Index 
Antagna texter
Onsdagen den 12 december 2018 - StrasbourgSlutlig utgåva
Förslag till ändringsbudget nr 6/2018: minskning av betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden (egna medel)
 Ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera de utmaningar som migration, flyktingströmmar och säkerhetshot innebär
 Ianspråktagande av EU:s solidaritetsfond för att möjliggöra förskottsutbetalningar från unionens allmänna budget för 2019
 Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019
 Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan ***
 Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan
 Strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Japan ***
 Strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Japan (resolution)
 Europa–Medelhavsavtalet om luftfart mellan EU och Jordanien (Kroatiens anslutning) ***
 Inrättande av Horisont Europa – fastställande av dess regler för deltagande och spridning ***I
 Programmet för genomförande av Horisont Europa ***I
 Inremarknadspaketet
 Slutsatser och rekommendationer från särskilda utskottet för terrorismfrågor
 Årsrapport om genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
 Årsrapport om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
 Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2017 och Europeiska unionens politik på området
 Inrättande av Europeiska försvarsfonden ***I
 Inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa ***I
 Genomförandet av EU:s associeringsavtal med Ukraina

Förslag till ändringsbudget nr 6/2018: minskning av betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden (egna medel)
PDF 120kWORD 45k
Europaparlamentets resolution av den 12 december 2018 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2018 för budgetåret 2018: Minskning av betalningsbemyndiganden och åtagandebemyndiganden i enlighet med uppdaterade utgifts- och inkomstberäkningar (egna medel) (13961/2018 – C8-0488/2018 – 2018/2244(BUD))
P8_TA(2018)0500A8-0399/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(2), särskilt artikel 44,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2018, slutgiltigt antagen den 30 november 2017(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5),

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(6),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 6/2018 som kommissionen antog den 12 oktober 2018 (COM(2018)0704),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 6/2018 som rådet antog den 26 november 2018 och översände till Europaparlamentet samma dag (13961/2018 – C8-0488/2018),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0399/2018), och av följande skäl:

A.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 6/2018 är att uppdatera både utgifts- och inkomstsidan i budgeten för att ta hänsyn till den senaste utvecklingen.

B.  På utgiftssidan innebär förslaget till ändringsbudget nr 6/2018 en minskning av åtagande- och betalningsbemyndigandena för budgetposterna med 48,7 miljoner EUR respektive 44,7 miljoner EUR, i rubrik 1a ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning” och i rubrik 2 ”Hållbar tillväxt – naturresurser”.

C.  På inkomstsidan innebär förslaget till ändringsbudget nr 6/2018 en översyn av prognosen för traditionella egna medel (dvs. tullar och sockeravgifter), mervärdesskatt och bruttonationalinkomst (BNI), samt av budgeteringen av de berörda korrigeringarna för Förenade kungariket och finansieringen av dessa, vilka alla påverkar fördelningen av inbetalningar av egna medel från medlemsstaterna till unionens budget.

1.  Europaparlamentet välkomnar att genomförandet av programmen för 2014–2020 slutligen håller på att uppnå marschfart och endast leder till en mindre justering av utgiftssidan jämfört med de mycket betydande ändringsbudgetar som antogs 2016 och 2017. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att kompensera för de stora förseningar som ackumulerats under de senaste tre åren.

2.  Europaparlamentet noterar den tekniska process för ombalansering av egna medel som nödvändiggjorts genom översynen av prognoserna för traditionella egna medel och mervärdesskatt och genom uppdateringar av Förenade kungarikets korrigering.

3.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 6/2018.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara ändringsbudget nr 6/2018 slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(3) EUT L 57, 28.2.2018, s. 1.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(6) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.


Ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera de utmaningar som migration, flyktingströmmar och säkerhetshot innebär
PDF 125kWORD 44k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 12 december 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera de utmaningar som migration, flyktingströmmar och säkerhetshot innebär (COM(2018)0901 – C8-0492/2018 – 2018/2274(BUD))
P8_TA(2018)0501A8-0455/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0901 – C8‑0492/2018),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 11,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 12,

–  med beaktande av det nya förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som kommissionen antog den 30 november 2018 (COM(2018)0900) i enlighet med artikel 314.8 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av resultatet av trepartsmötet den 4 december 2018,

–  med beaktande av den ståndpunkt om det andra förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som rådet antog den 11 december 2018 och översände till Europaparlamentet samma dag (15205/2018 – C8-0499/2018),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0455/2018), och av följande skäl:

A.  Flexibilitetsmekanismen ska göra det möjligt att, för ett visst budgetår, finansiera klart angivna utgifter som inte kan finansieras inom taken för en eller flera andra rubriker.

B.  Kommissionen hade föreslagit att flexibilitetsmekanismen skulle utnyttjas för att komplettera finansieringen i unionens allmänna budget för budgetåret 2019, utöver taket för rubrik 3, med ett belopp på 985 629 138 EUR för att finansiera åtgärder på området migration, flyktingar och säkerhet.

C.  Företrädare för Europaparlamentet och rådet enades vid trepartsmötet om budgeten den 4 december 2018 om att utnyttja ytterligare medel inom ramen för flexibilitetsmekanismen till ett belopp på 178 715 475 EUR, till följd av förstärkningarna av programmen Horisont 2020 och Erasmus+ under underrubrik 1a.

1.  Europaparlamentet samtycker till att flexibilitetsmekanismen utnyttjas till ett belopp på 1 164 344 613 EUR i åtagandebemyndiganden.

2.  Europaparlamentet påminner om att utnyttjandet av detta instrument, enligt punkt 11 i förordningen om den fleråriga budgetramen, på nytt visar på att unionens budget måste vara mer flexibel.

3.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt sedan länge att betalningar som härrör från åtagandebemyndiganden som tidigare tagits i anspråk via flexibilitetsmekanismen endast kan beaktas utöver betalningstaken i den fleråriga budgetramen.

4.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

UROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om ianspråktagande av flexibilitetsmekanismen för stärkande av program som är viktiga med avseende på EU:s konkurrenskraft och för finansiering av omedelbara budgetåtgärder för att hantera de utmaningar som migration, flyktingströmmar och säkerhetshot innebär

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2019/276.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Ianspråktagande av EU:s solidaritetsfond för att möjliggöra förskottsutbetalningar från unionens allmänna budget för 2019
PDF 119kWORD 43k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 12 december 2018 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om att ta EU:s solidaritetsfond i anspråk för att möjliggöra förskottsutbetalningar från unionens allmänna budget för 2019 (COM(2018)0281 – C8-0221/2018 – 2018/2074(BUD))
P8_TA(2018)0502A8-0453/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2018)0281 – C8‑0221/2018),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 11,

–  med beaktande av resultatet av trepartsmötet den 4 december 2018,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0453/2018), och av följande skäl:

A.  I linje med förordning (EU) nr 661/2014 om ändring av förordning (EG) nr 2012/2002 ska ett belopp på 50 000 000 EUR göras tillgängligt för utbetalning av förskott genom anslag i Europeiska unionens allmänna budget.

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om att ta EU:s solidaritetsfond i anspråk för att möjliggöra förskottsutbetalningar från unionens allmänna budget för 2019

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2019/277.)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019
PDF 175kWORD 52k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 12 december 2018 om rådets ståndpunkt om det andra förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 (15205/2018 – C8-0499/2018 – 2018/2275(BUD))
P8_TA(2018)0503A8-0454/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2014/335/EU, Euratom av den 26 maj 2014 om systemet för Europeiska unionens egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046 av den 18 juli 2018 om finansiella regler för unionens allmänna budget, om ändring av förordningarna (EU) nr 1296/2013, (EU) nr 1301/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1304/2013, (EU) nr 1309/2013, (EU) nr 1316/2013, (EU) nr 223/2014, (EU) nr 283/2014 och beslut nr 541/2014/EU samt om upphävande av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(3),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2018 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2019(7),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som kommissionen antog den 21 juni 2018 (COM(2018)0600),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som rådet antog den 4 september 2018 och översände till Europaparlamentet den 13 september 2018 (11737/2018 – C8-0410/2018),

–  med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2018 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2019(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 oktober 2018 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019(9),

–  med beaktande av att förlikningskommittén inte uppnådde enighet om ett gemensamt förslag inom de 21 dagar som avses i artikel 314.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det andra förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som kommissionen antog den 30 november 2018 (COM(2018)0900) i enlighet med artikel 314.8 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av slutsatserna från trepartsmötet om budgeten den 4 december 2018,

–  med beaktande av den ståndpunkt om det andra förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 som rådet antog den 11 december 2018 (15205/2018 – C8-0499/2018),

–  med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0454/2018).

1.  Europaparlamentet påminner om att det ”paketförslag” som parlamentet och rådet enades om vid trepartsmötet den 4 december 2018 efter svåra och intensiva förhandlingar består av två delar: unionens budget för 2019 som har fastställts till 165 795,6 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 148 198,9 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, och fyra gemensamma uttalanden samt ett ensidigt uttalande.

2.  Europaparlamentet understryker att även om budgetförslaget med rådets ändringar inte fullständigt tillgodoser de verkliga behoven för en hållbar, sammanhängande och effektiv unionsbudget, är det parlamentets mål att förse unionen med en budget som kan ge medborgarna och företagen påtagliga fördelar.

3.  Europaparlamentet välkomnar den totala nivån på de överenskomna åtagandebemyndigandena, som innebär en ökning med 1 728 miljoner EUR jämfört med rådets ursprungliga behandling. Parlamentet gläder sig över att de ökningar som uppnåtts i förhandlingarna till ett värde av 943 miljoner EUR motsvarar parlamentets huvudsakliga politiska prioriteringar, nämligen att stödja forskare, ungdomar, små och medelstora företag, ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration, klimatförändringar, öka unionsmedborgarnas säkerhet, och försvar.

4.  Europaparlamentet välkomnar att den totala nivån på de betalningsbemyndiganden som man kommit överens om för 2019 ökar med 2,4 % jämfört med 2018 års budget. Parlamentet noterar dock att betalningsnivån endast utgör 0,9 % av unionens BNI. Parlamentet understryker vikten av det gemensamma uttalandet om betalningsbemyndigandena, i vilket parlamentet och rådet åtar sig att fatta nödvändiga beslut för att täcka vederbörligen motiverade behov.

5.  Europaparlamentet beklagar att rådet, under förevändning att det inte hade haft tillräckligt med tid för att göra en analys, rent principiellt vägrade att diskutera en användning av den nya artikeln 15.3 i budgetförordningen inom ramen för budgetförfarandet för 2019, så att belopp som dragits tillbaka från forskningsområdet kan göras tillgängliga på nytt inom ramen för det årliga budgetförfarandet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att minst två gånger per år specifikt rapportera om vilka belopp som dragits tillbaka från forskningsprogram och att tillhandahålla all relevant information och alla beståndsdelar avseende artikel 15.3, samt att föreslå att artikeln ska tillämpas inom ramen för budgetförfarandet för 2020.

6.  Europaparlamentet beklagar än en gång att parlamentet, som är en av budgetmyndighetens två grenar, inte involverades av rådet och kommissionen på vederbörligt sätt i diskussionerna om förlängningen av faciliteten för flyktingar i Turkiet. Parlamentet beklagar rådets kompromisslösa hållning när det gäller finansieringen av den andra delen av faciliteten för flyktingar i Turkiet, till vilken unionens budget kommer att bidra med 2 miljarder EUR, medan medlemsstaterna kommer att bidra med 1 miljard EUR. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att nya initiativ inte får finansieras på bekostnad av unionens befintliga externa projekt. Parlamentet påminner om att på grund av rådets ovilja har taken i den nuvarande fleråriga budgetramen inte höjts i samband med halvtidsrevideringen och den fleråriga budgetramen har inte varit tillräckligt flexibel för att kunna reagera på oförutsedda omständigheter. Parlamentet understryker att man måste dra lärdomar inför den fleråriga budgetramen efter 2021 för att bland annat undvika inrättandet av budgetsatelliter såsom faciliteten för flyktingar i Turkiet.

7.  I linje med det gemensamma uttalande som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om, insisterar Europaparlamentet på att den överenskomna förstärkningen av programmen Horisont 2020 och Erasmus+ på 100 miljoner EUR i en ändringsbudget under 2019 inte kommer att finansieras genom omfördelningar från andra program utan genom nya anslag.

8.  Mot bakgrund av det ökade stöd som Europol ger medlemsstaterna inom ramen för samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter och dess deltagande i kampen mot terrorism och it-brottslighet, välkomnar Europaparlamentet inrättandet av ytterligare 10 tjänster och den därmed sammanhängande ökningen av anslagen till Europol.

9.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen inrättat 5 tjänster och ökat anslagen i motsvarande utsträckning i budgetförslaget för 2019 för att förhindra en flaskhals som kan vara till skada för domstolarnas produktivitet i samband med domstolens nya verksamheter och den kontinuerliga ökningen av arbetsbördan, särskilt på grund av brexit. Parlamentet påpekar dock att domstolens verkliga behov var 16 nya fasta tjänster för stödtjänsterna.

10.  Europaparlamentet välkomnar förstärkningen av utrikestjänstens budgetpost för den strategiska kommunikationskapaciteten i syfte att genomföra en bättre samordnad EU-insats för att hantera problemet med desinformation.

11.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om det andra förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 samt det gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2019 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

BILAGA

UTKAST TILL PAKET

Budgeten för 2019 – gemensamma slutsatser

Dessa gemensamma slutsatser omfattar följande avsnitt:

1.  Budgeten för 2019

2.  Uttalanden

Sammanfattande översikt

Enligt utkastet till paket gäller följande:

–  Totalt uppgår åtagandebemyndigandena i 2019 års budget till 165 795,6 miljoner EUR. Sammanlagt ger detta en marginal inom taken för den fleråriga budgetramen för 2019 på 1 291,1 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

–  Totalt uppgår betalningsbemyndigandena i 2019 års budget till 148 198,9 miljoner EUR.

–  Flexibilitetsmekanismen för 2019 utnyttjas till ett belopp på 1 164,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden för underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) och rubrik 3 (Säkerhet och medborgarskap).

–  Den samlade marginalen för åtaganden utnyttjas till ett belopp på 1 476,0 miljoner EUR för underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning), underrubrik 1b (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) och rubrik 4 (Europa i världen).

–  Utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017 avräknas till ett belopp på 253,9 miljoner EUR mot de outnyttjade marginalerna under rubrik 5 (Administration).

–  De betalningsbemyndiganden för 2019 som avser utnyttjandet av flexibilitetsmekanismen under 2016, 2017, 2018 och 2019 beräknas av kommissionen uppgå till 961,9 miljoner EUR.

1.  BUDGETEN FÖR 2019

Europaparlamentet och rådet har enats om de gemensamma slutsatserna i avsnitt 1.1–1.6 nedan.

1.1.  Sektorsövergripande frågor

Decentraliserade byråer

EU:s bidrag (i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för decentraliserade byråer fastställs till den nivå som kommissionen föreslagit i det andra budgetförslaget.

Genomförandeorgan

EU:s bidrag (i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för genomförandeorgan fastställs till den nivå som kommissionen föreslagit i det andra budgetförslaget.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

Ett omfattande paket bestående av 75 pilotprojekt och förberedande åtgärder godkänns enligt kommissionens förslag i det andra budgetförslaget. När ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd verkar täckas av en befintlig rättslig grund, kan kommissionen föreslå en överföring av anslag till den motsvarande rättsliga grunden i syfte att underlätta genomförandet av åtgärden.

Detta paket, som föreslagits av Europaparlamentet i dess behandling av det ursprungliga budgetförslaget, respekterar till fullo taken för pilotprojekt och förberedande åtgärder enligt budgetförordningen.

1.2.  Utgiftsrubrikerna i budgetramen – åtagandebemyndiganden

Underrubrik 1a

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det andra budgetförslaget, dock med de justeringar som anges i följande tabell.

 

 

 

 

(i euro)

Budgetpost / program

Namn

Variation i åtagandebemyndiganden

Andra budgetförslaget 2019

Budgeten för 2019

Skillnad

Horisont 2020

 

 

+150 000 000

08 02 03 04

Skapa ett europeiskt transportsystem som är resurseffektivt, miljövänligt, säkert och sammanhängande

252 946 905

260 946 905

+8 000 000

08 02 08

Instrument för små och medelstora företag

541 589 527

641 589 527

+100 000 000

09 04 01 01

Förstärkning av forskningen om framtida och ny teknik

429 937 089

442 937 089

+13 000 000

15 03 01 01

Marie Skłodowska-Curie-åtgärder – Generera, utveckla och överföra ny kompetens, kunskap och innovation

916 586 364

945 586 364

+29 000 000

Allmän utbildning, yrkesutbildning och idrott (Erasmus+)

 

 

+40 000 000

15 02 01 01

Att främja kvalitet och samarbete inom den akademiska och yrkesinriktade utbildningen i EU, och utbildningens relevans för arbetsmarknaden

2 411 836 200

2 441 036 200

+29 200 000

15 02 01 02

Främja kvalitet och samarbete inom ungdomsfrågor i Europa och ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv

175 070 000

185 870 000

+10 800 000

TOTALT

 

 

+190 000 000

Följaktligen uppgår de godkända åtagandebemyndigandena till 23 335,4 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för underrubrik 1a, och medför utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden till ett belopp på 74,7 miljoner EUR samt ett utnyttjande av 178,7 miljoner EUR genom flexibilitetsmekanismen.

Underrubrik 1b

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det andra budgetförslaget.

Följaktligen uppgår de godkända åtagandebemyndigandena till 57 192,0 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för underrubrik 1b, och medför utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden till ett belopp på 350,0 miljoner EUR.

Rubrik 2

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det andra budgetförslaget.

Följaktligen uppgår de godkända åtagandebemyndigandena till 59 642,1 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 701,9 miljoner EUR.

Rubrik 3

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det andra budgetförslaget.

Följaktligen uppgår de godkända åtagandebemyndigandena till 3 786,6 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för rubrik 3, och medför utnyttjande av 985,6 miljoner EUR genom flexibilitetsmekanismen.

Rubrik 4

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det andra budgetförslaget.

Följaktligen uppgår de godkända åtagandebemyndigandena till 11 319,3 miljoner EUR, vilket inte ger någon marginal under utgiftstaket för rubrik 4, och medför utnyttjande av den samlade marginalen för åtaganden till ett belopp på 1 051,3 miljoner EUR.

Rubrik 5

Antalet tjänster i institutionernas tjänsteförteckningar och anslagen fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det andra budgetförslaget.

Följaktligen, och efter att ha tagit hänsyn till pilotprojekt och förberedande åtgärder (4,1 miljoner EUR) som föreslås i avsnitt 1.1 ovan, uppgår de godkända åtagandebemyndigandena till 9 943,0 miljoner EUR, vilket ger en marginal på 589,1 miljoner EUR under utgiftstaket i rubrik 5, efter användning av 253,9 miljoner EUR av marginalen för att kompensera för utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter under 2017.

Särskilda instrument: Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för katastrofbistånd och Europeiska unionens solidaritetsfond

Åtagandebemyndigandena för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, reserven för katastrofbistånd och Europeiska unionens solidaritetsfond fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det andra budgetförslaget.

1.3.  Betalningsbemyndiganden

Den övergripande nivån på betalningsbemyndiganden i budgeten för 2019 fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det andra budgetförslaget.

1.4.  Budgetanmärkningar

De budgetanmärkningar som kommissionen föreslagit i det andra budgetförslaget godkänns, med undantag för följande budgetposter:

–  Artikel 08 02 08 (Instrument för små och medelstora företag) i kommissionens avsnitt i budgeten, för vilken texten godkänns i enlighet med det ursprungliga budgetförslaget.

–  Punkt 2 2 1 4 (Kapaciteten för strategisk kommunikation) i Europeiska utrikestjänstens avsnitt i budgeten, för vilken den text som ingår i Europaparlamentets behandling av det ursprungliga budgetförslaget godkänns.

1.5.  Kontoplan

Den kontoplan som kommissionen föreslår i det andra budgetförslaget godkänns.

1.6.  Reserver

De reserver som kommissionen föreslår i det andra budgetförslaget godkänns. Dessutom förs ett belopp på 19 321 000 EUR till reserven i både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i avvaktan på antagandet av kommissionens förslag (COM(2018)0632) av den 12 september 2018 för artikel 18 02 03 (Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex)).

2.  Uttalanden

2.1.  Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om betalningsbemyndiganden

Mot bakgrund av genomförandet påminner Europaparlamentet och rådet om att det är nödvändigt att säkerställa en ordnad utveckling av betalningarna i förhållande till anslagen för åtaganden i syfte att undvika ett onormalt antal obetalda fakturor vid årets slut.

Europaparlamentet och rådet uppmanar kommissionen att fortsätta att noggrant och aktivt övervaka genomförandet av programmen för 2014–2020. De uppmanar i detta syfte kommissionen att i god tid lägga fram uppdaterade uppgifter om hur genomförandet fortlöper samt beräkningar för krav på betalningsbemyndiganden för 2019.

Om uppgifterna visar att anslagen i budgeten för 2019 inte är tillräckliga för att täcka behoven uppmanar Europaparlamentet och rådet kommissionen att så snart som möjligt lägga fram en lämplig lösning, till exempel en ändringsbudget, så att budgetmyndigheten i god tid kan fatta beslut som kan bli nödvändiga i samband med vederbörligen motiverade behov. I förekommande fall kommer Europaparlamentet och rådet att beakta ärendets brådskande karaktär.

2.2.  Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om ungdomssysselsättningsinitiativet

Europaparlamentet, rådet och kommissionen erinrar om att det förblir en viktig och gemensam politisk prioritering att minska ungdomsarbetslösheten, och bekräftar på nytt sin föresats att på bästa sätt använda budgetresurserna för att uppnå detta mål, framför allt genom ungdomssysselsättningsinitiativet.

Europaparlamentet och rådet noterar de tidigare erfarenheterna av en ökning av medlen för det särskilda anslaget för initiativet, som gav upphov till omfattande ändringar i program i syfte att tillhandahålla belopp från Europeiska socialfonden (ESF) som skulle matcha stödet från det särskilda anslaget för initiativet.

Europaparlamentet och rådet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag för att säkerställa ett smidigt genomförande av de ökade budgetmedlen för initiativet. Europaparlamentet och rådet har enats om att skyndsamt behandla detta förslag, med hänsyn till det kommande valet till Europaparlamentet och i syfte att göra omprogrammeringen 2019 så smidig som möjligt.

2.3.  Ensidigt uttalande från kommissionen om ungdomssysselsättningsinitiativet

Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter bekräftar kommissionen att den överenskomna ökningen av medlen för ungdomssysselsättningsinitiativet 2019 inte kommer att betraktas som en tidigareläggning av det belopp som för närvarande planeras för 2020, när kommissionen presenterar den uppdaterade budgetplaneringen och lagstiftningsförslaget om översyn av förordningen om gemensamma bestämmelser.

2.4.  Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om integreringen av klimatåtgärder

Europaparlamentet, rådet och kommissionen erinrar om vikten av att bygga upp en koldioxidsnål, resurseffektiv och klimatresilient ekonomi. I detta syfte har Europaparlamentet och rådet enats om att investera minst 20 % av EU:s budget i klimatrelaterade utgifter under perioden 2014–2020. Trots att 2019 års budget i sig når upp till målet på 20 % tyder den nuvarande prognosen för hela perioden 2014–2020 på att i genomsnitt 19,3 % av EU:s budget kommer att avsättas för klimatåtgärder, främst på grund av förseningar i genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna i början av perioden.

Europaparlamentet och rådet noterar denna utveckling och uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att målet på 20 % ska nås för hela perioden 2014–2020.

2.5.  Gemensamt uttalande från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förstärkningen av underrubrik 1a genom en ändringsbudget

Eftersom de tillgängliga medlen i flexibilitetsmekanismen och den samlade marginalen för åtaganden är begränsade har Europaparlamentet och rådet enats om att budgetera 100 miljoner EUR i en ändringsbudget under 2019 för att stärka Horisont 2020 och Erasmus+. Kommissionen kommer att lägga fram denna ändringsbudget, som inte kommer att innehålla några andra delar, så snart som den tekniska justeringen av den fleråriga budgetramen för 2020 samt beräkningen av den samlade marginalen för åtaganden har slutförts under våren 2019. Detta påverkar inte eventuella normala tekniska justeringar som kommissionen kommer att uppmanas att göra för att säkerställa ett korrekt genomförande av budgeten för 2019.

Europaparlamentet och rådet förbinder sig att skyndsamt behandla kommissionens förslag till ändringsbudget för 2019.

(1) EUT L 168, 7.6.2014, s. 105.
(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(3) EUT L 193, 30.7.2018, s. 1.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(6) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2018)0089.
(7) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2018)0182.
(8) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2018)0311.
(9) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2018)0404.


Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan ***
PDF 111kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan (07964/2018 – C8-0382/2018 – 2018/0091(NLE))
P8_TA(2018)0504A8-0366/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07964/2018),

–  med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Japan om ett ekonomiskt partnerskap (07965/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 91, artikel 100.2, artikel 207.4 första stycket, artikel 218.6 andra stycket a led v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0382/2018),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2018(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet i form av en skrivelse från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8‑0366/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Japan.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0505.


Avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan
PDF 141kWORD 47k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2018 med ett förslag till resolution om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan (07964/2018 – C8–0382/2018 – 2018/0091M(NLE))
P8_TA(2018)0505A8-0367/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07964/2018),

–  med beaktande av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan Europeiska unionen och Japan (07965/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artiklarna 91, 100.2, 207.4 första stycket, 218.6 andra stycket a led v och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8–0382/2018),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från det 25:e toppmötet mellan EU och Japan den 17 juli 2018,

–  med beaktande av det strategiska partnerskapsavtal mellan EU och Japan som undertecknades den 17 juli 2018,

–  med beaktande av förhandlingsdirektiven för ett frihandelsavtal med Japan, som antogs av rådet den 29 november 2012 och offentliggjordes den 14 september 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2012 om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan(1),

–  med beaktande av sina resolutioner av den av den 3 februari 2016 med Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA)(2), och av den 12 december 2017 om en digital handelsstrategi(3),

–  med beaktande av slutrapporten i konsekvensanalysen av frihandelsavtalet mellan EU och Japan från april 2016 och analysen från kommissionens generaldirektorat för handel från juni 2018 av de ekonomiska konsekvenserna av avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen från det 38:e interparlamentariska sammanträdet mellan EU och Japan den 10 maj 2018,

–  med beaktande av Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling i New York i september 2015,

–  med beaktande av kommissionens meddelande Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik från oktober 2015,

–  med beaktande av det icke-officiella dokumentet från kommissionens avdelningar av den 26 februari 2018 Feedback and way forward on improving the implementation and enforcement of Trade and Sustainable Development chapters in EU Free Trade Agreements,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttranden av den 15 oktober 2014 om det civila samhällets roll i frihandelsavtalet mellan EU och Japan, och av den 14 februari 2018 om kapitel om handel och hållbar utveckling i EU:s frihandelsavtal,

–  med beaktande av kommissionens plan i 15 punkter av den 26 februari 2018 för att göra EU:s kapitel om handel och hållbar utveckling mer effektiva,

–  med beaktande av yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 från Europeiska unionens domstol, i enlighet med artikel 218.11 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget), vilket begärdes av kommissionen den 10 juli 2015,

–  med beaktande av protokoll 26 till EUF-fördraget om tjänster av allmänt intresse,

–  med beaktande av artiklarna 2 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget),

–  med beaktande av artiklarna 168–191 i EUF-fördraget och särskilt artikel 191.2 i EUF‑fördraget,

–  med beaktande av artiklarna 91, 100.2 och 207 i EUF-fördraget och artikel 218 i EUF‑fördraget, särskilt punkt 10 i denna,

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 12 december 2018(4) om utkastet till rådets beslut,

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0367/2018), och av följande skäl:

A.  Unionen och Japan delar grundläggande värderingar, såsom respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen samt ett starkt åtagande till en hållbar utveckling och ett regelbaserat system inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO).

B.  Det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan har en strategisk dimension och är det viktigaste bilaterala handelsavtal som unionen någonsin har ingått eftersom det omfattar nästan en tredjedel av världens BNP, nära 40 % av världshandeln och över 600 miljoner människor.

C.  Japan är världens tredje största konsumentmarknad, men endast den sjätte största exportmarknaden för EU, vilket visar på den outnyttjade potentialen för bilateral handel.

D.  Flera förhandsundersökningar och analyser av effekten av det ekonomiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan visar att avtalet har potential att ge positiva effekter i termer av BNP-tillväxt, inkomst, handel, produktivitet och sysselsättning för både unionen och Japan, i enlighet med målsättningen om en ”smart och hållbar tillväxt för alla”. Avtalet har även potential att ge fördelar för konsumenter genom sänkta priser och ökad valfrihet för konsumenterna med avseende på varor och tjänster. EU och dess medlemsstater bör förbättra de befintliga verktygen för att hjälpa arbetstagare och företag att anpassa sig till de nya möjligheterna och till de potentiella negativa effekterna av globaliseringen och handelsavtal. Avtalets framgång bör även bedömas på grundval av dess bidrag till uppnåendet av målen för hållbar utveckling senast 2030.

E.  Europaparlamentet har övervakat dessa förhandlingar från första början och har bland annat begärt att förhandlarna ska verka i medborgarnas, civilsamhällets och företagens intresse och har efterfrågat transparens, vilket har lett till bättre tillgång till dokument, regelbunden rapportering om förhandlingar och förbättrad kommunikation. Ytterligare förbättringar skulle kunna göras av handelsavtalsförfarandet i framtiden, särskilt genom att dela EU:s förslag och se till att rådet systematiskt offentliggör förhandlingsdirektiven före förhandlingarna.

F.  Det är avgörande att de handelsförmåner och möjligheter som avtalet erbjuder är tillgängliga och att de utnyttjas fullt ut.

1.  Europaparlamentet anser att detta avtal har stor strategisk betydelse, bilateralt och globalt, och att det utgör en läglig signal till stöd för en öppen, rättvis och värde- och regelbaserad handel, samtidigt som det främjar höga standarder, närmare bestämt vad gäller miljö, livsmedelssäkerhet, konsumentskydd och arbetstagares rättigheter, i en tid med allvarliga protektionistiska utmaningar för den internationella ordningen. Parlamentet varnar för att en sådan protektionism inte är ett alternativ och att det rådande handelspolitiska läget inte längre är hållbart.

2.  Europaparlamentet välkomnar den ambitiösa och heltäckande karaktären hos det ekonomiska partnerskapet, vilket uppfyller de prioriteringar som anges i parlamentets resolution av den 25 oktober 2012 om handelsförhandlingarna mellan EU och Japan.

3.  Europaparlamentet noterar i synnerhet den höga graden av tulliberalisering som beslutats i det ekonomiska partnerskapsavtalet, vilket när det väl är helt genomfört kommer att medföra att 99 % av EU:s tullpositioner och 97 % av Japans tullpositioner kommer att vara liberaliserade, inklusive för industriprodukter inom sektorer där EU är mycket konkurrenskraftigt, i kombination med åtgärder för att skydda de känsligaste produkterna genom tullfria kvoter, sänkta tullar eller övergångsperioder. Parlamentet understryker att det ekonomiska partnerskapsavtalet inkluderar en klausul om bedrägeribekämpning, vilket gör det möjligt för EU att upphäva handelsförmåner i fall av bedrägeri och vägran att samarbeta i tullfrågor, samtidigt som det garanteras att legitima näringsidkare inte påverkas negativt.

4.  Europaparlamentet betonar att EU:s tullar på bilar kommer att fasas ut under en period av sju år. Kommissionen uppmanas att under denna period fortsätta att bevaka utvecklingen av handelsflödena för motorfordon för att förutsäga eventuell destabilisering av den europeiska marknaden och hantera situationen i dessa fall. Parlamentet betonar dock att ett avsevärt antal japanska fordonsmärken som säljs i EU är tillverkade i EU.

5.  Europaparlamentet påpekar att Japan har tagit itu med onödiga icke-tariffära åtgärder inom olika sektorer, som t.ex. fordon, livsmedelstillsatser, sanitära och fytosanitära regleringar, livsmedelsmärkning samt kosmetika, vilket leder till sänkta efterlevnadskostnader och skapar ett mer förutsägbart regelverk. Parlamentet påminner om länders rätt att fastställa nationella standarder på en nivå som är högre än vad som gäller internationellt, när detta är berättigat för ett adekvat skydd av hälsa, säkerhet eller konsumenter. Parlamentet noterar även Japans åtagande att anpassa sina bilstandarder till internationella standarder inom FN:s ekonomiska kommission för Europa (UNECE), som även används av EU:s biltillverkare.

6.  Europaparlamentet välkomnar att Japan specifikt kommer att bevilja EU-leverantörer icke‑diskriminerande tillgång till upphandlingsmarknader i 54 kärnstäder – och eventuellt kommer att utöka antalet berörda städer ytterligare – och avlägsna klausulen om operationell säkerhet, som i praktiken har hindrat EU:s järnvägsleverantörer från att få tillträde till den japanska marknaden, samt maximera transparensen vid offentlig upphandling. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka genomförandet av denna fråga, så att åtagandena att öppna upp och ge lika tillgång till marknaderna för offentlig upphandling uppfylls. Parlamentet betonar att sociala och miljömässiga kriterier även bör tas i beaktande när offentliga upphandlingskontrakt tilldelas. Parlamentet framhäver att den offentliga upphandlingen i både EU och Japan även i fortsättningen måste tjäna medborgarnas intressen.

7.  Europaparlamentet anser att Japan är en mycket värdefull exportmarknad för EU:s jordbrukare och livsmedelsproducenter och noterar att omkring 85 % av jordbruksbaserade livsmedel kommer att tillåtas för tullfri införsel i Japan. Parlamentet påpekar att bearbetade jordbruksprodukter också kommer att ges tullfritt tillträde till den japanska marknaden efter en övergångsperiod. Parlamentet välkomnar att avtalet ger betydande exportmöjligheter för jordbruksprodukter från EU, som t.ex. vin, nötkött, fläskkött och ost, och att det skyddar 205 europeiska geografiska beteckningar, med möjlighet att lägga till ytterligare geografiska beteckningar, vilket utgör en ytterligare förbättring i jämförelse med tidigare handelsavtal och är särskilt viktigt för små och medelstora företag inom livsmedelssektorn. Parlamentet efterfrågar fortsatta samtal efter tre år för att utvärdera möjligheterna att utöka listan över skyddade geografiska beteckningar, och förväntar sig att båda parter lägger största vikt vid hållbart jordbruk, inklusive småskalig livsmedelsproduktion och landsbygdsutveckling.

8.  Europaparlamentet betonar att avtalet främjar bästa praxis för tillhandahållande av säkra och högkvalitativa livsmedel och produkter för konsumenterna. Parlamentet betonar att ingenting i avtalet förhindrar tillämpningen av försiktighetsprincipen i EU, såsom den framställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och välkomnar införandet av en tydlig hänvisning till försiktighetsprincipen i avtalet. Parlamentet betonar att avtalet under inga omständigheter får äventyra en tydlig och begriplig märkning av livsmedel som överensstämmer med EU:s bestämmelser. Båda parter uppmanas att öka konsumentskyddet, konsumenternas välbefinnande och livsmedelssäkerheten i genomförandet av avtalet, och kommissionen uppmanas att inkludera specifika och starka bestämmelser gällande konsumentskydd i alla framtida EU-handelsavtal.

9.  Europaparlamentet betonar att båda parter har förbundit sig att säkerställa höga nivåer för miljöskydd och arbetarskydd, och att dessa höga standarder inte bör ses som handelshinder. Samtidigt noterar parlamentet att avtalet även tydliggör att arbets- och miljönormer inte kan mjukas upp eller sänkas för att locka till sig handel och investeringar. Parlamentet påminner om det femte målet för hållbar utveckling i FN:s 2030-agendan för hållbar utveckling. Parlamentet välkomnar att både Japan och EU har följt förklaringen från Buenos Aires om kvinnor och handel, och uppmanar båda parter att kraftigt förstärka åtagandena gällande jämställdhet och handel i samband med detta avtal, inklusive rättigheten till lika lön. Parlamentet förväntar sig att EU och Japan vidtar alla nödvändiga steg för att genomföra målen för hållbar utveckling i alla sina åtgärder, inklusive genom detta avtal. Kommissionen uppmanas att genomföra en efterhandsutvärdering av konsekvenserna för hållbar utveckling när det gäller genomförandet av avtalet.

10.  Europaparlamentet välkomnar åtagandet att effektivt genomföra Parisavtalet för att bekämpa klimatförändringar, samt andra multilaterala miljöavtal, även när det gäller hållbar förvaltning av skogsresurser (inklusive bekämpning av olaglig avverkning) och fiske (bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske). Parlamentet understryker att EU:s lagstiftning och standarder är fortsatt tillämpliga på produkter som importerats till EU:s marknad, och att EU:s timmerförordning (förordning (EU) nr 995/2010) särskilt förbjuder placerande av olagligt timmer på EU:s marknad och inför ett obligatoriskt system för tillbörlig aktsamhet. Båda parter uppmanas att ha ett nära samarbete inom ramen för kapitlet om hållbar utveckling, för att utbyta bästa praxis och stärka genomdrivandet av lagstiftningen i dessa frågor, inklusive de effektivaste åtgärderna för att bekämpa olaglig avverkning och med särskild uppmärksamhet på att förebygga export av olagligt avverkat timmer från EU till Japan.

11.  Europaparlamentet betonar att avtalet inkluderar ett tydligt åtagande att ratificera grundläggande ILO-konventioner. Parlamentet understryker att Japan ännu inte har ratificerat de två centrala ILO-konventionerna (om diskriminering och om avskaffande av tvångsarbete), och förväntar sig konkreta framsteg inom en rimlig tidsperiod från Japans sida mot ratificering och effektivt genomförande av dessa konventioner, i enlighet med bestämmelserna i avtalet om ekonomiskt partnerskap.

12.  Europaparlamentet välkomnar att Japan har upprättat en interministeriell ram för genomförandet av åtaganden om hållbar utveckling, inbegripet ratificeringen av ILO:s grundläggande konventioner, och att den kommitté för handel och hållbar utveckling som föreskrivs i avtalet har till uppgift att samverka med det civila samhället i frågan om genomförandet av kapitlet om hållbar utveckling.

13.  Europaparlamentet erinrar om att Europeiska unionens domstol i punkt 161 av sitt yttrande 2/15 av den 16 maj 2017 om frihandelsavtalet mellan EU och Singapore uppgav att kapitlen om handel och hållbar utveckling har en direkt och omedelbar effekt på handeln, och att en överträdelse av bestämmelserna om hållbar utveckling ger den andra parten rätt att avbryta eller skjuta upp liberaliseringen enligt övriga bestämmelser i frihandelsavtalet. Parlamentet välkomnar inkluderandet av en översynsklausul i kapitlet om handel och hållbar utveckling och uppmanar båda parter att på ett bra sätt och i god tid använda denna klausul för att upprätthålla de åtaganden som gjorts och förbättra arbets- och miljöbestämmelsernas verkställbarhet och effektivitet, även genom att bland olika verkställighetsmetoder beakta en sanktionsbaserad mekanism som en sista utväg. Båda parter uppmanas att inte vänta till dess att översynsklausulen utlöses med att ta steg i riktning mot ett effektivt genomförande, för att säkerställa att detta avtal om ekonomiskt partnerskap är ett ”front running”-avtal som ger högsta möjliga skydd. Kommissionen uppmanas att övervaka de åtaganden som vidtagits inom kapitlet för handel och hållbar utveckling och att samarbeta med Japan beträffande deras genomförande, på grundval av kommissionens icke-officiella dokument i 15 punkter om kapitlen om genomförande av handel och hållbar utveckling.

14.  Europaparlamentet understryker att avtalet framhåller rätten för medlemsstaternas myndigheter att till fullo fastställa, tillhandahålla och reglera offentliga tjänster på lokal, regional eller nationell nivå, och att en negativ förteckning i enlighet med detta avtal inte hindrar myndigheter från att återföra privatiserade tjänster till den offentliga sektorn eller från att fritt utveckla nya samhällsnyttiga tjänster. Parlamentet anser som princip att ett upplägg med positiv förteckning såsom i WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal (Gats) är att föredra. Parlamentet noterar det åtagande som båda parter gjort i avtalet om ekonomiskt partnerskap om att skydda den offentliga vattenförvaltningen, som en del av det generella undantaget för offentliga tjänster.

15.  Europaparlamentet anser att åtaganden om marknadstillträde i gränsöverskridande tjänster, inklusive e-handel, sjötransporter, posttjänster, energi och telekommunikationer har potential att avsevärt stärka tjänstehandeln. Parlamentet anser att avtalet kommer att göra det lättare för företag i EU att tillhandahålla tjänster på den japanska marknaden genom att säkerställa en rättvisare behandling. Parlamentet påminner om att offentligpolitiska mål måste skyddas, inklusive på området cybersäkerhet, och att det politiska handlingsutrymmet måste bevaras för hantering av framtida regleringsutmaningar.

16.  Europaparlamentet påpekar att avtalet om ekonomiskt partnerskap sörjer för tillfällig gränsöverskridande rörlighet för yrkesverksamma (”mode 4”), vilket innebär ett åtagande för båda sidorna till företagsintern förflyttning av personal inom ca 40 sektorer och för oberoende yrkesutövare inom ca 20 sektorer, vilket underlättar förbindelserna mellan EU och Japan gällande utländska direktinvesteringar.

17.  Europaparlamentet understryker att avtalet bevarar den suveräna rätten att reglera finansbranschen och banksektorn av tillsyns- och regleringsskäl. Parlamentet uppmanar båda parter att utnyttja forumet för finansiell reglering för att förbättra det globala finanssystemet.

18.  Europaparlamentet välkomnar viktiga innovativa element, som t.ex. särskilda kapitel eller bestämmelser om Parisavtalet, om små och medelstora företag och om bolagsstyrning, med syfte att främja företagens sociala ansvar baserat på principerna inom G20 och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). Båda parter uppmanas att arbeta aktivt i riktning mot företagens sociala ansvar.

19.  Europaparlamentet understryker att regleringssamarbetet är frivilligt och att det inte på något sätt begränsar rätten att reglera, och erinrar om att motsvarande bestämmelser måste genomföras med full respekt för medlagstiftarnas befogenheter. Parlamentet välkomnar att kapitlet om regleringssamarbetet tydligt anger att de principer som fastställs i EUF-fördraget, t.ex. försiktighetsprincipen, måste respekteras fullt ut.

20.  Europaparlamentet efterlyser transparens om hur kommittén för regleringssamarbete fungerar samt en adekvat involvering av alla intressenter, i synnerhet fackföreningar och organisationer i det civila samhället, vilket bör ses som en förutsättning för att fortsätta att öka allmänhetens förtroende för avtalet och dess konsekvenser. Parlamentet betonar att parlamentet på regelbunden basis bör hållas informerat om beslut som fattas inom kommittén för regleringssamarbete.

21.  Europaparlamentet noterar att förhandlingarna fortsätter om ett separat investeringsavtal, vilket parlamentet noga kommer att övervaka. Parlamentet noterar att kommissionen har infört ett investeringsdomstolssystem i avtal med andra partner, i väntan på inrättandet av en multilateral investeringsdomstol. Parlamentet upprepar att mekanismen med det gamla, privata tvistlösningsverktyget ISDS är oacceptabel och att det inte finns något mandat att återgå till denna.

22.  Europaparlamentet välkomnar att EU och Japan den 17 juli 2018 framgångsrikt slutförde sina samtal om ett ömsesidigt beslut om en adekvat skyddsnivå och enades om att erkänna varandras system för dataskydd som ”likvärdiga”, vilket gör det möjligt för data att flöda säkert mellan EU och Japan. Parlamentet betonar den viktiga roll som de respektive dataskyddsmyndigheterna spelar i att värna om en tillfredsställande dataskyddsnivå. Parlamentet konstaterar att avtalet inkluderar en rendez-vous-klausul för att bedöma frågan om gränsöverskridande överföringar av data inom tre år och erkänner den digitala ekonomins ökande betydelse för tillväxt och arbetstillfällen. Parlamentet påminner om att alla handelsavtal till fullo måste respektera EU:s regelverk om dataskydd och skydd av privatlivet, inklusive den allmänna dataskyddsförordningen (förordning (EU) 2016/679), och betonar att alla framtida resultat måste vara föremål för parlamentets godkännande och skydda EU-medborgarnas grundläggande rättigheter.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöka samarbetet och samordningen med Japan inom multilaterala frågor, i nära samarbete med andra strategiska partner, för att försvara och vidareutveckla internationella standarder och ett öppet, rättvist och starkt multilateralt handelssystem baserat på respekt för WTO:s regler och andra internationella normer.

24.  Europaparlamentet betonar att 78 % av de EU-baserade företag som exporterar till Japan är mindre företag och välkomnar att avtalet om ekonomiskt partnerskap inkluderar ett separat kapitel om små och medelstora företag, så att de ska kunna gynnas maximalt av avtalet, nämligen genom klausuler som ålägger båda parterna transparens med avseende på marknadstillgång och utbyte av relevant information. Parlamentet efterfrågar att kontaktpunkterna för små och medelstora företag och webbplatsen för dessa inrättas skyndsamt för att säkerställa att relevant information om marknadstillträde görs tillgängligt för små och medelstora företag.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka att det överenskomna avlägsnandet av onödiga icke-tariffära åtgärder samt hanteringen av tullkvoter för jordbruksprodukter genomförs korrekt, samt att rapportera till parlamentet.

26.  Europaparlamentet uppmanar båda parter att säkerställa att arbetsmarknadens parter och det civila samhället involveras aktivt, i synnerhet genom en gemensam dialog med det civila samhället och den inhemska rådgivande gruppen. Kommissionen uppmanas att aktivt fastställa och utbyta bästa praxis med Japan om hur inhemska rådgivande grupper och den gemensamma dialogen fungerar. Båda parter uppmanas att garantera ett snabbt inrättande av välfungerande, effektiva och på ett balanserat sätt sammansatta inhemska rådgivande grupper med lämplig uppförandekod och att garantera att deras synpunkter beaktas på ett transparent sätt i de samråd mellan regeringar som avses i avtalet.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att involvera EU:s delegation till Japan under genomförandet av avtalet från början till slut. Parlamentet påminner om att EU‑delegationerna gör det möjligt att vidta snabba och direkta åtgärder för att garantera korrekt genomförande av handelsbestämmelserna samt att problem och hinder upptäcks snabbt och hanteras effektivt.

28.  Europaparlamentet förväntar sig full transparens gällande verksamheten i de sektorskommittéer som ska etableras enligt avtalet, både vad gäller parlamentet och allmänheten.

29.  Europaparlamentet åtar sig att noggrant övervaka genomförandet av avtalet i nära samarbete med kommissionen, intressenterna och de japanska parterna.

30.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Japan.

(1) EUT C 72 E, 11.3.2014, s. 16.
(2) EUT C 35, 31.1.2018, s. 21.
(3) EUT C 369, 11.10.2018, s. 22.
(4) Antagna texter, P8_TA(2018)0504.


Strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Japan ***
PDF 110kWORD 42k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan (08462/2018 – C8-0417/2018 – 2018/0122(NLE))
P8_TA(2018)0506A8-0383/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (08462/2018),

–  med beaktande av utkastet till det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan (08463/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 37 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 212.1 samt artikel 218.6 andra stycket a och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0417/2018),

–  med beaktande av sin resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2018(1) om utkastet till beslut,

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utrikesfrågor (A8-0383/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Japan.

(1) Antagna texter, P8_TA(0218)0507.


Strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Japan (resolution)
PDF 152kWORD 49k
Europaparlamentets resolution som inte avser lagstiftning av den 12 december 2018 med ett förslag till resolution om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av det strategiska partnerskapsavtalet mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan (08462/2018 – C8-0417/2018 – 2018/0122M(NLE))
P8_TA(2018)0507A8-0385/2018

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (08462/2018),

–  med beaktande av utkastet till strategiskt partnerskapsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Japan, å andra sidan(1) (08463/2018),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 37 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 212.1 samt artikel 218.6 andra stycket a och 218.8 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0417/2018),

–  med beaktande av det strategiska partnerskapsavtal mellan EU och Japan som undertecknades i Tokyo den 17 juli 2018,

–  med beaktande av det avtal om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Japan som undertecknades i Tokyo den 17 juli 2018,

–  med beaktande av det 25:e bilaterala toppmötet i Tokyo den 17 juli 2018 och dess gemensamma uttalande,

–  med beaktande av det första bilaterala toppmötet, som hölls i Haag 1991, och antagandet av en gemensam förklaring om förbindelserna mellan EG och Japan,

–  med beaktande av det 20:e toppmötet mellan EU och Japan 2010,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 19 september 2018 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken Förbindelserna mellan Europa och Asien – byggstenar för en EU-strategi,

–  med beaktande av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik, som vice ordföranden/den höga representanten offentliggjorde i juni 2016,

–  med beaktande av riktlinjerna om EU:s utrikes- och säkerhetspolitik i Ostasien, som godkändes av rådet den 15 juni 2012,

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Japans regering om vetenskapligt och tekniskt samarbete, vilket undertecknades 2009(2),

–  med beaktande av 2001 års handlingsplan för EU–Japan,

–  med beaktande av besöket av en ad hoc-delegation från utskottet för utrikesfrågor till Tokyo, Japan och Sydkorea den 3–6 april 2018,

–  med beaktande av det 38:e interparlamentariska mötet mellan EU och Japan i Tokyo den 9–10 maj 2018,

–  med beaktande av besöket av en ad hoc-delegation från underutskottet för försvar och säkerhet till Tokyo den 22–25 maj 2017,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 April 2014 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Japan(3),

–  med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 12 december 2018 om utkastet till beslut(4),

–  med beaktande av artikel 99.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0385/2018), och av följande skäl:

A.  EU och Japan har varit strategiska partner sedan 2003 och fortsätter att ha ett nära samarbete i många multilaterala forum.

B.  EU och Japan har, i egenskap av likasinnade globala partner, ett gemensamt särskilt ansvar för att främja fred, stabilitet, multilateralism, respekt för de mänskliga rättigheterna och välstånd och försvara den regelbaserade ordningen i en snabbt föränderlig värld.

C.  Omkring en tredjedel av den globala ekonomiska produktionen kommer att omfattas av det strategiska partnerskapsavtalet/frihandelsavtalet mellan EU och Japan.

D.  Den japanska regeringen har inlett reformer av säkerhetspolitiken som bland annat omfattar förstärkning av försvarsförmågan, en modernisering av alliansen med USA och samarbete med andra demokratier i och utanför regionen.

E.  Japans bidrag till internationell säkerhet och stabilitet har ökat. Landets nationella säkerhetsstrategi för 2013 hänvisar till aktiva bidrag till fred genom policyn ”Proactive Contribution to Peace”, som bygger på principen om internationellt samarbete.

F.  Japan är Natos äldsta partner och har undertecknat samarbetsavtal om sekretessbelagda uppgifter, it-säkerhet, åtgärder för att motverka sjöröveri, katastrofhjälp och humanitärt bistånd.

G.  Japan har under de senaste decennierna lovordats internationellt för sin politik för militär återhållsamhet, vilket inte på något sätt har hindrat landet från att bli en av världens viktigaste ekonomiska och politiska aktörer.

H.  Japan har efter det att USA dragit sig ur lett ansträngningarna för att se över Stillahavspartnerskapet (TPP), och ratificerade det reviderade avtalet – det övergripande och progressiva avtalet för Stillahavspartnerskapet (CPTPP eller TPP-11) – i juli 2018. Landet har också visat intresse för det regionala övergripande ekonomiska partnerskapet, som inbegriper Kina.

I.  Japan är en aktiv medlem av Asiatiska utvecklingsbanken (AsDB), Afrikanska utvecklingsbanken (AfDB), Interamerikanska utvecklingsbanken (IDB), FN:s ekonomiska och sociala kommission för Asien och Stillahavsområdet (ESCAP) och andra av FN:s fackorgan samt Asien–Europa-toppmötet (Asem) och Asia Cooperation Dialogue (ACD). Japan är medlem av Världshandelsorganisationen (WTO), Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), Internationella banken för återuppbyggnad och utveckling (IBRD), Internationella valutafonden (IMF), G7 och G20.

J.  Den japanska regeringen godkände en ny stadga för utvecklingssamarbete i februari 2015.

Avtalet och förbindelserna mellan EU och Japan

1.  Europaparlamentet välkomnar ingåendet av utkastet till strategiskt partnerskapsavtal, som utgör en rättsligt bindande ram, stärker de bilaterala förbindelserna mellan EU och Japan och ökar samarbetet på fler än 40 områden, såsom utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet främjande av fred och stabilitet, nödhjälpsinsatser, global utveckling och humanitärt bistånd, ekonomiska frågor, forskning, innovation, utbildning, livsmedelssäkerhet, jordbrukspolitik, IKT-politik, rymdteknik, kultur och idrott, samt vad gäller globala utmaningar som kräver global samordning såsom klimatförändringar, migration, it-hot, folkhälsa, gränsöverskridande brottslighet, fredsbyggande insatser, kris- och katastrofhantering och kampen mot terrorism.

2.  Europaparlamentet framhåller kopplingarna mellan det strategiska partnerskapsavtalet och avtalet om ekonomiskt partnerskap, världens mest omfattande bilaterala frihandelsavtal. Parlamentet anser att ingåendet av de två avtalen är en uppgradering i termer av partnerskap, med målet att uppnå konkreta fördelar för invånarna i EU och Japan, samt stöder ytterligare samarbete i multilaterala forum. Parlamentet välkomnar den ömsesidiga respekten och det ömsesidiga förtroendet, som stärktes under förhandlingsprocessen.

3.  Europaparlamentet välkomnar hänvisningen i artikel 1.3 i det strategiska partnerskapsavtalet till en parlamentarisk dimension som syftar till att stärka partnerskapet genom dialog och samarbete på områdena politiska frågor, utrikes- och säkerhetspolitik och annat sektoriellt samarbete. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att Japans parlament (diet) och Europaparlamentet fortsätter att utveckla parlamentarisk kontroll och dialog, med målet att säkerställa att det avtalsstadgade samarbetet genomförs. Europaparlamentet bör övervaka den gemensamma kommitténs sammanträden och dokumentationen från dessa. Parlamentet efterlyser med kraft fortsatt delaktighet och främjande av egenansvar från det civila samhällets sida i genomförandet av det strategiska partnerskapsavtalet. Parlamentet ger på nytt uttryck för sin bestämda uppfattning att den konkreta formen av allmänt och sektoriellt samarbete i princip bör baseras på de hållbarhetsmål som ska genomföras senast 2030 och som antagits gemensamt av FN och även godkänts av de avtalsslutande parterna.

4.  Europaparlamentet betonar behovet att samarbeta på multilateral nivå för att främja anslutning till vapenhandelsfördraget och genomförandet av icke-spridningsfördraget, förhindra spridning av massförstörelsevapen, bekämpa terrorism och bekämpa straffrihet för de allvarligaste brotten mot internationell rätt och kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

5.  Europaparlamentet påminner om att det behövs en omfattande och konsekvent diplomatisk, ekonomisk, kulturell och säkerhetsorienterad strategi i utvecklingsländerna där säkerhet och utveckling går hand i hand – en vision som delas av EU och Japan.

Mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

6.  Europaparlamentet bekräftar på nytt det gemensamma åtagandet att respektera mänskliga rättigheter, demokrati, grundläggande friheter, goda styrelseformer, rättsstatsprincipen och gemensamma värden fastställda i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna samt att samarbeta för globalt främjande av och skydd för dessa värden och en regelbaserad världsordning.

7.  Europaparlamentet konstaterar att Japan inte har ratificerat två grundläggande ILO‑konventioner (om diskriminering och avskaffande av tvångsarbete) och välkomnar Japans beslut att inrätta en interministeriell ram för genomförande av åtaganden om hållbar utveckling inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap, inbegripet ratificeringen av dylika konventioner.

8.  Europaparlamentet betonar behovet av ytterligare samarbete om kvinnors rättigheter för att säkerställa att uppnående av jämställdhet är ett av partnerskapets viktigaste mål. Parlamentet uppmuntrar Japans parlament (diet) att fortsätta arbetet med lagstiftning mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

9.  Europaparlamentet fördömer att dödsstraffet fortfarande är en rättslig påföljd i Japan och att avrättningar verkställs utan någon föregående varning till de intagna. Parlamentet betonar att FN-kommittén mot tortyr har kritiserat denna praxis för den psykiska påfrestning som den orsakar för de intagna och deras familjer. Parlamentet stöder FN:s insatser för att fasa ut dödsstraffet och uppmanar EU att inleda en dialog med den japanska regeringen om ett moratorium för dödsstraffet i syfte att slutligen avskaffa det.

Regionala och internationella förbindelser

10.  Europaparlamentet påminner om att man i EU:s globala strategi från 2016 fastställde ett direkt samband mellan europeiskt välstånd och säkerhet i Asien och uppmanade EU att ge större konkreta bidrag och samarbeta med partner som Japan för att främja fred på Koreahalvön och – detta en mycket viktig fråga – på fredlig väg lösa havstvister och territoriella konflikter i Öst- och Sydkinesiska havet på grundval av internationell rätt och internationella konventioner. Parlamentet understryker vikten av förtroendeskapande åtgärder och förebyggande diplomati, och betonar att friheten för internationell sjöfart måste respekteras. Parlamentet välkomnar mötet med premiärminister Abe och president Xi i Peking den 26 oktober 2018 och tillkännagivandet av ett åtagande om att inleda ett nytt kapitel i förbindelserna, som ett steg i riktning mot att förbättra de bilaterala förbindelserna och minska de regionala spänningarna.

11.  Europaparlamentet konstaterar att Kinas och Rysslands inflytande i Asien och Stillahavsområdet är en stor säkerhetsutmaning för Japan, liksom för EU:s intressen, och välkomnar därför åtagandena i det strategiska partnerskapsavtalet om att fördjupa säkerhetssamarbetet mellan EU och Japan som ett skydd mot sådana hot.

12.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av Japans representation vid Nato den 1 juli 2018.

13.  Europaparlamentet välkomnar EU:s nya strategi för att förbättra förbindelserna med Asien genom att främja dialog, stabilitet, regionalt och internationellt samarbete, driftskompatibla transport- och energinät och digitala nät samt direkta personkontakter. Parlamentet understryker de möjligheter som konnektivitet erbjuder för ökade utbyten på områdena utbildning, vetenskap, forskning och kultur.

14.  Europaparlamentet efterlyser en utvidgning av det bilaterala samarbetet mellan EU och Japan och det plurilaterala samarbetet med Sydkorea, Nordkorea, USA och Kina för att stödja insatserna för att säkerställa fred och stabilitet i regionen, fredlig samexistens på Koreahalvön samt en fullständig, irreversibel och kontrollerbar kärnvapennedrustning i Nordkorea. Parlamentet ger uttryck för vikten av ett utökat samarbete och goda grannförbindelser mellan Japan och Sydkorea, eftersom detta skulle kunna bidra till regional stabilitet och utgöra ett svar på säkerhetsrisker såsom Nordkorea. Parlamentet förbinder sig att stödja fortsatta internationella påtryckningar mot Nordkorea för att säkerställa att konkreta åtgärder vidtas för kärnvapennedrustning. Parlamentet stöder det internationella samarbetet för att lösa frågan om saknade japanska medborgare som befaras ha förts bort av den nordkoreanska regimen. Parlamentet betonar att stabilitet i nordöstra Asien är av centralt intresse även för Europa.

15.  Europaparlamentet föreslår att EU och Japan samarbetar för att öka Aseans kapacitet när det gäller den regionala integrations- och samarbetsagendan och förmågan att lösa konflikter i regionen tillsammans, och för att stärka Aseans nuvarande centrala roll i den multilaterala ordningen i Sydostasien. Parlamentet stöder beslutet från det 33:e forumet för Asean och Japan i Tokyo om att ytterligare stärka banden och ta itu med regionala och internationella frågor av gemensamt intresse och att samarbeta för att främja fred och stabilitet. Parlamentet anser att främjandet och skyddet av de mänskliga rättigheterna effektivt bidrar till dessa båda mål. Parlamentet efterlyser synergier mellan Japans strategi för regionen Indiska oceanen/Stilla havet ”Free and Open Indo-Pacific” och EU:s initiativ, inbegripet EU:s investeringsplan och EU:s utvidgade transeuropeiska transportnät, för att främja globalt samarbete i fråga om konnektivitet.

16.  Europaparlamentet noterar Japans ambition att bli icke-permanent medlem i FN:s säkerhetsråd för perioden 2023–2024, och välkomnar landets bidrag till FN på områden såsom nedrustning och icke-spridning, fredsbevarande och fredsbyggande insatser samt säkerhet.

Sektoriellt samarbete

17.  Europaparlamentet framhåller de möjligheter och den dynamik som det strategiska partnerskapsavtalet ger när det gäller att utveckla kulturella förbindelser och samarbeta på områdena unga, utbildning och idrott. Parlamentet noterar de få direkta personkontakter som förekommer i nuläget och de språkliga hinder som föreligger, och föreslår ytterligare investeringar för att främja ett samspel mellan medborgarna, utbildningsrelaterad och kulturell dialog, akademiska rörlighetsprogram inom ramen för Erasmus+ samt offentlig diplomati som ett bidrag till ömsesidig förståelse och kulturell mångfald.

18.  Europaparlamentet riktar uppmärksamheten på den drivkraft som det strategiska partnerskapsavtalet utgör när det gäller att främja sektoriellt samarbete om konsumentskydd och utbyten i fråga om reglerings- och tillsynsordningar för finanssektorn.

19.  Europaparlamentet anser att EU och Japan, i egenskap av ledande globala givare med en lång historia av offentligt utvecklingsbistånd till mindre utvecklade länder i Östasien och, på senare tid, Afrika, Mellanöstern och Latinamerika, är naturliga partner – tillsammans med mottagarländernas regeringar – i arbetet med att samordna biståndet och säkerställa konsekvens. Parlamentet betonar att huvudsyftet med utvecklingsbiståndet är att minska fattigdomen genom att uppnå målen för hållbar utveckling, och ser fram emot ett ömsesidigt samarbete för att uppnå dessa mål.

20.  Europaparlamentet välkomnar att Japan 2016 ratificerade Parisavtalet om klimatförändringar, och kräver att avtalet genomförs effektivt och att Japan tar ledningen när det gäller att proaktivt bekämpa klimatförändringarna och öka insatserna för att begränsa dem. EU och Japan uppmanas att intensifiera samarbetet på området för hållbar energi, t.ex. när det gäller att utveckla utsläppssnåla transporter. Parlamentet understryker att utrikesministerns rådgivande panel om klimatförändringar i februari 2018 lade fram sin rapport, där behovet av en energiövergång till förnybar energi stod i centrum för Japans energidiplomatiska strategi.

21.  Europaparlamentet välkomnar införandet av hållbart skogsbruk i avtalet och ser fram emot ytterligare utbyte av god praxis gällande olaglig skogsavverkning, med utgångspunkt i erfarenheterna från EU:s timmerförordning, i syfte att införa obligatorisk tillbörlig aktsamhet i japansk lagstiftning.

22.  Europaparlamentet beklagar Japans försök att sätta stopp för moratoriet för kommersiell valfångst vid Internationella valfångstkommissionens (IWC) möten i september 2018, och efterlyser ett tillfälligt stopp för valfångst för vetenskapliga ändamål.

23.  Europaparlamentet betonar att Japan är världens näst största kosmetikamarknad. Parlamentet påminner om att tester av kosmetika på djur och försäljning av importerade kosmetiska produkter som testats på djur är förbjudna i EU. I detta sammanhang uppmuntrar parlamentet parterna att utbyta information och samarbeta för att sätta stopp för kosmetikatester på djur i Japan.

24.  Europaparlamentet betonar vikten av att bevara den biologiska mångfalden och uppmuntrar Japan att häva sina reservationer mot konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites).

25.  Europaparlamentet efterlyser en skyndsam ratificering av den preliminära överenskommelsen i EU-medlemsstaternas parlament och ett grundligt genomförande av den inom alla sektorer.

o
o   o

26.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament och Japans regering och parlament (diet).

(1) EUT L 216, 24.8.2018, s. 1.
(2) EUT L 90, 6.4.2011, s. 2.
(3) EUT C 443, 22.12.2017, s. 49.
(4) Antagna texter, P8_TA(2018)0506.


Europa–Medelhavsavtalet om luftfart mellan EU och Jordanien (Kroatiens anslutning) ***
PDF 112kWORD 43k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 december 2018 om utkastet till rådets beslut om ingående på unionens och dess medlemsstaters vägnar av ett protokoll om ändring av Europa–Medelhavsavtalet om luftfart mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska Konungariket Jordanien, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (07067/2015 – C8-0189/2016 – 2015/0003(NLE))
P8_TA(2018)0508A8-0371/2018

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07067/2015),

–  med beaktande av utkastet till protokoll om ändring av Europa‑Medelhavsavtalet om luftfart mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Hashemitiska Konungariket Jordanien, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (07066/2015),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 100.2 samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8‑0189/2016),

–  med beaktande av artikel 99.1 och 99.4 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för transport och turism (A8‑0371/2018).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Hashemitiska konungariket Jordanien.


Inrättande av Horisont Europa – fastställande av dess regler för deltagande och spridning ***I
PDF 444kWORD 147k
Europaparlamentets ändringar antagna den 12 december 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation, och om dess regler för deltagande och spridning (COM(2018)0435 – C8-0252/2018 – 2018/0224(COD))(1)
P8_TA(2018)0509A8-0401/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Det är unionens mål att stärka EU:s vetenskapliga och tekniska grund och främja konkurrenskraften, också inom industrin, och samtidigt främja all forsknings- och innovationsverksamhet för att förverkliga EU:s strategiska prioriteringar, vilka i förlängningen syftar till att främja fred, unionens värden och medborgarnas välbefinnande.
(1)  Det är unionens mål att stärka EU:s vetenskapliga spetskompetens och tekniska grund där forskare, vetenskapliga kunskaper och teknik cirkulerar fritt och främja konkurrenskraften, också inom industrin, i syfte att stärka det europeiska forskningsområdet och samtidigt främja all forsknings- och innovationsverksamhet för att förverkliga EU:s strategiska prioriteringar och åtaganden, vilka i förlängningen syftar till att främja fred, unionens värden och medborgarnas välbefinnande.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  För att åstadkomma vetenskapliga, ekonomiska och samhälleliga effekter i linje med detta allmänna mål bör EU investera i forskning och innovation genom Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027 (nedan kallat programmet) för att stödja skapande och spridning av högkvalitativ kunskap och teknik, stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra unionens politik, stödja spridningen av innovativa lösningar inom industri och samhälle i syfte att hantera globala utmaningar och främja industrins konkurrenskraft, främja alla typer av innovation, inklusive banbrytande innovation, förbättra marknadslanseringen av innovativa lösningar, samt optimera investeringarna för att öka effekterna inom ett förstärkt europeiskt forskningsområde.
(2)  För att åstadkomma vetenskapliga, ekonomiska och samhälleliga effekter i linje med detta allmänna mål och maximera mervärdet för EU av dess investeringar i FoU och innovation bör EU investera i forskning och innovation genom Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation 2021–2027 (nedan kallat programmet) för att stödja skapande, spridning och överföring av högkvalitativ kunskap och teknik inom unionen, stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att hantera globala utmaningar, bland annat målen för hållbar utveckling samt klimatförändringarna, och när det gäller att utveckla, stödja och genomföra unionens politik, stödja spridningen av innovativa och hållbara lösningar inom unionens industri och samhälle i syfte att skapa sysselsättning och främja den ekonomiska tillväxten och industrins konkurrenskraft. Programmet bör främja alla typer av innovation, förbättra marknadslanseringen av innovativa lösningar och optimera investeringarna.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2a (nytt)
(2a)  Programmet bör bidra till uppnåendet av övergripande mål om att 3 % av unionens BNP ska investeras i forskning och utveckling, i enlighet med det överordnade målet inom Europa 2020-strategin. För att målet ska uppnås måste medlemsstaterna och den privata sektorn komplettera programmet med egna och förstärkta investeringar i forskning, utveckling och innovation.
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 3
(3)  Främjandet av den forsknings- och innovationsverksamhet som anses nödvändig för att förverkliga EU:s policymål bör beakta innovationsprincipen såsom den formuleras i kommissionens meddelande av den 15 maj 2018, En förnyad EU-agenda för forskning och innovation – EU:s tillfälle att forma sin framtid, (COM(2018) 306 final).
(3)  Främjandet av den forsknings- och innovationsverksamhet som anses nödvändig för att förverkliga EU:s policymål bör beakta innovationsprincipen som en central drivkraft för att snabbare och mer intensivt omvandla EU:s stora kunskapstillgångar till innovationer.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 4
(4)  Öppen vetenskap, öppen innovation och öppenhet mot världen utgör allmänna principer som bör garantera kvalitet och effekter av EU:s investeringar i forskning och innovation. De bör följas vid genomförandet av programmet, särskilt vid den strategiska planeringen för pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”.
(4)  Att fortsätta med ”öppen vetenskap, öppen innovation och öppenhet mot världen” samtidigt som man tryggar unionens vetenskapliga och samhällsekonomiska intressen bör garantera kvalitet och effekter av EU:s investeringar i forskning och innovation och stärka alla medlemsstaters forsknings- och innovationskapacitet. Detta torde medföra ett välavvägt genomförande av programmet.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 5
(5)  Öppen vetenskap, inklusive öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer och forskningsdata, har potential att öka vetenskapens kvalitet, effekter och fördelar och påskynda utvecklingen av kunskap genom att göra den pålitligare, effektivare och mer exakt samt begripligare för samhället och mer i linje med samhälleliga utmaningar. Bestämmelser bör fastställas för att säkerställa att stödmottagarna ger öppen och kostnadsfri åtkomst till fackgranskade vetenskapliga publikationer, forskningsdata och andra forskningsresultat på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, så tidigt som möjligt i spridningsprocessen och på ett sätt som möjliggör största möjliga användning och återanvändning. Mer tonvikt bör läggas på framför allt en ansvarsfull hantering av forskningsdata; denna bör följa Fairprinciperna om sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet, särskilt genom integrering av datahanteringsplaner. Stödmottagarna bör i förekommande utnyttja de möjligheter som det europeiska öppna forskningsmolnet erbjuder och även ansluta sig till andra principer och metoder för öppen vetenskap.
(5)  Öppen vetenskap har potential att öka vetenskapens kvalitet, effekter och fördelar och påskynda utvecklingen av kunskap genom att göra den pålitligare, effektivare och mer exakt samt begripligare för samhället och mer i linje med samhälleliga utmaningar. Bestämmelser bör fastställas för att säkerställa att stödmottagarna ger öppen och kostnadsfri åtkomst till fackgranskade vetenskapliga publikationer, forskningsdata och andra forskningsresultat på ett öppet och icke-diskriminerande sätt, så tidigt som möjligt i spridningsprocessen och på ett sätt som möjliggör största möjliga användning och återanvändning. Vad gäller forskningsdata bör principen ”så öppen som möjligt och så begränsad som nödvändigt” råda, varvid man erkänner behovet av differentierade åtkomstregler beroende på EU:s samhällsekonomiska intresse, immateriella rättigheter, skydd av och konfidentialitet avseende personuppgifter, säkerhetshänsyn och andra legitima intressen. Mer tonvikt bör läggas på en ansvarsfull hantering av forskningsdata; denna bör följa Fairprinciperna om sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet, särskilt genom integrering av datahanteringsplaner. Stödmottagarna bör i förekommande utnyttja de möjligheter som det europeiska öppna forskningsmolnet samt den europeiska datainfrastrukturen erbjuder och även ansluta sig till andra principer och metoder för öppen vetenskap. Ömsesidig öppen åtkomst bör uppmuntras i internationella avtal om vetenskapligt och tekniskt samarbete och i relevanta associeringsavtal.
Ändring 7
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Stödmottagare bland små och medelstora företag bör uppmuntras att utnyttja befintliga instrument såsom helpdesken för små och medelstora företag avseende immateriella rättigheter, som hjälper små och medelstora företag från EU både att skydda och hävda sina immateriella rättigheter genom att den utan kostnad tillhandahåller information och tjänster i form av konfidentiell rådgivning om immateriella rättigheter och närliggande frågor samt utbildning, material och online-resurser.
Ändring 8
Förslag till förordning
Skäl 6
(6)  Programmets utformning och konstruktion bör svara mot behovet av att skapa en kritisk massa av verksamheter som får stöd, inom hela EU och genom internationellt samarbete, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling. Genomförandet av programmet bör förstärka strävan att uppnå detta syfte.
(6)  Programmets utformning och konstruktion bör svara mot behovet av att skapa en kritisk massa av verksamheter som får stöd, inom hela EU och genom internationellt samarbete, samtidigt som man säkerställer att samtliga medlemsstater deltar i programmet, i linje med FN:s mål för hållbar utveckling och Parisavtalet. Genomförandet av programmet bör förstärka strävan att uppnå detta syfte.
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Verksamhet som stöds inom ramen för programmet bör bidra till uppnåendet av EU:s mål och prioriteringar, övervakningen och bedömningen av framstegen mot dessa mål och prioriteringar, liksom till utvecklingen av reviderade eller nya prioriteringar.
(7)  Verksamhet som stöds inom ramen för programmet bör bidra till uppnåendet av EU:s och programmets mål, prioriteringar och åtaganden, övervakningen och bedömningen av framstegen mot dessa mål, prioriteringar och åtaganden, liksom till utvecklingen av reviderade eller nya prioriteringar.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 7a (nytt)
(7a)   Programmet ska eftersträva anpassning till befintliga europeiska färdplaner och strategier för forskning och utveckling.
Ändring 11
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Programmet bör upprätthålla en balans mellan finansiering enligt principen nedifrån och upp (forskar- eller innovatörsdriven) respektive uppifrån och ned (bestämd av strategiskt fastställda prioriteringar), beroende på typen av forsknings- och innovationsgrupper som deltar, verksamheternas karaktär och syfte samt de eftersträvade effekterna. Kombinationen av dessa faktorer bör avgöra valet av strategi för varje del av programmet, vilka alla bidrar till samtliga av programmets allmänna och särskilda mål.
(8)  Programmet bör upprätthålla en balans mellan finansiering enligt principen nedifrån och upp (forskar- eller innovatörsdriven) respektive uppifrån och ned (bestämd av strategiskt fastställda prioriteringar), beroende på typen av forsknings- och innovationsgrupper som deltar inom hela EU, framgångsgraden per verksamhetsområde, verksamheternas karaktär och syfte, subsidiaritetsprincipen samt de eftersträvade effekterna. Kombinationen av dessa faktorer bör avgöra valet av strategi för varje del av programmet, vilka alla bidrar till samtliga av programmets allmänna och särskilda mål.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 8a (nytt)
(8a)  Det bör inom ett antal forsknings- och innovationsåtgärder tillämpas en extra snabb tillgång till forskning och innovation, där tiden för beviljande inte bör överstiga sex månader. Detta bör göra det möjligt för små samarbetskonsortier som täcker verksamheter från grundforskning till marknadsintroduktion att få snabbare tillgång till finansiering enligt ”nedifrån och upp”-modellen.
Ändring 13
Förslag till förordning
Skäl 8b (nytt)
(8b)  Programmet bör stödja alla etapper av forskning och innovation, särskilt inom ramen för samverkansprojekt. Grundforskning är en väsentlig tillgång och en viktig förutsättning för att EU i större utsträckning ska kunna locka till sig de bästa forskarna i syfte att bli en global knutpunkt för spetskompetens. Det bör råda god balans mellan grundforskning och tillämpad forskning. Tillsammans med innovation kommer detta att stärka unionens ekonomiska konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 8c (nytt)
(8c)  För att Horisont Europa ska få så stort genomslag som möjligt bör olika slags tvärvetenskapliga förhållningssätt beaktas som en förutsättning för stora vetenskapliga framsteg.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 8d (nytt)
(8d)  Samverkan med samhället bör främjas genom ansvarsfull forskning och innovation som en övergripande beståndsdel, med målet att bygga upp ett effektivt samarbete mellan vetenskapen och samhället. På detta sätt skulle alla samhällsaktörer (forskare, allmänheten, beslutsfattare, företag, organisationer inom tredje sektorn osv.) få möjlighet att arbeta tillsammans under hela forsknings- och innovationsprocessen för att bättre anpassa både processen och dess resultat till det europeiska samhällets värderingar, behov och förväntningar.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 9
(9)  Forskningsverksamhet som genomförs inom pelaren ”öppen vetenskap” bör fastställas enligt vetenskapens behov och möjligheter. Forskningsagendan bör fastställas i nära samarbete med forskarsamfundet. Forskningen bör finansieras på grundval av kompetens.
(9)  Forskningsverksamhet som genomförs inom pelaren ”vetenskaplig spetskompetens och öppen vetenskap” bör fastställas enligt vetenskapens behov och möjligheter. Forskningsagendan bör fastställas i nära samarbete med forskarsamfundet och bland annat fokusera på att locka till sig nya forsknings- och innovationstalanger, unga forskare, och samtidigt stärka det europeiska forskningsområdet och förhindra kompetensflykt. Forskningen bör finansieras på grundval av kompetens.
Ändring 17
Förslag till förordning
Skäl 10
(10)  Pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” bör inrättas genom kluster för forskning och innovation i syfte att maximera integrationen mellan de olika verksamhetsområdena och samtidigt garantera en hög och hållbar nivå hos effekten i förhållande till de resurser som används. Denna pelare kommer att främja tvärvetenskapligt, sektorsövergripande, tvärpolitiskt och gränsöverskridande samarbete för att nå FN:s mål för hållbar utveckling och stärka konkurrenskraften för EU:s industri.
(10)  Pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” bör inrättas genom kluster för forskning och innovation i syfte att maximera integrationen mellan de olika verksamhetsområdena och samtidigt garantera en hög och hållbar nivå hos effekten för EU i förhållande till de resurser som används. Denna pelare kommer att främja tvärvetenskapligt, sektorsövergripande, tvärpolitiskt och gränsöverskridande samarbete för att nå FN:s mål för hållbar utveckling och EU:s åtaganden enligt Parisavtalet och vid behov för att hantera samhällsutmaningar samt stärka konkurrenskraften för EU:s industri. Verksamheterna inom denna pelare bör omfatta hela skalan av forsknings- och innovationsverksamheter, inbegripet FoU, pilotstudier, demonstration och stöd till offentlig upphandling, standardiseringsförberedande forskning och fastställande av standarder samt spridning på marknaden av innovationer, i syfte att säkerställa att Europa behåller sin spetsposition inom forskning på strategiskt fastställda prioriterade områden.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 11
(11)  Fullt engagemang från industrins sida i programmet, på alla nivåer från den enskilde entreprenören, via små och medelstora företag, till stora företag, bör utgöra en av de viktigaste kanalerna för att förverkliga programmets mål, och särskilt för att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning. Industrin bör bidra till de perspektiv och prioriteringar som fastställts i den strategiska planeringsprocessen, och denna bör i sin tur stödja utarbetandet av arbetsprogram. Ett sådant engagemang från industrin bör leda till att dess deltagande i de åtgärder som stöds hamnar på nivåer som minst motsvarar dem i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1291/201313.
(11)  Industrins fulla och omgående engagemang i programmet, på alla nivåer från den enskilde entreprenören, via små och medelstora företag, till stora företag, bör upprätthållas, särskilt för att skapa hållbar tillväxt och sysselsättning inom EU genom att stärka det offentlig-privata samarbetet och öka den privata sektorns investeringar i forskning och innovation.
__________________
13
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)   Samråd med många olika berörda parter, inklusive det civila samhället och industrin, bör bidra till de perspektiv och prioriteringar som fastställs genom den strategiska planeringsprocessen. Detta bör resultera i periodiska strategiplaner för forskning och innovation som antas genom delegerade akter. Dessa strategiplaner bör sedan förverkligas genom utarbetandet av arbetsprogram.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Det är viktigt att hjälpa industrin att förbli eller bli världsledande när det gäller innovation, digitalisering och utfasning av fossila bränslen, särskilt genom investeringar i viktig möjliggörande teknik som kommer att ligga till grund för morgondagens företag. Programmets åtgärder bör användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, och de ska också ha ett klart europeiskt mervärde. Detta kommer att garantera att åtgärderna inom programmet är förenliga med EU:s regler för statligt stöd, och därmed undvika onödig snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden.
(12)  Det är viktigt att hjälpa EU:s industri att förbli eller bli världsledande när det gäller innovation, digitalisering och utfasning av fossila bränslen, särskilt genom investeringar i viktig möjliggörande teknik som kommer att ligga till grund för morgondagens företag. Viktig möjliggörande teknik kommer att spela en central roll i den andra pelaren, ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” och bör kopplas närmare samman med flaggskeppsinitiativen för framtida och ny teknik, så att forskningsprojekt kan täcka hela innovationskedjan. Programmets verksamhet bör spegla unionens industripolitiska strategi i syfte att åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer och öka investeringarna på ett proportionellt och insynsvänligt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering . Den bör också ha ett klart europeiskt mervärde och ge offentlig avkastning på investeringar. Detta kommer att garantera att åtgärderna inom programmet är förenliga med EU:s regler för statligt stöd på områdena FoU och innovation, vilka bör ändras för att uppmuntra till innovation.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Små och medelstora företag utgör en viktig källa till innovation och tillväxt i Europa. Därför behövs det många små och medelstora företag, enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG, som deltagare i Horisont Europa. Baserat på bästa praxis från Horisont 2020 bör Horisont Europa fortsätta att uppmuntra små och medelstora företag att delta i ramprogrammet på ett integrerat sätt. Det bör föreskrivas adekvata åtgärder och budgetbestämmelser, bland annat tillämpning av ett instrument för en enda mottagare som till fullo följer nedifrån-och-upp-principen och som riktar sig till små och stora företag som utför inkrementell innovation, med särskilda öppna ansökningsomgångar under de olika stadierna i innovationscykeln.
Ändring 22
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Programmet bör stödja forskning och innovation på ett integrerat sätt och uppfylla alla Världshandelsorganisationens relevanta bestämmelser. Begreppet forskning, inklusive experimentell utveckling, bör användas i enlighet med Frascatimanualen som tagits fram av OECD, medan begreppet innovation bör användas i enlighet med Oslomanualen som tagits fram av OECD och Eurostat i enlighet med ett brett synsätt som också omfattar social innovation. OECD-definitionerna av teknisk mognadsgrad (TRL) bör också fortsättningsvis, liksom i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020, beaktas vid klassificeringen av teknisk forskning, produktutveckling och demonstrationsverksamhet, liksom definitionen av typ av åtgärd som återfinns i ansökningsomgångarna. I princip bör bidrag inte beviljas för åtgärder vars verksamheter överstiger teknisk mognadsgrad 8. Arbetsprogrammet för en viss ansökningsomgång inom pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” kan bevilja bidrag till storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion.
(13)  Programmet bör stödja forskning och innovation på ett integrerat sätt och uppfylla alla Världshandelsorganisationens relevanta bestämmelser. Begreppet forskning, inklusive experimentell utveckling, bör användas i enlighet med Frascatimanualen som tagits fram av OECD, medan begreppet innovation bör användas i enlighet med Oslomanualen som tagits fram av OECD och Eurostat i enlighet med ett brett synsätt som också omfattar social innovation, design och kreativitet. OECD-definitionerna av teknisk mognadsgrad (TRL) bör beaktas också fortsättningsvis, liksom i det tidigare ramprogrammet Horisont 2020. Arbetsprogrammet för en viss ansökningsomgång inom pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” kan bevilja bidrag till storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion.
Ändring 23
Förslag till förordning
Skäl 14
(14)  Kommissionens meddelande om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 (COM(2018)0002) innehöll ett antal rekommendationer för programmet, inklusive dess regler för deltagande och spridning, med utgångspunkt i erfarenheterna från det förra programmet samt synpunkter från EU-institutionerna och berörda parter. Dessa rekommendationer inkluderar att öka investeringarna så att man uppnår en kritisk massa och maximerar effekten, att stödja banbrytande innovation, att prioritera EU-investeringar i forskning och innovation på områden med stort mervärde, t.ex. genom uppdragsinriktning, medborgarinflytande och bred kommunikation, att rationalisera EU:s finansieringslandskap, bl.a. genom att effektivisera de olika partnerskapsinitiativen och systemen för samfinansiering, att utveckla fler och mer konkreta synergier mellan EU:s olika finansieringsinstrument, särskilt i syfte att öka mobiliseringen av underutnyttjad forsknings- och innovationspotential i EU, att stärka det internationella samarbetet och öka öppenheten mot tredjeländers deltagande, och att fortsätta förenklingsarbetet utifrån erfarenheterna från genomförandet av Horisont 2020.
(14)  Kommissionens meddelande om den preliminära utvärderingen av Horisont 2020 (COM(2018)0002) och Europaparlamentets betänkande om bedömningen av genomförandet av Horisont 2020 inför halvtidsutvärderingen och förslaget till det nionde ramprogrammet (2016/2147(INI)) innehåller ett antal rekommendationer för programmet, inklusive dess regler för deltagande och spridning, med utgångspunkt i erfarenheterna från det förra programmet samt synpunkter från EU-institutionerna och berörda parter. Dessa rekommendationer inkluderar att öka investeringarna så att man uppnår en kritisk massa och maximerar effekten, att stödja banbrytande innovation, att prioritera EU-investeringar i forskning och innovation på områden med stort mervärde, t.ex. genom uppdragsinriktning, ett fullständigt, medvetet och omgående medborgarinflytande och bred kommunikation, att rationalisera EU:s finansieringslandskap för att till fullo utnyttja alla medlemsstaters forsknings- och innovationspotential, bl.a. genom att effektivisera de olika partnerskapsinitiativen och systemen för samfinansiering, att utveckla fler och mer konkreta synergier mellan EU:s olika finansieringsinstrument, särskilt i syfte att öka mobiliseringen av underutnyttjad forsknings- och innovationspotential i EU, att bättre inbegripa forskningsinfrastrukturer som finansieras av EU – särskilt via Eruf – i programmets projekt, att stärka det internationella samarbetet och öka öppenheten mot tredjeländers deltagande, samtidigt som EU:s intresse skyddas och alla medlemsstaters deltagande i programmet breddas, och att fortsätta förenklingsarbetet utifrån erfarenheterna från genomförandet av Horisont 2020.
Ändring 24
Förslag till förordning
Skäl 15
(15)  Programmet bör eftersträva synergier med andra EU-program när det gäller alltifrån utformning och strategisk planering till projekturval, förvaltning, kommunikation, spridning och utnyttjande av resultat, övervakning, revision och styrelseformer. I syfte att undvika överlappningar och duplicering och öka EU-finansieringens genomslagskraft kan överföringar från andra unionsprogram till verksamhet inom Horisont Europa göras. I sådana fall kommer de att omfattas av reglerna för Horisont Europa.
(15)  Sammanhållningspolitiken bör även fortsättningsvis bidra till forskning och innovation. Därför måste särskild uppmärksamhet ägnas åt samordning och komplementaritet mellan de två EU-politikområdena. Programmet bör eftersträva harmonisering av reglerna och synergier med andra EU-program som avses i bilaga IV till denna förordning när det gäller alltifrån utformning och strategisk planering till projekturval, förvaltning, kommunikation, spridning och utnyttjande av resultat, övervakning, revision och styrelseformer. I syfte att undvika överlappningar och duplicering och öka EU-finansieringens genomslagskraft samt minska sökandenas och stödmottagarnas administrativa börda bör alla former av synergier följa principen ”en enda uppsättning regler för en och samma åtgärd”:
–   Överföringar från andra unionsprogram inbegripet Eruf, till verksamhet inom Horisont Europa kan göras på frivillig basis. I sådana fall kommer de att omfattas av reglerna för Horisont Europa men endast användas till förmån för den medlemsstat eller förvaltningsmyndighet, enligt vad som är tillämpligt, som beslutar sig för att göra överföringen.
–  Samfinansiering av en åtgärd genom Horisont Europa och ett annat unionsprogram kan även planeras samtidigt som de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden inte överskrids. I sådana fall skulle enbart reglerna för Horisont Europa gälla och dubbla revisioner undvikas.
–  Spetskompetensstämplar bör tilldelas alla förslag som passerat Horisont Europas ”spetskompetenströskel” men som inte kan finansieras på grund av budgetbegränsningar. I sådana fall bör reglerna för den fond som tillhandahåller stöd tillämpas med undantag för reglerna om statligt stöd.
Ändring 25
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  För att få största möjliga effekt av unionens finansiering och ett maximalt effektivt bidrag till unionens policymål bör programmet delta i europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner. Dessa partner inbegriper näringslivet, forskningsorganisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå, och det civila samhällets organisationer, t.ex. stiftelser som stöder och/eller bedriver forskning och innovation, förutsatt att de önskade effekterna kan uppnås mer effektivt i partnerskap än av unionen på egen hand.
(16)  För att få största möjliga effekt av unionens finansiering och ett maximalt effektivt bidrag till unionens policymål och åtaganden kan programmet delta i europeiska partnerskap med privata och/eller offentliga partner beroende på den strategiska planeringens resultat. Dessa partner inbegriper intressenter inom offentlig och privat forskning och innovation, kompetenscenter, företagsinkubatorer, vetenskaps- och teknikanläggningar, organ med offentliga förvaltningsuppgifter, stiftelser och det civila samhällets organisationer samt, i lämpliga fall, regionala innovationsekosystem som stöder och/eller bedriver forskning och innovation, förutsatt att de önskade effekterna kan uppnås mer effektivt i partnerskap än av unionen på egen hand.
Ändring 26
Förslag till förordning
Skäl 17
(17)  Programmet bör stärka samarbetet mellan europeiska partnerskap och partner inom privat och/eller offentlig sektor på internationell nivå, bland annat genom att sammanföra forsknings- och innovationsprogram och gränsöverskridande investeringar i forskning och innovation, vilket ger ömsesidiga fördelar för människor och företag och samtidigt säkerställer att EU kan hävda sina intressen på strategiska områden14.
(17)  Programmet bör stärka samarbetet mellan europeiska partnerskap och partner inom privat och/eller offentlig sektor på internationell nivå, bland annat genom att sammanföra forsknings- och innovationsprogram och gränsöverskridande investeringar i forskning och innovation, vilket ger ömsesidiga fördelar för människor och företag och samtidigt säkerställer att EU kan hävda sina intressen.
__________________
14 Se t.ex. kommissionens förslag till förordning om upprättande av en ram för granskning av utländska direktinvesteringar i Europeiska unionen (COM(2017)0487).
Ändring 27
Förslag till förordning
Skäl 17a (nytt)
(17a)  Flaggskepp inom framtida och ny teknik har visat sig utgöra ett ändamålsenligt och effektivt instrument som gynnar samhället genom en gemensam, samordnad insats av EU och medlemsstaterna, och befintliga flaggskepp med påvisade fördelar bör stödjas också i fortsättningen.
Ändring 28
Förslag till förordning
Skäl 18
(18)  Gemensamma forskningscentrumet (JRC) bör också fortsättningsvis ge oberoende, kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd för unionens politik under hela policycykeln. JRC:s direkta åtgärder bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och transparent sätt, med beaktande av JRC:s användares relevanta behov och unionspolitikens behov, samt så att de garanterar skydd av unionens ekonomiska intressen. JRC bör fortsätta att generera extraresurser.
(18)  Gemensamma forskningscentrumet (JRC) bör också fortsättningsvis ge oberoende, kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd för unionens politik under hela policycykeln. JRC:s direkta åtgärder bör genomföras på ett flexibelt, effektivt och transparent sätt, med beaktande av JRC:s användares relevanta behov budgetbegränsningarna och unionspolitikens behov, samt så att de garanterar skydd av unionens ekonomiska intressen. JRC bör fortsätta att generera extraresurser.
Ändring 29
Förslag till förordning
Skäl 19
(19)  Pelaren ”öppen innovation” bör inrätta en serie åtgärder för integrerat stöd till entreprenörer och entreprenörskap i syfte att uppnå och påskynda banbrytande innovation för snabb marknadstillväxt. Den bör locka innovativa företag med potential för uppskalning på internationell nivå och unionsnivå och erbjuda snabba, flexibla bidrag och saminvesteringar, även med privata investerare. Dessa mål bör eftersträvas genom inrättande av ett europeiskt innovationsråd (EIC). Denna pelare bör också stödja Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) och europeiska innovationsekosystem i stort, särskilt genom att samfinansiera partnerskap med nationella och regionala innovationsstödjande aktörer.
(19)  Pelaren ”innovativt Europa” bör inrätta en serie åtgärder för integrerat stöd till entreprenörer och forskningsdrivet entreprenörskap i syfte att uppnå och påskynda banbrytande innovation för snabb marknadstillväxt samt för att främja EU:s tekniska oberoende på strategiska områden. Den bör locka innovativa företag, inbegripet små och medelstora företag samt uppstartsföretag, med potential för uppskalning på internationell nivå och unionsnivå och erbjuda snabba, flexibla bidrag och saminvesteringar, även med privata investerare. Dessa mål bör eftersträvas genom inrättande av ett europeiskt innovationsråd (EIC). Denna pelare bör också stödja Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), EIT:s regionala innovationssystem och europeiska innovationsekosystem i stort i hela unionen, särskilt genom att samfinansiera partnerskap med nationella och regionala innovationsstödjande aktörer, såväl offentliga som privata.
Ändring 30
Förslag till förordning
Skäl 20
(20)  Policymålen för detta program kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom policyområdena [...] för InvestEU-fonden. Det ekonomiska stödet bör användas till att åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt, och åtgärderna bör inte duplicera eller tränga ut privat finansiering eller snedvrida konkurrensen på den inre marknaden. Åtgärderna bör ha ett tydligt europeiskt mervärde.
(20)  I syfte att tillgodose behovet av att stödja investeringar i icke-linjära verksamheter med högre risk, som exempelvis forskning och innovation, är det mycket viktigt att Horisont Europa, framför allt genom Europeiska innovationsrådet, och EIT och dess KI-grupper, arbetar i samverkan med de finansieringsprodukter som ska utvecklas inom ramen för InvestEU. I detta avseende bör erfarenheterna från finansieringsinstrument som utvecklas inom ramen för Horisont 2020, till exempel InnovFin och lånegarantin för små och medelstora företag, fungera som en stabil grund för tillhandahållandet av detta riktade stöd. Europeiska innovationsrådet bör utveckla åtgärder för strategiska underrättelser och realtidsbedömningar i syfte att i god tid administrera och samordna sina olika verksamheter.
Ändring 31
Förslag till förordning
Skäl 21
(21)  Europeiska innovationsrådet bör genom sina instrument – Pathfinder och Accelerator – sträva efter att identifiera, utveckla och sprida banbrytande innovationer som skapar nya marknader och stödja deras snabba uppskalning till EU-nivå och internationell nivå. Europeiska innovationsrådet bör genom enhetliga och effektivare stöd till banbrytande innovation fylla det vakuum som nu råder för offentligt stöd och privata investeringar i banbrytande innovation. Europeiska innovationsrådets instrument kräver särskilda rättsliga och administrativa funktioner som återspeglar dess mål, i synnerhet marknadslanseringsverksamhet.
utgår
Ändring 32
Förslag till förordning
Skäl 22
(22)  Genom blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet bör Accelerator kunna förkorta ”ökenvandringen” mellan forskning, stadiet före storskalig kommersialisering och uppskalningen av företag. Accelerator bör särskilt stödja insatser som innebär sådana tekniska risker eller marknadsrisker att de inte anses säkra och inte kan attrahera större investeringar från marknaden; därigenom kompletteras InvestEU-programmet, som inrättades genom förordning …15.
(22)  Genom blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet bör Europeiska innovationsrådets Accelerator kunna förkorta ”ökenvandringen” mellan forskning, stadiet före storskalig kommersialisering och uppskalningen av företag. Accelerator bör särskilt stödja insatser som innebär sådana tekniska risker eller marknadsrisker att de inte anses säkra och inte kan attrahera större investeringar från marknaden; därigenom kompletteras InvestEU-programmet, som inrättades genom förordning …15.
__________________
__________________
15
15 ...
Ändring 33
Förslag till förordning
Skäl 23
(23)  EIT bör, framför allt genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper), sträva efter att stärka de ekosystem för innovation som hanterar globala utmaningar, genom att främja integrering av näringsliv, forskning, högre utbildning och entreprenörskap. EIT bör i sin verksamhet främja innovation och stödja integreringen av högre utbildning i innovationsekosystemet, särskilt genom att främja dels utbildning i entreprenörskap, dels ett starkt tvärvetenskapligt samarbete mellan industri och akademi och genom att identifiera förväntade färdigheter som gör det möjligt för framtida innovatörer att ta sig an globala utmaningar, bland annat avancerade digitala färdigheter och innovationskompetens. EIT:s stödsystem bör gagna EIC-stödmottagare, och uppstartsföretag från EIT:s KI-grupper bör ha tillgång till EIC-åtgärder. EIT:s inriktning på innovationsekosystem bör göra att det naturligt passar in i pelaren ”öppen innovation”; däremot bör planeringen av dess KI-grupper anpassas till pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” genom den strategiska planeringsprocessen.
(23)  EIT bör, framför allt genom sina kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) och EIT:s regionala innovationssystem, sträva efter att stärka de ekosystem för innovation med målet att det inom EU ska utvecklas en övergripande kapacitet till innovation som hanterar globala utmaningar, genom att främja integrering av näringsliv, forskning, högre utbildning och entreprenörskap. EIT bör i enlighet med sin grundakt, EIT-förordningen1a, och sitt strategiska innovationsprogram1b i sin verksamhet främja innovation och stödja integreringen av högre utbildning i innovationsekosystemet, särskilt genom att främja dels utbildning i entreprenörskap, dels ett starkt tvärvetenskapligt samarbete mellan industri och akademi och genom att identifiera förväntade färdigheter som gör det möjligt för framtida innovatörer att ta sig an globala utmaningar, bland annat avancerade digitala färdigheter och innovationskompetens. EIT:s stödsystem bör gagna EIC-stödmottagare, och uppstartsföretag från EIT:s KI-grupper bör ha extra snabb tillgång till EIC-åtgärder. EIT:s inriktning på innovationsekosystem bör göra att det naturligt passar in i pelaren ”innovativt Europa”, men det bör i lämpliga fall också stödja alla andra pelare, och planeringen av dess KI-grupper bör anpassas till pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” genom den strategiska planeringsprocessen. Dupliceringar mellan KI-grupper och andra instrument på samma område, i synnerhet andra partnerskap, bör undvikas.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008 av den 11 mars 2008 (EUT L 97, 9.4.2008), ändrad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1292/2013 av den 11 december 2013 (EUT L 347, 20.12.2013).
1b Europaparlamentets och rådets förordning (EG).
Ändring 34
Förslag till förordning
Skäl 24
(24)  Att säkerställa och bevara lika villkor för företag som konkurrerar på en given marknad är en viktig förutsättning för att banbrytande eller disruptiv innovation ska frodas och därigenom göra det möjligt för i synnerhet små och medelstora innovatörer att få avkastning på sina investeringar och erövra en del av marknaden.
(24)  Att säkerställa och bevara lika villkor för företag som konkurrerar på en given marknad är en viktig förutsättning för att banbrytande eller disruptiv innovation ska frodas och därigenom göra det möjligt för i synnerhet små och medelstora innovatörer att få avkastning på sina investeringar och erövra en del av marknaden. En viss grad av öppenhet i innovationsskalan av finansierade åtgärder – som riktar sig till ett stort nätverk av stödmottagare – kan bidra väsentligt till små och medelstora företags kapacitetsuppbyggnad eftersom det förser dem med de nödvändiga medlen för att locka till sig investeringar och växa.
Ändring 35
Förslag till förordning
Skäl 25
(25)  Programmet bör främja och integrera samarbete med tredjeländer och internationella organisationer och initiativ på grundval av gemensamt intresse, ömsesidig nytta och globala åtaganden för att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling. Internationellt samarbete bör syfta till att stärka unionens spetskompetens inom forskning och innovation, liksom dess attraktionskraft och ekonomiska och industriella konkurrenskraft, ta itu med globala utmaningar, enligt vad som anges i FN:s mål för hållbar utveckling, och att stödja unionens externa politik. En allmän öppning för internationellt deltagande och riktat internationellt samarbete bör eftersträvas, bl.a. genom lämpliga bestämmelser om stödberättigande för enheter som är etablerade i länder med låga till medelhöga inkomster. Samtidigt bör associering av tredjeländer till programmet främjas.
(25)  Programmet bör främja och integrera samarbete med tredjeländer och internationella organisationer och initiativ på grundval av unionens intresse samt ömsesidig nytta och globala åtaganden för att genomföra FN:s mål för hållbar utveckling. Internationellt samarbete bör syfta till att stärka unionens spetskompetens inom forskning och innovation, liksom dess attraktionskraft och ekonomiska och industriella konkurrenskraft, ta itu med globala utmaningar, enligt vad som anges i FN:s mål för hållbar utveckling, och att stödja unionens externa politik. En allmän öppning för ömsesidigt internationellt deltagande och riktat internationellt samarbete bör eftersträvas och det måste tillämpas lämpliga kriterier för stödberättigande, där hänsyn tas till skillnaderna sett till nivån på forsknings- och innovationskapaciteten, vid finansieringen av enheter som är etablerade i länder med låga till medelhöga inkomster. Samtidigt bör man främja associering av tredjeländer till programmet, varvid ömsesidighet bör ingå, unionens intresse skyddas och ett balanserat deltagande av samtliga medlemsstater i programmet främjas.
Ändring 36
Förslag till förordning
Skäl 26
(26)  För att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och maximera fördelarna av deras samspel bör programmet engagera och involvera medborgarna och det civila samhällets organisationer när det gäller att gemensamt utforma och skapa ansvarsfulla forsknings- och innovationsagendor och motsvarande innehåll, främja vetenskaplig utbildning, göra vetenskaplig kunskap allmänt tillgänglig och underlätta för allmänheten och det civila samhällets organisationer att delta i programmets verksamheter. Detta bör göras i hela programmet och genom särskilda verksamheter i delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”. Medborgarnas och det civila samhällets engagemang i forskning och innovation bör förenas med verksamhet som når ut till allmänheten, i syfte att skapa och upprätthålla stöd hos allmänheten för programmet. Programmet bör också syfta till att undanröja hinder och främja synergier mellan vetenskap, teknik, kultur och konst för att skapa nya former av hållbar innovation.
(26)  För att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och maximera fördelarna av deras samspel bör programmet engagera och involvera medborgarna och det civila samhällets organisationer när det gäller att gemensamt utforma och skapa ansvarsfulla forsknings- och innovationsagendor och motsvarande innehåll som svarar mot allmänhetens och det civila samhällets bekymmer, behov och förväntningar genom att främja vetenskaplig utbildning, göra vetenskaplig kunskap allmänt tillgänglig och underlätta för allmänheten och det civila samhällets organisationer att delta i programmets verksamheter. De åtgärder som vidtas för att förbättra allmänhetens och det civila samhällets deltagande bör övervakas.
Ändring 37
Förslag till förordning
Skäl 26a (nytt)
(26a)  Horisont Europa bör stödja ny teknik som bidrar till att övervinna hinder som försvårar tillgång och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning och som därmed står i vägen för utvecklingen av ett verkligt inkluderande samhälle.
Ändring 38
Förslag till förordning
Skäl 26b (nytt)
(26b)  I syfte att stärka det europeiska forskningsområdet bör alla delar av programmet bidra till att avsevärt minska forsknings- och innovationsklyftan, i synnerhet genom att öka deltagandet i programmets forsknings- och innovationsverksamheter av länder som omfattas av bredande deltagande, sprida vetenskaplig spetskompetens, stärka nya samarbetsmönster inom forskning och innovation, minska lönegapet mellan forskare inom unionen, motverka kompetensflykten, modernisera nationella forsknings- och innovationsekosystem och säkerställa en välavvägd representation i utvärderingspaneler, expertgrupper och vetenskapliga råd.
Ändring 39
Förslag till förordning
Skäl 27
(27)  I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget har unionens yttersta randområden rätt till särskilda åtgärder (med hänsyn till sin strukturella, sociala och ekonomiska situation) när det gäller tillgång till EU:s horisontella program. Programmet bör därför ta hänsyn till särdragen hos dessa regioner, i linje med kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (COM(2017)0623) som godkändes av rådet den 12 april 2018.
(27)  I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget har unionens yttersta randområden rätt till särskilda åtgärder (med hänsyn till sin strukturella, sociala och ekonomiska situation) när det gäller tillgång till EU:s horisontella program. Programmet bör därför ta hänsyn till särdragen hos dessa regioner, i linje med kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (COM(2017)0623) som godkändes av rådet den 12 april 2018, samt om möjligt främja deras deltagande i programmet.
Ändring 40
Förslag till förordning
Skäl 28
(28)  De verksamheter som utvecklats inom ramen för programmet bör sträva efter att undanröja bristande jämställdhet och att främja jämställdhet mellan kvinnor och män inom forskning och innovation, i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Jämställdhetsaspekten bör integreras på lämpligt sätt i forsknings- och innovationsinnehållet och beaktas i alla skeden av forskningscykeln.
(28)  De verksamheter som utvecklats inom ramen för programmet bör sträva efter att undanröja bristande jämställdhet, förhindra könsdiskriminering, på ett adekvat sätt jämställdhetsintegrera forsknings- och innovationsinnehållet, skapa möjligheter till god balans mellan arbete och privatliv och främja jämställdhet, inbegripet principerna om lika kön enligt artikel 141.3 i EUF-fördraget och i direktiv 2006/54/EG om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet, samt att säkerställa forskningens och innovationens tillgänglighet för forskare med funktionsnedsättning.
Ändring 41
Förslag till förordning
Skäl 29
(29)  Med tanke på särdragen hos försvarsindustrin bör närmare bestämmelser för unionens finansiering av försvarsforskningsprojekt fastställas i förordning ... om inrättande av Europeiska försvarsfonden26 som innehåller reglerna för deltagande på försvarsforskningsområdet. Forsknings- och innovationsverksamhet som utförs inom ramen för Europeiska försvarsfonden bör uteslutande vara inriktadförsvarstillämpningar.
(29)  Med tanke på särdragen hos försvarsindustrin bör närmare bestämmelser för unionens finansiering av försvarsforskningsprojekt fastställas i förordning ... om inrättande av Europeiska försvarsfonden26 som innehåller reglerna för deltagande på försvarsforskningsområdet. Även om synergier mellan Horisont Europa och Europeiska försvarsfonden skulle kunna uppmuntras, samtidigt som man undviker dubbelarbete, bör verksamheter inom Horisont Europa uteslutande vara inriktadecivila ändamål.
__________________
__________________
16
16 ...
Ändring 42
Förslag till förordning
Skäl 31a (nytt)
(31a)  Administrativ förenkling, i synnerhet minskning av den administrativa bördan och tidsfristerna för stödmottagarna, bör ständigt eftersträvas vid upprättandet, genomförandet, utvärderingen, rapporteringen och övervakningen av programmet.
Ändring 43
Förslag till förordning
Skäl 31b (nytt)
(31b)  Tillräcklig budget bör anslås till centrala digitala prioriteringar i syfte att säkerställa att Europa förblir en global ledare inom forskning och innovation på det digitala området och för att ta hänsyn till att det behövs större investeringar för att vi ska kunna dra nytta av de växande möjligheterna med digital teknik.
Ändring 44
Förslag till förordning
Skäl 33
(33)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU23 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.
(33)  I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): I enlighet med artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU23 är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. Programmet bör ta vederbörlig hänsyn till dessa territoriers särdrag för att säkerställa deras faktiska deltagande och stödja samarbetet och synergierna i synnerhet med de yttersta randområdena samt med tredjeländer i deras närområde.
__________________
__________________
23 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
23 Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).
Ändring 45
Förslag till förordning
Skäl 34
(34)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning måste detta program utvärderas på grundval av uppgifter som har samlats in genom specifika krav på övervakning, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, bör undvikas. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.
(34)  I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning måste detta program utvärderas på grundval av uppgifter som har samlats in genom specifika krav på övervakning, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna och stödmottagarna inom ramen för programmet, bör undvikas. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.
Ändring 46
Förslag till förordning
Skäl 38
(38)  Gemensamma regler för hela programmet bör säkerställa ett sammanhängande ramverk som underlättar deltagande i program som får ekonomiska bidrag från programbudgeten, inklusive deltagande i program som förvaltas av finansieringsorgan som t.ex. EIT, gemensamma företag eller andra strukturer enligt artikel 187 i EUF-fördraget, och deltagande i program som genomförs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget. Det bör finnas en flexibilitet att anta särskilda regler när är befogat.
(38)  Gemensamma regler och krav för hela programmet bör säkerställa förenklade och gemensamma genomförandeverktyg, inklusive för övervakning och rapportering, och ett sammanhängande ramverk som underlättar deltagande i program som får ekonomiska bidrag från programbudgeten, inklusive deltagande i program som förvaltas av finansieringsorgan som t.ex. EIT, gemensamma företag eller andra strukturer enligt artikel 187 i EUF-fördraget, och deltagande i program som genomförs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget. Det bör finnas möjlighet att anta särskilda regler, men undantagen bör begränsas till när det är absolut nödvändigt och vederbörligen befogat.
Ändring 47
Förslag till förordning
Skäl 39
(39)  Åtgärder som omfattas av programmet bör respektera grundläggande rättigheter och iaktta de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa åtgärder bör vara förenliga med alla rättsliga skyldigheter, inklusive internationell rätt och relevanta kommissionsbeslut, till exempel kommissionens meddelande av den 28 juni 201324, samt etiska principer, vilket inbegriper att alla former av överträdelser av forskningsintegriteten undviks. Artikel 13 i EUF-fördraget bör beaktas i forskningsverksamhet och användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang bör minskas, med målet att till slut ersätta djurförsök med annat.
(39)  Åtgärder som omfattas av programmet bör respektera grundläggande rättigheter och iaktta de principer som erkänns i synnerhet i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Dessa åtgärder bör vara förenliga med alla rättsliga skyldigheter, inklusive internationell rätt och relevanta kommissionsbeslut, till exempel kommissionens meddelande av den 28 juni 201324, samt etiska principer, vilket inbegriper att alla former av överträdelser av forskningsintegriteten undviks. Hänsyn bör tas till yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik, Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska datatillsynsmannen. Artikel 13 i EUF-fördraget bör beaktas i forskningsverksamhet och användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang bör minskas, med målet att till slut ersätta djurförsök med annat.
__________________
__________________
24 EUT C 205, 19.7.2013, s. 9.
24 EUT C 205, 19.7.2013, s. 9.
Ändring 48
Förslag till förordning
Skäl 40
(40)  I linje med målen för det internationella samarbete som beskrivs i artiklarna 180 och 186 i EUF-fördraget bör deltagande av rättsliga enheter etablerade i tredjeländer samt av internationella organisationer främjas. Genomförandet av programmet bör överensstämma med de åtgärder som antas i enlighet med artiklarna 75 och 215 i EUF-fördraget och bör vara förenliga med internationell rätt. När det gäller åtgärder med anknytning till unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet får deltagande i särskilda åtgärder inom programmet begränsas till enbart enheter som är etablerade i medlemsstaterna, eller till enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder eller tredjeländer utöver medlemsstaterna.
(40)  I linje med målen för det internationella samarbete som beskrivs i artiklarna 180 och 186 i EUF-fördraget bör deltagande av rättsliga enheter etablerade i tredjeländer samt av internationella organisationer främjas i unionens vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska och tekniska intresse. Genomförandet av programmet bör överensstämma med de åtgärder som antas i enlighet med artiklarna 75 och 215 i EUF-fördraget och bör vara förenliga med internationell rätt. När det gäller åtgärder med anknytning till unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet får deltagande i särskilda åtgärder inom programmet begränsas till enbart enheter som är etablerade i medlemsstaterna, eller till enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder eller tredjeländer utöver medlemsstaterna.
Ändring 49
Förslag till förordning
Skäl 41
(41)  Med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra till att integrera klimatfrågor och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen.
(41)  Klimatförändringarna är en av de största och viktigaste globala samhällsutmaningarna och med tanke på betydelsen av att ta itu med klimatförändringar i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling kommer detta program att bidra med minst 35 % av sina utgifter till uppnåendet av klimatmålen på lämpligt sätt, som ett led i EU:s allmänna mål att integrera klimatfrågor och att anslå 30 % av EU-budgeten. För att övervaka och kontrollera detta mål måste alla klimatrelaterade utgifter registreras för alla EU-budgetprogram, och utgifterna måste återspeglas i lämpliga delar av arbetsprogrammen. De beräknade utgifterna för särskild teknik inom ren energiteknik bör delas upp för att säkerställa internationell jämförbarhet. I enlighet med Europeiska revisionsrättens rekommendationer [rapport 31/2016], bör mekanismer för integrering av klimatåtgärder i rapporteringen i efterhand skilja mellan begränsning och anpassning.
Ändring 50
Förslag till förordning
Skäl 43
(43)  Användning av känslig bakgrundsinformation eller åtkomst för otillbörliga personer till känsliga resultat kan få negativa konsekvenser för unionens intressen eller en eller flera medlemsstaters intressen. Hanteringen av konfidentiella uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör regleras av all relevant unionsrätt, inbegripet institutionernas interna regler såsom kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 som fastställer säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.
(43)  Användning av känslig bakgrundsinformation eller åtkomst för otillbörliga personer till känsliga resultat och forskningsdata kan få negativa konsekvenser för unionens intressen eller en eller flera medlemsstaters intressen. Hanteringen av konfidentiella uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter bör regleras av all relevant unionsrätt, inbegripet institutionernas interna regler såsom kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 som fastställer säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter.
Ändring 51
Förslag till förordning
Skäl 44
(44)  Det är nödvändigt att fastställa minimikrav för deltagande, både som en allmän regel där konsortiet bör ta med minst en rättslig enhet från en medlemsstat, och med hänsyn till särdragen hos en särskild typ av åtgärder inom programmet.
utgår
Ändring 52
Förslag till förordning
Skäl 45
(45)  Det är lämpligt att fastställa villkoren för unionsfinansiering för deltagare i åtgärder inom programmet. För att skapa ytterligare förenkling bör bidrag genomföras med beaktande av alla former av bidrag som anges i budgetförordningen, inklusive klumpsummor, schablonbelopp och enhetskostnader.
(45)  Det är nödvändigt att fastställa villkoren för unionsfinansiering för deltagare i åtgärder inom programmet. Bidrag kommer att vara den huvudsakliga finansieringstypen inom programmet. Andra typer av finansiering bör väljas ut utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag ska hänsyn tas till klumpsummor, schablonsatser och skalor för enhetskostnader, i enlighet med budgetförordningen och för att skapa ytterligare förenkling. Innan ett nytt system för kostnadsersättning kan anses utgöra en verklig förenkling för stödmottagarna bör en omfattande utvärdering med ett positivt resultat göras.
Ändring 53
Förslag till förordning
Skäl 46
(46)  Finansieringsgraderna i denna förordning anges som maximinivåer för att följa principen om samfinansiering.
utgår
Ändring 54
Förslag till förordning
Skäl 47
(47)  I enlighet med budgetförordningen bör programmet tillhandahålla en bas för en ökad acceptans av stödmottagarnas sedvanliga praxis för redovisning av personalkostnader och enhetskostnader avseende internt fakturerade varor och tjänster.
(47)  I enlighet med budgetförordningen bör programmet tillhandahålla en bas för en ökad acceptans av stödmottagarnas sedvanliga praxis för redovisning av personalkostnader och enhetskostnader avseende internt fakturerade varor och tjänster. Enhetskostnader för internt fakturerade varor och tjänster, där direkta och indirekta kostnader kombineras, bör vara ett alternativ som alla stödmottagare kan välja. Kostnader som beräknas med hjälp av fördelningsnycklar bör vara stödberättigande.
Ändring 55
Förslag till förordning
Skäl 48
(48)  Det nuvarande systemet för ersättning av faktiska personalkostnader bör förenklas ytterligare utifrån den princip om projektbaserad ersättning som utvecklats inom ramen för Horisont 2020 och som är bättre anpassad till budgetförordningen.
(48)  Det nuvarande systemet för ersättning av faktiska personalkostnader bör förenklas ytterligare utifrån den princip om projektbaserad ersättning som utvecklats inom ramen för Horisont 2020 och som är bättre anpassad till budgetförordningen, och bör som en allmän princip syfta till lika lön för lika arbete och till att minska lönegapet mellan forskare från EU som är involverade i programmet.
Ändring 56
Förslag till förordning
Skäl 50
(50)  Det bör fastställas regler för utnyttjande och spridning av resultat för att säkerställa att stödmottagarna skyddar, utnyttjar, sprider och ger åtkomst till dessa resultat, beroende på vad som gäller. Större tonvikt bör läggas på utnyttjande av resultaten, särskilt i unionen. Stödmottagarna bör uppdatera sina planer avseende utnyttjande och spridning av resultaten under åtgärdens genomförande och efter dess slutförande.
(50)  Det bör fastställas regler för utnyttjande och spridning av resultat för att säkerställa att stödmottagarna skyddar, utnyttjar, sprider och ger åtkomst till dessa resultat, beroende på vad som gäller, med hänsyn till de legitima intressena hos stödmottagarna och andra begränsningar, t.ex. dataskyddsregler, integritets- och säkerhetsregler samt immateriella rättigheter, sekretess, eller unionens globala ekonomiska konkurrenskraft. Större tonvikt bör läggas på utnyttjande av resultaten, särskilt i unionen. Stödmottagarna bör uppdatera sina planer avseende utnyttjande och spridning av resultaten under åtgärdens genomförande.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 51
(51)  De viktigaste inslagen i systemet för utvärdering och urval av förslag i det föregående programmet Horisont 2020, med dess särskilda fokus på spetskompetens, bör bibehållas. Förslagen bör även fortsättningsvis väljas ut på grundval av den utvärdering som gjorts av oberoende experter. I tillämpliga fall bör behovet att säkerställa en övergripande enhetlighet i projektportföljen beaktas.
(51)  De viktigaste inslagen i systemet för utvärdering och urval av förslag i det föregående programmet Horisont 2020, med dess särskilda fokus på spetskompetens och kriterierna ”effekt” och ”genomförandets kvalitet och effektivitet”, bör bibehållas. Förslagen bör även fortsättningsvis väljas ut på grundval av den utvärdering som gjorts av oberoende experter från så många medlemsstater som möjligt. Kommissionen bör anordna anonym utvärdering när så är lämpligt och analysera resultaten för att undvika snedvridet urval. I tillämpliga fall bör behovet att säkerställa en övergripande enhetlighet i projektportföljen beaktas av oberoende experter.
Ändring 58
Förslag till förordning
Skäl 52
(52)  Man bör eftersträva en utökad ömsesidig tillit till revisioner och bedömningar – även med andra EU-program för att minska den administrativa bördan för stödmottagare av EU-medel. Ömsesidig tillit bör uttryckligen föreskrivas genom att även andra stödjande faktorer, t.ex. revisioner av system och processer, beaktas.
(52)  Man bör för alla delar av programmet tillämpa systematisk ömsesidig tillit till revisioner och bedömningar med andra EU-program, i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen, för att minska den administrativa bördan för stödmottagare av EU-medel. Ömsesidig tillit bör uttryckligen föreskrivas genom att även andra stödjande faktorer, t.ex. revisioner av system och processer, beaktas.
Ändring 59
Förslag till förordning
Skäl 53
(53)  Särskilda utmaningar inom forskning och innovation bör hanteras med hjälp av pristävlingar, inklusive allmänna eller gemensamma tävlingar när så är lämpligt, organiserade av kommissionen eller finansieringsorganet tillsammans med andra unionsorgan, tredjeländer, internationella organisationer eller icke vinstdrivande rättsliga enheter.
(53)  Särskilda utmaningar inom forskning och innovation bör hanteras med hjälp av pristävlingar, inklusive allmänna eller gemensamma tävlingar när så är lämpligt, organiserade av kommissionen eller finansieringsorganet tillsammans med andra unionsorgan, tredjeländer, internationella organisationer eller icke vinstdrivande rättsliga enheter. Priser bör särskilt tilldelas projekt som lockar forskare till länder som omfattas av bredare deltagande samt till framgångsrika projekt för att öka deras synlighet och för att i högre grad marknadsföra unionsfinansierade åtgärder.
Ändring 60
Förslag till förordning
Skäl 54
(54)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning ska göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat. Hänsyn ska särskilt tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag ska hänsyn tas till klumpsummor, schablonsatser och skalor för enhetskostnader.
(54)  Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning ska göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat. Hänsyn ska särskilt tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. För detta bör klumpsummor, schablonsatser och skalor för enhetskostnader beaktas.
Ändring 61
Förslag till förordning
Artikel 1
Artikel 1
Artikel 1
Syfte
Syfte
1.  Genom denna förordning inrättas Horisont Europa – Ramprogrammet för forskning och innovation (nedan kallat programmet) och reglerna för deltagande och spridning i indirekta åtgärder inom programmet.
1.  Genom denna förordning inrättas Horisont Europa – Ramprogrammet för forskning och innovation (nedan kallat programmet) och reglerna för deltagande och spridning i indirekta åtgärder inom programmet och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet.
2.  Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
2.  Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.
3.  Programmet ska genomföras genom
3.  Programmet ska genomföras genom
(a)  det särskilda program som inrättats genom beslut.../.../EU25 , vilket inbegriper ett ekonomiskt bidrag till EIT,
(a)  det särskilda program som inrättats genom beslut.../.../EU25, vilket inbegriper den logiska grunden och insatsområdena för EIT,
(b)  det särskilda programmet för försvarsforskning, som inrättats genom förordning.../.../EU.
(b)  det särskilda programmet för försvarsforskning, som inrättats genom förordning.../.../EU.
4.  Termerna ”Horisont Europa”, ”programmet” och ”särskilt program” som används i denna förordning avser frågor som bara är relevanta för det särskilda program som beskrivs i punkt 3 a, såvida inget annat uttryckligen anges.
4.  Termerna ”Horisont Europa”, ”programmet” och ”särskilt program” som används i denna förordning avser inte frågor som är relevanta för det särskilda program som beskrivs i punkt 3 b, såvida inget annat uttryckligen anges.
4a.   EIT ska genomföra programmet i enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsplanen och EIT:s strategiska innovationsprogram för perioden 2021–2027, med förbehåll för att alla nya KI-grupper som inrättas om möjligt ska medföra ytterligare och tillräckliga budgetresurser och inte undergräva målen och åtagandena för de befintliga KI-grupperna.
__________________
__________________
25
25
Ändring 62
Förslag till förordning
Artikel 2
Artikel 2
Artikel 2
Definitioner
Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
I denna förordning gäller följande definitioner:
(1)  forskningsinfrastrukturer: anläggningar som tillhandahåller resurser och tjänster som forskarvärlden använder för att bedriva forskning och främja innovation inom sina områden. Denna definition inbegriper mänskliga resurser och den omfattar viktig utrustning eller instrumentuppsättningar, kunskapsrelaterade resurser i form av t.ex. samlingar, arkiv eller infrastrukturer för vetenskapliga data, datasystem, kommunikationsnät och all annan infrastruktur av unik karaktär som är öppen för externa användare och som är av avgörande vikt för att uppnå spetskompetens inom forskning och innovation. De kan i tillämpliga fall också användas utanför forskningen, exempelvis inom undervisning eller offentliga tjänster, och de kan vara enstaka, virtuella eller distribuerade.
(1)  forskningsinfrastrukturer: anläggningar som tillhandahåller resurser och tjänster som forskarvärlden använder för att bedriva forskning och främja innovation inom sina områden. Denna definition inbegriper mänskliga resurser och den omfattar viktig utrustning eller instrumentuppsättningar, särskilt sådana som erhåller stöd genom andra EU-fonder enligt bilaga IV, kunskapsrelaterade resurser i form av t.ex. samlingar, arkiv eller infrastrukturer för vetenskapliga data, datasystem, kommunikationsnät och all annan infrastruktur av unik karaktär som är öppen för externa användare och som är av avgörande vikt för att uppnå spetskompetens inom forskning och innovation. De kan i tillämpliga fall också användas utanför forskningen, exempelvis inom undervisning eller offentliga tjänster, och de kan vara enstaka, virtuella eller distribuerade.
(2)  strategi för smart specialisering: samma innebörd som ”strategi för smart specialisering” enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/201326; strategin ska också uppfylla de nödvändiga villkor som anges i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser].
(2)  strategi för smart specialisering: samma innebörd som ”strategi för smart specialisering” enligt definitionen i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/201326; strategin ska också uppfylla de nödvändiga villkor som anges i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser].
(3)  europeiskt partnerskap: ett initiativ där unionen tillsammans med privata och/eller offentliga partner (t.ex. näringslivet, forskningsorganisationer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå eller det civila samhällets organisationer, inbegripet stiftelser) åtar sig att gemensamt stödja utvecklingen och genomförandet av ett program för forsknings- och innovationsverksamhet, inbegripet verksamhet som gäller marknadsfrågor, lagstiftning eller policyupptag.
(3)  europeiskt partnerskap: ett initiativ där unionen tillsammans med privata och/eller offentliga partner (t.ex. näringslivet, universitet, forskningsorganisationer, inbegripet forskningsinfrastrukturer, organ med offentliga förvaltningsuppgifter på lokal, regional, nationell eller internationell nivå eller det civila samhällets organisationer, inbegripet icke-statliga organisationer och stiftelser) i förekommande fall åtar sig att gemensamt stödja utvecklingen och genomförandet av ett program för forsknings- och innovationsverksamhet, inbegripet verksamhet i enlighet med artiklarna 185 och 187 i EUF-fördraget och verksamhet som gäller marknadsfrågor, lagstiftning eller policyupptag.
(4)  öppen åtkomst: tillhandahållande online av forskningsresultat från åtgärder som finansierats genom programmet, särskilt vetenskapliga publikationer och forskningsdata, utan kostnad för slutanvändaren.
(4)  öppen åtkomst: tillhandahållande online av forskningsresultat från åtgärder som finansierats genom programmet, särskilt vetenskapliga publikationer och forskningsdata, utan kostnad för slutanvändaren. Vad gäller forskningsdata måste relevanta integritets- och säkerhetsintressen, immateriella rättigheter, sekretess, EU:s globala ekonomiska konkurrenskraft och andra legitima intressen hanteras i enlighet med principen ”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt” och enligt principen om tydliga undantagsklausuler.
(5)  uppdrag: en uppsättning åtgärder som syftar till att uppnå ett mätbart mål inom en fastställd tidsram och att påverka vetenskap och teknik och/eller samhället och medborgarna på ett sätt som inte hade kunnat uppnås genom enskilda åtgärder.
(5)  uppdrag: en uppsättning spetskompetensbaserade forsknings- och innovationsåtgärder som kan vara klusteröverskridande och övergripande och som syftar till att uppnå ett mätbart mål inom en fastställd tidsram och ha en inverkan på vetenskap och teknik, samhället, beslutsfattande och/eller diplomati och medborgarna och som inte hade kunnat uppnås genom enskilda åtgärder.
(6)  förkommersiell upphandling: upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster med delning av risker och fördelar på marknadsvillkor och konkurrenspräglad utveckling i faser, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från introduktionen av slutprodukter i kommersiella mängder.
(6)  förkommersiell upphandling: upphandling av forsknings- och utvecklingstjänster med delning av risker och fördelar på marknadsvillkor och konkurrenspräglad utveckling i faser, där upphandlade forsknings- och utvecklingstjänster tydligt åtskiljs från introduktionen av slutprodukter i kommersiella mängder.
(7)  offentlig upphandling av innovativa lösningar: upphandling där en upphandlande myndighet fungerar som lanseringskund för innovativa varor eller tjänster som ännu inte är tillgängliga i stor skala på kommersiella grunder; kan omfatta konformitetstestning
(7)  offentlig upphandling av innovativa lösningar: upphandling där en upphandlande myndighet fungerar som lanseringskund för innovativa varor eller tjänster som ännu inte är tillgängliga i stor skala på kommersiella grunder; kan omfatta konformitetstestning
(8)  åtkomsträtt: rätt att använda resultat eller bakgrundsinformation.
(8)  åtkomsträtt: rätt att använda resultat eller bakgrundsinformation på de villkor som fastställs i enlighet med denna förordning.
(9)  bakgrundsinformation: alla data och all know-how eller information oavsett form eller typ, konkret eller immateriell, inbegripet alla rättigheter i form av t.ex. immateriella rättigheter som i) innehas av deltagare före anslutningen till åtgärden, ii)identifieras av stödmottagarna skriftligen och på det sätt som krävs för att genomföra åtgärden eller utnyttja dess resultat.
(9)  bakgrundsinformation: alla data och all know-how eller information oavsett form eller typ, konkret eller immateriell, inbegripet alla rättigheter i form av t.ex. immateriella rättigheter som i) innehas av deltagare före anslutningen till åtgärden, och ii) identifieras av stödmottagarna i ett skriftligt avtal som krävs för att genomföra åtgärden eller utnyttja dess resultat.
(10)  spridning: offentliggörande av resultat på lämpligt sätt (utom sådana sätt som är ett resultat av att resultaten skyddas eller utnyttjas), inbegripet genom vetenskapliga publikationer oavsett medium.
(10)  spridning: offentliggörande av resultat på lämpligt sätt (utom sådana sätt som är ett resultat av att resultaten skyddas eller utnyttjas), inbegripet genom vetenskapliga publikationer oavsett medium.
(11)  utnyttjande: användning av resultat för annan forskning och innovation än den som omfattas av åtgärden i fråga eller för att utveckla, skapa, tillverka och marknadsföra en produkt eller process eller för att skapa och tillhandahålla en tjänst eller för standardisering.
(11)  utnyttjande: användning av resultat för annan forskning och innovation än den som omfattas av åtgärden i fråga eller bl.a. kommersiellt utnyttjande såsom att utveckla, skapa, tillverka och marknadsföra en produkt eller process eller för att skapa och tillhandahålla en tjänst eller för standardisering.
(12)  rättvisa och rimliga villkor: lämpliga villkor, inbegripet eventuella finansiella villkor eller villkor för licensavgiftsfrihet, med beaktande av de särskilda omständigheterna kring begäran om åtkomst, till exempel det faktiska eller potentiella värdet av de resultat eller den bakgrundsinformation som begäran gäller och/eller räckvidden, varaktigheten eller andra parametrar för det planerade utnyttjandet.
(12)  rättvisa och rimliga villkor: lämpliga villkor, inbegripet eventuella finansiella villkor eller villkor för licensavgiftsfrihet, med beaktande av de särskilda omständigheterna kring begäran om åtkomst, till exempel det faktiska eller potentiella värdet av de resultat eller den bakgrundsinformation som begäran gäller och/eller räckvidden, varaktigheten eller andra parametrar för det planerade utnyttjandet.
(13)  finansieringsorgan: ett organ eller en organisation, utom kommissionen, enligt vad som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen, till vilket kommissionen har anförtrott uppgifter som avser budgetgenomförande inom ramen för programmet.
(13)  finansieringsorgan: ett organ eller en organisation, utom kommissionen, enligt vad som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen, till vilket kommissionen har anförtrott uppgifter som avser budgetgenomförande inom ramen för programmet.
(14)  internationell europeisk forskningsorganisation: internationell organisation i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder och vars huvudsyfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa.
(14)  internationell europeisk forskningsorganisation: internationell organisation i vilken merparten av medlemmarna är medlemsstater eller associerade länder och vars huvudsyfte är att främja vetenskapligt och tekniskt samarbete i Europa.
(15)  rättslig enhet: varje fysisk eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som saknar rättskapacitet i enlighet med artikel 197.2 c i budgetförordningen.
(15)  rättslig enhet: varje fysisk eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som saknar rättskapacitet i enlighet med artikel 197.2 c i budgetförordningen.
(15a)  länder som omfattas av bredare deltagande: länder som har fastställts genom den sammansatta indikatorn spetsforskningskompetens (FoU-intensitet, spetskompetens inom vetenskap och teknik, ekonomins kunskapsintensitet, hög- och medelteknologiska produkters bidrag till handelsbalansen) och med en korrigerande tröskel på 70 % av genomsnittet i EU26a.
(16)  icke vinstdrivande rättslig enhet: en rättslig enhet som genom sin rättsliga form saknar vinstsyfte eller som har en rättslig eller lagstadgad skyldighet att inte dela ut vinster till sina aktieägare eller enskilda medlemmar.
(16)  icke vinstdrivande rättslig enhet: en rättslig enhet som genom sin rättsliga form saknar vinstsyfte eller som har en rättslig eller lagstadgad skyldighet att inte dela ut vinster till sina aktieägare eller enskilda medlemmar.
(17)  medelstora börsnoterade företag: företag som inte är mikroföretag eller små eller medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG27 och som har högst 3 000 anställda, där personalens storlek beräknas i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 6 i avdelning I i bilagan till den rekommendationen.
(17)  medelstora börsnoterade företag: företag som inte är mikroföretag eller små eller medelstora företag enligt definitionen i kommissionens rekommendation 2003/361/EG27 och som har högst 3 000 anställda, där personalens storlek beräknas i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 och 6 i avdelning I i bilagan till den rekommendationen.
(18)  resultat: alla konkreta eller immateriella resultat av åtgärden, t.ex. data, know-how eller information, oavsett form eller typ, oavsett om de kan skyddas eller ej, samt alla tillhörande rättigheter, inbegripet immateriella rättigheter.
(18)  resultat: all konkret eller immateriell output av åtgärden, t.ex. data, know-how eller information, oavsett form eller typ, oavsett om de kan skyddas eller ej, samt alla tillhörande rättigheter, inbegripet immateriella rättigheter.
(19)  spetskompetensstämpel: en certifierad märkning som visar att en ansökan som inlämnats i en ansökningsomgång överträffar alla tröskelvärden som anges i arbetsprogrammet men inte kan finansieras på grund av brist på budgetmedel för den berörda ansökningsomgången i arbetsprogrammet.
(19)  spetskompetensstämpel: en certifierad märkning som visar att en ansökan som inlämnats i en ansökningsomgång överträffar alla tröskelvärden som anges i arbetsprogrammet men inte kan finansieras på grund av brist på budgetmedel för den berörda ansökningsomgången i arbetsprogrammet, men som skulle kunna få stöd från andra EU-finansieringskällor eller nationella finansieringskällor.
(19a)  strategisk forsknings- och innovationsplan: en handling som antas genom en delegerad akt vartannat år som ett komplement till det särskilda programmet och efter ett brett obligatoriskt flerpartssamråd med medlemsstaterna, Europaparlamentet och berörda parter inom forskning, utveckling och innovation, inbegripet det civila samhället. Planen fastställer prioriteringar, instrument och lämpliga åtgärds- och genomförandeformer och lägger därmed en grund för utformningen av arbetsprogrammen. Den innehåller i synnerhet utvalda uppdrag, nyinrättade eller löpande avtalsmässiga eller institutionella partnerskap, flaggskepp inom framtida och ny teknik samt KI-grupper.
(20)  arbetsprogram: ett dokument som antagits av kommissionen för genomförande av det särskilda programmet28 i enlighet med artikel 12 i det särskilda programmet, eller ett dokument med motsvarande innehåll och struktur som antagits av ett finansieringsorgan.
(20)  arbetsprogram: ett dokument som antagits av kommissionen för genomförande av det särskilda programmet28 i enlighet med artikel 12 i det särskilda programmet, eller ett dokument med motsvarande innehåll och struktur som antagits av ett finansieringsorgan.
(21)  återbetalningspliktigt förskott: den del av en blandfinansiering från Horisont Europa eller Europeiska innovationsrådet som motsvarar ett lån enligt avdelning X i budgetförordningen, men som tilldelas direkt av unionen utan vinstsyfte för att täcka kostnaderna för verksamhet som motsvarar en innovationsåtgärd, och som stödmottagaren ska betala tillbaka till unionen enligt de villkor som anges i avtalet.
(21)  återbetalningspliktigt förskott: den del av en blandfinansiering från Horisont Europa-programmet som motsvarar ett lån enligt avdelning X i budgetförordningen, men som tilldelas direkt av unionen utan vinstsyfte för att täcka kostnaderna för verksamhet som motsvarar en innovationsåtgärd, och som stödmottagaren ska betala tillbaka till unionen enligt de villkor som anges i avtalet.
(22)  avtal: en överenskommelse som kommissionen eller ett finansieringsorgan ingår med en rättslig enhet som genomför en innovations- och marknadslanseringsåtgärd och som erhåller stöd genom blandfinansiering från Horisont Europa eller Europeiska innovationsrådet.
(22)  avtal: en överenskommelse som kommissionen eller ett finansieringsorgan ingår med en rättslig enhet som genomför en innovations- och marknadslanseringsåtgärd och som erhåller stöd genom blandfinansiering från Horisont Europa-programmet.
(23)  säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt definitionen i artikel 3 i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 samt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i medlemsstater, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i tredjeländer med vilka EU har ett säkerhetsavtal och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i internationella organisationer med vilka EU har ett säkerhetsavtal.
(23)  säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter enligt definitionen i artikel 3 i kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 samt säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i medlemsstater, säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i tredjeländer med vilka EU har ett säkerhetsavtal och säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter i internationella organisationer med vilka EU har ett säkerhetsavtal.
(24)  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare.
(24)  blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare.
(25)  blandfinansiering från Horisont Europa eller Europeiska innovationsrådet: ett enda ekonomiskt stöd till en innovations- och marknadslanseringsåtgärd, bestående av en särskild kombination av ett bidrag eller ett återbetalningspliktigt förskott och en investering i eget kapital.
(25)  blandfinansiering från Horisont Europa-programmet: ett enda ekonomiskt stöd till en innovations- och marknadslanseringsåtgärd, bestående av en särskild kombination av ett bidrag eller ett återbetalningspliktigt förskott och en investering i eget kapital.
(25a)  forsknings- och innovationsåtgärd: en åtgärd som huvudsakligen består i verksamhet som syftar till ny kunskap och/eller till att undersöka genomförbarheten när det gäller en ny eller förbättrad teknik, produkt, process, tjänst eller lösning. Detta kan inbegripa grundforskning och tillämpad forskning, teknikutveckling och teknikintegrering, testning och validering av en prototyp i liten skala i ett laboratorium eller en simulerad miljö.
(25b)  innovationsåtgärd: en åtgärd som huvudsakligen består i verksamhet som är direkt inriktad på framställning av planer och förberedelser för eller ritningar till nya, ändrade eller förbättrade produkter, processer eller tjänster, eventuellt inbegripet prototyputveckling, testning, demonstration, pilotstudier, storskalig produktutvärdering och marknadsintroduktion.
(25c)  EFR-spetsforskning: ansvarig prövare-ledd forskningsverksamhet som genomförs av en eller flera stödmottagare inom ramen för EFR .
(25d)  utbildnings- och rörlighetsåtgärd: en åtgärd inriktad på att förbättra forskares färdigheter, kunskaper och karriärutsikter på grundval av rörlighet mellan länder och, om det är relevant, mellan sektorer eller discipliner.
(25e)  programsamfinansieringsåtgärd: en åtgärd för att tillhandahålla samfinansiering till ett verksamhetsprogram som inrättats och/eller genomförs av enheter som förvaltar och/eller finansierar forsknings- och innovationsprogram, undantaget unionens finansieringsorgan.
(25f)  förkommersiell upphandling: en åtgärd som huvudsakligen syftar till att förkommersiell upphandling genomförs av stödmottagare i form av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter.
(25g)  offentlig upphandling av innovativa lösningar: en åtgärd som huvudsakligen syftar till att gemensam eller samordnad offentlig upphandling av innovativa lösningar genomförs av stödmottagare i form av upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter.
(25h)  samordnings- och stödåtgärd: en åtgärd som bidrar till programmets mål, och som inte är forsknings- och innovationsverksamhet.
(25i)  offentlig upphandling: genomförande av de delar av programmet som rör unionens strategiska intressen och autonomi och genomförande, för kommissionens egna syften, av offentlig upphandling av studier, produkter, tjänster och kapacitet.
(25j)  anknuten enhet: varje rättslig enhet som står under en deltagares direkta eller indirekta kontroll eller under samma direkta eller indirekta kontroll som deltagaren, eller som direkt eller indirekt kontrollerar en deltagare.
__________________
__________________
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.
26 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006.
26a Kommissionen får anta och vid behov uppdatera förteckningen över ”bredare deltagande”-länder i sitt arbetsprogram.
27
27
28 OJ ….
28 OJ ….
Ändring 63
Förslag till förordning
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Programmets mål
Programmets mål
1.  Programmets allmänna mål är att uppnå vetenskapliga, ekonomiska och samhälleliga effekter av EU:s investeringar i forskning och innovation för att stärka den vetenskapliga och tekniska grunden för unionen och främja dess konkurrenskraft, även inom industrin, förverkliga EU:s strategiska prioriteringar, och bidra till att ta itu med globala utmaningar, bl.a. målen för hållbar utveckling.
1.  Programmets allmänna mål är att uppnå vetenskapliga, tekniska, ekonomiska och samhälleliga effekter av EU:s investeringar i forskning och innovation för att stärka den europeiska vetenskapliga och tekniska grunden inom hela unionen, stärka det europeiska forskningsområdet och främja dess konkurrenskraft. Forskningen och industrin ska förverkliga EU:s strategiska prioriteringar och strategier, bidra till att ta itu med globala utmaningar, bl.a. målen för hållbar utveckling och Parisavtalet samt bidra till att en total investering på 3 % av BNP uppnås för investering i forskning och utveckling, i enlighet med unionens stats- och regeringschefers åtagande.
2.  Programmet har följande särskilda mål:
2.  Programmet har följande särskilda mål:
(-a)  Att utveckla, främja och sprida vetenskaplig och teknisk spetskompetens.
(a)  Att främja skapande och spridning av högkvalitativ ny kunskap, kompetens, teknik och lösningar globala utmaningar.
(a)  Att främja skapande och spridning av högkvalitativ kunskap, kompetens, teknik och lösningar, som bygger på både grundläggande och tillämpad forskning, för att ta itu med globala utmaningar, däribland klimatförändringarna och målen för hållbar utveckling.
(aa)  Att avsevärt minska forsknings- och innovationsklyftan, i synnerhet genom att öka deltagandet i Horisont Europa av medlemsstater med låga forsknings och innovationsresultat, jämfört med tidigare ramprogram.
(b)  Att stärka effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra EU-politiken och främja införandet av innovativa lösningar inom industri och samhälle i syfte att lösa globala problem.
(b)  Att stärka EU-mervärdet av finansieringen av FoU och innovation, effekterna av forskning och innovation när det gäller att utveckla, stödja och genomföra EU-politiken och främja tillgången till och införandet av innovativa lösningar inom samhälle och EU:s industri.
(c)  Att främja alla typer av innovation, inklusive banbrytande innovation, förbättra marknadslanseringen av innovativa lösningar.
(c)  Att främja alla typer av innovation och förbättra marknadslanseringen och utnyttjandet av FoU- och innovationsresultat särskilt inom unionen.
(d)  Att optimera programmets resultat för att åstadkomma större effekter inom ett förstärkt europeiskt forskningsområde.
(d)  Att optimera programmets resultat för att stärka och öka det europeiska forskningsområdets effekter och attraktivitet vad gäller FoU och innovation.
Ändring 64
Förslag till förordning
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Programstruktur
Programstruktur
1.  Programmet består av följande delar som bidrar till de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3:
1.  Programmet består av följande delar som bidrar till de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3:
(1)  Den första pelaren, ”öppen vetenskap”, har det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a och ska också stödja de särskilda mål som anges i artikel 3.2 b och c, med följande komponenter:
(1)  Den första pelaren, ”vetenskaplig spetskompetens och öppen vetenskap”, med följande komponenter:
(a)  Europeiska forskningsrådet (EFR).
(a)  Europeiska forskningsrådet (EFR).
(b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder.
(b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder.
(c)  Forskningsinfrastrukturer.
(c)  Forskningsinfrastrukturer.
(2)  Den andra pelaren, ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, har det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b och ska också stödja de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a och c, med följande komponenter:
(2)  Den andra pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, med följande komponenter:
(a)  Klustret ”hälsa”.
(a)  Klustret ”hälsa”.
(b)  Klustret ”inkluderande och säkra samhällen”.
(b)  Klustret ”inkluderande och kreativa samhällen”.
(ba)  Klustret ”säkra samhällen”.
(c)  Klustret ”digitala frågor och industri”.
(c)  Klustret ”digitala frågor, industri och rymden”.
(d)  Klustret ”klimat, energi och mobilitet”.
(d)  Klustret ”klimat, energi och mobilitet”.
(e)  Klustret ”livsmedel och naturresurser”.
(e)  Klustret ”livsmedel, naturresurser och jordbruk”.
(f)  Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder.
(f)  Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder.
(3)  Den tredje pelaren, ”öppen innovation, har det särskilda mål som anges i artikel 3.2 c och ska också stödja de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a och b, med följande komponenter:
(3)  Den tredje pelaren, ”innovativt Europa”, med följande komponenter:
(a)  Europeiska innovationsrådet (EIC).
(a)  Europeiska innovationsrådet (EIC).
(b)  Europeiska innovationsekosystem.
(b)  Europeiska innovationsekosystem.
(c)  Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).
(c)  Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).
(4)  Delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet” har det särskilda mål som anges i artikel 3.2 d och ska också stödja de särskilda mål som anges i artikel 3.2 a, b och c, med följande komponenter:
(4)  Delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, med följande komponenter:
(a)  Att dela spetskompetens.
(a)  Att sprida spetskompetens och bredda deltagandet i hela unionen.
(b)  Att reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet.
(b)  Att reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet.
2.  Huvuddragen för verksamheterna anges i bilaga I.
2.  Huvuddragen för verksamheterna anges i bilaga I.
Ändring 65
Förslag till förordning
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Försvarsforskning
Försvarsforskning
1.  Verksamheter som ska genomföras inom ramen för det särskilda program som avses i artikel 1.3 b och som fastställs i förordning... om inrättande av Europeiska försvarsfonden ska vara forskning med exklusivt fokus på försvarstillämpningar, med målet att främja konkurrenskraft, effektivitet och innovation inom försvarsindustrin.
1.  Verksamheter som ska genomföras inom ramen för det särskilda program som avses i artikel 1.3 b och som fastställs i förordning... om inrättande av Europeiska försvarsfonden ska enbart inriktas på försvarsforskning och försvarstillämpningar, med målet att främja konsolidering, konkurrenskraft, effektivitet och innovation inom EU:s försvarsindustri och undvika dubbelarbete mellan de båda programmen.
2.  Denna förordning ska inte tillämpas på det särskilda program som avses i artikel 1.3 b, med undantag av denna artikel, artikel 1.1 och 1.3 och artikel 9.1.
2.  Denna förordning ska inte tillämpas på det särskilda program som avses i artikel 1.3 b, med undantag av denna artikel, artikel 1.1 och 1.3 och artikel 9.1.
Ändring 66
Förslag till förordning
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Genomförande av och former för EU-finansiering
Strategisk planering och genomförande av och former för EU-finansiering
1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning med de finansieringsorgan som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.
1.  Programmet ska genomföras genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning med de finansieringsorgan som avses i artikel 62.1 c i budgetförordningen.
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering till indirekta åtgärder i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag (inbegripet administrationsbidrag), priser och upphandlingar. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.
2.  Programmet får tillhandahålla finansiering till indirekta åtgärder i alla former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag (inbegripet administrationsbidrag), som ska utgöra den huvudsakliga formen av stöd inom ramen för programmet, priser och upphandlingar. Det får också tillhandahålla finansiering i form av finansieringsinstrument inom ramen för blandfinansieringsinsatser.
3.  De regler för deltagande och spridning som fastställs i denna förordning ska tillämpas på indirekta åtgärder.
3.  De regler för deltagande och spridning som fastställs i denna förordning ska tillämpas på indirekta åtgärder.
4.  De huvudsakliga typerna av åtgärder som ska användas inom ramen för programmet fastställs och definieras i bilaga II. Alla former av finansiering ska användas på ett flexibelt sätt för alla programmål, och deras användning ska bestämmas utifrån dels behoven, dels de enskilda målens egenskaper.
4.  De huvudsakliga typerna av åtgärder som ska användas inom ramen för programmet fastställs och definieras i artikel 2 och bilaga II. De finansieringsformer som avses i punkt 2 ska användas på ett flexibelt sätt för alla programmål, och deras användning ska bestämmas utifrån dels behoven, dels de enskilda målens egenskaper.
5.  Programmet ska också stödja direkta åtgärder som vidtas av gemensamma forskningscentrumet. I de fall där dessa åtgärder bidrar till initiativ som inrättats i enlighet med artikel 185 eller artikel 187 i EUF-fördraget ska detta bidrag inte betraktas som en del av det ekonomiska bidrag som anslagits till dessa initiativ.
5.  Programmet ska också stödja direkta åtgärder som vidtas av gemensamma forskningscentrumet. I de fall där dessa åtgärder bidrar till initiativ som inrättats i enlighet med artikel 185 eller artikel 187 i EUF-fördraget ska detta bidrag inte betraktas som en del av det ekonomiska bidrag som anslagits till dessa initiativ.
6.  Genomförandet av det särskilda programmet29 ska baseras på en transparent och strategisk flerårig planering för forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt för pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, efter samråd med berörda parter om prioriteringar och om vilka lämpliga typer av åtgärder och former för genomförande som ska användas. Detta ska garantera överensstämmelsen med andra relevanta EU-program.
6.  Genomförandet av det särskilda programmet29 ska baseras på strategiska forsknings- och innovationsplaner och i enlighet med programmets alla mål enligt artikel 3 och en process bestående av en transparent, inkluderande och strategisk flerårig planering för forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt för pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”.
Samråd med nationella myndigheter, Europaparlamentet, berörda parter inom FoU, innovation och industri, inbegripet europeiska teknikplattformar, civilsamhällesföreträdare och oberoende rådgivande högnivågrupper ska hållas om prioriteringar och om vilka lämpliga typer av åtgärder och former för genomförande som ska användas. Den strategiska planeringen ska garantera överensstämmelsen med andra relevanta EU-program och öka komplementariteten och synergierna med nationella och regionala finansieringsprogram och prioriteringar för FoU och innovation, och därigenom stärka det europeiska forskningsområdet.
6a.  Programmet ska ge alla stödmottagare möjlighet att ansöka om finansiering på ett skyndsammare sätt. Inom ett antal forsknings- och innovationsåtgärder ska en strategi som syftar till ett snabbspår till forskning och innovation tillämpas, och tiden för beviljande inte ska överstiga sex månader. På det här sättet kommer små samarbetskonsortier med verksamhet alltifrån grundforskning till marknadsintroduktion att snabbare kunna få finansiering enligt modellen ”nedifrån och upp”. Ansökningsomgångar inom ramen för strategin för ett snabbspår till forskning och innovation ska fortlöpande vara öppna med sista inlämningsdagar och genomföras inom arbetsprogrammen inom ramen för kluster, Europeiska innovationsrådet och delen ”att sprida spetskompetens”.
7.  Horisont Europa-verksamheter ska i första hand förverkligas genom ansökningsomgångar, av vilka somliga anordnas som delar av uppdrag och europeiska partnerskap.
7.  Horisont Europa-verksamheter ska förverkligas genom ansökningsomgångar, av vilka somliga anordnas som delar av uppdrag och europeiska partnerskap, med undantag för de verksamheter som anges i artikel 39 avseende priser.
8.  Forsknings- och innovationsverksamhet som utförs inom ramen för Horisont Europa ska vara inriktad på civila tillämpningar.
9.  Programmet ska säkerställa ett effektivt främjande av jämställdhet samt jämställdhetsaspekter i forskningens och innovationens innehåll. Särskild uppmärksamhet bör, beroende på situationen inom det berörda forsknings- och innovationsområdet, ägnas åt att garantera en jämn könsfördelning inom utvärderingspaneler och organ såsom expertgrupper.
__________________
__________________
29
29
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 6a (ny)
Artikel 6a
Principer för EU-finansiering och övergripande frågor
1.  Forskning och innovation som genomförs inom ramen för Horisont Europa ska enbart vara inriktad på civila tillämpningar. Budgetöverföringar mellan programmet och Europeiska försvarsfonden ska inte tillåtas.
2.  Horisont Europa ska säkerställa en tvärvetenskaplig strategi och ska vid behov omfatta integrering av samhällsvetenskap och humaniora i all verksamhet som utformas inom ramen för programmet.
3.  De samarbetsbaserade delarna av programmet ska säkerställa en balans mellan lägre och högre teknisk mognadsgrad och därmed omfatta hela värdekedjan.
4.  Programmet ska syfta till att avsevärt minska FoU- och innovationsklyftan inom unionen och främja en bred geografisk täckning inom samarbetsprojekt. Medlemsstaterna ska för detta ändamål vidta proportionella åtgärder med stöd av finansiering på EU-nivå, nationell och regional nivå. Särskild uppmärksamhet bör, beroende på situationen inom det berörda forsknings- och innovationsområdet, ägnas åt att garantera en geografisk balans inom finansierade projekt, utvärderingspaneler och organ såsom styrelser och expertgrupper, utan att spetskompetenskriterierna sätts på spel.
5.  Programmet ska säkerställa ett effektivt främjande av jämställdhet och jämställdhetsaspekter i forskningens och innovationens innehåll och ska ta itu med orsakerna till ojämn könsfördelning. Särskild uppmärksamhet bör, beroende på situationen inom det berörda forsknings- och innovationsområdet, ägnas åt att säkerställa jämn könsfördelning inom utvärderingspaneler och andra aktuella rådgivande organ såsom styrelser och expertgrupper.
6.  Programmet ska genomgående ha som mål att administrationen ska bli enklare och att bördan för stödmottagarna ska minska.
7.  Klimatfrågor ska integreras på lämpligt sätt i forsknings- och innovationsinnehållet och beaktas i alla skeden av forskningscykeln.
8.  Programmet ska i förekommande fall svara för ett samhällsengagemang så att forsknings- och innovationsprocessen och dess resultat i högre grad anpassas till samhällets värderingar och behov, genom att främja vetenskapligt engagemang och vetenskaplig utbildningsverksamhet och genom att man gemensamt inrättar och utformar vetenskapsagendor genom att medborgare och civilsamhället medverkar i fastställandet av forsknings- och innovationsprioriteringar.
9.  Programmet ska säkerställa transparens och redovisningsskyldighet för den offentliga finansieringen av forsknings- och innovationsprojekt och därmed ta tillvara allmänintresset.
10.  Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska se till att tillräcklig vägledning och information görs tillgänglig för alla potentiella deltagare när förslagsomgångarna offentliggörs, i synnerhet den tillämpliga mallen för bidragsavtal.
Ändring 68
Förslag till förordning
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
Uppdrag
Uppdrag
1.  Uppdrag ska planeras inom pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” men kan också dra nytta av åtgärder som genomförs inom andra delar av programmet.
1.  Uppdrag ska planeras inom pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft” men kan också dra nytta av åtgärder som genomförs inom andra delar av programmet liksom av åtgärder som genomförs inom ramen för andra av unionens finansieringsprogram, enligt reglerna för Horisont Europa.
2.  Uppdragen ska genomföras i enlighet med artikel 5 i det särskilda programmet. Utvärdering ska genomföras i enlighet med artikel 26.
2.  Uppdragens innehåll, mål, tidsfrister och genomförandet av dem ska anges närmare i de strategiska forsknings- och innovationsplanerna som fastställts och definierats i artikel 2 och preciserats i artikel 6 i ramprogrammet och i artikel 5 i det särskilda programmet. Utvärdering ska genomföras i enlighet med artikel 26.
2a.  Under de första två åren av programmet ska högst 10 % av årsbudgeten för pelare II programplaneras genom särskilda ansökningsomgångar för genomförande av uppdragen. Under de sista tre åren av programmet, och enbart efter en positiv bedömning av uppdragets urvals- och förvaltningsprocess får denna andel stiga. Den totala budgetandelen som avsätts till uppdrag ska anges i de strategiska forsknings- och innovationsplanerna.
2b.  En fullständig utvärdering av uppdragen som täcker omfattning, styrning, utnämning av styrelse och preliminära åtgärder ska genomföras i enlighet med deras respektive mätbara milstolpar. De rekommendationer som utvärderingen ger upphov till ska beaktas innan nya uppdrag programplaneras eller innan befintliga uppdrag fortsätter, avslutas eller ges ny inriktning.
3.  Uppdragen ska
3.  Uppdragen ska
(a)  ha ett tydligt EU-mervärde och bidra till att unionens prioriteringar förverkligas,
(a)  ha ett tydligt EU-mervärde och bidra till att unionens prioriteringar, mål och åtaganden förverkligas,
(aa)  vara inkluderande, uppmuntra brett deltagande och säkerställa medverkan från olika slags intressenter och ge FoU- och innovationsresultat som gagnar alla medlemsstater,
(b)  vara djärva och inspirerande och därigenom ha stor samhällelig och ekonomisk relevans,
(b)  vara djärva, inspirerande och ha stor samhällelig, vetenskaplig, teknisk, diplomatisk, miljömässig och ekonomisk relevans,
(c)  ange en tydlig riktning och vara målinriktade, mätbara och begränsade i tiden,
(c)  ange en tydlig riktning och vara målinriktade, mätbara och begränsade i tiden,
(d)  vara inriktade på ambitiösa men realistiska forsknings- och innovationsverksamheter,
(d)  väljas ut på ett transparent sätt och vara inriktade på ambitiösa spetskompetensbaserade men realistiska forsknings- och innovationsverksamheter, i alla utvecklingsskeden,
(da)  innehålla en skyndsamhetsaspekt med hänsyn till uppdragets mål, ha nödvändig räckvidd och omfattning och brett mobilisera de resurser som krävs, och uteslutande vara inriktat på att uppvisa resultat,
(e)  generera aktivitet mellan discipliner, sektorer och aktörer,
(e)  generera aktivitet mellan discipliner, (inkluderat samhällsvetenskap och humaniora), sektorer och aktörer,
(f)  vara öppna för flera nedifrån och upp-lösningar.
(f)  vara öppna för flera nedifrån och upp-lösningar.
(fa)  uppnå synergier på ett transparent sätt med övriga unionsprogram samt med offentliga och privata medel, inbegripet genom aktiv involvering av nationella och regionala innovationsekosystem.
Ändring 69
Förslag till förordning
Artikel 7a (ny)
Artikel 7a
Europeiska innovationsrådet
1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt innovationsråd (EIC) för genomförande av åtgärder inom den tredje pelaren, ”innovativt Europa”, som har anknytning till Europeiska innovationsrådet. Europeiska innovationsrådet ska fungera enligt följande principer: fokus på banbrytande och omstörtande innovationer, självständighet, risktagningsförmåga, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet.
2.  Europeiska innovationsrådet kommer att vara öppet för alla typer av innovatörer från privatpersoner till universitet, forskningsorganisationer och forskningsföretag och uppstartsföretag, i synnerhet små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag, och från enskilda stödmottagare till tvärvetenskapliga konsortier. Minst 70% av Europeiska innovationsrådets budget ska avsättas till innovativa uppstartsföretag och små och medelstora företag.
3.  Europeiska innovationsrådets styrelse- och ledningsfunktioner fastställs i beslut (EU) ... [särskilt program] och dess bilagor.
Ändring 70
Förslag till förordning
Artikel 8
Artikel 8
Artikel 8
Europeiska partnerskap
Europeiska partnerskap
1.  Delar av Horisont Europa kan genomföras med hjälp av europeiska partnerskap. Unionens deltagande i europeiska partnerskap kan ske i någon av följande former:
1.  Delar av Horisont Europa kan genomföras med hjälp av europeiska partnerskap. Unionens deltagande i europeiska partnerskap kan ske i någon av följande former:
(a)  Deltagande i partnerskap som inrättats på grundval av samförståndsavtal och/eller avtal mellan kommissionen och de partner som avses i artikel 2.3 med angivande av målen för partnerskapet, tillhörande åtaganden beträffande ekonomiska bidrag och/eller bidrag in natura från partnerna, nyckelprestations- och effektindikatorer samt output som ska uppnås. De inkluderar identifiering av kompletterande forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av partnerna och av programmet (samprogrammerade europeiska partnerskap).
(a)  Deltagande i partnerskap som inrättats på grundval av samförståndsavtal och/eller avtal mellan kommissionen och de partner som avses i artikel 2.3 med angivande av målen för partnerskapet, tillhörande åtaganden beträffande ekonomiska bidrag och/eller bidrag in natura från partnerna, nyckelprestations- och effektindikatorer samt output som ska uppnås. De inkluderar identifiering av kompletterande forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av partnerna och av programmet (samprogrammerade europeiska partnerskap).
(b)  Deltagande i och ekonomiska bidrag till ett program för forsknings- och innovationsverksamhet grundat på partnernas åtaganden beträffande ekonomiska bidrag och bidrag in natura samt integrering av deras berörda verksamheter genom en samfinansieringsåtgärd inom programmet (samfinansierade europeiska partnerskap).
(b)  Deltagande i och ekonomiska bidrag till ett program för forsknings- och innovationsverksamhet grundat på partnernas åtaganden beträffande ekonomiska bidrag och bidrag in natura samt integrering av deras berörda verksamheter genom en samfinansieringsåtgärd inom programmet (samfinansierade europeiska partnerskap).
(c)  Deltagande i och ekonomiska bidrag till forsknings- och innovationsprogram som genomförs av flera medlemsstater i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget, eller av organ som inrättats i enlighet med artikel 187 i EUF-fördraget, t.ex. gemensamma företag, eller av EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper i enlighet med [EIT-förordningen] (institutionaliserade europeiska partnerskap), som ska genomföras endast om andra former av europeiska partnerskap inte skulle uppfylla målen eller skapa de nödvändiga förväntade effekterna, och om det kan motiveras i ett långsiktigt perspektiv och med hög grad av integration inklusive central förvaltning av alla ekonomiska bidrag.
(c)  Deltagande i och ekonomiska bidrag och/eller bidrag in natura till forsknings- och innovationsprogram som genomförs av flera medlemsstater i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget, eller av organ som inrättats i enlighet med artikel 187 i EUF-fördraget, t.ex. gemensamma företag, eller av EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper i enlighet med [EIT-förordningen] (institutionaliserade europeiska partnerskap), som ska genomföras endast om andra former av europeiska partnerskap inte skulle uppfylla målen eller skapa de nödvändiga förväntade effekterna, och om det kan motiveras i ett långsiktigt perspektiv och med hög grad av integration inklusive central förvaltning av alla ekonomiska bidrag.
2.  Europeiska partnerskap ska
2.  Europeiska partnerskap ska
(a)  inrättas när de på ett mer effektivt sätt än unionen ensam kan uppnå målen med Horisont Europa,
(a)  inrättas endast när de på ett mer effektivt sätt kan uppnå målen med Horisont Europa jämfört med andra delar av ramprogrammet,
(b)  efterleva principerna om europeiskt mervärde, öppenhet och insyn, resultat, hävstångseffekter, långsiktigt finansiellt engagemang från alla berörda parter, flexibilitet, samstämmighet och komplementaritet med unionens initiativ och lokala, regionala, nationella och internationella initiativ,
(b)  efterleva principerna om europeiskt mervärde, öppenhet och insyn, resultat, starka hävstångseffekter, långsiktigt finansiellt engagemang och/eller engagemang in natura från alla berörda parter, flexibilitet, samstämmighet och komplementaritet med unionens initiativ och lokala, regionala, nationella och internationella initiativ,
(c)  vara tidsbegränsade och inbegripa villkor för utfasning av finansieringen från programmet.
(c)  vara tidsbegränsade och inbegripa villkor för utfasning av finansieringen från programmet.
2a.  Alla partnerskap ska identifieras i strategiska forsknings- och innovationsplaner, i enlighet med artikel 6 i ramprogrammet, bilaga III till ramprogrammet och bilaga I till det särskilda programmet, innan de genomförs i arbetsprogram eller arbetsplaner.
Bestämmelser och kriterier för urval, genomförande, övervakning, utvärdering och avveckling av partnerskap anges i bilaga III.
Bestämmelser och kriterier för urval, genomförande, övervakning, utvärdering och avveckling av partnerskap anges i bilaga III.
Ändringar 71 och 172
Förslag till förordning
Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Budget
Budget
1.  Finansieringsramen för genomförandet av ramprogrammet under perioden 2021–2027 ska vara 94 100 000 000 EUR i löpande priser för det särskilda program som avses i artikel 1.3 a och, utöver detta, beloppet för det särskilda program som avses i artikel 1.3 b, enligt vad som föreskrivs i förordning... om inrättande av Europeiska försvarsfonden.
1.  Finansieringsramen för genomförandet av ramprogrammet under perioden 2021–2027 ska vara 120 000 000 000 EUR i 2018 års priser för det särskilda program som avses i artikel 1.3 a och, utöver detta, beloppet för det särskilda program som avses i artikel 1.3 b, enligt vad som föreskrivs i förordning ... om inrättande av Europeiska försvarsfonden.
2.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1, första delen av meningen, ska vara följande:
2.  Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 1, första delen av meningen, ska vara följande:
(a)  25 800 000 000 EUR för första pelaren, ”öppen vetenskap”, för perioden 2021–2027, varav
(a)  27,42 % för första pelaren, ”vetenskaplig spetskompetens och öppen vetenskap”, för perioden 2021–2027, varav
(1)  16 600 000 000 EUR för Europeiska forskningsrådet,
(1)  17,64 % för Europeiska forskningsrådet,
(2)  6 800 000 000 EUR för Marie Skłodowska-Curie-åtgärder,
(2)  7,23 % för Marie Skłodowska-Curie-åtgärder,
(3)  2 400 000 000 EUR för forskningsinfrastrukturer.
(3)  2,55 % för forskningsinfrastrukturer.
(b)  52 700 000 000 EUR för andra pelaren, ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, för perioden 2021–2027, varav
(b)  55,48 % för andra pelaren, ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, för perioden 2021–2027, varav
(1)  7 700 000 000 EUR för klustret ”hälsa”,
(1)  8,16 % för klustret ”hälsa”,
(2)  2 800 000 000 EUR för klustret ”inkluderande och säkra samhällen”,
(2)  2,50 % för klustret ”inkluderande och säkra samhällen”,
(2a)  2,00 % för klustret ”säkra samhällen”,
(3)  15 000 000 000 EUR för klustret ”digitala frågor och industri”,
(3)  15,94 % för klustret ”digitala frågor, industri och rymden”,
(4)  15 000 000 000 EUR för klustret ”klimat, energi och mobilitet”,
(4)  15,84 % för klustret ”klimat, energi och mobilitet”,
(5)  10 000 000 000 EUR för klustret ”livsmedel och naturresurser”,
(5)  9,00 % för klustret ”livsmedel, naturresurser och jordbruk”,
(6)  2 200 000 000 EUR för gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder.
(6)  2,04 % för gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder.
(c)  13 500 000 000 EUR för tredje pelaren, ”öppen innovation”, för perioden 2021–2027, varav
(c)  12,71 % för tredje pelaren, ”innovativa Europa”, för perioden 2021–2027, varav
(1)  10 500 000 000 EUR för Europeiska innovationsrådet, inklusive upp till 500 000 000 EUR för europeiska innovationsekosystem,
(1)  8,71% för Europeiska innovationsrådet (EIC), inklusive upp till 0,53 % för europeiska innovationsekosystem,
(2)  3 000 000 000 EUR för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).
(2)  4 % för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT).
(d)  2 100 000 000 EUR för delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet” för perioden 2021–2027, varav
(d)  4,39 % för delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, med följande komponenter:
(1)  1 700 000 000 EUR för ”delning av spetskompetens”,
(1)  4,00 % för ”spridning av spetskompetens och bredare deltagandei unionen.
(2)  400 000 000 EUR för ”reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet”.
(2)  0,39 % för ”reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet”.
3.  För att kunna reagera på oförutsedda situationer eller ny utveckling och nya behov får kommissionen, inom ramen för det årliga budgetförfarandet, avvika från de belopp som avses i punkt 2 upp till maximalt 10 %. Sådana avvikelser ska inte tillåtas för de belopp som avses i punkt 2 b.6 i denna artikel eller det totala belopp som anges för delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet” i punkt 2 i denna artikel.
3.  För att kunna reagera på oförutsedda situationer eller ny utveckling och nya behov får kommissionen, inom ramen för det årliga budgetförfarandet, avvika från de belopp som avses i punkt 2 upp till maximalt 10 %, inklusive bidragstilldelningen från associerade länder.
3a.  Som ett led i unionens allmänna mål att integrera klimatåtgärder och avsätta 30 % av unionsbudgeten till klimatmålen ska åtgärderna inom ramen för programmet bidra till klimatmålen med minst 35 % av programmets utgifter när så är lämpligt.
3b.  Minst 2,5 miljarder EUR ska anslås till bidrag till inkrementell innovation inom små och medelstora företag i enlighet med det instrument som avses i artikel 43a i denna förordning och i bilaga I till beslutet.
3c.  45 % av budgeten för klustret ”inkluderande och säkra samhällen” ska stödja forskning om de kulturella och kreativa sektorerna, inklusive unionens kulturarv, vilket ska omfatta 300 miljoner EUR som ska öronmärkas för inrättandet av ett ”europeiskt kulturarvsmoln”, i enlighet med bilaga I till det särskilda programmet, efter en konsekvensbedömning som ska läggas fram för Europaparlamentet.
3d.  Minst 1 miljard EUR ska ha som syfte att anslås till kvantforskning inom klustret ”digitala frågor, industri och rymden” i pelare II.
4.  Det belopp som avses i punkt 1, första delen av meningen, får även täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra verksamheter som krävs för förvaltning och genomförande av programmet, inbegripet alla administrativa kostnader, samt bedömning av programmets måluppfyllelse. Det får också täcka utgifter för studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, i den mån de har anknytning till programmets mål, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland gemensamma it-verktyg och annat tekniskt och administrativt stöd som behövs i samband med förvaltningen av programmet.
4.  Det belopp som avses i punkt 1, första delen av meningen, får även täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision, utvärdering och andra verksamheter som krävs för förvaltning och genomförande av programmet, inbegripet alla administrativa kostnader, samt bedömning av programmets måluppfyllelse. Dessa utgifter får inte överstiga 5 % av programmets totala belopp. Det får också täcka utgifter för studier, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, i den mån de har anknytning till programmets mål, samt utgifter i samband med it-nätverk som fokuserar på informationsbearbetning och -utbyte, däribland gemensamma it-verktyg och annat tekniskt och administrativt stöd som behövs i samband med förvaltningen av programmet.
5.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka utgifter enligt punkt 4 för förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.
5.  Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka utgifter enligt punkt 4 för förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.
6.  Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.
6.  Om den åtgärd som ett budgetmässigt åtagande ska täcka sträcker sig över mer än ett budgetår får åtagandet delas upp i årliga delåtaganden.
7.  Utan att det påverkar tillämpningen av budgetförordningen kan utgifter för åtgärder till följd av projekt som ingår i det första arbetsprogrammet vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021.
7.  Utan att det påverkar tillämpningen av budgetförordningen kan utgifter för åtgärder till följd av projekt som ingår i det första arbetsprogrammet vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021.
8.  Resurser som avsatts för medlemsstater inom ramen för delad förvaltning och som kan överföras i enlighet med artikel 21 i förordning (EU) XX […förordningen om gemensamma bestämmelser] får, på medlemsstaternas begäran, överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med artikel 62.1 a i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med led c i den artikeln. Om möjligt ska dessa resurser användas till förmån för den berörda medlemsstaten.
9.  Horisont Europa är avsett att genomföras i samverkan med andra EU-finansieringsprogram. En icke uttömmande förteckning över synergier med andra EU-finansieringsprogram återfinns i bilaga IV.
Ändring 72
Förslag till förordning
Artikel 10
Artikel 10
Artikel 10
Öppen åtkomst och öppna data
Öppen åtkomst och öppna data
1.  Öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer som härrör från forskning som finansieras inom ramen för programmet ska säkerställas i enlighet med artikel 35.3. Öppen åtkomst till forskningsdata ska säkerställas i enlighet med principen ”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt”. Öppen åtkomst till forskningsresultat ska uppmuntras.
1.  Öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer som härrör från forskning som finansieras inom ramen för programmet ska säkerställas i enlighet med artikel 35.3. Öppen åtkomst till forskningsdata ska säkerställas i enlighet med principen ”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt”.
1a.  Vid öppen åtkomst till forskningsdata ska hänsyn tas till behovet av olika åtkomstsystem på grund av unionens ekonomiska intressen, immateriella rättigheter, personuppgiftsskydd och konfidentialitet, säkerhetsfrågor och andra legitima intressen, inklusive möjligheten att göra undantag. Datahanteringsplaner under projektets varaktighet ska anses vara stödberättigande kostnader.
1b.  Ömsesidig öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer och forskningsresultat ska främjas internationellt, med beaktande av unionens konkurrenskraft och industriella intressen. Ömsesidig öppen åtkomst ska särskilt uppmuntras i alla associeringsavtal och i samarbetsavtal inom vetenskap och teknik med tredjeländer, däribland avtal som undertecknas av finansieringsorgan som ansvarar för programmets indirekta förvaltning.
2.  Ansvarsfull hantering av forskningsdata ska säkerställas i linje med Fairprinciperna om sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet.
2.  Ansvarsfull hantering av forskningsdata ska säkerställas i linje med Fairprinciperna om datas sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet.
3.  Öppen vetenskap utöver öppen åtkomst till forskningsresultat och ansvarsfull hantering av forskningsdata ska främjas.
3.  Öppen vetenskap utöver öppen åtkomst till forskningsdata och vetenskapliga publikationer och ansvarsfull hantering av forskningsdata ska främjas.
Ändring 73
Förslag till förordning
Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Kompletterande och kombinerad finansiering
Kompletterande, kombinerad och kumulativ finansiering
1.   Horisont Europa ska genomföras i synergi med andra unionsfinansieringsprogram, varvid maximal förenkling av administrationen ska eftersträvas. En icke uttömmande förteckning över synergier med andra finansieringsprogram återfinns i bilaga IV. Horisont Europas enhetliga uppsättning regler ska gälla för en samfinansierad åtgärd inom forskning, utveckling och innovation.
Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförande villkoren att
2.  Spetskompetensstämpeln ska tilldelas i programmets alla delar. Åtgärder som certifierats med en spetskompetensstämpel, eller som uppfyller de kumulativa, jämförande villkoren att
(a)  de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,
(a)  de har bedömts i en ansökningsomgång enligt programmet,
(b)  de uppfyller minimikraven för kvalitet i den ansökningsomgången,
(b)  de uppfyller minimikraven för kvalitet i den ansökningsomgången,
(c)  de får inte finansieras inom ramen för den ansökningsomgången på grund av budgetbegränsningar
(c)  de får inte finansieras inom ramen för den ansökningsomgången på grund av budgetbegränsningar
får erhålla stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Bestämmelserna för den fond som ger stöd ska tillämpas.
får erhålla stöd från nationella eller regionala fonder, däribland Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+ eller Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, i enlighet med artikel [67].5 i förordning (EU) XX [förordningen om gemensamma bestämmelser] och artikel [8] i förordning (EU) XX [finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken], utan att någon ytterligare ansökan och utvärdering krävs och förutsatt att åtgärderna är förenliga med målen för programmet i fråga. Med undantag för reglerna för statligt stöd ska bestämmelserna för den fond som ger stöd tillämpas.
2a.   I enlighet med artikel 21 i förordning (EU) XX [... förordningen om gemensamma bestämmelser] får förvaltningsmyndigheten frivilligt begära att delar av dess finansiella anslag ska överföras till Horisont Europa. Överförda resurser ska användas i enlighet med reglerna för Horisont Europa. Dessutom ska kommissionen säkerställa att sådana överförda medel helt och hållet öronmärks för program och/eller projekt som kommer att genomföras i den medlemsstat eller region som de kom från.
2b.   Med förhandstillstånd från de sökande ska kommissionen ta med anslagen enligt denna artikel i informationssystemet för utvalda projekt i syfte att möjliggöra ett snabbt informationsutbyte och göra det möjligt för finansieringsmyndigheterna att tillhandahålla finansiering till de utvalda åtgärderna.
En åtgärd som har fått bidrag från ett annat unionsprogram får också erhålla bidrag via det här programmet, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader.
Ändring 74
Förslag till förordning
Artikel 12
Artikel 12
Artikel 12
Tredjeländer som är associerade till programmet
Tredjeländer som är associerade till programmet
1.  Programmet ska vara öppet för associering för följande tredjeländer:
1.  Programmet ska vara öppet för associering för följande tredjeländer:
(a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.
(a)  Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.
(b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.
(b)  Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.
(c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.
(c)  Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som föreskrivs i avtal mellan unionen och dessa länder.
(d)  Tredjeländer och territorier som uppfyller samtliga följande kriterier:
(d)  Tredjeländer och territorier som uppfyller samtliga följande kriterier:
i.  God kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation.
i.  God kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation.
ii.  Engagemang för en regelbaserad öppen marknadsekonomi med rättvis och skälig hantering av immaterialrättigheter och underbyggd av demokratiska institutioner.
ii.  Engagemang för en regelbaserad öppen marknadsekonomi med rättvis och skälig hantering av immaterialrättigheter och respekt för mänskliga rättigheter och underbyggd av demokratiska institutioner.
iii.  Aktivt främjande av strategier för att förbättra medborgarnas ekonomiska och sociala välfärd.
iii.  Aktivt främjande av strategier för att förbättra medborgarnas ekonomiska och sociala välfärd.
Associering till programmet av vart och ett av de tredjeländer som avses i led d ska ske i enlighet med villkoren i ett särskilt avtal som omfattar tredjelandets deltagande i något unionsprogram, under förutsättning att avtalet
Fullständig eller partiell associering till programmet av vart och ett av de tredjeländer som avses i led d ska utgå från en bedömning av fördelarna för unionen. Framför allt ska en sådan associering ske i enlighet med villkoren i ett särskilt avtal som omfattar tredjelandets deltagande i något unionsprogram, under förutsättning att avtalet
–  säkerställer en rimlig balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,
–  säkerställer en rimlig balans vad gäller bidrag från och förmåner till det tredjeland som deltar i unionsprogrammen,
–  ger rätt att samordna en åtgärd inom ramen för avtalet, förutsatt att det är till fördel för unionen och att skyddet av unionens ekonomiska intressen säkerställs,
–  fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av ekonomiska bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader. Dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen,
–  fastställer villkoren för deltagande i programmet, inklusive beräkningen av ekonomiska bidrag till enskilda (del)program och deras administrativa kostnader. Dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.5 i budgetförordningen,
–  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.
–  garanterar unionens rätt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och att skydda unionens ekonomiska intressen.
2.  Omfattningen av varje enskilt tredjelands associering till programmet ska beakta målet att driva på den ekonomiska tillväxten i unionen genom innovation. Därför kan delar av programmet vara uteslutna från associeringsavtal för vissa länder, med undantag för EES-länder, anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidater.
2.  Omfattningen av varje enskilt tredjelands associering till programmet ska beakta målet att driva på den ekonomiska tillväxten i unionen genom innovation och ska undvika kompetensflykt från unionen. Därför kan delar av programmet som bara har en stödmottagare – i synnerhet sådana som är avsedda för privata enheter – vara uteslutna från associeringsavtal för vissa länder, med undantag för EES-länder, anslutningsländer, kandidatländer och potentiella kandidater.
3.  Associeringsavtalet ska i förekommande fall möjliggöra för rättsliga enheter som är etablerade i unionen att delta i motsvarande program i associerade länder i enlighet med de villkor som fastställs i associeringsavtalet.
3.  Associeringsavtalet ska i förekommande fall möjliggöra och eftersträva ömsesidigt deltagande för rättsliga enheter som är etablerade i unionen i motsvarande program i associerade länder i enlighet med de villkor som fastställs i associeringsavtalet.
4.  Villkoren för bestämning av det ekonomiska bidragets omfattning ska garantera automatisk korrigering av eventuella betydande obalanser jämfört med det belopp som enheter som är etablerade i det associerade landet erhåller genom deltagande i programmet, med beaktande av kostnaderna för programmets förvaltning, utförande och drift.
4.  Associeringsavtalets villkor för bestämning av det ekonomiska bidragets omfattning ska garantera automatisk korrigering vartannat år av eventuella betydande obalanser jämfört med det belopp som enheter som är etablerade i det associerade landet erhåller genom deltagande i programmet, med beaktande av kostnaderna för programmets förvaltning, utförande och drift.
4a.  Bidragen från alla associerade länder ska inbegripas i programmets relevanta delar, förutsatt att budgetfördelningen enligt artikel 9.2 respekteras. Kommissionen ska under det årliga budgetförfarandet avge rapport till rådet och parlamentet om den totala budgeten för varje del av programmet och identifiera varje associerat land, individuella bidrag samt deras finansiella balans.
Ändring 75
Förslag till förordning
Artikel 14 – rubriken
Stödberättigande åtgärder
Stödberättigande åtgärder och etiska principer
Ändring 76
Förslag till förordning
Artikel 15
Artikel 15
Artikel 15
Etik
Etik
1.  Åtgärder som genomförs inom programmet ska följa etiska principer och tillämplig lagstiftning på nationell, unions- och internationell nivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, med tilläggsprotokoll.
1.  Åtgärder som genomförs inom programmet ska följa etiska principer och tillämplig lagstiftning på nationell, unions- och internationell nivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, med tilläggsprotokoll.
Man ska särskilt beakta proportionalitetsprincipen, rätten till integritet, rätten till skydd av personuppgifter, rätten till fysisk och mental integritet för personer, rätten till icke-diskriminering och behovet att garantera en hög skyddsnivå för människors hälsa.
2.  Enheter som deltar i åtgärden ska tillhandahålla följande:
2.  Enheter som deltar i åtgärden ska tillhandahålla följande:
(a)  En etisk självbedömning som anger och preciserar alla förutsebara etiska frågor som rör målet, genomförandet och de sannolika effekterna av de verksamheter som ska finansieras, inklusive en bekräftelse av förenligheten med punkt 1, samt en beskrivning av hur den kommer att säkerställas.
(a)  En etisk självbedömning som anger och preciserar alla förutsebara etiska frågor som rör målet, genomförandet och de sannolika effekterna av de verksamheter som ska finansieras, inklusive en bekräftelse av förenligheten med punkt 1, samt en beskrivning av hur den kommer att säkerställas.
(b)  En bekräftelse av att verksamheterna kommer att följa den europeiska uppförandekoden för forskningsintegritet som publicerats av All European Academies och att inga verksamheter som undantas från finansiering kommer att genomföras.
(b)  En bekräftelse av att verksamheterna kommer att följa den europeiska uppförandekoden för forskningsintegritet som publicerats av All European Academies och att inga verksamheter som undantas från finansiering kommer att genomföras.
(c)  För verksamheter som bedrivs utanför unionen: en bekräftelse på att dessa verksamheter skulle ha varit tillåtna i en medlemsstat.
(c)  För verksamheter som bedrivs utanför unionen: en bekräftelse på att dessa verksamheter skulle ha varit tillåtna i en medlemsstat.
(d)  För verksamheter där mänskliga embryonala stamceller används: detaljerade uppgifter om de åtgärder för tillståndsgivning och kontroll som ska vidtas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och detaljerade uppgifter om de etiska godkännanden som ska erhållas innan de berörda verksamheterna inleds.
(d)  För verksamheter där mänskliga embryonala stamceller används: detaljerade uppgifter om de åtgärder för tillståndsgivning och kontroll som ska vidtas av de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna och detaljerade uppgifter om de etiska godkännanden som ska erhållas innan de berörda verksamheterna inleds.
3.  Förslagen ska systematiskt kontrolleras för att identifiera åtgärder som väcker komplicerade eller allvarliga etiska frågor; dessa ska genomgå en etisk bedömning. Den etiska bedömningen ska utföras av kommissionen såvida den inte har delegerats till finansieringsorganet. För åtgärder som inbegriper användning av mänskliga embryonala stamceller eller mänskliga embryon är en etisk bedömning obligatorisk. Etiska kontroller och bedömningar ska genomföras med stöd av etikexperter. Kommissionen och finansieringsorganen ska i största möjliga utsträckning säkerställa insyn i de etiska förfarandena.
3.  Förslagen ska systematiskt kontrolleras för att identifiera åtgärder som väcker komplicerade eller allvarliga etiska frågor; dessa ska genomgå en etisk bedömning. Den etiska bedömningen ska utföras av kommissionen såvida den inte har delegerats till finansieringsorganet. För åtgärder som inbegriper användning av mänskliga embryonala stamceller eller mänskliga embryon är en etisk bedömning obligatorisk. Etiska kontroller och bedömningar ska genomföras med stöd av etikexperter. Kommissionen och finansieringsorganen ska säkerställa insyn i de etiska förfarandena.
4.  Enheter som deltar i åtgärden måste införskaffa alla godkännanden eller andra obligatoriska handlingar från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer eller andra organ, t.ex. dataskyddsmyndigheter, innan den berörda verksamheten inleds. Dokumenten ska arkiveras och tillhandahållas kommissionen eller finansieringsorganet på begäran.
4.  Enheter som deltar i åtgärden måste införskaffa alla godkännanden eller andra obligatoriska handlingar från relevanta nationella eller lokala etikkommittéer eller andra organ, t.ex. dataskyddsmyndigheter, innan den berörda verksamheten inleds. Dokumenten ska arkiveras och tillhandahållas kommissionen eller finansieringsorganet på begäran.
5.  Om så är lämpligt ska etiska kontroller utföras av kommissionen eller finansieringsorganet. För allvarliga eller komplicerade etiska frågor ska kontrollerna utföras av kommissionen såvida inte en delegering till organet har gjorts.
5.  Om så är lämpligt ska etiska kontroller utföras av kommissionen eller finansieringsorganet. För allvarliga eller komplicerade etiska frågor ska kontrollerna utföras av kommissionen såvida inte en delegering till organet har gjorts.
Etiska kontroller ska genomföras med stöd av etikexperter.
Etiska kontroller ska genomföras med stöd av etikexperter.
6.  Åtgärder som inte är etiskt godtagbara kan uteslutas eller avslutas när som helst.
6.  Åtgärder som inte är etiskt godtagbara ska uteslutas eller avslutas så snart det fastställts att de inte är etiskt godtagbara.
Ändring 77
Förslag till förordning
Artikel 16
Artikel 16
Artikel 16
Säkerhet
Säkerhet
1.  Åtgärder som genomförs inom programmet ska vara förenliga med gällande säkerhetsbestämmelser, i synnerhet bestämmelserna om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter mot otillåtet röjande, inbegripet överensstämmelse med tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning. Vid forskning som bedrivs utanför unionen som använder sig av och/eller genererar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är det, utöver iakttagandet av nämnda krav, nödvändigt att ett säkerhetsavtal ingås mellan unionen och det tredjeland där forskningen bedrivs.
1.  Åtgärder som genomförs inom programmet ska vara förenliga med gällande säkerhetsbestämmelser, i synnerhet bestämmelserna om skydd av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter mot otillåtet röjande, inbegripet överensstämmelse med tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning. Vid forskning som bedrivs utanför unionen som använder sig av och/eller genererar säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter är det, utöver iakttagandet av nämnda krav, nödvändigt att ett säkerhetsavtal ingås mellan unionen och det tredjeland där forskningen bedrivs.
2.  Om så är lämpligt ska förslag innehålla en självbedömning avseende säkerhet som anger eventuella säkerhetsproblem och beskriver hur dessa kommer att hanteras, så att tillämpliga krav i nationell lagstiftning och unionslagstiftning uppfylls.
2.  Om så är lämpligt ska förslag innehålla en självbedömning avseende säkerhet som anger eventuella säkerhetsproblem och beskriver hur dessa kommer att hanteras, så att tillämpliga krav i nationell lagstiftning och unionslagstiftning uppfylls.
3.  Kommissionen eller finansieringsorganet ska vid behov utföra en granskning av förslag som väcker säkerhetsfrågor.
3.  Kommissionen eller finansieringsorganet ska vid behov utföra en granskning av förslag som väcker säkerhetsfrågor.
4.  I tillämpliga fall ska åtgärderna vara förenliga med beslut (EU, Euratom) 2015/444 och dess tillämpningsföreskrifter.
4.  I tillämpliga fall ska åtgärderna vara förenliga med beslut (EU, Euratom) 2015/444 och dess tillämpningsföreskrifter.
5.  Enheter som deltar i åtgärden ska säkerställa skydd mot obehörigt röjande av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som används och/eller genereras inom åtgärden. De ska, innan de berörda verksamheterna inleds, tillhandahålla intyg på säkerhetsgodkännande för personer och/eller för anläggningen som utfärdats av berörda nationella säkerhetsmyndigheter.
5.  Enheter som deltar i åtgärden ska säkerställa skydd mot obehörigt röjande av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som används och/eller genereras inom åtgärden. Enheter som deltar i åtgärden ska säkerställa skydd mot obehörigt röjande av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter som används och/eller genereras inom åtgärden på begäran av kommissionen eller ett finansieringsorgan.
6.  Om externa experter måste hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska en lämplig säkerhetsprövning krävas innan experterna utses.
6.  Om externa experter måste hantera säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska en lämplig säkerhetsprövning krävas innan experterna utses.
7.  Kommissionen eller finansieringsorganet får vid behov utföra säkerhetskontroller.
7.  Kommissionen eller finansieringsorganet får vid behov utföra säkerhetskontroller.
8.  Åtgärder som inte uppfyller säkerhetsreglerna kan uteslutas eller avslutas när som helst.
8.  Åtgärder som inte uppfyller säkerhetsreglerna kan uteslutas eller avslutas när som helst.
Ändring 78
Förslag till förordning
Artikel 18
Artikel 18
Artikel 18
Enheter som har rätt att delta
Enheter som har rätt att delta
1.  Rättsliga enheter, oavsett etableringsort, och internationella organisationer får delta i åtgärder inom programmet under förutsättning att villkoren i denna förordning har uppfyllts, liksom eventuella villkor som fastställs i tillhörande arbetsprogram eller ansökningsomgång.
1.  Rättsliga enheter, oavsett etableringsort, däribland rättsliga enheter från icke associerade tredjeländer, och internationella organisationer får delta i åtgärder inom programmet under förutsättning att villkoren i denna förordning har uppfyllts, liksom eventuella villkor som fastställs i tillhörande arbetsprogram eller ansökningsomgång.
2.  Enheterna ska ingå i ett konsortium som ska omfatta minst tre oberoende rättsliga enheter som är etablerade i var sin medlemsstat eller ett associerat land och med minst en av dem etablerad i en medlemsstat, såvida inte
2.  Enheterna ska ingå i ett konsortium som ska omfatta minst tre oberoende rättsliga enheter som är etablerade i var sin medlemsstat, inklusive yttersta randområden, eller i ett associerat land och med minst två av dem etablerade i en medlemsstat, såvida inte åtgärden är av det slag som avses i punkt 3 eller 4.
(a)  arbetsprogrammet föreskriver något annat, om detta är motiverat,
(b)  åtgärden är av det slag som avses i punkt 3 eller 4.
3.  Europeiska forskningsrådets åtgärder för spetsforskning, Europeiska innovationsrådets åtgärder, åtgärder för utbildning och rörlighet samt samfinansieringsåtgärder för program kan genomföras av en eller flera rättsliga enheter, varav en måste vara etablerad i en medlemsstat eller i ett associerat land.
3.  Europeiska forskningsrådets åtgärder för spetsforskning, Europeiska innovationsrådets åtgärder, åtgärder för utbildning och rörlighet samt samfinansieringsåtgärder för program kan genomföras av en eller flera rättsliga enheter, varav en måste vara etablerad i en medlemsstat eller, i förekommande fall, i ett associerat land i enlighet med artikel 12.1.
4.  Samordnings- och stödåtgärder kan genomföras av en eller flera rättsliga enheter, och dessa kan vara etablerade i en medlemsstat, ett associerat land eller ett annat tredjeland.
4.  Samordnings- och stödåtgärder kan genomföras av en eller flera rättsliga enheter, och dessa kan vara etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land eller i ett annat tredjeland.
5.  När det gäller åtgärder med anknytning till unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet får arbetsprogrammet föreskriva att deltagandet kan begränsas till enbart rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstaterna, eller till rättsliga enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder eller tredjeländer utöver medlemsstaterna.
5.  När det gäller åtgärder med anknytning till unionens strategiska tillgångar, intressen, oberoende eller säkerhet får arbetsprogrammet föreskriva att deltagandet kan begränsas till enbart rättsliga enheter som är etablerade i medlemsstaterna, eller till rättsliga enheter som är etablerade i särskilt angivna associerade länder eller tredjeländer utöver medlemsstaterna.
6.  Arbetsprogrammet får föreskriva kriterier för stödberättigande utöver dem som anges i punkterna 2, 3, 4 och 5 i enlighet med särskilda policykrav eller åtgärdens karaktär och mål, inklusive antalet rättsliga enheter, typ av rättslig enhet och etableringsort.
6.  Arbetsprogrammet får föreskriva kriterier för stödberättigande utöver dem som anges i punkterna 2, 3, 4 och 5 i enlighet med särskilda policykrav eller åtgärdens karaktär och mål, inklusive antalet rättsliga enheter, typ av rättslig enhet och etableringsort.
7.  För åtgärder som erhåller belopp enligt artikel 9.8 ska deltagandet begränsas till en enda rättslig enhet som är etablerad i den delegerande förvaltningsmyndighetens jurisdiktion, utom då något annat överenskommits med förvaltningsmyndigheten och fastställts i arbetsprogrammet.
7.  För åtgärder som erhåller belopp enligt artikel 11 ska deltagandet begränsas till en enda rättslig enhet som är etablerad i den delegerande förvaltningsmyndighetens jurisdiktion, utom då något annat överenskommits med förvaltningsmyndigheten och fastställts i arbetsprogrammet.
8.  Om så anges i arbetsprogrammet får gemensamma forskningscentrumet delta i åtgärder.
8.  Om så anges i arbetsprogrammet får gemensamma forskningscentrumet delta i åtgärder.
9.  Gemensamma forskningscentrumet, internationella europeiska forskningsorganisationer och rättsliga enheter som inrättats enligt EU-rätten ska anses vara etablerade i en annan medlemsstat än de i vilka andra rättsliga enheter som deltar i åtgärden är etablerade.
10.  När det gäller Europeiska forskningsrådets åtgärder för spetsforskning samt åtgärder för utbildning och rörlighet ska internationella organisationer med säte i en medlemsstat eller i ett associerat land anses vara etablerade i medlemsstaten eller det associerade landet i fråga.
10.  När det gäller Europeiska forskningsrådets åtgärder för spetsforskning samt åtgärder för utbildning och rörlighet ska internationella organisationer med säte i en medlemsstat eller i ett associerat land anses vara etablerade i medlemsstaten eller det associerade landet i fråga.
Ändring 79
Förslag till förordning
Artikel 19
Artikel 19
Artikel 19
Enheter som är berättigade till finansiering
Enheter som är berättigade till finansiering
1.   Enheter är berättigade till finansiering om de är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land.
1.   Enheter är berättigade till finansiering om de är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land i enlighet med artikel 12.1.
För åtgärder som erhåller belopp enligt artikel 9.8 ska endast enheter som är etablerade i den delegerande förvaltningsmyndighetens jurisdiktion vara berättigade till finansiering.
För åtgärder som erhåller belopp enligt artikel 11.3 ska endast enheter som är etablerade i den delegerande förvaltningsmyndighetens jurisdiktion vara berättigade till finansiering.
1a.  I förekommande fall ska internationella organisationer vara berättigade till finansiering inom en åtgärd om deras huvudkontor ligger i en medlemsstat eller i ett associerat land.
1b.  Länder med låga till medelhöga inkomster och, undantagsvis, andra icke associerade tredjeländer kan komma i fråga för finansiering om
(a)  det icke associerade tredjelandet har identifierats i arbetsprogrammet, och
(b)  kommissionen eller finansieringsorganet anser att landets deltagande är viktigt för genomförandet av åtgärden.
2.  Enheter som är etablerade i ett icke associerat tredjeland bör i princip bära kostnaderna för sitt deltagande. Länder med låga till medelhöga inkomster och, undantagsvis, andra icke associerade tredjeländer kan komma i fråga för finansiering om
2.  Enheter som är etablerade i andra icke associerade tredjeländer bör bära kostnaderna för sitt deltagande. Avtal om forskning och utveckling mellan dessa icke associerade tredjeländer och unionen kan ingås varhelst detta anses lämpligt, och samfinansieringsmekanismer liknande dem som överenskommits inom Horisont 2020 får upprättas. Dessa länder ska garantera unionens rättsliga myndigheter ömsesidig åtkomst till sina finansieringsprogram för forskning, utveckling och innovation samt ömsesidig öppen åtkomst till vetenskapliga resultat och data och till rättvisa och skäliga villkor för immateriella rättigheter.
(a)  tredjelandet har identifierats i det arbetsprogram som antagits av kommissionen, eller
(b)  kommissionen eller finansieringsorganet anser att landets deltagande är viktigt för genomförandet av åtgärden.
3.  Anknutna enheter är berättigade till finansiering inom en åtgärd om de är etablerade i en medlemsstat, ett associerat land eller ett tredjeland som anges i det arbetsprogram som antagits av kommissionen.
3.  Anknutna enheter är berättigade till finansiering inom en åtgärd om de är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land.
3a.  Kommissionen ska rapportera till parlamentet och rådet och för varje icke associerat tredjeland ange hur stort ekonomiskt bidrag från unionen som tillhandahållits de deltagande enheterna och hur stort ekonomiskt bidrag samma land tillhandahållit unionsenheter som deltar i deras verksamhet.
Ändring 80
Förslag till förordning
Artikel 20
Artikel 20
Artikel 20
Ansökningsomgångar
Ansökningsomgångar
1.  För alla åtgärder, utom för övergångsverksamheter inom EIC Pathfinder, ska innehållet i ansökningsomgången tas med i arbetsprogrammet.
1.  För alla åtgärder ska innehållet i ansökningsomgången tas med i arbetsprogrammet.
Arbetsprogrammet ska förklara varför en särskild åtgärd ska finansieras, med hänvisning till resultaten av tidigare särskilda projekt och till det aktuella läget inom vetenskap, teknik och innovation på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå samt relevant politisk utveckling, marknadsutveckling och samhällsutveckling.
2.  För övergångsverksamheter inom EIC Pathfinder gäller följande:
(a)  Lanseringen av och innehållet i ansökningsomgångarna ska fastställas med beaktande av de mål och den budget som anges i arbetsprogrammet i förhållande till den berörda åtgärdsportföljen.
(b)  Bidrag till ett fast belopp på högst 50 000 EUR får beviljas utan någon ansökningsomgång för att genomföra brådskande samordnings- och stödåtgärder i syfte att förstärka portföljens stödmottagargrupp eller bedöma möjliga avknoppningseffekter eller potentiella marknadsskapande innovationer.
3.   Om det är nödvändigt för att uppnå målen med en ansökningsomgång kan den begränsas till att utveckla ytterligare verksamheter eller lägga till ytterligare partner till befintliga åtgärder.
3.   Om det är nödvändigt för att uppnå målen med en ansökningsomgång kan den begränsas till att utveckla ytterligare verksamheter eller lägga till ytterligare partner till befintliga åtgärder.
4.   Det krävs inte någon ansökningsomgång för samordnings- och stödåtgärder eller samfinansieringsåtgärder för program som
4.   Det krävs inte någon ansökningsomgång för samordnings- och stödåtgärder eller samfinansieringsåtgärder för program som
(a)  ska genomföras av gemensamma forskningscentrumet eller rättsliga enheter som anges i arbetsprogrammet och
(a)  ska genomföras av gemensamma forskningscentrumet eller rättsliga enheter som anges i arbetsprogrammet och
(b)  inte omfattas av räckvidden för en ansökningsomgång.
(b)  inte omfattas av räckvidden för en ansökningsomgång.
5.   Arbetsprogrammet ska ange inom vilka ansökningsomgångar som ”spetskompetensstämplar” kommer att tilldelas. Med förhandstillstånd från den sökande får information om ansökan och utvärderingen delas med berörda finansieringsmyndigheter, på villkor att det ingås avtal om konfidentialitet.
5.   Arbetsprogrammet ska ange inom vilka ansökningsomgångar som ”spetskompetensstämplar” kommer att tilldelas. Med förhandstillstånd från den sökande får information om ansökan och utvärderingen delas med berörda finansieringsmyndigheter, på villkor att det ingås avtal om konfidentialitet.
5a.  För att motverka överteckning får kommissionen tillämpa ett utvärderingsförfarande i två steg på ett antal ansökningsomgångar.
Ändring 81
Förslag till förordning
Artikel 21
Artikel 21
Artikel 21
Gemensamma ansökningsomgångar
Gemensamma ansökningsomgångar
Kommissionen eller finansieringsorganet får utfärda en gemensam ansökningsomgång med
Kommissionen eller finansieringsorganet får utfärda en gemensam ansökningsomgång med
(a)  tredjeländer, inbegripet deras vetenskapliga och tekniska organisationer och byråer,
(a)  tredjeländer, inbegripet deras vetenskapliga och tekniska organisationer och byråer,
(b)  internationella organisationer,
(b)  internationella organisationer,
(c)  icke vinstdrivande rättsliga enheter.
(c)  icke vinstdrivande rättsliga enheter.
Vid en gemensam ansökningsomgång ska gemensamma förfaranden fastställas för urval och utvärdering av förslag. Förfarandena ska involvera en representativ grupp av experter som utses av varje part.
Vid en gemensam ansökningsomgång ska sökande konsortier uppfylla kraven i artikel 18 i denna förordning och gemensamma förfaranden ska fastställas för urval och utvärdering av förslag. Förfarandena ska involvera en representativ grupp av experter som utses av varje part.
Ändring 82
Förslag till förordning
Artikel 22
Artikel 22
Artikel 22
Förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar
Förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar
1.  Åtgärderna får inbegripa, eller ha som sitt primära syfte, förkommersiell upphandling eller offentlig upphandling av innovativa lösningar som ska utföras av stödmottagare som är upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter enligt definitionerna i direktiven 2014/24/EU31, 2014/25/EU32 och 2009/81/EG33.
1.  Åtgärderna får inbegripa, eller ha som sitt primära syfte, förkommersiell upphandling eller offentlig upphandling av innovativa lösningar som ska utföras av stödmottagare som är upphandlande myndigheter eller upphandlande enheter enligt definitionerna i direktiven 2014/24/EU31, 2014/25/EU32 och 2009/81/EG33.
2.  För upphandlingsförfaranden gäller följande:
2.  För upphandlingsförfaranden gäller följande:
(a)  De ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet samt gällande konkurrensregler.
(a)  De ska följa principerna om öppenhet, icke-diskriminering, likabehandling, sund ekonomisk förvaltning och proportionalitet samt gällande konkurrensregler.
(b)  De får, beträffande förkommersiell upphandling, föreskriva särskilda villkor, exempelvis att den upphandlade verksamheten endast får utföras inom medlemsstaternas territorium eller i associerade länder.
(b)  De får, beträffande förkommersiell upphandling, vara förenklade och/eller påskyndade och föreskriva särskilda villkor, exempelvis att den upphandlade verksamheten endast får utföras inom medlemsstaternas territorium eller i associerade länder.
(c)  De får tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (flera leverantörer).
(c)  De får tillåta att flera kontrakt beviljas genom samma förfarande (flera leverantörer).
(d)  De ska föreskriva tilldelning av kontrakt till den eller de anbudsgivare som har det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, och samtidigt säkerställa att det inte förekommer några intressekonflikter.
(d)  De ska föreskriva tilldelning av kontrakt till den eller de anbudsgivare som har det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet, och samtidigt säkerställa att det inte förekommer några intressekonflikter.
3.  En uppdragstagare som tar fram resultat i förkommersiell upphandling ska äga åtminstone de tillhörande immateriella rättigheterna. De upphandlande myndigheterna ska åtminstone ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning samt rätt att bevilja, eller ålägga deltagande uppdragstagare att bevilja, icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja resultaten, på de upphandlande myndigheternas vägnar, på rättvisa och rimliga villkor och utan rätt att bevilja underlicenser. Om en uppdragstagare inte lyckas utnyttja resultaten kommersiellt inom en i kontraktet fastställd period efter den förkommersiella upphandlingen kan de upphandlande myndigheterna kräva att uppdragstagaren överlåter äganderätten till resultaten till dem.
3.  En uppdragstagare som tar fram resultat i förkommersiell upphandling ska äga åtminstone de tillhörande immateriella rättigheterna. De upphandlande myndigheterna ska ha nyttjanderätt utan ersättningskrav till resultaten för egen användning. Om en uppdragstagare inte lyckas utnyttja resultaten kommersiellt inom en i kontraktet fastställd period efter den förkommersiella upphandlingen ska de upphandlande myndigheterna samråda med uppdragstagaren och undersöka orsakerna till det uteblivna utnyttjandet. Efter samrådet kan de upphandlande myndigheterna kräva att uppdragstagaren överlåter äganderätten till resultaten till dem.
3a.  Särskilda bestämmelser om äganderätt, nyttjanderätt och licensiering får fastställas i kontrakten om offentlig upphandling av innovativa lösningar.
__________________
__________________
31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
31 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
32 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).
33 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).
33 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG (EUT L 216, 20.8.2009, s. 76).
Ändring 83
Förslag till förordning
Artikel 23
Artikel 23
utgår
Kumulativ finansiering
En åtgärd som har fått bidrag från något annat unionsprogram får också erhålla bidrag genom programmet, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader. Reglerna för varje bidragande unionsprogram ska tillämpas för dess respektive bidrag till åtgärden. Den kumulativa finansieringen får inte överstiga de totala stödberättigande kostnaderna för åtgärden och stödet från de olika unionsprogrammen får beräknas proportionellt i enlighet med de dokument som anger villkoren för stödet.
Ändring 84
Förslag till förordning
Artikel 24 – rubriken
Urvalskriterier
De sökandes ekonomiska kapacitet
Ändring 85
Förslag till förordning
Artikel 25
Artikel 25
Artikel 25
Tilldelningskriterier
Urvals- och tilldelningskriterier
1.  Förslagen ska bedömas på grundval av följande tilldelningskriterier:
1.  Förslagen ska bedömas på grundval av följande tilldelningskriterier:
(a)  spetskompetens,
(a)  spetskompetens,
(b)  Genomslag.
(b)  Genomslag.
(c)  Kvalitet och effektivitet i genomförandet.
(c)  Kvalitet och effektivitet i genomförandet.
2.  Endast det kriterium som avses i punkt 1 a ska tillämpas på förslag avseende EFR-åtgärder för spetsforskning.
2.  Endast det kriterium som avses i punkt 1 a ska tillämpas på förslag avseende EFR-åtgärder för spetsforskning. Endast om två eller flera högkvalitativa projekt rankas lika högt ska differentieringen göras genom tillämpning av kriterierna i punkt 1 b eller c.
3.  Arbetsprogrammet ska innehålla närmare uppgifter om tillämpningen av de tilldelningskriterier som anges i punkt 1 och kan också innehålla uppgifter om viktning och trösklar.
3.  Arbetsprogrammet ska innehålla närmare uppgifter om tillämpningen av de tilldelningskriterier som anges i punkt 1, bland annat med viktning, trösklar och regler för hur jämbördiga förslag ska hanteras, med hänsyn tagen till ansökningsomgångens mål. Villkoren för hur jämbördiga förslag ska hanteras kan till exempel inbegripa kriterier som små och medelstora företag, kön och bredare deltagande bland länder.
3a.  Kommissionen ska beakta möjligheten till ett inlämningsförfarande i två steg, där avidentifierade förslag om möjligt får utvärderas i det första steget på grundval av tilldelningskriterierna i punkt 1.
Ändring 86
Förslag till förordning
Artikel 26
Artikel 26
Artikel 26
Utvärdering
Utvärdering
1.  Förslag ska utvärderas av utvärderingskommittén, som
1.  Förslag ska utvärderas av utvärderingskommittén, som
–  helt eller delvis kan bestå av oberoende externa experter,
–  ska bestå av oberoende externa experter.
kan vara sammansatt av företrädare för unionens institutioner eller organ enligt vad som avses i artikel 150 i budgetförordningen.
När det gäller Europeiska innovationsrådet samt uppdrag kan utvärderingskommittén även bestå av företrädare för unionens institutioner eller organ enligt vad som avses i artikel 150 i budgetförordningen.
Utvärderingskommittén får biträdas av oberoende experter.
Utvärderingskommittén får biträdas av oberoende experter.
2.  Vid behov ska utvärderingskommittén rangordna de förslag som klarat tillämpliga tröskelvärden efter
2.  Vid behov ska utvärderingskommittén rangordna de förslag som klarat tillämpliga tröskelvärden efter
–  deras utvärderingsresultat,
–  deras utvärderingsresultat,
–  deras bidrag till uppnåendet av specifika policymål, inklusive sammanställningen av en enhetlig projektportfölj.
–  deras bidrag till uppnåendet av specifika policymål, inklusive sammanställningen av en enhetlig projektportfölj.
Utvärderingskommittén får också föreslå alla slags innehållsmässiga ändringar av förslagen om detta krävs för portföljens enhetlighet.
Utvärderingskommittén får endast undantagsvis och i vederbörligen motiverade fall föreslå ändringar av förslagen om detta krävs för portföljens enhetlighet.
2a.  Utvärderingsprocessen ska vara fri från intressekonflikter och partiskhet baserad på anseende. Öppenhet ska garanteras i utvärderingskriterierna och i poängsättningen av förslagen.
Ändring 87
Förslag till förordning
Artikel 27
Artikel 27
Artikel 27
Förfarande för omprövning av utvärderingen
Förfarande för omprövning av utvärderingen, förfrågningar och klagomål
1.  En sökande kan begära omprövning av utvärderingen om denne anser att det gällande utvärderingsförfarandet inte har tillämpats korrekt på det inlämnade förslaget.
1.  En sökande kan begära omprövning av utvärderingen om denne anser att det gällande utvärderingsförfarandet inte har tillämpats korrekt på det inlämnade förslaget.
2.  En omprövning av utvärderingen gäller bara de formella aspekterna av utvärderingen, inte utvärderingen av förslagets förtjänster.
2.  En omprövning av utvärderingen gäller bara de formella aspekterna av utvärderingen, inte utvärderingen av förslagets förtjänster.
2a.  En begäran om omprövning ska avse ett särskilt förslag och ska skickas in inom 30 dagar efter att utvärderingsresultaten har meddelats. Utvärderingskommitténs ordförande och ledamöter ska vara företrädare som inte deltog i ansökningsomgången. Kommittén ska besluta om förslaget ska utvärderas på nytt eller om den första utvärderingen ska bekräftas. Den ska göra detta utan onödigt dröjsmål och utan att äventyra urvalsmöjligheterna.
3.  Omprövningen av utvärderingen får inte försena urvalsprocessen för förslag som inte är föremål för omprövning.
3.  Omprövningen av utvärderingen får inte försena urvalsprocessen för förslag som inte är föremål för omprövning.
3a.  Kommissionen ska säkerställa ett förfarande genom vilket deltagare kan inkomma med direkta förfrågningar och klagomål om sin medverkan i Horisont Europa. Information om hur man registrerar förfrågningar eller klagomål ska göras tillgänglig på nätet.
Ändring 88
Förslag till förordning
Artikel 28
Artikel 28
Artikel 28
Tid för beviljande
Tid för beviljande
1.  Genom undantag från artikel 194.2 första stycket i budgetförordningen ska följande tidsfrister gälla:
1.   Genom undantag från artikel 194.2 första stycket i budgetförordningen ska följande tidsfrister gälla:
(a)  En period på högst fem månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga ansökningar, när det gäller att informera alla sökande om resultatet av bedömningen av deras ansökan.
(a)   En period på högst fem månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga ansökningar, när det gäller att informera alla sökande om resultatet av bedömningen av deras ansökan.
(b)  En period på högst åtta månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga ansökningar, för att underteckna bidragsavtal med sökande.
(b)   En period på högst åtta månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga ansökningar, för att underteckna bidragsavtal med sökande.
(ba)  En period på högst sex månader från slutdatumet för att lämna in fullständiga ansökningar, för det särskilda bidrag som undertecknats inom ramen för snabbspåret till forskning och innovation.
Tiden för beviljande ska inte påverka utvärderingens kvalitet.
2.  Arbetsprogrammet för Europeiska innovationsrådet får fastställa kortare perioder.
2.   Arbetsprogrammet för Europeiska innovationsrådet får fastställa kortare perioder.
3.  Utöver de undantag som föreskrivs i artikel 194.2 andra stycket i budgetförordningen får de tidsfrister som avses i punkt 1 överskridas för EFR-åtgärder och för uppdrag samt när åtgärder läggs fram för en etik- eller säkerhetsbedömning.
3.   Utöver de undantag som föreskrivs i artikel 194.2 andra stycket i budgetförordningen får de tidsfrister som avses i punkt 1 överskridas för EFR-åtgärder och för uppdrag samt när åtgärder läggs fram för en etik- eller säkerhetsbedömning.
Ändring 89
Förslag till förordning
Artikel 29
Artikel 29
Artikel 29
Genomförande av bidraget
Genomförande av bidraget
1.  Om en deltagare underlåter att uppfylla sina skyldigheter i fråga om det tekniska genomförandet av åtgärden ska övriga deltagare uppfylla skyldigheterna utan ytterligare unionsfinansiering, såvida inte kommissionen uttryckligen befriar dem från den skyldigheten. Varje stödmottagares finansiella ansvar ska vara begränsat till dess egna skulder, om inte annat följer av de bestämmelser som rör den ömsesidiga försäkringsmekanismen.
1.  Om en deltagare underlåter att uppfylla sina skyldigheter i fråga om det tekniska genomförandet av åtgärden ska övriga deltagare uppfylla skyldigheterna utan ytterligare unionsfinansiering, såvida inte kommissionen uttryckligen befriar dem från den skyldigheten. Varje stödmottagares finansiella ansvar ska vara begränsat till dess egna skulder, om inte annat följer av de bestämmelser som rör den ömsesidiga försäkringsmekanismen.
2.  Bidragsavtalet får fastställa delmål och därtill hörande delbetalningar av förfinansieringen. Om delmål inte uppnås kan åtgärden avbrytas, ändras eller avslutas.
2.  Bidragsavtalet får fastställa delmål och därtill hörande delbetalningar av förfinansieringen. Om delmål inte uppnås kan åtgärden avbrytas, ändras, eller om ingen korrigerande åtgärd kan hittas, avslutas, efter utvärdering av oberoende experter.
3.  Åtgärden kan också avslutas om de förväntade resultaten har förlorat sin relevans för unionen av vetenskapliga, tekniska eller ekonomiska skäl inbegripet, när det gäller Europeiska innovationsrådet och uppdrag, sin relevans som en del av en åtgärdsportfölj.
3.  Åtgärden kan också avslutas om de förväntade resultaten och/eller delmålen har förlorat sin relevans för både unionen och deltagarna av vetenskapliga, tekniska eller ekonomiska skäl, inbegripet när det gäller Europeiska innovationsrådet och uppdrag, sin relevans som en del av en åtgärdsportfölj. Kommissionen ska genomgå ett förfarande med åtgärdssamordnaren och om lämpligt med externa experter innan den beslutar att avsluta en åtgärd.
Ändring 90
Förslag till förordning
Artikel 30
Artikel 30
Artikel 30
Finansieringsgrader
Finansieringsgrader
1.  En och samma finansieringsgrad ska tillämpas för alla verksamheter inom en åtgärd. Den maximala finansieringsgraden ska fastställas i arbetsprogrammet.
1.  En och samma finansieringsgrad ska tillämpas för alla verksamheter inom en åtgärd. Den maximala finansieringsgraden per åtgärd ska fastställas i arbetsprogrammet.
2.  Programmet får ersätta upp till 100 % av en åtgärds totala stödberättigande kostnader, utom för
2.  Programmet får ersätta upp till 100 % av en åtgärds totala stödberättigande kostnader, utom för
(a)  innovationsåtgärder: upp till 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna, utom för icke vinstdrivande rättsliga enheter där programmet kan ersätta upp till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna,
(a)  innovationsåtgärder: upp till 70 % av de totala stödberättigande kostnaderna, utom för icke vinstdrivande rättsliga enheter, där programmet kan ersätta upp till 100 % av de totala stödberättigande kostnaderna,
(b)  samfinansierade programåtgärder: minst 30 % av de totala stödberättigande kostnaderna, och i vissa särskilt motiverade fall upp till 70 %.
(b)  samfinansierade programåtgärder: minst 30 % av de totala stödberättigande kostnaderna, och i vissa särskilt motiverade fall upp till 70 %.
3.  De finansieringsgrader som fastställs i denna artikel ska också tillämpas på åtgärder där finansiering avseende schablonbelopp, enhetskostnader eller klumpsummor fastställts för hela eller delar av åtgärden.
3.  De finansieringsgrader som fastställs i denna artikel ska också tillämpas på åtgärder där finansiering avseende schablonbelopp, enhetskostnader eller klumpsummor fastställts för hela eller delar av åtgärden.
Ändring 91
Förslag till förordning
Artikel 31
Artikel 31
Artikel 31
Indirekta kostnader
Indirekta kostnader
1.  Indirekta stödberättigande kostnader ska fastställas genom tillämpning av en schablonsats på 25 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna exklusive direkta stödberättigande kostnader för utläggande på entreprenad, finansiellt stöd till tredje parter och alla enhetskostnader och klumpsummor som inbegriper indirekta kostnader.
1.  Indirekta stödberättigande kostnader ska fastställas genom tillämpning av en schablonsats på 25 % av de totala direkta stödberättigande kostnaderna exklusive direkta stödberättigande kostnader för utläggande på entreprenad, finansiellt stöd till tredje parter och alla enhetskostnader och klumpsummor som inbegriper indirekta kostnader.
Indirekta kostnader som ingår i enhetskostnader eller klumpsummor ska, där så är lämpligt, beräknas med användning av den schablonnivå som anges i punkt 1, med undantag för internt fakturerade enhetskostnader för varor och tjänster som ska beräknas på grundval av de faktiska kostnaderna, i enlighet med stödmottagarens vanliga praxis för kostnadsredovisning.
Indirekta kostnader som ingår i enhetskostnader eller klumpsummor ska, där så är lämpligt, beräknas med användning av den schablonnivå som anges i punkt 1, med undantag för internt fakturerade enhetskostnader för varor och tjänster som ska beräknas på grundval av de faktiska kostnaderna som möjliggör fördelningsnycklar, i enlighet med stödmottagarens vanliga praxis för kostnadsredovisning.
2.  Om detta anges i arbetsprogrammet får dock indirekta kostnader redovisas i form av en klumpsumma eller enhetskostnader.
2.  Om detta anges i arbetsprogrammet får dock indirekta kostnader redovisas i form av en klumpsumma eller enhetskostnader.
Ändring 92
Förslag till förordning
Artikel 32
Artikel 32
Artikel 32
Stödberättigande kostnader
Stödberättigande kostnader
1.  Utöver de kriterier som anges i artikel 197 i budgetförordningen, för stödmottagare med projektbaserad ersättning, är personalkostnader stödberättigande upp till den ersättning som personen erhåller för arbete i liknande projekt som finansieras av nationella system.
1.  Utöver de kriterier som anges i artikel 197 i budgetförordningen, för de stödmottagare med projektbaserad ersättning, är personalkostnader stödberättigande upp till den ersättning som personen erhåller för arbete i liknande projekt som finansieras av nationella system. Under programmets löptid ska, i de medlemsstater som är berättigade till ”bredare deltagande”-åtgärder, timkostnaderna för personal vara stödberättigande upp till en nivå som motsvarar 1,25 gånger den nationella nivån för timersättningar som tillämpas för projekt inom FoU och innovation som finansieras inom ramen för nationella system.
Projektbaserad ersättning avses ersättning som är kopplad till en persons deltagande i projekt, är en del av stödmottagarens vanliga ersättningspraxis och betalas ut på ett konsekvent sätt.
Projektbaserad ersättning avser ersättning som är kopplad till en persons deltagande i projekt, är en del av stödmottagarens vanliga ersättningspraxis och betalas ut på ett konsekvent sätt.
2.  Genom undantag från artikel 190.1 i budgetförordningen ska kostnader för resurser som ställs till förfogande av tredje parter genom naturabidrag vara stödberättigande upp till den tredje partens direkta stödberättigande kostnader.
2.  Genom undantag från artikel 190.1 i budgetförordningen ska kostnader för resurser som ställs till förfogande av tredje parter genom naturabidrag vara stödberättigande upp till den tredje partens direkta stödberättigande kostnader.
3.  Genom undantag från artikel 192 i budgetförordningen ska intäkter som genereras genom utnyttjande av resultaten inte betraktas som intäkter från åtgärden.
3.  Genom undantag från artikel 192 i budgetförordningen ska intäkter som genereras genom utnyttjande av resultaten inte betraktas som intäkter från åtgärden.
3a.  Stödmottagare får använda sin vanliga praxis för kostnadsredovisning för att identifiera och deklarera de ådragna kostnaderna i samband med en åtgärd. Kommissionen får ange ett begränsat antal ytterligare villkor för stödberättigande för att säkerställa en sund förvaltning av bidraget. Kommissionen ska inte avfärda en redovisningspraxis om dess resultat inte skiljer sig från det egna och om den erbjuder samma skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen.
4.  Genom undantag från artikel 203.4 i budgetförordningen ska ett intyg om redovisningen vara obligatoriskt vid utbetalningen av återstoden om det belopp som hävdas motsvara faktiska kostnader och enhetskostnader, beräknat i enlighet med gängse kostnadsredovisningspraxis, är på minst 325 000 EUR.
4.  Genom undantag från artikel 203.4 i budgetförordningen ska ett intyg om redovisningen vara obligatoriskt vid utbetalningen av återstoden om det belopp som hävdas motsvara faktiska kostnader och enhetskostnader, beräknat i enlighet med gängse kostnadsredovisningspraxis, är på minst 325 000 EUR.
Intyg om redovisning får utfärdas av en kvalificerad och oberoende offentlig tjänsteperson som de relevanta nationella myndigheterna har gett befogenhet att revidera stödmottagaren, eller av en oberoende revisor som är kvalificerad att utföra lagstadgad revision av räkenskaper i enlighet med direktiv 2006/43/EG.
4a.  Genom undantag från artikel 186.1 i budgetförordningen ska, när det gäller Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna för utbildning och rörlighet, det maximala bidragsbeloppet, uteslutande i händelse av mammaledighet eller föräldraledighet så länge bidraget varar, ökas med de avsättningar som ska betalas till forskaren i detta avseende.
4b.  Kostnader som uppstår genom ansvarsfull hantering av forskningsdata i linje med Fairprinciperna om sökbarhet, tillgänglighet, kompatibilitet och återanvändbarhet vara stödberättigande.
Ändring 93
Förslag till förordning
Artikel 33
Artikel 33
Artikel 33
Ömsesidig försäkringsmekanism
Ömsesidig försäkringsmekanism
1.  En ömsesidig försäkringsmekanism (nedan kallad mekanismen) inrättas härmed, som ersätter och efterträder den fond som inrättats i enlighet med artikel 38 i förordning (EG) nr 1290/2013. Mekanismen ska täcka risken i samband med förfallna skulder som inte betalas in av stödmottagarna
1.  En ömsesidig försäkringsmekanism (nedan kallad mekanismen) inrättas härmed, som ersätter och efterträder den fond som inrättats i enlighet med artikel 38 i förordning (EG) nr 1290/2013. Mekanismen ska täcka risken i samband med förfallna skulder som inte betalas in av stödmottagarna
(a)  till kommissionen enligt beslut nr 1982/2006/EG,
(a)  till kommissionen enligt beslut nr 1982/2006/EG,
(b)  till kommissionen och unionsorgan enligt Horisont 2020,
(b)  till kommissionen och unionsorgan enligt Horisont 2020,
(c)  till kommissionen och finansieringsorganen inom ramen för programmet.
(c)  till kommissionen och finansieringsorganen inom ramen för programmet.
Risktäckning beträffande de finansieringsorgan som avses i första stycket led c får genomföras genom ett system med indirekt täckning enligt det tillämpliga avtalet och med beaktande av typen av finansieringsorgan.
Risktäckning beträffande de finansieringsorgan som avses i första stycket led c får genomföras genom ett system med indirekt täckning enligt det tillämpliga avtalet och med beaktande av typen av finansieringsorgan.
2.  Mekanismen ska förvaltas av unionen, företrädd av kommissionen som verkställande organ. Kommissionen ska fastställa särskilda regler för fondens verksamhet.
2.  Mekanismen ska förvaltas av unionen, företrädd av kommissionen som verkställande organ. Kommissionen ska fastställa särskilda regler för fondens verksamhet.
3.  Stödmottagarna ska bidra med 5 % av unionsfinansieringen för åtgärden. Detta bidrag kan, på grundval av regelbundna utvärderingar, höjas av kommissionen upp till 8 % eller minskas till under 5 %. Stödmottagarnas bidrag till mekanismen får avräknas från den inledande förfinansieringen och betalas till fonden på stödmottagarnas vägnar.
3.  Stödmottagarna ska bidra med 5 % av unionsfinansieringen för åtgärden. Detta bidrag kan, på grundval av årliga transparenta utvärderingar, höjas av kommissionen upp till 8 % eller minskas till under 5 %. Stödmottagarnas bidrag till mekanismen får avräknas från den inledande förfinansieringen och betalas till fonden på stödmottagarnas vägnar.
4.  Stödmottagarnas bidrag ska återbetalas vid utbetalningen av återstoden.
4.  Stödmottagarnas bidrag ska återbetalas vid utbetalningen av återstoden.
5.  Eventuell avkastning som mekanismen genererar ska adderas till mekanismen. Om avkastningen är otillräcklig ska mekanismen inte ingripa och kommissionen eller finansieringsorganet ska återkräva eventuella förfallna belopp direkt från stödmottagarna eller de tredje parterna.
5.  Eventuell avkastning som mekanismen genererar ska adderas till mekanismen. Om avkastningen är otillräcklig ska mekanismen inte ingripa och kommissionen eller finansieringsorganet ska återkräva eventuella förfallna belopp direkt från stödmottagarna eller de tredje parterna.
6.  De återkrävda beloppen ska utgöra intäkter som avsätts till mekanismen i den mening som avses i artikel 21.4 i budgetförordningen. När alla bidrag vars risk direkt eller indirekt täcks genom mekanismen har genomförts ska eventuella utestående belopp återkrävas av kommissionen och tas upp i unionens budget, under förutsättning att beslut fattas av den lagstiftande myndigheten.
6.  De återkrävda beloppen ska utgöra intäkter som avsätts till mekanismen i den mening som avses i artikel 21.4 i budgetförordningen. När alla bidrag vars risk direkt eller indirekt täcks genom mekanismen har genomförts ska eventuella utestående belopp återkrävas av kommissionen och tas upp i unionens budget.
7.  Mekanismen får öppnas för stödmottagare inom alla övriga direkt förvaltade EU-program. Kommissionen ska anta villkor för deltagande av stödmottagare inom andra program.
7.  Mekanismen får utökas till stödmottagare inom alla övriga direkt förvaltade EU-program. Kommissionen ska anta villkor för deltagande av stödmottagare inom andra program.
Ändring 94
Förslag till förordning
Artikel 34
Artikel 34
Artikel 34
Äganderätt och skydd
Äganderätt och skydd
1.  Stödmottagarna ska äga de resultat som de genererar. De ska se till att alla rättigheter som tillkommer deras anställda eller någon annan part i förhållande till resultaten kan utövas på ett sätt som är förenligt med stödmottagarens skyldigheter enligt villkoren i bidragsavtalet.
1.  Stödmottagarna ska äga de resultat som de genererar. De ska se till att alla rättigheter som tillkommer deras anställda eller någon annan part i förhållande till resultaten kan utövas på ett sätt som är förenligt med stödmottagarens skyldigheter enligt villkoren i bidragsavtalet.
Två eller flera stödmottagare ska samäga resultat om
Två eller flera stödmottagare ska samäga resultat om
(a)  de har genererat dem tillsammans, och
(a)  de har genererat dem tillsammans, och
(b)  det inte går att
(b)  det inte går att
i)  fastställa hur mycket respektive stödmottagare har bidragit till resultaten
i)  fastställa hur mycket respektive stödmottagare har bidragit till resultaten
eller
eller
ii)  särskilja resultaten i samband med ansökan om, erhållande av eller bibehållande av skydd för dem.
ii)  särskilja resultaten i samband med ansökan om, erhållande av eller bibehållande av skydd för dem.
Samägarna ska skriftligen komma överens om fördelningen av och villkoren för utövande av samägandet. Om inte annat har avtalats får varje samägare bevilja icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja de samägda resultaten (utan rätt till underlicensiering), om de övriga samägarna underrättas om detta i förväg och erhåller rättvis och rimlig ersättning. De gemensamma ägarna får skriftligen komma överens om att tillämpa en annan ordning än samägande.
Samägarna ska skriftligen komma överens om fördelningen av och villkoren för utövande av samägandet. Om inte annat har avtalats i konsortieavtalet och/eller i samägandeavtalet får varje samägare bevilja icke-exklusiva licenser till tredje parter att utnyttja de samägda resultaten (utan rätt till underlicensiering), om de övriga samägarna underrättas om detta i förväg och erhåller rättvis och rimlig ersättning. De gemensamma ägarna får skriftligen komma överens om att tillämpa en annan ordning än samägande.
2.  Stödmottagare som har fått EU-finansiering ska på lämpligt sätt skydda sina resultat om detta är möjligt och motiverat, med beaktande av alla relevanta faktorer, inklusive möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Vid beslut om eventuellt skydd ska stödmottagarna också ta hänsyn till de berättigade intressena hos övriga stödmottagare i åtgärden.
2.  Stödmottagare som har fått EU-finansiering ska på lämpligt sätt skydda sina resultat om detta är möjligt och motiverat, med beaktande av alla relevanta faktorer, inklusive möjligheterna till kommersiellt utnyttjande och andra legitima intressen såsom dataskyddsregler, integritet, immateriella rättigheter och säkerhetsbestämmelser, tillsammans med unionens globala ekonomiska konkurrenskraft. Vid beslut om eventuellt skydd ska stödmottagarna också ta hänsyn till de berättigade intressena hos övriga stödmottagare i åtgärden.
Ändring 95
Förslag till förordning
Artikel 35
Artikel 35
Artikel 35
Utnyttjande och spridning
Utnyttjande och spridning
1.  Stödmottagare som fått unionsfinansiering ska göra vederbörliga ansträngningar för att utnyttja sina resultat, särskilt i unionen. Utnyttjandet kan göras direkt av stödmottagarna eller indirekt, särskilt genom överlåtelse och licensiering av resultat i enlighet med artikel 36.
1.  Stödmottagare som fått unionsfinansiering ska göra vederbörliga ansträngningar för att utnyttja sina resultat, särskilt i unionen. Utnyttjandet kan göras direkt av stödmottagarna eller indirekt, särskilt genom överlåtelse och licensiering av resultat i enlighet med artikel 36.
Arbetsprogrammet får innehålla bestämmelser om ytterligare skyldigheter avseende utnyttjande.
Arbetsprogrammet får innehålla bestämmelser om ytterligare skyldigheter avseende utnyttjande.
Om resultaten, trots stödmottagarens vederbörliga ansträngningar, inte utnyttjas, vare sig direkt eller indirekt, inom den tidsfrist som anges i bidragsavtalet ska stödmottagaren använda en lämplig online-plattform som anges i bidragsavtalet för att hitta intresserade parter som kan utnyttja resultaten. Om det är motiverat på grundval av en begäran av stödmottagaren får denna skyldighet frångås.
Om resultaten, trots stödmottagarens vederbörliga ansträngningar, inte utnyttjas, vare sig direkt eller indirekt, inom den tidsfrist som anges i bidragsavtalet och såsom föreskrivs i dess spridnings- och uttnyttjandeplan, får utnyttjandeverksamheten överföras till en annan part efter överenskommelse med stödmottagarna. Om det är motiverat på grundval av en begäran av stödmottagaren får denna skyldighet frångås.
2.  Med förbehåll för begränsningar på grund av skyddet av immateriella rättigheter, säkerhetsbestämmelser eller legitima intressen ska stödmottagarna sprida sina resultat så snart som möjligt.
2.  Stödmottagarna ska sprida sina resultat så snart som möjligt, i ett öppet format, med förbehåll för begränsningar på grund av skyddet av immateriella rättigheter, säkerhetsbestämmelser eller legitima intressen.
Arbetsprogrammet får innehålla bestämmelser om ytterligare skyldigheter avseende spridning.
Arbetsprogrammet får innehålla bestämmelser om ytterligare skyldigheter avseende spridning, samtidigt som unionens ekonomiska och vetenskapliga intressen skyddas.
3.  Stödmottagarna ska se till att öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer tillämpas enligt de villkor som anges i bidragsavtalet. Stödmottagarna ska särskilt se till att de eller upphovsmännen behåller tillräckliga immateriella rättigheter för att kunna följa kraven på öppen åtkomst.
3.  Stödmottagarna ska se till att öppen åtkomst till vetenskapliga publikationer tillämpas enligt de villkor som anges i bidragsavtalet. Stödmottagarna ska särskilt se till att de eller upphovsmännen behåller tillräckliga immateriella rättigheter för att kunna följa Fairkravet på öppen åtkomst.
Öppen åtkomst till forskningsdata ska vara den allmänna regeln enligt de villkor som anges i bidragsavtalet, men undantag ska tillämpas om detta är motiverat med hänsyn till de legitima intressena hos stödmottagarna och andra begränsningar, t.ex. dataskyddsregler, säkerhetsbestämmelser eller immateriella rättigheter.
Avseende spridning av forskningsdata ska bidragsavtalet, när det gäller Fairkravet på öppen åtkomst till och bevarande av forskningsdata, fastställa villkor för rättvis åtkomst till sådana resultat, samtidigt som undantag i enlighet med principen ”så fri som möjligt och så begränsad som nödvändigt” säkerställs. Undantag ska tillämpas om detta är motiverat med hänsyn till de legitima intressena hos stödmottagarna och andra begränsningar, t.ex. dataskyddsregler, integritet, konfidentialitet, säkerhetsbestämmelser, affärshemligheter, legitima kommersiella intressen eller immateriella rättigheter eller unionens externa konkurrenskraft.
Arbetsprogrammet får innehålla ytterligare krav på anslutning till förfaranden för öppen vetenskap.
Arbetsprogrammet får innehålla ytterligare incitament för anslutning till förfaranden för öppen vetenskap.
4.  Stödmottagarna ska hantera alla forskningsdata i enlighet med villkoren i bidragsavtalet och de ska upprätta en datahanteringsplan.
4.  Stödmottagarna ska hantera alla forskningsdata som genererats inom en Horisont Europa-åtgärd i enlighet med villkoren i bidragsavtalet, och de ska upprätta en datahanteringsplan.
Arbetsprogrammet får innehålla ytterligare krav på att använda det europeiska öppna forskningsmolnet för att lagra och ge åtkomst till forskningsdata.
Arbetsprogrammet får ytterligare uppmuntra till användning av det europeiska öppna forskningsmolnet för att lagra och ge åtkomst till forskningsdata.
5.  Stödmottagare som avser att sprida sina resultat ska meddela detta till övriga stödmottagare inom åtgärden i förväg. Varje övrig stödmottagare får invända mot detta om den kan visa att den avsedda spridningen avsevärt skulle skada dess berättigade intressen med avseende på resultaten eller bakgrundsinformationen. I sådana fall får ingen spridning ske utan att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda dessa berättigade intressen.
5.  Stödmottagare som avser att sprida sina resultat ska meddela detta till övriga stödmottagare inom åtgärden i förväg. Varje övrig stödmottagare får invända mot detta om den kan visa att den avsedda spridningen avsevärt skulle skada dess berättigade intressen med avseende på resultaten eller bakgrundsinformationen. I sådana fall får ingen spridning ske utan att lämpliga åtgärder vidtas för att skydda dessa berättigade intressen.
6.  Om inte något annat föreskrivs i arbetsprogrammet ska förslag innehålla en plan för utnyttjande och spridning av resultat. Om det förväntade utnyttjandet omfattar utveckling, skapande, tillverkning och marknadsföring av en produkt eller process eller skapande och tillhandahållande av en tjänst ska planen innehålla en strategi för sådant utnyttjande. Om planen föreskriver utnyttjande främst i icke associerade tredjeländer ska de rättsliga enheterna förklara hur detta utnyttjande ändå ligger i unionens intresse.
6.  Om inte något annat föreskrivs i arbetsprogrammet ska förslag innehålla en plan för utnyttjande och spridning av resultat. Om det förväntade utnyttjandet omfattar utveckling, skapande, tillverkning och marknadsföring av en produkt eller process eller skapande och tillhandahållande av en tjänst ska planen innehålla en strategi för sådant utnyttjande. Om planen föreskriver utnyttjande främst i icke associerade tredjeländer ska de rättsliga enheterna motivera hur detta utnyttjande ändå ligger i unionens intresse.
Stödmottagarna ska vidareutveckla planen under tiden som åtgärden genomförs och efter det att den slutförts.
Stödmottagarna får vidareutveckla planen under tiden som åtgärden pågår, bland annat genom allmänhetens engagemang och vetenskaplig utbildning.
7.  När det gäller övervakning och spridning som utförs av kommissionen eller finansieringsorganet ska stödmottagarna tillhandahålla all information som begärs om utnyttjande och spridning av sina resultat. Sådan information ska offentliggöras, med förbehåll för stödmottagarnas berättigade intressen.
7.  När det gäller övervakning och spridning som utförs av kommissionen eller finansieringsorganet ska stödmottagarna tillhandahålla all nödvändig information som begärs om utnyttjande och spridning av sina resultat i enlighet med bidragsavtalet. Sådan information ska offentliggöras, med förbehåll för stödmottagarnas berättigade intressen.
Ändring 96
Förslag till förordning
Artikel 36
Artikel 36
Artikel 36
Överlåtelse och licensiering
Överlåtelse och licensiering
1.  Stödmottagare får överlåta äganderätten till sina resultat. De ska säkerställa att deras skyldigheter även gäller den nya ägaren och att denne är skyldig att överföra dem vid en eventuell senare överlåtelse.
1.  Stödmottagare får överlåta äganderätten till sina resultat. De ska säkerställa att deras skyldigheter även gäller den nya ägaren och att denne är skyldig att överföra dem vid en eventuell senare överlåtelse.
2.  Såvida inte annat skriftligen överenskommits för särskilt identifierade tredje parter eller såvida det inte är omöjligt enligt tillämplig lagstiftning, ska stödmottagare som avser att överlåta äganderätten till resultat i förväg meddela övriga stödmottagare som fortfarande har rätt att få del av resultaten. Detta meddelande ska innehålla tillräcklig information om den nya ägaren för att stödmottagarna ska kunna bedöma effekterna på sin åtkomsträtt.
2.  Såvida inte annat skriftligen överenskommits för särskilt identifierade tredje parter och anknutna enheter eller såvida det inte är omöjligt enligt tillämplig lagstiftning, ska stödmottagare som avser att överlåta äganderätten till resultat i förväg meddela övriga stödmottagare som fortfarande har rätt att få del av resultaten. Detta meddelande ska innehålla tillräcklig information om den nya ägaren för att stödmottagarna ska kunna bedöma effekterna på sin åtkomsträtt.
Såvida inte annat skriftligen överenskommits för särskilt identifierade tredje parter får en stödmottagare göra invändningar mot en överlåtelse om denne kan visa att överlåtelsen skulle påverka den egna åtkomsträtten negativt. I sådana fall får överlåtelsen inte göras innan en överenskommelse har nåtts mellan de berörda stödmottagarna.
Såvida inte annat skriftligen överenskommits för särskilt identifierade tredje parter och anknutna enheter får en stödmottagare göra invändningar mot en överlåtelse om denne kan visa att överlåtelsen skulle påverka den egna åtkomsträtten negativt. I sådana fall får överlåtelsen inte göras innan en överenskommelse har nåtts mellan de berörda stödmottagarna. I bidragsavtalet ska tidsfrister fastställas för detta.
3.  Stödmottagare får bevilja licenser för sina resultat eller på annat sätt bevilja rätt att utnyttja dem om detta inte påverkar fullgörandet av deras skyldigheter.
3.  Stödmottagare får bevilja licenser för sina resultat eller på annat sätt bevilja rätt att utnyttja dem om detta inte påverkar fullgörandet av deras skyldigheter.
4.  När så är motiverat ska bidragsavtalet fastställa rätten att invända mot överlåtelser av äganderätten till resultat, eller till beviljande av en exklusiv licens för resultat, om
4.  När så är motiverat ska bidragsavtalet fastställa kommissionens rätt att invända mot överlåtelser av äganderätten till resultat, eller till beviljande av en exklusiv licens för resultat, om
a)  de stödmottagare som genererat resultaten har erhållit unionsfinansiering,
a)  de stödmottagare som genererat resultaten har erhållit unionsfinansiering,
b)  överlåtelsen eller licensieringen sker till en rättslig enhet som är etablerad i ett tredjeland, och
b)  överlåtelsen eller licensieringen sker till en rättslig enhet som är etablerad i ett tredjeland, och
c)  överlåtelsen eller licensieringen inte är i linje med unionens intressen.
c)  överlåtelsen eller licensieringen inte är i linje med unionens intressen.
Avtal om tekniköverföring ska främjas.
Om rätten att göra invändningar är tillämplig ska stödmottagaren lämna förhandsbesked. Undantag från rätten att göra invändningar får medges skriftligen för överföringar eller bidrag till särskilt angivna rättsliga enheter om åtgärder för att skydda unionens intressen är på plats.
Om rätten att göra invändningar är tillämplig ska stödmottagaren lämna förhandsbesked. Undantag från rätten att göra invändningar får medges skriftligen för överföringar eller bidrag till särskilt angivna rättsliga enheter om åtgärder för att skydda unionens intressen är på plats.
Ändring 97
Förslag till förordning
Artikel 37
Artikel 37
Artikel 37
Åtkomsträtt
Åtkomsträtt
1.  Följande principer för åtkomsträtt ska tillämpas:
1.  Följande principer för åtkomsträtt ska tillämpas:
(a)  Begäran om att utöva åtkomsträtt eller avstå från åtkomsträtt ska göras skriftligen.
(a)  Begäran om att utöva åtkomsträtt eller avstå från åtkomsträtt ska göras skriftligen.
(b)  Om inget annat överenskommits med överlåtaren inbegriper åtkomsträtt inte rätten att underlicensiera.
(b)  Om inget annat överenskommits med överlåtaren inbegriper åtkomsträtt inte rätten att underlicensiera.
(c)  Stödmottagarna ska, innan de ansluter sig till bidragsavtalet, underrätta varandra om eventuella begränsningar för att bevilja åtkomst till sin bakgrundsinformation.
(c)  Stödmottagarna ska, innan de ansluter sig till bidragsavtalet, underrätta varandra om eventuella begränsningar för att bevilja åtkomst till sin bakgrundsinformation.
(d)  Om en stödmottagare inte längre deltar i en åtgärd ska detta inte påverka stödmottagarens skyldighet att bevilja åtkomst.
(d)  Om en stödmottagare inte längre deltar i en åtgärd ska detta inte påverka stödmottagarens skyldighet att bevilja åtkomst.
(e)  Om en stödmottagare inte fullgör sina skyldigheter får stödmottagarna komma överens om att denne inte längre har åtkomsträtt.
(e)  Om en stödmottagare inte fullgör sina skyldigheter får stödmottagarna komma överens om att denne inte längre har åtkomsträtt.
2.  Stödmottagarna ska bevilja åtkomst till
2.  Stödmottagarna ska bevilja åtkomst till
(a)  sina resultat, kostnadsfritt, till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver dem för att genomföra sina egna uppgifter,
(a)  sina resultat, kostnadsfritt, till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver dem för att genomföra sina egna uppgifter,
(b)  sin bakgrundsinformation till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver den för att genomföra sina egna uppgifter, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c; denna åtkomst ska beviljas kostnadsfritt såvida inget annat överenskommits med stödmottagarna innan de anslöt sig till bidragsavtalet,
(b)  sin bakgrundsinformation till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver den för att genomföra sina egna uppgifter, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c; denna åtkomst ska beviljas kostnadsfritt såvida inget annat överenskommits med stödmottagarna innan de anslöt sig till bidragsavtalet,
(c)  sina resultat och, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c, till sin bakgrundsinformation till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver den för att kunna utnyttja sina egna resultat; denna åtkomst ska beviljas på rättvisa och rimliga villkor som ska överenskommas.
(c)  sina resultat och, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c, till sin bakgrundsinformation till alla övriga stödmottagare inom åtgärden som behöver den för att kunna utnyttja sina egna resultat; denna åtkomst ska beviljas på rättvisa och rimliga villkor som ska överenskommas.
(3)  Om inte annat överenskommits med stödmottagarna ska de också bevilja åtkomst till sina resultat och, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c, till sin bakgrundsinformation till en rättslig enhet som
3.  Om inte annat överenskommits med stödmottagarna ska de också bevilja åtkomst till sina resultat och, med förbehåll för eventuella begränsningar som avses i punkt 1 c, till sin bakgrundsinformation till en rättslig enhet som
(a)  är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land,
(a)  är etablerad i en medlemsstat eller ett associerat land,
(b)  står under direkt eller indirekt kontroll av en annan stödmottagare, eller står under samma direkta eller indirekta kontroll som den stödmottagaren, eller kontrollerar den stödmottagaren direkt eller indirekt, och
(b)  står under direkt eller indirekt kontroll av en annan stödmottagare, eller står under samma direkta eller indirekta kontroll som den stödmottagaren, eller kontrollerar den stödmottagaren direkt eller indirekt, och
(c)  behöver åtkomst för att utnyttja den stödmottagarens resultat.
(c)  behöver åtkomst för att utnyttja den stödmottagarens resultat.
Åtkomst ska beviljas på rättvisa och rimliga villkor som ska överenskommas.
Åtkomst ska beviljas på rättvisa och rimliga villkor som ska överenskommas.
4.  En begäran om åtkomst för utnyttjande får lämnas in upp till ett år efter det att åtgärden slutförts, såvida inte stödmottagarna kommer överens om en annan tidsfrist.
4.  En begäran om åtkomst för utnyttjande får lämnas in upp till ett år efter det att åtgärden slutförts, såvida inte stödmottagarna kommer överens om en annan tidsfrist.
5.  Stödmottagare som har fått unionsfinansiering ska bevilja avgiftsfri åtkomst till sina resultat för unionens institutioner, organ, kontor och byråer för utveckling, genomförande och övervakning av unionens politik och program. Åtkomsten ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning.
5.  Stödmottagare som har fått unionsfinansiering ska bevilja avgiftsfri åtkomst till sina resultat för unionens institutioner, organ, kontor och byråer för utveckling, genomförande och övervakning av unionens politik och program. Åtkomsten ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning med beaktande av stödmottagarnas legitima intressen.
Sådana åtkomsträttigheter ska inte omfatta deltagarnas bakgrundsinformation.
I åtgärder inom klustret ”inkluderande och trygga samhällen”, insatsområdet ”Skydd och säkerhet” ska stödmottagare som fått EU-finansiering också ge kostnadsfri tillgång till sina resultat till medlemsstaternas nationella myndigheter för utarbetande, genomförande och övervakning av deras politik eller program på det berörda området. Åtkomsten ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning och ska beviljas genom ett bilateralt avtal som fastställer särskilda villkor för att säkerställa att dessa rättigheter endast kommer att utnyttjas i avsett syfte och att det finns lämpliga skyldigheter avseende konfidentialitet. Den begärande medlemsstaten, de begärande unionsinstitutionerna, -organen, -kontoren eller -byråerna ska underrätta alla medlemsstater om en sådan begäran.
I åtgärder inom klustret ”trygga samhällen”, insatsområdet ”Skydd och säkerhet” ska stödmottagare som fått EU-finansiering också ge kostnadsfri tillgång till sina resultat till medlemsstaternas nationella myndigheter för utarbetande, genomförande och övervakning av deras politik eller program på det berörda området. Åtkomsten ska begränsas till icke-kommersiell och icke-konkurrenspräglad användning och ska beviljas genom ett bilateralt avtal som fastställer särskilda villkor för att säkerställa att dessa rättigheter endast kommer att utnyttjas i avsett syfte och att det finns lämpliga skyldigheter avseende konfidentialitet. Den begärande medlemsstaten, de begärande unionsinstitutionerna, -organen, -kontoren eller -byråerna ska underrätta alla medlemsstater om en sådan begäran.
6.  Arbetsprogrammet får innehålla bestämmelser om ytterligare åtkomsträttigheter.
6.  Arbetsprogrammet får, där så är lämpligt, innehålla bestämmelser om ytterligare åtkomsträttigheter.
Ändring 98
Förslag till förordning
Artikel 38
Artikel 38
Artikel 38
Särskilda bestämmelser om utnyttjande och spridning
Särskilda bestämmelser om utnyttjande och spridning
Särskilda regler om ägande, utnyttjande, spridning, överlåtelse och licensiering samt åtkomsträtt kan vara tillämpliga i fråga om EFR-åtgärder, åtgärder för utbildning och rörlighet, förkommersiell upphandling, offentlig upphandling av innovativa lösningar, samfinansieringsåtgärder för program samt samordnings- och stödåtgärder.
Särskilda regler om utnyttjande, spridning, överlåtelse och licensiering samt åtkomsträtt kan vara tillämpliga i fråga om EFR-åtgärder, EIT-åtgärder, åtgärder för utbildning och rörlighet, förkommersiell upphandling, offentlig upphandling av innovativa lösningar, samfinansieringsåtgärder för program samt samordnings- och stödåtgärder.
Dessa särskilda regler påverkar inte skyldigheterna beträffande öppen åtkomst.
Dessa särskilda regler påverkar inte skyldigheterna och principerna om öppen åtkomst som avses i artikel 10.
Ändring 99
Förslag till förordning
Artikel 39
Artikel 39
Artikel 39
Priser
Priser
1.  Priser inom ramen för programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning IX i budgetförordningen, om inte något annat anges i detta kapitel.
1.  Priser inom ramen för programmet ska tilldelas och förvaltas i enlighet med avdelning IX i budgetförordningen, om inte något annat anges i detta kapitel.
2.  Alla rättsliga enheter, oavsett etableringsort, får delta i tävlingar, såvida inte något annat föreskrivs i arbetsprogrammet eller i tävlingsreglerna.
2.  Alla rättsliga enheter, oavsett etableringsort, får delta i tävlingar, såvida inte något annat föreskrivs i arbetsprogrammet eller i tävlingsreglerna.
3.  Kommissionen eller finansieringsorganet får anordna pristävlingar med
3.  Kommissionen eller finansieringsorganet får, där så är lämpligt, anordna pristävlingar med
(a)  andra unionsorgan,
(a)  andra unionsorgan,
(b)  tredjeländer, inbegripet deras vetenskapliga och tekniska organisationer och byråer,
(b)  tredjeländer, inbegripet deras vetenskapliga och tekniska organisationer och byråer,
(c)  internationella organisationer, eller
(c)  internationella organisationer, eller
(d)  icke vinstdrivande rättsliga enheter.
(d)  icke vinstdrivande rättsliga enheter.
4.  Arbetsprogrammet eller tävlingsbestämmelserna får innehålla skyldigheter i fråga om kommunikation, utnyttjande och spridning.
4.  Arbetsprogrammet eller tävlingsbestämmelserna ska innehålla skyldigheter i fråga om kommunikation, ägande, åtkomsträttigheter, utnyttjande och spridning, däribland licensieringsbestämmelser.
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 42
Artikel 42
Artikel 42
Blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet
Blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet
1.  Bidraget och komponenter i form av återbetalningspliktiga förskott av blandfinansieringen från Horisont Europa eller Europeiska innovationsrådet ska omfattas av artiklarna 30–33.
1.  Bidraget och komponenter i form av återbetalningspliktiga förskott av blandfinansieringen från Horisont Europa eller Europeiska innovationsrådet ska omfattas av artiklarna 30–33.
2.  Blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet ska genomföras i enlighet med artikel 43. Stödet i form av blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet får beviljas till dess att åtgärden kan finansieras som en blandfinansieringsinsats eller som en finansierings- och investeringsinsats som helt täcks av EU-garantin enligt InvestEU. Genom undantag från artikel 209 i budgetförordningen gäller inte de villkor som anges i punkt 2, och i synnerhet leden a och d, då blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet tilldelas.
2.  Blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet ska genomföras i enlighet med artikel 43. Stödet i form av blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet får beviljas för riskprojekt till dess att åtgärden kan finansieras som en blandfinansieringsinsats eller som en finansierings- och investeringsinsats som helt täcks av EU-garantin enligt InvestEU. Genom undantag från artikel 209 i budgetförordningen gäller inte de villkor som anges i punkt 2, och i synnerhet leden a och d, då blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet tilldelas.
3.  Blandfinansiering från Horisont Europa kan beviljas en samfinansieringsåtgärd för program om ett gemensamt program för medlemsstater och associerade länder innehåller bestämmelser om användning av finansieringsinstrument till stöd för utvalda åtgärder. Bedömningen och urvalet av dessa åtgärder ska ske i enlighet med artiklarna 19, 20, 23, 24, 25 och 26. Genomförandeformerna för blandfinansiering inom Horisont Europa ska vara förenliga med artikel 29, i analogi med artikel 43.9 och med ytterligare villkor som anges i arbetsprogrammet.
3.  Blandfinansiering från Horisont Europa kan beviljas en samfinansieringsåtgärd för program om ett gemensamt program för medlemsstater och associerade länder innehåller bestämmelser om användning av finansieringsinstrument till stöd för utvalda åtgärder. Bedömningen och urvalet av dessa åtgärder ska ske i enlighet med artiklarna 11, 19, 20, 24, 25, 26, 42a och 43. Genomförandeformerna för blandfinansiering inom Horisont Europa ska vara förenliga med artikel 29, i analogi med artikel 43.9 och med ytterligare och berättigade villkor som anges i arbetsprogrammet.
4.  Återbetalningar, inbegripet återbetalda förskott och intäkter i form av blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet ska betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 f och 21.4 i budgetförordningen.
4.  Återbetalningar, inbegripet återbetalda förskott och intäkter i form av blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet ska betraktas som interna inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.3 f och 21.4 i budgetförordningen.
5.  Blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet ska tillhandahållas på ett sätt som inte snedvrider konkurrensen.
5.  Blandfinansiering från Horisont Europa och Europeiska innovationsrådet ska tillhandahållas på ett sätt som främjar unionens konkurrenskraft samtidigt som konkurrensen inte snedvrids.
Ändring 101
Förslag till förordning
Artikel 42a (ny)
Artikel 42a
Pathfinder
1.  Pathfinder ska ge bidrag åt avancerade högriskprojekt som syftar till att utveckla unionens strategiska autonomi till framtidens potentiellt radikala innovativa teknik och nya marknadsmöjligheter. Pathfinder ska inledningsvis ge stöd åt de första stadierna i vetenskaplig och teknisk forskning och utveckling, inbegripet koncepttest och prototyper för teknikvalidering.
Pathfinder ska huvudsakligen genomföras genom en öppen ansökningsomgång med nedifrån-och-upp-förslag och regelbundna sista inlämningsdagar varje år, och ska också tillhandahålla konkurrenskraftiga utmaningar om att utveckla strategiska nyckelmål1a som kräver teknikintensiv teknik (”deep-tech”) och radikalt tänkande. Omgruppering av utvalda projekt i tematiska eller måldrivna portföljer kommer att göra det möjligt att upprätta en kritisk massa av insatser, teknisk strategisk autonomi på EU-nivå och strukturering av nya tvärvetenskapliga forskarlag.
2.  Övergångsverksamheterna inom Pathfinder ska genomföras för att hjälpa innovatörer att utveckla vägen mot kommersiell utveckling i unionen, såsom demonstrationsverksamheter och genomförbarhetsstudier för att bedöma potentiella nyttokalkyler och stödja bildande av spin-off-företag och uppstartsföretag.
(a)  Lanseringen av och innehållet i ansökningsomgångarna ska fastställas med beaktande av de mål och den budget som anges i arbetsprogrammet i förhållande till den berörda åtgärdsportföljen.
(b)  Bidrag till ett fast belopp på högst 50 000 EUR får beviljas utan någon ansökningsomgång endast till verksamheter som redan finansieras inom ramen för Pathfinder för att genomföra brådskande samordnings- och stödåtgärder i syfte att förstärka portföljens stödmottagargrupp eller bedöma möjliga avknoppningseffekter eller potentiella marknadsskapande innovationer.
3.  De tilldelningskriterier som definieras i artikel 25 ska tillämpas på EIC Pathfinder.
__________________
1a Dessa kan inbegripa ämnen såsom artificiell intelligens, kvantteknik, biologisk bekämpning eller andra generationens digitala tvillingar, eller eventuella andra ämnen som identifieras inom ramen för Horisont Europas strategiska programplanering (inbegripet med medlemsstaternas nätverksprogram).
Ändring 102
Förslag till förordning
Artikel 43
Artikel 43
Artikel 43
EIC Accelerator
Accelerator
1.  Mottagarna av EIC Accelerator ska vara rättsliga enheter i form av uppstartsföretag, små och medelstora företag eller medelstora börsnoterade företag som är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land. Förslaget kan lämnas in av stödmottagaren eller av en eller flera fysiska personer eller rättsliga enheter som har för avsikt att inrätta eller stödja stödmottagaren.
1.  Mottagarna av EIC Accelerator ska vara rättsliga enheter i form av uppstartsföretag, expanderande företag, små och medelstora företag eller medelstora börsnoterade företag som är etablerade i en medlemsstat eller ett associerat land. Förslaget kan lämnas in av stödmottagaren eller av en eller flera fysiska personer eller rättsliga enheter som har för avsikt att inrätta eller stödja stödmottagaren.
2.  Ett enda beslut om tilldelning ska omfatta och tillhandahålla finansiering för alla former av EU-bidrag som tillhandahålls inom ramen för blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet.
2.  Ett enda beslut om tilldelning ska omfatta och tillhandahålla finansiering för alla former av EU-bidrag som tillhandahålls inom ramen för blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet.
3.  Förslagen ska utvärderas efter sina individuella förtjänster av oberoende experter och väljas ut inom ramen för en årlig öppen ansökningsomgång med sista inlämningsdagar, baserat på artiklarna 24–26, om inte annat följer av punkt 4.
3.  Förslagen ska utvärderas efter sina individuella förtjänster av oberoende experter och väljas ut inom ramen för en årlig öppen ansökningsomgång med sista inlämningsdagar, baserat på artiklarna 24–26, om inte annat följer av punkt 4.
4.  Tilldelningskriterierna ska vara
4.  Tilldelningskriterierna ska vara
–  spetskompetens,
–  spetskompetens,
–  genomslag,
–  genomslag och mervärde för EU,
–  risknivån för åtgärden och behovet av unionsstöd.
–  risknivån för åtgärden och behovet av unionsstöd.
5.  Efter godkännande från de berörda sökande får kommissionen eller de finansieringsorgan som genomför Horisont Europa direkt lämna in för utvärdering enligt det sista utvärderingskriteriet ett förslag till en innovations- och marknadsspridningsåtgärd som redan uppfyller de två första kriterierna, under förutsättning att följande kumulativa villkor är uppfyllda:
5.  Efter godkännande från de berörda sökande får kommissionen eller de finansieringsorgan som genomför Horisont Europa (däribland EIT och KI-grupperna) direkt lämna in för utvärdering enligt det sista utvärderingskriteriet ett förslag till en innovations- och marknadsspridningsåtgärd, särskilt i unionen, som redan uppfyller de två första kriterierna, under förutsättning att följande kumulativa villkor är uppfyllda:
–  Förslaget ska härröra från någon annan åtgärd som finansieras via Horisont 2020 eller det här programmet, eller från ett nationellt program som liknar EIC Pathfinder och erkänns som sådant av kommissionen.
–  Förslaget ska härröra från någon annan åtgärd som finansieras via Horisont 2020 eller det här programmet, eller från ett nationellt program som enligt kommissionen uppfyller EIC:s krav.
–  Förslaget ska bygga på en tidigare projektutvärdering som bedömer spetskompetens och förslagets effekter, med förbehåll för villkor och förfaranden som beskrivs närmare i arbetsprogrammet.
–  Förslaget ska bygga på en tidigare projektutvärdering som bedömer spetskompetens och förslagets effekter, med förbehåll för villkor och förfaranden som beskrivs närmare i arbetsprogrammet.
6.  En spetskompetensstämpel kan beviljas om följande kumulativa villkor är uppfyllda:
6.  En spetskompetensstämpel kan beviljas om följande kumulativa villkor är uppfyllda:
–  Stödmottagaren är ett uppstartsföretag eller ett litet eller medelstort företag.
–  Stödmottagaren är ett uppstartsföretag eller ett litet eller medelstort företag.
–  Förslaget var stödberättigande och uppfyller tillämpliga tröskelvärden för de två första tilldelningskriterier som avses i punkt 4.
–  Förslaget var stödberättigande och uppfyller tillämpliga tröskelvärden för de två första tilldelningskriterier som avses i punkt 4.
–  för sådana verksamheter som skulle vara stödberättigande inom ramen för en innovationsåtgärd.
–  för sådana verksamheter som skulle vara stödberättigande inom ramen för en innovationsåtgärd.
7.  För förslag som klarat utvärderingen ska oberoende experter föreslå motsvarande blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet, utifrån den risk som är inblandad och de resurser och den tid som krävs för att få ut och sprida innovationen på marknaden.
7.  För förslag som klarat utvärderingen ska oberoende experter föreslå motsvarande blandfinansiering från Europeiska innovationsrådet, utifrån den risk som är inblandad och de resurser och den tid som krävs för att få ut och sprida innovationen på marknaden.
Kommissionen får avslå ett förslag som godkänts av oberoende experter, förutsatt att detta motiveras, t.ex. med hänvisning till uppfyllande av målen för unionens politik.
Kommissionen får avslå ett förslag som godkänts av oberoende experter, förutsatt att detta motiveras, t.ex. med hänvisning till bristande uppfyllande av målen för unionens politik.
8.  Bidraget eller den del av blandfinansieringen som utgörs av ett återbetalningspliktigt förskott får inte överstiga 70 % av kostnaden för den utvalda innovationsåtgärden.
8.  Bidraget eller den del av blandfinansieringen som utgörs av ett återbetalningspliktigt förskott får inte överstiga 70 % av kostnaden för den utvalda innovationsåtgärden.
9.  Genomförandeformerna för stödkomponenter i form av eget kapital och återbetalningspliktiga förskott av blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet ska anges i beslut [särskilt program].
9.  Genomförandeformerna för stödkomponenter i form av eget kapital och återbetalningspliktiga förskott av blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet ska anges i beslut [särskilt program].
10.  Avtalet för den åtgärd som valts ut ska fastställa särskilda delmål och motsvarande förfinansiering och delbetalningar av blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet.
10.  Avtalet för den åtgärd som valts ut ska fastställa särskilda mätbara delmål och motsvarande förfinansiering och delbetalningar av blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet.
Verksamhet som motsvarar en innovationsåtgärd får inledas och en första förfinansiering av bidraget eller det återbetalningspliktiga förskottet betalas ut före genomförandet av andra komponenter av den tilldelade blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet. Genomförandet av dessa komponenter ska vara villkorat med uppnåendet av specifika delmål som fastställts i avtalet.
Verksamhet som motsvarar en innovationsåtgärd får inledas och en första förfinansiering av bidraget eller det återbetalningspliktiga förskottet betalas ut före genomförandet av andra komponenter av den tilldelade blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet. Genomförandet av dessa komponenter ska vara villkorat med uppnåendet av specifika delmål som fastställts i avtalet.
11.  I enlighet med avtalet ska åtgärden avbrytas, ändras eller avslutas om delmål inte uppnås. Den får också avslutas om förväntad marknadsspridning inte kan uppnås.
11.  I enlighet med avtalet ska åtgärden avbrytas, ändras eller avslutas om mätbara delmål inte uppnås. Den får också avslutas om förväntad marknadsspridning, särskilt i unionen, inte kan uppnås.
Kommissionen får besluta att öka blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet efter en projektutvärdering som genomförts av externa oberoende experter.
Kommissionen får besluta att öka blandfinansieringen från Europeiska innovationsrådet efter en projektutvärdering som genomförts av externa oberoende experter.
Ändring 103
Förslag till förordning
Artikel 43a (ny)
Artikel 43a
Inkrementell innovation inom små och medelstora företag
Utöver instrumenten inom ramen för EIC ska ett särskilt instrument för inkrementell innovation inom små och medelstora företag förvaltas och genomföras centralt, och stödja bidrag till forsknings- och innovationsverksamhet med en enda stödmottagare i alla kluster, nedifrån och upp genom en ständigt öppen ansökningsomgång som är anpassad till de små och medelstora företagens behov.
Ändring 104
Förslag till förordning
Artikel 44
Artikel 44
Artikel 44
Utseende av externa experter
Utseende av oberoende externa experter
1.  Genom undantag från artikel 237.3 i budgetförordningen får externa experter väljas ut utan någon ansökningsomgång, om detta är berättigat och urvalet sker på ett öppet sätt.
1.  Genom undantag från artikel 237.3 i budgetförordningen får oberoende externa experter undantagsvis väljas ut utan någon ansökningsomgång endast om en ansökningsomgång inte lett till att några lämpliga externa experter gett sig till känna. Att välja ut externa experter utan någon ansökningsomgång får bara ske om detta är vederbörligen berättigat och urvalet sker på ett öppet sätt. Dessa experter ska kunna bevisa att de är oberoende och har kapacitet att stödja Horisont Europa-målen.
1a.  Oberoende externa experter ska väljas ut på grundval av kompetens, erfarenhet och kunskaper som är relevanta för utförandet av de uppgifter som anförtros dem. När oberoende externa experter utses ska kommissionen eller unionens finansieringsorgan eftersträva balanserad representation och sammansättning inom expertgruppen och utvärderingspanelerna när det gäller specialisering, geografisk bakgrund, kön och typ av organisation som de företräder.
2.  I enlighet med artikel 237.2 och 237.3 i budgetförordningen ska externa experter avlönas på grundval av standardiserade villkor. En lämplig ersättningsnivå som går utöver standardvillkoren och som baseras på relevanta marknadsstandarder kan beviljas om så är motiverat, särskilt för experter på hög nivå.
2.  I enlighet med artikel 237.2 och 237.3 i budgetförordningen ska oberoende externa experter avlönas på grundval av standardiserade villkor.
3.  Utöver vad som anges i artikel 38.2 och 38.3 i budgetförordningen ska namnen på de externa experter som utvärderar bidragsansökningar och som utsetts på personliga mandat offentliggöras, med uppgift om deras sakkunskapsområde, minst en gång om året på kommissionens eller finansieringsorganets webbplats. Dessa uppgifter ska inhämtas, hanteras och offentliggöras i enlighet med EU:s bestämmelser om dataskydd.
3.  Utöver vad som anges i artikel 38.2 och 38.3 i budgetförordningen ska namnen på de oberoende externa experter som utvärderar bidragsansökningar och som utsetts på personliga mandat offentliggöras, med uppgift om deras sakkunskapsområde, minst en gång om året på kommissionens eller finansieringsorganets webbplats. Dessa uppgifter ska inhämtas, hanteras och offentliggöras i enlighet med EU:s bestämmelser om dataskydd.
3a.  Kommissionen eller det berörda finansieringsorganet ska säkerställa att en expert som står inför en intressekonflikt avseende en fråga som denne ska uttala sig om inte bedömer, ger råd om eller bistår i den specifika sakfrågan.
3b.  För varje ansökningsomgång ska ett tillräckligt antal oberoende experter garanteras så att utvärderingens kvalitet säkerställs.
3c.  Ersättningsnivån för alla oberoende och externa experter ska rapporteras årligen till Europaparlamentet och rådet. Den ska täckas av programmets administrativa utgifter.
Ändring 105
Förslag till förordning
Artikel 45
Artikel 45
Artikel 45
Övervakning och rapportering
Övervakning och rapportering
1.  Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont Europa, dess särskilda program och EIT:s verksamhet. De årliga övervakningsrapporterna ska innehålla följande:
1.  Indikatorer för att rapportera om hur långt programmet kommit för att uppfylla målen i artikel 3 anges i bilaga V med användning av effektkedjor.
(i)   Indikatorerna för hur långt programmet kommit med att uppfylla målen i artikel 3 och i bilaga V med användning av effektkedjor.
(ii)  Information om genomförandet av principerna för finansiering och övergripande frågor, särskilt dem som fastställs i artikel 6a, såsom graden av integrering av samhällsvetenskap och humaniora, förhållandet mellan lägre och högre tekniska mognadsgrader i forskningssamarbetet, ”bredare deltagande”-ländernas deltagande, förteckningen över ”bredare deltagande”-länder som uppdateras i arbetsprogrammen, framstegen när det gäller att minska klyftan inom FoU och innovation, den geografiska täckningen inom samarbetsprojekt, forskarnas löner, användningen av ett förfarande för inlämning och utvärdering i två etapper, användningen av omprövning av utvärderingen och graden av klagomål, graden av integrering av klimatåtgärder och därmed sammanhängande utgifter, deltagande av små och medelstora företag, inklusive jämförelse med nationella liknande särskilda instrument för små och medelstora företag, deltagande från den privata sektorn, framsteg när det gäller jämställdhet, spetskompetensstämplar, offentlig-privata partnerskap samt hävstångseffekten på ytterligare privat och offentlig finansiering, kompletterande och kumulativ finansiering från andra unionsfonder, i synnerhet synergier med program som avses i bilaga IV, användning av forskningsinfrastrukturer som stöds av andra av unionens finansieringsprogram, det påskyndade förfarandet för forskning och innovation, graden och effekterna av internationellt samarbete, även när det gäller principen om ömsesidighet, medborgarnas engagemang och det civila samhällets deltagande både på nationell nivå och på unionsnivå.
(iii)  Utgiftsnivåerna per interventionsområde enligt bilaga I och övergripande frågor i programmet och i EIT för att möjliggöra portföljanalys, och för att förbättra öppenheten. Dessa uppgifter ska också offentliggöras på ett tillgängligt sätt på kommissionens webbplats i enlighet med den senaste uppdateringen.
(iv)  Överteckningsnivån, i synnerhet antalet förslag per budgetpost och per interventionsområde, deras genomsnittspoäng, andelen förslag som ligger över respektive under tröskelvärdena.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 50 med avseende på ändringar av bilaga V för att komplettera eller ändra effektkedjeindikatorerna, om detta anses nödvändigt, samt fastställa utgångsvärden och mål.
2.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 50 med avseende på ändringar av bilaga V för att komplettera eller ändra effektkedjeindikatorerna, om detta anses nödvändigt, samt fastställa utgångsvärden och mål.
3.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in rättidigt och på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och (i förekommande fall) medlemsstaterna.
3.  Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och resultat samlas in rättidigt och på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, utan att öka den administrativa bördan för stödmottagarna. I synnerhet ska uppgifter för projekt som finansieras inom ramen för EFR, europeiska partnerskap, uppdrag, EIC och EIT ingå i samma databas som åtgärder som finansieras direkt genom programmet (dvs. databasen E-corda).
3a.  Kvalitativa analyser från kommissionen och unionens eller medlemsstaternas finansieringsorgan ska i så stor utsträckning som möjligt komplettera kvantitativa uppgifter.
Ändring 106
Förslag till förordning
Artikel 46
Artikel 46
Artikel 46
Information, kommunikation, reklam, spridning och utnyttjande
Information, kommunikation, reklam, spridning och utnyttjande
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska bekräfta ursprunget och säkerställa unionsfinansieringens synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och resultaten av dessa) genom att tillhandahålla enhetlig, effektiv och proportionellt riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
1.  Mottagarna av unionsfinansiering ska bekräfta ursprunget och säkerställa unionsfinansieringens synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och resultaten av dessa, även när det gäller priser) genom att tillhandahålla enhetlig, effektiv och proportionellt riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.
2.  Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Särskilt ska den tillhandahålla utförlig information till medlemsstaterna och stödmottagarna i rätt tid.
3.  Kommissionen ska även fastställa en strategi för spridning och utnyttjande av resultaten för att öka tillgängligheten och spridningen av programmets forsknings- och innovationsresultat och tillhörande kunskap, i syfte att påskynda utnyttjande och marknadsinförande och att öka programmets effekt. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, samt till åtgärder avseende information, kommunikation, publicitet, spridning och utnyttjande, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.
3.  Kommissionen ska även fastställa en strategi för spridning och utnyttjande av resultaten för att öka tillgängligheten och spridningen av programmets forsknings- och innovationsresultat och tillhörande kunskap, i syfte att påskynda utnyttjande och marknadsinförande, särskilt inom unionen, och att öka programmets effekt. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den gemensamma kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, samt till åtgärder avseende information, kommunikation, publicitet, spridning och utnyttjande, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.
Ändring 107
Förslag till förordning
Artikel 47
Artikel 47
Artikel 47
Utvärdering av programmet
Utvärdering av programmet
1.  Utvärderingar av programmet ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen för programmet, eller för följande program eller andra initiativ som berör forskning och innovation.
1.  Utvärderingar av programmet ska utföras i god tid och offentliggöras för att kunna användas i beslutsprocessen för programmet, eller för följande program eller andra initiativ som berör forskning och innovation.
1a.  En fullständig utvärdering av uppdragen ska ha gjorts senast den 31 december 2022 innan något beslut fattas om att skapa nya uppdrag eller om omdirigering, upphörande eller fortsättning av uppdrag eller ökning av deras budget. Resultaten av utvärderingen av uppdragen ska offentliggöras och ska omfatta, men inte begränsas till, analys av deras urvalsförfarande och deras styrning, inriktning och prestation.
2.  En interimsutvärdering av programmet ska utföras när det finns tillräckligt med information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras Den ska inbegripa en bedömning av de långsiktiga effekterna av tidigare ramprogram och ska, där så är lämpligt, ligga till grund för en anpassning av programmets genomförande.
2.  En interimsutvärdering av programmet ska utföras när det finns tillräckligt med information om genomförandet av programmet, dock senast tre år efter det att programmet började genomföras. Den ska inbegripa en portföljanalys och en bedömning av de långsiktiga effekterna av tidigare ramprogram och ska, där så är lämpligt, ligga till grund för en anpassning av programmets genomförande och/eller en översyn av programmet. Den ska bedöma programmets ändamålsenlighet, effektivitet, relevans, samstämdhet, hävstångseffekt och komplementaritet med unionens och medlemsstaternas andra finansieringsprogram för FoU och innovation samt mervärde för unionen. I synnerhet ska effekterna av de överförda medlen från andra unionsprogram bedömas.
3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen. Den ska inbegripa en bedömning av tidigare ramprograms långsiktiga effekter.
3.  Vid slutet av programmets genomförande, dock senast tre år efter slutet av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen. Den ska inbegripa en bedömning av tidigare ramprograms långsiktiga effekter.
4.  Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
4.  Kommissionen ska offentliggöra och sprida resultaten och slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer och ska lägga fram dem för Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.
Ändring 108
Förslag till förordning
Artikel 48
Artikel 48
Artikel 48
Revision
Revision
1.  Kontrollsystemet för programmet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, och beakta administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, särskilt för stödmottagarna.
1.  Kontrollsystemet för programmet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, och beakta administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, särskilt för stödmottagarna. Revisionsreglerna ska vara tydliga, konsekventa och samstämda genom hela programmet.
2.  Revisionsstrategin för programmet ska baseras på den finansiella revisionen av ett representativt urval av utgifter inom programmet som helhet. Det representativa urvalet ska kompletteras med ett urval som grundas på en bedömning av de risker som är förknippade med utgifterna. Åtgärder som får gemensam finansiering från olika unionsprogram ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.
2.  Revisionsstrategin för programmet ska baseras på den finansiella revisionen av ett representativt urval av utgifter inom programmet som helhet. Det representativa urvalet ska kompletteras med ett urval som grundas på en bedömning av de risker som är förknippade med utgifterna. Åtgärder som får gemensam finansiering från olika unionsprogram ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas.
3.  Dessutom får kommissionen eller finansieringsorganet tillämpa kombinerade systemkontroller på stödmottagarnivå. Sådana kombinerade kontroller ska vara frivilliga för vissa typer av stödmottagare och ska bestå av en system- och förfaranderevision som kompletteras med en revision av transaktioner och som utförts av en oberoende revisor som är kvalificerad att utföra lagstadgad revision av räkenskaper i enlighet med direktiv 2006/43/EG34. De får användas av kommissionen eller finansieringsorganet för att fastställa en övergripande försäkran om sund ekonomisk förvaltning av utgifter och för omprövning av omfattningen av efterhandsrevisioner och intyg om redovisningen.
3.  Dessutom får kommissionen eller finansieringsorganet tillämpa kombinerade systemkontroller på stödmottagarnivå. Sådana kombinerade kontroller ska vara frivilliga för vissa typer av stödmottagare och ska bestå av en system- och förfaranderevision som kompletteras med en revision av transaktioner och som utförts av en oberoende revisor som är kvalificerad att utföra lagstadgad revision av räkenskaper i enlighet med direktiv 2006/43/EG34. De får användas av kommissionen eller finansieringsorganet för att fastställa en övergripande försäkran om sund ekonomisk förvaltning av utgifter och för omprövning av stödberättigande för kostnader för vilka ersättning begärts och av omfattningen av efterhandsrevisioner och intyg om redovisningen.
4.  I enlighet med artikel 127 i budgetförordningen får kommissionen eller finansieringsorganet förlita sig på revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av andra personer eller enheter, inbegripet andra än de som agerar på uppdrag av unionens institutioner eller organ.
4.  I enlighet med artikel 127 i budgetförordningen ska kommissionen eller finansieringsorganet förlita sig på revisioner av användningen av unionens bidrag som utförs av andra certifierade personer eller enheter, inbegripet andra än de som agerar på uppdrag av unionens institutioner eller organ.
5.  Revisioner kan genomföras upp till två år efter utbetalningen av återstoden.
5.  Revisioner kan genomföras upp till två år efter projektets slutdatum.
5a.  Kommissionen ska offentliggöra riktlinjer för revision som utarbetats i samarbete med Europeiska revisionsrätten. Revisorerna ska säkerställa insyn i den revision som de har utfört samt en tillförlitlig och enhetlig tolkning av revisionsreglerna under programmets hela löptid, för att garantera rättslig säkerhet.
__________________
__________________
34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
34 Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/43/EG av den 17 maj 2006 om lagstadgad revision av årsbokslut och sammanställd redovisning och om ändring av rådets direktiv 78/660/EEG och 83/349/EEG samt om upphävande av rådets direktiv 84/253/EEG (EUT L 157, 9.6.2006, s. 87).
Ändring 109
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – inledningen
(1)  Pelare I ”Öppen vetenskap”
(1)  Pelare I ”Vetenskaplig spetskompetens och öppen vetenskap”
Ändring 110
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – stycke 1 – led a – inledningen
(a)  Europeiska forskningsrådet: Tillhandahållande av attraktiv och flexibel finansiering för att ge begåvade och kreativa enskilda forskare och deras team möjlighet att följa upp lovande spår i vetenskapens framkant, på grundval av EU-omfattande konkurrens.
(a)  Europeiska forskningsrådet: Tillhandahållande av attraktiv och flexibel finansiering för att ge begåvade och kreativa enskilda forskare, med fokus på unga forskare, och deras team möjlighet att följa upp lovande spår i vetenskapens framkant, på grundval av EU-omfattande konkurrens.
Ändring 111
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – stycke 1 – led b – inledningen
(b)  Marie Skłodowska-Curie-Åtgärder Förse forskare med ny kunskap och nya färdigheter genom mobilitet och exponering över gränser, sektorer och ämnesområden, samt strukturera och förbättra institutionella och nationella system för rekrytering, utbildning och karriärutveckling. Därigenom bidrar Marie Skłodowska-Curie-Åtgärderna till att lägga grunden för EU:s utomordentliga forskningslandskap, bidrar till ökad sysselsättning, tillväxt och investeringar, och till att lösa dagens och framtidens samhällsproblem.
(b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder Förse forskare med ny kunskap och nya färdigheter genom mobilitet och exponering över gränser, sektorer och ämnesområden, samt strukturera och förbättra institutionella och nationella system för rekrytering, utbildning och karriärutveckling. Därigenom bidrar Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna till att lägga grunden för EU:s utomordentliga forskningslandskap i hela Europa, bidrar till ökad sysselsättning, tillväxt och investeringar, och till att lösa dagens och framtidens samhällsproblem.
Ändring 112
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – stycke 1 – led b – stycke 1
Insatsområden: Främja spetsforskning genom forskarmobilitet över gränser, sektorer och ämnesområden, bidra till nytt kunnande genom optimal utbildning av forskare, optimera utvecklingen av mänskliga resurser och kunnande över hela europeiska forskningsområdet, öka och underlätta synergieffekter, främja offentlig utåtriktad verksamhet.
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändring 113
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – inledningen
(2)  Pelare II ”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”
(2)  Pelare II ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”
Ändring 114
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 2
I syfte att optimera flexibilitet och synergier kommer forskning och innovation att organiseras i fem kluster, som enskilt och tillsammans kommer att uppmuntra till tvärvetenskapligt, sektorsövergripande, gränsöverskridande och internationellt samarbete.
I syfte att optimera flexibilitet och synergier kommer forskning och innovation att organiseras i sex kluster, sammanlänkade genom alleuropeiska forskningsinfrastrukturer, som enskilt och tillsammans kommer att uppmuntra till tvärvetenskapligt, sektorsövergripande, gränsöverskridande och internationellt samarbete. De sex klustren kommer också att stödja innovation i enskilda små och medelstora företag på gräsrotsnivå genom bidrag.
Ändring 115
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 4 – led a – inledningen
(a)  Klustret för hälsa: Förbättra och skydda allmänhetens hälsa i alla åldersgrupper genom innovativa lösningar för att förebygga, diagnosticera, övervaka, behandla och bota sjukdomar, minska hälsorisker, skydda befolkningsgrupper och främja välmående, göra offentliga hälso- och sjukvårdssystem mer kostnadseffektiva, jämlika och hållbara, samt främja och möjliggöra patienters delaktighet och självförvaltning.
(a)  Klustret för hälsa: Förbättra och skydda allmänhetens hälsa i alla åldersgrupper genom innovativa lösningar för att förebygga, diagnosticera, övervaka, behandla och bota sjukdomar samt utveckla medicinsk teknik, minska hälsorisker, skydda befolkningsgrupper och främja välmående, göra offentliga hälso- och sjukvårdssystem mer kostnadseffektiva, jämlika och hållbara, samt främja och möjliggöra patienters delaktighet och självförvaltning.
Ändring 116
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 4 – led b – inledningen
(b)  Klustret ”Inkluderande och säkra samhällen”: Stärka EU:s demokratiska värderingar, bl.a. rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, skydd av kulturarvet, främjande av socioekonomiska förändringar som bidrar till integration och tillväxt, samtidigt som man tar itu med de problem som uppkommer genom ständiga säkerhetshot, bland annat från internetbrottslighet, och naturkatastrofer och katastrofer som har orsakats av människor.
(b)  Klustret ”Inkluderande och kreativa samhällen”: Stärka EU:s demokratiska värderingar, bl.a. rättsstatsprincipen och de grundläggande rättigheterna, skydda kulturarvet, undersöka potentialen hos kulturella och kreativa sektorer, främja socioekonomiska förändringar som bidrar till integration och tillväxt, bland annat migrationshantering och integration av migranter.
Ändring 117
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 4 – led b – stycke 1
Insatsområden: Demokrati, kulturarv, sociala och ekonomiska förändringar, katastroftåliga samhällen, skydd och säkerhet, nätsäkerhet.
Insatsområden: Demokrati. Kultur och kreativitet. Sociala, kulturella och ekonomiska förändringar. Samhällsvetenskap och humaniora.
Ändring 118
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – stycke 4 – led c – stycke 1
Insatsområden: Tillverkningsteknik. Digital teknik, avancerade material, artificiell intelligens och robotteknik. Nästa generations internet. Högpresterande datorsystem och stordata. Cirkulära industrier. Koldioxidsnål och ren industri. Rymden.
Insatsområden: Tillverkningsteknik. Digital teknik, avancerade material, artificiell intelligens och robotteknik. Nästa generations internet. Kvantteknik. Högpresterande datorsystem och stordata. Cirkulära industrier. Koldioxidsnål och ren industri. Rymden.
Ändring 119
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 4 – led ca (nytt)
(ca)  Klustret ”Säkra samhällen”: Ta itu med de problem som uppkommer av ständiga säkerhetshot, bland annat internetbrottslighet samt naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor.
Insatsområden: Organiserad brottslighet. Terrorism, extremism, radikalisering och politiskt motiverat våld. Gränsskyddsförvaltning. Nätsäkerhet, integritet och dataskydd. Skydd av kritisk infrastruktur och förbättrade katastrofinsatser. Piratkopiering och varuförfalskning. Stöd till unionens politik för yttre säkerhet, inbegripet konfliktförebyggande och fredsbyggande. Främjande av samordning, samarbete och synergier.
Ändring 120
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 4 – led d – inledningen
(d)  Klustret för klimat, energi och mobilitet Bekämpa klimatförändringen genom bättre kunskap om dess orsaker, utveckling, risker, konsekvenser och möjligheter och göra energi- och transportsektorerna mera klimat- och miljövänliga, effektivare och mer konkurrenskraftiga, samt intelligentare, säkrare och mer motståndskraftiga.
(d)  Klustret för klimat, energi och mobilitet: Bekämpa klimatförändringen genom bättre kunskap om dess orsaker, utveckling, risker, konsekvenser och möjligheter och genom att göra energi- och transportsektorerna mera klimat- och miljövänliga, effektivare och mer konkurrenskraftiga, samt intelligentare, säkrare och mer motståndskraftiga. Främja användningen av förnybara energikällor samt beteendeförändringar.
Ändring 121
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 4 – led d – stycke 1
Insatsområden: Klimatforskning och -lösningar. Energiförsörjning. Energisystem och energinät. Byggnader och industrianläggningar i energiomställning. Samhällen och städer. Industriell konkurrenskraft på transportområdet. Rena transporter och mobilitet. Smart mobilitet. Energilagring.
Insatsområden: Klimatforskning och -lösningar. Energiförsörjning. Energisystem och energinät. Byggnader i energiomställning. Industrianläggningar i energiomställning. Kolregioner i övergång. Samhällen och städer. Industriell konkurrenskraft på transportområdet. Rena transporter och mobilitet. Smart mobilitet. Energilagring.
Ändring 122
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 4 – led e – inledningen
(e)  Klustret för livsmedel och naturresurser. Skydda, restaurera, säkra hållbar förvaltning och användning av naturresurser och biologiska resurser från land och vatten för att tillgodose behovet av tryggad livsmedels- och näringsförsörjning samt övergången till en koldioxidsnål, resurseffektiv, cirkulär ekonomi.
(e)  Klustret för livsmedel, naturresurser och jordbruk: Skydda, restaurera, säkra hållbar förvaltning och användning av naturresurser och biologiska resurser från land, inlandsvatten och hav för att tillgodose behovet av tryggad livsmedels- och näringsförsörjning samt övergången till en koldioxidsnål, resurseffektiv, cirkulär ekonomi.
Ändring 123
Förslag till förordning
Bilaga I – led 2 – stycke 4 – led e – stycke 1
Insatsområden: Miljöobservation. Biodiversitet och naturkapital. Jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden. Hav och oceaner, Livsmedelssystem. Biobaserade innovationssystem. Cirkulära system.
Insatsområden: Miljöobservation. Biodiversitet och naturkapital. Jordbruk, skogsbruk och landsbygdsområden. Hav, oceaner, inlandsvatten och den blå ekonomin. Livsmedelssystem. Biobaserade innovationssystem. Cirkulära system.
Ändring 124
Förslag till förordning
Bilaga I – led 1 – stycke 4 – led f – stycke 1
Insatsområden: Hälsa. Motståndskraft och säkerhet. Digitala frågor och industri. Klimat, energi och mobilitet. Livsmedel och naturresurser. Stöd till den inre marknadens funktion och unionens ekonomiska styrning. Stöd till medlemsstaterna med genomförandet av lagstiftning och utveckling strategier för smart specialisering. Analytiska metoder och verktyg för beslutsprocessen. Kunskapshantering. Kunskaps- och tekniköverföring. Stöd till forskning om politiska plattformar.
Insatsområden: Hälsa. Inkluderande och kreativa samhällen. Säkra samhällen. Digitala frågor, industrin och rymden. Klimat, energi och mobilitet. Livsmedel och naturresurser. Stöd till den inre marknadens funktion och unionens ekonomiska styrning. Stöd till medlemsstaterna med genomförandet av lagstiftning och utveckling av strategier för smart specialisering. Analytiska metoder och verktyg för beslutsprocessen. Kunskapshantering. Kunskaps- och tekniköverföring. Stöd till forskning om politiska plattformar.
Ändring 125
Förslag till förordning
Bilaga I – led 3 – inledningen
3)  Pelare III ”Öppen innovation
3)  Pelare III ”Innovativt Europa
Ändring 126
Förslag till förordning
Bilaga I – led 3 – stycke 1 – inledningen
Genom följande verksamhet kommer denna pelare, i linje med artikel 4, främja alla form av innovation, inbegripet banbrytande innovation, och främja innovativa lösningars spridning på marknaden. Den kommer också att bidra till programmets andra särskilda mål så som beskrivs i artikel 3.
Genom följande verksamhet kommer denna pelare, i linje med artikel 4, främja alla former av innovation, inbegripet banbrytande teknisk och social innovation, och främja innovativa lösningars spridning på marknaden, i synnerhet genom att nystartade företag och små och medelstora företag samarbetar med forskningsinstitutioner. Den kommer också att bidra till programmets andra särskilda mål så som beskrivs i artikel 3.
Ändring 127
Förslag till förordning
Bilaga I – led 4 – stycke 1
Genom följande verksamhet kommer denna del, i linje med artikel 4, optimera programmets bidrag för att stärka effekterna av ett förstärkt europeiskt forskningsområde. Den kommer också att stödja programmets andra särskilda mål så som beskrivs i artikel 3. Samtidigt som hela programmet stöttas kommer denna del att stödja åtgärder som bidrar till ett mer kunskapsbaserat, innovativt och jämställt Europa som ligger i framkanten av den globala konkurrensen. Nationella styrkor och potential över hela Europa kommer att optimeras i ett välfungerande europeiskt forskningsområde där kunskap och högkvalificerad arbetskraft cirkulerar fritt, där välinformerade medborgare förstår och litar på resultaten av forskning och innovation som kommer hela samhället till del och där EU:s politik, i synnerhet forsknings- och innovationspolitiken, baseras på högkvalitativa vetenskapliga belägg.
Genom följande verksamhet kommer denna del, i linje med artikel 4, optimera programmets bidrag för att stärka effekterna av och attraktionskraften hos ett förstärkt europeiskt forskningsområde. Den kommer också att stödja programmets andra särskilda mål så som beskrivs i artikel 3. Samtidigt som hela programmet stöttas kommer denna del att stödja åtgärder som bidrar till att locka talanger till unionen och hantera kompetensflykt. Den bidrar också till ett mer kunskapsbaserat, innovativt och jämställt Europa som ligger i framkanten av den globala konkurrensen. Nationella styrkor och potential över hela Europa kommer att optimeras i ett välfungerande europeiskt forskningsområde där kunskap och högkvalificerad arbetskraft cirkulerar fritt på ett balanserat sätt, där välinformerade medborgare förstår och litar på resultaten av forskning och innovation som kommer hela samhället till del och där EU:s politik, i synnerhet forsknings- och innovationspolitiken, baseras på högkvalitativa vetenskapliga belägg.
Ändring 128
Förslag till förordning
Bilaga I – led 4 – stycke 2
Insatsområden: Dela spetskompetens. Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet.
Insatsområden: Sprida spetskompetens och bredare deltagande genom initiativ som teaming, twinning och ERA-professurer, Cost, kompetenshöjande initiativ samt utvidgade stipendier. Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet.
Ändring 129
Förslag till förordning
Bilaga II – stycke 2 – strecksats 1
–  Forsknings- och innovationsåtgärd: åtgärd framför allt består av insatser som syftar till att skapa ny kunskap och/eller att undersöka genomförbarheten för ny eller förbättrad teknik, produkt, process, tjänst eller lösning. Detta kan omfatta grundläggande och tillämpad forskning, teknologitutveckling och teknologintegration, testning och validering av småskaliga prototyper i laboratoriemiljö eller simulerad miljö.
–  Forsknings- och innovationsåtgärd: åtgärd som framför allt består av insatser som syftar till att skapa ny kunskap och/eller att undersöka genomförbarheten för ny eller förbättrad teknik, produkt, process, tjänst eller lösning. Detta kan omfatta grundläggande och tillämpad forskning, teknologitutveckling och teknologintegration, testning och validering av småskaliga prototyper i laboratoriemiljö eller simulerad miljö. Logiken bakom snabbspåret till forskning och innovation kommer att tillämpas på ett antal utvalda samarbetsinriktade forsknings- och innovationsinsatser.
Ändring 130
Förslag till förordning
Bilaga II – stycke 2 – strecksats 6
–  Samfinansieringsåtgärd för program: åtgärd för att tillhandahålla samfinansiering till ett program för åtgärder som inrättats och/eller genomförs av enheter som förvaltar och/eller finansierar forsknings- och innovationsprogram, andra än EU:s finansieringsorgan. Sådan verksamhet får stödja nätverksbyggande och samordning, forskning, innovation, pilotprojekt, samt innovations- och marknadsföringsåtgärder, utbildnings- och mobilitetsåtgärder, kunskapshöjande åtgärder och kommunikation, spridning och utnyttjande, eller en kombination av dessa, som genomförs direkt av de enheter eller tredjeparter för vilka de skulle kunna utgöra ett relevant ekonomiskt stöd så som bidrag, priser, upphandling, liksom kombinerad finansiering från Horisont Europa.
–  Samfinansieringsåtgärd för program: åtgärd för att tillhandahålla samfinansiering till ett program för åtgärder som inrättats och/eller genomförs av enheter som förvaltar och/eller finansierar forsknings- och innovationsprogram, andra än EU:s finansieringsorgan. Sådan verksamhet får stödja sammanlänkning, nätverksbyggande och samordning, forskning, innovation, pilotprojekt, samt innovations- och marknadsföringsåtgärder, utbildnings- och mobilitetsåtgärder, kunskapshöjande åtgärder och kommunikation, spridning och utnyttjande, eller en kombination av dessa, som genomförs direkt av de enheter eller tredjeparter för vilka de skulle kunna utgöra ett relevant ekonomiskt stöd så som bidrag, priser, upphandling, liksom kombinerad finansiering från Horisont Europa.
Ändring 131
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led 1 – led a – inledningen
(a)  Belägg för att det europeiska partnerskapet på ett mer effektivt sätt kommer att uppnå programmets relaterade mål, i synnerhet vad gäller att skapa tydliga verkningar för EU och dess invånare, särskilt när det gäller att uppnå resultat med hänseende på de globala utmaningarna och forsknings- och innovationsmål, säkerställa EU:s konkurrenskraft och bidra till arr stärka det europeiska området för forskning och innovation och internationella åtaganden.
(a)  Belägg för att det europeiska partnerskapet på ett mer effektivt sätt kommer att uppnå programmets relaterade mål, i synnerhet vad gäller att skapa tydliga verkningar för hela unionen och dess invånare, särskilt när det gäller att uppnå resultat med hänseende på de globala utmaningarna och forsknings- och innovationsmål, säkerställa EU:s konkurrenskraft, hållbarhet och bidra till att stärka det europeiska området för forskning och innovation och internationella åtaganden.
Ändring 132
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led b
(b)  Det europeiska partnerskapets samstämmighet och synergieffekter med EU:s forsknings- och innovationslandskap.
(b)  Det europeiska partnerskapets samstämmighet och synergieffekter med EU:s forsknings- och innovationslandskap, inklusive nationella och regionala strategier.
Ändring 133
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led c
(c)  Det europeiska partnerskapets genomsynlighet och öppenhet vad gäller fastställande av prioriteringar och mål samt involvering av parter och intressenter från olika sektorer, inbegripet internationella deltagare när så är relevant.
(c)  De europeiska partnerskapens transparens och öppenhet vad gäller fastställande av prioriteringar och mål liksom deras styrning samt involvering av parter och intressenter från olika sektorer och bakgrunder inbegripet internationella deltagare när så är relevant.
Ändring 134
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led d – strecksats 1
–  Fastställande av mätbara förväntade resultat, leverabler och effekter inom angivna tidsramar, inbegripet centrala ekonomiska värden för Europa.
–  Fastställande av mätbara förväntade resultat, leverabler och effekter inom angivna tidsramar, inbegripet centrala ekonomiska värden för EU.
Ändring 135
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led 1 – led d – strecksats 2
–  Demonstration av de förväntade kvalitativa och kvantitativa hävstångseffekterna.
–  Demonstration av de tydliga förväntade kvalitativa och kvantitativa hävstångseffekterna.
Ändring 136
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led d – strecksats 3
–  Strategier för att säkerställa flexibilitet i genomförandet och för att anpassa partnerskapet till ändrade politiska eller marknadsmässiga behov eller vetenskapliga framgångar.
–  Strategier för att säkerställa flexibilitet i genomförandet och för att anpassa partnerskapet till ändrade politiska, samhälleliga och/eller marknadsmässiga behov eller vetenskapliga framgångar.
Ändring 137
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led 1 – led e – stycke 1
När det gäller de institutionaliserade europeiska partnerskapen måste de finansiella bidragen och/eller bidragen i natura från parter andra än EU minst uppgå till 50 % och får uppgå till 75 % av det europeiska partnerskapets samlade budgetåtaganden. För varje institutionaliserat europeiskt partnerskap kommer en del av bidragen från andra parter än EU att vara finansiella bidrag.
När det gäller de institutionaliserade europeiska partnerskapen måste de finansiella bidragen och/eller bidragen i natura från parter andra än EU minst uppgå till 50 % när det gäller partnerskap mellan unionen och privata partner, och får när det gäller partnerskap som även inbegriper medlemsstater uppgå till 75 % av det europeiska partnerskapets samlade budgetåtaganden.
Ändring 138
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led ea (nytt)
(ea)  I överenskommelse med regionala myndigheter ska Eruf godkännas som ett delvis nationellt bidrag till samfinansiering av programåtgärder som involverar medlemsstater.
Ändring 139
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led 2 – led c
(c)  Samordning och gemensamma åtgärder med andra relevanta initiativ för forskning och innovation som säkerställer effektiva synergier.
(c)  Samordning och gemensamma åtgärder med andra relevanta initiativ för forskning och innovation för att säkra en optimal sammanlänkningsnivå och säkerställa effektiva synergier.
Ändring 140
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 2 – led d
(d)  Rättsligt bindande åtaganden, i synnerhet för finansiella bidrag, från alla parter under initiativets hela livslängd.
(d)  Rättsligt bindande åtaganden, i synnerhet för naturabidrag och/eller finansiella bidrag, från alla parter under initiativets hela livslängd.
Ändring 141
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 3 – led a
(a)  Ett övervakningssystem i enlighet med de krav som fastställs i artikel 45 för att följa framstegen mot särskilda politiska mål, leverabler och centrala resultatindikatorer och som gör det möjligt med en utvärdering över tid av resultat, effekter och eventuella behov av korrigerande åtgärder.
(a)  Ett övervakningssystem i enlighet med de krav som fastställs i artikel 45 för att följa framstegen mot programspecifika politiska mål, leverabler och centrala resultatindikatorer och som gör det möjligt med en utvärdering över tid av resultat, effekter och eventuella behov av korrigerande åtgärder.
Ändring 142
Förslag till förordning
Bilaga III – punkt 1 – led 4 – led b
(b)  Lämpliga åtgärder för att säkerställa att utfasningen sker i enlighet med överenskomna villkor och tidsfrister, utan att det påverkar eventuell fortsatt transnationell finansiering av nationella program eller andra unionsprogram.
(b)  I avsaknad av förnyelse, lämpliga åtgärder för att säkerställa att utfasningen sker i enlighet med den tidsfrist och de villkor som överenskommits med de rättsligt förbundna parterna, utan att det påverkar eventuell fortsatt transnationell finansiering av nationella program eller andra unionsprogram och utan att det påverkar privata investeringar och pågående projekt.
Ändring 143
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 1 – led b
b)  Den gemensamma jordbrukspolitiken tillämpar på bästa sätt forsknings- och innovationsresultat och främjar användningen, genomförandet och spridningen av innovativa lösningar, inbegripet de som kommer från projekt som finansierats av ramprogrammet för forskning och innovation och från det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket.
b)  Den gemensamma jordbrukspolitiken tillämpar på bästa sätt forsknings- och innovationsresultat och främjar användningen, genomförandet och spridningen av innovativa lösningar, inbegripet de som kommer från projekt som finansierats av ramprogrammet för forskning och innovation, från det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket och från relevanta kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) inom EIT.
Ändring 144
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 2 – led b
b)  Fonden stöder införandet av ny teknik och innovativa produkter, processer och tjänster, särskilt sådana som uppkommit ur programmet inom havspolitiken områden. Fonden främjar även fältinsamling av data och databehandling och sprider åtgärder som genomförs inom programmet, vilket i sin tur bidrar till genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken, EU:s havspolitik och internationell världshavsförvaltning.
b)  Fonden stöder införandet av ny teknik och innovativa produkter, processer och tjänster, särskilt sådana som uppkommit ur programmet inom havspolitiken områden. Fonden främjar även fältinsamling av data och databehandling och sprider åtgärder som genomförs inom programmet, vilket i sin tur bidrar till genomförandet av den gemensamma fiskeripolitiken, EU:s havspolitik, internationell världshavsförvaltning och internationella åtaganden.
Ändring 145
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 3 – led a
a)  Arrangemang för kombinerad finansiering från Eruf och programmet används för att stödja verksamheter som länkar samman smarta strategier för specialisering och internationell spetskompetens inom forskning och innovation, t.ex. gemensamma transregionala/transnationella program och europaövergripande forskningsinfrastruktur, i syfte att förstärka det europeiska forskningsområdet.
a)  Arrangemang för kombinerad finansiering från Eruf och Horisont Europa används för att stödja verksamheter som länkar samman regionala operativa program, smarta strategier för specialisering och internationell spetskompetens inom forskning och innovation, t.ex. gemensamma transregionala/transnationella program och europaövergripande forskningsinfrastruktur, i syfte att förstärka det europeiska forskningsområdet.
Ändring 146
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 3 – led aa (nytt)
aa)  Eruf-medel kan på frivillig basis överföras för att stödja verksamhet inom ramen för programmet, i synnerhet spetskompetensstämpeln.
Ändring 147
Förslag till förordning
Bilaga IV – led 3 – led ba (nytt)
ba)  Befintliga regionala ekosystem, nätverken inom plattformar och regionala strategier förbättras.
Ändring 148
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 4 – led b
b)  Arrangemang för kompletterande finansiering från ESF+ kan tillämpas för att stödja verksamhet som främjar utveckling av mänskligt kapital inom forskning och innovation i syfte att förstärka det europeiska forskningsområdet.
b)  Arrangemang för kompletterande finansiering från ESF+ kan användas på frivillig basis för att stödja programverksamhet som främjar utveckling av mänskligt kapital inom forskning och innovation i syfte att förstärka det europeiska forskningsområdet.
Ändring 149
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 6 – led b
b)  Forsknings- och innovationsbehov inom den digitala sektorn i EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet. Hit hör forskning och innovation för högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet, kombinationer av digital teknik och annan möjliggörande teknik, samt icke-tekniska innovationer, stöd till expansion för företag som introducerar banbrytande innovationer (som ofta kombinerar digital och fysisk teknik), integration av digital teknik över hela pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, samt stöd till digital forskningsinfrastruktur.
b)  Forsknings- och innovationsbehov inom den digitala sektorn i EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet. Hit hör forskning och innovation för högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet, teknik för distribuerade liggare, kvantteknik, kombinationer av digital teknik och annan möjliggörande teknik, samt icke-tekniska innovationer, stöd till expansion för företag som introducerar banbrytande innovationer (som ofta kombinerar digital och fysisk teknik), integration av digital teknik över hela pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, samt stöd till digital forskningsinfrastruktur.
Ändring 150
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 6 – led c
c)  Programmet för ett digitalt Europa är inriktat på storskalig digital kapacitets- och infrastrukturutveckling inom högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet och avancerade digitala färdigheter ämnade att främja ett brett införande och utnyttjande, inom ett EU-nät, av kritiska befintliga eller testade innovativa digitala lösningar på områden av allmänt intresse över hela Europa (hälso- och sjukvård, offentlig förvaltning, rättsväsendet och utbildning), eller motverkande av marknadsmisslyckanden (digitalisering av företag, inte minst småföretag). Programmet för ett digitalt Europa genomförs främst tillsammansmed medlemsstaterna, genom samordnade och strategiska investeringar, bland annat genom offentlig upphandling, i digital kapacitet som kan delas över hela Europa, och i EU-övergripande insatser som främjar driftskompatibilitet och standardisering som en del av utvecklingen av den digitala inre marknaden.
c)  Programmet för ett digitalt Europa är inriktat på storskalig digital kapacitets- och infrastrukturutveckling inom högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, it-säkerhet, teknik för distribuerade liggare, kvantteknik och avancerade digitala färdigheter ämnade att främja ett brett införande och utnyttjande, inom ett EU-nät, av kritiska befintliga eller testade innovativa digitala lösningar på områden av allmänt intresse över hela Europa (hälso- och sjukvård, offentlig förvaltning, rättsväsendet och utbildning), eller motverkande av marknadsmisslyckanden (digitalisering av företag, inte minst småföretag). Programmet för ett digitalt Europa genomförs främst tillsammansmed medlemsstaterna, genom samordnade och strategiska investeringar, bland annat genom offentlig upphandling, i digital kapacitet som kan delas över hela Europa, och i EU-övergripande insatser som främjar driftskompatibilitet och standardisering som en del av utvecklingen av den digitala inre marknaden.
Ändring 151
Förslag till förordning
Bilaga IV – led 6 – led f
f)  Programmets initiativ för utveckling av läroplaner för färdigheter och kompetenser, inbegripet sådana som tillämpas vid Europeiska institutet för innovation och tekniks centrum för samlokalisering, KIC-Digital, kompletteras av kapacitetsuppbyggnad i avancerade digitala färdigheter stödd av programmet för ett digitalt Europa.
f)  Programmets initiativ för utveckling av läroplaner för färdigheter och kompetenser, inbegripet sådana som tillämpas vid Europeiska institutet för innovation och tekniks samt kunskaps- och innovationsgruppers centrum för samlokalisering, kompletteras av kapacitetsuppbyggnad i avancerade digitala färdigheter stödd av programmet för ett digitalt Europa.
Ändring 152
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 7 – led a
a)  Programmet för den inre marknaden tar upp de marknadsmisslyckanden som berör alla små och medelstora företag, och kommer att främja entreprenörskap och skapande av företag samt företagens tillväxt. Det råder full komplementaritet mellan programmet för den inre marknaden och det framtida Europeiska innovationsrådets åtgärder i för innovativa företag, samt i fråga om stödtjänster för små och medelstora företag, särskilt i de fall där marknaden inte ger hållbar finansiering.
a)  Programmet för den inre marknaden tar upp de marknadsmisslyckanden som berör alla små och medelstora företag, och kommer att främja entreprenörskap och skapande av företag samt företagens tillväxt. Det råder full komplementaritet mellan programmet för den inre marknaden och både EIT:s och det framtida Europeiska innovationsrådets åtgärder för innovativa företag, samt i fråga om stödtjänster för små och medelstora företag, särskilt i de fall där marknaden inte ger hållbar finansiering.
Ändring 153
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 7 – led b
b)  Nätverket ”Enterprise Europe Network” kan ge stödtjänster inom ramen för det europeiska innovationsrådet, på samma sätt som andra stödstrukturer för småföretag (som de nationella kontaktpunkterna eller innovationsorgan).
b)  Nätverket ”Enterprise Europe Network” kan ge stödtjänster inom ramen för programmet Horisont Europa, inklusive det europeiska innovationsrådet, på samma sätt som andra stödstrukturer för småföretag (som de nationella kontaktpunkterna, innovationsorganen, de digitala innovationsknutpunkterna, kompetenscentrumen, de certifierade företagsinkubatorerna).
Ändring 154
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 8 – stycke 1
Forskning och innovation för att hantera miljö-, klimat- och energiutmaningar inom EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet. Life kommer att fortsätta att fungera som en katalysator för genomförandet av EU:s politik och lagstiftning för miljö, klimat och energi, inbegripet genom att ta upp och tillämpa forsknings- och innovationsresultat från programmet och bidra till att utnyttja dem nationellt och på (mellan)regional nivå där detta kan vara till hjälp i frågor som rör miljö, klimat eller övergången till ren energi. Framför allt kommer Life att fortsätta att uppmuntra synergier med programmet genom tilldelning av en bonus under utvärderingen för förslag som omfattar utnyttjandet av resultaten från programmet. Lifes standardåtgärdsprojekt kommer att stödja utveckling, testning och demonstration av lämpliga tekniker eller metoder för genomförande av EU:s miljö- och klimatpolitik, som senare kan användas i stor skala, med finansiering från andra källor, bland annat från programmet. Det europeiska innovationsrådet inom programmet kan ge stöd för att skala upp och kommersialisera nya banbrytande idéer som eventuellt framkommer vid genomförandet av Life-projekt.
Forskning och innovation för att hantera miljö-, klimat- och energiutmaningar inom EU identifieras och fastställs i den strategiska planeringsprocessen för forskning och innovation inom programmet. Life kommer att fortsätta att fungera som en katalysator för genomförandet av EU:s politik och lagstiftning för miljö, klimat och energi, inbegripet genom att ta upp och tillämpa forsknings- och innovationsresultat från programmet och bidra till att utnyttja dem nationellt och på (mellan)regional nivå där detta kan vara till hjälp i frågor som rör miljö, klimat eller övergången till ren energi. Framför allt kommer Life att fortsätta att uppmuntra synergier med programmet genom tilldelning av en bonus under utvärderingen för förslag som omfattar utnyttjandet av resultaten från programmet. Lifes standardåtgärdsprojekt kommer att stödja utveckling, testning och demonstration av lämpliga tekniker eller metoder för genomförande av EU:s miljö- och klimatpolitik, som senare kan användas i stor skala, med finansiering från andra källor, bland annat från programmet. EIT inom programmet såväl som det framtida europeiska innovationsrådet kan ge stöd för att skala upp och kommersialisera nya banbrytande idéer som eventuellt framkommer vid genomförandet av Life-projekt.
Ändring 155
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 9 – led a
a)  Att kombinerade medel från programmet och Easmusprogrammet används för att stödja verksamhet som stärker och moderniserar europeiska högskolor. Programmet kommer att komplettera Erasmusprogrammets stöd för initiativet med Europauniversitet, framför allt forskningsaspekterna inom utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation som bygger på tvärvetenskapliga och sektorsövergripande strategier för att göra kunskapstriangeln till verklighet, och därmed driva på den ekonomiska tillväxten.
a)  Att kombinerade medel från programmet och Easmusprogrammet används för att stödja verksamhet som stärker och moderniserar europeiska högskolor. Programmet kommer att komplettera Erasmusprogrammets stöd för initiativet med Europauniversitet, framför allt forskningsaspekterna inom utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation som bygger på tvärvetenskapliga och sektorsövergripande strategier för att göra kunskapstriangeln till verklighet, och därmed driva på den ekonomiska tillväxten. EIT:s utbildningsverksamhet kan både fungera som inspiration för och vara kopplade till initiativet med Europauniversitet.
Ändring 156
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 13 – led b
b)  Finansieringsinstrument för forskning och innovation samt små och medelstora företag är samlade i fonden InvestEU, bland annat genom ett särskilt tematiskt fönster för forskning och innovation, och genom produkter som tillhandahålls i delen för små och medelstora företag med inriktning på innovativa företag. På så sätt bidrar fonden också till att nå programmets mål.
b)  Finansieringsinstrument för forskning och innovation samt små och medelstora företag är samlade i fonden InvestEU, bland annat genom ett särskilt tematiskt fönster för forskning och innovation, och genom produkter som tillhandahålls i delen för små och medelstora företag med inriktning på innovativa företag. På så sätt bidrar fonden också till att nå programmets mål. Starka och kompletterande band kommer att upprättas mellan InvestEU och Horisont Europa.
Ändring 157
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 14 – led a
a)   Innovationsfonden kommer att inrikta sig särskilt på innovation i teknik och processer med låga koldioxidutsläpp, bland annat miljösäker avskiljning och användning av koldioxid som bidrar avsevärt till att mildra klimatförändringarna, samt alternativ till koldioxidintensiva produkter. Den ska också stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid samt innovativa förnybara energitekniker och tekniker för energilagring.
(a)  Innovationsfonden kommer att inrikta sig särskilt på innovation i teknik och processer med låga koldioxidutsläpp, bland annat miljösäker avskiljning och användning av koldioxid som bidrar avsevärt till att mildra klimatförändringarna, samt alternativ till koldioxidintensiva produkter. Den ska också stimulera uppförandet och driften av projekt som syftar till miljösäker avskiljning och geologisk lagring av koldioxid samt innovativa förnybara energitekniker och tekniker för energilagring. En lämplig ram kommer därför att skapas för att möjliggöra och stimulera ”grönare” produkter med ett hållbart mervärde för kunderna/slutanvändarna.
Ändring 158
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 14 – led b
b)  Programmet ska finansiera utveckling och demonstration av teknik som kan uppfylla EU:s mål i fråga om minskade koldioxidutsläpp, energi och industriell omvandling, särskilt inom dess andra pelare.
b)  Programmet ska finansiera utveckling, demonstration och tillämpning av teknik, bland annat banbrytande lösningar, som kan uppfylla målen för en koldioxidsnål ekonomi och unionens mål i fråga om minskade koldioxidutsläpp, energiomvandling och industriella omvandling, särskilt inom dess andra pelare och genom EIT.
Ändring 159
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 14 – led c
c)  Innovationsfonden kan, under förutsättning att urvals- och tilldelningskriterierna uppfylls, stödja demonstrationsfasen av stödberättigande projekt som fått stöd från ramprogrammen för forskning och innovation.
c)  Innovationsfonden kan, under förutsättning att urvals- och tilldelningskriterierna uppfylls, stödja demonstrationsfasen av stödberättigande projekt. Projekt som erhåller stöd från innovationsfonden kan vara berättigade till stöd från ramprogrammen för forskning och innovation och omvänt. För att komplettera Horisont Europa kan innovationsfonden koncentrera sig på marknadsnära innovationer som bidrar till en betydande och snabb minskning av koldioxidutsläpp. Starka och kompletterande band kommer att upprättas mellan innovationsfonden och Horisont Europa.
Ändring 160
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 16
16.  Synergier med europeiska försvarsfonden kommer att gagna civil och militär forskning. Onödigt dubbelarbete kommer att uteslutas.
16.  Potentiella synergier med europeiska försvarsfonden kommer att bidra till att dubbelarbete undviks.
Ändring 161
Förslag till förordning
Bilaga IV – led 16a (nytt)
16a.  Synergier med Kreativa Europa kommer att stödja konkurrenskraft och innovation, bidra till ekonomisk och social tillväxt och främja en effektiv användning av offentliga medel.
Ändring 162
Förslag till förordning
Bilaga IV – punkt 16b (ny)
16b.  Synergier med andra viktiga projekt av gemensamt ekonomiskt intresse är tänkbara.
Ändring 163
Förslag till förordning
Bilaga V – stycke 1
Effektkedjor och därmed sammanhängande indikatorer ska strukturera övervakningen av ramprogrammets resultat i förhållande till dess mål. Effektkedjorna är tidsberoende: de varierar på kort, medellång och lång sikt. Effektkedjeindikatorer utnyttjas för att rapportera om de framsteg som gjorts för varje typ av forsknings- och innovationseffekt på ramprogramsnivå. Enskilda programdelar kommer att bidra till dessa indikatorer i olika utsträckning och genom olika mekanismer. Ytterligare indikatorer kan användas för att övervaka enskilda delar av programmen, i förekommande fall.
Effektkedjor och därmed sammanhängande indikatorer ska strukturera övervakningen av ramprogrammets resultat i förhållande till dess mål, som avses i artikel 3. Effektkedjorna är tidsberoende och motsvarar fyra kompletterande effektkategorier, vilket återspeglar den icke-linjära karaktären av investeringar i forskning och innovation: Den vetenskapliga, samhälleliga och ekonomiska samt det europeiska forskningsområdet. För var och en av dessa effektkategorier kommer indikatorer för att bedöma framstegen på kort, medellång och längre sikt att användas, med en relevant uppdelning på och åtskillnad mellan medlemsstater och associerade länder. Enskilda programdelar kommer att bidra till dessa indikatorer i olika utsträckning och genom olika mekanismer. Ytterligare indikatorer kan användas för att övervaka enskilda delar av programmen, i förekommande fall.
Ändring 164
Förslag till förordning
Bilaga V – stycke 2
Mikrodata bakom effektkedjeindikatorerna kommer att samlas in för alla delar av programmet och alla mekanismer för tillhandahållande på ett centralt förvaltat och harmoniserat sätt och på lämplig detaljnivå, med minimal rapporteringsbörda för bidragsmottagarna.
Mikrodata bakom effektkedjeindikatorerna kommer att samlas in för alla delar av programmet och alla mekanismer för tillhandahållande på ett centralt förvaltat och harmoniserat sätt och på lämplig detaljnivå, med minimal rapporteringsbörda för bidragsmottagarna. Empiriska evidens och indikatorer ska i möjligaste mån åtföljas av en kvalitativ analys.
Ändring 165
Förslag till förordning
Bilaga V – stycke 4
Programmet förväntas få genomslag i samhället genom att hantera EU:s politiska prioriteringar genom forskning och innovation, ge fördelar och effekter via forsknings- och innovationsuppdrag och bidra till utnyttjandet av innovationer i samhället. Framstegen i detta sammanhang kommer övervakas genom indirekta indikatorer längs följande fyra effektkedjor.
Programmet förväntas få genomslag i samhället genom att hantera de globala utmaningar som tas upp i pelare II, inklusive FN:s mål för hållbar utveckling samt EU:s politiska prioriteringar och åtaganden genom forskning och innovation, ge fördelar och effekter via forsknings- och innovationsuppdrag och bidra till utnyttjandet av innovationer i samhället, och i slutändan bidra till människors välbefinnande. Framstegen i detta sammanhang kommer övervakas genom indirekta indikatorer längs följande fyra effektkedjor.
Ändring 166
Förslag till förordning
Bilaga V – tabell 2

Kommissionens förslag

 

 

Mot samhällseffekter

Kort sikt

Medellång sikt

Lång sikt

 

Att ta itu med EU:s politiska prioriteringar genom forskning och innovation

Resultat –

Antal och andel av output som syftar till hantering av särskilda prioriteringar för EU:s politik

Lösningar –

Antal och andel av innovationer och vetenskapliga resultat som berör särskilda prioriteringar för EU:s politik

Fördelar –

Sammanlagda beräknade effekter av användning av ramprogramsfinansierade resultat för särskilda prioriteringar för EU:s politik, inbegripet bidrag till den politiska beslutsprocessen

 

Fördelar och effekter genom forsknings- och innovationsuppdrag

Output av forsknings- och innovationsuppdrag –

Output av enskilda forsknings- och innovationsuppdrag

Resultat av forsknings- och innovationsuppdrag –

Resultat av enskilda forsknings- och innovationsuppdrag

Mål för forsknings- och innovationsuppdrag som uppnåtts –

mål som uppnåtts i enskilda forsknings- och innovationsuppdrag

 

Att stärka utnyttjandet av innovationer i samhället

Gemensamt skapande –

Antal och andel av ramprogrammets projekt där EU-medborgare och slutanvändare bidrar till att tillsammans skapa forsknings- och innovationsinnehåll

Engagemang –

Antal och andel av ramprogrammets bidragsmottagande enheter med mekanismer för allmänhetens och slutanvändarnas delaktighet efter ramprogrammets projekt

Införande av forskning och innovation i samhället –

Införande och spridningen av ramprogrammets gemensamt skapade forskningsresultat och innovativa lösningar

Ändring

 

 

Mot samhällseffekter

Kort sikt

Medellång sikt

Lång sikt

 

Att ta itu med Horisont Europa-målen och EU:s politiska prioriteringar genom forskning och innovation

Resultat –

Antal och andel av output som syftar till hantering av särskilda Horisont Europa-målen och prioriteringar för EU:s politik

Lösningar –

Antal och andel av innovationer och vetenskapliga resultat som berör särskilda Horisont Europa-mål och prioriteringar för EU:s politik

Fördelar –

Sammanlagda beräknade effekter av användning av ramprogramsfinansierade resultat för särskilda Horisont Europa-mål och prioriteringar för EU:s politik, inbegripet bidrag till den politiska beslutsprocessen

 

Fördelar och effekter genom forsknings- och innovationsuppdrag samt partnerskap

Output av forsknings- och innovationsuppdrag – Output av enskilda forsknings- och innovationsuppdrag samt partnerskap

Resultat av forsknings- och innovationsuppdrag – Resultat av enskilda forsknings- och innovationsuppdrag samt partnerskap

Mål för forsknings- och innovationsuppdrag som uppnåtts –

mål som uppnåtts i enskilda forsknings- och innovationsuppdrag samt partnerskap

 

Uppfyllande av unionens klimatåtagande

Projekt och output –

Antal och andel av projekt och resultat som är klimatrelevanta (per uppdrag, partnerskap och budgetposter inom programmet)

Innovationer från klimatrelevanta ramprogramsprojekt –

Antal innovationer från ramprogramsprojekt som är klimatrelevanta, inklusive tilldelade immateriella rättigheter

Samhälleliga och ekonomiska effekter av klimatrelevanta projekt

– Sammanlagda beräknade effekter av användningen av ramprogramsfinansierade resultat, om fullgörande av EU:s långsiktiga klimat- och energiåtaganden enligt Parisavtalet Ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga kostnader och fördelar med klimatrelevanta projekt

– Utnyttjande av innovativa lösningar för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna som härrör från ramprogramsprojekt

– Sammanlagda beräknade effekter av användningen av dessa lösningar på sysselsättning och skapande av företag, ekonomisk tillväxt, ren energi, hälsa och välbefinnande (inklusive luft-, mark- och vattenkvalitet)

 

Att stärka utnyttjandet av forskning och innovation i samhället

Gemensamt skapande –

Antal och andel av ramprogrammets projekt där EU-medborgare och slutanvändare bidrar till att tillsammans skapa forsknings- och innovationsinnehåll

Engagemang –

Antal och andel av ramprogrammets bidragsmottagande enheter med mekanismer för allmänhetens och slutanvändarnas delaktighet efter ramprogrammets projekt

Införande av forskning och innovation i samhället Tillgång, införande och spridning av ramprogrammets gemensamt skapade forskningsresultat och innovativa lösningar

Ändring 167
Förslag till förordning
Bilaga V – stycke 5
Programmet förväntas ha en ekonomiska/innovationsrelaterade effekter genom att påverka skapandet av företag och företagens tillväxt, genom att skapa direkta och indirekta arbetstillfällen och genom att öka investeringarna i forskning och innovation. Framstegen i detta sammanhang kommer övervakas genom indirekta indikatorer längs följande tre effektkedjor.
Programmet förväntas ha ekonomiska/innovativa effekter, särskilt inom unionen genom att påverka skapandet av företag och företagens tillväxt, i synnerhet små och medelstora företag, genom att skapa direkta och indirekta arbetstillfällen, särskilt inom unionen, och genom att öka investeringarna i forskning och innovation. Framstegen i detta sammanhang kommer övervakas genom indirekta indikatorer längs följande tre effektkedjor.
Ändring 168
Förslag till förordning
Bilaga V – tabell 3

Kommissionens förslag

 

 

Mot ekonomiska/innovationsrelaterade effekter

Kort sikt

Medellång sikt

Lång sikt

 

Skapa innovationsdriven tillväxt

Innovativ output –

Antal innovativa produkter, processer eller metoder från ramprogrammet (per typ av innovation) & tillämpningar av immateriella rättigheter

Innovationer –

Antal innovationer från projekt inom ramprogrammet (per typ av innovation), bland annat från tilldelade immateriella rättigheter

Ekonomisk tillväxt –

Inrättande, tillväxt & marknadsandelar för företag som har utvecklat ramprogramsinnovationer

 

Fler och bättre arbetstillfällen

Sysselsättning –

Antalet arbetstillfällen (heltidsekvivalenter) som skapats, och arbetstillfällen som bevarats i bidragsmottagande enheter för ramprogrammet (per typ)

Fortsatt anställning

Ökning av antalet arbetstillfällen (heltidsekvivalenter) i bidragsmottagande företag efter ramprogramsprojekt (per typ)

Sysselsättning totalt –

Antal direkt & indirekt skapade eller bevarade arbetstillfällen på grund av spridning av ramprogrammets resultat (per typ)

 

Mobilisering av investeringar i forskning och innovation

Gemensamma investeringar –

Summan av offentliga & privata investeringar som mobiliserats genom den ursprungliga ramprogramsinvesteringen

Utvidgning –

Summan av offentliga & privata investeringar som mobiliserats för att utnyttja eller utvidga ramprogramsresultat

Bidrag till ”3 %-målet” –

EU:s framsteg mot 3 % av BNP-målet tack vare ramprogrammet

Ändring

 

 

Mot ekonomiska/innovationsrelaterade effekter

Kort sikt

Medellång sikt

Lång sikt

 

Skapa innovationsdriven tillväxt i unionen

Innovativ output –

Antal innovativa produkter, processer eller metoder från ramprogrammet (per typ av innovation) & tillämpningar av immateriella rättigheter i alla deltagande länder

Innovationer –

Antal innovationer från projekt inom ramprogrammet (per typ av innovation och per land), bland annat från tilldelade immateriella rättigheter, små och medelstora företag som inför produkt- eller processinnovationer tack vare ramprogramsfinansiering som procentandel av ramfinansierade små och medelstora företag Normer och standarder Antal normer och standarder från ramprogramsprojekt som utvecklats inom EU

Ekonomisk tillväxt –

Inrättande, tillväxt & marknadsandelar för företag som har utvecklat ramprogramsinnovationer, i och utanför unionen

 

Att ta uti med klyftan i unionen mellan forsknings- och innovationsverksamhet och marknaden

Utnyttjande av FoU- och innovationsresultat Andel av ramprogrammets resultat som leder till kommersiellt utnyttjande i eller utanför unionen, beroende på vilken sektor det gäller Analys av utnyttjandet i eller utanför unionen Tidigare ramprogramsdeltagares skäl för att utnyttja FoU utanför unionen.

 

Fler och bättre arbetstillfällen

Stöd till sysselsättning –

Antalet arbetstillfällen (heltidsekvivalenter) , för varje deltagande land, som skapats, och arbetstillfällen som bevarats i bidragsmottagande enheter för ramprogrammet (per typ)

Fortsatt sysselsättning

Ökning av antalet arbetstillfällen (heltidsekvivalenter), för varje deltagande land, i bidragsmottagande företag efter ramprogramsprojekt (per typ)

Sysselsättning totalt –

Antal direkt & indirekt skapade, bevarade eller till unionen överförda arbetstillfällen på grund av spridning av ramprogrammets resultat (per anställningstyp) – Antal direkt & indirekt skapade arbetstillfällen i kunskapsintensiva sektorer per deltagande land

 

Mobilisering av investeringar i forskning och innovation

Gemensamma investeringar –

Summan av offentliga & privata investeringar som mobiliserats genom den ursprungliga ramprogramsinvesteringen

Utvidgning –

Summan av offentliga & privata investeringar som mobiliserats för att utnyttja eller utvidga ramprogramsresultat

Bidrag till ”3 %-målet” –

EU:s framsteg mot 3 % av BNP-målet tack vare ramprogrammet

Ändring 169
Förslag till förordning
Bilaga V – rubrik 4a (ny)
Effektkedjeindikatorer för det europeiska forskningsområdet
Ändring 170
Förslag till förordning
Bilaga V – tabell 3a (ny)

Kommissionens förslag

 

Ändring

 

 

Mot effekter för det europeiska forskningsområdet

Kort sikt

Medellång sikt

Lång sikt

 

Att locka till sig och behålla talanger i unionen

Ramprogramsfinansierad mobilitet Forskare och innovatörer som kommer till eller åker från länder i och utanför unionen, per land

Ramprogramfinansierad internationalisering

– Utveckling och andel utländska forskare och innovatörer som arbetar i länderna i det europeiska forskningsområdet

– Utveckling av förbindelser och nätverksarbete mellan forskningsinstitutioner, inbegripet offentlig-privata förbindelser

Attraktiva system för forskning och innovation

–  Utländska investeringar i innovativ verksamhet i unionen

– Antal patent i deltagande länder

–  Licensintäkter utifrån

 

Spridning av spetskompetens och bredare deltagande

Deltagande i ramprogrammet

Andel samordnare och deltagare från ”bredare deltagande-länder” per del av programmet och per instrument

– Andel utvärderare och styrelsemedlemmar, inklusive från ”bredare deltagande-länder” och lågpresterande regioner inom forskning och innovation

Skapande och modernisering av fickor av spetskompetens,

Forsknings- och innovationsekosystem med spetskompetens, inklusive lågpresterande regioner inom forskning och innovation som blir nav och drivkrafter för förändring inom det egna landet.

 

Forsknings- och innovationsklyftan

Geografisk koncentration – Framgångsgrad

– Användning av unionsfinansierad forskningsinfrastruktur i länderna i det europeiska forskningsområdet

Strategisk planering av EU:s finansieringsprogram Synergier och samspel mellan ramprogrammet och strategier för smart specialisering

Förbättrade nationella forsknings- och innovationssystem

– Ökning av högkvalitativa och oberoende konkurrenskraftiga system för forskningsfinansiering och karriärutveckling – Ökning av privata och nationella offentliga utgifter för forskning och innovation

(1) Ärendet återförvisades för interinstitutionella förhandlingar till det ansvariga utskottet, i enlighet med artikel 59.4 fjärde stycket i arbetsordningen (A8-0401/2018).


Programmet för genomförande av Horisont Europa ***I
PDF 591kWORD 200k
Europaparlamentets ändringar antagna den 12 december 2018 av förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont Europa – ramprogrammet för forskning och innovation (COM(2018)0436 – C8–0253/2018 – 2018/0225(COD))(1)
P8_TA(2018)0510A8-0410/2018

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till beslut
Beaktandeled 5a (nytt)
med beaktande av Europaparlamentets rapport om bedömningen av genomförandet av Horisont 2020 inför halvtidsutvärderingen och förslaget till det nionde ramprogrammet
Ändring 2
Förslag till beslut
Skäl 3
(3)  För att säkerställa att förutsättningarna för genomförande av det särskilda programmet är enhetliga, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta arbetsprogrammen för genomförandet av det särskilda programmet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20114.
(3)  För att säkerställa att förutsättningarna för genomförande av det särskilda programmet är enhetliga, bör kommissionen tilldelas delegerade befogenheter för att anta strategiska FoI-planer samt tilldelas genomförandebefogenheter för att anta de arbetsprogram som anges i det övergripande programmet för genomförandet av det särskilda programmet. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/20114.
__________________
__________________
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
4 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
Ändring 3
Förslag till beslut
Skäl 5
(5)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta särskilda program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom detta särskilda program väntas bidra med 35 % av det särskilda programmets totala finansieringsram för klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av det särskilda programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.
(5)  För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringar i överensstämmelse med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla Förenta nationernas mål för hållbar utveckling, kommer detta särskilda program att bidra till att strömlinjeforma klimatinsatser och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska stödja klimatmålen. Åtgärder inom detta särskilda program väntas bidra med minst 35 % av det särskilda programmets totala finansieringsram för EU:s klimatmål och klimatåtaganden, där så är lämpligt. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av det särskilda programmet och övervakas, rapporteras och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.
Ändring 4
Förslag till beslut
Skäl 6
(6)  Det särskilda programmets åtgärder bör användas för att ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer på ett proportionellt sätt och utan att duplicera eller utestänga privat finansiering, och de ska också ha ett klart europeiskt mervärde.
(6)  Det särskilda programmets åtgärder bör användas för att stärka, bredda och utvidga spetskompetensen i unionens vetenskapliga och tekniska bas, hantera de stora globala utmaningarna, öka unionens industriella ledarskap, förbättra livskvaliteten i unionen liksom främja investeringar, ta itu med marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, genom att dra maximal nytta av ytterligare finansiering snarare än att utestänga privat finansiering.
Ändring 5
Förslag till beslut
Skäl 6a (nytt)
(6a)  Jämställdhet mellan kvinnor och män är en EU-politisk prioritet och en central samhällelig utmaning (FN:s hållbarhetsmål 5). Målet med ett jämställt samhälle är dessutom en viktig drivkraft för de sociala och industriella förändringar som krävs av andra hållbarhetsmål. Könsaspekter bör därför integreras på ett lämpligt sätt i programmet och specifik genusforskning bör också krävas för att stödja genomförandet och utformningen av bättre jämställdhetspolitik på EU-nivå.
Ändring 6
Förslag till beslut
Skäl 6b (nytt)
(6b)  Det särskilda programmet bör genomföras på ett transparent, participativt och strategiskt sätt genom att sträva efter att involvera berörda parter och det civila samhället. Representationen av berörda parter och det civila samhällets deltagande bör vara balanserat, och representera människor med olika bakgrunder.
Ändring 7
Förslag till beslut
Skäl 7
(7)  Relevanta åtgärder inom det särskilda programmet kommer att stödjas med 10 miljarder euro för klustret ”livsmedel och naturresurser” för perioden 2021–2027, vilket återspeglar det viktiga bidrag som forskning och innovation bör göra när det gäller utmaningar avseende livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomin, och i syfte att tillvarata motsvarande forsknings- och innovationsmöjligheter i nära synergi med den gemensamma jordbrukspolitiken.
(7)  Relevanta åtgärder inom det särskilda programmet kommer att stödjas i det särskilda klustret ”livsmedel, naturresurser och jordbruk” för perioden 2021–2027, vilket återspeglar det viktiga bidrag som forskning och innovation bör göra när det gäller utmaningar avseende livsmedel, jordbruk, landsbygdsutveckling och bioekonomin, för att göra dem mer hållbara, och i syfte att tillvarata motsvarande forsknings- och innovationsmöjligheter i nära synergi med den gemensamma jordbrukspolitiken.
Ändring 8
Förslag till beslut
Skäl 7a (nytt)
(7a)  De europeiska kulturella och kreativa näringarna bygger en bro mellan konst, kultur, näringsliv och teknik. Kulturarvet är en integrerad del av den europeiska sammanhållningen och stöder kopplingen mellan tradition och innovation. Att bevara kulturarvet och utveckla kreativa lösningar, särskilt inom området digitalisering, ska vara en prioritet för programmet.
Ändring 9
Förslag till beslut
Skäl 8
(8)  För ett fullbordande av den digitala inre marknaden och mot bakgrund av sammansmältningen av digital och materiell teknik krävs ökade investeringar. Horisont Europa kommer att bidra till dessa insatser med en betydande ökning av utgifterna för den viktigaste digitala forsknings- och innovationsverksamheten jämfört med ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 20206. Detta bör säkerställa att Europa förblir ledande globalt inom forskning och innovation på det digitala området.
(8)  För ett fullbordande av den digitala inre marknaden och mot bakgrund av sammansmältningen av digital och materiell teknik krävs ökade investeringar. Horisont Europa kommer att bidra till dessa insatser med ett särskilt kluster för att säkerställa att Europa förblir ledande globalt inom forskning och innovation på det digitala området.
__________________
6 I kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 fastställs att 13 miljarder euro spenderats för de huvudsakliga digitala verksamheterna inom ramprogrammet för forskning och innovation Horisont 2020 (https://eur-lex.europa.eu/legal-content/sv/ALL/?uri=CELEX%3A52018DC0098).
Ändring 10
Förslag till beslut
Skäl 8a (nytt)
(8a)  För att spegla vikten av bättre kommunikation till en bredare publik om mervärdet och inverkan av EU:s åtgärder bör kommunikationen öka sina ansträngningar för att öka synligheten kring Horisont Europa. På samma sätt bör stödmottagarna säkerställa att de visar upp sina framsteg som gjorts möjliga genom finansieringen från EU.
Ändring 11
Förslag till beslut
Skäl 9
(9)  Valet av finansieringstyp och metod för genomförande inom ramen för detta beslut ska göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat, med hänsyn särskilt till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. När det gäller bidrag bör hänsyn tas till engångsbelopp, schablonsatser och skalor för enhetskostnader.
utgår
Ändring 12
Förslag till beslut
Artikel 2
Artikel 2
Artikel 2
Operativa mål
Operativa mål
1.  Det särskilda programmet ska bidra till de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].
1.  Det särskilda programmet ska bidra till de allmänna och särskilda mål som anges i artikel 3 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].
2.  Det särskilda programmet har följande operativa mål:
2.  Det särskilda programmet har följande operativa mål:
(a)  Stärka och sprida spetskompetens.
(a)  Stärka och bredda EU:s vetenskapliga och tekniska grund och stärka och sprida spetskompetens.
(b)  Öka samarbete mellan olika sektorer och discipliner.
(b)  Öka samarbete mellan olika sektorer och discipliner.
(c)  Koppla samman och utveckla forskningsinfrastrukturer inom det europeiska forskningsområdet.
(c)  Koppla samman, utveckla och underlätta bred tillgång, även virtuell sådan, till forskningsinfrastrukturer inom det europeiska forskningsområdet.
(d)  Stärka internationellt samarbete.
(d)  Stärka internationellt samarbete inom vetenskap och teknik för att stödja unionens spetskompetens.
(e)  Locka, utbilda och behålla forskare och innovatörer inom det europeiska forskningsområdet, bland annat genom mobilitet bland forskare.
(e)  Locka, utbilda och behålla forskare och innovatörer från EU och resten av världen, bland annat genom mobilitet bland forskare, i syfte att göra det europeiska forskningsområdet till det mest konkurrenskraftiga och med mest spetskompetens.
(f)  Främja öppen vetenskap och säkerställa synlighet för allmänheten och öppen åtkomst till resultat.
(f)  Främja öppen vetenskap och öppen åtkomst till resultat.
(g)  Aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för utveckling av politiken.
(g)  Aktivt sprida och utnyttja resultat, särskilt för utveckling av politiken.
(h)  Stödja genomförandet av unionens politiska prioriteringar.
(h)  Stödja genomförandet av unionens politiska mål och prioriteringar.
(i)  Stärka kopplingen mellan forskning och innovation och annan politik, inbegripet mål för hållbar utveckling.
(i)  Stärka kopplingen mellan forskning, innovation, utbildning och annan politik, inbegripet målen för hållbar utveckling och Parisavtalet.
(j)  Uppnå ambitiösa mål genom FoI-uppdrag inom en fastställd tidsram.
(j)  Uppnå ambitiösa mål genom FoI-uppdrag inom en fastställd tidsram.
(k)  Engagera medborgare och slutanvändare i gemensamma processer för utformning och skapande.
(k)  Engagera berörda parter på FoI-området, inklusive medborgare, den akademiska världen, forskningsorganisationer och industrin, i gemensamma processer för utformning och skapande.
(l)  Förbättra vetenskaplig kommunikation.
(l)  Förbättra vetenskaplig kommunikation.
(m)  Påskyndad industriell omvandling.
(m)  Driva på EU:s industriella omvandling för att frigöra potentialen hos Europas strategiska sektorer, såsom viktig möjliggörande teknik.
(n)  Förbättra färdigheter för innovation.
(n)  Förbättra färdigheter genom utbildning och främja kreativitet för forskning och innovation.
(o)  Stimulera skapande av och expansion för innovativa företag, särskilt små och medelstora företag.
(o)  Stimulera skapande av och expansion för innovativa företag, särskilt nystartade företag och små och medelstora företag.
(p)  Förbättra tillgång till riskkapital, särskilt där marknaden inte tillhandahåller bärkraftig finansiering.
(p)  Förbättra tillgång till riskkapital, även genom synergier med InvestEU, särskilt där marknaden inte tillhandahåller bärkraftig finansiering.
(pa)  Stärka jämställdhetsintegrering och integrera ett jämställdhetsperspektiv inom forskning och innovation.
(pb)  Maximera de vetenskapliga, tekniska, samhälleliga och ekonomiska effekterna.
3.  Inom de mål som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under det särskilda programmets genomförandeperiod. Det kan i vederbörligen motiverade fall inbegripa reaktioner på nya möjligheter, kriser och hot samt reaktioner på behov som rör utvecklingen av ny unionspolitik.
3.  Inom de mål som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under det särskilda programmets genomförandeperiod. Det kan i vederbörligen motiverade fall inbegripa reaktioner på nya möjligheter, kriser och hot samt reaktioner på behov som rör utvecklingen av ny unionspolitik.
Ändring 13
Förslag till beslut
Artikel 3
Artikel 3
Artikel 3
Struktur
Struktur
1.  Enligt artikel 4.1 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska det särskilda programmet bestå av följande delar:
1.  Enligt artikel 4.1 i förordning ... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska det särskilda programmet bestå av följande delar:
(1)  Den första pelaren, ”öppen vetenskap”, med följande komponenter:
(1)  Den första pelaren, ”öppen vetenskaplig spetskompetens”, med följande komponenter:
(a)  Europeiska forskningsrådet (EFR), enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 1.
(a)  Europeiska forskningsrådet (EFR), enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 1.
(b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 2.
(b)  Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 2.
(c)  Forskningsinfrastrukturer, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 3.
(c)  Forskningsinfrastrukturer, enligt beskrivningen i bilaga I, första pelaren, avsnitt 3.
(2)  Den andra pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” med följande komponenter:
(2)  Den andra pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”. inbegripet ett bidragsbaserat instrument för små och medelstora företag med en enda stödmottagare enligt artikel 43a i förordningen och bilaga I till det specifika programmet:
(a)  Klustret ”hälsa”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 1.
(a)  Klustret ”hälsa”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 1.
(b)  Klustret ”inkluderande och säkra samhällen”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 2.
(b)  Klustret ”inkluderande och kreativ samhällen”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 2.
(ba)  Klustret ”säkra samhällen”.
(c)  Klustret ”digitala frågor och industri”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 3.
(c)  Klustret ”digitala frågor, industri och rymden”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 3.
(d)  Klustret ”klimat, energi och mobilitet”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 4.
(d)  Klustret ”klimat, energi och mobilitet”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 4.
(e)  Klustret ”livsmedel och naturresurser”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 5.
(e)  Klustret ”livsmedel, naturresurser och jordbruk”, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 5.
(f)  Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 6.
(f)  Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder, enligt beskrivningen i bilaga I, andra pelaren, avsnitt 6.
(3)  Den tredje pelaren, ”öppen innovation”, med följande komponenter:
(3)  Den tredje pelaren, ”innovativt Europa”, med följande komponenter:
(a)  Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 1.
(a)  Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 1, inklusive Europeiska innovationsekosystem, enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 2.
(b)  Europeiska innovationsekosystem, enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 2.
utgår
(c)   Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 3.
(b)   Europeiska innovationsrådet (EIC), enligt beskrivningen i bilaga I, tredje pelaren, avsnitt 3.
(4)  Delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, med följande komponenter:
(4)  Delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, med följande komponenter:
(a)  Sprida spetskompetens, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 1.
(a)  Sprida spetskompetens och bredda deltagandet, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 1.
(b)  Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 2.
(b)  Reformera och förstärka det europeiska forsknings- och innovationssystemet, enligt beskrivningen i bilaga I, delen ”förstärkning av det europeiska forskningsområdet”, avsnitt 2.
2.  Den verksamhet som ska bedrivas inom ramen för de delar som avses i punkt 1 fastställs i bilaga I.
2.  Den verksamhet som ska bedrivas inom ramen för de delar som avses i punkt 1 fastställs i bilaga I.
Ändring 14
Förslag till beslut
Artikel 4
Artikel 4
Artikel 4
Budget
Budget
1.  I enlighet med artikel 9.1 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska finansieringsramen för genomförandet av det särskilda programmet för perioden 2021–2027 vara 94 100 000 000 euro i löpande priser.
1.  I enlighet med artikel 9.1 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska finansieringsramen för genomförandet av det särskilda programmet för perioden 2021–2027 vara 120 000 000 000 EUR i 2018 års priser.
2.  Det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel ska fördelas mellan de komponenter som anges i artikel 3.1 i detta beslut i enlighet med artikel 9.2 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande]. Bestämmelserna i artikel 9.3–9.8 i förordning... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska tillämpas.
2.  Det belopp som avses i punkt 1 i denna artikel ska fördelas mellan de komponenter som anges i artikel 3.1 i detta beslut i enlighet med artikel 9.2 i förordning … [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande]. Bestämmelserna i artikel 9.3–9.8 i förordning... [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande] ska tillämpas.
Ändring 15
Förslag till beslut
Artikel 5
Artikel 5
Artikel 5
Uppdrag
Uppdrag
1.  För varje uppdrag får en uppdragsstyrelse inrättas. Den ska bestå av cirka 15 personer på hög nivå inklusive företrädare för relevanta slutanvändare. Uppdragsstyrelsen ska ge råd om följande:
1.  För varje uppdrag ska en uppdragsstyrelse inrättas för att bidra till att utforma och styra genomförandet. Den ska bestå av 15–20 oberoende personer på hög nivå inklusive företrädare för FoU från lika sektorer och discipliner, den akademiska världen, forsknings- och teknikorganisationer, industrier av alla storlekar, nationella och regionala myndigheter och organisationer i det civila samhället. Uppdragsstyrelsens medlemmar ska utses av kommissionen efter ett oberoende och öppet förfarande, som omfattar en öppen inbjudan att anmäla intresset. Uppdragsstyrelsen ska ge råd om följande:
(a)  Arbetsprogrammens innehåll och revideringen av dem om det behövs för att uppdragets mål ska kunna uppfyllas, där utformningen ska ske i samarbete med berörda parter och allmänheten, i tillämpliga fall.
(a)  De relevanta arbetsprogrammens innehåll och revideringen av dem om det behövs för att uppdragets mål ska kunna uppfylla.
(b)  Åtgärder för justering, eller avbrytande i förekommande fall, på grundval av utvärderingar av genomförandet av uppdraget.
(b)  Åtgärder för justering, eller avbrytande i förekommande fall, på grundval av utvärderingar av genomförandet av uppdraget.
(c)  Val av expertutvärderare, information till expertutvärderare samt utvärderingskriterier och deras viktning.
(c)  Val av expertutvärderare, förebyggande av intressekonflikter bland expertutvärderare, information till expertutvärderare samt utvärderingskriterier och deras viktning utöver standardkriterierna, nämligen ”spetskompetens, genomslag och kvalitet och effektivitet i genomförandet”.
(d)  Ramvillkor som bidrar till att uppnå uppdragets mål.
(d)  Ramvillkor som bidrar till att uppnå uppdragets mål i linje med unionens prioriteringar.
(e)  Kommunikation.
(e)  Kommunikation.
(ea)  Tydliga och mätbara mål och möjliga resultat.
(eb)  Utvärdering av uppdragets sociala konsekvenser och affärspotential.
2.  Särskilda bestämmelser för att möjliggöra en effektiv och flexibel portföljstrategi får fastställas i det arbetsprogram som avses i artikel 11.
2.  Särskilda bestämmelser för att möjliggöra en effektiv och flexibel portföljstrategi ska fastställas i det arbetsprogram som avses i artikel 11.
2a.  Uppdragens innehåll, uppgifter om genomförandet, inklusive deras omfattning, indikatorer, mätbara mål och milstolpar, uppskattad budget och synergier med annan unionsfinansiering och kopplingar till europeiska partnerskap ska fastställas i strategiska FoI-planer, enligt beskrivningen i bilaga I till detta beslut.
2b.  Uppdragen ska genomföras genom öppna ansökningsomgångar inom relevanta klusters arbetsprogram och ansökningarna ska avse förslag till projekt som bidrar till uppdraget och ligger i ett eller flera av klustrets insatsområden.
Ändring 16
Förslag till beslut
Artikel 6
Artikel 6
Artikel 6
Europeiska forskningsrådet
Europeiska forskningsrådet
1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt forskningsråd (EFR) för genomförande av åtgärderna inom den första pelaren, ”öppen vetenskap”, som är förknippade med EFR. EFR ska efterträda det europeiska forskningsråd som inrättades genom beslut C(2013) 18957.
1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt forskningsråd (EFR) för genomförande av åtgärderna inom den första pelaren, ”öppen och vetenskaplig spetskompetens”, som är förknippade med EFR. EFR ska efterträda det europeiska forskningsråd som inrättades genom beslut C(2013) 18957.
2.  EFR ska bestå av ett oberoende vetenskapligt råd i enlighet med artikel 7 och en särskild genomförandestruktur i enlighet med artikel 8.
2.  EFR ska bestå av ett oberoende vetenskapligt råd i enlighet med artikel 7 och en särskild genomförandestruktur i enlighet med artikel 8.
3.  EFR:s ordförande ska väljas bland erfarna och internationellt ansedda forskare.
3.  EFR:s ordförande ska väljas bland erfarna och internationellt ansedda forskare.
Ordföranden ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande med en oberoende särskild urvalskommitté och mandatperioden ska vara begränsad till fyra år och kunna förlängas en gång. Rekryteringsförfarandet och den utvalda kandidaten ska godkännas av det vetenskapliga rådet.
Ordföranden ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande med en oberoende särskild urvalskommitté och mandatperioden ska vara begränsad till fyra år och kunna förlängas en gång. Rekryteringsförfarandet och den utvalda kandidaten ska godkännas av det vetenskapliga rådet.
Ordföranden ska vara ordförande i det vetenskapliga rådet och stå för dess ledning och dess kontakter med den tillhörande genomförandestrukturen samt representera det i den vetenskapliga världen.
Ordföranden ska vara ordförande i det vetenskapliga rådet och stå för dess ledning och dess kontakter med den tillhörande genomförandestrukturen samt representera det i den vetenskapliga världen.
4.  EFR ska följa principerna om vetenskaplig spetskompetens, självständighet, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet. Det ska säkerställa kontinuitet med den verksamhet som EFR utför enligt beslut .../EG.
4.  EFR ska följa principerna om vetenskaplig spetskompetens, självständighet, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet. Det ska säkerställa kontinuitet med den verksamhet som EFR utför enligt beslut .../EG.
5.  Verksamheten vid EFR ska stödja forskning som utförs inom alla områden av enskilda och transnationella forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå.
5.  Verksamheten vid EFR ska stödja forskning som utförs inom alla områden av enskilda och transnationella forskarlag som konkurrerar på europeisk nivå. Stöd till innovation, dvs. via systemet med konceptprovning, bör fortsätta för att uppmuntra en snabbare omsättning av nya upptäckter till kommersiellt eller socialt värdefulla produkter, processer och tjänster. För att bidra till detta ska sökande till EFR med spetskompetens som har överskridit tröskelvärdet men som inte kunde få finansiering på grund av att det saknades resurser vara behöriga för konceptprovning.
5a.  En spetskompetensstämpel ska tilldelas en mottagare av en EFR-konceptprovning om förslaget är behörigt, har passerat gällande trösklar och inte kunde finansieras.
6.  Kommissionen ska stå som garant för EFR:s självständighet och integritet och se till att dess uppgifter utförs korrekt.
6.  Kommissionen ska stå som garant för EFR:s självständighet och integritet och se till att dess uppgifter utförs korrekt.
Kommissionen ska se till att EFR:s verksamhet genomförs i enlighet med principerna i punkt 4 i denna artikel och EFR:s övergripande strategi enligt artikel 7.2 a, som fastställs av det vetenskapliga rådet.
Kommissionen ska se till att EFR:s verksamhet genomförs i enlighet med principerna i punkt 4 i denna artikel och EFR:s övergripande strategi enligt artikel 7.2 a, som fastställs av det vetenskapliga rådet.
__________________
__________________
7 EUT C 373, 20.12.2013, s. 23.
7 EUT C 373, 20.12.2013, s. 23.
Ändring 17
Förslag till beslut
Artikel 7
Artikel 7
Artikel 7
EFR:s vetenskapliga råd
EFR:s vetenskapliga råd
1.  Det vetenskapliga rådet ska bestå av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta anseende och lämplig sakkunskap, däribland både kvinnor och män i olika åldersgrupper vilka representerar ett stort antal forskningsområden och agerar i egenskap av individer, oberoende gentemot utomstående intressen.
1.  Det vetenskapliga rådet ska bestå av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och lämplig sakkunskap, vilka representerar ett stort antal forskningsområden och agerar i egenskap av individer, oberoende gentemot utomstående intressen.
Kommissionen ska utse det vetenskapliga rådets ledamöter, efter ett oberoende och öppet urvalsförfarande som överenskommits med det vetenskapliga rådet och som inbegriper samråd med forskarsamhället och en rapport till Europaparlamentet och rådet.
Kommissionen ska utse det vetenskapliga rådets ledamöter, efter ett oberoende och öppet urvalsförfarande som överenskommits med det vetenskapliga rådet och som inbegriper samråd med forskarsamhället och en rapport till Europaparlamentet och rådet.
Mandatet för ledamöterna i det vetenskapliga rådet ska vara begränsat till fyra år och kunna förnyas en gång enligt ett rotationssystem som ska säkerställa kontinuiteten i det vetenskapliga rådets arbete.
Mandatet för ledamöterna i det vetenskapliga rådet ska vara begränsat till fyra år och kunna förnyas en gång enligt ett rotationssystem som ska säkerställa kontinuiteten i det vetenskapliga rådets arbete.
2.  Det vetenskapliga rådet ska upprätta följande:
2.  Det vetenskapliga rådet ska upprätta följande:
a)  EFR:s övergripande strategi.
a)  EFR:s övergripande strategi.
b)  Arbetsprogrammet för genomförande av EFR:s verksamhet.
b)  Arbetsprogrammet för genomförande av EFR:s verksamhet.
c)  De metoder och förfaranden för inbördes utvärdering och utvärdering av förslag vilka ska ligga till grund för urvalet av de förslag som ska finansieras.
c)  De metoder och förfaranden för inbördes utvärdering och utvärdering av förslag vilka ska ligga till grund för urvalet av de förslag som ska finansieras.
d)  Ståndpunkter i frågor som ur vetenskaplig synvinkel kan förbättra EFR:s resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som bedrivs.
d)  Ståndpunkter i frågor som ur vetenskaplig synvinkel kan förbättra EFR:s resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som bedrivs.
e)  En uppförandekod, som bland annat ska behandla förebyggande av intressekonflikter.
Kommissionen ska endast avvika från de ståndpunkter som har fastställts av det vetenskapliga rådet i enlighet med första stycket a, c, d och e, om den anser att bestämmelserna i detta beslut inte har efterlevts. I sådant fall ska kommissionen anta åtgärder för att bibehålla kontinuiteten i genomförandet av det särskilda programmet och säkerställa att dess mål uppnås samt ange på vilka punkter det vetenskapliga rådets ståndpunkter frångås med vederbörliga motiveringar.
Kommissionen ska inrätta en uppförandekod som bland annat tar upp hur man undviker intressekonflikter och endast avviker från de ståndpunkter som har fastställts av det vetenskapliga rådet i enlighet med första stycket a, c och d, om den anser att bestämmelserna i detta beslut inte har efterlevts. I sådant fall ska kommissionen anta åtgärder för att bibehålla kontinuiteten i genomförandet av det särskilda programmet och säkerställa att dess mål uppnås samt ange på vilka punkter det vetenskapliga rådets ståndpunkter frångås med vederbörliga motiveringar.
3.  Det vetenskapliga rådet ska agera enligt mandatet i den första pelaren i bilaga I, avsnitt 1.
3.  Det vetenskapliga rådet ska agera enligt mandatet i den första pelaren i bilaga I, avsnitt 1.
4.  Det vetenskapliga rådet ska uteslutande agera i EFR:s intresse, i enlighet med de principer som anges i artikel 6. Det ska verka med integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med största möjliga öppenhet.
4.  Det vetenskapliga rådet ska uteslutande agera för att uppnå EFR:s mål i enlighet med de principer som anges i artikel 6. Det ska verka med fullständigt oberoende, integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med största möjliga öppenhet och transparens genom att maximera EFR:s bidrag för att uppnå EU:s politiska mål inom forskning och innovation och särskilt Horisont Europas mål.
Ändring 18
Förslag till beslut
Artikel 9
Artikel 9
Artikel 9
Europeiska innovationsrådet
Europeiska innovationsrådet
1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt innovationsråd (EIC) för genomförande av åtgärder inom den tredje pelaren, ”öppen innovation”, som är förknippade med EIC. EIC ska följa principerna om inriktning på banbrytande och omstörtande innovationer, självständighet, risktagningsförmåga, effektivitet, ändamålsenlighet, insyn och ansvarsskyldighet.
1.  Kommissionen ska inrätta ett europeiskt innovationsråd (EIC) i enlighet med artikel 7a i förordningen.
1a.  EIC ska byggas in i två instrument, Pathfinder och Accelerator, i enlighet med bilaga I till detta beslut. EIC:s instrument ska utvärderas kontinuerligt för att stödja innovation på ett systematiskt sätt.
1b.  I förekommande fall ska EIC:s mål och åtgärder kopplas till andra delar av programmet samt till andra nationella fonder och unionens fonder, särskilt EIT och InvestEU.
2.  I EIC ska även den styrelse på hög nivå (nedan kallad EIC:s styrelse) ingå som föreskrivs i artikel 10.
2.  I EIC ska även den styrelse på hög nivå (nedan kallad EIC:s styrelse) ingå som föreskrivs i artikel 10.
3.  Kommissionen ska säkerställa att genomförandet av EIC
3.  Kommissionen ska säkerställa att genomförandet av EIC
(a)  sker i enlighet med de principer som anges i punkt 1 i denna artikel, med beaktande av synpunkter från EIC:s styrelse om den övergripande strategin för EIC som avses i artikel 10.1 a, och
(a)  sker i enlighet med de principer som anges i punkt 1 i denna artikel, med beaktande av synpunkter från EIC:s styrelse om den övergripande strategin för EIC som avses i artikel 10.1 a, och
(b)  inte leder till sådan snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset.
(b)  inte leder till sådan snedvridning av konkurrensen som strider mot det gemensamma intresset.
4.  I syfte att förvalta EIC:s blandfinansiering ska kommissionen använda indirekt förvaltning, eller om detta inte är möjligt får kommissionen bilda ett företag för särskilt ändamål. Kommissionen ska sträva efter att säkerställa andra offentliga och privata investerares deltagande. Om detta inte är möjligt från början ska företaget för särskilt ändamål struktureras på ett sådant sätt att det kan locka andra offentliga eller privata investerare i syfte att öka hävstångseffekten av unionens bidrag.
4.  I syfte att förvalta EIC:s blandfinansiering ska kommissionen använda indirekt förvaltning, eller om detta inte är möjligt får kommissionen bilda ett företag för särskilt ändamål. Kommissionen ska sträva efter att säkerställa andra offentliga och privata investerares deltagande. Om detta inte är möjligt från början ska företaget för särskilt ändamål struktureras på ett sådant sätt att det kan locka andra offentliga eller privata investerare i syfte att öka hävstångseffekten av unionens bidrag.
4a.  Kommissionen ska säkerställa strukturellt samarbete mellan EIC och EIT, i synnerhet genom dess KI-grupper.
Ändring 19
Förslag till beslut
Artikel 10
Artikel 10
Artikel 10
EIC:s styrelse
EIC:s styrelse
1.  EIC:s styrelse ska ge kommissionen råd om följande:
1.  EIC:s styrelse ska ge kommissionen råd om följande:
a)  Den övergripande strategin för EIC-komponenten under den tredje pelaren ”öppen innovation”.
a)  Den övergripande strategin för EIC-komponenten under den tredje pelaren ”innovativt Europa”.
b)  Arbetsprogrammet för genomförande av EIC:s åtgärder.
b)  Arbetsprogrammet för genomförande av EIC:s åtgärder.
c)  Kriterierna för bedömning av förslagens innovationsförmåga och riskprofiler samt den lämpliga fördelningen av bidrag, eget kapital och andra former av finansiering för EIC-acceleratorn.
c)  Kriterierna för bedömning av förslagens innovationsförmåga och riskprofiler samt den lämpliga fördelningen av bidrag, eget kapital och andra former av finansiering för EIC-acceleratorn.
d)  Identifieringen av strategiska projektportföljer.
d)  Identifieringen av strategiska projektportföljer.
e)  Profilen för programförvaltarna.
e)  Profilen för programförvaltarna.
ea)  En systematisk och fortlöpande utvärderingsprocess av EIC:s åtgärder.
2.  EIC:s styrelse kan på begäran lämna rekommendationer till kommissionen om följande:
2.  EIC:s styrelse kan på begäran, och när det är lämpligt, i samarbete med EIT:s styrelse, lämna rekommendationer till kommissionen om följande:
a)  Sådant som ur ett innovationsperspektiv kan förbättra och främja innovationsekosystem i Europa, resultaten och effekterna av EIC-komponentens mål och innovativa företags kapacitet att lansera sina lösningar.
a)  Sådant som ur ett innovationsperspektiv kan förbättra och främja innovationsekosystem i Europa, resultaten och effekterna av EIC-komponentens mål och innovativa företags kapacitet att lansera sina lösningar.
b)  Kartläggning, i samarbete med kommissionens berörda avdelningar, av eventuella regelverksrelaterade hinder för entreprenörer, särskilt för de som beviljats stöd inom ramen för EIC-komponenten.
b)  Kartläggning, i samarbete med kommissionens berörda avdelningar och EIT, av eventuella regelverksrelaterade hinder för entreprenörer, särskilt för de som beviljats stöd inom ramen för EIC-komponenten.
c)  Nya tekniska trender från EIC:s portfölj, för att ge underlag för programplaneringen i andra delar av det särskilda programmet.
c)  Nya tekniska trender från EIC:s portfölj, för att ge underlag för programplaneringen i andra delar av det särskilda programmet.
d)  Identifiering av specifika frågor där råd från EIC behövs.
d)  Identifiering av specifika frågor där råd från EIC behövs.
EIC:s styrelse ska agera i syfte att uppnå EIC-komponentensmål. Den ska verka med integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med öppenhet.
EIC:s styrelse ska agera i syfte att uppnå med beaktande av unionens industristrategi, dess konkurrenskraft och de globala utmaningarnas. Den ska verka med integritet och redlighet och utföra sitt arbete effektivt och med öppenhet och transparens, samtidigt som snedvridning av konkurrensen på den inre marknaden undviks.
EIC:s styrelse ska agera enligt sitt mandat som anges i den tredje pelaren i bilaga I, avsnitt 1.
EIC:s styrelse ska agera enligt sitt mandat som anges i den tredje pelaren i bilaga I, avsnitt 1.
3.  EIC:s styrelse ska bestå av 15–20 personer på hög nivå från olika delar av Europas innovationsekosystem, inbegripet entreprenörer, företagsledare, investerare och forskare. Den ska bidra till utåtriktade insatser, och EIC:s styrelseledamöter ska sträva efter att höja prestigen för EIC:s image.
3.  EIC:s styrelse ska bestå av 15–20 oberoende personer på hög nivå från olika delar av Europas forsknings- och innovationsekosystem, inbegripet entreprenörer från företag av alla storlekar, ekonomer, investerare, forskare och akademiska experter på området innovationspolitik. Den ska bidra till utåtriktade insatser, och EIC:s styrelseledamöter ska sträva efter att höja prestigen för EIC:s image.
Ledamöterna i EIC:s styrelse ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller intresse eller båda, beroende på vad kommissionen anser lämpligast, och med hänsyn till behovet av balans avseende sakkunskap, kön, ålder och geografisk fördelning.
Ledamöterna i EIC:s styrelse ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller intresse eller båda, beroende på vad kommissionen anser lämpligast, och med hänsyn till behovet av balans avseende sakkunskap, kön, ålder och geografisk fördelning.
Deras mandat ska vara begränsat till två år och kan förnyas två gånger; ett system för roterande utnämningar ska tillämpas (ledamöter utses vartannat år).
Deras mandat ska vara begränsat till tre år och kan förnyas en gång; ett system för roterande utnämningar ska tillämpas (hälften av alla ledamöter byts ut vartannat år).
4.  EIC:s styrelse ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en offentlig person med hög profil och med anknytning till innovationsvärlden.
4.  EIC:s styrelse ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en person med hög profil och med styrkt sakkunskap inom forskning och innovation.
Ordföranden ska utses för en mandatperiod på högst fyra år, som kan förnyas en gång.
Ordföranden ska utses för en mandatperiod på högst tre år, som kan förnyas en gång.
Ordföranden ska leda arbetet i EIC:s styrelse, förbereda dess möten, fördela uppgifter till ledamöterna och får inrätta särskilda grupper, i synnerhet för att kartlägga framväxande tekniska trender utifrån EIC:s portfölj. Han eller hon ska främja EIC, fungera som samtalspartner med kommissionen och företräda EIC i innovationssammanhang. Kommissionen får ge administrativt stöd till ordföranden så att han eller hon kan utföra sina uppdrag.
Ordföranden ska leda arbetet i EIC:s styrelse, förbereda dess möten, fördela uppgifter till ledamöterna och får inrätta särskilda grupper, i synnerhet för att kartlägga framväxande tekniska trender utifrån EIC:s portfölj. Han eller hon ska främja EIC, dess roll för att uppnå programmets mål och unionens forsknings- och innovationsmål, fungera som samtalspartner med kommissionen och företräda EIC i forsknings- och innovationssammanhang. Kommissionen ska ge administrativt stöd till ordföranden så att han eller hon kan utföra sina uppdrag.
5.  En uppförandekod, som bland annat ska behandla förebyggande av intressekonflikter ska upprättas av kommissionen. Ledamöter i EIC:s styrelse förväntas godta uppförandekoden vid tjänstetillträdet.
5.  En uppförandekod, som bland annat ska behandla förebyggande av intressekonflikter ska upprättas av kommissionen. Ledamöter i EIC:s styrelse ska godta uppförandekoden vid tjänstetillträdet.
Ändring 20
Förslag till beslut
Artikel 11
Artikel 11
Artikel 11
Arbetsprogram
Strategisk planering och arbetsprogram
-1.  Genomförandet av det särskilda programmet ska baseras på specifika forsknings- och innovationsplaner som vartannat år fastställs genom delegerade akter i enlighet med artikel 6 i förordningen och efter en öppen, inkluderande och strategisk flerårig planeringsprocess för forsknings- och innovationsåtgärder, särskilt för pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”. Obligatoriska samråd med flera berörda parter och nationella myndigheter, Europaparlamentet och företrädare för berörda parter inom forskning, utveckling och innovation, inklusive det civila samhället, om prioriteringar och lämpliga åtgärdstyper och genomförandeformer, inklusive för uppdrag och europeiska partnerskap, ska säkerställa nödvändiga tvärvetenskapliga och sektorsövergripande perspektiv och anpassning till andra relevanta aktuella initiativ på unionsnivå och nationell och regional nivå. Detta kommer att bidra till ett optimalt utnyttjande av ytterligare privat och offentlig finansiering, i enlighet med bilaga I till detta beslut.
1.  Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen. De ska utarbetas enligt en strategisk planeringsprocess enligt beskrivningen i bilaga I till detta beslut.
1.  I enlighet med den strategiska forsknings- och innovationsplaner, ska programmet genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel 110 i budgetförordningen.
I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.
I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammet.
2.  Kommissionen ska anta separata arbetsprogram, genom genomförandeakter, för genomförandet av åtgärder inom ramen för följande komponenter, som anges i artikel 3.1 i det här beslutet:
2.  Kommissionen ska anta separata arbetsprogram, genom genomförandeakter, för genomförandet av åtgärder inom ramen för följande komponenter, som anges i artikel 3.1 i det här beslutet:
a)  EFR, där arbetsprogrammet ska fastställas av det vetenskapliga rådet enligt artikel 7.2 b, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 12.3. Kommissionen ska endast avvika från det arbetsprogram som har fastställts av det vetenskapliga rådet, när den anser att detta inte överensstämmer med bestämmelserna i detta beslut. I sådant fall ska kommissionen anta arbetsprogrammet genom en genomförandeakt i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4. Kommissionen ska vederbörligen motivera denna åtgärd.
a)  EFR, där arbetsprogrammet ska fastställas av det vetenskapliga rådet enligt artikel 7.2 b, i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 12.3. Kommissionen ska endast avvika från det arbetsprogram som har fastställts av det vetenskapliga rådet, när den anser att detta inte överensstämmer med bestämmelserna i detta beslut. I sådant fall ska kommissionen anta arbetsprogrammet genom en genomförandeakt i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4. Kommissionen ska vederbörligen motivera denna åtgärd.
b)  Alla kluster under pelaren ”globala utmaningar och industriell konkurrenskraft”, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, forskningsinfrastruktur, stöd till innovationsekosystem, spridning av spetskompetens samt reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.
b)  Alla kluster under pelaren ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, forskningsinfrastruktur, stöd till europeiska innovationsekosystem, spridning av spetskompetens och breddat deltagande samt reformering och förstärkning av det europeiska forsknings- och innovationssystemet, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.
c)  EIC, där arbetsprogrammet ska utarbetas i enlighet med råden från EIC:s styrelse enligt artikel 10.1 b, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.
c)  EIC, där arbetsprogrammet ska utarbetas i enlighet med råden från EIC:s styrelse enligt artikel 10.1 b, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 12.4.
d)  JRC, där det fleråriga arbetsprogrammet ska ta hänsyn till det yttrande från JRC:s administrativa råd som avses i beslut 96/282/Euratom.
d)  JRC, där det fleråriga arbetsprogrammet ska ta hänsyn till det yttrande från JRC:s administrativa råd som avses i beslut 96/282/Euratom.
3.  Utöver kraven i artikel 110 i budgetförordningen ska de arbetsprogram som avses i punkt 2 i denna artikel innehålla följande, i förekommande fall:
3.  Utöver kraven i artikel 110 i budgetförordningen ska de arbetsprogram som avses i punkt 2 i denna artikel innehålla följande, i förekommande fall:
a)  En indikation om det belopp som tilldelats varje åtgärd och uppdrag, och en vägledande tidsplan för genomförandet.
a)  En indikation om det belopp och den andel av budgeten med avseende på programmet som tilldelats varje åtgärd, uppdrag och europeiskt partnerskap, och en vägledande tidsplan för genomförandet.
b)  För bidrag ska de innehålla prioriteringar, urvals- och tilldelningskriterier och de olika tilldelningskriteriernas relativa tyngd samt maximal finansieringssats för de totala bidragsberättigande kostnaderna.
b)  För bidrag ska de innehålla prioriteringar, urvals- och tilldelningskriterier och de olika tilldelningskriteriernas relativa tyngd samt maximal finansieringssats för de totala bidragsberättigande kostnaderna.
c)  Det belopp som tilldelats för blandfinansiering i enlighet med artiklarna 41–43 i förordning...[förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].
c)  Det belopp som tilldelats för blandfinansiering i enlighet med artiklarna 41–43 i förordning...[förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].
d)  Eventuella ytterligare krav för bidragsmottagare, i enlighet med artiklarna 35 och 37 i [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].
d)  Eventuella ytterligare krav för bidragsmottagare, i enlighet med artiklarna 35 och 37 i [förordningen om ramprogrammet/reglerna för deltagande].
Ändring 21
Förslag till beslut
Artikel 12a (ny)
Artikel 12a
Styrelse för hälsa
1.   Kommissionen ska tillsätta en styrelse för hälsa för genomförande av de åtgärder inom den andra pelaren, ”globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, som är förknippade med ”hälsa”.
2.   Styrelsen för hälsa ska bestå av 15–20 personer på hög nivå, från olika discipliner och verksamheter inom forskning, innovation, folkhälsa och friskvård.
3.   Styrelsen för hälsa ska fokusera på följande principer: Samordning och synergier mellan hälsoprogram på EU-nivå och på nationell nivå, liksom mellan klustret ”hälsa” och andra delar av Horisont Europa, inklusive uppdrag och partnerskap. Styrelsen ska främja engagemang från patienters och samhällets sida, samt tillhandahålla vetenskapliga råd och rekommendationer. Åtgärderna bör främja värdeorienterad hälsorelaterad forskning, bättre hälsolösningar och minska ojämlika hälsovillkor.
4.   Styrelsen för hälsa ska bidra till följande:
a)  Strategin för klustret ”hälsa”.
b)  Planen för att styra samordning och samarbete mellan hälsoprogrammen, relaterade pelare, såsom EIC och EFR, samt inom strategiska partnerskap och EU:s strukturfonder. Planen ska säkerställa att befintliga finansieringsmekanismer som beviljats hälsorelaterad forskning blir mer synliga och samordnade, att samordning och samarbete styrs upp samt att arbetsprogram och uppdrag för hälsa utvecklas.
c)   Metoder och förfaranden för att utforma, välja ut och genomföra hälsouppdragen.
d)   Främja medborgarnas deltagande och engagemang genom en bottom-up-beslutsprocess.
e)   Främja hållbara finansieringsstrategier och mekanismer som möjliggör långsiktiga projekt och ambitiösa uppdrag.
f)   Säkerställa givande transnationellt forskningssamarbete som maximerar den europeiska potentialen och överför resultaten till hälsosystem.
g)   Öka användningen av tvärvetenskaplig forskning mellan sjukdomsområden där det finns gemensamma egenskaper samt därigenom minska dubbelarbete och isolerad forskning.
h)   Göra Horisont Europa och dess fördelar för EU:s medborgare mer synliga, åtgärda splittringen av vetenskaps- och forskningsansvaret inom EU:s styrande organ samt effektivisera befintliga finansieringsmekanismer.
5.   Styrelsen för hälsa ska tillhandahålla en omfattande forskningsstrategi och styrning för utvecklingen av de hälsorelaterade arbetsprogrammen och uppdragen, som ett komplement till den särskilda uppdragsstyrelsen.
6.   Styrelsen för hälsa ska vara en oberoende vetenskapsstyrd grupp av berörda parter, som består av aktörer från biomedicinsk forskning och innovation, andra relevanta forsknings- och industriområden samt har ett starkt deltagande av företrädare för patienter och medborgare.
7.   Ledamöterna i styrelsen för hälsa ska utses av kommissionen efter en öppen inbjudan att anmäla nomineringar eller intresse eller båda, där så är lämpligt, och med hänsyn till behovet av balans avseende sakkunskap, kön, ålder och geografisk fördelning. Deras mandat ska vara begränsat till två år och kan förnyas två gånger; ett system för roterande utnämningar ska tillämpas (ledamöter utses vartannat år).
8.   Styrelsen för hälsa ska ha en ordförande som ska utses av kommissionen genom ett öppet rekryteringsförfarande. Ordföranden ska vara en offentlig person med hög profil och med anknytning till det hälsorelaterade forskningsområdet.
9.   Styrelsens verksamheter och resultat ska granskas och rapporteras i samband med halvtidsutvärderingen av programmet, där åtgärder om att förlänga, anpassa eller lägga ner gruppen enligt granskningen ska fastställas.
Ändring 22
Förslag till beslut
BILAGA I – PROGRAMVERKSAMHETER
PROGRAMVERKSAMHETER
PROGRAMVERKSAMHETER
Följande kommer att användas vid genomförandet av programmet.
Följande kommer att användas vid genomförandet av programmet.
Strategisk planering
Strategisk planering
Genomförandet av Horisont Europas mål på programnivå på programnivå på ett integrerat sätt kommer att säkerställas genom flerårig strategisk planering. Denna planering kommer att fokusera på effekterna av programmet som helhet och samstämmigheten mellan dess olika pelare, samt synergier med andra EU-program och stöd till och från annan EU-politik.
Genomförandet av Horisont Europa ska styras av en inkluderande och transparent process för strategisk planering av den forsknings- och innovationsverksamhet som finansieras genom programmet. Den strategiska planeringsprocessen ska leda till genomförandet av Horisont Europas programmål genom att definiera finansieringsprioriteringar. Det kommer att fokusera på effekterna av programmet och samstämmigheten mellan dess olika pelare, samt synergier med andra EU-program och stöd till annan EU-politik.
Den strategiska planeringsprocessen och antagandet av den strategiska forsknings- och innovationsplanen genom en delegerad akt kommer att öka den bredare allmänhetens ägande och förståelse av syftet med programmet och kommer att göra det möjligt för medlagstiftarna, de berörda parterna och medlemsstaterna att få fullständig information om de planerade initiativen. Den strategiska planeringsprocessen kommer att bidra till att utveckla och genomföra politiken på relevanta områden, på unionsnivå liksom komplettera de politiska åtgärderna i medlemsstaterna samtidigt som det säkerställs att de främsta politiska målen på EU-nivå återspeglas i och får stöd genom Horisont Europa med tillräckliga resurser. Den kommer att möjliggöra en förenkling av finansieringssystemet, undvika dubbelarbete och överlappningar mellan finansieringsmöjligheter samtidigt som ytterligare privata och offentliga medel utnyttjas samt främja en snabbare spridning och upptag av forsknings- och innovationsresultat.
Ett systemiskt, tvärvetenskapligt, sektorsövergripande och politikområdesöverskridande förhållningssätt till forskning och innovation kommer att säkerställa att samhällsutmaningar och ekonomiska utmaningar kan hanteras och att kunskap genereras, och där så är möjligt ge upphov till ny konkurrenskraft och hållbara företag och industrier, samhällsinnovation och teknisk innovation, genom att främja konkurrens, stimulera privata investeringar och upprätthålla lika villkor för alla på den inre marknaden.
Den strategiska planeringen kommer att främja medborgarnas och det civila samhällets organisationers starka engagemang i alla stadier av forskning och innovation, gemensamt kunskapsbygge, effektivt främjande av jämställdhet, inbegripet integrering av jämställdhetsdimensionen i forskningens och innovationens innehåll, och ska säkerställa och främja efterlevnad av de högsta normerna för etik och integritet.
Den strategiska planeringsprocessen kommer att främja medborgarnas och det civila samhällets organisationers starka engagemang i forskning och innovation, gemensamt kunskapsbygge, effektivt främjande av jämställdhet, inbegripet integrering av jämställdhetsdimensionen i forskning och innovation, och ska främja efterlevnad av de högsta normerna för etik och integritet.
Den kommer att inbegripa omfattande samråd och diskussioner med medlemsstaterna, Europaparlamentet där lämpligt, och med olika berörda parter, inklusive uppdrag, under pelaren Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft, och lämpliga typer av åtgärder, särskilt europeisk partnerskap.
För att uppfylla dessa mål kommer kommissionen att inleda en fas med öppet samråd med medlemsstaterna, Europaparlamentet och en mängd berörda parter, inklusive forskarsamfundet, forsknings- och teknikorganisationer, industrin, organisationer i det civila samhället m.fl. Samrådet kommer att berörda programmets strategiska prioriteringar, inklusive uppdrag, under pelaren ”Globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft”, och lämpliga typer av instrument, särskilt de europeiska partnerskapen. Resultaten av samråden kommer att offentliggöras på en särskild webbplats, som också bör tillhandahålla uppgifter om innehållet i och den process som definierar den strategiska planeringen.
När det gäller europeiska partnerskap kommer man i den strategiska forsknings- och innovationsplanen att redogöra och ge den logiska grunden för att skapa, slå samman och fasa ut de europeiska partnerskapen. Man bör överväga att fortsätta positivt utvärderade gemensamma teknikinitiativ och upphandlade offentlig-privata partnerskap efter 2020 på grund av deras mervärde när det gäller social och ekonomisk påverkan, liksom dra maximal nytta av privata investeringar och deras bidrag till att skapa synergier för medel.
Pågående och nya KI-grupper kommer att fastställas i lagstiftningsförslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om EIT:s strategiska innovationsprogram, i linje med den strategiska forsknings- och innovationsplanen. Men skapandet av eventuella nya KI-grupper bör ges tillräcklig finansiering, så att de befintliga KI-grupperna kan utveckla ekosystemen, bygga partnerskap samt effektivt sträva efter och genomföra sina ambitiösa mål.
De flaggskeppsinitiativ inom området framtida och ny teknik (FET) som fått stöd inom Horisont 2020 ska fortsatt stödjas inom ramen för detta program. Eftersom de har betydande likheter med uppdrag kan andra flaggskeppsinitiativ på området stödjas inom detta ramprogram som uppdrag som är inriktade på framtida och ny teknik. Uppdragen bör stärka programmets samarbetsaspekter och komplettera befintliga europeiska partnerskap, som skulle kunna fungera som uppdragens stödpelare för genomförande. Uppdragen kommer att ha tekniska och samhälleliga delar och kommer också att definieras i nära samarbete med alla berörda generaldirektorat. Uppdragen kommer att definieras i den strategiska planeringsprocessen enligt artikel 7 i förordningen och artikel 5 i detta beslut.
På grundval av dessa omfattande samråd ska den strategiska planeringen fastställa gemensamma mål och områden för gemensamma verksamheter såsom partnerskap (den föreslagna rättsliga grunden anger endast de instrument och kriterier som ska styra deras användning) och uppdragsområden.
Den strategiska planeringen kommer att bidra till att utveckla och genomföra politiken på relevanta områden, på EU-nivå samt komplettera politik och politiska strategier i medlemsstaterna. EU:s politiska prioriteringar kommer att beaktas i den strategiska planeringsprocessen för att öka forskningens och innovationens bidrag till genomförandet av politiken. Den ska också beakta framåtriktad verksamhet, studier och andra vetenskapliga uppgifter och ta hänsyn till relevanta befintliga initiativ på EU-nivå och nationell nivå.
Den strategiska planeringen kommer att främja synergier mellan Horisont Europa och andra unionsprogram, inbegripet Euratomprogrammet, och därigenom bli en referenspunkt för forskning och innovation i alla relaterade program inom EU:s budget och andra instrument som inte berör finansieringen. Detta kommer också att främja snabbare spridning och användning av forsknings- och innovationsresultat och motverka dubbelarbete och överlappningar mellan finansieringsmöjligheter. Det kommer att utgöra en ram för att sammanlänka Gemensamma forskningscentrets forskningsåtgärder och andra åtgärder som får stöd genom programmet, inklusive användning av resultaten till stöd för politiken.
Den strategiska planeringsprocessen kommer att identifiera befintliga kopplingar mellan Horisont Europa och andra unionsprogram, och erbjuda möjligheter till synergier mellan EU-medel, regionala medel och nationella medel. Horisont Europa kommer att bli en referenspunkt för forskning och innovation inom alla relaterade program inom EU:s budget för att bidra till att genomföra EU:s politiska prioriteringar och mål. Det kommer att utgöra en ram för att sammanlänka Gemensamma forskningscentrets forskningsåtgärder och andra åtgärder som får stöd genom programmet, inklusive användning av resultaten för att stödja politiken.
En strategisk plan kommer att fastställa en flerårig strategi för att förverkliga innehållet i arbetsprogrammet (som anges i artikel 11), samtidigt som man bibehåller tillräcklig flexibilitet för att kunna reagera snabbt på oväntade möjligheter och kriser. Eftersom Horisont 2020 är ett sjuårigt program kan programmets ekonomiska, sociala och politiska sammanhang förändras betydligt under dess livstid. Horisont Europa måste ha möjlighet att snabbt anpassa sig till dessa förändringar. Det kommer därför att finnas en möjlighet att inkludera stöd för verksamhet som inte omfattas av de beskrivningar som anges nedan, där detta är motiverat för att hantera stora förändringar, oförutsedda händelser, politiska behov eller krissituationer, till exempel allvarliga hälsohot som orsakas av epidemier.
Vid genomförandet av Horisont Europa kommer särskild uppmärksamhet att ägnas åt att garantera en välavvägd och bred strategi för forskning och innovation, som inte är begränsad till utveckling av nya produkter och tjänster på grundval av vetenskapliga och tekniska genombrott, utan också omfattar användningen av befintlig teknik i nyskapande tillämpningar, kontinuerlig förbättring samt icke-teknisk och social innovation. En systematisk, tvärvetenskaplig, sektorsövergripande och politikområdesöverskridande strategi för forskning och innovation ska se till att utmaningar kan hanteras och samtidigt ge upphov till nya konkurrenskraftiga företag och industrier, främja konkurrens, stimulera privata investeringar och upprätthålla lika villkor på den inre marknaden.
Under pelarna ”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft ” och ”Öppen innovation” kommer forskning och innovation att kompletteras av verksamhet som äger rum nära slutanvändarna och marknaden, såsom demonstrationer, pilotprojekt eller koncepttest, dock inte kommersiell verksamhet utöver forsknings- och innovationsfaserna. Detta ska också omfatta stöd till efterfrågeinriktade insatser som bidrar till att påskynda utvecklingen och spridningen av ett brett urval av innovationer. Tonvikten kommer att ligga på icke-bindande ansökningsomgångar.
Enligt pelaren ”Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft” som bygger på erfarenheterna från Horisont 2020, kommer samhällsvetenskap och humanvetenskap att vara helt integrerade i alla kluster, inklusive särskild verksamhet. Även verksamhet som inbegriper forskning och innovation inom havs- och sjöfartsområdet kommer att genomföras på ett strategiskt och integrerat sätt i linje med EU:s integrerade havspolitik, den gemensamma fiskeripolitiken och internationella åtaganden.
Flaggskeppsinitiativ inom området framtida och ny teknik (FET) inom Horisont 2020 ska fortsatt stödjas inom ramen för detta program. Eftersom de har betydande likheter med uppdrag, ska andra flaggskeppsinitiativ på området stödjas inom detta ramprogram som uppdrag inriktade på framtida och ny teknik.
Dialoger om samarbetet på det vetenskapliga och tekniska området med EU:s internationella partner och politiska dialoger med de viktigaste världsregionerna kommer att ge viktiga bidrag för att systematiskt identifiera samarbetsmöjligheter som, i kombination med differentiering per land/region, kan bidra till fastställandet av prioriteringar.
Medan Europeiska institutets för innovation och teknik (EIT) inriktning på ekosystem för innovation gör att det naturligt passar in i pelaren för öppen innovation inom Horisont Europa, kommer planeringen av EIT:s kunskaps- och innovationsgrupper (KI-grupper) att samordnas genom den strategiska planeringsprocessen med pelaren Globala utmaningar och industriell konkurrenskraft.
Snabbspår till forskning och innovation
I Horisont Europa kommer det att finnas möjlighet för stödmottagarna att ansöka om finansiering snabbare, när detta anges i arbetsprogrammet för samtliga kluster, EIC och ”spridning av spetskompetens” som omfattar forsknings- och innovationsverksamheter. Samtidigt som det bygger på framgången med det befintliga instrumentet ”Snabbspår till innovation” i Horisont 2020, kommer dess logik att följa bottom-up-principen på grundval av ständigt öppna ansökningsomgångar och en handläggningstid för beviljande på högst sex månader. I ”spridning av spetskompetens”-delen kommer detta tillvägagångssätt också att stödja mindre utvecklade EU-medlemsstater i att få tillgång till medel på ett snabbare och bottom-up-baserat sätt. Detta villkor kommer att gälla för minst 15 % av programmet budget.
Spridning och kommunikation
Spridning och kommunikation
Horisont Europa kommer att ge särskilt stöd till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, kunskapsbanker och andra datakällor. Åtgärder för spridning och kunskapsspridning kommer att stödjas, även i samarbete med andra EU-program, däribland klusterbildning och förpackningsresultat och språk och format för målgrupperna och nätverk för medborgarna, näringslivet, offentliga myndigheter, den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare. För detta ändamål får Horisont Europa använda sig av avancerad teknik och informationsverktyg.
Horisont Europa kommer att ge särskilt stöd till öppen tillgång till vetenskapliga publikationer, kunskapsbanker och andra datakällor. Åtgärder för spridning och kunskapsspridning kommer att stödjas, även i samarbete med andra EU-program, däribland klusterbildning och förpackningsresultat och språk och format för målgrupperna och nätverk för medborgarna, näringslivet, offentliga myndigheter, det vetenskapliga samfundet, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare. För detta ändamål får Horisont Europa använda sig av avancerad teknik och informationsverktyg.
Det kommer att finnas lämpligt stöd för mekanismer för att kommunicera programmet till potentiella sökande (t.ex. nationella kontaktpunkter).
Det kommer att finnas lämpligt stöd för mekanismer för att kommunicera programmet till potentiella sökande (t.ex. nationella kontaktpunkter).
Kommissionen kommer också att genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende Horisont Europa, för att upplysa om att resultaten uppnåddes med stöd av EU-medel. Dessa åtgärder ska också syfta till att öka allmänhetens medvetenhet om vikten av forskning och innovation samt bredare inverkan och relevans för EU-finansierad forskning och innovation, med hjälp av t.ex. publikationer, kontakter med media, evenemang, kunskapsbanker, flerkanalsplattformar, webbplatser eller riktad användning av sociala medier. Horisont Europa kommer också att ge stöd till stödmottagarna för att informera om sitt arbete och dess inverkan på samhället i stort.
Kommissionen kommer också att genomföra informations- och kommunikationsåtgärder avseende Horisont Europa, för att upplysa om att resultaten uppnåddes med stöd av EU-medel. Dessa åtgärder ska också syfta till att öka allmänhetens medvetenhet om vikten av forskning och innovation samt bredare inverkan och relevans för EU-finansierad forskning och innovation, med hjälp av t.ex. publikationer, kontakter med media, evenemang, kunskapsbanker, flerkanalsplattformar, webbplatser eller riktad användning av sociala medier. Horisont Europa kommer också att ge stöd till stödmottagarna för att informera om sitt arbete och dess inverkan på samhället i stort.
Utnyttjande och spridning på marknaden
Utnyttjande och spridning på marknaden
Kommissionen kommer att fastställa övergripande åtgärder för utnyttjande av Horisont Europas resultat och kunskap som genererats. Detta kommer att påskynda marknadsspridningen och stimulera utnyttjandet av programmets effekter.
Kommissionen kommer att fastställa övergripande åtgärder för utnyttjande av Horisont Europas resultat och kunskap som genererats, som också kommer att inkludera främjande av standardisering. Detta kommer att påskynda marknadsspridningen och stimulera utnyttjandet av programmets effekter.
Kommissionen kommer att systematiskt identifiera och registrera resultaten från forsknings- och innovationsverksamheten inom ramen för programmet, och överföring eller spridning av dessa resultat och kunskap som produceras på ett icke-diskriminerande sätt till industri och företag av alla storlekar, offentliga förvaltningar, den akademiska världen, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare för att maximera det europeiska mervärdet av programmet.
Kommissionen kommer att systematiskt identifiera och registrera resultaten från forsknings- och innovationsverksamheten inom ramen för programmet, och överföring eller spridning av dessa resultat och kunskap som produceras på ett icke-diskriminerande sätt till industri och företag av alla storlekar, offentliga förvaltningar, det vetenskapliga samfundet, det civila samhällets organisationer och beslutsfattare för att maximera det europeiska mervärdet av programmet. Ett särskilt övervakningsförfarande kommer att genomföras för det nya europeiska innovationsrådet.
Internationellt samarbete
Internationellt samarbete
Större effekt kommer att uppnås genom att anpassa åtgärder med andra länder och regioner i världen inom ramen för ett internationellt samarbete av aldrig tidigare skådad omfattning. På grundval av ömsesidig nytta kommer partner från hela världen att inbjudas att ansluta sig till EU:s insatser som en del av initiativen till stöd för EU:s åtgärder för hållbarhet, ökad forskning och spetskompetens inom innovation och konkurrenskraft.
Större effekt kommer att uppnås genom att anpassa åtgärder med andra länder och regioner i världen inom ramen för ett internationellt samarbete av aldrig tidigare skådad omfattning. På grundval av ömsesidig nytta kommer partner från hela världen, inbegripet det vetenskapliga samfundet, industrin, det civila samhällets organisationer, regeringar och icke-statliga organisationer att inbjudas att ansluta sig till EU:s insatser som en del av initiativen till stöd för EU:s åtgärder för hållbarhet, ökad forskning och spetskompetens inom innovation och konkurrenskraft. Överföring av kunskap, kapacitet och infrastruktur mellan partnerna på internationell nivå kommer att medföra gemensamma strategier och gemensam reglering som kommer att leda till handel med synergieffekter för alla parter.
Internationella gemensamma åtgärder kommer att säkerställa en effektiv hantering av globala samhällsutmaningar och för hållbar utveckling, tillgång till världens bästa talanger, sakkunskap och resurser, och ökat utbud och efterfrågan på innovativa lösningar.
Internationella gemensamma åtgärder kommer att säkerställa en effektiv hantering av globala utmaningar och för hållbar utveckling, tillgång till världens bästa talanger, sakkunskap och resurser, och ökat utbud och efterfrågan på innovativa lösningar. Det internationella samarbetet kommer att utformas kring gemensamma mål. Detta kommer att göra det lättare för europeiska forskare att samarbeta med de bästa forskarna inom sitt område.
Arbetsmetoder för utvärdering
Arbetsmetoder för utvärdering
Användningen av oberoende sakkunskap av hög kvalitet i utvärderingsprocessen ligger till grund för programmets samtliga berörda parter, samhällen och intressen, och är en förutsättning för att upprätthålla de finansierade verksamheternas kvalitet och relevans.
Användningen av oberoende sakkunskap av hög kvalitet i utvärderingsprocessen ligger till grund för programmets samtliga berörda parter, samhällen och intressen, och är en förutsättning för att upprätthålla de finansierade verksamheternas kvalitet och relevans.
Kommissionen eller finansieringsorganet ska garantera processens opartiskhet och undvika intressekonflikter i enlighet med artikel 61 i budgetförordningen.
Kommissionen eller finansieringsorganet ska garantera processens opartiskhet och undvika intressekonflikter i enlighet med artikel 61 i budgetförordningen.
I undantagsfall, om det kan motiveras av kravet att utse de bästa tillgängliga experterna och/eller den begränsade gruppen av kvalificerade experter, får oberoende sakkunniga som bistår eller ingår i utvärderingskommittén utvärdera specifika förslag för vilka de anmäler ett potentiellt intresse. I detta fall ska kommissionen eller finansieringsorganet vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa utvärderingsprocessens integritet. Utvärderingsprocessen kommer att förvaltas i enlighet därmed, inbegripet ett moment där de olika experterna samverkar. Utvärderingskommittén kommer att ta hänsyn till de speciella omständigheterna vid val av projekt som finansieras.
Om det kan motiveras av kravet att utse de bästa tillgängliga experterna och/eller den begränsade gruppen av kvalificerade experter, får oberoende sakkunniga som bistår eller ingår i utvärderingskommittén utvärdera specifika förslag för vilka de anmäler ett potentiellt intresse. I detta fall ska kommissionen eller finansieringsorganet vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa utvärderingsprocessens integritet, även när det gäller intressekonflikter. Utvärderingsprocessen kommer att förvaltas i enlighet därmed, inbegripet ett moment där de olika experterna samverkar. Användningen av denna process ska rapporteras i den årliga övervakningsrapporten om programmet. Utvärderingskommittén kommer att ta hänsyn till de speciella omständigheterna vid val av projekt som finansieras.
Ändring 23
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I
I ÖPPEN FORSKNING
I ÖPPEN VETENSKAPLIG SPETSKOMPETENS
Sökandet efter genombrott i förståelse och förvärv av kunskaper; de verktyg i världsklass som krävs för att uppnå detta, inbegripet fysiska infrastrukturer och kunskapsinfrastrukturer för forskning och innovation, liksom möjligheten att öppet sprida och dela kunskap, samt ett tillräckligt utbud av utmärkta forskare, står i centrum för ekonomiska, sociala och kulturella framsteg i alla dess former.
Sökandet efter genombrott i förståelse och förvärv av kunskaper; de verktyg i världsklass som krävs för att uppnå detta, inbegripet fysiska infrastrukturer och e-infrastrukturer för forskning och innovation, liksom möjligheten att öppet sprida och dela kunskap, samt ett tillräckligt utbud av utmärkta forskare och innovatörer står i centrum för ekonomiska, sociala och kulturella framsteg i alla dess former.
Öppen vetenskaplig spetskompetens är oupplösligt knuten till världsledande innovation. Vetenskapliga och tekniska paradigmskiften har identifierats som en av de viktigaste drivkrafterna för produktivitetsökning, konkurrenskraft, välstånd, hållbar utveckling och sociala framsteg. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att komma från den vetenskapliga basen inom den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer.
Öppen vetenskaplig spetskompetens är oupplösligt knuten till världsledande innovation. Vetenskapliga och tekniska paradigmskiften har identifierats som en av de viktigaste drivkrafterna för produktivitet, hållbar tillväxt för alla och utveckling konkurrenskraft, välstånd och sociala framsteg. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att komma från den vetenskapliga basen inom den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer.
Offentliga investeringar i forskning, framför allt via universitet och offentliga forskningsinstitutioner och forskningsanläggningar, åtar sig ofta den långsiktiga, högre forskningen och kompletterar den verksamhet som bedrivs av den privata sektorn. Förutom detta skapar den färdigheter, kunskaper och erfarenheter, nya vetenskapliga instrument och metoder samt skapar nätverk som överför de senaste rönen.
Offentliga investeringar i forskning, framför allt via universitet och offentliga forskningsinstitutioner och forskningsanläggningar, åtar sig ofta den långsiktiga, högre forskningen och kompletterar den verksamhet som bedrivs av den privata sektorn. Förutom detta skapar den mycket kompetenta mänskliga resurser, kunskaper och erfarenheter, nya vetenskapliga instrument och metoder samt skapar nätverk som överför de senaste rönen.
Europeiska vetenskapsmän och forskare har varit och fortsätter att vara ledande på många områden. Men detta är inte en situation som vi kan ta för given. Det finns omfattande belägg för att visa att medan forskningstakten fortsätter att öka, ökar även antalet länder som konkurrerar om förstaplatsen. Till den traditionella utmaningen från länder såsom Förenta staterna kommer nu ekonomiska jättar, t.ex. Kina och Indien, och från nyligen industrialiserade delar av världen och från alla länder där staten inser att investeringar i forskning kan ge många och stora vinster.
Europeiska vetenskapsmän och forskare har varit och fortsätter att vara ledande på många områden. Men detta är inte en situation som vi kan ta för given. Det finns omfattande belägg för att visa att medan forskningstakten fortsätter att öka, ökar även antalet länder som konkurrerar om förstaplatsen. Till den traditionella utmaningen från länder såsom Förenta staterna kommer nu ekonomiska jättar, t.ex. Kina och Indien, och från nyligen industrialiserade delar av världen och från alla länder där staten inser att investeringar i forskning kan ge många och stora vinster.
Ändring 24
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 1 – led 1.1
1.1.  Bakgrund
1.1.  Bakgrund
Även om EU fortfarande är världens största producent av vetenskapliga publikationer i världen, är unionen huvudsakligen en ”masstillverkare” av kunskaper med, i förhållande till sin storlek, ett relativt fåtal spetskompetenscentrum som är framträdande på global nivå och stora områden med genomsnittliga eller dåliga resultat. Jämfört med USA och numera Kina i viss utsträckning, tenderar EU fortfarande att följa en decentraliserad modell för spetskunskap där resurserna sprids över ett större antal forskare och forskningsinstitutioner. En annan utmaning är att den offentliga sektorn i många EU-länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang.
EU är fortfarande världens största producent av vetenskapliga publikationer i världen. Jämfört med USA och numera Kina i viss utsträckning, följer EU en decentraliserad modell för spetskunskap där resurserna sprids över ett större antal forskare och forskningsinstitutioner. En annan utmaning är att den offentliga sektorns investeringar i forskning i många EU-länder underskrider de godtagbara gränserna och således inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang.
Det globala forskningslandskapet har utvecklats dramatiskt och blir allt mer multipolärt till följd av ett växande antal tillväxtländer, särskilt Kina, som utvidgar sin vetenskapliga produktion. Medan EU och USA stod för nästan två tredjedelar av världens utgifter för forskning och utveckling under 2000, hade denna andel minskat till mindre än hälften år 2013.
Det globala forskningslandskapet har utvecklats dramatiskt och blir allt mer multipolärt till följd av ett växande antal tillväxtländer, särskilt Kina, som utvidgar sin vetenskapliga produktion. Medan EU och USA stod för nästan två tredjedelar av världens utgifter för forskning och utveckling under 2000, hade denna andel minskat till mindre än hälften år 2013. I den europeiska resultattavlan för innovation 2018 bekräftades dessutom att offentliga och privata FoU-utgifter i EU fortfarande ligger under 2010 års nivåer och att de inte uppfyller det långsiktiga målet att avsätta 3 % av BNP till FoU-verksamhet.
Europeiska forskningsrådet stöder de bästa forskarna med flexibel, långsiktig finansiering för att främja banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential. Det fungerar självständigt och leds av ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och lämplig sakkunskap och mångfald. Europeiska forskningsrådet (EFR) har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program, vilket ger ökad spetskompetens genom att de bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra.
Europeiska forskningsrådet stöder de bästa forskarna, inbegripet unga forskare, med flexibel, långsiktig finansiering för att främja banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential. Det fungerar självständigt och leds av ett oberoende vetenskapligt råd med jämn köns- och ämnesfördelning som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och lämplig sakkunskap och mångfald. Europeiska forskningsrådet (EFR) har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program, vilket stärker den utmärkta forskningen inom alla vetenskapliga områden genom att de bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra.
Spetsforskning som finansieras genom EFR har en betydande direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga och tekniska resultat och nya områden för forskning. Detta i sin tur leder till radikalt nya idéer som driver på innovation och uppfinningsförmåga och tar sig an samhällsutmaningar. EFR har också haft en betydande strukturell inverkan, som ökar kvaliteten i det europeiska forskningssystemet, utöver de forskare och åtgärder som det finansierar direkt. EFR-finansierade åtgärder och forskare utgör ett inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna i världen som en plats att arbeta på och samarbeta med. Den prestige det innebär att stå värd för EFR:s stipendiater skapar konkurrens mellan Europas universitet och forskningsorganisationer om att erbjuda de mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna och kan indirekt hjälpa dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och få till stånd reformer.
Spetsforskning som finansieras genom EFR har en betydande direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga, tekniska och samhälleliga resultat och nya områden för forskning. Detta i sin tur leder till radikalt nya idéer som driver på innovation och uppfinningsförmåga och tar sig an samhällsutmaningar. EFR har också haft en betydande strukturell inverkan, som ökar kvaliteten i det europeiska forskningssystemet, utöver de forskare och åtgärder som det finansierar direkt. EFR-finansierade åtgärder och forskare utgör ett inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna i världen som en plats att arbeta på och samarbeta med. Den prestige det innebär att stå värd för EFR:s stipendiater skapar konkurrens mellan Europas universitet och forskningsorganisationer om att erbjuda de mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna och kan indirekt hjälpa dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och få till stånd reformer.
Klyftan mellan forskningsresultat i Förenta staterna och EU-länderna har minskat under de 10 år som gått sedan Europeiska forskningsrådet inrättades. EFR finansierar en relativt liten andel av alla europeiska forskningsinstitut, men har ändå mycket stor vetenskaplig betydelse. Den genomsnittliga citatverkan av den forskning som stöds av EFR är jämförbar med den hos världens främsta forskningsuniversitet. EFR:s forskningsresultat är extremt starka jämfört med världens största forskningsfinansiärer. EFR finansierar en stor del av spetsforskning i många av de forskningsområden som har tagit emot det största antalet citat, inbegripet de områden som snabbt håller på att växa fram. Även om finansieringen från EFR är inriktad på spetsforskning har den resulterat i ett stort antal patent.
Klyftan mellan forskningsresultat i Förenta staterna och EU-länderna har minskat under de 10 år som gått sedan Europeiska forskningsrådet inrättades. EFR finansierar en relativt liten andel av alla europeiska forskningsinstitut, men har ändå mycket stor vetenskaplig betydelse. Den genomsnittliga citatverkan av den forskning som stöds av EFR är jämförbar med den hos världens främsta forskningsuniversitet. EFR:s forskningsresultat är extremt starka jämfört med världens största forskningsfinansiärer. EFR finansierar en stor del av spetsforskning i många av de forskningsområden som har tagit emot det största antalet citat, inbegripet de områden som snabbt håller på att växa fram. Även om finansieringen från EFR är inriktad på spetsforskning har den resulterat i ett stort antal patent.
Det finns tydliga belägg för att EFR drar till sig och finansierar de bästa forskarna genom sina ansökningsomgångar, och EFR-åtgärder producerar ett stort antal av de mest betydande forskningsresultaten med stor genomslagskraft över hela världen inom framväxande områden, vilket leder till genombrott och stora framsteg. Det arbete som utförs av EFR-stipendiater är även starkt ämnesövergripande och EFR-stipendiater samarbetar internationellt och offentliggör sina resultat på ett öppet sätt inom alla forskningsområden, inklusive samhällsvetenskap och humaniora.
Det finns tydliga belägg för att EFR drar till sig och finansierar de bästa forskarna genom sina ansökningsomgångar, och EFR-åtgärder producerar ett stort antal av de mest betydande forskningsresultaten med stor genomslagskraft över hela världen inom framväxande områden, vilket leder till genombrott och stora framsteg. Det arbete som utförs av EFR-stipendiater förväntas även bli allt mer ämnesövergripande och EFR-stipendiater samarbetar internationellt och offentliggör sina resultat på ett öppet sätt inom alla forskningsområden, inklusive samhällsvetenskap och humaniora.
Det finns också redan belägg för de mer långsiktiga effekterna av EFR:s bidrag på karriärer, inom utbildning av högkvalificerade doktorander och doktorsexamina, för att öka den europeiska forskningens globala synlighet och prestige och på de nationella forskningssystemen genom dess starka riktmärkningseffekt. Detta är särskilt värdefullt för EU:s distribuerade modell för spetskunskap, eftersom forskningsrådets finansieringsstatus kan ersätta och fungera som en mer korrekt indikator på forskningskvalitet än erkännande på grundval av institutioners status. Detta gör att ambitiösa individer, institutioner, regioner och länder kan ta initiativ och förstärka de forskningsprofiler där de är särskilt starka.
Det finns också redan belägg för de mer långsiktiga effekterna av EFR:s bidrag på karriärer, inom utbildning av högkvalificerade forskare samt innehavare av doktorand- och doktorstitlar, för att öka den europeiska forskningens globala synlighet och prestige och på de nationella forskningssystemen genom dess starka riktmärkningseffekt. Detta är särskilt värdefullt för EU:s distribuerade modell för spetskunskap, eftersom forskningsrådets finansieringsstatus kan ersätta och fungera som en pålitlig indikator på forskningskvalitet än erkännande på grundval av institutioners status. Detta gör att ambitiösa individer, institutioner, regioner och länder kan ta initiativ och förstärka de forskningsprofiler där de är särskilt starka.
Ändring 25
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 1 – led 1.2 – 1.2.1
1.2.  Insatsområden
1.2.  Insatsområden
1.2.1.  Spetsforskning
1.2.1.  Spetsforskning
Forskning som finansieras genom EFR förväntas leda till framsteg vid kunskapens gränser, med vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till forskningsresultat med potentiellt stora samhälleliga och ekonomiska effekter, där EFR fastställer ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i hela EU, Europa och internationellt. I syfte att göra EU till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare, kommer EFR att inrikta sig på en mätbar förbättring av EU:s andel av världens allra mest citerade publikationer, och sträva efter en betydande ökning av antalet spetsforskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR. Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar.
Forskning som finansieras genom EFR förväntas leda till framsteg vid kunskapens gränser, med vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till forskningsresultat med potentiellt stora samhälleliga, ekonomiska och miljömässiga effekter, där EFR fastställer ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i hela EU, Europa och internationellt. I syfte att göra EU till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare, kommer EFR att inrikta sig på en mätbar förbättring av EU:s andel av världens allra mest citerade publikationer, och sträva efter en betydande ökning av antalet spetsforskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR. Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskarlag i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential.
–  Långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskarlag i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential.
–  Lansera forskare med de bästa idéerna för att göra dem självständiga, samtidigt som man konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram.
–  Lansera forskare med de bästa idéerna för att göra dem självständiga, samtidigt som man konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram.
–  Nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta möjligheterna till kommersiell och social innovation hos den EU-finansierade forskningen.
–  Nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta möjligheterna till kommersiell och social innovation hos den EU-finansierade forskningen.
–  Utbyta erfarenheter och bästa praxis med regionala och nationella forskningsfinansieringsorgan för att främja stöd till framstående forskare.
–  Utbyta erfarenheter och bästa praxis med regionala och nationella forskningsfinansieringsorgan liksom med andra unionsorgan för att främja stöd till framstående forskare.
–  Öka synligheten för Europeiska forskningsrådets program.
–  Öka synligheten för Europeiska forskningsrådets program.
Ändring 26
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 1 – led 1.3 – led 1.3.1 – stycke 2 – led 2 – strecksats 4
–  Se över och bedöma forskningsrådets resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som finansieras av EFR och utfärda rekommendationer om korrigerande eller framtida åtgärder,
–  Regelbundet lämna in för extern översyn och bedöma forskningsrådets resultat och inverkan och kvaliteten på den forskning som finansieras av EFR och i enlighet därmed anta rekommendationer och utarbeta riktlinjer om korrigerande eller framtida åtgärder.
Ändring 27
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 2 – led 2.1
2.1.  Bakgrund
2.1.  Bakgrund
Europa behöver en högutbildad och motståndskraftig humankapitalbas inom forskning och innovation som lätt kan anpassas till och hitta hållbara lösningar för framtida utmaningar, såsom stora demografiska förändringar i Europa. För att säkerställa hög kvalitet måste framstående forskare vara rörliga, samarbeta och sprida kunskap mellan länder, sektorer och discipliner, med rätt kombination av kunskaper och färdigheter för att ta itu med samhällsutmaningar och främja innovation.
Europa behöver högutbildade och motståndskraftiga mänskliga resurser inom forskning och innovation som lätt kan anpassas till och hitta hållbara lösningar för aktuella och framtida utmaningar, såsom stora demografiska förändringar i Europa. För att säkerställa hög kvalitet måste framstående forskare vara rörliga, ha tillgång till högkvalitativ infrastruktur inom många olika områden, samarbeta och sprida kunskap mellan länder, sektorer och discipliner, med rätt kombination av kunskaper och färdigheter för att ta itu med samhällsutmaningar och främja innovation.
Europa utgör en vetenskaplig motor med omkring 1,8 miljoner forskare verksamma i tusentals universitet, forskningscentrum och världsledande företag. Det uppskattas dock att EU kommer att behöva utbilda och anställa minst en miljon nya forskare fram till 2027 för att nå målen för ökade investeringar i forskning och innovation. Detta behov är särskilt akut i den icke-akademiska sektorn. EU måste öka sina ansträngningar för att intressera fler unga män och kvinnor för en karriär inom forskning, locka till sig forskare från tredje länder, behålla sina egna forskare och attrahera europeiska forskare som är verksamma på annat håll tillbaka till Europa. För att mer allmänt sprida spetskompetens måste de villkor som gäller för forskarna ytterligare förbättras i hela det europeiska forskningsområdet. I detta sammanhang krävs en starkare koppling särskilt med europeiska området för utbildning, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF+).
Europa utgör en vetenskaplig motor med omkring 1,8 miljoner forskare verksamma i tusentals universitet, forskningscentrum och världsledande företag. Det uppskattas dock att EU kommer att behöva utbilda och anställa minst en miljon nya forskare fram till 2027 för att nå målen för ökade investeringar i forskning och innovation. Detta behov är särskilt akut i den icke-akademiska sektorn.
EU måste öka sina ansträngningar för att intressera fler unga män och kvinnor för en karriär inom forskning, locka till sig forskare från tredje länder, behålla sina egna forskare och attrahera europeiska forskare som är verksamma på annat håll tillbaka till Europa.
För att uppnå dessa mål bör man också uppmärksamma system som tillför mer flexibilitet för forskare av båda könen för att säkerställa balans mellan arbetsliv och privatliv.
Rörlighetsprogram bör också garantera faktiska lika möjligheter och omfatta särskilda åtgärder för att undanröja hindren för forskares rörlighet, framför allt kvinnliga forskare.
För att säkerställa synergier och mer allmänt sprida spetskompetens spetskompetensstämpeln att fortsätta tillämpas på ansökningsomgångar enligt Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och de villkor som gäller för forskarna måste ytterligare förbättras i hela det europeiska forskningsområdet. I detta sammanhang krävs en starkare koppling särskilt med europeiska området för utbildning, Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Europeiska socialfonden (ESF+).
Dessa utmaningar hanteras bäst på EU-nivå då de är systemiska och kräver gränsöverskridande insatser.
Dessa utmaningar hanteras bäst på EU-nivå då de är systemiska och kräver gränsöverskridande insatser.
Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna inriktas på spetsforskning som är helt bottom-up, öppna för alla forsknings- och innovationsområden, från grundforskning till marknadsetablering och innovationstjänster. Detta omfattar forskningsområden som täcks av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Om särskilda behov skulle uppstå och ytterligare finansieringskällor blir tillgängliga, får Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna rikta sig till vissa verksamheter för särskilda utmaningar (inbegripet identifierade uppdrag), typer av forsknings- och innovationsinstitutioner eller geografiska platser, för att möta utvecklingen av Europas krav i fråga om kompetenser, forskarutbildning, karriärutveckling och kunskapsutbyte.
Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna inriktas på spetsforskning som är helt bottom-up, öppna för alla forsknings- och innovationsområden, från grundforskning till marknadsetablering och innovationstjänster. Detta omfattar forskningsområden som täcks av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). Om särskilda behov skulle uppstå och ytterligare finansieringskällor blir tillgängliga, får Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna rikta sig till vissa typer av verksamheter för särskilda utmaningar (inbegripet identifierade uppdrag), och vissa typer av forsknings- och innovationsinstitutioner eller geografiska platser, för att möta utvecklingen av Europas krav i fråga om kompetenser, forskarutbildning, karriärutveckling och kunskapsutbyte.
Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna utgör det främsta instrumentet på EU-nivå för att locka forskare från tredjeländer till Europa, som därmed utgör ett viktigt bidrag till det globala samarbetet inom forskning och innovation. Det finns belägg för att dessa åtgärder inte bara har en positiv inverkan på enskilda personer, organisationer och på systemnivå, men också stor genomslagskraft och banbrytande forskningsresultat, och samtidigt bidrar väsentligt till samhället samt de strategiska utmaningarna. Långsiktiga investeringar i människor lönar sig, vilket framgår av antalet Nobelpristagare som antingen är tidigare Marie Skłodowska Curie-stipendiater eller tillsynsmän.
Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna utgör, tillsammans med ERC, de främsta instrumenten på EU-nivå för att locka forskare från tredjeländer till Europa, som därmed utgör ett viktigt bidrag till det globala samarbetet inom forskning och innovation. Det finns belägg för att dessa åtgärder inte bara har en positiv inverkan på enskilda personer, organisationer och på systemnivå, men också stor genomslagskraft och banbrytande forskningsresultat, och samtidigt bidrar väsentligt till samhället samt de strategiska utmaningarna. Långsiktiga investeringar i människor lönar sig, vilket framgår av antalet Nobelpristagare som antingen är tidigare Marie Skłodowska Curie-stipendiater eller tillsynsmän.
Genom den globala konkurrensen mellan forskare och mellan värdorganisationer, både från universitet och världen utanför, och genom skapande och utbyte av kunskap mellan länder, sektorer och discipliner, bidrar Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna till målen för sysselsättning, tillväxt och investeringar, EU:s globala strategi och FN:s mål för hållbar utveckling.
Genom den globala konkurrensen mellan forskare och mellan värdorganisationer, både från universitet och världen utanför, och genom skapande och utbyte av kunskap mellan länder, sektorer och discipliner, bidrar Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna till målen för sysselsättning, tillväxt och investeringar, EU:s globala strategi och FN:s mål för hållbar utveckling.
Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna bidrar till att göra det europeiska forskningsområdet mer effektivt, konkurrenskraftigt och attraktivt på global nivå. Detta uppnås genom att fokusera på en ny generation av högkvalificerade forskare och stöd till nya talanger från hela EU och utanför, genom att främja spridning och tillämpning av ny kunskap och nya idéer inom europeisk politik, ekonomi och samhälle, bland annat genom förbättrad kommunikation om vetenskap och utåtriktad verksamhet, genom att underlätta samarbete mellan forskningsorganisationer, och genom en uttalat strukturerad inverkan på det europeiska forskningsområdet, med stöd för en öppen arbetsmarknad och fastställande av standarder för utbildning av hög kvalitet, attraktiva arbetsvillkor och öppen rekrytering för samtliga forskare.
Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna bidrar till att göra det europeiska forskningsområdet mer effektivt, konkurrenskraftigt och attraktivt på global nivå. Detta uppnås genom att fokusera på en ny generation av högkvalificerade forskare och stöd till nya talanger från hela EU och utanför, genom att främja spridning och tillämpning av ny kunskap och nya idéer inom europeisk politik, ekonomi och samhälle, bland annat genom förbättrad kommunikation om vetenskap och utåtriktad verksamhet, genom att underlätta samarbete mellan forskningsorganisationer, och genom en uttalat strukturerad inverkan på det europeiska forskningsområdet, med stöd för en öppen arbetsmarknad och fastställande av standarder för utbildning av hög kvalitet, attraktiva arbetsvillkor och öppen och transparent rekrytering för samtliga forskare.
Ändring 28
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 2 – led 2.2 – led 2.2.2 – stycke 1
EU behöver en stark, motståndskraftig och kreativ bas för humankapital, med den rätta kombinationen av kompetenser för att matcha framtida behov på arbetsmarknaden, för att förnya och omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för ekonomiska och sociala fördelar. Detta kan uppnås genom utbildning av forskare för att ytterligare utveckla deras centrala forskningskompetens och stärka deras överförbara färdigheter, såsom kreativitet och entreprenörsanda. Detta kommer att göra det möjligt för dem att möta aktuella och framtida utmaningar och förbättra sina karriärmöjligheter och innovationspotential.
EU behöver en stark, motståndskraftig och kreativ bas för humankapital, med den rätta kombinationen av kompetenser för att matcha framtida behov på arbetsmarknaden, för att förnya och omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för vetenskapliga, ekonomiska och sociala fördelar. Detta kan uppnås genom utbildning av forskare för att ytterligare utveckla deras centrala forskningskompetens och stärka deras överförbara färdigheter, såsom kreativitet och entreprenörsanda inbegripet kunskap om de fördelar som standarderna medför när det gäller att marknadsföra nya produkter och tjänster. Detta kommer att göra det möjligt för dem att möta aktuella och framtida utmaningar och förbättra sina karriärmöjligheter och innovationspotential. Detta kan när så är lämpligt uppnås tillsammans med EIT:s utbildningsverksamheter.
Ändring 29
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 2 – led 2.2 – led 2.2.3
2.2.3.  Förstärkning av humankapitalet och kompetensutveckling inom hela det europeiska forskningsområdet
2.2.3.  Förstärkning av mänskliga resurser och kompetensutveckling inom hela det europeiska forskningsområdet
I syfte att främja spetskompetens, främja samarbete mellan forskningsverksamma organisationer och skapa en positiv strukturerande effekt, måste utbildning av hög kvalitet, goda arbetsvillkor och effektiv karriärutveckling för forskare bli mer allmänt spritt över hela det europeiska forskningsområdet. Detta kommer att bidra till att modernisera och stärka forskning- och utbildningsprogram och system samt öka institutionernas globala attraktionskraft.
I syfte att främja spetskompetens, främja samarbete mellan forskningsverksamma organisationer och skapa en positiv strukturerande effekt, måste utbildning av hög kvalitet, goda arbetsvillkor och effektiv karriärutveckling för forskare bli mer allmänt spritt över hela det europeiska forskningsområdet. Detta kommer att bidra till att modernisera och stärka forskning- och utbildningsprogram och system samt öka institutionernas globala attraktionskraft, i samarbete med andra delar av Horisont Europa.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Utbildningsprogram för att främja kompetens och sprida bästa praxis mellan institutioner och system för forskning och innovation.
–  Utbildningsprogram för att främja kompetens och sprida bästa praxis mellan institutioner och system för forskning och innovation.
–  Samarbete, produktion och spridning av kunskap inom EU och med tredjeländer.
–  Samarbete, produktion och spridning av kunskap inom EU och med tredjeländer.
Ändring 30
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 2 – led 2.2 – led 2.2.5
2.2.5.  Främja offentlig uppsökande verksamhet
2.2.5.  Främja offentlig uppsökande verksamhet
Medvetenheten om programmets verksamhet och allmänhetens erkännande av forskare behöver förbättras både i och utanför EU, för att öka den globala profilen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och för att utveckla en bättre förståelse för forskningsarbetets inverkan på medborgarnas dagliga liv, och uppmuntra ungdomar att slå in på forskarbanan. Detta kan uppnås genom bättre spridning, utnyttjande och spridning av kunskap och praxis.
Medvetenheten om programmets verksamhet och allmänhetens erkännande av forskare behöver förbättras både i och utanför EU, för att öka den globala profilen för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och för att utveckla en bättre förståelse för forskningsarbetets inverkan på medborgarnas dagliga liv, och uppmuntra ungdomar, i synnerhet kvinnor, att slå in på forskarbanan. Detta kan uppnås genom bättre spridning, utnyttjande och spridning av kunskap och praxis.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Offentliga utåtriktade initiativ för att främja intresset för forskarkarriärer, särskilt bland unga människor.
–  Offentliga utåtriktade initiativ för att främja intresset för forskarkarriärer, särskilt bland unga människor.
–  Åtgärder för att höja den globala profilen, synligheten och medvetenheten om Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.
–  Åtgärder för att höja den globala profilen, synligheten och medvetenheten om Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna.
–  Spridning och sammanförande av kunskap genom projektöverskridande samarbete och andra nätverk, t.ex. alumniprogram.
–  Spridning och sammanförande av kunskap genom projektöverskridande samarbete och andra nätverk, t.ex. alumniprogram och nationella kontaktpunkter.
Ändring 31
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 3 – led 3.1
3.1.  Bakgrund
3.1.  Bakgrund
De senaste forskningsinfrastrukturerna tillhandahåller viktiga tjänster till forsknings- och innovationsgrupper, vilket spelar en viktig roll för att vidga kunskapsgränserna. Stöd till forskningsinfrastrukturer på EU-nivå bidrar till att mildra vad som i många fall är splittrade nationella forskningsinfrastrukturer och fickor av spetskompetens, liksom att ta itu med den låga spridningen av kunskap mellan olika inriktningar.
De senaste forskningsinfrastrukturerna tillhandahåller viktiga tjänster till forsknings- och innovationsgrupper, vilket spelar en viktig roll för att vidga kunskapsgränserna. Stöd till alla typer av forskningsinfrastrukturer, inklusive små och medelstora sådana och sådana som finansieras genom Eruf, på EU-nivå bidrar till att mildra vad som i många fall är splittrade nationella och regionala forskningsinfrastrukturer, genom att komplettera och uppgradera fickor av spetskompetens, liksom att öka spridningen av kunskap mellan olika inriktningar.
Det övergripande målet är att förse Europa med hållbara forskningsinfrastrukturer av världsklass som är öppna och åtkomliga för alla forskare i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja deras potential för vetenskaplig utveckling och innovation. De viktigaste målen är att minska fragmenteringen av ekosystem för forskning och innovation, undvika dubbelarbete samt bättre samordna utvecklingen och användningen av infrastrukturer för forskning. Det är mycket viktigt att stödja öppen tillgång till infrastrukturer för alla europeiska forskare samt genom det europeiska öppna forskningsmolnet, ökad tillgång till digitala forskningsresurser, särskilt för att ta itu med den nuvarande icke-optimala användningen av öppna data i vetenskap och praxis. Samtidigt måste EU måste ta itu med den snabbt växande globala konkurrensen om talanger, genom att locka till sig forskare från tredje land för att arbeta med europeiska forskningsinfrastrukturer i världsklass. Att öka den europeiska industrins konkurrenskraft är också ett viktigt mål, för att stödja viktig teknik och viktiga tjänster som är relevanta för forskningsinfrastruktur och dess användare, och därmed förbättra villkoren för tillhandahållandet av innovativa lösningar.
Det övergripande målet är att förse Europa med hållbara forskningsinfrastrukturer av världsklass som är öppna och åtkomliga för alla forskare och innovatörer i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja deras potential för vetenskaplig utveckling och innovation. De viktigaste målen är att minska fragmenteringen av ekosystem för forskning och innovation, säkerställa kontinuerlig modernisering, undvika dubbelarbete samt bättre samordna utvecklingen, användningen och tillgängligheten med avseende på infrastrukturer för forskning.
Det är även mycket viktigt att stödja öppen tillgång till infrastrukturer för alla europeiska forskare samt genom det europeiska öppna forskningsmolnet, ökad tillgång till digitala forskningsresurser, särskilt för att ta itu med den nuvarande icke-optimala användningen av öppna data i vetenskap och praxis. Samtidigt måste EU måste ta itu med den snabbt växande globala konkurrensen om talanger, genom att locka till sig forskare från tredje land för att arbeta med europeiska forskningsinfrastrukturer i världsklass. Att öka den europeiska industrins konkurrenskraft är också ett viktigt mål, för att stödja viktig teknik och viktiga tjänster som är relevanta för forskningsinfrastruktur och dess användare, och därmed förbättra villkoren för tillhandahållandet och användningen av innovativa lösningar.
Tidigare ramprogram har i hög grad bidragit till en mer effektiv och ändamålsenlig användning av nationella infrastrukturer och har tillsammans med Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) utvecklat en konsekvent och strategiskt anpassad metod för politiskt beslutsfattande om alleuropeisk forskningsinfrastruktur. Detta strategiska tillvägagångssätt har medfört tydliga fördelar, bland annat genom minskat dubbelarbete och mer effektiv resursanvändning, samt standardisering av processer och förfaranden.
Tidigare ramprogram har i hög grad bidragit till en mer effektiv och ändamålsenlig användning av nationella infrastrukturer och till att avlägsna hinder för transnationellt tillträde, och har tillsammans med Europeiska strategiska forumet för forskningsinfrastruktur (Esfri) utvecklat en konsekvent och strategiskt anpassad metod för politiskt beslutsfattande om alleuropeisk forskningsinfrastruktur. Detta strategiska tillvägagångssätt har medfört tydliga fördelar, bland annat genom minskat dubbelarbete och mer effektiv resursanvändning, samt standardisering och harmonisering av processer och förfaranden. En förstärkning och öppning av befintliga forsknings- och utvecklingsnätverk med spetskompetens liksom skapande av nya sådana i förekommande fall, kommer också att prioriteras enligt denna rubrik.
EU-stödd verksamhet kommer att tillhandahålla mervärde genom: konsolidering och optimering av befintliga forskningsinfrastrukturer vid sidan av ansträngningar för att ta fram nya infrastrukturer, inrättande av europeiska öppna forskningsmolnet som anpassningsbar och hållbar miljö för datadriven forskning, sammanlänkning av nationella och regionala forsknings- och utbildningsnätverk, stärka och säkerställa nätinfrastruktur av hög kapacitet för massiva datavolymer och tillgång till digitala resurser över gränserna och domängränser, övervinna hinder mellan de bästa forskarlagen och de bästa infrastrukturtjänsterna i EU, främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastrukturer som fokuserar på teknikutveckling och gemensam innovation, liksom industrins ökade användning av forskningsinfrastrukturer.
EU-stödd verksamhet kommer att tillhandahålla mervärde genom: konsolidering och optimering av befintliga forskningsinfrastrukturer, inklusive e-infrastrukturer, vid sidan av ansträngningar för att ta fram nya infrastrukturer, inrättande av europeiska öppna forskningsmolnet som anpassningsbar och hållbar miljö för datadriven forskning, sammanlänkning av nationella och regionala forsknings- och utbildningsnätverk, stärka och säkerställa nätinfrastruktur av hög kapacitet för massiva datavolymer och tillgång till digitala resurser över gränserna och domängränser, övervinna hinder mellan de bästa forskarlagen och de bästa infrastrukturtjänsterna i EU, främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastrukturer som fokuserar på teknikutveckling och gemensam innovation, liksom industrins ökade användning av forskningsinfrastrukturer.
Den internationella dimensionen av EU:s forskningsinfrastrukturer måste förstärkas, för att främja starkare samarbete med internationella motparter och internationella deltagare i europeisk forskningsinfrastruktur för ömsesidig nytta.
Den internationella dimensionen av EU:s forskningsinfrastrukturer måste förstärkas, för att främja starkare samarbete, tillgång till och konnektivitet med internationella motparter och internationella deltagare i europeisk forskningsinfrastruktur för ömsesidig nytta.
Verksamheten kommer att bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande, hållbarhetsmål 7 – Överkomlig och ren energi, hållbarhetsmål 9 – Industriell innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.
Verksamheten kommer att bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande, hållbarhetsmål 7 – Överkomlig och ren energi, hållbarhetsmål 9 – Industriell innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.
Ändring 32
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 3 – led 3.2 – led 3.2.1
3.2.1.  Konsolidera miljön för europeiska forskningsinfrastrukturer
3.2.1.  Konsolidera miljön för europeiska forskningsinfrastrukturer
Inrättandet, driften och den långsiktiga hållbarheten av forskningsinfrastruktur som identifierats av Esfri är viktiga för att EU ska kunna säkerställa en ledande ställning inom spetsforskning, skapande och användning av kunskap och industriell konkurrenskraft.
Inrättandet, driften och den långsiktiga hållbarheten av forskningsinfrastruktur inklusive sådan som identifierats av Esfri, liksom för att maximera deras deltagande i Horisont Europas spetskompetensprojekt, är viktiga för att EU ska kunna säkerställa en ledande ställning inom spetsforskning, skapande och användning av kunskap och industriell konkurrenskraft.
Det europeiska öppna forskningsmolnet bör bli en effektiv och heltäckande distributionskanal för forskningsinfrastrukturtjänster, och bör förse Europas forskarsamfund med nästa generation av datatjänster för lagring, bearbetning (t.ex. analys, simulering, visualiseringstjänster) och delning av vetenskapliga stordata. Det europeiska öppna forskningsmolnet bör också ge forskarna i Europa och högpresterande datorsystem i exaskala och exaskala-resurser inom ramen för den europeiska datainfrastrukturen13 tillgång till merparten av de data som genereras och samlas in av forskningsinfrastrukturer.
Det europeiska öppna forskningsmolnet bör bli en effektiv och heltäckande distributionskanal för forskningsinfrastrukturtjänster, och bör låta Europas forskarsamfund utveckla nästa generation av datatjänster för lagring, bearbetning (t.ex. analys, simulering, visualiseringstjänster) och delning av vetenskapliga stordata. Det europeiska öppna forskningsmolnet bör också ge forskarna i Europa tjänster som uppmuntrar lagring och behandling av merparten av de data som genereras och samlas in av forskare i och utanför forskningsinfrastrukturer och bör ge tillgång till högpresterande datorsystem i exaskala och exaskala-resurser inom ramen för den europeiska datainfrastrukturen 13.
Det alleuropeiska forsknings- och utbildningsnätverket kommer att sammanföra och möjliggöra fjärråtkomst till forskningsinfrastruktur och forskningsresurser, genom att skapa förbindelser mellan universitet, forskningsinstitut och forsknings- och innovationsgrupper på EU-nivå samt internationella förbindelser till andra partnernätverk i hela världen.
Det alleuropeiska forsknings- och utbildningsnätverket kommer att sammanföra och möjliggöra fjärråtkomst till forskningsinfrastruktur och forskningsresurser, genom att skapa förbindelser mellan universitet, forskningsinstitut och forsknings- och innovationsgrupper på EU-nivå samt internationella förbindelser till andra partnernätverk i hela världen.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Bidra till de alleuropeiska forskningsinfrastrukturernas livscykel genom utformning av nya forskningsinfrastrukturer, deras förberedande och genomförandefaser, deras inledande drift i komplementaritet med övriga finansieringskällor, liksom konsolidering och optimering av ekosystemet för forskningsinfrastruktur genom övervakning av Esfris riktmärken och underlättande av serviceavtal, utveckling, sammanslagning eller avveckling av alleuropeiska forskningsinfrastrukturer.
–  Bidra till de alleuropeiska forskningsinfrastrukturernas livscykel genom utformning av nya forskningsinfrastrukturer, deras förberedande och genomförandefaser, deras inledande drift i komplementaritet med övriga finansieringskällor, liksom konsolidering och optimering av ekosystemet för forskningsinfrastruktur genom övervakning av Esfris riktmärken och underlättande av serviceavtal, utveckling, sammanslagning eller avveckling av alleuropeiska forskningsinfrastrukturer.
–  Bidra till det europeiska öppna forskningsmolnet, inbegripet: åtkomstkanalens anpasslighet och hållbarhet, effektiv samling av europeiska, nationella, regionala och institutionella resurser, dess tekniska och politiska utveckling för att hantera nya forskningsbehov och krav (t.ex. användning av känsliga dataserier, inbyggt integritetsskydd), kompatibla data och efterlevnad av FAIR-principerna, samt en bredare användarbas.
–  Bidra till det europeiska öppna forskningsmolnet, inbegripet: åtkomstkanalens anpasslighet och hållbarhet, effektiv samling av europeiska, nationella, regionala och institutionella resurser, dess tekniska och politiska utveckling för att hantera nya forskningsbehov och krav (t.ex. användning av känsliga dataserier, inbyggt integritetsskydd), kompatibla data och efterlevnad av FAIR-principerna, samt en bredare användarbas.
–  Bidra till det alleuropeiska forsknings- och utbildningsnätverk som ligger till grund för det europeiska öppna forskningsmolnet och elektroniskt datautbyte, samt för HPC/molnbaserade datatjänster i en miljö som kan hantera mycket stora datamängder och processer.
–  Bidra till det alleuropeiska forsknings- och utbildningsnätverk som ligger till grund för det europeiska öppna forskningsmolnet och elektroniskt datautbyte, samt för HPC/molnbaserade datatjänster i en miljö som kan hantera mycket stora datamängder och processer.
__________________
__________________
13 Den europeiska datainfrastrukturen kommer att stödja det europeiska öppna forskningsmolnet genom att tillhandahålla högpresterande datorsystem i världsklass, höghastighetsuppkoppling och ledande data- och mjukvarutjänster.
13 Den europeiska datainfrastrukturen kommer att stödja det europeiska öppna forskningsmolnet genom att tillhandahålla högpresterande datorsystem i världsklass, höghastighetsuppkoppling och ledande data- och mjukvarutjänster.
Ändring 33
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare I – led 3 – led 3.2 – led 3.2.2
3.2.2.  Integrering, öppnande och sammanlänkning av forskningsinfrastrukturer
3.2.2.  Integrering, öppnande och sammanlänkning av forskningsinfrastrukturer
Forskningsmiljön kommer att förstärkas avsevärt genom att öppenhet säkerställs för viktiga internationella, nationella och regionala infrastrukturer för alla europeiska forskare och genom att tjänsterna integreras när så är nödvändigt för att harmonisera villkoren för tillgång, förbättra och utvidga tillhandahållandet av tjänster och uppmuntra gemensam utveckling av högteknologiska komponenter och avancerade tjänster genom innovation.
Forskningsmiljön kommer att förstärkas avsevärt genom att öppenhet säkerställs för viktiga internationella, nationella och regionala infrastrukturer för alla europeiska forskare och innovatörer och genom att tjänsterna integreras när så är nödvändigt för att harmonisera villkoren för tillgång, förbättra och utvidga tillhandahållandet av tjänster och uppmuntra gemensam utveckling av högteknologiska komponenter och avancerade tjänster genom innovation.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Nätverk som sammanför nationella och regionala finansiärer av forskningsinfrastruktur för samfinansiering av gränsöverskridande tillgång för forskare.
–  Nätverk som sammanför nationella och regionala finansiärer av forskningsinfrastruktur för samfinansiering av gränsöverskridande tillgång för forskare.
–  Nätverk av EU-omfattande, nationella och regionala forskningsinfrastrukturer som antar globala utmaningar för tillhandahållande av tillgång för forskare, liksom harmonisering och förbättring av infrastrukturens tjänster.
–  Nätverk av Europaomfattande, nationella och regionala forskningsinfrastrukturer, inbegripet små och medelstora sådana, för tillhandahållande av tillgång för forskare, liksom harmonisering och förbättring av infrastrukturens tjänster.
–  Integrerade nätverk av forskningsinfrastrukturer för utveckling och genomförande av en gemensam strategi/färdplan för teknisk utveckling som krävs för att förbättra deras tjänster genom partnerskap med näringslivet; liksom högteknologiska komponenter på områden som vetenskapliga instrument, samt för att främja industriell användning av forskningsinfrastrukturer, t.ex. som experimentella testanläggningar.
–  Integrerade nätverk av forskningsinfrastrukturer för utveckling och genomförande av en gemensam strategi/färdplan för teknisk utveckling som krävs för att förbättra deras tjänster genom partnerskap med näringslivet; liksom högteknologiska komponenter på områden som vetenskapliga instrument, samt för att främja industriell användning av forskningsinfrastrukturer, t.ex. som experimentella testanläggningar.
Ändring 34
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II
ANDRA PELAREN GLOBALA UTMANINGAR OCH INDUSTRIELL KONKURRENSKRAFT
ANDRA PELAREN GLOBALA UTMANINGAR OCH EUROPEISK INDUSTRIELL KONKURRENSKRAFT
Många av de utmaningar som EU står inför är även globala utmaningar. Problemens storlek och komplexitet är omfattande och måste åtföljas av lämpliga medel, resurser och ansträngningar för att hitta lösningar. Det är just på dessa områden som EU måste agera samfällt, genom smarta, flexibla och gemensamma lösningar för våra medborgares välfärd.
I en sammanlänkad värld är många av de utmaningar som EU står inför även globala. Problemens storlek och komplexitet är omfattande och måste åtföljas av lämpliga finansiella och mänskliga resurser och ansträngningar för att hitta lösningar. Det är just på dessa områden som EU måste agera samfällt, genom smarta, flexibla och gemensamma lösningar för våra medborgares välfärd.
Större effekter kan uppnås genom att åtgärder anpassas till andra länder och regioner i världen inom ett unikt internationellt samarbete i linje med målen för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris. På grundval av ömsesidig nytta kommer partner från hela världen att inbjudas att ansluta sig till EU:s insatser som en del av initiativen för forskning och innovation för hållbarhet.
Större effekter kan uppnås genom att åtgärder anpassas till andra länder och regioner i världen inom ett unikt internationellt samarbete enligt målen för hållbar utveckling och klimatavtalet från Paris. På grundval av ömsesidig nytta kommer partner från hela världen att inbjudas att ansluta sig till EU:s insatser som en del av initiativen för forskning och innovation för hållbarhet.
Forskning och innovation är viktiga drivkrafter för hållbar ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig industri, och de kommer att bidra till att man finner lösningar på dagens problem i syfte att så snart som möjligt vända den negativa och farliga trend som för närvarande kopplar samman ekonomisk utveckling, utnyttjande av naturresurser och sociala frågor och omvandla den till nya affärsmöjligheter.
Forskning och innovation är viktiga drivkrafter för hållbar utveckling, inbegripet tillväxt och en konkurrenskraftig industri, och de kommer att bidra till att man finner lösningar på dagens problem i syfte att så snart som möjligt vända den negativa och farliga trend som för närvarande kopplar samman ekonomisk utveckling, utnyttjande av naturresurser och sociala frågor och omvandla den till jobb och nya affärsmöjligheter samt ekonomisk, social och miljömässig utveckling.
EU kommer att gynnas som användare och producent av teknik och industrier som visar hur moderna industrialiserade, hållbara, inkluderande, öppna och demokratiska samhällen och ekonomier kan fungera och utvecklas. Det växande antalet exempel som samtidigt är ekonomiska, miljömässiga och sociala i en framtida hållbar industriell ekonomi ska främjas och stärkas, vare sig det gäller: hälsa och välbefinnande, motståndskraftiga, inkluderande och säkra samhällen; eller tillgänglig ren energi och mobilitet; eller en digital ekonomi och ett digitalt samhälle; eller en tvärvetenskaplig och kreativ industri; eller rymd-, havs- eller landbaserade lösningar; eller livsmedels- eller näringslösningar, hållbar användning av naturresurser, klimatskydd och anpassning, vilka alla skapar välstånd i Europa och erbjuder högkvalificerade jobb. Den industriella omvandlingen kommer att vara av avgörande betydelse.
EU kommer att gynnas som användare och producent av kunskap, teknik och industrier. EU kan visa hur moderna industrialiserade, hållbara, inkluderande, öppna och demokratiska samhällen och ekonomier kan fungera och utvecklas. Det växande antalet exempel som samtidigt är ekonomiska, miljömässiga och sociala i en framtida hållbar industriell ekonomi ska främjas och stärkas, vare sig det gäller: hälsa och välbefinnande, inkluderande och kreativa samhällen; eller säkra samhällen; eller tillgänglig ren energi och mobilitet; eller en digital ekonomi och ett digitalt samhälle; eller en tvärvetenskaplig och effektiv industri; eller rymd-, havs- eller landbaserade lösningar; eller livsmedels- eller näringslösningar, hållbar användning av naturresurser, klimatskydd och begränsning, vilka alla skapar välstånd i Europa och erbjuder högkvalificerade jobb. Den industriella omvandlingen kommer att vara av avgörande betydelse.
Forskning och innovation inom denna pelare i Horisont Europa grupperas i integrerade verksamhetskluster. I stället för att rikta sig till sektorer syftar investeringarna till systemförändringar för samhället och ekonomin längs en hållbarhetsvektor. Dessa kommer endast att uppnås om alla aktörer, privata och offentliga, tillsammans utformar och skapar forskning och innovation genom att sammanföra användare, forskare, tekniker, tillverkare, innovatörer, företag, utbildare, medborgare och organisationer från det civila samhället. Inget av de tematiska klustren är avsett för endast en uppsättning aktörer.
Forskning och innovation inom denna pelare i Horisont Europa grupperas i integrerade verksamhetskluster. I stället för att rikta sig till sektorer syftar investeringarna till systemförändringar för samhället och ekonomin längs en delaktighets- och hållbarhetsvektor. Dessa kommer endast att uppnås om alla aktörer, privata och offentliga, tillsammans utformar och skapar forskning och innovation genom att sammanföra användare, vetenskapsmän, forskare, tekniker, formgivare, tillverkare, innovatörer, företag, utbildare, medborgare och organisationer från det civila samhället. Inget av de tematiska klustren är avsett för endast en uppsättning aktörer.
Klustren kommer att stödja kunskapsuppbyggnad i alla dess utvecklingsstadier, inklusive forskningsverksamhet i ett tidigt skede, som kompletteras genom övergripande stöd till ambitiösa, långsiktiga och storskaliga forskningsinitiativ som är riktade mot framtida och nya tekniker (flaggskeppsåtgärder inom FET) som inleddes inom ramen för det föregående ramprogrammet: projekten om den mänskliga hjärnan och grafen, kvantprojektet och projektet om framtida batteritekniker.
Klustren kommer att utveckla och tillämpa digital och viktig möjliggörande och ny teknik inom ramen för en gemensam strategi för att främja EU:s industriella ledarskap. Där så är lämpligt kommer EU:s rymdbaserade data och tjänster att användas.
Klustren kommer också att utveckla och tillämpa digital och viktig möjliggörande och framtida ny teknik inom ramen för en gemensam strategi för att främja EU:s industriella ledarskap. Där så är lämpligt kommer EU:s rymdbaserade data och tjänster att användas.
Det kommer att finnas stöd för att överföra teknik från laboratorier till marknaden och att utveckla tillämpningar, inbegripet pilotlinjer och demonstratorer, åtgärder för att stimulera marknadsspridning och för att öka den privata sektorns engagemang. Synergieffekterna med andra program kommer att maximeras.
Det kommer att finnas stöd för att överföra teknik från laboratorier till marknaden och att utveckla tillämpningar, inbegripet pilotlinjer och demonstratorer, åtgärder för att stimulera marknadsspridning och för att öka den privata sektorns engagemang. Synergieffekterna med andra delar av Horisont Europa, särskilt Europeiska institutet för innovation och teknik, liksom med andra program kommer att maximeras.
Klustren kommer att främja ett snabbt införande av pionjärinnovation i EU genom ett brett spektrum av verksamheter, inklusive kommunikation, spridning och utnyttjande av resultaten, standardisering samt stöd till icke-teknisk innovation och innovativa mekanismer för tillhandahållande, hjälp att skapa innovationsvänliga samhällsförhållanden, regleringsförhållanden och marknadsförhållanden såsom innovationsavtal. Leveranskedjor av nyskapande lösningar från forskning och innovationsåtgärder kommer att fastställas och riktas till offentliga och privata investerare samt andra relevanta EU-program och nationella program.
Klustren kommer att främja ett snabbt införande av pionjärinnovation i EU, samtidigt som man studerar dess inverkan på samhället, genom ett brett spektrum av verksamheter, inklusive kommunikation, spridning och utnyttjande av resultaten, standardisering samt stöd till icke-teknisk innovation och innovativa mekanismer för tillhandahållande, hjälp att skapa innovationsvänliga samhällsförhållanden, regleringsförhållanden och marknadsförhållanden såsom innovationsavtal. Leveranskedjor av nyskapande lösningar från forskning och innovationsåtgärder kommer att fastställas och riktas mot att stimulera offentliga och privata investerare samt andra relevanta EU-program och nationella program.
Särskild uppmärksamhet ska ges till att stödja små och medelstora företag genom den andra pelaren i gemensamma delar via ett särskilt bidragsbaserat instrument för små och medelstora företag med en enda stödmottagare. Alla kluster ska anslå ett lämpligt belopp till instrumentet för små och medelstora företag, som kommer att vara helt bottom-up-baserat, med fortlöpande öppna inbjudningar och ett antal slutdatum, som särskilt ska vara avsett för inkrementell innovation. Det kommer bara att vara möjligt för små och medelstora företag att ansöka om finansiering, inklusive via samarbeten eller underleverantörskontrakt. Projektet måste ha en tydlig europeisk dimension och bidra till det europeiska mervärdet.
Stöd via instrumentet för små och medelstora företag kommer att ges i tre faser, baserat på modellen för Horisont Europa:
–   Fas 1: Koncept och genomförbarhetsbedömning:
Små och medelstora företag kommer att få stöd till att undersöka om en ny idé är vetenskapligt och tekniskt genomförbar och om den har kommersiell potential (konceptprovning) i syfte att utveckla ett innovationsprojekt. Ett positivt resultat av denna bedömning, vid vilken stor vikt kommer att läggas på kopplingen mellan projektets ämne och potentiella användares/köpares behov, kommer att ge möjlighet till finansiering under en eller flera av de följande faserna.
–   Fas 2: Forskning och utveckling, demonstration och marknadsintroduktion:
Med vederbörlig hänsyn till begreppet innovationskuponger kommer forskning och utveckling att stödjas med särskild inriktning på demonstrationsverksamhet (provning, prototyp, utvidgningsstudier, konstruktion, nyskapande försöksverksamhet, produkter och tjänster, validering, resultatkontroll osv.) samt marknadsintroduktion som främjar slutanvändares eller potentiella kunders deltagande. Innovationskuponger kommer att främja unga entreprenörers deltagande.
–   Fas 3: Kommersialisering
Denna fas kommer inte att erbjuda någon annan direktfinansiering än stödverksamhet, men har som målsättning att underlätta tillgången till privat kapital och nyskapande miljöer. Kopplingar till EIC och InvestEU kommer att planeras. Små och medelstora företag kommer också att dra nytta av nätverksbildning, utbildning, coachning och rådgivning. Dessutom kommer denna fas att ansluta till åtgärder som främjar förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa lösningar.
Ändring 35
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.1
1.1.  Bakgrund
1.1.  Bakgrund
EU:s pelare för sociala rättigheter slår fast att var och en har rätt att i rätt tid få överkomlig, förebyggande vård och medicinsk behandling av god kvalitet. Detta understryker EU:s engagemang för FN:s mål för hållbar utveckling som efterlyser allmän hälso- och sjukvård för alla i alla åldrar senast 2030, vilket inte ska lämna någon på efterkälken, samt undanröja dödsfall som kan förhindras.
EU:s pelare för sociala rättigheter slår fast att var och en har rätt att i rätt tid få överkomlig, förebyggande vård och medicinsk behandling av god kvalitet. Detta understryker EU:s engagemang för FN:s mål för hållbar utveckling som efterlyser allmän hälso- och sjukvård för alla i alla åldrar senast 2030, vilket inte ska lämna någon på efterkälken, samt undanröja dödsfall som kan förhindras.
En frisk befolkning är av avgörande betydelse för ett stabilt, hållbart och inkluderande samhälle och förbättrad hälsa är avgörande för att minska fattigdomen, främja sociala framsteg och välstånd och öka den ekonomiska tillväxten. Enligt OECD är en tioprocentig ökning av medellivslängden också kopplad till en ökning av den ekonomiska tillväxten med 0,3–0,4 % per år. Den förväntade livslängden i EU har ökat med tolv år sedan måttet inrättades, som ett resultat av enorma förbättringar av befolkningens livskvalitet, utbildning och hälso- och sjukvård. Under 2015 var den totala förväntade livslängden vid födseln 80,6 år i EU, jämfört med 71,4 år i världen totalt. Under de senaste åren har den ökat inom EU, med i genomsnitt tre månader per år.
En frisk befolkning är av avgörande betydelse för ett stabilt, hållbart och inkluderande samhälle och förbättrad hälsa är avgörande för att minska fattigdomen, främja sociala framsteg och välstånd och öka den ekonomiska tillväxten. Enligt OECD är en tioprocentig ökning av medellivslängden också kopplad till en ökning av den ekonomiska tillväxten med 0,3–0,4 % per år. Den förväntade livslängden i EU har ökat med tolv år sedan måttet inrättades, som ett resultat av enorma förbättringar av befolkningens livskvalitet, inklusive utbildning och hälsa. Under 2015 var den totala förväntade livslängden vid födseln 80,6 år i EU, jämfört med 71,4 år i världen totalt. Under de senaste åren har den ökat inom EU, med i genomsnitt tre månader per år.
Hälsorelaterad forskning och innovationsrelaterad innovation har spelat en viktig roll för att uppnå detta mål, men också för att förbättra produktiviteten och kvaliteten i hälso- och sjukvårdsindustrin. EU står dock fortfarande inför nya, framväxande eller ihållande utmaningar som hotar dess medborgare och folkhälsan, hållbarheten hos hälso- och sjukvården och de sociala trygghetssystemen, samt konkurrenskraften inom vård och omsorg. De största hälsoutmaningarna i EU omfattar avsaknad av effektivt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, ökning av icke-överförbara sjukdomar, ökning av antimikrobiella resistensmekanismer och infektionsepidemier, ökade miljöföroreningar, ihållande ojämlikheter i hälsa mellan och inom länder vilket särskilt drabbar människor som är missgynnade eller sårbara, upptäckt, förståelse, kontroll, förebyggande och utjämning av hälsorisker i en social, urban och naturlig miljö i snabb förändring, ökade kostnader för europeiska sjukvårdssystem och det stegvisa införandet av personligt anpassad sjukvård samt digitalisering av hälso- och sjukvård, och ett ökat tryck på den europeiska hälso- och sjukvårdsindustrins konkurrenskraft och innovationsförmåga jämfört med nya globala aktörer.
Hälsorelaterad forskning och innovation har spelat en viktig roll för att uppnå detta mål, men också för att förbättra produktiviteten och kvaliteten i hälso- och sjukvårdsindustrin liksom för att skapa en kunskapsbas för hälsosammare människor och för bättre patientvård. Hälsorelaterad forskning har unika kännetecken, eftersom den skapar kopplingar till och samverkar på nära håll med innovation, patientvård och folkhälsa, och verkar i en tvärvetenskaplig miljö med komplexa bestämmelser.
EU står dock fortfarande inför nya, framväxande eller ihållande utmaningar som hotar dess medborgare och folkhälsan, hållbarheten hos hälso- och sjukvården och de sociala trygghetssystemen, samt konkurrenskraften inom vård och omsorg. De största hälsoutmaningarna i EU omfattar de ökade cancerfallen, avsaknad av effektivt främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, ökning av icke-överförbara sjukdomar, ökning av antimikrobiella resistensmekanismer och infektionsepidemier, ökade miljöföroreningar, ihållande ojämlikheter i hälsa mellan och inom länder vilket särskilt drabbar människor som är missgynnade eller sårbara, tidig upptäckt, förståelse, kontroll, förebyggande och utjämning av hälsorisker i en social, urban och naturlig miljö i snabb förändring, en ökning av antalet friska levnadsår, höga priser för en del innovativa hälsoverktyg och hälsotekniker för slutanvändare, ökade kostnader för europeiska sjukvårdssystem och det stegvisa införandet av precisionssjukvård, inklusive relevant forskning samt digitalisering av hälso- och sjukvård, och ett ökat tryck på den europeiska hälso- och sjukvårdsindustrins konkurrenskraft och innovationsförmåga jämfört med nya globala aktörer.
Digitala hälsolösningar har skapat många möjligheter att lösa problemen med omsorgstjänster och att åtgärda andra framväxande problem med ett åldrande samhälle. Utmaningarna inbegriper även att fullt ut dra fördel av det gradvisa införandet av de möjligheter som digitaliseringen i hälso- och sjukvården medför utan att äventyra rätten till integritet och uppgiftsskydd. Digitala tjänster och programvara har utvecklats för att diagnostisera, behandla och underlätta patienternas egen sjukdomshantering, inklusive kroniska sjukdomar. Digital teknik används alltmer i medicinsk utbildning och vidareutbildning och för patienter och andra hälso- och sjukvårdskonsumenter för att få åtkomst till, dela och skapa hälsorelaterad information.
Dessa utmaningar är komplexa, sammankopplade och globala till sin natur och kräver tvärvetenskapliga, sektorsövergripande och gränsöverskridande samarbeten. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att bygga upp nära kopplingar mellan upptäckt, klinisk, epidemiologisk, miljömässig och socioekonomisk forskning och regulatorisk vetenskap. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att utnyttja den samlade kunskapen inom den akademiska världen och näringslivet och främja samarbete med hälso- och sjukvården, patienter, beslutsfattare och medborgare i syfte att utnyttja offentliga medel och säkerställa spridningen av resultat i klinisk praxis samt i hälso- och sjukvårdssystemen. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att främja det strategiska samarbetet på EU-nivå och internationell nivå för att sammanföra expertis, kapacitet och resurser som behövs för att skapa stordriftsfördelar, bredd och snabbhet samt dela med sig av den förväntade nyttan och de ekonomiska riskerna.
Dagens utmaningar är komplexa, sammankopplade och globala till sin natur och kräver tvärvetenskapliga, sektorsövergripande, omvandlande och gränsöverskridande samarbeten, inklusive med låg- och medelinkomstländer. Forskning och innovation kommer att bygga upp nära kopplingar mellan klinisk, epidemiologisk, etisk, miljömässig och socioekonomisk forskning och regulatorisk vetenskap. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att utnyttja den samlade kunskapen inom den akademiska världen och näringslivet och främja samarbete med hälso- och sjukvården, patienter, beslutsfattare, organisationer från det civila samhället och medborgare i syfte att utnyttja offentliga medel och säkerställa spridningen av resultat i klinisk praxis samt i hälso- och sjukvårdssystemen. Forsknings- och innovationsverksamheten kommer att främja det strategiska samarbetet på EU-nivå och internationell nivå för att sammanföra expertis, kapacitet och resurser som behövs för att skapa stordriftsfördelar, bredd och snabbhet samt dela med sig av den förväntade nyttan och de ekonomiska riskerna. Studier och forskning inom ramen för detta kluster ska ta hänsyn till genusperspektivet och könsskillnader.
Forsknings- och innovationsverksamheten för att möta denna globala utmaning kommer att utveckla den kunskapsbas, bygga upp den forsknings- och innovationskapacitet och utveckla de lösningar som behövs för ett mer effektivt främjande av hälsa och förebyggande, behandling och botande av sjukdomar. Förbättrade hälsoresultat kommer i sin tur att leda till ökad förväntad livslängd, ett hälsosamt och aktivt liv i arbetsför ålder, och hållbarhet i hälso- och sjukvårdssystemen.
Forsknings- och innovationsverksamheten för att möta denna globala utmaning kommer att utveckla de mänskliga resurser och den kunskapsbas, bygga upp den forsknings- och innovationskapacitet och utveckla de lösningar som behövs för ett mer effektivt främjande av hälsa och förebyggande, behandling och botande av sjukdomar. Förbättrade hälsoresultat kommer i sin tur att leda till ökad förväntad livslängd, ett allmänt hälsosamt och aktivt liv i arbetsför ålder, och hållbarhet i hälso- och sjukvårdssystemen. Innovation på området snabba diagnostekniker och ny antibiotika kan förhindra utvecklingen av antimikrobiell resistens och kommer därför att främjas.
Att ta itu med viktiga utmaningar på hälsoområdet kommer att bidra till EU:s politiska mål och strategier, i synnerhet till EU:s pelare för sociala rättigheter, den digitala inre marknaden och EU:s direktiv om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, och genomförandet av relevanta delar av EU:s regelverk. Systemet kommer också att stödja EU:s engagemang för FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling och inom ramen för andra FN-organ och internationella initiativ, inbegripet Världshälsoorganisationens globala strategier och handlingsplaner.
Att ta itu med viktiga utmaningar på hälsoområdet kommer att bidra till EU:s politiska mål och strategier, i synnerhet till EU:s pelare för sociala rättigheter, den digitala inre marknaden och EU:s direktiv om gränsöverskridande hälso- och sjukvård, och EU:s One Health-handlingsplan mot antimikrobiell resistens, och genomförandet av relevanta delar av EU:s regelverk. Systemet kommer också att stödja EU:s engagemang för FN:s 2030-agenda för hållbar utveckling och inom ramen för andra FN-organ och internationella initiativ, inbegripet Världshälsoorganisationens globala strategier och handlingsplaner.
En högnivågrupp kommer att stödja uppnåendet av dessa mål, nämligen styrgruppen för hälsofrågor. Den ska säkerställa samordning med andra forskningsprogram på EU-nivå och nationell nivå, liksom synergier mellan klustret ”hälsa” och andra delar av Horisont Europa, inklusive uppdrag och partnerskap. Den kommer att vara vetenskapligt ledd och omfatta alla berörda parter, med ett aktivt deltagande från samhällets, medborgarnas och patienternas sida. Dess uppgift kommer att vara att tillhandahålla styrning och råd om utveckling av arbetsprogrammet och uppdragen avseende hälsa.
Verksamheten kommer att direkt bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande och Hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder.
Verksamheten kommer att direkt bidra till olika mål för hållbar utveckling såsom: Hållbarhetsmål 3 – God hälsa och välbefinnande och Hållbarhetsmål 13 – Klimatåtgärder och indirekt till Hållbarhetsmål 1 – Utrotning av fattigdom, Hållbarhetsmål 5 – Jämställdhet mellan könen, Hållbarhetsmål 6 – rent vatten och sanitet och Hållbarhetsmål 10 – Minskad ojämlikhet.
Ändring 36
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.1
1.2.1.  Livslång hälsa
1.2.1.  Livslång hälsa
Människor i sårbara livsskeden (födelse, späd ålder, barndom, ungdom, graviditet, mogen och sen vuxen ålder), inklusive personer med funktionshinder eller skador, har särskilda behov som kräver bättre förståelse och skräddarsydda lösningar. Detta kommer att göra det möjligt att minska ojämlikhet i hälsa och förbättra hälsoresultaten till förmån för aktivt och hälsosamt åldrande under hela livet, särskilt genom en hälsosam start i livet som minskar risken för psykiska och fysiska sjukdomar senare i livet.
Människor i sårbara livsskeden (födelse, späd ålder, barndom, ungdom, graviditet, mogen och sen vuxen ålder), inklusive personer med funktionshinder, särskilda behov eller skador, har särskilda behov som kräver bättre förståelse och skräddarsydda lösningar. Detta kommer att göra det möjligt att minska ojämlikhet i hälsa och förbättra hälsoresultaten till förmån för aktivt och hälsosamt åldrande under hela livet, särskilt genom en hälsosam start i livet som minskar risken för psykiska och fysiska sjukdomar senare i livet.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Tidig utveckling och åldrandeprocessen under hela livet.
–  Åldersrelaterade sjukdomar och åldrandeprocessen under hela livet.
–  Mödrars, fäders, spädbarns och barns hälsa, samt föräldrarnas roll.
–  Mödrars, fäders, spädbarns och barns hälsa, inklusive barns och mödrars överlevnad, samt föräldrarnas roll.
–  Hälsobehov och långsiktiga effekter relaterade till hög dödlighet och långvarig sjuklighet, särskilt när det gäller barn.
–  Ungdomars hälsobehov.
–  Ungdomars hälsobehov, inklusive psykiskt välmående.
–  Hälsoeffekter av funktionshinder och skador.
–  Funktionshindrens etiologi samt hälsoeffekter av funktionshinder och skador.
–  Självständigt och aktivt liv för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning.
–  Självständigt och aktivt liv för äldre och/eller personer med funktionsnedsättning.
–  Hälsoundervisning och digital kompetens på hälsoområdet.
–  Hälsoundervisning och digital kompetens på hälsoområdet.
–  Regenerering av åldrade eller skadade organ och vävnader.
–  Angiogenes, arteriell patologi, myokardisk ischemi och hjärtats strukturella patologi samt biomarkörer och genetik i fråga om hjärt- och kärlsjukdomar.
–  Behandling av kroniska sjukdomar.
Ändringar 37, 276 och 277
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.2
1.2.2.  Miljömässiga och sociala faktorer som påverkar hälsan
1.2.2.  Miljömässiga och sociala faktorer som påverkar hälsan
Förbättrad förståelse av hälsoorsaker och riskfaktorer som bestäms av den sociala, ekonomiska och fysiska miljön i människornas dagliga liv och hälsa på arbetsplatsen, däribland digitaliseringens effekter, föroreningar, klimatförändringar och andra miljöfrågor, kommer att bidra till att kartlägga och minska risker och hot, att minska dödsfall och sjukdomar till följd av exponering för kemikalier och miljöförorening, stödja miljövänliga, sunda och motståndskraftiga och hållbara levnads- och arbetsvillkor, främja hälsosamma livsstilar och konsumtionsmönster, och utveckla ett rättvist, inkluderande och trovärdigt samhälle.
Förbättrad förståelse av hälsoorsaker och riskfaktorer som bestäms av den sociala, ekonomiska och fysiska miljön i människornas dagliga liv och hälsa på arbetsplatsen, däribland digitaliseringens effekter, föroreningar, snabb urbanisering, klimatförändringar och andra nationella och transnationella miljöfrågor, kommer att bidra till att kartlägga, förhindra och minska risker och hot, att identifiera och minska dödsfall och sjukdomar till följd av exponering för kemikalier och miljöförorening, Stödja säkra, miljövänliga, sunda och motståndskraftiga och hållbara levnads- och arbetsvillkor, främja hälsosamma livsstilar och konsumtionsmönster, och utveckla ett rättvist, inkluderande och trovärdigt samhälle.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Teknik för bedömning av risker, exponering och hälsoeffekter av kemikalier, föroreningar och andra stressfaktorer, inklusive klimatrelaterade och miljömässiga stressfaktorer och kombinerade effekter av flera stressfaktorer.
–  Säker och effektiv teknik och säkra och effektiva metoder för bedömning av risker, exponering och hälsoeffekter av kemikalier, föroreningar och andra stressfaktorer, inklusive klimatrelaterade och miljömässiga stressfaktorer och kombinerade effekter av flera stressfaktorer.
–  Miljömässiga, yrkesrelaterade, sociala och beteendemässiga faktorer som påverkar den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet för människor och deras samspel, med särskild tonvikt på sårbara och missgynnade personer.
–  Miljömässiga, inklusive den byggda miljön (utformning och konstruktion), yrkesrelaterade, ekonomiska, politiska, sociala och beteendemässiga faktorer som påverkar den fysiska och psykiska hälsan och välbefinnandet för människor och deras samspel, med särskild tonvikt på sårbara och missgynnade personer liksom människor med tillstånd som innebär funktionshinder eller annan negativ påverkan.
–  Riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation med stöd av förbättrade verktyg för ett evidensbaserat beslutsfattande, inbegripet alternativ till djurförsök.
–  Riskbedömning, riskhantering och riskkommunikation, inklusive informationsutbyte, med stöd av förbättrade verktyg för ett evidensbaserat beslutsfattande, inbegripet alternativ till djurförsök.
–  Kapacitet och infrastruktur för att samla in, dela och kombinera uppgifter om alla de faktorer som påverkar hälsan, t.ex. exponering, hälsa och sjukdomar på EU-nivå och på internationell nivå.
–  Kapacitet och infrastruktur för att samla in, dela och kombinera uppgifter om alla de faktorer som påverkar hälsan, t.ex. exponering, hälsa och sjukdomar på EU-nivå och på internationell nivå.
–  Hälsofrämjande och primära förebyggande insatser.
–  Hälsofrämjande och primära förebyggande insatser.
–   Forskning om åtgärder för planering, genomförande och övervakning av rehabilitering livet igenom.
–  Forskning om åtgärder för planering och genomförande av enskilda rehabiliteringsprogram på ett tidigt stadium för barn som drabbats av invalidiserande sjukdomar.
Ändring 38
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.3
1.2.3.  Icke överförbara och sällsynta sjukdomar
1.2.3.  Icke överförbara och sällsynta sjukdomar
Icke-överförbara sjukdomar, inbegripet sällsynta sjukdomar är ett stort hälso- och samhällsproblem och kräver mer effektiva strategier för förebyggande, behandling och vård, inbegripet personligt anpassad vård.
Icke-överförbara sjukdomar, inbegripet sällsynta sjukdomar är ett stort hälso- och samhällsproblem och kräver mer effektiva strategier för förebyggande, diagnos, behandling och vård, inbegripet precisionssjukvård.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Diagnostik för tidigare och mer korrekta diagnoser och patientanpassade behandlingar.
–  Diagnostik för tidigare och mer korrekta diagnoser och patientanpassade behandlingar i god tid.
–  Infrastruktur och förmågan att utveckla potentialen hos framsteg inom genomisk medicin till klinisk standardpraxis.
–  Förebyggande program och screeningprogram.
–  Förebyggande program och screeningprogram.
–  Integrerade lösningar för egenkontroll, främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av kroniska sjukdomar och multisjuklighet.
–  Integrerade lösningar för egenkontroll, främjande av hälsa, förebyggande av sjukdomar och hantering av kroniska sjukdomar och multisjuklighet.
–  Behandling eller botemedel, inbegripet både farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar.
–   Säkra, effektiva och tillgängliga behandlingar, botemedel eller andra medicinska strategier, inbegripet både farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar.
–  Palliativ vård.
–  Palliativ vård.
–  Gemensam forskning om molekylärbiologi, strukturell biologi och cellbiologi, experimentella behandlingar, genomik och miljömässiga orsaker till cancer hos människor.
–  Det genomiska forskningsfältet, bioinformatik, patologi och utmaningarna med anknytning till precisionsmedicin vid sällsynta sjukdomar, neurodegenerativa sjukdomar och onkologi.
–  Områden med ett stort ej tillgodosett kliniskt behov, såsom sällsynta cancerformer, inklusive barncancer.
–  Bedömning av komparativ effektivitet hos insatser och lösningar.
–  Bedömning av komparativ effektivitet hos insatser och lösningar.
–  Forskning om genomförande för att utöka vårdinsatserna och stödja deras införande i hälso- och sjukvårdssystemen.
–  Forskning om genomförande för att utöka vårdinsatserna och stödja deras införande i hälso- och sjukvårdssystemen.
Ändring 39
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.4
1.2.4.  Infektionssjukdomar
1.2.4.  Infektionssjukdomar
Att skydda människor mot gränsöverskridande hot mot hälsan är en stor utmaning för folkhälsan, vilket kräver ett effektivt internationellt samarbete på EU-nivå och global nivå. Detta kommer att omfatta förebyggande åtgärder, beredskap, tidig upptäckt, behandling och botande av infektionssjukdomar och hantering av antimikrobiell resistens, enligt en One health-modell.
Att skydda människor mot smittsamma sjukdomar och gränsöverskridande hot mot hälsan är en stor utmaning för folkhälsan, vilket kräver ett effektivt internationellt samarbete på EU-nivå och global nivå. Detta kommer att omfatta förebyggande åtgärder, beredskap, tidig upptäckt, behandling och botande av infektionssjukdomar och hantering av antimikrobiell resistens, enligt en One health-modell. Den fortsatta spridningen av antibiotikaresistenta bakterier, inklusive superbakterier, kommer på samma sätt att ha en väsentligt skadlig inverkan på ekonomin och miljön. Genom att förhindra utvecklingen och spridningen kommer också att vara en av prioriteringarna enligt denna rubrik. Världshälsoorganisationen har dessutom fastställt en förteckning över försummade sjukdomar där den privata sektorn inte investerar i forskning och innovation eftersom de kommersiella incitamenten är begränsade. Större offentliga investeringar behövs för att hantera den börda som fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar innebär.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Orsakerna bakom uppkomsten eller återuppkomsten av infektionssjukdomar och deras spridning, inbegripet överföring från djur till människor (zoonos), eller från andra delar av miljön (vatten, jord, växter, livsmedel) till människor.
–  Orsakerna bakom uppkomsten eller återuppkomsten av infektionssjukdomar och deras spridning, inbegripet överföring från djur till människor (zoonos), eller från andra delar av miljön (vatten, jord, växter, livsmedel) till människor och genomförandet av empiriska förebyggande lösningar som minimerar överföring.
–  Prognos, tidig upptäckt och övervakning av infektionssjukdomar, inklusive patogener som är resistenta mot antimikrobiella medel, vårdrelaterade infektioner och miljörelaterade faktorer.
–  Prognos, tidig upptäckt och övervakning av infektionssjukdomar, inklusive patogener som är resistenta mot antimikrobiella medel, vårdrelaterade infektioner och miljörelaterade faktorer.
–  Vacciner, diagnos, behandlingar och botemedel mot infektionssjukdomar, däribland samsjuklighet och samtidiga infektioner.
–  Lämpliga, säkra och effektiva diagnoser, medicinska tekniker, behandlingar och vacciner för förebyggande och profylax av infektionssjukdomar, däribland forskning och upptäckt av nya vacciner, avancerad immuniseringsteknik och regulatorisk vetenskap.
–  Effektiv hälso- och katastrofberedskap, katastrofinsatser och återställande åtgärder och strategier, med deltagande av lokalsamhällena.
–  Effektiv hälso- och katastrofberedskap, katastrofinsatser och återställande åtgärder och strategier, med deltagande av lokalsamhällena.
–  Hinder för genomförandet och införandet av medicinska interventioner i klinisk praxis samt inom hälso- och sjukvårdssystemet.
–  Hinder för genomförandet och införandet av medicinska interventioner i klinisk praxis samt inom hälso- och sjukvårdssystemet.
–  Gränsöverskridande aspekter av infektionssjukdomar och särskilda utmaningar i låg- och medelinkomstländer, till exempel tropiska sjukdomar.
–  Gränsöverskridande aspekter av infektionssjukdomar och särskilda utmaningar i låg- och medelinkomstländer, till exempel försummade tropiska sjukdomar, aids, tuberkulos och malaria. Utveckling av nya behandlingsmetoder för smittsamma sjukdomar för att motverka antimikrobiell resistens.
Ändring 40
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.5
1.2.5.  Verktyg, teknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvård
1.2.5.  Verktyg, teknik och digitala lösningar för hälso- och sjukvård
Hälsoteknik och hälsoverktyg är av största vikt för människors hälsa och har i hög grad bidragit till de stora förbättringar som åstadkommits i livskvalitet, hälsa och vård av människor i EU. Det är alltså en viktig strategisk utmaning att utforma, utveckla, tillhandahålla och genomföra lämpliga, tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva tekniker och verktyg för hälso- och sjukvård, med vederbörlig hänsyn tagen till behoven hos personer med funktionsnedsättning och den åldrande befolkningen. Dessa omfattar artificiell intelligens och annan digital teknik som erbjuder betydande förbättringar av befintlig vård, liksom främjandet av en konkurrenskraftig och hållbar hälsorelaterad industri som skapar högkvalificerade arbetstillfällen. Europeisk hälsorelaterad industri är en av de viktigaste ekonomiska sektorerna inom EU, och står för 3 % av EU:s BNP och 1,5 miljoner anställda.
Hälsoteknik och hälsoverktyg är av största vikt för människors hälsa och har i hög grad bidragit till de stora förbättringar som åstadkommits i livskvalitet, hälsa och vård av människor i EU. Det är alltså en viktig strategisk utmaning att utforma, utveckla, tillhandahålla och genomföra lämpliga, tillförlitliga, säkra och kostnadseffektiva tekniker och verktyg för hälso- och sjukvård, med vederbörlig hänsyn tagen till behoven hos personer med funktionsnedsättning och den åldrande befolkningen. Dessa omfattar viktiga möjliggörande tekniker, artificiell intelligens, robotteknik, stordata, kvantteknik och andra digitala verktyg och annan digital teknik som erbjuder betydande förbättringar av befintlig vård, liksom främjandet av en konkurrenskraftig och hållbar hälsorelaterad industri som skapar högkvalificerade arbetstillfällen. Europeisk hälsorelaterad industri är en av de viktigaste ekonomiska sektorerna inom EU, och står för 3 % av EU:s BNP och 1,5 miljoner anställda.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Verktyg och tillämpad teknik inom hälsosektorn och för alla relevanta medicinska behov, inbegripet funktionsnedsättning.
–  Verktyg och tillämpad teknik inom hälsosektorn, däribland produktion av medicinsk teknik, och för alla relevanta medicinska behov, inbegripet funktionsnedsättning.
–  Artificiell intelligens och robotteknik för hälsorelaterad teknik och hälsorelaterade verktyg.
–  Integrerade verktyg, tekniker och digitala lösningar för människors hälsa, inbegripet mobil hälsa och telemedicin.
–  Integrerade verktyg, tekniker och digitala lösningar för människors hälsa, inbegripet mobil hälsa och telemedicin.
–  Personanpassade, digitala hälsostrategier baserade på s.k. digitala tvillingar, korrekta datastyrda datormodeller av centrala biologiska processer i människokroppen, som möjliggör identifiering av bästa behandling för varje enskild individ, förebyggande hälsovård och underhållsåtgärder.
–  Pilotarbete, storskalig utbyggnad, optimering och innovativ upphandling av hälso- och sjukvård och teknik och verktyg i verkliga miljöer, bland annat kliniska försök och genomförandeforskning.
–  Pilotarbete, storskalig utbyggnad, optimering och innovativ upphandling av hälso- och sjukvård och teknik och verktyg i verkliga miljöer, bland annat kliniska försök och genomförandeforskning.
–  Innovativa processer och tjänster för utveckling, tillverkning och snabbt tillhandahållande av verktyg och teknik för hälso- och sjukvården
–  Innovativa processer och tjänster för utveckling, tillverkning och snabbt tillhandahållande av vårdverktyg, teknik, läkemedel och vacciner.
–  Säkerhet, effektivitet och kvalitet på verktyg och teknik för hälso- och sjukvård samt etiska och sociala effekter.
–  Säkerhet, effektivitet och kvalitet på verktyg och teknik för hälso- och sjukvård samt etiska och sociala effekter.
–  Regulatorisk vetenskap för hälsoteknik och verktyg.
–  Regulatorisk vetenskap för hälsoteknik och hälsoverktyg.
–  Verktyg, teknik och digitala lösningar för att öka säkerheten hos medicinska beslut.
Ändring 41
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.6
1.2.6.  System för hälso- och sjukvård
1.2.6.  System för hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdssystemen är en viktig tillgång för EU:s sociala system, med 24 miljoner anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala sektorn under 2017. Det är en huvudprioritering att göra hälso- och sjukvårdssystemen tillgängliga, kostnadseffektiva, motståndskraftiga, hållbara och tillförlitliga samt att minska ojämlikheter, bland annat genom att frigöra potentialen hos datadriven och digital innovation för bättre hälsa och personcentrerad vård på grundval av en öppen europeisk datainfrastruktur. Detta kommer att främja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården.
Hälso- och sjukvårdssystemen är en viktig tillgång för EU:s sociala system, med 24 miljoner anställda inom hälso- och sjukvårdssektorn och den sociala sektorn under 2017. Det är en huvudprioritering att göra hälso- och sjukvårdssystemen tillgängliga, kostnadseffektiva, motståndskraftiga, hållbara och tillförlitliga samt att minska ojämlikheter, bland annat genom att frigöra potentialen hos datadriven och digital innovation för bättre hälsa och personcentrerad vård på grundval av en öppen europeisk datainfrastruktur. Detta kommer att främja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården. Den framtida infrastrukturen bör förlita sig på säker lagring, utbyggnad av 5G, förutsättningar för utveckling av sakernas internet samt högpresterande databehandlingscentrum.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Reformer av offentliga hälso- och sjukvårdssystem och hälsopolitik i och utanför Europa.
–  Reformer av offentliga hälso- och sjukvårdssystem och hälsopolitik i och utanför Europa.
–  Nya modeller och metoder för hälso- och sjukvård och deras överförbarhet eller anpassning mellan länder och regioner.
–  Nya modeller och metoder för hälso- och sjukvård och deras överförbarhet eller anpassning mellan länder och regioner.
–  Förbättrad utvärdering av medicinsk teknik.
–  Förbättrad utvärdering av medicinsk teknik.
–  Utvecklingen av ojämlikhet i hälsa och effektiva politiska åtgärder.
–  Utvecklingen av ojämlikhet i hälsa och effektiva politiska åtgärder.
–  Framtida hälso- och sjukvårdspersonal och dess behov.
–  Framtida hälso- och sjukvårdspersonal och dess behov.
–  Utveckla system för specialutbildning för hälso- och sjukvårdpersonal, utbildning och utveckling av tekniskt kunnande och nya arbetssätt för att hantera innovation inom e-hälsa.
–  Förbättrad aktuell hälsoinformation och användning av hälsodata, inklusive elektroniska patientjournaler, med vederbörlig hänsyn till säkerhet, integritet, kompatibilitet, standarder, jämförbarhet och tillförlitlighet.
–  Förbättrad aktualitet och kvalitet hos hälsoinformation samt förbättrad infrastruktur för effektiv insamling och användning av hälsodata, inklusive elektroniska patientjournaler, med vederbörlig hänsyn till säkerhet, integritet, kompatibilitet, standarder, jämförbarhet och tillförlitlighet. Hälsoinformation och användning av hälsodata, inklusive elektroniska patientjournaler, med vederbörlig hänsyn till säkerhet, tillit, integritet kompatibilitet, standarder, jämförbarhet och tillförlitlighet.
–  Hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att absorbera effekterna av kriser och anpassa sig till banbrytande innovationer.
–  Hälso- och sjukvårdssystemens förmåga att absorbera effekterna av kriser och anpassa sig till banbrytande innovationer.
–  Lösningar för medborgarnas och patienternas egenmakt, egenkontroll, och samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom social omsorg, till förmån för mer integrerad vård och en användarorienterad inriktning.
–  Lösningar för medborgarnas och patienternas egenmakt, egenkontroll, och samverkan med hälso- och sjukvårdspersonal och personal inom social omsorg, till förmån för mer integrerad vård och en användarorienterad inriktning.
–  Data, information, kunskap och bästa praxis från forskning om hälso- och sjukvårdssystemen på EU-nivå och globalt.
–  Data, information, kunskap och bästa praxis från forskning om hälso- och sjukvårdssystemen på EU-nivå och globalt.
Ändring 42
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – inledningen
2.  KLUSTRET FÖR INKLUDERANDE OCH SÄKRA SAMHÄLLEN
2.  KLUSTRET FÖR INKLUDERANDE OCH KREATIVA SAMHÄLLEN
Ändring 43
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.1
2.1.  Bakgrund
2.1.  Bakgrund
EU står för ett unikt sätt att kombinera ekonomisk tillväxt med socialpolitik, höga nivåer av social inkludering, gemensamma värderingar som omfattar demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Denna modell utvecklas ständigt och måste ta itu med utmaningar i form av bland annat globalisering och tekniska förändringar. EU måste också svara på de utmaningar som uppstår till följd av ihållande hot mot säkerheten. Terroristattacker och radikalisering samt it-angrepp och hybridhot utgör stora säkerhetsproblem och sätter särskild press på samhället.
EU står för ett unikt sätt att kombinera välstånd, ekonomisk tillväxt och hållbarhet med socialpolitik, höga nivåer av social inkludering, gemensamma värderingar som omfattar demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och mångfald. Denna modell utvecklas ständigt och måste ta itu med utmaningar i form av bland annat digitalisering, globalisering och teknisk utveckling.
EU ska främja en modell för inkluderande och hållbar tillväxt och samtidigt dra nytta av tekniska framsteg, öka förtroendet och främja innovation av det demokratiska styret, bekämpa ojämlikheter, arbetslöshet, marginalisering, diskriminering och radikalisering, garantera mänskliga rättigheter, främja kulturell mångfald och ett europeiskt kulturarv samt ge medborgarna makt genom social innovation. Hanteringen av migration och integration av migranter är också fortsatt prioriterade frågor. Forskning och innovation inom samhällsvetenskap och humaniora är av grundläggande betydelse för att möta dessa utmaningar och uppnå EU:s mål.
EU ska främja en modell för inkluderande och hållbar tillväxt och samtidigt dra nytta av tekniska framsteg, öka förtroendet och främja innovation av det demokratiska styret, bekämpa ojämlikheter, arbetslöshet, marginalisering, diskriminering och radikalisering, garantera mänskliga rättigheter, främja kulturell mångfald och ett europeiskt kulturarv samt ge medborgarna makt genom social innovation. Hanteringen av migration och integration av migranter är också fortsatt prioriterade frågor.
Forskning och innovation inom samhällsvetenskap och humaniora samt i den kulturella och kreativa sektorn är av grundläggande betydelse för att möta dessa utmaningar och uppnå EU:s mål. På grund av deras breda spektrum, storlek och inverkan på dagens digitala omvandling bidrar dessa sektorer i hög grad till vår ekonomi. Det råder ett komplext förhållande mellan social och teknisk innovation. Det är sällan rätlinjigt och det behövs mer forskning, bland annat sektorsövergripande och tvärvetenskaplig forskning, om utvecklingen av alla typer av innovation och verksamhet som finansieras för främja dess faktiska utveckling inför framtiden.
Europeiska medborgare, statliga institutioner och ekonomin måste skyddas från det fortsatta hotet från organiserad brottslighet, inklusive olaglig handel med skjutvapen, olaglig narkotikahandel och människohandel. Att stärka skyddet och säkerheten genom bättre gränsförvaltning är också av avgörande betydelse. It-brottsligheten ökar och tillhörande risker diversifieras i takt med ekonomins och samhällets digitalisering. EU måste fortsätta sina ansträngningar för att förbättra it-säkerheten, den digitala integriteten och skyddet av personuppgifter och bekämpa spridning av falsk och skadlig information, för att garantera demokratisk och ekonomisk stabilitet. Slutligen krävs ytterligare ansträngningar för att begränsa de effekter på liv och försörjning som de extrema väderfenomenen får och som förstärks av klimatförändringen, såsom översvämningar, stormar eller torka som orsakar eldsvådor, landerosion och andra naturkatastrofer, som jordbävningar. Både naturkatastrofer och sådana som orsakas av människan kan äventyra viktiga samhällsfunktioner, såsom hälsa- och sjukvård, energiförsörjning och myndigheter.
Utmaningarnas bredd, komplexitet och gränsöverskridande natur kräver åtgärder på olika EU-nivåer. Att åtgärda sådana avgörande sociala, politiska, kulturella och ekonomiska frågor och säkerhetsutmaningar enbart på nationell nivå skulle innebära ineffektiv resursanvändning, fragmenterade metoder och olika kunskaps- och kapacitetsnivåer.
Säkerhetsforskning ingår i de mer övergripande EU-insatserna mot säkerhetshot. Den bidrar till processen för kapacitetsutveckling genom att möjliggöra framtida tillgänglighet till teknik och applikationer för att kompensera kapacitetsgap som identifierats av beslutsfattare och ansvariga. Finansieringen av forskning genom EU:s ramprogram motsvarar redan omkring 50 % av de samlade offentliga utgifterna för säkerhetsforskning i EU. Tillgängliga instrument kommer att utnyttjas fullt ut, inbegripet det europeiska rymdprogrammet (Galileo och Egnos, Copernicus, europeiska rymdövervakningssystemet och statlig satellitkommunikation). Synergier eftersträvas med verksamhet som understöds av EU-finansierad forskning och dubbelfinansiering undviks. Gränsöverskridande samarbete bidrar till att utveckla en inre marknad för säkerhet och förbättrar industrins resultat, vilket är grundläggande för EU:s självständighet.
Forskning och innovationsverksamhet under denna globala utmaning ska allmänt överensstämma med kommissionens prioriteringar under Demokratisk förändring, Sysselsättning, tillväxt och investeringar, Rättvisa och grundläggande rättigheter, Migration, En djupare och rättvisare europeisk monetär union, Digitala inre marknaden. Den ska leva upp till Romagendans åtagande om att verka för ”ett socialt Europa” och ”en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”. Den ska även stödja Europeiska pelaren för sociala rättigheter och den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration. Säkerhetsforskning svarar på Romagendans åtagande att arbeta för ”ett tryggt och säkert Europa”, vilket bidrar till en äkta och effektiv säkerhetsunion. Synergier kommer att utnyttjas med programmen för rättvisa och för rättigheter och värden, som stödjer verksamhet på områdena rättvisa, offrens rättigheter, jämställdhet, icke-diskriminering, dataskydd och främjande av ett europeiskt medborgarskap.
Forskning och innovationsverksamhet under denna globala utmaning ska allmänt överensstämma med kommissionens prioriteringar under Demokratisk förändring, Sysselsättning, tillväxt och investeringar, Rättvisa och grundläggande rättigheter, Migration, En djupare och rättvisare europeisk monetär union, Digitala inre marknaden. Den ska leva upp till Romagendans åtagande om att verka för ”ett socialt Europa” och ”en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald”. Den ska även stödja Europeiska pelaren för sociala rättigheter.
Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 1 – Utrotning av fattigdom, hållbarhetsmål 4 – Utbildning av god kvalitet, hållbarhetsmål 8 – Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 10 – Minskad ojämlikhet, hållbarhetsmål 11 – Hållbara städer och samhällen, hållbarhetsmål 16 – Fred, rättvisa och starka institutioner.
Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 1 – Utrotning av fattigdom, hållbarhetsmål 4 – Utbildning av god kvalitet, hållbarhetsmål 5 – Jämställdhet mellan könen, hållbarhetsmål 8 – Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt, hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur, hållbarhetsmål 10 – Minskad ojämlikhet, hållbarhetsmål 11 – Hållbara städer och samhällen, hållbarhetsmål 12 Ansvarsfull konsumtion och produktion, hållbarhetsmål 16 – Fred, rättvisa och starka institutioner, hållbarhetsmål 17 Partnerskap för målen.
Ändring 44
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.1 – stycke 2
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Demokratins historia, utveckling och effektivitet, på olika nivåer och i olika former, digitaliseringens aspekter och inverkan av kommunikation genom sociala nätverk och utbildningens och ungdomspolitikens roll som hörnstenar i demokratiskt medborgarskap.
–  Demokratins historia, utveckling och effektivitet, på olika nivåer och i olika former, såsom rörelser för dialog mellan kulturer, samarbete mellan nationer och fred mellan religioner, digitaliseringens aspekter, inklusive mediekompetens och digital kompetens, och inverkan av kommunikation genom sociala nätverk, ungdomspolitikens och det kulturella deltagandets roll som hörnstenar i demokratiskt medborgarskap.
–  Innovativa metoder för att stödja transparens, respons, ansvarighet, effektivitet och legitimitet i demokratiskt styre med full respekt för grundläggande rättigheter och rättstatsprincipen.
–  Innovativa metoder för att stödja transparens, respons, ansvarighet, effektivitet och legitimitet i demokratiskt styre, inklusive kampen mot korruption, med full respekt för grundläggande och mänskliga rättigheter och rättstatsprincipen.
–  Teknikens inverkan på enskilda personers livsstil och beteende.
–  Strategier för att hantera populism, extremism, radikalisering, terrorism och inkludera och engagera utslagna och marginaliserade medborgare.
–  Strategier för att hantera populism, extremism, radikalisering, diskriminering och hatpropaganda, terrorism och att aktivt inkludera, stärka och engagera utslagna, sårbara och marginaliserade medborgare.
–  Nya strategier för att hantera kopplingen mellan invandring och främlingsfientlighet, och migrationens orsaker.
–  Bättre förståelse för betydelsen av publicistiska normer och användargenererat innehåll i ett uppkopplat samhälle, och verktyg för att bekämpa desinformation.
–  Bättre förståelse för betydelsen av publicistiska normer och användargenererat innehåll i ett uppkopplat samhälle, och verktyg för att bekämpa desinformation.
–  Betydelsen av multikulturella medborgarskap och identiteter i förhållande till demokratiskt medborgarskap och politiskt engagemang.
–  Betydelsen av multikulturella medborgarskap och identiteter i förhållande till demokratiskt medborgarskap och politiskt engagemang.
–  Inverkan på demokratin av tekniska och vetenskapliga framsteg, inklusive stordata, sociala nätverk och artificiell intelligens.
–  Inverkan på demokratin av tekniska och vetenskapliga framsteg, inklusive stordata, sociala nätverk och artificiell intelligens.
–  Beslutande och participativ demokrati och aktivt och inkluderande medborgarskap, inbegripet den digitala dimensionen.
–  Beslutande och participativ demokrati och aktivt och inkluderande medborgarskap, inbegripet den digitala dimensionen.
–  Ekonomiska och sociala ojämlikheters inverkan på politiskt deltagande och demokratier, som visar hur motverkan av ojämlikhet och bekämpning av alla sorters diskriminering, inklusive könsdiskriminering, kan stödja demokratin.
–  Ekonomiska och sociala ojämlikheters inverkan på politiskt deltagande och demokratier, som visar hur motverkan av ojämlikhet och bekämpning av alla sorters diskriminering, inklusive könsdiskriminering, kan stödja demokratin.
–  Nya strategier för vetenskapsdiplomati.
Ändring 45
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.2 – inledningen
2.2.2.  Kulturarv
2.2.2.  Kultur och kreativitet
Ändring 46
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.2
2.2.2.  Kulturarv
2.2.2.  Kulturarv
Den europeiska kulturella och kreativa sektorn bygger en bro mellan konst, kultur, näringsliv och teknik. Särskilt i fråga om digitalisering har dessutom kulturella och kreativa näringar en nyckelroll i återindustrialiseringen av Europa, de är en drivkraft för tillväxt och har en strategisk ställning för att utlösa nyskapande spridningseffekter i andra sektorer, såsom turism, detaljhandel, media, digital teknik och ingenjörsverksamhet. I Horisont Europa kommer kreativitet och design att bli en övergripande fråga som kommer att integreras i projekt under hela programmets löptid för att stödja ny teknik, affärsmodeller och kompetens samt översätta kreativa och tvärvetenskapliga lösningar till ekonomiskt och socialt värde.
Kulturarvet är väven i våra liv som ger mening åt samfund, grupper och samhällen, och en känsla av tillhörighet. Det är det som förbinder våra samhällens förflutna och framtid. Det är en pådrivande kraft i lokala ekonomier och en stark inspirationskälla för kreativa och kulturella näringar. Att ge tillgång till, bevara, skydda och återupprätta, tolka och utnyttja vårt kulturarvs fulla potential är viktiga uppgifter för dagens samhällen och för kommande generationer. Kulturarvet är ett viktigt bidrag och inspirationskälla för konst, traditionellt hantverk, de kulturella sektorer, entreprenörssektorer och kreativa sektorer som driver hållbar ekonomisk tillväxt, jobbskapande och utrikes handel.
Kulturarvet är en integrerad del av de kulturella och kreativa näringarna. Kulturarvet utgörs av spår och uttryck från det förgångna som ger tillskriven mening åt och används av samfund, grupper och samhällen, och ger en känsla av tillhörighet. Det är det som förbinder våra samhällens förflutna och framtid. Det är en pådrivande kraft i lokala ekonomier och en stark inspirationskälla för den kreativa och kulturella sektorn Att ge tillgång till, bevara, skydda och återupprätta, tolka och utnyttja vårt kulturarvs fulla potential är viktiga uppgifter för dagens samhällen och för kommande generationer. Kulturarvet är ett viktigt bidrag och inspirationskälla för konst, traditionellt hantverk, de kulturella och de kreativa sektorer samt de entreprenörssektorer som driver hållbar ekonomisk tillväxt, jobbskapande och utrikes handel.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Studier i kulturarv och kulturvetenskap, med hjälp av spetsteknologi inbegripet digital teknik.
–  Studier i kulturarv och kulturvetenskap, med hjälp av spetsteknologi inbegripet digital teknik.
–  Tillgång till och möjlighet att ta del av kulturarvet, med innovativa mönster och användningar och integrerande förvaltningstjänster.
–  Tillgång till och möjlighet att ta del av kulturarvet och relaterad information, med innovativa mönster och användningar och integrerande förvaltningstjänster.
–  Sammanföra kulturarvet med framväxande kreativa sektorer.
–  Sammanföra kulturarvet med framväxande kreativa sektorer.
–  Kulturarvets bidrag till hållbar utveckling genom bevarande, skydd och återskapande av kulturlandskap, med EU som laboratorium för kulturarvsbaserad innovation och kulturell turism.
–  Kulturarvets bidrag till hållbar utveckling genom bevarande, skydd, utveckling och återskapande av kulturlandskap, med EU som laboratorium för kulturarvsbaserad innovation och kulturell turism.
–  Bevarande, skydd, främjande och återupprättande av kulturarv och språk med hjälp av spetsteknologi, inklusive digital teknik.
–  Bevarande, skydd, främjande och återupprättande av kulturarv, språk och traditionella färdigheter och hantverk med hjälp av spetsteknologi, inklusive digital teknik.
–  Traditioners betydelse, uppförandemönster, intryck och åsikter om värden och känslan av tillhörighet.
–   Vikten av många olika och skiftande traditioner, sedvänjor, intryck och åsikter om värden för utvecklingen av gemenskap.
–  Inrätta en europeisk molntjänst för kulturarv, en plats för samarbete på forsknings- och innovationsområdet som ger tillgång till kulturarv genom ny teknik liksom uppmuntrande och överföring av kunskap och färdigheter, genom att ge möjlighet att inrätta enskilda arbetsgrupper och projektstrukturer och skapa en europeisk motsvarighet till kommersiella molntjänster. En konsekvensbedömning kommer att föregå detta.
Ändring 47
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.3
2.2.3.  Sociala och ekonomiska förändringar
2.2.3.  Sociala, kulturella och ekonomiska förändringar
Europas samhällen genomgår djupgående socio-ekonomiska förändringar, särskilt till följd av globalisering och tekniska innovationer. Samtidigt har inkomstskillnaderna ökat i flertalet europeiska länder14. Framåtblickande politik behövs för att främja en tillväxt för alla och reducera ojämlikheter samt öka produktiviteten (bl.a. förbättrade mått) och humankapitalet, hantera migrations- och integrationsfrågor och stödja solidariteten mellan generationerna och social mobilitet. Utbildnings- och fortbildningssystem behövs för en mer rättvis och välmående framtid.
Europas samhällen genomgår djupgående sociala, kulturella och ekonomiska förändringar, särskilt till följd av globalisering och tekniska innovationer. Samtidigt har inkomstskillnaderna ökat i flertalet europeiska länder14. Framåtblickande politik behövs för att främja en tillväxt för alla och reducera ojämlikheter samt öka produktiviteten (bl.a. förbättrade mått) och humankapitalet, förbättra medborgarnas levnads- och arbetsvillkor, hantera migrations- och integrationsfrågor och stödja solidariteten mellan generationerna och social mobilitet samt kulturell integrering. Tillgängliga, inkluderande, innovativa och högkvalitativa utbildnings- och fortbildningssystem behövs för en mer rättvis och välmående framtid.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Kunskapsbas för rådgivning om investeringar och åtgärder, särskilt för utbildning och fortbildning, för kompetens med högt mervärde, produktivitet, social mobilitet, tillväxt, social innovation och jobbskapande. Utbildningens och fortbildningens roll för att bekämpa ojämlikhet.
–  Kunskapsbas för rådgivning om investeringar och åtgärder, särskilt för utbildning och fortbildning, för kompetens med högt mervärde, produktivitet, social mobilitet, tillväxt, social innovation och jobbskapande. Utbildningens och fortbildningens roll för att bekämpa ojämlikhet.
–  Tvärvetenskaplig forskning som kombinerar den ekonomiska, kulturella och sociala inverkan av tekniska förändringar.
–  Social hållbarhet bortom BNP-indikatorer, särskilt nya ekonomiska modeller och affärsmodeller och ny finansteknik.
–  Social hållbarhet bortom BNP-indikatorer, särskilt nya ekonomiska modeller och affärsmodeller, såsom den sociala ekonomin och ny finansteknik.
–  Statistiska och andra ekonomiska instrument för att bättre förstå tillväxt och innovation mot bakgrund av svaga produktivitetsökningar.
–  Statistiska och andra ekonomiska och kvantitativa instrument för att bättre förstå tillväxt och innovation mot bakgrund av svaga produktivitetsökningar.
–  Nya typer av arbete, arbetets roll, trender och förändringar på arbetsmarknaden och i inkomster i dagens samhälle, och deras inverkan på inkomstfördelningen, icke-diskriminering, jämställdhet och social delaktighet.
–  Nya typer av arbete, arbetets roll, trender och förändringar på arbetsmarknaden och i inkomster i dagens samhälle, och deras inverkan på inkomstfördelningen, icke-diskriminering, jämställdhet och social delaktighet.
–  Skatte- och bidragssystem tillsammans med social trygghet och sociala investeringar i syfte att reducera ojämlikhet och ta itu med de negativa effekterna av teknik, demografi och mångfald.
–  Skatte- och bidragssystem tillsammans med social trygghet och sociala investeringar, skatteparadis och skatterättvisa i syfte att reducera ojämlikhet och ta itu med de negativa effekterna av teknik, demografi och mångfald.
–  Strategier för hantering av demografisk förändring, urbanisering kontra utflyttning från landsbygdsområden, åtgärdande av socioekonomiskt utanförskap och förbättring av livskvaliteten i landsbygdsområden, däribland genom användning av spetsteknik och digitala lösningar.
–  Människors mobilitet på global och lokal nivå för bättre migrationsstyrning, integration av migranter inklusive flyktingar, respekt för internationella åtaganden och mänskliga rättigheter, större och förbättrad tillgång till utbildning av hög kvalitet, fortbildning, stödtjänster, ett aktivt och inkluderande medborgarskap, särskilt för sårbara kategorier.
–  Människors mobilitet på global och lokal nivå för bättre migrationsstyrning, integration av migranter inklusive flyktingar, respekt för internationella åtaganden och mänskliga rättigheter, större och förbättrad tillgång till utbildning av hög kvalitet, fortbildning, stödtjänster, ett aktivt och inkluderande medborgarskap, särskilt för sårbara kategorier.
–  Utbildningssystem för att främja och på bästa sätt utnyttja EU:s digitala omvandling, även för att hantera riskerna i samband med globala beroendeförhållanden och tekniska innovationer, särskilt nya risker på nätet, etiska frågor, socioekonomisk ojämlikhet och radikala förändringar på marknaderna.
–  Utbildningssystem för att främja och på bästa sätt utnyttja EU:s digitala omvandling, även för att hantera riskerna i samband med globala beroendeförhållanden och tekniska innovationer, särskilt nya risker på nätet, etiska frågor, socioekonomisk ojämlikhet och radikala förändringar på marknaderna.
–  Modernisering av offentliga myndigheter för att tillgodose medborgarnas förväntningar när det gäller tillhandahållande av tjänster, transparens, tillgänglighet, öppenhet, ansvarighet och fokus på användaren.
–  Modernisering av offentliga myndigheter och tjänster för att tillgodose medborgarnas förväntningar och behov när det gäller tillhandahållande av tjänster, transparens, tillgänglighet, öppenhet, ansvarighet och fokus på användaren.
–  Rättssystemens effektivitet och förbättrad tillgång till rättvisa baserat på rättsväsendets oberoende och rättsstatsprincipen, rättvisa, effektiva och transparenta metoder både i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.
–  Rättssystemens effektivitet och förbättrad tillgång till rättvisa baserat på rättsväsendets oberoende och rättsstatsprincipen, rättvisa, effektiva, tillgängliga och transparenta metoder både i civilrättsliga och straffrättsliga frågor.
–  Identifiering av befintliga och nya könsskillnader och behov som avser förändringar på global nivå, samt utveckling av innovativa metoder för att ta itu med könsstereotyper och könsdiskriminering.
__________________
__________________
14 OECD Understanding The Socio-Economic Divide in Europe, den 26 januari 2017.
14 OECD Understanding The Socio-Economic Divide in Europe, den 26 januari 2017.
Ändring 48
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.4
2.2.4.  Katastroftåliga samhällen
2.2.4.  Samhällsvetenskap och humaniora
Naturkatastrofer kan ha många olika orsaker, antingen naturliga eller förorsakade av människor, inklusive terroristattacker, klimatrelaterade och andra extrema händelser (bland annat stigande havsnivåer) värmeböljor, skogsbränder, översvämningar, jordbävningar, flodvågor, vulkanutbrott, vattenkriser, rymdväderhändelser, industri- och transportkatastrofer, kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära händelser, samt samverkande risker. Syftet är att förhindra och minska förlusten av människoliv, skador på hälsa och miljö, ekonomiska och materiella skador från naturkatastrofer, säkra en tryggad livsmedelsförsörjning samt förbättra förståelsen och minska riskerna för katastrofer och dra lärdom av katastrofer.
Forskning inom samhällsvetenskap och humaniora ska integreras i varje enskild prioritering av Horisont Europa, och ska i synnerhet bidra till evidensbasen för beslutsfattandet på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt på unionsnivå. Utöver denna integration ska särskilt stöd ges enligt följande riktlinjer, och stöd ska också ges till beslutsfattande.
Allmänna riktlinjer
Allmänna riktlinjer
–  Tekniker och funktioner för insatspersonal vid katastrofinsatser i kris- och katastrofsituationer.
–  Samhällets förmåga att bättre hantera och minska riskerna för katastrofer, till exempel genom naturbaserade lösningar, genom att förbättra förebyggande åtgärder, beredskap och insatser mot befintliga och nya risker.
–  Driftskompatibilitet mellan olika typer av utrustning och förfaranden för att underlätta operativt samarbete över gränserna och en integrerad EU-marknad.
–  Analys och utveckling av social, ekonomisk och politisk inkludering och interkulturell dynamik i Europa och med internationella partner.
–  Ökad förståelse av de samhälleliga förändringarna i Europa och deras inverkan.
–  Ta itu med de huvudsakliga utmaningarna rörande Europeiska modeller för social sammanhållning, invandring, integration, demografiska förändringar, åldrande, funktionsnedsättning, utbildning, fattigdom och socialt utanförskap.
–  Stödja forskning för att förstå identitet och tillhörighet som går utöver gemenskaper, regioner och nationer.
Ändring 49
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.5
2.2.5.  Skydd och säkerhet
utgår
Det finns ett behov att skydda medborgarna mot och reagera på säkerhetshot från brottslig och terroristverksamhet och hybridhot, att skydda människor, offentliga platser och kritisk infrastruktur från både fysiska attacker (inklusive CBRN-E-incidenter) och cyberattacker, att bekämpa terrorism och radikalisering, inbegripet förståelse och hantering av terrorideologier, att förhindra och bekämpa allvarliga brott, inklusive it-brottslighet och organiserad brottslighet, att stödja brottsoffer, att spåra kriminella finansiella flöden, att stödja användningen av data för brottsbekämpning och säkra uppgiftsskydd vid brottsbekämpning, att stödja gränsförvaltningen vid EU:s luft-, land- och sjögränser för flödet av personer och varor. Det är viktigt att bibehålla flexibiliteten för att snabbt hantera nya säkerhetsutmaningar som kan uppstå.
Allmänna riktlinjer
–  Innovativa metoder och tekniker för säkerhet (såsom polis, gränsbevakning och kustbevakning, tullkontor), offentlig hälso- och sjukvårdspersonal, operatörer av infrastruktur och personal som förvaltar grönområden.
–  Mänskliga och sociala dimensioner av brottslighet och radikalisering, i förhållande till dem som ägnar sig eller riskerar att ägna sig åt sådant beteende samt till dem som berörs eller kan beröras.
–  Attityder hos medborgare, offentliga myndigheter och näringslivet i syfte att förhindra uppkomsten av nya säkerhetsrisker och för att minska befintliga risker, inbegripet risker från ny teknik såsom artificiell intelligens.
–  Bekämpning av desinformation och falska nyheter med inverkan på säkerheten.
–  Driftskompatibilitet mellan olika typer av utrustning och förfaranden för att underlätta operativt samarbete över gränserna och mellan organ och utveckla en integrerad EU-marknad.
–  Säkerställa skyddet av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet, särskilt mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen.
Ändring 50
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2 – led 2.2 – led 2.2.6
2.2.6.  It-säkerhet
utgår
Fientlig internetverksamhet inte bara hotar våra ekonomier utan även våra demokratiers funktion, våra friheter och våra värderingar. It-hot är ofta brottsliga och vinstmotiverade, men de kan också vara politiska och strategiska. Vår säkerhet och vårt välstånd är beroende av att vi förbättrar vår förmåga att skydda EU mot it-hot. Den digitala omvandlingen kräver i hög grad att it-säkerheten förbättras för att skydda det stora antalet enheter i sakernas internet som förväntas vara anslutna till internet, bl.a. kontroll av kraftnät, bilar och transportnät, sjukhus, finanser, offentliga institutioner, fabriker, hushåll. Europa måste bygga upp sin motståndskraft mot it-angrepp och skapa effektiva avskräckningsmedel på it-området.
Allmänna riktlinjer
–  Teknik i hela den digitala värdekedjan (från säkra komponenter till kryptering och självreparerande programvaror och nätverk).
–  Teknik för att ta itu med de nuvarande hoten mot cybersäkerheten, förutse de framtida behoven och upprätthålla en konkurrenskraftig industri.
–  Ett europeiskt kompetensnätverk och kompetenscentrum.
Ändring 51
Förslag till beslut
Bilaga I – pelare II – led 2a (nytt)
2a.  KLUSTRET FÖR SÄKRA SAMHÄLLEN
2a.1.   Bakgrund
I ett läge med omvälvningar och växande globala beroenden och hot är forskning och innovation av största vikt för att säkerställa Europas säkerhet.
Trots att Europa inte är föremål från storskaliga militära aggressioner behöver man nu bemöta de utmaningar som uppstår i och med de nya säkerhetshoten. Terroristattacker av olika slag, våldsam radikalisering samt it-angrepp och hybridhot utgör stora säkerhetsproblem och sätter särskild press på samhället. EU måste ta itu med dessa utmaningar och säkerställa allmänhetens säkerhet samtidigt som man bevarar enskilda friheter och grundläggande rättigheter.
Säkerhetsforskning utgör en del av EU:s vidare insatser för att bemöta denna utmaning och andra utmaningar. Säkerhetsforskning bidrar till processen för kapacitetsutveckling genom att möjliggöra framtida tillgänglighet till teknik, lösningar och tillämpningar för att kompensera brister som identifierats av beslutsfattare, experter och slutanvändare, särskilt offentliga myndigheter.
Sådan forskning och innovation svarar till Romagendans åtagande att arbeta för ”ett tryggt och säkert Europa”, vilket bidrar till säkerhetsunionen. Synergier kommer att utnyttjas med programmen för rättvisa och för rättigheter och värden, som stödjer verksamhet på områdena rättvisa, offrens rättigheter, jämställdhet, icke-diskriminering, dataskydd och främjande av ett europeiskt medborgarskap.
Tillgängliga instrument kommer att utnyttjas fullt ut, inbegripet det europeiska rymdprogrammet (Galileo och Egnos, Copernicus, europeiska rymdövervakningssystemet och statlig satellitkommunikation).
EU måste fortsätta sina forsknings- och innovationsansträngningar för att förbättra it-säkerheten, den digitala integriteten och skyddet av personuppgifter och bekämpa spridning av falsk och skadlig information, för att garantera välstånd samt demokratisk och ekonomisk stabilitet. Terrorism, våldsam radikalisering, ideologiskt motiverat våld, olaglig handel med kulturföremål, it-attacker, organiserad brottslighet, skatteflykt och miljöbrott och miljökatastrofer är några exempel på områden som ska hanteras genom detta kluster.
För att föregripa, förhindra och hantera risker och hot är det inte bara nödvändigt att satsa på forskning utan även att utveckla och tillämpa teknik, lösningar, prognosverktyg och kunskap av innovativt slag, stimulera till samarbete mellan leverantörer och offentliga användare, finna lösningar, förhindra och bekämpa integritetsbrott och överträdelser av mänskliga rättigheter, samtidigt som EU-medborgarnas individuella rättigheter och frihet säkerställs.
För att förbättra komplementaritetseffekterna inom forskning och innovation ska offentliga säkerhetsmyndigheters forskning genomföras i insatser bestående av multilateralt och internationellt utbyte och samarbete. Offentliga säkerhetsmyndigheter ska uppmuntras till att delta i EU:s forsknings- och innovationsinsatser för att främja sina samarbets- och kommunikationsförmågor på alla lämpliga nivåer, utbyta data, dra nytta av gemensamma standarder inom teknik, förfaranden, utrustning och senast tillgängliga resultat inom brottsrelaterad forskning och utbildning samt genom att stödja fördelarna med expertkunskap.
Dessutom ska upphandling uppmuntras för att stödja prototyper och för att underlätta offentliga enheters provning och förvärv av innovativa lösningar som ska släppas ut på marknaden.
Verksamheten kommer att direkt bidra till följande mål för hållbar utveckling: Hållbarhetsmål 1 – Utrotning av fattigdom. Hållbarhetsmål 4 – Utbildning av god kvalitet. Hållbarhetsmål 8 – Anständigt arbete och ekonomisk tillväxt. Hållbarhetsmål 9 – Industri, innovation och infrastruktur. Hållbarhetsmål 10 – Minskad ojämlikhet. Hållbarhetsmål 11 – Hållbara städer och samhällen. Hållbarhetsmål 16 – Fred, rättvisa och starka institutioner.
2a.2.   Insatsområden
2a.2.1.   Organiserad brottslighet Terrorism, extremism, radikalisering och ideologiskt motiverat våld
Organiserad brottslighet, terrorism, extremism, våldsam radikalisering och ideologisk motiverat våld ger upphov till stora risker för varje medborgare liksom för EU:s samhälle, ekonomi och demokratiska stabilitet. Gärningsmännen varierar från enstaka personer till välorganiserade brottsstrukturer, som även är verksamma på internationell nivå. Det krävs humanistisk och teknisk forskning och innovation för att upptäcka, förhindra och bekämpa deras verksamhet och bakgrunder.
Allmänna riktlinjer
–   Mänskliga och sociala dimensioner av brottslighet och radikalisering, i förhållande till dem som ägnar sig åt eller riskerar att ägna sig åt sådant beteende samt till dem som berörs eller kan beröras.
–   Innovativa strategier och innovativ teknik för slutanvändare på säkerhetsområdet, framför allt offentliga säkerhetsmyndigheter.
–   Drifttekniker och driftstandarder för att skydda infrastruktur, öppna områden och områden för allmänheten.
–   Prognos, upptäckt och förebyggande av samt skydd mot försök till och förövare av allvarlig och organiserad brottslighet, ideologiskt motiverad radikalisering, våld och terrorism, inklusive stöd till offer för sådant.
2a.2.2.   Gränsskyddsförvaltning
För att öka säkerheten och tryggheten inom EU krävs forskning och innovation för att stärka skyddet och förvaltningen av gränser. Däri ingår rekognoscering och övervakning av områden (luft, mark, hav), stabilt samarbete och datautbyte med utländska myndigheter, inbegripet kompatibilitet med lokala, regionala, nationella och internationella lednings-, kontroll- och kommunikationscentrum, samt genomförande av lösningar för gränsskydd, incidenthantering, upptäckt av risker och förebyggande av brott. Vidare ska forskning ingå om förebyggande polisarbete och algoritmbaserade tillämpningar för tidig varning samt teknik för automatisk övervakning med hjälp av olika slags sensorer, samtidigt som man beaktar de mänskliga rättigheterna. Utvärderingen av deras inverkan på och potential att förbättra säkerhetsinsatser och säkerhetslösningar, säkerhetstekniker och säkerhetsutrustning bör bidra till integriteten för dem som närmar sig de yttre gränserna, framför allt landvägen eller till havs.
Forskningen bör stödja förbättringar av den integrerade gränsförvaltningen i Europa, bland annat genom ökat samarbete med kandidatländer, potentiella kandidatländer och länder som innefattas av EU:s grannskapspolitik. Den kommer därutöver att bidra till EU:s insatser för att hantera migration.
Allmänna riktlinjer
–   Identifiering av förfalskade eller på annat sätt manipulerade handlingar.
–   Upptäckt av olaglig transport av/olaga handel med människor och varor.
–   Främjande av insatskapaciteten gentemot gränsincidenter.
–   Modernisering av utrustningen för rekognoscering och övervakning av områden.
–   Förbättring av det direkta samarbetet mellan säkerhetsmyndigheter på båda sidor av gränsen i respektive gränsområde för gränsöverskridande åtgärder för att säkerställa fortlöpande lagföring av förövare och misstänkta.
2a.2.3.   IKT och it-säkerhet, integritet och dataskydd
Illvillig och fientlig internetverksamhet hotar våra samhällen och deras medborgare, ett stabilt och säkert funktionssätt hos offentliga myndigheter och institutioner, ekonomier och även våra demokratiers funktion, våra friheter och våra värderingar. Incidenter där offentliga institutioner är inblandade har redan ägt rum och antalet sådana incidenter kommer sannolikt att bli fler efter hand som digitala applikationer och it-applikationer integreras ytterligare i administrativa och ekonomiska förfaranden liksom i privat och individuellt användande.
It-brotten blir fler och de tillhörande riskerna ökar i mångfald efter hand som ekonomin och samhället digitaliseras ytterligare. EU måste fortsätta sina insatser för att förbättra it-säkerheten, den digitala integriteten samt personuppgiftsskyddet och bekämpa spridningen av falsk och skadlig information för att skydda demokratins och ekonomins stabilitet.
Framtidens säkerhet och välstånd är beroende av att förmågan förbättras när det gäller att skydda EU mot sådana hot, och att förhindra, upptäcka och motverka illvillig it-verksamhet, vilket ofta kräver ett nära och snabbt gränsöverskridande samarbete. Den digitala omvandlingen kräver i synnerhet att it-säkerheten förbättras avsevärt för att skydda det stora antalet enheter i sakernas internet som förväntas vara anslutna till internet. Europa måste fortsätta allt arbete som syftar till att öka motståndskraften mot it-attacker och främja den preventiva effekten.
Allmänna riktlinjer
–   Bekämpning av desinformation och falska nyheter med inverkan på säkerheten, inklusive skydd av registrering i röstlängder och utvärderings-/räknesystem och kommunikation (valsäkerhet); utveckling av kapaciteterna att upptäcka källorna till manipulering samtidigt som man bevarar yttrandefriheten och tillgången till information.
–   Utvidgning av teknik för upptäckt, förebyggande, försvar och bekämpning.
–   Förstärkning av offentliga myndigheters förmåga att dechiffrera och dekryptera it-attacker.
–   Teknik för att upptäcka och övervaka olagliga elektroniska betalsätt och olagliga finansiella flöden.
–   Öka de ansvariga myndigheternas vetenskapliga och tekniska förmågor, i synnerhet Europol, Europeiska it-brottscentrumet och Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet.
–   Säkerställande av skyddet av personuppgifter i brottsbekämpande verksamhet, särskilt mot bakgrund av den snabba tekniska utvecklingen.
–   Teknik i hela den digitala värdekedjan (från säkra komponenter till kryptering, distribuerad databasteknik, beteendebaserad säkerhet och motståndskraftiga och självreparerande programvaror och nätverk).
–   Teknik, metoder och bästa praxis för att ta itu med, förebygga, lindra och hämta sig från hot mot it-säkerheten, förutse framtida behov och upprätthålla en konkurrenskraftig industri med hög tillgänglighet, inklusive genom att förbättra kunskapen och medvetenheten om it-säkerhetsrisker och följderna av dessa.
–   Förbättring av skyddet för personuppgifter genom att främja lättanvända lösningar för enheter som används av medborgare och konsumenter.
–   Utveckling av säker programvara och hårdvara och testinrättningar för tester av programvara och hårdvara.
2a.2.4.   Skydda kritiska infrastrukturer och förbättra katastrofinsatser
Nya tekniker, processer, metoder och särskilda kapaciteter kommer att hjälpa till att skydda kritiska infrastrukturer, inklusive e-infrastrukturer, e-system och e-tjänster som är av avgörande betydelse för väl fungerande samhällen och ekonomier, vilket inbegripet kommunikation, transport, finanser, hälsa, livsmedel, vatten, energi, logistik, leveranskedjan samt miljön.
Katastrofer har sitt ursprung i många olika källor, naturliga såväl som människoorsakade och sådana som uppkommer till följd av samverkande risker. Det krävs insatser för att begränsa effekterna på liv och försörjning. Syftet är att förhindra och minska skadorna på hälsa och miljö samt de ekonomiska och materiella skadorna och för att säkerställa leveranser av livsmedel och läkemedel, säkerhet och grundläggande kommunikationsmedel.
Allmänna riktlinjer
–   Tekniker och kapaciteter för insatspersonal vid katastrofinsatser i kris- och katastrofsituationer, inklusive katastrofinsatser för offer och system för tidig varning.
–   Samhällets förmåga att hantera och minska riskerna för katastrofer på ett bättre sätt, till exempel genom naturbaserade lösningar och lösningar baserade på lokalsamhällenas kunnighet, genom att förbättra förebyggande åtgärder, beredskap och insatser mot befintliga och nya risker, förbättra motståndskraften hos olika infrastrukturer, inklusive genom katastroftåliga institutionella och politiska strukturer samt styrningsstrukturer.
–   Förbättring av rörelsekapaciteten vad gäller eftersöknings- och räddningsutrustning, fordon, leveranser och styrkor.
–   Teknik, utrustning och förfaranden för att förebygga utbrott av eller begränsa pandemier.
–   Förbättring av varningssystem för allmänheten med flera nivåer, i synnerhet med tanke på sårbara personer.
–   Förbättring av kapaciteten hos specialiserade luft- och markburna fordon att bekämpa storskaliga skogsbränder och förbättra deras snabba utplacering.
2a.2.5.   Piratkopiering och förfalskning av produkter
Att bekämpa piratkopiering och förfalskning av produkter är alltjämt en viktig angelägenhet för EU:s ekonomi, kulturella och kreativa näringar samt medborgare. Dessa olagliga verksamheter orsakar allvarliga bortfall av skatter, intäkter och personliga inkomster och hotar samtidigt sysselsättningen inom EU.
Bristfälliga produkter innebär en risk för skador på personer och egendom. Sådana konsekvenser måste åtgärdas och det är nödvändigt att finna lösningar för att hantera piratkopiering och förfalskning av produkter liksom att tvinga lämpliga offentliga myndigheter att förebygga, upptäcka, utreda och bekämpa alla dessa brott och tillhörande olagliga verksamheter genom samarbete.
Insatser för att främja skydd av immateriella rättigheter bör inbegripas.
Allmänna riktlinjer
–   Främjande av teknik för att identifiera produkter.
–   Bättre skydd av originaldelar och originalvaror.
–   Teknik för att kontrollera transporterade produkter (i realtid) och datautbyte mellan producenter, transportörer, tullmyndigheter och mottagare.
2a.2.6  . Stöd till unionens politik för yttre säkerhet, inbegripet konfliktförebyggande och fredsbyggande arbete
Det krävs forskning, ny teknik, kompetens och nya lösningar för att stödja unionens politik för yttre säkerhet – från skydd av civila till humanitära insatser, gränsförvaltning eller fredsbevarande insatser och efterkrisstabilisering, inbegripet konfliktförebyggande, fredsbyggande arbete och medling.
Allmänna riktlinjer
–   Forskning om konfliktlösning och återupprättande av fred och rättvisa, om tidig identifiering av faktorer som leder till konflikter och om effekterna av förfaranden för reparativ rättvisa.
–   Främjande av samverkansförmåga mellan civil och militär kapacitet i civila uppgifter, vid allt från skydd av civila till humanitära insatser, gränsförvaltning eller fredsbevarande insatser.
–   Teknisk utveckling inom området teknik med dubbla användningsområden för bättre kompatibilitet mellan civilskydd och militära styrkor och bland civilskyddsstyrkor över hela världen samt tillförlitlighet, organisationsrelaterade, juridiska och etiska aspekter, handelsfrågor, skydd av konfidentialitet och integritet för information samt spårbarhet för alla transaktioner och processer.
–   Utveckling av lednings- och kontrollkapaciteten för civila uppdrag.
2a.2.7.   Främjande av samordning, samarbete och synergier
För att säkerställa förmågan att sätta in, förvalta, kontrollera och leda förfaranden myndigheter emellan krävs det teknik och standarder av senast tillgängliga slag. Målet bör vara att kunna utrusta offentliga myndigheter och andra styrkor som ska sättas in med utbytbar utrustning, att integrera EU-övergripande standardförfaranden för tillvägagångssätt, gensvar, rapportering och datautbyte.
En tillräcklig budget bör anslås till organ för att ytterligare främja deras förmåga att delta i liksom från forskning och innovation inom EU och i syfte att leda relevanta projekt, utbyta förfrågningar, resultat och ambitioner samt samarbeta och samordna sina insatser med andra organ och vissa myndigheter som inte tillhör EU såsom gruppen för kamp mot terrorism och Interpol. När det gäller säkerhetsrelate