldelas varorna i Harmoniserade systemet. Om koden från EU:s kombinerade nomenklatur är känd kan den koden användas i stället. Se kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1821(26) för den gällande versionen av den kombinerade nomenklaturen.

Fält 17

Valuta och värde

Ange valuta och värde genom att ange det pris som ska betalas (utan att konvertera det). Om det priset inte är känt bör ett beräknat värde anges, och föregås av förkortningen BV. Valutan ska anges i den alfabetiska koden enligt ISO 4217:2015.

Fält 18

Särskilda krav och villkor

Fält 18 gäller vara 1, 2 eller 3 (ange vilken) som beskrivs i de ovanstående fälten 14–16. Om det inte finns tillräckligt utrymme i fält 18, fortsätt på ett bifogat blankt papper, med angivande av tillståndsnummer. Ange antalet bilagor i fält 20.

Fält 20

Antal bilagor

Ange antalet bilagor, om sådana förekommer (se förklaringarna till fälten 13 och 18).

_____________

BILAGA IX

Formulär för tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd som avses i artikel 21.1

Teknisk specifikation:

Följande formulär ska ha formatet 210 × 297 mm, med en måttvariation på högst 5 mm mindre och 8 mm mer. Fälten är baserade på en måttenhet på en tiondel av en tum horisontellt och en sjättedel av en tum vertikalt. Underavdelningarna är baserade på en måttenhet på en tiondel av en tum horisontellt.

20181129-P8_TA-PROV(2018)0467_SV-p0000006.png

[EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning överallt där man hänvisar till förordning 1236/2005: fältet till höger om fält 1, fältet till vänster om fält 1 (vertikal text), fält 15 ]

Förklarande noter till formuläret

”Tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd som rör varor som kan användas för dödsstraff eller tortyr (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning och komplettera fotnoten](27))”

Detta formulär för tillstånd ska användas för att bevilja tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd i enlighet med förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning]. Om det tekniska biståndet utgör en del av en export för vilken tillstånd har beviljats genom eller i enlighet med förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] ska detta formulär inte användas, utom i följande fall:

—  det tekniska biståndet avser varor som anges i bilaga II till förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] (se artikel 3.2), eller

—  det tekniska bistånd som rör varor som anges i bilaga III eller bilaga IV till förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] omfattar mer än vad som erfordras för installation, drift, underhåll och reparation av de exporterade varorna (se artikel 21.2 och, för varor som anges i bilaga IV, del 1 av Unionens generella exporttillstånd EU GEA [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] i bilaga V till förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning]).

Den utfärdande myndigheten är den myndighet som definieras i artikel 2 h i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning]. Det är en myndighet som är upptagen i förteckningen över behöriga myndigheter i bilaga I till den förordningen.

Tillstånd ska utfärdas på detta ensidiga formulär, vid behov med bilagor.

Fält 1

Ansökande tillhandahållare av tekniskt bistånd

Ange sökandens namn och fullständiga adress. Tillhandahållare av tekniskt bistånd definieras i artikel 2 m i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning].

Om det tekniska biståndet utgör del av en export som har beviljats tillstånd ska också sökandens tullnummer om möjligt anges, samt numret på det tillhörande exporttillståndet i fält 14.

Fält 3

Tillståndsnummer

Ange numret och kryssa för den ruta som anger den artikel i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] som tillståndet grundas på.

Fält 4

Sista giltighetsdag

Ange dag (två siffror), månad (två siffror) och år (fyra siffror). Giltighetstiden för ett tillstånd är tre till tolv månader. När giltighetstiden går ut kan en förlängning vid behov begäras.

Fält 5

Den verksamhet som bedrivs av den fysiska eller juridiska person eller enhet eller det organ som nämns i fält 2

Ange huvudsaklig verksamhet för den person eller enhet eller det organ som ska tillhandahållas det tekniska biståndet. Termen brottsförebyggande myndighet definieras i artikel 2 c i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning].

Om den huvudsakliga verksamheten inte finns med i listan, kryssa för ”Inget av ovanstående” och beskriv den huvudsakliga verksamheten med vanliga ord (t.ex. grossist, detaljhandlare, sjukhus).

Fält 6

Tredjeland eller medlemsstat som ska tillhandahållas det tekniska biståndet

Ange både landet i fråga och relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009(28). Se kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012(29).

Obs! I fält 6 ska en medlemsstat anges endast om tillståndet är grundat på artikel 4 i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning].

Fält 7

Typ av tillstånd

Ange om tillhandahållandet av tekniskt bistånd ska ske under en tidsbegränsad period och, om så är fallet, ange i dagar, veckor eller månader den period under vilken tillhandahållaren av tekniskt bistånd ska ge råd, stöd eller utbildning. Ett enda tillhandahållande av tekniskt bistånd avser en specifik begäran om råd eller stöd eller en specifik utbildning (även om det avser en kurs som pågår i flera dagar).

Fält 8

Utfärdande medlemsstat

Ange på respektive rad såväl den berörda medlemsstaten som relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 471/2009. Se förordning (EU) nr 1106/2012.

Fält 9

Beskrivning av typen av varor som det tekniska biståndet avser

Beskriv vilken typ av varor som det tekniska biståndet avser. Beskrivningen av varorna bör innehålla en hänvisning till en specifik vara i bilaga II, bilaga III eller bilaga IV till förordning (EU) [EUT: Vänligen inför numret på denna förordning].

Fält 10

Beskrivning av det tekniska bistånd för vilket tillstånd har beviljats.

Beskriv det tekniska biståndet klart och tydligt. Ange en hänvisning till datum för och nummer på ett avtal som har ingåtts av tillhandahållaren av tekniskt bistånd eller bifoga ett sådant avtal, om så är lämpligt.

Fält 11

Metod för tillhandahållande

Fält 11 ska inte fyllas i om tillståndet är grundat på artikel 4 i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning].

Om det tekniska biståndet tillhandahålls från ett annat tredjeland än det tredjeland där mottagaren är bosatt eller etablerad, ange både landet i fråga och relevant landskod från de koder som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 471/2009. Se förordning (EU) nr 1106/2012.

Fält 12

Beskrivning av utbildning i användningen av varor som det tekniska biståndet avser

Ange huruvida det tekniska stöd eller den tekniska tjänst som omfattas av definitionen av tekniskt bistånd i artikel 2 f i förordning (EU) [EUT: Vänligen inför EUT-nummer för denna förordning] åtföljs av utbildning för dem som ska använda varorna. Ange vilken typ av användare som kommer att få sådan utbildning, och ange utbildningsprogrammets mål och innehåll.

Fält 14

Särskilda krav och villkor

Om det inte finns tillräckligt utrymme i fält 14, fortsätt på ett bifogat blankt papper, med angivande av tillståndsnummer. Ange antalet bilagor i fält 16.

Fält 16

Antal bilagor

Ange antalet bilagor, om sådana förekommer (se förklaringarna till fälten 10 och 14).

_____________

BILAGA X

Upphävd förordning och en förteckning över ändringar av denna

Rådets förordning (EG) nr 1236/2005

(EUT L 200, 30.7.2005, s. 1)

 

 

Kommissionens förordning (EG) nr 1377/2006

(EUT L 255, 19.9.2006, s. 3)

 

 

Rådets förordning (EG) nr 1791/2006

(EUT L 363, 20.12.2006, s. 1)

Endast trettonde strecksatsen i artikel 1.1 vad gäller förordning (EG) nr 1236/2005 och punkt 13.5 i bilagan

 

Kommissionens förordning (EG) nr 675/2008

(EUT L 189, 17.7.2008, s. 14)

 

 

Kommissionens förordning (EU) nr 1226/2010

(EUT L 336, 21.12.2010, s. 13)

 

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1352/2011

(EUT L 338, 21.12.2011, s. 31)

 

 

Rådets förordning (EU) nr 517/2013

(EUT L 158, 10.6.2013, s. 1)

Endast fjärde strecksatsen i artikel 1.1 n och punkt 16.4 i bilagan

 

Kommissionens förordning (EU) nr 585/2013

(EUT L 169, 21.6.2013, s. 46)

 

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 37/2014

(EUT L 18, 21.1.2014, s. 1)

Endast punkt 12 i bilagan

 

Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 775/2014

(EUT L 210, 17.7.2014, s. 1)

 

 

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/1113

(EUT L 182, 10.7.2015, s. 10)

 

 

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2134

(EUT L 338, 13.12.2016, s. 1)

 

 

Kommissionens delegerade förordning (EU) 2018/181

(EUT L 40, 13.2.2018, s. 1)

 

_____________

BILAGA XI

Jämförelsetabell

Förordning (EG) nr 1236/2005

Denna förordning

Artikel 1

Artikel 1

Artikel 2

Artikel 2

Artikel 3

Artikel 3

Artikel 4

Artikel 4

Artikel 4a

Artikel 5

Artikel 4b

Artikel 6

Artikel 4c

Artikel 7

Artikel 4d

Artikel 8

Artikel 4e

Artikel 9

Artikel 4f

Artikel 10

Artikel 5

Artikel 11

Artikel 6.1

Artikel 12.1

Artikel 6.2, första stycket

Artikel 12.2, första stycket

Artikel 6.2, andra stycket, inledningsfrasen

Artikel 12.2, andra stycket, inledningsfrasen

Artikel 6.2, andra stycket, första strecksatsen

Artikel 12.2, andra stycket, led a

Artikel 6.2, andra stycket, andra strecksatsen

Artikel 12.2, andra stycket, led b

Artikel 6.2, tredje stycket

Artikel 12.2, tredje stycket

Artikel 6.3, inledningsfrasen

Artikel 12.3, första stycket

Artikel 6.3, punkt 3.1

Artikel 12.3, andra stycket

Artikel 6.3, punkt 3.2

Artikel 12.3, tredje stycket

Artikel 6a

Artikel 13

Artikel 7

Artikel 14

Artikel 7a

Artikel 15

Artikel 7b

Artikel 16

Artikel 7c.1

Artikel 17.1

Artikel 7c.2

Artikel 17.2

Artikel 7c.3, inledningsfrasen

Artikel 17.3, första stycket

Artikel 7c.3, punkt 3.1

Artikel 17.3, andra stycket

Artikel 7c.3, punkt 3.2

Artikel 17.3, tredje stycket

Artikel 7c.3, punkt 3.3

Artikel 17.3, fjärde stycket

Artikel 7c.4

Artikel 17.4

Artikel 7d

Artikel 18

Artikel 7e

Artikel 19

Artikel 8

Artikel 20

Artikel 9

Artikel 21

Artikel 10

Artikel 22

Artikel 11

Artikel 23

Artikel 12

Artikel 24

Artikel 12a

Artikel 25

Artikel 13.1, 13.2 och 13.3

Artikel 26.1, 26.2 och 26.3

Artikel 13.3a

Artikel 26.4

Artikel 13.4

Artikel 26.5

Artikel 13.5

Artikel 26.6

Artikel 13a

Artikel 27

Artikel 14

Artikel 28

Artikel 15a

Artikel 29

Artikel 15b

Artikel 30

Artikel 15c

Artikel 31

Artikel 15d

Artikel 32

Artikel 17

Artikel 33

Artikel 18

Artikel 34

Artikel 35

Artikel 19

Artikel 36

Bilaga I

Bilaga I

Bilaga II

Bilaga II

Bilaga III

Bilaga III

Bilaga IIIa

Bilaga IV

Bilaga IIIb

Bilaga V

Bilaga IV

Bilaga VI

Bilaga V

Bilaga VII

Bilaga VI

Bilaga VIII

Bilaga VII

Bilaga IX

Bilaga X

Bilaga XI

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.
(2) Europaparlamentets ståndpunkt av den 29 november 2018.
(3)Rådets förordning (EG) nr 1236/2005 av den 27 juni 2005 om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (EUT L 200 30.7.2005, s. 1).
(4)Se bilaga X.
(5)Förenta nationernas generalförsamlings resolution 3452 (XXX) av den 9 december 1975.
(6)Förenta nationernas generalförsamlings resolution nr 34/169 av den 17 december 1979.
(7)Godkänd genom resolutionerna 663 C (XXIV) av den 31 juli 1957 och 2076 (LXII) av den 13 maj 1977 av Förenta nationernas ekonomiska och sociala råd.
(8)Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).
(9)Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (EUT L 134, 29.5.2009, s. 1).
(10)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition (EUT L 94, 30.3.2012, s. 1).
(11)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(12)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 20218 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39.
(13)EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(14)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen (EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).
(15)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar (EGT L 145, 31.5.2001, s. 43).
(16)Rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EGT L 256, 7.9.1987, s. 1).
(17)Senaste version antogs av rådet den 26 februari 2018 (EUT C 98, 15.3.2018, s. 1).
(18)Se särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 726/2004 av den 31 mars 2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet (EUT L 136, 30.4.2004, s. 1) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/83/EG av den 6 november 2001 om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel (EGT L 311, 28.11.2001, s. 67).
(19)Europaparlamentets och rådets förordning EU […] av den […] om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (EUT L […], […], s. […]).
(20)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) […] om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (EUT L […], […], s. […]).
(21)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 23).
(22)Kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7).
(23)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) […] av den […] om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (EUT L […], […], s. […]).
(24)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 23).
(25)Kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7).
(26)Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2016/1821 av den 6 oktober 2016 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EEG) nr 2658/87 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om Gemensamma tulltaxan (EUT L 294, 28.10.2016, s. 1).
(27)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) […] av den […] om handel med vissa varor som kan användas till dödsstraff, tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (EUT L […], […], s. […]).
(28)Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 av den 6 maj 2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1172/95 (EUT L 152, 16.6.2009, s. 23).
(29)Kommissionens förordning (EU) nr 1106/2012 av den 27 november 2012 om tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 471/2009 om gemenskapsstatistik över utrikeshandeln med icke-medlemsstater vad gäller uppdateringen av nomenklaturen avseende länder och territorier (EUT L 328, 28.11.2012, s. 7).


Asyl-, migrations- och integrationsfonden: Förnyade åtaganden för återstående belopp ***I
PDF 361kWORD 49k
Europaparlamentets ändringar antagna den 29 november 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 vad gäller förnyade åtaganden för de återstående belopp som anslagits till stöd för genomförandet av rådets beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 eller omfördelning av dessa till andra åtgärder inom ramen för de nationella programmen (COM(2018)0719 – C8-0448/2018 – 2018/0371(COD))(1)
P8_TA-PROV(2018)0468A8-0370/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Syftet med denna förordning är att möjliggöra förnyade åtaganden för de återstående belopp som anslagits till stöd för genomförandet av rådets beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601, vilka föreskrivs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/20148, eller omfördelning av dessa till andra åtgärder inom de nationella programmen i enlighet med unionens prioriteringar och medlemsstaternas behov på området migration och asyl.
(1)  Syftet med denna förordning är att möjliggöra förnyade åtaganden för de återstående belopp som anslagits till stöd för genomförandet av rådets beslut (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601, vilka föreskrivs enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/20148, eller omfördelning av dessa till andra åtgärder inom de nationella programmen i enlighet med unionens prioriteringar och medlemsstaternas behov på särskilda områden som rör migration och asyl. Den ska också säkerställa att ett sådant förnyat åtagande eller en sådan omfördelning sker på ett transparent sätt.
_____________
_____________
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).
8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 516/2014 av den 16 april 2014 om inrättande av asyl-, migrations- och integrationsfonden, om ändring av rådets beslut 2008/381/EG och om upphävande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 573/2007/EG och nr 575/2007/EG och rådets beslut 2007/435/EG (EUT L 150, 20.5.2014, s. 168).
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Medlemsstaterna bör ha möjlighet att använda ovannämnda belopp till att fortsatt genomföra omplaceringar genom förnyade åtaganden av beloppen till samma åtgärd inom de nationella programmen. Dessutom bör det vara möjligt att, om vederbörligen motiverat i översynen av medlemsstaternas nationella program, använda dessa medel även för att hantera andra utmaningar inom området migration och asyl i enlighet med förordningen om asyl-, migrations- och integrationsfonden. Medlemsstaterna har fortfarande betydande behov på dessa områden. Förnyade åtaganden för ovannämnda belopp inom samma åtgärd, eller överföring av dem till andra åtgärder inom det nationella programmet bör vara möjligt endast en gång och med kommissionens godkännande.
(4)  Medlemsstaterna bör ha möjlighet att använda ovannämnda belopp till att fortsatt genomföra omplaceringar genom förnyade åtaganden av beloppen till samma åtgärd inom de nationella programmen. Medlemsstaterna bör som minst på nytt anslå 20 % av dessa belopp till åtgärder inom nationella program, för omplacering av personer som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd, eller för vidarebosättning eller annan tillfällig humanitär inresa. När det gäller återstoden av de beloppen bör det vara möjligt att, om det är vederbörligen motiverat i översynen av medlemsstaternas nationella program, finansiera särskilda åtgärder som föreskrivs i kapitlen II och III inom området migration och asyl i enlighet med förordningen om asyl-, migrations- och integrationsfonden, särskilt när det gäller att utveckla aspekter av det gemensamma europeiska asylsystemet, i synnerhet familjeåterförening eller stöd till laglig migration till medlemsstaterna och främjande av en effektiv integration av tredjelandsmedborgare. Medlemsstaterna har fortfarande betydande behov på dessa områden. Förnyade åtaganden för ovannämnda belopp inom samma åtgärd, eller överföring av dem till andra åtgärder inom det nationella programmet bör vara möjligt endast en gång och med kommissionens godkännande. Medlemsstaterna bör säkerställa att omfördelningen av medel sker med full respekt för de principer som anges i budgetförordningen, särskilt i fråga om effektivitet och öppenhet.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Den målgrupp som är berättigad till omplacering bör utvidgas för att ge medlemsstaterna större handlingsutrymme vid fullgörandet av omplaceringar.
(5)  Den målgrupp som är berättigad till omplacering samt de länder från vilka omplacering sker bör utvidgas för att ge medlemsstaterna större handlingsutrymme vid fullgörandet av omplaceringar. Omplaceringen av ensamkommande barn, andra utsatta sökande och familjemedlemmar till personer som åtnjuter internationellt skydd bör prioriteras.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Medlemsstaterna bör också ha tillräckligt med tid på sig för att använda de belopp som anslagits på nytt till samma åtgärd eller överförts till andra åtgärder före tillbakadragandet av dessa belopp. När sådana förnyade åtaganden eller överföringar av belopp enligt det nationella programmet godkänns av kommissionen, bör de berörda beloppen anses ha anslagits samma år som översynen av det nationella programmet, varigenom det förnyade åtagandet för eller överföringen av dessa belopp godkänns.
(7)  Medlemsstaterna bör också ha tillräckligt med tid på sig för att använda de belopp som anslagits på nytt till samma åtgärd eller överförts till andra särskilda åtgärder före tillbakadragandet av dessa belopp. När sådana förnyade åtaganden eller överföringar av belopp enligt det nationella programmet godkänns av kommissionen, bör de berörda beloppen anses ha anslagits samma år som översynen av det nationella programmet, varigenom det förnyade åtagandet för eller överföringen av dessa belopp godkänns.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)  Kommissionen bör årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om användningen av resurser för överföringen av personer som ansöker om och åtnjuter internationellt skydd, särskilt när det gäller överföringar till andra åtgärder inom ramen för det nationella programmet och förnyade åtaganden.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Om någon ändring av förordning (EU) nr 516/2014 inte kommer till stånd före utgången av 2018 kommer den relevanta finansieringen inte längre att vara tillgänglig för användning inom medlemsstaternas nationella program som stöds av asyl-, migrations- och integrationsfonden. Med tanke på den brådskande ändringen av förordning (EU) nr 516/2014 är det lämpligt att föreskriva ett undantag från den åttaveckorsperiod som avses i artikel 4 i protokoll nr 1 om de nationella parlamentens roll i Europeiska unionen, som är fogat till fördraget om Europeiska unionen, fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.
Ändring 7
Förslag till förordning
Artikel 1 – led -1 (nytt)
Förordning (EU) nr 516/2014
Artikel 18 – rubriken
(-1)  Rubriken ska ersättas med följande:
Resurser för överföring av personer som åtnjuter internationellt skydd
Resurser för överföring av personer som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd
Ändring 8
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Förordning (EU) nr 516/2014
Artikel 18 – punkt 1
(1)  I punkt 1 ska orden ”person som åtnjuter internationellt skydd” ersättas med ”person som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd”.
utgår
Ändring 9
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1a (nytt)
Förordning (EU) nr 516/2014
Artikel 18 – punkt 1
(1a)  Punkt 1 ska ersättas med följande:
”1. I syfte att tillämpa principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning och mot bakgrund av unionspolitikens utveckling under fondens genomförandeperiod ska medlemsstaterna få, utöver sina anslag, som ska beräknas i enlighet med artikel 15.1 a, ett tilläggsbelopp enligt artikel 15.2 b, baserat på ett schablonbelopp på 6 000 EUR för varje person som åtnjuter internationellt skydd som överförs från en annan medlemsstat.
”1. I syfte att tillämpa principen om solidaritet och rättvis ansvarsfördelning och mot bakgrund av unionspolitikens utveckling under fondens genomförandeperiod ska medlemsstaterna få, utöver sina anslag, som ska beräknas i enlighet med artikel 15.1 a, ett tilläggsbelopp enligt artikel 15.2 b, baserat på ett schablonbelopp på 10 000 EUR för varje person som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd som överförs från en annan medlemsstat.
Ändring 10
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2
Förordning (EU) nr 516/2014
Artikel 18 – punkt 3
”3. De ytterligare belopp som avses i punkt 1 i den här artikeln ska tilldelas medlemsstaterna, första gången genom individuella finansieringsbeslut om godkännande av deras nationella program i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14 i förordning (EU) nr 514/2014 och senare genom ett finansieringsbeslut som bifogas beslutet om godkännande av deras nationella program. Förnyade åtaganden för dessa belopp inom samma åtgärd inom ramen för det nationella programmet, eller överföringar av dem till andra åtgärder inom ramen för det nationella programmet, ska vara möjligt om detta vederbörligen motiveras i översynen av respektive nationella program. Ett förnyat åtagande eller en överföring av ett belopp får endast göras en gång. Kommissionen ska godkänna det förnyade åtagandet eller överföringen genom en översyn av det nationella programmet.
”3. De ytterligare belopp som avses i punkt 1 i den här artikeln ska tilldelas medlemsstaterna, första gången genom individuella finansieringsbeslut om godkännande av deras nationella program i enlighet med det förfarande som anges i artikel 14 i förordning (EU) nr 514/2014 och senare genom ett finansieringsbeslut som bifogas beslutet om godkännande av deras nationella program. Förnyade åtaganden för dessa belopp inom samma åtgärd inom ramen för det nationella programmet, eller överföringar av dem till andra särskilda åtgärder som föreskrivs enligt kapitel II och kapitel III i denna förordning inom ramen för det nationella programmet, ska vara möjligt om detta vederbörligen motiveras i översynen av respektive nationella program. Ett förnyat åtagande eller en överföring av ett belopp får endast göras en gång. Kommissionen ska godkänna det förnyade åtagandet eller överföringen genom en översyn av det nationella programmet. Medlen ska omfördelas på ett öppet och effektivt sätt i enlighet med målen för det nationella programmet.
När det gäller belopp från provisoriska åtgärder som införts genom besluten (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 ska minst 20 % av de belopp som anslås på nytt anslås för åtgärder inom de nationella programmen för omplacering av personer som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd, eller för vidarebosättning och annan tillfällig humanitär inresa.”
Ändring 11
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EU) nr 516/2014
Artikel 18 – punkt 3a
”3a. För att genomföra artikel 50.1 i förordning (EU) nr 514/2014, när belopp från provisoriska åtgärder som införs genom besluten (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 anslås på nytt för samma åtgärd inom ramen för det nationella programmet eller överförs till andra åtgärder inom ramen för det nationella programmet i enlighet med punkt 3, ska de berörda beloppen anses ha avsatts samma år som översynen av det nationella programmet, varigenom åtagandet eller överföringen i fråga godkänns.
”3a. För att genomföra artikel 50.1 i förordning (EU) nr 514/2014, när belopp från provisoriska åtgärder som införs genom besluten (EU) 2015/1523 och (EU) 2015/1601 anslås på nytt för samma åtgärd inom ramen för det nationella programmet eller överförs till andra särskilda åtgärder inom ramen för det nationella programmet i enlighet med punkt 3, ska de berörda beloppen anses ha avsatts samma år som översynen av det nationella programmet, varigenom åtagandet eller överföringen i fråga godkänns.
Ändring 12
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EU) nr 516/2014
Artikel 18 – punkt 3c (ny)
3c.  Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av denna artikel, särskilt när det gäller överföringar av belopp till andra åtgärder inom ramen för nationella program och förnyade åtaganden.
Ändring 13
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4
Förordning (EU) nr 516/2014
Artikel 18 – punkt 4
(4)   I punkt 4 ska ”personer som åtnjuter internationellt skydd” ersättas med orden ”person som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd”.
utgår
Ändring 14
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 4a (nytt)
Förordning (EU) nr 516/2014
Artikel 18 – punkt 4
(4a)  Punkt 4 ska ersättas med följande:
4.  För att effektivt uppnå målen för solidariteten och ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna som avses i artikel 80 i EUF-fördraget och inom ramen för tillgängliga resurser ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 i den här förordningen för att justera det schablonbelopp som avses i punkt 1 i den här artikeln och då särskilt beakta den rådande inflationen, relevant utveckling på området för överföring av personer som åtnjuter internationellt skydd från en medlemsstat till en annan samt faktorer som kan optimera användningen av det ekonomiska incitament som schablonbeloppen innebär.
4.  För att effektivt uppnå målen för solidariteten och ansvarsfördelningen mellan medlemsstaterna som avses i artikel 80 i EUF-fördraget och inom ramen för tillgängliga resurser ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 i den här förordningen för att justera det schablonbelopp som avses i punkt 1 i den här artikeln och då särskilt beakta den rådande inflationen, relevant utveckling på området för överföring av personer som ansöker om eller åtnjuter internationellt skydd från en medlemsstat till en annan och för vidarebosättning och annan tillfällig humanitär inresa samt faktorer som kan optimera användningen av det ekonomiska incitament som schablonbeloppen innebär.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0370/2018).


Samoas anslutning till interimsavtalet om partnerskap mellan EG och Stillahavsstaterna ***
PDF 239kWORD 43k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 november 2018 om förslaget till rådets beslut om Samoas anslutning till interimsavtalet om partnerskap mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Stillahavsstaterna, å andra sidan (12281/2018 – C8/2018 – 2018/0291(NLE))
P8_TA-PROV(2018)0469A8-0376/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12281/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207 samt artikel 218.6 andra stycket a led v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0434/2018),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 oktober 2016 om framtiden för förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2011 om interimsavtalet om partnerskap mellan Europeiska gemenskapen och Stillahavsstaterna(2),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000, nedan kallat Cotonouavtalet(3),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0376/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner Samoas anslutning till avtalet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och Samoas regeringar och parlament.

(1) EUT C 215, 19.6.2018, s. 2.
(2) EUT C 136E, 11.5.2012, s. 19.
(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.


Utnämning av ordföranden i tillsynsnämnden för Europeiska centralbanken
PDF 239kWORD 42k
Europaparlamentets beslut av den 29 november 2018 om förslaget till utnämning av ordföranden för Europeiska centralbankens tillsynsnämnd (N8-0120/2018 – C8-0466/2018 – 2018/0905(NLE))
P8_TA-PROV(2018)0470A8-0380/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska centralbankens förslag av den 7 november 2018 om utnämning av ordförande för Europeiska centralbankens tillsynsnämnd (C8‑0466/2018),

–  med beaktande av artikel 26.3 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska centralbanken om det praktiska genomförandet av demokratiskt ansvarsutkrävande och tillsyn av utövandet av de uppgifter som ECB tilldelats inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanism(2),

–  med beaktande av artikel 122a i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor (A8‑0380/2018), och av följande skäl:

A.  I artikel 26.3 i förordning (EU) nr 1024/2013 fastställs att Europeiska centralbanken ska förelägga Europaparlamentet sitt förslag till utnämning av ordförande för sin tillsynsnämnd, och att denna ordförande ska utses på grundval av ett öppet urvalsförfarande bland personer vars auktoritet och yrkeserfarenhet inom banksektorn och den finansiella sektorn är allmänt erkända och som inte är ledamöter i ECB-rådet.

B.  I artikel 26.2 i rådets förordning (EU) nr 1024/2013 fastställs att utnämningarna till tillsynsnämnden i enlighet med den förordningen ska respektera principerna om jämn könsfördelning, erfarenhet och kvalifikationer.

C.  Genom en skrivelse av den 7 november 2018 överlämnade Europeiska centralbanken till Europaparlamentet ett förslag till utnämning av Andrea Enria som tillsynsnämndens ordförande.

D.  Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor granskade därefter den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 26.2 och 26.3 i förordning (EU) nr 1024/2013. I samband med denna utvärdering mottog utskottet en meritförteckning från den nominerade kandidaten.

E.  Utskottet höll en utfrågning med den nominerade kandidaten den 20 november 2018. Under denna utfrågning höll kandidaten ett inledande anförande och besvarade därefter utskottsledamöternas frågor.

1.  Europaparlamentet tillstyrker Europeiska centralbankens förslag om utnämningen av Andrea Enria till ordförande för Europeiska centralbankens tillsynsnämnd.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till Europeiska centralbanken, rådet och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 287, 29.10.2013, s. 63.
(2) EUT L 320, 30.11.2013, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter: ansökan EGF/2018/003 EL/Attica publishing
PDF 280kWORD 50k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan från Grekland – EGF/2018/003 EL/Attica publishing) (COM(2018)0667 – C8-0430/2018 – 2018/2240(BUD))
P8_TA-PROV(2018)0471A8-0377/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0667 – C8‑0430/2018),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014‑2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(1)(nedan kallad förordningen om fonden),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 13,

–  med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 13 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0377/2018), och av följande skäl:

A.  Unionen har inrättat lagstiftnings- och budgetinstrument för att kunna ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbas av konsekvenserna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln eller av den globala finansiella och ekonomiska krisen, och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ställas till förfogande så snabbt och effektivt som möjligt.

C.  Den 22 maj 2018 lämnade Grekland in ansökan EGF/2018/003 EL/Attica publishing om ekonomiskt stöd från fonden efter 550 uppsägningar inom den näringsgren som i Nace rev. 2 klassificeras som huvudgrupp 58 (förlagsverksamhet) i Nuts 2-regionen Attika (EL30) i Grekland.

D.  Ansökan lämnades in på grundval av insatskriteriet i artikel 4.1 b i förordningen om fonden , där det krävs att minst 500 arbetstagare blir uppsagda under en referensperiod på nio månader vid företag som alla verkar inom samma näringsgren som definieras som en huvudgrupp i Nace rev. 2 och som är belägna i en region eller i två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2‑nivå, eller i fler än två regioner som gränsar till varandra på Nuts 2-nivå, förutsatt att mer än 500 arbetstagare berörs i två regioner i en medlemsstat.

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt att de villkor som fastställs i artikel 4.1 b i förordningen om fonden är uppfyllda och att Grekland är berättigat till ett ekonomiskt stöd på 2 308 500 EUR enligt denna förordning, vilket utgör 60 % av de totala kostnaderna på 3 847 500 EUR.

2.  Europaparlamentet noterar att de grekiska myndigheterna lämnade in ansökan den 22 maj 2018 och att kommissionen, utifrån den ytterligare information som Grekland lämnat, slutförde sin bedömning den 4 oktober 2018 och underrättade parlamentet samma dag, det vill säga tidsfristen på 12 veckor respekterades.

3.  Europaparlamentet noterar att Grekland hävdar att uppsägningarna är kopplade till den globala finansiella och ekonomiska krisen, särskilt dess effekter på den grekiska ekonomin, däribland en nedgång i BNP per capita, stigande arbetslöshet, sjunkande löner och minskad inkomst för hushållen i kombination med den snabba digitala utvecklingen som, tillsammans med stora annonsörers nedskärningar av sina marknadsföringsutgifter, håller på att förändra förlagsbranschen. Parlamentet noterar att branschen står inför en minskning av både reklam- och försäljningsintäkterna.

4.  Europaparlamentet påminner om att de uppsägningar som skett i tre företag inom den grekiska förlagsbranschen förväntas ha en betydande negativ inverkan på den lokala ekonomin, och att effekten av uppsägningarna är kopplad till svårigheterna att omplacera personal på grund av bristen på arbetstillfällen, brist på yrkesutbildningskurser som motsvarar de faktiska behoven på arbetsmarknaden och det stora antalet arbetssökande.

5.  Europaparlamentet betonar med oro att regionen Attika står för en stor del av arbetslösheten och långtidsarbetslösheten i Grekland, där arbetslösheten fortfarande är hög.

6.  Europaparlamentet påminner om att detta är den andra ansökan från Grekland om ekonomiskt stöd från fonden i samband med uppsägningar inom förlagsbranschen i Attika. Den första ansökan, EGF/2014/018, lämnades in 2014 och ledde till ett positivt beslut(4).

7.  Europaparlamentet noterar att ansökan avser 550 arbetstagare som sagts upp, varav ett stort antal är kvinnor (41,82 %). Parlamentet noterar dessutom att 14,73 % av de uppsagda är äldre än 55 år och att 1,6 % är under 30 år. Parlamentet erkänner därför vikten av aktiva arbetsmarknadsåtgärder som samfinansieras av fonden för att förbättra möjligheterna för återinträde på arbetsmarknaden för dessa utsatta grupper.

8.  Europaparlamentet välkomnar att det planerade utbildningsutbudet återspeglar erfarenheterna från den första ansökan EGF/2014/018 GR/Attica, som, enligt den pågående utvärderingen, har inneburit att goda integrationsnivåer har uppnåtts.

9.  Europaparlamentet noterar att inga åtgärder planeras för unga som varken arbetar eller studerar, trots att andelen unga som varken arbetar eller studerar fortfarande är hög i Grekland.

10.  Europaparlamentet understryker att ekonomiska bidrag förutsätter att de berörda stödmottagarna deltar aktivt och kan tjäna som ett verkligt incitament i den särskilda ekonomiska situationen i Grekland.

11.  Europaparlamentet noterar att ekonomiska bidrag och incitament, dvs. anställningsincitament, jobbsöknings- och utbildningsbidrag, ligger nära den högsta nivå på 35 % som fastställs i förordningen om fonden.

12.  Europaparlamentet noterar att Grekland planerar fem olika typer av åtgärder för de uppsagda arbetstagare som omfattas av denna ansökan: i) yrkesvägledning och stöd till arbetssökande, ii) utbildning, omskolning och yrkesutbildning i enlighet med arbetsmarknadens behov, iii) starta eget-bidrag, iv) arbetssökar- och utbildningsbidrag, v) anställningsstöd.

13.  Europaparlamentet konstaterar att Grekland har uppgett att det samordnade paketet med individanpassade tjänster utarbetats i samråd med representanter för Journalistförbundet vid Atens dagstidningar (ΕΣΗΕΑ), organisationen för arbetstagare vid dagspressen i Aten (ΕΠΗΕΑ) och arbetsministeriet.

14.  Europaparlamentet betonar att de grekiska myndigheterna har bekräftat att de åtgärder som avses inte får stöd från andra av unionens fonder eller finansieringsinstrument och att all dubbelfinansiering kommer att förhindras.

15.  Europaparlamentet påminner om att det samordnade paketet med individanpassade tjänster ska utformas utifrån framtida utsikter på arbetsmarknaden och önskad kompetens och vara förenligt med övergången till en resurseffektiv och hållbar ekonomi, i enlighet med artikel 7 i förordningen om fonden.

16.  Europaparlamentet upprepar att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell rätt eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer och välkomnar Greklands bekräftelse av detta.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vädja till nationella myndigheter om att i framtida förslag lämna mer information om de sektorer som har tillväxtpotential och därför kan förväntas anställa personer, och att samla in underbyggda uppgifter om effekterna av finansieringen från fonden, inbegripet om kvaliteten på sysselsättningen och hur många som kan återintegreras tack vare insatser via fonden.

18.  Europaparlamentet påminner om sin uppmaning till kommissionen om att säkra allmänhetens tillgång till samtliga handlingar som berör ansökningar om medel ur fonden.

19.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter efter en ansökan från Grekland – EGF/2018/003 EL/Attica publishing

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1309/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och om upphävande av förordning (EG) nr 1927/2006(5), särskilt artikel 15.4,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(6), särskilt punkt 13,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)  Målet med Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) är att stödja arbetstagare som blivit uppsagda och egenföretagare vars verksamhet upphört till följd av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln på grund av globaliseringen, till följd av en fortsatt global finansiell och ekonomisk kris, eller till följd av en ny global finansiell och ekonomisk kris, och att hjälpa dem att återintegreras på arbetsmarknaden.

(2)  Det högsta årliga beloppet för fonden får i enlighet med artikel 12 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013(7) inte överstiga 150 miljoner EUR (i 2011 års priser).

(3)  Den 22 maj 2018 lämnade Grekland in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar inom förlagsbranschen i regionen Attika. Ansökan kompletterades med ytterligare information i enlighet med artikel 8.3 i förordning (EU) nr 1309/2013. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av ekonomiskt stöd från fonden i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr 1309/2013.

(4)  Fonden bör därför utnyttjas för att tillhandahålla det ekonomiska stödet på 2 308 500 EUR som Grekland ansökt om.

(5)  För att minimera den tid det tar att bevilja stöd från fonden bör detta beslut tillämpas från och med den dag då det antas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 2 308 500 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018.

Artikel 2

Detta beslut träder i kraft samma dag som det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning. Det ska tillämpas från och med den [dagen för antagandet](8).

Utfärdat i [...] den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(4) Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2015/644 av den 15 april 2015 om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (ansökan EGF/2014/018 GR/Attica broadcasting från Grekland) (EUT L 106, 24.4.2015, s. 29–30).
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 855.
(6) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(7) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).
(8)* Datum ska införas av parlamentet före offentliggörandet i EUT.


Tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna ***I
PDF 459kWORD 62k
Europaparlamentets ändringar antagna den 29 november 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/399 vad gäller bestämmelserna om tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna (COM(2017)0571 – C8-0326/2017 – 2017/0245(COD))(1)
P8_TA-PROV(2018)0472A8-0356/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl -1 (nytt)
(-1)  Området med fri rörlighet för personer över de inre gränserna är en av unionens största landvinningar. Att detta område, som bygger på förtroende och solidaritet, fungerar som det ska och förstärks bör vara ett gemensamt mål för unionen och de medlemsstater som har kommit överens om att delta i det. Det är också nödvändigt att gemensamt bemöta situationer som allvarligt påverkar den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i detta område, eller delar av det, genom att ge möjlighet till ett tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna under exceptionella omständigheter och som en sista utväg, samtidigt som samarbetet mellan de berörda medlemsstaterna stärks.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna bör förbli en exceptionell åtgärd inom ett område med fri rörlighet för personer. Beslut om att återinföra inre gränskontroll bör fattas endast som en sista utväg, för en begränsad tidsperiod och i den mån kontrollerna är nödvändiga och proportionerliga i förhållande till de konstaterade allvarliga hoten mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten.
(1)  Återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna bör förbli en exceptionell åtgärd inom ett område med fri rörlighet för personer. Eftersom den fria rörligheten för personer påverkas av ett tillfälligt återinförande av inre gränskontroll bör detta återinföras endast som en sista utväg, för en begränsad tidsperiod och i den mån kontrollerna är nödvändiga och proportionerliga i förhållande till de konstaterade allvarliga hoten mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Alla sådana åtgärder bör dras tillbaka så snart som de bakomliggande skälen för åtgärden inte längre föreligger.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Migration och det faktum att ett stort antal tredjelandsmedborgare passerar de yttre gränserna bör inte i sig betraktas som ett hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 2:
(2)  De konstaterade allvarliga hoten kan hanteras genom olika åtgärder, beroende på deras art och omfattning. Medlemsstaterna förfogar även över polisiära befogenheter, som avses i artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)8 och de kan, på vissa villkor, användas i gränsområden. Kommissionens rekommendation om proportionella poliskontroller och polissamarbete i Schengenområdet9 ger medlemsstaterna riktlinjer i denna fråga.
(2)  De konstaterade allvarliga hoten kan hanteras genom olika åtgärder, beroende på deras art och omfattning. Även om det fortfarande står klart att polisiära befogenheter skiljer sig från gränskontroll i fråga om art och syfte förfogar medlemsstaterna över dessa polisiära befogenheter, enligt vad som avses i artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/399 av den 9 mars 2016 om en unionskodex om gränspassage för personer (kodex om Schengengränserna)8, och de kan, på vissa villkor, användas i gränsområden. Kommissionens rekommendation om proportionella poliskontroller och polissamarbete i Schengenområdet9 ger medlemsstaterna riktlinjer i denna fråga.
__________________
__________________
8 EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.
8 EUT L 77, 23.3.2016, s. 1.
9 C(2017)3349 final, 12.05.2017.
9 C(2017)3349 final, 12.05.2017.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)  Innan ett återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna tillgrips bör medlemsstaterna ge företräde åt alternativa åtgärder. I synnerhet bör den berörda medlemsstaten, när det är nödvändigt och motiverat, överväga att använda sig av poliskontroller på ett effektivare sätt eller intensifiera dessa inom sitt territorium, inbegripet i gränsområden och på större transportvägar, på grundval av en riskbedömning, samtidigt som det säkerställs att dessa poliskontroller inte syftar till gränskontroll. Modern teknik är avgörande för att bemöta hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Medlemsstaterna bör bedöma om situationen kan hanteras lämpligt genom ett förstärkt gränsöverskridande samarbete, såväl ur ett operativt perspektiv som i fråga om informationsutbyte mellan polis och underrättelsetjänst.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Det har dock visat sig att vissa allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten kan kvarstå mycket längre än dessa perioder, t.ex. gränsöverskridande terroristhot eller särskilda fall av irreguljära migranters sekundära förflyttningar inom unionen vilka motiverar återinförande av gränskontroller. Det är därför nödvändigt och motiverat att anpassa de tidsbegränsningar som tillämpas för tillfälligt återinförande av gränskontroll till de nuvarande behoven samtidigt som man säkerställer att denna åtgärd inte missbrukas och förblir ett undantag som endast används som en sista utväg. I detta syfte bör den allmänna tidsbegränsningen enligt artikel 25 i kodexen om Schengengränserna förlängas till ett år.
(4)  Erfarenheten har dock visat att det sällan finns ett behov att återinföra gränskontroll vid de inre gränserna för perioder längre än två månader. Endast under exceptionella omständigheter kan vissa allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten kvarstå längre än de längsta perioder på sex månader som för närvarande är tillåtna för återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna. Det är därför nödvändigt att anpassa de tidsbegränsningar som tillämpas tillfälligt återinförande av gränskontroll, samtidigt som man säkerställer att denna åtgärd inte missbrukas och förblir ett undantag som används endast som en sista utväg.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 4a (nytt)
(4a)  Varje undantag från den grundläggande principen om fri rörlighet för personer bör tolkas strikt, och ett verkligt, aktuellt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen måste föreligga för att få hänvisa till begreppet allmän ordning.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  För att garantera att dessa kontroller vid de inre gränserna förblir ett undantag bör medlemsstaterna lägga fram en riskbedömning av det planerade återinförandet eller den planerade förlängningen av gränskontroll. Riskbedömningen bör framför allt bedöma hur länge det konstaterade hotet förväntas kvarstå och vilka avsnitt av de inre gränserna som påverkas, visa att förlängningen av gränskontroll är en sista utväg och förklara hur gränskontroll skulle bidra till att komma till rätta med det konstaterade hotet. Ifall den inre gränskontrollen pågår längre än sex månader bör riskbedömningen också i efterhand visa hur effektiv den återinförda gränskontrollen har varit för att avvärja det konstaterade hotet och förklara i detalj hur varje angränsande medlemsstat som påverkas av en sådan förlängning har rådfrågats och involverats i fastställandet av de minst betungande arbetsformerna.
(5)  För att garantera att dessa kontroller vid de inre gränserna är en sista utväg och förblir ett undantag bör medlemsstaterna lägga fram en riskbedömning beträffande en planerad förlängning av gränskontroll utöver två månader. Riskbedömningen bör framför allt bedöma hur länge det konstaterade hotet förväntas kvarstå och vilka avsnitt av de inre gränserna som påverkas, visa att förlängningen av gränskontroll är en sista utväg, i synnerhet genom att visa att alternativa åtgärder har visat sig vara eller bedöms vara otillräckliga, och förklara hur gränskontroll skulle bidra till att komma till rätta med det konstaterade hotet. Riskbedömningen bör också i efterhand visa hur effektiv och ändamålsenlig den återinförda gränskontrollen har varit för att avvärja det konstaterade hotet och förklara i detalj hur varje angränsande medlemsstat som påverkas av en sådan förlängning har rådfrågats och involverats i fastställandet av de minst betungande arbetsformerna. Medlemsstaterna bör behålla möjligheten att vid behov säkerhetsskyddsklassificera alla eller delar av de uppgifter som lämnats.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)   Om återinförandet av inre gränskontroll föreslås för särskilda planerade evenemang av exceptionell natur och varaktighet, såsom idrottsaktiviteter, bör kontrollernas varaktighet vara mycket exakt, begränsad och kopplad till evenemangets faktiska varaktighet.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Kvaliteten på den riskbedömning som medlemsstaten lämnar in kommer att vara mycket viktig för bedömningen av behovet av och proportionaliteten hos det planerade återinförandet eller den planerade förlängningen av gränskontroll. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europol bör delta i denna bedömning.
(6)  Kvaliteten på den riskbedömning som medlemsstaten lämnar in kommer att vara mycket viktig för bedömningen av behovet av och proportionaliteten hos det planerade återinförandet eller den planerade förlängningen av gränskontroll. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europol, Europeiska stödkontoret för asylfrågor, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa samt Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter bör delta i denna bedömning.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Kommissionens befogenhet att avge ett yttrande enligt artikel 27.4 i kodexen om Schengengränserna bör ändras för att återspegla medlemsstaternas nya skyldigheter i fråga om riskbedömningen, även samarbetet med berörda medlemsstater. När gränskontroll utförs vid de inre gränserna längre än sex månader bör kommissionen vara skyldig att avge ett yttrande. Även samrådsförfarandet enligt artikel 27.5 i kodexen om Schengengränserna bör ändras för att återspegla byråernas roll (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europol) och fokusera på det praktiska genomförandet av olika aspekter av samarbetet mellan medlemsstaterna, bland annat samordningen av olika åtgärder på båda sidor av gränsen i tillämpliga fall.
(7)  Samrådsförfarandet enligt artikel 27.5 i kodexen om Schengengränserna bör ändras för att återspegla unionsbyråernas roll och fokusera på det praktiska genomförandet av olika aspekter av samarbetet mellan medlemsstaterna.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  För att bättre anpassa de reviderade reglerna till utmaningarna i samband med ihållande allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten bör man införa en särskild möjlighet att förlänga inre gränskontroller utöver ett år. En sådan förlängning bör åtfölja proportionerliga nationella undantagsåtgärder som också vidtagits inom territoriet för att avvärja hotet, såsom undantagstillstånd. I alla händelser bör en sådan möjlighet inte leda till ytterligare en förlängning av tillfälliga gränskontroller utöver två år.
(8)  För att bättre anpassa de reviderade reglerna till utmaningarna i samband med ihållande allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten bör man införa en särskild möjlighet att i undantagsfall förlänga inre gränskontroller utöver sex månader. En sådan förlängning bör åtfölja proportionerliga nationella undantagsåtgärder som också vidtagits inom territoriet för att avvärja hotet, såsom undantagstillstånd. I alla händelser bör en sådan möjlighet inte leda till ytterligare en förlängning av tillfälliga gränskontroller utöver ett år.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)   Behovet av och proportionaliteten hos återinförandet av inre gränskontroll bör vägas mot det hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten som föranledde behovet av ett sådant återinförande, vilket även bör ske i fråga om alternativa åtgärder som kan vidtas på nationell nivå eller unionsnivå, eller bådadera, liksom inverkan av denna kontroll på den fria rörligheten för personer inom området utan inre gränskontroll.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Hänvisningen till artikel 29 i artikel 25.4 bör ändras för att klargöra förhållandet mellan de tidsbegränsningar som är tillämpliga enligt artiklarna 29 och 25 i kodexen om Schengengränserna.
utgår
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Möjligheten att utföra tillfälliga kontroller vid de inre gränserna som svar på ett specifikt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten vilket kvarstår längre än ett år bör vara föremål för ett särskilt förfarande.
(10)  Möjligheten att utföra tillfälliga kontroller vid de inre gränserna som svar på ett specifikt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten vilket kvarstår längre än sex månader bör vara föremål för ett särskilt förfarande som kräver en rekommendation från rådet.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  För detta ändamål bör kommissionen avge ett yttrande om behovet av och proportionaliteten hos en sådan förlängning och, i tillämpliga fall, om samarbete med angränsande medlemsstater.
(11)  För detta ändamål bör kommissionen avge ett yttrande om behovet av och proportionaliteten hos en sådan förlängning. Europaparlamentet bör omedelbart underrättas om den föreslagna förlängningen. De medlemsstater som påverkas bör ha möjlighet att lämna synpunkter till kommissionen innan denna avger sitt yttrande.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Rådet får, med beaktande av kommissionens yttrande, rekommendera en sådan extraordinär ytterligare förlängning och i tillämpliga fall fastställa villkoren för samarbete mellan de berörda medlemsstaterna, i syfte att säkerställa att det är en undantagsåtgärd som endast gäller för så lång tid som är nödvändig och motiverad och som är enhetlig med de åtgärder som också vidtagits på nationell nivå inom territoriet för att hantera samma specifika hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Rådets rekommendation bör vara en förutsättning för en eventuell ytterligare förlängning utöver ettårsperioden och därmed vara av samma art som den som redan föreskrivs i artikel 29.
(13)  Rådet får, med beaktande av kommissionens yttrande, rekommendera en sådan extraordinär ytterligare förlängning och i tillämpliga fall ange villkoren för samarbete mellan de berörda medlemsstaterna, i syfte att säkerställa att det är en undantagsåtgärd som införs endast för så lång tid som är nödvändig och motiverad och som är konsekvent med de åtgärder som också vidtagits på nationell nivå inom territoriet för att hantera samma specifika hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten. Rådets rekommendation bör vara en förutsättning för en eventuell ytterligare förlängning utöver perioden på sex månader. Rådets rekommendation bör omedelbart vidarebefordras till Europaparlamentet.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Åtgärder som vidtas enligt det särskilda förfarandet vid exceptionella omständigheter som utgör en risk för det övergripande funktionssättet för området utan inre gränskontroll bör inte förlängas i kraft av, eller kombineras med, åtgärder som vidtas enligt ett annat förfarande för att återinföra eller förlänga inre gränskontroll enligt förordning (EU) 2016/399.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 13b (nytt)
(13b)  Om kommissionen anser att en medlemsstat har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt fördragen bör den, i egenskap av fördragens väktare som övervakar tillämpningen av unionsrätten, vidta lämpliga åtgärder i enlighet med artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, bland annat att föra ärendet vidare till Europeiska unionens domstol.
Ändring 20
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 25 – punkt 1
1.  Om det i området utan inre gränskontroll föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i en medlemsstat, får den medlemsstaten exceptionellt återinföra gränskontroll vid hela den inre gränsen, eller vid vissa gränsavsnitt, under en begränsad tidsperiod på högst 30 dagar eller så länge som det allvarliga hotet kan förväntas kvarstå om varaktigheten överstiger 30 dagar, dock högst sex månader. Omfattningen och varaktigheten av det tillfälliga återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna får inte överskrida vad som är absolut nödvändigt för att bemöta det allvarliga hotet.
1.  Om det i området utan inre gränskontroll föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i en medlemsstat, får den medlemsstaten, som en sista utväg, undantagsvis återinföra gränskontroll vid alla eller vissa avsnitt av sina inre gränser under en begränsad tidsperiod. Omfattningen och varaktigheten av det tillfälliga återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna får inte överskrida vad som är strikt nödvändigt för att bemöta det allvarliga hotet.
Ändring 21
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 25 – punkt 2
2.  Gränskontroll vid de inre gränserna ska endast återinföras som en sista utväg och i enlighet med artiklarna 27, 27a, 28 och 29. De kriterier som anges i artikel 26 respektive 30 ska beaktas varje gång ett beslut om återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna övervägs i enlighet med artikel 27, 27a, 28 respektive 29.
utgår
Ändringar 22 och 52
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 25 – punkt 3
3.  Om det allvarliga hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i den berörda medlemsstaten kvarstår efter den tidsperiod som anges i punkt 1 i denna artikel, får den medlemsstaten förlänga gränskontroll vid sina inre gränser, med beaktande av de kriterier som avses i artikel 26 och i enlighet med artikel 27, på samma grunder som anges i punkt 1 i denna artikel och, med hänsyn till nya omständigheter, i förnybara perioder som motsvarar den tid som det allvarliga hotet kan förväntas kvarstå, dock högst sex månader.
utgår
Ändring 23
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 25 – punkt 4
Ett återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna får totalt sett endast gälla i högst ett år, medräknat förlängningar enligt punkt 3 i denna artikel.
utgår
I de exceptionella fall som avses i artikel 27a får den totala perioden förlängas ytterligare med högst två år i enlighet med den artikeln.
När det förekommer exceptionella omständigheter som avses i artikel 29 får den totala perioden förlängas med högst två år i enlighet med punkt 1 i den artikeln.
Ändring 24
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 1a (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 26
(1a)  Artikel 26 ska ersättas med följande:
Artikel 26
Artikel 26
Kriterier för ett tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna
Kriterier för ett tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna
När en medlemsstat som en sista utväg beslutar att tillfälligt återinföra gränskontroll vid en eller flera av dess inre gränser eller avsnitt av inre gränser, eller beslutar att förlänga ett sådant återinförande, i enlighet med artiklarna 25 eller 28.1, ska den bedöma i vilken utsträckning en sådan åtgärd på ett adekvat sätt kan avhjälpa hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten samt om åtgärden står i proportion till hotet. Vid en sådan bedömning ska medlemsstaten särskilt beakta följande:
Innan en medlemsstat som en sista utväg beslutar att tillfälligt återinföra gränskontroll vid en eller flera av sina inre gränser eller vid avsnitt av dessa, eller beslutar att förlänga ett sådant tillfälligt återinförande, ska den bedöma
a)  huruvida det kan anses sannolikt att det tillfälliga återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna i tillräcklig utsträckning kommer att avhjälpa hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten,
b)  huruvida andra åtgärder än det tillfälliga återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna sannolikt kommer att avhjälpa hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i tillräcklig utsträckning,
c)  om det tillfälliga återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna står i proportion till hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten, särskilt genom att beakta följande:
a)   Den sannolika effekten av eventuella hot mot dess allmänna ordning eller dess inre säkerhet, inbegripet till följd av terroristhändelser eller terroristhot och inbegripet de som kommer från organiserad brottslighet.
i)   Den sannolika effekten av eventuella hot mot dess allmänna ordning eller dess inre säkerhet, inbegripet hot till följd av terroristhändelser eller terroristhot och hot som kommer från organiserad brottslighet.
b)   Den sannolika effekten av en sådan åtgärdfri rörlighet för personer inom området utan inre gränskontroll.
ii)   Den sannolika effekten av ett tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränsernaden fria rörligheten för personer inom området utan inre gränskontroll.
Om en medlemsstat enligt första stycket led a bedömer att ett tillfälligt återinförande av inre gränskontroll sannolikt inte kommer att avhjälpa hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i tillräcklig utsträckning, ska den inte återinföra inre gränskontroll.
Om en medlemsstat enligt första stycket led b bedömer att andra åtgärder än ett tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna sannolikt kommer att avhjälpa hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i tillräcklig utsträckning, ska den inte återinföra eller förlänga inre gränskontroll utan ska vidta dessa andra åtgärder.
Om en medlemsstat enligt första stycket led c bedömer att det föreslagna återinförandet av inre gränskontroll inte står i proportion till hotet, ska den inte återinföra eller förlänga inre gränskontroll.”
Ändring 25
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led -i (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – rubriken
-i)  Rubriken ska ersättas med följande:
Förfarande vid ett tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna enligt artikel 25
Förfarande vid ett tillfälligt återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna i händelse av ett förutsebart allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten”
Ändring 26
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led -ia (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt -1 (ny)
-ia)  I artikel 27 ska följande nya punkt införas före punkt 1:
”-1. Om det i området utan inre gränskontroll föreligger ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i en medlemsstat, får den medlemsstaten, som en sista utväg och i enlighet med de kriterier som fastställs i artikel 26, återinföra gränskontroll vid alla eller vissa avsnitt av sina inre gränser för en begränsad period på upp till 30 dagar, eller, om det allvarliga hotet kvarstår längre än 30 dagar, för det allvarliga hotets förutsebara varaktighet, dock högst två månader.”
Ändring 27
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led -ib (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 1 – inledningen
-ib)  I punkt 1 ska inledningen ersättas med följande:
1.  Om en medlemsstat planerar att återinföra gränskontroll vid sina inre gränser enligt artikel 25, ska den meddela övriga medlemsstater och kommissionen senast fyra veckor före det planerade återinförandet, eller inom en kortare tidsfrist om de omständigheter som föranledde behovet av att återinföra gränskontroll vid de inre gränserna blev kända mindre än fyra veckor före det planerade återinförandet. I detta syfte ska medlemsstaten lämna följande uppgifter:
1. Vid tillämpningen av punkt -1 ska den berörda medlemsstaten meddela övriga medlemsstater och kommissionen senast fyra veckor före det planerade återinförandet, eller inom en kortare tidsfrist om de omständigheter som föranledde behovet av att återinföra gränskontroll vid de inre gränserna blev kända mindre än fyra veckor före det planerade återinförandet. I detta syfte ska medlemsstaten lämna följande uppgifter:
Ändringar 28 och 57
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led i
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 1 – led aa
i)  I punkt 1 ska följande led läggas till som led aa:
utgår
aa)  En riskbedömning där det bedöms hur länge det konstaterade hotet förväntas kvarstå och vilka avsnitt av de inre gränserna som påverkas, där det visas att förlängningen av gränskontroll är en sista utväg och förklaras hur gränskontroll skulle bidra till att komma till rätta med det konstaterade hotet. Om gränskontroll redan har återinförts i mer än sex månader ska det i riskbedömningen även förklaras hur det tidigare återinförandet av gränskontroll har bidragit till att avvärja det konstaterade hotet.
Riskbedömningen ska även innehålla en detaljerad rapport om den samordning som skedde mellan den berörda medlemsstaten och den eller de medlemsstater med vilka den delar de inre gränser där gränskontroll har utförts.
Kommissionen ska vidarebefordra riskbedömningen till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Europol, i tillämpliga fall.
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led ia (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – stycke 1 – led ab (nytt)
ia)  I punkt 1 ska följande införas som led ab:
”ab) Andra åtgärder än det föreslagna återinförandet som vidtagits eller planerats av medlemsstaten för att avvärja hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten samt de evidensbaserade skälen till varför alternativa åtgärder, såsom förstärkt gränsöverskridande polissamarbete och poliskontroll, bedömdes vara otillräckliga.”
Ändring 30
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led ii
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 1 – led e
e)  I förekommande fall de åtgärder som ska vidtas av övriga medlemsstater och som har överenskommits före det tillfälliga återinförandet av gränskontroll vid de berörda inre gränserna.”
e)  I förekommande fall de åtgärder som ska vidtas av övriga medlemsstater och som har överenskommits före det tillfälliga återinförandet av gränskontroll vid de relevanta inre gränserna.”
Ändring 31
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led iii
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 1 – sista meningen
Kommissionen får, om det är nödvändigt, begära ytterligare uppgifter från de berörda medlemsstaterna, t.ex. om samarbetet med de medlemsstater som påverkas av den planerade förlängningen av gränskontroll vid de inre gränserna samt ytterligare information som behövs för att bedöma om detta är en sista utväg.
Kommissionen får vid behov begära ytterligare uppgifter från den eller de berörda medlemsstaterna, bland annat om samarbetet med de medlemsstater som påverkas av det planerade återinförandet eller den planerade förlängningen av gränskontroll vid de inre gränserna, samt vidare uppgifter som behövs för att bedöma om detta är en sista utväg.
Ändring 32
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led iiia (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 1a (ny)
iiiia) Följande ska införas som punkt 1a:
”1a. Om det allvarliga hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i den berörda medlemsstaten kvarstår längre än två månader, får den medlemsstaten förlänga gränskontrollen vid sina inre gränser, med beaktande av de kriterier som fastställs i artikel 26, på samma grunder som avses i punkt -1 i den här artikeln och, med beaktande av nya omständigheter, för en period som motsvarar det allvarliga hotets förutsebara varaktighet, dock högst fyra månader. Den berörda medlemsstaten ska underrätta övriga medlemsstater och kommissionen inom den tidsperiod som avses i punkt 1.”
Ändring 33
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led iiib (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 1b (ny)
iiiib) Följande ska införas som punkt 1b:
”1b. Vid tillämpningen av punkt 1 ska den berörda medlemsstaten, utöver de uppgifter som anges i punkt 1, tillhandahålla en riskbedömning som ska
i)  bedöma hur länge det konstaterade hotet förväntas kvarstå och vilka avsnitt av dess inre gränser som påverkas,
ii)  beskriva vilka alternativa insatser och åtgärder som tidigare vidtagits för att avvärja det konstaterade hotet,
iii)  förklara varför de alternativa insatser eller åtgärder som avses i led ii inte i tillräcklig utsträckning avhjälpt det konstaterade hotet,
iv)  visa att förlängningen av gränskontrollen är en sista utväg, och
v)  förklara hur gränskontrollen på ett bättre sätt skulle bidra till att avvärja det konstaterade hotet.
Den riskbedömning som avses i första stycket ska även innehålla en detaljerad rapport om det samarbete som ägt rum mellan den berörda medlemsstaten och den eller de medlemsstater som direkt påverkas av återinförandet av gränskontroll, inbegripet de medlemsstater med vilka den berörda medlemsstaten delar de inre gränser där gränskontroll utförs.
Kommissionen ska vidarebefordra riskbedömningen till byrån och Europol och får vid behov begära att de lämnar synpunkter på den.
Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 37 för att komplettera denna förordning genom att anta metoderna för riskbedömningen.”
Ändring 34
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led iiic (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 2
iiic) Punkt 2 ska ersättas med följande:
2.  De uppgifter som avses i punkt 1 ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet samtidigt som de meddelas till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen i enlighet med den punkten.
2.  De uppgifter som avses i punkterna 1 och 1b ska överlämnas till Europaparlamentet och rådet samtidigt som de meddelas till de övriga medlemsstaterna och till kommissionen i enlighet med dessa punkter.
Ändring 35
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led iiid (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 3
iiid) Punkt 3 ska ersättas med följande:
3.  Medlemsstater som lämnar ett meddelande enligt punkt 1 får, när så är nödvändigt och i enlighet med nationell rätt, besluta att vissa uppgifter ska vara säkerhetsskyddsklassificerade. En sådan säkerhetsskyddsklassificering ska inte utesluta att kommissionen gör uppgifterna tillgängliga för Europaparlamentet. Översändandet av uppgifterna och handlingarna till Europaparlamentet enligt denna artikel ska följa de regler om vidarebefordran och hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som ska tillämpas mellan Europaparlamentet och kommissionen.
3. Medlemsstater som lämnar ett meddelande får, när så är nödvändigt och i enlighet med nationell rätt, säkerhetsskyddsklassificera alla eller delar av de uppgifter som avses i punkterna 1 och 1b. En sådan säkerhetsskyddsklassificering ska inte hindra tillgång till uppgifterna via lämpliga och säkra kanaler för polissamarbete för de andra medlemsstater som påverkas av det tillfälliga återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna och ska inte utesluta att kommissionen gör uppgifterna tillgängliga för Europaparlamentet. Översändandet och hanteringen av uppgifter och handlingar som översänds till Europaparlamentet enligt denna artikel ska följa de regler om vidarebefordran och hantering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som är tillämpliga mellan Europaparlamentet och kommissionen.
Ändring 36
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led iv
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 4 – stycke 1
Kommissionen eller en annan medlemsstat får avge ett yttrande efter ett meddelande från en medlemsstat enligt punkt 1 och inför det samråd som avses i punkt 5, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 72 i EUF-fördraget.
Kommissionen eller en annan medlemsstat får avge ett yttrande efter ett meddelande från en medlemsstat enligt punkterna 1 och 1a och inför det samråd som avses i punkt 5, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 72 i EUF-fördraget.
Ändring 37
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led iv
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 4 – stycke 2
Om kommissionen har farhågor rörande behovet av eller proportionaliteten hos det planerade återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna, eller om den anser att det vore lämpligt med samråd om någon aspekt av meddelandet, ska den avge ett yttrande med sådan innebörd.
Om kommissionen, på grundval av uppgifterna i meddelandet eller ytterligare inkomna uppgifter, har farhågor rörande behovet av eller proportionaliteten hos det planerade återinförandet av gränskontroll vid de inre gränserna, eller om den anser att det vore lämpligt med samråd om någon aspekt av meddelandet, ska den utan dröjsmål avge ett yttrande med denna innebörd.
Ändring 38
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led iv
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 4 – stycke 3
Om gränskontroll vid de inre gränserna redan har varit återinförd i sex månader ska kommissionen avge ett yttrande.”
utgår
Ändring 39
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 2 – led v
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27 – punkt 5
De uppgifter som avses i punkt 1 och ett yttrande från kommissionen eller en medlemsstat enligt punkt 4 ska vara föremål för samråd under ledning av kommissionen. I förekommande fall ska samrådet inbegripa gemensamma möten mellan den medlemsstat som planerar att återinföra gränskontroll vid inre gränser, övriga medlemsstater, särskilt de som påverkas direkt av sådana åtgärder, och de berörda byråerna. Proportionaliteten hos de planerade åtgärderna, det konstaterade hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten och sätten att säkerställa genomförande av det ömsesidiga samarbetet mellan medlemsstaterna ska undersökas. Den medlemsstat som planerar att återinföra eller förlänga gränskontroll vid de inre gränserna ska ta största hänsyn till resultaten av ett sådant samråd när den utför gränskontroller.
De uppgifter som avses i punkterna 1 och 1a och ett yttrande från kommissionen eller en medlemsstat enligt vad som avses i punkt 4 ska vara föremål för samråd. Samrådet ska inbegripa
i)  gemensamma möten mellan den medlemsstat som planerar att återinföra gränskontroll vid de inre gränserna, övriga medlemsstater, särskilt de som direkt påverkas av sådana åtgärder, och med kommissionen, vilka ska hållas i syfte att vid behov organisera ömsesidigt samarbete mellan medlemsstaterna och att granska om åtgärderna står i proportion till de händelser som föranleder återinförandet av gränskontroll, inklusive eventuella alternativa åtgärder, liksom hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten,
ii)  oanmälda platsbesök av kommissionen vid de berörda inre gränserna där så är lämpligt, vid behov med bistånd av experter från medlemsstaterna och byrån, Europol eller andra relevanta unionsorgan eller unionsbyråer, för att bedöma gränskontrollernas ändamålsenlighet vid dessa inre gränser och efterlevnaden av denna förordning; rapporterna från sådana oanmälda platsbesök ska översändas till Europaparlamentet.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27a – rubriken
Särskilt förfarande när det allvarliga hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten överskrider ett år
Särskilt förfarande när det allvarliga hotet mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten överskrider sex månader
Ändring 41
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27a – punkt 1
1.  I exceptionella fall, när medlemsstaten står inför samma allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten under en längre tid än den period som avses i artikel 25.4 första meningen, och när proportionerliga nationella undantagsåtgärder också vidtagits inom territoriet för att komma till rätta med detta hot, kan den gränskontroll som tillfälligt återinförts för att bemöta detta hot förlängas ytterligare i enlighet med denna artikel.
1.  Under exceptionella omständigheter, när medlemsstaten står inför samma allvarliga hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten under en längre tid än den period som avses i artikel 27.1a, och när proportionerliga nationella undantagsåtgärder också vidtagits inom territoriet för att komma till rätta med detta hot, kan den gränskontroll som tillfälligt återinförts för att bemöta detta hot förlängas ytterligare i enlighet med denna artikel.
Ändring 42
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27a – punkt 2
2.  Senast sex veckor före utgången av den period som avses i artikel 25.4 första meningen ska medlemsstaten meddela de andra medlemsstaterna och kommissionen om att den eftersträvar en ytterligare förlängning i enlighet med det särskilda förfarande som anges i denna artikel. Meddelandet ska innehålla de uppgifter som krävs enligt artikel 27.1 a–e. Artikel 27.2 och 27.3 ska tillämpas.
2.  Senast tre veckor före utgången av den period som avses i artikel 27.1a ska medlemsstaten meddela de andra medlemsstaterna och kommissionen om att den eftersträvar en ytterligare förlängning i enlighet med det särskilda förfarande som anges i den här artikeln. Detta meddelande ska innehålla alla de uppgifter som krävs enligt artikel 27.1 och 27.1b. Artikel 27.2 och 27.3 ska tillämpas.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27a – punkt 3
3.  Kommissionen ska avge ett yttrande.
3.  Kommissionen ska avge ett yttrande över huruvida den föreslagna förlängningen uppfyller de krav som anges i punkterna 1 och 2 och över behovet av och proportionaliteten hos den föreslagna förlängningen. De medlemsstater som påverkas får lämna synpunkter till kommissionen innan denna avger detta yttrande.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 27a – punkt 4
4.  Rådet får, med vederbörligt beaktande av kommissionens yttrande, rekommendera att medlemsstaten beslutar att ytterligare förlänga gränskontrollen vid de inre gränserna med en period på högst sex månader. Den perioden får förlängas högst tre gånger med en ytterligare period på högst sex månader. I sin rekommendation ska rådet åtminstone ange de uppgifter som avses i artikel 27.1 a–e. I tillämpliga fall ska rådet fastställa villkoren för samarbete mellan de berörda medlemsstaterna.
4.  När rådet har beaktat kommissionens yttrande får det, som en sista utväg, rekommendera att den berörda medlemsstaten ytterligare förlänger gränskontrollen vid sina inre gränser med en period på upp till sex månader. I sin rekommendation ska rådet ange de uppgifter som avses i artikel 27.1 och 27.1b och fastställa villkoren för samarbete mellan de berörda medlemsstaterna.
Ändringar 45 och 66
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1 – led 3a (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 28 – punkt 4
(3a)  Artikel 28.4 ska ersättas med följande:
4.  Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 25.4 ska ett återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna inte överstiga två månader totalt, medräknat den första perioden enligt punkt 1 i den här artikeln och förlängningar enligt punkt 3 i den här artikeln.
4. Ett återinförande av gränskontroll vid de inre gränserna ska inte överstiga två månader totalt, medräknat den första perioden enligt punkt 1 i denna artikel och förlängningar enligt punkt 3 i denna artikel.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3b (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 28a (ny)
(3b)  Följande nya artikel 28a ska införas:
”Artikel 28a
Beräkning av den period under vilken gränskontroll återinförs eller förlängs på grund av ett förutsebart hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten, där det allvarliga hotet mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten överstiger sex månader och i fall som kräver omedelbara åtgärder.
Varje återinförande eller förlängning av gränskontroller vid de inre gränserna som görs före ... [den dag då denna förordning träder i kraft] ska medtas vid beräkningen av de perioder som avses i artiklarna 27, 27a och 28.”
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 1 – 3c (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 29 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
3c)  I artikel 29.1 ska följande stycke läggas till:
”De kriterier som anges i artikel 30 ska beaktas varje gång ett beslut om tillfälligt återinförande eller tillfällig förlängning av gränskontroll vid de inre gränserna övervägs i enlighet med denna artikel.”
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 1 – led 3d (nytt)
Förordning (EU) 2016/399
Artikel 29 – punkt 5
(3d)  Artikel 29.5 ska ersättas med följande:
5.  Denna artikel ska inte påverka åtgärder som kan komma att antas av medlemsstaterna i händelse av ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten enligt artiklarna 25, 27 och 28.
5. Denna artikel ska inte påverka åtgärder som kan komma att antas av medlemsstaterna i händelse av ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen eller den inre säkerheten enligt artiklarna 27, 27a och 28. Den totala perioden för ett återinförande eller en förlängning av gränskontroll vid de inre gränserna enligt denna artikel ska dock inte förlängas i kraft av, eller kombineras med, åtgärder som vidtas enligt artiklarna 27, 27a eller 28.”
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 1a (ny)
Artikel 1a
Denna förordning ska tillämpas på meddelanden som medlemsstaterna lämnar i enlighet med artikel 27 i kodexen om Schengengränserna från och med den ... [den dag då denna förordning träder i kraft].
Varje återinförande eller förlängning av gränskontroll vid de inre gränserna som har gjorts före den ... [den dag då denna förordning träder i kraft] ska beaktas vid beräkningen av den period som avses i artikel 28.4.

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0356/2018).


Gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen ***I
PDF 256kWORD 45k
Resolution
Konsoliderad text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 november 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen (COM(2016)0818 – C8-0531/2016 – 2016/0411(COD))
P8_TA-PROV(2018)0473A8-0150/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2016)0818),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 100.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0531/2016),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 5 juli 2017(1),

–  efter att ha hört Regionkommittén,

–  beaktande av den preliminära överenskommelse som godkänts av det ansvariga utskottet enligt artikel 69f.4 i arbetsordningen och det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 23 oktober 2018 att godkänna denna ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A8-0150/2018).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på nytt lägga fram ärendet för parlamentet om den ersätter, väsentligt ändrar eller har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 november 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/...om ändring av förordning (EG) nr 1008/2008 om gemensamma regler för tillhandahållande av lufttrafik i gemenskapen

P8_TC1-COD(2016)0411


EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 100.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande(2),

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet(3), och

av följande skäl:

(1)  I förordning (EG) nr 1008/2008 ingår bestämmelser som ger möjlighet till avtal om leasing av luftfartyg som är registrerade i tredjeländer, särskilt avtal om leasing med besättning.

(2)  Dessa avtal tillåts endast under extraordinära förhållanden, t.ex. om det råder brist på erforderliga luftfartyg på unionsmarknaden. De bör vara strikt tidsbegränsade och bör uppfylla säkerhetsnormer som är likvärdiga med de säkerhetsregler som föreskrivs i unionsrätten och i nationell rätt.

(3)  Luftfartsavtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Amerikas förenta stater, å andra sidan(4) (nedan kallat luftfartsavtalet) undertecknades den 25 april 2007 och ändrades senare genom ett protokoll av den 24 juni 2010. I luftfartsavtalet återspeglas parternas åtagande avseende det gemensamma målet att fortsätta undanröja hinder för marknadstillträde, för att maximera nyttan för konsumenter, flygbolag, arbetskraft och samhället på båda sidor av Atlanten.

(4)  Luftfartsavtalet föreskriver ett system för leasing med besättning mellan parterna. I de relevanta bestämmelser som ingår i artikel 10 i luftfartsavtalet tillåts avtal om leasing med besättning i fråga om internationell luftfart, under förutsättning att samtliga parter i sådana avtal har rätt behörighet och uppfyller villkoren i de lagar och andra författningar som parterna i luftfartsavtalet normalt tillämpar.

(5)  Relevant utveckling och tidigare diskussioner i den gemensamma kommitté som inrättats inom ramen för luftfartsavtalet har visat att parterna i luftfartsavtalet skulle ha nytta av ett särskilt avtal om leasing med besättning som preciserar de relevanta bestämmelserna i luftfartsavtalet.

(6)  Eftersom ett sådant avtal om leasing med besättning skulle omfatta en lättnad av de befintliga tidsbegränsningarna skulle det ge följdverkningar på förordning (EG) nr 1008/2008, där tidsbegränsningar föreskrivs i de fall där unionens lufttrafikföretag leasar med besättning från lufttrafikföretag i tredjeländer.

(7)  Förordning (EG) nr 1008/2008behöver därför ändras så att den möjliggör en lättnad av tidsbegränsningarna för leasing med besättning om detta överenskoms i internationella avtal som ingås av unionen med tredjeländer.

(8)  Med tanke på att kommissionen för närvarande genomför en översyn av förordning (EG) nr 1008/2008, inklusive bestämmelserna om leasing med besättning och deras eventuella konsekvenser för arbetstagare och konsumenter, och att kommissionens översyn kan leda till en allmän översyn av förordning (EG) nr 1008/2008, begränsas den här förordningen till en anpassning av förordning (EG) nr 1008/2008 till relevanta internationella förpliktelser. Det internationella avtalet om leasing med besättning bör omfatta ömsesidiga rättigheter och skyldigheter för båda parter och vara baserat på ett befintligt luftfartsavtal.

(9)  Förordning (EG) nr 1008/2008 bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

I artikel 13.3 b i förordning (EG) nr 1008/2008 ska inledningsfrasen ersättas med följande:"

”såvida inte något annat föreskrivs i ett internationellt avtal om leasing med besättning, som undertecknats av unionen och är baserat på ett luftfartsavtal i vilket unionen är part och vilket undertecknades före den 1 januari 2008, ett av följande villkor uppfylls:”

"

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i ...

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

(1) EUT C 345, 13.10.2017, s. 126.
(2)EUT C 345, 13.10.2017, s. 126.
(3) Europaparlamentets ståndpunkt av den 29 november 2018.
(4) EUT L 134, 25.5.2007, s. 4.


Invändning enligt artikel 106: Natriumdikromat
PDF 286kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om kommissionens utkast till genomförandebeslut om beviljande av tillstånd för viss användning av natriumdikromat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (Ilario Ormezzano Sai S.R.L.) (D058762/01 – 2018/2929(RSP))
P8_TA-PROV(2018)0474B8-0548/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens utkast till genomförandebeslut om beviljande av tillstånd för viss användning av natriumdikromat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (Ilario Ormezzano Sai S.R.L.) (D058762/01),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådet förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach), inrättande av en europeisk kemikaliemyndighet, ändring av direktiv 1999/45/EG och upphävande av rådets förordning (EEG) nr 793/93 och kommissionens förordning (EG) nr 1488/94 samt rådets direktiv 76/769/EEG och kommissionens direktiv 91/155/EEG, 93/67/EEG, 93/105/EG och 2000/21/EG(1) (Reach‑förordningen), särskilt artikel 64.8,

–  med beaktande av yttrandena från riskbedömningskommittén (RAC) och kommittén för samhällsekonomisk analys (SEAC)(2), i enlighet med artikel 64.5 tredje stycket i förordning (EG) nr 1907/2006,

–  med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter(3),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artikel 106.2 och 106.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Natriumdikromat ingår i bilaga XIV till Reach-förordningen på grund av ämnets tre inneboende egenskaper: Cancerframkallande egenskaper, mutagenitet och reproduktionstoxicitet (kategori 1B). Natriumdikromat lades till Reach-förordningens kandidatförteckning 2008(4) till följd av ämnets klassificering som cancerframkallande, mutagent och reproduktionstoxiskt (kategori 1B) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008(5).

B.  Den molekylära enhet som ger natriumdikromat dess cancerframkallande egenskaper är det krom (VI) som innehåller jon, vilket frigörs när natriumdikromat upplöses och dissocieras. Krom (VI) orsakar lungtumörer hos människor och djur vid inandning och tumörer i mag-tarmkanalen hos djur vid oralt intag.

C.  Inom ramen för rådets förordning (EEG) nr 793/93(6) identifierades natriumdikromat redan 1997 som ett prioriterat ämne för utvärdering i enlighet med kommissionens förordning (EG) nr 143/97(7). 2008 utfärdade kommissionen en rekommendation om att minska risken för natriumdikromatexponering(8).

D.  Ilario Ormezzano Sai S.R.L. (sökanden) har lämnat in en ansökan om tillstånd att använda natriumdikromat för färgning av ull. I yttrandena från RAC och SEAC beskrivs detta som en tillämpning i tidigare led. Sökanden är leverantör av natriumdikromat till elva nedströmsanvändare, vilka antingen tillverkar färgämnen eller själva är färgare.

E.  Syftet med Reach-förordningen är att garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön, inbegripet främjande av alternativa metoder för att bedöma vilka risker olika ämnen innebär, och se till att ämnen kan cirkulera fritt på den inre marknaden samtidigt som konkurrenskraft och innovation förbättras. Det främsta målet med Reach‑förordningen är det första av ovannämnda tre mål, mot bakgrund av skäl 16 i ingressen till förordningen, såsom den tolkas av domstolen(9).

F.  I Reach-förordningen föreskrivs inte någon särskild tillståndsordning för så kallade tillämpningar i tidigare led: alla som ansöker om tillstånd, oavsett deras roll eller nivå i leveranskedjan, måste lämna de uppgifter som anges i artikel 62 i Reach-förordningen.

G.  RAC bekräftade att det inte är möjligt att fastställa en härledd nolleffektnivå för de cancerframkallande egenskaperna hos natriumdikromat. Ämnet betraktas därför som ett ämne utan gränsvärde i den mening som avses i artikel 60.3 a i Reach‑förordningen. Detta innebär att en teoretisk ”säker exponeringsnivå” för detta ämne inte kan fastställas och användas som ett riktmärke för att bedöma om risken vid användning av ämnet kontrolleras på ett adekvat sätt.

H.  I skäl 70 i Reach-förordningen föreskrivs följande: ”för alla andra ämnen för vilka det inte är möjligt att fastställa en säker exponeringsnivå bör det alltid vidtas åtgärder för att, i den mån det är tekniskt och praktiskt möjligt, minimera exponering och utsläpp i syfte att minimera sannolikheten att skadliga effekter uppstår”.

I.  RAC drog slutsatsen att de driftförhållanden och riskhanteringsåtgärder som beskrivs i ansökan inte var lämpliga och effektiva för att begränsa riskerna(10).

J.  I artikel 55 i Reach-förordningen föreskrivs att ersättande av ämnen som inger mycket stora betänkligheter med säkrare alternativa ämnen eller tekniker är ett centralt mål i tillståndskapitlet.

K.  I artikel 64.4 i Reach-förordningen föreskrivs att mandatet för SEAC ska vara att bedöma tillgången till ”lämpliga och tekniskt genomförbara alternativ med anknytning till ämnets användning enligt beskrivningen i ansökan […] och eventuell information från tredje parter som lämnats med stöd av punkt 2 i den här artikeln”.

L.  I artikel 62.4 e i Reach-förordningen föreskrivs att alla som ansöker om tillstånd bör tillhandahålla en ”analys av alternativen med en bedömning av” riskerna med dem och ”huruvida ersättningen är tekniskt och ekonomiskt genomförbar”.

M.  Enligt artikel 60.4 i Reach-förordningen får tillstånd att använda ett ämne vars risker inte kan kontrolleras på ett adekvat sätt beviljas endast om det kan påvisas att det saknas lämpliga alternativa ämnen eller tekniker.

N.  SEAC noterade många brister i ansökan om tillstånd när det gäller analys av alternativa ämnen. Enligt SEAC har sökanden i så hög grad underlåtit att behandla centrala frågor att det hindrat kommittén att bedöma den tekniska genomförbarheten, och vissa så viktiga aspekter som den ekonomiska genomförbarheten av alternativ har endast diskuterats kortfattat av sökanden(11).

O.  Sökandens huvudsakliga argument för slutsatsen att det inte fanns några lämpliga alternativ var att kunderna (dvs. tillverkare/återförsäljare av kläder) inte skulle godta kvaliteten på färgning av textilvarorna när de färgats med ett annat alternativ.

P.  Kundernas påstådda krav styrktes dock inte av någon bevisning, och det är oklart om hänvisningen till kundernas preferenser gjordes med full vetskap om riskerna med natriumdikromat(12).

Q.  Vidare har SEAC trots ytterligare förfrågningar till sökanden noterat att det fortfarande är något subjektivt och osäkert huruvida en alternativ produkt slutligen kommer att godtas av kunderna till deras nedströmsanvändare(13). I sin slutsats konstaterade kommittén att förtydligandena från sökanden är välkomna, men att den fortfarande kan se ett antal osäkerhetsmoment i analysen.

R.  Trots dessa luckor och osäkerheter i ansökan drog SEAC ändå slutsatsen att inga lämpliga alternativ fanns tillgängliga och gjorde endast ett allmänt uttalande om att dessa osäkerhetsfaktorer ingår i denna typ av användning (diskussioner om produktkvalitet kan störas av modetrendernas subjektivitet och konsumenternas estetiska preferenser)(14).

S.  I detta sammanhang visar yttrandet från SEAC att sökanden inte har lämnat någon heltäckande analys av de alternativ som finns tillgängliga på marknaden i syfte att ersätta användningen av natriumdikromat inom de områden som ansökan gäller, utan att lyckas dra lämpliga slutsatser.

T.  Det går inte att förena ett sådant resultat med det faktum att det funnits alternativ under många år(15), att ledande modevarumärken bidrar till färdplanen för nollutsläpp av farliga kemikalier (Zero Discharge of Hazardous Chemicals), enligt vilken användning av krom (VI) inte är tillåten i textilindustrin(16), och att enskilda textilföretag uttryckligen har en politik som inte tillåter användning av krom (VI) (exempelvis H&M)(17), inbegripet företag på modemarknaden för lyxvaror (Armani(18) and Lanificio Ermenegildo Zegna(19)).

U.  Gruppo Colle och Ormezzano har varit de enda som ansökt om tillstånd för kromfärgämnen inom ramen för Reach-förordningen.

V.  I Reach-förordningen läggs bevisbördan på den som ansöker om tillstånd: sökanden ska visa att villkoren för beviljande av tillstånd är uppfyllda. SEAC är skyldig att tillhandahålla ”vetenskapliga yttranden, grundade på principerna om kompetens, insyn och oberoende”, vilket ”utgör en viktig processuell skyddsregel för att säkerställa att åtgärderna är vetenskapligt objektiva och för att undvika att godtyckliga åtgärder vidtas”(20).

W.  Det är oklart varför SEAC trots konstaterade brister respektive osäkerheter i fråga om analysen av alternativ kom fram till att det fanns tillräckligt med information för att dra en slutsats om alternativens lämplighet. Det är också oklart varför påståenden om subjektiva preferenser inte avvisades trots att det saknades detaljerad objektiv och verifierbar bevisning, och varför dessa påståenden inte bedömdes i förhållande till bästa marknadspraxis.

X.  Det finns alternativ till natriumkromat, och därför är det oacceptabelt med eventuellt talrika fall av infertilitet, cancer och skador på arvsmassan utgående från ett antagande att klädtillverkarna av rena ”smakskäl” inte skulle acceptera dessa alternativ.

Y.  En sådan tolkning av begreppet alternativ och den bevisning som krävs från sökanden motsvarar varken målet att ersätta ämnen som inger mycket stora betänkligheter med alternativ eller Reach-förordningens primära syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön.

Z.  Kommissionen vet att det finns lämpliga alternativ, särskilt tack vare information som lämnades under det offentliga samråd och trepartsmöte(21) som anordnades av Europeiska kemikaliemyndigheten i samband med Gruppo Colle-ärendet(22).

AA.  Kommissionen bör inte bortse från avgörande information som påvisar förekomsten av lämpliga alternativ i detta parallella fall.

AB.  I artikel 61.2 b i Reach-förordningen ges kommissionen befogenhet att när som helst ompröva ett tillstånd om ”ny information om möjliga ersättningar blir tillgänglig”.

AC.  Beviljandet av tillstånd för användning av ett ämne utan gränsvärde för tillämpningar för vilka det är uppenbart att alternativ finns är oförenligt med de villkor som föreskrivs i Reach-förordningen och skulle oskäligt belöna eftersläpningar och utgöra ett farligt prejudikat för framtida beslut om tillstånd enligt Reach-förordningen.

1.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1907/2006 eftersom det inte efterlever de villkor för beviljande av tillstånd som föreskrivs i den förordningen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut och lägga fram ett nytt utkast om förkastande av ansökningen om tillstånd för vissa användningar av natriumdikromat (Ilario Ormezzano Sai S.R.L.).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 396, 30.12.2006, s. 1.
(2) Yttrande om användning av natriumdikromat som betmedel vid färgning av ull som provare och/eller garn med mörka färger i industriella miljöer (EG-nr 234–190–3),Yttrande om ompackning av natriumdikromat som betmedel vid färgning av ull som provare och/eller garn med mörka färger i industriella miljöer (EG-nr 234–190–3).
(3) EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(4) Europeiska kemikaliemyndigheten Beslut av verkställande direktören av den 28 oktober 2008 om införande på kandidatförteckningen av ämnen som inger mycket stora betänkligheter.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 av den 16 december 2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar, ändring och upphävande av direktiven 67/548/EEG och 1999/45/EG samt ändring av förordning (EG) nr 1907/2006 (EUT L 353, 31.12.2008, s. 1).
(6) Rådets förordning (EEG) nr 793/93 av den 23 mars 1993 om bedömning och kontroll av risker med existerande ämnen (EGT L 84, 5.4.1993, s. 1).
(7) Kommissionens förordning (EG) nr 143/97 av den 27 januari 1997 om den tredje förteckningen över prioriterade ämnen enligt rådets förordning (EEG) nr 793/93 (EGT L 25, 28.1.1997, s. 13).
(8) Kommissionens rekommendation av den 30 maj 2008 om riskbegränsande åtgärder för ämnena natriumkromat, natriumdikromat och 2,2′,6,6′-tetrabromo-4,4′-isopropylidendifenol (tetrabrombisfenol A) (EUT L 158, 18.6.2008, s. 62).
(9) Mål C-558/07, S.P.C.M. SA m.fl. mot Secretary of State for the Environment, Food and Rural Affairs, ECLI:EU:C:2009:430, punkt 45.
(10) Yttrande om användning av natriumdikromat som betmedel vid färgning av ull som provare och/eller garn med mörka färger i industriella miljöer (EG-nr 234–190–3), s. 19, fråga 6.
(11) Yttrande om användning av natriumdikromat som betmedel vid färgning av ull som provare och/eller garn med mörka färger i industriella miljöer (EG-nr 234–190–3), s. 24–25.
(12) Sökandens analys av alternativ återfinns på https://echa.europa.eu/documents/10162/88b2f393-17cf-465e-95eb-ba07282ba400
(13) Yttrande om användning av natriumdikromat som betmedel vid färgning av ull som provare och/eller garn med mörka färger i industriella miljöer (EG-nr 234–190–3), s. 24.
(14) Yttrande om användning av natriumdikromat som betmedel vid färgning av ull som provare och/eller garn med mörka färger i industriella miljöer (EG-nr 234–190–3), s. 26.
(15) Se https://marketplace.chemsec.org/Alternative/LANASOL-CE-pioneering-replacement-of-chrome-dyes-since-20-years-44
(16) Se https://www.roadmaptozero.com/mrsl_online/.
(17) Se H&M Group Chemical Restrictions 2018 Manufacturing Restricted Substances List (MRSL).
(18) Se Armani’s Restricted Substances List Version 9 - Effective as of the Season SS 18.
(19) Se Huntsman, presentation med titeln ‘Turning risks into opportunities - How to dye wool sustainably‘ (s. 18).
(20) Förstainstansrättens (tredje avdelningen) dom av den 11 september 2002 i mål T-13/99, Pfizer Animal Health SA mot rådet, ECLI:EU:T:2002:209.
(21) En förklaring återfinns i yttrandet från RAC och SEAC om Gruppo Colle-ärendet: Användning av natriumdikromat som betmedel vid färgning av ull (EG-nr 234–190–3) (s. 21, med hänvisning till två alternativ: Lanasol och Realan).
(22) Echa, antagna yttranden och tidigare samråd om ansökningar om tillstånd Gruppo Colle.S.r.l. – Användning av natriumdikromat som betmedel vid färgning av ull (EG-nr 234–190–3).


Cum-ex-skandalen: ekonomisk brottslighet och kryphålen i den rådande rättsliga ramen
PDF 178kWORD 51k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om cum-ex-skandalen: ekonomisk brottslighet och kryphålen i den rådande rättsliga ramen (2018/2900(RSP))
P8_TA-PROV(2018)0475RC-B8-0551/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av de cum-ex-avslöjanden som den 18 oktober 2018 gjordes av ett konsortium för undersökande journalistik, som leds av den tyska ideella medieorganisationen Correctiv,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1095/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/77/EG(1) (Esmaförordningen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG(2) (EBA-förordningen),

–  med beaktande av rådets direktiv 2014/107/EU av den 9 december 2014 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning (DAC2)(3),

–  med beaktande av rådets direktiv (EU) 2018/822 av den 25 maj 2018 om ändring av direktiv 2011/16/EU vad gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang (DAC6)(4),

–  med beaktande av den utredning som gjorts av den tyska förbundsdagens fjärde undersökningskommitté med anledning av skandalen, som utmynnade i en rapport(5) i juni 2017,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 25 november 2015(6) och 6 juli 2016(7) om skattebeslut och andra åtgärder av liknande karaktär eller med liknande effekt,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 med rekommendationer till kommissionen om ökad transparens, samordning och samstämdhet för bolagsbeskattningen i unionen(8),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 december 2017 till rådet och kommissionen till följd av undersökningen avseende penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt(9),

–  med beaktande av sitt beslut av den 1 mars 2018 om tillsättning av ett särskilt utskott för ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAX3) samt fastställande av dess ansvarsområden, sammansättning och mandatperiod(10),

–  med beaktande av sin debatt i plenum den 23 oktober 2018 om cum-ex-skandalen,

–  med beaktande av slutsatserna från ECON- och TAX3-utskottens gemensamma sammanträde den 26 november 2018,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  ”Cum-ex” – och ”cum-cum” –eller handelsupplägg för utdelningsarbitrage – står för den praxis som innebär handel med aktier i syfte att dölja den faktiska ägarens identitet och göra det möjligt för de två eller flera involverade parterna att begära återbetalning av källskatt på kapitalskatt som bara betalats en gång.

B.  Cum-ex-skandalen avslöjades för allmänheten genom en undersökning som utfördes i samarbete mellan 19 europeiska nyhetsmedier och som involverade 12 länder och 38 journalister.

C.  Det rapporteras att 11 medlemsstater har förlorat upp till 55,2 miljarder euro i skatteintäkter till följd av cum-ex- och cum-cum-uppläggen.

D.  Det är dock svårt att beräkna totalbeloppet för de skador som uppstått, med tanke på att mycket av denna verksamhet inleddes i slutet av 1990-talet och har varit preskriberad under en längre tid.

E.  I den utredning som gjorts av konsortiet av europeiska journalister identifieras Tyskland, Danmark, Spanien, Italien och Frankrike som de främsta målmarknaderna för cum-ex-affärsmetoderna, och därefter följer Norge, Finland, Polen, Danmark, Nederländerna, Österrike och Tjeckien. Dessa metoder omfattar potentiellt ett okänt antal EU-medlemsstater samt länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (t.ex. Schweiz).

F.  Utredningar pågår i de värst drabbade EU-medlemsstaterna.

G.  Cum-ex- och cum-cum-uppläggen har drag av skattebedrägeri och det behöver utredas om det har förekommit överträdelser av nationell lagstiftning eller EU:s lagstiftning.

H.  Det har rapporterats att dessa brottsliga handlingar involverar finansinstitut i EU‑medlemsstater, däribland flera stora, välkända affärsbanker.

I.  I vissa fall genomförde de berörda myndigheterna inte några djupgående undersökningar av den information som delades från andra medlemsstater om cum‑ex‑avslöjandena.

J.  Det faktum att utländska investerare har rätt att begära återbetalning av källskatt på utdelningar spelar en central roll i avslöjandena.

K.  Sedan september 2017 krävs det enligt det andra direktivet om administrativt samarbete (DAC2) att medlemsstaterna årligen ska erhålla information från sina finansinstitut och utbyta denna information med den medlemsstat där skattebetalaren har sin hemvist.

L.  I det sjätte direktivet om administrativt samarbete (DAC6) krävs det att alla personer som utformar, marknadsför eller organiserar rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang, som uppvisar på förhand fastställda kännetecken, eller tillgängliggör dem för genomförande eller förvaltar genomförandet, ska rapportera dessa arrangemang till de nationella skattemyndigheterna.

M.  Mandatet för det särskilda utskottet för ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt (TAX3) omfattar uttryckligen alla relevanta utvecklingstendenser relaterade till utskottets ansvarsområde som uppstår under utskottets mandatperiod.

N.  Den roll som visselblåsare spelat under de senaste 25 åren har visat sig vara betydande för att avslöja känslig information som har stort allmänintresse, vilket också har varit fallet med cum-ex-avslöjandena(11).

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt det skattebedrägeri och den skatteflykt som avslöjats och som inneburit förlorade skatteintäkter för medlemsstaterna som offentligt rapporterats och enligt vissa mediers uppskattningar uppgår till så mycket som 55,2 miljarder euro och som är ett hårt slag mot den europeiska sociala marknadsekonomin.

2.  Europaparlamentet betonar att enligt EU:s direktiv om penningtvätt(12) omfattas skattebrott som rör direkta och indirekta skatter av den breda definitionen av ”brottslig verksamhet”, och betraktas som förbrott till penningtvätt. Parlamentet påminner om att både kredit- och finansinstitut, liksom skatterådgivare, revisorer och advokater, betraktas som ”ansvariga enheter” i enlighet med direktivet om bekämpning av penningtvätt, och att de därför måste uppfylla en rad skyldigheter för att förebygga, upptäcka och rapportera om penningtvätt.

3.  Europaparlamentet noterar med oro att cum-ex-skandalen har skakat medborgarnas förtroende för skattesystemen och betonar hur viktigt det är att återupprätta allmänhetens förtroende och se till att eventuella skador inte kommer att upprepas.

4.  Europaparlamentet beklagar att kommissionsledamoten med ansvar för skatter inte har erkänt behovet av att utöka det existerande systemet för utbyte av information mellan nationella skattemyndigheter.

5.  Europaparlamentet begär att Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) och Europeiska bankmyndigheten (EBA) gör en undersökning av användningen av utdelningsarbitrage (såsom cum-ex- och cum-cum-uppläggen), i syfte att bedöma det potentiella hotet mot finansmarknadernas integritet och nationella budgetar, fastställa karaktären och omfattningen av de aktörer som deltar i dessa upplägg, bedöma om det förekommit överträdelser av nationell lagstiftning eller unionslagstiftning, bedöma de åtgärder som vidtagits av de finansiella tillsynsmyndigheterna i medlemsstaterna, och utfärda lämpliga rekommendationer för reformer och åtgärder till de berörda behöriga myndigheterna.

6.  Europaparlamentet understryker att de rapporterade avslöjandena inte påverkar stabiliteten i unionens finansiella system.

7.  Europaparlamentet rekommenderar att man i utredningen identifierar vad som gick fel i den samordning och tillsyn som utförts av finansiella tillsynsmyndigheter, börser och skattemyndigheter i de olika medlemsstaterna och möjliggjorde att dessa skattestöldmetoder kunde pågå i många år trots att de identifierats.

8.  Europaparlamentet begär att de nationella och europeiska tillsynsmyndigheterna ges mandat att undersöka skatteflyktsmetoder, eftersom de kan utgöra en risk för den inre marknadens integritet.

9.  Europaparlamentet understryker att dessa nya avslöjanden verkar peka på möjliga brister i nationell skattelagstiftning och i de nuvarande systemen för utbyte av information och samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att effektivt genomföra det obligatoriska automatiska utbytet av upplysningar i fråga om beskattning.

10.  Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av informationsutbytet mellan skattemyndigheter för att undvika de problem med skattesekretess som har konstaterats i vissa medlemsstater.

11.  Europaparlamentet uppmanar alla medlemsstaters skattemyndigheter att utse gemensamma kontaktpunkter i linje med OECD:s internationella arbetsgrupp för gemensamma underrättelser och samarbete, och uppmanar kommissionen att säkerställa och underlätta samarbete mellan dem för att se till att information om ärenden med gränsöverskridande relevans snabbt och effektivt delas mellan medlemsstaterna.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar också de nationella behöriga myndigheterna att vid behov inleda brottsutredningar, använda rättsliga verktyg för att frysa misstänkta tillgångar, inleda utredningar av de styrelser som kan vara inblandade i denna skandal, och påföra de inblandade parterna lämpliga och avskräckande påföljder. Parlamentet anser att både personer som är direkt skyldiga och personer som är medskyldiga till dessa brott, inte bara skatterådgivare utan även advokater, revisorer och banker, snarast möjligt bör ställas inför rätta. Parlamentet betonar att man brådskande måste sätta stopp för den ekonomiska brottslighetens straffrihet och säkerställa bättre efterlevnadskontroll av finansmarknadsregleringen.

13.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaternas myndigheter att utreda försäkringsfonders och försäkringstillsynsmyndigheters roll i skandalen.

14.  Europaparlamentet uppmanar de nationella skattemyndigheterna att utnyttja den fulla potentialen i DAC6 när det gäller obligatoriskt automatiskt utbyte av upplysningar i fråga om beskattning som rör rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang, inbegripet användningen av gruppförfrågningar. Parlamentet begär dessutom att DAC6 förstärks så att krav införs på obligatoriskt utlämnande av information om utdelningsarbitrage och all information om kapitalvinster, inbegripet beviljande av återbetalning av utdelnings- och kapitalvinstskatt.

15.  Europaparlamentet uppmanar bestämt alla de medlemsstater som påståtts vara de främsta målmarknaderna för utdelningsarbitrage, att ingående utreda och analysera utdelningsbetalningspraxisen i sina jurisdiktioner, att identifiera de kryphål i sin skattelagstiftning som skapar möjligheter som utnyttjas av skattebedragare och skattesmitare, att analysera den potentiellt gränsöverskridande dimensionen av denna praxis och att sätta stopp för all denna skadliga skattepraxis.

16.  Europaparlamentet betonar behovet av samordnade åtgärder mellan de nationella myndigheterna för att säkerställa återvinning av alla tillgångar som olagligt tagits från statskassorna.

17.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att bedöma och medlemsstaterna att se över och uppdatera bilaterala beskattningsavtal mellan medlemsstaterna och med tredjeländer i syfte att täppa till kryphål som främjar skattedrivna affärsmetoder för att undvika skatt.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart påbörja utarbetandet av ett förslag till en europeisk finanspolis inom ramen för Europol med en egen utredningskapacitet samt en europeisk ram för gränsöverskridande skatteutredningar.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över direktivet om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater i syfte att åtgärda användningen av utdelningsarbitrage.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma den roll som de företag för särskilda ändamål och specialföretag som avslöjats av cum-ex-skandalen spelar och, där det är lämpligt, att föreslå en begränsning av användningen av dessa instrument.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka behovet av en europeisk ram för kapitalinkomstbeskattning, som minskar incitament som destabiliserar gränsöverskridande finansiella flöden, skapar skattekonkurrens mellan medlemsstaterna och undergräver de skattebaser som säkerställer de europeiska välfärdsstaternas hållbarhet.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga ett lagstiftningsförslag om en EU-finansunderrättelseenhet, ett europeiskt centrum för gemensamt utredningsarbete och en mekanism för tidig varning.

23.  Europaparlamentet noterar att 2008 års kris har lett till en allmän resurs- och personalminskning inom skatteförvaltningarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i och modernisera de verktyg som skattemyndigheterna har till sitt förfogande, och att avsätta tillräckliga mänskliga resurser i syfte att förbättra övervakningen och minska tids- och informationsluckor. Medlemsstaterna uppmanas att förbättra kapaciteten och färdigheterna hos sina finansiella myndigheter så att de blir fullt kapabla att upptäcka skattebedrägerier.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av att skydda visselblåsare som lämnar information om skattebedrägerier och skatteundandragande på nationell nivå och på EU-nivå. Parlamentet uppmanar alla som har tillgång till information av allmänt intresse att rapportera detta, antingen internt, externt till de nationella myndigheterna eller vid behov till allmänheten. Parlamentet begär att förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för personer som rapporterar om överträdelser av unionsrätten ska antas snabbt, med beaktande av de yttranden som antagits av Europaparlamentets olika utskott.

25.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 12 september 2018 om att, bland andra förordningar, ändra förordningen om inrättandet av EBA, i syfte att stärka EBA:s tillsynsroll när det gäller bekämpning av penningtvätt inom finanssektorn (COM(2018)0646). Parlamentet betonar att ECB, i enlighet med den gemensamma tillsynsmekanismen, har i uppgift att genomföra insatser för tidigt ingripande i enlighet med bestämmelserna i relevant unionslagstiftning. Parlamentet anser att ECB:s roll även bör vara att varna behöriga nationella myndigheter och att ECB bör samordna alla åtgärder som rör misstankar om bristande efterlevnad av reglerna för bekämpning av penningtvätt i banker eller grupper som omfattas av tillsyn.

26.  Europaparlamentet anser att TAXE-, TAX2-, PANA- och TAX3-utskotten bör fortsätta sitt arbete under parlamentets kommande mandatperiod, inom ramen för en permanent struktur inom parlamentet såsom ett underutskott till utskottet för ekonomi och valutafrågor (ECON).

27.  Europaparlamentet uppmanar det särskilda TAX3-utskottet att göra en egen bedömning av cum-ex-avslöjandena och att ta med resultaten samt eventuella relevanta rekommendationer i sitt slutliga betänkande.

28.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska bankmyndigheten och Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten.

(1) EUT L 331, 15.12.2010, s. 84.
(2) EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.
(3) EUT L 359, 16.12.2014, s. 1.
(4) EUT L 139, 5.6.2018, s. 1.
(5) Deutscher Bundestag, Drucksache 18/12700, 20.6.2017.
(6) EUT C 366, 27.10.2017, s. 51.
(7) EUT C 101, 16.3.2018, s. 79.
(8) EUT C 399, 24.11.2017, s. 74.
(9) EUT C 369, 11.10.2018, s. 132.
(10) Antagna texter, P8_TA(2018)0048.
(11) Europaparlamentet, ECON- och TAX3-utskottens utfrågning den 26 november 2018, ”Cum-ex-skandalen: ekonomisk brottslighet och kryphålen i den rådande rättsliga ramen”.
(12) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.


Den tyska barn- och ungdomsmyndighetens (Jugendamt) roll i gränsöverskridande familjetvister
PDF 182kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om den tyska barn- och ungdomsmyndighetens (Jugendamt) roll i gränsöverskridande familjetvister (2018/2856(RSP))
P8_TA-PROV(2018)0476B8-0546/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 227 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–  med beaktande av artikel 81.3 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 24,

–  med beaktande av artiklarna 8 och 20 i FN:s konvention om barnets rättigheter, där det betonas att konventionsstaterna är skyldiga att respektera barnets rätt att behålla sin identitet, inklusive släktförhållanden,

–  med beaktande av Wienkonventionen om konsulära förbindelser från 1963, särskilt artikel 37 b,

–  med beaktande av Haagkonventionen av den 29 maj 1993 om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 (Bryssel IIa-förordningen)(1), särskilt artiklarna 8, 10, 15, 16, 21, 41, 55 och 57,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1393/2007 av den 13 november 2007 om delgivning i medlemsstaterna av rättegångshandlingar och andra handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur (delgivning av handlingar) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1348/2000(2),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 februari 2011 En EU-agenda för barns rättigheter (COM(2011)0060),

–  med beaktande av rättspraxisen från Europeiska unionens domstol (EU-domstolen), i synnerhet dess avgöranden av den 22 december 2010 i mål C-497/10 PPU, Mercredi mot Chaffe(3), och av den 2 april 2009 i mål C-523/07, förfarande som anhängiggjorts av A(4),

–  med beaktande av den kartläggning av systemen för skydd av barn som gjorts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av de väldigt många framställningar som mottagits om den tyska barn- och ungdomsmyndighetens (Jugendamt) roll i gränsöverskridande familjetvister,

–  med beaktande av rekommendationerna i rapporten om undersökningsresan till Tyskland (den 23–24 november 2011) för att undersöka framställningarna i fråga om Jugendamts roll,

–  med beaktande av sin resolution av den 28 april 2016 om att skydda barnets bästa i hela EU utgående från framställningar till Europaparlamentet(5),

–  med beaktande av rekommendationerna av den 3 maj 2017 från framställningsutskottets arbetsgrupp för frågor om barns välfärd,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Europaparlamentets utskott för framställningar har under mer än tio års tid mottagit framställningar, i vilka väldigt många föräldrar som inte är tyska medborgare fördömer den systematiska diskriminering och de godtyckliga åtgärder som den tyska barn- och ungdomsmyndigheten (Jugendamt) vidtagit mot dem i familjetvister med gränsöverskridande verkningar som involverar barn, i ärenden om bland annat föräldraansvar och vårdnad av barn.

B.  Utskottet för framställningar förlitar sig huvudsakligen på framställarens subjektiva rapportering och har i regel inte tillgång till rättsliga avgöranden som ger en fullständig och objektiv beskrivning av situationen och innehåller vittnesmål från bägge föräldrarna, barnen och vittnen.

C.  Jugendamt spelar en central roll i det tyska familjerättsliga systemet, eftersom det är en av parterna i alla familjetvister som involverar barn.

D.  I familjetvister som involverar barn lämnar Jugendamt en rekommendation till domarna, som till sin natur är praktiskt taget bindande, och myndigheten kan vidta tillfälliga åtgärder i form av t.ex. ”Beistandschaft” (godmanskap), som inte kan ifrågasättas.

E.  Jugendamt ansvarar för genomförandet av de beslut som fattats av de tyska domstolarna. Jugendamts breda tolkning av dessa beslut har enligt framställare ofta varit till skada för det effektiva skyddet av icke-tyska föräldrars rättigheter.

F.  De behöriga tyska myndigheternas vägran att erkänna och verkställa domar och beslut som fattats av andra medlemsstaters rättsliga myndigheter i familjetvister med gränsöverskridande verkningar kan utgöra en överträdelse av principen om ömsesidigt erkännande och ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaterna, och sålunda äventyra ett effektivt skydd av barnets bästa.

G.  Framställarna har framfört kritik mot att skyddet av barnets bästa i familjetvister med gränsöverskridande verkningar systematiskt tolkas av de behöriga tyska myndigheterna på ett sätt som säkerställer att barn stannar kvar på tyskt territorium, även i ärenden där övergrepp och våld i hemmet mot den förälder som inte är tysk medborgare har anmälts.

H.  Icke-tyska föräldrar har i sina framställningar klagat över den otillräckliga rådgivning och det otillräckliga rättsliga stöd, eller bristen därpå, som de nationella myndigheterna i deras ursprungsland ger i ärenden där tyska myndigheter, däribland Jugendamt, påstås ha tillämpat diskriminerande eller missgynnande rättsliga och administrativa förfaranden mot dem i familjetvister som involverar barn.

I.  Enligt de uppgifter som lämnats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna har 17 ärenden ingivits till domstolen mot Tyskland av framställare som inte är tyska medborgare om föräldraansvar eller vårdnad av barn i gränsöverskridande familjetvister, varav samtliga har bedömts vara otillåtliga.

J.  Samtliga EU-institutioner och medlemsstater måste till fullo garantera skyddet av barnets rättigheter i enlighet med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Barnets bästa är en grundläggande princip som i första hand och på bästa sätt kan förverkligas inom den egna familjen och bör vara vägledande för alla beslut som rör barnomsorgsfrågor på alla nivåer.

K.  Ökad rörlighet inom EU har lett till alltfler gränsöverskridande tvister om föräldraansvar och vårdnad om barn. Kommissionen måste öka sina ansträngningar för att i alla medlemsstater, inbegripet Tyskland, främja ett konsekvent och konkret genomförande av principerna i FN:s konvention om barnets rättigheter, som alla EU‑medlemsstater har ratificerat.

L.  Bryssel IIa-förordningens tillämpningsområde och mål bygger på principen om icke-diskriminering på grund av nationalitet mellan unionens medborgare och principen om ömsesidigt förtroende mellan medlemsstaternas rättsordningar.

M.  Bestämmelserna i Bryssel IIa-förordningen bör inte på något sätt tillåta missbruk av dess underliggande mål, nämligen att säkerställa ömsesidig respekt och ömsesidigt erkännande, undvika diskriminering på grund av nationalitet och, framför allt, skydda barnets bästa på ett objektivt sätt.

N.  Avsaknaden av noggranna och detaljerade kontroller om huruvida de förfaranden och den praxis som tillämpas av de behöriga tyska myndigheterna i familjetvister med gränsöverskridande verkningar som involverar barn är icke-diskriminerande kan få negativa följder för barns välfärd och leda till fler kränkningar av de rättigheter som föräldrar som inte är tyska medborgare innehar.

O.  Subsidiaritetsprincipen är tillämplig i alla ärenden som rör materiella familjerättsliga frågor.

P.  Den tyska författningsdomstolen har slagit fast att en domstol kan begära att få höra ett barn som vid tidpunkten för beslutet ännu inte är tre år gammalt. I andra EU-medlemsstater anses barn i denna ålder vara för unga och inte tillräckligt mogna för att rådfrågas i tvister som rör deras föräldrar.

Q.  Barnets rätt till familjeliv bör inte hotas av utövandet av grundläggande rättigheter, till exempel rätten till fri rörlighet och vistelse.

R.  EU-domstolens rättspraxis fastställer det självständiga begreppet ”hemvist” för barnet och det stora antalet kriterier som ska användas av de nationella jurisdiktionerna för att fastställa hemvisten.

S.  Av artikel 24 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna följer att barn, utom då det strider mot barnets bästa, har rätt att regelbundet upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda sina föräldrar när dessa utövar sin rätt till fri rörlighet.

1.  Europaparlamentet noterar med stor oro att problem som rör det tyska familjerättsliga systemet, inbegripet Jugendamts kontroversiella roll, som kritiserats av föräldrar som inte är tyska medborgare, fortfarande är olösta. Parlamentet understryker att utskottet för framställningar ständigt mottar framställningar från föräldrar som inte är tyska medborgare, som rapporterar om allvarlig diskriminering till följd av de förfaranden och den praxis som konkret utövats av de behöriga tyska myndigheterna i gränsöverskridande familjetvister som involverar barn.

2.  Europaparlamentet noterar med oro all påstådd diskriminering från Jugendamts sida av föräldrar som inte är tyska medborgare.

3.  Europaparlamentet framhåller framställningsutskottets mångåriga arbete med att behandla framställningar om Jugendamts roll. Parlamentet noterar de svar som det behöriga tyska ministeriet lämnat om hur det tyska familjerättsliga systemet fungerar, men betonar att utskottet för framställningar ständigt mottar framställningar om påstådd diskriminering av den förälder som inte är tysk medborgare.

4.  Europaparlamentet understryker de nationella myndigheternas skyldighet enligt Bryssel IIa-förordningen att erkänna och verkställa domar som meddelats i en annan medlemsstat i barnrelaterade mål. Parlamentet är oroat över att de tyska myndigheterna vid familjetvister med gränsöverskridande följder systematiskt påstås kunna vägra att erkänna domstolsbeslut som fattats i andra medlemsstater i fall där barn som ännu inte är tre år gamla inte har hörts. Parlamentet understryker att denna aspekt undergräver principen om ömsesidigt förtroende för andra medlemsstater vars rättssystem fastställer olika åldersgränser för hörande av barn.

5.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen under flera år inte har genomfört noggranna kontroller av de förfaranden och den praxis som tillämpas av det tyska familjerättsliga systemet, inbegripet av Jugendamt, i samband med familjetvister som har gränsöverskridande verkningar, och att den därmed misslyckats med att på ett effektivt sätt skydda barnets bästa och alla andra närstående rättigheter.

6.  Europaparlamentet påminner om kommissionens svar angående framställningarna om Jugendamts roll i gränsöverskridande familjetvister. Parlamentet upprepar att EU inte har någon allmän behörighet att agera i familjerättsliga frågor, att materiell familjerätt också i fortsättningen är medlemsstaternas eget ansvar och inte kan övervakas av kommissionen, att man vid farhågor om hur Jugendamt fungerar måste få fallet prövat på nationell nivå, och att föräldrar – om de anser att någon av deras grundläggande rättigheter har kränkts – kan inge ett klagomål till Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg först efter att de inhemska rättsmedlen är uttömda.

7.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att medlemsstaterna samlar in statistiska uppgifter om de administrativa och rättsliga förfarandena om vårdnad av barn och involverar utländska föräldrar, särskilt om resultaten av domarna, för att möjliggöra en detaljerad analys av befintliga trender över tiden och tillhandahålla referensvärden.

8.  Europaparlamentet betonar, i enlighet med EU-domstolens rättspraxis, det självständiga begreppet ”hemvist” för barnet i EU:s lagstiftning och det stora antalet kriterier som ska användas av de nationella jurisdiktionerna för att fastställa hemvisten.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att barnets hemvist har fastställts i laga ordning av de tyska jurisdiktionerna i de fall som avses i de framställningar som utskottet för framställningar tagit emot.

10.  Europaparlamentet riktar skarp kritik mot att det saknas statistiska uppgifter om antalet fall i Tyskland där domstolsavgöranden inte överensstämde med Jugendamts rekommendationer och om resultatet av familjetvister som involverar barn till par av skilda nationaliteter, trots upprepade begäranden under många år om att sådana uppgifter ska samlas in och offentliggöras.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för dessa framställningar i fråga bedöma huruvida tyska jurisdiktioner i vederbörlig ordning har följt bestämmelserna i Bryssel IIa-förordningen när de fastställt sina befogenheter, och huruvida de har beaktat domar eller beslut som har utfärdats av jurisdiktioner i andra medlemsstater.

12.  Europaparlamentet fördömer att i fall av övervakat umgänge med en förälder har föräldrar, som inte är tyska medborgare, när de inte följt Jugendamts tjänstemäns förfarande att välja tyska som samtalsspråk med sina barn, upplevt att samtalen avslutats och lett till kontaktförbud mellan de föräldrar som inte är tyska medborgare och deras barn. Parlamentet anser att detta förfarande som tillämpas av Jugendamts tjänstemän utgör en tydlig diskriminering av föräldrar som inte är tyska medborgare på grund av ursprung och språk.

13.  Europaparlamentet betonar att Jugendamt i regel tillåter användningen av ett gemensamt modersmål och att myndigheten, om det behövs för barnets välvärd och säkerhet, t.ex. vid eventuella fall av bortförande, strävar efter att tillhandahålla en tolk för att säkerställa att Jugendamts tjänstemän förstår innehållet i diskussionen.

14.  Europaparlamentet är fast övertygat om att de tyska myndigheterna vid övervakat umgänge med en förälder måste tillåta alla föräldraspråk under samtal mellan föräldrarna och deras barn. Parlamentet efterlyser mekanismer för att garantera att föräldrar som inte är tyska medborgare och deras barn kan kommunicera på sitt gemensamma språk, eftersom användningen av detta språk spelar en avgörande roll för upprätthållandet av starka känslomässiga band mellan föräldrarna och deras barn och säkerställer ett effektivt skydd av barnets kulturella arv och välfärd.

15.  Europaparlamentet är fast övertygat om att rekommendationerna i den slutliga rapporten av den 3 maj 2017 från arbetsgruppen för frågor om barns välfärd måste följas upp på ett konsekvent och effektivt sätt, särskilt de rekommendationer som direkt eller indirekt rör Jugendamts roll och det tyska familjerättsliga systemet.

16.  Europaparlamentet påminner Tyskland om dess internationella skyldigheter enligt FN:s konvention om barnets rättigheter, inbegripet dess artikel 8. Parlamentet anser att stora förbättringar måste göras hos alla tyska behöriga myndigheter för att på ett tillfredsställande sätt tillvarata rättigheter för barn till par av skilda nationaliteter som har rätt att bevara sin identitet, inklusive släktförhållanden, såsom fastställs i lag utan olaglig inblandning.

17.  Europaparlamentet anser att kommissionen, mot bakgrund av artikel 81 i EUF-fördraget, kan och måste spela en aktiv roll för att säkerställa en rättvis och konsekvent icke-diskriminerande praxis gentemot föräldrar i fråga om hur gränsöverskridande vårdnadsärenden hanteras i hela unionen.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa noggranna kontroller av att de förfaranden och den praxis som tillämpas i det tyska familjerättsliga systemet inte är diskriminerande, däribland av Jugendamt, inom ramen för gränsöverskridande familjetvister.

19.  Europaparlamentet upprepar att subsidiaritetsprincipen är tillämplig i materiella familjerättsliga frågor.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka antalet kurser för och internationella utbyten mellan tjänstemän från sociala myndigheter för att öka medvetenheten om hur deras motsvarigheter i andra medlemsstater fungerar och utbyta god praxis.

21.  Europaparlamentet betonar vikten av nära samarbete och effektiv kommunikation mellan de olika nationella och lokala myndigheter som är involverade i barnavårdsmål, alltifrån sociala myndigheter till rättsliga och centrala myndigheter.

22.  Europaparlamentet betonar behovet att förbättra det ömsesidiga rättsliga och administrativa samarbetet mellan de tyska myndigheterna och myndigheterna i de andra EU-medlemsstaterna för att säkerställa ömsesidigt förtroende i fall om erkännande och verkställande i Tyskland av beslut och domar från myndigheter i andra EU‑medlemsstater i samband med familjetvister med gränsöverskridande inslag som involverar barn.

23.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är att utan dröjsmål tillhandahålla föräldrar som inte är tyska medborgare, redan från början och i varje skede av förfaranden som rör barn, fullständig och tydlig information om förfarandena och om de möjliga konsekvenserna av dem, på ett språk som föräldrarna förstår full ut, i syfte att undvika fall där föräldrarna ger sitt samtycke utan att de till fullo inser konsekvenserna av sina åtaganden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra riktade åtgärder som syftar till att förbättra rättsligt stöd och bistånd samt rättslig rådgivning och information till sina medborgare i fall då de rapporterar att tyska myndigheter tillämpat diskriminerande eller missgynnande rättsliga och administrativa förfaranden mot dem i gränsöverskridande familjetvister som involverar barn.

24.  Europaparlamentet betonar att de kritiserade fall där föräldrar som inte är tyska medborgare hindras från att kommunicera med sina barn på deras gemensamma modersmål under besök utgör diskriminering på grund av språk, och även strider mot målet att främja flerspråkighet och mångfald när det gäller kulturell bakgrund inom unionen och strider mot de grundläggande rättigheterna med avseende på tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet.

25.  Europaparlamentet uppmanar Tyskland att öka sina ansträngningar för att säkerställa att föräldrar tillåts använda ett gemensamt modersmål med sina barn under övervakade besök.

26.  Europaparlamentet uttrycker oro över de ärenden som framställarna tagit upp som rör de korta tidsfrister som de behöriga tyska myndigheterna fastställt och de handlingar som de behöriga tyska myndigheterna skickat och som inte tillhandahållits på det språk som framställaren, som inte är tysk medborgare, förstår. Parlamentet betonar att medborgare, i enlighet med artikel 8.1 i förordning (EG) nr 1393/2007 om delgivning av handlingar, har rätt att vägra att ta emot handlingar som inte är avfattade på eller översatta till ett språk som de förstår. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig bedömning av tillämpningen av denna förordnings bestämmelser i Tyskland för att på ett korrekt sätt ta itu med alla eventuella överträdelser.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de fall som nämns i de framställningar som lagts fram för Europaparlamentet kontrollera efterlevnaden av språkkraven under förfarandet i de tyska jurisdiktionerna.

28.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra riktade åtgärder som syftar till att förbättra rättsligt stöd, rättshjälp samt rättslig rådgivning och information till sina medborgare i gränsöverskridande familjetvister som inbegripet barn. Parlamentet noterar i detta sammanhang att de behöriga tyska ministerierna på federal nivå har inrättat en tysk central kontaktpunkt för gränsöverskridande familjetvister som ska ge rådgivning och information i gränsöverskridande familjetvister som inbegriper föräldraansvar.

29.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen och medlemsstaterna att samfinansiera och främja inrättandet av en plattform som bistår EU-medborgare från andra medlemsstater i familjemål.

30.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om vikten av att systematiskt tillämpa bestämmelserna i Wienkonventionen från 1963 och att säkerställa att ambassader eller konsulära beskickningar informeras redan från början om alla barnavårdsmål som berör deras medborgare och att de har fullständig tillgång till relevanta handlingar. Parlamentet betonar vikten av ett tillförlitligt konsulärt samarbete på detta område och föreslår att de konsulära myndigheterna bör få närvara under alla etapper av förfarandena.

31.  Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om behovet av att förse barnet med all nödvändig och berättigad familjevård, i enlighet med ordalydelsen i artiklarna 8 och 20 i FN:s konvention om barnets rättigheter, och i synnerhet att möjliggöra kontinuerlig barnomsorg som tar hänsyn till barnets etniska, religiösa, språkliga och kulturella identitet.

32.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 338, 23.12.2003, s. 1.
(2) EUT L 324, 10.12.2007, s. 79.
(3) Domstolens dom (första avdelningen) av den 22 december 2010, Barbara Mercredi mot Richard Chaffe, C‑497/10 PPU, ECLI:EU:C:2010:829.
(4) Domstolens dom (tredje avdelningen) av den 2 april 2009, A, C-523/07, ECLI:EU:C:2009:225.
(5) EUT C 66, 21.2.2018, s. 2.


WTO: vägen framåt
PDF 190kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om WTO: vägen framåt (2018/2084(INI))
P8_TA-PROV(2018)0477A8-0379/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Marrakechavtalet av den 15 april 1994 genom vilket Världshandelsorganisationen (WTO) inrättades,

–  med beaktande av deklarationen från WTO:s ministerkonferens i Doha av den 14 november 2001(1),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om WTO, särskilt resolutionen av den 24 april 2008 Mot en reformerad Världshandelsorganisation(2) och av den 15 november 2017 om multilaterala förhandlingar inför WTO:s elfte ministerkonferens i Buenos Aires(3),

–  med beaktande av det slutdokument som antogs enhälligt den 10 december 2017 vid årsmötet för den parlamentariska konferensen om WTO i Buenos Aires(4),

–  med beaktande av resultaten, vilka inkluderar en rad ministerbeslut, från den elfte ministerkonferensen i Buenos Aires i december 2017, vid vilken det inte var möjligt att anta någon ministerförklaring(5),

–  med beaktande av den sjätte globala översynen av ”Aid for Trade”, som genomfördes i Genève den 11–13 juli 2017(6),

–  med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling(7),

–  med beaktande av Parisavtalet inom ramen för FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), som trädde i kraft i november 2016,

–  med beaktande av den senaste rapporten från den mellanstatliga panelen för klimatförändringar, som offentliggjordes den 8 oktober 2018 och som visar att det fortfarande är möjligt att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C om länderna ökar sina nationellt fastställda bidrag senast 2020,

–  med beaktande av punkt 16 i Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018(8),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från trepartsmötet mellan handelsministrarna i Förenta staterna, Japan och Europeiska unionen som antogs den 31 maj 2018(9),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från det tjugonde toppmötet mellan EU och Kina om att inrätta en gemensam arbetsgrupp för att reformera WTO, vilken ska ledas på vice-ministernivå(10),

–  med beaktande av kommissionens konceptdokument av den 18 september 2018 om en modernisering av WTO(11),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0379/2018), och av följande skäl:

A.  WTO har sedan inrättandet spelat en nyckelroll för att stärka multilateralismen, främja en inkluderande ekonomisk världsordning och bidra till ett öppet, regelbaserat och icke-diskriminerande multilateralt handelssystem. Utvecklingsländer står nu för omkring hälften av världshandeln, vilket är en ökning från 33 % 2000, samtidigt som antalet personer som lever i extrem fattigdom har halverats sedan 1990, till knappt en miljard. WTO bygger på ett system av rättigheter och skyldigheter som ålägger medlemmarna att öppna sina egna marknader utan diskriminering.

B.  WTO bör fortsätta att vara den huvudsakliga referenspunkten för regeringar och företag vid fastställande av regler och i handelstvister.

C.  EU har konsekvent förespråkat en stark, multilateral och regelbaserad handelsstrategi, eftersom EU:s ekonomi, liksom arbetstagare och konsumenter i EU samt dess partner, blir alltmer integrerade i globala värdekedjor och beroende av förutsägbar utveckling inom internationell handel för såväl import som export och beträffande sociala och miljömässiga villkor.

D.  Resultaten av WTO:s elfte ministerkonferens i Buenos Aires i december 2017 var en besvikelse och visade tydligt att organisationens förhandlingsfunktion är lamslagen.

E.  Det regelbaserade multilaterala handelssystemet står inför sin djupaste kris sedan WTO:s inrättande, vilket hotar organisationens grundläggande funktioner, närmare bestämt när det gäller att fastställa grundläggande regler och strukturer för internationell handel och att tillhandahålla den mest effektiva och utvecklade tvistlösningsmekanismen inom någon multilateral organisation.

F.  Trots viktiga undantag såsom avtalet om förenklade handelsprocedurer har WTO:s handelsreform släpat efter sedan 00-talet.

G.  WTO:s överprövningsorgan är själva ”kronjuvelen” för organisationen på grund av den bindande karaktären för dess beslut och dess ställning som ett oberoende och opartiskt överprövningsorgan. Överprövningsorganets medlemsantal närmade sig det minsta antal domare som det behöver för att kunna fungera efter att mandatperioden för domare Shree Baboo Chekitan Servansing löpte ut, vilket innebär att de nu endast finns tre utnämnda domare. Detta dödläge, orsakat av den amerikanska administrationen, skulle kunna leda till kollaps för ett system som är oumbärligt för att hantera tvister bland alla WTO-medlemmar.

1.  Europaparlamentet upprepar att det till fullo stöder multilateralismens bestående värde och efterlyser en handelsagenda som bygger på rättvis och regelbaserad handel till gagn för alla, som bidrar till fred och säkerhet och till agendan för hållbar utveckling genom att inkludera och stärka sociala, miljömässiga och mänskliga rättigheter och säkerställa att multilateralt överenskomna och harmoniserade regler tillämpas på enhetligt sätt för alla samt upprätthålls i praktiken. Parlamentet betonar att WTO också måste bidra till att främja rättvis handel och bekämpa otillbörliga affärsmetoder. Parlamentet understryker att handel inte är ett självändamål utan ett medel för att uppnå globalt fastställda utvecklingsmål.

2.  Europaparlamentet anser att det nu är brådskande att gå vidare mot en modernisering av WTO mot bakgrund av den senaste tidens utveckling och också på grund av en lång tids bristande framsteg inom ramen för utvecklingsagendan från Doha, och att i grunden se över hur WTO fungerar ur flera aspekter, för att öka dess effektivitet och legitimitet. Parlamentet anser att det i detta perspektiv är ytterst viktigt att WTO:s sekretariat skapar möjlighet för alla WTO-medlemmar att vara delaktiga i debatten från första början. Kommissionen och EU:s medlemsstater i WTO uppmanas att vända sig till övriga WTO-medlemmar, särskilt våra huvudsakliga handelspartner, såsom USA, Japan, Kina, Kanada, Brasilien och Indien, för att komma överens om gemensamma ståndpunkter. Parlamentet anser att de inledande uttalandena från toppmötet mellan EU och Kina om reformeringen av WTO är lovande.

3.  Europaparlamentet välkomnar det mandat som Europeiska rådet gav kommissionen den 28-29 juni 2018 och noterar den strategi som beskrivs i slutsatserna, samt kommissionens konceptdokument om moderniseringen av WTO av den 18 september 2018 och Kanadas förslag om reformen av WTO av den 25 september 2018. Parlamentet ser fram emot offentliggörandet av fler förslag, särskilt från utvecklingsländer, samt från arbetsgrupper som redan är etablerade bland WTO-medlemsstater.

4.  Europaparlamentet uttrycker sin djupaste oro över att endast tre tjänster vid överprövningsorganet är tillsatta, vilket allvarligt undergräver tvistlösningsförfarandets nuvarande, korrekta funktion. Förenta staterna uppmanas bestämt att lösa denna situation på ett sätt som möjliggör snabb tillsättning av lediga tjänster inom överprövningsorganet. Parlamentet välkomnar de första förslag som lagts fram av kommissionen i dess konceptdokument om att modernisera WTO i syfte att bryta dödläget genom att ta itu med vissa av de problem som har tagits upp, bland annat genom övergångsregler för avgående ledamöter eller ändringar av uppdragens giltighetstid inom överprövningsorganet eller av den maximala tid som tillåts innan rapporter offentliggörs, samt fastställandet av ny rättspraxis från överprövningsorganets sida. Parlamentet noterar att de synpunkter som Förenta staterna uttryckt angående överprövningsorganet omfattar mer än enbart förfarandemässiga ändringar och innebär betydande reformer av avgörandena från organets domare.

5.  Europaparlamentet anser att Förenta staternas beslut av den 31 maj 2018 om att införa tullar på stål- och aluminiumprodukter på grund av ”den nationella säkerheten” enligt avsnitt 232 i Trade Expansion Act från 1962 är omotiverat, och anser att det inte tar itu med den utmaning som ett överskott av stål utgör på de globala marknaderna och att det inte är förenligt med WTO:s regler. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att arbeta tillsammans med Förenta staterna för att lösa handelsrelaterade meningsskiljaktigheter och avlägsna handelshinder inom WTO:s regelbaserade tvistlösningsram.

6.   Europaparlamentet anser att det, som ett sätt att ta itu med de grundläggande orsakerna till den aktuella krisen, är nödvändigt för WTO att anpassa sig till en föränderlig värld samtidigt som man uppnår resultat i vissa av de kvarstående frågorna från Doharundan, särskilt beträffande livsmedelstrygghet. Parlamentet anser att det därför är nödvändigt att

   a) ta itu med aktuella luckor i regelverket för att uppnå lika villkor vad gäller stöd som snedvrider marknaden och statligt ägda företag, samt för att hålla skyddet av immateriella rättigheter och tillträdet till investeringsmarknader uppdaterade; ta upp frågor om skydd och obligatoriskt offentliggörande av källkod och andra statligt styrda verksamheter som ger upphov till överkapacitet, samt rättsliga hinder för tjänster och investeringar inklusive tekniköverföring, krav för gemensamma företag och lokala innehållsliga krav; övervaka genomförandet, administrationen och tillämpningen av befintliga avtal,
   b) skapa det nödvändiga regelverket för att hantera teknisk utveckling genom att omfatta e-handel, globala värdekedjor, offentlig upphandling, uppdaterade inhemska regleringar för tjänster, mikroföretag och små och medelstora företag,
   c) bemästra de mest brådskande globala miljömässiga och sociala utmaningarna, med säkrande av samstämmighet mellan prioriteringar för handel, arbete och miljö i systemhänseende,
   d) välkomna de gemensamma uttalanden som antogs i Buenos Aires om e-handel, inhemska regleringar, underlättande av investeringar och kvinnors ekonomiska egenmakt, samt det arbete som har gjorts inom dessa frågor sedan dess.

7.  Parlamentet framhåller att EU bör framhålla sina regler om integritetsskydd och dataskydd, så att dessa kan främjas på internationell nivå och användas som referens vid utarbetandet av internationella och multilaterala standarder.

8.  Europaparlamentet erinrar om att tillträde till offentlig upphandling är en av de frågor som EU prioriterar i sina handelsförhandlingar, och i detta sammanhang förväntas det att WTO-medlemmarna fullgör sina åtaganden om att ansluta sig till avtalet om offentlig upphandling, att avtalets funktion förbättras samt att respekten för avtalsbestämmelserna ökar, i en anda av ömsesidighet och ömsesidig nytta. Parlamentet noterar att full effektivitet när det gäller potentiella förbättringar av ramen för statligt stöd och rollen för offentliga företag delvis beror på framsteg inom detta område. Kommissionen uppmanas att samarbeta med de medlemmar som håller på att ansluta sig till avtalet om offentlig upphandling, för att påskynda deras ansträngningar så att fördelarna med upphandlingsliberalisering får spridning bland WTO:s medlemmar.

9.  Europaparlamentet är övertygat om att den nuvarande differentieringen mellan utvecklade länder och utvecklingsländer inte speglar den ekonomiska verkligheten och den verkliga situationen inom WTO och att detta har varit ett hinder för att nå framsteg med Doharundan, vilket drabbar de mest behövande länderna. Avancerade utvecklingsländer uppmanas att ta sin del av ansvaret och bidra i proportion till sin utvecklingsnivå och (sektoriella) konkurrenskraft. Parlamentet noterar att kommissionen i sitt konceptdokument efterlyser regler för hur utvecklingsländerna avancerar från sin låginkomststatus i takt med att de blir rikare. Parlamentet anser att mekanismen för särskild och differentierad behandling åter bör tas under noggrannare beaktande för att bättre återspegla index för mänsklig utveckling, som ett politiskt verktyg för utvecklingsländer att koppla genomförandet av multilaterala avtal till erhållandet av bistånd från rikare länder och biståndsorganisationer.

10.  Europaparlamentet välkomnar att två tredjedelar av WTO-medlemmarna ratificerade avtalet om förenklade handelsprocedurer i februari 2017. Parlamentet är övertygat om att avtalet om förenklade handelsprocedurer är ett viktigt vägledande dokument som kan utgöra ett förebildligt exempel för framtida WTO-uppgörelser, med hänsyn till skillnaderna i WTO-medlemmarnas utvecklingsstatus och behov. Parlamentet uppmanar WTO-medlemmarna att ta ansvar och stå fast vid sina åtaganden i enlighet med sin ekonomiska styrka och förmåga. Kommande utmaningar kommer att vara den fullständiga ratificeringen av avtalet, särskilt när det gäller de afrikanska medlemmar som väntas gynnas mest av avtalet, ett effektivt genomförande av avtalet om förenklade handelsprocedurer och tillkännagivandet av utvecklingsbistånd inom ramen för avtalet.

11.  Europaparlamentet erkänner att Kinas anslutning till WTO 2001 på det hela taget har ökat tillgången till landets inhemska marknad, vilket har gynnat den globala ekonomin. Parlamentet oroas över att Kina inte följer andan och principerna i WTO:s grundsatser om nationell behandling.

12.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att se över hur förhandlingsprocessen fungerar genom att införa större flexibilitet än vad som hittills har varit fallet med konsensusregeln. Samtidigt erkänner parlamentet att synsättet med ett samlat helhetsåtagande har begränsat den multilaterala handelsstyrningens effektivitet. Parlamentet stöder idén om en flexibel multilateralism, varmed WTO-medlemmar med intresse att hantera en viss fråga där full konsensus ännu inte är möjlig bör kunna lägga fram och ingå plurilaterala avtal, antingen genom så kallade bilaga 4-avtal inom ramen för WTO, i enlighet med artiklarna II:3, III:1 och X:9 från Marrakechavtalet, eller via avtal om ”kritisk massa” som medger förhandlade eftergifter till WTO-medlemmar på mest gynnad nation-basis. Kommissionen uppmanas att inte använda dessa artiklar som ett alternativ till en konstruktiv dialog med WTO-medlemmar för att gripa sig an handelshinder och reformera WTO och dess funktion. Parlamentet anser i detta avseende att WTO:s medlemmar bör stärka WTO:s kapacitetsuppbyggnad för att se till att man har ekonomiska och mänskliga resurser i enlighet med de utvidgade behoven, så att kvaliteten på arbetet upprätthålls. Parlamentet anser att nya medlemmars ekonomiska bidrag, generellt sett, bör öka WTO:s budget och inte leda till lägre medlemsavgifter för befintliga medlemmar.

13.  Europaparlament erkänner att medan regelbaserad multilateralism fortsatt utgör den huvudsakliga delen av WTO:s struktur, finns det möjligheter för djupare och mer flexibelt plurilateralt samarbete mellan intresserade länder på områden där konsensus har visat sig vara svårt att uppnå. Parlamentet noterar att sådana avtal måste komplettera, och inte får undergräva, den multilaterala agendan, och inte bör användas som ett alternativt forum för att angripa handelshinder, utan i stället bör fungera som en språngbräda mot framsteg på multilateral nivå. Parlamentet efterfrågar att plurilaterala förhandlingar återupptas om avtalet om miljöanpassade varor och avtalet om handel med tjänster (TiSA), och efterfrågar särskilda regler för små och medelstora företag i plurilaterala och multilaterala avtal. Parlamentet framhäver vikten av att WTO fortsätter att fördjupa sitt arbete inom internationellt samarbete med andra internationella organisationer såsom FN, OECD, WCO och ILO, men inte begränsat till dessa.

14.   Europaparlamentet betonar den roll som handeln kan och måste spela i att bidra till utveckling och uppnående av målen för hållbar utveckling för 2030 och åtagandena enligt Parisavtalet i kampen mot klimatförändringar. Parlamentet beklagar att avtalet om miljöanpassade varor blockerades 2016 och påminner om dess potential för att skapa bättre tillgång till grön teknik och bidra till att fullgöra ovannämnda åtaganden. Parlamentet understryker att WTO utöver förhandlingarna om fiskesubventioner nu måste definiera de mer konkreta åtgärder som behöver vidtas i detta avseende för att skydda det marina livet. Parlamentet påminner om att WTO:s koncept med process- och produktionsmetoder erbjuder möjligheter till differentiering mellan så kallade likadana produkter beträffande deras miljöpåverkan. Parlamentet föreslår att WTO:s utskott för handel och miljö ges ny livskraft genom ett mandat att utarbeta kriterier för att bekämpa miljömässig snålskjuts och upprätta närmare kopplingar med sekretariatet för FN:s ramkonvention om klimatförändringar.

15.  Europaparlamentet bekräftar kopplingarna mellan jämställdhet och en inkluderande utveckling, såsom det också uttrycks i hållbarhetsmål nr 5, och betonar att kvinnors egenmakt är avgörande för att utrota fattigdom samt att undanröjandet av hinder för kvinnors deltagande i handeln är ytterst viktigt för den ekonomiska utvecklingen. Parlamentet välkomnar den ökade tonvikten inom WTO på frågor som gäller handel och jämställdhet och uppmuntrar alla 121 signatärer av Buenos Aires-förklaringen från 2017 om handel och kvinnors ekonomiska egenmakt att fullgöra sina åtaganden. Parlamentet betonar behovet av ett genomgripande genusperspektiv inom alla områden av WTO:s reglering i form av genusspecifika konsekvensbedömningar. Parlamentet noterar vikten av initiativ såsom SheTrades för att belysa kvinnors positiva roll inom handeln och uppmuntra till ökat deltagande av kvinnor inom internationell handel världen över.

16.  Europaparlamentet uppmärksammar slutsatserna från den sjätte globala översynen av ”Aid for Trade”, som hölls i Genève i juli 2017, med titeln Promoting trade, Inclusiveness and Connectivity for Sustainable Development. Parlamentet stöder synsättet att detta bör omsättas i konkreta åtgärder för att underlätta e-handel och förverkliga digitala möjligheter, såsom blockkedjeteknik, inom handeln, även för utvecklingsländer. Investeringar i såväl fysisk som digital infrastruktur, vilket är avgörande för att uppnå framsteg på detta område, är en fortsatt central utmaning. WTO-medlemmarna uppmanas därför att främja investeringar i såväl fysisk som digital infrastruktur genom att bland annat uppmuntra offentlig-privata partnerskap.

17.  Europaparlamentet upprepar att EU bör se till att dess samarbete med utvecklingsländer, både på utvecklings- och handelsområdet, baseras på ett regelverk som är väl avvägt mellan likvärdiga parter, är anpassat till principen om konsekvent politik för utveckling (artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) och syftar till att främja och respektera de mänskliga rättigheterna.

18.  Europaparlamentet beklagar att WTO:s 11:e ministerkonferens inte säkrade framsteg i frågor av central betydelse för de minst utvecklade länderna . Parlamentet välkomnar dock den utökade förmånsbehandling som tidigare säkrats inom WTO för de minst utvecklade länderna, inbegripet preferentiella ursprungsregler och förmånsbehandling för tjänsteleverantörer, och betonar behovet av att vidta åtgärder för kapacitetsuppbyggnad som skulle göra det möjligt för leverantörer från de minst utvecklande länderna att dra fördel av undantaget för tjänster för dessa länder.

19.  Europaparlamentet betonar att transparens är en central faktor för att säkra en stabil och förutsägbar investeringsmiljö. Det är viktigt att öka transparensen inom övervakningsförfaranden genom att stärka WTO-medlemmarnas incitament att följa anmälningskrav, minska deras komplexitet och bördor och genom att tillhandahålla kapacitetsuppbyggnad vid behov, samtidigt som avsiktligt bristande efterlevnad bör motverkas och bekämpas.

20.  Europaparlamentet betonar att WTO:s sekretariat har en avgörande roll när det gäller att främja och säkerställa en bottom-up-strategi för alla medlemmars aktiva deltagande och att denna bör stärkas ytterligare och göras mer flexibel till stöd för olika förhandlingsprocesser samt när det gäller genomförande och övervakning. Det är nödvändigt att stärka de finansiella och mänskliga resurser som WTO:s sekretariat förfogar över, och WTO-medlemmarna uppmanas att ömsesidigt fullgöra sina skyldigheter i detta avseende. Parlamentet anser att det regelbundna arbetet i WTO:s utskott även bör få ny glöd genom att ordförandena får en mer aktiv roll när det gäller att utveckla och föreslå lösningar och kompromisser, och därmed gå utöver sin rena funktion som moderator för medlemmarnas inlägg, och att detta utökade uppdrag bör stödjas av sekretariatet.

21.  Europaparlamentet uppmanar WTO-medlemmarna att garantera demokratisk legitimitet och öppenhet genom att stärka WTO:s parlamentariska dimension och att stödja ett samförståndsavtal för att inrätta en formell arbetsrelation med den parlamentariska konferensen om WTO. Parlamentet understryker i detta hänseende att man behöver se till att parlamentsledamöterna får fullständig tillgång till handelsförhandlingarna och att de deltar i utformningen och genomförandet av WTO-besluten, samt att handelspolitiken granskas ordentligt, vilket ligger i medborgarnas intresse.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till WTO:s generaldirektör.

(1) Ministerdeklaration i Doha (WT/MIN(01)/DEC/1) av den 14 november 2001 – https://www.wto.org/english/thewto_e/minist_e/min01_e/mindecl_e.htm
(2) EUT C 259 E, 29.10.2009, s. 77.
(3) Antagna texter, P8_TA(2017)0439.
(4) http://www.europarl.europa.eu/pcwto/en/sessions/2017.html
(5) https://www.wto.org/english/news_e/news17_e/mc11_10dec17_e.htm
(6) https://www.wto.org/english/tratop_e/devel_e/a4t_e/gr17_e/gr17programme_e.htm
(7) http://www.un.org/sustainabledevelopment/sustainable-development-goals/
(8) http://www.consilium.europa.eu/en/press/press-releases/2018/06/29/20180628-euco-conclusions-final/
(9) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/may/tradoc_156906.pdf
(10) https://www.consilium.europa.eu/media/36165/final-eu-cn-joint-statement-consolidated-text-with-climate-change-clean-energy-annex.pdf
(11) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2018/september/tradoc_157331.pdf


Rapport för 2018 om Serbien
PDF 201kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om kommissionens rapport för 2018 om Serbien (2018/2146(INI))
P8_TA-PROV(2018)0478A8-0331/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19–20 juni 2003,

–  med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia,

–  med beaktande av rådets beslut 2008/213/EG(1) av den 18 februari 2008 om principerna, prioriteringarna och villkoren i det europeiska partnerskapet med Serbien och om upphävande av beslut 2006/56/EG,

–  med beaktande av kommissionens yttrande av den 12 oktober 2011 över Serbiens ansökan om medlemskap i Europeiska unionen (SEC(2011)1208), Europeiska rådets beslut av den 2 mars 2012 om att bevilja Serbien status som kandidatland och Europeiska rådets beslut av den 27–28 juni 2013 om att inleda förhandlingar med Serbien,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Serbien, å andra sidan, som trädde i kraft den 1 september 2013,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om överensstämmelsen med folkrätten av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring och FN:s generalförsamlings resolution 64/298 av den 9 september 2010, där man bekräftade innehållet i Internationella domstolens yttrande och välkomnade EU:s beredskap att underlätta en dialog mellan Serbien och Kosovo,

–  med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014,

–  med beaktande av den förklaring och de rekommendationer som antogs vid det åttonde mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Serbien den 13–14 juni 2018,

–  med beaktande av slutrapporten från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) om dess begränsade valobservatörsuppdrag i samband med det tidigarelagda parlamentsvalet i Serbien den 29 juli 2016,

–  med beaktande av OSSE/ODIHR:s valövervakningsrapport om presidentvalet i Serbien av den 2 april 2017,

–  med beaktande av kommissionens rapport för 2018 om Serbien av den 17 april 2018 (SWD(2018)0152),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU, västra Balkan och Turkiet av den 23 maj 2017 (9655/17),

–  med beaktande av det fjärde mötet i stabiliserings- och associeringsrådet EU–Serbien, som hölls den 16 november 2017,

–  med beaktande av det åttonde mötet i anslutningskonferensen med Serbien på ministernivå, som hölls den 25 juni 2018,

–  med beaktande av Europarådets antikorruptionsorgan Grecos rapport om Serbien från juli 2015 och rapporten av den 20 oktober 2017 om förebyggande av korruption med avseende på parlamentsledamöter, domare och åklagare från Grecos fjärde utvärderingsrunda,

–  med beaktande av kommissionens bedömning av den 17 april 2018 om Serbiens ekonomiska reformprogram 2018–2020 (SWD(2018)0132) och de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU och västra Balkan, som antogs av rådet den 25 maj 2018,

–  med beaktande av Venedigkommissionens yttrande över utkastet till ändring av de konstitutionella bestämmelserna rörande rättsväsendet av den 25 juni 2018,

–  med beaktande av resultatet från 2017 års undersökning om marginaliserade romer på västra Balkan, som genomfördes av Världsbanken och FN:s utvecklingsprogram med stöd från kommissionen,

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet om jämställdhet och kvinnors egenmakt: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2017 om kommissionens rapport för 2016 om Serbien(2),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0331/2018), och av följande skäl:

A.  Serbien, liksom varje land som vill bli medlem i EU, måste bedömas utifrån sina egna förtjänster i fråga om att uppfylla, genomföra och efterleva samma uppsättning kriterier, och tidsplanen för anslutningen avgörs av kvaliteten på och viljan till nödvändiga reformer. Anslutningen är och förblir en meritbaserad process som är helt beroende av varje lands objektiva framsteg, däribland Serbiens.

B.  Sedan förhandlingarna med Serbien inleddes har man öppnat 14 kapitel, varav två har avslutats preliminärt.

C.  Serbien har kontinuerligt arbetat för en normalisering av förbindelserna med Kosovo, vilket resulterade i det första avtalet om normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo av den 19 april 2013 och avtalen från augusti 2015. Serbien har vidmakthållit sitt engagemang i dialogen.

D.  Serbien har bidragit till att såväl stärka det regionala samarbetet och goda grannförbindelser som skapa fred och stabilitet, försoning och ett klimat som bidrar till hanteringen av öppna bilaterala frågor från det förflutna.

E.  Serbien håller fortfarande fast vid sitt åtagande att skapa en fungerande marknadsekonomi och har uppnått fortsatt goda resultat när det gäller att genomföra skyldigheterna enligt stabiliserings- och associeringsavtalet.

F.  Rättsstatsprincipen är ett grundläggande värde som EU bygger på och den utgör kärnan i både utvidgningsprocessen och stabiliserings- och associeringsprocessen. Det behövs reformer för att hantera de viktiga återstående utmaningarna på detta område, särskilt när det gäller att säkerställa ett oberoende, opartiskt, ansvarigt och effektivt rättsväsen och bekämpa korruption och organiserad brottslighet samt skydda de grundläggande rättigheterna.

G.  Serbien har ratificerat alla grundläggande ILO-konventioner, särskilt konvention nr 87 om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten från 1948, konvention nr 98 om tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten från 1949 och konvention nr 29 om tvångsarbete från 1930.

H.  Situationen när det gäller yttrande- och mediefrihet är fortfarande ett särskilt allvarligt orosmoment som måste prioriteras och behandlas på ett beslutsamt och effektivt sätt.

I.   Serbien får föranslutningsstöd inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II), med en vägledande tilldelning som uppgår till totalt 1,5 miljarder euro för perioden 2014–2020. En reviderad vägledande tilldelning av IPA II-medel till Serbien för perioden 2018–2020 uppgår till 722 miljoner euro. Serbien har fått en belöning på grundval av sina resultat efter halva tiden.

1.  Europaparlamentet välkomnar Serbiens fortsatta engagemang på vägen mot en integrering med Europeiska unionen. Serbien uppmanas att med stöd av kommissionen aktivt försöka förankra detta strategiska beslut hos sin befolkning och att ytterligare öka mängden tydlig information i tid och EU:s och de EU-finansierade projektens och programmens synlighet.

2.  Europaparlamentet betonar att noggrant genomförda reformer och strategier är en viktig indikator på en framgångsrik integrationsprocess. Serbien uppmanas att förbättra planeringen, samordningen och övervakningen av genomförandet av ny lagstiftning och politik. Parlamentet välkomnar antagandet av den tredje översynen av det nationella programmet för antagandet av EU:s regelverk och varnar för följderna av ett otillräckligt införlivande av viktig EU-lagstiftning om anpassning till EU:s regelverk. Parlamentet välkomnar också kommissionens bedömning i dess meddelande Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan, nämligen att Serbien skulle kunna bli medlem av EU om det finns en stark politisk vilja, om det görs verkliga och varaktiga reformer och om man når slutgiltiga lösningar på tvisterna med grannländerna. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att – förutsatt att de nödvändiga framstegen gjorts, särskilt på det grundläggande området rättsstatsprincipen – stödja öppnandet av de tekniskt förberedda kapitlen och påskynda den övergripande förhandlingsprocessen inför anslutningen.

3.  Europaparlamentet välkomnar det framgångsrika slutförandet av 2018 års programplanering för IPA och undertecknandet av finansieringsöverenskommelsen för Ipard II. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid utformningen av det nya instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III) införa lämpliga bestämmelser för att ta hänsyn till Serbiens eventuella anslutning till EU.

4.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Serbien har gjort i fråga om att utveckla en fungerande marknadsekonomi som säkerställer ekonomisk tillväxt och upprätthåller makroekonomisk och monetär stabilitet. Parlamentet betonar att Serbien har gjort stora framsteg i fråga om vissa av de politiska svagheter som har varit ett problem tidigare, särskilt genom budgetkonsolidering. Arbetslösheten, kompetensflykten och den ekonomiska inaktiviteten ligger emellertid fortfarande på en hög nivå. Parlamentet uppmanar Serbien att utarbeta en hållbar plan för de statsägda företagens framtid. Parlamentet betonar att de små och medelstora företagen är av avgörande betydelse för Serbiens ekonomi och efterlyser ett öppnare och mindre betungande företagsklimat. Parlamentet stöder Serbiens anslutning till Världshandelsorganisationen (WTO).

5.  Europaparlamentet uttrycker oro över den ihållande arbetslösheten och betonar vikten av att ungdomar skaffar sig utbildning och utvecklar entreprenörsfärdigheter. Parlamentet uppmanar Serbien att förbättra kvinnors ställning på arbetsmarknaden, att stärka trepartsdialogen och att ändra lagen om bidrag till obligatorisk socialförsäkring och lagen om sjukförsäkring för att förebygga diskriminering av små jordbruksproducenter.

6.  Europaparlamentet noterar det presidentval som hölls den 2 april 2017 och gläder sig det allmänna genomförandet av valet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att se till att internationella normer tillämpas. Parlamentet uppmanar vidare myndigheterna att fullt ut ta till sig och genomföra rekommendationerna från OSSE/ODIHR:s valobservatörsuppdrag, i synnerhet för att säkerställa lika villkor under valkampanjen, och att delta i en dialog med de inhemska oberoende valobservatörsuppdragen. Parlamentet uppmanar slutligen myndigheterna att grundligt undersöka de påståenden om oegentligheter, våld och hot som framkommit under tidigare valprocesser. Parlamentet noterar med oro att det finns brister i öppenheten kring finansieringen av de politiska partierna och valkampanjerna. Parlamentet framhåller att finansieringen av politiska partier måste vara insynsvänlig och förenlig med internationella normer.

7.  Europaparlamentet uppmanar Serbien att i högre grad anpassa sin utrikes- och säkerhetspolitik till EU:s politik, även när det gäller Ryssland och inom ramen för FN. Parlamentet välkomnar Serbiens viktiga bidrag till och fortsatta deltagande i flera av EU:s uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (EUTM Mali, EUTM Somalia, Eunavfor Atalanta, EUTM RCA), och att landet därigenom deltar i fyra av sex militära uppdrag och insatser som för närvarande genomförs av EU. Serbiens fortsatta militära samarbete med Ryssland är emellertid oroväckande.

8.  Europaparlamentet lovordar Serbiens konstruktiva synsätt i hanteringen av konsekvenserna av migrations- och flyktingkrisen och de stora framsteg landet har gjort för att tillhandahålla skydd och humanitär hjälp, huvudsakligen med stöd från EU. Parlamentet välkomnar Serbiens antagande av den nya asyllagen, lagen om utlänningar och gränskontrollagen. Parlamentet uppmanar Serbien att successivt anpassa sin viseringspolitik till EU:s. Parlamentet konstaterar med oro att Serbiens avvikande viseringspolitik möjliggjort irreguljär migration och smuggling, både till EU-länder och till grannländer utanför EU. Parlamentet uppmanar Serbien att införa en kraftfull återvändandemekanism för irreguljära migranter som ligger i linje med EU:s regelverk och att ytterligare förbättra sin förmåga att tillgodose behoven hos ensamkommande barn. Serbien uppmanas att finna en hållbar lösning för flyktingarna från grannländerna, bland annat när det gäller deras boende och tillgång till arbete och utbildning.

Rättsstatsprincipen

9.  Europaparlamentet uppmanar Serbien att intensifiera sina reformansträngningar i fråga om rättsstatsprincipen, särskilt för att garantera rättsväsendets oberoende och allmänna effektivitet. Särskild tonvikt bör läggas vid genomförandet av en effektiv reform på detta område. Parlamentet noterar att det visserligen har gjorts vissa framsteg för att minska antalet oavslutade tillsynsärenden och införa åtgärder för att harmonisera rättspraxis, men att rättsväsendets oberoende i Serbien inte garanteras fullt ut och att omfattningen av det politiska inflytandet över rättsväsendet fortfarande är ett orosmoment. Parlamentet uppmanar Serbien att stärka ansvarsskyldigheten, opartiskheten, professionalismen och den allmänna effektiviteten hos rättsväsendet och att inrätta ett system för kostnadsfritt rättsligt bistånd som säkerställer att det finns en lång rad tillhandahållare av sådant bistånd. Parlamentet kräver att alla domar från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna följs.

10.  Europaparlamentet betonar på nytt vikten av att trappa upp kampen mot korruption, och uppmanar med kraft Serbien att visa en tydlig vilja att ta itu med detta problem. Parlamentet välkomnar genomförandet av lagen om statliga myndigheters organisation och jurisdiktion för att stävja organiserad brottslighet, terrorism och korruption. Parlamentet välkomnar också att Serbien har antagit ändringar till avsnittet om ekonomiska brott i strafflagen och uppmuntrar Serbien att genomföra dessa fullt ut, bland annat ändringen om missbruk av tjänsteställning, så att sådant eventuellt missbruk förhindras. Parlamentet anser att genomförandet av den nationella strategin och handlingsplanen mot korruption måste fortsätta, och uppmanar på nytt Serbien att snarast anta en ny lag om byrån för bekämpning av korruption i syfte att förbättra planeringen, samordningen och övervakningen av genomförandet av ny och befintlig lagstiftning och politik. Parlamentet betonar att det är mycket viktigt att byrån tilldelas och behåller de mänskliga och ekonomiska resurser som behövs för att den ska kunna fullgöra sitt uppdrag på ett oberoende sätt. Parlamentet betonar att medlemmarna i byrån för korruptionsbekämpning måste väljas i enlighet med principerna om öppenhet och frånvaro av intressekonflikter eller politisk tillhörighet. Myndigheterna uppmanas att tillsätta alla lediga tjänster på byrån. Parlamentet uppmanar Serbien att förbättra sina resultat ytterligare när det gäller utredningar, åtal och slutliga fällande domar i korruptionsmål på hög nivå och att regelbundet offentliggöra statistik om resultaten av utredningarna i alla mål om påstådd korruption rörande offentliga tjänstemän.

11.  Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att genomföra rekommendationerna från gruppen av stater mot korruption (Greco). Parlamentet uppmanar också det serbiska parlamentet att i synnerhet behandla rekommendationerna i fråga om korruptionsbekämpning och intressekonflikter och att anta uppförandekoden.

12.  Europaparlamentet konstaterar att det gjorts vissa framsteg i kampen mot korruption och organiserad brottslighet och välkomnar Serbiens aktiva roll i internationellt och regionalt polissamarbete och rättsligt samarbete. Parlamentet uppmanar Serbien att visa ytterligare engagemang och konkreta resultat i denna kamp, särskilt genom att uppnå övertygande resultat när det gäller utredningar, åtal och fällande domar i mål om organiserad brottslighet, bland annat olaglig handel med och smuggling av migranter från Serbien till EU och till tredjeländer, mord med koppling till organiserad brottslighet, it-brottslighet, kapitalrörelser till stöd för terroristverksamhet och penningtvätt. Serbien uppmanas också att fortsätta att fullt ut genomföra den handlingsplan som fastställts tillsammans med arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF). Parlamentet uppmärksammar det ökande antalet kriminella övergrepp och kräver att man löser problemet genom att samarbeta fullt ut med de rättsliga myndigheterna.

Demokrati och social dialog

13.  Europaparlamentet betonar att det serbiska parlamentet fortfarande inte utövar någon faktisk tillsyn över den verkställande makten och att lagstiftningsprocessen måste förbättras ytterligare för mer öppenhet, delaktighet och kvalitet. Parlamentet välkomnar den minskade användningen av brådskande förfaranden för att anta lagstiftning. Användningen av brådskande förfaranden är emellertid fortfarande utbredd och undergräver parlamentets och allmänhetens kontroll. Parlamentet betonar att åtgärder som begränsar möjligheterna för det serbiska parlamentet att genomföra en effektiv debatt om och kontroll av lagstiftningen bör undvikas. Parlamentet betonar också vikten av oppositionens arbete i en demokrati och understryker att oppositionspolitiker inte får bli föremål för förtal och ärekränkning. Parlamentet uttrycker oro över att vissa politiker missbrukar den offentliga debatten till att driva på en ökad radikalisering. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att säkerställa dialog över partigränserna och ett verkligt deltagande av det civila samhället. Det serbiska parlamentet uppmanas att se över bruket av obstruktionstaktik och om detta hämmar den demokratiska debatten. Parlamentet välkomnar det serbiska parlamentets fortsatta insatser för att förbättra öppenheten, dels genom debatter om Serbiens förhandlingsposition i samband med olika EU-anslutningskapitel, dels genom utbyten med den centrala förhandlingsgruppen och det nationella konventet om Europeiska unionen. Parlamentet betonar att den roll som oberoende tillsynsorgan har – däribland landets ombudsman, byrån för bekämpning av korruption, den nationella revisionsmyndigheten och kommissarien för information av allmän betydelse och skydd av personuppgifter – måste erkännas och stödjas fullt ut. Det serbiska parlamentet uppmanas att engagera sig i genomförandet av oberoende tillsynsorgans resultat och rekommendationer, särskilt ombudsmannens rekommendationer. Parlamentet påminner om att en av pelarna i den europeiska sociala modellen är social dialog och att regelbundna samråd mellan regeringen och arbetsmarknadens parter bidrar till att förebygga sociala spänningar och konflikter. Parlamentet understryker att det är ytterst viktigt att den sociala dialogen omfattar mer än informationsutbyte och att de berörda parterna bör rådfrågas om viktiga lagar innan de behandlas i parlamentet.

14.  Europaparlamentet välkomnar det förslag till konstitutionella reformer av landets rättsväsen som lagts fram för Venedigkommissionen för yttrande. Det är viktigt att Venedigkommissionens rekommendationer genomförs fullt ut. Parlamentet uppmuntrar de serbiska myndigheterna att delta i en inkluderande och meningsfull offentlig debatt som genomförs på ett konstruktivt sätt för att öka medvetenheten om den konstitutionella reformprocessen i landet. Parlamentet efterlyser ett omfattande offentligt samråd innan det slutliga förslaget läggs fram för det serbiska parlamentet.

15.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Serbien gjort med att reformera den offentliga förvaltningen, bland annat genom att anta flera nya lagar om löner i den offentliga sektorn och anställningsförhållanden, om lokala myndigheter och löner inom autonoma provinser och om den nationella utbildningsakademin. Parlamentet understryker att det politiska inflytandet över utnämningar till högre chefstjänster fortfarande är ett problem. Parlamentet uppmanar Serbien att ändra förvaltningslagen för att garantera neutralitet och kontinuitet i den offentliga förvaltningen. Parlamentet konstaterar att en förstärkning av den administrativa kapaciteten på alla nivåer är viktig för ett framgångsrikt genomförande av centrala reformer. Parlamentet välkomnar att det har inrättats ett ministerium för europeisk integration, som inbegriper strukturerna hos det tidigare serbiska kontoret för europeisk integration. Det har fortsatt att ge politisk vägledning för den europeiska integrationen.

Mänskliga rättigheter

16.  Europaparlamentet understryker att den rättsliga och institutionella ramen för att upprätthålla respekten för de mänskliga rättigheterna finns på plats. Parlamentet betonar att genomförandet behöver ske konsekvent och effektivt i hela landet. Parlamentet uppmanar Serbien att anta den nya lagen om dataskydd och se till att den är fullt förenlig med EU:s normer och bästa praxis. Parlamentet konstaterar att det krävs fler fortlöpande insatser för att förbättra situationen för människor som tillhör utsatta grupper, bland annat barn, personer med funktionsnedsättning, personer med hiv/aids och hbti-personer. Parlamentet fördömer den fortsatta förekomsten av hatbrott mot romer och hbti-personer, och uppmanar Serbien att aktivt utreda, lagföra och avge fällande domar för hatbrott. Parlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att främja ett klimat av tolerans och fördöma alla former av hatpropaganda, offentliga godkännanden och förnekelser av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott.

17.  Europaparlamentet uppmanar Serbien att stärka sina myndigheters roll och förmåga när det gäller att skydda utsatta grupper, däribland kvinnor, barn och personer med funktionsnedsättning, och att säkerställa bättre samarbete mellan polis, åklagare och socialtjänsten i detta avseende. Parlamentet välkomnar Serbiens ratificering av Istanbulkonventionen och den senaste utvecklingen när det gäller åtgärder för att skydda barn mot våld, bland annat regeringens tillkännagivande att inrätta en barnombudsman, och uppmanar myndigheterna att övervaka effekterna av lagstiftningen och andra åtgärder. Parlamentet framhåller att det fortfarande finns brister när det gäller upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna för personer med funktionsnedsättning, och uppmanar med kraft regeringen att anta en nationell strategi för personer med funktionsnedsättning.

18.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de serbiska myndigheterna att intensifiera insatserna för att förbättra situationen i fråga om yttrandefrihet och mediefrihet. Parlamentet välkomnar att det inrättats en ny arbetsgrupp som ska ansvara för utarbetandet av utkastet till mediestrategi. Parlamentet understryker att hot och våld mot journalister och medier, däribland administrativa trakasserier och hot genom rättsprocesser, fortfarande är ett problem. Parlamentet uppmanar tjänstemännen att vara konsekventa i sina offentliga fördömanden av alla former av hot mot journalister och att avstå från att blanda sig i mediers och journalisters verksamhet, även i samband med val. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att fällande domar fortfarande är sällsynta, trots att flera ärenden har kunnat lösas och vissa åtal har väckts. Parlamentet välkomnar det arbete som utförts av den permanenta arbetsgrupp som inrättades genom avtalet om samarbete och åtgärder för att öka journalisters säkerhet, och uppmanar myndigheterna att visa att de är fast beslutna att utreda och lagföra alla attacker mot journalister och medier. Parlamentet begär att medielagstiftningen ska genomföras fullt ut och att oberoendet för landets tillsynsorgan för elektroniska medier ska stärkas. Parlamentet välkomnar de förnyade ansträngningarna för att anta en strategi för att skapa en pluralistisk mediemiljö, och betonar i detta sammanhang vikten av öppna och inkluderande samråd med berörda parter. Likaså betonas att det är nödvändigt med full insyn i mediernas ägandeförhållanden och finansiering. Parlamentet efterlyser politiska åtgärder som skyddar medier och program på språk som används av nationella minoriteter som bor i Serbien.

19.  Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att utöka samarbetet med organisationer i det civila samhället, däribland kvinnoorganisationer och människorättsorganisationer, vars roll är nyckeln till en välfungerande demokrati. Parlamentet fördömer de negativa kampanjerna mot vissa organisationer i det civila samhället. Det bör antas en nationell strategi med tillhörande handlingsplan för att reglera den miljö i vilken organisationerna i det civila samhället verkar. Parlamentet anser att det krävs ytterligare insatser för att säkerställa ett systematiskt samarbete mellan regeringen och det civila samhället och efterlyser ökad uppmärksamhet när lagstiftning utarbetas och genomförs på områden som berör det civila samhället.

20.  Europaparlamentet noterar att det skett vissa framsteg när det gäller den olagliga rivningen av privat egendom och berövandet av rörelsefriheten i Belgrads Savamala-distrikt i april 2016. Parlamentet efterlyser en lösning och ett fullständigt samarbete med de rättsliga myndigheterna i deras undersökningar för att ställa förövarna inför rätta.

Respekt för och skydd av minoriteter

21.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av en handlingsplan för förverkligandet av rättigheterna för nationella minoriteter och antagandet av ett dekret om inrättande av en fond för nationella minoriteter. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att fullt ut tillämpa alla internationella avtal om minoriteters rättigheter. Parlamentet betonar att framstegen med att garantera nationella minoriteters rättigheter inte är tillfredsställande och begär att handlingsplanen ska genomföras fullt ut och att samordningen med och deltagandet av berörda parter förbättras, bland annat grannländerna när det gäller transport- och kommunikationsbehov. Parlamentet konstaterar att fonden för nationella minoriteter är i drift och att finansieringen har ökat. Parlamentet välkomnar antagandet av viktiga lagar om ramarna för minoriteters rättigheter. Parlamentet uppmanar på nytt Serbien att se till att lagstiftningen om skydd av minoriteter genomförs konsekvent, bland annat när det gäller utbildning och kultur, användning av minoritetsspråk, representation i den offentliga förvaltningen och rättsväsendet samt fortsatt tillgång till medier och religionsutövning på minoritetsspråk. Parlamentet noterar att landets nationella minoriteter aktivt deltar i valcyklerna och efterlyser politiska åtgärder som garanterar att de får en rättvis politisk representation i det serbiska parlamentet. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av rätten till födelseregistrering i tid. Parlamentet betonar att främjandet och skyddet av mänskliga rättigheter, inbegripet nationella minoriteters rättigheter, är en förutsättning för anslutning till EU.

22.  Europaparlamentet konstaterar att Vojvodinas kulturella mångfald bidrar till Serbiens identitet. Parlamentet betonar att Vojvodinas självständighet bör bevaras och att lagen om Vojvodinas finansiella resurser bör antas utan ytterligare dröjsmål, vilket föreskrivs i konstitutionen.

23.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den nya strategin för social integrering av romer för perioden 2016–2025 tillsammans med en handlingsplan som omfattar utbildning, hälso- och sjukvård, bostäder och sysselsättning. Parlamentet välkomnar också att man i strategin erkänner att romska kvinnor utsätts för särskild diskriminering. Parlamentet uppmanar Serbien att fastställa tydliga mål och indikatorer för att övervaka genomförandet av den nya strategin. Parlamentet är bekymrat över den höga andelen romska flickor som hoppar av skolan. Parlamentet konstaterar att de flesta romer utsätts för social utestängning och systematiska kränkningar av sina rättigheter. Parlamentet begär att den nya strategin för social integrering av romer och handlingsplanen ska genomföras fullt ut. Parlamentet framhåller vikten av att utarbeta politiska åtgärder som bekämpar diskrimineringen av romer och antiziganismen. Parlamentet kräver att ett meningsfullt offentligt och politiskt deltagande av romer möjliggörs på alla nivåer.

Regionalt samarbete och goda grannförbindelser

24.  Europaparlamentet välkomnar att Serbien fortfarande vill ha konstruktiva bilaterala förbindelser med andra kandidatländer och angränsande EU-medlemsstater. Parlamentet välkomnar att Serbien har upprätthållit sitt engagemang i en rad regionala samarbetsinitiativ, till exempel den sydösteuropeiska samarbetsprocessen, det regionala samarbetsrådet, Centraleuropeiska frihandelsavtalet (Cefta), adriatisk-joniska initiativet, EU:s makroregionala strategier för Donauregionen och EU-strategin för den adriatisk‑joniska regionen (Eusair), Brdo-Brijuni-processen, sexpartsinitiativet för västra Balkan och dess agenda för konnektivitet samt Berlinprocessen. Parlamentet välkomnar de resultat som hittills uppnåtts inom ramen för sexpartsinitiativet för västra Balkan, och ser gärna att det regionala ekonomiska området vidareutvecklas. Parlamentet uppmanar på nytt Serbien att genomföra de åtgärder för konnektivitetsreformer som hör samman med agendan för konnektivitet. Parlamentet välkomnar Serbiens arbete för att prioritera investeringar i infrastruktur och understryker vikten av en ökad konnektivitet i regionen. Parlamentet konstaterar att det behöver göras fler insatser för gränsregionernas ekonomiska och sociala utveckling för att förhindra att de avfolkas. Parlamentet stöder förslaget om minskade roamingavgifter i västra Balkan. Parlamentet betonar att olösta bilaterala tvister inte bör ha några negativa effekter på anslutningsprocessen. Parlamentet stöder med kraft det löfte som partnerna på västra Balkan har gett om att fortsätta stärka de goda grannförbindelserna, stabiliteten i regionen och det ömsesidiga samarbetet. Parlamentet påminner om att EU är fast beslutet att stärka och intensifiera sitt engagemang för att stödja regionens omvandling.

25.  Europaparlamentet gläder sig över antagandet av en nationell strategi för utredning och lagföring av krigsförbrytelser. Parlamentet noterar antagandet av en lagföringsstrategi för utredning och lagföring av krigsförbrytelser och uppmanar Serbien att genomföra alla planerade åtgärder. Parlamentet gläder sig också över utnämningen av en ny åklagare för krigsförbrytelser i maj 2017. Parlamentet upprepar sitt krav på att strategin ska genomföras, särskilt genom att driva åtal, och att en operativ strategi för lagföring ska antas. Parlamentet uppmanar Serbien att noggrant undersöka alla fall av krigsförbrytelser, särskilt de som blivit mycket omtalade, och att samarbeta med sina regionala partner i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anstränga sig ytterligare för att lösa dessa problem i förhandlingsprocessen mellan EU och Serbien. Parlamentet uppmanar myndigheterna att söka lösa problemet med personer som försvann i krigen på 1990-talet. Serbien uppmanas på nytt att samarbeta fullt ut med den nuvarande internationella avvecklingsmekanismen för brottmålstribunaler och uppmanar med kraft de serbiska myndigheterna att gå vidare i arbetet med att få klarhet i vad som har hänt med personer som är försvunna, bland annat genom att öppna statliga arkiv från krigstiden. Serbien uppmanas också med kraft att utarbeta ett skadeståndssystem för offren och deras familjer. Parlamentet uttrycker på nytt sitt stöd för initiativet om inrättande av den regionala kommissionen för fastställande av fakta om krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i f.d. Jugoslavien. Parlamentet betonar vikten av det arbete som utförs av det regionala samarbetskontoret för ungdom och dess lokalkontor i främjandet av försoning bland ungdomar. Parlamentet efterlyser ytterligare ändringar av lagen om restitution och betonar vikten av en icke‑diskriminerande behandling av sökande om restitution i förhållande till andra förmånstagare, i synnerhet på området registrering av allmän egendom.

26.  Europaparlamentet beklagar att vissa serbiska myndigheter fortfarande förnekar folkmordet i Srebrenica. Parlamentet påminner dem om att ett fullständigt samarbete med Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, och dess efterföljare, dvs. den internationella avvecklingsmekanismen för brottmålstribunaler, också förutsätter att de fullt ut godtar och genomför dess avgöranden och beslut. Parlamentet betonar att erkännandet av folkmordet i Srebrenica är ett avgörande steg på Serbiens väg mot ett EU-medlemskap.

27.  Europaparlamentet välkomnar Serbiens fortsatta engagemang för normaliseringsprocessen med Kosovo och landets åtagande för genomförande av de avtal som har ingåtts inom ramen för den EU-stödda dialogen. Likaså välkomnar parlamentet att Serbiens president har inlett en intern dialog om Kosovo. Parlamentet upprepar sin begäran om framsteg mot ett fullständigt genomförande, i god tro och på ett punktligt sätt, av alla avtal som redan har ingåtts, bland annat avtalen om energi, och uppmuntrar båda parterna att med beslutsamhet gå vidare med normaliseringsprocessen. Parlamentet betonar att det är viktigt att skapa ett förbund för kommuner i Kosovo med serbisk majoritet. Det är också viktigt att påskynda arbetet med en ny fas av dialogen för att nå fram till en omfattande normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo, som ska fastställas i ett rättsligt bindande avtal. Europeiska utrikestjänsten uppmanas på nytt att utvärdera hur väl de båda parterna uppfyller sina åtaganden. Parlamentet fördömer skarpt mordet på den kosovoserbiske politikern Oliver Ivanović och betonar behovet av genuint samarbete mellan Kosovos och Serbiens utredare och av internationellt stöd, så att både förövarna och de som beordrat mordet ställs inför rätta.

28.  Europaparlamentet noterar den pågående debatten och de offentliga uttalandena om möjliga justeringar av gränsen mellan Serbien och Kosovo, inbegripet utbyten av territorier. Parlamentet understryker både Kosovos och Serbiens multietniska karaktär och att etniskt homogena stater inte bör vara målet i regionen. Parlamentet stöder den dialog som underlättats av EU som ett ramverk för att nå fram till ett övergripande normaliseringsavtal mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet anser att eventuella avtal endast kan godtas om det rör sig om en ömsesidig överenskommelse, med hänsyn till den allmänna stabiliteten i regionen och folkrätten.

29.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över upprepade uttalanden av högt uppsatta politiker som ifrågasätter Bosnien och Hercegovinas territoriella integritet och fördömer alla former av nationalistisk retorik som syftar till att främja dess upplösning.

Energi och transport

30.  Europaparlamentet uppmanar Serbien att fullt ut genomföra åtgärderna för konnektivitetsreformer i energisektorn. Parlamentet uppmuntrar Serbien att skapa konkurrens på gasmarknaden och att uppfylla motsvarande skyldigheter rörande åtskillnad i enlighet med vad som föreskrivs i det tredje energipaketet. Parlamentet uppmanar Serbien att utveckla sin energipolitik för att minska beroendet av importen av rysk gas. Parlamentet välkomnar landets insatser för att främja investeringar på områdena för energieffektivitet och förnybar energi. Parlamentet påminner om att lagstiftningen om en effektiv energianvändning inte är helt förenlig med motsvarande EU-direktiv. Parlamentet uppmanar Serbien att diversifiera sina energikällor med andra förnybara energikällor.

31.  Europaparlamentet uppmanar den serbiska regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för att bevara skyddade områden, särskilt i samband med utvecklingen av vattenkraftverk i miljömässigt känsliga områden, såsom naturparken Stara Planina. Parlamentet begär i detta sammanhang att det görs noggranna miljökonsekvensbedömningar på grundval av EU:s normer, som fastställs i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet och i ramdirektivet för vatten. Parlamentet uppmanar den serbiska regeringen att öka insynen i planerade projekt genom allmänhetens deltagande och samråd med alla berörda parter.

32.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma åtagande som Serbien och Bulgarien undertecknade den 17 maj 2018 i samband med toppmötet i Sofia mellan ledarna för länderna på västra Balkan om att bygga gasförbindelsen mellan de båda länderna och antagandet av IPA 2018-paketet som inbegriper det strategiskt viktiga infrastrukturprojektet med ”fredsmotorvägen Niš-Merdare-Pristina” som kommer att möjliggöra en bättre transportförbindelse mellan det centrala Serbien och Kosovo och har symbolisk betydelse för förbindelserna i regionen.

33.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de alarmerande höga nivåerna av luftföroreningar i Serbien, som enligt uppgifter från Världshälsoorganisationen ledde till att omkring 6 500 människor dog i andningsbesvär under 2016. Parlamentet uppmanar i detta avseende de serbiska myndigheterna att vidta de kortsiktiga åtgärder som krävs för att komma till rätta med denna situation och att på ett effektivt sätt reformera transport- och mobilitetspolitiken på medellång och lång sikt i de större städerna.

o
o   o

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Serbiens regering och parlament.

(1) EUT L 80, 19.3.2008, s. 46.
(2) EUT C 331, 18.9.2018, s. 71.


Rapport för 2018 om Kosovo
PDF 376kWORD 53k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om kommissionens rapport för 2018 om Kosovo (2018/2149(ΙΝΙ))
P8_TA-PROV(2018)0479A8-0332/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

–  med beaktande av Sofiaförklaringen från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018 och prioriteringsagendan från Sofia som bifogats denna,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Kosovo, som trädde i kraft den 1 april 2016,

–  med beaktande av den europeiska reformagendan för Kosovo, som sjösattes i Pristina den 11 november 2016,

–  med beaktande av ramavtalet med Kosovo om deltagande i EU:s program, vilket trädde i kraft den 1 augusti 2017,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 april 2018 2018 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2018)0450), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Kosovo* 2018 Report (SWD(2018)0156),

–  med beaktande av det första avtalet om normalisering av förbindelserna mellan Serbien och Kosovo av den 19 april 2013, och andra Brysselavtal inom ramen för den EU‑stödda dialogen för normalisering av förbindelserna, däribland protokollet om integrerad gränsförvaltning, den rättliga ramen för förbundet för kommuner i Kosovo med serbisk majoritet och avtalen om Mitrovicabron samt på energiområdet,

–  med beaktande av integreringen av kosovoserbiska domare och åklagare samt kosovoserbisk administrativ personal i Kosovos domstolsväsen i enlighet med avtalet om rättvisa som uppnåddes i februari 2015,

–  med beaktande av rådets (Gusp) beslut nr 2018/856 av den 8 juni 2018 om ändring av gemensam åtgärd 2008/124/Gusp om Europeiska unionens rättsstatsuppdrag i Kosovo (Eulex Kosovo)(1), som också förlängde uppdragets löptid till och med den 14 juni 2020,

–  med beaktande av årsrapporten för 2017 om uppdrag och insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) och 2017 års rapport om genomförandet av Eulex-överenskommelsen (Eulex Compact Progress Report 2017),

–  med beaktande av FN:s generalsekreterares rapporter om pågående verksamhet inom ramen för FN:s interimistiska uppdrag i Kosovo (Unmik), inbegripet den senaste rapporten av den 1 maj 2018 och rapporten av den 7 februari 2018 om Kosovostyrkans (KFOR) insatser,

–  med beaktande av kommissionens bedömning av den 17 april 2018 om Kosovos ekonomiska reformprogram 2018–2020 (SWD(2018)0133) och rådets gemensamma slutsatser från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU och västra Balkan och Turkiet av den 25 maj 2018,

–  med beaktande av slutrapporterna från EU:s valövervakningsuppdrag av den 11 juni 2017 om parlamentsvalet i Kosovo och av den 22 oktober 2017 om valen till borgmästare och kommunfullmäktige i Kosovo,

–  med beaktande av det fjärde sammanträdet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU och Kosovo, som ägde rum i Strasbourg den 17–18 januari 2018,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning av den 4 maj 2016 om ändring av förordning (EG) nr 539/2001 om fastställande av förteckningen över tredjeländer vars medborgare är skyldiga att inneha visering när de passerar de yttre gränserna och av förteckningen över de tredjeländer vars medborgare är undantagna från detta krav (Kosovo*) (COM(2016)0277), och kommissionens fjärde rapport av den 4 maj 2016 om Kosovos* framsteg när det gäller uppfyllandet av kraven i färdplanen för viseringsliberalisering (COM(2016)0276),

–  med beaktande av ratificeringen av gränsdragningsavtalet mellan Kosovo och Montenegro, av parlamenten i Montenegro och Kosovo,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1244 (1999), Internationella domstolens rådgivande yttrande av den 22 juli 2010 om överensstämmelsen med folkrätten av Kosovos ensidiga självständighetsförklaring och FN:s generalförsamlings resolution 64/298 av den 9 september 2010, där man bekräftade innehållet i Internationella domstolens yttrande och välkomnade EU:s beredskap att underlätta en dialog mellan Serbien och Kosovo,

–  med beaktande av resultaten av undersökningen från 2017 om marginaliserade romer på västra Balkan, som genomförts av Europeiska kommissionen, Världsbanken och FN:s utvecklingsprogram,

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet från avdelningarna av den 21 september 2015 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Gender Equality and Women’s Empowerment: Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020 (SWD(2015)0182),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Kosovo,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8–0332/2018), och av följande skäl:

A.  Fortsatta betydande ansträngningar, med stöd av en konstruktiv dialog mellan de politiska krafterna och med grannländerna, behövs för att förbereda sig för de utmaningar som EU-medlemskapet innebär.

B.  Varje utvidgningsland bedöms individuellt på grundval av sina egna meriter, och det är reformtakten och reformernas kvalitet som avgör tidsplanen för anslutning.

C.  114 länder, däribland 23 av EU:s 28 medlemsstater, har erkänt Kosovos självständighet.

D.  EU har vid upprepade tillfällen visat sin beredvillighet att bistå den ekonomiska och politiska utvecklingen i Kosovo genom ett tydligt europeiskt perspektiv, medan Kosovo har visat sin strävan att närma sig europeisk integration.

E.  På grund av den ihållande splittringen bland Kosovos politiska partier har landet visat begränsade framsteg med de EU-relaterade reformer som är avgörande för att göra ytterligare framsteg på vägen mot EU-anslutning.

F.  Kosovos blomstrande informella ekonomi hindrar utvecklingen av en livskraftig ekonomi för landet i stort.

G.  De specialiserade avdelningarna för Kosovo och den specialiserade åklagarmyndigheten i Haag har varit fullständigt rättsligt operativa sedan den 5 juli 2017.

H.  Den 8 juni 2018 beslutade rådet att ändra inriktningen på och utvidga mandatet för EU:s rättsstatsuppdrag Eulex i Kosovo, så att den juridiska verkställande delen av uppdragets mandat upphörde. Mandatets nya slutdatum sattes till den 14 juni 2020.

I.  Kosovo är det enda land på västra Balkan vars medborgare behöver visering för att resa till Schengenområdet.

1.  Europaparlamentet välkomnar de viktiga rättsakter som antagits inom ramen för den europeiska reformagendan och manar till ett fullständigt genomförande av dem. Parlamentet anser att partiöverskridande samförstånd bör byggas upp för att anta viktiga EU-relaterade reformer. Parlamentet ser fram emot antagandet av en europeisk reformagenda 2019.

2.  Europaparlamentet påpekar dock att genomförandet av grundläggande reformer går långsamt på grund av brist på samförstånd över partigränserna och fortsatt politisk polarisering. Parlamentet konstaterar att detta har haft negativ inverkan på parlamentets och regeringens förmåga att genomföra varaktiga och hållbara reformer. Parlamentet fördömer det hindersamma uppförandet från vissa ledamöter i Kosovos parlament. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att upprätta en inkluderande politisk dialog. Parlamentet betonar behovet av att förbättra Kosovos parlaments fungerande uppsikt över lagstiftningens verkställande och dess öppenhet och kvalitet, även genom att säkerställa ett aktivt och konstruktivt deltagande och begränsa användningen av brådskande förfaranden för att anta lagar. Parlamentet uppmuntrar till samförstånd när det gäller reformer i samband med anslutning till EU.

3.  Europaparlamentet välkomnar att vissa framsteg har dokumenterats på den offentliga förvaltningens område, men betonar behovet av ytterligare reformer. Parlamentet efterfrågar framför allt en avpolitisering och omstrukturering av statsförvaltningen.

4.  Europaparlamentet välkomnar den sedan länge försenade ratificeringen i mars 2018 av gränsdragningsavtalet med Montenegro från augusti 2015, vilket markerar ett steg framåt i en anda av god grannsämja. Parlamentet betonar betydelsen av detta steg i riktning mot en viseringsliberalisering.

5.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de kosovanska myndigheterna att på ett övergripande sätt ta itu med tidigare identifierade brister i valprocessen, såsom bristen på transparens och ansvarsskyldighet i fråga om finansieringen av politiska partier och kampanjer och anklagelser om utbredda hotelsehandlingar särskilt i många kosovoserbiska samhällen, genom att snarast införa lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder för att behandla de kvarvarande rekommendationerna från EU:s och Europaparlamentets valobservatörsuppdrag och från Venedigkommissionen, i god tid före nästa valomgång så att det säkerställs att åtgärderna helt överensstämmer med internationella normer. Parlamentet välkomnar de framsteg som gjorts inom valförvaltningen när det gäller jämställdhet mellan kvinnor och män och uppmanar Kosovo att ytterligare intensifiera sina ansträngningar för att öka kvinnors deltagande i politiken och stärka den övergripande rättsliga ramen.

6.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över Kosovos underfinansierade rättsväsen, den utbredda korruptionen, tecknen på att staten tas över av politiska intressen (så kallad state capture), otillbörligt politiskt inflytande och bristande respekt för rättvisa rättegångar och korrekt rättsförfarande, bland annat i mål som rör utlämning. Parlamentet understryker vikten av reformprocesser på rättsstatsområdet, med särskild inriktning på oberoende och effektivitet och behovet att ytterligare stärka vittnesskyddet.

7.  Europaparlamentet betonar att ett representativt domstolsväsen och en enhetlig tillämpning av Kosovos lagar är förutsättningar för att komma till rätta med den inkonsekventa, långsamma och ineffektiva rättskipningen. Parlamentet välkomnar integreringen av kosovoserbiska domare och åklagare och kosovoserbisk administrativ personal i Kosovos domstolsväsen i enlighet med 2015 års avtal om rättvisa mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet anser att domstolsväsendet fortfarande är sårbart för otillbörligt politiskt inflytande och att ytterligare insatser behövs för att bygga upp kapaciteten och säkerställa domares och åklagares disciplinära ansvar, däribland genom en omfattande översyn av rättsväsendets funktion för alla domare, åklagare, högt uppsatta poliser och brottsutredare. Parlamentet välkomnar att regeringens kommission om erkännande och bekräftelse av status som offer för sexuellt våld under konflikten i Kosovo inrättades i november 2017.

8.  Europaparlamentet konstaterar att korruption och organiserad brottslighet, bland annat narkotika- och människohandel samt cyberbrottslighet, fortfarande är bekymmersamma problem som kräver samordnade insatser Parlamentet välkomnar de första framstegen med att stärka resultaten i fråga om utredning och lagföring av korruption på hög nivå och fall av organiserad brottslighet. Parlamentet förväntar sig avgörande och kontinuerliga satsningar enligt kraven på vägen mot EU-anslutning. Parlamentet välkomnar ombudspersonens fortsatta insatser för att stärka sin kapacitet att granska fall.

9.  Europaparlamentet efterfrågar inrättandet av en förbättrad rättslig ram samt bättre effektivitet och kapacitet när det gäller åtal, för att möjliggöra en övergripande strategi för utredningar och lagföring, som bör underbyggas genom frysning, förverkande och återvinning av tillgångar, samt slutliga fällande domar i mål om korruption på hög nivå, organiserad och ekonomisk brottslighet, penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet efterlyser skyddsåtgärder för att säkerställa de brottsbekämpande organens och åklagarväsendets oberoende, och förebyggande åtgärder för korruptionsbekämpning inom olika sektorer. Parlamentet anser att det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa bättre samarbete och samordning mellan brottsbekämpande institutioner och ge rättsväsendet största möjliga oberoende och ansvarsskyldighet. Parlamentet uppmanar Kosovo att efterleva de internationella förfarandena och reglerna om utlämning av utländska medborgare och att vidta nödvändiga åtgärder för att förhindra sådana fall som det då sex turkiska medborgare deporterades från Kosovo till Turkiet i slutet av mars 2018.

10.  Europaparlamentet efterlyser ett genuint och konstruktivt rättsligt och polisiärt samarbete mellan Kosovos och Serbiens myndigheter. Parlamentet anser att ett medlemskap för Kosovo i Interpol och ett ökat samarbete med Europol ytterligare skulle förbättra ändamålsenligheten för de åtgärder som riktar sig mot gränsöverskridande brottslighet. Parlamentet uppmuntrar under tiden till vidare samarbete när det gäller kampen mot terrorismen.

11.  Europaparlamentet anser det viktigt att i tid och på ett heltäckande sätt genomföra rekommendationerna från Kosovos ombudsperson, statsrevisor, korruptionsbekämpande organ och tillsynsmyndighet för offentlig upphandling. Parlamentet betonar behovet av att åtgärda bristerna i systemet för offentlig upphandling och förbättra det interinstitutionella samarbetet och informationsutbytet. Parlamentet rekommenderar starkt att kapaciteten för övervakning, utvärdering och tillsyn utökas och att en strategi för bedrägeribekämpning antas och genomförs för att skydda Kosovos och EU:s ekonomiska intressen.

12.  Europaparlamentet välkomnar att Europeiska kommissionen den 18 juli 2018 bekräftade att riktvärdena för viseringsliberalisering har uppfyllts. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att bevilja viseringsliberalisering för Kosovo utan onödigt dröjsmål. Parlamentet anser att viseringsliberaliseringen kommer att öka stabiliteten och föra Kosovo närmare EU genom att underlätta resor och affärsverksamhet samt bidra till att motarbeta människosmuggling och korruption. Parlamentet uppmanar rådet att snabbt anta sitt mandat att gå vidare i riktning mot att anta en viseringsfri ordning.

13.  Europaparlamentet konstaterar att det efter de framsteg som gjorts med kraven för viseringsliberalisering krävs fortsatta varaktiga insatser i kampen mot organiserad brottslighet, narkotikahandel, människosmuggling och korruption, tillsammans med konkreta ansträngningar för att komma till rätta med irreguljära migrationsströmmar och minska antalet ogrundade asylansökningar.

14.  Europaparlamentet ser positivt på den kraftiga minskningen av antalet asylansökningar och återtaganden av Kosovos medborgare samt ansökningar om återtagandeavtal. Parlamentet ser positivt på den nya återintegrationsstrategin och efterfrågar dess fullständiga genomförande.

15.  Europaparlamentet lovordar Kosovos ansträngningar för att stoppa utflödet av utländska stridande, som nästan uteslutande utgörs av islamiska jihadister, och bekämpa terroristhot. Parlamentet efterfrågar ett aktivt regionalt samarbete för att bemöta potentiell terroristverksamhet och stoppa finansiella flöden som är avsedda för finansiering av terrorism. Parlamentet kräver att Kosovo tar itu med radikalisering på internet och extremistiskt inflytande utifrån. Parlamentet understryker vikten av att förebygga terrorism och av att åtala misstänkta stridande samt ge rehabilitering, utbildning och social återanpassning till dem och deras familjer. Parlamentet betonar behovet av att förhindra att särskilt internerade och sårbara unga människor radikaliseras, och att aktivt arbeta med att avradikalisera dem.

16.  Europaparlamentet fördömer entydigt dödandet av den kosovoserbiske politikern Oliver Ivanović. Parlamentet anser att mordet på honom är ett stort nederlag för de konstruktiva och moderata rösterna i den kosovoserbiska befolkningsgruppen. Parlamentet betonar det brådskande behovet av genuint samarbete mellan Kosovos och Serbiens utredare och av internationellt stöd, så att både förövarna och de som beordrat mordet ställs inför domstol utan ytterligare dröjsmål.

17.  Europaparlamentet beklagar motviljan att hantera krigsförbrytelser och understryker vikten av ett tydligt politiskt åtagande när det gäller att åtala dem. Parlamentet uppmanar med kraft Kosovos myndigheter att visa sitt starka och kontinuerliga stöd till sina internationella skyldigheter beträffande de specialiserade avdelningarna för Kosovo och den specialiserade åklagarmyndigheten i Haag. Parlamentet uttrycker djup oro över försöken i december 2017 av ledamöter av Kosovos parlament att upphäva lagen om de specialiserade avdelningarna för Kosovo och den specialiserade åklagarmyndigheten. Parlamentet beklagar djupt att dessa försök ledde till att man inte antog de gemensamma rekommendationerna till följd av att det fjärde sammanträdet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU och Kosovo senarelades till den 17–18 januari 2018. Parlamentet uppmanar till en konstruktiv strategi gentemot den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU och Kosovo och ett utökat parlamentariskt samarbete i detta avseende.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att öka det ömsesidiga rättsliga samarbetet mellan Kosovos och Serbiens åklagarmyndigheter och stödja inrättandet av en regional kommission (Recom) för fastställande av fakta om krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i f.d. Jugoslavien mellan 1991 och 2001.

19.  Europaparlamentet noterar den viktiga roll som Eulex har när det gäller att stärka oberoendet för rättsväsendet och polis- och tullsystemen. Parlamentet är dessutom medvetet om Eulex förebyggande och försonliga roll när det gäller åtal och domar i mål som rör krigsförbrytelser, korruption och organiserad brottslighet, och dess fortsatta ansträngningar för att identifiera försvunna personer och gräva upp gravplatser för att dessa mål ska få sin fullständiga lösning. Parlamentet rekommenderar en utvärdering av uppdragets styrkor och svagheter.

20.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Eulex att mer effektivt upprätthålla de högsta normerna för öppenhet och ett förhållningssätt med nolltolerans för korruption, administrativa missförhållanden, försummelse samt politiska påtryckningar och politisk inblandning.

21.  Europaparlamentet understryker behovet av att genast informera Kosovos parlament om Eulex verksamhet och om alla eventuella ändringar av dess rättsliga ställning.

22.  Europaparlamentet noterar det nya mandatet för Eulex och dess slutdatum. Parlamentet understryker dock att konkreta framsteg i Kosovo är viktigare än en fastställd tidsplan.

23.  Europaparlamentet efterfrågar att efterlevnaden av människorättsramen ges högsta prioritet och får stöd av en lämplig och tillräcklig samordning och finansiering, särskilt på områdena jämställdhet, skydd av barn och arbetstagare, social utestängning och diskriminering av personer med funktionsnedsättning och som tillhör etniska och språkliga minoriteter och befolkningar samt hbti-personer. Parlamentet understryker behovet av att förstärka det nationella jämställdhetsorganet och den nationella samordnaren för skydd mot våld i hemmet och av att stärka de förebyggande insatserna och skipa rättvisa mot relaterade brott. Parlamentet upprepar att utkastet till lagstiftning om religionsfrihet behöver antas.

24.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över bristande jämställdhet mellan kvinnor och män och könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar med kraft Kosovo att säkerställa ett fullständigt genomförande i god tid av lagstiftning om jämställdhet och icke‑diskriminering. Parlamentet uttrycker sin djupa oro över bristen på framsteg i genomförandet av strategin och handlingsplanen mot våld i hemmet och uppmanar myndigheterna att vidta strängare och effektivare åtgärder för att bekämpa könsrelaterat våld, bland annat genom att stärka jämställdhetsbyrån och den nationella samordnaren för skydd mot våld i hemmet. Parlamentet uttrycker sin oro över kvinnornas underrepresentation i beslutsfattande befattningar. Parlamentet uppmanar Kosovos myndigheter att prioritera integreringen av jämställdhetsperspektivet, även i den europeiska reformagendan och det civila samhället, däribland kvinnoorganisationer. Parlamentet uppmuntrar Kosovo att ytterligare ta upp frågan om rättvisa och stöd för de kvinnor som utsattes för sexuellt våld under kriget. Parlamentet uppmanar med kraft Kosovo att genomföra bestämmelserna i Istanbulkonventionen.

25.  Europaparlamentet uppmanar Kosovos parlament att ta i beaktande det ståndpunktsdokument som undertecknats gemensamt av EU, Unicef, koalitionen för skydd av barn i Kosovo (KOMF) och Rädda Barnen under arbetet med utkastet till lag för skydd av barn.

26.  Europaparlamentet noterar med oro att Kosovo har gjort begränsade framsteg när det gäller rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar Kosovo att säkerställa icke-diskriminering och lika möjligheter för personer med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet uppmanar Kosovos myndigheter att prioritera frågor som rör minoriteter, däribland deras rättigheter, både kulturellt och språkligt, och deras möjligheter. Parlamentet beklagar att minoriteter, såsom romer, ashkali och balkanegyptier, fortsätter att möta problem med att få personliga dokument, vilket påverkar deras möjligheter att få tillgång till medborgarskap, utbildning, hälso- och sjukvård och socialt stöd, och uppmanar Kosovos myndigheter att ta itu med dessa problem. Parlamentet välkomnar myndigheternas vilja att erkänna rättigheterna för människor med tidigare bulgarisk etnisk tillhörighet i regionerna Gora och Zhupa. Parlamentet välkomnar antagandet av den nya strategin och handlingsplanen för inkludering av romska och ashkaliska grupper i samhället i Kosovo 2017–2021 och uppmanar Kosovo att spela en aktiv roll i det regionala samarbetet inom ramen för det projekt för integrering av romer (Roma Integration 2020), som genomförs av det regionala samarbetsrådet.

28.  Europaparlamentet beklagar den ihållande diskrimineringen mot hbti-personer och ökningen av hatpropaganda i samband med Gay Pride i Pristina.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av att anta det nya utkastet till lag om föreningsfrihet för icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar till ökad uppmärksamhet vid framtagning och genomförande av lagstiftning på områden som påverkar det civila samhällets utrymme, för att säkerställa att lagstiftningen inte lägger oproportionerliga bördor eller har en diskriminerande inverkan på det civila samhällets organisationer, eller minskar utrymmet för det civila samhället. Parlamentet understryker behovet av att offentlig finansiering finns tillgänglig för organisationer i det civila samhället.

30.  Europaparlamentet betonar behovet att säkerställa redaktionell frihet, ekonomisk bärkraft och oberoende för det kosovanska public service-företaget, och garantera insyn i det privata ägandet av medier, i linje med rekommendationerna i kommissionens rapport från 2016. Parlamentet uppmanar enträget till genomförande av alla relevanta lagar i detta avseende. Parlamentet uppmanar till förbättringar av de flerspråkiga radio- och tv-sändningarna och kvaliteten på den information som erbjuds till Kosovos alla folkgrupper. Parlamentet uttrycker sin oro över det ökande antalet hot och attacker mot journalister och uppmanar Kosovos myndigheter att snabbt undersöka och lagföra de ansvariga. Parlamentet välkomnar Kosovos regerings godkännande av utkastet till lag om skydd för visselblåsare.

31.  Europaparlamentet efterfrågar kontinuerliga ansträngningar för att genomgripande normalisera förbindelserna mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet anser att en fullständig normalisering av förbindelserna med Serbien, genom ett rättsligt bindande avtal och åtgärder för dess genomförande, inte kommer att vara möjligt utan en genomgripande och ömsesidig tillämpning av de befintliga avtalen, och är en huvudaspekt på båda parternas väg mot europeisk integration.

32.  Europaparlamentet noterar den pågående debatten och de offentliga uttalandena om möjliga justeringar av gränsen mellan Serbien och Kosovo, inbegripet utbyten av territorier. Parlamentet understryker både Kosovos och Serbiens multietniska karaktär och att etniskt homogena stater inte bör vara målet i regionen. Parlamentet stöder den dialog som underlättats av EU som ett ramverk för att nå fram till ett omfattande enhetligt avtal mellan Serbien och Kosovo. Parlamentet anser att alla eventuella avtal endast kan godkännas om det rör sig om en ömsesidig överenskommelse, med hänsyn till den allmänna stabiliteten i regionen och internationell rätt.

33.  Europaparlamentet beklagar att fem EU-medlemsstater ännu inte har erkänt Kosovo och uppmanar dem att göra det. Parlamentet framhåller att ett erkännande skulle gynna normaliseringen av förbindelserna mellan Kosovo och Serbien.

34.  Europaparlamentet anser att dialogen mellan Belgrad och Pristina måste vara öppen för insyn och att de som har ansvar för den regelbundet bör samråda med Kosovos parlament om utvecklingen.

35.  Europaparlamentet beklagar att många av de avtal som hittills undertecknats inte har genomförts eller har försenats, t.ex. de som rör energi och förbundet för kommuner i Kosovo med serbisk majoritet. Parlamentet uppmanar med kraft båda parter att genomföra samtliga avtal fullt ut och i god tro. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Europeiska utrikestjänsten att med jämna mellanrum göra en utvärdering av hur väl parterna uppfyller sina åtaganden att hantera alla utmaningar i samband med genomförandet. Parlamentet uppmanar med kraft Serbiens och Kosovos regeringar att undvika alla handlingar som skulle kunna undergräva tilliten mellan parterna och äventyra den fortsatta konstruktiva dialogen.

36.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över det ökande antalet incidenter mellan olika etniska grupper. Parlamentet fördömer kraftigt alla hotelser och allt våld. Parlamentet förväntar sig att Kosovos myndigheter omedelbart tar avstånd från sådana handlingar och begär att förövarna identifieras och ställs inför rätta. Parlamentet uppmanar de nationella och lokala myndigheterna att göra ytterligare ansträngningar för att genomföra antagna lagar för att ytterligare främja utvecklingen av ett mångkulturellt samhälle. Parlamentet beklagar den ökande nationalistiska och extrema retoriken i regionen och uppmanar kommissionen att ytterligare stödja försoning genom kulturprojekt.

37.  Europaparlamentet begär återigen att Mitrovicabron snarast och obehindrat öppnas, vilket skulle utgöra ett viktigt steg i riktning mot stadens återförening. Parlamentet begär ett fullständigt genomförande av avtalet om fri rörlighet. Parlamentet uppmanar de serbiska och kosovanska myndigheterna att främja personliga kontakter mellan lokalsamhällen för att stärka dialogen, även på icke-offentlig nivå. Parlamentet välkomnar i detta avseende det program för ömsesidigt samarbete som nyligen inleddes av kommunerna Peja och Sabac, och uppmanar kommissionen att stödja liknande initiativ. Parlamentet välkomnar utvecklingen av infrastrukturprojekt som möjliggör ökade kontakter, t.ex. Nis-Merdare-Pristina-motorvägen.

38.  Europaparlamentet välkomnar Kosovos ansträngningar för att upprätthålla konstruktiva förbindelser med grannländerna i hela regionen och för att aktivt anpassa sig till EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp), och efterfrågar ytterligare framsteg på detta område. Parlamentet anser att medlemskap för Kosovo i internationella organ skulle ge rättigheter och skyldigheter som innebär tillämpning av internationella normer och standarder. Parlamentet uppmuntrar till en positiv inställning till Kosovos deltagande i internationella organisationer.

39.  Europaparlamentet understryker det brådskande behovet av att anta och genomföra åtgärder för att säkerställa öppna och konkurrenskraftiga privatiseringsförfaranden och av att utreda påstådda oegentligheter. Parlamentet är oroat över att penningöverföringar till hemlandet från migranter utgör en betydande drivkraft för inhemsk efterfrågan. Parlamentet uttrycker oro över diskrimineringen av kvinnor på arbetsmarknaden, särskilt i rekryteringsprocessen.

40.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de betungande förfarandena för registreringen av läkemedel och över läkemedlens kvalitet, och över den korruption som finns i hälso- och sjukvårdssektorn överlag. Parlamentet uppmanar enträget det kosovanska hälso- och sjukvårdsministeriet att påskynda sina insatser för att utreda sådana brott och ta upp registrerings- och kvalitetsproblemen så snart som möjligt. Parlamentet efterfrågar en övergripande reform av hälso- och sjukvårdssektorn, med införande av allmän sjukförsäkring, för att säkerställa allmän tillgång till hälso- och sjukvård. Parlamentet understryker behovet av adekvat finansiering av den offentliga hälso- och sjukvården.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en regional strategi för att hantera den ihållande ungdomsarbetslösheten och kompetensflykten genom att ta itu med kompetensglappet mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden, förbättra kvaliteten på undervisningen och säkerställa adekvat finansiering för aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och system för yrkesutbildning, kombinerat med adekvat barnomsorg och förskoleverksamhet. Parlamentet beklagar bristen på framsteg när det gäller att förbättra kvaliteten på utbildning. Parlamentet uppmanar de relevanta aktörerna att låta personer från minoritetsgrupper medverka i utformningen och genomförandet av arbetsmarknadsåtgärder.

42.  Europaparlamentet uppmanar Kosovo att fullt ut utnyttja de möjligheter som erbjuds genom EU-program. Parlamentet välkomnar undertecknandet av avtalet om Kosovos deltagande i programmen Erasmus+ och Kreativa Europa. Parlamentet uppmanar Kosovos myndigheter och kommissionen att ytterligare stödja små och medelstora företag i syfte att utveckla en livskraftig ekonomi för Kosovo. Parlamentet understöder förslaget om minskade roamingavgifter på västra Balkan.

43.  Europaparlamentet uppmärksammar den extremt dåliga luftkvaliteten i Pristina och andra kraftigt förorenade städer. Parlamentet efterfrågar effektiva system för övervakning av luft- och vattenkvalitet, en förbättring av infrastrukturen för vattenrening och tillförlitliga och lättillgängliga uppgifter om föroreningar i realtid. Parlamentet uttrycker sin oro över dåligt skött avfallshantering, ohållbara deponimetoder och utbredd illegal dumpning. Parlamentet uppmanar med kraft Kosovos myndigheter att anta mål för källsortering och återvinning och förbättra de lokala avfallsinsamlings- och återvinningsanläggningarna och ställa dem som förorenar till svars. Parlamentet uppmanar FN att snabbt tillhandahålla nödvändigt stöd till offer för blyförgiftning i vissa flyktingläger som inrättats i Kosovo, bland annat genom den förväntade förvaltningsfonden.

44.  Europaparlamentet konstaterar att det mesta av den förra rapportens rekommendation om energipolitik inte har genomförts, och betonar behovet av att frångå användningen av brunkol för ohållbar energiproduktion och understryker det brådskande behovet av att avveckla kraftverket Kosovo A och säkerställa ytterligare hållbar produktions- och importkapacitet. Parlamentet noterar vissa framsteg inom det tredje energipaketet och betonar behovet av att säkerställa oberoendet för Kosovos energitillsynsmyndighet. Parlamentet efterfrågar kraftfullare insatser för energieffektivitet och energibesparingar, framför allt inom byggsektorn. Parlamentet noterar att även om utkastet till lagstiftning om energieffektivitet antogs vid första läsningen, så hämmas energieffektiviteten av det bristande genomförandet av energiavtalet mellan Kosovo och Serbien. Parlamentet uppmanar myndigheterna att inrätta energieffektivitetsfonden.

45.  Europaparlamentet understryker att de planerade vattenkraftverken bör uppfylla EU:s miljökrav. Parlamentet välkomnar i detta hänseende beslutet av miljöministern att utvärdera och tillfälligt upphäva tillstånd som beviljats för vattenkraftsprojekt.

46.  Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg när det gäller att utnyttja potentialen hos förnybar energi. Parlamentet uppmanar myndigheterna att anta åtgärdsplanen för energistrategi 2017–2026 för att nå det obligatoriska målet med 25 procent förnybar energi år 2020. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att öka sitt stöd i detta avseende.

47.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Kosovos myndigheter att anta trovärdiga och hållbara strategier på områdena kollektivtrafik och mobilitet för att hantera de sedan länge befintliga bristerna i infrastrukturen.

48.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten samt till Kosovos regering och parlament.

(1) EUT L 146, 11.6.2018, s. 5.


Rapport för 2018 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien
PDF 209kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om kommissionens rapport för 2018 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (2018/2145(INI))
P8_TA-PROV(2018)0480A8-0341/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 16 december 2005 om att bevilja landet status som kandidatland för EU-medlemskap,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan,

–  med beaktande av det slutgiltiga avtalet om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap den 17 juni 2018 mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, även kallat Prespa-avtalet,

–  med beaktande av det ramavtal som ingicks i Ohrid och undertecknades i Skopje den 13 augusti 2001 (Ohrid-ramavtalet),

–  med beaktande av kommissionens brådskande reformprioriteringar från juni 2015 för f.d. jugoslaviska republiken Makedonien,

–  med beaktande av den politiska överenskommelse (den så kallade Pržino-överenskommelsen) som de fyra största politiska partierna ingick i Skopje den 2 juni och 15 juli 2015, och de fyra partiernas avtal om att genomföra överenskommelsen av den 20 juli och 31 augusti 2016,

–  med beaktande av rekommendationerna från högnivåexpertgruppen om systematiska problem avseende rättsstatligheten av den 14 september 2017,

–  med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014,

–  med beaktande av de slutliga rapporterna från OSSE/ODIHR om det tidigarelagda parlamentsvalet den 11 december 2016, som även övervakades av Europaparlamentet, och kommunalvalen den 15 oktober och 29 oktober 2017,

–  med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och västra Balkan den 17 maj 2018 och tillhörande prioriteringsagenda från Sofia,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 juni 2018, som gav stöd till slutsatserna om utvidgning och den stabiliserings- och associeringsprocess som antagits av rådet den 26 juni 2018,

–  med beaktande av stats- och regeringschefernas beslut vid Nato-mötet den 11–12 juli 2018 om att bjuda in landet till inledande samtal om att ansluta sig till alliansen,

–  med beaktande av det fjortonde mötet i stabiliserings- och associeringsrådet mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och EU den 13 juli 2018,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 april 2018 Meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM (2018) 0450), som åtföljdes av kommissionens arbetsdokument 2018 års rapport om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (SWD(2018)0154) där det rekommenderades att anslutningsförhandlingar skulle inledas mot bakgrund av de framsteg som gjorts och landets fortsatta åtagande att genomföra reformer,

–  med beaktande av kommissionens interna arbetsdokument om bedömningen av f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens ekonomiska reformprogram (SWD(2018)0134) och de gemensamma slutsatserna från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU och västra Balkan och Turkiet av den 25 maj 2018,

–  med beaktande av rekommendationerna från det fjortonde sammanträdet i den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, vilket hölls i Strasbourg den 7–8 februari 2018,

–  med beaktande av den process för en ”Jean Monnet-dialog” med ledningen för landets parlament, Sobranie, och dess politiska partier, som inleddes i Ohrid den 17–18 maj 2018,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om landet,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0341/2018), och av följande skäl:

A.  Genom att genomföra stabila och inkluderande demokratiska reformer och aktivt förbättra grannförbindelserna visar den nya regeringen kontinuitet i sitt engagemang för landets europeiska och euroatlantiska vägval. Reformarbetet bör gå hand i hand med fortsatt EU-stöd för genomförandet av de brådskande reformprioriteringarna och mätbara resultat. EU-medlemskap är en sporre till reformer i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, särskilt när det gäller rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och kampen mot korruption. F.d. jugoslaviska republiken Makedonien anses vara det kandidatland som kommit längst när det gäller att anpassa sin lagstiftning till EU:s regelverk.

B.  Prespa-avtalet av den 17 juni 2018 om biläggande av meningsskiljaktigheter och inrättande av ett strategiskt partnerskap mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland sänder en mycket välbehövlig positiv signal för stabilitet och försoning i hela västra Balkanregionen, förbättrar känslan av goda grannförbindelser och regionalt samarbete och banar väg för landets europeiska integrering.

C.  Elva förtroendebyggande åtgärder avtalades mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, främst på områdena politiska frågor och EU-frågor, utbildning och kultur, handel och ekonomiskt samarbete, konnektivitet, rättsliga och inrikes frågor samt samarbete i hälsofrågor. Dessa förtroendeskapande åtgärder har redan haft märkbara resultat.

D.  Alla politiska partier och statliga institutioner är skyldiga att bidra till en mer inkluderande och öppen politisk miljö som möjliggör ytterligare framsteg i processen för EU-anslutning.

E.  Landet måste bland annat ytterligare stärka den parlamentariska kapaciteten, lagstiftnings- och tillsynskapaciteten, rättsväsendet, respekten för rättsstatsprincipen, mediefriheten och kampen mot organiserad brottslighet och korruption. Man måste fortsätta sina reforminsatser på områdena offentlig förvaltning, ekonomi och sysselsättning, och det krävs även en omfattande översyn av genomförandet av Ohrid-ramavtalet.

F.  Om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien går med i Nato kommer det att bidra till fred och stabilitet i hela regionen.

G.  Den 28 juni 2018 ställde sig Europeiska rådet bakom rådets slutsatser av den 26 juni 2018, som visar vägen för hur anslutningsförhandlingar ska kunna inledas i juni 2019.

H.  Den 18 juli 2018 tog kommissionen initiativ till ett statusavtal med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien om att tillåta team från Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) att utföra gemensamma operationer med och inom landet i migrations- och gränsförvaltningssyfte, som ett kärnelement i kommissionens strategi för västra Balkan.

I.  Luftföroreningar är ett stort problem i makedoniska städer, och enligt den senaste studien från Finlands meteorologiska institut och det makedoniska institutet för folkhälsa har Skopje och Tetovo de högsta koncentrationerna av fina partiklar i luften (PM2.5) av alla europeiska städer.

J.  Balkanregionen är strategiskt betydelsefull.

K.  Varje kandidatland bedöms individuellt på grundval av egna meriter, och det är reformtakten och reformernas kvalitet som avgör tidsplanen för anslutning och tempot i förhandlingarna.

L.  Efter en grundlig och öppen rättslig process förklarades Nikola Gruevski skyldig till maktmissbruk av de makedoniska domstolarna och dömdes till två års fängelse. Flera domstolar godkände denna dom och beslutet trädde i kraft efter det att alla möjligheter till överklagande var uttömda. Han har också åtalats i ytterligare fyra pågående brottmål och är inblandad i ytterligare fem pågående brottsutredningar.

Övergripande reformer och goda grannskapsförbindelser

1.  Europaparlamentet välkomnar regeringens starka politiska åtagande att till fullo genomföra Pržino-avtalet och de brådskande reformprioriteringarna, vilket leder till intensifierade ansträngningar avseende EU-relaterade reformer, baserat på partiöverskridande och interetniskt samarbete och samråd med det civila samhället. Parlamentet understryker vikten av att dessa ansträngningar fortsätter för landets framtid i EU, och uppmuntrar den nya regeringen att behålla den positiva drivkraften och säkra framsteg i, påskynda och till fullo genomföra EU-relaterade reformer, på ett öppet och inkluderande sätt. Parlamentet efterlyser stöd för f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens anslutning till de euroatlantiska organisationerna, så att den regionala säkerheten kan förstärkas.

2.  Europaparlamentet lovordar den positiva diplomati och det aktiva förtroendeskapande arbete som gör det möjligt att kompromissa och finna lösningar i alla olösta bilaterala frågor och som främjar goda grannförbindelser. Parlamentet betonar att bilaterala frågor inte bör hindra anslutningsförhandlingarna, och välkomnar med värme att ett vänskapsavtal med Bulgarien trädde i kraft den 14 februari 2018, vilket bör medföra långvariga och försonliga goda grannförbindelser mellan de båda länderna.

3.  Europaparlamentet välkomnar Prespa-avtalet av den 17 juni 2018 mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, och berömmer båda parterna för deras betydelsefulla insatser för att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning på namnfrågan samt välkomnar att parlamentet i f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ratificerade detta avtal den 20 juni och den 5 juli. Det ligger i landets medborgares intresse att alla politiska aktörer och det civila samhället agerar på ett konstruktivt sätt och tar sitt historiska ansvar. Parterna uppmanas med kraft att prioritera sitt lands intressen över partipolitiska intressen, vederbörligen informera sina medborgare om avtalets innehåll och konsekvenser och omsorgsfullt fullborda alla interna förfaranden för ratificering och genomförande av detta strategiskt viktiga avtal, som gör att ett utdraget geopolitiskt dödläge kan upphöra och att man kan föregå med gott exempel för fred och stabilitet i regionen. Parlamentet understryker vikten av folkomröstningen den 30 september 2018 avseende f.d. Jugoslaviska republiken Makedoniens integrering i EU och Nato.

4.  Europaparlamentet noterar resultatet av folkomröstningen den 30 september 2018, och betonar behovet av ytterligare stöd för landets framtida euroatlantiska framtid och för genomförandet av Prespa-avtalet av den 17 juni 2018. Parlamentet uppmanar regeringen i Skopje att vidta alla nödvändiga och möjliga åtgärder för att uppfylla bestämmelserna i Prespa-avtalet, vilket öppnar dörren för förhandlingar om anslutning till EU och Nato.

5.  Europaparlamentet välkomnar omröstningen i Sobranie den 19 oktober 2018 om att inleda processen för en ändring av konstitutionen för att genomföra bestämmelserna i Prespa-avtalet. Parlamentet uppmanar alla politiska partier att fortsätta samarbeta i en anda av delat ansvar under de kommande etapperna av ändringsförfarandet. Parlamentet upprepar sitt starka stöd för landets europeiska och euroatlantiska framtid och uppmanar med kraft regeringen och parlamentet att arbeta vidare med sina reformer, som kommer att bana väg för en EU-anslutning. Parlamentet uppmuntrar den särskilda allmänna åklagaren och domstolarna att utföra sina oberoende utredningar av alla pågående fall av politiska och straffbara företeelser och att ställa de ansvariga inför rätta.

6.  Europaparlamentet välkomnar landets diplomatiska arbete för att främja bilateralt och regionalt samarbete med Albanien och bygga upp nya kvalitetsförbindelser på områden som handel, brottsbekämpning, bedrägeribekämpning och förebyggande av terrorism.

7.  Europaparlamentet påminner om att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien redan i hög grad anpassat sig efter unionens regelverk, men beklagar samtidigt att en del av denna lagstiftning ännu inte har genomförts. Parlamentet noterar framstegen i anpassningen till EU:s förklaringar och till rådets beslut om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, och noterar betydelsen av att successivt nå en fullständig anpassning, vilket är en förutsättning för landets euroatlantiska framtid.

8.  Europaparlamentet bekräftar de framsteg som har gjorts i den offentliga sektorn med antagande av en reformstrategi för den offentliga förvaltningen och ett reformprogram för den ekonomiska förvaltningen. Parlamentet uppmanar regeringen att se till att dessa reformer genomförs fullt ut och uppmuntrar landet att ytterligare stärka professionalismen genom att förbättra insyn och rättvis representation samt säkerställa full respekt för meritbaserad rekrytering till tjänster inom den offentliga förvaltningen.

9.  Europaparlamentet fördömer med full kraft attacken mot landets parlament den 27 april 2017, som var en attack mot demokratin och ledde till att flera parlamentsledamöter och journalister fick allvarliga skador, och begär att de som organiserade och begick detta brott ska ställas inför rätta. Parlamentet välkomnar den pågående utredningen och rättegången i målet, och betonar att försöken att fastställa ansvarsskyldighet för dessa våldshandlingar bör fortsätta i enlighet med lagen och på ett öppet, oberoende och proportionellt sätt. Parlamentet fördömer dessutom varje form av hindrande och missbruk av parlamentets verksamhet eller av presidentmakten i strid mot konstitutionen.

10.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till kommissionens rekommendation och rådets efterföljande beslut i juni 2019 om att inleda anslutningsförhandlingar med anledning av de uppmuntrande reformansträngningarna. Parlamentet menar att ett snabbt inledande av granskningsförfarandet och samtalen inför anslutningen kommer att understödja och fördjupa reformtakten, och att ett inledande av förhandlingar skulle ge ytterligare incitament till demokratisering samt öka kontrollen och ansvarsskyldigheten.

11.  Europaparlamentet välkomnar Natos formella inbjudan till landet den 11 juli 2018 om att inleda medlemskapsförhandlingar för anslutning till organisationen.

12.  Europaparlamentet anser f.d. Jugoslaviska republiken Makedoniens medlemskap i Nato skulle kunna bidra till ökad säkerhet och politisk stabilitet i sydöstra Europa. Parlamentet uppmanar alla EU-medlemsstater som är Nato-medlemmar att aktivt stödja landets anslutning till Nato.

13.  Europaparlamentet välkomnar landets kommande övergång till den andra etappen av stabiliserings- och associeringsavtalet och dess inkludering i det adriatisk-joniska initiativet, och uppmanar rådet att låta landet ingå i EU-strategin för den adriatiska och joniska regionen.

Demokratisering

14.  Europaparlamentet välkomnar de inledande åtgärder som vidtagits för att återinföra kontroller och motviktsfunktioner och öka delaktigheten genom åtgärder för att förbättra de miljöer där oberoende tillsynsorgan, medier och det civila samhällets organisationer är verksamma. Parlamentet välkomnar den konstruktiva dialogen mellan regeringen och det civila samhällets organisationer och den roll som de sistnämnda har spelat för att säkerställa bättre kontroll- och motviktsfunktioner. Parlamentet betonar att de pågående grundläggande förändringarna bör ske i en inkluderande och öppen politisk atmosfär.

15.  Europaparlamentet uppskattar regeringens ansträngningar för att förhindra bakslag och eliminera återstående tecken på att statsapparaten tas över av olika intressen, och uppmuntrar regeringen att intensifiera dessa ansträngningar. Parlamentet erinrar om att landet var en föregångare i anslutningsprocessen under 2000-talet.

16.  Europaparlamentet välkomnar förbättringar av vallagstiftningen, men betonar behovet av en snabb översyn av vallagen genom att man på ett övergripande sätt behandlar de kvarstående rekommendationerna från OSSE/ODIHR, Venedigkommissionen och gruppen av stater mot korruption (Greco) avseende kampanjfinansiering och politiska partier. Parlamentet anser att det behövs ytterligare ansträngningar för att förhindra och utreda alla former av hot mot väljare. Parlamentet uppmanar de politiska partierna att demokratisera sina interna beslutsprocesser.

17.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att fullborda den avbrutna folkräkningen, vilket skulle kunna ge tillförlitlig befolkningsstatistik och uppgifter som kan ligga till grund för statliga utvecklingsprogram och lämplig budgetplanering, tillsammans med organisation av val och fastställande av valresultat.

18.  Europaparlamentet välkomnar att sammanträdena i den gemensamma parlamentarikerkommittén för EU-f.d. jugoslaviska republiken Makedonien återupptagits, och uppmuntrar fortsatt konstruktivt arbete inom denna interparlamentariska ram.

19.  Europaparlamentet välkomnar att processen med Jean Monnet-dialogen inleddes i Ohrid den 17 och 18 maj 2018, och att man därefter med stöd från alla partier enhälligt antagit de etiska reglerna. Arbetsgruppen för reformer och Sobranies sätt att fungera uppmanas att se över sitt parlaments arbetsordning och lägga fram förslag till ändringar och tidsfrister för antagande inom de prioriterade områden som anges i slutsatserna från Ohrid. Alla berörda parter i den politiska processen uppmuntras att fortsätta att stärka en kompromisskultur och konstruktiv politisk dialog, särskilt bland parlamentets ledamöter, och att avstå från att skapa hinder som kan hindra parlamentet från att fungera effektivt.

20.  Europaparlamentet rekommenderar att landets parlament använder sina tillsyns- och lagstiftningsfunktioner fullt ut samtidigt som det strikt begränsar användningen av skyndsamma förfaranden som undergräver parlamentarisk och offentlig granskning. Parlamentet efterlyser trovärdiga uppgifter med resultat avseende tillsynen av underrättelsetjänster och övervakningen av mänskliga rättigheter och grundläggande friheter i landet.

21.  Europaparlamentet välkomnar de betydelsefulla steg som regeringen har tagit för att gradvis bygga upp en kompromisskultur genom att ta kontakt med alla berörda parter, inbegripet oppositionen, för att stärka demokratin och rättsstatsprincipen, och regeringens genuina önskan att genomföra reformer på ett inkluderande och öppet sätt.

22.  Europaparlamentet önskar att ett effektivt genomförande av reformstrategin för den offentliga förvaltningen ska inledas och att en tydlig ansvarsfördelning ska fastställas. Parlamentet understryker vikten av meritbaserad rekrytering och öppen konkurrens i alla rekryteringsprocesser, och uppmanar till ökad personalfövaltningskapacitet. Parlamentet önskar dessutom mer kraftfulla åtgärder för förbättrad sektoriell och ekonomisk planeringskapacitet inom hela den offentliga förvaltningen.

23.  Europaparlamentet välkomnar regeringens förstärkning av decentraliseringsprocessen, med antagandet av handlingsplanen för decentralisering och utveckling 2018–2020 som ett viktigt steg för att hantera bristen på finansiering och tjänster i kommunerna.

24.  Europaparlamentet välkomnar de pågående ansträngningarna för att främja goda styrelseformer, ansvarsskyldighet och en fri mediemiljö samt för att öka öppenheten och förbättra tillgången till offentlig information, bland annat genom offentliggörande av de statliga institutionernas utgifter. Parlamentet vill se ytterligare steg för att garantera medborgarnas rätt till offentlig information, och manar till fortsatta ansträngningar för att öka delaktigheten i beslutsprocessen och för att förbättra samordningen mellan institutionerna.

25.  Europaparlamentet uppmanar till ytterligare framsteg när det gäller digitalisering av offentlig information för att göra den mer lättillgänglig, och uppmuntrar myndigheterna att finna innovativa e-lösningar för att ytterligare öka insynen och skapa enkel tillgång till offentlig information samt minska byråkratin på detta område.

Rättsstatsprincipen

26.  Europaparlamentet erinrar om att det är av avgörande betydelse för anslutningsprocessen till EU att rättssystemet fungerar korrekt och att det finns effektiva åtgärder mot korruption.

27.  Europaparlamentet välkomnar strategin för reform av rättsväsendet, vilken syftar till att återställa domstolarnas oberoende, ansvarsskyldighet och professionalism och sätta stopp för politisk inblandning och selektiv rättvisa, och uppmanar landets regering och andra berörda parter att intensifiera sina ansträngningar för att genomföra reformstrategin för rättsväsendet korrekt genom att inrätta välfungerande mekanismer för övervakning och utvärdering. Parlamentet betonar behovet av att fullborda anpassningen av lagstiftningen i linje med Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet manar till kontinuerligt antagande och genomförande av åtgärder som föreskrivs i reformstrategin för rättsväsendet, och understryker att ytterligare ansträngningar behövs för att skydda domstolarna från politisk inblandning.

28.  Europaparlamentet välkomnar att nämnden för domstolsetik inrättades i januari 2018 och att akademin för domare och allmänna åklagare organiserar utbildningskurser i domaretik för att förhindra intressekonflikter och fastställa bestämmelser för att motverka korruption.

29.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över den utbredda korruptionen och välkomnar de första framstegen vad gäller att förebygga och lagföra den. Parlamentet är bekymrat över att de slutliga domarna i mål om korruption på hög nivå är begränsade, men noterar de första fällande domarna i mål som gäller korruption och maktmissbruk samt händelserna den 27 april 2017. Parlamentet manar till fortsatta ansträngningar för att visa att man genomför utredningar, väcker åtal och avger fällande domar i mål som gäller korruption på hög nivå och organiserad brottslighet. Parlamentet lovordar det arbete som den särskilda åklagarmyndigheten utfört under svåra omständigheter, men är fortfarande oroat över angreppen på och hindrandet av myndighetens arbete samt bristen på samarbetsvilja från andra institutioner.

30.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att intensifiera kampen mot penningtvätt och intressekonflikter genom att upprätta och stärka sin kapacitet för korruptionsbekämpning, inrätta enheter för att motverka och utreda ekonomisk brottslighet och genom att frysa, förverka, återvinna och förvalta tillgångar. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att skaffa sig rutiner och erfarenhet när det gäller utredningar och åtal, och att öka antalet fällande domar i mål som rör penningtvätt och ekonomisk brottslighet på hög nivå. Parlamentet välkomnar att man antagit lagen om skydd för visselblåsare, som säkerställer ett bättre skydd för visselblåsare och stärker den statliga politiken mot korruption, och efterlyser en brådskande översyn av lagarna om korruptionsbekämpning, finansiell kontroll och offentlig upphandling. Parlamentet uppmuntrar en reform av det allmänna regelverket så att den statliga kommissionen för korruptionsförebyggande åtgärder får tydlig makt och kan arbeta helt självständigt, och så att den allmänna åklagarmyndigheten mot organiserad brottslighet och korruption kan göra regelbundna utredningar.

31.  Europaparlamentet påpekar att korruption och organiserad brottslighet är vanligt förekommande i regionen och också utgör ett hinder för landets demokratiska, sociala och ekonomiska utveckling. Parlamentet anser att en regional strategi och utökat samarbete mellan alla länder i regionen är av största vikt för en effektivare hantering av dessa frågor.

32.  Europaparlamentet önskar att det strikt ska säkerställas att de som gjort sig skyldiga till brottsliga gärningar ställs till svars, politiskt och rättsligt, även vad gäller brott i samband med avlyssningsskandalen. Landets parlament uppmanas att slutföra reformen av underrättelsetjänsten och säkerställa välfungerande extern tillsyn av säkerhets- och underrättelseorgan.

33.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att vidta kraftfulla åtgärder för att upplösa kriminella nätverk som är inblandade i människo-, vapen- och narkotikahandel, och att öka de brottsbekämpande myndigheternas institutionella kapacitet och interinstitutionella samarbete samt genomföra fler utredningar, väcka fler åtal och avge fler slutliga fällande domar.

34.  Europaparlamentet erkänner de ansträngningar som gjorts och den konstruktiva roll som landet har spelat för att ta itu med utmaningarna i samband med den europeiska migrations- och flyktingkrisen. Parlamentet noterar de ihållande insatserna men efterlyser ytterligare förbättringar av asylsystemet och migrationshanteringen. Landet uppmanas att utöka och fördjupa det ömsesidigt värdefulla regionala samarbetet och partnerskapet med Frontex enligt ett nytt statusavtal i syfte att upplösa nätverk som ägnar sig åt människohandel.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att säkerställa att migranter och flyktingar, särskilt kvinnor och barn, som söker asyl i landet eller färdas genom dess territorium, behandlas i enlighet med internationell rätt och EU:s lagstiftning.

36.  Europaparlamentet bedömer att det är nödvändigt att myndigheterna fortsätter och intensifierar sina ansträngningar för att bekämpa islamistisk radikalisering och utländska terroriststridande. Parlamentet önskar att detta ska ske genom ökat samarbete mellan säkerhetstjänster och det civila samhällets organisationer, religiösa ledare, lokalsamhällen och andra statliga institutioner inom utbildning, vård och socialtjänst. Säkerhetstjänsten bör fortsätta att övervaka återvändande utländska stridande, och de bör återintegreras på lämpligt sätt i samhället samtidigt som det sker ett konstant informationsutbyte med myndigheterna i EU och grannländerna.

37.  Europaparlamentet manar till en ytterligare förbättring av systemet för ett barnanpassat rättssystem, och uppmanar de behöriga myndigheterna att ge tillräckliga budgetanslag för genomförandet av lagen om rättvisa för barn, och att förbättra stödtjänsterna till flickor och pojkar som är offer för våld och övergrepp samt för barn som är i konflikt med lagen.

38.  Europaparlamentet uppmanar de ungerska myndigheterna att tillhandahålla all relevant information och nödvändiga förklaringar i fallet med den tidigare makedoniske premiärministern Gruevski, som flydde sitt land med hemligt diplomatiskt bistånd från Ungern för att undgå fängelsestraff. Parlamentet anser att detta är ett exempel på inblandning i f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens inre angelägenheter och förakt för rättsväsendet och rättsstatsprincipen i detta land. Parlamentet noterar utlämningsbegäran från myndigheterna i Skopje och förväntar sig att Ungern agerar helt i linje med tillämplig nationell och internationell rätt genom att bifalla begäran.

Grundläggande rättigheter och civilsamhället

39.  Europaparlamentet välkomnar åtgärder för att förbättra förtroendet mellan olika etniska grupper, och efterlyser en inkluderande och öppen översyn av kvarstående aspekter i genomförandet av Ohrid-ramavtalet. Parlamentet anser det nödvändigt att säkerställa ett fullständigt erkännande av etniska minoriteter i det offentliga livet, och efterlyser ytterligare åtgärder för att främja integrering av minoriteter inom utbildningen i syfte att ge ny kraft åt den sociala sammanhållningen och integrationen av olika befolkningsgrupper.

40.  Europaparlamentet anser att de makedoniska rättsliga förfarandena måste fortsätta i enlighet med förfarandena i landet och att Nikola Gruevski måste ställas till svars inom det makedoniska rättsväsendet. Parlamentet uppmanar Ungern att respektera det makedoniska rättsväsendets oberoende och rättsstatligheten i landet, att ompröva den politiska asyl som beviljats Nikola Gruevski och att fullfölja utlämningen av honom till Skopje. Parlamentet förväntar sig att alla berörda parter agerar strikt i linje med relevanta nationella och internationella lagar. Parlamentet betonar att dessa rättsliga förfaranden inte bör politiseras.

41.  Europaparlamentet välkomnar reformerna och ansträngningarna för att gradvis anpassa de rättsliga ramarna till EU:s normer, landets beslut att bli observatör i byrån för grundläggande rättigheter och ratificeringen av de flesta internationella människorättsliga instrumenten. Parlamentet manar till fullständigt genomförande av människorättsnormer och policydokument såsom Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, med särskild uppmärksamhet på rätten till rättvis prövning, föreningsfriheten, rätten till liv, yttrandefriheten och respekten för privat- och familjeliv.

42.  Europaparlamentet noterar att antagandet av lagen om språkanvändning är en viktig framgång, och beklagar den störande taktik som syftat till att äventyra att lagen antas i full överensstämmelse med de normala förfarandena.

43.  Europaparlamentet välkomnar landets ratificering den 23 mars 2018 av Istanbulkonventionen, och uppmanar landet att slutföra de rättsliga reformerna för att bekämpa diskriminering och våld mot kvinnor, flickor och alla barn, samt att fortsätta att försöka utrota våld i nära relationer och könsrelaterat våld, vilket fortfarande är vanligt förekommande.

44.  Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa självständiga och adekvata personalresurser och ekonomiska resurser för oberoende tillsynsorgan. Parlamentet lovordar den roll ombudsmannens kontor spelar för att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras, och understryker behovet av att säkerställa systematisk uppföljning av ombudsmannens beslut.

45.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över den svåra situationen för personer med funktionsnedsättning och den fortsatta diskrimineringen av dem. Parlamentet uppmanar till ett mer effektivt genomförande av befintliga instrument och strategier.

46.  Europaparlamentet välkomnar de inledande steg som tagits för att bättre förebygga diskriminering, och uppmanar myndigheterna att låta sexuell läggning och könsidentitet ingå som grunder för diskriminering i lagen om förebyggande av och skydd mot diskriminering. Parlamentet uppmanar myndigheterna att avsätta en lämplig budget för genomförandet av den nationella strategin för jämlikhet och icke-diskriminering 2016–2020, och att vidta effektiva åtgärder mot hatbrott och hatpropaganda mot minoriteter, inklusive utsatta grupper som romer och hbti-personer, samt bestraffa homofobt och transfobt våld och anstiftan till våld. Parlamentet är fortfarande bekymrat över fördomarna i samhället och över att hatpropaganda mot hbti-personer förekommer i media, på internet och i sociala medier. Myndigheterna bör säkerställa ett effektivt skydd och införa avskräckande och proportionella sanktioner för hatpropaganda och homofoba/transfoba handlingar och våld. Parlamentet understryker att transpersoner måste ges tillgång till vård. Parlamentet beklagar att det arbete som utförs av kommissionen för skydd mot diskriminering fortfarande uppvisar brister. Inrättandet av en flerpartigrupp i parlamentet för hbti-personers rättigheter välkomnas, liksom parlamentets flerpartigrupp för romernas rättigheter.

47.  Europaparlamentet önskar att strategier och lagstiftning avseende rättigheter för personer som tillhör minoritetsgrupper och deras skydd ska genomföras till fullo och stödjas med offentliga medel. Parlamentet insisterar på att åtgärder måste vidtas för att ytterligare förbättra utbildning, sysselsättningsnivåer, hälsa, bostäder, tillgång till varor och tjänster samt levnadsförhållanden för romer, och fördömer segregering i skolor och andra former av diskriminering.

48.  Europaparlamentet välkomnar de väsentliga förbättringarna av den operativa miljön för civilsamhällets organisationer, och samråden med dem, inbegripet inrättandet av rådet för samarbete med det civila samhället. Parlamentet betonar behovet av att stärka de rättsliga, finansiella och politiska ramarna, bland annat genom lagstiftning om stiftelser och donationer. Parlamentet betonar vikten av en strukturerad medverkan av civilsamhällets organisationer genom en mer regelbunden, övergripande, icke-diskriminerande och förutsebar samrådsprocess.

49.  Europaparlamentet uttrycker åter sitt stöd för initiativet att inrätta en regional kommission som ska ha i uppdrag att fastställa fakta om alla offer för krigsförbrytelser och andra allvarliga människorättsbrott som begåtts i f.d. Jugoslavien. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att gå i spetsen för dess inrättande. Parlamentet understryker vikten av denna process, och av att samtliga regionala politiska ledare aktivt engagerar sig för att den regionala kommissionen ska kunna inleda sitt arbete utan vidare dröjsmål. Parlamentet uppmärksammar att koalitionen för denna regionala kommission utarbetat en handlingsplan för dess arbete, med tydliga datum och riktmärken.

50.  Europaparlamentet välkomnar regeringens ökade ansträngningar att intensifiera processen för att avinstitutionalisera och reformera den sociala sektorn. Parlamentet välkomnar åtagandet att sluta att placera barn i stora offentliga institutioner och att i stället inrätta familje- och samhällsbaserade omsorgstjänster. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta skyndsamma åtgärder för att vända den ökande perinatala dödligheten och införa ett system för att analysera orsakerna till denna oroande trend.

51.  Europaparlamentet välkomnar partnerskapet mellan regeringen och landets nationella ungdomsråd i genomförandet av ungdomsgarantisystemet, som en bra mekanism för samarbete mellan ungdomar och beslutsfattare när ungdomspolitik ska utarbetas och genomföras. Parlamentet uppmanar regeringen att öka det ekonomiska stödet till ungdomsorganisationer och ungdomar, i syfte att motverka problemet med kompetensflykt.

Medier

52.  Europaparlamentet understryker den avgörande roll som oberoende medier spelar för en demokratisk och tillåtande miljö. Parlamentet noterar måttliga förbättringar av mediemiljön och villkoren för oberoende rapportering, men efterlyser initiativ för att skapa ett klimat som är gynnsamt för alla medieaktörers professionella agerande, fritt från varje form av inre och yttre påverkan, och även gynnsamt för undersökande journalistik. Parlamentet välkomnar att man upphört med statligt sponsrad annonsering i medierna baserad på politisk favorisering, vilket är en viktig åtgärd för att främja likvärdiga förutsättningar inom sektorn, och efterlyser ytterligare skydd mot politisering av medierna. Parlamentet betonar behovet av att stärka oberoendet och kapaciteten hos tillsynsmyndigheten för medier och för public service-radio/tv, och vill se åtgärder för att stärka skyddet av journalisters arbetsrättsliga och sociala rättigheter och säkerställa att straffrihet inte förekommer i samband med våld, misshandel och hot mot journalister, vilket även skulle bidra till att minimera den självcensur som tidigare förekommit i medierna.

53.  Europaparlamentet välkomnar förbättringar när det gäller att säkerställa tillgången till information, och betonar behovet av att uppdatera bestämmelserna om medietjänster och tillgången till offentlig information. Parlamentet betonar behovet av att visa nolltolerans mot och effektivt följa upp hot, trakasserier och attacker mot journalister, genom lämplig registrering och grundlig utredning av sådana incidenter. Parlamentet fördömer alla former av hatpropaganda och hetsande språkbruk. Parlamentet manar till effektiva åtgärder för att motarbeta sådant och motverka kränkningar av den journalistiska etikkoden på nätet. Parlamentet betonar dessutom behovet av att reformera mediebranschen snarast möjligt för att förstärka byrån för radio- och televisionstjänster och säkerställa objektiv och professionell rapportering.

Ekonomi

54.  Europaparlamentet betonar behovet av att förbättra företagsklimatet genom att säkerställa finanspolitisk konsolidering och transparens och tillförlitlighet i regelverket, samtidigt som man tar itu med de brister som kvarstår vad gäller rättsstatsprincipen, besvärliga regelförfaranden och godtyckliga inspektioner.

55.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att ta itu med den utbredda informella ekonomin och de ihållande problemen med skatteundandragande och svag efterlevnad av avtal, som fortsätter att avskräcka utländska direktinvesteringar. Parlamentet betonar behovet av att genomföra bestämmelser om offentlig upphandling och intern finansiell kontroll, och noterar att man måste förbättra insynen i uppgifter om offentliga utgifter, upphandling, statligt stöd och användningen av EU-medel. Parlamentet vill se åtgärder för att förbättra kapaciteten för planering, programmering och förvaltning i föranslutningsinstrumentets nationella strukturer.

56.  Europaparlamentet uppmanar regeringen att göra digitalisering till en av sina tvärgående kärnprioriteringar. En långsiktig digital agenda bör utvecklas så snart som möjligt, med bland annat en e-förvaltningsstrategi, en IKT-strategi och en nationell strategi för it-säkerhet. Parlamentet erinrar om att en omfattande digital agenda kommer att förbättra den ekonomiska miljön och dess resultat samt öka den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas öppenhet och effektivitet.

57.  Europaparlamentet uppskattar regeringens ansträngningar att förbättra förutsättningarna för ungdomar och stärka ungdomars deltagande i politiken, exempelvis genom den nationella ungdomsstrategin (2016–2025). Parlamentet uppmuntrar regeringen att försöka åtgärda den höga ungdomsarbetslösheten genom att överbrygga den dåliga överensstämmelsen mellan kompetensen hos unga nyexaminerade och behoven hos de privata företagen.

58.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att angripa långtidsarbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och det låga deltagandet av kvinnor på arbetsmarknaden, på ett övergripande och innovativt sätt. Parlamentet efterlyser brådskande reformer inom utbildningen för att säkerställa att den kompetens som förvärvas motsvarar behoven på arbetsmarknaden, så att kompetensflykt förhindras. Parlamentet uppmuntrar regeringen att utarbeta en strategi för digitala färdigheter och att öka befolkningens digitala kunskaper.

59.  Europaparlamentet erinrar om att f.d. jugoslaviska republiken Makedonien genomförde sin senaste folkräkning 2002. Parlamentet understryker vikten av att genomföra den nya folkräkning som borde ha gjorts för länge sedan, för att få uppdaterad och realistisk demografisk statistik i linje med EU:s normer.

60.  Europaparlamentet välkomnar att det makedoniska parlamentet antagit den nya energilagen, som införlivar EU:s tredje energipaket och är fullt förenlig med fördraget om energigemenskapen. Myndigheterna uppmanas att inrikta sig på reformer av energimarknaden, och samtidigt trygga energiförsörjningen och diversifieringen av energikällor, särskilt genom förnybar energi.

61.  Europaparlamentet noterar ett antal planerade infrastrukturprojekt i skyddade områden, som sannolikt kommer att få avsevärd inverkan på framtida Natura 2000-platser. I detta sammanhang begär parlamentet att rekommendationen från Bernkonventionens ständiga kommitté (nr 184/2015) ska respekteras genom att projekten i Mavrovos nationalpark avbryts tills en strategisk miljöanalys har gjorts helt i förenlighet med EU:s miljölagstiftning. Parlamentet begär vidare att beslutet (40 COM 7B.68) från Unescos världsarvskommitté om Ohridregionens natur- och kulturarv ska respekteras och att en övergripande strategisk miljöanalys och arvskonsekvensanalys ska göras innan något ytterligare arbete utförs. Parlamentet begär med eftertryck att en nationell vattenkraftsstrategi ska utvecklas i linje med EU:s miljölagstiftning.

62.  Europaparlamentet uppmuntrar landet att utveckla konkurrensen på gas- och energimarknaden för att få till stånd en fullständig åtskillnad av tjänsterna i linje med EU:s tredje energipaket. Det behövs kraftiga förbättringar vad gäller energieffektivitet, produktion av förnybar energi och kamp mot klimatförändringarna.

63.  Europaparlamentet ger f.d. jugoslaviska republiken Makedonien beröm för att landet ratificerade Parisavtalet den 9 januari 2018, eftersom kampen mot klimatförändringar bara kan lyckas genom gemensamma ansträngningar.

64.  Europaparlamentet välkomnar regeringens positiva syn på regionalt samarbete och goda grannförbindelser och dess aktiva deltagande i regionala initiativ som samarbetsprocessen för sydöstra Europa, det regionala samarbetsrådet, Cefta, Western Balkans Six, fördraget om energigemenskapen, avtalet om ett gemensamt europeiskt luftfartsområde, det centraleuropeiska initiativet, det regionala initiativet för migration och asyl samt Brdo-Brijuni-processen.

65.  Europaparlamentet välkomnar landets åtagande avseende konnektivitetsprojekt inom ramen för Berlinprocessen, och noterar behovet av att satsa på andra möjligheter än vägtransporter genom att vidta åtgärder för att reformera järnvägen, och även bygga upp järnvägsförbindelser från Skopje till grannländernas huvudstäder. Parlamentet vill se större framsteg i färdigställandet av järnvägsförbindelserna och väganslutningarna inom korridor VIII och X.

66.  Europaparlamentet efterlyser ytterligare handels- och tullförenklingar och diversifiering av exporten, bland annat genom att den intraregionala handelspotentialen tas till vara. Parlamentet uppmanar kommissionen att undanta landet från skyddsåtgärderna för stål och aluminium.

67.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över de alarmerande luftföroreningsnivåerna i Skopje och andra kraftigt förorenade städer, och uppmanar de statliga och lokala myndigheterna att brådskande vidta lämpliga åtgärder för att hantera denna nödsituation, genom effektiva riktade åtgärder för övervakning och förbättring av luftkvaliteten, bland annat genom förbättrad kollektivtrafik och effektiva mobilitetsplaner. Landet uppmanas att snabbt harmonisera sin lagstiftning med EU:s regelverk avseende miljöskydd, naturskydd och klimatåtgärder. Avfallshanteringssystemen bör utvecklas.

o
o   o

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till f.d. jugoslaviska republiken Makedoniens regering och parlament.


Rapport för 2018 om Albanien
PDF 281kWORD 51k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om kommissionens rapport för 2018 om Albanien (2018/2147(INI))
P8_TA-PROV(2018)0481A8-0334/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Albanien,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 juni 2003 och Thessalonikiagendan för västra Balkan,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 26–27 juni 2014 att bevilja Albanien status som kandidatland för EU-medlemskap,

–  med beaktande av rådets (allmänna frågor) beslut av den 26 juni 2018,

–  med beaktande av Europeiska rådets beslut av den 28–29 juni 2018,

–  med beaktande av rekommendationerna från Högkommissarien för nationella minoriteter vid organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) om utkastet till sekundärlagstiftning för skydd av nationella minoriteter i Albanien,

–  med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och västra Balkan den 17 maj 2018 och dess prioriteringsagenda från Sofia,

–  med beaktande av det nionde sammanträdet i stabiliserings- och associeringsrådet för Albanien och EU den 15 november 2017,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 april 2018 2018 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2018)0450), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Albania 2018 Report (SWD(2018)0151),

–  med beaktande av rekommendationerna från det tolfte sammanträdet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Albanien, vilket hölls i Tirana den 12–13 februari 2018,

–  med beaktande av resultaten från undersökningen från 2017 om marginaliserade romer på västra Balkan, som genomfördes av Världsbanken och FN:s utvecklingsprogram, med stöd från kommissionen,

–  med beaktande av det gemensamma arbetsdokumentet om jämställdhet och kvinnors egenmakt – Förändra flickors och kvinnors liv genom EU:s yttre förbindelser 2016–2020,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0334/2018), och av följande skäl:

A.  Utvidgningen av EU utgör fortfarande en strategisk investering i fred, demokrati, välstånd, säkerhet och stabilitet i Europa.

B.  Albanien har fortsatt att göra stadiga framsteg när det gäller att uppfylla de politiska kriterierna och de fem huvudprioriteringarna för inledandet av anslutningsförhandlingar samt med att konsolidera demokratiska institutioner och demokratisk praxis.

C.  Kommissionen har rekommenderat att man ska inleda anslutningsförhandlingar med Albanien, med tanke på de stora framstegen med uppfyllandet av de fem huvudprioriteringarna. Anslutningsförhandlingarna kommer att möjliggöra närmare granskning från EU:s sida och är en kraftfull katalysator för att genomföra ytterligare reformer och befästa demokratiska institutioner och demokratisk praxis.

D.  Den 28 juni 2018 ställde sig Europeiska rådet bakom rådets slutsatser av den 26 juni 2018, som visar vägen för hur anslutningsförhandlingar ska kunna inledas i juni 2019.

E.  Det finns dock fortfarande utmaningar som kräver ett snabbt och effektivt bemötande i en anda av dialog och samarbete.

F.  En konstruktiv dialog mellan regeringen och oppositionen om EU-relaterade reformer förblir av avgörande betydelse för att framsteg ska kunna göras med reformagendan till förmån för medborgarna och för att landet ska föras närmare EU.

G.  Det finns ett brett folkligt stöd i Albanien för att landet ska ansluta sig till EU.

H.  Rättsstatsprincipen är ett grundläggande värde som ligger till grund för EU och som står i centrum för såväl utvidgningsprocessen som stabiliserings- och associeringsprocesserna, och det behövs reformer för att hantera de viktiga återstående utmaningarna på detta område, särskilt när det gäller att säkerställa ett oberoende, opartiskt, ansvarigt och effektivt rättsväsen och bekämpa korruption och organiserad brottslighet samt skydda de grundläggande rättigheterna.

I.  Skyddet av religionsfriheten, kulturarvet och minoriteters rättigheter är några av Europeiska unionens grundläggande värden.

J.  Albanien har ratificerat alla grundläggande internationella ILO-konventioner, framför allt 1948 års konvention om föreningsfrihet och skydd för organisationsrätten (nr 87) samt 1949 års konvention om organisationsrätten och kollektivförhandlingsrätten (nr 98).

K.  Varje utvidgningsland bedöms individuellt på grundval av sina egna meriter, och det är reformtakten och reformernas kvalitet som avgör tidsplanen för anslutning.

L.  Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är av avgörande betydelse för Albaniens framsteg på sin väg mot EU-anslutning.

1.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens intensifierade insatser på detta område, vilka leder till kontinuerliga framsteg med genomförandet av EU-relaterade reformer, framför allt med den övergripande reformen av rättsväsendet. Parlamentet uppmanar Albanien att befästa de genomförda reformerna och fortsätta att förbereda sig för de skyldigheter – inom alla förhandlingskapitel – som EU-medlemskapet medför.

2.  Europaparlamentet stöder till fullo kommissionens rekommendation att anslutningsförhandlingar bör inledas som ett erkännande av Albaniens reformansträngningar. Parlamentet noterar rådets beslut att ompröva situationen i juni 2019. Parlamentet välkomnar den tydliga väg som har stakats ut mot ett inledande av anslutningsförhandlingar 2019 och betonar att det förberedande granskningsförfarandet har påbörjats. Parlamentet påminner om att beslutet att inleda anslutningsförhandlingar kommer att vara beroende av ytterligare framsteg med reformprocessen, uppmanar rådet att på ett objektivt och rättvist sätt utvärdera de framsteg som landet gjort och att sammankalla den första regeringskonferensen före slutet av det året, och uppmuntrar Albanien att för detta ändamål upprätthålla reformtakten. Parlamentet anser att inledandet av förhandlingar positivt skulle bidra till att stärka demokratin och rättsstaten genom att ge ytterligare incitament för reformprocessen och förbättra granskningen av den.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en förstärkt strategi för förhandlingarna om kapitel 23 (Rättsväsen och grundläggande rättigheter) och kapitel 24 (Rättvisa, frihet och säkerhet).

4.  Europaparlamentet påminner om behovet av att stärka det albanska parlamentets tillsynskapacitet, däribland när det gäller processen för anslutning till EU. Parlamentet efterfrågar en effektivare användning av olika översynsmekanismer och översynsinstitutioner, däribland undersökningskommittéer. Parlamentet välkomnar antagandet av det albanska parlamentets uppförandekod, som kommer att främja den parlamentariska processens integritet och transparens och öka allmänhetens förtroende för denna institution. Parlamentet understryker behovet av en verkställighetsmekanism som omfattar påföljder, så att uppförandekoden blir verkningsfull. Parlamentet understryker den centrala roll som utskottet för EU-integration spelar och det ansvar som det nationella rådet för europeisk integration har som ett forum för samråd om förberedelser inför anslutningen. Parlamentet efterlyser ytterligare samarbete med Albaniens parlament som ett led i Europaparlamentets program för stöd till parlament i utvidgningsländer, i syfte att stärka det albanska parlamentets kapacitet att ta fram lagstiftning av hög kvalitet i linje med EU:s regelverk samt utöva sin tillsynsroll.

5.  Europaparlamentet framhäver vikten av att öka medvetenheten hos allmänheten om processen för anslutning till EU och den roll som EU och de involverade albanska institutionerna spelar.

6.  Europaparlamentet kräver handling och lagstiftningsåtgärder och administrativa åtgärder för att bemöta de kvarstående rekommendationerna från Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter vid Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (ODIHR/OSSE). Parlamentet understryker att en inkluderande och snar valreform är nödvändig för att öka allmänhetens förtroende för valprocessen. Parlamentet påminner om behovet av att särskild uppmärksamhet riktas mot påståenden om olaglig och icke deklarerad finansiering av politiska partier. Parlamentet välkomnar det arbete som utförs av Albaniens parlaments tillfälliga utskott för valreformer när det gäller oberoendet och avpolitiseringen av valadministrationen, insyn i kampanjfinansiering, väljarregistrering, röstköp, användningen av nya röstningstekniker samt utlandsröstning, och uppmanar med kraft utskottet att nå konsensus om de nödvändiga reformerna och anta dessa i god tid före 2019 års lokalval.

7.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens ändrade lag om finansiering av politiska partier. Parlamentet upprepar sina uppmaningar till landets politiska partier att fullgöra sin skyldighet att säkerställa att personer med ett brottsligt förflutet utesluts från att inneha offentliga ämbeten inom alla delar och nivåer av förvaltningen.

8.  Europaparlamentet upprepar att en konstruktiv politisk dialog och kompromissvilja, ett hållbart samarbete mellan partier och ett fortsatt orubbligt åtagande att genomföra och befästa reformer när det gäller de fem huvudprioriteringarna är avgörande för ansträngningarna att gå vidare med processen för EU-anslutning och för en välfungerande demokratisk ordning. Parlamentet välkomnar det allt större samarbetet mellan partierna och den breda enighet över partigränserna som nåddes under arbetet med vissa centrala reformer. Parlamentet uppmuntrar alla politiska krafter att anstränga sig ytterligare för att upprätta en verklig politisk dialog och få till stånd ett konstruktivt samarbete och på så sätt stödja reformprocessen. Parlamentet upprepar sin starka övertygelse att politisk dialog bör föras inom demokratiska institutioner. Parlamentet är starkt bekymrat över oppositionens de facto-bojkott av den parlamentariska processen efter sommaruppehållet 2018.

9.  Europaparlamentet understryker att en reform av rättsväsendet efterfrågas starkt av Albaniens medborgare och är en förutsättning för att återupprätta förtroendet för rättsstatsprincipen, de offentliga institutionerna och de politiska företrädarna. Parlamentet upprepar att en framgångsrik omprövningsprocess och ett fortsatt och beslutsamt genomförande av reformen av rättsväsendet är förutsättningar för ett trovärdigt och effektivt reformarbete – särskilt när det gäller kampen mot korruption och organiserad brottslighet – och genomförande av rätten till egendom.

10.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i reformen av rättsväsendet, som syftar till att öka landets rättsliga institutioners oberoende, ansvarsskyldighet, professionalism och effektivitet, och till att förbättra människors förtroende för rättsliga organ. Parlamentet beklagar att rättskipningen fortsätter att vara långsam och ineffektiv. Parlamentet konstaterar att processen med granskning av alla domare och åklagare har levererat de första konkreta resultaten. Parlamentet välkomnar att de flesta prioriterade ärenden redan har behandlats. Parlamentet uppmanar dock de albanska myndigheterna att driva vidare den opartiska omprövningsprocessen, utan att ge avkall på kvalitet eller rättvisa. Parlamentet betonar att omprövningsprocessen måste genomföras i enlighet med högsta internationella standard, och uppmuntrar Albanien att fortsätta sitt nära samarbete med den internationella övervakningsinsatsen samt noterar de första fallen med ogillande av kandidater före utfrågningarna och kandidaters frivilliga avgångar före sina utfrågningar. Med detta som bakgrund anser parlamentet att förberedelsearbetet för att få fram nästa generation av domare och åklagare är än viktigare, och beklagar därför att de politiska partierna i Albanien hittills inte har nått en överenskommelse om nödvändiga ändringar av lagen om domares och åklagares ställning för att få till stånd rekrytering och utbildning av högre kapacitet. Parlamentet uppmuntrar till ett fortlöpande tillhandahållande av lämpliga finansiella och mänskliga resurser till omprövningsinstitutionerna.

11.  Europaparlamentet uppmanar med kraft de albanska myndigheterna att så snart som möjligt slutföra inrättandet av de nya rättsliga organen och att se till att författningsdomstolen och högsta domstolen fungerar på nytt, och understryker behovet av att dessa institutioner fungerar effektivt genom stöd i form av personalresurser och finansiering på en adekvat nivå.

12.  Europaparlamentet välkomnar de fortsatta framstegen i riktning mot en mer medborgarvänlig, öppen, professionell och avpolitiserad offentlig förvaltning, även på lokal nivå. Parlamentet yrkar på ett fullständigt genomförande av tillsynsorganens rekommendationer och av ombudsmannens rekommendationer. Parlamentet noterar även de framsteg som gjorts när det gäller territoriella reformer och ytterligare konsolidering, administrativt och finansiellt, av de nya kommunerna, samt inrättandet av ett rådgivande organ för att förbättra samordningen mellan de centrala och lokala myndigheterna. Parlamentet välkomnar inrättandet av EU:s lokala kontaktpunkter och EU-samordnare.

13.  Europaparlamentet efterfrågar en ytterligare förstärkning av den administrativa kapaciteten hos de institutioner och organ som ansvarar för genomförandet av reformer med anknytning till anslutningen, införlivandet av EU:s lagstiftning i nationell lag och förberedelserna inför anslutningsförhandlingarna med EU.

14.  Europaparlamentet lovordar de betydande förbättringar av den rättsliga och institutionella ramen som gjorts i syfte att förebygga och utrota korruption i de offentliga institutionerna, eftersom korruption fortfarande är ett stort problem. Parlamentet uppmanar till ytterligare insatser för att minska den korruption som påverkar vardagslivet för Albaniens medborgare, förbättra investeringsklimatet och garantera rättslig förutsebarhet avseende investeringar. Parlamentet understryker att höga tjänstemän inte får åtnjuta förmånlig behandling jämfört med vanliga medborgare om de misstänks för brott. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att i högre grad använda finansiella utredningar och upprätta ett register över beslag och förverkande/återvinning av kriminella tillgångar som härrör från korruptionsrelaterade brott och visa upp konkreta resultat i kampen mot narkotikahandel och penningtvätt.

15.  Europaparlamentet välkomnar den senaste tidens uppdateringar av landets lagstiftning mot korruption. Parlamentet betonar behovet av att slutföra inrättandet av den nationella kriminalpolisen, den särskilda domstolen och den särskilda åklagarmyndigheten mot korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet efterfrågar en ytterligare förbättring av det interinstitutionella samarbetet och informationsutbytet mellan polis och åklagare. Parlamentet välkomnar den nya utvärderingen av personalen inom brottsbekämpningen i enlighet med lagen om granskning av polisen.

16.  Europaparlamentet efterlyser ökad uppmärksamhet på politisk och offentlig-privat korruption, och vill se förstärkta resultat när det gäller förebyggande utredningar, åtal och slutliga fällande domar i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, även när det gäller fall på hög nivå.

17.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts i kampen mot korruption och organiserad brottslighet, framför allt den senaste tidens gripande av medlemmar av den kriminella organisationen Bajri och efterfrågar att ytterligare konkreta och varaktiga resultat eftersträvas, bland annat inom det särskilda området bekämpning av narkotikaodling och narkotikahandel, genom att handlingsplaner mot cannabisodling genomförs. Parlamentet välkomnar att Albaniens poliskår håller på att bli mer aktiv i kampen mot organiserad brottslighet, och uppmuntras av Albaniens intensifierade internationella polissamarbete, däribland i gemensamma arbetsgrupper med medlemsstaterna, vilket leder till effektiva insatser mot kriminella nätverk. Parlamentet anser att samarbetet mellan polis, åklagarmyndigheter och andra relevanta byråer och organ bör förbättras ytterligare.

18.  Europaparlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att vidta kraftfulla åtgärder för att upplösa kriminella nätverk som är inblandade i olaglig människo-, vapen- och narkotikahandel och att öka antalet utredningar och åtal men även antalet slutliga fällande domar, särskilt avseende medlemmar på hög nivå i grupper inom den organiserade brottsligheten. Parlamentet påpekar behovet av ökade insatser för att förebygga människohandel, med särskild tanke på ensamkommande barn och barn som fallit offer för människohandel, särskilt bland gatubarn.

19.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de albanska myndigheterna att effektivt säkerställa respekten för rätten till egendom och göra framsteg för att skydda äganderätten på ett effektivt och öppet sätt och samtidigt ta hänsyn till registrering, återlämnande och ersättning av egendom. Parlamentet uppmanar till nödvändiga framsteg i fråga om digitalisering och kartläggning av egendom. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att på ett adekvat sätt informera medborgarna om deras rättigheter och möjligheter att kräva in sina fordringar. Parlamentet understryker vikten av ett effektivt egendomsrättsligt system för att trygga de rättsstatliga principerna och för att skapa ett attraktivt företagsklimat.

20.  Europaparlamentet välkomnar de åtgärder som vidtagits för att stärka skyddet för mänskliga rättigheter och minoriteters rättigheter och politiken för bekämpning av diskriminering, bland annat genom likabehandling av minoriteter. Parlamentet välkomnar antagandet av en ramlagstiftning om minoriteter, som upphäver differentieringen mellan nationella minoriteter och etniska/språkliga grupper och inför principen om självidentifiering, förbud mot diskriminering och rätten att bevara kulturer, traditioner och modersmål. Parlamentet efterfrågar ett fullständigt genomförande av denna lagstiftning i praktiken och uppmuntrar Albanien att fortsätta sina ansträngningar genom att anta nödvändig sekundärlagstiftning till ramlagstiftningen, i överensstämmelse med EU:s normer och med inblandning av alla berörda parter i utarbetandet av denna lagstiftning. Parlamentet insisterar på att åtgärder vidtas för att ytterligare förbättra utbildningen, sysselsättningsnivån och levnadsvillkoren för romer, balkanegyptier och andra etniska minoriteter.

21.  Europaparlamentet noterar spänningarna till följd av en incident som innebar att Konstantinos Katsifas, medlem av den grekiska nationella minoriteten och innehavare av dubbelt medborgarskap (albanskt och grekiskt), miste livet genom att han sköts till döds av de albanska specialpolisstyrkorna (RENEA) under en minnesceremoni för grekiska soldater som stupade under andra världskriget, i Bularat den 28 oktober 2018. Parlamentet uppmanar till återhållsamhet på alla sidor och förväntar sig att de albanska myndigheterna undersöker och klargör de omständigheter som ledde till att ett människoliv gick förlorat.

22.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller att förbättra kvinnors deltagande och representation i politiken, särskilt genom införandet av systemet med könskvotering, och kvinnornas jämlika representation i den nya regeringen. Parlamentet upprepar sin oro över diskrimineringen mot och avsaknaden av lämpliga skyddsåtgärder för kvinnor och flickor som tillhör missgynnade och marginaliserade grupper, såsom romska(1) kvinnor och kvinnor med funktionsnedsättning, de könsdiskriminerande bestämmelser som fortfarande finns i flera lagar, svårigheterna när det gäller kvinnors tillgång till rättslig prövning, andelen kvinnor på den informella arbetsmarknaden och det stora antalet fall av våld i hemmet mot kvinnor och barn, särskilt de som tillhör sårbara grupper. Parlamentet efterfrågar lämpliga motåtgärder när det gäller dessa problem och lovordar antagandet av en resolution om kampen mot könsrelaterat våld och inrättandet i parlamentet av ett underutskott för jämställdhet.

23.  Europaparlamentet konstaterar med oro att kvinnor som lever på landsbygden och i avlägset belägna områden samt roma- och egyptiska kvinnor fortfarande har begränsad tillgång till primärvård och vårdtjänster i fråga om sexuell och reproduktiv hälsa, och de är ofta omedvetna om att sådana tjänster finns att tillgå. Parlamentet uppmanar därför de albanska myndigheterna att säkerställa bättre information om sådana tjänster och säkerställa att de är tillgängliga till överkomliga priser och av bra kvalitet.

24.  Europaparlamentet gläder sig över att lagstiftningen om barns rättigheter har stärkts genom antagandet av lagen om skydd för barns rättigheter, lagen om rättskipning för barn och barnens agenda 2020. Parlamentet påminner om att de institutionella mekanismerna för att skydda barns rättigheter fortfarande behöver förbättras och uppmanar med kraft myndigheterna att införa sekundärlagstiftning om skydd för barns rättigheter och rättskipning för unga. Parlamentet uppmanar till en kraftig ökning av de finansiella anslagen för systemet för skydd av barn, framför allt skyddsenheterna för barn på lokal och regional nivå.

25.  Europaparlamentet lovordar det klimat av tolerans och samarbete som råder mellan landets religiösa samfund. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att effektivt bekämpa hatpropaganda mot samt utestängning och diskriminering av minoriteter, däribland hbti-personer. Parlamentet välkomnar de handlingsplaner för jämställdhet som fem albanska kommuner nyligen antagit i linje med den europeiska stadgan för jämställdhet mellan män och kvinnor på det lokala planet.

26.  Europaparlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att stärka samarbetet med det civila samhällets organisationer och säkerställa ändamålsenligt offentligt deltagande och samråd under hela beslutsfattandet och den pågående EU-integrationsprocessen, både på nationell och lokal nivå, för att på så sätt stärka demokrati och insyn. Parlamentet uppmärksammar behovet av att reformera de rättsliga och skattemässiga ramarna för det civila samhällets organisationer samt den offentliga finansiering som finns tillgänglig för de organisationer i det civila samhället som arbetar med mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, bland annat organisationer med övervakande funktion och intresseorganisationer samt mindre organisationer på gräsrotsnivå, eftersom ekonomisk hållbarhet förblir en stor utmaning för ett betydande antal av dessa organisationer i och med att den nuvarande registreringsprocessen kännetecknas av utdragna förfaranden och höga kostnader, och att det befintliga skattesystemet lägger en betydande börda på det civila samhällets organisationer och hämmar både företags och enskilda individers donationer. Parlamentet påminner om att ett stärkt civilt samhälle är avgörande för en livskraftig demokrati och av strategisk betydelse för Albaniens omvandling till en EU-medlemsstat.

27.  Europaparlamentet välkomnar det samarbetsavtal som undertecknats mellan Albaniens regering och den internationella kommissionen för saknade personer och som ger denna kommission möjlighet att hjälpa till att lokalisera och identifiera personer som saknas sedan kommunisttiden.

28.  Europaparlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att stärka sin politik gentemot personer med funktionsnedsättningar, vilka fortfarande möts av svårigheter när det gäller tillträde till utbildning, anställning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster samt deltagande i beslutsfattande.

29.  Europaparlamentet beklagar förseningarna med inrättandet av det regionala samarbetskontoret för ungdom i Tirana. Parlamentet uppmanar myndigheterna att stödja den verksamhet som bedrivs inom ramen för detta samarbetskontor på ett flexibelt sätt som gör det möjligt för ett maximalt antal ungdomar att dra nytta av dess arbete.

30.  Europaparlamentet upprepar hur oerhört viktigt det är med professionella och oberoende privata medier och public service-medier. Parlamentet konstaterar att en del framsteg har gjorts för att öka oberoendet för landets audiovisuella medier och public service-medier. Parlamentet efterfrågar åtgärder för att förbättra insynen i finansieringen av statliga reklamkampanjer i medierna och även åtgärder för att stärka skyddet av journalisters arbetstagarrättigheter och sociala rättigheter.

31.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av det albanska medierådet och understryker dess betydelse för fastställandet av stränga etiska och yrkesmässiga normer för journalister och medier, samtidigt som deras oberoende och frihet främjas. Parlamentet välkomnar antagandet av den ändrade etiska koden för journalister liksom de etiska riktlinjerna för onlinemedier och uppmanar till att deras principer stärks för att upprätthålla allmänhetens förtroende, sanningshalten, rättvisan, integriteten, oberoendet och ansvarsskyldigheten.

32.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck de albanska myndigheterna att påskynda reformerna för att öka konkurrenskraften och ta itu med den informella ekonomin. Parlamentet understryker att korruption, rättsstatliga brister och tungrodda rättsliga förfaranden fortsätter att avskräcka investerare och hindra en hållbar utveckling i Albanien. Parlamentet uppmanar Albanien att ytterligare förbättra företags- och investeringsklimatet, genom att säkerställa en förutsebar rättslig och lagstiftningsmässig ram, visshet om rättsläget, rättsstatsprincipen, respekt för rätten till egendom och förstärkt kontroll av avtals efterlevnad, beslutsamt eftersträva finanspolitisk konsolidering och förstärka skatteförvaltningen.

33.  Europaparlamentet betonar behovet av att säkerställa positiv konvergens i fråga om sociala normer under anslutningsprocessen. Parlamentet välkomnar antagandet av prioriteringsagendan från Sofia, särskilt dess inriktning på socioekonomisk utveckling och på ungdomar. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att ompröva de offentlig-privata partnerskapens roll och inverkan på kollektiva nyttigheter och på varor av allmänt intresse, till exempel motorvägar, hälso- och sjukvård och natur- och kulturarv, i enlighet med Unescos skyldigheter. Parlamentet uppmanar Albanien att offentliggöra tilldelningskriterierna för socialt bistånd.

34.  Europaparlamentet fruktar möjliga negativa effekter på utformningen av sysselsättnings- och socialpolitiken efter avvecklingen av Albaniens ministerium för sociala frågor till följd av regeringens omstrukturering. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att främja samarbete med fackföreningarna och stärka dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet kräver effektiva åtgärder för att ta itu med den höga arbetslösheten, särskilt bland ungdomar och kvinnor, och för att förhindra barnarbete. Parlamentet anser att kvaliteten på utbildningen måste förbättras ytterligare, samtidigt som det måste säkerställas att utbildningen är tillgänglig för hela befolkningen.

35.  Europaparlamentet gläds åt att arbetslösheten i Albanien enligt landets statistikinstitut (Instat) har minskat. Parlamentet betonar behovet av att förbättra utbildningssystemets kvalitet, bland annat genom att öka kapaciteten för att bättre rusta människor med kunskaper och färdigheter som stämmer överens med arbetsmarknadens behov. Parlamentet understryker behovet av att stödja långsiktig tillväxt genom att utveckla kapaciteten för teknikabsorption, forskning, utveckling och innovation.

36.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att modernisera utbildningssystemet i syfte att bygga upp ett mer inkluderande samhälle, minska orättvisor och diskriminering samt bättre rusta ungdomar med kunskaper och färdigheter.

37.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens åtagande att genomföra konnektivitetsagendan inom ramen för Berlinprocessen och antagandet av 2018-paketet inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen. Agendan innehåller det strategiskt viktiga infrastrukturprojektet för en ombyggnad av hamnen i Durrës, vilket stärker Albaniens förbindelser med Kroatien och Italien och ger Albaniens kustlösa grannländer, Kosovo och Makedonien, tillgång till sjötransportvägar. Parlamentet uppmanar med kraft de albanska myndigheterna att påskynda planeringen och uppbyggnaden av de albanska delarna av det transeuropeiska nätet och gå vidare med arbetet med att anpassa den rättsliga ramen till EU:s regelverk. Parlamentet stöder förslaget att minska roamingavgifterna på västra Balkan för att främja en marknads- och investeringsvänlig miljö på vägen mot en digital ekonomi. Parlamentet konstaterar att 40 procent av Albaniens befolkning bor på landsbygden men att bara 1 procent av dessa människor är anslutna till internet.

38.  Europaparlamentet betonar vikten av att förbättra den offentliga infrastrukturen inom länderna på västra Balkan och deras förbindelser till EU:s medlemsstater. Parlamentet rekommenderar myndigheterna att påskynda konstruktionen av större infrastrukturprojekt såsom järnvägsanknytningen och den moderna motorvägen mellan Tirana och Skopje som en del av korridor VIII.

39.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över vissa ekonomiska projekt som har lett till allvarliga miljöskador i skyddade områden, såsom storskaliga turistanläggningar och vattenkraftverken längs floderna Vjosa och Valbona. Parlamentet rekommenderar Albanien att se över sin strategi för förnybar energi och minska beroendet av vattenkraft för sin elproduktion Parlamentet uppmanar därför myndigheterna att ytterligare utforska möjligheterna för investeringar i projekt för annan förnybar energi än vattenkraft. Parlamentet uppmanar med kraft myndigheterna att öka kvaliteten på strategiska miljöbedömningar, miljökonsekvensbedömningar och offentliga samråd om sådana projekt, och beakta lokalsamhällenas synpunkter. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling och Europeiska investeringsbanken (EIB) att ompröva sitt stöd till vattenkraftverksprojekt för vilka inga gedigna strategiska miljöbedömningar och miljökonsekvensbedömningar gjorts på förhand. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att se till att det transadriatiska gasledningsprojektet (TAP) är i linje med de miljömässiga och sociala aspekterna av EU:s regelverk. Parlamentet upprepar sin uppmaning till Albanien att genomföra relevanta åtgärder för avfallshantering och att anpassa sig till EU:s regelverk på miljöområdet.

40.  Europaparlamentet uttrycker oro över att Albanien fortfarande är det land på västra Balkan varifrån det högsta antalet olagliga inresor och vistelser till medlemsstaterna görs och att det är ursprungsland för störst antal ogrundade asylansökningar i medlemsstaterna. Parlamentet efterfrågar en utvidgning av de ansträngningar som gjort de senaste månaderna för att ändamålsenligt hantera företeelsen med ogrundade asylansökningar, liksom ankomsten av ensamkommande barn inom EU, inbegripet deras underliggande orsaker. Parlamentet uppmuntrar till konkreta åtgärder för att främja sysselsättning, särskilt för unga, utbildning, levnadsförhållanden och hälsa. Parlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att inrätta system till stöd för en effektiv återintegrering av familjer och barn när de återvänder till landet.

41.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts för att nå avtalet om operativt samarbete mellan Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och Albanien, det första landet i regionen med vilket ett sådant avtal slutits, och uppmuntrar till vidare samarbete på operativ nivå.

42.  Europaparlamentet uppmanar Albaniens regering att efterleva bestämmelserna i artikel 3 i den europeiska utlämningskonventionen, vilken utfärdats av Europarådet, och i artikel 19 i EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna samt att inte tillåta någon utlämning när det gäller politiska brott eller om personen kan komma att utsättas för tortyr eller omänsklig behandling i det land som begär utlämning.

43.  Europaparlamentet lovordar Albaniens framgångar med att hejda utflödet av utländska stridande. Parlamentet välkomnar det regionala samarbete som har uppnåtts när det gäller att bemöta potentiella terroristhot. Parlamentet upprepar behovet av ytterligare åtgärder för att störa finansiella flöden för terrorismfinansiering, stärka förebyggande och övervakande mekanismer med deltagande från religiösa grupper och grupper i det civila samhället, samt för att effektivt motverka radikalisering på nätet. Parlamentet upprepar behovet att ytterligare förbättra programmen för att återintegrera de återvändande och förebygga radikalisering i fängelser, genom att även stärka medverkan av religiösa grupper och grupper i det civila samhället.

44.  Europaparlamentet uppmanar till mer samarbete mellan Albanien och EU mot it-brottslighet och i frågor som rör it-försvar.

45.  Europaparlamentet välkomnar Albaniens aktiva deltagande i Berlinprocessen, sexpartsinitiativet för västra Balkan (Western Balkans Six initiative) och andra regionala initiativ samt landets bidrag till att stärka det regionala samarbetsrådets profil. Parlamentet välkomnar undertecknandet av en gemensam förklaring om regionalt samarbete och goda grannskapsförbindelser inom ramen för Berlinprocessen. Parlamentet välkomnar Albaniens aktiva medverkan i främjandet av regionalt samarbete och goda grannförbindelser med andra utvidgningsländer och angränsande EU-medlemsstater och understryker att goda förbindelser är en central del av utvidgningsprocessen. Parlamentet välkomnar den officiella lanseringen av fonden för västra Balkan, som bör främja gemensamma värden och utveckla det regionala samarbetet mellan medborgare, civilsamhälle och institutioner i västra Balkanregionen. Parlamentet välkomnar inrättandet av den gemensamma handelskammaren för Albanien och Serbien i Tirana och uppmuntrar till ett stärkt handels- och affärssamarbete i regionen. Parlamentet välkomnar det fortsatta arbetet för bättre regionalt samarbete, särskilt på området miljöskydd, såsom det förutskickas i det adriatiska trilaterala initiativet. Parlamentet påminner om att uttalanden och åtgärder som skulle kunna inverka negativt på de goda grannförbindelserna bör undvikas.

46.  Europaparlamentet uttrycker åter sitt stöd för initiativet att inrätta den regionala kommissionen med uppdrag att fastställa fakta om alla offer för krigsförbrytelser och andra allvarliga människorättsbrott som begåtts i f.d. Jugoslavien (Recom). Parlamentet uppmanar med kraft den albanska regeringen att gå i spetsen för dess inrättande. Parlamentet understryker betydelsen av denna process och alla regionala politiska ledares aktiva engagemang för att den ska kunna inleda sitt arbete utan dröjsmål. Parlamentet uppmärksammar Recom-koalitionens förslag till handlingsplan med tydliga datum och riktmärken.

47.  Europaparlamentet lovordar med beröm Albanien för landets fortsatta fullständiga anpassning till EU:s alla ståndpunkter och förklaringar inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet uppmanar Albanien att anpassa sig till EU:s gemensamma ståndpunkt om Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och dess integritet samt att lämna sitt bilaterala immunitetsavtal med Förenta staterna. Parlamentet lovordar Albaniens aktiva deltagande i militära krishanteringsuppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, samt dess bidrag till Nato-uppdrag av strategisk betydelse för EU.

48.  Europaparlamentet uppmanar de albanska myndigheterna att säkerställa att EU:s medel används så effektivt som möjligt i samtliga delar av landet. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa stränga villkor för medlen från föranslutningsinstrumentet och att, som en del av landsrapporterna, utvärdera hur effektivt stödet från föranslutningsinstrumentet till Albanien är, särskilt när det gäller huvudprioriteringarna och berörda projekt.

49.  Europaparlamentet noterar den konstruktiva anda som rådde vid det tolfte sammanträdet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Albanien, vilket ägde rum i Tirana den 12–13 februari 2018. Parlamentet noterar det förbättrade samarbetet mellan majoritetens och oppositionens företrädare i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén. Parlamentet betonar vikten av fortsatt samarbete över partigränserna i reformarbetet på vägen mot EU-anslutning.

50.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Albaniens regering och parlament.

(1) Ordet ”romer” används som ett samlingsbegrepp för olika besläktade grupper, både bofasta och icke-bofasta, såsom romer, ashkali och balkanegyptier, som kan ha olika kultur och livsstil.


Rapport för 2018 om Montenegro
PDF 199kWORD 50k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om kommissionens rapport för 2018 om Montenegro (2018/2144(INI))
P8_TA-PROV(2018)0482A8-0339/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan EU och Montenegro, som trädde i kraft den 1 maj 2010,

–  med beaktande av förklaringen från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018 och dess prioriteringsagenda från Sofia,

–  med beaktande av det nionde mötet i stabiliserings- och associeringsrådet EU–Montenegro den 25 juni 2018,

–  med beaktande av Montenegros anslutning till Nato den 5 juni 2017,

–  med beaktande av det montenegrinska och kosovanska parlamentets ratificering av gränsdragningsavtalet mellan Montenegro och Kosovo,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 februari 2018 Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018)0065),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 april 2018 2018 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2018)0450), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Montenegro 2018 Report (SWD(2018)0150),

–  med beaktande av kommissionens bedömning av den 17 april 2018 om Montenegros ekonomiska reformprogram 2018–2020 (SWD(2018)0131) och rådets gemensamma slutsatser från den ekonomiska och finansiella dialogen mellan EU och västra Balkan av den 25 maj 2018,

–  med beaktande av rapporterna från valobservatörsuppdraget från OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) och uttalandet från Europaparlamentets valövervakningsdelegation om presidentvalet den 15 april 2018,

–  med beaktande av den förklaring och de rekommendationer som antogs vid det femtonde mötet i den parlamentariska stabiliserings- och associeringskommittén för EU–Montenegro, som hölls i Podgorica den 16–17 juli 2018,

–  med beaktande av resultaten av undersökningen från 2017 om marginaliserade romer på västra Balkan, som genomfördes av Europeiska kommissionen, Världsbanken och FN:s utvecklingsprogram,

–  med beaktande av Berlinprocessen, som inleddes den 28 augusti 2014,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Montenegro,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0339/2018), och av följande skäl:

A.  Varje utvidgningsland bedöms individuellt på grundval av sina egna meriter, och det är reformtakten och reformernas kvalitet som avgör tidsplanen för anslutning.

B.  Montenegro är för närvarande det land som kommit längst i förhandlingsprocessen, då det har öppnat 31 av 35 kapitel i EU:s regelverk och provisoriskt avslutat förhandlingar om tre av dem.

C.  En konstruktiv dialog mellan de interna politiska krafterna och grannländerna kommer att vara avgörande för att ytterligare framsteg ska kunna göras på vägen mot en EU‑anslutning.

D.  Montenegro håller fortfarande fast vid sitt åtagande att skapa en fungerande marknadsekonomi och har uppnått fortsatt goda resultat när det gäller att genomföra skyldigheterna enligt stabiliserings- och associeringsavtalet.

E.  Montenegro får föranslutningsstöd inom ramen för instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II).

F.  Montenegro måste bland annat stärka den parlamentariska kapaciteten samt lagstiftnings- och tillsynskapaciteten, den institutionella öppenheten, respekten för rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende, hanteringen av inhemska krigsförbrytelseärenden, integriteten i valprocessen, mediefriheten liksom kampen mot korruption, organiserad brottslighet och den informella ekonomin.

1.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros fortsatta engagemang i EU‑integrationsprocessen och dess på det hela taget fortsatta goda framsteg som grundar sig i ett brett stöd för detta strategiska beslut bland allmänheten.

2.  Europaparlamentet betonar att genomförda och tillämpade reformer fortsätter att vara en central indikator för framgångsrik integration. Montenegro uppmanas att förbättra planeringen, samordningen och övervakningen av genomförandet av ny lagstiftning och politik, samt att i tid förverkliga de interimistiska riktmärkena för kapitlen 23 och 24.

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens bedömning i dess meddelande av den 6 februari 2018 om strategin för västra Balkan om att Montenegro skulle kunna stå redo för medlemskap senast 2025, om det finns en stark politisk vilja, om det görs verkliga och varaktiga reformer och om tvisterna med grannländerna slutgiltigt biläggs.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att den kommande fleråriga budgetramen (FBR) innefattar tillräckliga anslag för Montenegros eventuella anslutning till Europeiska unionen, såsom det beskrivs i strategin för västra Balkan.

Demokratisering

5.  Europaparlamentet erinrar alla politiska partier om att konstruktivt politiskt engagemang är beroende av ett fullt fungerande parlament där alla politiker tar sitt ansvar gentemot väljarna genom att fylla sina platser i parlamentet. Parlamentet välkomnar att de flesta oppositionspartierna har återvänt till parlamentet efter en långvarig parlamentarisk bojkott. Parlamentet vädjar till alla övriga politiska partier att också återvända till parlamentet och göra mer samordnade insatser för att inleda en uppriktig politisk dialog för att se till att det helt och fullt ska kunna fungera som lagstiftare och tillsynsorgan, och därigenom återställa en fungerande demokratisk process.

6.  Europaparlamentet uppmanar till genomförande av lagstiftningen om kvinnors och minoriteters, särskilt romers(1), deltagande i det offentliga och politiska livet, bland annat genom att kvinnor från minoriteter får möjlighet att meningsfullt delta i beslutsprocesser och inneha befattningar inom den offentliga förvaltningen och andra offentliga institutioner.

7.  Europaparlamentet uppmanar de politiska ledarna i Montenegro att fokusera på de utmaningar som kvarstår genom att ta itu med de problem som rör rättsstatsprincipen, mediefrihet, korruption, penningtvätt, organiserad brottslighet och därtill kopplat våld, och att prioritera dessa frågor.

8.  Europaparlamentet konstaterar att grundläggande friheter respekterades i presidentvalet i april 2018. Parlamentet uppmanar regeringen att arbeta tillsammans med oppositionspartierna och det civila samhället för att på ett övergripande sätt hantera de brister som identifierats av OSSE/ODIHR och att till fullo genomföra de prioriterade rekommendationerna från dess valobservatörsuppdrag genom att anta planerad nationell lagstiftning, och att göra så att valadministrationen blir öppnare och mer professionell så att allmänheten får ett ökat förtroende för valprocessen. Parlamentet begär att lokala val hålls samtidigt i hela landet och att kvaliteten på valen och insynen i dem förbättras. Parlamentet uppmanar med kraft att bestämmelserna om insyn i finansieringen av politiska partier förstärks.

9.  Europaparlamentet efterlyser fullständiga utredningar av alla påstådda oriktigheter i samband med valet. Parlamentet vidhåller än en gång att den så kallade affären med ljudupptagningar från 2012 måste få en vederbörlig uppföljning. Parlamentet uppmanar byrån för bekämpning av korruption att intensifiera övervakningen av eventuellt missbruk av offentliga medel för partipolitiska syften.

10.  Europaparlamentet uttrycker oro över det montenegrinska parlamentets beslut att avskeda Vanja Ćalović Marković från rådet för byrån för bekämpning av korruption, och uppmanar med kraft till fullständig insyn i handläggningen av detta ärende.

Rättsstatsprincipen

11.  Europaparlamentet noterar den centrala roll som revisionsmyndigheten, byrån för bekämpning av korruption, kommissionen för kontroll av offentlig upphandling, konkurrensbyrån och myndigheten för statligt stöd spelar i kampen mot organiserad brottslighet och korruption. Parlamentet välkomnar de fortsatta reformer som syftar till att förbättra dessa institutioners kapacitet och oberoende, men noterar behovet att förbättra effektiviteten, skapa bättre resultat, uppmuntra till korruptionsförebyggande åtgärder, bland annat med hjälp av lämpliga påföljder, och undanröja kvarvarande hinder så att de kan bli fullständigt oberoende.

12.  Europaparlamentet noterar vilka framsteg som gjorts med att stärka kapaciteten för byrån för bekämpning av korruption när det gäller undersökningar av hur valkampanjer finansierats. Parlamentet betonar emellertid att förtroendet för byrån och dess rykte måste förbättras, något som skulle kunna ske genom att dess arbete ytterligare fjärmas från allt politiskt inflytande.

13.  Europaparlamentet välkomnar de insatser som gjorts för att förbättra insynen i offentlig förvaltning och informationsutbyte, men uppmuntrar till steg i riktning mot en mer medborgarvänlig, professionell och avpolitiserad offentlig förvaltning. Parlamentet berömmer det mer effektiva arbete som utförs av ombudsmannen. Parlamentet efterlyser bättre konsekvensutredningar, heltäckande granskningsrapporter och inkluderande offentliga samråd om lagförslag. Parlamentet betonar vikten av samarbete med organisationer i det civila samhället och fri tillgång till information för en verkningsfull korruptionsbekämpning, och uppmuntrar till en översyn av lagändringarna från maj 2017. Parlamentet rekommenderar att resurser och humankapital inom den offentliga förvaltningen optimeras.

14.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros betydande framsteg inom e-förvaltning och e-deltagande i och med att landet, enligt FN:s undersökning om e-förvaltning 2016, nu är ett av de 25 länder som visar bästa resultat på dessa områden. Parlamentet uppmanar Montenegros regering att upprätthålla reformtakten så att den offentliga förvaltningen blir ännu effektivare och tillgängligare.

15.  Europaparlamentet välkomnar de måttliga framsteg som gjorts i riktning mot större oberoende, öppenhet, ansvarsskyldighet, professionalism och effektivitet inom rättsliga institutioner. Parlamentet efterlyser garantier mot politisk inblandning och för en enhetlig tillämpning av etiska regler och disciplinära åtgärder. Parlamentet välkomnar att nya domare och åklagare har utsetts för första gången med hjälp av det nya rekryteringssystemet.

16.  Europaparlamentet noterar behovet att påskynda de rättsliga förfarandena avseende det påstådda kuppförsöket i oktober 2016 genom att säkerställa ett fullt utvecklat rättsligt samarbete med tredjeländer. Parlamentet välkomnar beslutet att genomföra offentliga sändningar av domstolsförhandlingarna för öppenhetens skull.

17.  Europaparlamentet välkomnar ändringarna av lagen om det rättsliga rådet, vilka antogs den 29 juni 2018 och låter rådet fortsätta sitt regelbundna arbete. Parlamentet konstaterar att ändringarna antogs i enlighet med Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet framhåller att dessa ändringar av valet av lekmannamedlemmar till rådet endast innebär en tillfällig lösning och uppmanar med kraft parlamentets nytillsatta särskilda arbetsgrupp att snabbt lösa denna fråga.

18.  Europaparlamentet är oroat över allt fler fall av våld och mord med kopplingar till organiserad brottslighet, som får negativa effekter för vanliga medborgares vardag. Parlamentet välkomnar att myndigheterna har identifierat detta problem, men efterlyser kraftfullare förebyggande åtgärder, bland annat i form av att tillgångar kan förklaras förverkade också utan föregående fällande dom. Parlamentet uttalar sitt beröm för att fall av korruption på hög nivå utreds, lagförs och resulterar i fällande domar. Parlamentet inser dock att det behövs ännu mer övertygande resultat på detta område, särskilt när det gäller penningtvätt och människohandel.

19.  Europaparlamentet efterlyser framsteg i fråga om att förebygga intressekonflikter och offentliga tjänstemäns olagliga tillskansande av rikedom, även på kommunal nivå. Parlamentet uppmanar myndigheterna att intensifiera förverkandet av tillgångar som härrör från brottslig verksamhet, att främja undersökningar av orättmätiga förmögenheter och att vidta andra åtgärder som leder till en upplösning av kriminella gäng, så att kopplingarna mellan den organiserade brottsligheten, näringslivet och politiken bryts. Parlamentet fördömer härvidlag att det utmäts påföljder som understiger i lag föreskrivna minimipåföljder, eftersom detta motverkar syftet med att förebygga korruptionsbrott.

20.  Europaparlamentet påminner om att Montenegro måste göra mer för att tillförsäkra ett effektivt skydd av rätten till egendom, såsom det förutsätts i EU:s regelverk och i internationella människorättsnormer. Parlamentet uppmanar med kraft de statliga myndigheterna att sörja för rättvisa förfaranden inom rimliga tidsramar i samband med genomförandet av befintliga nationella rättsliga ramar, bland annat när det gäller rätten till egendom och återställande av egendom. Parlamentet konstaterar att ett gediget, icke‑diskriminerande och stabilt system för rätten till egendom är en förutsättning för tillit och förtroende bland medborgare, investerare utifrån och inom näringslivet.

Gränsförvaltning och migration

21.  Europaparlamentet noterar att Montenegro hittills har visat sig förmögna att handlägga asylansökningar, men understryker att ytterligare framsteg måste göras. Parlamentet uppmuntrar Montenegro att arbeta närmare tillsammans med Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån för att förbättra gränsförvaltningen i enlighet med europeiska normer, hantera irreguljär migration och störa nätverken för människosmuggling. Parlamentet efterlyser intensifierade insatser och gränsöverskridande samarbete för att förhindra och lösa upp organiserade kriminella nätverk med anknytning till människohandel samt smuggling av narkotika och tobak. Parlamentet framhåller den ständiga oro som föranleds av den olagliga tobakshandeln i Montenegro, framför allt oron för landets frihandelszoner. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta stödja Montenegros övervakning av sina frihandelszoner, samt dess insatser för att förhindra olaglig handel.

22.  Europaparlamentet beklagar bristen på framsteg i fråga om att bekämpa människohandeln och begär att särskild uppmärksamhet ägnas åt förebyggande arbete mot organiserad tvångsprostitution och tiggande barn. Parlamentet betonar att det behöver göras mer för att identifiera offer och ge dem tillgång till hjälp, skadestånd och skyddsåtgärder. Parlamentet uppmanar Montenegro att effektivt skydda offer för människohandel och ägna särskild uppmärksamhet åt rehabiliteringen av barn som fallit offer för människohandel samt åt romska kvinnor och flickor, på grund av den utsatta situation som de befinner sig i till följd av fattigdom och marginalisering.

Medier

23.  Europaparlamentet är allt mer oroat över situationen för yttrande- och mediefriheten, eftersom tre på varandra följande rapporter från kommissionen har noterat ”inga framsteg” på detta område. Parlamentet påminner om att det relevanta kapitel 23 öppnades i december 2013 och att det är framsteg i detta kapitel och i kapitel 24 som avgör den övergripande takten i förhandlingarna. Parlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag hot, smutskastningskampanjer samt verbala och fysiska angrepp mot journalister. Parlamentet konstaterar att det under 2017 förekom sju rapporterade fall av angrepp mot journalister. Parlamentet uppmanar med kraft regeringen att se till att journalister skyddas i praktiken. Parlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att säkerställa mediernas och journalisternas oberoende och uppmuntrar till en systematisk insamling av uppgifter om hot mot journalister. Parlamentet noterar att EU:s delegation i Montenegro följer händelseutvecklingen noga.

24.  Europaparlamentet är särskilt oroat över angreppet mot Vijestis journalist Olivera Lakić den 8 maj 2018 och efterlyser en fullständig utredning av fallet. Parlamentet anser att det är oacceptabelt att det inte skett någonting på senaste tiden i utredningarna av äldre fall av våld mot journalister. Parlamentet uppmanar myndigheterna att resolut fördöma alla angrepp mot journalister och att sporra till åtgärder för att skydda journalister och avskaffa straffrihet.

25.  Europaparlamentet beklagar djupt det ekonomiska och redaktionella tryck som Montenegros public service-företag (RTCG) och byrån för elektroniska medier (AEM) för närvarande utsätts för. Parlamentet begär att garantier införs mot otillbörligt politiskt och kommersiellt inflytande och att full öppenhet säkerställs i fråga om statlig reklam i medierna. Parlamentet upprepar att både RTCG och alla andra medier måste skyddas från otillbörligt politiskt inflytande. Parlamentet uppmanar med kraft de statliga myndigheterna att tillhandahålla både medietillsynsmyndigheterna och Montenegros public service-företag tillräckliga anslag för att säkerställa både RTCG:s och AEM:s ekonomiska självstyre och oberoende, vilket är utslagsgivande för ett gediget medielandskap under valkampanjerna. Parlamentet beklagar den förändrade sammansättningen i RTCG:s styrelse och avskedandet av RTCG:s generaldirektör Andrijana Kadija. Parlamentet anser att avskedanden i förtid endast bör tillåtas under begränsade omständigheter.

26.  Europaparlamentet varnar för att mediernas brist på ekonomiskt oberoende leder till att medierna hamnar i en allt större politisk beroendeställning och polariseras allt mer. Parlamentet anser att statliga reklampengar måste fördelas med insyn och utan diskriminering, och uppmanar myndigheterna att överväga alternativa former av indirekta subventioner som stimulans till mediernas oberoende.

27.  Europaparlamentet understryker den roll som byrån för elektroniska medier och effektiv självreglering har för att säkerställa högsta möjliga etiska normer i de montenegrinska medierna och för att minska antalet förtalsmål. Parlamentet konstaterar att den otrygga situationen för journalister undergräver kvaliteten på medierna och deras professionalism.

Det civila samhället och mänskliga rättigheter

28.  Europaparlamentet understryker den avgörande roll som organisationer i det civila samhället har för att förbättra statliga institutioners funktion och bekämpa korruption och organiserad brottslighet. Parlamentet fördömer i skarpa ordalag den senaste tidens hot och oacceptabla smutskastningskampanjer mot organisationer i det civila samhället som kritiserat de generellt långsamma framstegen, eller inga framsteg alls, på några för rättsstaten centrala områden.

29.  Europaparlamentet uppmanar till ökad uppmärksamhet vid utarbetande och genomförande av lagstiftning på områden som påverkar det civila samhällets utrymme, för att säkerställa att lagstiftningen inte lägger oproportionerliga bördor på organisationer i det civila samhället, och inte heller har en diskriminerande inverkan på eller minskar utrymmet för det civila samhället. Parlamentet understryker att offentlig finansiering måste finnas tillgänglig för organisationer i det civila samhället som arbetar för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen, däribland övervaknings- och påverkansorganisationer och små gräsrotsorganisationer. Parlamentet anser att organisationer i det civila samhället bör fritt få ta emot medel från andra givare, såsom privata givare och internationella organisationer, organ eller byråer

30.  Europaparlamentet noterar att lagen om icke-statliga organisationer utformats för att dessa organisationer bättre ska kunna finansieras med allmänna medel, och rekommenderar ett snabbt antagande av den sekundärlagstiftning som behövs. Parlamentet upprepar sin uppmaning till systematiska, inkluderande och verkliga samråd som hålls i god tid med det civila samhället och den breda allmänheten om viktiga EU-relaterade lagstiftningsreformer, bland annat när det gäller deras genomförande på lokal nivå, för att beslutsfattandet ska bli mer demokratiskt och insynen öka. Parlamentet rekommenderar förbättringar i lagstiftningen om ekonomiskt stöd till organisationer i det civila samhället genom att ställa ytterligare resurser till förfogande och fastställa tydliga regler för statsförvaltningens mekanismer för samråd med organisationer i det civila samhället.

31.  Europaparlamentet välkomnar den pågående anpassningen av lagstiftningen om grundläggande rättigheter. Parlamentet begär en förstärkning av den institutionella ram som möjliggör ett effektivt skydd av rättigheter, även i fall av misshandel som begåtts av tjänstemän inom brottsbekämpningen, hot och fysiska angrepp. Parlamentet begär att lagen om religionsfrihet uppdateras.

32.  Europaparlamentet välkomnar visserligen det som hittills gjorts för att genomföra Istanbulkonventionen, men begär förbättringar i efterlevnads- och övervakningsmekanismerna för att värna de mänskliga rättigheterna, bland annat genom att bekämpa våld mot kvinnor och barn. Parlamentet uppmanar i detta avseende till ett effektivt genomförande av den politik som rör de grundläggande rättigheterna, framför allt inom områdena jämställdhet, social inkludering, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, barnets rättigheter och romers rättigheter, med hjälp av tillräckliga budgetanslag och tillräckliga resurser för genomförandet av politiken och uppbyggnaden av de ansvariga institutionernas kapacitet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att förhindra tvångsäktenskap för barn.

33.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Montenegro att slå vakt om att lagstiftningen om jämställdhet och mot diskriminering genomförs fullt ut och i tid, och att övervaka hur den påverkar kvinnor från missgynnade och marginaliserade socialgrupper. Parlamentet uppmanar Montenegro att säkerställa oinskränkt tillgång till rättslig prövning för alla kvinnor, och att ge gratis rättshjälp åt kvinnor som fallit offer för könsrelaterat våld, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas romska kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning och kvinnor som bor på landsbygden och i avlägsna områden. Parlamentet efterfrågar också en starkare roll och kapacitet för berörda myndigheter i landet, så att de bättre kan hantera skydd och rehabilitering av offer och arbeta förebyggande för att män inte ska bruka våld mot kvinnor. Parlamentet uppmanar med kraft Montenegro att öka antalet skyddade boenden i statlig regi och tillhandahålla ökad kapacitet för dem.

34.  Europaparlamentet uppmanar de montenegrinska myndigheterna att fortsätta att förbättra klimatet för social inkludering och tolerans och att vidta effektiva åtgärder mot hatpropaganda, social utestängning och diskriminering av minoriteter. Parlamentet konstaterar att Montenegro fortfarande inte fullständigt anpassat sig till FN:s konvention om personer med funktionsnedsättning, och uppmuntrar de behöriga myndigheterna att fortsätta stärka insatserna för att skydda hbti-personers rättigheter. Parlamentet är fortfarande oroat över hur svårt det är att acceptera sexuell mångfald inom samhället i Montenegro. Parlamentet uttrycker oro över den diskriminering som romska kvinnor och flickor utsätts för och det faktum att marginaliserade romer i Montenegro har begränsade möjligheter inom allt som rör mänsklig utveckling, vilket framgår av resultaten i en undersökning från 2017 om denna fråga. Parlamentet betonar vikten av att stärka de små och medelstora företagen och att stödja dem genom att förbättra lagstiftningen och genomförandet av industripolitiken.

35.  Europaparlamentet noterar de fortsatta framstegen med att förbättra situationen för minoriteter. Parlamentet uppmanar till respekt för den multietniska identiteten i området runt Kotorbukten och ytterligare insatser till skydd för den.

36.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Montenegro att inleda kampanjer för att öka medvetenheten bland allmänheten i syfte att bekämpa diskriminering av och våld mot hbti-personer, samt att slå vakt om att brott som begåtts mot dem utreds och lagförs på rättvisa grunder.

37.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Montenegro att inleda kampanjer för att öka medvetenheten bland allmänheten i syfte att uppmuntra till att fall av våld i hemmet mot kvinnor och flickor anmäls, samt att öka antalet välutbildade och jämställdhetsmedvetna domare, att tillförsäkra att brott i vederbörlig ordning utreds och lagförs och att slå vakt om att offren får hjälp, rådgivning och tjänster för återintegrering.

Ekonomi, socialpolitik, sysselsättning och utbildning

38.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som Montenegro har gjort för att säkerställa makroekonomisk stabilitet och budgetkonsolidering, och efterlyser budgetinsyn, god sysselsättning och ett gott företagsklimat. Parlamentet understryker att korruption, den informella ekonomin, rättsstatliga brister och tungrodda rättsliga förfaranden fortfarande utgör hinder för tillväxt och investeringar. Parlamentet betonar att den europeiska sociala modellen förutsätter en dialog med alla ekonomiska aktörer, bland dem också fackföreningarna.

39.  Europaparlamentet kräver att den fulla potentialen hos digitala verktyg för fastighetsregister, fakturering och utfärdande av bygglov ska utnyttjas. Parlamentet noterar behovet att påskynda utbyggnaden av tillgång till bredband för företag och hushåll. Parlamentet betonar att det behövs en driftskompatibel ram som omfattar hela förvaltningen, till stöd för ytterligare digitalisering och förenkling av förfaranden inom förvaltningen och näringslivet. Parlamentet välkomnar den aktuella utvecklingen med att företagsregistreringen ska kunna ske elektroniskt, på internet.

40.  Europaparlamentet välkomnar regeländringar på utbildningsområdet och insatserna för att öka deltagandet i förskoleundervisningen, också för barn från missgynnade miljöer, och framhåller hur viktigt det är med en helhetssyn på utvecklingen under den tidiga barndomen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen myndigheterna att ta itu med den höga långtidsarbetslösheten bland unga och kvinnor, bland annat med hjälp av jämställdhetskonsekvensbedömningar när så är lämpligt. Parlamentet konstaterar det pågående arbetet med en vitbok för främjande av ungdomssysselsättning, i samarbete med Internationella arbetsorganisationen. Parlamentet betonar att det behöver införas aktiva arbetsmarknadsåtgärder, framför allt för kvinnor som drabbats av att deras sociala förmåner avskaffats.

41.  Europaparlamentet konstaterar att effektiva och systematiska samråd bör hållas med arbetsmarknadens parter om sysselsättningsfrågor och sociala frågor. Parlamentet understryker att det sociala rådets kapacitet ytterligare behöver stärkas. Parlamentet välkomnar att det antagits föreskrifter om arbetarskydd men är fortsatt oroat över det procentuellt sett stora antalet arbetsolyckor med dödlig utgång, liksom över att det finns så få yrkesinspektörer.

42.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros ökade deltagande i programmet Erasmus+ och uttrycker sitt stöd för kommissionens förslag att fördubbla budgeten för Erasmus+. Parlamentet uppmuntrar till en större samordning av övergripande frågor om ungdomssysselsättning, inkludering, aktivt medborgarskap, frivilligarbete och utbildning.

Miljö, energi och transporter

43.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att Montenegro, enligt artikel 1 i sin konstitution, är en miljövänlig stat. Parlamentet välkomnar att kapitel 27 i unionens regelverk möjligtvis kommer att öppnas i förhandlingarna med Montenegro i år. Parlamentet uppmanar myndigheterna att bättre skydda de värdefullaste områdena, särskilt biologisk mångfald, och att ompröva projekt som handlar om hotell- och vattenkraftverksbyggen.

44.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av extra vattenkraft och turismkapacitet, framför allt när den sker i skyddade områden, måste uppfylla EU:s miljönormer. Parlamentet uttrycker oro över att utbyggnaden av vattenkraft är ohållbar, i och med att många av de 80 vattenkraftverksprojekten inte planeras i enlighet med internationella konventioner eller EU-lagstiftning, trots kraven i kapitel 27. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till ytterligare utnyttjande av potentiella förnybara energikällor och energieffektivitetsåtgärder samt en förbättring av vattenförvaltning och avfallshantering. Parlamentet välkomnar att Montenegros lag från 2016 om gränsöverskridande handel med el och naturgas med framgång kunnat anpassas till det tredje energipaketet, och berömmer Montenegro för att landet uppnått en bättre anpassning av lagstiftningen om energieffektivitet och förnybar energi, men uppmanar med kraft myndigheterna att fullständigt anpassa den nationella lagstiftningen till direktivet om förnybar energi och direktivet om byggnaders energiprestanda.

45.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Europeiska banken för återuppbyggnad (EBRD) och utveckling och Europeiska investeringsbanken (EIB) att ompröva sitt stöd till vattenkraftverksprojekt och dra tillbaka finansiering för alla projekt som genomförs i skyddade områden eller för vilka inga gedigna miljökonsekvensbedömningar gjorts på förhand.

46.  Europaparlamentet betonar att korrekt information måste göras tillgänglig i god tid för en bred allmänhet om vilka konsekvenser motorvägsbygget har för floden Tara, och att all verksamhet i form av avfallsdeponering och förändringar av flodbädden måste upphöra, i linje med Montenegros åtaganden att bevara områden under särskilt nationellt och internationellt skydd.

47.  Europaparlamentet uttrycker oro över den särskilda skötselplanen för nationalparken kring Skadarsjön. Parlamentet betonar att de storskaliga vattenkraftsprojekten i floden Morača måste avbrytas, eftersom de har betydande negativa konsekvenser för Skadarsjön och floden Tara, som båda är skyddade områden enligt nationell och internationell lagstiftning.

48.  Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen i fråga om att ytterligare anpassa Montenegros nationella lagstiftning om miljö och klimatförändringar till unionens regelverk. Parlamentet uppmanar med kraft Montenegros regering att skydda salinerna i Ulcinj, både på nationell och internationell nivå, såsom det rekommenderas i den EU-finansierade studien om skyddet av dessa saliner. Parlamentet understryker att de här salinerna absolut måste tas med i nätverket Natura 2000. Parlamentet uppmanar till identifiering och klassificering av marina skyddsområden.

49.  Europaparlamentet betonar Montenegros proaktiva deltagande och konstruktiva roll i det regionala och internationella samarbetet genom Berlinprocessen och sexpartsinitiativet för västra Balkan. Parlamentet välkomnar resultaten från toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan 2018, som hölls i Sofia, och antagandet av 2018 års IPA-paket, där det ingår finansiering av två viktiga infrastrukturprojekt, nämligen förbifartsleden Budva i korridoren mellan Adriatiska havet och Joniska havet och järnvägssträckan mellan Vrbnica och Bar i korridoren Öst/östra Medelhavet. Parlamentet framhåller vikten av trafikleder som direkt anknyter Balkanländerna med EU:s marknader.

50.  Europaparlamentet berömmer dels Montenegros avsikt att införa EU:s utsläppshandelssystem under de tre kommande åren, dels landets antagande av sekundärlagstiftning om bränsleekonomi och utsläpp från nya bilar. Parlamentet konstaterar hur viktigt det är att det i Montenegros nationella lagstiftning tas med aspekter som rör EU:s utsläppshandelssystem, förordningen om ansvarsfördelning och övervaknings- och rapporteringsmekanismen.

51.  Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet för bättre regionalt samarbete, särskilt avseende miljöskydd, såsom det beskrivs i det adriatiska trilaterala initiativet.

Regionalt samarbete och goda grannskapsförbindelser

52.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros fortsatta insatser för konstruktivt regionalt samarbete och goda bilaterala grannförbindelser. Parlamentet stöder förslaget att sänka roamingavgifterna på västra Balkan.

53.  Europaparlamentet välkomnar ratificeringen av statsgränsavtalet mellan Montenegro och Kosovo. Parlamentet efterlyser ett snabbt ingående av avtal för att lösa kvarstående gränstvister med andra grannländer.

54.  Europaparlamentet välkomnar Montenegros och Albaniens undertecknande av en gemensam förklaring och tolv avtal om ömsesidigt bistånd inom många olika områden, och ser dem som ett exempel på positivt samarbete i regionen.

55.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Montenegro att intensifiera sina ansträngningar för att proaktivt prioritera och bestraffa krigsförbrytelser och klargöra vad som hänt saknade personer. Parlamentet välkomnar insatserna för att återintegrera fördrivna personer inom det regionala bostadsprogrammet. Parlamentet betonar att den statliga åklagarmyndigheten, trots att den antagit fyra dokument om strategin för utredning av krigsförbrytelser, varken inlett några nya undersökningar eller några nya förfaranden, och inte heller framfört nya anklagelser. Parlamentet är bekymrat över att den särskilda åklagarmyndigheten börjat handlägga åtta nya fall redan under 2016 och att sex av dem fortfarande befinner sig i det inledande skedet av utredningsarbetet. Parlamentet uttrycker åter sitt stöd för initiativet om inrättande av den regionala kommissionen för fastställande av fakta om krigsförbrytelser och andra allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i f.d. Jugoslavien (Recom). Parlamentet understryker vikten av denna process och av att alla politiska ledare i regionen aktivt medverkar, samt välkomnar premiärministerns offentliga stöd för Recom.

56.  Europaparlamentet lovordar Montenegro för ännu ett år då landet fullständigt anpassat sig till EU:s alla ståndpunkter och förklaringar inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp), och välkomnar landets aktiva deltagande i uppdrag inom ramen för EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP). Parlamentet sätter värde på hur Montenegro fört sin utrikespolitik och uppmanar Montenegro att anpassa sig till EU:s gemensamma ståndpunkt om Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och till dess vägledande principer om bilaterala immunitetsavtal.

57.  Europaparlamentet uppmanar till utökat samarbete mellan Montenegro och EU i kampen mot it-brottslighet och i frågor om it-försvar.

58.  Europaparlamentet påminner om den strategiska betydelsen av Montenegros anslutning till Nato för att säkerställa stabilitet och fred på västra Balkan.

o
o   o

59.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Montenegros regering och parlament.

(1) Ordet ”romer” används som ett samlingsbegrepp för olika besläktade grupper, vare sig de är bofasta eller inte, men används inte bara för romer, utan även ashkalier, egyptier m.fl., som kan ha olika kultur och livsstil.


Försvar av akademisk frihet inom EU:s yttre åtgärder
PDF 183kWORD 48k
Europaparlamentets rekommendation av den 29 november 2018 till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik avseende försvar av akademisk frihet inom EU:s yttre åtgärder (2018/2117(INI))
P8_TA-PROV(2018)0483A8-0403/2018

Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 13,

–  med beaktande av EU:s strategiska ram för och EU:s handlingsplan om mänskliga rättigheter och demokrati (11855/2012), som antogs av rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för yttrandefrihet både online och offline, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) den 12 maj 2014,

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och av Europeiska unionens politik på området,

–  med beaktande av rekommendationen om villkoren för lärare inom högre utbildning, som antogs av generalkonferensen för FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) vid dess tjugonionde sammanträde den 21 oktober–12 november 1997,

–  med beaktande av Limadeklarationen om akademisk frihet och självständighet för institutioner för högre utbildning, som antogs i september 1988 av World University Service,

–  med beaktande av resolution 29/7 om rätten till utbildning, som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter vid dess 42:a sammanträde den 2 juli 2015,

–  med beaktande av allmän kommentar nr 13 från FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som antogs den 8 december 1999 vid dess tjugoförsta sammanträde,

–  med beaktande av yttrande 891/2017 från Venedigkommissionen,

–  med beaktande av rapporterna från nationella, europeiska och internationella icke-statliga organisationer, särskilt Principles of State Responsibility to Protect Higher Education from Attack,

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om grundläggande rättigheter,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande av artikel 113 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0403/2018), och av följande skäl:

A.  Unesco definierar akademisk frihet som rätten, utan inskränkning genom föreskriven doktrin, till frihet i undervisning och debatt, frihet att bedriva forskning och sprida och offentliggöra resultaten av denna, till att fritt uttrycka sin åsikt om den institution eller det system som man arbetar inom, frihet från institutionell censur och frihet att delta i professionella eller representativa akademiska organ.

B.  Rätten till utbildning är av grundläggande vikt för åtnjutandet av alla andra mänskliga rättigheter och för uppnåendet av hållbar utveckling. Denna rätt kan åtnjutas endast i ett klimat av akademisk frihet och med självständighet för institutioner för högre utbildning.

C.  I Limadeklarationen om akademisk frihet och självständighet för institutioner för högre utbildning definieras akademisk frihet som friheten för medlemmar av den akademiska världen, vilket omfattar alla personer som – enskilt eller kollektivt – undervisar, studerar, forskar eller arbetar vid en institution för högre utbildning, för att söka, utveckla och överföra kunskap genom forskning, studier, diskussioner, dokumentation, produktion, skapande, undervisning, föreläsningar och skrivande.

D.  Denna definition måste vara förankrad i grundläggande demokratiska värderingar, däribland principer om lika tillträde och icke-diskriminering, ansvarsskyldighet, kritiskt och oberoende tänkande, institutionell självständighet och socialt ansvar. Demokratin är inte möjlig utan den akademiska friheten, som möjliggör en informerad debatt.

E.  Akademisk frihet är en nyckel till hållbar utveckling, särskilt för att uppnå målen för hållbar utveckling i Agenda 2030, där utbildning av hög kvalitet, vetenskaplig forskning och innovation har en central plats.

F.  Självständighet är en nödvändig förutsättning för att utbildningsinstitutioner ska kunna fullgöra sina uppgifter. Akademisk frihet kräver konstant och vaksamt skydd mot otillbörliga påtryckningar från staten eller kommersiella intressen.

G.  Akademisk frihet – med sina beståndsdelar tankefrihet, åsiktsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet, frihet att resa och undervisningsfrihet – bidrar till att skapa det utrymme där ett öppet och stabilt samhälle som präglas av mångfald har frihet att tänka, ifrågasätta och utbyta idéer och att skapa, ta del av och sprida kunskap.

H.  Angrepp på den akademiska friheten undergräver forskning, studier, undervisning, det offentliga samtalet och rätten till utbildning, vilket urholkar den akademiska kvaliteten och den sociala, politiska, ekonomiska och kulturella utvecklingen. Det är genom att resonera, lägga fram bevis och övertyga som man kommer fram till svaren på samhällsfrågorna.

I.  Rätten till utbildning, undervisning och forskning kan åtnjutas till fullo endast i ett klimat av akademisk frihet.

J.  Det är mycket viktigt att man på ett adekvat sätt tar itu med frågan om akademisk frihet under processen för EU-anslutning för att förhindra angrepp i EU:s medlemsstater, såsom försöken att stänga Centraleuropeiska universitetet (CEU) i Budapest, vilka är avsedda att leda till en omplacering av studenter till Wien från och med 2019, samt blockeringen av genusstudier i Ungern. Kandidatländerna bör göra åtaganden om centrala värden för den högre utbildningen, däribland akademisk frihet och institutionellt oberoende.

K.  Den akademiska världen och utbildningsinstitutionerna blir allt sårbarare för inblandning, påtryckningar och repressalier från stater, näringslivet eller andra icke-statliga aktörer. Varje år rapporteras om hundratals angrepp mot universitet, institutioner för högre utbildning och deras medlemmar runt om i världen, bland annat mord, våld och försvinnanden, felaktigt fängslande/frihetsberövande, felaktigt åtal, förlust av ställning och uppsägningar/avstängningar från studier på felaktig grund, reserestriktioner eller begränsningar av rörelsefriheten och andra extrema eller systembetingade hot. Kränkningar av den akademiska friheten sker också inom medlemsstater i EU och unionens närmaste partner.

L.  Nedskärningar i offentlig finansiering av utbildning, inklusive högre utbildning, och det efterföljande behovet av alternativa inkomstkällor äventyrar den akademiska friheten, särskilt om sådan extern finansiering kommer från utländska auktoritära regimer eller multinationella företag.

M.  Utländska utbildningsinstitutioner inom EU utsätts för angrepp från nationella regeringar och kränkningar av sin akademiska frihet.

N.  Försöken att kontrollera eller tysta institutioner för högre utbildning eller deras forskare, studerande och personal sträcker sig långt utöver de enskilda individer och institutioner som är de direkta måltavlorna och påverkar samhället i stort, genom att utrymmet för ett inkluderande demokratiskt deltagande, yttrandefrihet och egenmakt åt alla medborgare krymper och framtida generationer berövas skickliga akademiker och forskare.

O.  För att rätten till utbildning ska kunna förverkligas i praktiken och den akademiska friheten garanteras måste staterna säkerställa en tillräcklig och pålitlig finansieringsnivå för utbildning. Politik för finansiell och ekonomisk åtstramning har allvarligt undergrävt den akademiska friheten och fortsätter att göra det runt om i världen, även inom EU.

P.  Kränkningar av den akademiska friheten tas sällan upp inom ramen för de mänskliga rättigheterna, vilket delvis återspeglar bristande kännedom om den akademiska friheten bland människorättsförsvarare, delvis beror på att klagomål ofta handlar om andra rättigheter som kränkts, såsom yttrandefriheten eller åsiktsfriheten. Till följd av detta är normerna på området underutvecklade och kränkningar av den akademiska friheten underrapporterade.

Q.  Det finns ett allmänt behov av både att öka medvetenheten om betydelsen av akademisk frihet som ett verktyg för att främja demokrati, respekt för rättsstaten och ansvarsskyldighet och att skapa möjligheter att förbättra förmågan att förespråka och försvara den.

R.  Det är viktigt att identifiera angrepp på den akademiska friheten som en del av en global företeelse och att uppmuntra till att erkänna drabbade akademiker och studerande inte bara som individer vars rättigheter kränks, utan även som människorättsförsvarare som angrips. Det behövs en kraftfull reaktion på internationell och nationell nivå, både från den högre utbildningen själv och från det civila samhället och den breda allmänheten.

S.  Många akademiker och studerande i riskzonen kan inte få tillgång till de möjligheter som EU-program för akademisk rörlighet och människorättsförsvarare erbjuder eftersom de inte uppfyller ansökningskriterierna eller har stora svårigheter att följa de allmänna förfarandena, kraven och tidsplanerna för ansökan.

T.  Finansieringsbegränsningar i EU:s program begränsar verksamheten för organisationer och universitet i EU som redan stöder studerande och forskare som är i riskzonen eller flyr sina länder till följd av hotet om förföljelse på grund av deras akademiska engagemang. Dessa organisationer och universitet behöver mer stöd till sin verksamhet och sina initiativ.

U.  EU har åtagit sig att främja och skydda mänskliga rättigheter, demokratiska institutioner och rättsstatliga principer i hela världen. I EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati efterlyses en verkningsfullare EU-politik för stöd till mänskliga rättigheter och demokrati, vilket inbegriper att öka effektiviteten i dialoger om mänskliga rättigheter, förbättra synligheten och inverkan av landsstrategierna för mänskliga rättigheter, fokusera på ett verkningsfullt genomförande av EU:s riktlinjer för mänskliga rättigheter samt förbättra offentlig diplomati och kommunikation om mänskliga rättigheter.

1.  Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att

   a) uttryckligen erkänna vikten av akademisk frihet i offentliga uttalanden, politik och åtgärder som rör EU:s yttre åtgärder, däribland ett erkännande av principerna om att tankar inte är brott och att kritik inte är illojalitet utan väsentliga delar av ett demokratiskt samhälle och dess utveckling, att utbildningsinstitutionernas självständighet alltid bör skyddas och att den akademiska friheten spelar en viktig roll i utbildningens framåtskridande och mänsklighetens och det moderna samhällets utveckling,
   b) erkänna att anspråk på akademisk frihet omfattas av befintlig människorättslagstiftning och härleds från rätten till utbildning och rätten till yttrande- och åsiktsfrihet, påminna om att den akademiska friheten omfattar friheten för akademiker att sprida information, bedriva forskning och förmedla kunskap och fakta utan inskränkningar, friheten att uttrycka sina synpunkter och åsikter — även om de är kontroversiella eller impopulära – på områdena för sin forskning och professionella sakkunskap, vilket kan inbegripa en granskning av hur offentliga institutioner fungerar i ett visst politiskt system och kritik av detta,
   c) offentligt kasta ljus på problemen med angrepp på den akademiska friheten, inklusive deras negativa konsekvenser, uttrycka oro över den akademiska världens sårbarhet för otillbörlig inblandning av nationella myndigheter, privata aktörer eller företagsintressen, påminna om staternas ansvar att garantera akademisk frihet, agera i enlighet med detta och på ett proaktivt sätt skydda institutioner för högre utbildning, akademiker och studerande från angrepp, oavsett dessas ursprung och karaktär,
   d) se till att EU-institutioner och företrädare för medlemsstaterna som besöker tredjeländer informeras om situationen för den akademiska friheten,
   e) visa stöd för institutioner, personal och studerande som riskerar eller har fallit offer för tvång eller våldsamma angrepp och offentligt fördöma sådana angrepp genom att ta upp frågan på alla nivåer, bland annat genom uttalanden, besök, inbjudningar till offentliga framträdanden och övervakning av rättegångar och fängelser samt specifika hänvisningar till enskilda fall av personer inom högre utbildning som befinner sig i riskzonen,
   f) stödja lika tillgång till den akademiska världen, oberoende av etnisk tillhörighet, kast, funktionsnedsättning, nationalitet, religiös övertygelse, könsidentitet, sexuell läggning eller annan status, i sina kontakter med tredjeländer ägna särskild uppmärksamhet åt att stödja undanröjandet av könsdiskriminering och alla former av våld och att bidra till att uppnå jämställdhet mellan könen och rätt till utbildning för alla,
   g) betona att angrepp mot den akademiska friheten även kan ta formen av it-angrepp, eftersom akademiker i dag allt oftare använder internet och sociala medier för att uttrycka sina idéer och åsikter,
   h) ta upp den akademiska friheten på olika nivåer i den politiska dialogen, bland annat i dialoger och samråd om mänskliga rättigheter med partnerländer, intensifiera de diplomatiska ansträngningarna med partnerländer genom bilateralt och multilateralt engagemang i samband med oroväckande incidenter som rör hot eller angrepp mot den akademiska friheten, särskilt våldsamma angrepp på institutioner och personer inom högre utbildning, liksom diskriminerande politik eller praxis, otillbörliga inskränkningar av forskning eller yttranden, felaktigt åtal eller frihetsberövande samt restriktioner för rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar, uppmuntra partnerländer att inrätta ramar för akademisk frihet och institutionellt oberoende och att övervaka genomförandet av dessa grundläggande rättigheter, se till att alla internationella samarbetsavtal med partnerländer respekterar dessa principer,
   i) inkludera försvar och skydd av den akademiska friheten och det institutionella oberoendet bland Köpenhamnskriterierna inom ramen för processen för EU-anslutning i syfte att förhindra angrepp mot den akademiska friheten i medlemsstaterna, såsom i fallet med Centraleuropeiska universitetet i Ungern,
   j) uppmuntra alla stater att göra så som de flesta av EU:s medlemsstater redan har gjort och ställa sig bakom och genomföra förklaringen om säkra skolor och dess åtföljande riktlinjer för att skydda skolor och universitet mot militär användning i väpnade konflikter, som fungerar som vägledning för ansvaret att skydda grundläggande värden, särskilt akademisk frihet och institutionellt oberoende, i samband med våldsamma angrepp och påtryckningar på högre utbildning,
   k) arbeta med FN, Europarådet, internationella organ, det civila samhället och universitet och högskolor för att skapa mekanismer för övervakning och rapportering av angrepp på, hot mot och otillbörliga restriktioner för högre utbildning och enskilda akademiker och att stärka och främja övervakning i syfte att öka medvetenheten, ställa förövare till svars och förbättra insatserna för att förebygga och reagera på angrepp mot den akademiska friheten,
   l) engagera sig i och uppmuntra till regelbunden dialog med universitetssamfund och organisationer som har i uppdrag att värna den högre utbildningen och främja den akademiska friheten, i syfte att utveckla de bästa politiska ramarna, initiativen och strategierna för opinionsbildning för akademisk frihet,
   m) bidra till utvecklingen av kapacitet för snabba, grundliga och transparenta utredningar av kränkningar av den akademiska friheten, särskilt i situationer som inbegriper våldsamma angrepp, stärka ansträngningarna för att förebygga och reagera på angrepp mot den akademiska friheten och vidta alla rimliga åtgärder för att ställa förövarna till svars,
   n) främja arbetet med forskning och opinionsbildning som syftar till reform av lagar och andra författningar som på ett otillbörligt sätt begränsar den akademiska friheten eller det akademiska oberoendet för institutioner för högre utbildning och främja institutionellt oberoende som ett sätt att skydda systemen för högre utbildning mot inblandning eller angrepp av stater, företag eller andra icke-statliga aktörer och bevara den högre utbildningen från politisering och ideologisk manipulering,
   o) intensifiera de diplomatiska ansträngningarna med partnerländer genom bilateralt och multilateralt engagemang i samband med oroväckande incidenter som rör hot eller angrepp mot den akademiska friheten, särskilt våldsamma angrepp på institutioner och personer inom högre utbildning, liksom diskriminerande politik eller praxis, otillbörliga inskränkningar av forskning eller yttranden och felaktigt åtal eller frihetsberövande,
   p) se över befintliga stöd- och skyddsmekanismer för människorättsförsvarare för att utveckla förmågan att identifiera och tillhandahålla stöd, inklusive skydd och stöd i nödsituationer, i fall som inbegriper angrepp på den akademiska friheten, även genom fysiskt skydd, rättsligt stöd och hjälp med visum, sjukvårdsstöd, övervakning av rättegångar och fängelser, opinionsbildning och lobbyverksamhet samt långsiktigt stöd under exil, uppmana i synnerhet det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter att bland sina prioriteringar inkludera främjandet av akademisk frihet och stöd till akademiker i riskzonen,
   q) se över befintliga program och resurser för akademisk rörlighet och andra former av utbildnings- och forskningssamarbete, inbegripet deras kriterier, ansökningsförfaranden, krav, tidsramar och tidsplaner, i syfte att undanröja hinder som riskerar att utesluta annars kvalificerade akademiker eller studerande från tillgång till programerbjudanden, placeringar eller andra resurser, främja de befintliga projekt som finansieras av EU, såsom ”Academian Refuge”, som strävar efter att öka medvetenheten om vikten av den akademiska friheten inom den högre utbildningen och konsekvenserna för samhället som helhet om denna frihet förtrycks,
   r) se till att EU:s makroekonomiska stödprogram för tredjeländer och de europeiska finansinstitutens politik inte undergräver den akademiska friheten genom att stödja politik som minskar de nationella anslagen till utbildningssektorn,
   s) skapa nya initiativ inom befintliga och framtida program – eventuellt som synergier som utvecklas och finansieras av unionen genom dess budgetar för andra ändamål än utbildning och forskning – såsom instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III), Horisont 2020, Erasmus+ och Marie Skłodowska–Curie-åtgärderna, till nya EU-finansierade programåtgärder till stöd för att ge akademiker, forskarstuderande och doktorander i riskzonen med status som internationellt skyddsbehövande platser på europeiska institutioner för högre utbildning och forskning,
   t) stödja det pågående normativa arbetet på regional och internationell nivå, bland annat genom att anta en internationell förklaring om akademisk frihet och självständighet för institutioner för högre utbildning, uppmuntra EU och dess medlemsstater att ta initiativ beträffande akademisk frihet i FN:s råd för mänskliga rättigheter,
   u) säkerställa kontinuerligt stöd på hög nivå till Europeiska centrumet för universitetssamarbete och dess globala campus för mänskliga rättigheter och demokrati, som ett flaggskepp för EU:s stöd till utbildning om mänskliga rättigheter i hela världen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.


Situationen för kvinnor med funktionsnedsättning
PDF 308kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 29 november 2018 om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning (2018/2685(RSP))
P8_TA-PROV(2018)0484B8-0547/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)(1), särskilt artikel 6 om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning,

–  med beaktande av FN-konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw, 1979) och dess fakultativa protokoll (1999),

–  med beaktande av gemenskapsstadgan om arbetstagares grundläggande sociala rättigheter(2),

–  med beaktande av artiklarna 10, 19 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(3),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets direktiv om genomförande av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning (COM(2008)0426) och parlamentets ståndpunkt av den 2 april 2009 om detta förslag(4),

–  med beaktande av studien från parlamentets generaldirektorat för EU-intern politik Discrimination Generated by the Intersection of Gender and Disability,

–  med beaktande av rapporten från Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) Poverty, gender and intersecting inequalities in the EU, med särskild uppmärksamhet på kapitel 8 om Gender and disability,

–  med beaktande av EIGE:s jämställdhetsindex 2017,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om situationen för kvinnor med funktionsnedsättning (O-000117/2018 – B8-0418/2018),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Över 80 miljoner människor med funktionsnedsättning bor i EU. En av fyra européer har en familjemedlem med funktionsnedsättning. Det finns cirka 46 miljoner kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i EU, vilket utgör cirka 16 % av den totala kvinnliga befolkningen och representerar 60 % av den totala populationen av personer med funktionsnedsättning.

B.  Ordet ”funktionsnedsättning” omfattar ett stort antal tillfälliga, kortsiktiga eller långsiktiga personliga situationer som kräver anpassade politiska åtgärder och inkluderar psykiska problem.

C.  Förändrad demografi och en åldrande befolkning innebär att fler människor får en funktionsnedsättning senare i livet.

D.  Varje dag nekas personer med funktionsnedsättning sina grundläggande rättigheter i och med att man vidmakthåller svårigheterna att få tillgång till avlönat arbete som ger rättigheter, inom både den offentliga och den privata sektorn. Yrkesutbildningen för personer med funktionsnedsättning räcker inte till för det som behövs och skulle kunna uppnås för att göra det möjligt att förvärva kunskap, färdigheter och kompetens som krävs för integration i arbetslivet.

E.  Endast 18,8 % av kvinnor med funktionsnedsättning är anställda i EU. 45 % av kvinnor i arbetsför ålder (dvs. i åldrarna 20–64) med funktionsnedsättning är inaktiva, motsvarande siffran för män är 35 %.

F.  75 % av personer med svår funktionsnedsättning har ingen möjlighet att fullt ut delta på den europeiska arbetsmarknaden, och kvinnor med funktionsnedsättning löper två till fem gånger större risk att bli offer för våld än kvinnor utan funktionsnedsättning.

G.  34 % av kvinnor med hälsoproblem eller funktionsnedsättning har under sitt liv utsatts för fysiskt eller sexuellt våld av en partner.

H.  Sterilisering av kvinnor med funktionsnedsättning utan deras vetskap eller samtycke är en utbredd form av våld, som särskilt påverkar medlemmar av etniska minoriteter, såsom romska kvinnor.

I.  Det finns en brist på synlighet av personer med funktionsnedsättning i det offentliga livet och i medier.

J.  Omkring två tredjedelar av vårdarna i EU är kvinnor. 80 % av vård i EU tillhandahålls av obetalda vårdare och 75 % av dessa är kvinnor. Det ekonomiska värdet av den obetalda informella vården och omsorgen i EU, uttryckt i procent av de totala kostnaderna för den formella långvariga vården och omsorgen, beräknas uppgå till mellan 50 och 90 %.

K.  Funktionsnedsatta kvinnors sociala och ekonomiska deltagande är avgörande för att EU:s övergripande ekonomiska och sociala strategi ska bli framgångsrik.

L.  Kvinnor med funktionsnedsättning möter ofta flera former av diskriminering på grund av, bland annat, sin könsidentitet, könsuttryck och könskaraktär, vilket bidrar till en feminisering av fattigdomen.

M.  Personer med funktionsnedsättning och i synnerhet kvinnor med funktionsnedsättning har lägre inkomster och löper större risk att drabbas av fattigdom och social utestängning. Problemen med fattigdom och utestängning vidmakthålls där det sociala skyddet är klart otillräckligt. Situationen för yrkesarbetande kvinnor med funktionsnedsättning har över tiden försämrats jämfört med situationen för män (siffran för kvinnor som riskerade fattigdom som förvärvsarbetande var 10 % 2007 och 12 % 2014).

N.  Teknisk utveckling är full av både möjligheter och utmaningar, särskilt för kvinnor med funktionsnedsättning, eftersom den globala arbetsstyrkan använder digitala verktyg i allt större utsträckning.

O.  Det är fortfarande svårt att få tillgång till hälsovårdscentraler, sjukhusvård, stödprodukter, läkemedel och grundläggande terapier för övervakning och rehabilitering. Det kvarstår allvarliga mobilitetsproblem, antingen på grund av arkitektoniska hinder som stör trafiken på offentliga platser och gator, eller begränsad tillgång till offentliga transporter och kollektivtransport. Det kvarstår hinder för kommunikation (såsom bristen på teckenspråkstolkar i offentliga tjänster och dålig TV-tillgänglighet för döva), som begränsar och förhindrar tillgången till offentliga tjänster och information. Stöd, skydd, kommunikation, hälso- och sjukvårdstjänster, exempelvis de som rör primärvården, våld mot kvinnor, barnomsorg och moderskap, bör finnas fullt tillgängliga på alla språk och i alla former och format för alla kvinnor, och särskilt för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

P.  Fullt deltagande av personer med funktionsnedsättning, enligt vad som avses i artikel 29 i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i det politiska och offentliga livet där de ofta underrepresenterade, kommer att förbli en from förhoppning, framför allt för kvinnor, om frågan inte tas upp på tillfredsställande sätt.

Q.  Trots de många internationella konventionerna och bestämmelserna i EU-lagstiftningen, samt EU:s nuvarande handikappstrategi, utövar personer med funktionsnedsättning fortfarande inte sina medborgerliga och sociala rättigheter fullt ut. Lika tillgång till kultur, idrott och fritid samt lika deltagande i det sociala och politiska livet garanteras inte. Yrkesverksamma inom dessa områden är undervärderade. Alla ovanstående konventioner och bestämmelser ignoreras systematiskt, medan grundläggande rättigheter fortsättningsvis nekas arbetstagare och personer med funktionsnedsättning. Kvinnor och flickor med funktionsnedsättning fortsätter att vara marginaliserade vad gäller beslutsfattande och framsteg inom jämställdheten.

R.  Jämställdhet blev inte horisontellt integrerad i EU:s handikappstrategi 2010–2020.

S.  Artiklarna 21 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna förbjuder uttryckligen all diskriminering på grund av funktionsnedsättning, och föreskriver att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta i samhället på lika villkor. Likabehandling kan säkerställas med hjälp av att genomdriva positiva åtgärder och strategier för kvinnor med funktionsnedsättning och mödrar till barn med funktionsnedsättning.

T.  Genom att integrera en jämställdhetsdimension i EU:s handikappstrategi efter 2020 kommer man att bidra till en integrerad strategi för att avskaffa diskriminering av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

U.  Månadslönen för män med funktionsnedsättning är högre än för kvinnor med funktionsnedsättning, samtidigt som båda lönerna i allmänhet är lägre än för andra arbetstagare, i en diskriminerande verklighet som består.

V.  Den nuvarande arbetsmarknaden är instabil och osäker, och ökningen av arbetslösheten innebär en minskning av möjligheterna för personer med funktionsnedsättning att få arbete.

W.  Det råder brist på mänskliga, materiella och pedagogiska resurser inom det statliga skolväsendet för att barn och ungdomar med särskilda utbildningsbehov ska få vederbörlig assistens och integreras på ett ändamålsenligt sätt. Full integration i samhället uppnås främst genom högkvalitativ sysselsättning och tillgänglig undervisning. Sysselsättning betraktas därför inte enbart som en inkomstkälla utan har också har blivit en mekanism för social integration då den skapar en länk med samhället, relationer mellan människor och en känsla av deltagande i det sociala, kulturella och ekonomiska livet.

X.  Kvinnor med funktionsnedsättning kan drabbas av unika former av övergrepp som är svåra att känna igen, såsom att en persons förflyttningshjälpmedel tas bort eller förstörs eller nekad tillgång till funktionsnedsättningsrelaterade resurser i samhället och/eller till behandlings- och vårdinrättningar.

Y.  Antal bröstcancerfall hos kvinnor med funktionsnedsättning är mycket högre än hos den allmänna kvinnliga befolkningen, på grund av att det saknas anpassad screening- och diagnosutrustning.

Z.  EIGE:s jämställdhetsindex 2017 visar att i genomsnitt 13 % av kvinnor med funktionsnedsättning upplever att deras medicinska behov inte tillgodoses och 12 % att deras tandvårdsbehov inte tillgodoses, samtidigt som 5 % av kvinnor utan funktionsnedsättning upplever att deras medicinska behov inte tillgodoses.

Allmänna rekommendationer

1.  Europaparlamentet upprepar att alla personer med funktionsnedsättning bör kunna åtnjuta sina rättigheter fullt ut med utgångspunkt i inkludering och fullt deltagande i samhället. Parlamentet betonar att detta endast är möjligt genom att genomdriva aktiv och offentlig politik och undanröja alla hinder för deltagande.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärder för förebyggande, behandling, rehabilitering och integrering när det gäller personer med funktionsnedsättning och stöd till deras familjer, och att ta ansvar för en effektiv förverkligande av deras rättigheter, utan att det påverkar föräldrars eller vårdnadshavares rättigheter och skyldigheter. Parlamentet uppmanar också till utvecklingen av en pedagogik som ökar kunskapen i samhället om skyldigheten att visa människor med funktionsnedsättning respekt och vara solidariska med dem, för att motverka den sociala diskriminering som de utsätts för.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppfylla sina åtaganden när det gäller ratificeringen av konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera de rättigheter och friheter samt det ansvar som fastställs i den, särskilt inom områden såsom sysselsättning, utbildning, hälsa, socialt skydd, bostäder, rörlighet, tillgång till rättvisa, kultur, sport, fritid och deltagande i sociala och politiska livet, samt det särskilda ansvar för rättigheterna för kvinnor och barn med funktionsnedsättning, som fastställs i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

4.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning drabbas av dubbel diskriminering på grund av intersektionaliteten mellan kön och funktionsnedsättning, och kan ofta även utsättas för flerfaldig diskriminering som följer av intersektionaliteten mellan kön och funktionsnedsättning samt sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, könskaraktär, ursprungsland, klass, migrationsstatus, ålder, religion eller etnicitet.

5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen och medlemsstaterna att integrera funktionsnedsatta kvinnors och flickors perspektiv i sin jämställdhetsstrategi, sin politik och sina program, ett jämställdhetsperspektiv i sina handikappstrategier, och både ett jämställdhets- och ett funktionsnedsättningsperspektiv i alla andra politikområden.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja forskning och innovation kring att utveckla produkter och tjänster för att stödja personer med funktionsnedsättning i deras vardagliga aktiviteter.

7.  Europaparlamentet understryker att antalet äldre ökar och att det enligt Världshälsoorganisationen är vanligare med funktionsnedsättning bland kvinnor som är särskilt berörda av detta fenomen med tanke på att de har en längre förväntad livslängd. Parlamentet betonar att det därför kommer att ske en proportionell ökning av antalet kvinnor med funktionsnedsättning.

8.  Europaparlamentet insisterar på att könsuppdelade uppgifter måste samlas in för att identifiera de former av intersektionell diskriminering som kvinnor och flickor med funktionsnedsättning utsätts för inom alla de områden som omfattas av Istanbulkonventionen, samt i alla relevanta fall.

9.  Europaparlamentet uppmanar EIGE att fortsätta att tillhandahålla analyser och bidrag på EU- och medlemsstatsnivå av den speciella situationen för kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, med särskilt fokus på intersektionell diskriminering.

10.  Europaparlamentet upprepar att kvinnor med funktionsnedsättning ofta ställs inför ännu större utmaningar och risker i de länder som är indragna i konflikter och i konfliktområden. Parlamentet betonar därför behovet av att i EU:s externa politik skydda kvinnor med funktionsnedsättning.

Rättigheter för kvinnor med funktionsnedsättning

11.  Europaparlamentet understryker att kvinnor med funktionsnedsättning måste säkerställas fullt åtnjutande av sina rättigheter när det gäller tillgång till högkvalitativ, lättillgänglig och ekonomiskt överkomlig utbildning, hälsovård, inklusive transspecifik sjukvård samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, sysselsättning, rörlighet, familjeliv, kroppsligt självbestämmande, sexualitet och äktenskap, samt de skyddsåtgärder som garanterar dessa rättigheter.

12.  Europaparlamentet påminner om att myndigheter på alla nivåer och berörda parter måste respektera och försvara rätten till ett självständigt liv och därför tillhandahålla de nödvändiga instrumenten och det nödvändiga stödet för att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning, särskilt kvinnor, att ha valfrihet och kontroll över sitt eget liv och livsstil.

13.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste informeras om sina rättigheter och om de tjänster för medborgare, som är tillgängliga för dem. Parlamentet understryker att denna information måste tillhandahållas på ett enkelt och säkert sätt, med beaktande av de olika kommunikationsmetoder, medier och format som valts av dem och anpassats till dem. Parlamentet betonar att rätten till information inte får förväxlas med konceptualiseringen av behovet av att aktivt söka tillgång till rättigheter (flytta över ansvaret för att rättigheter förverkligas till de behövande), eftersom medlemsstaterna måste ta sitt ansvar för att nå alla personer med funktionsnedsättning och säkerställa och garantera dem de rättigheter som föreskrivs i lag eller internationell konvention.

14.  Europaparlamentet efterlyser integreringen av personer med funktionsnedsättning i samhällets reguljära strukturer på alla nivåer, inklusive hälsa, utbildning och sysselsättning, med beaktande av att den ihållande och allmänt utbredda användningen av speciella strukturer eller tjänster leder till segregation och minskar lika möjligheter.

15.  Europaparlamentet erkänner behovet hos personer med funktionsnedsättning av att kunna få tillgång till säkra platser, t. ex. i form av klubbar och föreningar.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU att ta bort hinder för rätten att rösta för personer med funktionsnedsättning, särskilt i valet till Europaparlamentet 2019.

17.  Europaparlamentet uppmanar enträget medlemsstaterna att tillämpa principen om lika lön för lika arbete, motverka lönediskriminering och säkerställa jämställdhet, även för personer med funktionsnedsättning.

Åtkomst

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att genomdriva politiska beslut som främjar tillgänglighet som ett avgörande steg mot integration och en nödvändig förutsättning för integreringen och deltagandet av personer med funktionsnedsättning. Parlamentet betonar också vikten av respekt för principerna om likabehandling och lika möjligheter när det gäller tillgänglighet och rörlighet.

19.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att medlemsstaterna vidtar åtgärder, särskilt när det gäller hälsa, utbildning, transport, stadsplanering och bostäder.

20.  Europaparlamentet är djupt oroat över att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning alltför ofta nekas tillgång till faciliteter på området sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Parlamentet anser att det är oroväckande att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning nekas informerat samtycke beträffande användning av preventivmedel och att de även riskerar tvångssterilisering. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lagstiftningsåtgärder för att skydda fysisk integritet, valfrihet och sexuell och reproduktiv självbestämmande när det gäller flickor och kvinnor med funktionsnedsättning.

21.  Europaparlamentet är oroat över att få länder har bestämmelser som säkrar rätten för personer med funktionsnedsättning att få tillgång till rättsligt erkännande av könstillhörighet. Parlamentet konstaterar att rättsligt erkännande av könstillhörighet, även om tillåtet, kan vara otillgängligt för kvinnor och flickor ställda under förvaltarskap. Parlamentet noterar att obligatorisk psykiatrisk bedömning för att få tillgång till rättsligt erkännande av könstillhörighet hindrar tillgång för kvinnor och flickor med psykiska problem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att anta lagstiftning om rättsligt erkännande av könstillhörighet, som baseras på självbestämmande och med beaktande av tillgänglighetsrelaterade behov hos personer med funktionsnedsättning.

22.  Europaparlamentet identifierar behovet, när det gäller transport, av att medlemsstaterna utvecklar kollektivtrafikpolitik som underlättar rörlighet för personer med funktionsnedsättning, tillsammans med avlägsnandet av arkitektoniska hinder. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att anslå de EU-medel som behövs för att stödja utvecklingen av en sådan politik.

Arbets- och arbetsplatsrelationer som syftar till sysselsättning av hög kvalitet och en jämn balans mellan familje- och yrkesliv

23.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla politik som främjar integrationen av personer med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden. Parlamentet anser att en sådan politik bör främja tillgång till anställning som en förutsättning för social integration, som främjar lika möjligheter.

24.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att garantera speciella former av arbetslagstiftning som hanterar och integrerar de särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning, särskilt när det gäller regleringen av arbetstiden. Parlamentet betonar behovet av att definiera speciell arbetslagstiftning som beaktar behoven hos kvinnor med funktionsnedsättning när det gäller graviditet och moderskap, som slår vakt om att de får stanna kvar på arbetsmarknaden och som säkerställer arbetstagarskydd.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bedöma behovet av arrangemang för att säkerställa att tillämpningen av moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet och flexibel arbetstid är anpassad till de olika behoven i samband med flerbarnsfödslar, för tidiga födslar, adoptivföräldrar, medföräldrar, föräldrar med funktionsnedsättning, föräldrar med psykiska hälsoproblem, och föräldrar till barn med funktionsnedsättning, en kronisk sjukdom eller psykiska hälsoproblem.

26.  Europaparlamentet begär att man främjar rätten till hälsa och rehabilitering och en politik som syftar till att förebygga och avhjälpa olycksfall i arbetet och arbetssjukdomar hos personer med funktionsnedsättning.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna med sakkunskap om hur man kan komma vidare för att ta itu med intersektionell diskriminering.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och uppmuntra medlemsstaterna till att ta itu med diskriminering som orsakas av intersektionaliteten av könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, könskaraktär och funktionsnedsättning, genom mångfaldsutbildning och arbete med arbetsgivare när det gäller arbetsplatsåtgärder, t.ex. främjande av anonyma rekryteringsförfaranden.

Utbildning

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att man vid tillhandahållande av barnomsorg för barn i förskoleålder, inte enbart betonar tillgänglighet, utan också kvaliteten och överkomligheten av denna omsorg, särskilt för barn med funktionsnedsättning, samtidigt som hänsyn tas till behoven hos föräldrar med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar också medlemsstaterna att förbättra de offentliga investeringarna i skola och barnomsorg för yngre barn för dessa grupper av människor.

30.  Europaparlamentet betonar vikten av att kvinnor med funktionsnedsättning integreras i det allmänna utbildningssystemet och arbetslivet.

31.  Europaparlamentet framhåller att högre utbildningsstandard och utbildningskvalitet kommer att leda till större självbestämmande för kvinnor med funktionsnedsättning, eftersom utbildning är ett av de verktyg som mest påverkar samhällets framsteg, och ger de kunskaper och värden som krävs för att uppnå högre nivåer av välbefinnande och ekonomisk och personlig utveckling. Parlamentet understryker den särskilda betydelsen av högkvalitativ utbildning för personer med funktionsnedsättning.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa faktiska lika möjligheter i fråga om tillträde till utbildning genom att garantera en effektiv integrering av barn och ungdomar med funktionsnedsättning i sina utbildningssystem på alla nivåer. Parlamentet efterlyser stöd för särskilda utbildningsbehov och undervisningsmaterial, som backas upp av inkluderande skolor i syfte att säkerställa lika tillträde till, men också framgång i utbildningssystemet.

33.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att investera i högkvalitativ utbildning för barn och vuxna med funktionsnedsättning, som en del av den allmänna undervisningen och därmed underlätta tillträdet, särskilt bland de mest missgynnade befolkningsgrupperna.

34.  Europaparlamentet efterlyser utbildningspolitik som syftar till att avlägsna de många hinder som kvarstår för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom sina traditionella utbildningsanstalter uppnå fysiska och/eller pedagogiska förhållanden som gör det möjligt för personer med funktionsnedsättning att gå i dem. Parlamentet understryker därför behovet av att öka antalet lärare som åtföljer barn med funktionsnedsättning.

35.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla strategier för att bekämpa mobbning och trakasserier, inklusive i utbildningssammanhang och på nätet, mot barn och ungdomar på grund av funktionsnedsättning, könsidentitet eller könsuttryck, sexuell läggning, migrationsstatus, klass, ålder, religion eller etnicitet.

36.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att ta hänsyn till behoven hos kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i utformningen och genomförandet av EU-program och initiativ, särskilt när det gäller utbildning, rörlighet och ungdomsåtgärder, samt att genomföra alla relevanta åtgärder för att säkerställa att de fortsätter att delta i sådana tillfällen.

Hälso- och sjukvård

37.  Europaparlamentet anser att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ska ha tillgång till sjukvård och tandvård som uppfyller deras särskilda behov, inom områden som gynekologisk konsultation, läkarundersökningar, sexuell och reproduktiv hälsa, familjeplanering och anpassat stöd under graviditet, och transspecifik sjukvård. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa offentliga investeringar inom detta område och att deras nationella offentliga hälso- och sjukvård inkluderar faktisk tillgång till dessa tjänster.

38.  Europaparlamentet betonar att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste få all relevant information för att göra det möjligt för dem att fritt fatta beslut om sin hälsa. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna vidtar alla nödvändiga åtgärder för att bekämpa tvångssterilisering.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa mål för omsorgstjänster för personer med funktionsnedsättning, som liknar Barcelonamålen, med övervakningsverktyg som mäter dessa tjänsters kvalitet och tillgänglighet samt rimliga prisnivå.

40.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att vidta alla åtgärder för att säkerställa att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning har lika tillgång till både handikappspecifik hälso- och sjukvård och till reguljära tjänster.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förse medlemsstaterna med sakkunskap om hur man kan komma vidare för att ta itu med intersektionell diskriminering.

Könsrelaterat våld

42.  Europaparlamentet välkomnar rådets beslut att EU ska ansluta sig till Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (Istanbulkonventionen) som ett viktigt steg i arbetet med att bekämpa våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet uppmanar EU att snabbt ratificera Istanbulkonventionen och uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat den att göra det. Parlamentet uppmanar rådet att slutföra EU:s anslutning så snart som möjligt.

43.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning löper större risk att bli offer för könsrelaterat våld, särskilt våld i hemmet och sexuellt utnyttjande. Parlamentet påpekar att detta även gäller tvångssterilisering och påtvingad abort. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder och tillhandahålla högkvalitativa, lättillgängliga och skräddarsydda tjänster för att stoppa våldet mot kvinnor och barn och stödja våldsoffer, och tillhandahålla personal som är utbildad för att ge specialiserad rådgivning samt lämpligt rättsligt skydd och hjälp.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge alla yrkesverksamma på vård- och utbildningsområdet lämplig utbildning för att förebygga diskriminering och våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning.

45.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att lägga fram en omfattande europeisk strategi för att bekämpa våld mot kvinnor, som innehåller ett förslag till rättsakt för att förebygga och bekämpa könsrelaterat våld, med särskild hänsyn till kvinnor och flickor med funktionsnedsättning. Parlamentet efterlyser också inrättandet av ett EU-observatorium för könsbaserat våld.

46.  Europaparlamentet efterlyser särskilda politiska åtgärder för att hantera det våld och de övergrepp som berör personer med funktionsnedsättning eller inlärningssvårigheter, särskilt kvinnor och flickor, inklusive hot, mobbning och trakasserier online samt våld i samband med formell och informell vård och omsorg.

Digital och mediaintegration

47.  Europaparlamentet betonar att mer måste göras för att få bukt med stereotyper och fördomar om funktionsnedsättning, och att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning måste bli mer synliga i medier för att förändra de samhällsnormer som stänger ute dem. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja jämställdhet i medieorganisationer, representativa organ och utbildningsinstitutioner, särskilt i deras styrelser, och att investera i initiativ för att öka allmänhetens medvetenhet, samt att noga övervaka och följa upp de framsteg som gjorts.

48.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla program och tjänster för kvinnor med funktionsnedsättning, som fokuserar på deras digitala integration och betonar digitaliseringens enorma potential för kvinnor med funktionsnedsättning.

49.  Europaparlamentet betonar behovet av att öka tillgängligheten till medietjänster, med fullt åtkomliga internettjänster av högsta möjliga kvalitet, som anpassats till personer med funktionsnedsättning.

50.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra programföretagen att fullt ut involvera kvinnor med funktionsnedsättning som deltagare och programledare i radio‐ och TV‐företag av alla slag.

Lagstiftning och genomförande

51.  Europaparlamentet beklagar att EU:s handikappstrategi 2010–2020, som för närvarande är i kraft, inte har lyckats med att främja antagandet av effektiva rättsakter, åtgärder eller strategier för att hantera segregeringen och avvisandet av kvinnor med funktionsnedsättning på arbetsmarknaden och i det politiska livet, och i skolor och inlärningsmiljöer.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa åtgärder för att möjliggöra och uppmuntra deltagande av kvinnor och flickor med funktionsnedsättning i det offentliga, sociala, kulturella, ekonomiska och politiska livet, särskilt genom att minska hindren för rörlighet och uppmuntra kvinnor med funktionsnedsättning att bilda och ansluta sig till organisationer och nätverk, samt genom utbildning och mentorprogram.

53.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utveckla positiva åtgärder riktade till kvinnor med funktionsnedsättning i syfte att främja utbildning, placering av arbetstagare, tillgång till anställning, bevarande av arbetstillfällen, lika karriärvägar, anpassning på arbetsplatsen och balans mellan arbetsliv och privatliv.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla positiva åtgärder för att förstärka funktionsnedsatta kvinnors och flickors rättigheter, att inrätta en mekanism för att övervaka framstegen och att finansiera datainsamling och forskning om kvinnor och flickor med funktionsnedsättning, i enlighet med principerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

55.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till EU:s handikappstrategi 2020–2030 som fullt ut integrerar bestämmelserna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i EU:s framtida lagstiftning, politik och olika program och i överensstämmelse med FN:s konvention om barnets rättigheter och det strategiska engagemanget för jämställdhet 2016−2019, så att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning ska kunna utnyttja sina rättigheter fullt ut som alla andra.

56.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att förankra normerna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i sina rättsliga och politiska ramar i syfte att säkerställa att den människorättsbaserade inställningen till funktionsnedsättning fullt ut återspeglas i lag och politikutformning.

57.  Europaparlamentet understryker att kvinnor och flickor med funktionsnedsättning bör, genom sina representativa organisationer, noga rådfrågas och aktivt engageras i utvecklingen och genomförandet av lagstiftning och politik för att säkerställa icke‑diskriminering och lika möjligheter, samt i övervakningen av deras effektivitet. Parlamentet efterlyser en verkligt strukturerad dialog mellan EU och organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning vid utarbetandet av EU:s handikappstrategi 2020–2030.

58.  Europaparlamentet betonar att organisationer för personer med funktionsnedsättning måste engageras i förberedelserna, genomförandet och efterhandsutvärderingen av projekt som genomförs inom ramen för EU:s sammanhållningspolitik.

Finansiering

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att optimera EU:s strukturfonder, inbegripet Europeiska socialfonden, i syfte att främja tillgänglighet och icke-diskriminering för kvinnor med funktionsnedsättning, och att göra finansieringsmöjligheter mer synliga, t.ex. för nystartade företag och stödja företagande i allmänhet.

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet.

(1) EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.
(2) EGT C 364, 18.12.2000, s. 1.
(3) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
(4) EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 68.

Rättsligt meddelande